.

5--%2s

VÄG- OCH VATTENBYGGAREN

6"9''!2%.s.2s

MURVERK
– en aktuell konstruktion?

KONKRET
VISION

ENERGIBESPARING
i miljonprogrammet

Energideklarationer
– bra för både miljön och plånboken

Samhällsbyggnadssektorns
INNOVATIONSPOLITIK

EN PUBLIKATION FRÅN SVENSKA VÄG- OCH VATTENBYGGARES RIKSFÖRBUND

 I VÄLLINGBY CENTRUM
VÄLJER SVENSKA BOSTÄDER AB
TÄTA TAK MED DERBIGUM
”V” är symbolen för Vällingby Centrum men också ett tecken för vin-
nare, och vinnare är Vällingby Centrum på många olika sätt. Här satsar
man på långsiktiga lösningar när man bygger nytt, bygger om och
fräschar upp.
Och det är kvalitet som gäller i alla detaljer.
De nya byggnaderna speglar vår tids arkitektur och befinner sig
i frontlinjen på samma sätt som dåtidens byggnader stod för det senaste
och pekade framåt, när det började byggas.

TÄTA TAK MED

Smista Takservice i full färd med att framtidssäkra taket med
Derbigum. De är auktoriserade Derbigum-entreprenörer.
Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla
Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53
E-post: info@eurotak.se
Auktoriserade Derbigum-entreprenörer över hela landet
DERBIGUM
”Förnyelsen av Vällingby Centrum ge-
nomsyras av samverkan mellan konst,
arkitektur och varumärke. 50-talsmil-
jön är återställd i många delar och
anpassad för att möta dagens krav
på komfort och effektivitet”. Så står att
läsa på Vällingbys hemsida.
Vällingby Centrum bygger om,
bygger nytt och fräschar upp och här
spelar Täta Tak med Derbigum en vik-
tig roll. Ett varumärke med en lång
historia i Sverige. Det står för bekym-
mersfria tak sedan 1983.
Kanske inte så synligt för kunder-
na i butikerna men väl så känt bland
byggföretag och fastighetsägare för
sin trygga, långsiktiga funktion och
för sin enastående ekonomi.
Smista Takservice AB har genom-
fört läggningen av taket för Svenska
Bostäder AB. Där kan man nu se fram
emot 25-30 år utan takbekymmer.
Dessutom ett tak som kostar mindre
för varje år som går.
Kunderna i butikerna under taket
kan handla i lugn och ro och bygg-
herrar och fastighetsägare njuta av
känslan att ha gjort det rätta valet av
takmaterial och takentreprenör.
www.derbigum.nu
 INNEHÅLL

LEDAREN
 )VTCZHHOBE
°
RVF
WBEJT
"OTWBSJH
VUHJWBSF #P
(
)FMMFST
$JW
JOH
+PIBO
0OOP
VI SAMHÄLLSBYGGARE
$IFGSFEBLUzS

-BST
)BNSFCKzSL

3&%",5*0/43a%
$JW
JOH
-BST
)BNSFCKzSL
PSEG TEMA HUSBYGGNAD
$JW
JOH
3VCFO
"SPOTTPO
 &OFSHJCFTQBSJOH
J
NJMKPOQSPHSBNNFU
$JW
JOH
+PIBO
0OOP
$JW
JOH
1FS&SJL
&SJLTTPO ,SJTUJOB
.KzSOFMM
41
1SPGFTTPS
0WF
-BHFSRWJTU
 )BMWFSBE
FOFSHJGzSCSVLOJOH
NFE
#-*$$
'"$,3&%",5e3 1FS
"YFM
/PSEGFMEU
.BOEFSMFZ
.FEJB
(FPUFLOJL
"OEFST
4BMPNPOTPO

65(*7"3&  .VSWFSL
°
FO
BLUVFMM
LPOTUSVLUJPO 0NTMBHTCJMEFO

4WFOTLB
7jH
PDI
#P
(
)FMMFST
,5) #JTCFCKFSH
#BLLF
,zQFOIBNO

WBUUFOCZHHBSFT
3JLTGzSCVOE #PTUBETQSPKFLU
CZHHU
BW
/$$

7FSLTUjMMBOEF
EJSFLUzS  #ZHH
SFKjMB
LPOTUSVLUJPOFS
JTUjMMFU
GzS
LVMJTTFS 'PUP
4UFO
+BOTJO
$JW
JOH
+PIBO
0OOP 5PNBT
(VTUBWTTPO
5(
,POTUSVLUJPOFS
7BTBHBUBO


US
#PY



4UPDLIPMN
 ,POLSFU
7JTJPO
5FM




'BY


 -JOEB
1FSTTPO
/$$
XXXTWSTF

TWS!TWSTF ,BUBSJOB
8BIMTUSzN
,"8"
BSLJUFLUVS
3&%",5*0/
#PY



4UPDLIPMN
5FM



'BY


 ENERGI &MILJÖ
FQPTU
SFEBLUJPOFO!WCZHHBSFOTF  &OFSHJEFLMBSBUJPOFS


XXXWCZHHBSFOTF °
CSB
GzS
ClEF
NJMKzO
PDI
QMlOCPLFO
-JTF
-BOHTFUI
#PWFLFU )VTCZHHOBE
"//0/4"7%&-/*/(
.JHHF
4BSSJwO TJE





#PY



6QQMBOET
7jTCZ FORSKNING & UTVECKLING
5FM




'BY


  4BNIjMMTCZHHOBETTFLUPSOT
JOOPWBUJPOTQPMJUJL
FQPTU
BOOPOT!WCZHHBSFOTF aLF
4LBSFOEBIM
#*$
1SFOVNFSBUJPOTQSJT


LS

.lSUFO
-JOETUSzN
.PSF
5FM




XXXTWSTF
BIM
7`(
0$)
7"55&/#:(("3&/4
 #*.
JTUjMMFU
GzS
%$"%
J
CZHHQSPKFLU
611-"(&4*''303

3PHJFS
+POHFMJOH
1MBO
#
4XFEFO

-56
,0/530--&3"4
"7
54
#*.
.&%-&.
"7
'e3&/*/(&/
KLIMAT & MILJÖ TJE

47&3*(&4
5*%4,3*'5&3  #ZHHOBEFS
J
GzSjOESBU
LMJNBU
°
#FCZHHFMTFOT
TlSCBSIFU

GzS
LMJNBUGzSjOESJOHBS
PDI
FYUSFNB
WjEFS
/JLPMBK
5PMTUPZ
#PWFSLFU

ENERGISPALTEN
 ,SBGUWjSNF
J
TUPS
PDI
MJUFO
TLBMB
4734
45:3&-4&
03%'e3"/%&
.BUT
eTUMVOE
4WFOTL
#ZHHUKjOTU
-BST
0MPW
,BSMCFSH
DEBATT
-&%".e5&3  .JMKzKVSJEJLFO
WJE
#PUOJBCBOBO
PDI


-FOB
#PNBO $JUZCBOBO
J
4UPDLIPMN
4BSB
$BSMTTPO aLF
-JOECMBE
"OO4PQIJF
&ERVJTU&LNBO
'SFESJL
'SJCMJDL
#SJUUB
,BSMTUSzN
SJLTUFLOPMPH
BEK KRÖNIKAN
-JTF
-BOHTFUI  7BE
jS
EFU
TPN
IjOEFS
NFE
JOEVTUSJBMJTFSJOHFO

,MJNBU
&OFSHJ

.JMKz
.lSUFO
-JOETUSzN BW
CZHHBOEFU TJE


.BHOVT
.FZFS %BO
&OHTUSzN
3BNCzMM
1FS
/JFMTFO

$ISJTUFS
/PSnO
MARKNADSNYTT
130%6$&3"4
"7 
$POTUSV&EP
"#
)PMNJO
SFLMBN

EFTJHO
"# )VWVEUFNB
J
OjTUB
OVNNFS

&EJUB
7jTUSB
"SPT
"#
4UIMN
 SAMHÄLLSBYGGNAD
*44/

"OOPOTCPLOJOH

NBK
6UHJWOJOH
W

,POUBLUB
"OOPOTBWEFMOJOHFO

6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 Beviset på kvalitet
i byggbranschen.

Vill du få din produkt godkänd? Satsar du på

Europamarknaden? Vill du ha ett certifikat
som bekräftar din kompetens?
Ta då vägen via den oberoende parten SITAC.
Vi är ett konsultföretag som fungerar både
som samarbetspartner och verktyg för företa-
gare inom bygg- och anläggningsbranschen.

För mer information, ring  

eller gå in på www.sitac.se

SITAC, Swedish Institute for Technical Approval in Construction, certifierar produkter och personal inom byggbranschen för en svensk och europeisk marknad.

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

)64#:((/"%
°
26&
7"%*4
7*-,"
5&/%&/4&3
)"3
7"3*5
1a5"(-*("
inom hus-
byggnad sedan 1990?
Förskjutning mellan material – träets renässans
som alternativ, trots invändningar mot för låg vikt,
brandrisker och otillräcklig ljudisolering, teglets
uttåg från marknaden, sannolikt på grund av dess
bundenhet till traditionella format, betongens arro-
gans som marknadsledande alternativ, vare sig detta
gäller prefab- eller platsgjuten teknik, gärna i klok
kombination, lättbetongens sammanbrott i Sverige
trots en dynamisk utveckling i andra delar av värl-
den, stålets metodiska utveckling till allt större an-
vändbarhet? Det känns ändå inte avgörande. Det är
kombinationer mellan olika material (stål-betong,
trä-betong-stål m m) som verkar inspirerande. Har
framtiden plats för hybrider lättbetong-betong, i ett
försök att optimera den bärande funktionen med
minimal insats av råvaror och energi? Då spelar för-
spänningen en viktig roll.
U misslyckats för betongen. Vad blir slutsatsen? Att
Glasets ställning har blivit en annan – tidigare måste
man varna för överdrivet bruk av glas, i synnerhet
mot norr, hur välkommet det än var att öppna för
det späda ljuset i vår vinter. Nu har isolerglaset blivit
så effektivt, att sådana hänsyn är onödiga. Glaset är
en tillgång i aktuell arkitektur men även i samband
med ombyggnad, där fönsterbyte numera är ett full-
gott alternativ till utvändig tilläggsisolering med
plåtbeklädnad. Rangordningen mellan olika åtgär-
der har ändrats, till glädje för bevarad fasadarkitek-
tur. Nyligen hörde jag påståendet, att de effektivaste
åtgärderna i äldre bestånd består i tilläggsisolering
av takbjälklaget, fönsterbyte och installation av luft-
värmepump. Försök att hämta värme ur utgående
ventilationsluft och ur avloppsvatten hade strandat
på för lång återbetalningstid, ung 10 år. Men borde
inte denna teknik kunna förbilligas genom standar-
disering och serietillverkning?
Installationernas stora roll i ett modernt bostads-
hus, speciellt ekonomiskt där andelen kan uppgå till
40%, men även funktionellt, har varit ett konstant
påpekande sedan 1960-talet. Slutsatsen är att strävan
till rationalisering måste gälla särskilt för installatio-
nerna. I ett aktuellt kontorshus med butiksvåning i
gatuplanet, liksom i mer anpassade byggnader som
#P
(
)FMMFST t ex terminaler, kan installationernas andel uppgå till
DJW
JOH
473

,

långt mer än 50%. Dessa byggnader byggs dessutom standardisering av komponenter till en innovativ
1SPGFTTPS

om regelbundet, i butiksdelen så ofta som vart tredje
,POTUSVLUJPOTMjSB

år, för att upprätthålla attraktionen på publiken. Hur tioner, under sträng fokusering på alla önskvärda
,5) ser avskrivningarna ut för dessa upprepade investe-
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
ringar? Förutsätter inte det uppskruvade tempot, att
affärerna går omkull med jämna mellanrum?
Finns det en annan väg, med billigare installatio-
ner tack vare mer standardiserat innehåll, kompo-
nenter och system?
U
Begreppet industrialisering är återkommande i mitt
resonemang. Detta har legat över byggindustrin
sedan 1950-talet, ofta med ett inslag av hån från
verkstadssidan, som har varit duktigare. Vi bygger
för dyrt, anses det, och låter de stackars kunderna
betala. Poängen är att det gäller att välja nivå och
produkter. Nivån får inte vara för hög, som visas
av debaclet i Hallstahammar. Uppenbart är det inte
i företagets, eller i kundens, intresse att driva fär-
digställandet för långt i fabrik, med alla de problem
som följer med logistiken, på fabrik och fram till ar-
betsplats, där en komplettering måste ta vid. Detta
har lyckats väl för volymelement av trä men har
industrialiseringen ska inriktas på komponenter av
tillräcklig generalitet och i så stort antal, att förde-
len i produktion och pris kan göra sig gällande.
IT är ett underskattat vapen i jakten på fram-
tiden inom byggområdet. Det är ett instrument för
kombinatorisk uppbyggnad och sammansättning av
komponenter till önskade strukturer. Det är ett or-
gan för styrning av inomhusklimat, temperatur och
ventilation, och andra funktioner, grundade på sig-
naler från ett kritiskt antal sensorer. Mot detta står
ett önskemål att åstadkomma ett bättre klimat i alla
rum, t ex i sovavdelningen, där ventilationen ska sti-
muleras nattetid men hållas tillbaka på dagen. Mot-
svarande styrning av fuktinnehållet i andningsluften
har uppmärksammats i flera arbeten, som ännu inte
har omsatts i praktisk teknik. Just på området venti-
lation har kunskapsutvecklingen varit stark.
U
All projektering sker under vissa villkor, av anslut-
ningen till det befintliga, av det omgivande stads-
rummet, av alla funktioner som ska inrymmas. Det
är ett attraktivt optimeringsproblem, som inbjuder
till teoretisk behandling med bivillkor. Lösningen
ska inte grundas på löst tyckande omkring arkitek-
tur eller teknik – vägen framåt går via långtgående
byggnadsteknik, avseende struktur och installa-
funktioner.
LEDARE

 VI SAMHÄLLSBYGGARE

Ny chef för VVK #SBOELPOTVMUGzSFOJOH
#3"

4WFO&SJL
'zSFOJOHFO
TLBMM
UJMMWBSBUB

%FMTFOJVT
GzSFUBHFOT
JOUSFTTFO
NPU
NZO
zWFSTUF
PDI
EJHIFUFS
NFEJB
PDI
WFSLB
GzS
FO

DJWJMJOHFOKzS
IzH
LWBMJUFU
J
CSBOTDIFO
*
EBHT
7
,

IBS
BW
MjHFU
jS
EFU

CSBOELPOTVMU

'zSTWBST
GzSFUBH
BOTMVUOB
UJMM
GzSFOJOHFO


NBLUFO
VU XXXCSBCSBOELPOTVMUFSTF
TFUUT
UJMM
OZ

DIFG
GzS
7jH
Nya ledamöter till IVA
PDI
WBUUFOCZHHOBETLlSFO
)BO
,VOHM
*OHFOKzSTWFUFOTLBQT
FGUFSUSjEFS
)BOT
&OHFCSFUTFO
BLBEFNJFO
*7"
IBS
WJE
BLBEF
zWFSTUF
PDI
DJWJMJOHFOKzS
7
$
NJTBNNBOLPNTUFO
EFO

BQSJM


WJMLFO
WBSJU
LlSFOT
DIFG
WBMU
JO

OZB
MFEBNzUFS
#MBOE


°

EFN
lUFSGJOOT
USF
7CZHHBSF
7jH
PDI
WBUUFOCZHHOBET
LlSFO
jS
FO
NJMJUjS
QFSTPOBMLlS
"OOB
,BEFGPST

CFTUlFOEF
BW
BLUJWB
SFTFSWPGGJ DJW
JOH
473

DFSBSF
WJMLB
UJMMJLB
jS
DJWJMJOHFO $
UFLO

KzSFS
7
FMMFS
4
ES
"OOB
jS

7JOOBSF
°
%FHFCFSHB
TLPMB MFLUPS
WJE
BWE

Ny tek- GzS
4FSWJDF

Degeberga skola segrare i Future City 2008! nisk chef .BOBHFNFOU

på JM WJE
$IBMNFST

3FO
MVGU
SFOU
WBUUFO
PDI
SFO
MVGU
SFOU
WBUUFO
PDI
SFO
NJMKz³
+.
IBS
SFLSZUF )FOOFT
VOEFS
NJMKz
TUPE
J
DFOUSVN
OjS
%FHF
*
'VUVSF
$JUZ
TLB
FMFWFSOB
UB
Ql
SBU
aTB
-FIUP
WJTOJOH
PDI
GPSTLOJOH
PNGBUUBS

CFSHB
TLPMB
TLBQBEF
TJO
GSBN TJH
SPMMFO
TPN
GSBNUJEFOT
TBN DJW
JOH
7
,
GSjNTU
LPNNVOJLBUJPO
PDI
CF
UJETTUBE
%FU
HJMMBEFT
jWFO
IjMMTCZHHBSF
5jWMJOHFO
SJLUBS
UJMM
UKjOTUFO
TMVUTGBUUBOEF
zWFS
LPOUSBLUT

BW
KVSZO
TPN
VUTlH
TLPMBO
UJMM
TJH
UJMM
FMFWFS
J
lSTLVST

PDI
TPN
DIFG
GzS
PDI
PSHBOJTBUPSJTLB
HSjOTFS

WjSEJH
TFHSBSF
PDI
WJOOBSF
HlS
VU
Ql
BUU
EFTJHOB
CZHHB
EFO
OZTUBS TQFDJFMMU
JOPN
QSPKFLUMFEOJOH

BW

LS
J
EFO
SJLTPNGBU PDI
QSFTFOUFSB
'SBNUJEFOT
UBEF
UFLOJTLB
BWEFMOJOHFO
aTB
PDI
GzSWBMUOJOH

UBOEF
TLPMUjWMJOHFO
'VUVSF
$JUZ
TUBE
&MWB
MBH
IBEF
UBHJU
TJH
UJMM
LPNNFS
OjSNBTU
GSlO
UKjOTUFO
1FS&SJL


TPN
BWHKPSEFT
Ql
/PSECZHH GJOBM
PDI
KVSZO
IBEF
FUU
UVGGU
TPN
BGGjSTDIFG
Ql
#FTRBC 1FUFSTTPO

NjTTBO
J
4UPDLIPMN
+VSZOT
KPCC
NFE
BUU
VUTF
FO
FOEB
WJO DJW
JOH
7
-

NPUJWFSJOH
MzE
³#MBDLCPY
°
FO
OBSF
1l
BOESB
QMBUT
QMBDFSBEF
SWECO anställer UFLO
ES
1FS
JOOPWBUJW
MzTOJOH
GzS
IBOUFSJOH
TJH
4zESB
TLPMBO
J
,BUSJOFIPMN
klimatprofil &SJL
jS
UFLOJTL

BW
LPMEJPYJEQSPCMFN
-BHFU
PDI
Ql
USFEKF
QMBUT
'SJEBTLPMBO
48&$0
BOTUjM EJSFLUzS
PDI

KPCCBEF
TZTUFNBUJTLU
NFE
SFO
J
7jOFSTCPSH
MFS
"OEFST
WJDF
7%
WJE
41

.PEJH
GzS
4WFSJHFT
5FL
BUU
WjTTB
TJUU
OJTLB
'PSTL
LMJNBUBSCFUF
OJOHTJOTUJUVU
)BO
jS
EFTTVUPN

ZUUFSMJHBSF
BOTWBSJH
GzS
41T
QSPGJMPNSlEF

"OEFST

#ZHH
"OMjHHOJOH
PDI
'zSWBMU
.PEJH
LPN OJOH
NFS
OjSNBTU
$BSM+PIBO

GSlO
7jSMETOBUVSGPOEFO
88'
+PIBOTTPO

EjS
IBO
BSCFUBU
TPN
OBUVS DJW
JOH
7

WlSETDIFG
NFE
BOTWBS
GzS

$
UFLO
MJD

B
QMBUT
°
LMJNBUBSCFUFU
XXXTXFDPTF $BSM+PIBO
jS

4zESB
TLPMBO BOTUjMME
WJE

Brandkonsulter bildar 41
4WFSJHFT

bransch- 5FLOJTLB

förening 'PSTLOJOHT
%F
TUzSSF
JOTUJUVU
)BO
jS
BOTWBSJH
GzS

CSBOELPOTVMU 41T
USjSFMBUFSBEF
WFSLTBNIFU

GzSFUBHFO
J
PDI
jS
DIFG
GzS
"#
5SjUFL
$BSM
4WFSJHF
IBS
+PIBO
jS
jWFO
BEK
QSPGFTTPS
WJE

HFNFOTBNU
-5)
BWE
GzS
CZHHOBETNFLBOJL

CJMEBU
FO
PDI
CjSBOEF
LPOTUSVLUJPOFS

F
QMBUT
°
CSBOTDIGzSF +BO
/jIMJOEFS
PDI
BEK
QSPGFTTPS
WJE
7jYKz

'SJEBTLPMBO OJOH
4WFSJHFT
PSEG VOJWFSTJUFU

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

essoell

Konstruera energiklokt.
Höj kvaliteten –
sänk energiförbrukningen.

Och gör en insats för miljön på samma gång.

Det är vad energiklokt byggande går ut på. Krångligt och dyrt?
Nej, särskilt inte sett till byggnadens hela livslängd.
Vad som krävs är genomtänkta konstruktioner och ett nog-
grant utförande för att skapa en tät och välisolerad klimatskärm.
I vår nya broschyr, Energikloka konstruktioner, hittar du lösningar
för grund, vägg, tak och detaljer. Dessutom finns en hel del annan
information om energiklokt byggande. Varför inte ta en närmare
titt? Beställ eller ladda ned på www.paroc.se

Högre Energ
kvalit ikloka
et, läg konst
re ener ruktio
ner
giförb
ruknin
g

Byggbo
ken
Flik 4
Rekv.nr
Novemb 344
er 200
7

6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 HUSBYGGNAD

#SPHlSEFO
J
OPWFNCFS


Energibesparing
i miljonprogrammet
I
*
&VSPQB
GJOOT
NJMKPOUBMT
FOFSHJTMzTBOEF
GMFSGBNJMKTIVT
CZHH projektet Square kommer man
att anpassa och använda ett kva-
EB
GzSF
UBMFUT
PMKFLSJT
TPN
jS
J
TUPSU
CFIPW
BW
SFOPWFSJOH
litetssystem som säkerställer en-
ergieffektivitet och god innemiljö i
BW
ClEF
CZHHOBETTLBMFU
PDI
EF
UFLOJTLB
JOTUBMMBUJPOFSOB
europeiska miljonprogramhus som
ska renoveras och byggas om. Kva-
&6QSPKFLUFU
426"3&
TPN
MFET
BW
41
4WFSJHFT
5FLOJTLB
litetssystemet bygger till stor del på
det svenska P-märkningssystemet
'PSTLOJOHTJOTUJUVU
TLB
NFEWFSLB
UJMM
BUU
NJOTLB
FOFSHJ för innemiljö och energianvändning
som utvecklats av SP. Kvalitetssys-
BOWjOEOJOHFO
TBNUJEJHU
TPN
JOOFNJMKzO
J
CPTUjEFSOB
CMJS
temet skall utvecklas och anpassas
till de förhållanden som gäller vid
CjUUSF
1SPKFLUFU
HlS
VU
Ql
BUU
JOGzSB
FUU
LWBMJUFUTTZTUFN
GzS
renovering av flerfamiljshus i olika
länder, exempelvis ombyggnadsreg-
FOFSHJFGGFLUJW
PNCZHHOBE
NFE
CJCFIlMMFO
HPE
JOOFNJMKz

ler, typer av byggnader, energibe-
sparingspotential och klimat. I dag
WJE
SFOPWFSJOH
BW
NJMKPOQSPHSBNIVT har en rad svenska skolor, daghem

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 


och hyresfastigheter P-märkt inne-
miljö och energianvändning. Märk-
ningen betyder att fastighetsägaren
har kontroll över energiförbruk-
ning, ventilation och innemiljö.
P-märkningen tar nu steget ut i
Europa och blir ett viktigt verktyg
i Square-projektet.
0NGBUUB
IFMB
CZHHQSPDFTTFO
Kvalitetssystemet omfattar hela
byggprocessen från planering ge-

$

delprojekt där de olika deltagarna
nom förvaltningen av byggnaderna.
Erfarenheter visar att förvaltnings-
skedet är viktigt eftersom lyckade
energi- och byggnadstekniska åtgär-
der blir permanenta först när för-
valtningen har effektiva rutiner och
ökad kompetens. Kvalitetssystemet
stödjer beslutsfattare och bidrar till
att systemlösningar utvärderas och
de energieffektiva lösningarna väljs
som samtidigt ger en god innemiljö.
1JMPUQSPKFLU
Kvalitetssystemet kommer att an-
vändas i minst fyra pilotprojekt
runt om i Europa. Erfarenheter från
dessa projekt kommer att användas
för att ytterligare förbättra kvalitets-
systemet och förbereda det för att i
framtiden bli en Europeisk standard
'JHVS

*MMVTUSBUJPO
BW
UJMMWjHBHlOHTTjUUFU
TPN
BOWjOET
WJE
JOGzSBOEF


BW
1NjSLU
JOOFNJMKz
PDI
FOFSHJ

6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
för innemiljö och energi anpassad
till byggsektorn.
Det svenska pilotprojektet är
Brogården i Alingsås. I Brogården
har man redan genomfört en grund-
lig första undersökning och en för-
sta energianalys inför ombyggnad
och baserat på den valt de ombygg-
nadsåtgärder som är mest energief-
fektiva och samtidigt ger förutsätt- ,SJTUJOB

ningar för en god innemiljö. .KzSOFMM
DJW
JOH
7
0NCZHHOBETCFIPW 5FLO
%S

Fasaderna i Brogården har omfat- 41
4WFSJHFT

tande frostskador och behöver by- 5FLOJTLB

tas ut. Man har därför beslutat att 'PSTLOJOHT
riva de ursprungliga fasaderna och JOTUJUVU
bygga nya välisolerade ytterväggs-
partier med ett nytt fasadmaterial.
I samband med fasadrenoveringen
byts även samtliga fönster ut och
ersätts med energieffektiva fönster
med U-värde 0,85. Balkongerna ut-
gör kraftiga köldbryggor och kom-
mer därför att byggas in och blir
en del av vardagsrummet. Nya bal-
konger placeras utanpå fasaderna.
Idag har husen frånluftsventilation
men den byts mot ett FTX system
med värmeväxlare och eftervärm-
ningsbatteri i varje lägenhet för att
man skall kunna ta tillvara på vär-
'JHVS



