Justitiedepartementet

Enheten fr migrationsrtt

Stockholm 2016-03-09

Remissvar p utkast till lagrdsremiss- Begrnsningar av mjligheten att f uppehllstillstnd i Sverige

UNICEF avstyrker innehllet i lagrdsremissen vad gller frslagen p tidsbegrnsade uppehllstillstnd fr
barnfamiljer och ensamkommande barn, begrnsningar fr barn att terfrenas med sin familj samt att
uppehllstillstnd inte ska ges p grund av srskilt mmande omstndigheter. Frslagen r inte frenliga
med barnkonventionen och andra internationella taganden, och kan drfr inte tillstyrkas.
UNICEF Sverige har granskat lagrdsremissen utifrn ett barnrttsperspektiv. Vi anser att remissfrslaget
helt saknar ett barnrttsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av frslagen. Det r anmrkningsvrt att
frslagen i remissen inte vid ngot tillflle nmner eller refererar till FN:s konvention om barnets rttigheter
(barnkonventionen). Det frs inget resonemang kring hur frslagen str i frhllande till barnkonventionen
och barns rttigheter. Detta mot bakgrund av att majoriteten av frslagen har omfattande inskrnkningar i
barns rttigheter. Barnkonsekvensanalyser ska gras vid samtliga beslut som berr barn, med en vlgrundad
motivering och resonemang kring konsekvenserna och proportionaliteten bakom frslagen, utifrn principen
om barnets bsta.1 Detta har inte presenterats i frslagen. Frslagen bortser helt frn att barn p flykt r en
srskilt utsatt grupp trots att bde barnkonventionen och EU:s asyl- och migrationsdirektiv erknner detta.2
Det r av srskild betydelse i detta sammanhang att frtydliga att barnkonventionen r en del av Sveriges
internationella taganden och r juridiskt bindande fr Sverige. Barnkonventionens bestmmelser gller fr
samtliga barn som befinner sig i Sverige inklusive asylskande, flyktingar, migranter- nationalitet eller
uppehllstillstnd. Detta mste frtydligas. Sverige har tagit sig att flja bestmmelserna i samtliga
internationella taganden som vi ratificerat. Det r drfr inte mjligt att bortse frn grundlggande
mnskliga rttigheter. Att regeringen parallellt med detta frfarande utreder hur barnkonventionen ska bli
svensk lag, fr att hja dess status ytterligare r inte ngot som terspeglas i fljande lagrdsremiss.3
Nedan fljer UNICEFs frklaringar till de frslagen som tydligt berr barn och deras rttigheter som vi
avstyrker. vriga frslag har vi valt att avst frn att kommentera.
-

Tidsbegrnsade uppehllstillstnd

Regeringens frslag: Ett uppehllstillstnd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehvande
enligt 5:1 Utlnningslagen ska vara tidsbegrnsat. Kvotflyktingar ska fortsatt beviljas permanenta
uppehllstillstnd.
UNICEF avstryker frslaget och freslr att ensamkommande barn och barnfamiljer ven i fortsttningen
beviljas permanenta uppehllstillstnd som huvudregel. I likhet med kvotflyktingar br det inte anses rimligt
eller proportionerligt att ndra p detta d det inte r i linje med barnets bsta.

Strategi fr att strka barnets rttigheter i Sverige (prop. 2009/10:232)

Se till exempel art 22 barnkonventionen, p.18, 38 skyddsgrundsdirektivet, p.2, art 5.5 familjeterfreningsdirektivet, p. 33, art 7
asylprocedursdirektivet
3 Barnrttighetsutredningen (S 2013:08)
2

2 (4)
Vi ser det som mycket beklagligt att tillflliga uppehllstillstnd fresls bli huvudregel fr beslut, ven fr
ensamkommande barn och barnfamiljer. Frslaget har inte i tillrcklig utstrckning analyserats eller
resonerats kring hur bestmmelsen kommer att ge det andrum som efterfrgas. Bestmmelsen leder
snarare till ytterligare administration fr myndigheter samt svrigheter fr integration av de asylskande.
Konsekvenserna av att bevilja tidsbegrnsat uppehllstillstnd i stllet fr permanent leder till allvarliga
inskrnkningar i barns grundlggande rttigheter. Otryggheten och oskerheten som frslagen medfr
innebr en betydande risk fr negativa konsekvenser fr barn. Konsekvenser som ej r frenliga med barns
grundlggande rtt till utveckling, rtt till trygghet och skydd samt rtt till en god levnadsstandard.4 Frslaget
stdjer inte heller barns rtt till rehabilitering och teranpassning i en milj som frmjar deras hlsa och
vlbefinnande.5 Detta r srskilt viktigt fr de barn som upplevt krig, vld och svr utsatthet och sker en
fristad. FN:s barnrttskommitt har uttryckligen ptalat att stater ska strva efter hllbara och lngsiktiga
lsningar fr barn som r p flykt och sker en fristad.6 Att ha asylskl men nd inte ges en permanent
fristad som barn r inte frenligt med denna rekommendation.
Vi noterar att lagfrslaget i dess nuvarande utformning valt att fortsatt bevilja permanent uppehllstillstnd
till kvotflyktingar. Utver kvotflyktingar s kan de asylskande som erhller anstllning erhllas permanent
uppehllstillstnd enligt srskilda villkor. Ingen lmplig mjlighet ges dock till barn. Barn som inte r
kvotflyktingar har drmed endast mjlighet att erhlla permanent uppehllstillstnd om de fr en
anstllning. Detta r inte bara diskriminerande utan frsvrar ven fr de mest utsatta asylskande barnen
att f en lngsiktig och trygg fristad.
-

