Full Text 01

I jakten på en god natts sömn:
Ett försök till manipulering av tankar innan insomning
Sammanfattning
I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med

fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att
manipulera mängden negativa tankar innan insomning genom
tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad
ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan
mängd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité,
insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även
mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock
visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa
tankar innan insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade
oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på
måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade
sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa
tankar hade för dessa. Resultatet diskuteras i förhållande till
tidigare forskning.
Nyckelord. SCED, insomni, negativa tankeprocesser, savoring,
framkallad ruminering.
Karolina Mardula & Ebba Winai

Handledare: Steven J. Linton
Psykologprogrammet, examensuppsats
Termin 9 HT 2010
Örebro Universitet
1
Tankar och sömn [2]
The quest for a good night’s sleep:
An attempt to manipulate thought activity before sleep onset

Karolina Mardula & Ebba Winai
School of Law,Psychology and Social Work, Örebro University
Abstract
The possibility of manipulating the amount of negative thoughts
before sleep onset in four subjects with insomnia was investigated
in a single case crossover experimental design (SCED). The
attempt to change the amount of thoughts consisted of two
experimental conditions, savoring and induced rumination.
Significant correlations were found between the amount of
negative thoughts before sleep onset and quality of sleep, sleep
onset latency and number of awakenings. There were also
correlations between the amount of negative thoughts and distress
related to the thoughts. The experiments did, however, not
influence the amount of negative thoughts before sleep onset.
Conclusions concerning causal factors of the sleep difficulties and
the impact of the amount of negative thoughts were made
impossible by the large variability in the scores. The results are
discussed in relation to previous research.
Keywords: Insomnia, Negative Thoughts, SCED, Savoring,
Induced Rumination
Psychologist Programme, Term 9. Supervisor: Steven J. Linton
Innehållsförteckning
Inledning………………………………………………………………………………………......7
Bakgrund………………………………………………………………………………………......7
Insomni………………………………………………………………………………........7
Prevalens……………………………………………………………………......…8
Komorbiditet…………………………………………………………………........9
Tankars betydelse för insomni…………………………………………………………...10
Harveys kognitiva modell……………………………………………………......11
Negativa tankeprocesser………………………………………………………....12
Oro…………………………………………………………………………….....12
Ruminering……………………………………………………………………....13
Likheter, skillnader och samband………………………………………………..13
Repetitiva tankar………………………………………………………………....14
Transdiagnostiska instrument…………………………………………………....14
Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn……………………......15
Experimentella studier av Harveys kognitiva modell…………………………....15
Sambandet mellan kognitiv stress och sömn………………………………….....16
Olika strategier för att hantera tankar…………………………………………....17
Tankestrategier, mängd tankar och sömn – möjliga samband?..............................19
Olika typer av tankar och insomningslatens……………………………………..20
Syfte……………………………………………………………………………………...22
Metod………………………………………………………………………………………….....24
Design…………………………………………………………………………………....24
Variabler som studien avser att påverka……………………………………….....25
Deltagare………………………………………………………………………....25
Etiska överväganden……………………………………………………………..27
Material…………………………………………………………………………………..28
Mätmetoder………………………………………………………………………28
Frågeformulär……………………………………………………………………28
Sömndagbok……………………………………………………………………..30
Procedur………………………………………………………………………………….30
Interventionerna……………………………………………………………………….....31
Analysmetoderna…………………………………………………………………….......33
Visuell analys………………………………………………………………….....33
Korrelationsanalys……………………………………………………………….34
Resultat…………………………………………………………………………………………..35
Möjliga samband………………………………………………………………………...35
Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité………….....35
Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar.............35
Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité…………………………..36
Sambandet mellan insomningslatens och mängd negativa tankar……………….36
Sambandet mellan insomningslatens och PTQ………………………………….36
Sambandet mellan mängd negativa tankar och PTQ………………………….....36
Sambandet mellan ISI och sömnkvalité.................................................................36
Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité……………….………37
Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité………………………………………37
Visuell analys………………………………………………………………….…38
Deskriptiv statistik……………………………………………………….………38
Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar……………………………….......39

Visuell analys……………………………………………………………….....…39
Deskriptiv statistik………………………………………………………….....…40
Skattningar av repetitiva negativa tankemönster…………………………………….......41
Visuell analys………………………………………………………………….....41
Skattningar av sömnsvårigheter: Insomnia Severity Index (ISI)…………………….......43
Visuell analys………………………………………………………………….....43
Förändringar i mått relaterade till sömn.............................................................................44
Insomningslatens………………………………………………………………………....44
Visuell analys…………………………………………………………………….45
Deskriptiv statistik……………………………………………………………….45
Uppvaknanden……………………………………………………………………...……46
Visuell analys……………………………………………………………….……46
Deskriptiv statistik………………………………………………………….……47
Skattningar på Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)…………………......…48
Visuell analys……………………………………………………………….……48
Diskussion......................................................................................................................................50
Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning?......................50
Samband mellan mängd negativa tankar och obehag av tankar……………………....…51
Samband mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité…………………………....…51
Övriga sömnrelaterade faktorer……………………………………………………….....52
Skattningar av grad av sömnsvårigheter……………………………………………....…53
Skattningar av stämningsläge……………………………………………………………54
Möjliga förklaringar till uteblivna effekter.......................................................................54
Stämmer resultaten med tidigare forskning?.....................................................................57
Svagheter och styrkor……………………………………………………………………58

Framtida forskning…………………………………………………………………….…59
Slutsats...............................................................................................................................60
Referenser………………………………………………………………………………………. 62
Bilagor………………………………………………………………………………………....…69
Bilaga 1: Information vid rekrytering................................................................................69
Bilaga 2: Telefonintervju...................................................................................................70
Bilaga 3: Information till deltagare………………………………………………………74
Bilaga 4: Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)……………………………...76
Bilaga 5: Insomnia Severity Index (ISI)............................................................................79
Bilaga 6: Perseverative Thinking Questionnaire (PTQ)....................................................81
Bilaga 7: Sömndagbok.......................................................................................................82
Bilaga 8: Instruktion till session experiment savoring.......................................................88
Bilaga 9: Instruktion till deltagare experiment savoring....................................................89
Bilaga 10: Instruktioner till experiment framkallad ruminering........................................90
Bilaga 11: Uppföljning......................................................................................................93

Inledning
Att efter en lång dag äntligen få krypa ner i sin säng och bara slappna av är något som de allra
flesta av oss längtar efter. Vissa längtar efter det mer än andra men för dem är sängen istället
förknippad med oro och negativa tankar vilket gör det svårt att komma till ro och somna in. Det
sägs att man ägnar hälften av sitt liv till att sova – om man kan sova det vill säga. I och med det
ökade tempot i dagens samhälle har många av oss svårt att lämna stressen och tankarna utanför
sovrummet. När tankarna väl dykt upp kan det vara svårt att lägga dessa åt sidan vilket också kan
öka oron, både över den bristande sömnen och över den kommande morgondagen. Att detta kan
påverka sömnen anses vara vedertaget, samtidigt saknas det kunskap om till vilken grad tankarna
är avgörande för sömnsvårigheterna. Till vilken utsträckning lever dessa sitt egna liv och går de
att påverka?
Bakgrund
Insomni
Sömnsvårigheter är ett vanligt förekommande problem och är dessutom starkt sammankopplat
med olika typer av psykisk ohälsa. Insomni innebär enligt de kliniska kriterierna i DSM-IV:
svårigheter att somna in, täta uppvaknanden, uppvaknanden tidigt på morgonen och oförmåga att
somna om, eller en känsla av att inte bli utsövd, under minst en månad (American Psychiatric
Association [APA], 2000). Sömnstörningen eller den trötthet som den orsakar på dagen ska
enligt samma diagnostiska system också resultera i ett kliniskt signifikant lidande och försämrad
funktion i arbete, sociala sammanhang eller andra viktiga avseenden. Vid diagnostisering
särskiljer man också om insomnin är primär eller om den är en direkt följd av andra
hälsoproblem såsom narkolepsi eller om den endast förekommer i samband med en annan
psykisk störning eller beror på fysiologiska effekter av någon substans. En insomnidiagnos
grundas huvudsakligen på klientens subjektiva skattning av sin upplevelse men kan också mätas
genom olika instrument såsom aktigrafen som mäter rörelser under natten (Morin & Espie,
2004).
Prevalens
Prevalensen av insomni är omdiskuterad och siffrorna ser olika ut beroende på vilken definition
som används, framförallt gällande om sömnproblemen ska ge negativa konsekvenser på dagen
eller inte (Jansson-Fröjmark & Linton, 2008). Studier som utgår från de kriterier nämnda i DSM-
IV (APA, 2000) visar att ca 30 % av befolkningen har sömnproblem någon gång under sin livstid
och att 10 % av befolkningen uppfyller kriterierna för diagnosen insomni (Morin et al. 2006a;
Ohayon, 2002). Bland individer med sömnsvårigheter finns det en överrepresentation av kvinnor
(Buysse et al., 2008; Ohayon & Paiva, 2005). En prevalensstudie av Statistiska centralbyrån
(SCB) (Folkhälsorapport från Socialstyrelsen 2009, i Statens beredning för medicinsk
utvärdering [SBU], 2010) visar att ca 14 % av svenska kvinnor och 7 % av svenska män
uppfyller en insomnidiagnos. Förekomsten av insomni och sömnsvårigheter ökar med åldern
(Morin & Grambling, 1989) och sömnsvårigheter förekommer oftare bland dem med lägre
socioekonomisk status (SCB, 2008 i SBU, 2010). Dessutom innebär sömnsvårigheter ofta en
negativ påverkan på arbetsprestationen och leder till mer sjukskrivning från arbetet (Linton &
Bryngelsson, 2000).
En longitudinell studie utförd på svensk befolkning visar att insomni är ett bestående
problem genom livet för ungefär 4 % av befolkningen och att ca 3 % utvecklar en
insomnidiagnos under ett år (Jansson-Fröjmark & Linton, 2008). Dock minskar problemen för
mer än 5 % av befolkningen naturligt så att de inte längre uppfyller diagnosen.