%F
GSPTUTLBEBEF

UFHFMGBTBEFSOB

TLBMM
CZUBT
VU

NPU
WjMJTPMFSBEF

ZUUFSWjHHBS
NFE

OZUU
GBTBE

NBUFSJBM
HUSBYGGNAD
men från frånluften. I köken sätts
energieffektiva vitvaror in. Dessut-
om kommer man att ljudisolera lä-
genhetsskiljande väggar samt göra
en invändig renovering av ytskikten
i lägenheterna. Ombyggnad av det
första huset i Brogården startade i
februari, 2008.
1SPKFLUVQQMjHH
Projektet är uppdelat i ett antal
medverkar på olika sätt.
Nationella förutsättningar
Projektet har startat med en ge-
nomgång av nuvarande förhål-
landen och förutsättningar för
energibesparing vid renovering av
miljonprogramhus i olika länder
och olika klimatzoner.
Samtidigt görs en genomgång av
existerande kvalitetssäkringssystem
för energieffektivisering med god
innemiljö i Europa.
Överbrygga icke-tekniska barriärer
En viktig uppgift i projektet är att
dentifiera och hitta lösningar för att
överbrygga de mest betydelsefulla
icke-tekniska barriärerna såsom
finansieringsmöjligheter, attityder,

 HUSBYGGNAD
'JHVS

1SPKFLUVQQMjHH
NFE
BSCFUTQBLFU
XPSLQBDLBHFT

PDI
OBNO
Ql

PSHBOJTBUJPOFO
TPN
jS
BOTWBSJH
GzS
SFTQFLUJWF
BSCFUTQBLFU

tradition, bristande kunskap och
motivation för att genomföra energi-
effektiv renovering, ombyggnad och
drift av miljonprogrammets hus.
Anpassning av kvalitetssystemet
Baserat på det svenska kvalitets-
systemet för innemiljö och ener-
gianvändning (P-märkt innemiljö
och energi) och input från andra
parallella system vidareutvecklar
parterna i de andra länderna egna
varianter av kvalitetssystem som
är anpassade till respektive länders
förutsättningar, byggregler, klimat
etc. Underlag för en kommande
Europeisk standard för kvalitets-
system för innemiljö och energian-
vändning kommer att tas fram.
Forskning och innovation för energieffektivisering i byggande och förvaltning

/ # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
och diskutera informationssprid-
Energieffektiviseringsåtgärder
Energieffektiviseringspotentialen för
olika typer av byggnader liknande
våra miljonprogramhus i olika
länder kommer att utvärderas. En
utvärdering kommer att göras av
vilken effekt olika energieffektivi-
seringsåtgärder i olika byggnader
kan ha på innemiljön.
Använda kvalitetssäkringssystemet
i pilot projekt
Kvalitetssäkringssystemen kom-
mer att användas i minst fyra om-
byggnadsprojekt i Sverige, Finland,
Österrike och Spanien. Erfarenheter
från projektering, byggande och för-
valtning kommer att utvärderas och
resultaten kommer att användas för
att förbättra kvalitet, systemen och
de föreslagna energieffektiviserings-
åtgärderna.
Workshops
Under projektets gång kommer det
att arrangeras flera workshops där
deltagarna kommer att träffas och
diskutera energieffektiviseringsåt-
gärder, kvalitetssäkringssystemet
och implementering av dessa, utby-
ta erfarenheter från pilotprojekten
ningsinsatser. TRECO som är ett
internationellt närverk för förval-
tare av miljonprogramhus kommer
”Projektet är att bjudas in att delta i workshops
för att utbyta erfarenheter och följa
uppdelat i projektet.
ett antal
delprojekt Informationsinsatser
Ett antal informationsinsatser kom-
där de olika mer att genomföras för att sprida
deltagarna information till fastighetsägare,
medverkar på entreprenörer, arkitekter, konsulter,
kommuner, hyresgäster m fl både
olika sätt” på lokal, national and international
nivå. Information om kvalitetssys-
temet, energieffektiviseringsåtgär-
der och erfarenheter från pilotpro-
jektet kommer att presenteras på
konferenser, seminarier, i tekniska
och populärvetenskapliga tidskrif-
ter i de olika länderna.
www.cerbof.se
6 ¯ '
 HUSBYGGNAD

eOTLFNlM
PN
TBNBSCFUF
Om du är intresserad av projektet, '",5"
har egna erfarenheter från energi-
effektivisering av miljonprogram- ,PPSEJOBUPS
,SJTUJOB
.KzSOFMM
41
4WFSJHFT
5FLOJTLB


hus, är intresserad av att använda 'PSTLOJOHTJOTUJUVU
kvalitetssystemet i dina projekt 1BSUOFST
5SBNB
5FDOPBNCJFOUBM
4-
4QBOJFO


eller är intresserad av att delta i )FMTJOLJ
6OJWFSTJUZ
PG
5FDIOPMPHZ
'JOMBOE

seminarier, workshops etc. är du "&&
°
*OTUJUVUF
GPS
4VTUBJOBCMF
5FDIOPMPHJFT
eTUFSSJLF
välkommen att kontakta Kristina 5SFDPEPNF
/FEFSMjOEFSOB
Mjörnell, på SP Sveriges Tekniska &OFSHZ
"HFODZ
PG
1MPWEJW
#VMHBSJFO
Forskningsinstitut. "#
"MJOHTlTIFN
4WFSJHF
1PNB
"SRVJUFDUVSB
4-
4QBOJFO
)FNTJEB
XXXJFFTRVBSFFV
-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU 5JEQMBO

°

XXXJFFTRVBSFFV #VEHFU €

&6
CJESBH



)VWVEGJOBOTJjS
&6
HFOPN
QSPHSBNNFU
*OUFMMJHFOU
&OFSHZ
&VSPQF
'zSGBUUBSFOT
FQPTU .FEGJOBOTJjSFS
$FSCPG
GzS
EFO
TWFOTLB
EFMFO
LSJTUJOBNKPSOFMM!TQTF

6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 HUSBYGGNAD

Halverad energiförbrukning
'BTUJHIFUFS
jS
FO
TUPS
LjMMB
UJMM
LPMEJPYJEVUTMjQQ
eWFSTZO
BW
ESJGUFO
PDI
BSCFUF
GzS
FGGFLUJWBSF
FOFSHJBO
WjOEOJOH
jS
WJLUJHU
GzS
FO
NJOTLBE
LMJNBUQlWFSLBO
&UU
JOUSFTTBOU
QSPKFLU
JOPN
PNSlEFU
jS
#-*$$IVTFU

%FU
WJTBS
IVS
NZDLFU
TPN
HlS
BUU
HzSB
NFE
HBOTLB
FOLMB
NFEFM
J
CFGJOUMJHU
GBTUJHIFUTCFTUlOE

&UU
BW
1PTFJEPOT
NJMKzIVT
GzS
LjMMTPSUFSJOH
J
FUU
OZCZHHU
PNSlEF
J
(zUFCPSH

D
ebatten om klimatföränd-
ringen har på kort tid gjort
oss alla medvetna om att
koldioxidutsläppen måste minska
drastiskt. Fastigheter är en stor ut-
släppskälla, och ett intensivt arbete
pågår för att lösa problemen. En-
ergieffektivisering i fastigheter är
egentligen inte komplicerat, men
det kräver engagemang, helhetssyn
och aktiva beslut som är förankrade
i hela organisationen. Under senare
år har detta område blivit allt in-
tressantare för branschen.
"GGjSTNjTTJHB
QSJODJQFS
Ett initiativ som visar det är BLICC
(Business Leaders Initiative on Cli-
mate Change), ett nätverk av före-
tag som strävar efter att i möjligaste
mån minska sina verksamheters ne-
gativa miljöpåverkan. Åtgärderna
baserar sig på rent affärsmässiga
principer. Hänsyn till miljön är helt
enkelt lönsamt, både på kort och
lång sikt.
De medlemsföretag i nätverket
som är verksamma inom fastighets-
sektorn har gått samman i ett speci-
alprojekt, det så kallade BLICC-hu-
set. Detta är inte en fysisk byggnad
eller något av de futuristiska fanta-
siprojekt som brukar presenteras
på bostadsmässor. BLICC-huset
handlar om åtgärder i företagens
befintliga fastighetsbestånd. Det

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 


med BLICC
innebär att initiativen ska fungera i
byggnader från alla tider. Det finns
sådana som är ett par hundra år
gamla, över miljonprogrammets re-
noveringsobjekt till helt nybyggda
områden.
7JTB
Ql
NzKMJHIFUFSOB
Detta kan göra att en del av åtgär-
derna i BLICC-husprojektet i viss
mån kan upplevas som elementära.
Här ligger faktiskt den stora po-
ängen. Syftet med BLICC-huset är
just att visa de betydande möjlighe-
ter som finns till konkreta miljöin-
satser i sektorn redan idag.
– För att en åtgärd ska räknas
inom BLICC-husprojektet måste
den bygga på etablerad teknik,
den måste vara genomförd och den
måste visa sparresultat såväl eko-
nomiskt som energimässigt, säger
Göran Leander, ansvarig för affärs-
utveckling och kommunikation på
Poseidon.
– Den stora utmaningen är att
förvalta de hus vi har, menar Olof
Sjöberg, miljöchef på Vasakronan.
De kommer att utgöra huvuddelen
av beståndet också om 25-40 år.
Det gäller att ta hand om det på ett
bra sätt om vi ska få ner energiför-
brukningen i Sverige.
4QSJEB
HPEB
FYFNQFM
– BLICC-huset är ett sätt att sprida
kunskap om goda exempel, an-
ser Jenny Holmquist, miljöchef på
MKB Fastighets AB.
– Det är både en process och
olika projekt som har pågått un-
der lång tid, fortsätter hon. I och
med att vi arbetar i det befintliga
fastighetsbeståndet är det ett sätt
att visa hur man kan komma en bit
på vägen. Det väcker också tanken
om alla har gjort så mycket som
går med enkla medel. Det kan vara
klokt att plocka de lägst hängande
frukterna först.
– När vi kommit så långt som
möjligt med driftoptimeringen åter-
står att bygga om husen. Mycket
kan göras i samband med repara-
tioner och löpande underhåll, slår
Jenny Holmquist fast.
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
)BMWFSBE
lSTGzSCSVLOJOH
Beräkningar som BLICC-husföre-
tagen gjort visar att energiförbruk-
ningen inom fastighetssektorn i
runda tal kan halveras. Det ger en
sparpotential i storleksordningen
40 miljarder kronor, en imponeran-
de siffra med tanke på enkelheten i
åtgärderna.
1FS
"YFM
Uppvärmning kräver mycket
/PSEGFMEU
energi, och de viktigaste effektivise-
'SJMBOT
ringsåtgärderna handlar därför om
KPVSOBMJTU
NFE
att reducera värmeåtgången. Det
NJMKzUFLOJL
kan göras på olika sätt: driftoptime-
PDI
NFEJDJO
ring av fastigheternas anläggningar,
TPN
IVWVE installation av besparingsteknik
PNSlEFO
med energisnålare utrustning och
3FEBLUzS
Ql
en kontinuerlig övervakning av en-
.BOEFSMFZ
ergiåtgången för att nämna några.
.FEJB
6UNBOJOH
GzS
UFLOJLFS
Datorer, belysning, människor al-
strar också värme, och kontorsfas-
tigheter har ofta stora fönsterpar-
tier. Här kan värmeinstrålningen
göra att lokalerna kräver kylning
i stället för uppvärmning. För att
minska kylbehovet används ofta
solfilm eller markiser styrda av sol
och vind. Det är en utmaning för
driftteknikerna att trimma syste-
men så att balansen mellan upp-
värmning och nedkylning minime-
rar energianvändningen.
– Om vi till exempel byter till
fönster med ett lägre U-värde och
därigenom får en bättre isolering så
uppstår även andra effekter, säger
Göran Leander.
– Bland annat minskar kallraset,
vilket gör att den upplevda tempe-
raturen (kanske inte alltid den fak-
tiska) blir högre. Det gör att vi kan
sänka rumstemperaturen.
#ZUF
UJMM
MlHFOFSHJMBNQPS
En enkel åtgärd som att byta van-
liga glödlampor mot lågenergilam-
por och installera rörelsedetektorer
har minskat Poseidons elräkning
för belysning med omkring 80 pro-
cent. På kort sikt är driftoptimering
en större investering: MKB satsade
100 miljoner på ett driftoptime-
ringssystem, men eftersom instal-
lationen spar 40 miljoner om året
HUSBYGGNAD
så går det ganska snabbt att räkna
hem investeringen i alla fall. Så gott
som alla insatser för energibespa-
ring kan göras som en del av det
löpande underhållet. Sett ur det
perspektivet är merkostnaden för
miljösäker teknik högst måttliga.
)ZSFTHjTUFSOB
JOWPMWFSBEF
Det går också att involvera hyres-
gästerna i miljöarbetet. Vasakro-
nan, med många kontorsfastigheter,
genomför regelbundet kundsamtal
där de talar för energisnål teknik
som är till glädje för båda parter.
Poseidon och MKB har avancerade
system för energistatistik och följer
enskilda fastigheter genom automa-
tisk datainsamling. Försök pågår
också med system som läser av för-
brukningen i varje lägenhet. På så
sätt blir energibesparande åtgärder
väldigt konkreta för hyresgästerna
i och med att insatserna märks di-
rekt i plånboken.
– Den kontinuerliga avläsningen
av energiförbrukningen är helt av-
görande i miljöarbetet, säger Göran
Leander. Vi måste ha kontroll på
den energi som förbrukas.
– Det är ett sätt att få männis-
kor att ändra sitt beteende, menar
Jenny Holmquist.
1SPHOPTTUZSE
VQQWjSNOJOH
De flesta åtgärderna inom BLICC-
huset kan genomföras med tämli-
gen enkla medel och vanlig teknik.
Lite mer avancerat är det system
för prognosstyrning av fastighe-
ter som SMHI tagit fram. Genom
WeatherSync styrs uppvärmningen
av fastigheter utifrån aktuella och
kontinuerligt uppdaterade väder-
prognoser.
– Prognosstyrning syftar till att få
en jämn temperatur, säger Torbjörn
Grönbergs, projektledare på SMHI.
Det gör att systemet lämpar sig allra
bäst för bostäder, miljonprogram-
fastigheter, väderutsatta byggnader,
kontor och liknande. Det passar nå-
got mindre bra för skolor och andra
byggnader som använts intensivt
under en del av dagen och betydligt
mindre resten av dygnet.

 HUSBYGGNAD
'PUP
1FS
#FOHU[PO

,POUJOVFSMJH
ESJGUzWFSWBLOJOH
jS
WJLUJH
)jS
FO
ESJGUUFLOJLFS
GSlO
`WFO
WBSEBHMJHB
EFUBMKFS
IBS
TUPS
CFUZEFMTF
TPN
BUU
VOEFSIlMMB

7BTBLSPOBO
J
BSCFUF GzOTUFSJTPMFSJOHFO

I de fastigheter där WeatherSync rådgivning till exempelvis bostads-

'",5" installerats (det rör sig idag om en rättsföreningar. Det har visat sig
yta på omkring 5 miljoner kvadrat- att redan enkla åtgärder som att
,PSUGBLUB
PN
#-*$$

meter) har kostnaden för uppvärm- fördela värmen jämnt mellan lä-
#VTJOFTT
-FBEFST
*OJUJBUJWF
PO
ning sänkts med mellan 10 och 15 genheterna, byta gamla eller trasiga
$MJNBUF
$IBOHF
procent. Målet är att kylning ska element och liknande kan medföra
…
4UBSUBEF
lS
 kunna styras på samma sätt. Alla stora besparingar.
…
/jUWFSL
GzS
GzSFUBH
TPN
WJMM

besparingar är viktiga.
BSCFUB
BLUJWU
NFE
LMJNBUGSlHBO .lOHB
lUHjSEFS
…
4ZGUFU
jS
BUU
HFOPNGzSB
lU "MUFSOBUJWB
MzTOJOHBS Det finns också många andra åtgär-
HjSEFS
TPN
ClEF
NJOTLBS
– Vi försöker titta på alternativa an- der som stödjer ett bra miljöarbete.
LPMEJPYJEVUTMjQQFO
J
EFO
FHOB
läggningar också, som till exempel Ett enkelt sätt är att byta till mil-
WFSLTBNIFUFO
PDI
TBNUJEJHU
jS
bergvärme eller värmepumpar där jömärkt el, vilket i sig har stor be-
MzOTBNNB
GzS
GzSFUBHFU det går, säger Olof Sjöberg. Fjärr- tydelse ur klimatsynvinkel. På LFV
…
#-*$$
TBNPSEOBT
BW
3FTQFDU
värme är enkelt och kräver inte så satsar man bland annat på gröna
&VSPQF ”Vi levererar mycket övervakning från vår sida, elcertifikat för att ge klimatarbe-
men samtidigt har den blivit så väl- tet en extra skjuts. LFV prissätter
.FEMFNNBS
JEBH
jS
en produkt och digt dyr idag, framför allt i storstä- också koldioxidutsläpp från flyg-
#PTUBET
"#
1PTFJEPO vill att kunden derna. terminaler som ett styrmedel för ef-
'PSCP
'MPPSJOH ska använda En av parterna i BLICC-huset är fektivisering.
'PSUVN
7jSNF Fortum Värme, som säljer fjärrvär- Andra vägar kan vara att för-
+.
"#
den på ett så me i stockholmsregionen. Det kan bättra återvinning och källsorte-
-'7
-VGUGBSUTWFSLFU
bra sätt som tyckas paradoxalt att en energileve- ring. Stena Metall har konstruerat
-jOTGzSTjLSJOHBS möjligt. Det rantör satsar på energibesparings- smarta fastighetsnära insamlings-
.,#
'BTUJHIFUT
"# åtgärder. Företagets miljöchef Per och återvinningsanläggningar ex-
4.)*
finns ingen Edoff håller inte med: empelvis i anslutning till snabbt
4UFOB
.FUBMM anledning att – Vi levererar en produkt och växande köpcentra. Detta minskas
4UBUPJM slösa” vill att kunden ska använda den transporterna, vilket ger en ökad
7BTBLSPOBO på ett så bra sätt som möjligt. Det miljövinst. Fastighetsbolaget Posei-
finns ingen anledning att slösa. Om don satsar på nya miljöhus för käll-
.FEWFSLBOEF
J
TQFDJBMQSPKFLUFU

den energi vi producerar används sortering i nybyggda områden.
#-*$$IVTFU
jS effektivare kan vi leverera till fler – De är väldigt snygga också,
#PTUBET
"#
1PTFJEPO utan att behöva investera i nya an- säger en märkbart nöjd Göran Le-
'PSUVN
7jSNF läggningar. ander.
-'7
-VGUGBSUTWFSLFU
– Energieffektivisering är en stor
-jOTGzSTjLSJOHBS fråga för våra kunder, fortsätter 5SJNOJOH
PDI
JOTQJSBUJPO
.,#
'BTUJHIFUT
"# han. Vi kan hjälpa till med olika BLICC-huset visar att miljöåt-
4.)* tjänster som att trimma in fastig- gärder är lönsamma. De innebär
4UFOB
.FUBMM hetens undercentral, genomföra i flertalet fall besparingar redan
funktionskontroller och energi- från första dagen. Företagen som

14 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

 HUSBYGGNAD

,jMMTPSUFSJOH
BW
BWGBMM
jS
FOLFM
J
1FS
&EPGG
(zSBO
-FBOEFS
0MPG
4KzCFSH
+FOOZ
)PMNRVJTU

1PTFJEPOT
NJMKzSVN

ingår i projektet har minskat sin

energiförbrukning radikalt (vissa så -jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
mycket som 30 procent) och ligger …
#-*$$IVTSBQQPSUFO
LBO
MjTBT
Ql
CMBOE
BOOBU


väsentligt under jämförbara bolag. XXXNLCGBTUJHIFUTFVQMPBE#SPTDIZSFS#-*$$)VTFUQEG
Nu vill man att andra ska lära sig …
.FS
PN

#-*$$
GJOOT
Ql
XXXCMJDDTF
av de goda exemplen och komma …
.FS
PN
8FBUIFS4ZOD
GJOOT
Ql
XXXTNIJTFDNQKTQQPMPQPMZ
igång med ett medvetet miljöar- KTQ EBTW
bete. BLICC-husprojektet är tänkt
att både trimma den egna organi- 'zSGBUUBSFOT
FQPTU
sationen och vara en inspiration för EFYUFS!NBOEFSMFZTF
andra företag.

.
9(
%
Ekonomisk och 4
Minskat energibehov
energieffektiv grund
Enkel montering
Mindre betong
Snabbare uttorkning Sundolitt
,% ELEMENT
MEDMM
isolering

3UNDOLITTAB 6ÍRGÍRDAs4EL sWWWSUNDOLITTSE

6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 HUSBYGGNAD
Murverk
– en aktuell konstruktion?
³"SDIJUFDUVSF
TUBSUT
XIFO
ZPV
DBSFGVMMZ
QVU
UXP
CSJDLT
UPHFUIFS

5IFSF
JU
CFHJOT©³

.JFT
WBO
EFS
3PIF
I
början av1900-talet präglades
byggandet i landet av tegel, som
bärande och ytbildande material.
Murare var en aktad yrkesgrupp,
som alltid var för liten för det ak-
tuella behovet och därför utgjorde
en sorts frälse bland byggnadsar-
betarna, inte minst lönemässigt
men även i fråga om aktning i all-
mänhetens ögon och ställning inför
arbetsgivaren. Denne fick planera
hela bygget efter murarnas villkor.
4WFOTL
OZBSF
IJTUPSJB
Efterfrågan på det murade bygge-
riet byggde på arkitekternas stöd.
En rad skickliga arkitekter präg-
lade tiden, som går från jugend,
över nationalromantik och Swe-
dish grace, över funktionalism till
16
/ # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
rige.) Murverk kan uppföras utan
efterkrigstidens rationalism. Deras
namn är allmänt kända, Torben
Grut (Olympiastadion), Ragnar
Östberg (Stadshuset i Stockholm),
Lars Israel Wahlman (Engelbrekts-
kyrkan), Erik Lallerstedt (KTH),
Sigfrid Ericson & Arvid Bjerke (Gö-
taplatsen), Sigurd Lewerentz (Mar-
kuskyrkan) samt Cyrillus Johans-
son (Centrumhuset i Stockholm).
Om Cyrillus förtäljer historien, att
han vägrade åta sig ett projekt, om
han inte fick använda tegel! Arki-
tekterna använde sig av tegel av
högklassig kvalitet, t ex från Lina i
Södertälje (glaciallera) och Helsing-
borg (skifferlera). Arkitekturen har
varit svensk och högtidlig, kanske
rentav lite högdragen, och ändå
högklassig. Det har visat sig, att
deras prägling av marknaden har
varit så stark, att det har varit svårt
för efterföljande arkitekter att fort-
sätta traditionen.
Nyare arkitekter har stått under
starkt inflytande av internationella
förebilder, som t ex Louis Kahn
(USA), Alvar Aalto (Finland) och Ib
Lunding (Danmark). Bland många
svenskar kan särskilt nämnas Klas
Anselm i Skåne och Folke Hedérus,
vars tunga villa Nordmark på Li-
dingö (tegel/betong) länge har varit
vårt privata hem. Det är f n under
restaurering.
7JLBOEF
NBSLOBE
Men murverken har gått tillbaka i
Sverige, trots att blockmaterialen
har blivit allt fler. Vid sidan om
tegel av flera format har olika be-
tonghålblock införts på marknaden,
liksom storblock av lättbetong och
lättklinkerbetong. Möjligheterna att
utföra murverk har således vuxit, i
omvänd proportion till den svenska
efterfrågan. Vad är då skälen för
att fortsätta med murverk? Ja, vi
behöver bara gå till en riktigt stor
marknad, som den danska, för att
finna argument. (Murningen är tio
gånger större i Danmark än i Sve-
alltför stora åthävor men kan också
utföras synligt i utsökta förband, ti-
digare en svensk specialitet. Genom
variation av hållfasthet och bruk
kan det användas i såväl låga som
höga lastbärande konstruktioner.
Det är praktiskt i samband med om-
byggnad, kan användas till tillfälliga
”Estetiskt konstruktioner samt till väggar med
är murverk mycket höga anspråk på ljud- och
tacksamma brandmotstånd. Estetiskt är mur-
verk tacksamma att kombinera med
att kombinera andra material såsom trä, betong,
med andra plåt och glas. Murverket tillför den
material” mjuka kvalitet som kontrasterar de
starkare materialens spänst. Dessut-
om kan murverket putsas, tunt eller
tjockt, vilket ger helt olika uttryck.
Från svensk sida har utveck-
lats en mjukvara, MurDim, för
dimensionering av murverk, såväl
armerade som oarmerade, närmast
baserad på den tidigare MUR 90.
6 ¯ '

Mjukvaran är tillgänglig som CD
och kan köpas av Skanska.
#FTUjNNFMTFS
PDI


TUBOEBSEJTFSJOHTBSCFUF
I Europa pågår f n ett harmonise-
ringsarbete avseende bestämmel-
ser för konstruktioner. Eftersom
murverk spelar en avsevärd roll i
många länder, har det tilldelats en
egen norm, nu antagen (maj 2006)