Familjeterfrening

Regeringens frslag: Uppehllstillstnd p grund av anknytning till en flykting beviljas om flyktingen

bedms ha vlgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehllstillstnd. Uppehllstillstnd p grund
av anknytning till alternativt skyddsbehvande ska inte beviljas.
UNICEF avstyrker frslaget och freslr att barn oberoende av skyddsstatus ven under den tillflliga lagen
ges en ovillkorad rtt att terfrenas med sin familj i enlighet med bestmmelserna i barnkonventionen.
Ngot annat frslag anses diskriminerande, oproportionerligt och i strid med barnkonventionen.
Frslaget att gra inskrnkningar i rtten till familjeterfrening r bestmmelser som direkt strider mot
barnkonventionen och andra internationella taganden. Att frsvra fr barn att frenas med sin familj r
inte frenligt med barnkonventionens bestmmelser och inskrnker en utav barns mest fundamentala
mnskliga rttigheter. Barn har en uttryckt rtt att terfrenas med sina frldrar.7 Staten har en aktiv
skyldighet att p alla stt mjliggra fr barn att frenas med sina frldrar om det r frenligt med barnets
bsta. Rtten gller fr samtliga barn som sker en fristad, utan tskillnad mellan flyktingstatus eller
alternativt skyddsbehvande.
Enligt FN:s barnrttskommitt r familjeterfrening hgsta prioritet fr att n hllbara och lngsiktiga
lsningar fr ensamkommande barn och barn som skilts frn sina frldrar.8 Staten har en skyldighet att
pbrja processen s snart som mjligt och terfrena ensamkommande barn med familjen. Om
familjeterfrening i ursprungslandet inte r frenligt med barnets bsta br terfreningen inte
genomfras dr. Nr en familjeterfrening i hemlandet inte r mjlig, oavsett juridiskt hinder eller barnets
bsta, r vrdlandet skyldig att besluta om terfrening dr.9 Barn som utsatts fr vpnad konflikt (och oftast

Art. 6, 26 och 27 barnkonventionen

Art. 39 barnkonventionen
6 FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 6 (CRC/C/GC/6)
7 Art 9 och 10 barnkonventionen
8 FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 6 (CRC/C/GC/6) p.79
9 FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 6 (CRC/C/GC/6) p.82-83
5

3 (4)
kategoriseras som alternativt skyddsbehvande) behver srskilt std och tgrder fr att frenas med
frldrar och familj samt f den trygghet och det skydd de har rtt till.10 Anskningar frn barn eller deras
frldrar kring familjeterfrening ska behandlas p ett positivt, humant och snabbt stt. Det ska ven
skerstllas att anskningen ej medfr negativa fljder oberoende av flyktingstatus.11
Vi noterar att regeringens frslag inte har tydliggjort om de asylskande som beviljas uppehllstillstnd
enligt annan grund som strider mot internationella taganden12 beviljas rtt till familjeterfrening. Barn
som beviljas uppehllstillstnd p denna grund ska ven beviljas en ovillkorad rtt till familjeterfrening och
detta mste tydliggras i gllande frslag.
-

