1
Åt e r i n f ö r m ag i n i f jä l l s e m e s t e r n !
F
f
ör väldigt många människor idag är fjällveckan (oftast skid-
veckan) en höjdpunkt på året. Ett tillfälle då familjen äntligen
har tid att göra någonting tillsammans, dessutom i frisk luft och
en vacker miljö. Ett tillfälle då man byter vardagen mot någonting helt
annat – något spännande, äventyrligt och kittlande.
En gång för länge sedan var också fjällsemestern något exotiskt,
romantiskt och annorlunda, när skidorterna var ursprungliga och riktiga
fjällbyar som turisterna själva hittat fram till. Inte snabbuppväxta lift-
anläggningar som byggdes på lagom avstånd till sina målgrupper, utan
tanke på mjuka värden som fantasi och känsla. Idag är tyvärr den där känslan
och exotismen alltför många gånger borttappad till förmån för funktion
och rationalitet. Effekten är att de flesta skandinaviska skidorter är förvil-
lande lika de hemorter som besökarna lämnat bakom sig – samma lekland,
bensinmackar, snabbmatsrestauranger, stormarknader, äventyrsbad och
parkeringsplatser som man hittar där man tillbringar de resterande 51
veckorna per år. Dessutom är skidorternas boende närmast kopior på de
MÊHFOIFUTLPNQMFY

SBEIVT
PDI
WJMMBPNSÌEFO
TPN
NBO
IJUUBS
J
.BMNÚ

mognat och blivit allt mer res- och världsvan så efterfrågas istället lokala och
Västerås eller Örebro. Stora områden av boende utan några egentliga
centrum – allt är byggt för att man ska komma med sin bil, ta sig runt
i bilen och hålla sig i sin stuga när man inte åker upp och ner i skidbackarna.
Precis som man beter sig på hemmaplan. Det är väldigt stor skillnad mot
hur man upplever andra, konkurrerande turistmål – London, den lilla
Thailändska ön, Visby, det Bohuslänska fiskeläget eller den österrikiska
lilla alpbyn. På alla ovan nämnda platser finns exotismen, romantiken
och magin kvar. Vi vågar påstå att just skillnaden mot hemmiljön är den
avgörande resanledningen till dessa och många fler turistmål. Det är
dessutom en tydlig trend i vårt resande att vi söker mer och mer ”tyd-
liga” upplevelser oavsett om vi reser privat eller konfererar – ena gången
vill man ha en ”storstadsupplevelse”, nästa en ”skärgårdsupplevelse” eller
en ”tropisk ö” – aldrig vill man ha det ”ungefär som hemma”. De dagarna
är sedan länge förbi. För tjugo år sedan var Holiday Inns slogan ”your
best surprise is no surprise”, då strävade de efter att deras sextusen hotell
jorden runt skulle vara helt konforma. I takt med att marknaden
21
 kulturella skillnader. Idag vill resenärer märka om de är i Borås eller
i Dubai – de efterfrågar lokal särprägel och en känsla av destinationen.
Svenska och norska skidorter är idag väldigt dåliga på denna
känsla, i vår konkurrensanalys fick vi ofta svaret från kollegor och
människor i vår omgivning att de inte visste om de varit på den eller den
skidorten. De mindes möjligtvis en lyckad barnbacke, en bra restaurang
eller en ostädad stuga, men många kunde inte svara på huruvida de varit på
en ort eller inte! Till stor del handlar det nog om att man mer eller mindre
alltid bor i en anonym stuga, ihopträngd med andra identiska stugor –
långt från allt som skulle kunna likna en by. Just längtan efter en ”bykänsla”
är återkommande i vår research. Det är därför Österrike är så populärt hos
NÌOHB
PDI
EÊS
MJHHFS
PDLTÌ
FO
TUPS
EFM
BW
¯SFT
NÚKMJHFO
GPSOB

DIBSN

22
Vi menar att det finns en fantastisk möjlighet för Idre Himmelfjäll och
att det mer eller mindre är öppet mål när det gäller att skapa en tydlig
destination, med ett mycket större mått av känsla och genuin fjäll-
upplevelse än de rationella, men ack så fyrkantiga alternativen som idag
TUÌS
UJMM
CVET
.FE
UBOLF
QÌ
IVS
TUPSU
JOUSFTTFU
ÊS
GÚS
EF
CFmOUMJHB
BMUFSOB-
tiven och hur bokningsläget där har sett ut de senaste vintrarna, kan man
ju vara säker på att den som erbjuder en verkligt genuin fjällby & känsla
kommer att stå som vinnare även under perioder av sviktande intresse (med
bibehållet intresse kommer man bli fullbokad först och kunna ta bäst
betalt). Vi är övertygade om att det i grunden handlar om att återinföra
magin i fjällvistelsen!
23
24
 L o k a l , k u lt u r e l l
och historisk förankring

F
e
n viktig och vanlig framgångsfaktor hos turistanläggningar är
huruvida den tydligt kan härledas till platsen där den är belägen.
)PUFMM
J
CVOHBMPXT
QÌ
QÌMBS
ÚWFS
IBWFU
ÊS
UZQJTLB
QÌ
.BMEJWFSOB