Block Masonry Conference (IB-
som Eurokod 6. Denna innehåller

1SPGFTTPS
MAC). Den hölls 2004 i Amster-
4 delar, grunddokumentet 1-1 om
allmänna regler för dimensionering

,5) februari hölls 14th IBMAC, i Syd-
av armerade och oarmerade mur-
verkskonstruktioner samt del 2 om
val av material och utförande, del 3
om förenklade metoder att beräkna
oarmerade konstruktioner samt del
1-2 om dimensionering av murverk
för brandbelastning, en klassisk
användning av murverk. Obser-
vera att med armering avses såväl
ospänd som spänd armering, det
senare en svensk specialitet sedan
Claes Helins dagar på Sköldinge.
4WFOTL
LPNNJUUn
Arbetet har från svensk sida utförts
inom SIS TK 180 under ordföran-
deskap av prof Sven Sahlin, senare
av mig. Uppgiften är att täcka så-
väl murverk som puts, en viktig
komplettering, inte minst i svensk
byggnadskonst. Hos oss finns en
levande tradition från säckskurning
till spritputs, väl värd att bevara. I
samband med att normen antogs
2006 upphörde kommittén. Genom
SIS initiativ återupptogs arbetet
2007, för att bevaka tillämpningen
'JHVS

5VOH
LPOTUSVLUJPO
°
MjUU
VUUSZDL
°
NVSBEF
TNlIVT
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
av normen, under mitt fortsatta
ordförandeskap. Åtskilliga syn-
punkter har inkommit, även från
svensk sida, vilket föranleder den
europeiska arbetsgruppen att åter
sammanträda i okt -08.
UI
*#."$
Vart fjärde år hålls en internationell
#P
(
)FMMFST konferens, International Brick and
DJW
JOH
473
för Orsasten, något mörkare än El-
,
besandstenen (Dresden).
,POTUSVLUJPOT dam, Nederländerna, och 2008, i
MjSB
jarder tegel om året, som avsätts på
ney, Australien.
Årets tema var ”Masonry at the
Crossroads”, vilket antyder en viss
anspänning, eller oro, omkring tek-
nikens framtid. Konferensen hade
samlat 160 delegater från hela värl-
den, och hela 140 inlägg framlades
under tre dagar. Mitt eget inlägg
gällde pågående forskning omkring
förspända hybrider, en framtida
blandning av betongkonstruktion
och murverk.
"VTUSBMJFO
I sitt välkomstanförande berättade
mötets värd, prof Adrian Page, om
murverkets ställning i Australien.
Landet är ungt, det räknar sin mo-
derna historia sedan 1788. Nu har
landet 22 miljoner invånare, och
antalet växer snabbt beroende på
invandring, framförallt från nära-
liggande länder i Asien men även
från Europa, i första hand från
Storbritannien. Av dessa bor hela 6
miljoner i Sydney, som är ett dyna-
miskt London ”down under”. Par-
'JHVS

3PTUGSJB
LSBNMPS
J
TBOEXJDILPOTUSVLUJPOFS
HUSBYGGNAD
ker och gator heter som i London,
vilket först känns något förvirran-
de, men man lär sig snabbt. Oxford
Street är den stora affärsgatan, där
som i England. Bevarade offent-
liga byggnader från 1800-talet är
ritade i Edwardian style, utförda
som murverk i lokal sandsten, som
dessutom lämpar sig utmärkt för
ornamentering. Kvaliteten är som
I Australien tillverkas 1,6 mil-
egen marknad (jfr med Sveriges 40
miljoner, Danmarks 0,4 miljarder).
6UNBOJOHFO
NPU
NVSWFSL




I inledningsanförandet anfördes
hoten mot murverk, såsom:• jord-
bävningsrisker (kan bemötas med
lämplig konstruktionsutveckling)
• energifrågor (kan hanteras genom
att beakta värmetrögheten i tung
konstruktion)
• beständighet (framhålls som en-
bart positivt för murverk)
• andra material (speciellt skivor,
sandwichkonstruktioner, betong)
)VWVEQVOLUFS
VOEFS
LPOGFSFOTFO
I internationell stil inleddes konfe-
rensen med tre ”key-note speakers”.
Två av dessa tog upp standarder för
hållbar konstruktion (sustainabi-
lity), i USA (Gregg Borchelt) och i
Europa (Carl-Alexander Graubner).
Den tredje inledningstalaren
(David Biggs) höll ett fantastiskt
välgjort anförande om attentatet
mot World Trade Center 2001.

 HUSBYGGNAD
äldre, omgivande byggnader, bygg-
da i stål inmurat i brandskyddande
tegel, klarat sig med enbart lokala
skador av kringflygande material.
Dessa byggnader är numera repa-
rerade och alla spår av katastrofen
är utraderade. De höga torn, som
gick förlorade, hade inga murverk
alls, av viktsskäl. Därav deras låga
skrymdensitet, ”som balsaträ”.
,POGFSFOTCJESBHFO
Budskapet grupperades sedan i föl-
jande punkter:
• murverksmaterial
• klimatisering av murverkshus
• skjuvupptagande förmåga i mu-
rade väggars plan
• seismisk kapacitet hos murade
konstruktioner
'JHVS

5PSS
TUBQMJOH
BW
WjHH
NFE
NlUUQSFDJTB

• reparationer av historiska mur-
CFUPOHCMPDL verk och valv
• murverk i aktuell arkitektur
Han hade ingått i den undersök- • armerade murverk
ningskommission som utrett ska- • transversell belastning på murverk
demekanismerna för de träffade • provningsförfaranden
byggnaderna men också för bygg- • reparationer av moderna murverk
naderna däromkring. Som man • platsprovning
kunde ana hade det visat sig, att • murverkskonstruktioner i Australien
Sto-konceptet:
Att ur teknik
skapa en funktion
Ventilerat putssystem som uppfyller dagens krav på vädertätning: StoVentec
StoVentec är ett ventilerat putssystem 


• numerisk modellering
• brandmotstånd och korrosion
• beständighet hos murverk
• historiska murverk
Allt finns att studera i grova drag
genom en samling (proceedings)
sammanfattningar (abstracts), samt
i detalj genom en CD, där alla an-
föranden (med bilder) återges.
4MVUTBUTFS
Murverken genomgår f n en utveck-
ling efter nya villkor. De är extremt
anpassningsbara och har en roll att
spela, både i fortsatt industrialise-
ring av byggandet och i åtskilliga
andra sammanhang, särskilt inom
ombyggnad.
-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXJCNBDDPNBV
'zSGBUUBSFOT
FQPTU
CPHPSBO!BSDILUITF





som erbjuder optimala lösningar både 






vid nybyggnation och renovering. 


 
!










Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se
Sto Scandinavia AB, tel 020-37 71 00.

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

 Tegel - tradition
i ständig förnyelse
Som svenska byggbranchens tegel·leverantör är det Randers Tegls målsättning
att leverera tegel av högsta kvalitet till konkurrenskraftiga priser,
samt att skapa förnyelse med respekt för de bästa tegeltraditioner.
Fasadstegel i 70 varianter · Glaserat och blådämpat fasadtegel · Klimatsäkra Höjslev taktegel
Laumans glaserat och engoberat falstaktegel · Mark- och trädgårdstegel
Spännarmerade tegelbalkar. Se det visioner byggs av på www.randerstegl.se

Radhus i
Raus Vång,
Helsingborg,
fick 2007
Sveriges
Arkitekters
Bostadspris.
Utfört med
RT 444 Flerbostadshus
rödbrunt utfört med
”handslaget” Unika Artemis
fasadtegel. fasadtegel.

Bostadshus Kvarteret
utfört med Kappseglingen
Unika är ritat av
Alexandria Wingårdhs
fasadtegel. Arkitektkontor.
Utfört i b.l.a
svart glaserat
fasadtegel.

Randers Tegl, Sverige

Magasinsgatan 5 · 541 34 Skövde
Tel. 0500 - 41 41 00
Fax 0500 - 41 60 10
www.randerstegl.se
tegl@randerstegl.se
Asbjørn Kommunikation
 HUSBYGGNAD

Bygg rejäla konstruktioner

.ZDLFU
UBMBS
GzS
BUU
WJ
IJUUJMMT
CBSB
TFUU
CzSKBO
Ql
QSPCMFNFO
NFE
GVLU
PDI
NzHFMTLBEPS
J
GBTBEFS
NFE

USjSFHFMWjHHBS
PDI
QVUT
Ql
JTPMFSJOH
FO
CZHHOBETUFLOJL
TPN
CSZUFS
NPU
FMFNFOUjSB
SFHMFS
GzS
IVS


ZUUFSWjHHBS
CzS
VUGPSNBT
%FU
GJOOT
JEBH
FUU
TUPSU
CFIPW
BW
BUU
NBO
J
CZHHCSBOTDIFO
CzSKBS
BOWjOEB

NBUFSJBM
PDI
NBUFSJBMLPNCJOBUJPOFS
Tl
BUU
HPE
UFLOJTL
GVOLUJPO
VQQGZMMT
TBNUJEJHU
TPN
NBUFSJBMFOT

MBUFOU
JOOFCPFOEF
VQQ
MFWFMTFNjTTJHB
FHFOTLBQFS
LPNNFS
UJMM
VUUSZDL
%F
TUPSB
QSPCMFNFO
NFE
GVLU

PDI
NzHFMTLBEPS
J
EFU
CZHHOBETCFTUlOE
TPN
CZHHUT
EF
TFOBTUF

lSFO
BLUVBMJTFSBS
GSlHPS
PN


GzSjOESJOHBS
J
CZHHTFLUPSO
CMB
IVS
LVOTLBQTVQQCZHHOBEFO
TLFS

5SF
GSJMJHHBOEF
CPTUBETIVT
LW
4WPMEFS
-VOE
ZUUFSWjHHBS
BW
IPNPHFOB
QVUTBEF
UFHFMNVSCMPDL

#ZHHlS

BSLJUFLU
4WBOUF
-VOERVJTU

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 


istället för kulisser
S
veriges Tekniska Forsknings-
institut (SP) har under 2007
dömt ut byggnadstekniken
med puts på isolering i träregelväg-
gar som riskkonstruktion ur fukt-
och mögelsynpunkt. Bedömningen
bygger på praktiska undersökning-
ar som institutet gjort i hus med
fuktskador. Professor Ingemar Sam-
uelsson, SP, bedömde i en intervju i
SR:s vetenskapsradion den 5/11 att
de flesta fasader som byggts med



denna teknik behöver åtgärdas el-
ler åtminstone sättas under speciell

jS
TUFOIVT
övervakning.
Byggmetoden med puts på iso-

träbyggnadstradition. Även trä är
lering utanpå träregelväggar har
varit dominerande byggnadsteknik
i Sverige under minst 10 år, fram-
förallt inom bostadsbyggandet. Se-
dan 1996 har det byggts 198 000
lägenheter, varav 82 000 i småhus.
Det innebär att det kan finnas 10
miljoner m 2 fasader, men kanske

resultat att materialens respektive
ännu mer, som utförts med den ak-
tuella byggnadstekniken. Nybygg-
nadsvärdet av dessa fasader uppgår
uppskattningsvis till ca 15-20 mil-
jarder kronor.
#SZUFS
NPU
FMFNFOUjSB


CZHHOBETUFLOJTLB
SFHMFS
Byggmetoden med puts på isole-
ring fäst på träregelstommar bryter
mot elementära byggnadstekniska
grundregler, och mot sunt förnuft.
När man bygger väggar med träre-
gelverk är det elementärt att de inte
får utformas så att fukt stängs in
mellan två ångtäta skikt, och att de
ska utföras med ventilerad luftspalt
i den yttre delen; huvudregler som
åsidosätts i dessa väggar.
Trots att byggnadstekniken bry-
ter mot elementära kunskaper har
den tillämpats i stor skala. Detta är
ytterst genant för byggbranschen
och föranleder bl.a. frågor kring hur
kunskapsuppbyggnaden i sektorn
sker. Ännu mer genant är det för
byggbranschen att det fortfarande
finns aktörer som vidhåller att det
inte är fel på denna byggnadsteknik,
trots de många skaderapporterna
och SP:s övertygande skadeanalys.
SP förordar att man i fortsätt-
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
ningen ska utföra putsade fasader
på träregelstommar med s.k. två-
stegstätning. Det innebär att man
har en ventilerad luftspalt utanför
träregelskikten. Utanför luftspalten
sätts en ca 10 mm tjock skiva, som
man sedan sprutar s.k. organisk
tunnputs på.
Modifiering enligt SP:s förslag
innebär att man iakttar de grund-
regler som normalt tillämpas för
uppbyggnad av lätta träväggar, vil-
ket definitivt är ett framsteg. Men
frågan är om det är seriöst att salu-
föra detta som putsade fasader.
1VUTBEF
GBTBEFS
VUHzS
SFGFSFOT

UJMM
TUFOCZHHOBETUSBEJUJPO
Det finns i Sverige en stenbyggnads-
tradition med gamla anor. Under
århundradenas gång har byggtradi-
tionerna växlat, ömsom har teglet
lämnats oputsat, ömsom har man
putsat det. Men tegel och puts har
hört ihop som ler och långhalm un-
der många hundra år.
När man idag saluför hus med
putsade fasader använder man sig
av referenser till det traditionellt
murade stenhuset. Stenhus är, en-
ligt denna fast rotade bild, robusta,
långsiktigt hållbara, klimatutjäm-
nande, obrännbara och kräver
ringa underhåll. Stenväggar utan
organiskt innehåll är dessutom
mycket säkra med tanke på mö-
gelrisker. Mikroorganismer kräver,
förutom fukt och värme, också or-
ganiskt material för att kunna växa.
De finner helt enkelt ingen näring i
byggkomponenter som saknar or-
ganiskt innehåll.
.FEWFUOB
WBM
BW


NBUFSJBMLPNCJOBUJPOFS
WJLUJHU
Den lättsinniga användningen av
begreppet putsade fasader hand-
lar i grund och botten om en skri-
ande brist i byggbranschen på en
sorts helhetssyn, som präglas av
medvetna val av material och ma-
terialkombinationer. Trä- och lätt-
byggnadsteknik blandas utan ef-
tertanke ihop med tungt byggande.
Fenomenet representerar dock inte
någon ödesbestämd utveckling; i
HUSBYGGNAD
själva verket är Sverige ett undan-
tag vid en internationell jämförelse.
I jämförbara europeiska grannlän-
der bygger man tegel- respektive
putsade fasader med betydligt ro-
bustare byggnadsteknik, genom att
använda tegel och puts i kombina-
tion med tunga byggnadsstommar.
Detta ger trovärdighet åt byggna-
5PNBT
derna, där våra framstår som bil-
(VTUBWTTPO
liga kulisser.
UFLO
MJD
CZHHOBET
5SjIVT
jS
USjIVT
PDI
TUFOIVT


LPOTUSVLUzS
5(
LPOTUSVL I Sverige finns också en urgammal
UJPOFS
"#
-VOE rätt hanterat ett utmärkt byggnads-
material. Båda dessa byggtraditio-
5PNBT
ner är värda att tas tillvara och kan
(VTUBWTTPO
vidareutvecklas, bl.a. genom att
IBS
BSCFUBU
dagens krav på energihushållning
NFE
FO
SBE
och komfort beaktas, i samtida ar-
PMJLB
QSPKFLU
kitektur. Men det krävs för lyckat
PN
NPEFSOU
NVSBU
CZH egenskaper respekteras: – Trähus
HBOEF
WJE
måste tillåtas vara trähus och sten-
"WEFMOJOHFO

hus måste få vara stenhus.
GzS
LPOTUSVL För stenhusets del har utveck-
UJPOTUFLOJL
lingen av moderna material som
Ql
-VOET
armerad betong, lättbetong, lätt-
5FLOJTLB
klinker och tegelmurblock med-
)zHTLPMB
fört nya möjligheter. Om tegel och
TFEBO
 puts kombineras med denna typ av
stenmaterial finns en nära släkt-
skap mellan de olika väggkompo-
nenterna. När väggarnas inre och
yttre delar talar samma språk, och
materialmötena i fönsterlägena be-
kräftar detta, finns förutsättningar
för byggnaderna att genomgå åld-
ringsprocesser med värdighet.
Nutida stenhus kan ges ytterst
goda prestanda ur energisynpunkt
och med tanke på långsiktig hållbar-
het. De bör isoleras väl och göras
ordentligt lufttäta. Ångtäthet behövs
däremot inte i denna typ av väggar.
Värmetrögheten i en tung stom-
me gör att man kan ta tillvara
värme från t.ex. hushållsmaskiner,
datorer och belysning på effektiva
sätt. Samtidigt ökar inte mögelris-
kerna när man ökar på isolerings-
tjockleken i byggnadsdelar som
saknar organiskt innehåll.

 HUSBYGGNAD
)VS
GVLUTjLFSU
jS
QVUT
Ql
TLJWPS

NFE
MVGUTQBMU
Nu förefaller de flesta av de stora
aktörerna i byggbranschen anam-
ma SP:s lätta modifiering av kuliss-
byggnadstekniken. Men frågan är
hur säker byggnadstekniken enligt
SP:s förslag egentligen är – läckage
även in i denna typ av väggar går
snabbt, medan uttorkningen är en
långsam process. Kan man vara sä-
ker på att plåtbeslag och genomfö-
ringar görs på så omsorgsfullt sätt

.BMNz

ZUUFSWjHHBS
BW
GBTBEUFHFM

JTPMFSJOH
PDI
CBLNVS
BW

att de kommer att fungera tillfreds-

BSLJUFLU
''/4
ställande – och hur länge kan man i
så fall påräkna denna funktion?
Och samtidigt förespeglas un-
derförstått konsumenten att hon
köper ett stenhus, fast i själva ver-
ket produkten som saluförs är nå-
got helt annat. För stenhus byggs
inte genom att man sprutar några
millimeter grusförstärkt plastfärg
(s.k. organisk tunnputs) på tunna
skivor som fästs på träregelstom-
mar. Att saluföra denna sorts bygg-
nadsteknik som hus med putsade
fasader är att vilseleda konsumen-
ter. Putsade fasader signalerar en
hållbarhet som vida överstiger den
10-åriga garanti som introducerats
av någon aktör, i syfte att lugna be-
kymrade slutkonsumenter.
#FIPW
BW
PSEOJOH
PDI
SFEB


J
CZHHCSBOTDIFO
Byggbranschens lättsinniga hante-
ring av material, materialkombina-
tioner och byggtraditioner borde
ersättas av ställningstaganden som
baseras på en medveten, modern
byggnadskultur. Istället för den på-
hittighet som idag präglar byggbran-
schen, som medfört att traditionella
kvaliteter byts ut mot ytliga kulisser
och illusionstrick, borde krav resas
på att material och materialkombi-
nationer väljs med omsorg om hel-
het och långsiktig hållbarhet.
Men frågan är hur vägen till
förändring ser ut. Under en peri-
od har man haft stor tilltro till att
byggbranschen på egen hand ska
hantera sina problem, utan detal-
jerade föreskrifter i byggnormer.
En återgång till mer normbaserade

/ # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
'JHVS

eTUSB
4LSjWMJOHF
TLPMB
MjUULMJOLFS
#ZHHlS

bestämmelser kanske skulle ge viss
förbättring, men skulle samtidigt
verka konserverande på ett i läng-
den ofruktbart sätt.
Situationen idag präglas framför-
allt av att frågor om byggnadstek-
nik betraktas som uteslutande tek-
niskt-ekonomiska frågor. Ska vi nå
fram till en modern och medveten
byggnadskultur som ger miljörikti-
ga, funktionella och vackra byggda
”Det behövs miljöer krävs istället en samverkan
med gemensamt tänkande vilket
även medvetna omfattar såväl hantverkare som in-
konsumenter, genjörer och arkitekter. Det behövs
och en folk- även medvetna konsumenter, och
en folkbildningsinsats om bygg-
bildningsinsats nadsteknik för bra boende skulle
om byggnads- vara av stort värde.
teknik för bra
,POTVNFOUJOUSFTTFO
WJLUJHU
WJE

boende skulle GzSEFMOJOH
BW
GPSTLOJOHTSFTVSTFS
vara av stort Det är således idag angeläget att
värde” stärka konsumenternas ställning i
byggprocessen. I denna del torde
det bl.a. vara viktigt att ge kon-
sumenter mer kunskaper om bra
byggnadsteknik. Frågorna är inte
märkvärdigare än att man kan för-
klara dem för lekmän på ett sätt så
att de får en chans att göra medvet-
na val. Stärkande av konsumenters
skydd genom att tydligt deklarera
husens innehåll och förväntad livs-
längd på vitala husdelar skulle kun-
na stärka konsumenternas position
i processen.
Det är tyvärr högst sannolikt att
många människor framöver kom-
mer att drabbas av fukt- och mö-
6 ¯ '
gelproblem i nyproducerade hus,
som de satsat stora summor på. Det
är därför av stor vikt att försäk-
ringsbolag och de stora aktörerna
i byggbranschen tvingas ta ett stort
mått av ansvar för kostnaderna att
åtgärda skador p.g.a. den felaktiga
byggnadstekniken, som kan förvän-
tas de närmaste åren.
Det är vidare av största bety-
delse hur kunskapsuppbyggnaden i
byggsektorn sker. Idag styrs forsk-
nings- och utvecklingsverksamheten
på byggsidan vid de tekniska hög-
skolorna i alltför stor omfattning
av beslut som tagits av de största
byggentreprenörerna och ett fåtal
intressenter på byggmaterialsidan.
För att balansera detta borde man
inrätta en konsumentstyrd forsk-
ningsfond, som skulle kunna med-
verka i väsentlig omfattning till att
stärka konsumenternas ställning
på bygg- och bostadsmarknaden.
För att möjliggöra en bättre tingens
ordning är frågan om styrningen av
kunskapsuppbyggandet den allra
viktigaste faktorn och bör priorite-
ras i den förändring av byggandets
villkor som måste bli följden av den
byggskandal som vi under 2007 sett
rullas upp.
-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXLPOTUSVLUJPOFSTF
'zSGBUUBSFOT
FQPTU
UPNBT!LPOTUSVLUJPOFSTF
 HUSBYGGNAD

Konkret Vision
'JHVS

&O
TFSWBOEF
LjSOB
NFE
EF
NFTU
LPNQMFYB
PDI
JOTUBMMBUJPOT

LSjWBOEF
EFMBSOB
J
FUU
TNlIVT
BUU
CFTUjMMB
TPN
GjSEJH
QSPEVLU


(SVOEFOIFU
CFTUlFOEF
BW
LzL
XD
EVTDI
PDI
UWjUUTUVHBCBE

TBNU
UFLOJLSVN
"MMB
JOTUBMMBUJPOFS
jS
MjUU
lULPNMJHB
WJB

TDIBLUFU
NFMMBO
WlUSVN
PDI
LzL

BSLJUFLU
,BUBSJOB
8BIMTUSzN


,"8"
BSLJUFLUVS
BC
WJTVBMJTFSJOH
)FMFOB
&SJLTTPO


7JTVBMJTFSB

-JOEB
1FSTTPO
DJW
JOH
473

,
/$$

1SPKFLUMFEBSF

GzS
,POLSFU
)zTUFO

CFTMVUBEF
4WFOTLB
)VTFUT
LjSOB
7JTJPO Konkret Vision kommer egentli-
#FUPOHGzSFOJOHFOT
LWJOOMJHB
OjUWFSL
gen att resultera i mer än ett hus. I
projektet tas en generell kärna fram
³#FUUBO³
BUU
ESJWB
QSPKFLUFU
,POLSFU
7JTJPO
TPN
som är möjlig att använda som en
utgångspunkt i olika typer av hus.
LPNQMFNFOU
UJMM
EF
PSEJOBSJF
OjUWFSLTUSjGGBSOB
,POLSFU
I kärnan samlas de mest komplexa
delarna i ett bostadshus och mel-
7JTJPO
jS
FUU
QSPKFLU
TPN
TZGUBS
UJMM
BUU
GPSNB
FO
WJMMB
J

lan våtrum och köksnisch finns ett
gemensamt schakt för alla rör och
CFUPOH
NFE
TNBSUB
MzTOJOHBS
EjS
GVOLUJPO
PDI
LWBMJUFUFS

ledningar. Via en utdragbar enhet
i köket är schaktet fullt åtkomligt
,BUBSJOB
J
CPFOEFU
QSJPSJUFSBT
för inspektion och eventuella fram-
8BIMTUSzN
tida tillägg. Kärnan som produkt
BSLJUFLU

tryggar också beställaren för kvali-
4"3.4" teten i utförande och ett fast pris i

I
,"8"
projektet Konkret Vision tänker
BSLJUFLUVS vi utanför ramarna för att skapa
ett tryggt boende med välbefin-
nande och som ska förenkla vårt
boende samt värna om vår miljö. I
december 2006 beviljades projektet
finansiering av Byggkostnadsforum
och SBUF. Under 2008 ska projek-
tet vara klart att presenteras.
byggprocessen.
Planlösningen i våtutrymmena
möjliggör en friare användning av
faciliteterna än vad vi kanske är va-
na vid. I vårt badrum kan du ligga i

6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 HUSBYGGNAD

'JHVS

'VOLUJPOTUjU
LjSOB
NFE
HFOFSFMMB
CPFOEFZUPS
BSLJUFLU
,BUBSJOB
8BIMTUSzN
,"8"
BSLJUFLUVS
BC

'JHVS

,zL
NPU
zQQFU
SVN
BSLJUFLU
,BUBSJOB
8BIMTUSzN
,"8"
BSLJUFLUVS
BC
WJTVBMJTFSJOH
)FMFOB
&SJLTTPO
7JTVBMJTFSB

timmar utan att ockupera resten av att skapa ett enfamiljshus. Utform-
badrummet. ningen av huset gör vi dock utifrån
ambitionen att kunna växla från ett
5Wl
IVTIlMM
J
FUU hushåll till två. Familjesammansätt- 'JHVS

4QFDJGJL
UPNU

LjSOB
HFS
PMJLB
IVT
0MJLB
IVT

Husets boyta kommer att bli ca ningen förändras under livets gång. LBO
CZHHBT
LSJOH
EFO
HFOFSFMMB
LjSOBO
180 kvm och utgångspunkten är Vi vill att huset ska ge möjlighet till BSLJUFLU
,BUBSJOB
8BIMTUSzN
,"8"
BSLJUFLUVS
BC

'JHVS

7lUSVN
J
CFUPOH

BSLJUFLU
,BUBSJOB
8BIMTUSzN
,"8"
BSLJUFLUVS
BC att hyra ut ena våningsplanet om
WJTVBMJTFSJOH
)FMFOB
&SJLTTPO
7JTVBMJTFSB du vill bo kvar, men inte längre har
råd med eller behov av hela huset.
Möjligheten att dela huset på två
hushåll är förberett bland annat ge-
nom att Kärnan ser likadan ut på
båda planen med en nisch förberett
för ett kök.

