Stiftelser

Får Afrikas företag att blo

”Lycka är att göra gott för andra och jag är
verkligen glad när jag är ute och arbetar
i fält.” Det säger Thorgeir Einarsson, som
med stiftelsen Afriversity utbildar Afrikas
företagare så att de kan växa, skapa nya
jobb och därmed minska fattigdomen.
Vi kan inte bara
för fem år sedan flyttade Thorgeir Einars-
son hem till Sverige, från England, och bosatte
komma och köpa
sig i Alingsås. Det var dags att slå av på tempot naturtillgångar
i sin egen entreprenörskarriär av afrikanerna och låta
Foto: Afriversity

och jobba lite som konsult. dem köpa tillbaka

Han kunde ha gjort som förädlade produkter.
många andra i hans situation
och ägnat sig åt golf och seg-
Det är dags att de
ling. I stället satsade han kraft får del av vinsterna
Thorgeir och pengar på att bygga upp i förädlingskedjan.
Einarsson
Afriversity. I slutet av oktober
var han en av talarna på ett seminarium som
SEB ordnade i Göteborg.
– På 80-talet skulle företaget jag jobbade på
hjälpa ett nigerianskt rederi att bygga upp sitt
IT-system. Lagos var kaotiskt, hade bristfällig
elförsörjning och var farligt. Det kändes lite
otäckt och vi hade livvakter. Men mitt i röran
var staden också full av underbara människor
som visade sådan tacksamhet. Det var då jag
blev biten av ”the African bug”. Jag blev för-
älskad i människorna där. De visar så mycket
hoppfullhet trots alla kriser med galna diktato-
rer och krig, säger Thorgeir Einarsson.
– Afrika är en kontinent sargad av slavhandel Ett upprustat kvarter i Kapstaden, där Afriversity har sitt afrikanska kontor. Tanken är att verksamheten så småningom s
och kolonialism. Lägg till perioder av hungers-
nöd, krig och hiv/aids. Det sätter oundvikli-
gen spår i infrastrukturen. Men där finns även Enligt Thorgeir Einarsson kan en enda per- blemlösning och många mycket bra idéer. Vad
hopp, framväxande demokratier och färre son genomföra väldigt stora förändringar. dessa personer behöver är hjälp och mentorer
konflikter än tidigare. I det klimatet frodas en- – Se bara på Lars Magnus Ericsson och för att lära sig ett effektivt företagande, cash-
treprenörskap. Afrika är nu den snabbast väx- Ingvar Kamprad, som kan sägas ha grundlagt flow, marknad och export. De behöver lyfta
ande ekonomin och är där Asien var för 20–25 den svenska levnadsstandarden. De två bars blicken och få bättre självförtroende.
år sedan. Företag startas och det finns en fram av en produktidé, började i liten skala och
växande medelklass. Telekom och banktjäns- erövrade hela världen. afriversity har startat sin verksamhet i Syd-
ter går stadigt framåt och teknologin blir ett – I Afrika finns kanske tusen sådana perso- afrika med sponsorpengar och hjälp från före-
otroligt demokratiinstrument. ner. Det finns en fantastisk förmåga till pro- tag som lånar ut både mentorer och riskkapital.
Foto: Afriversity

Om Thorgeir Einarsson och Afriversity

ǗBakgrund: Startade sitt för- ǗSå fungerar det: Afriversity för potentiella investerare.
stiftelser nr 4 2010

Thorgeir Einarsson (i topp) och hans team
besöker företag, lokala politiker och utveck-
lingsfonder för att dra in pengar till verksam-
heten. Här i Hout Bay, nära Kapstaden.
2
sta företag vid 17 års ålder (är
i dag 49). Skapade globalt
affärssystem för Rederiaktie-
bolaget Transatlantic, som
han och en kollega senare
köpte loss och byggde upp
till ledande inom sitt område.
utbildar personer som redan
driver ett företag. Deltagarna
får tolv dagars utbildning i
strategitänkande, ekonomi
och kassaflöde, för att sedan
kunna ge en relevant beskriv-
ning av sin affärsverksamhet
Varje deltagare får också tre
dagars mentorshjälp. Urvalet
görs efter bedömning av af-
färsidéns bärkraft. Kurserna
finansieras till stor del av
sponsorer. Deltagarna bidrar
med 500 kronor vardera.