NFO
CBSB
NÊSLMJHB
J
.ÊMBSFO
o
FUU
HÊTUHJWFSJ
J
FO
GÊCPE
HÚS
TJH
WÊMEJHU
CSB
1.
i Tällberg, men antagligen mindre bra längs E20 i utkanten av Södertälje. DalArna
Det handlar om tydlighet och trovärdighet, men det går också i linje med
den moderna resenärens önskan om att uppleva exotism. Givetvis finns
det många och bra undantag där man driver framgångsrika verksamheter
utan lokal förankring. Yasuragi på Hasseludden är ett sådant – men de är 2.
just undantag, menar vi. Dagens (och framtidens) resenärer vill konsumera Samekulturen
genuinitet och förankring. Därför måste man i planeringen av Idre Him-
melfjäll noga studera platsen, området och dess historiska, naturmässiga
och kulturella särarter innan man företar sig någonting.
För att summera vår omfattande research kan vi konstatera att det finns två
självklara faktorer att ta hänsyn till, geografiskt, historiskt och kulturellt:

25
 DALARNA
Om vi börjar med Dalarna så är det ett faktum att Idre Himmelfjäll ligger
i Sveriges kanske mest turistiskt etablerade landskap, om än i utkanten och
med klara kopplingar till både Norge och Härjedalen. Trots att Dalarna är
ett väldigt stort och givetvis mångfacetterad landskap så är bilden av vad
Dalarna är och står för djupt förankrad hos svensken sedan över hundra år.
Dalarna är sinnebilden för det svenskaste svenska, men också för tradition,
naturromantik och folklore. Givetvis kan man argumentera att detta inte
är en korrekt och sann bild av Dalarna, men bilden finns där likväl och det
ska man vara tacksam för och använda sig av på bästa möjliga vis. Vi ska
givetvis nyttja det faktum att svenskarna har en bild av Dalarna och att det
i grunden är en väldigt positiv bild. Det finns en hel värld av traditionella
byggmaterial, sätt att bygga snedhagar, brodera kläder och smycka sina
gårdar att hämta inspiration ifrån. Dessutom finns konsten, musiken och
sagorna att nyttja i den grad vi finner lämpligt. Sist men inte minst finns
det en alldeles egen och tydlig lokal färgskala att ta avstamp i.

LPOTU
PDI
BSCFUTTÊUU
.FO
GSBNGÚSBMMU
ÊS
EFO

PN
WJ
GÚSTUÌUU
BMMU

26
Att detta faktum inte har använts av andra, befintliga fjällanläggningar
i Dalarna är utifrån Stylts perspektiv väldigt underligt, men det handlar
nog som i så många andra fall om en kombination av hemmablindhet
och en önskan att vara som andra, snarare än att slå mynt av sin unikitet.
Samtidigt är det bara att tacka och ta emot – målet står öppet!
SAMEKULTUREN
Idre Sameby är visserligen en av de sydligaste, men har icke desto mindre
en lång historisk förankring. Det är alltså en del av platsens kulturella arv
och dessutom ett arv som för besökare utifrån är både exotiskt och intres-
sant. Eftersom samekulturen genom århundradena blivit undanknuffad och
negligerad, finns det en intressant möjlighet att synliggöra den på denna
ort där man för första gången på ett tydligt och genomtänkt sätt bygger
för att visa var man befinner sig – snarare än att försöka kopiera Alperna,
Colorado eller Sälen. Den samiska kulturen är väldigt rik vad det gäller
CFSÊUUFMTFS
DalArNa

27
 SamEkulTureN

28
rätt, en fantastisk förebild i dessa dagar av uppvaknande inför miljöförstö-
ringen. I den samiska kulturen har kretsloppstänkandet alltid varit central
och har inte glömts bort till förmån för kortsiktig girighet. Då detta är en
egen kultur med ett stolt och självständigt folk så är det av största vikt att
inte bara ”stjäla” mönster, färger, eller aktiviteter från dem och göra dem till
våra. Snarare handlar det om att i samarbete lyfta fram de saker som Idre
Sameby själva vill vara delaktiga i och kan känna sig stolta inför. Kanske
handlar det om en fantastisk samisk restaurang, kanske om att företrädare
för samebyn guidar vid vissa aktiviteter – alla sådana beslut måste lämnas
till framtiden och diskuteras fram tillsammans med Idre Sameby. Att den
samiska kulturen ska få vara med och krydda gästernas upplevelse på plats
är dock en självklarhet för oss, eftersom den är en så stor och viktig del av
platsens arv.
Det vi från dag ett och utan tvivel och utan att skämmas kan ”låna”
från samerna och som fler borde anamma är kretsloppstänkandet och
respekten inför djur och natur.
LÅT OSS ANVÄNDA SÄGNERNA OCH SAGORNA!
Förutom de givna ingredienserna Dalarna och Samekulturen så har vi lagt
till en viktig krydda i grytan. Detta har gjorts dels för att slutresultatet inte
ska bli något slags Skansen eller museum med skidliftar, men också för att
det är ett vedertaget och sedan tusentals år fungerande sätt att trollbinda
människor i allmänhet och barn i synnerhet. Vi vill nämligen addera
sagans och sägnernas kraft. Senare i detta dokument kommer vi att
fördjupa oss i hur detta tillämpas på anläggningen, men det är ett faktum
att det finns en uppsjö av sägner och folksagor att inspireras av i Dalarna
PDI
J
EFO
TBNJTLB
LVMUVSFO
.FE
EFOOB
NBHJTLB
JOHSFEJFOT
LBO
WJ
HÚSB