Komorbiditet
Sömnproblem samvarierar med både psykisk och fysisk ohälsa. Studier visar att mer än 40 % av
de som uppfyller en insomnidiagnos också uppfyller en annan psykiatrisk diagnos (Ford &
Kamerow, 1989; Roth et al., 2006). Det vanligaste förekommande problemet i samband med
insomni är egentlig depression, men även ångestsyndrom och alkoholmissbruk korrelerar med
insomni (Ford & Kamerow, 1989). Studier visar på samvarians med annan problematik men det
är svårt att uttala sig om kausalitet. Enligt flera studier kan insomni dock anses vara en riskfaktor
för att utveckla depression (Breslau et al., 1996; Ford & Kamerow, 1989; Mallon, Broman, &
Hetta, 2000) och för att depressionen ska återkomma (Perlis et al., 2006). Ångestsyndrom (GAD,
OCD, paniksyndrom och fobier) har en samvarians med insomni på upp till ca 36 % (Breslau et
al., 1996).
Sömnsvårigheter förekommer också i samband med olika hälsoproblem såsom
hjärtproblem hos män (Mallon et al., 2002) och diabetes (Nilsson et al., 2004). Att sova mer än
åtta timmar per natt eller mindre än åtta timmar per natt har även visat sig korrelera med ökad
dödlighet (Kripke et al., 2002).
Fokus hamnar ofta på den komorbida diagnosen då sömnproblemen ses som en
konsekvens av den primära diagnosen (Harvey, 2008). Dock tyder mycket på att insomni bör ses
som en egen klinisk företeelse och dessutom som en komponent av flera vilka i en negativ spiral
bidrar till psykisk problematik (Harvey, 2008; Morin, 2010). Då insomni förekommer samtidigt
som annan psykisk problematik kvarstår sömnsvårigheterna även efter att den komorbida
diagnosen inte längre uppfylls och vid en jämförelse av farmakologisk behandling av depression
med farmakologisk behandling av depression och KBT för insomni hade den sistnämnda
kombinationen bäst resultat på båda diagnoserna (Manber et al., 2008). Harvey (2008)
argumenterar för att identifiera de gemensamma transdiagnostiska processerna inom de olika
komorbida störningarna för att på så sätt kunna använda samma behandling för att påverka två
olika diagnoser.
På grund av den höga komorbiditeten planeras det att i den kommande upplagan av
DSM-V ändra från diagnosen primär insomni eller insomni relaterad till en annan psykiatrisk,
medicinsk eller substansstörning till endast ”insomnia disorder” där det sedan anges om
störningen förekommer samtidigt som någon annan psykisk eller fysisk problematik (Reynolds
& Redline, 2010). Detta bland annat för att frångå vad som har orsakat vilket problem och istället
beskriva de förekommande problemen.
Tankars betydelse för insomni
Olika typer av återkommande negativa repetitiva tankeprocesser har visat sig vara ett vanligt
förekommande, transdiagnostiskt fenomen (Harvey et al., 2004) och sambandet mellan negativa
tankar av olika slag och insomni har länge varit omdiskuterat (Borkovec, 1982). Det har visat sig
att personer med sömnsvårigheter i högre utsträckning än personer utan sömnsvårigheter
rapporterar att deras tankar hindrar dem från att somna (Harvey, 2001), att de har fler
sömnrelaterade katastroftankar (Harvey & Greenall, 2003), att de grubblar mer kring sin sömn
(Carney et al., 2006) och att tankarna innan insomning upplevs som svårare att kontrollera
(Harvey, 2003; Nelson & Harvey, 2003). Man har även hittat samband mellan upplevelsen av
hur ofta negativa tankar hindrar insomning och svårighetsgraden av insomnin (Ree et al., 2005)
samt oro och insomnins förlopp över tid (Jansson & Linton, 2006). Försök har gjorts till att
kartlägga kognitiva faktorers betydelse både för uppkomst och vidmakthållande av insomni
(Harvey, 2005).
Harveys kognitiva modell
Harvey (2002) har skapat en kognitiv förklaringsmodell som framförallt fokuserar på
vidmakthållande faktorer. Denna modell bygger till stor del på forskningen kring ångest och
fokuserar på den sömnrelaterade negativa kognitiva aktiviteten hos personer med insomni. I
modellen föreslås att processer som sker under dagen har en lika stor betydelse som de processer
som sker under natten för vidmakthållandet av sömnsvårigheterna. Man diskuterar i modellen
hur både tankar, övertygelser, en förhöjd arousal, processer knutna till uppmärksamheten och
säkerhetsbeteenden är centrala faktorer vid insomni. Modellen förklarar att personer med
insomni har en hög nivå av tankar rörande sömn, sömnbrist och hur välfungerande man känner
sig. Dessa tankar leder till obehag och negativ arousal kring de upplevda sömnbesvären som i sin
tur påverkar vad personer med insomni uppmärksammar hos sig själva. Uppmärksamhetsfokus
hamnar på sömnrelaterade hot av olika slag, till exempel på tecken på att man inte sovit
tillräckligt. Ångestpåslaget och ett förhöjt uppmärksamhetsfokus gör även att personer får en
skev föreställning kring sin faktiska trötthet och hur mycket man sover.
Alla dessa faktorer anses i sin tur missgynna sömnen vilket resulterar i en negativ spiral.
Spiralen vidmakthålls av olika felaktiga övertygelser kring sömn och säkerhetsbeteenden av
olika slag. Övertygelserna kan till exempel röra vad personen har för föreställningar om vad som
är en optimal mängd sömn. Säkerhetsbeteendena i sin tur används både på natten och under
dagen. Kvällstid kan de bestå av olika strategier kring att försöka tränga bort tankarna eller att
stoppa sitt tänkande. Under dagen kan de bestå av att sova under dagtid eller att ställa in
aktiviteter som anses vara krävande. Precis som att denna negativa spiral påverkar den faktiska
sömnkvalitén, kan den även påverka personers förmåga till att fungera under dagen. Det är även
tänkt att processerna under dagen påverkar de processer som sker under natten och vice versa.
Negativa tankeprocesser
Samtidigt som negativt laddade tankeprocesser (eller kogntiv arousal) inom
kognitionsforskningen delas upp i en rad olika begrepp tenderar dessa begrepp när de används
inom sömnforskningen istället att klumpas ihop eller likställas (Harvey, 2005) och distinktioner
mellan begreppen efterfrågas (Carney et al., 2010). Bland de många olika begrepp som
omnämnts finns exempelvis oro, ruminering och påträngande tankar.
Oro
Oro har beskrivits som negativt känslomässigt laddade, okontrollerbara tankar och bilder
(Andrews & Borkovec, 1988). Dessa tankar och bilder fokuserar ofta på framtida osäkra utfall
men även det förgångna. Oro anses ha egenskaper och involvera processer som är gemensamma
med både rädsla, ångest och nedstämdhet. Det har även beskrivits att oro stör vår förmåga att
fokusera (Borkovec et al., 1983). Trots att definitionen av oro inkluderar både tankar och bilder
har det poängterats att oro framförallt är ett flöde av verbal kognitiv aktivitet snarare än tankar
som yttrar sig som föreställningar (Behar, Vescio & Borkovec, 2005; Borkovec & Inz, 1990).
I Wells metakognitiva modell, delas oro in i en Typ I och Typ II (Wells & Carter, 1999:
Wells, 2005). Typ I oro triggas av yttre händelser eller fysiska symptom. Denna typ av oro leder
till att den som oroar sig börjar generera olika copingresponser och leta efter tecken på att allt är i
sin ordning. Denna oro aktiverar Typ II oro som istället är en metakognitiv oro, det vill säga, att
oroa sig över sin oro vilket i sin tur leder till en förhöjd nivå av Typ I oro samt en höjd
ångestnivå.
Ruminering
Ruminering är ett begrepp som myntats inom depressionsforskningen. Ruminering innefattar ett
repetitivt men passivt grubblande över symtom på depression samt vad dessa symtom kan ha för
orsaker och vad de kan få för konsekvenser (Nolen-Hoeksema, 1991). Ruminering har även
beskrivits som ett tankemönster med fokus på dåtid och förluster och att ruminering tenderar att
förhindra aktiv problemlösning och initiativtagande (Nolen-Hoeksema, Wisco & Lyubomirsky,
2008).
Likheter, skillnader och samband
Det har konstaterats att det finns likheter mellan de ovan nämnda tankeformerna (Clark &
Rhyno, 2005). Framförallt oro och ruminering beskrivs som två sammanlänkade begrepp
(Andrews & Borkovec, 1988) som består av liknande processer (McEvoy, Mahoney & Moulds,
2010). Watkins et al. (2005) fann att oro och ruminering upplevs på ett liknande sätt och att deras
frekvens och längd är lika. Samma författare diskuterar om både oro och ruminering syftar till att
undvika negativ affekt, något som tidigare beskrivits som en egenskap hos oro (Borkovec &
Roemer, 1995). Nolen-Hoeksema, Wisco & Lyubomirsky (2008) menar istället att ruminering
och oro fyller olika funktioner. De poängterar att ruminering visserligen leder till ett undvikande
av aktiv problemlösning, men att ruminering samtidigt per definition innebär fokus på den
negativa affekt som oron syftar till att undvika. Dessa författare betonar vidare de grundläggande
skillnaderna hos begreppen. Bland dessa nämns att oro främst rör framtida skeenden och att
ruminering fokuserar bakåt i tiden samt på förluster och misslyckanden. Att de två
tankeformerna skiljer sig avseende innehåll har även konstaterats av andra (Carney et al. 2010;
Clark & Rhyno, 2005). Påträngande tankar anses (i de fall de förekommer som ett distinkt
fenomen) främst skilja sig från ruminering och oro i att påträngande tankar inte är ett lika
repetitivt, långvarigt och oavbrutet tankemönster som oro och ruminering (Clark & Rhyno,
2005).
Trots eventuella skillnader mellan begreppen konstateras det inom litteraturen att dessa
olika tankeaktiviteter är relaterade (Fresco et al., 2002). Man har till exempel hittat att
påträngande tankar kan trigga ruminering (Watkins, 2004) och oro (Watkins, 2004; Wells, 2005).
Det har även påpekats att oro och ruminering avlöser varandra (Nolen-Hoeksema, Wisco &
Lyubomirsky, 2008) samt att oro innehåller inslag av ruminering (Borkovec, 1988) och att oro
kan ge upphov till påträngande tankar (Wells, 2005).
Repetitiva tankar
Bland de många begrepp inom kognitionsforskningen finns även överbryggande termer där man
fokuserat på de gemensamma processerna hos olika typer av kognitiv aktivitet. Ett sådant
begrepp är repetitiva tankar (Segerstrom et al., 2003) som kännetecknas av fokuserad, repetitiv
och återkommande tankeaktivitet om händelser, självet, känslor och den egna tillvaron. Denna
typ av tankar kan både yttra sig som ruminering eller oro och öka negativ affekt, eller som
bearbetning, planering och reflektion med mer positiva konsekvenser. Samma författare har
poängerat att det är den negativt laddade formen av tankar som tenderar att upplevas som svårare
att kontrollera.
Transdiagnostiska instrument
Försök har gjorts till att utveckla instrument som fångar en mer generell kognitiv aktivitet som
inte är diagnos-specifik. Motiveringen till detta är exempelvis att dessa tankeprocesser är
transdiagnostiska, det vill säga att de delar många likheter samt att de endast skiljer sig till
innehåll över olika diagnosgrupper (Ehring et al., 2010; McEvoy, Mahoney & Moulds, 2010).
Ett sådant formulär är exempelvis Perserverative thinking questionnaire (PTQ) (Ehring et al.,
2010). Detta formulär fångar in både begreppen oro och ruminering men även de negativa
tankarnas påträngande karaktär. Författarna beskriver hur man fokuserat på det återkommande i
den kognitiva aktiviteten och beskriver hur dessa typer av tankar upptar mental kapacitet, är
repetitiva och åtminstone till viss del påträngande, svåra att avbryta samt att de inte uppfattas
som konstruktiva. Man menar även att användandet av PTQ möjliggör en kartläggning av dessa
tankeprocesser oberoende av diagnosgrupp.
Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn
Experimentella studier av Harveys kognitiva modell
Man har inom forskningen försökt manipulera en del av de olika faktorer som ringats in i
Harveys förklaringsmodell. Semler och Harvey (2007) undersökte i en experimentell studie hur
intern respektive extern uppmärksamhetsfokus påverkade mängden tankar hos personer med
insomni. Man bad en grupp deltagare att fokusera på de olika fysiska sensationerna, känslorna
och reaktionerna i sin kropp. Den andra gruppen ombads istället att fokusera på sin omgivning.
Den grupp som utförde övningen där uppmärksamhetsfokus var intern rapporterade en större
mängd tankar och användning av säkerhetsbeteenden än gruppen som fokuserade på sin
omgivning. Det har även undersökts om ”clock-monitoring”, det vill säga att titta på klockan för
att hålla reda på hur lång tid det tar att somna, är en möjlig trigger till oro innan insomning (Tang
et al., 2007). Det visade sig att både personer med och utan sömnsvårigheter som gjorde detta
rapporterade en högre nivå av oro och längre insomningslatens än personer som inte tittade på
klockan. Man har även exempelvis funnit att man kan rätta till personers felaktiga uppfattning av
hur mycket man sover genom beteendeexperiment (Tang & Harvey, 2004).
Sambandet mellan kognitiv stress och sömn
Det finns en rad exempel på studier där man ökat den kognitiva aktiviteten innan insomning både
hos personer med och utan sömnsvårigheter, till exempel genom att tala om för personer att de
kommer att få hålla ett tal efter en tupplur eller en natts sömn (Gross & Borkovec, 1982; Nelson
& Harvey, 2002; Tang & Harvey, 2004b) och funnit att detta förlängt den subjektivt skattade
insomningstiden. I Tang och Harveys studie (2004b) upptäckte man dock att personerna
upplevde att det tog längre tid för dem att somna än vad de objektiva mätningarna visade. Den
kognitiva belastningen påverkade med andra ord personernas uppfattning av hur lång tid det tog
för dem att somna snarare än att de faktiskt höll sig vakna längre. Den objektiva
insomningslatensen mättes här med hjälp av aktigrafer. Då insomning och sömn likställs med
stillaliggande i den här typen av mätning kan man dock diskutera tillförlitligheten i bedömningen
av insomningslatensen (Tryon, 2004). Samtidigt har bristen på forskningsfynd av sambandet
mellan objektiva mätningar av insomningslatens och kognitiva variabler länge varit omtalat
(Borkovec, 1982).
I Nelson & Harveys studie (2002) fann man att de personer som ombads att tänka på att
de skulle hålla talet i form av bilder upplevde att det gick snabbare för dem att somna än de
personer som instruerades att tänka på samma sak verbalt. Detta skulle kunna innebära att den
form man tänker i påverkar uppfattningen av insomningslatensen. I Haynes, Adams & Franzens
(1981) studie undersökte man hur så kallad kognitiv stress påverkade personer med och utan
insomni. Här visade det sig istället att personerna som sov bra innan studien fick svårare att
somna medan personerna med insomni istället tyckte att de somnade snabbare. Det diskuterades
om personerna med sömnsvårigheter genom experimentet blev avbrutna i sin sedvanliga

