DAGENS SAMHLLE 13

Nuri Kino om frfljelserna p asylboendena:

Jag r trtt p
orden dialog och
verktygslda
Nuri Kino

Visst gr det att kombinera journalistik med aktivism. Det bevisar Nuri
Kino som trttnat p regeringens slapphet mot etnisk och religis frfljelse p asylfrlggningarna och vill starta asylboende fr kristna flyktingar.
text JANNE SUNDLING

gentligen kom de bara hit p semester.

ret var 1974. De skulle hlsa p Nuri Kinos morbror som kommit till Sverige och
Sdertlje ngra r tidigare. Under besket invaderade Turkiet Cypern och alla fruktade ett nytt folkmord p den kristna assyrisksyrianska minoriteten i Turkiet.
De blev kvar i Sverige och Sdertlje. Och
farhgorna om folkmord skulle besannas; frst
som ett lngsamt pgende folkmord, som efter USA:s invasion i Irak 2003 tilltog och sedan
blev fullskaligt nr kriget i Syrien brt ut 2011,
inte minst med IS hrjningar.
Misstagen det frsta halvret efter Saddam
Husseins fall lider vrlden av n idag. Irak blev
ett land utan lag, utan polis eller domstolar. Sunniter stlldes mot shiiter, muslimer mot kristna.
Det som vst kallade Kriget mot terrorismen
var det som verkligen skapade terrorism, sger
Nuri Kino.
Att George W Bush dessutom anvnde en
kristen retorik gjorde de kristna nnu mer till
mltavlor. Saddam skulle bort. Punkt. Men nr
invasionsmakterna vunnit lmnade man landet och folket i sticket.
Han och hans familj kom frn Midyat i sydstra Turkiet och r kristna assyrier/syrianer.
Ett folk utan land, som levt eller lever (fast i allt
mindre utstrckning) i det som r Mellansterns

foto MARCUS GUSTAFSSON

verkliga oroshrdar: Irak, Syrien, Libanon och

Turkiet.
De kristna kyrkorna bombas, de kristna frfljs och mrdas. r de kristna vrre drabbade
n andra? Ja, och det brjade redan efter Saddams fall. De kristna har inga armer, sunniterna stds av Saudiarabien, shiiterna av Iran
och kurderna har tminstone std i omvrlden.
Fast just den hr dagen finns en ljusglimt. Den
syns bokstavligt framfr honom: som en blinkning i mobilen varje gng det kommer ett mejl.
Nuri startade organisationen A demand for action fr att f ett erknnande av folkmordet p
de kristna assyrierna/syrianerna/kalderna.
Den amerikanska kongressen har idagarna
ndrat en resolution i amerikanska kongressen

Jag har alltid haft en

lust att bekmpa orttvisor oavsett om det r
p en arbetsplats, i vrlden eller i Sdertlje.

som erknner att det r ett folkmord. Aktiviteten

i Nuri Kinos mobil r meddelanden frn mnniskor, frn de cirka 15 lnder dr organisationen finns, som hr av sig och uttrycker gldje
ver beslutet.
Europaparlamentet beslutade att erknna
folkmordet i februari i r, efter att svenske KDledamoten Lars Adaktusson drivit frgan.
Det r svrare att f Migrationsverket eller
svenska regeringen att erknna samma sak.
Syrien och Irak r tillsammans med Afghanistan de lnder varifrn flest tagit sig till Sverige
som asylskande de senaste ren. Hr hamnar
de p asylfrlggningar, ofta under samma tak
som sina tidigare frfljare.
Nuri Kino fick till en brjan ngra spridda reaktioner och berttelser frn asylboendena. De
fljdes av mnga fler, och han brjade sjlv ta
reda p hur det var.
Hur illa r det? Ja, idag vet ingen det. Det
finns ingen avrapportering av vad som hnder
p asylboendena. De som hr av sig till mig har
antingen knt sig otrygga eller har direkt trakasserats eller hotats, sger han.
Vi kan inte leva kvar i en romantisk bild av
en harmonisk mosaik av religioner och etniciteter p vra asylboenden, skrev Nuri Kino
i en krnika i Svenska Dagbladet.
Lsningen? Jo, att ta reda p hur det ser

12 DAGENS SAMHLLE

Turkiskfdde journalisten Nuri Kino menar

att kristna fortstter att frfljas av dem
som de flyr frn nr de hamnar p svenska
asylboenden. Migrationsverket tar i dag
inte ngon hnsyn till etniska, politiska
eller religisa motsttningar. Nu vill han
starta ett asylboende fr kristna.