Idre Himmelfjäll till något unikt inte bara i Dalarna och i Sverige.
29
 Sagan

30
31
32
 V
VärdEord

34
 naturen miljön
grannarna (svenskar & samer)

historia

R
RespeKt
besökarna (unga som gamlA)
för
framtid

traditionen

sagans kraFt årStidernas skiFtningar

35
En LångsikTigt hållbar FjäLldestiNaTion
inSpirerad av sitt eget LokalA arv och
FörpacKad med Sagans magi

eLler som man Säger på himmElFjäLlska…

37
38
39
40
41
43
45
46
 Sagans kraft & magi
V
V
i har tidigare varit inne på att vi vill använda oss av sagornas
kraft för att paketera upplevelsen på Idre Himmelfjäll. Låt oss nu
berätta lite mer om hur vi tänker.
Runt om i världen florerar det en mängd sägner, sagor och
berättelser. Varje kontinent eller världsdel har sina egna. Däremot berättar
vi till stor del samma sagor som människor i Ryssland eller Kina. Ändå
envisas vi med att göra dem till våra egna, teckna ned dem och kalla dem
GÚS
MBOETLBQTTBHPS
.ÌOHB
BW
TBHPSOB
TPN
TÊHT
LPNNB
GSÌO
%BMBSOB
LBO

man faktiskt därför hitta såväl i Skåne som i Tyskland. Den tydligaste
skillnaden bland svenska folksägner och landskapssagor uppe i norr – från
Dalarna och norröver är att de ofta inkluderar samer och att vilda djur blir
mer frekvent förekommande.
Vi vill använda denna kod som redan är knäckt för att göra Idre
Himmelfjäll intressant och spännande, givetvis på plats genom att skapa

NFEBO
IBOIPO

spännande miljöer, men också för att profilera anläggningen så att den
utmärker sig med ett magiskt skimmer i ett utbud av fyrkantiga och funk-
tionsinriktade konkurrenter. Sagans värld ”vet” vi nämligen alla hur den
ser ut – det har vi fått hjälp med för länge sedan av exempelvis John Bauer.
Vi vet att det där gäller andra regler, att träd ibland kan tala och att det inte
är omöjligt att björnen du möter faktiskt är snäll och har något att säga
dig. Detta skapar en fantastisk premiss – en överenskommelse mellan oss
och våra besökare om att allt är lite annorlunda, lite magiskt när man väl
passerat portalen och kommit till Idre Himmelfjäll. I detta sagovärlds-
perspektiv kan man ju bara konstatera att namnet Himmelfjäll är genialiskt
i sin enkelhet. Vad skulle ett fjäll heta i sagans värld om inte Himmelfjäll?
TILLÄMPAD STORYTELLING I SAGOFORM
De finns en väldig kraft i möjligheten att trollbinda en åhörare – stor
eller liten och genom berättelsen få sin poäng eller sensmoral förmedlad.
.PUUBHBSFO
UZDLFS
TJH
PGUBTU
CBSB
IB
CMJWJU
VOEFSIÌMMFO
faktiskt många gånger har lärt sig något på vägen. Denna metodik är
numera vedertagen inom marknadsföring och design management, något
47
 som vi givetvis ska dra nytta av även här. Eftersom hela Idre Himmelfjäll är
en alldeles egen värld skapad av ett par deciliter Dalarna, några matskedar
Samekultur och ett par rejäla kryddmått sagoskimmer så har vi möjlighet
att bygga allt från funktionella hotellfastigheter till lifthus och vildmarks-
lekplatser på denna grund. Varje enhet eller aktivitet får dessutom en allde-
les egen liten saga som specialskrivs för syftet, men med tydlig förankring
i den berättartradition som finns i Dalarna, i samekulturen och i Sverige
(eller världen om man så vill). Det finns alltså ett visst sätt att berätta på, att
formulera sig på och framföra sensmoralen på som är gemensam för dessa
folksagor. Dessa gemensamma kännetecken måste finnas kvar även i våra
48
nyskrivna ”pastischer” – se våra exempel som följer! (”Så kom Vägvisaren
till Himmelfjäll” och ”Så hjälpte Vägvisaren en liten pojke”).
Den samiska berättar- och sagotraditionen är väldigt intressant
och deras sagor har ofta en väldigt tydlig lärdom, exempelvis att man ska
BLUB
TJH
GÚS
FMEFO
FMMFS
GÚS
BUU
HÌ
WJMTF
J
TLPHFO
.FO
EFU
mOOT
PDLTÌ
FO

helt egen disciplin som handlar om en parallellvärld som lär människorna
om hur man ska vara mot naturen. Dessa sagor är fantastiska och går som
hand i handske med såväl miljöfilosofin som berättartraditionen på Idre
Himmelfjäll.
49
 S å ko m vä g v i s a r e n t i l l H i m m e l f j ä l l
M
M
itt ute på kalfjället, på toppen av Himmelfjället, ståtar en
knotig gammal torraka. Likt armar sträcker han sina grenar
i alla väderstreck. I sin ungdom var han en hög och praktfull
fura, men nu har det gått över hundra år sedan han sist bar barr. Han min-

BLUB
EJH
#KÚSOBS
ÊS
WÊM
KÊUUFGBSMJHB
des ännu hur han som liten kotte hade legat i en liten sameflickas kjolficka
när hon, tillsammans med sin farfar, hade gjort den långa och mödosamma
vandringen från sommarvistet nere i dalen upp till toppen av fjället. Den
gamle samegubben hade tagit sin sondotter med på vandring för att lära
henne hur man täljer en kåsa. Först måste man hitta en lämplig björk hade
farfar sagt. Knappt hade de lämnat hemmet förrän flickan pekat på än det
ena, än det andra trädet:
- Där farfar, titta där. Det där är väl ändå ett bra trä?
- Det där är ju inte ens en björk. Det är en liten tall, men ta du en av
kottarna med dig om du vill!