tankeaktivitet, alltså att övningen kan ha haft en distraherande effekt. Detta skulle även kunna
innebära att personer med och utan sömnsvårigheter reagerar olika på en ökad kognitiv aktivitet
innan insomning, något som även diskuterats av andra forskare (Harvey, 2005b).
Sammanfattningsvis kan det sägas att de fynd som finns gällande sambandet mellan
experimentellt påverkad kognitiv belastning av olika slag och sömn i nuläget är motstridiga.
Vidare har man i flera av dessa studier (Borkovec, 1982; Haynes, Adams & Franzen, 1981; Tang
och Harvey, 2002) inte kontrollerat om tankefrekvensen faktiskt ökat innan insomning till följd
av experimenten och inte heller undersökt hur denna tankefrekvens förhåller sig till
baslinjevärden för dessa personer. Man har med andra ord inte undersökt hur hög nivå av negativ
kognitiv aktivitet innan insomning som personerna har vanligtvis.
Olika strategier för att hantera tankar
En faktor som diskuteras i Harveys kognitiva modell är hur olika sätt att hantera tankar på bidrar
till att öka eller minska den kognitiva aktiviteten innan insomning och därmed vidmakthåller
sömnsvårigheterna (Harvey, 2002b). Man har försökt att dels hitta vilka metoder som är
maladaptiva genom att kartlägga vilka strategier som personer med sömnsvårigheter rapporterar
att de använder, men även genom att manipulera de strategier som används. Försök har även
gjorts till att urskilja vilka tekniker som istället kan gynna till exempel sömnkvalité och korta
insomningstiden.
Harvey (2001) fann i en jämförelse mellan personer med och utan insomni att personer
med insomni i högre utsträckning skattade att de försökte trycka undan sina tankar, något som
brukar benämnas som en maladaptiv form av tankekontroll (Harvey, 2003) som har ett samband
med både depression och ångest (Watkins, 2004). Denna strategi undersöktes i en experimentell
studie (Harvey, 2003) där man fann att personer som fick instruktioner om att bestämt trycka
bort tankar av en viss typ rapporterade både sämre sömnkvalité och längre insomningstid.
Tankarna mättes i studien genom att man bad deltagarna dagen efter experimentet skatta hur
mycket de tänkt på det de försökt trycka undan.
I fördjupad forskning kring olika former av tankekontroll återkommer fenomenet
undertryckande av tankar. I utvecklingen av ett frågeformulär kring olika tankestrategier fann
Ree et al. (2005) ett negativt samband mellan faktorn aggressivt undertryckande av tankar och
sömnkvalité. Man fann även ett samband mellan aggressivt undertryckande och uppfattningen att
det var tankarna som hindrade insomning. Aggressivt undertryckande bestod dels av items
relaterade till att trycka bort tankarna, men även bestraffande tankar kring tankarnas förekomst.
Harvey (2002) diskuterar om det är så att borttryckning av tankar på ett paradoxalt sätt
leder till en ökning av tankar och grundar detta i teoribildningen kring ironiska processer av
mental kontroll (Wegner, 1994) där man menar att man genom att försöka att inte tänka på något
i själva verket tänker mer på det man försöker undvika. Samtidigt finns det exempel på studier
där man inte har lyckats påvisa denna effekt (Borkovec & Roemer, 1994; Behar, Vescio &
Borkovec, 2005). I Borkovec & Roemers (1994) fann man dock att försök till att trycka bort
tankar om en situation ledde till en ökning i skattningen av ångest relaterad till den situationen.
Bland strategier som istället predicerar en bättre sömnkvalité fann man i den tidigare
nämnda studien av Ree et al. (2005) kognitiv distraktion, det vill säga att exempelvis tänka på
något man tycker är positivt, vilket står i samklang med tidigare resultat som visat att distraktion
har ett samband med kortare insomningstid och mindre obehag kring tankar (Harvey & Payne,
2002). Det finns likheter mellan denna typ av övning och så kallad savoring, en teknik som
innebär att man övar på att uppmärksamma, uppskatta och förstärka positiva upplevelser i
vardagen (Bryant & Veroff, 2007). Försök till att tillämpa sådana tekniker som syftar till att öka
mängden positiva tankar hos personer med insomni är dock i dagsläget få (Harvey, McGlinchey
& Gruber, 2010). En annan möjlig strategi är avbrytandet av tankeaktiviteten innan insomning
genom en metakognitiv övning. I en pilotstudie av Lundh och Hindmarsch (2002) ville man
undersöka om en sådan övning kunde avbryta den negativa tankeaktiviteten innan insomning hos
personer med insomni. Övningen bestod bland annat av att man skulle observera vad det var för
tankar som uppkom innan insomning. Man fann att de personer som utförde övningen bland
annat rapporterade en kortare insomningstid än innan de utförde övningen, dock hade man i
studien ingen kontrollgrupp.
Tankestrategier, mängd tankar och sömn – möjliga samband?
Som ovan angetts har man sett att vissa strategier har ett samband med sömnkvalité och
insomningslatens. I enlighet med Harveys modell skulle detta kunna förklaras utifrån att en viss
strategi inte bidrar till att minska den kognitiva aktiviteten (eller till och med förvärrar den) och
att detta leder till att man håller sig vaken längre. Detta påstående har dock visat sig komplicerat
att bekräfta och det finns forskare som summerar att sambandet mellan tankar och
insomningslatens inte är klarlagt (Wicklow & Espie, 2000).
I den tidigare nämnda studien (Harvey, 2003), där man ville undersöka effekten av
undertryckning av tankar, fann man att trots att personer i undertryckningsbetingelsen
rapporterade en sämre sömnkvalité och längre insomningslatens inte rapporterade att tankarna de
skulle trycka bort ökade. Författaren till studien diskuterar dock att detta möjligen orsakats av att
man inte undersökt om personerna i betingelsen började tänka på något annat än den specifika
tanke de försökte trycka undan. I den studie där en grupp personer med insomni ombads tillämpa
kognitiv distraktion (Harvey & Payne, 2002) ombads deltagarna att tänka på något trevligt,
avslappnande, intressant och engagerande under två minuters tid innan insomning. Deltagarna
rapporterade dels mindre obehag av sina tankar men även kortare insomningstid än personerna i
två andra betingelser. Däremot upptäcktes ingen skillnad i tankefrekvens mellan grupperna.
Tankarnas frekvens samt obehag av tankar mättes här genom skattningar från deltagarna på en
skala från 1-10. En av författarna har senare påpekat att tankarnas känslomässiga laddning eller
neutralitet kan vara en möjlig faktor som påverkar huruvida tankarna bidrar till sömnsvårigheter
(Harvey, 2005b). Detta skulle alltså kunna innebära att det inte är tankarna i sig utan det
eventuella obehag de väcker som är avgörande. Samma författare har även påpekat att man inte
vet hur pass ihållande effekten av en intervention så som distraktion är över tid.
I den tidigare nämnda studien av Lundh och Hindmarsch (2002) undersöktes inte
tankeaktiviteten innan insomning (personerna ombads alltså bara att utföra övningen) vilket gör
att inga slutsatser kan dras kring exempelvis minskningar eller ökningar av den kognitiva
aktiviteten hos deltagarna.
Sammanfattningsvis kan sägas att trots att dessa tankeexperiment haft samband med
exempelvis kortad insomningslatens så kan man utifrån dessa resultat dock inte dra slutsatsen att
fler tankar leder till sämre sömn.
Olika typer av tankar och insomningslatens
Wicklow och Espie (2000) ville i sin studie öka insikten i hur olika typer av tankar hänger ihop
med insomningslatens. För att åstadkomma detta undersöktes tankeaktiviteten hos personer med
insomningssvårigheter genom att be personerna att spela in de tankar som uppkom innan
insomning med hjälp av röstaktiverade bandspelare. Tankarna delades sedan in i olika kategorier
och sambandet mellan de olika kategorierna och både objektivt och subjektivt mätt
insomningslatens undersöktes. Den objektiva insomningslatensen mättes med aktigrafer och den
subjektiva insomningslatensen mättes genom skattningar i sömndagböcker. Man bad även
personerna skatta hur mycket kognitiv arousal de uppfattade att de hade innan insomning, ett
begrepp som inom sömnforskningen ibland likställs med oro (Carney & Waters, 2006). Kognitiv
arousal mättes här genom formuläret Pre-sleep arousal scale som dock innehåller items både
kring oro, tankar om dagen som varit, negativa tankar och vakenhet (Nicassio et al., 1985).
Intressant nog korrelerade den objektiva insomningslatensen med tre kategorier av tankar:
repetition och planering (r=0.33), tankar relaterade till sömn och dess konsekvenser (r=0.37) och
tankar relaterade till kroppsliga sensationer (r= 0.29) men dock inte med kognitiv arousal.
Subjektivt skattad insomningslatens korrelerade dock inte med någon av tankekategorierna,
däremot korrelerade den med skattningarna av kognitiv arousal. Detta resultat belyser
komplexiteten i sambandet mellan olika typer av tankar, insomningslatens samt objektiva och
subjektiva mätningar. Resultatet kan även jämföras med den tidigare beskrivna studien av Tang
och Harvey (2004b) där man endast fann ett samband mellan kognitiv stress och subjektiv
insomningslatens men inte objektiv insomningslatens. Det kan även påpekas att man i Wicklow
och Espies (2000) studie inte undersökte tankefrekvens utan snarare typ av tanke eller
tankekategori.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att man i tidigare forskning försökt kartlägga
vilka olika faktorer som kan påverka den kognitiva aktiviteten innan insomning och exempelvis
gjort experiment där man ökat de negativa tankarna vid enstaka tillfällen. Man har även
undersökt sambandet mellan olika sätt att hantera tankar på och sömnsvårigheter samt olika typer
av tankar och insomningslatens. Dock är resultaten från forskningen blandade och man har i
vissa fall inte mätt om den faktiska mängden tankar påverkats. Dessutom är de olika studierna
svåra att jämföra då det i dessa används en rad olika begrepp från kognitionsforskningen för att
benämna tankeprocesserna innan insomning. Olika instrument har även använts för att mäta
tankeprocesserna vilket vidare försvårar jämförelserna. Det kan påpekas att man inte till fullo
lyckats klarlägga sambanden mellan de olika typerna av tankar, hur dessa hanteras och de
sömnrelaterade faktorerna.
Syfte
Trots att repetitiva negativa tankeprocesser av olika slag (oro, grubbleri och påträngande tankar)
ofta omnämns som en bidragande faktor till sömnsvårigheter är det kausala sambandet mellan
variablerna ännu inte klarlagt. Studien syftar därför till att tydliggöra sambandet mellan negativa
tankar och sömn.
Mer specifikt syftar studien till att undersöka om mängden negativa tankar innan
insomning går att manipulera över tid och om detta i så fall påverkar sömnen subjektivt skattad
utifrån grad av sömnsvårigheter, sömnkvalité, antalet sovtimmar, insomningstid och antalet
uppvaknanden hos personer med insomni. Tidigare studier har undersökt sambandet mellan
sömn och tankar vid enstaka tillfällen, denna studie skiljer sig dock från tidigare forskning då
den undersöker dessa variabler över en längre tidsperiod och genom en experimentell design.
Dessutom avser den att undersöka om det både går att öka och minska tankeaktiviteten innan
insomning samt om en ökning respektive minskning motsvarar förändringar i sömnrelaterade
mått. Förändringar undersöks även vad gäller ångest- och depressionssymtom. Vidare syftar
studien till att undersöka om en ökning i den skattade mängden negativa tankar ökar det
upplevda obehaget över dessa tankar, detta för att studera om det är de negativa tankarnas mängd
eller obehaget över dessa som har en inverkan på sömnen. För att uppnå en ökning och
minskning av tankar kommer två olika tankeexperiment att implementeras. Den ena tekniken,
savoring, är hämtad från positiv psykologi. Fokus ligger som nämnt på positiva tankar och
tekniken avser att minska de negativa tankarna. Den andra tekniken är hämtad från
depressionsforskningen och avser att framkalla ruminering hos deltagarna och på så sätt öka de
repetitiva negativa tankarna hos deltagarna.

