Professional Documents
Culture Documents
Klimat
EN POLI TI K FÖR LEVANDE
HAV, EN AGENDA FÖR
BI OLOGI SK MÅNGFALD OCH
KLI MATPOLI TI K FÖR
I NTERNATI ONELLT
LEDARSKAP
20100621
2010-06-21
Kollektivtrafiken ............................................................................................ 18
SID 2 (50)
2010-06-21
Hållbart Fiske................................................................................................... 27
SID 3 (50)
2010-06-21
FÖRORD
Valet 2010 handlar om framtiden. Vad vi vill att Sverige ska kännetecknas av.
Vilka värderingar vi vill ska bära Sverige. Om hur vi ska göra ett bra land ännu
bättre. Vi är fyra partier som står för frihet, ansvar och trygghet. Vi tror på
människans inneboende kraft och vilja att ta ansvar.
I snart fyra år har vi haft svenska folkets förtroende att leda Sverige. Det har varit
fyra år av reformer för jobben, välfärden och framtiden. Valet 2010 söker vi
väljarnas förtroende för att fortsätta arbetet. Sverige är ett bra land att leva i. Det
betyder däremot inte att allt i Sverige är bra. Mycket finns kvar att göra.
För att ytterligare utveckla, fördjupa och bredda politiken med sikte på
mandatperioden 2010-2014 tillsattes tio reformarbetsgrupper i oktober 2009:
- Hälso- och sjukvård
- Rättsväsende
- Miljö och klimat
- Entreprenörskap och hållbar tillväxt
- Jämställdhet
- Familjepolitik
- Utbildningspolitik
- Äldrepolitik
- Kultur- och idrottspolitik
- Utrikes- och försvarspolitik
(Grupperna redovisar sina resultat under våren 2010. )
Processen för att ta fram valmanifestet sker i flera steg. Arbetet i föreliggande
reformarbetsgrupp är ett sådant steg.
SID 4 (50)
2010-06-21
Alliansarbetsgruppen för miljö och klimat har bestått av Andreas Carlgren (C)
ordförande, Sofia Arkelsten (M), Eva Flyborg (FP) och Liza-Maria Norlin (KD).
SID 5 (50)
2010-06-21
Klimatpolitik för
internationellt ledarskap
Klimatförändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald och
havsmiljö Alliansens mest prioriterade miljöfråga. Att minska utsläppen av
växthusgaser är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Alliansen har
höjt ambitionen för att minska utsläppen i Sverige, men enskilt räddar inte
Sverige världens klimat. Med 99,8 procent av koldioxidutsläppen utanför
Sveriges gränser är samarbete över gränserna helt avgörande för att på allvar
minska utsläppen.
Alliansens klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap både för vad vi gör
hemma och internationellt. Med nationella åtgärder kan Sverige visa väg för den
omställning som är nödvändig runt om i världen. EU är plattformen för våra
åtgärder. Dessa genomförs gemensamt i alla medlemsländer. Lösningen på
klimatutmaningen behöver sökas globalt. Särskilt stöd behöver ges till de
utvecklingsländer som minst av allt har orsakat problemen, men drabbas
hårdast.
SID 6 (50)
2010-06-21
Fortsatta höga nationella ambitioner och insatser är därmed inte desto mindre
viktiga. Vi har tekniskt kunnande och företag som är vana vid miljötänkande.
Sverige visar ledarskap genom en ambitiös klimat- och energipolitik med högt
uppsatta klimatmål och kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen både
nationellt och internationellt. Vår utveckling mot en grönare ekonomi, med en allt
större tjänstesektor och växande företag inom miljöteknik, minskar utsläppen
nationellt och bidrar genom export till att minska utsläppen globalt. Vi har också
ett stort politiskt och folkligt engagemang för en bättre miljö. De goda
förutsättningar Sverige har att skapa ett samhälle med minimal klimatpåverkan
ger oss ett stort ansvar att anta klimatutmaningen. Att fullfölja detta ansvar är
också en utgångspunkt för Alliansens miljö- och klimatpolitik.
Det behövs länder som går före och visar att det går att minska utsläppen och
öka välfärden samtidigt. Utsläppen har minskat kraftigt under alliansregeringen.
Sedan 1990 har utsläppen minskat med 12 procent, de senaste åren har
utsläppen varit rekordlåga. Samtidigt har tillväxten varit närmare 50 procent.
Som första industriland har Sverige formulerat mål och en konkret strategi för att
bryta fossilberoendet. Politiken innebär en snabb väg ut ur fossilsamhället och
kraftfulla minskningar av växthusgaser.
Utsläppen för Sverige ska minskas med 40 procent år 2020 jämfört med 1990.
Målet avser verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med
utsläppsrätter och innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara cirka 20
miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre 2020 i förhållande till 1990 års nivå.
SID 7 (50)
2010-06-21
Visionen på något längre sikt är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp
av växthusgaser i atmosfären. Detta åstadkoms genom en kraftfull politik som
leder till minskade utsläpp i och utanför Sverige.
Industrins förbränning och processer som står utanför EU:s handelssystem kan
minskas med hjälp av effektiviseringar och förändrade processer. Bättre
gödselhantering och ökad biogasproduktion bör tillsammans med rätt skötsel av
jord- och skogsbruksmark kunna ge betydelsefulla bidrag till minskade utsläpp.
Att främja kolsänkor och hindra avskogning är nödvändigt i sammanhanget.
Sammantaget bör det vara fullt möjligt att minska utsläppen så att Sveriges
nettoutsläpp i atmosfären till 2050 är noll. Det kommer att krävas en aktiv och
ansvarsfull politik som prioriterar både ett bättre klimat och fortsatt tillväxt.
SID 8 (50)
2010-06-21
för miljöpolitiken, men det är människor som av egen kraft skapar förändring och
utveckling. Vi tror på alla människors vilja att göra rätt.
Alla sektorer måste bidra till att vi kan nå klimatmålen. Regeringen strävar efter
att minska nedsättningar från den generella koldioxidskattenivån för att olika
sektorer i högre utsträckning än idag ska bära sina kostnader för
växthusgasutsläpp. Transportinfrastrukturen ska utvecklas mot att skapa
kommunikationer som är förenliga med miljö och klimatmål. Alla transportslag,
såväl flyget som sjöfarten, bör bära sina kostnader för koldioxidutsläpp.
Regeringen har beslutat i EU att flyget ska in i utsläppshandeln 2012 och verkar
för att även sjöfartens utsläpp inkluderas i en framtida internationell klimatregim.
Internationella, verkningsfulla åtgärder behöver genomföras för att minska
sektorernas utsläpp.
Arbetsgruppen föreslår:
• Att Sverige ska nå målet om att utsläppen i den icke-handlande sektorn ska
minskas med 40 procent år 2020 jämfört med 1990.
