Nyhetsbrev från svenska vänföreningen juni 2010

Ordföranden har ordet...

Att få uppleva våren flera gånger samma år är en sällsynt ynnest. Först var det i Israel under
vänföreningarnas årliga konferens i byn i april. Träd och buskar blommade och utsikten från byn mot havet i
väster och mot Jerusalems kullar i öster var magnifik. Och så en ny vår här hemma i Sverige, först i Skåne, där
jag var inbjuden till Herbert Felix-seminariet i Eslöv för att berätta om Fredens Oas och sedan hemma i
Stockholm dit våren nu hunnit.
Seminariet i Eslöv hade som tema fredsfrågor, invandring och opinionsbildning. Jag valde att peka på
dialogen som ett centralt moment i byns fredsarbete – dialogen mellan judar och palestinier i skolan, i
Fredsskolans möten med ”den andre” och i det andliga centrets ekumeniska verksamhet.
Under konferensen i Fredsbyn fick vi tillfälle både att se hur dialogen fungerar i praktiken och att diskutera
med Nava Sonnenschein (läs mer nedan om den fina utmärkelse hon fått) från Fredsskolan om hur
samarbetet med universitetsvärlden utvidgas. Vår by är om inte världsmästare så dock mästare på att
upprätthålla dialogen med ”den andre”.
Jag tror att det finns det skäl att på nytt diskutera om vi inte på nytt ska öka vårt stöd till Fredsskolan. Ta som
exempel sommarens ungdomsläger för palestinska ungdomar som under en vecka får möta det judiska
samhället och dess ungdomar. För att finansiera den verksamheten har byn sökt stöd hos Olof Palmes
Internationella Center. Läs nedan ett utdrag ur ansökan till Palmefonden.
I andra sammanhang har byns olika
verksamheter också fått finansiell hjälp
från andra svenska institutioner och
organisationer, till exempel Folke
Bernadottes Minnesfond och Svenska
Kyrkan.
Basen i vårt arbete som förening är dock
insamlingen från våra medlemmar, de
som troget betalar sin medlemsavgift
och ofta återkommer med små och
större gåvor. Trots finanskris har vi till
skillnad från många andra vänföreningar
kunnat stödja byn med i stort sett
oförändrade bidrag. Totalt sett lider dock
byn av den sämre ekonomin i världen
och detta har skolan lidit mest av, med
sänkta lärarlöner, avskedanden och Vy över en av byns sluttningar med bland annat Doumia-Sakinah,
skuldsättning som följd. byns andliga centrum längst ner till höger.
Så därför som slutord: Tack för alla bidrag, sluta inte att stödja Fredens Oas!
Peter Haas

Tack!
Vänföreningen tackar för kollekt till byns verksamhet från S:t Mikaels församling i Huddinge kyrkliga
samfund. Under tiden 15 mars – 15 maj har vänföreningen fått in totalt 18 000 kronor varav merparten har
skickats till byns skola.

1
 Nyhetsbrev från svenska vänföreningen för Fredens Oas
– Neve Shalom/Wahat al-Salam juni 2010

Vänföreningarnas bidrag viktigare än någonsin

I slutet av april i år hade de olika vänföreningarna till Fredens Oas sin årliga konferens i byn. Den svenska
vänföreningens sekreterare, Catharina Hjortzberg Nordlund, berättar om det aktuella läget i byn.