/jSB
UJMM
HSBOOBSOB
VUBO
JOTZO
Kärnan kan byggas i en eller två
våningar och med möjlighet att
variera var ljusinsläppet sker, i tak
eller i fasad. Taket på Kärnan vill
vi kunna använda som takterrass
för att ge möjligheten att skapa en
insynsskyddad uteplats. Friheten
finns sedan att välja att glasa in
terrassen och utnyttja utrymmet
som ett halvklimatiserat rum eller
att låta terrassen vara öppen och
använda som vilken uteplats som
helst. Fördelen med att ha möjlig-
heten att få en terrass på taket är
att du kan skapa en insynsskyddad

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

 Absolut vattentätt
med Elastoseal EPDM gummiduk
uteplats även om du har en mycket liten tomt och nära
till grannarna. I år efter år skall dammen behålla sitt vatten.
Kataloghus ger en begränsad möjlighet till att ta
tillvara på tomtens specifika karaktär, geografiska läge Stora värden står på spel om läckage uppstår,
och nära omgivning. Runt kärnan är möjligheterna
näst intill obegränsade att skapa ett unikt hus perfekt oavsett om det är miljöfarligt lakvatten eller friskt
anpassat till tomtens unika förutsättningar.
källvatten. Dammens tätskikt måste hålla för
4WFSJHFT
GzSTUB
QBTTJWIVT
J
CFUPOH
markförändringar, rötters utbredning och vädrets
Ambitionen är att Konkret Vision ska klara kraven som
gäller för passivhus. Vi har med spänning följt energi- makter som UV-strålning och isens rörelser.
debatten och har konstaterat att vi har alla förutsätt-
ningar att skapa Sveriges första passivhus i betong. Vår
målsättning har hela tiden varit att skapa ett mycket en- Elastoseal EPDM gummiduk är genom sin unika
ergivänligt hus och boende, men nu går vi lite längre.
Vi tror att en tung välisolerad stomme i betong är elasticitet och följsamhet den mest långlivade,
det bästa förutsättningarna för ett passivhus. Betongen stryktåligaste och miljövänligaste dammduken.
är ett trögt material som på ett utmärkt sätt utjämnar
temperaturskillnader och som ger bra förutsättningar för
att skapa ett tätt hus. Utmaningen blir i anslutningarna Det har vi bevis på.
till andra material.

#FUPOH
JO
Ql
CBSB
IVEFO
Vi visar också i projektet på ett nytänk kring möjlig-
heterna att föra in betong som material i boendemiljö.
Betongen har mycket att erbjuda vad gäller formbarhet
och estetik. Bland annat så är alla ytskikt i våtutrym-
mena tät betong, vilket inte bara ger oss ett snyggt och
tidlöst badrum. Det befriar oss även från smutssamlan-
de kakelfogar. Det bidrar till ett enklare liv.

.FS
PN
OjUWFSLFU
#&55"/
Betongföreningens kvinnliga nätverk BETTAN är för
dem som arbetar eller funderar på att arbeta inom
byggsektorn. Nätverket riktar sig till dem som är eller
håller på att utbilda dig till arkitekt, konsult, byggle-
dare, leverantör, entreprenör eller annan yrkesroll inom
byggbranschen.
Nätverket är en mötesplats som skapar möjligheter
till nya värdefulla kontakter. Vi drar nytta av varandras
erfarenheter, har roligt och öppnar upp för nya kreativa
idéer och visioner som förbättrar branschens konkur-
renskraft. Genom nätverket stärker och motiverar vi
varandra i karriär och arbete. Vi träffas och lyssnar till
intressanta föredrag.
www.boggi.se

-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXCFUPOHTF Trelleborg Building Systems AB,
BU Waterproofing
Box 1004, 331 29 Värnamo
'zSGBUUBSFOT
FQPTU Tel. 0370 481 00 Fax. 0370 485 00
MJOEBQFSTTPO!ODDTF E-mail rubber.membranes@trelleborg.com
LBUBSJOB!LBXBTF www.trelleborg.com/rubber_membranes

6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 ENERGI & MILJÖ
#JME

4BNNBOGBUUOJOHFO
BW
FOFSHJEFLMBSBUJPOFO
TLB
TjUUBT
VQQ
Ql
WjM


TZOMJH
QMBUT
J
USBQQIVT
FMMFS
SFDFQUJPO
Energideklarationer
– bra för både miljön och plånboken
S
ystemet med energideklaratio-
ner bygger på ett EG-direktiv
och infördes av Riksdagen i
svensk lagstiftning hösten 2006.
Regeringens förordning trädde i
kraft den 1 februari 2007. I och
med denna blev det formellt klart
att – och i vilken omfattning – Bo-
verket fick skriva föreskrifter om
energideklarationer. Boverkets fö-
reskrifter och allmänna råd om

siktning.
energideklarationer samt om cer-

#PWFSLFU
tifiering av energiexperter började
gälla den 1 mars 2007. Regeringens
förordning ställer krav på att en-
ergideklarationerna ska utföras av
ackrediterade kontrollorgan som
i sin tur har certifierade personer
som arbetsledare.
7BE
jS
FO
FOFSHJEFLMBSBUJPO
Energideklarationen ska redovisa
fastighetens energianvändning samt
referensvärden så att byggnadsäga-

/ # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
ren på ett enkelt sätt kan jämföra
sin egen byggnad med andra lik-
nande byggnader. Energideklara-
tionen kommer också att ge en bild
av inomhusmiljön, till exempel om
det gjorts obligatoriska funktions-
kontroller av ventilation och om
radonhalten har mätts.
-zOTBNNB
lUHjSEFS
Ett av de viktigaste avsnitten i en-
ergideklarationen handlar om de
kostnadseffektiva åtgärder som fast-
ighetsägaren kan genomföra för att
sänka energianvändningen. De åt-
gärder som föreslås är inte tvingan-
de, men tanken är att de ska vara så
lönsamma att byggnadsägaren ändå
är motiverad att genomföra dem för
att minska energianvändningen.
.lTUF
CZHHOBEFO
CFTJLUJHBT

Behovet av en besiktning styrs av
i vilken omfattning besiktningen
7BSGzS
TLB
WJ
TPN
CZHHOBETjHBSF
HzSB

FOFSHJEFLMBSBUJPOFS
#ZHH
PDI
GBTUJHIFUT
TFLUPSO
TUlS
GzS
DB


BW
4WFSJHFT
UPUBMB

FOFSHJBOWjOEOJOH
%FU
GJOOT
NFE
BOESB
PSE

TUPSB
NzKMJHIFUFS
BUU
TQBSB
FOFSHJ
HFOPN

BUU
HzSB
WlSB
CFGJOUMJHB
PDI
OZQSPEVDFSBEF

CZHHOBEFS
NFS
FOFSHJFGGFLUJWB
&6T
NlM
TjUUOJOH
jS
BUU
NJOTLB
&VSPQBT
CFSPFOEF

BW
JNQPSU
BW
FOFSHJ
PDI
BUU
CFHSjOTB
LPM
EJPYJEVUTMjQQ
&OFSHJEFLMBSBUJPOFSOB
jS
FUU

WFSLUZH
GzS
BUU
Gl
IjMTPTBNNBSF
PDI
FOFSHJ
FGGFLUJWBSF
CZHHOBEFS
°
FUU
WFSLUZH
GzS
BUU

TQBSB
QFOHBS
PDI
NJMKzO
kan leda till rekommendationer om
kostnadseffektiva åtgärder – utan
att det för den skull får negativa
effekter på exempelvis inomhusmil-
jön och byggnadens kulturvärden.
Även kostnaden för besiktningen
ska vägas in i bedömningen av be-
hovet av en besiktning – ju högre
energianvändning per kvadratmeter
-JTF
-BOHTFUI
och år, desto större behov av en be-
DJW
JOH
473
,
7JMLB
CZHHOBEFS
PDI
OjS
Enligt den nya lagen ska många
byggnader, med vissa undantag,
energideklareras. Deklarationerna
är giltiga i tio år. För att underlätta
införandet av systemet har olika
byggnader fått olika tidsgränser.
Alla byggnader behöver alltså inte
deklareras i år. Hyres- och bostads-
rättshus (byggnader upplåtna med
nyttjanderätt – lokalbyggnader,
flerbostadshus och småhus) och
6 ¯ '

specialbyggnader som simhallar,
skolor, sjukhus och vårdcentraler
större än1000 kvadratmeter ska
vara energideklarerade senast vid
årsskiftet 2008/2009.
Nya byggnader ska energidekla-
reras från och med den 1 januari
2009. Även villor och småhus som
ägs av brukaren ska vara energi-
deklarerade från den 1 januari
2009 – men först i samband med
försäljning. Försäljning av enskild
bostadsrätt utlöser dock inte någon
ny energideklaration.
4BNNBOGBUUOJOHFO
BOTMlT


Ql
WjM
TZOMJH
QMBUT
Byggnadsägaren är skyldig att in-
formera sina hyresgäster och andra
som använder huset om energide-
klarationen. En sammanfattning
av energideklarationen ska sättas
upp på väl synlig plats i till exempel
trapphuset eller i receptionen.
7JMLB
CZHHOBEFS
jS
VOEBOUBHOB

GSlO
LSBWFU
En del byggnader är generellt undan-
tagna från kravet på energideklara-
tion. Det rör sig till exempel om:
• Byggnader som förklarats som
byggnadsminnen – undantag gäl-
ler endast i vissa fall
• Byggnader som används för reli-
giös verksamhet
• Industrianläggningar och verk-
städer
• Fritidshus med högst två bostäder
• Tillfälliga byggnader som ska
användas högst två år

JOTUBMMBUJPO
BW
LBLFMVHO
PDI
UjUOJOH
BW
GzOTUFS
• Ekonomibyggnader för jordbruk
och skogsbruk
• Fristående byggnader med en
golvarea som är mindre än
femtio kvadratmeter
• Byggnader som används för hem-
lig verksamhet, till exempel för-
svarsverksamhet
• Det finns även andra undantag,
till exempel vid upplåtelse och vid
försäljning inom samma koncern
och arrende.

JOJUJFSBU
BW
&OFSHJNZOEJHIFUFO

7FN
BOTWBSBS
GzS
WBE
Det är byggnadsägaren som har
ansvar för att det finns en energide-
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
ENERGI & MILJÖ
'PUP
#SJUU-PVJTF
.PSFMM
klaration för byggnaden. I Sverige
gäller kravet att ett kontrollorgan
som ackrediterats av SWEDAC ska
anlitas för att upprätta deklaratio-
nerna. Ackreditering innebär att fö-
retagets kompetens och oberoende
bedöms fortlöpande med regelbun-
den tillsyn. För ackreditering krävs
bland annat att företaget har minst
en certifierad energiexpert.
Kommunen är tillsynsmyndighet
när det gäller energideklarationer-
na. De har rätt att meddela bygg-
nadsägaren de förelägganden som #JME

)ZSFTSjUUFS
PDI
CPTUBETSjUUFS
jS
FYFNQFM
Ql

behövs och har även rätt att utfärda CZHHOBEFS
TPN
TLB
WBSB
FOFSHJEFLMBSFSBEF
UJMM
lSTTLJGUFU

vite om kraven inte efterlevs. 
4l
IjS
HlS
EFU
UJMM
• Byggnadsägaren tar fram det ägaren åtgärdsförslag. De föresla-
underlag som krävs och lämnar gen ska vara kostnadseffektiva, så
detta till en energiexpert i ett att byggnadsägaren ska känna att
ackrediterat kontrollorgan. de ger nytta i form av minskade
• Om det saknas uppgifter kom- utgifter för energi.
mer energiexperten att göra en • Energiexperten ser till att energi
genomgång med byggnads- deklaration registreras i Bover-
ägaren och eventuellt se till att kets databas och ger byggnadsä
byggnaden besiktigas. garen en utskrift av deklarationen.
• Om experten sedan bedömer att • En sammanfattning av uppgi-
byggnaden inte har tillfredsstäl- terna ska byggnadsägaren sätta
lande energiprestanda kommer upp så att alla besökare eller boende
han eller hon att ge byggnads- i byggnaden kan ta del av den.
-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXCPWFSLFUTF

)jS
LBO
EV
CMBOE
BOBOU
MBEEB
IFN
FO
TFSJF
GBLUBCMBE
NFE
UJUFMO
³&OFSHJFGGFLUJWB
lUHjSEFS
°

.zKMJHIFUFS
PDI
SJTLFS³
4ZGUFU
NFE
GBLUBCMBET
TFSJFO
jS
BUU
HF
JOGPSNBUJPO
PN
NzKMJHIFUFS

PDI
SJTLFS
NFE
PMJLB
lUHjSEFS
TPN
LBO
NJOTLB
FOFSHJLPTUOBEFSOB
'BLUBCMBEFO
JOOFIlMMFS

HFOFSFMMB
VQQMZTOJOHBS
+VTU
OV
GJOOT
JOGPSNBUJPOTCMBE
PN
UFY
UJMMjHHTJTPMFSJOH
BW
WJOE
CKjMLTMBH
XXXTXFEBDTF

)jS
GJOOT
CMBOE
BOOBU
FO
GzSUFDLOJOH
zWFS
BDLSFEJUFSBEF
LPOUSPMMPSHBO
TPN
LBO
VUGzSB


FOFSHJEFLMBSBUJPOFS

XXXFOFSHJNZOEJHIFUFOTF

)jS
GJOOT
CMBOE
BOOBU
LPOUBLUVQQHJGUFS
UJMM
LPNNVOFSOBT
FOFSHJ
PDI
LMJNBUSlEHJWBSF


TPN
FSCKVEFS
LPTUOBETGSJ
SlEHJWOJOH
%FTTVUPN
GJOOT
JOGPSNBUJPO
Ql
XXXDFSCPGTF

$&3#0'
°
$FOUSVN
GzS
&OFSHJ
PDI
3FTVSTFGGFLUJWJUFU
J
#ZHHBOEF
PDI
'zSWBMUOJOH
°


jS
FUU
QSPHSBN
GzS
GPSTLOJOH
PDI
JOOPWBUJPO
'zSGBUUBSFOT
FQPTU
MJTFMBOHTFUI!CPWFSLFUTF

 FORSKNING & UTVECKLING

Samhällsbyggnadssektorns
innovationspolitik

E
.FE
TFEWBOMJH
lSJH
QFSJPEJDJUFU
MjHHFS
SFHFSJOHFO
VOEFS

GSBN
tt gemensamt arbete för att
identifiera och uttrycka sam-
TJO
QSPQPTJUJPO
PN
GPSTLOJOH
/ZUU
jS
BUU
EFO
JOUF
LPNNFS
BUU
IBOEMB
hällsbyggnadssektorns behov
och strävan efter ny kunskap och
CBSB
PN
GPSTLOJOH
VUBO
PN
IFMIFUFO
TlMFEFT
jWFO
JOOPWBUJPOTQPMJUJLFO
innovation har genomförts. För
att möta den fragmentering som
°
IVS
OZ
LVOTLBQ
MFEFS
UJMM
GzSjOESJOHBS
Ql
NBSLOBEFO
%jSNFE
CFUPOBT
sektorn belastas av har det varit
viktigt att skapa bredast möjliga
CFIPWFU
BW
TFLUPSTBLUzSFSOBT
BLUJWB
TLBQBOEF
BW
JOOPWBUJPOFS
GzS
BUU
samsyn inför diskussionen med re-
geringen. I arbetet har följande par-
UJMMWjYU
TLBMM
LVOOB
VQQOlT
4FLUPSTTZOQVOLUFS
JOGzS
SFHFSJOHFOT
BSCFUF
ter medverkat; Byggherrarna, Sveri-
ges Byggindustrier, VVS-företagen,
NFE
QSPQPTJUJPOFO
IBS
EjSGzS
OV
FYUSB
UZOHE
%FUUB
HjMMFS
JOUF
NJOTU
GzS
Svensk Teknik och Design, Bygg-
materialindustrierna och SBUF. BIC
TBNIjMMTCZHHOBETTFLUPSO – Byggsektorns InnovationsCen-

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 


trum, har tagit initiativet och hål-
lit i ordförandeklubba och penna.
Gruppens synpunkter lämnades
till regeringen i slutet av 2007 och
fortsatta aktiviteter planeras innan
regeringens proposition läggs fram
hösten 2008. (se www.bic.nu, ak-
tuellt på startsidan). Denna artikel
redovisar huvuddragen i gruppens
synpunkter.
4FLUPSOT
SPMM
J



från andra sektorer.
TBNIjMMTCZHHBOEFU

UFLO
ES

Samhällsbyggnadssektorns arbete
med markanvändning, bebyggelse
och infrastruktur är avgörande för
landets tillväxtmöjligheter, för hela

#*$ acceptansprocesser som beaktar en-
näringslivets konkurrenskraft och
för varje medborgares ekonomiska,
kulturella och sociala liv. Sektorn
har också mycket stor miljöpåver-
kan genom energiförbrukning och
materialuttag. Hög effektivitet i sek-
torn ger landet tillväxt och välfärd
medan ineffektivitet direkt slår ne-
gativt på all verksamhet och för alla
medborgare, i form av alltför höga
kostnader för boende, arbetsplatser,
skola, vård, kultur, transporter etc.
Det politiska systemet är bestäl-

hällsbyggnadssektorns mål är att
lare av ca. hälften av vad sektorn


kunna svara mot mer komplexa
levererar och påverkar genom reg-
lering till betydande del resten.
Skattefinansierad verksamhet har
således ett stort ansvar, en stor möj-
lighet och en betydande vinst i att
driva på sektorns förnyelse i sin roll
som kund och regelskrivare.
Sverige har starka skäl att sträva
efter att vara fortsatt internationell
framstående inom samhällsbyggnad
med världsledande excellens på ett
antal utvalda områden. Framgång
förutsätter ett stärkt innovations-
klimat utgående från funktions-
krav ställda av brukare, kunder och
samhälle och en sektor som arbetar
på en konkurrensutsatt marknad i
ett klimat som stödjer innovation.
4&,503/4
657&$,-*/(4.a-
&LPMPHJTL
IlMMCBSIFU
Sektorn ska kraftigt reducera en-
ergiförbrukningen i existerande
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
bestånd såväl som i nybyggnad.
En tydlig utveckling från energislö-
seri ska ske via energihushållning,
nollenergi till nettoenergisäljande
byggnader. Sektorn ska i samverkan
med övriga aktörer medverka till
att transportinfrastrukturen energi-
effektiviseras t.ex. genom vägsyste-
mets utformning. Produktionspro-
cesserna ska vidareutvecklas med
sikte på minimering av energiför-
brukning. Sammantaget ska åtgär-
derna på ett kraftfullt sätt minska
sektorns energiförbrukning (i dag
40% av landets totala) med drastisk
CO2-reduktion som följd. Omställ-
ningen till förnybara icke-fossila en-
ergikällor ska intensifieras.
Konsekvenserna av klimatför-
ändringarna i form av översväm-
ningar, skred etc. påverkar tydligt
sektorns arbetsfält. Sektorns mål
är att utveckla och prioritera risk-
bedömningarna liksom att utveckla
tekniska och andra lösningar som
medverkar till att effekterna av kli-
matförändring kan hanteras.
Minskning av det mycket stora
material- och resursuttaget ska ske
genom innovation, effektivt utnytt-
jande samt intensifierad återan-
vändning och återvinning. Sektorns
arbete med val av material med låg
miljöpåverkan ska fortsättas.
Sektorn ska medverka till att god
inomhusmiljö skapas som stödjer
utveckling av god hälsa. Incitament
och styrmedel ska utvecklas för att
stödja ökad hållbarhet.
&LPOPNJTL
IlMMCBS
UJMMWjYU
Sektorns mål är skapande av mer
värde till lägre kostnad för bru-
karna genom förändrade proces-
ser, dvs. genom förändring av hur
sektorn är uppbyggd och verkar.
Investeringskostnaden ska minskas,
liksom driftskostnaderna. Leverans-
tiden skall kortas ner, nöjd-kund
index liksom hållbarhetsindex ska
förbättras, felfrekvensen minskas
radikalt och arbetsmiljön förbätt-
ras. Åtgärderna ska leda till radikalt
förbättrad produktivitet och sänkta
livslängdskostnader för såväl ny-
byggnad som existerande bestånd.
FORSKNING & UTVECKLING
Satsningar ska göras på att stärka
konkurrens och innovativitet som
ger genomslag i hållbarhet, förbätt-
rade prestanda och lägre kostna-
der. Integrerade informations- och
kommunikationslösningar som
samverkar i såväl värde- som leve-
rantörskedja ska skapas och indu-
striellt tänkande ska effektivisera
aLF
processerna. Nya affärsmodeller
4LBSFOEBM
ska utvecklas och lärdomar dras
DJW
JOH
473
,
7%
#ZHH
4PDJBM
IlMMCBSIFU
TFLUPSOT

Samhällsbyggnadssektorns mål är
*OOPWBUJPOT
snabba och transparanta plan- och
$FOUSVN
skilda individers, näringslivets och
olika intressegrupperingars intres-
sen. Hållbarhetsbegreppet ska om-
fatta såväl material, komponenter,
hela byggnader, områden som städer
och landsbygd.
Sektorn ska utveckla kunskapen
om brukares och kunders funk-
tionskrav och därmed övergå från
en praxis av huvudsaklig tekniskt
.lSUFO
detaljerad leverantörsstyrning till
-JOETUSzN en tydlig kundkravstyrning. Sam-
DJW
JOH
473
,
4UZSFMTF
behov genom samverkan och del-
PSEGzSBOEF
#*$

aktighet över hela värdekedjan och
.PSF
"# genom samverkan med andra sam-
hällsfunktioner och discipliner vid
sidan om tekniken.