SID 9 (50)
2010-06-21
Alliansen vill att Sverige fortsätter vara pådrivande för att flytta fram EU:s
positioner ytterligare. EU bör därför utveckla en plan för hur 30-procentsmålet
ska nås.
På längre sikt måste EU:s gemensamma vision vara att närma sig noll
nettoutsläpp till 2050, i likhet med den vision alliansregeringen satt upp för
Sverige. EU bör också sätta som långsiktigt mål att mot slutet av detta
århundrade bör inte växthusgasutsläppen överstiga ett ton per person och år.
EU:s system för handel med utsläppsrätter är idag det främsta och mest effektiva
verktyget för att minska klimatutsläppen inom EU. Genom att handelssystemet
sätter ett pris på koldioxidutsläppen kan marknadens krafter användas för
kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Handelsystemet infördes redan 2005 och
fler länder och regioner tar intryck av Europas erfarenheter. Dock täcks bara
cirka 40 procent av EU:s utsläpp av växthusgas av systemet. Därför måste
utsläppshandeln utvidgas för att omfatta fler sektorer och fler växthusgaser. Det
är viktigt att taket för utsläppen hela tiden sänks så att den totala mängden
utsläpp i EU minskar. Inför kommande handelsperioder ska Sverige verka för full
auktionering av utsläppsrätter.
Sverige ska vara drivande för att handel med utsläppsrätter utvecklas till en
global modell. Fler regioner och länder behöver länkas till det europeiska
systemet och möjliggöra för en global koldioxidmarknad som verktyg att
bekämpa utsläppen tillsammans.
SID 10 (50)
2010-06-21
Koldioxidskatten är och har varit ett effektivt styrmedel för att minska utsläppen i
Sverige. Sverige ska därför vara pådrivande i EU för ett direktiv som innebär att
EU:s alla medlemsländer inför en nationell koldioxidskatt.
Att flera länder i EU idag storsatsar på kolkraft är mycket olyckligt och står tvärt i
strid med EU:s klimatmål. Det är därför viktigt att EU:s och världens insatser för
att utveckla tekniken för infångning och lagring av koldioxidutsläpp (CCS)
intensifieras om vi ska ha en chans att minska utsläppen av växthusgaser i
atmosfären. Alliansen vill att Sverige ska verka för ett EU-moratorium på nya
kolkraftverk som inte är förberedda för CCS-tekniken.
Trots att den svenska industrin kännetecknas av hög energieffektivitet och låga
specifika utsläpp av växthusgaser finns det ett flertal anläggningar inom framför
allt stålindustrin, oljeindustrin, massabruk och cementindustrin med så stora
punktutsläpp av koldioxid eller så hög koncentration av koldioxid i avgående
gaser att det kan vara intressant att överväga CCS. Därför bör Sverige verka för
att en av de planerade EU-finansierade pilotanläggningarna för CCS kopplas till
svensk basindustri.
Arbetsgruppen föreslår:
• Att Sverige fortsätter att vara pådrivande för att flytta fram EU:s positioner
ytterligare. Förutsättningarna ska öka för att EU ska kunna besluta om att
minska utsläppen med 30 procent till 2020. EU bör därför utveckla en
fördjupad analys av för- och nackdelarna med en uppskalning till 30 procent
till 2020.
• Verka för att EU sätter som mål att mot slutet av detta århundrade bör inte
växthusgasutsläppen överstiga ett ton per person och år.
• Att EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar fler sektorer och
växthusgaser, att taken i systemet sänks och att samtliga utsläppsrätter
auktioneras ut.
• Vara pådrivande i EU för ett direktiv som innebär att EU:s alla medlemsländer
inför en nationell koldioxidskatt.
SID 11 (50)
2010-06-21
• Att EU inför ett moratorium på nya kolkraftverk som inte är förberedda för
CCS-tekniken.
EU har, bl.a. genom Sveriges ordförandeskap, drivit viktiga frågor framåt. EU har
varit framgångsrikt i att tvågradersmålet fick stöd av världens största ekonomier,
åtaganden från stora utsläppsländer och finansieringen av insatser de närmaste
åren (fast start).
SID 12 (50)
2010-06-21
En global överenskommelse är viktig för att binda upp alla stora utsläppsländers
åtaganden och åtgärder. Det är också viktigt för att få långsiktigt hållbara och
förutsägbara spelregler för stater, marknaden och andra aktörer.
Förhandlingarna inom FN bör vara huvudspåret i den internationella processen.
Det är dock viktigt att effektivisera förhandlingsprocessen inom FN och
komplettera den med samverkan även i andra konstellationer och sammanhang.
Sverige har en stark tradition och hög ambition och därmed ansvar i den
internationella processen mot en överenskommelse. Sverige kan och bör spela
en viktig roll i förhandlingarna genom att främja relationerna och samarbetet med
utvecklingsländerna.
Arbetsgruppen föreslår:
SID 13 (50)
2010-06-21
UTVECKLA KLIMATBISTÅNDET
De rika länderna har ett särskilt ansvar för att finansiera anpassningsåtgärder.
Regeringen har tagit initiativ till en kommission för klimatförändring och
utveckling som samlar kunskap och erfarenhet från världen och dess slutsatser
bidrar till att utveckla anpassningsarbetet. Under 2009–2011 satsar regeringen
drygt fyra miljarder kronor på klimat och utveckling i biståndet. Insatser för att
stödja anpassning till klimatförändringarna kan innebära åtgärder som syftar till
att minska människors sårbarhet, exempelvis investeringar i hälsa, sanitet, mark
och jordbruk och tillgång till vatten, liksom projekt som är direkt relaterade till
klimat, däribland väderprognoser och byggande av vallar. Sverige ska ta en aktiv
roll i det internationella klimatarbetet, bland annat genom satsningar inom
biståndet.
SID 14 (50)
2010-06-21
Ett effektivt sätt att bidra till utsläppsminskningar utanför Sverige är att öka
tillgängligheten till klimatsmart teknik i utvecklingsländerna. Det bidrar inte enbart
till utsläppsminskningar utan också till ett ökat förtroende mellan industri- och
utvecklingsländer i det internationella klimatarbetet.
CDM och andra liknande instrument är viktiga för investeringar i grön teknologi i
växande ekonomier och utvecklingsländer. Det möjliggör för snabbt växande
länder att inte behöva gå en koldioxidintensiv väg när ekonomin växer, utan att
göra ett tekniksprång och undvika att investera sig fast i ett fossilberoende.
Investeringarna bidrar även till att skapa en global utsläppsmarknad där det sätts
ett pris på utsläppen även i länder som ännu saknar bindande åtaganden om
utsläppsminskningar.
CDM kommer att ha svårt att ge den stora volym av utsläppsminskningar som
krävs för att tillräckligt bidra till lägre utsläpp i utvecklingsländer. Som ett
komplement till fungerande CDM bör därför ett nytt internationellt klimatavtal
också innehålla andra instrument, som exempelvis så kallade sektors-CDM. En
sådan mekanism innebär att ett tak sätts för utsläppen i en viss sektor och land.