Metod
Design
I studien användes en så kallad single case experimental design (SCED crossover), en design
som kan användas för att påvisa kausalitet rörande en interventionseffekt på variabler av intresse,
exempelvis genom att undersöka effekten av olika betingelser på en och samma person över tid
(Kazdin, 2010). Interventionens effekt bedöms utifrån om förändringar i beroendevariabeln sker
under den tidsperiod som en intervention implementeras. Innan interventionerna tillämpades
inhämtades data över deltagarnas sömnvanor, mående samt mängd tankar under tre veckor
(baslinje). Baslinjemätningar syftar till att inhämta data över de olika variablernas förekomst hos
varje individ innan interventionernas tillämpning (Barlow, Nock & Hersen, 2009). Vid insomni
är det vanligt med fluktuationer på sömnmåtten varför en längre baslinje på upp till tre veckor
rekommenderas (Buysse et al, 2006). I en SCED jämförs således varje person med sig själv och
utgör sin egen kontroll (Kazdin, 2010). Detta bland annat för att kontrollera för validitetshot så
som yttre faktorers påverkan på variablerna som studeras (Krishef, 1997). Att en design är av
typen crossover innebär vidare att alla deltagare får samma interventioner, men i olika ordning
(se Figur 1). I den här studien har interventionen randomiserats på sex deltagare varav tre har
börjat med intervention 1 och de tre andra med intervention 2. Efter en vecka bytte deltagarna
interventioner. Under den tredje veckan fick alla deltagare samma instruktion och fick återigen
intervention 1. Detta upplägg möjliggör att effekten av två olika interventioner kan observeras
under samma tidsperiod.

Figur 1.Studiens crossover design
Vecka 1-3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6

Baslinje 2 1 1
Baslinje 1 2 1
Not. 1 innebär intervention savoring och 2 innebär intervention ruminering.
Variabler som experimenten avser att påverka
Förändringar på de olika måtten avses spegla förändringar hos personen gällande variablerna
mängd tankar, obehag av tankar, sömnrelaterade faktorer, grad av sömnsvårighet och ångest–
och depressionssymptom. Under de veckor som experiment ruminering utförs eftersöks ett
mönster av uppgång på måtten relaterade till tankar, antalet uppvaknanden, ångest- och
depressionssymtom och insomningslatensen. Vidare eftersöks ett mönster av nedgång i den
skattade sömnkvalitén. Under de veckor som savoring utförs eftersöks ett motsatt mönster på
nämnda mått.
Deltagare
För att rekrytera deltagare kontaktades studenter vid Örebro Universitet. Muntlig information
gavs om studiens upplägg i samband med studenternas föreläsningar (se Bilaga 1). De personer
som anmälde intresse fick genomgå en femton minuter lång telefonintervju (se Bilaga 2). Denna
baserades på en intervjumall av Markus Jansson-Fröjmark, Örebro Universitet. Bland kriterierna
i denna intervju ingår de kvantitativa riktlinjerna som fastställts för sömnforskning (Buysse et al.,
2006), det vill säga att problemen uppstått minst 3 gånger i veckan under minst 6 månader och
antingen kännetecknats av en insomningslatens eller uppvaknanden på minst 30 minuter. De
personer som uppfyllde inklusionskriterierna (se Tabell 1) blev sedan kallade till en längre
intervju. Av de sju personer som genomgick telefonintervjun valde en person att inte delta på
grund av tidsbrist. Övriga sex personer, alla kvinnor, genomgick sedan Duke strukturerad
intervju för sömnstörningar (DSISD), ett material som i de första bedömningarna av dess
egenskaper beskrivits ha en acceptabel reliabilitet samt vara ett användbart verktyg för att
särskilja olika typer av sömnsvårigheter (Carney et al., 2008). Vidare fylldes en rad
frågeformulär i. Alla personer som genomgick DSISD uppfyllde kriterierna för primär insomni
och rekryterades till studien (se Tabell 2). En av deltagarna rapporterade symptom för Restless
legs syndrom men uppfyllde dock inte kriterierna för en diagnos.
Tabell 1
Inklusionskriterier vid telefonintervju

 Sömnbesvär under de senaste sex månaderna
 Bristfällig sömnkvalité, bristfällig återhämtning eller 31 minuter eller mer på en eller flera av
följande frågor:
1. Hur lång tid under de senaste två veckorna tar det dig vanligtvis att somna på kvällen när du
har släckt lyset?
2. Hur lång tid under de senaste två veckorna är du vanligtvis vaken under
natten (inte inräknat insomningstid)?
3. Hur lång tid under de senaste två veckorna är du ofrivilligt vaken på
morgonen, d.v.s. vaknar ofrivilligt men kan inte somna om?
4. Hur skulle du beskriva din sömnkvalitet under de senaste två veckorna?
5. I hur hög grad har du känt dig utvilad/återhämtad efter en nattsömn under de senaste två
veckorna?
 Dagtidsbesvär p.g.a. något eller flera av ovanstående sömnbesvär.
 Miljöfaktorer orsakar exklusivt inte sömnbesvären.
 Psykiatriska problem orsakar exklusivt inte sömnbesvären.
 Tabell
Läkemedel, droger eller drycker orsakar 2 inte sömnbesvären.
exklusivt
 Andra sömnstörningar orsakar exklusivt inte sömnbesvären.

Demografisk data för deltagare i studien
Person Kön/ Främsta Uppfyller Screeningresultat Eventuell

Ålder sömnrelaterade kriterierna för på frågeformulär relaterad
problem primär problematik
insomni
1 K/ 29 Svårt att somna in Ja ISI: 18 Nej
samt flera HADS ångest: 9
uppvaknanden per depression: 9
natt. PTQ: 43
4 K/ 22 Flera uppvaknanden Ja ISI: 20 Nej
per natt. HADS ångest: 14
depression:6
PTQ: 36
5 K/ 20 Svårt att somna in. Ja ISI: 17 Nej
HADS ångest: 3
depression: 2
PTQ: 28
6 K/ 22 Svårt att somna in Ja ISI: 14 Restless legs?
sedan 2 år tillbaka. HADS: ångest: 7
depression: 2
PTQ: 32
Not. (K = Kvinna)
Etiska överväganden
Deltagarna fick information om syftet med studien, konfidentialitet, frivilligt deltagande, rätten
att när som helst under studien avbryta sitt deltagande samt kontaktuppgifter till ansvariga för
studien. Denna information gavs dels muntligt i samband med rekryteringsfasen och sedan
muntligt och skriftligt i samband med studiens start. Vid studiens början fick deltagarna en mer
detaljerad information kring utförandet och fick även skriftligen ge sitt informerade samtycke (se
Bilaga 3). All mätdata avidentifierades och kodades inför analys och presentation.
Etiska överväganden vad gäller val av interventioner har även gjorts då framförallt ett av
experimenten, ruminering, skulle kunna påverka deltagarnas sömn negativt men även ge en
negativ effekt vad gäller stämningsläge. Dock informerades deltagarna om möjligheten att deras
tankar och sömn skulle kunna påverkas både positivt och negativt av experimenten. Det
poängterades återigen att deltagandet i studien var frivilligt och att deltagarna hade möjlighet att
avbryta sitt deltagande om de skulle uppleva att obehaget blev för stort. Personerna informerades
också om möjligheten att kontakta de ansvariga för studien per telefon och e-mail för rådgivning.
Deltagarna blev även kontaktade under varje interventionsvecka och hade då möjlighet att reda
ut funderingar kring experimenten och dess effekter. Vidare fick personerna även en intervention
i studiens slutskede, savoring, med avsikt att minska mängden tankar och då gynna sömnen. Vid
uppföljning med deltagarna diskuterades deras mående för att kontrollera för eventuella
kvarstående negativa effekter. De deltagare som bedömdes vara i behov av behandling gavs
information om möjligheten till att söka sådan.
Material
Mätmetoder
De mätmetoder som användes i studien var dels frågeformulär som fylldes i veckovis, samt en
sömndagbok som fylldes i dagligen.
Frågeformulär
De frågeformulär som användes vid screening samt under studiens pågående var Hospital
Anxiety and Depression Scale (HADS) (Zigmond & Snaith, 1983), Insomnia Severity Index
(ISI) (Morin & Espie, 2004) samt Perserverative Thinking Questionnaire (PTQ) (Ehring et al.,
opublicerad artikel).
HADS (se Bilaga 4) används för att mäta nivå av ångest och depressionssymptom.
Formuläret har visats ha en hög validitet, depression r=.7 och ångest r=.74, p<.001 (Zigmond &
Snaith, 1983) samt intern konsistens, α=.86 (Crawford et al., 2001). HADS består av 14 items
varav sju mäter ångest och sju mäter depression. Varje item poängsätts på en skala från noll till
tre. Ett värde över 11 inom enskild symptomgrupp anses vara ett förhöjt värde som då indikerar
depression eller ångestproblematik.
ISI (se Bilaga 5) består av sju items och avser att mäta deltagarens egen uppfattning av
svårighetsgraden på sitt sömnproblem. Deltagaren skattar sina besvär på en skala från 0 till 4. Ett
värde över 15 innebär klinisk signifikant insomni av måttlig svårighetsgrad. En poäng mellan 0
och 7 visar inga kliniskt signifikanta svårigheter vad gäller sömn, 8 till 14 poäng indikerar
subklinisk insomni, 15 till 21 poäng indikerar klinisk signifikant insomni av måttlig
svårighetsgrad. En poäng på 22-28 indikerar slutligen en svår klinisk insomni (Morin & Espie,
2004). ISI har uppvisat en intern konsistens på (α=.74). Det har även visat sig att det finns ett
signifikant samband (r=.32 - .91) mellan värden på ISI och skattningarna i sömndagböcker
(Bastien, Veallieres & Morin, 2001).
Perseverative thinking questionnaire (PTQ) (se Bilaga 6) (Ehring et al., opublicerad
artikel) avser att mäta transdiagnostiska repetitiva tankeprocesser och korrelerar med PSWQ
(r=.7), ett formulär som används för att mäta oro, rumineringsskalan RSQ(r=.72) samt
Rumination Scale (r=.62) (Ehring et al., opublicerad artikel). Skalan har även visat sig ha en
prediktiv validitet avseende depressionssymtom (r=.54) och ångestsymtom (r=.64). Dessutom
har man funnit en test-retest reliabilitet på (r=.69) och en hög intern konsistens i de första
utvärderingarna av formuläret, (α =.95). Formuläret består av 15 items med skattningar noll till
fyra. Medelvärdet på skalan var i en studie där formulärets psykometriska egenskaper
undersöktes 29.4 poäng (SD=13.25) i en icke-klinisk population.