 FORSKNING & UTVECKLING
*OUFSOBUJPOBMJTFSJOH
Samhällsbyggnadssektorn ska
använda internationaliseringens
möjligheter att verka på utländska
marknader liksom att använda kun-
skap, produkter och tjänster från
andra länder. Svenska forskande
enheter ska arbeta på den globala
kunskapsmarknaden.
Svensk samhällsbyggnadssektor
ska genom excellens och ledarskap
vara en av de globalt ledande och
därmed väsentligt öka sektorns ex-
portpotential för kunskap, varor
och tjänster t.ex. inom specifika
nischområden t.ex. miljöteknikom-
rådet. Sektorn skall verka för att
svensk forskning och innovation
sker i internationell samverkan och
aktivt medverka till samordning av
forskning och innovation i interna-
tionell programverksamhet.
4536,563&/
'e3
'034,/*/(

0$)
*//07"5*0/

)zHTLPMPS6OJWFSTJUFU
Högskolor och Universitet av hög
kvalité är avgörande för sektorns
kompetensförsörjning. Arbete på-
går för att få till stånd ett ökat
samarbete mellan de bygginriktade
institutionerna vid fyra högskolor/
universitet. Dessa ansträngningar,
och andra liknande diskussioner
inom akademin välkomnas, för att
skapa uppbyggnad av forskar- och
utbildningsmiljöer med stark inter-
nationell klass.
*OTUJUVU
Svenska institutssektorns svaga
resurser och splittring innebär att
30
/ # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
samhällsbyggnadssektorn saknar
internationellt slagkraftiga natio-
nella företrädare som med kraft kan
såväl bevaka och påverka som själ-
va genomföra innovationsprocesser.
Inom samhällsbyggnadssektorn har hos leverantörerna. Inte minst inom
SP, Sveriges Tekniska Forskningsin- tjänsteområdet finns ett stort behov
stitut, fått en allt viktigare roll. En av standardisering, t ex avseende
satsning på delområden där världs- funktionskrav, energiprestanda och
ledande kompetens kan skapas är livscykelanalyser.
önskvärd liksom en öppning mot
ökad tvärvetenskaplighet.
4FLUPS
I delar av sektorn pågår ett stort
antal initiativ. Bl.a. utvecklas nya
upphandlingsformer i beställarledet
och i producentledet sker omfat-
tande satsningar på utveckling av
nya material, produkter och bygg-
system, energibesparande byggkon-
cept, effektivare genomförandepro-
cesser för byggprojekt etc. Flera
företag är aktiva i EU-finansierade
forskningsprojekt. I andra delar av
sektorn är incitamenten till innova-
tion mindre. En stärkt inriktning
mot innovation behövs inom stora
delar av sektorn med såväl bransch-
gemensamma stödformer, t.ex. i
likhet med SBUF, som ökat enga-
gemang för innovation hos en rad
enskilda aktörer.
3FHFMWFSL
PDI
TUBOEBSEFS
Regelverk och standarder är cen-
trala för implementering av nya me-
toder och system. Deltagande i in-
ternationellt standardiseringsarbete
är resurskrävande och i många av
samhällsbyggnadssektorns områ-
den ligger de ekonomiska fördelar-
na med en standard hos köparna av
produkter och tjänster snarare än
6 ¯ '

4jUU
BUU
NjUB
OZUUB
Forskningsframgångar mäts tradi-
tionellt i form av publiceringsgrad
och synlighet i internationella tid-
skrifter, konferenser och liknande.
För att mäta om forskningen är
framgångsrik bör man komplettera
med mätningar om attraktiviteten
hos forskarna, exempelvis genom
att kartlägga hur många forskarut-
bildade som får anställning utanför
universiteten.
Samverkan mellan högskolor/
universitet och samhällsbyggnads-
sektorn är viktig. Forskningens verk-
lighetsanknytning förbättras och
implementering av forskningsresul-
taten underlättas. Interaktionen bör
stimuleras till exempel genom att
även erfarenhet från företagsknuten
forskning och utveckling beaktas
vid tillsättning av professurer.
'*/"/4*&3*/(
"7
'034,/*/(4

0$)
*//07"5*0/47&3,4".)&5
6UCJMEOJOHTBOTMBH
PDI


GBLVMUFUTNFEFM
Finansieringen av utbildningen för
högskolor och universitet, med er-
sättning efter antal producerade
examina, kan leda till urvattning av
kvalitetskraven. Utbildningssystemet
bör få finansieringsformer som sti-
mulerar kvalitet, och fakultetsmedel
för forskning bör höjas till sådana
nivåer att överlevnadsmöjligheterna
för goda forskarmiljöer säkras.
'PSNBT
För vetenskaplig forskning är For-
mas den statliga huvudfinansiären
inom sektorn. Finansieringen är
viktig för att vidmakthålla den ve-
tenskapliga kvalitén såväl i inom-
vetenskapliga projekt som i inno-
vationsprogram i samverkan med
sektorn.
7JOOPWB
PDI
zWSJHB
NZOEJHIFUFS
Samhällsbyggnadssektorn saknar
strukturerad samverkan med staten
inom tillämpade studier och imple-
andra myndigheter, och sektorn
bör skapas.
4BNWFSLBO
OjSJOHTMJW
PDI


GPSTLOJOH
Inom delar av samhällsbyggnads-
sektorn har framgångsrika former
för samverkan mellan näringsliv
och forskningsmiljöer vuxit fram.
Detta gäller främst SBUF, Svenska
Byggbranschens Utvecklingsfond,
vars verksamhet till betydande del
riktas mot med staten (forsknings-
råd, universitet m m) samfinansie-
rade projekt. Flera delar av sektorn
saknar tradition och erfarenhet av
samfinansieringslösningar varför
sektorns mekanismer för samfinan-
siering behöver utvecklas.
4FLUPSOT
FSCKVEBOEF
PDI


zOTLFNlM
Sektorns ambitioner:
UÊ -Ž>«>Êi˜ÊŽÕ˜`ŽÀ>Û`ÀˆÛi˜]Êv՘Ž-
tionsstyrd, innovativ och kon-
kurrensutsatt sektor.
UÊ -Ž>«>ʈ˜˜œÛ>̈œ˜Ê}i˜œ“Ê>ÌÌÊ`Àˆ-
”En kraftig va och delta i innovationsproces-
satsning på ser i program- och projektform i
samverkan med staten.
kunskaps- UÊ
ÀLiÌ>Ê vŸÀÊ >ÌÌÊ ŸŽ>Ê ÛœÞ“i˜Ê
uppbyggnad är forskning och innovation genom
nödvändig, för ökade insatser, t.ex genom att
olika delbranscher etablerar ge-
att undvika mensamma lösningar för utveck-
tidigare lingsfinansiering.
generationers UÊ À>vÌÃ>“>ʜV…ÊÃ̟`>ÊÕÌÛiVŽˆ˜}Ê
av svenska enheter för forskning
misstag och och innovation med stark inter-
bygga ett nationell konkurrenskraft.
långsiktigt UÊ &Ž>ÊÃiŽÌœÀ˜ÃÊ>ÌÌÀ>ŽÌˆÛˆÌiÌÊL>˜`Ê
ungdomar och därmed göra ut-
hållbart bildningar på alla nivåer mer ef-
samhälle” tertraktade.
UÊ &Ž>Ê«iÀܘÀŸÀˆ}…iÌʓi>˜ÊÃiŽ-
toraktörer och akademi genom
samarbete.
Sektorns krav och önskemål riktade
till det politiska systemet:
UÊ FÌÊÃiŽÌœÀ˜ÊÛiÀŽ>ʏF˜}Ȏ̈}ÌÊ«FÊ
egna meriter utan framtida in-
slag av subventioner och särbe-
handling.
FORSKNING & UTVECKLING
torns största kund och centrala
reglerare.
UÊ -ÌBÀŽÊ՘ˆÛiÀÈÌiÌi˜ÃʜV…Ê…Ÿ}Μ-
lornas roll i innovationsproces-
serna genom att öka och sam-
ordna stödet för såväl utbildning
som forskning samt stimulera
rörlighet mellan akademi och
företag.
UÊ -ÌBÀŽÊˆ˜˜œÛ>̈œ˜Ã>ÀLiÌiÌÊ}i˜œ“Ê
att skapa former för ökad statlig
delfinansiering i program i sam-
verkan med sektorn, genom For-
mas, Vinnova och andra myndig-
heter.
UÊ -ÌBÀŽÊˆ˜˜œÛ>̈œ˜Ã>ÀLiÌiÌÊ}i˜œ“Ê
förstärkning, fokusering och
samtidig breddning av instituts-
verksamheten.
UÊ ŸÀLBÌÌÀ>Ê “>ÀŽ˜>`ÃvŸÀÕÌÃBÌÌ-
ningarna genom ökat stöd till
internationell harmonisering av
funktionsinriktade standarder
och regelverk.
4MVUPSE
Samhällsbyggnadssektorn har ett
stort antal utmaningar. Produktivi-
teten behöver öka och kostnaderna
minskas. Brukarnas inflytande be-
höver tas bättre tillvara. Förväntade
klimatförändringar ställer stora
krav på förändrade attityder, ett
varsammare användande av natur-
resurserna och ombyggnader som
säkrar anläggningar och byggnader.
Samtidigt som dessa utmaningar ska
hanteras sker ett generationsskifte,
40- och 50-talisterna är på väg in i
pension. En kraftig satsning på kun-
skapsuppbyggnad är nödvändig, för
att undvika tidigare generationers
misstag och bygga ett långsiktigt
hållbart samhälle. Det politiska sys-
temet och sektorns aktörer behöver
samverka i detta arbete.
-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXCJDOV
'zSGBUUBSOBT
FQPTU
BLFTLBSFOEBIM!CJDOV
mentering. Stärkt samverkan mel- UÊ ÀˆÛÊ«Fʈ˜˜œÛ>̈œ˜Ã>ÀLiÌiÌÊ}i- NBSUFOMJOETUSPN!NPSFBCTF
lan Formas och Vinnova, liksom nom att utnyttja rollen som sek-

6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 BIM

*
QSPKFLUFU
,WBSOIPMNFO
BOWjOET
%
PDI
%NPEFMMFS
SFEBO

J
UJEJHB
TLFEFO
0NHJWOJOHTNPEFMMFO
GzSGJOBT
TVDDFTTJWU

NFE
VOEFSMBH
GSlO
QSPKFLUFSJOHFO
TPN
TLFS
J
%
.PEFMMFSOB

BOWjOET
GzS
PMJLB
UZQFS
BW
VUSFEOJOHBS
PDI
LPNNFS
jWFO
BUU

BOWjOEBT
GzS
NjOHECFSjLOJOHBS
PDI
QSPEVLUJPOTTUZSOJOH

BIM istället för 2D-CAD

i byggprojekt
*OUSFTTFU
GzS
BOWjOEOJOH
BW
#*.
JOPN
CZHHCSBOTDIFO
zLBS
"SLJUFLUFS
UFLOJLLPOTVMUFS

FOUSFQSFOzSFS
MFWFSBOUzSFS
QSPKFLUMFEOJOHTGzSFUBH
GzSWBMUBSF
NGM
WJMM
TF
OZUUBO
NFE

EFO
OZB
UFLOPMPHJO
.ZDLFU
BW
EJTLVTTJPOFSOB
LSFUTBS
LSJOH
EFO
OZB
UFLOJLFO
PGUBTU

TFUU
GSlO
FO
TjSTLJME
BLUzST
QFSTQFLUJW
%jSFNPU
GJOOT
MJUF
EPLVNFOUBUJPO
PN
IVS
#*.

UJMMjNQBT
J
QSBLUJLFO
J
CZHHQSPDFTTFO
`OOV
NJOESF
SBQQPSUFSBT
PN
LPOLSFUB
OZUUPS
PDI

3PHJFS

+POHFMJOH WJOTUFS
BW
EFTTB
UJMMjNQOJOHBS
KjNGzSU
NFE
EFU
USBEJUJPOFMMB
TjUUFU
BUU
BSCFUB


5FLOPMPHJF

%PLUPS
1MBO
#

M
4XFEFO
"#

ot denna bakgrund ge-
-VMFl
5FLOJTLB
nomfördes en studie, i
6OJWFSTJUFU uppdrag av branschorga-
nisationen ICT2008, med syfte att
visa på konkreta nyttor och vinster
av BIM-tillämpningar i byggprojekt
jämfört med det traditionella sättet
att jobba baserat på 2D-CAD. Re-
sultatet av studien ger olika aktören
inom byggbranschen beslutsunder-
lag för användning av BIM inom
den egna verksamheten.
.FUPE
Studien utgår från ett antal fallstu-
dier. Fem husprojekt valdes ut för
att kunna göra detaljerade analyser
i ett antal delprocesser:
• Projektering
• Presentation och beslutsprocesser
• Samordning
•ÊÊÊ>ŽÞÊœV…Ê>˜>ÞÃiÀ
• Planering och produktion
• Areahantering

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 


För varje fallstudie och varje del-
process valdes ett antal aktören
med olika arbetsuppgifter som
sedan intervjuades. Totalt inter-
vjuades ett 30-tal personer under
studien, bestående av arkitekter,
konstruktörer, installationskonsul-
ter, projekteringsledare, byggherrar
och projektledare, entreprenörer,
fastighetsägare och beställare, myn-
digheter, och förvaltare och service-
organisationer.
Aktörerna fick jämföra BIM med
2D-CAD med hjälp av följande
aspekter:
• Tid
•ÊÊÊÛ>ˆÌiÌ
• Ekonomi
• Arbetsglädje
• Image
4BNNBOGBUUOJOH
BW
OZUUBO

J
EFMQSPDFTTFS
Underlag som tas fram under pro-
jekteringsprocessen har konsekvent
högre till mycket högre kvalitet, är
tydligare och mer integrerat. Pro-
jekteringsprocessen är i snitt 20%
effektivare och upplevs dessutom
som mer inspirerande och attraktiv
jämfört med 2D-CAD-projektering.
3D-visualisering som stöd för
beslutsprocessen anses av besluts-
fattare som kommit i kontakt med
BIM en förutsättning och en själv-
Ž>À…iÌʈÊ`iÀ>ÃÊ>ÀLiÌi°Êœ““Õ˜ˆ-
kation är tydligare och besluts- och
försäljningsprocessen snabbare och
enklare. Eftersom 3D-visualisering
är en biprodukt av BIM-projekte-
ring är den kostnadseffektivt och
direkt tillgängligt för användaren.
œÃ̘>`iÀÊvŸÀʈ˜ÌiÀ>ŽÌˆÛÊۈÃÕ>ˆÃi-
ring minskar med 30% om projek-
teringen görs med hjälp av BIM.
4BNPSEOJOHTQSPDFTTFO
Samordningsprocessen är mycket
effektivare, kvaliteten högre och re-
sulterar i snabbare revideringspro-
cessen. Färre missförstånd uppstår
och fler aktörer kan vara delaktiga.
Teknikkonsulter uppskattar att
samordningsfel minskar med minst
50%.
Û>ˆÌiÌi˜Ê«FʓB˜}`>ÛÌ>}˜ˆ˜}Ã-
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
processen är högre och tiden för
mängdavtagningen och kostnads-
kalkyler minskar med omkring
50%.
Teknikkonsulter påstår att de
nu genomför fler analyser än vad
de har gjort vid projektering i 2D,
eftersom analyser är enklare och
snabbare att genomföra. Analy-
serna bygger på ett mer exakt un-
derlag från BIM-modellen jämfört
med användningen av generella
nyckeltal och antaganden. Teknik-
konsulter och beställare är överty-
gade om att det bidrar till kvalite-
ten av slutprodukten.
1MBOFSJOH
PDI
QSPEVLUJPO
Tillämpning av BIM under pla-
nering och produktion leder till
enklare och snabbare kommuni-
kationsprocesser mellan de olika
aktörerna på arbetsplatsen. Under-
laget från projekteringen anses vara
av mycket högre kvalitet än i van-
liga fall. Produktionen flyter bättre
bland annat på grund av färre fel
i underlaget. Entreprenörer som in-
tervjuats uppskattar att kostnader
för ändrings- och tilläggsarbeten
minskar med ca 50%.
Areahantering med hjälp av BIM
för beställare och förvaltare blir ef-
fektivare. Användaren kan snabbt
och enkelt ta fram area-information
med tydlig presentation; ett arbete
som annars hade tagit för mycket
tid. Relationen mellan olika typer
av information och integrationen
av informationen blir bättre när fler
användare har tillgång till samma
information.
%JTLVTTJPO
Om man jämför dagens, relativt
begränsade, tillämpningar av BIM
med 2D CAD så kan man påvisa att
det redan nu finns en rad fördelar.
Exemplen från studien visar på nyt-
toeffekter i form av högre kvalitet,
högre produktivitet och sänkning
av kostnader. Studien visar även att
aktörerna upplever arbete med en
BIM som trevligare, intressantare
och mer stimulerande jämfört med
2D CAD. Arbete med BIM anses
BIM
dessutom vara imageskapande och
ett sätt att profilera sig med mot
kunder och mot potentiella nya
medarbetare.
Allt detta låter bra och bättre lär
det bli om man ser på dagens til-
lämpningar och intresset för BIM
som finns i branschen. Varför då
denna studie kan man undra när
utvecklingen ändå går åt rätt håll?
Även om intresset finns hos aktören
i branschen, kan man också kon-
statera att det fortfarande finns stor
”Allt detta osäkerhet och en del missförstånd
vad gäller BIM. Diskussionerna är
låter bra och
oftast fokuserade på brister i kom-
bättre lär pabilitet av programvaror som ett
det bli om stort hinder för införandet av BIM.
Många diskussioner förs också om
man ser på
eventuell merarbete och merkostna-
dagens der som BIM medför. Denna studie
tillämpningar har däremot varit inriktad på att
identifiera nyttoeffekter för olika
och intresset
aktörer i byggprocessen. Med hjälp
för BIM av ett räkneexempel har studien
som finns i även försökt visa på relationen mel-
lan nyttoeffekter och kostnader för
branschen”
att uppnå dessa nyttoeffekter.
#FTQBSJOHBS
Räkneexemplet, som i stor ut-
sträckning är baserat på uttalanden
från aktörer och exempel från olika
projekt, visar att lågt räknad är net-
tobesparingen för ett fiktivt projekt
ca 4% av byggkostnaderna. Bespa-
ringen för arkitekter och teknik-
konsulter hamnar mellan 0 till 20%
av konsultkostnader. Entreprenören
sparar omkring 4% av entreprenad-
kostnaden. Studien har inte kunnat
få fram underlag för att kunna göra
en säker bedömning för besparingen
för beställaren och förvaltare och
det rekommenderas flera studier
som fokuserar på dessa aktörer.
&OEBTU

Dessa siffror är inte speciellt höga
om man jämför med hur bland an-
nat programvaruleverantörer mark-
nadsför sina BIM-produkter. Jag
har dock velat ta fram en så realis-
tisk bedömning som möjligt, men
inser att denna är långt ifrån kom-
plett och säker. Men är dessa siff-

 BIM
ror faktiskt låga? Räkneexemplet
utgår från ett i stort sett oförändrat
arbetssätt där många möjliga be-
sparingar och nyttoeffekter inte har
prissatts. Studien visar att relativt
begränsade tillämpningar av BIM
redan ger dessa typer av effekter
och det gör att den potentiella nyt-
toeffekten av BIM med stor sanno-
likhet är högre eller mycket högre.
3FLPNNFOEBUJPOFS
Huvudsyftet med studien har varit
att ta fram goda exempel på til-
lämpningar av BIM samt att kvanti-
fiera dessa exempel. Under studiens
gång kom det också fram ett antal
områden eller hinder fram som bör
utvecklas:
Ett stort hinder som identifiera-
des är bristen på metod- och pro-
cessutveckling. De aktörerna som
blev intervjuade och som hade bör-
jat använda nya verktyg och där-
med börjat introducera nya proces-
ser kunde inte kvantitativt bedöma
förändringar i effektivitet, kvalitet
eller ekonomi. Jag är övertygad att
om man inte mäter införandet av
processer på ett strukturerat sätt,
kan man inte förbättra dessa pro-
cesser. Om BIM ska förankras och
få genomslag är det processerna
som ska stå i fokus. Jag ser denna
studie som en början till processut-
veckling, men rekommenderar flera
och djupare studier, med syfte att
definiera och ta fram mätvärden för
olika delprocesser.
%FU
GPSESBT
NFS
jO
FO


$"%NBOVBM
Det visade sig att aktörer har olika
uppfattningar om vad BIM är. Vissa
ser det som 3D-visualisering, andra
som CAD-verktyg, och relativt få
som en process där information
hanteras på ett objekt-orienterat
sätt. Detta leder till missförstånd
och felaktiga förväntningar och
krav, som i deras tur ledar till be-
svikelse eller konflikter. Därför re-
kommenderas att aktörer skapar
en gemensam definition i början av
ett projekt om vad BIM är och vad
målet är med BIM. Att definiera
34
/ # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
tillämpningar på samma sätt som
dagens 2D-projektering med hjälp
av en enkel CAD-manual går inte.
Tillämpning av BIM fordrar mer än
en CAD-manual. Det börjar med
definition av processen följt av defi-
nitioner av arbetsmetoder, tekniska
lösningar och övriga hjälpmedel.
En CAD-manual är del av denna
process, men endast ett hjälpmedel.
En CAD-manual får dessutom en
bredare betydelse eftersom BIM-
projektering integrerar projekte-
ringen mycket starkare till bland
annat energi- och klimatanalyser,
kalkyl, inköp, m.m. CAD-manualen
bör definiera olika gränssnitt mel-
lan projekteringen, informationsle-
veranser mellan aktörer och dessas
processer. I detta sammanhang är
det snarare en Information Delivery
Manual som bör upprättas istället
för en CAD-manual. Det rekom-
menderas försök med upprättande
och tillämpningar av IDM med
krav på information för olika typer
av processer, såsom energi- och kli-
matanalyser och mängdavtagning.
1*0
1SPKFDU
*OGPSNBUJPO
0GGJDFS
Den traditionella rollen av en CAD-
samordnare får med BIM också en
ny betydelse. Det är inte CAD-frå-
gor som ska hanteras, men snarare
frågor om vilken information som
ska hanteras och hur. Det rekom-
menderas en tydlig definition av
rollen för en modellmanager eller
Project Information Officer (PIO).
Studien har visat ett antal goda
exempel där olika typer av filfor-
mat kombineras i ett projekt. Flera
aktörer har också beklagat sig över
problem med format, men har i
många fall även indikerat att det
inte är det största hindret för att til-
lämpa BIM. De flesta BIM-verktyg
kan numera läsa från och skriva till
ett flertal olika format.
.jUOJOH
BW
QSPDFTTFSOB
Flera intervjuar visade att planering
av BIM-tillämpningar i projekt ver-
kar gå hand i hand med diskussio-
ner om vem som ska betala för mer-
kostnader. Det är synd att många
aktörer endast kan se kostnader,
men inte potentialen i besparingar.
Den främsta orsaken till det är bris-
ten på objektiva mätvärden som
nämndes tidigare. En annan orsak
”Det är synd är rädslan för fel eller förseningar i
att många processen som uppträder på grund
aktörer av införandet av nya arbetsmeto-
der och ny teknologi. Här föreslås
endast kan samverkansmodeller som skapar
se kostnader, förtroende bland aktörer och som
men inte fördelar risken, men även bespa-
ringarna av BIM-tillämpningar.
potentialen i Studien har fokuserat på husbyg-
besparingar” gnadsprojekt och har kunnat visa
på nyttan med BIM-tillämpningar.
Jag är övertygad att det även finns
nyttan för mark- och anläggning-
sprojekt och rekommenderar stud-
ier som lyfter fram goda exempel
från dessa typer av projekt.
-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXMUVTFTUBGGSSPHJFS
'zSGBUUBSFOT
FQPTU
SPHJFSKPOHFMJOH!QMBOCBCDPN
SPHJFSKPOHFMJOH!MUVTF
6 ¯ '
Professionella lösningar
för stål- & betongdimensionering
Årets version av FEM-Design är an-
passad till Eurocode.
Nödvändig armering i balkar
och pelare beräknas och redovisas i
tydliga grafiska tabeller och bilder.
Armeringsmängder i väggar och
plattor kan dessutom definieras av
användaren i en s.k kontrollberäk-
ning.
3D-modulens ståldimensionering
med hänsyn till imperfektioner och
andra ordningens teori har blivit en
stor succé.

Nya FEM-Design 8!
Vi har laddat upp med mängder av nyheter i årets release version av FEM-Design. Fokus är kundnytta
– enkla men mycket effektiva verktyg som underlättar modellering och framförallt resultatpresentationen.
Skicka ett email till info@strusoft.com och beställ en demonstration eller ytterligare information. www.strusoft.com www.fem-design.com
 KLIMAT & MILJÖ

Byggnader i förändrat klimat

– Bebyggelsens sårbarhet för klimatförändringar och extrema väder

*
FO
EFMVUSFEOJOH
UJMM
,MJNBU
PDI
4lSCBSIFUTVUSFEOJOHFO
IBS
TUVEFSBUT
QlWFSLBO
Ql
CZHHOBEFS
Ql
HSVOE

BW
LMJNBUGzSjOESJOHBS
WJE
FWFOUVFMM
GzSjOESBE
MVGUUFNQFSBUVS
OFEFSCzSE
PDI
WJOEBS
,POTFLWFOTFSOB
BW

LMJNBUGzSjOESJOHBSOB
jS
TUPSB
GzSVUTBUU
BUU
EFTTB
QlWFSLBS
MJWTMjOHEFS
Ql
NBUFSJBM
%FUUB
GJOOT
SFEPWJTBU

J
#JMBHB

UJMM
,MJNBU
PDI
TlSCBSIFUTVUSFEOJOHFOT
TMVUCFUjOLBOEF
&O
TBNNBOGBUUOJOH
BW
EFOOB
EFM
VUSFEOJOH
QSFTFOUFSBT
J
EFOOB
BSUJLFM

G
enom byggnaders långa
livslängd är det framförallt
den befintliga bebyggelsen
som påverkas eftersom denna är
ofantligt mycket större till ytan än
nybyggnader, cirka 70 till 1. Före-
byggande och anpassningsåtgär-
der i befintlig bebyggelse kommer
därför att vara av särskilt stor vikt
både nu och i framtiden.
1MBDFSJOHFO
WJLUJH

I Boverkets konstruktionsregler
För nybyggnader är placeringen

#PWFSLFU
anges karakteristiska lastvärden
av byggnaden viktig framförallt
med tanke på översvämning, ras,
skred, erosion och dagvattenin-
trängning. Vid nybyggnader är val
av konstruktioner och material be-
tydelsefullt för att få en låg under-
hållskostnad av utvändiga material.
Material- och konstruktionsval är
även viktigt för att ge en låg energi-
användning för värme och kyla och
för att kunna stå emot något ökade
extremvindar och ökade relativa
fuktigheter samt högre temperatu-
rer än tidigare.
ˆ“>ÌvŸÀB˜`Àˆ˜}i˜Ê ˆ˜˜iLBÀÊ
omställningar när det gäller tempe-
ratur, relativ fuktighet, nederbörd
och vind. Bebyggelsen kommer
att påverkas av detta bland annat
genom att materials livslängder
kan förkortas, vilket direkt inne-
bär ökade underhållskostnader. En
ökning av den relativa fuktigheten
innebär vidare risk för ökade fukt-
och mögelrelaterade skador, vilket
förutom ökande skadekostnader
kan påverka inneklimat och hälsa
hos dem som vistas i byggnaderna.
,jOTMJHB
LMJNBUGBLUPSFS

Rossby Centre vid SMHI har tagit
fram ett stort antal klimatkartor
som på olika sätt beskriver klimatet
och dess möjliga utveckling. Bover-
ket har inte gjort någon värdering
utan klimatkartorna har använts
som utgångspunkt för att bedöma
möjlig påverkan på byggnader.
œ˜ÃiŽÛi˜ÃiÀ˜>Ê vŸÀÊ LÞ}}˜>`iÀÃÊ
klimatskal, det vill säga ytterväg-
gar, fönster, dörrar, tak och grund
samt värme- och kylbehov, beskrivs
i korthet nedan utifrån de klimat-
faktorer som bedöms ha störst
påverkan på livslängd eller konse-
kvenser för kostnader.
4OzMBTUFS
LBO
zLB
I områden där dimensionerande
snölaster är lägst kan större snö-
mängder än tidigare komma vissa
år, på grund av att extrem neder-
börd förväntas öka. Det är också i
dessa områden i södra Sverige där
problem orsakade av snölaster kan
förväntas. Mot slutet av detta år-
hundrade inträffar helt snöfria år
i delar av södra distrikten enligt
SMHI:s uppskattningar.
Vid ökad snölast kan förstärk-
ning av takbalkar eller varnings-
system för nedböjning av takbalkar
komma att behövas på grund av att
Boverkets byggregler inte är retroak-
tiva. Underhållskostnader på grund
av planerad snöskottning av tak vid
extrem nederbörd kan förväntas öka
i södra delar av Sverige och minska
i de norra delarna. En ändring av
snölaster ger således en påverkan
på bland andra dimensioneringsreg-
ler. Detta innebär eventuellt att det
karakteristiska värdet för snölaster
enligt Figur 2 måste ändras.
/JLPMBK

5PMTUPZ 7JOEMBTUFSOB
zLBS

DJW
JOH
473
$
(Figur 3) och klimatscenarier visar
att de extrema vindarna kommer
att öka med cirka 5-10 % de när-
maste åren jämfört med 1961-90.
En karta över beräknad ökning
1991-2005 jämfört med 1961-90
visar att ökningen redan delvis kan
ha inträffat . Boverket diskuterar
med SMHI att beräkna fram nya
karakteristiska lastvärden för di-
mensionerande vindlaster.
Tak påverkas av vindlaster som
innebär betydande lyftkrafter. Tak-
stolar och åsar måste därför för-
ankras till det befintliga huset på ett
riktigt sätt. I dag används ofta in-
fästningsjärn för detta ändamål vid
trätakstolar. Takmaterial och vind-
skivor fästs bättre redan idag i bland
annat randzoner, hörn, och nockar. I
en framtid kan förankringar behöva
förstärkas eller kompletteras liksom
att vissa takpannor och plåtar kan
behöva en förbättrad infästning än
idag för byggnader i utsatta lägen,
som vid kuster eller på höjder.