Blir utsläppen lägre än taket kan mellanskillnaden säljas och ge en intäkt för
landet där utsläppsminskningen har skett. Intäkter från sektors-CDM kan fungera
som en viktig morot för landets regering att föra en politik som minskar
utsläppen. En sådan mekanism har därför större möjligheter att ge storskaliga
utsläppsminskningar än vad dagens CDM-projekt kan åstadkomma.
SID 15 (50)
2010-06-21
Sverige ska i EU verka för att handelspolitiken används för att motverka
klimatförändringar. Europa och USA saknar tillräcklig tillgång till de alternativa
bränslen som krävs för att ställa om t.ex biltrafiken. Dagens situation då import
av biobränslen som etanol tullbeläggs skadar omställningen. Vi ska välkomna fler
producentländer, inte minst bland utvecklingsländerna, och avskaffa EU:s tullar
på etanol samt det särskilda svenska tullvillkoret. Alliansen anser även att det
behövs internationella standards för hållbarhetskriterier för biobränslen.
Arbetet för att ta bort tullar och handelshinder för klimat- och miljövänliga varor,
tjänster och teknologier ska fortsätta under kommande mandatperiod. Vi vill att
Sverige ska driva att EU förhandlar fram ett grönt frihandelsavtal som innebär att
alla handelshinder för klimat- och miljövänliga varor, tjänster och teknologier
slopas. Dessa strävanden ersätter inte Alliansens fokus på global frihandel
generellt eller vår betoning på vikten av ett globalt klimatavtal. Det växande
klimatengagemanget får inte användas som en ursäkt för att bibehålla eller införa
nya handelshinder, i form av exempelvis klimattullar.
Arbetsgruppen föreslår:
• Reformera CDM, för att säkerställa kontrollen att projekten leder till
utsläppsminskningar som annars inte skulle blivit av och att fler länder blir
aktuella för projekt.
• Det växande klimatengagemanget får inte användas som en ursäkt för att
bibehålla eller införa nya handelshinder, i form av exempelvis klimattullar.
SID 16 (50)
2010-06-21
Svensk miljöteknik kan bli en tillväxtmotor för Sverige. Det går att skapa nya
affärsmöjligheter, innovativa tjänster och produkter samt klimatsmarta,
energieffektiva och förnyelsebara lösningar som ger hög tillväxt och är bra för
miljö och klimat. Ny, grön teknik kommer att vara viktig och kommer att
efterfrågas i än högre grad när energi- och transportsystemen ska ställas om för
att möta miljö- och klimatutmaningarna.
Sverige har hög kompetens inom områden som hållbara energi-, miljö- och
transportlösningar. Vi har också god tillgång till förnybara resurser, väl
fungerande styrmedel och marknader och goda industriella förutsättningar inom
transport- och energiområdet. Men våra kunskaper inom ny miljövänlig teknik
behöver i större utsträckning tas tillvara och kommersialiseras. Vi bedömer att de
statliga insatserna för miljödriven näringsutveckling behöver vidareutvecklas
under kommande mandatperiod. Det är vår bedömning att miljö- och
klimatutmaningarna kan användas som en ekonomisk hävstång för grön tillväxt.
Alliansens initiativ till Delegationen för hållbara städer har varit ett sätt att i
partnerskap med näringen, kommuner och myndigheter stödja och
uppmärksamma miljörelaterade investeringar på hemmaplan, kommersialisera
nya produkter på marknaden och visa upp svensk miljöteknik. Runt om i Sverige
finns anläggningar av olika slag som fungerar som demonstrationsanläggningar.
SID 17 (50)
2010-06-21
Arbetsgruppen föreslår:
KOLLEKTIVTRAFIKEN
Kollektivtrafiken spelar en viktig roll främst i städer men även på landsbygden. Att
kunna ta bussen, tåget, spårvagnen eller tunnelbanan till jobbet är viktigt för
många människor. Den framtida utvecklingen av kollektivtrafiken bör därför
främja valfrihet i boende, arbete och studier. Genom att skapa goda möjligheter
till pendling växer arbetsmarknadsregioner och människors chanser att gå från
bidrag till jobb ökar. Särskilt i större städer är det angeläget att stora satsningar
görs på spårbunden kollektivtrafik.
Att stimulera cykling är både bra för miljön och minskar trängseln i trafiken.
Samplanering av cykelstråk inom regioner bör förbättras och kommunala
satsningar på cykelvägar är viktiga.
Arbetsgruppen föreslår:
• Fortsätta den satsning som har inletts med att rusta upp järnvägen i hela
landet och bygga ut spårbunden kollektivtrafik
SID 18 (50)
2010-06-21
TÄTORTSNÄRA NATUR
Den tätortsnära naturen har stor betydelse, inte bara för den biologiska
mångfaldens skull utan också för att främja friluftsliv, värna en god livsmiljö och
säkra tillgången till rekreationsmarker. Inte minst är det viktigt att lyfta vikten av
vandringsleder. Satsningen på lokala naturvårdsinsatser ska fortsätta, där
resurser satsas på att öka tillgänglighet för att använda den skyddade skogen.
Områden och ytor av naturmark där många människor möter naturen kan bättre
utnyttjas för aktiva åtgärder för biologisk mångfald. Exempelvis kan dammar i
parker och på golfbanor planeras och anläggas för att vara attraktiva för olika
arter, och strategier för trädplantering i den byggda miljön ha mer fokus på
biologisk mångfald.
Arbetsgruppen föreslår:
• Värna tillgången på tätortsnära natur för aktivt friluftsliv, motion och rörelse.
• Utnyttja parker och grönområden för aktiva åtgärder för biologisk mångfald.
SID 19 (50)
2010-06-21
För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben
utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och
vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig
förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av
elproduktionen. Certifikatsystemet för förnybar elproduktion vidareutvecklas
genom att ett nytt mål på 25 TWh sätts för år 2020. Den långsiktiga inriktningen
är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen. En
planeringsram på 30 TWh vindkraft till 2020 läggs fast. Kärnkraftsparentesen
förlängs. Ett kontrollerat generationsskifte i den svenska kärnkraften möjliggörs
genom att avvecklingslagen avskaffas och förbudet mot nybyggnad i
kärntekniklagen tas bort samtidigt som säkerhetskraven och ansvaret för olyckor
skärps. Att kunna ersätta gamla kärnkraftsreaktorer med nya kan också vara
gynnsamt för försörjningstryggheten. Regeringen bedömer att ett
generationsskifte inom kärnkraften inte står i strid med ambitionen att minska
beroendet av kärnkraft och vattenkraft.
HUS-avdraget ger upp till 50 000 kronor i skatteavdrag för flera energismarta
åtgärder vid om och tillbyggnad av hus eller bostadsrätt. Avdrag ges för halva
arbetskostnaderna i samband med reparationer och underhåll av småhus och
bostadsrätter. Flera energibesparande åtgärder räknas, t.ex. borrning för
bergvärme, grävning för jordvärme, byte av fönster, panna, ventilation samt
installation av värmepump.