101118_Stiftelser_4_2010.indd 2 2010-11-30 11.28

blomstra Därför dröjer nya regler
Förra året kom tre skatteutredningar med
förslag som påverkar den ideella sektorn.
Foto: Neil Bradfield / Istock
Förslagen skulle börja gälla den 1 januari
2011. Hur blir det? Vi ställde fem frågor till
Brita Löfgren Lewin, skattejurist på SEB.
1
Vad händer med förslagen?
– Utredningarna gällde modernisering
av skattereglerna, anpassning av momsreg-
lerna för den ideella sektorn och möjlighet
att skattegynnas för gåvor till vissa allmän-
nyttiga ändamål, men inte något av förslagen
kommer att börja gälla nu i januari.
2
Varför?
– Förslagen har inte kommit tillräck-
ligt långt i lagstiftningsskedjan.
3 Kommer de att genomföras, tror du?
– Det är omöjligt att säga. I höstens
budgetproposition står att finansdeparte-
mentet arbetar med förslaget om moder-
nisering av skattereglerna. Den utred-
ningen föreslog en vidgning av de skatte-
befriade ändamålen för stiftelser, så
att stiftelser får samma skattebe-
friade ändamål som ideella för-
eningar. Hur långt de har hun-
nit i arbetet vet vi inte men det
Brita Löfgren Lewin är skattejurist på SEB. Du når henne på brita.lofgrenlewin@seb.se
så småningom ska spridas till andra länder i Afrika.
Ny dom ger klarhet om fullföljd
I en stiftelses redovisning ska bidrag
– Vi kan inte bara komma och köpa natur- som är beviljade men inte utbetalda
tillgångar av afrikanerna och låta dem köpa redovisas som en skuld. Men måste
tillbaka förädlade produkter. Det är dags att de bidraget betalas ut före årsskiftet för
får del av vinsterna i förädlingskedjan! att det räknas med i fullföljdskravet?
– Även om vårt program riktar sig till en-
skilda personer kommer vinsterna många till skatteverket och företrä-
del. Dels genom att fler får jobb, dels genom dare för stiftelser tror ofta
att afrikanerna är fantastiska när det gäller att att beviljade bidrag måste
dela med sig – till sin familj, till sin släkt och betalas ut före årsskiftet
sin hemby. för att kravet på fullföljd
ska anses uppfyllt. I våras kom
thorgeir einarsson hoppas att fler fram- en dom, ett överklagat förhandsbesked,
gångsrika affärsmän som han själv ska se som nyanserar bilden lite (RÅ 2010 ref 40).
glädjen i att dela med sig: Domen gällde två stiftelser som ville an-
– Man behöver inte vara stenrik för att göra vända sin avkastning till att inrätta profes-
gott och man behöver inte vänta tills man är surer vid några olika lärosäten. En professur
50 eller 60. Man kan arbeta för att ge tillbaka skulle vara tidsbegränsad i fem år, de andra
redan i mitten av sin karriär och det är ingen var inte begränsade i tid. Givarstiftelserna
uppoffring. Det är ett privilegium, säger Thor- hade det året fått en extraordinärt stor av-
geir Einarsson. Q kastning. För att vara säkra på att de skulle
Text: Maria Åslund
101118_Stiftelser_4_2010.indd 3
är positivt att utredningen ändå lyfts fram.
Förhoppningsvis kan något komma under
våren och då skulle det kunna träda i kraft
1 januari 2012.
4
Förslaget om skattegynnande av
gåvor, hur långt har det kommit?
– I budgetpropositionen står att regeringen
vill införa en skattereduktion för gåvor, men
man begränsar det något i förhållande till ur-
sprungsförslaget.
5 Och momsförslaget?
– Anders Borg sa vid en utfrågning
i maj att han troligen inte tänker gå vidare
med den del av förslaget som gäller obliga-
torisk moms på uthyrning till den ideella sek-
torn. Skulle det bli så är det förstås positivt
för de skattebefriade stiftelser som hyr loka-
ler, eftersom dessa annars skulle få dyrare
lokalhyror. De har ju oftast inte rätt till
avdrag för ingående moms. Går han
däremot vidare med förslaget blir effek-
ten den motsatta.
– Både de stiftelser som ska om-
förhandla sina hyreskontrakt inom
den närmaste tiden och stiftelser
som själva hyr ut lokaler bör vara
medvetna om förslaget. Q
uppfylla fullföljdskravet ville de dela ut
tillräckligt mycket, det vill säga cirka 75–80
procent av beloppet.
I fallet med den tidsbegränsade profes-
suren räcker det, enligt domen, att hela det
beviljade bidraget reserveras i redovis-
ningen för att det ska räknas in i
fullföljden. De utbetalningar som
sker senare får då självklart inte
räknas med i de årens fullföljd. I fallen
med de icke tidsbegränsade professurerna
blev domslutet delvis ett annat: Så länge
pengarna finns kvar och reserveras hos
stiftelsen räknas de inte med i fullföljden.
stiftelser nr 4 2010
Endast de årliga utbetalningarna räknas.
Om stiftelserna däremot betalar ut hela det
beviljade bidraget till lärosätena eller bildar
nya stiftelser med ändamål att säkerställa
utbetalningarna till professurerna, så räk-
nas de in i fullföljden. Q
Text: Brita Löfgren Lewin
3
2010-11-30 11.28