Sömndagbok
Sömndagbok har inom sömnforskningen benämnts som ett praktiskt, relativt pålitligt och
värdefullt instrument vid bedömningen av sömnsvårigheter över tid, då det kan fånga variansen i
sömn mellan olika nätter som är vanligt vid insomni (Buysse et al, 2006). Instrumentet har även
beskrivits som lätt att lära ut och använda (Morin, 2004). I sömndagboken som användes i
studien (se Bilaga 7) fick deltagarna bland annat skatta hur länge de sovit, hur lång tid det tagit
att somna (insomningslatens) samt hur många gånger de vaknat under nattens gång. Deltagarna
fick även bedöma hur de sovit, vilket i den här studien likställs med upplevd sömnkvalité.
Sömnkvalitén bedömdes på en skala från ett till fem. I sömndagboken fanns även två frågor
rörande tankeaktiviteten innan insomning. Den ena frågan rörde den uppskattade mängden tankar
på en Likertskala från noll till tio och den andra frågan gällde obehaget kring dessa tankar på en
liknande skala från noll till tio. Deltagarna fick även skatta i vilken utsträckning de känt en rad
olika känslor under dagen på en skala från noll till fem.
Procedur
Under de tre baslinjeveckorna skickades en sömndagbok ut varje vecka till deltagarna som
fylldes i varje dag. Deltagarna fick även avsluta varje vecka med att fylla i formulären ISI, PTQ
och HADS. I slutet av tredje veckan gavs deltagarna under en session på universitetet
instruktioner för det första tankeexprimentet (se Bilaga 8). Instruktionerna gavs även skriftligt
(se Bilaga 9 och 10). I slutet av den fjärde veckan gavs deltagarna på samma sätt instruktioner
för det andra tankeexperimentet. Vid slutet av studiens femte vecka mailades instruktionen för
den sista veckan då alla deltagare redan fått en genomgång av detta under tidigare session. Detta
kompletterades med ett telefonsamtal till deltagarna där eventuella frågor kunde besvaras.
Deltagarna kontaktades även varje vecka och kunde då ställa eventuella frågor och reda ut
oklarheter.
Efter studiens sjätte vecka gavs deltagarna ett uppföljande samtal (se Bilaga 11). I
samband med detta fick varje deltagare en bok om sömn som tack för sitt deltagande. Den
deltagare som blivit slumpmässigt utvald genom lottning för sömnbehandling fick även
information kring detta. Vid genomgång av data kontrollerades att deltagarna fyllt i att de utfört
experimenten minst fem dagar under varje enskild interventionsvecka. Det ansågs vara en
tillräckligt hög gräns för att interventionerna skulle ge effekt. Två av deltagarna uppfyllde inte
detta krav och har därför inte tagits med i presentation eller analys av data.
Interventionerna
Manipuleringen av tankar innebar implementering av två olika interventioner. Den ena
interventionen ”induced rumination” eller framkallad ruminering, kommer från
depressionsforskningen där man i experimentella studier tillfälligt har sänkt stämningsläget hos
personer med mild (Nolen-Hoeksema & Morrow, 1993) och egentlig (Donaldson & Lam, 2004)
depression. Interventionen består av en övning där personer ombeds läsa och begrunda en rad
påståenden rörande känslor och karaktärsdrag under åtta minuter. Efter genomförandet av
övningen har man sedan mätt personernas stämningsläge och jämfört detta med mätningar som
gjorts innan övningen. Man har i dessa studier även jämfört denna betingelse med en
distraktionsövning. Forskningsfynd visar dock att samma effekt inte uppstår hos personer som
inte är nedstämda (Nolen-Hoeksema & Morrow, 1993; Lyubomirsky, Caldwell & Hoeksema,
1998) och det har diskuteras att övningen har en interagerande effekt med negativa
stämningslägen. Man har däremot sett att experimentet gett effekt hos personer med social fobi
(Wong, J.J.Q. & Moulds, M., 2009) och liknande experiment har även gjorts för att exempelvis
undersöka möjliga samband mellan ruminering och negativa tankar kring kroppsuppfattning där
man har sett att personer som utfört ett rumineringsframkallande experiment rapporterar en högre
nivå av missnöje över sin kropp (Etu & Gray, 2010).
I den här studien fick deltagarna först gå igenom varje påstående tillsammans med
experimentledaren och tänka över och leva sig in i varje mening (se Bilaga 10). Deltagaren fick
sedan en skriftlig instruktion till experimentet samt de olika påståendena. Deltagarna ombads att
i tio minuter innan planerad insomning tänka över påståendena. Deltagarna fick själva välja i
vilken ordning de skulle gå igenom dessa. Morgonen efter ombads de skatta den upplevda
mängden tankar och obehaget relaterat till tankarna, samt fylla i om de utfört experimentet.
Den andra interventionen bestod av en teknik som kallas för savoring. Savoring är ett
begrepp inom positiv psykologi som är besläktat med mindfulness och innebär att lägga märke
till positiva stimuli i sitt vardagsliv och på så sätt öva hjärnan i positiva associationer (Bryant &
Veroff, 2007). Vid mindfulness ombeds personen att med ett öppet sinne notera men inte värdera
inre och yttre stimuli. Vid savoring lägger individen medvetet fokus på, uppskattar och
framhäver det positiva i de situationer som förekommit under dagen. Savoring kan därför sägas
vara en mer restriktiv form av medveten närvaro då man avgränsar till specifika positiva
områden att fokusera på (Bryant & Veroff, 2007). Vid användning i psykologisk behandling övar
patienten att lägga fokus på positiva erfarenheter och när negativa tankar dyker upp ombeds de
att varsamt leda sin fokus tillbaka till savoring. Savoring skiljer sig också åt från vanligt
välbehag (Bryant & Veroff, 2007). En person kan lägga märke till att flera trevliga stunder
passerar under dagen utan att det för den delen är personens huvudfokus (Brown & Ryan, 2003).
Skillnaden vid savoring är att medvetet uppmärksamma själva njutningsupplevelsen. Savoring i

psykologisk behandling har även utökats till att patienten ombeds till savoring av sina personliga
styrkor i både vardagshandlingar och livet i stort för att betinga sänggående med positiva affekter
(Harvey, McGlinchey & Gruber, 2010).
I den här studien fick deltagarna först under en session en muntlig introduktion till
experimentet. Deltagarna fick också en skriftlig instruktion av experimentet (se Bilaga 9). Under
experimentveckorna för savoring fick deltagarna sedan i uppgift att under 15 minuter på dagen
skapa en njutningsfull stund. Personerna ombads att uppmärksamma detaljer i situationen och
fundera över möjliga positiva konsekvenser som situationen kunde innebära för personen. I
samband med sänggående fick personerna också i uppgift att fundera över ett minne av en
njutningsfull stund, exempelvis den stund personen skapat under dagen. Deltagarna fick även då
fundera över detaljer av minnet samt vilka positiva följder det kunde ha. Morgonen efter
skattade personerna den upplevda mängden tankar och obehaget relaterat till tankarna, samt
fyllde i om de utfört experimentet.
Analysmetoder
Visuell analys
Visuell analys och grafisk framställning av data användes i studien som metod för att kunna
identifiera förändringar i måtten över tid. Denna metod har beskrivits som en vanligt
förekommande analysmetod vid SCED (Kazdin, 2010; Krishef, 1997). Data från de dagliga
skattningarna (sömnkvalité, mängd negativa tankar, obehag av tankar, insomningslatens och
antal uppvaknanden) analyserades i den här studien visuellt. Datan har även räknats om till
medelvärden för varje vecka och procentuella förändringar mellan veckorna har beräknats. För
data som insamlats veckovis gjordes jämförelser mellan råpoängen för de olika veckorna. För de
skattningar som gjorts dagligen har ett medelvärde beräknats för baslinjeveckorna.
Det har påpekats att inget fast gränsvärde finns för att avgöra om ett resultat är kliniskt
signifikant (Kazdin, 1999). Dock har man inom insomniforskning använt sig av olika
gränsvärden, till exempel en insomningslatens på mindre än 30 minuter och en minskning på
50 % eller mer på insomningslatensen, samt ett värde på ISI under 8 poäng (SBU, 2010). Dessa
gränsvärden bedömdes som alltför höga för studiens tidsramar och syfte. För data som samlades
in veckovis bedömdes därför en förändring som signifikant om den var 25 % av totalpoängen.
Denna gräns sattes för att skapa riktlinjer för analyserna och för att kunna upptäcka både
ökningar och minskningar mellan veckorna. Förändringar i HADS bedömdes utifrån om poängen
förändrats med 5,25 poäng eller mer. Förändringar i PTQ bedömdes utifrån om poängen
förändrats med 15 poäng eller mer. Förändringar i ISI bedömdes utifrån om poängen förändrats
med 7 poäng eller mer. Förändringar i insomningslatensen beräknades procentuellt genom att
jämföra skillnader i medelvärdet för varje vecka, samma gäller för antalet uppvaknanden. Total
sömntid togs bort ur analysen då informationen bedömdes som ofullständig. Skattningarna av de
olika känslorna visade inga signifikanta förändringar och har därför tagits bort ur analysen.
Korrelationsanalys
Åtta olika potentiella samband undersöktes med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient.
Sambanden mellan de olika variablerna beräknades separat för varje individ och grundades på
den data som samlats in under studiens hela pågående.

Resultat
Mängd negativa tankar innan insomning visade sig vara relaterad till både sömnkvalité,
insomningslatens och antal uppvaknanden. Det fanns även ett starkt samband mellan mängd
negativa tankar och obehag av tankar. Vidare var interventionernas effekt på mängden negativa
tankar och de sömnrelaterade måtten inte signifikanta.
Först presenteras resultaten för korrelationsanalyserna avseende sambanden mellan
variablerna mängd negativa tankar, obehag av tankar och de sömnrelaterade måtten. Värden har
utelämnats för icke-signifikanta samband. Därefter presenteras resultaten för interventionernas
effekt på de olika måtten.
Möjliga samband
Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité
För person 1 fanns ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan den skattade mängden
negativa tankar och sömnkvalité, (rs=-.36), p(one-tailed) <.001. För person 6 fanns en stark
signifikant negativ korrelation mellan mängden negativa tankar och sömnkvalité, r s=.-53 p(one-
tailed) <.001.
Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och skattat obehag av tankar
För samtliga deltagare fanns ett starkt positivt signifikant samband mellan den skattade mängden
negativa tankar och det skattade obehaget över tankarna. För person 1, (rs=.65), p(one-tailed)
<.001. För person 4, (rs=.99) p(one-tailed) <.001, person 5, (rs=.61), p(one-tailed)<.001 och 6,
(rs=.78) p(one-tailed) <.001.

Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité
För tre av personerna fanns ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan variablerna
insomningslatens och skattning av hur man sovit. För person 1 (rs=-.47), p(one-tailed)<.001, för
person 5 (rs=-.41), p(one-tailed)<.001 och för person 6 (rs=-.46), p(one-tailed)<.001.
Sambandet mellan insomningslatens och mängd tankar
För personer 1, 5 och 6 fanns ett starkt positivt signifikant samband mellan skattningarna av
insomningslatensen och mängden tankar. Person 1, (rs=.52), p(one-tailed)<.001, person 5,
(rs=.78), p(one-tailed)<.001, person 6,(rs=.61), p(one-tailed)<.001.
Sambandet mellan insomningslatens och PTQ
Inget signifikant samband fanns mellan insomningslatensen och skattningarna på PTQ.
Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och PTQ
För ingen av personerna fanns något signifikant samband mellan skattningarna av mängden
negativa tankar (oro, grubbleri och påträngande tankar) och skattningarna på PTQ.
Sambandet mellan ISI och skattningar av sömnkvalité
För person 1 fanns ett svagt negativt signifikant samband mellan skattningarna på ISI och
skattningarna av sömnkvalitén, (rs=.-.27), p(one-tailed)<.001. För resterande tre personer fanns
inget signifikant samband mellan variablerna.

Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité
För samtliga deltagare fanns ett starkt negativt samband mellan antalet uppvaknanden och
skattningen av hur väl man sovit. För person 1 (rs=-.58) p(one-tailed)<.001, för person 4 (rs=-.59),
p(one-tailed)<.001, för person 5 (rs=-.61), p(one-tailed)<.001 och för person 6 (rs=.-71), p(one-
tailed)<.001.
Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité
Figur 2. Deltagares skattningar på skala mängd negativa tankar och sömnkvalité. Skalan går från 0-10 poäng.
Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1
Person 1 Person 4
1 2 1 2 1 1 Person 6
Person 5
Baslinje Baslinje
Not.Då skalorna för mängd tankar och sömnkvalité är olika har skalan som mäter sömnkvalité transformerats till en skala från 0 till 10. 1 innebär
intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering.
Visuell analys
I Figur 2 syns inget generellt mönster i deltagarnas skattningar. Bristen på stabilitet i baslinjen
gör att dess prediktiva värde går förlorat och analysen av interventionernas effekt försvåras.
Variationen är även stor under resterande veckor och interventionerna kan därför inte sägas ha
påverkat variablerna.
Deskriptiv statistik
Tabell 3
Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité - procentuell förändring
Person MB Förändring Förändring Förändring

MB – Vecka 4 Vecka 4 – 5 Vecka 5 – 6
1 MT 5,1 -41,2%* -43,3% +70,6%
SK 6,5 -7,7%* +18,3% +4,2%
4 MT 3,1 -16,1%* +42,3% -27%
SK 5,6 +37,5%* -22,1% +23,3%
5 MT 5,1 +11,8% -24,6%* +39,5%
SK 7,4 -10,8% 0* 0
6 MT 4,4 -25%* +30,3% -32,6%
SK 5,9 -13,6%* +39,2% +8,5%

Not. MB= medelvärdet för baslinjen, vecka 1-3. Den procentuella förändringen beräknas genom skillnaden mellan veckorna. MT=Mängd
negativa tankar, SK=Sömnkvalité. Mängden negativa tankar skattas på en Likertskala 0-10, där 0=Knappt några tankar alls, och 10=Väldigt
mycket tankar) Värdena gällande sömnkvalité har transformerats till en skala från 0-10. *Anger experiment ruminering. Signifikanta förändringar
har bedömts utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25 %.
Som visas i Tabell 3 syns inte det förväntade mönstret av uppgång i skattningarna av
sömnkvalité och nedgång i skattningarna av mängden negativa tankar under veckorna som
experiment savoring utförts. Under veckorna som experiment ruminering utförts syns inte heller
ett mönster av att skattningarna av sömnkvalitén går ner och skattningarna av mängden negativa
tankar går upp. Det sker signifikanta förändringar för vissa av personerna mellan veckorna men
som tidigare påpekats kan dessa effekter inte tillskrivas interventionerna då dessa förändringar
sker oberoende av intervention.
Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar

Figur 3. Deltagares dagliga skattningar på skalorna mängd negativa tankar och obehag av tankar. Skalan går från 0 -10 poäng.
Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1 Person 4

Person 1
Person 5 Person 6
Not. Vecka 1-3 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering. Båda skalorna sträcker sig mellan 0 -10, där
0=knappt några tankar alls; 0=inget obehag alls, 10=väldigt mycket tankar och 10= mycket obehag.
Visuell analys
Som Figur 3 illustrerar syns inte det tidigare beskrivna mönstret av upp- och nedgångar i
skattningarna av det skattade obehaget av tankarna. Skattningarna på de båda skalorna följer

dock snarlika mönster och för person 4 överlappar skattningarna varandra mellan vecka 2 och 6.
Personen upplever alltså mängden tankar och obehaget på samma nivå.
Tabell 4
Procentuell förändring – skattad mängd negativa tankar och obehag tankar
Person MB Förändring Förändring Förändring

MB – Vecka 4 Vecka 4 – 5 Vecka 5 – 6
1 MT 5,1 -41,2%* -43,3% +70,6%
OT 4,6 -15,2%* -41% +47,8%
4 MT 3,1 -16,1%* +42,3% -27%
OT 3,3 -21,2%* +42,3% -27%
5 MT 5,1 +11,8% -24,6%* +39,5%
OT 4,1 -26,8% -20%* -12,5%
6 MT 4,4 -25%* +30,3% -32,6%
OT 2,5 -36%* +18,8% -63,2%
Not. MB= medelvärdet för baslinjen, vecka 1-3. Den procentuella förändringen beräknas genom skillnaden mellan veckorna. MT=Mängd tankar,
OT=Obehag Tankar. Skattningarna mäts genom Likertskalor (0-10 där 0=Knappt några tankar alls, 0=Inget obehag alls och 10=Väldigt mycket
tankar, 10=Mycket obehag). *Anger experiment ruminering. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%.
Som Tabell 4 visar syns ingen ökning i obehaget av tankarna under veckan då ruminering utförts
av deltagarna. Under veckorna som savoring utförts syns inget generellt mönster då det sker både
ökningar och minskningar i skattningarna. Under veckorna som ruminering utförts syns
minskningar i skattningarna av obehaget för samtliga deltagare men endast en av dessa
förändringar är signifikant (person 6). För tre av fyra deltagare syns minskningar i skattningen av
obehag samtidigt som skattningen av mängden negativa tankar går ner, samma mönster syns
även vad gäller ökningar i skattningarna. Dock är inte alla dessa förändringar signifikanta.
Skattningar av repetitiva negativa tankemönster
Figur 4. Graferna anger deltagarnas råpoäng för varje vecka. Skalan sträcker sig från 0-60.
Baslinje Baslinje
2 1 1 2 1 1
Baslinje 2 Baslinje
1 1 2 1 1
Not. Graferna anger skattningarna på varje skala veckovis. Vecka 1-3 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention
ruminering. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥15 poäng.
Visuell analys
Som Figur 4 visar syns inga generella mönster i förändringarna av skattningarna på PTQ. För
person 4 syns en signifikant nedgående förändring i skattningen av repetitiva negativa
tankeprocesser mellan vecka 3 (baslinje) och vecka 6 (savoring). För person 6 syns en nedgående
förändring mellan studiens första och sista vecka, dock är denna poäng 1 poäng ifrån en
signifikant förändring. För resterande deltagare syns inga signifikanta förändringar i graferna.
Det kan konstateras att person 4 och 6 vid ett tillfälle ligger mer än en standardavvikelse över det
genomsnittliga resultat på PTQ som Ehring et al. (2010) funnit i icke-kliniska grupper (M= 29,4,
SD= 13, 25) och en av deltagarna ligger nästan en standardavvikelse under genomsnittet. Person
1 rör sig mellan 30-38 poäng på denna skala. Person 4 mellan 28-45 poäng, person 5 mellan 17-
27 poäng, person 6 mellan 32 – 46 poäng.

Skattningar av grad av sömnsvårigheter: Insomnia severity index (ISI)
Figur 5. Grafer över deltagarnas råpoäng för varje vecka. Skalan sträcker sig från 0 till 28.
ruminering. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥7 poäng.
Visuell analys
Som illustreras i Figur 5 syns nedgående förändringar i skattningarna av graden av
sömnsvårigheter för två av deltagarna och en uppgående förändring under en av studiens veckor
för en av deltagarna. För person 1 syns ingen signifikant förändring enligt studiens uppsatta
kriterier men värt att notera är att skattningarna går från en nivå av subklinisk insomni till inga
kliniskt signifikanta svårigheter enligt gränsvärdena för ISI. För person 4 syns en signifikant
nedgående förändring redan under baslinjen. Resterande förändringar är inte signifikanta.
Skattningarna vid studiens början indikerar en klinisk insomni av svår grad. Vid studiens slut
indikerar skattningarna en subklinisk insomni. För person 5 syns en signifikant ökning i
skattningarna mellan vecka 3 (baslinje) och 4 (savoring), dock syns ingen liknande ökning under
den andra veckan som personen utfört savoring. Vidare syns ingen signifikant förändring för
personen. För person 6 syns en signifikant nedgående förändring mellan studiens början och slut.
För person 6 indikerar skattningarna inledningsvis en klinisk insomni av medelsvår grad. Vid
studiens slut indikerar skattningarna inga kliniskt signifikanta svårigheter. Dessa förändringar i
skattningarna av graden av sömnsvårigheter kan dock inte heller tillskrivas experimenten.
Förändringar i mått relaterade till sömn
Insomningslatens
Figur 6. Deltagarnas dagliga skattningar av insomningslatensen. Skattningarna anges i minuter.
Baslinje 2 1 1 2 1 1
Baslinje
Not. Dag 1-21 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering.
Visuell analys
Figur 6 visar en hög variation i skattningarna av insomningslatens. För person 1 syns i Figur 6 en
nedgång i skattningen av insomningslatens mellan vecka 4 (ruminering) och vecka 5 (savoring),
vilket är i enlighet med det förväntade mönstret. Dock försvåras eventuella tolkningar av att
experimentet orsakat denna förändring då samma låga nivå på skattningen nås redan under
baslinjen. För en av deltagarna (person 4) stabiliseras skattningarna under veckan då ruminering
utförs, dock sker denna stabilisering innan implementeringen av experimentet. För en annan av
deltagarna (person 6) ser skattningarna av insomningslatensen ut att hålla en stabil låg nivå under
studiens sista vecka, dock sker en stor nedgång i skattningen redan under vecka 4 (ruminering).
För tre av deltagarna noteras några av de högsta värdena under studiens första
interventionsvecka, men detta är oberoende av typ av intervention.
Tabell 5
Procentuella förändringar i insomningslatens
Person M Baslinje Förändring Förändring Förändring