SID 20 (50)
2010-06-21
bedöms Sverige ha ett överskott på el med över 20 TWh 2020. I den mån
uttjänta kärnkraftsreaktorer ersätts med nya med större effekt tillförs systemet
ytterligare kvantiteter klimatsmart el från 2020-talet och framåt.
Elcertifikatsystemet bör utvidgas till den nordiska marknaden, i första hand till
Norge.
STÄRK ÖVERFÖRINGSKAPACITETEN
Förutom att tillväxten av vindkraften kommer att kräva mer kapacitet och
flexibilitet i elnäten, ställer en ökad integrering med omvärlden och ett framtida
överskott på el nya krav på överföringsnätet. Arbetsgruppen bedömer att elnäten
bör utvecklas för att möta ökad efterfrågan på överföring till kontinenten och för
att möjliggöra samhällsekonomiskt effektiva investeringar i ny elproduktion.
SID 21 (50)
2010-06-21
Arbetsgruppen anser att det är viktigt att fortsätta satsa på forskning kring nya
förnybara energikällor och stimulera teknikutveckling och marknadsintroduktion
av ny förnybar energiteknik inom bland annat sol- och vågkraft. Utvecklingen av
såväl solceller som vågkraft i elproduktionen står för en framtida
marknadstillväxt. Sverige har här främst en fördel vad gäller forskning där vi är
med i forskningsfronten. Möjlighet att stödja denna utveckling, samt
teknikutvecklingen kring Smartgrids, bör utredas. Installation av förnybar energi
bör uppmuntras vid alla ny- och ombyggnationer av fastigheter, med hänsyn till
kulturhistoriska värden, tidstypiska drag i bebyggelsen och stadsbild i övrigt.
Det behövs ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga
element anpassade till lokala och industriella behov. Tillträdet till elnätet,
tillståndsprocessen och villkoren för nätanslutningar är viktiga faktorer för att
underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion. Åtgärder som syftar till
förenklade regler för nätanslutning av anläggningar för förnybar elproduktion är
därför prioriterade. Vi har därför redan underlättat för småskaliga elproducenters
inmatning i elnätet. Små elproducenter ska inte behöva betala nätavgift om han
eller hon under ett kalenderår tar ut mer el från elsystemet än han eller hon
matar in på elsystemet.
SID 22 (50)
2010-06-21
hur denna potential kan utnyttjas och bidra med klimatsmart el med hänsyn till
naturvärden. Nationalälvarna och övriga i lagen skyddade älvsträckor ska fortsatt
skyddas från utbyggnad.
Det finns skäl att på olika sätt stärka prisincitamentet för energieffektivisering. Ett
förslag som arbetsgruppen anser bör utvecklas är att öka
förbrukningsflexibiliteten genom timmätning även för hushållskunder. Det
centrala är att skapa incitament för elkunderna att reagera på prisförändringar
gällande det timvisa elpriset. En utredning bör även tillsättas för att ytterligare se
över behovet av andra förändringar, ett exempel kan vara samfakturering.
Arbetsgruppen föreslår:
SID 23 (50)
2010-06-21
• Fortsätta arbetet med att förenkla regler och tillträdet till elnätet för
småskaliga elproducenter.
SID 24 (50)
2010-06-21
Att förvalta handlar inte om att göra naturen till ett museum – tvärtom handlar
förvaltarskap om att bruka naturens resurser på ett klokt och långsiktigt hållbart
sätt. Utgångspunkten för ett förvaltarskap för värdefulla havsmiljöer är
vetenskapliga råd och där olika intressenters erfarenheter tas tillvara i arbetet.
Miljösituationen är idag ytterst kritisk. Det krävs långtgående insatser och stort
engagemang för att minska utsläpp och miljöpåverkan. Långsiktighet i planering
och insatser är nödvändig, men också tålamod eftersom resultaten av det arbete
som vi bedriver idag märks först efter flera decennier. Eftersom havens tillstånd i
allra högsta grad är gränsöverskridande är det internationella perspektivet
avgörande. Sverige ska fortsatt högt prioritera och vara drivande i arbetet med
Helcoms Aktionsplan för Östersjön (BSAP) samt EU:s Östersjöstrategi.
Regeringen har gjort en rivstart för havs- och vattenmiljön, med särskilt fokus på
Östersjön och Västerhavet. Från att pengarna i budgeten under förra regeringen
knappt var spårbara har vi satsat över en miljard under mandatperioden.
Vi har initierat projekt för snabba resultat, t.ex. när det gäller syresättning av
havsbottnar. Vi har gjort satsningar mot övergödning, t.ex. etablerat fler
våtmarker.
Alliansregeringen har presenterat en samlad politik för haven och havens miljö.
Haven har drabbats av politiskt systemfel, där helt olika politikspår lagts upp för
sjöfart, fiske, turism, jordbruk, havsmiljö och havsforskning. Det var som om de
olika sektorerna inte hade med varandra att göra. Nu ändrar alliansregeringen
det. Den nya havs- och vattenmiljömyndigheten med placering i Göteborg
kommer vara avgörande för att integrera de verksamheter som är viktiga för
SID 25 (50)
2010-06-21
friska hav, sjöar och vattendrag och som idag är utspridda på flertal myndigheter.
Med närhet till det av regeringen redan inrättade Havsmiljöinstitutet nås
synergieffekter. Vi förbättrar också planeringen av svenska havsområden och
skapar en planeringsmodell för hållbar utveckling och hållbart nyttjande av
svenska havsområden. Hav är ett av de strategiska områdena för
miljöforskningen.
Sverige var mycket drivande, vilket var helt avgörande, för aktionsplanen för
Östersjön, där vi nu för första gången har satt tak för både fosfor- och
kväveutsläppen utifrån vad Östersjöns miljö tål. Utsläppsminskningarna under
taket har fördelats mellan länderna kring Östersjön och åtgärder ska vara
genomförda till 2016. Sverige presenterade i maj 2010 en konkret plan för hur
det svenska åtagandet ska uppnås. Vi har också inrättat en mellanstatlig fond för
Östersjöns miljö.
Kosterhavet har inrättats som den första marina nationalparken. Sommaren 2008
pekade vi ut ytterligare sex marina skyddsområden, vilket innebar att vi
sammanlagt fördubblade arealen inom de svenska havsområdena.
Vi har inom EU lyckats minska fiskekvoterna. Fiskeriverket har fått ansvar för att
utveckla hållbara och skonsamma fiskeredskap. En plan för att rädda ålen har
beslutats såväl i EU som i Sverige. Ett unikt avtal har ingåtts med Danmark som
helt förbjuder fiske av torsk i lekområden i Kattegatt. Vi effektiviserar den
svenska fiskerikontrollen och har också gett yrkesfiskarna skrotningsbidrag för att
minska fiskeflottan.