.FO
GBSGBS

EFU
IÊS
ÊS
WÊM
FO
CKÚSL
ÊOEÌ hade redan fyra fina öringar bredvid sig på en sten. Där låg de nu i den
- Visserligen lilla vän, log gubben, men alldeles för ung och späd. Inte stort
äldre än dig skulle jag tro. Den ska vi låta leva och växa sig stor och frisk.
De hade gått ytterligare ett stycke när de plötsligt hörde ett gnyende
inifrån snåren. De banade sig in i den täta skogen och i en dunge hittade
de en liten björnunge som fastnat med ett av benen i en snara.
50
- Nedrans tjuvjägare, muttrade gubben. Här i skogen finns det inga
ripor och så här års får man inte jaga alls. Kom så hjälps vi åt att befria den
stackarn!

.FO
GBSGBS
- Inte då, de är räddare för oss än vi för dem och med all rätt tydligen,
muttrade gubben.
De hjälptes åt att släppa björnungen fri, men var väldigt noga med att
inte ta i honom, för om han luktade människa skulle hans mor nog bli
förgrymmad, förklarade gubben.
Björnungen var lycklig över sin nyvunna frihet och sprang glatt till
skogs för att leta rätt på sina syskon och sin stora trygga mor. Han visste
att de inte var långt borta.
Efter ytterligare en liten stund kom de att korsa en liten å där det satt
en pojke och metade. Han hade varit riktigt lyckosam den morgonen och
varma förmiddagssolen, medan pojken fortsatte sitt fiske.
- Ska du fortsätta att meta innan du tagit rätt på fångsten pojk, frågade
samegubben strängt. Det finns väl ingen mening att slå ihjäl fler fiskar än
du och familjen din kan äta? Seså, rensa nu fiskarna och skynda dig hem
till mor innan de förfars!
 Vid det här laget började flickan bli trött och ville vila. De nådde strax
bergets högsta topp, där de slog sig ner för att rasta en stund och beundra
den milsvidda utsikten.
- Ska vi inte hitta någon bra björk snart, frågade flickan.
- Nej, det gör vi nog inte idag och kanske inte imorgon heller, sa gub-
CFO
.FO
WJ
IBS
KV
MÊSU
PTT
NZDLFU
BOOBU
FMMFS
IVS
*EBH
IBS
WJ
HFUU
OÌHPU

till naturen och då kanske naturen ger oss något tillbaka en annan dag. Så
har jag fått lära av mina föräldrar och idag var det din tur att lära.
- Låt oss nu plantera den där kotten här uppe som ett minne av vår dag
på fjället. En dag kan du ta dina barn och barnbarn hit och lära dem om
hur allt i vår natur går i cirklar om vi bara varsamt vårdar det. Då kommer
det trädet vi planterat med utsikt över himmel och jord att vara en påmin-
nelse om vad som är rätt.
Trädet mindes gubbens ord som om det vore igår och han hade ägnat
hela sitt långa liv åt att peka ut den rätta vägen för folk och fä som besökte
honom, sommar som vinter. Han gladdes åt att de som en gång fått upp-
leva den magiska utsikten också brukade komma till insikt om vad som
faktiskt är viktigt här i världen och leva därefter.
51
 H u r vä g v i s a r e n
hjälpte en liten pojke

e
E
n gång för inte så fasligt länge sedan, kanske på den tiden då
din pappa var en liten pojke, så var allt väldigt annorlunda här
VQQF
QÌ
)JNNFMɦÊMM
.ÊOOJTLPSOB
IBEF
HMÚNU
CPSU
LSBGUFO
TPN

bodde i berget och i skogarna. De verkade ha fullt upp med sina arbeten
och med att skaffa sig nya saker. Om de någon gång tog ledigt för att vara
med sina barn så reste de till andra länder långt, långt bort. Vägvisaren
på fjälltoppen fick allt mer sällan besök, i alla fall från människor. Djuren
däremot verkade bli fler igen och även de andra visade sig allt oftare, något
han inte sett på många, många år. Nåväl, så länge de inte ställde till med
något otyg fick de gärna vara där. Så synd bara att inte människorna fick
se dem någon gång.
Så hände det sig ändå en eftermiddag på höstkanten att han hörde
en barnröst som ropade. Den var ännu långt borta, men tycktes komma åt
hans håll. Jo, han hörde den allt tydligare nu:

52
 
.BBBBNNB

QBBBQQB

WBS
ÊS
OJ

IÚSEFT
EFO
MFETOB
QPKLFOT
SÚTU
J
WJOEFO - Jag har blivit alldeles svettig av allt letande, sa pojken. Om jag tar
Han hade visserligen längtat efter besök från människor och allra
helst från barn, men samtidigt förstod han att den här pojken var vilse på
fjället och bara ville hitta sina föräldrar. Inte hade väl en sån pojke tid för
en gammal knotig vägvisare.
- Buuuhu, buu, snyftade pojken som nu var inom synhåll. Var är ni
någonstans?
Vägvisaren visste inte vad för sort pojken var, men när de var rädda och
ledsna så kunde de ibland se de där sakerna som människor annars har så
svårt att se. Därför tordes han försöka vinka lite grann till pojken med en
av sina knotigaste och längsta grenar.
Pojken tycktes ha sett honom och kom nyfiket närmare. Vägvisaren
stod först blick stilla, han kände sig faktiskt lite blyg, så gammal han var.
Sedan tänkte han att pojken ju behövde hans hjälp, därför kallade han
på honom genom att vissla lite i vinden och genom att kröka en av sina
grenar. Pojken såg till hans stora glädje mest förvånad och nyfiken ut, inte
särskilt rädd.
- Ropade du på mig, frågade pojken nyfiket och torkade tårarna.
Vägvisaren bockade till svar, med det som en gång varit hans stolta
krona.
- Vilken fin utsikt du har här uppe sa pojken, och såg redan lite gladare ut.
Vägvisaren bockade igen, stolt över sin utsikt och glad både över att
pojken verkade lite gladare och över att han faktiskt verkade trivas där-
uppe. Jag måste få honom att känna sig trygg och göra det rätta, tänkte det
visa gamla trädet. Gör det rätta nu, tänkte han så det kliade i årsringarna.
av min mössa och sätter den på en av dina grenar så kanske mamma och
pappa ser oss häruppe på toppen! Själv sätter jag mig och vilar i lä av din
stora stam, för härifrån ser jag ju hur långt som helst.
Precis så lille vän, nickade Vägvisaren ivrigt. Sitt du still och vila så
kommer dina föräldrar nog strax ska du se. Att ränna omkring tjänar
ingenting till och det där med den röda mössan, det trodde du nästan att
du kom på själv va? Det gamla trädet var så nöjt med att pojken nu vilade
tryggt vid hans rötter och istället för att snyfta hade han nu börjat smaska
på hans lingonodling. Nåja, det må vara hänt – det finns så det räcker till
både djuren och de andra ändå, tänkte trädet just som han fick syn på en
ung kvinna som med orolig blick kom fram ur skogsbrynet. Typiskt att
hon kom från fel håll, men om jag försiktigt vrider grenen med mössan så
kanske hon ser oss, tänkte Vägvisaren. Jodå, kvinnan såg plötsligt den röda
mössan och störtade emot dem. – Olle, är du där? Olle vi har letat så efter
dig!
Pojken hörde sin mamma och sprang emot henne för att få en
kram. Efter kramandet kom han på att han glömt sin mössa i trädet och
sprang därför tillbaka till den gamle Vägvisaren och knep sin röda mössa
från grenen som plötsligt sänktes till lagom höjd.
- Tack, för hjälpen, sa pojken och klappade trädets skrovliga stam.
Tack själv du, tänkte trädet. Det är nog ingen idé du försöker
förklara för mor din, henne får jag kanske hjälpa ändå tids nog. Hoppas att
WJ
TFT
JHFO
o
.PST
MJMMB
0MMF
53
54
 l i k a b r a u ta n s n ö
D
D
et finns inte en enda konkurrentanläggning i de svenska eller
norska fjällen som är byggd för att vara lika bra att besöka
under barmarkssäsong. Det kanske är förståeligt, men det ger
oss också ett utmärkt mål att sträva mot: Idre Himmelfjäll ska vara lika bra
på sommaren som på vintern. Senhöst och tidig vår kanske vi ska lämna
lite därhän, men under den torrare delen av barmarkssäsongen ska alla
i familjen (eller släkten) ha någonting vettigt och relevant att göra på Idre
Himmelfjäll. Och då menar vi inte aktiviteter som man lika gärna kunde
upplevt på hemmaplan, som äventyrsbad, spa, golf eller shopping. Inte så
att dessa aktiviteter inte hör hemma på Himmelfjäll – snarare tvärtom,
det är bara det att de aldrig kommer att bli huvudanledningen till att man
reser dit upp. De anledningarna måste vara kopplade till fjällmiljön på ett
eller annat sätt.
TILLGÄNGLIGGÖR FJÄLLÄVENTYRET – ÅRET RUNT!
En väldigt bra början är att fundera på varför barmarkssäsongen i de
nordiska fjällen bara är för de redan invigda. Det finns en märklig tradition
av att man ska kunna allt i förväg och själv ha med sig allt man behöver.
Ska man vandra så fixar man det själv, möjligen lämnar men en lapp
någonstans om ungefär vart man tar vägen i fall man skulle försvinna på
fjället eller överraskas av något oväder. Att man däremot själv har planerat
allt och tagit med sig allt från karta till tält och frystorkad mat är liksom
en självklarhet. Det finns en expert- och machokultur i det här som är
märklig. ”En bra karl reder sig själv liksom”. Detta gäller inte bara vandring
utan skulle precis lika gärna kunna handla om t.ex. fiske, mountainbike eller
kanotpaddling. På sommarfjället ska man redan vara expert – annars har
man liksom inte där att göra. Om man istället tittar på hur vinterturismen
utvecklats på senare år, så finner man en absolut motpol. Vintertid tar man
numera med sig kläder och inte mycket mer, sedan hyr man utrustning och
annat på plats. Dessutom blir man slussad och hjälpt genom allt som om
man vore på en nöjespark. Kraven på förkunskaper vintertid är mycket små
och under barmarkstiden enorma!
55
 MER WILD-KIDS ÄN VERKLIG VILDMARK
På Idre Himmelfjäll ska fjälläventyret förpackas och tillgängliggöras även
sommartid, man ska exempelvis kunna fiska och paddla i en ”sjö” mitt
i byn, man ska kunna ”vandra” längs en femhundra meters äventyrlig led
till en magisk utsiktsplats även om man har en 3-åring och en 5-åring med
sig. Och barnen ska älska det! (Har ni någonsin försökt ”fjällvandra” på
riktigt med små barn och lyckts få dem att uppskatta det…)
På samma sätt ska det finnas riktiga pulkabackar, korta och även-
tyrliga längdskidspår och skridskobanor på vintern – allt anpassat för även
de minsta och allt mitt i byn.