36 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

'PUP
-BST
%BIMTUSzN KLIMAT & MILJÖ

Vindar har även en påverkan

på luftrörelserna inuti en byggnad.
Ett utvändigt övertryck skapas på
vindsidan och på läsidan skapas
iÌÌÊ՘`iÀÌÀÞVŽ°ÊÕvÌÀŸÀiÃiÀ˜>ÊܓÊ
skapas innebär att kall luft tränger
in och värme transporteras bort
från byggnader vilket ger ett för-
höjt värmebehov speciellt vid otäta
byggnader.

3FHOFU
zLBS
Den årliga regnmängden bedöms
öka och med mer extrema väder-
händelser kan även antalet slagregn,
dvs. regn som drivs horisontellt av
vinden, förväntas öka. Detta inne-
bär att sannolikheten för fuktska-
dor ökar. När fasadmaterial blir
fuktiga finns risk att fukt leds vidare
till trämaterial och gipsskivor, vilket
kan leda till påväxt av mögel och
att lukt uppkommer. Även fönster
påverkas av slagregnen där otäthe-
ter i anslutning till fönstret gör att
vatten kan läcka in i väggen eller i
fogen mellan karm och vägg.
Risken för källaröversväm-
ningar ökar främst i områden som
ligger i terrängens lågpunkter och
där markavrinningen är dålig. Vid
korta intensiva regn finns risken att
befintliga avloppssystemen inte kan
hantera de extrema vattenmäng-
derna vilket ger översvämningar
som följd.

5FNQFSBUVSFO
LBO
zLB


NFE
GZSB
HSBEFS
ˆ“>ÌÃVi˜>ÀˆiÀÊۈÃ>ÀÊ>ÌÌÊFÀÓi`i-
temperaturen kommer att öka, vil-
ket påverkar en byggnads behov av
värmeenergi. Energibehovet kan ut-
tryckas i ”graddagar” och beräknas
som summan över året mellan inne-
temperaturen 17ºC och utetempe-
raturen när denna är lägre än 11ºC.
Antalet graddagar beräknas minska
vilket innebär en minskad energiåt-
gång för uppvärmning. I hela södra
Sverige beräknas uppvärmningsbe-
hovet minska från 4000 graddagar
till mellan 2500 – 3500 graddagar,
vilket innebär en minskning med
ungefär tio till fyrtio procent.
'JHVS

,ZSLIjSCSF
J
`MWEBMFO
CZHHU


6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 KLIMAT & MILJÖ

*MMVTUSBUJPO
#PWFSLFU

*MMVTUSBUJPO
#PWFSLFU
Samtidigt uppkommer ett ökat
kylbehov, vilket innebär en ökad
energiåtgång för kylning av bygg-
nader. De tropiska nätterna, dvs.
när temperaturen aldrig understi-
ger 20ºC, kommer att ytterligare
att öka behovet av komfortkyla i
bostäder i Sverige i framtiden, se
Figur 5.

eLBE
MVGUGVLUJHIFU
PDI
UFNQFSBUVS

LBO
zLB
BOUBMFU
GVLUTLBEPS
Högre temperatur i kombination
med mer nederbörd och högre av-
dunstning ger högre luftfuktighet.
Risken ökar för fuktskador med
mikrobiologisk tillväxt som följd.
För stålkonstruktioner kan risken
vŸÀÊ ŽœÀÀœÃˆœ˜Ê ŸŽ>°Ê &Ž>`Ê vՎÌLi-
lastning på byggnader kan ge risk
för snabbare nedbrytning av utvän-
diga material, fuktskador och öka-
de risker med fukt i grunder och på
vindar. (Figur 4).
Med ökad fuktighet finns även
risk för fler frostsprängningar i put-
sade fasader. Vid frostsprängning
har putsen mättats av vatten och
när temperaturen sjunker under
noll grader fryser vattnet, varvid 'JHVS

(jMMBOEF
TOzLBSUB

GzS
'JHVS

3FGFSFOTWJOE
NT
NFEFM
putsen spricker. #PWFSLFUT
LPOTUSVLUJPOTSFHMFS
#,3
WJOEIBTUJHIFU
VOEFS

NJOVUFS

I Boverkets byggregler anges att PDI
&VSPQFJTLB
,POTUSVLUJPOT

Ql
IzKEFO

NFUFS
zWFS
NBSLZUB


om det kritiska fukttillståndet för ett 4UBOEBSEFS
&,4
TOz[POFS


UFSjOHUZQ
**
PDI
NFE
VQQSFQOJOHT
material inte är väl undersökt och 4OzMBTUFS
L/
N UJEFO

lS

#FSjLOBEF
GSlO
VQQ
dokumenterat skall en relativ fuk- NjUUB
MVGUUSZDL
tighet (RF) av 75 % användas som
kritiskt fukttillstånd för materialet.
livslängd hos byggmaterial och att årskostnaden kommer att stiga
uppskattade kostnader för klimat- med 2 kr/m2, vilket för den totala
,0/4&,7&/4&3
"7

förändringar. mängden papptak motsvarar ca
,-*."5'e3`/%3*/("3 De vanligaste typerna av tak- Î{äÊ- ÉFÀ°
material är papp, gummiduk, plåt &Ž>`iÊۈ˜`>ÃÌiÀʟŽ>ÀÊÎ>`œÀ˜>Ê
,MJNBUTLBM och takpannor av tegel eller be- på plåt och takpannor. För befintli-
ˆÛÏB˜}`i˜Ê…œÃÊLÞ}}“>ÌiÀˆ>ÊLi- ̜˜}°ÊF}ÕÌ>˜`i]Ê«>ÌÌ>ÊÌ>ŽÊŽB``>Ê ”Byggnadens ga tak med pannor finns en risk att
ror bl.a. på slitage, hur utsatt kon- med papp förekommer både på dessa oftare lossnar från infästning-
struktionen/byggmaterialet är för småhus, lokaler och industrier och
klimatskal ar på grund av kraftigare stormar.
klimatpåverkan och materialets var särskilt frekventa på 1960- och påverkas i stor Därför kan det vara viktigt att när
beständighet. Stommen i en bygg- 1970-talen. Pappens beständighet utsträckning takpannor byts att se över deras
nad har vanligen en livslängd på är temperaturberoende och stark förankring. För plåtbeklädnad är
långt mer än 50 år medan ytskikt sol eller kyla och is minskar åld-
av klimat- det viktigt att beakta temperaturrö-
ofta måste bytas betydligt tidigare. ringsegenskaperna. För tak innebär variationer” relserna. minustemperaturer.
Byggnadens klimatskal, det vill sä- is risk för att papptäckning slits
ga ytterväggar fönster, dörrar, tak sönder, eller att takpannor spräcks 'BTBENBUFSJBM
och grund påverkas i stor utsträck- eller rubbas. Om livslängden an- Fasadmaterial av trä behöver van-
ning av klimatvariationer. Nedan tas minska med 10 % på grund ligtvis underhållas med målning
diskuteras hur klimatet påverkar av ökad temperatur innebär detta ungefär vart tionde år. Färgen ål-

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 


*MMVTUSBUJPO
#PWFSLFU
VQQESBH
VUGzSU
BW
4.)*
Ê gen samma problem som övrig be-
Ê«iÀÊ mögel- och rötproblem. (Figur 1).
'JHVS

"OUBMFU
SzUNlOBETEBHBS
.FEFMWjSEF
BW
BOUBMFU

EBHBS
VOEFS
IFMB
lSFU
El
EZHOFUT
NFEFMUFNQFSBUVS
jS

zWFS

HSBEFS
PDI
MVGUGVLUJHIFUFO
TBNUJEJHU
jS
TUzSSF


jO


GzS
EF
TFOBTUF

lSFO

dras främst av solens ultravioletta
strålar och höga temperaturer och
i framtiden kommer underhåll tro-
ligen att behöva utföras oftare. Om
ommålning måste göras inom nio
år i stället för med ett tioårsinter-
vall innebär detta en kostnadsökn-
ing för den totala fasadytan av 310
-
° öka med fler soliga dagar och var-
Tegelfasader utan skador är
mycket tåliga och ska i normala
fall inte påverkas av temperatur-
variationer i klimatet. Puts tål inte
konstant väta och det är därför
viktigt att avvattningen från tak är
väl fungerande och att vatten inte
leds ned på fasaden. En ökning av
extremregnen där avvattningen
från tak inte är tillräcklig samt en
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
ökning av direkta slagregn riskerar
att ge upphov till frostsprängningar
vid eventuella nollpassager. Sprick-
er putsen förlorar den sin funktion
med risk för att underliggande kon-
struktion skadas.
Med antagande av att putsens
livslängd minskar med 10 % pro-
cent från 40 år till 36 år på grund
av ökad temperatur medför detta
i˜ÊŽœÃ̘>`ߎ˜ˆ˜}ʓi`Ê£{äÊ-
per år för putsade fasader.
'zOTUFS
PDI
LSZQHSVOEFS
Målade träfönster måste underhål-
las och även för dessa blir under-
hållsintervallen kortare. Här kan
exempelvis risk för ökad kondens
ge en snabbare nedbrytning. Antag
att fönster behöver målas om vart
sjätte i stället för vart sjunde år.
Detta innebär en total kostnadsök-
˜ˆ˜}ʓœÌÃÛ>À>˜`iÊ{ääÊ-
år.
Om perioderna med ökad luft-
fuktighet förlängs kommer risken
för skador relaterade till krypgrun-
derÊ>ÌÌʟŽ>°ÊB>ÀŸÛiÀÃÛB“˜ˆ˜}>ÀÊ
kan bli vanligare på grund av högre
vattennivåer i hav, sjöar och vatten-
drag och översvämmningar pga att
dagvattenledningar inte klarar öka-
de extrema nederbördsmängder.
&OFSHJGzSTzSKOJOH
ˆ“>ÌÃVi˜>ÀˆiÀ˜>ÊۈÃ>ÀÊ>ÌÌÊ>˜Ì>iÌÊ
graddagar kommer att minska med
ungefär 10 % för södra Sverige (där
de flesta fastigheterna är belägna)
och upp till 40 % i norra Sverige.
Detta innebär att den totala energi-
användningen för bostäder och ser-
vicesektorn m.m. kan minskas med
ca 5,4 TWh per år.
Däremot kommer kylbehovet att
olika typer av anpassningsåtgärder
“>Àiʎˆ“>Ì°ÊޏLi…œÛiÌÊBÀÊvÀB“ÃÌÊ
relaterat till lokaler i kontorsbygg-
nader, vilket innebär att ökningen
av energibehovet inte kan föras till
hela byggnadsbeståndet. Effektiv
solavskärmning som samtidigt til-
låter dagsljusinsläpp kan vara en
möjlighet att minska det ökade kyl-
behovet. Det totala behovet av en-
ergi för kylning kan uppskattas öka

KLIMAT & MILJÖ
med 4,6 TWh per år.
Totalt kan således energibehovet
komma att minska med (5,4 – 4,6)
= 0,8 TWh/år, motsvarande 0,8
miljarder kronor per år vid ett en-
ergipris av 1 kr/kWh.
1lWFSLBO
Ql
LVMUVSIJTUPSJTLU


WjSEFGVMM
CFCZHHFMTF
Det moderna kulturarvet får rimli-
byggelse vid en klimatförändring.
Generellt är en förutsättning för
att äldre byggnader skall ha över-
levt till idag att de har varit väl an-
passade till de klimatologiska för-
hållandena. I framförallt Dalarna,
Hälsingland och Jämtland finns ett
antal hundra medeltida timmer-
byggnader, som bestått med ett mi-
nimalt underhåll. Ett varmare och
fuktigare klimat kan ge helt andra
Det finns drygt 3 000 kyrkor
som utgör ett kulthistoriskt arv och
dessa liksom ruiner och slott, run-
inskrifter (finns 2 500 stycken) kan
få ökad vittring och mer påväxt av
lav vid ökad fukt och värme. För-
ändrade klimatförhållanden på-
verkar även inomhusmiljön, inte
minst i byggnader som helt eller
delvis står ouppvärmda som kyrkor
och slott. Det kan ge mögel dels på
byggnadsmaterial i själva byggna-
den, men även på de inventarier
som förvaras i dem.
Sammanfattningsvis bedöms be-
hovet av underhåll av kulturhisto-
riskt värdefull bebyggelse komma
att öka.
"OQBTTOJOHTlUHjSEFS

Det finns förutsättningar att för-
hindra skador på byggnader genom
till förändrat klimat.
Snö: Om extrema snölaster ökar
gentemot tidigare dimensioneringar
i södra Sverige kan en rad åtgär-
der bli nödvändiga att genomföra.
Dessa rör bland annat råd om när
och hur snöskottning av tak bör
utföras, information till berörda
om packningsgrad vilket påverkar
snölastens storlek och råd om hur
 KLIMAT & MILJÖ

varningssignaler vid nedböjning av balkar ska tolkas

*MMVTUSBUJPO
3PTTCZ
$FOUSF
4.)*

och till förstärkning av takstolar.

Vind: För att minska risken för skador är underhålls-
åtgärder viktiga och en del förebyggande förstärkningar
kan behöva utföras efter besiktningar om dimensione-
rande vindlast kommer att öka. I vindsammanhang är
även det viktigt att ha en beredskap och kunna anpassa
driften av sin byggnad till elavbrott.
Temperatur: Värmebehovet minskar på grund av
högre temperaturer. Dessutom kan man ta tillvara vär-
men i frånluften för att minska uppvärmningsbehovet.
Värmepumpar och solceller kan också minska energi-
'JHVS
B

"OUBM
USPQJTLB
användningen för uppvärmning.
OjUUFS
 För att motverka ett ökat kylbehov kan solskydd an-
vändas i ökad utsträckning genom utformning av föns-
terglaset och i fasta eller rörliga skydd utanför fönstren.
ޏÃÞÃÌi“Ê“i`ÊvBÀÀŽÞ>ÊBÀʜvÌ>Ê>ÌÌÊvŸÀi`À>ÊvÀ>“vŸÀÊ
Õv̎œ˜`ˆÌˆœ˜Ã>}}Ài}>ÌÊܓÊ`ÀˆÛÃÊ>ÛÊi°ÊÕÃ>ÊvBÀ}iÀÊ«FÊ
byggnaders utsida samt skuggning med hjälp av träd
kan vara andra anpassningsåtgärder.
Fukt: Hög luftfuktighet i kombination med hög tem-
peratur kan ge ökade problem av mögel, bakterier, röta,
korrosion och insektsangrepp. Ändrade konstruktioner
och material kan bli nödvändiga.
För att minska risken för mögelskador i kryprum
kan man värma grunden, till exempel genom att blåsa
ner inneluft i tätade kryprum (varmgrund) eller genom
att aktivt värma med värmefläkt. Därigenom hålls den
relativa fuktigheten på en låg nivå. En annan princip är
'JHVS
C

"OUBM
USPQJTLB
att avfukta luften i grunden så att relativa fuktigheten
OjUUFS
 hålls under ett kritiskt värde som till exempel 75 %.
För att minska påverkan på fönster från regn bör
fönstret placeras så långt in från fasadlivet som möjligt.
Avvattning i överkant fönster och rätt utformade två-
stegstätningar samt val av material och ytbehandling av
fönstren är viktigt att beakta.
Höga vattennivåer: Vid placering av ny bebyggelse
är det viktigt att vara medveten om vilka nivåer på
vattenytor som kan förväntas. Dagvattenledningar är
dimensionerade för att klara normala regn. Vid extrem-
fall kan ledningarna bli tillfälligt överbelastade. Detta
kan leda till att vatten tränger in i källaren genom golv-
brunnar främst i fastigheter anslutna till kombinerat
avloppssystem. En backventil (eller pump) kan skydda
fastigheten mot att vatten rinner in och orsakar vatten-
skador.
'JHVS
D

"OUBM
USPQJTLB

OjUUFS


-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXTPVHPWTFLMJNBUTBSCBSIFU

#ZHHOBEFS
J
GzSjOESBU
LMJNBU
#FCZHHFMTFOT
TlS
CBSIFU
GzS
LMJNBUGzSjOESJOHBS
PDI
FYUSFNB
WjEFS

#JMBHB
#

UJMM
TMVUCFUjOLBOEF
GSlO
,MJNBU
PDI

TlSCBSIFUTVUSFEOJOHFO
406


XXXTNIJTF

3PTTCZ
$FOUSF
4.)*


,BSUNBUFSJBM
LMJNBUJOEFY
NPEFMMFS
FNJTTJPOT
TDFOBSJFS
UJETQFSJPE

XXXCPWFSLFUTF

'JHVS
E

"OUBM
USPQJTLB
'zSGBUUBSFOT
FQPTU
OjUUFS
 GzSOBNOFGUFSOBNO!CPWFSLFUTF

40 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

 ENERGISPALTEN

Kraftvärme i stor och liten skala


QSPEVDFSBEF
TWFOTLB
LSBGUWjSNFWFSL
ESZHU

UFSSBXBUUJN BUU
EFQPOFSB
CSjOOCBSU

NBS
FM
WJMLFU
LBO
KjNGzSBT
NPU
WBUUFO
PDI
LjSOLSBGUFOT
DB

BWGBMM
IBSCJESBHJU
UJMM
BUU

58I
%l
TWFOTL
LjSOLSBGU
PDI
WBUUFOLSBGU
VUJGSlO
QPMJUJTLB
CFTMVU
BWGBMMTGzSCSjOOJOH
zLBS
'MFS

LOBQQBTU
LBO
CJESB
NFE
NFS
FMQSPEVLUJPO
BOOBU
jO
NBSHJOFMMU
BOMjHHOJOHBS
CZHHT
JEBH
GzS

GSBNTUlS
LSBGUWjSNFO
TPN
BMUFSOBUJWFU
J
EFO
OjSB
GSBNUJEFO
LSBGUWjSNFQSPEVLUJPO
,jSOLSBGUFO
TLB
EFTTVUPN
GBTBT
VU
NFE
UJEFO
7J
CFTLSJWFS
IjS
… #JPCSjOTMFCBTFSBE
LSBGU

LPSU
EBHTMjHFU
GzS
TWFOTL
LSBGUWjSNFQSPEVLUJPO
WjSNF
LSjWFS
JEBH
TUPSTLBMJH
IFU
eLBOEF
BOMjHHOJOHT

PDI
CSjOTMFQSJTFS
CFUZEFS

'zSCSjOOJOHTCBTFSBE

,SBGUWjSNF
J
JOEVTUSJO IzHSF
FMQSPEVLUJPOTLPTUOBT

FMQSPEVLUJPO *OEVTUSJFMMU
NPUUSZDL
QSPEV GzS
NJOESF
PDI
NFEFMTUPSB

%FO
GzSCSjOOJOHTCBTFSBEF
DFSBEF
 
58I
lS

&O
BOMjHHOJOHBS .BUT
eTUMVOE

FMQSPEVLUJPOFO
TWBSBEF

GPSUTBUU
IzH
OJWl
TPN
TBOOPMJLU
… 'zSOZCBSB
FOFSHJTMBH
CFIz 4WFOTL
#ZHHUKjOTU
GzS
DJSLB
 
58I
 
58I
GSlO
GzSLMBSBT
BW
FMDFSUJGJLBUTZTUF WFS
GPSUTBUU
TUzE
FMDFSUJGJLBU

GKjSSWjSNFTZTUFNFO
PDI
 
NFU
TBNU
BW
BUU
FMQSJTFU
WBS
UJMM GzS
BUU
LPOLVSSFSB
NFE
GPTTJM
58I
GSlO
JOEVTUSJO
#JPCSjOTMFO
SjDLMJHU
IzHU
4PN
QSPHOPT
GzS CBTFSBE
QSPEVLUJPO
TUlS
GzS

WJEBSF

LPM
WjOUBT
FO
MJUFO
zLOJOH
UJMM
 
… ,PMLSBGUWFSL
HFS
FO
FMQSPEVL QSPEVLUJPO
PDI
FMPCFSPFOEF


PMKB
PDI

BW
OBUVSHBT
58I
lS

&MQSPEVLUJPOFO
UJPOTLPTUOBE
VUBO
TLBUUFS
WjSNFTZTUFN
°
*OTBUTFS
GzS

*EBH
EPNJOFSBS
LSBGUWjSNFO
PDI
J
JOEVTUSJO
jS
PDLTl
CFSPFOEF
CJESBH
FUD

TPN
jS
J
QBSJUFU
zLBE
GzSTzSKOJOHTUSZHHIFU

EFU
JOEVTUSJFMMB
NPUUSZDLFU
EFO
BW
LPOKVOLUVSFOT
VUWFDLMJOH
NFE
HBTLPNCJLSBGUWFSL
J
&3

GSlO
&OFSHJNZO
GzSCSjOOJOHTCBTFSBEF
FMQSP J
NBTTB
QBQQFST
KjSO
PDI
TBNNB
TUPSMFL
,PMLSBGUWFSL
EJHIFUFO
jS
FO
zWFSHSJQBOEF

EVLUJPOFO
0MKFLPOEFOTLSBGU TUlMJOEVTUSJO
NFE
$$4UFLOJL
GzS
BWTLJMK LBSUMjHHOJOH
BW
OBUJPOFMMB
PDI

WFSLFO
PDI
HBTUVSCJOFSOB
VUHzS
OJOH
USBOTQPSU
PDI
VOEFS JOUFSOBUJPOFMMB
GPSTLOJOHT
PDI

JEBH
GSjNTU
SFTFSWLBQBDJUFU
&M
GSlO
OZB
BOMjHHOJOHBS
KPSETMBHSJOH
BW
$0
GlS
VUWFDLMJOHTBLUJWJUFUFS
LSJOH
GzS
%FU
CFIzWT
LPTUOBETNjTTJHB
CBTFSBU
Ql
UJMMHjOHMJHB
NFO
TzSKOJOHTUSZHHIFU
JOPN
FM
PDI

,SBGUWjSNFWFSL KjNGzSFMTFS
BW
PMJLB
BMUFSOBUJW
SFMBUJWU
PTjLSBVQQHJGUFS
WjSNFPNSlEFU
3FTVMUBUFO
QF
&MQSPEVLUJPOFO
J
GKjSSWjSNF GzS
BUU
Gl
FO
VQQGBUUOJOH
PN

zSFL8I
IzHSF
FMQSP LBEF
Ql
BUU
EFU
VS
FUU
TWFOTLU

TZTUFNFOT
LSBGUWjSNFWFSL jS
UFLOJLFST
VUWFDLMJOHTUFOEFOTFS
EVLUJPOTLPTUOBE
KjNGzSU
NFE
QFSTQFLUJW
LBO
WBSB
WJLUJHU
BUU

CFSPFOEF
BW
CSB
WjSNFVOEFS %FUUB
GzS
BUU
QMBOFSB
PDI
CFEz EBHFOT
LPMLSBGULPOEFOT HFOPNGzSB
FO
NFS
EFUBMKFSBE

MBH
PDI
FUU
FMQSJT
TPN
NJOTU
NB
GPSTLOJOHTPDI
VUWFDLMJOHT BOBMZT
JOPN
PNSlEFOB
FMPCF
UjDLFS
CSjOTMFLPTUOBEFO
GzS
JOTBUTFS
BW
OZB
BOMjHHOJOHBS
GzS
4NlTLBMJH

SPFOEF
WjSNFTZTUFN PDI
TNl
FMQSPEVLUJPOFO
`S
FMQSJTFU
FMQSPEVLUJPO
&MGPSTLT
SBQQPSU
LSBGUWjSNFQSPEVLUJPO TLBMJH
LSBGU
PDI
WjSNFQSPEVL
UJMMSjDLMJHU
IzHU
LBO
WJTTB
LSBGU &M
GSlO
OZB
BOMjHHOJOHBS
°
+jN 4lSCBSIFUFO
BWTFFOEF
FM
NFE
UJPO
)jS
GJOOT
ClEF
OBUJPOFMMB