Vi har infört ett nytt statligt bidrag till lokala vattenvårdssatsningar för att t.ex.
anlägga våtmarker eller musselodlingar för att få ned utsläppen av närsalter, för
SID 26 (50)
2010-06-21
Förra året förbjöds fosfater i tvättmedel. Tvättmedel med fosfater finns inte i
butikshyllorna mer. Nu kommer vi också att införa ett fosfatförbud för
maskindiskmedel från den 1 juli 2011. Vi har fått med staterna runt Östersjön på
att lägga in detta förbud också i aktionsplanen för Östersjön. Under det svenska
ordförandeskapet kom ministerrådet överens om att ett förbud mot fosfater ska
införas i EU.
HÅLLBART FISKE
Situationen för Europas fiskebestånd är allvarlig. Många bestånd är kraftigt
reducerade till följd av överfiske och miljöförstörelse. Risken för allvarliga och
bestående balansrubbningar i de marina ekosystemen är uppenbara.
Friska och levande hav och sjöar är en nödvändighet för att säkerställa ett
hållbart fiskbestånd och därmed fortsatta möjligheter att bedriva en livskraftig
fiskenäring som bidrar till sunda livsmedel. Överutnyttjande av resurserna utgör
idag ett av de största hoten mot fiskbestånden. Fiskbeståndet behöver bevaras
och vårdas genom att bestånden brukas, inte förbrukas. Världen och EU måste
samla sig för att motverka utfiskning i haven genom att vidta gemensamma,
sektors- och gränsöverskridande åtgärder. I annat fall har varken fiskbestånden
eller fiskenäringen någon framtid.
EU har sedan länge fört en ohållbar fiskeripolitik. Kortsiktiga hänsyn har tagits till
fiskenäringen på bekostnad av miljön och det långsiktigt hållbara fisket.
Arbetsgruppen menar att en ny gemensam fiskepolitik bör införas i EU. Det är
avgörande att EU i högre utsträckning prioriterar miljöaspekterna av fisket och att
fiskenäringen ges incitament för att kunna ta ansvar för sin egen framtid. För att
uppnå ett hållbart fiske är det viktigt att överkapaciteten i EU:s fiskeflotta
anpassas efter fisktillgången i haven. Ett långsiktigt hållbart fiske inom biologiskt
säkra gränser och utifrån ekosystemansatsen är grunden för en stabil och
lönsam fiskenäring. De vetenskapliga rekommendationer som utfärdas från
SID 27 (50)
2010-06-21
Dagens kvotsystem ger för få incitament till hållbart brukande och behöver därför
reformeras. Sverige har inom ramen för den svenska kvoten infört ett system
med individuella och överlåtbara fiskerätter som syftar till att främja
fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Genom att definiera och ge
möjlighet att ta ansvar för havets resurser på individnivå ökar möjligheterna till en
bättre och mer hållbar resursförvaltning. I det långsiktiga arbetet med att
reformera EU:s gemensamma fiskepolitik bör därför individuella och överförbara
fiskerätter utvecklas.
Vi måste utveckla selektiva redskap som fångar den fisk vi verkligen vill fånga
och minska andelen fisk som slängs tillbaka. Utkast av fisk är oetiskt och måste
stoppas. Tillsammans med näringen måste nya fiskeredskap och metoder prövas
och utvecklas för att få bort bottentrålning och dålig selektion.
SID 28 (50)
2010-06-21
Arbetsgruppen föreslår:
• Att EU:s gemensamma fiskepolitik ska reformeras i syfte att främja ett
hållbart brukande. Genom att definiera och ge möjlighet att ta ansvar för
havets resurser på individnivå ökar möjligheterna till en bättre och mer hållbar
resursförvaltning. I det långsiktiga arbetet med att reformera EU:s
gemensamma fiskepolitik bör en övergång till individuella och överförbara
fiskerätter utvecklas.
SID 29 (50)
2010-06-21
Under de senaste 100 åren har algblomning av blågröna alger ökat niofaldigt och
utbredningen av syrefria bottnar har ökat sexfaldigt. Syrebrist till följd av
övergödning och störda näringskedjor har skapat zoner lika stora som Danmark,
Skåne, Blekinge och Halland där bottenmiljön kan betecknas som livsoduglig.
Detta har skapat en kritisk situation och orsakerna är ökade utsläpp av i
synnerhet kväve och fosfor från trafik, avlopp, jord- och skogsbruk.
SID 30 (50)
2010-06-21
preliminärt beting för varje lands minskning av näringsämnen. Sverige har ett
preliminärt beting på 21 000 ton kväve och 290 ton fosfor till 2016. En nationell
genomförandeplan har presenterats. Alliansen avser att klara det svenska
åtagandet. Regeringen har presenterat ytterligare insatser inom
jordbruksnäringen, skogsindustrin, industrin, reningsverk och enskilda avlopp.
SID 31 (50)
2010-06-21
För att på ett kostnadseffektivt sätt komma till rätta med utsläppen av
övergödande ämnen i Östersjön och Västerhavet bör ett system för handel med
utsläppsrätter för kväve och fosfor införas. Ett avgifts- och handelssystem är ett
kostnadseffektivt sätt att nå våra mål och åtaganden. Om det tar för lång tid att få
ett sektorsövergripande system på plats i sin helhet är det lämpligt att pröva ett
pilotprojekt med avgränsat avgifts- och handelssystem till geografiska områden
eller branscher.
Båtar som drivs med alkylatbensin har mindre effekt på miljön än om de drivs på
standardbensin. Även om skatten för alkylatbensin är lägre säljs fortfarande
betydande mängder standardbensin till småbåtsägarna. Hur utvecklingen till
miljövänligare bränslen kan stimuleras bör ses över.
SID 32 (50)
2010-06-21
Forskningsområdet är relativt nytt och åtgärder för att minska miljöpåverkan bör
vila på vetenskaplig grund. Arbetsgruppen ser dock ett behov av att ta fram en
handlingsplan för att minska läkemedels miljöpåverkan. Handlingsplanen bör
exempelvis innehålla åtgärder för att få bättre kunskap om hur t.ex.
avloppsreningen kan förbättras. I samverkan med branschen vill arbetsgruppen
att kontroll och miljöklassningssystem utvecklas. På EU-nivå vill vi fortsätta att
jobba aktivt med att få till stånd lagändringar som minskar läkemedlens
miljöpåverkan. Det är viktigt att öka kraven på testning av verksamma ämnens
miljöpåverkan så att miljöpåverkan från läkemedel minskar.
Arbetsgruppen föreslår:
• Fortsätta genomföra och vidta åtgärder inom alla berörda sektorer för att
uppnå det svenska åtagandet i Helcom:s aktionsplan.