FO
OBUVSMJH
MBHVO
NFE
PNLSJOHMJHHBOEF

56
Väldigt mycket handlar om att skapa möjlighet att ”prova-på”,
om instegsaktiviteter snarare än expertaktiviteter. De riktigt hängivna
fjällvandrarna, flugfiskarna eller forspaddlarna kommer aldrig att komma
till Idre Himmelfjäll i alla fall – precis som att de mest hängivna off-pist
skidåkarna eller brädåkarna inte kommer att komma vintertid. Vintertid
har ju alla anläggningarna anpassat sig till denna verklighet och tillrätta-
lagt aktiviteterna för alla som är nybörjare och strax däröver – med barnen
i fokus. Varför inte gör så även sommartid?
Det finns en väldigt intressant referensanläggning på Yucatan-
IBMWÚO
J
.FYJLP
TPN
IFUFS
9FM)B
källflöden och djungel som dels är en del av den verkliga naturen, dels är
tillgängliggjord som en nöjespark. På så sätt kan även små barn och knappt
simkunniga vuxna snorkla bland koraller och vilda fiskar, eller paddla nedför
en klar sötvattensström genom djungel och mayalämningar.
AKTIVITETERNA FÅR SINA EGNA SAGOR
Självklart har samtliga aktiviteter en alldeles egen och specialskriven saga.
På så sätt får man en massa spännande äventyr att uppleva tillsammans
med sina barn. Genom att först läsa sagan om Vägvisaren och sedan
genomföra ”strapatsen” att vandra ditt upp och besöka honom skapar man
ett fantasifullt äventyr snarare än en ”tråkig” fjällvandring. På samma sätt
kan man skriva små kapitel på de äventyrliga naturlekplatserna i om-
givningen, vid fiskesjön eller kanotpaddlingen, sagor som både är under-
hållande och lärorika. Genomförandet och att ta detta seriöst är a och o
för att resultatet ska bli lyckat. Vi tänker oss en smakfull och naturlig gräns
mellan civilisationen och naturen, fullt av små och stora äventyr.
.ÌOHB
BW
ÊWFOUZSFO
PDI
BLUJWJUFUFSOB
LBO
EFTTVUPN
ESBNBUJTFSBT

och förbättras genom utklädda och ”skådespelande” ledare.
57
58
 S t r äva n e f t e r g e n u i n a
o c h r e l e va n ta m i l j ö e r
V
V
i har tidigare slagit fast att ett av de grundläggande behoven när
vi reser bort är en önskan om att byta miljö. Om en önskan att
få uppleva en tydlig kontrast till vardagen. När vi reser till en
skärgårdsö vill vi att den tydligt ska känna att det är just en skärgårdsö man
LPNNJU
UJMM
/ÊS
WJ
SFTFS
UJMM
.BSPDLP
WJMM
WJ
BUU
EFU
TLB
TZOBT

LÊOOBT
PDI
kanske en österrikisk alpby, aldrig, aldrig är det en stugby i Sälen precis på
smaka av allt man företar sig.
Exakt samma sak när det gäller fjällsemestern och här finns mycket
att göra eftersom miljöerna och känslan på skandinaviska fjällanläggningar
är så pass likriktade och intetsägande. Om man tänker på vilken sorts mil-
jöer som vi söker oss till på andra turistdestinationer så är det märkligt hur
TWFOTLB
TLJEPSUFS
TFS
VU
.BO
IBS
WÊM
IFMU
FOLFMU
ÌUFSJHFO
GÚSMJUBU
TJH
QÌ
EF

hårda värdena i form av liftar och restauranger och glömt bort att fundera
över vad människor söker om de har möjlighet att välja sina miljöer. Då
står det nämligen väldigt klart att människor söker sig till genuina miljöer
och en äkta mänsklighet. Det räcker att fundera över vilka miljöer som
figurerar i filmer, tv-serier, i turistböcker eller på vykort – över hela världen
finns i dessa sammanhang en överrepresentation av miljöer som är skapad
för länge sedan för människor och inte för bilar. Där är det Gamla Stan i
Stockholm, en Toscansk bygata, Visby innanför ringmuren, Røros i vinter-
skrud eller en bungalow på en palmkantad vit strand som möter oss. Eller
samma sätt som att det aldrig heller är ett bostadsrättskomplex i Lerum
man visar upp. Detta handlar givetvis om dramaturgi och klichéer, men till
syvende och sist använder man ju dem just eftersom människor förväntar
sig och önskar sig dem! Det är också i kraft av detta ganska självklara
resonemang som de senaste årets mest omtalade och uppskattade hotell
i Dubai inte är någon skyhög byggnad i stål och glas. Det är istället ett
jättehotell som byggts som ett medeltida arabiskt fort, komplett med en
souk i lobbyn. Nybyggt, men fantastiskt och med en känsla av genuinitet
PDI
SFMFWBOT
TPN
JOHFO
BOOBOTUBOT
J
%VCBJ
,PMMB
JO
.BEJOBU
3FTPSU

i Dubai som intressant referensobjekt!
.FE
TWFOTLB
ɦÊMMBOMÊHHOJOHBS
LBO
NBO
KV
IÊWEB
BUU
EFU
ÊS
QSFDJT

59
 som med utvecklingen vi sett inom hotell- och restaurangbranscherna -
så länge konkurrensen är obefintlig så är ju folk nöjda med att bli mätta
FMMFS
GÌ
UBL
ÚWFS
IVWVEFU
.FO