14 DAGENS SAMHLLE

ut. Nr han vnde sig till Migrationsverket sger han att de inte ens frstod eller ville frst frgan. D engagerade
han sig fr att starta asylboende fr kristna
flyktingar.
Efter frsta artikeln jag skrev om att jag
ville ppna ett asylboende fr kristna fick jag
400 meddelanden via Facebook eller mejl.
Det var asylskanden, personer som driver
eller jobbar p asylboenden, eller de som har
passande lokaler som hrde av sig och ville
medverka till detta.
Men ngon skarp anskan om att bli upphandlade som kristet asylboende ligger inte
hos Migrationsverket, fr det lr krva ytterligare ptryckningar. Orsaken: Migrationsverket tar i dag inte hnsyn till etniska, politiska
eller religisa motsttningar nr asylskande
placeras p boendet.
Och problemen handlar inte bara om kristna. Det r lika allvarligt om shiiter och sunniter slss p en anlggning, eller om hbtqpersoner trakasseras.
Nr frgan var uppe i riksdagen avvisade
migrationsminister Morgan Johansson (S) frslaget att separera olika religisa grupper i
asylsystemet. Fler skerhetsvakter, fler polisingripanden skulle rcka fr att hlla ordning.
Just nu har vi ganska mycket i vr verktygslda som vi kan anvnda oss av, menade ministern.
Jag r s trtt p de hr orden: verktygslda, dialog, utredning. Brja agera! sger Nuri
Kino.
Av 120 000 assyrier-syrianer i Sverige bor en
fjrdedel 30000 i Sdertlje. Sdertlje
och Botkyrka r ocks de kommuner som har
hgst andel ebo (eget boende) bland asylskande, och kommunledningen agerar hrt
fr att ebo ska avskaffas (se sid 23). Nuri Kino
menar att det hr hnger ihop.
Det finns mnga
som knner sig otrygga p asylboendena
och skaffar eget boende. Mnga tvingas kpa
hyreslgenheter svart
eller hyra i andra hand
till orimliga priser. Fr
att finansiera det jobbar mnga svart och
mnga, mnga timmar.
Det finns asylboenden som fungerar vldigt bra, med bra personal och lokaler. Men
att komma med kritik
mot hur det fungerar r
behftat med risker, tminstone fr dem som
finns p insidan.
Jag har kontakt med mnga som verkar i
den hr vrlden. Men jag har slagits av att s
mnga vill vara anonyma. Varfr r s mnga
s rdda?
Nuri Kino r inte rdd att kopplas samman
med islamofobi.
Nej, nej, jag r till exempel med och jobbar
med en turkisk filmfestival och jag r den ende
i gnget som inte r muslim. Det handlar inte
om det. Kristofobin r i s fall mer utbredd.

Men med Sveriges historiska och religisa

rtter r vl nd stdet fr kristna starkare?
Absolut inte! sger han ljudligt. Och kontakterna med Svenska kyrkan har inte varit
srskilt uppmuntrande, drifrn hukar man.
P ett strre plan tycker han det handlar
om vart Sverige r p vg. Om ett offentligt
samtal som blir alltmer svartvitt och dr polariseringen tilltar.
S mycket ventileras anonymt istllet fr
att man gr ut och vgar st fr ngot.
Vi kom hit 1974. Fr oss var Sverige paradiset. Och vad var ordet alla pratade om d?
Jo, solidaritet. Vem pratar om det idag? Var r
demonstrationerna?
Under en rad r var han frst och frmst journalist. Som grvde, avsljade och som har kunnat stlla tre guldspadar i bokhyllan (pris frn
Grvande journalister). Nuri Kino lstes i Metro, Aftonbladet, han hrdes i Ekot, Kaliber
och p en massa andra stllen. Alltid utmanande, men ven vetgirig och vidsynt. Ibland
p grnsen. Ibland ver den, enligt vissa.
Idag agerar han som opinionsbildare och
aktivist och skriver krnikor p ledarsidan i
Svenska Dagbladet. I medievrlden r journalisten den som visar hur det r, tar fram fakta,
avsljar saker i bsta fall, men som aldrig tar
stllning eller gr ngot sjlv. Som r passiv
till den sanning man etablerat.
Nuri Kino r han journalisten som blev aktivist? Han gillar frgan och brjar hgt och p
engelska formulera inledningen till en krnika i mnet i Huffington Post (USA:s mest framgngsrika nttidning, dr han medverkar).
Jag anser att det gr att kombinera. Fr
ngra r sedan sa jag att jag aldrig mer ska
vara journalist. Men s lnge du bygger det
du gr p fakta gr det att kombinera. Det r
en bidragande orsak till att A demand for action ftt framgngar, vi r flera journalister i
teamen.
S ja, jag r bde
aktivist och journalist.