MB -Vecka 4 Vecka 4 – 5 Vecka 5 – 6
1 91 -5,5%* -51,9 +20,8%
4 39,8 -24,6%* 0 +28,7%
5 37,9 +52,8% -19,9%* -21,6%
6 17,9 -7,3%* -44% -77,4%
Not. M Baslinje är medelvärdet för baslinjens 1-3 vecka. Värdena anger det självskattade genomsnittliga antalet minuter innan insomning.
*Anger experiment ruminering. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%.
Som Tabell 5 visar syns inget generellt mönster i förändringarna av insomningslatensen under
experimentveckorna. För vissa av deltagarna sker dock procentuellt signifikanta minskningar och
ökningar av den skattade insomningslatensen mellan de olika veckorna. Mycket tyder dock på att
även dessa förändringar är oberoende av vilket experiment som utförts.
Uppvaknanden
Figur 7. Deltagarnas dagliga skattningar av antalet uppvaknanden per natt.
2 1 1 2 1 1
Baslinje
Baslinje
Not. Dag 1-21 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering.
Visuell analys
Som figur 7 visar syns även en stor variation även i skattningarna av antal uppvaknanden. För
person 1 syns stabilisering i skattningarna under studiens sista vecka (savoring), för person 4
under vecka 4 (ruminering) och person 6 under vecka 6 (savoring). Värt att notera är att både
person 1 och 6 skattat att de inte vaknat en enda gång under studiens sista vecka.
Deskriptiv statistisk
Tabell 6
Genomsnittligt antal uppvaknanden / vecka
Person M Förändring Förändring Förändring

Baslinje MB – Vecka 4 – 5 Vecka 5 - 6
Vecka 4
1 6,7 +94%* -76,9% -100%
4 16,3 -26,4%* +41,7% -11,8%
5 12 +16,7% -21,4%* -9,1%
6 10,3 -22,3%* -37,5% -100%

Not. M Baslinje är medelvärdet för baslinjens 1-3 vecka. Värdena anger det självskattade genomsnittliga antalet minuter innan insomning.
*Anger experiment ruminering. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%.
Som Tabell 6 visar följs det förväntade mönstret i förändringarna av skattningarna för
uppvaknanden hos en av deltagarna (person 1), här ökar antalet uppvaknanden under
rumineringsveckan för att sedan successivt minska under savoringveckorna. För de andra
deltagarna syns inget mönster. Dock syns signifikanta minskningar hos en av deltagarna
oberoende av intervention.
Skattningar på Hospital anxiety and depression scale (HADS)
Figur 7. Grafer över deltagarnas råpoäng för varje vecka på de två delskalorna. Skalorna sträcker sig från 0 – 21.
Baslinje Baslinje 2 1 1
Baslinje Baslinje 2 1 1
1 2 1
ruminering. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥5.25.
Visuell analys
På HADS syns inga signifikanta förändringar mellan olika interventionsveckor för någon av
deltagarna (se Figur 7). Dock syns en signifikant nedgång för person 1 mellan vecka 3 (baslinje)
och vecka 5 (savoring) på ångestskalan. För person 4 syns en signifikant nedgång i skattningarna
från vecka 3 (baslinje) till vecka 6 (savoring) på både ångest- och depressionsskalan. För person
5 syns ingen större förändring i skattningarna på någon av skalorna. Värt att notera är att värdena
på HADS för denna person är låga genom hela studien. För person 6 syns ingen signifikant
förändring i skattningarna. Vidare kan konstateras att person 1 uppvisar förhöjda värden på
ångestskalan under vecka 2 och 3, person 4 mellan vecka 1-5 och person 6 mellan vecka 1-4.
Ingen av deltagarna visar förhöjda värden på depressionsskalan. Det kan slutligen påpekas att
deltagarna generellt skattat sina ångestsymptom som högre än depressionssymptomen.

