Professional Documents
Culture Documents
Triggerpunkter
Lycka till
© SÖDERLUND 2 MANUMEDIC
Triggerpunkter - Teori
I vår kropp har vi totalt 696 muskler med 347 på vardera - Övriga kriterier:
sida samt 2 stycken som är opariga. Skelettmuskulaturen 6. Tryck på den ömma punkten framkallar spontan
är vårt största organ och upptar nästan halva vår vikt. smärta och förändrad sensibilitet lokalt och inom det
Vilken muskel som helst kan drabbas av sk myofasciella refererade området.
triggerpunkter. Triggerpunkter benämns i folkmun som 7. Lokal Twitch Respons (ofrivillig muskelkontraktion)
muskelknutor eller smärtknutor. Gamla benämningar utlöses i muskelstråket vid en tvärgående snärtig
är myoser, myogelosen och myofascit. Triggerpunkter palpation eller genom att undersökaren sticker en nål i
är en mycket vanligt förekommande orsak till smärta den ömma punkten.
i muskulaturen och är kännt som smärtfenomen sen 8. Smärtlindring genom behandling med spray/stretch
1840 talet. Det finns hundratals vetenskapliga artiklar eller injektion i den ömma muskeln.
som publicerats om myofasciella triggerpunkter och
som man lätt kan söka reda på i den vetenskapliga Simons anser att diagnosen Triggerpunkt kan ställas om
databasen Med-Line. Åtskilliga böcker har också fem av huvudkriterierna uppfylls och om en av övriga
skrivits i ämnet, bla av kända smärtläkare. Trots detta är kriterier uppfylls.
Triggerpunkter som fenomen relativt okänt t.o.m bland
vårdpersonal som arbetar med smärta. Utbildningen om Enkelt utryckt så är Triggerpunkter ömma punkter i
Triggerpunkter är dålig på våra vårdutbildningar och muskler som kan ge upphov till spontan smärta lokalt
ämnet tas ej upp överhuvudtaget på Läkarutbildningen. och inom ett refererat område som ej följer en nervs
Kunskap om triggerpunkter och hur dessa behandlas är utbredningsområde. En Triggerpunkt kan kännas som
av stort värde för de terapeuter som kommer i kontakt ett konsistensökat område i muskeln som då man
med muskuloskeletal smärta. trycker på denna ger upphov till en intensiv lokal smärta
och en ökad smärta och förändrad sensibilitet inom det
Vad är en myofasciell triggerpunkt? refererade området för triggerpunkten. Triggerpunkten
Simons presenterade 1990 en omarbetad definition av är oftast belägen i ett spännt muskelstråk i muskeln
kriterierna för Triggerpunktsdiagnostiken än den som i jämförelse med den mjukare muskelvävnaden runt
tidigare presenterats av honom i samarbete med Travel. ikring själva Triggerpunkten.
- Huvudkriterier för denitionen av en aktiv Muskelstråket kan plötsligt ”hoppa till”, som då
triggerpunkt: man knäpper över en en fiolsträng om man palperar
tvärgående över muskelstråket vid triggerpunkten eller
1. Det skall finnas en lokaliserad spontan smärta (som då man sticker en nål i punkten. Om smärtan lokalt
känns utan tryck på triggerpunkten). Smärtan skall ej kring triggerpunkten och inom det refererade området
heller följa en nervs utbredningsområde. blir bättre vid behandling så tyder det på att det rör sig
2. En spontan smärta eller förändrad sensibilitet i ett om en triggerpunkt.
refererat område för Triggerpunkten (utan att man
trycker på triggerpunkten).
3. Ett hårt palpabelt muskelstråk kan kännas i
involverad muskel.
4. Intensiv ömhet vid tryck som är lokaliserad till en
exakt punkt i ett spännt muskelstråk i muskeln.
5. En viss grad av rörelseinskränkning när det är
mätbart.
© SÖDERLUND 3 MANUMEDIC
Triggerpunkter - Teori
Triggerpunkter uppträder i två former kalcium borde diffundera bort från det skadade området
- aktiva och latenta. och därför få kontraktionen att så småningom upphöra .