Vi kom hit 1974.

Fr oss var Sverige
paradiset. Och vad
var ordet alla pratade om d? Jo, solidaritet. Vem pratar
om det idag? Var r
demonstrationerna?

Nr han stngde av
journalistiken fr ngra r sedan gick han
istllet in p offentliga
marknaden.
Vi var ngra barndomskamrater som
startade ett hemtjnstfretag. Vi frgade oss
hur det kunde gras p
bsta stt. Vr affrsid var att ge dem som
kallas brukarna ett
slags alternativ familj.
Deras behov och
nskningar skulle styra. Ville ngon spela
schack istllet fr att g p promenad skulle
de f det. Vi lrde oss de olika kulturerna och
anpassade oss efter dem. Vi fick snabbt flera
kunder bland romerna, fr de var gamla grannar till oss frn Ronna, Geneta eller Hovsj,
och vi anstllde romer.
Kommunen var inte lika frtjust.
En dag ringde en tjnsteman: Varfr larmar inte era brukare? Vi fick en utskllning
fr att vi hade s f som larmade. Och de var

arga ver att vi stdade fr ofta hemma hos

ngon med allergi. I de kontakterna med
myndigheterna lrde jag mig s mycket om Sverige. Men ocks mycket om
den sociala misren hos socialklass
ja, noll r det vl snarast.
Och hur gick det?
Vi fick sl igen nr Sdertlje slopade LOV. D hade vi 40 anstllda som
blev arbetslsa. Kommunen sa att det
berodde p bedrgerierna som varit i
ngra hemtjnstfretag i Sdertlje. Men det var nog bara en
urskt.
Han lgger upp benet
p stolen fr att vila det
nyss opererade knet

och tystnar en stund fr att fundera

ver frgan vad hans drivkraft r.
Med min bakgrund har
orttvisor varit en del av den
vrld dr jag fddes. Jag har
alltid haft en lust att bekmpa
orttvisor, oavsett om det r
p en arbetsplats, i vrlden eller i Sdertlje. Ja, jag kr bara
tnker inte s mycket
p hur det
hela ska
g till.

SDERTLJE R
NUMMER ETT
NAMN: Nuri Kino, 51 (Nuri Kino

betyder ljus och rttvis p arameiska).

BOR: Sdermalm i Stockholm och
Sdertlje.
GR: Aktivist och journalist.
KARRIR: Har bland annat varit
vrdbitrde, vaktmstare, krgare i Sundbyberg, lkarsekreterare, frilansjournalist, vd fr
laserklinik, startat hemtjnstbolaget Omtanke i Sdertlje.
UPPMRKSAMMAD: Utsgs till
rets frebild 2015 av tidningen
Dagen.
EPITET: Mannen som smulade
snder jantelagen (enligt assyriska nttidningen Hujd).
FAVORIT I ASSYRISKA FF: Jos
Morais, som var lagets trnare
20052007. Han hade bde krigartnket och den filosofiska sidan. Jag och Erik Sandberg gjorde
en film om Assyriska. Innan dess
begrep jag inget om fotboll.
FAVORITPLATS: Sdertlje.
Staden skiljer sig frn de flesta
andra stder i hela vrlden.

- 3
%*(
"55
,1"
)--#"3"

53"/410355+/45&3
,PTUOBETGS
,PTUOBETGSJ
IBMWEBHTVUCJMEOJOH
GS
EJH
TPN
BSCFUBS
NFE
VQQIBOEMJOHT
PDI
USBOTQPSUGSHPS

JOPN
LPNNVO
PDI
MBOETUJOH
-T
NFS
PDI
BONM
EJH
Q
BLFSJTF
JOPN
LPNN

*
4 " . " 3 # & 5 &
. & %