PDI
EFU
ÊS
FUU
WÊMEJHU
TUPSU
NFO

TÌ
TOBSU
menar att det är självklart att skapa en sådan när man nu har möjlighet.
någon inte bara erbjuder liftar, boenden och mat, utan även adderar en
känsla och en verklig upplevelse borde det börja bli verkligt skakigt bland
konkurrenterna.
BEHOVET AV EN BYKÄNSLA – OCH VIKTEN AV
ATT BYGGA INIFRÅN OCH UT
Pratar vi stadsplanering och densitet så är det väldigt tydligt att idealet för
de flesta människor, åtminstone under sin semester, är en känsla av närhet.
Att saker finns tätt inpå är synonymt med en mysighetskänsla som vi till
stor del byggt bort i våra moderna städer.
¯UFSJHFO
TÌ
ÊS
EF
QPTJUJWB
PNEÚNFOB
PN
BMQCZBS

¯SF
FMMFS
7JTCZ

något att fundera över. Vi kanske inte vill bo året runt i Prags gamla stad,
NFO
WJ
WJMM
GÚSUWJWMBU
HÊSOB
TFNFTUSB
EÊSy
¯UNJOTUPOF
NZDLFU
IFMMSF
ÊO

60
i den praktiskt, rationella och bilvänliga förorten strax utanför stadskärnan.
En bykänsla är idag en extrem bristvara i den svenska fjällvärlden och vi
Det är vår absoluta övertygelse att man då slår två flugor i en smäll. Dels
kan man skapa en fantastisk miljö med ett levande centrum kring små
restauranger, caféer och butiker, dels har man en verklig nyhet att lansera
på marknaden. Något som marknaden bara väntar på, nämligen att man
börjar med känslan och stämningen och sedan adderar de funktionella.
Alla andra bygger ett par liftar och säljer några stugtomter där folk i princip
får göra vad de själva tycker – det i sig är anledning nog att göra precis
tvärtom. Att skapa en mänsklig by där människor trivs och vill vara – och
där liftarna utgår ifrån. Då kommer man dels få massor av uppmärksamhet,
dels kunna få betydligt mer betalt för sina stugtomter i steg två.
61
62
 Arkitektur
A
A
rkitekturen på Idre Himmelfjäll hämtar sin inspiration från
både tradition och framtid, från natur och kultur. Här möts
traditionell fjällestetik och motivvärld med influenser från
framtidens ekologiska och uthålliga byggande samt ett stänk spektakulär
ikonarkitektur.
Husen byggs med modern byggnadsteknik med fokus på
effektiva energilösningar och återvinningssystem, men med ett alldeles
eget uttryck som avspeglar den specifika miljön och känslan på Idre
Himmelfjäll. Byggnadstekniskt är husen uppbyggda kring träregel-
stommar av traditionell modell men i extra välisolerat utförande för att
möta framtida energihushållningskrav. Den senaste tekniken inom fönster
och glaspartier, samt solfångare, bergvärme och värmeväxlare säkerställer
en låg förbrukning.
Byggnadernas exteriöra uttryck formas av branta takskivor
som går ner till mark, och höga takryggar med markerade och rikt
ornamenterade gavlar med inspiration från lokal natur och fjälliv.
Korsställda gavlar, spetsiga spröjsade fönster och varierade fönster-
storlekar bryter ner arkitekturen till en serie volymer med mänsklig skala
där entréer och olika verksamheter som restauranger, caféer, och skid-
uthyrning kan lyftas fram på effektivt sätt. Skyltning målas vitt direkt på
fasaderna eller på tunna utskurna bokstäver i trä, med en tydlig hälsning
till traditionell fjällbebyggelse.
Utvändigt nyttjas traditionell beprövad teknik för att bygga upp
tåliga och samtidigt vackra fasader med lågt underhållsbehov. Linolje-
tjärad okantat träpanel paras med tjärade träflisor med inspiration från
äldre stavkyrkor. Tillsammans med vita rikt dekorerade foder runt fönster
och dörrar samt vita vindskivor skapas ett egenartat och specifikt uttryck
som en gång för alla markerar Idre Himmelfjälls position i fjällvärlden.
Kraftiga murade skorstenar och massiva trädörrar med markerade smides-
gångjärn adderar de sista detaljerna i kompositionen.
Stugor, hotell, butiker, lifthus och andra byggnader på området
följer samma grundestetik men i varierat utförande. Områdets estetis-
63
 ka profil dokumenteras sedan i ett illustrerat gestaltningsprogram som
integreras i områdets plandokument för att på så vis säkerställa en
sammanhållen bebyggelse även i en situation med olika huvudmän och
entreprenörer.
.BUFSJBMWBM
PDI
GÊSHTLBMB
SFHMFSBT
QÌ
FUU
UZEMJHU
TÊUU
PDI
NFE
FO

klar förankring i området och dess traditioner. Självfallet handlar det om
trä och sten, i möjligaste mån hanterat i enlighet med områdets arv – på
EsteTik Miljö
64
dalamanér och samesätt. Färgsättningen håller sig till naturliga träfärger
i olika former av behandling, samt målat i områdets färger – falurött
och dalablått, med inslag av samiska accentfärger. Rätt genomfört säker-
ställs en omisskännlig profil och en tät sammanhållen bebyggelse utan
motsvarighet i fjällvärlden, i Sverige eller internationellt. Vi har helt enkelt
skapat en egen estetik, med inspiration från Dalarna, från samekulturen
– allt tolkat med ett sagans skimmer.
UppLevelse
65
 MaTerialpaleTt

66
 Småskalighet och personlighet

H
H
ela byn präglas av småskalighet och personlighet. Bygger man
t ex ett hotell kan en och samma operatör erbjuda sina gäster
”fem olika smaker”. Istället för att bo på ett hotell med hund-
ratals bäddar indelat i olika traditionella klasser som budget, executive
etc, tar man in på det lilla fjällpensionatet, på den lite mer exklusiva fjäll-
gården och så vidare. En mer personlig förpackning som förstärker den
traditionella bykänslan och inte minst trivselfaktorn markant. Operatören
kan dock vara en och densamma och därmed utnyttja stordriftsfördelar
med ett varuintag och andra synergieffekter. Samma princip kan givetvis
användas vid utvecklingen av butiker, kaféer, bagerier etc.