WjSNFWFSL
LzSB
LPOEFOTQSP GzSFMTF
NFMMBO
PMJLB
UFLOJLFS
GzS
FYFNQMFO
FMBWCSPUUFU
J
TFQUFN PDI
JOUFSOBUJPOFMMB
FYFNQFM
Ql

EVLUJPO
aS

QSPEVDFSBEF
FMHFOFSFSJOH
NFE
BWTFFOEF
Ql
CFS

PDI
(VESVOLBUBTUSP TNlTLBMJH
LSBGUWjSNFQSPEVL
NBO
 
58I
PDI
BW
EFTTB
WBS
LPTUOBEFS
PDI
VUWFDLMJOHTUFO GFO


IBS
JOOFCVSJU
FUU
WJTTU
UJPO
CBTFSBE
Ql
EFMT
GzSOZCBSB

DJSLB
 
58I
LPOEFOTQSP EFOTFS
HFS
FO
CSB
CJME
BW
EFUUB
JGSlHBTjUUBOEF
BW
GzSNlHBO
PDI
GPTTJMB
CSjOTMFO
EFMT
NJL
EVLUJPO
'zSVUTjUUOJOHBSOB
GzS
3BQQPSUFO
jS
FO
VQQEBUFSJOH
BW
IPT
DFOUSBMB
TUPSTLBMJHB
MzT SPLSBGUWjSNFQSPEVLUJPO

LSBGUWjSNF
CFEzNT
WBSB
HPEB
J

lST
NPUTWBSJHIFU
PDI
NBO
OJOHBS
BUU
LPTUOBETFGGFLUJWU
HB
GSBNUJEFO
EFMT
UBDL
WBSF
FMDFS BWTFS
BUU
VQQEBUFSB
VOEFSMBHFU
SBOUFSB
GzSTzSKOJOHTUSZHHIFUFO
&6T
$)1EJSFLUJW


UJGJLBUTZTUFNFU
TPN
JOGzSEFT
WBS

lS
/lHSB
EBHTBLUVFMMB
J
4WFSJHF
0WBO
CFTLSJWT
BUU
EFU
$PNCJOFE
)FBU

1PXFS

PDI
TPN
IBS
GzSMjOHUT
UJMM
&MGPSTLTMVUTBUTFS
jS J
4WFSJHF
GJOOT
FO
TUPS
QPUFOUJBM
&6
UPH

GSBN
$)1EJSFL

EFMT
HFOPN
EFO
HZOO … /BUVSHBTCBTFSBE
HBTLPNCJ GzS
BUU
CZHHB
VU
LSBGUWjSNFO
UJWFU
GzS
BUU
GSjNKB
IzHFGGFLUJW

TBNNB
LSBGUWjSNFCFTLBUUOJOH
BOMjHHOJOH
HFS
FO
GzSIlM EFO
LPNCJOFSBEF
FM
PDI
WjS LSBGUWjSNF
4ZGUFU
jS
BUU
zLB

TPN
JOGzSEFT

%FU
GJOOT
MBOEFWJT
MlH
FMQSPEVLUJPOT NFQSPEVLUJPOFO
J
CFGJOUMJHB
FOFSHJFGGFLUJWJUFUFO
PDI
GzS
JEBH
PNGBUUBOEF
QMBOFS
Ql
VU LPTUOBE
KjNGzSU
NFE
zWSJHB
PDI
OZB
GKjSSWjSNFTZTUFN
"UU
CjUUSB
GzSTzSKOJOHTUSZHHIFUFO

CZHHOBE
BW
CJPCSjOTMFCBTFSBE
BMUFSOBUJW
'zS
TNlTLBMJH
VUWFDLMB
LSBGUWjSNFO
TNl HFOPN
BUU
TLBQB
FO
SBN
GzS

LSBGUWjSNF
J
4WFSJHF
'zS
lS
OBUVSHBTCBTFSBE
LSBGUWjSNF
TLBMJHU
MJHHFS
J
TBNNB
FOFSHJ GSjNKBOEF
PDI
VUWFDLMJOH
BW


GzSWjOUBT
QSPEVLUJPOFO
HBTNPUPSFS
PDI
TNl
HBT MJOKF
NFO
IjS
GJOOT
PDLTl
EFO
IzHFGGFLUJW
LSBGUWjSNF
%JSFLUJ
BW
FM
J
LSBGUWjSNFWFSL
CMJ
 
UVSCJOFS

IBS
WjSNFLSFEJUF NJOTLBEF
TlSCBSIFUFO
TPN
FO
WFU
GBTUTMPH
BUU
NFEMFNTTUBUFS
58I
GzS
BUU
TFEBO
zLB
UJMM
 
SJOH
TUPS
CFUZEFMTF JOUSFTTBOU
GBLUPS
OB
TLVMMF
HzSB
FO
BOBMZT
BW
QP
58I
lS

… %FQPOJTLBUUFS
PDI
NJMKz 3BQQPSUFO
,VOTLBQTMjHFU
UFOUJBM
GzS
LSBGUWjSNF
JOLMVTJWF

BWHJGUFS
TBNU
GzSCVEFU
NPU
JOPN
4NlTLBMJH
LSBGUWjSNF Tl
LBMMBE
NJLSPLSBGUWjSNF

6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
.*-+e+63*%*,&/
7*%
#05/*"#"/"/
0$)
$*5:#"/"/
*
450$,)0-.

#PUOJBCBOBOT
F
NJM
JO
UJMM
6NFl
QBTTFSBS
FUU
/BUVSB
LMBTTBU
GlHFMTLZEETPNSlEF
3FHFSJOHFO

CFTMVUBEF
PN
CBOTUSjDLOJOHFO
lS

NFO
FGUFS
SBEFS
BW
zWFSLMBHBOEFO
jS
SjUUTQSPDFTTFO
jOOV
FK

BWTMVUBE
GFN
lS
TFOBSF
%FU
GJOOT
zWFS

/BUVSB
PNSlEFO
J
MBOEFU
"WTMBH
Ql
FO
WBUUFOEPN

GzS
FO
UJMMGBSUTUVOOFM
UJMM
$JUZCBOBO
GzS
FUU
lS
TFEBO
WlMMBS
PSP
GzS
UJEQMBOFO
.JMKzzWFSEPNTUPMFO
GzMKFS

JOUF
HjMMBOEF
TWFOTLB
MBHBS

,045/"%&3/" 'e3 7`(
0$)
+`3/7`(4*/7&45& banan strandängarna och korsar Umeälvens delta
3*/("3/" ökar. Högkonjunkturen är en orsak men på en 2 kilometer lång svängd bro.
det har därtill nämnts uppräkningar med 15% från Deltat och strandängarna är skyddade som Na-
Vägverket och Banverket. Beror detta på något i pla- tura 2000-område enligt Art-och habitatsdirektivet
neringsprocessen? Den berömda väglagen från Karl (1999) och Fågeldirektivet (2002). Det är ett för
XII:s tid är kort: ”Väg skall byggas där den ginast Norrlandskusten unikt fågelområde för flyttfåglar,
och jämnast göras kan”. 150 år senare började den främst gäss, som söker föda och vila under några
stora järnvägsutbyggnaden i landet och det är för- vårveckor på de vida ängarna och fälten. I primär-
bluffande hur stora anläggningar som byggdes un- skogen i deltat finns häckande fågel och banan blir
der ett antal decennier med dåtidens resurser. Väg- bullerskärmad hela passagen.
lagen fick en parallell lag om byggande av järnväg
(Banlagen) och båda har utvecklats med tiden. /"563"

°
SFHMFS
För Natura 2000 gäller enligt EU-reglerna och MB
.JMKzMBHBSOB att efter regeringsbeslut tillstånd till intrång på det aLF
-JOECMBE
Ytterligare 150 år senare har vårt moderna sam- skyddade området kan medges: DJW
JOH
473
,
hälle nu ett enormt engagemang i miljöfrågorna. I • om det saknas alternativa lösningar,
den breda medvetenhet som vuxit fram har vi sam- • om det föreligger tvingande orsaker som har vä-
hällsbyggare med vår naturvetenskapliga grund en sentligt allmänintresse och
position i framkant. Naturlagarna är hemmaplan • om det vidtas kompenserande åtgärder för förlo-
och vi utbildar och organiserar oss alltmer med höga rade miljövärden.
miljöambitioner. I speciella fall bör EG-kommissionen beredas tillfälle
Miljöbalken(MB) har tillkommit i en repressiv att yttra sig. Det skedde
tidsanda med vissa absolut bindande inslag, främ- beträffande Botniabanan *
7jTUFSCPUUFO
GJOOT


mande för rättstraditionen. Med MB och miljödom- 2002. /BUVSB
PNSlEFO
stolarna har en dubbel lagföring av anläggnings- Det finns enligt Natur-
projekten uppkommit som med tillståndsplikt mm vårdsverket ca 4 100 Na-
medför en snårig juridik. tura 2000-skyddade områ-
Enligt MB är regeringen på punkt efter punkt den i landet.
slutlig instans. Enligt ett förarbete till MB kan dock
regeringsbeslut prövas i miljödomstol, vilket medför "MU
LPNQFOTBUJPOTZUB
många möjliga instanser. Regeringen gav tillåtlighet
Harmoniseringen med EG-rätten är härtill en ju- till banans norra del 2003.
ridisk process som utvecklas efter hand. Den tröga planprocessen
medförde häromåret för-
#PUOJBCBOBO
°
EFO
F
NJMFO skjutning av tidplanen med
Botniabanan ansluter till Ådalsbanan med en bro 2 år till färdigställande år
över Ångermanälven, gör en stor sväng innanför 2008. 18 mil järnväg är
Höga kusten och följer sedan kusten och samhällena nu färdig att tas i bruk till
via Örnsköldsvik till Umeå med angöring österifrån sommaren då således hela
för att få genomfartstrafik där. Den 19:e milen följer banan skulle ha öppnats.

DEBATT

 6 ¯ ' / # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 

 Regeringsbeslutet 2003 överklagades för rätts-
prövning till Regeringsrätten som avslog klagan.
Överklagande skedde samtidigt till Miljödomstolen
(MD) som godkände Banverkets planer, varefter må-
let överklagades till Miljööverdomstolen (MÖD).
Inför huvudförhandlingen i MÖD hösten 2005
hade en del av kompensationsytan ifrågasatts och
Banverket hade givit in alternativa åtgärder till
domstolen. De ansågs av motparten inte inkomna i
tid och behandlades inte. Bansträckningen med det
tidskrävande brobygget skulle enligt domen ha god-
känts men hela paketet återförvisades till MD för
att alternativen skulle behandlas ”i första instans”.
'FN
lST
QSPDFTT
Härigenom kom summa fyra (4), var gång ny-
sammansatta, domstolar att behandla hela målet
från början till slut, göra syn på platsen och avge
sin dom. Det har därmed tagit fem år till dess må-
let överklagats till Högsta domstolen (HD) nyåret
2008. MD(3) utfärdade verkställighet och överkla-
gandet av denna undanröjdes i MÖD(4). Regeringen
kunde därigenom ge järnvägsplanen laga kraft som-
maren 2007 och den 19:e milen kunde börja byggas.
Överklagandet av detta beslut är ännu inte avgjort
av Regeringsrätten, som dock avslagit inhibition,
dvs stopp på bygget. Byggtiden är tre år och om
inga fler hinder uppkommer vidhåller Banverket ett
planerat öppnande av Botniabanan i augusti 2010.
Förseningen har då blivit två år till, medförande en
kostnad för ränta mm av mer än 10-15% av investe-
ringen 14.000 Mkr. Den uteblivna nyttan för regio-
nen och för godstrafiken är högre och innefattar en
utebliven minskning med ca 50.000 ton CO2 per år.
$JUZCBOBO
J
4UPDLIPMN
I full politisk enighet startade regeringen projektet
med en anslagsram av 16.000 Mkr i april 2007 och
Banverket har angivit sluttiden till 2017. Projektti-
den är således tio år. Helst skulle projektet vara fär-
digt redan. Bergarbetena under City är mycket stora
då Station City skall ligga under T-centralen och bli
den stora pendeltågsstationen med fyra spår.
5JMMGBSUTUVOOFM
UJMM
$JUZ
Samtidigt med startskottet i våras hände sig att
MÖD 20070420 meddelade avslag på ”Tillfartstun-
nel Bangårdsområdet”. Saken gäller en vattendom
för tunneln som ett antal berörda fastighetsägare
hade överklagat. Tunneln leder ner till Station City
och domstolen anser inte att den kan bedömas se-
6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
parat. Banverkets, teknisk expertis mfl:s flexibla
upplägg och successiva kunskapsuppbyggnad avvi-
sas. Teknisk uppfattning står således mot juridisk.
Domen innebär ett moment 22 – de uppgifter man
enligt MÖD skulle behöva för ansökan får man inte
tillstånd gå ner i berget och inhämta efterhand.
%PNTUPMFO
PDI
#BOMBHFO
MÖD anför vidare i domen att ansökan inte kan
prövas på grund av ”väsentliga brister”, dvs eme-
dan störningar av buller, vibrationer, transporter etc,
som redovisas i järnvägsplanen enligt Banlagen, inte
är beskrivna i ansökan om vattendomen. MÖD vill
därmed göra tunnelarbetet tillståndspliktigt enligt
MB i sin helhet. Det är således med avsteg från gäl-
lande svensk lag som domstolen stoppade Banverkets
byggstart på den centrala delen i stället för att fast-
ställa den begärda vattendomen. MÖD anser sig ha
rätt, rådighet och kompetens att utfärda nya regler.
Något förhandsbesked om detta hade inte meddelats.
Banverket har överklagat domen till HD som sedan
några månader beviljat prövningstillstånd, ovisst när.
&UU
lS
IBS
HlUU
OV
Station City anses vara tidsbestämmande för hela
Citybanan. Varje månad och år som går utan denna
tunnelstart hindrar byggandet av denna stora och
komplicerade underjordiska station med alla dess
olika förbindelser och uppgångar. Den oväntade do-
men innebär att det första året nu har gått. HD:s
dom kan medföra 1-2 års väntan till, om målet
återförvisas genom instanserna, innan tunneln får
påbörjas. Så länge projektet ligger i domstolarna
kvarstår osäkerheten.
/lHSB
GzSTMBH
• Juridiken i megaprojekten och tids- och kost-
nadsökningar som föranletts i flera av dessa bör
väcka eftertanke och leda till åtgärder.
• Miljöbalken bör ses över i syfte att få proportio-
nalitet införd och repressivitet avförd.
• Ett regeringsbeslut av Botniabanans dignitet
kan alltså tas upp till prövning i MD. Den författ-
ningsenliga grunden för detta är oklar. Möjlig-
heten bör avskaffas eller begränsas. Det blir för
många instanser och är för lätt att överklaga.
• Återförvisning till “första instans” undviks.
• Förhandsbesked av miljödomstol bör prövas.
Skall inte rättsordningen vara känd och följas?
När gällande svensk lag ogillas av domstolen är
osäkerheten total.
DEBATT

%FO

OPWFNCFS

LPN
FUU
QSFTTNFEEFMBOEF
GSlO
/$$
BUU
NBO
BWTMVUBS
VUWFDLMJOHTQSPKFLUFU
/$$

,PNQMFUU
PDI
TUjOHFS
GBCSJLFO
J
)BMMTUBIBNNBS
/FEMjHHOJOHFO
BW
/$$
,PNQMFUU
FGUFS
Tl
LPSU
UJE
J
ESJGU

LPN
TPN
FO
zWFSSBTLOJOH
GzS
IFMB
CSBOTDIFO
%FO

GFCSVBSJ


KVTU
OjS
DIPDLWlHFO
FGUFS
/$$T

CFTMVU
WFSLBEF
LMJOHB
BW

NFEEFMBEF
0QFO
)PVTF
BUU
EF
TUjOHFS
TJO
IVTGBCSJL
J
"SMzW

7"%
`3 %&5 40. )`/%&3 .&%
*/%6453*"-*4&3*/(&/ "7 #:(("/%&5
%& #a%" /&%-`((/*/("3/" )"3 .:$,&5 gemen-
samt; överraskande nedläggningar av relativt nya
system som vågade ta det radikala greppet att flytta
in tillverkningen av flerbostadshus i fabrik med syfte
att effektivisera byggandet. Orsaken till nedlägg-
ningarna verkar också vara gemensam – man har
inte lyckats sänka byggkostnaderna så mycket som
man hoppats. Open House skriver i sitt pressmedde-
lande: ”Trots stora ansträngningar och investeringar
har man inte heller lyckats sänka modulkonceptets
byggkostnader jämfört med traditionella metoder.”
NCC skriver i sitt pressmeddelande: ”NCC Kom-
plett skulle sänka byggkostnaderna för flerbostads-
hus radikalt. Detta bedöms idag inte vara möjligt.
Det är svårare, tar längre tid och kostar mer än vi

$


räknade med från början.” För NCC och Open
House var det inte långsiktigt affärsmässigt att driva
just dessa spår vidare.
.zKMJHIFUFSOB
LWBSTUlS
På många håll gick därmed luften ur ivern att indu-
strialisera. Betyder nedläggningarna av fabrikerna i
Hallstahammar och Arlöv att vi redan är klara med
industrialiseringen? Nej, det kan vi inte tillåta oss
att vara. Problemen i branschen kvarstår, etablerade
metoder i den fasta industrin kvarstår som intres-
santa lösningar. Nedläggningarna av två fabriker är
just nedläggningar av två fabriker, inte nedläggning
av ambitionen att effektivisera och sänka byggkost-
naderna. Det snarlika i nedläggningarna av dessa
bägge uppmärksammade system gör dock att det är
frestande att söka en struktur, att göra en ansats att
kritiskt värdera industrialiseringens värde för bran-
schen, kunderna och brukarna.
7BSJBUJPO
jS
EZSU
Frågan många självklart ställer sig är varför kost-
nadssänkningarna inte blev så stora. Orsakerna kan
KRÖNIKA

/ # (6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
finnas i volym kontra upprepning, kvalitet kontra
teknik eller liknande. Man måste upp i volym sam-
tidigt som man inte får göra fel trots att varje kom-
ponent inte är likadan som den man nyss gjorde. Ur
perspektivet kunder och brukare är det intressant att
diskutera just variationen. Krav på variation skapar
komplexitet i systemen, och komplexitet är en stor
kostnadsdrivare i industrin. Både NCC och Open
House hade höga mål vad gäller variationsrikedom
i formgivningen. NCCs parametriserade stomme
definieras på artikelnivå och genom kopplingarna
mellan komponenterna. Open House system byggde
på att man skulle kunna ha fria och öppna planlös-
%BO
&OHTUSzN ningar.
DJW
JOH
7
$IBMNFST
"SLJUFLUVS
5ZQIVT
jS
CJMMJHBSF
PDI
3BNCzMM
Motpolen till detta är typhuset; en väl genomritad
4WFSJHF lösning till lägenhet eller hus och med få alternativ,
EBOFOHTUSPN! vilket gör det lätt för köparen att välja och att få en
SBNCPMMTF bra bostad. Typhus är mycket lättare än paramerti-
serade stommar att bygga på ett kostnadseffektivt
sätt, eftersom de kan definieras på komponentnivå
eller till och med på lägenhetsnivå. Standardiseringen
sker inte enbart mot produktionen utan också gente-
mot marknaden. Man håller därmed nere antalet lit-
tera, får mindre komplicerad logistik, kan använda
sig av mindre dyra maskiner och mindre komplexa
IT-system, kan driva projekteringen snabbare med
mera. Men priset är standardisering gentemot mark-
naden, vilket gör att system baserade på typhus
erbjuder mindre variation än vad parametriserade
stommar gör. Kommer alla system som bygger på
ett stort mått av variation att gå samma affärsmäs-
siga öde till mötes som NCC Komplett och Open
House? Är det inneboende i komplexiteten att det
inte går att tjäna pengar på systemen? I så fall går
exempelvis PEABs industrialiserade system PGS en
svår framtid till mötes.
6 ¯ '
 Personligen tror jag inte att det

'PUPHSBG
4WFO
5JEFNBO
är så. Tvärtom tror jag att det finns
stora möjligheter att göra affärer
baserat på en industriell byggpro-
cess. Jag lyfter gärna fram de lön-
samma företagen inom småhusin-
dustrin, exempelvis Myresjöhus,
som arbetar med en kombination av
typhus och parametriserade stom-
mar och med system för låga flerbo-
stadshus. NCC Komplett och Open
House representerar ambitionen att
driva småhusindustrins metodik ett
steg vidare – att skapa ett system
för individuellt ritade flerbostadshus
med mycket stor del av arbetet fär-
digt från fabrik.

"SLJUFLUPOJTL
TLjSQB
System som istället bygger på ett
antal olika typlägenheter får ofta
kritik av arkitekter för att design-
processen blir banal och arkitektu-
ren ensidig. Det är dock möjligt att
föra en trovärdig argumentation att
parametriserade stommar skapar viljelös arkitektur
(eftersom kraven är höga på att systemet skall möta
många olika programkrav och detaljplaner) medan
typlösningar gör det möjligt att skapa arkitektur med
mycket god konceptuell skärpa. Ett projekt där man
tagit fram sådana kvaliteter är Vandkunstens Bedre
Billigere Boliger utanför Köpenhamn. I praktiken är
detta arkitekturen i detta område ett staplande av
lådor med mer eller mindre givet innehåll. Men de
arkitektoniska kvaliteterna i detta bostadsområde
och dessa hus är stora, sin ekonomisering till trots.
Vandkunsten har erfarenhet av denna typ av arki-
tektur, exempelvis genom Bo Klok i Hillerød.
)zKFS
LWBMJUFUFO
Enklare system ger färre möjligheter med varje
system, men är mindre kostsamma och lämnar ut-
rymme för fler system att utvecklas, som kan vara
sinsemellan olika. Generellt sett kvarstår de brukar-
relaterade kvaliteterna i industrialiseringen även
i enkla system, vilket visas av Vandkunsten. Indu-
strialiserat bostadsbyggande kan påverka bostadens
arkitektur på flera sätt; ökad precision och ökad
hållbarhet, bostadsrummet kan genom vinster i ra-
tionalitet utvecklas mot större areor, vilket ger mer
generella rum, samt inom rumsorganisationen där
större flexibilitet och rikare möjligheter för egna val
av rumstorlekar, rumsantal, inredningar med mera.
Det är utan tvivel så, att med hjälp av den industria-
liserade byggprocessen kan den arkitektoniska kva-
liteten höjas betydligt över den nivå som är vanlig i
det platsbyggda alternativet.
4UFHFU
UJMM
MzOTBNIFU
jS
LPSU
NCC och Open House visade att det gick att skapa
en långt driven industriell process för individuella
flerbostadshus med sådana kvaliteter, dock med /$$
,PNQMFUU
J

otillräcklig lönsamhet. Steget till att lyckas med )BMMTUBIBNNBS
god lönsamhet är inte långt. Personligen tror jag att
nyckeln är att hitta en balans mellan standardise-
ring och variation. Det vore därför olyckligt om vi
lät den pågående industrialiseringen som sådan klä
skott för att dessa system inte nådde ända fram på
första försöket. Det man kan ställa sig frågande till
är varför nedläggningen av NCC Komplett kom ef-
ter så kort tid, när det är känt att industrialisering
normalt kräver ett mer uthålligt engagemang innan
man kan bedöma den långsiktiga lönsamheten.
NCC Komplett och Open House kvarstår dock
som mycket bra exempel på möjligheter och risker
med ett långt gånget industriellt tänkande. Systemen
kvarstår som bra motvikter till industriella system
med långt driven typisering.
)JUUB
CBMBOTFO
Det är känt att bästa sättet att lyckas med något
nytt och svårt är att våga försöka och tillåta sig att
misslyckas. Ur branschens perspektiv tror jag att
den stora läxan att lära av de båda nedläggningarna
inte är att industrialiseringen är olönsam, utan att
den kräver att vi vågar ta omtag.
Nyckeln är att hitta rätt processer och rätt balans
mellan variation och standardisering. Här finns ett
stort behov av utveckling av affärsmässigheten hos
både entreprenörer, leverantörer och konsulter.
-jT
NFS
Ql
JOUFSOFU
XXXBSLJUFLUVSJOEVTUSJTF
1SPKFLU
#
XXXBSRGPSTLTF
"SLJUFLUFO
PDI
GBCSJLFO
°
FUU

TZNQPTJVN
PN
FO
BSLJUFLUSPMM
J
GzSjOESJOH

KRÖNIKA

6¯' /#(6!44%."9'' ! 2% . s  s     
 Betong-– och
Betong ochasfaltprovning
asfaltprovning

 Belysningsstolpar
 Portaler & skyltstolpar
 Högmaster
 


  Miljöbelysning
 






 Kunskap på djupet

Linnés väg 61


   191 35 Sollentuna
Betongpålning Spont Tätskärmar
Slitsmurar Grävpålar CFA
tel 08-444 55 90

&

#



'  fax 08-444 55 99




#
"



 Europile Pålteknik AB
Bachy Soletanche Sverige AB
!!! www.vagbelysning.com
Äsperedsgatan 9, 424 57 Gunnilse Tel 031-943610
www.europile.se Fax 031-943315

Geoteknik Geoteknik

Vill du veta hur det ser ut under markytan

–Använd Geofysiska instrument

08-564 88 300 • www.abem.se

Geoteknik

INFRASTRUKTUR
OCH GRUNDLÄGGNINGAR

BROAR
(36/%7"55&/4,:%% .&%
$&5$0 #&/50."5¥ #&/50/*5."55"
BULLERSKYDD
OCH STÅLRÖRSPÅLAR Svenska Geotech AB
är officiell återförsäljare av
CETCO’s bentonitmembran
Tel. 0046 (0)522-23435
Ruukki klarar hela projektet Fax. 0046 (0)522-23430
och dräneringsmattor.
för grund, stomme, tak och vägg Övriga produkter
• geotextil
• geomembran
• geonät

-JOJOH
5FDIOPMPHJFT
(SPVQ
Tel +46 243 887 44 - Fax +46 243 842 10
www.svenskageotech.se
www.ruukki.com/se christian@svenskageotech.se
 DwRS`]QVdObbS\ $*$$
$$$0$
WW\T`Oab`cYbc`^`]XSYb $$ 
$
$$$$