Aktiva triggerpunkter orsakar ständig smärta lokalt och Muskelspasm pga en reflexmässig rundgång i ett spinalt
i ett refererat område medans latenta triggerpunkter är segment är en annan förklaringsmodell. Det som talar
kliniskt tysta och endast ömmar vid palpation. Latenta emot detta är att man inte får någon ökad EMG aktivitet
triggerpunkter är vanligast. i den drabbade muskeln.
© SÖDERLUND 4 MANUMEDIC
Triggerpunkter - Teori
© SÖDERLUND 5 MANUMEDIC
Triggerpunkter - Teori
Syptom som orsakas av till att man ej tar ut rörligheten och inte sträcker ut
triggerpunkter: muskeln på samma sätt som om man vore smärtfri.
Triggerpunkter kan orsaka en del symtom som smärta, Denna ”skyddsmekanism” gör även den att muskeln
muskelförkortning som ger inskränkt rörlighet, svaghet i förkortas. Det finns även en vedertagen ”smärtaspasm
muskler och dessutom en del autonoma symtom. teori” som innebär att smärtande muskler får en ökad
spasm (dvs reflexmedierad styvhet) som kan förklara
muskelförkortningen.
- Smärtan
Typiskt är en lokal och spontan smärta kring den aktiva
triggerpunkten med en refererad smärta och/eller - Svaghet
förändrad känsla i triggerpunktens referensområde. Muskler med triggerpunkter anses bli svagare på
Det är mycket viktigt att notera att smärtan ej får följa grund av att smärtan ger en central hämmning av
en nervs utbredningsområde. Om så är fallet så skall kontraktionsprocessen för att skydda muskeln från
patienten skickas till läkare för bedömning. Smärtan kan alltför kraftiga och smärtande kontraktioner.
variera i intensitet från en tid till en annan och är oftast
molande i sin karaktär. Latenta triggerpunkter smärtar - Autonoma symtom
endast vid vid palpation och ej spontant. Hur smärtan Triggerpunkter anses även kunna orsaka autonoma
uppkommer är inte helt klarlagt men mycket talar för att symtom som gåshud (pga ökad pilomotoraktivitet),
den utlöses av prostalandiner som är smärtframkallande förändrat svettmönster, ökad körtelsekretion och en
substanser som aktiverar fria nervändar i musklerna, då reflektoriskt ökad vasokonstriktion som kan leda till
injektioner av prostaglandinhämmaren (diklofenak) har kalla händer och fötter.
visat sig minska smärtan i triggerpunkten.
Kliniska undersökningsfynd vid
- Inskränkt rörlighet och muskelförkortning triggerpunkter:
En klinisk uppfattning är att triggerpunkter ofta ger en - Lokal twitch respons
förkortad muskel som ger inskränkt rörlighet i sin tur. Palpation tvärs över triggerpunkten och dess hårda
Hur denna muskelförkortning uppstår är oklart. Det muskelstråk ger en sk lokal twitch respons vilket
är möjligt att det är den reflexmedierade styvheten, innebär att muskelstråket spänns till lokalt. Detta
som föreslagits som uppkomstmekanism, som ger fenomen inträffar även då man sätter en nål i
en förkortad muskel. Smärtan i sig kan också leda triggerpunkten. Man har också visat att endast tryck
räcker till för att utlösa denna lokala muskelstråksuppsp
änning. En lokal twitch respons utlöses utan att centrala
nervsystemet är inblandat, då man får fram denna
respons även då nerverna till muskeln är bedövade med
lokalbedövningsmedel. Lokal twitch espons är inte
alltid så lätt att utlösa då det kräver en viss erfarenhet
och fingerfärdighet. Muskeln bör bla vara i en neutral
och avspänd position och ej uppsträckt. Lokal twitch
respons utlöses ffa i muskler med aktiva triggerpunkter.