• Fortsätta och intensifiera arbetet med att åtgärda utsläppen av kväve och
fosfor från enskilda avlopp och andra punktkällor. Skatteavdraget som
infördes för exempelvis att åtgärda enskilda avlopp ska fortsätta.
SID 33 (50)
2010-06-21
Sopor som flyter i land från våra hav är inte bara ett synligt miljöproblem utan
avger också mikroskopiska plastpartiklar som skadar djur- och växtliv i haven.
Det är framförallt ett stort problem på västkusten och många gånger har soporna
färdats en lång väg med strömmarna. Problemet är därför i allra högsta grad
internationellt.
SID 34 (50)
2010-06-21
För att minska nedskräpningen runt våra kuster bör Naturvårdsverket ta ett större
ansvar för att vägleda kommunerna i sitt arbete. För att komma åt problematiken
med övergivna fritidsbåtar bör Sverige verka för att ett producentansvar för
fritidsbåtar på EU-nivå införs.
Arbetsgruppen föreslår:
• Förbättra hamnarnas kapacitet att ta emot avfall. Sverige ska verka för att
förbättra efterlevnaden av överenskommelser om att hamnar inte får ta mer
än en generell hamnavgift vid mottagning av avfall.
• Att större hamnar från och med 2012 ska kunna erbjuda båtbottentvättar.
• Hålla våra stränder och klippor fria från skräp. Kommunerna har ett stort
ansvar. Naturvårdsverket ges i uppgift att i högre grad följa upp
problematiken och vägleda kommunerna i sitt arbete.
SID 35 (50)
2010-06-21
Östersjön är genom beslut av FN:s sjöfartsorgan IMO sedan 2005 klassat som
särskilt känsligt havsområde (PSSA). Klassningen ger möjlighet att inom ramen
för IMO vidta särskilda skyddsåtgärder. De hittills införda åtgärderna är inte
tillräckliga. Sverige måste därför aktivt tillsammans med övriga Östersjöstater
fortsätta utarbeta förslag till och ansöka om att ytterligare effektiva
skyddsåtgärder i syfte att skydda Östersjöns PSSA-klassade känsliga miljö.
Exempel på sådana åtgärder kan vara att utveckla ruttsystemen och att fokusera
på riskbaserad hamnstatskontroll.
Östersjöregionens målsättning ska vara att bli internationellt ledande när det
gäller tillämpningen av globala marina överenskommelser men också att genom
klassningen som särskilt känsligt havsområde och genom EU utveckla och
förnya det internationella regelverket så att miljöhänsyn får större tyngd.
Men regleringar och åtgärder har bara effekt om de följs och genomförs i
praktiken. Trots förbud mot oljeutsläpp sker varje år flera hundra medvetna och
illegala utsläpp i Östersjön. Fler av de utsläpp som konstateras av
Kustbevakningen måste leda till strafföreläggande. För att komma åt de fartyg
som struntar i reglerna vill vi använda den teknik som gör det möjligt att märka
olja med DNA. Med ett krav på märkning av olja kan Kustbevakningen bättre
spåra från vilket fartyg ett oljeutsläpp skett, vilket är nödvändigt för den fortsatta
brottsutredningen av den ansvariga för utsläppet. För att minska utsläppen av
olja och miljögifter behövs också tydliga och kännbara sanktioner vid lagbrott
samt att hela straffskalan används av domstolsväsendet. Det är också positivt att
enkelskroviga fartyg nu ska börja fasas ut. När olja transporteras i
dubbelskroviga fartyg minskar risken för oavsiktliga oljeutsläpp väsentligt.
En förutsättning för att få bukt med miljöbrotten till havs är också att
Kustbevakningen har tillräckliga och tydliga befogenheter när det gäller
brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn. Fler av de utsläpp
som konstateras av kustbevakningen måste leda till strafföreläggande. För att
åstadkomma detta vill vi ha en helt ny, samlad kustbevakningslag.
För att förhindra stora oljekatastrofer är det viktigt att en läckande oljetanker
snabbt kan tas om hand. Sverige saknar fortfarande det fungerande system av
utsedda nödhamnar som andra länder som exempelvis Danmark har inrättat.
SID 36 (50)
2010-06-21
Arbetsgruppen föreslår:
• Skärpa straff och ansvarsregler för oljeutsläpp och införa krav på DNA-
märkning av olja på EU-nivå.
• Införa en ny kustbevakningslag.
• Verka för ett system med nödhamnar dit skadade fartyg kan bogseras och
tas om hand.
SKYDDSVÄRDA HAVSOMRÅDEN
Att bevara värdefulla miljöer till havs är lika viktigt som att göra det på land. Sju
marina reservat har inrättats under mandatperioden. Sverige har totalt tolv
naturreservat i svenska havsområden samt ett med permanent fiskeförbud.
Vidare inrättades Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark,
hösten 2009 i Strömstad. I denna nationalpark planeras t.ex. att såväl fiske som
turism kan fortsätta under förutsättning att det sker på ett hållbart sätt.
Erfarenheterna från Koster bör tas tillvara vid fortsatt reservatsbildande till havs.
Samarbetet mellan intressenterna på fiskeområdet, forskning, fiskare och
miljöorganisationer måste stärkas och allas erfarenheter tas tillvara i arbetet med
att bevara värdefulla havsmiljöer. Det är angeläget att arbetet med att bättre
skydda havsområden, framförallt i kustnära områden, är lokalt förankrat och sker
i samarbete med de människor, samhällen och företag som verkar i området. Att
stärka skyddet för våra gemensamma naturresurser behöver inte stå i
motsatsförhållande till människors möjlighet att bo och försörja sig i
kustområden.
Kommunerna bör också uppmuntras och stödjas att i högre grad utnyttja sin rätt
att inrätta kommunala marina naturreservat.
SID 37 (50)
2010-06-21
Det fortsatta skyddet av områden och arter i den marina miljön bör utgå mer från
en helhetssyn och en tydlig ekosystemansats. Det kan finnas anledning att i
högre utsträckning än tidigare fokusera arbetet mer mot förvaltning av de relativt
vanliga arter som har en ”bjälklagsfunktion” i ekosystemen.
Arbetsgruppen föreslår:
• Inrätta fler marina reservat i Sverige. Där det är lämpligt efter samma modell
som Kosterhavet.
• Verka för att det i Sverige och andra Östersjöstater inrättas marina reservat
som tillsammans väl täcker Östersjöns samtliga huvudbiotoper.
SID 38 (50)
2010-06-21
Utmaningen är global. Jordens befolkning ökar och våra behov av livsmedel och
andra ekosystemtjänster blir större. Samtidigt sker en allt större utarmning av
många ekosystem på de allt större områden vi brukar. Mänskligheten står för den
största påverkan på naturen samtidigt som vi är helt beroende av fungerande
ekosystem. Vårt ekologiska fotavtryck behöver anpassas till tillgängliga
biologiska resurser och vad som är globalt hållbart.