Askan från en vulkan på Island som stängde många flygplatser i Europa under några dagar hindrade flera av
vänföreningarnas representanter att komma fram i tid till årets möte.
Vi andra hade förmånen att träffa flera nya medlemmar den ständigt växande byn. Ett problem har i alla fall
fått sin lösning: arrendeavgifterna till byn. Sedan 2010 betalar alla som bor i byn ett arrende. Summan är
densamma oavsett tomtens storlek. Många av dem som vill bosätta sig i byn har tvekat att börja bygga så
länge som frågan om arrendet inte varit löst.
Förhoppningsvis kommer 34 nya familjer att flytta in i byn under de kommande tre åren. Hälften av de nya
tomterna ska gå till nya medlemmar, andra hälften till andra generationens medlemmar i byn.
Arrendeavgifterna ska placeras i en fond som är tänkt att användas för att stötta utbildningsenheterna i byn
när det, som på senaste tiden, inte kommer in så mycket pengar från de internationella vänföreningarna.
Vänföreningarnas bidrag till skolans verksamhet är av mycket stor betydelse, dessa bidrag svarar för närmare
hälften av skolans kostnader.
Skolmyndigheterna i Israel bidrar inte heller lika mycket till skolans verksamhet som om den vore en officiell
skola. Byn har av olika anledningar valt att vara en privat skola. Myndigheterna ger inte byn sitt stöd fullt ut,
eftersom man inte erkänner skolans status som tvåspråkig och tvånationell.
Vad är det som gör att en lärare ändå väljer
att arbeta i byns skola? Trots att det inte
finns några garantier för pensioner och
trots att det ibland är svårigheter att få ut
lönen. svarar att
– Det lärarna söker är den utmaning och
mening som det innebär att vara lärare i en
skola som är tvåspråkig och tvånationell,
säger Ayelet, en av byns lärare.
Denna tid på året är nog den vackraste i byn
då allt blommar i de välskötta
planteringarna runt husen. Vi blev inbjudna
till några familjer och fick möjlighet till
djupare samtal om byns framtid.
Flera av de anställda i byn har fått avskedas
på grund av finanskrisen. Det påverkar
naturligtvis verksamheten. För vänföreningarnas del är det viktigt att Informationskontoret snabbt kan ge
oss de upplysningar vi behöver för att kunna ansöka om bidrag till byns projekt hos olika stiftelser. Man har
stort behov av en verksamhetschef och planerar att anställa en sådan, vilket alla vännerna bifaller.
Byns ungdomsverksamhet Nadi, som ligger mig varmt om hjärtat, imponerar. Några av byns föräldrar
startade denna verksamhet för några år sedan. Man betalar för verksamheten och får även bidrag från
kommunen. Ungdomarna utgör byns framtid. Det var deras föräldrar som en gång valde att bosätta sig här
och de unga diskuterar mycket om sin framtid och hur de ser på sin självbild och självkänsla. Ska de fortsätta
att bo i byn som vuxna eller ska de flytta till annan plats? De diskuterar konflikten och vad den kommer att
innebära för deras kommande liv.
Besöket i byn under drygt två intensiva dagar gav många intryck och funderingar. Jag hör fortfarande
nuvarande borgmästaren Dorit Shippins slutord på konferensen: ”Jag tror inte att vi hade existerat så länge
utan det arbete som vänföreningarna utför.”

Catharina Hjortzberg-Nordlund

2
 Nyhetsbrev från svenska vänföreningen för Fredens Oas
– Neve Shalom/Wahat al-Salam juni 2010

Den enskildes insats kan göra skillnad

Malin Schiratzki är nyvald ordinarie ledamot i vänföreningens styrelse. Här berättar hon om sin relation till
Israel, Neve Shalom och vänföreningen.
Jag besökte Neve Shalom två gånger när jag var i Israel på min andra
kibbutzvistelse 1987. Den ena gången fick vi träffa fader Bruno, mannen som
grundade byn och hade en vision om en plats där de tre stora religionerna
judendom, kristendom och islam kunde mötas. Fader Bruno var en varm och stark
människa som gjorde stort intryck på mig som 22-åring och visade på vad
människors vilja kan åstadkomma. En tid senare var vi tillbaka i byn under en stor
fredskonsert.
Jag har inte återvänt till Israel sedan dess och min relation till landet har mellan
varven präglats av en sorts hatkärlek. Jag har ofta känt att Israel – som ett
demokratiskt land och med den historia man har – borde gjort mer för att få fram
en varaktig fred med palestinierna. Jag har helt enkelt velat ställa lite högre krav
Foto: Stig Almqvist på det landet.
Att stödja vänföreningens arbete genom medlemskap och bidrag har däremot alltid varit självklart för mig.
Stödet till Neve Shalom handlar just om vad den enskilda människan kan göra och att det spelar roll. Enskilda
möten mellan människor och goda exempel sprids vidare och kan förhoppningsvis även ge långsiktiga
effekter på ett helt samhälle. Vänföreningen i Sverige kan bidra med både pengar och med att vara också
just en vän. Det starka internationella stödet för byn bidrar till dess fortlevnad och utveckling.

Fotnot: Malin Schiratzki, är 45 år och bor i Bromma med man och tre barn.