Local twitch
respons
© SÖDERLUND 6 MANUMEDIC
Triggerpunkter - Teori
Palpation av triggerpunkt
© SÖDERLUND 7 MANUMEDIC
Triggerpunkter - Teori
- Akupunkturdetektor
Som vi nämnt tidigare kan man detektera
triggerpunktens lägre hudmotstånd med en sk
akupunkturdetektor. Är man osäker så är dessa ett bra
hjälpmedel i kliniskt vardagsbruk.
© SÖDERLUND 8 MANUMEDIC
Triggerpunkter-Behandlingsprinciper
© SÖDERLUND 9 MANUMEDIC
Triggerpunkter-Behandlingsprinciper
© SÖDERLUND 10 MANUMEDIC
Triggerpunkter-Behandlingsprinciper
- Laser
En del menar att man med sk terapeutisk
laserbehandling kan få en smärthämning av
triggerpunkten så att känsligheten för tryck minskar.
Man använde en infraröd laser på 904 nm våglängd.
Effekten var 72 Watt. Tiden mellan impulserna
var 150ns och frekvensen låg på 1400 Hz. Energin
som nådde triggerpunkten ansågs då vara 1,5J.
Med termografi har man ej kunnat påvisa några
värmeökningar i den laserbehandlade vävnaden,
varför man föreslagit att effekten skulle kunna bero
på en fotokemisk påverkan på neuronen. Huruvida
det är så eller ej är oklart. Det har också påståtts att
laserbehandling i sig är en till största del placeboeffekt.
© SÖDERLUND 11 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. trapezius
M. trapezius
© SÖDERLUND 12 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. trapezius
© SÖDERLUND 13 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. levator scapulae
M. sternocleidomastoideus
© SÖDERLUND 14 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. splenius capitis
M. splenius cervicis
© SÖDERLUND 15 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
Nackrosetten
M. temporalis
M. temporalis
© SÖDERLUND 16 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. masseter
M. masseter
© SÖDERLUND 17 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. supraspinatus
M. supraspinatus
© SÖDERLUND 18 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. infraspinatus
© SÖDERLUND 19 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. teres minor
M. teres major
© SÖDERLUND 20 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. scalenus
M. subscapularis
© SÖDERLUND 21 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. semispinalis
M. semispinalis
M. semispinalis
© SÖDERLUND 22 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. Latissimus dorsi
© SÖDERLUND 23 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. quadratus lumborum
Tp 1
Tp 2
Tp 1
Tp 2
© SÖDERLUND 24 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. longissimus
th 10, L1 nivån
© SÖDERLUND 25 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. iliocostalis
© SÖDERLUND 26 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. iliocostalis
© SÖDERLUND 27 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. iliocostalis
© SÖDERLUND 28 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. gluteus maximus
© SÖDERLUND 29 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. gluteus maximus
© SÖDERLUND 30 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. gluteus minimus
© SÖDERLUND 31 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. piriformis
© SÖDERLUND 32 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. iliopsoas
© SÖDERLUND 33 MANUMEDIC
Vanliga triggerpunkter
M. vastus medialis
Tp 1 Tp 1
Tp 2 Tp 2
M. soleus
Tp 1 Tp 1
Tp 2 Tp 2
Tp 3 Tp 3
© SÖDERLUND 34 MANUMEDIC
Stretching - Praktisk teori
© SÖDERLUND 35 MANUMEDIC
Stretching - Praktisk teori
© SÖDERLUND 36 MANUMEDIC
Stretching - Praktisk teori
© SÖDERLUND 37 MANUMEDIC
Några bra referenser
Referenser
Kommentar:
Mycket bra bok som tar upp en hel del
vetenskapliga artiklar om triggerpunkter. Boken tar
också upp parallellerna mellan triggerpunkter och
akupunktur (triggerpunktsakupunktur).
Kommentar:
En gammal klassiker som tagits fram av
förgrundsgestalten Travell. Boken har fina
illustrationer. Personligen anser jag att föregående
bok av Baldry är mer "up to date" med de senaste
årens smärtforskning och har en bättre koppling
till akupunkturen som kännt till detta med
triggerpunktsfenomen sen åtskilliga år.
© SÖDERLUND 38 MANUMEDIC