Den förda naturvårdspolitiken innebär att vi i Sverige skyddar många land- och
havsområden och inrättar dem till reservat. Miljömålet för levande skogar om
skydd av skog uppnås. Vi vill fortsätta arbetet med att ge formellt skydd till
känsliga och värdefulla områden. Samtidigt vill vi komplettera skyddet med en
bredare syn på biologisk mångfald, där brukarnas och markägarnas initiativ och
vilja att bidra till den biologiska mångfalden tas tillvara och ambitionerna till
miljöhänsyn i de stora arealerna produktionsskog höjs. För att uppnå långsiktigt
hållbara ekosystem räcker det inte enbart med skydd av vissa områden eller
arter. Det är dags att på allvar inkludera skydd av ekosystem i all sektorspolitik
SID 39 (50)
2010-06-21
Detta kräver att forskare, naturvårdare och skogsägare tillsammans står både för
ett utvecklat skydd av värdefull natur och hållbart brukande. Arbetsgruppen
föreslår att en dialog inleds för att gemensamt pröva ambitioner och åtgärder i
den utvecklade politiken för hållbart brukande.
Jordbruk, skogsbruk, fiske, jakt och fysisk planering måste bedrivas så att
naturvärden och mångfald i naturen bevaras åt framtida generationer och
ekosystemens förmåga att producera tjänster upprätthålls. Naturens resiliens och
motståndkraft ska värnas. Ett mera uthålligt brukande säkrar inte bara många
människors inkomster utan bidrar även till att livsmiljöerna för hotade arter
räddas och att människans möjligheter till naturupplevelser säkras.
Markägarna har en viktig roll att utveckla det hållbara brukandet. Det ambitiösa
miljöarbete som redan idag bedrivs av många jord- och skogsbrukare behöver
utvecklas ytterligare. Sverige kan vara en föregångare i den globala utmaningen
att steg för steg föra de areella näringarna till ett hållbart brukande av naturen.
Höjda miljökrav kombineras med underlättande av egna initiativ. En sådan
ansats kräver nära samverkan och utbyte mellan markägare, brukare, forskare
och naturvårdare.
SID 40 (50)
2010-06-21
Enligt FAO:s statistik har vi globalt en nettoförlust på sju miljoner hektar skog per
år, eller 200 kvadratkilometer per dag. FN:s klimatpanel, IPCC, bedömer att
utsläppen genererade av avskogning 2007 uppgick till knappt två miljarder ton
koldioxid, vilket är mer än EU:s totala utsläpp av växthusgaser.
SID 41 (50)
2010-06-21
deras förmåga att leverera mat, rena luft och vatten, ge skydd mot
naturkatastrofer med mera.
Skogarnas betydelse för den framtida utvecklingen på jorden kan inte nog
betonas. Skogen i länder som Brasilien, Kongo och Indonesien är en omistlig del
av det globala ekosystemet och svarar för en mängd viktiga funktioner. De
tropiska skogarna utgör en viktig kolsänka, men står också för en rad andra
värden, som ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
Arbetsgruppen föreslår:
• Verka för skydd och ett hållbart brukande av skogar över hela världen.
Förstörelsen av tropiska regnskogar halveras till 2020, och upphör till
2030. Avverkning och skövling av tropiska regnskogar stoppas.
SID 42 (50)
2010-06-21
När naturkapitalet, och specifikt ekosystemtjänsterna, inte har något synligt värde
i de ekonomiska modellerna kan det synas mer lönsamt att t.ex. kalhugga en
regnskog – för att producera biffkor, soja eller palmolja – än att bevara skogen
för den nytta den gör som kolsänka, för att slå vakt om den biologiska
mångfalden eller för att reglera det lokala klimatet och vattenöverföringen i
området.
SID 43 (50)
2010-06-21
Arbetsgruppen föreslår:
• verka för att utveckla metoder för hur naturens kapital och ekosystemtjänster
ska värderas och integreras i samhällsekonomin i Sverige och internationellt.
• att värdet av naturens kapital och ekosystemtjänster ska erkännas och
integreras i FN:s konvention för biologisk mångfald som ett viktigt verktyg
bland flera för att stärka och bevara biologisk mångfald.
• att Naturvårdsverket får i uppgift att följa upp TEEB-rapporten i Sverige.
STÄRK EKOSYSTEMANSATSEN
Vår utgångspunkt är att naturvården ska inriktas mot att bevara och långsiktigt
stärka viktiga ekosystemfunktioner och uthålliga ekosystem. Vi vill att
förvaltningen av ekosystemen förutom ett av försiktighetsprincipen motiverat
fortsatt skydd av biotoper med sällsynta arter kombineras med ett ökat fokus på
de relativt vanliga arter som bär upp ekosystemens förmåga att producera varor
och tjänster. Att identifiera och förvalta dessa ställer krav på nya grepp både i
arbetet med formellt skydd och i ett hållbart brukande.
På så sätt kan vi kombinera ett fortsatt arbete med formellt skydd av känsliga
områden med en bredare förvaltning av ekosystem och de arter som är viktiga
för att upprätthålla ekosystemens funktioner. Därmed blir hållbart brukande såväl
som skydd av biotoper med många sällsynta arter betydelsefullt.
Ytterligare steg måste tas för att gå mot ett hållbart brukande av de stora
arealerna produktiv skog. De mest skyddsvärda skogarna ska skyddas samtidigt
som högre krav ställs på brukandeintresset för andra områden. Vi vill samla
skogsnäringen, naturvårdsorganisationer och forskningen för en nationell dialog
för hållbart brukande.
Arbetsgruppen föreslår:
• att naturvårdspolitikens arbete med formellt skydd av känsliga områden
kompletteras med en bredare förvaltning av ekosystem och de arter som är
viktiga för att upprätthålla ekosystemens funktioner.
SID 44 (50)
2010-06-21
En viktig grund för ett hållbart skogsbruk i Sverige är att engagera markägarna i
naturvården. Att engagemanget hos markägare, brukare och andra aktörer ska
tas till vara är avgörande för att miljömålet om levande skogar ska nås.
Markägare som värnar höga naturvärden ska få ersättning när naturvården
innebär intrång i deras möjlighet att bruka sin mark. Ett hållbart skogsbruk med
en tydligare ekosystemansats förutsätter en utveckling av metoder som stärker
den biologiska mångfalden.
Ett sätt kan vara genom att sprida mindre avsättningar inom brukade
skogsarealer inom vilka skogsägarna gör aktiva skötselåtgärder. Vidare behöver
en större mångfald av skötselmetoder göras möjliga, exempelvis kalhyggesfritt
skogsbruk, ett ökat inslag av naturlig föryngring och större naturhänsyn under
röjning och gallring.
En hållbar skoglig tillväxt och uttag av skogsråvara måste generellt ske med stor
hänsyn till biologisk mångfald och med minimerande av andra negativa
miljöeffekter såsom näringsläckage och övergödning.