Srskilt mmande omstndigheter

Regeringens frslag: Uppehllstillstnd ska inte beviljas enligt bestmmelsen om synnerligen eller srskilt
mmande omstndigheter. Om uppehllstillstnd inte kan ges p ngon annan grund ska
uppehllstillstnd beviljas en utlnning som befinner sig i landet om ett beslut att neka uppehllstillstnd
skulle strida mot Sveriges internationella taganden.
UNICEF freslr att bestmmelsen kring srskilt mmande omstndigheter fortsatt ska vara gllande fr
barn. Ett tydliggrande i lag, p skillnader i bedmningen av uppehllstillstnd mellan barn och vuxna br
kvarst fr att tydliggra barnrttsperspektivet och barnets bsta i asylprocessen. I det fall d ndringen
nd infrs mste det klargras vad som innefattar Sveriges internationella taganden och exemplifiera med
barnkonventionen som referens.
Bestmmelsen srskilt mmande omstndigheter befster en viktig svensk rttsprincip; att hnsyn till barns
bsta ska tas i samtliga juridiska beslut som berr barn. Principen har sitt ursprung i barnkonventionen och
internationell rtt. Bestmmelsen infrdes fr att tydliggra att olika bedmningsgrad ska glla fr barn och
vuxna och skerstlla barnets bsta. Detta mot bakgrund av att det frekommit en del fall dr barn har fallit
utanfr allmnna skyddsbestmmelser men nd behvde skydd. Det infrdes drfr en bestmmelse fr
att lyfta fram barnrttsperspektivet och betona att en annan bedmning ska gras nr det gller barn.13
Frarbeten till utlnningslagen bekrftar ocks att det r viktigt att framhlla att omstndigheterna som
berr barn inte behver vara av samma tyngd och allvar som fr vuxna. Detta ger en tydlig motivering till
varfr bestmmelsen kring srskilt mmande omstndigheter var ndvndig att infra och betydelsen och
behovet av ett barnrttsperspektiv.14 Det r drfr anmrkningsvrt att man utan djupare resonemang
freslr att ta bort detta frtydligande och denna srskilda bestmmelse som skyddar barns srskilda
utsatthet. Att i stllet infra en mer allmn bestmmelse som inte uttryckligen skiljer p barn och vuxnas
behov, och enbart frlita sig p portalparagrafen kring barnets bsta15 r inte tillrckligt motiverat eller
frenligt med barnets bsta.
I det fall d ndringen nd infrs mste det klargras vad som innefattar internationella taganden samt
tydliggras med kriterier fr hur en frdragskonform tolkning ska gras. Barnkonventionen ska tydligt
framg som exempel p Sveriges internationella taganden. De internationella och nationella
domstolsavgranden som det refereras till i frslaget kan ej vara uttmmande. Att luta sig mot den praxis
som finns i avgranden idag r mycket begrnsade och inte tillrckliga. Detta lmnar rum fr en olmplig
ppen tolkning. ndringen mste ven uttryckligen ppeka att barn och vuxna inte br omfattas av samma

10

FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 6 (CRC/C/GC/6) p.60

Art. 9 barnkonventionen
12 13 Frslag till lag om begrnsningar av mjligheten att f uppehllstillstnd i Sverige
13 Regeringens proposition 2013/14:216
14 Regeringens proposition 2004/05:170
15 1:10 utlnningslagen
11

4 (4)
bedmningsgrad vid beslut om uppehllstillstnd p dessa grunder. Vgledning kring barnets bsta mste
exemplifieras.
-

vrigt

D rttigheterna mellan flyktingstatus och alternativt skyddsbehvande fr barn skiljer sig s kraftigt t, finns det
n mer anledning att uppmrksamma att barns egna asylskl mste utredas p ett rttsskert stt. Enligt gllande
frslag s fr personer som beviljas flyktingstatus till exempel ett tillflligt uppehllstillstnd p tre r medan
alternativt skyddsbehvande fr ett uppehllstillstnd p ett r. Rtten till familjeterfrening fr flyktingar
kvarstr (dock med hrdare frsrjningskrav och andra villkor), medan alternativa skyddsbehvande inte beviljas
rtt till familjeterfrening. Flyktingbegreppet mste tolkas p ett ldersanpassat stt med hnsyn till de
ldersspecifika former av frfljelse som barn utstts fr. Detta kan exempelvis vara rekrytering av minderriga,
kvinnlig knsstympning, barnktenskap, prostitution och mnniskohandel. Lagstiftning behvs fr att tydliggra
dessa barnspecifika former av frfljelse. Rekrytering av minderriga (inklusive rekrytering av flickor fr sexuella
tjnster eller tvngsktenskap fr militrer), samt direkt och indirekt deltagande i stridigheter utgr exempelvis
frfljelse och br leda till att flyktingstatus beviljas.16
Asylskande barn och familjer mste f anpassad information kring de tillflliga bestmmelserna som blir
gllande. Mjligheten att verklaga beslut mste tydliggras och rttigheter i anslutning till detta.
Kompetensutveckling fr myndighetsutvare kring flyktingstatus, alternativt skyddsbehvande och
bedmningsgrunder samt utbildning om barns srskilda rttigheter, barnets bsta samt barnkonventionen mste
prioriteras. UNICEF och UNHCR har i samarbete med Migrationsverket sammanstllt ett kompendium, fr std till
i frsta hand handlggare och beslutsfattare som handlgger renden som rr barn i asylprvningsverksamheten.
Materialet kan utgra en bra utgngspunkt fr detta arbete.17
UNICEF noterar att regeringen i frslaget avser att srskilt noga flja konsekvenserna av den nya
lagstiftningen fr barn. Vi vill understryka vikten av att detta genomfrs med en tydlig hnvisning till
barnkonventionens grundlggande principer inklusive principen om barnets bsta. En uppfljning och
utvrdering av lagen och dess konsekvenser br genomfras redan efter ett r, snarare n den freslagna
tidsperioden p tv r. Utvrderingen mste innehlla en utfrlig barnkonsekvensanalys och motivering till
de freslagna tgrderna.

UNICEF Sverige

Vronique Lnnerblad
Generalsekreterare

Underlaget r framtaget av Karin dquist Drackner, barnrttsjurist UNICEF Sverige. Fr kontakt och eventuella
frgor: karin.odquist@unicef.se

16
17

Art 1.A2 1951 rs flyktingkonvention

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnets-rattigheter-i-asylprocessen