Fred i Israel är en nyckel till global avspänning

Jan-Erik Billinger är också ny ledamot i styrelsen. Han bor på Lidingö och arbetar som chef för avdelningen
Filmarvet på Svenska Filminstitutet, en avdelning som samtidigt är Sveriges nationalarkiv för film. Han har
arbetat som utredare och handläggare inom kultur- och medieområdet under hela sitt yrkesliv, först på
Kulturrådet, sedan inom regeringskansliet och därefter på Filminstitutet. Både Jan-Erik och hans fru
Kerstin har varit medlemmar i vänföreningen i drygt 10 år. De är också engagerade i Svenska Kyrkan och
freds- och solidaritetsarbete har varit självklara delar av deras liv.
– Konflikten mellan Israel och Palestina har funnits i mitt medvetande i hela mitt vuxna liv, berättar Jan-Erik.
En lösning på den konflikten skulle bidra starkt till att lösa upp motsättningar och spänningar på den globala
arenan och utgöra ett slags kvitto på att förhandlingar och försoningsinsatser är vägar att överbrygga
motsättningar och att lösa konflikter.
Att lägga kraft på fredsarbetet i Israel handlar för Jan-Erik om att fred
mellan Israel och dess grannar är en nyckel till global avspänning. Men
också om att vilja stödja ett arbete som syftar till försoning mellan folk
med olika religioner.
– Jag tror att byn kan vara en modell för hur ett praktiskt försoningsarbete
kan bedrivas. Och vänföreningens uppgift blir att stödja detta arbete men
också att sprida kunskap om arbetet både nationellt och internationellt.
– Även om jag inte har besökt byn har jag fått många konkreta bilder av
byn efter det att min dotter Maria arbetade där som volontär för snart tio
år sedan.
Foto: Marie-Therese Karlberg

3
 Nyhetsbrev från svenska vänföreningen för Fredens Oas
– Neve Shalom/Wahat al-Salam juni 2010

Vänföreningens styrelse vald vid årsmötet 29 april 2010

Peter Haas ordförande, omval Resan till Israel inställd
Catharina Hjortzberg-Nordlund sekreterare, omval
Vänföreningens resa till Israel i
Birgitta Carlsson kassör, omval
höst är inställd eftersom det
Ewa Lindman ordinarie ledamot, omval
kommit in för få anmälningar.
Håkan Hallberg ordinarie ledamot, omval
Däremot hjälper vi gärna till
Bengt Meyerson ordinarie ledamot, omval
att ordna privata resor till byn.
Malin Schiratzki ordinarie ledamot, nyval
Jan-Erik Billinger ordinarie ledamot, nyval Kontakta föreningens
Christina Olsson-Hagel ersättare, omval ordförande eller sekreterare.
Ben Edlund ersättare, omval

Ungdomar i dialog i sitt hemland Amerikansk utmärkelse till

Dialog mellan unga judar, kristna och muslimer i
Israel är ett av målen för Fredsbyns arbete. Här är
ett utdrag ur byns ansökan till Olof Palmes
Internationella Center för en upplevelseresa för
ungdomar.
”Målet för detta program är att öka den ömsesidiga
förståelsen, respekten och de fredliga relationerna
mellan Israels medborgare – judar, kristna och
muslimer i åldern 15–17 år – genom att de får göra
en upplevelseresa i det hemland som de delar.
Dialog och besök på heliga platser kommer att
användas för att utforska varandras nationella,
kulturella och religiösa identitet. Ungdomar har
förmåga att föreställa sig en verklighet av tolerans
och ifrågasätta stereotyper om den ’andre’. För de
flesta blir detta ett första tillfälle att på ett
meningsfullt sätt möta andra ungdomar med en
annan tro och en annan bakgrund.”
Fredsskolans Nava Sonnenschein
Vid en ceremoni i april mottog Nava Sonnenschein
från Fredsskolan den amerikanska utmärkelsen
Women of Courage (Modets kvinnor) för sitt
outtröttliga arbete för social förändring och
samexistens. Utmärkelsen delades ut av Diane Kelly
som är senior rådgivare till den amerikanska
utrikesministern i globala kvinnofrågor. I sitt tal till
Nava Sonnenschein talade hon bland annat om
Hillary Clintons engagemang för kvinnors ökade
makt och status i världen.
Diane Kelly (till vänster)
och Nava Sonnenschein
i samband med
utdelningen av
utmärkelsen.

Biblioteket i Fredens Oas invigt
Efter många års planering invigdes det nya
biblioteket i slutet av april. Det blev en flott
invigning med tal, musik och gäster från bland andra
Israels regering och riksdag samt deltagarna i
vänföreningarnas årliga konferens.
Biblioteket ska innehålla böcker och manuskript om
freds- och konfliktforskning, fredsutbildning, hälsa
och näringslära samt skönlitteratur på hebreiska och
arabiska.
Från svensk synpunkt var det roligt att konstatera
att några större bidrag från våra svenska
medlemmar gjort det möjligt att bygga detta ståtliga
hus, tänkt som det första i ett framtida centrum för
freds- och konfliktforskning i Israel.
Adressändring:
Glöm inte anmäla din nya adress till
Catharina Hjortzberg,
catharina.hjortzberg@telia.com, 023-335 40.
Kontakt: ordförande Peter Haas,
haas.j.peter@gmail.com, 070-575 81 75
Vill du ha nyhetsbrevet via e-post?
Skicka din mejladress till Catharina Hjortzberg så
ordnar hon det.