Konkurrens på lika villkor ska gälla för staten och privata skogsägare, men staten
ska som markägare vara ett föredöme och gå före i utvecklingen mot ett hållbart
brukande. Staten ska på sina marker prova olika former av hållbar skogskötsel
SID 45 (50)
2010-06-21
som förstärker ekosystemens funktioner och samarbete med forskningen för att
utvärdera olika brukningsmetoder ur ett ekosystemperspektiv.
Arbetsgruppen föreslår:
• att system för en skogsskötsel som stärker biologisk mångfald utvecklas inom
hela skogsbruket. Konkurrens på lika villkor ska gälla för staten och privata
skogsägare, men skogsbruket på statligt ägd mark ska vara ett föredöme för
hållbart brukande.
SID 46 (50)
2010-06-21
skogstyper, från fjällnära skog och gammelskogar till artrik ädellövskog i Syd-
och Mellansverige.
Markägaren har en viktig roll i arbetet med ett hållbart brukande. Därför ska
samarbetet med skogsägare fortsätta att utvecklas. Komet-programmet, som har
initierats i fem län ska steg för steg utvecklas till att omfatta hela landet, givet att
en utvärdering visar att det är ett verkningsfullt redskap för skydd av skog.
Den tätortsnära naturen har betydelse, inte bara för den biologiska mångfaldens
skull, utan också för att främja friluftsliv, värna en god livsmiljö och säkra
tillgången till rekreationsmarker. Inte minst är det viktigt att lyfta vikten av
vandringsleder. Det gäller såväl nära tätorterna som i våra stora nationalparker.
Satsningen på lokala naturvårdsinsatser ska fortsätta, där resurser satsas på att
öka tillgängligheten för att använda den skyddade skogen.
Arbetsgruppen föreslår:
• Komet-programmet, som har initierats i fem län ska steg för steg utvecklas till
att omfatta hela landet, givet att en utvärdering visar att det är ett
verkningsfullt redskap för skydd av skog.
• Att väl fungerande reservat, naturvårdsavtal och andra formella skydd och
frivilliga avsättningar ska vara en fortsatt viktig del av svensk naturvård, och
att ytterligare värdefulla områden med hög kvalitet ges ett långsiktigt skydd
och förvaltas väl.
• att det fortsatta arbetet för en rik biologisk mångfald genomsyras av större
lokal delaktighet och ett ökat tillvaratagande till mark- och skogsägarnas
kunskap.
SID 47 (50)
2010-06-21
Incitamenten för att bedriva ett långsiktigt hållbart jordbruk som gynnar variation i
odlingslandskapet måste därför öka. Genom att bruka jorden hållbart kan
biologisk mångfald upprätthållas och ekosystemtjänster bildas.
Traditionellt har jordbruket bidragit till den biologiska mångfalden genom att ge
utrymme för många olika arter och värna om ett varierat odlingslandskap. Ökad
effektivisering, minskade jordbruksarealer och ökad användning av
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel har dock lett till att många djur-
och växtarter har försvunnit eller idag hotas. Arbetsgruppen menar att
jordbrukets roll för att värna den biologiska mångfalden kan stärkas ytterligare.
Mycket av det arbete som regeringen gjort med förändrade ersättningar under
mandatperioden har också syftat till detta. Vi vill gå vidare med att stärka
incitamenten och krav på lantbrukare att förändra produktionen till att bli mer
miljövänlig.
En del av lösningen bör vara att i högre grad använda EU:s jordbrukspolitik via
landsbygdsprogrammet för att kompensera jordbruket för olika miljötjänster som
bevarande av biologisk mångfald och lagring av koldioxid i marken. Genom en
övergång till biologiska gödningsmedel, ändrade växtföljder och utnyttjande av
rent rötslam kan behovet av konstgödsel minska. Biologiska bekämpningsmedel
kan många gånger ersätta kemiska bekämpningsmedel.
Dagens jordbruk är till stora delar styrt av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och EU:s
internationella åtaganden inom WTO. EU:s jordbrukspolitik lider tyvärr av stora brister
och behöver reformeras. Framförallt behövs reformer av stödsystemen så att EU:s
jordbrukspolitik inte hindrar t.ex. utvecklingsländerna att konkurrera och sälja sina
produkter till EU eller på den globala marknaden. Vi vill reformera EU:s jordbrukspolitik
så att den används till att skapa ett miljömässigt hållbart jordbruk i Europa, istället för att
använda det till subventionerad överskottsproduktion, importskydd och
exportsubventioner. Stöd bör inriktas på att öka miljönyttan och utveckla landsbygden.
Utgifterna för EU:s jordbrukspolitik ska minska kraftigt och direktstöden fasas ut
samtidigt i hela EU.
Inom ramen för en minskning av de totala utgifterna för jordbruket i Europa bör minst
50 procent, och på sikt en än högre andel, av de ersättningar som Europas bönder får
genom EU:s landbygdsprogram gå till miljöförebyggande åtgärder.
Arbetsgruppen föreslår:
• Att EU:s jordbruksstöd inom ramen för en total minskning av utgifterna för
jordbruket i EU betydligt mer än idag ska inriktas på miljöåtgärder.
SID 48 (50)
2010-06-21
SID 49 (50)
2010-06-21
Utbredningen av björn och varg har varit särskilt märkbar. Idag finns björn i stora
delar av norra och centrala Sverige. Den svensk-norska stammen uppgår till
cirka 3000 björnar. Riksdagens etappmål på 1000 individer har därmed uppnåtts.
Järven finns längs hela den svenska fjällkedjan och enstaka järvar har etablerat
sig öster och söder om fjällkedjan. Lo finns i stort sett i hela Norrland och har
expanderat både inom mellersta Sverige och inom renskötselområdet. Även
antalet kungsörn har ökat och överstiger riksdagens etappmål på 600
föryngringar per år. Det bedöms finnas cirka 750 kungsörnrevir och 690
kungsörnspar, vilket motsvarar cirka 1700 kungsörnar, i landet.
Från att vargen varit i det närmaste utrotad har vargstammens tillväxt varit upp
mot 19 procent årligen. I början av 2000-talet, när riksdagen fattade beslut om
etappmålet för varg, fanns det cirka 80 vargar i Sverige. Nu är etappmålet nått
och över 200 vargar finns i våra skogar.
Trots snabb tillväxt var inte vargen på väg mot långsiktig livskraftig stam i
Sverige. Den tidigare politikens bristande delaktighet hos berörda i vargtäta
områden har lett till minskad acceptans. Med ett undantag, har inga nya vargar
har tillförts den isolerade vargstammen på tre decennier. Vargstammen är
därmed inavlad. Alliansregeringen har satt ett mål om att högst 20 nya vargar,
opåverkade av inavel, ska tillföras den svenska vargstammen de närmsta fem
åren.
Arbetsgruppen föreslår:
• att nya mål för antalet vargar sätts i bred medverkan från berörda och från
forskare, inom bland annat populationsgenetik.
SID 50 (50)