72
 Inredningsarkitektur

I
I
nredningsarkitekturen bygger givetvis på samma principer och grund- Inte minst är det viktigt att vi vågar ta ut svängarna ordentligt på de
drag som arkitekturen i stort. Vi bygger vidare på vår egen tolkning publika ytorna, ytor som blir viktiga ”kulturbärare” där inredning och
av den lokala särprägeln, mötet mellan Dalarna och den samiska design kommunicerar våra grundläggande värden.
kulturen, traditionell estetik och ekologiskt nytänkande. Detta går igen
i allt från ytskikt till möbler, textilier, rekvisita etc.

73
74
75
76
 Mark och landskap
U
U
tvändig markbehandling utgår från sommarens barmarkför-
hållanden – inte från vinter och skidåkning. Det som göms
i snö kommer nämligen fram i tö. Armerat gräs och grus
ersätter de alltför vanliga betong- och asfaltsytorna och längs bygatan
används kullersten och grus. Planterade växter utgår alltid från den
lokala floran.
Vi strävar alltså efter att framhålla platsen, naturen och den lokala
kulturen även på detta område. Planterade träd måste därför tillhöra den
naturliga floran och upplevas som en naturlig del av naturen – inte som
en anlagd park. Vi vill alltså i möjligaste mån låta naturen vara vild och
naturlig, även i på knutarna. Det är inte för inte det heter ”stock och sten”.
Johan Bauers skogsmiljöer handlar ju knappast om föryngringsytor och
rätlinjigt planterad och homogen bruksskog, utan handlar snarare om
uppväxt, nedblåst och överväxt urskog.
Parkering anordnas, i möjligaste mån, på befintliga och naturliga
öppna och platta ytor. Givetvis kan marken vid behov förstärkas, men det
bör då ske med grus och sten. Vi vill skapa dramatiserade och spännande
stigar som blir skidspår vintertid – små bäckar och broar skapar spänning
och charm. Smältvattnet tillvaratas i vår centralt belägna kanot- och
fiskesjö som också förser nämnda bäckar och vattendrag. Bygatorna ska
ha en naturlig grässträng i mitten som på en gammal kärrväg. Samman-
fattningsvis vill vi skapa en miljö som har alla bekvämligheter som finns på
modernt tillrättalagda anläggningar, men som känns som känns naturligt
och genuint.
Precis som vad det gäller exempelvis miljöpolicy, arkitektur och
marknadsföring så är dessa punkter bara en översiktlig sammanfattning
som pekar ut en huvudriktning. I det fortsatta projektet måste givetvis en
professionell landskapsarkitekt bli inblandad.
77
78
79
G
GoLf
 G o l f på h i m m e l f j ä l l s k t v i s
V
N
är det gäller golfbanan på Idre Himmelfjäll så är det absolut
viktigaste att det är en bra golfbana som är rolig att spela. Men
det är samtidigt jätteviktigt att den inte sänder ut signaler som
motsäger destinationen i övrigt. Den måste därför göras på miljövänligast
möjliga sätt och den måste följa riktlinjerna för landskapsarkitekturen:
Alltså ska man inte göra några som helst onödiga ingrepp i befintlig natur
och man ska enbart plantera växter som hör hemma i den fjällnära
floran. Konstbevattning, gödsling och avrinning måste planeras i samråd
med miljö- och naturkunniga konsulter. När vi kommer in på dessa
områden ligger de dock utanför vår specialistkunskap, det enda vi kan säga
med stor säkerhet är att frågorna är viktiga och att de därför förtjänar att
genomlysas av specialister inom området.
Utformningen/designen av själva golfbanan måste givetvis även
den utföras av en specialist. Han/hon måste dock arbeta utifrån vår
ROADMAP och de där fastslagna grundvärdena. Arbetet bör därefter
ske i dialog med oss på Stylt. I möjligaste mån ska banan utformas för
att bli mer av ”en egen värld” och kittla fantasin, utan att det går ut över
sportens seriositet. Vi tänker oss att naturen alltid ska kännas närvarande
och att ”ruffen” är mer av storskog än anlagd park. Först och främst måste
det dock vara en bra och vacker golfbana, som beresta golfare gärna spelar
på och talar om. Det ska alltid, precis som på anläggningen i övrigt, tydligt
märkas var i världen man befinner sig och t.ex. regnskydd och sittplatser
längs vägen runt banan vara av omisskännligt Himmelsfjäll-snitt.
Arkitektur och skyltning är två av de viktigaste verktygen vi har
för att kommunicera Himmelfjälls särskiljande identitet. Byggnader
(exempelvis klubbhus & restaurang) måste därför utgå från samma
värdegrund och de skisser vi presenterat i arkitekturkapitlet. Slutligen
tycker vi att det är viktigt att tillvarata möjligheten att använda ytorna för
golfbanan även vintertid - exempelvis som en längdskidåkningsarena
för barn och unga.
80
100