>`]XSYbS`W\Uac\RS`ZOUT‡`P`]O`dwUO`
Xw`\dwUO`TOabWUVSbS`[ [
$*$(!&$#$$3$$(%($"!$

''$$3$$)'

andcon.se

Det kompletta va-systemet

med funktioner i modul!
Rörbroar och Betongrör och -brunnar
Vägtrummor i stål! Avskiljare för slam, fett eller olja
www.smhi.se Vattenåtervinningsanläggningar
Andcon Sverige AB
Tel. 08-35 46 00, Fax 08-92 09 70 Nyckelfärdiga pumpstationer
info@andcon.se

SuperCor
www.alfaror.se
Nya Bohus Betong AB Dingle 0524- 40375, AB Dahlgrens
Cementgjuteri Skellefteå 0910-770280, AB Hammerdals
Betonggjuteri Hammerdal 0644-10470, Meag Va-system
AB Fagersta 0223-54017, Hallsberg 0582-12000, Huddinge
08-7112820, Stora Skedvi 0225-44150, Vänersborg 0521-
255150, Starka Betongindustrier Kristianstad och Lund 044-
202500, Getinge 035-54370, Timrå Betongindustri AB Berge-
forsen 060-579050, Visby Cementvaru AB Visby 0498-213550
– framtidens broar
SuperCor är det gemensamma namnet för stora
rörbroar av korrugerat stål. Konstruktionen har en
mycket kraftig korrugering vilket medger spänn-
vidder som överstiger 20 meter.
SuperCor-tekniken har också gjort det möjligt att
utveckla en ny profiltyp, BoxCulvert, som i princip är
en valvbåge med stor spännvidd och liten bygghöjd.
Konstruktionens styrka, den enkla tekniken, profil-
formen och snabbheten att bygga gör SuperCor-
profilen till ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt
intressant alternativ för broar med stora spännvidder.
Allt för väg och anläggning
Lidköping, Gävle, Lycksele,
Stockholm, Göteborg
ViaCon AB
Huvudkontor: Box 2064
531 02 LIDKÖPING
www.viacon.se Tel. 0510-600 40
MARKNADSNOTISER
Avbrutna arbeten
vid Bellevue
7jHWFSLFU
IBS
OV
CFTMVUBU
BUU

BWTMVUB
BSCFUFOB
WJE
#FMMFWVF

"OMFEOJOHFO
jS
BUU
NJMKzNJOJTUFS

"OESFBT
$BSMHSFO
NFEEFMBU

BUU
SFHFSJOHFO IBS
GzS
BWTJLU

BUU
GzSFTMl
FO
MBHjOESJOH
TPN

HzS
EFU
NzKMJHU
NFE
UJMMGjMMJHB

JOHSFQQ
J
/BUJPOBMTUBETQBSLFO

PN
EFTTB
TFEBO
lUFSTUjMMT
PDI

VUBO
BUU
EFU
IJTUPSJTLB
MBOETLB
QFUT
OBUVS
PDI
LVMUVSWjSEFO
J


VOHFGjS
MjTBSF
IBS
FO
KVSZ
WBMU
VU


zWSJHU
TLBEBT
7jHWFSLFU
LPNNFS
BUU

QSPKFLUFSB
FO
UVOOFM
TPN



'SBN
UJMM
EFO

BQSJM
LBO
OV

CZHHT
GSlO
NBSLZUBO
GSBN
UJMM

#FMMFWVFCFSHFU
PDI
EjSFGUFS

VQQIBOEMB
FO
FOUSFQSFOzS
GzS


CVJMEJOH
JOGPSNBUJPO
NFUFST
IzKE
3VVLLJ
LPNNFS

EFUUB
"SCFUFU
JOOFCjS
BUU
NBO



GzSTU
TDIBLUBS
CPSU
KPSENBT

IVWVEFOUSFQSFOzSFO

PDI
Mindre kli när
TPSOB

HKVUFS
FO
CFUPOHUVOOFM
3FWJU
4USVDUVSF

3FWJU
.&1

3BNCPMM
4WFSJHF
"#

CSPLPO Byggmax lanserar
PDI
EjSFGUFS
lUFSTUjMMFS
PNSl
EFU
*EBH
QMBOFSBS
7jHWFSLFU

GzS
FO
CZHHTUBSU
WJE
lSTTLJGUFU


FO
BNFSJ

WJMLFU
JOOFCjS
BUU

WJ
LBO
IlMMB
UJEQMBOFO
NFE
FO

USBGJLzQQOJOH
GzS
IFMB
/PSSB

MjOLFO

XXXWWTF

Nytt fasadsystem
från Sto med
tvåstegstätning
#ZHHNBUFSJBMMFWFSBOUzSFO
4UP

IBS
UBHJU
GSBN
FUU
LPNQMFUU
GVLU
TLZEEBOEF
PDI
WBUUFOBWWJTBOEF


JOGP!TXFEHFPTF
FMMFS
IFUFO
PDI
UB
FO
CFUZEBOEF

TZTUFN
TPN
LBO
BOWjOEBT
GzS

BMMB
UZQFS
BW
CZHHOBEFS

PBWTFUU

GBTBECFMjHHOJOH
%FUUB
JOOFCjS

zLBE
TjLFSIFU
NPU
GVLU
J
WlSB

USBEJUJPOFMMB
MjUUCZHHOBETTZT
UFN
4UP(VBSE
jS
FUU
NlMOJOHT
TZTUFN
TPN
TQSVUBT
EJSFLU
Ql

EFO
ZUUSF
TLJWBO
TPN
jS
NPO
UFSBE
Ql
SFHFMTUPNNFO
7JEBSF

UjUBT
TQBMUFO
NFMMBO
GzOTUFS
PDI

TUPNNF
J
UWl
TUFH
GzS
BUU
NJOJ
NFSB
SJTLFO
GzS
BUU
GVLU
USjOHFS

JO
XXXTUPTF

WjSNF


FO
GzS
VUWjOEJHU
CSVL
JOUFHSFSBEF
J
CKjMLMBHFOT
VO
48
/ # ( 6!4 4 % ." 9 ' ' ! 2 % . s  s 
Svensk Byggtjänst
lanserar Bygglo
#ZHHCSBOTDIFO
CMJS
GzSTU
J


OjSJOHTMJWFU
NFE
FO
TzLNPUPS

GzS
ZSLFTGPML
%FO
IBS
VUWFDL
MBUT
BW
4WFOTL
#ZHHUKjOTU
PDI

LBMMBT
#ZHHMP
#ZHHMP
GzSNFE
MBS
FOCBSU
EFO
JOGPSNBUJPO

Ql
*OUFSOU
TPN
jS
SFMFWBOU
GzS

CZHHCSBOTDIFO
.BO
TMJQQFS

BMMB
JSSFMFWBOUB
USjGGBS
TPN
NBO

GlS
WJB
UJMM
FYFNQFM
(PPHMF

XXXCZHHMPTF
Autodesk lanserar
nya lösningar för BIM
"VUPEFTL
IBS
MBOTFSBU
OZIFUFS
OB
J
TJOB
PNGBUUBOEF
MzTOJOHBS

GzS
#*.
XXXCFUPOHTF

NPEFMMJOH
1SPEVLUGBNJMKFO

PNGBUUBS
3FWJU
"SDIJUFDUVSF
"VUP$"%
$JWJM
%
PDI
"VUPEFTL

/BWJT8PSLT
XXXBVUPEFTLTF
Skjuvhållfasthet –
utvärdering i
kohesionsjord
*
TLSJGUFO
4(*
*OGPSNBUJPO

CF
TLSJWT
IVS
PMJLB
GzSTzLTSFTVMUBU

PDI
FNQJSJTLB
FSGBSFOIFUFS
LBO

CFEzNBT
PDI
WjHBT
TBNNBO

GzS
BUU
HF
FO
Tl
HPE
CJME
TPN

NzKMJHU
BW
IlMMGBTUIFUTFHFOTLB
QFSOB
J
LPIFTJPOTKPSE
#FTUjMMFT

GSlO
4(*
MBEEBT
OFS
GSlO
XXXTXFEHFPTF

TUSVLUVSQSPKFLU
XXXPEFOOV

Laboratorieprovning
för geotekniska
utredningar
7jHMFEOJOHFO
BWTFS
HFPUFL
OJTLB
GzSIlMMBOEFO
J
4WFSJHF

PDI
jS
GSjNTU
jNOBE
BUU
WBSB

FO
IKjMQ
WJE
QMBOFSJOH
PDI
HF
OPNGzSBOEFU
BW
GjMUBSCFUFU
PDI

EFO
FGUFSGzMKBOEF
MBCPSBUPSJF
QSPWOJOHFO
GzS
FO
HFPUFLOJTL

VUSFEOJOH
*
WjHMFEOJOHFO
HFT

SFLPNNFOEBUJPOFS
GzS
WJMLB
MB
CPSBUPSJFVOEFSTzLOJOHBS
TPN

CzS
VUGzSBT
VUzWFS
SVUJOVOEFS
TzLOJOH
GzS
PMJLB
HFPUFLOJTLB

GSlHFTUjMMOJOHBS
4('
/PUBU

LBO


MBEEBT
OFS
GSlO
4('T
IFNTJEB

XXXTHGOFU

Strusoft har fått 10-
miljonersorder i Qatar
4USV4PGU
IBS
GlUU
FUU
LPOUSBLU

NFE
FUU
PSEFSWjSEF
Ql
DB


NJMKPOFS
LSPOPS
GzS
QSPHSBN
WBSB
GzS
BOBMZT
PDI
EFTJHO
BW

CZHHOBEFS
TBNU
LPOTUSVLUJPO

PDI
QSPEVLUJPO
BW
QSFGBCSJDF
SBEF
CFUPOHFMFNFOU
4ZTUFNFU

LPNNFS
BUU
JNQMFNFOUFSBT

VOEFS
lSFU
Ql
FO
BW
WjSMEFOT

TUzSTUB
QSFGBCGBCSJLFS
TPN
jS

VOEFS
VQQGzSBOEF
J
IVWVE
TUBEFO
%PIB
J
2"5"3
XXX
TUSVTPGUDPN

Ruukki levererar
stålkonstruktioner
3VVLLJ
LPNNFS
BUU
MFWFSFSB

TUlMTUSVLUVSFSOB
lU
CSPO
TPN

CZHHT
zWFS
)VEjMWFO

LJMPNFUFS
OPSS
PN
(zUFCPSH

J
4WFSJHF
'jSEJHTUjMME
LPNNFS

CSPO
BUU
WBSB

NFUFS
MlOH
NFUFS
CSFE
PDI
EFO
LPNNFS
BUU

GzSCJOEB
EF
ClEB
TJEPSOB
Ql


BUU
BSCFUB
UjUU
JIPQ
NFE
/$$
TUSVLUzSFO
XXXSVVLLJTF

Strabag förvärvar
Oden
4USBCBH
°
FUU
BW
&VSPQBT
TUzST
UB
CZHH
PDI
BOMjHHOJOHTGzSF
UBH
°
IBS
GzSWjSWBU
FO
NBKPSJUFU

BW
0EFO
"OMjHHOJOHTFOUSF
QSFOBE
(FOPN
GzSWjSWFU
UBS

453"#"(
FUU
GzSTUB
TUFH
JO
Ql

EFO
TWFOTLB
NBSLOBEFO
NFE

BNCJUJPOFO
BUU
UJMMTBNNBOT

NFE
0EFO
VUWFDLMB
WFSLTBN
NBSLOBETQPTJUJPO
JOPN
JOGSB
5FQSP
CZUFS
OBNO
UJMM
$FNCSJU

Tak- och väggmaterial
spar energi
1SFMBR
&OFSHZ
jS
EFO
TFOBTUF

OZIFUFO
J
44"#
5VOOQMlUT

QSPHSBN
BW
UBL
PDI
GBTBENB
UFSJBM
%FU
OZB
NBUFSJBMFU
IBS

FHFOTLBQFS
TPN
LBO
CJESB
UJMM

BUU
TjOLB
FOFSHJGzSCSVLOJOHFO
J

CZHHOBEFS
NFE
VQQ
UJMM

QSP
DFOU
)FNMJHIFUFO
MJHHFS
J
OZB

GjSHCMBOEOJOHBS
PDI
QJHNFOU

TPN
CjUUSF
LMBSBS
BUU
SFHMFSB

WjSNFJOTUSlMOJOH
1SFMBR
&OFSHZ
GJOOT
J
UWl

WBSJBOUFS
PDI
FO
GzS
JOOFWjHHBS
PDI
UBL

JOPNIVT
%FO
VUWjOEJHB
WBSJBO
6 ¯ '
UFO
BW
NBUFSJBMFU
ClEF
SFGMFL
UFSBS
PDI
BWMFEFS
WjSNF
CPSU

GSlO
CZHHOBEFO
#FIPWFU
BW
BUU

UJMMGzSB
LZMB
JOPNIVT
NJOTLBS

BWTFWjSU
XXXQSFMBRTF

Nu utses Betongens
sju underverk
/V
jS
EFU
EBHT
BUU
SzTUB
GSBN

4WFSJHFT
TKV
CFUPOHVOEFSWFSL

#MBOE
OjTUBO

GzSTMBH
TPN

MjNOBUT
BW
5JETLSJGUFO
#FUPOHT

OPNJOFSJOHBS
UJMM
VUNjSLFMTFO

#FUPOHFOT
TKV
VOEFSWFSL

4WFSJHFT
CFGPMLOJOH
SzTUB
GSBN

TJOB
GBWPSJUFS
Ql
IFNTJEBO

ny isolering
#ZHHNBY
jS
GzSTU
J
&VSPQB
NFE

BUU
MBOTFSB
*40TPGU
LBOTL
JTPMFSJOH
IFMU
VUBO
CJOE
OJOHTNFEMFU
GPSNBMEFIZE
PDI

VSFB
%FO
OZB
JTPMFSJOH
LjOOT

PDI
TFS
VU
TPN
CPNVMM
NFO
IBS

TBNNB
IzHB
JTPMFSJOHTFHFO
TLBQFS
TPN
USBEJUJPOFMM
JTPMF
SJOH
*40TPGU
LMJBS
PDI
EBNNBS

JOUF
MJLB
NZDLFU
TPN
TUFO
PDI

HMBTVMM
PDI
jS
FUU
CSB
BMUFSOBUJW

GzS
BMMFSHJLFS

Säg ’sembrit till oss!
GzS
BUU
TJHOBMFSB
BUU
NBO
JOHlS

J
FO
TUPS
GzSFUBHTHSVQQ
NFE

zWFS

BOTUjMMEB
J
IFMB


&VSPQB
XXXDFNCSJUTF

Nya sätt att bygga
med trä
.BSUJOTPOT
TUPNTZTUFN
J

NBTTJWUSj
CZHHT
GjSEJHU
J

GBCSJLFO
PDI
NPOUFSBT
Ql

QMBUT
'zS
BUU
VQQOl
NBYJNBM

QSFGBCSJDFSJOHTHSBE
IBS
.BS
UJOTPOT
VUWFDLMBU
MzTOJOHBS

EjS
ESBHOJOHBS
BW
FM
PDI
TQSJOLMFSTZTUFN
MFWFSFSBT

EFSLBOU
,jSOBO
J
EFU
OZB
TjUUFU

BUU
CZHHB
IVT
jS
EFU
TPN
LBMMBT



"WB-PH
,-USj
PDI
jS
FO
CFOjNOJOH

GzS GMFSTLJLUTUSjTLJWPS
NFE

WBSUBOOBU
TLJLU
LPSTMBHU
4UPN
NFOT
BMMB
CZHHEFMBS
TLZEBT
VO
EFS
IFMB
NPOUBHFUJEFO
HFOPN

NPOUBHFTZTUFNFU
&YUPMFS

*
NPOUBHFTZTUFNFU
JOHlS
FO

USBWFST
TPN
MZGUFS
CZHHEFMBSOB

Ql
QMBUT

TLZEETSjDLFO
GzS 5FOTBST
UFLOJLFS

GBMMTLZEE

TUjMMOJOH
GzS
LPNQMFU IBS
WJEBSFVU
UFSJOHTBSCFUFO
Ql
GBTBE
%FTT
VUPN
UjDLT
IFMB
EFO
BLUVFMMB

IVTLSPQQFO
JO
NFE
IKjMQ
BW

FUU
WjEFSTLZEE

TPN
GzMKFS
NFE
EF
SFLUBOHVMjSB

VQQlU
WBSUFGUFS
BSCFUFU
GPSU
TLSJEFS
UJMMT
BUU
EFU
QFSNBOFOUB

UBLFU
jS
Ql
QMBUT
XXXNBSUJO
TPOTTF
PDI
XXXFYUPMFSTF
Patenterat
montagesystem
&VSPQSPGJM
MBOTFSBS
FUU
OZUU

QBUFOUFSBU
NPOUBHFTZTUFN

GzS
HJQTTLJWPS
Ql
TUlMSFHMBS

4ZTUFNFU
HlS
VU
Ql
BUU
TLJWPSOB

MJNNBT
UJMM
SFHMBSOB
/ZIFUFO
jS

BUU
TLJWPSOB
GJYFSBT
NFE
IKjMQ

BW
NBHFOUMJOKBMFS
UJMMT
MJNNFU

IBS
IjSEBU
"MMU
NPOUBHF
TLFS

VUBO
TLSVW
WJMLFU
HFS
FUU
TOBCCU

)FOOJOH
-BSTFO
6S
KVSZOT

FLPOPNJTLU
PDI
FSHPOPNJTLU

NPOUBHF
XXXFVSPQSPGJMTF


WJMLFU

6¯'
/#(6!44%."9'' ! 2% . s  s    
Nya produkter
från Bergsäker
.FE
EF
TFOBTU
VUWFDL
MBEF
QSPEVLUFSOB
J

#FSHTjLFST
TPSUJNFOU

LBO
NBO
FOLFMU
TJUUB
J

Den kvalificerade
.KzMCZ
PDI
zWFSWBLB


BLUVFMMB
NjUEBUB
GSlO
tekniska tidskriften
FO
CZHHQMBUT
J
#BSDF
MPOB
&MMFS
UWjSU
PN
för hela bygg-, anläggnings-
%F
OZB
QSPEVLUFSOB
och fastighetsbranschen
"WB/FU
8FCC
HFS
.
PDI
"WB5SBDF
HFS

BOWjOEBSOB
FO
IFMU
OZ
GSJIFU
I Vbyggaren
PDI
CFUZEMJHU
TUzSSF
LPOUSPMM – finner du den senaste tekniska utvecklingen inom
NzKMJHIFUFS
XXXCFSHTBLFSTF

byggsektorn på ett lättillgängligt sätt
Triangulära öppningar – diskuteras även ”mjuka frågor” som aktuell bransch-
ger starkare geonät! utveckling i initierade artiklar
5SJ"Y
jS
GSBN
UJEFOT
HFPOjU
– presenteras intressanta byggprojekt
– skriver kunnigt branschfolk om sina specialområden
WFDLMBU
EFU
UJEJ för en bred krets av civilingenjörer och branschfolk
HBSF
UWlBYJBMB

– hittar du artiklar om Husbyggnad, Anläggnings-
OjUFU
PDI
FSTBUU

byggnad, Geoteknik, VA-teknik, Miljö, Brobyggnad, IT,
zQQOJOHBSOB
J
Vägbyggnad, Fastighetsförvaltning m.m.
OjUFU
NFE
USJBOHVMjSB
.BO
IBS

EFTTVUPN
zLBU
SJCCUKPDLMFLFO

Nr 3 / 2008 handlar om:
PDI
GzSjOESBU
LOVUQVOLUFSOBT

TUSVLUVS
%FUUB
IBS
TLBQBU
FUU
Samhällsbyggnad
OjU
NFE
zWFSMjHTFO
QSFTUBOEB
sInfrastruktur sBranschutveckling
XXXCZHHSPTTF sInför SVRs Samhällsbyggnadsdagar
Helgjutet Nr 4 / 2008 handlar om:
4WFOTLB
'BCSJLTCFUPOHGzSF Geoteknik
OJOHFO
IBS
GzS
USFEKF
HlOHFO
sTunnelbyggande sNy teknik sBranschutveckling
VUTFUU
FO
WJOOBSF
UJMM
QSJTFU

)FMHKVUFU
%FUUB
lS
UJMMEFMBT
EFU

6QQTBMB
,POTFSU

,POHSFTT
Nr 5 / 2008 handlar om:
SJUBU
BW
EFO
EBOTLF
BSLJUFLUFO
Husbyggnad
sStombyggnad sPrefabbyggnad sBetong-Stål-
NPUJWFSJOH
³%FO
QMBUTHKVUOB
Glas-Trä sProduktionsteknik
CFUPOHFO
IBS
VUOZUUKBUT
Ql

FUU
GzSUKjOTUGVMMU
TjUU
HFOPN

EF
TUBCJMJTFSBOEF
USBQQIVTFO

TBNU
GzS
BWWjYMJOH
BW
EF
FY
DFOUSJTLB
CjSMJOPSOB
%FU
QMBUT Investera i framtiden
HKVUOB
CZHHBOEFUT
GMFYJCJMJUFU
– annonsera idag!
WBS
FO
GzSVUTjUUOJOH
GzS
BUU
QSP
KFLUFSJOH
PDI
CZHHBOEF
TLVMMF
Kontakta Migge Sarrión, tel: 08-590 771 50,
LVOOB
ESJWBT
QBSBMMFMMU
annons@vbyggaren.se
LSjWEFT
GzS
BUU
LMBSB
EFO
LPSUB

CZHHUJEFO
Ql

NlOBEFS³ Prenumerera:
SVR, 08-545 217 50, svr@svr.se
Redaktionen:
Lars Hamrebjörk, 070-630 22 17,
redaktionen@vbyggaren.se
Webbplats: www.vbyggaren.se

 KONSULTERANDE INGENJÖRER

R
Stockholm 08-35 26 25 R
Uppsala 018-10 03 90

R
Sigtuna 08-594 407 80

-KVE
t 7JCSBUJPOFS
t "LVTUJL
t #VMMFS Ingenjörsgeologi, Grundvattenutredningar,Tunnelplanering,

1 3 0 + & , 5 & 3 * / (
# & 3 ­ , / * / ( " 3
. ­ 5 / * / ( " 3 Geologisk dokumentation, TBM-utredningar, DRB-uppdrag
#ZHHOBETBLVTUJL #ZHHQMBUTCVMMFS
QSPHSBN
MKVEJTPMFSJOH
WFOUJMBUJPO CVMMFSLBSUPS
ÌUHÊSEFS
3VNTBLVTUJL 5SBGJLCVMMFS
TUSÌMHÌOHTCFSÊLOJOHBS
ÌUHÊSEFS CVMMFSLBSUPS
TLÊSNBS
GBTBEJTPMFSJOH

Banérgatan 37, 115 22 Stockholm. Tel 08- 662 20 60. Fax 08- 662 50 02
5FM





XXXBDPVTUJDTF


5VNTUPDLTWÊHFO



5ÊCZ
www.mineconsult.se info@mineconsult.se

Brand- och riskkonsult

Mer än Byggnadskonstruktion
3D-modellering
Projektledning
bara
Brandskyddsprojektering s Riskhänsyn i samhällsplaneringen
Øresund Saftey Advisers AB
Besöksadress: Hans Michelsensgatan 9 s Box 82 s 201 20 Malmö
Tel: 040-664 17 00 Fax: 040-664 17 19
s Helsingborg 042-450 10 00 sSunsdvall 060-740 40 01
hus Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå
090-70 23 70, www.lps.se
www.oresundsaftey.se

Certi¿erat kvalitets-

"DLSFEJUFSB

Ackrediterade
och miljölednings- mätmetoder
system

MRM Konsult AB • Miljötekniska markundersökningar

NITRO CONSULT AB
Box 63
971 03 LULEÅ
• Geoteknik, georadar, seismik Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel. 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36
Telefon 0920-60460 • Väg-och geotekniskt laboratorium för: Spräng- o. bergteknisk rådgivning, Projektering, Programhandlingar, Byggledning,
Fax 0920-60474 Riskanalys, Syneförrättning Vibrationskontroll, Skadeutredningar, Utbildning och
info@mrm.se - Jord-och bergmaterial träning. Instrument (hyra och försäljning),
www.mrm.se - Kvalitetskontroll av ballast Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Enköping, Karlskrona, Göteborg

Kunnande i en klass för sig

 Akustik
 Buller
 
   

   Vibrationer

 
  
 ÅF-Ingemansson AB
www.ingemansson.se
SamhällsBYGGARNA





 

 



nTHETOTALRESOURCEFORTOUGHMARINECONSTRUCTIONJOBS

WWWBOSKALISSE

Bygga
med
prefab

www.betongvaruindustrin.se





www.bergsaker.se
1PTUUJEOJOH
#
3FUVSBESFTT

7jH
PDI
WBUUFOCZHHBSFO

#PY



4UPDLIPMN

Fabrikstillverkat

En god livsmiljö är den bästa ramen för ett gott liv. Som när estetik, omgivning och material är i harmoni
och samklang med naturen. I våra samarbeten med arkitekter, fastighetsägare och byggföretag är det
sådana livsmiljöer vi är med och skapar. Det är därför vi tillverkar stora flerbostadshus i rationell och
torr fabriksmiljö. För att spara tid och pengar – både i tillverkningen och montaget på plats. Då slipper
vi pruta på design, kvalitet och de goda hållbara materialen.

PRISADE KUNDER OCH UPPMÄRKSAMMADE BYGGNADSVERK

Limnologen Växjö, Sveriges högsta nybyggda bostadshus i trä.
Byggherre: Midroc. Arkitekt: Arkitektbolaget. Stomentreprenör: Martinsons.
Inre Hamnen Sundsvall, fem sexvånings bostadshus i trä.
Byggherre: Mitthem. Arkitekt: White. Stomleverantör: Martinsons.

Martinsons är en norrländsk familjeägd träförädlingsindustri. Vi är Sveriges största

producent av limträ, träbroar och byggsystem i trä för flerbostadshus och hallar.
Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel: 0914-207 00 www.martinsons.se Norrländskt trä med mervärden