Diskussion
Det har i den här studien visat sig finnas ett starkt samband mellan hur lång tid det tar att somna
och den mängd tankar man upplever sig ha innan insomning. Resultaten pekar även på att det
obehag man upplever sig ha kring tankarna och den skattade mängden tankar har ett starkt
samband. Hos vissa deltagare samvarierade även uppfattningen av hur väl man sov med
mängden tankar. Dock kan dessa resultat inte sägas påvisa orsakssamband mellan faktorerna.
Vid analysen av resultaten eftersöktes ett mönster i skattningarna, där ökningar och
minskningar av tankeaktiviteten motsvarades av minskningar och ökningar av den skattade
sömnkvalitén samt de övriga sömnrelaterade faktorerna, men även eventuella förändringar
avseende stämningsläge. Ingen signifikant ökning eller minskning inträffade i linje med det
förväntade mönstret avseende de tanke- och sömnrelaterade faktorerna. Istället visade sig de
olika faktorerna variera oberoende av experimentell manipulering och i vissa fall oberoende av
varandra. Fynden bekräftar inte delar av tidigare omnämnda teoretiska förklaringsmodeller och
väcker vidare frågor kring dessa.
Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning?
På grund av den generella avsaknaden av stabilitet i baslinjemåtten på de flesta skalorna
försvåras möjligheten till uttalanden kring effekten av experimenten. Eventuella tendenser i
nedgående eller uppgående riktning under experimentveckorna bör därför tolkas med
försiktighet. Gällande studiens huvudsakliga syfte pekar resultaten på att även om den skattade
mängden tankar fluktuerar över tid så kan inte de tillämpade experimenten sägas ha orsakat dessa
effekter då mängden negativa tankar varierar oberoende av experimentell betingelse. Variationen
i skattningarna av tankarna är hög under hela studien och inga tydliga mönster kan urskiljas
varken under baslinje eller experimentveckorna. Avseende skattningarna av den negativa
repetitiva tankeaktiviteten genom det instrument som använts (PTQ) är endast små fluktuationer
i skattningarna synliga mellan veckorna. Förändringarna sker oberoende av vilket experiment
deltagarna genomfört och för vissa deltagare syns naturliga nedgångar redan under baslinjen.
Samband mellan mängd negativa tankar och obehag kring tankarna
Vidare framkom ett starkt samband mellan mängden tankar och obehaget av tankarna, vilket
indikerar att mängden negativa tankar speglades i skattningen av obehaget. Inget av resultaten
tyder på att rumineringsexperimentet ökade det upplevda obehaget av tankarna. Den stora
uppgången i genomsnittet av skattningen av obehaget som syns för en av deltagarna under
studiens sista vecka behöver inte tyda på att savoring påverkar obehaget av tankar negativt då
obehaget också har minskat under samma typ av intervention, detta skulle istället kunna förklaras
av att yttre faktorer påverkat obehaget även om detta inte kan säkerställas.
Sambandet mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité
I korrelationsanalyserna framkom två signifikanta samband mellan uppfattningen av
sömnkvalitén och mängden negativa tankar innan insomning. Detta resultat stämmer överens
med tidigare forskning som ringat in negativa tankeprocesser som faktor vid sömnsvårigheter.
Den visuella analysen av rådatan för dessa skattningar komplicerar dock denna bild. Inget
generellt mönster syns här av att en uppgång i mängden negativa tankar innan insomning
motsvaras av en nedgång i den skattade sömnkvalitén och tvärtom. I vissa fall sker uppgångar i
skattningarna av mängden tankar medan skattningen av hur man sovit är oförändrad. I andra fall
syns höga skattningar av hur man sovit samtidigt som personerna skattat en stor mängd av
negativa tankar. Detta resultat stödjer inte antaganden om att de negativa tankarna skulle orsaka
upplevelsen av sömnsvårigheterna. Vidare kan inte den skattade sömnkvalitén sägas ha påverkats
av experimenten då denna ser ut att variera oberoende av vilket experiment som utförts.
Övriga sömnrelaterade faktorer
Förändringar i två andra sömnrelaterade faktorer undersöktes, insomningslatens och antalet
uppvaknanden. Dessa faktorer har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefulla för den
subjektiva sömnkvalitén hos personer med insomni (Harvey et al., 2008). Även vad gäller dessa
faktorer är det svårt att uttala sig om något mönster av förändring. Ingen generell ökning syns
dock i skattningarna av insomningslatensen under veckorna som ruminering utförts jämfört med
de andra veckorna vilket i likhet med tidigare diskuterade resultat indikerar att interventionerna
inte har påverkat de olika faktorerna. Korrelationsanalysen visade dock ett starkt samband
mellan insomningslatensen och mängden tankar för samtliga deltagare. Detta är ett resultat som
kan jämföras med tidigare omnämnda studier (Gross & Borkovec, 1982; Nelson & Harvey,
2002; Tang & Harvey, 2004b) där den subjektivt skattade insomningslatensen ökat vid kognitiv
stress. Värt att nämna är att en av deltagarna skattade sin insomningslatens under
baslinjeveckorna på en icke-klinisk nivå.
Avseende antalet uppvaknanden sker en ökning i den genomsnittliga mängden
uppvaknanden under rumineringsveckan och en minskning under veckorna med savoring hos en
av deltagarna. I övrigt syns stora minskningar i antalet uppvaknanden hos två av deltagarna
under studiens gång. Hos de deltagare som uppvisar störst nedgång i antalet uppvaknanden
(person 1 och 6) ökar också den självskattade sömnkvalitén vilket överensstämmer med tidigare
nämnd forskning (Harvey et al., 2008) där antalet uppvaknanden ringats in som en viktig faktor
för den upplevda sömnkvalitén. Dessa två deltagare har rapporterat att de inte vaknat en enda
gång under studiens sista vecka vilket eventuellt skulle kunna vara en effekt av experimentet.
Värt att notera är att denna stabilisering inträffar under den andra veckan som experimentet
utförs, vilket skulle kunna indikera att det krävs mer än en vecka för att interventionen skall ge
effekt. Samtidigt försvåras uttalanden kring interventionens effekt även här då båda personerna
har perioder under baslinjen där de inte vaknat alls. Slutligen kan det kommenteras att ingen av
dessa två deltagare når några toppar i sina skattningar av antalet uppvaknanden under studiens
sista två veckor.
Skattningar av grad av sömnsvårigheter
Skattningarna på ISI visar en nedgång i den upplevda graden av sömnsvårigheter redan under
baslinjen, en möjlig förklaring till detta är att själva kontakten med studieledarna och ifyllandet
av en sömndagbok i sig påverkat uppfattningen av sömnsvårigheterna i positiv riktning. Under
uppföljningen rapporterade även deltagarna att de tyckte att sömndagboken bidragit till en ökad
förståelse för deras sömnmönster. Värt att benämna är att skattningarna på ISI för en av
deltagarna (5) är högre under experimentveckorna än under baslinjen samt att en klar uppgång i
skattningen syns i övergången mellan baslinje och savoring, ytterligare ett oväntat resultat. För
resterande deltagare syns en generell nedgång i skattningarna av graden av sömnsvårigheter från
vecka 1 till 6. Samtidigt fluktuerar skattningarna under baslinjeveckorna vilket försämrar det
prediktiva värdet hos baslinjen. Nedgången i skattningarna skulle eventuellt kunna förklaras av
att måttet använts vid upprepade tillfällen, eller att deltagarna påverkats positivt av deltagandet i
studien.
Skattningar av stämningsläge
Gällande skattningarna av depressions- och ångestsymptomen är skattningarna så pass varierade
att det är svårt att uttala sig om eventuella mönster gällande förändringar i skattningarna. Det kan
däremot påpekas att deltagarna skattat ångestsymptomen som högre än depressionssymptomen.
I den ursprungliga definitionen till ruminering anges att tankeprocesserna kretsar kring
den upplevda nedstämdheten (Nolen-Hoeksema, 1991) och vidare konceptualiseras dessa tankar
som en respons på nedstämdheten (Hoeksema, Wisco & Lyubomirsky, 2008). En möjlig
förklaring till de i många fall låga skattningarna av negativa tankar under veckorna som
framkallad ruminering utförts är att deltagarna inte skattade höga nivåer av nedstämdhet under
samma veckor. Samtidigt har Carney et al. (2006) diskuterat hur de symtom som uppstår till
följd av insomni (exempelvis trötthet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och bristande
initiativförmåga) på många sätt liknar depressionssymtom och menar att ruminering kring dessa
är förekommande hos personer med insomni.
Möjliga förklaringar till uteblivna predicerade effekter av experimenten
Det finns flera möjliga förklaringar till att experimenten inte gav de önskade effekterna. Flera
kan härledas till själva konstruktionen av de olika experimenten och studien men också till
exempelvis vad deltagarna haft för förväntningar på experimenten och hur de utfört dessa.
Det kan diskuteras om experimenten istället för att framkalla ruminering avbröt
deltagarnas vanliga tankeprocesser innan insomning och istället fungerade distraherande, en
effekt som upptäckts i tidigare studier (Haynes, Adams & Franzen, 1981). Distraktion har som
tidigare nämnts visat sig ha ett samband med bättre sömnkvalité och minskad insomningstid.
Denna förklaring står dock i strid med den tidigare omnämnda forskningen som ringat in
ruminering som en vidmakthållande faktor vid insomni (Carney et al., 2006).
Vidare finns en möjlighet att upprepningen av framkallad ruminering möjligen
resulterade i en övningseffekt hos deltagarna som minskade dessa tankars påverkan, en slags
desensitisering av tankarna. Rumineringsexperimentets effekt har som tidigare nämnts, i
forskningen undersökts vid enstaka tillfällen och inte över tid. Samtidigt syns ingen generell
minskning i skattningen av obehaget av tankarna under veckan som experimentet utförts, vilket
motsäger att deltagarna skulle ha vant sig vid tankarna under veckans gång.
Ett intressant fynd gällande interventionen ruminering är dock att flera deltagare vid
uppföljningen rapporterade att de tyckte att interventionen var avslappnande och att övningen var
ett bra sätt att strukturera tankarna på. Dessutom rapporterade samtliga deltagare att de haft
positiva förväntningar gällande experimentets effekt på deras sömnsvårigheter. Det är därför
möjligt att denna förväntanseffekt haft större påverkan än själva experimentet. Att det
förekommit positiva utsagor kring rumineringsövningen kan relateras till forskning där man
funnit att personer med insomni tenderar att ha positiva föreställningar om nyttan med att oroa
sig innan insomning (Harvey, 2003b). Man upptäckte exempelvis att deltagarna ansåg att oro var
ett bra och funktionellt sätt att sortera sina tankar på, samt att orostankarna distraherade dem från
andra problem. Det har även inom depressionsforskningen undersökts vilken mening personer
med depression lägger in i ruminering och det har där visat sig att ruminering kan ses som en
form av copingstrategi eller problemlösning för att hålla depressionen under kontroll (Wells &
Papageorgiou, 2001). En möjlighet är även att experimentet hade en paradoxal effekt. Det kan
till exempel ha varit så att interventionen gjorde att personerna inte motarbetade sina tankar
genom användandet av någon form av negativ tankekontroll utan istället lät de komma vilket
gjorde att deras upplevda frekvens inte ökade. Samtidigt syns inte heller någon stabilisering i
skattningarna av mängden av negativa tankar jämfört med de andra veckorna.
Ett fynd som komplicerar bilden ytterligare är det starka sambandet i den här studien
mellan mängden skattade tankar där grubbel ingick, och obehag. Om grubbel och ruminering kan
likställas borde detta innebära att ruminering ansågs som obehagligt av deltagarna. Det är dock
möjligt att deltagarna tolkade grubbel som en annan typ av tankeaktivitet än den som
experimentet avsåg att framkalla. I instruktionen till experimentet ombads endast deltagarna att
fundera noga över varje mening och leva sig in i dessa meningar. Det är möjligt att dessa
instruktioner var knapphändiga och att påståenden av mer negativ karaktär hade behövts för att
framkalla negativa tankar. Borkovec (1982) har diskuterat vilka egenskaper som kan vara
passande hos ett material som syftar till att framkalla påträngande tankar hos personer med
sömnsvårigheter och konstaterat att materialet bör vara relevant för personerna och av en hotfull
karaktär. Carney et al. (2006) fann att innehållet i rumineringstankarna hos personer med
sömnsvårigheter var symptomfokuserad, alltså i det här fallet kretsande kring sömn. Det är
möjligt att ett experiment med fokus på exempelvis sömnrelaterade hot samt trötthet hade gett en
annan effekt, samtidigt ingick i instruktionerna meningar där deltagarna exempelvis ombads
fokusera på hur det kändes i kroppen. Det är dock även möjligt att deltagarna inte inkluderat de
påståenden som hade kunnat framkalla sömnrelaterad ruminering när de gjorde övningen.
Vad gäller försöken till att minska mängden tankar innan insomning kan inte savoring
anses ha en reducerande effekt på denna variabel i den här studien. Vidare kan diskuteras om
längden på interventionen inte var tillräcklig. Det är möjligt att deltagarna hade behövt längre tid
på sig för att bemästra tekniken savoring och att den då gett effekt. Bryant och Veroff (2007) har
dessutom beskrivit olika personlighetstyper som kan tänkas vara bättre på att stanna upp i
tillvaron vilket i så fall kan påverka möjligheten till savoring. Händelser i deltagarnas tillvaro
kan även ha försvårat tillämpningen av interventionen på egen hand. I den kontroll av huruvida
experimentet utförts angav en deltagare att experimentet var svårt att genomföra samtidigt som
personen skattade mängden negativa tankar högt. Det har i tidigare omnämnd forskning
(Borkovec et al., 1983) konstaterats att negativa tankeprocesser kan försvåra förmågan till att
fokusera, vilket skulle kunna indikera att savoring är svårt och tidskrävande att lära ut till
personer som har mycket negativa tankar.
Stämmer resultaten överens med tidigare forskning?
Fynden står inte helt i samklang med den omnämnda kognitiva förklaringsmodellen av
sömnsvårigheter (Harvey, 2002) där den negativt laddade kognitiva aktiviteten innan sänggående
ringats in som central faktor för vidmakthållandet av sömnsvårigheter. Även om en del samband
i den här studien funnits mellan tanke- och sömnrelaterade faktorer saknades exempelvis
samband mellan repetitiva negativa tankeprocesser och insomningslatens. Det fanns inte heller
ett samband mellan skattad sömnkvalité och mängd negativa tankar hos alla deltagare och som
tidigare nämnts så framkom i den visuella analysen av resultaten att uppgångar i mängden
negativa tankar inte alltid motsvarades av en nedgång i skattningen av hur man sovit. Samtidigt
bygger Harveys modell på antaganden kring att sömnsvårigheterna är sammanlänkade med en
hög arousalnivå och det kan konstateras att deltagarna generellt sätt inte har skattat sina
ångestsymtom som höga under studiens pågående. Det kan därför vara så att modellen endast är
tillämpbar på en viss subgrupp av personer med insomni. Samtidigt kan det i graferna skådas att
deltagare 4 som är den deltagare som har något förhöjda värden på ångestskalan generellt även
skattat mängden negativa tankar innan insomning som låg.
Fynden i den här studien kan inte heller sägas stärka de antaganden inom forskningen
som finns om att tekniker för att hantera tankar innan insomning påverkar tankeaktiviteten och
sömnsvårigheterna. Resultaten ger slutligen inte heller enhetligt stöd för att förekomsten av
negativa repetitiva tankeprocesser har en avgörande roll för uppfattningen av hur lång tid det tar
att somna. Samtidigt som ett samband funnits mellan skattad mängd tankar och insomningslatens
fanns det inget samband mellan skattningen på PTQ och insomningslatensen.
Svagheter och styrkor
Till studiens svagheter hör som tidigare omnämnts bristen på stabilitet i baslinjemätningarna. Till
andra brister hör avsaknaden av en kontroll av att experimenten gett effekt vid genomgången av
interventionen med deltagarna. Denna gjordes bara muntligen vilket kan vara otillräckligt.
Till andra svagheter hör själva mätobjektet, det vill säga tankeprocesserna. Det har till
exempel inom kognitionsforskningen påpekats att retrospektiva skattningar av tankar kan leda
till en bias i uppskattningen av mängden tankar, samt att övervakningen av tankar i sig kan
påverka deras förekomst (Lynch et al., 2007). Barlow, Knock och Hersen (2009) har även
diskuterat problemen med att förlita sig på självskattningar av ett fenomen för att avgöra om en
förändring har inträffat och påpekar att förändringar i självskattningarna inte behöver indikera en
verklig förändring i det man avser att mäta. Samtidigt påpekar samma författare att det gällande
vissa fenomen, så som tankar, är personernas subjektiva upplevelse av fenomenet som är det
centrala. Kritik kan dock riktas mot utformningen av frågan kring mängden tankar på
likertskalan då denna var vag och skulle ha kunnat förbättras genom exempel på vilka tankar
som frågan avsåg.
Till studiens styrkor hör att den har mätt variablerna över en längre tidsperiod än vad som
tidigare gjorts samt dess experimentella design. Genom att tillämpa två olika experiment på
samma deltagare blir det dessutom möjligt att se eventuella skillnader i övergången mellan två
interventioner.
Vidare har tidigare studier endast mätt effekten av experiment vid enstaka tillfällen eller
förlitat sig på enstaka skattningar på formulär mätande tankeprocesser. Även om två deltagare
misslyckades med att utföra experimentet i tillräcklig utsträckning lämnade samtliga deltagare in
data under hela studiens gång vilket ger en intressant inblick i deltagarnas sömnmönster över tid.
Framtida forskning
I studien har ett nytt formulär, PTQ, använts och det kan konstateras att samtliga deltagare
rapporterade en förekomst av repetitiva tankeprocesser. Framtida studier kan undersöka i hur hög
utsträckning dessa tankeprocesser (mätta genom PTQ) förekommer hos personer med
sömnproblem. Vidare kan det konstateras att skattningarna på PTQ och skattningarna av
mängden negativa tankar inte överensstämmer samt att det inte fanns något signifikant samband
mellan variablerna. Hos en av deltagarna syns exempelvis en minskning på PTQ-skalan och en
ökning i medelvärdet av mängden tankar skattade i sömndagboken. Detta resultat kan tyckas
märkligt med tanke på de överlappningar som man funnit mellan mått på både ruminering och
oro i sin tur och PTQ. Det är möjligt att denna diskrepans orsakats av de tidigare nämnda
bristerna i formuleringen av frågan rörande mängd tankar. Detta kan i framtida forskning
förbättras genom fler exempel på vilken typ av tankar som frågan rörde. En grundläggande
metodmässig fråga rörande framtida forskning är vidareutvecklandet av mätmetoder av
tankefrekvens och processer. Existerande metoder är som tidigare nämnts antingen retrospektiva
eller utformade på sätt som i sig kan påverka tankarnas frekvens, till exempel har deltagare fått
rapportera tankars förekomst i realtid (Lynch et al., 2007). Detta skulle kunna tänkas försvåra
mätningar över en längre period och även mätningar som sker innan insomning.
Gällande mätningarna av en av de sömnrelaterade faktorerna, insomningslatensen, kan
det även påpekas att denna studerades med hjälp av självskattningar. Det hade även varit
intressant att komplettera dessa mätningar med ett objektivt mått, exempelvis aktigrafer.
Framtida forskning skulle vidare kunna undersöka om experimentet framkallad
ruminering har någon effekt på en population med insomni. Man skulle även kunna göra om
instruktionerna för experimentet och undersöka om ruminering kring sömnbrist skulle ge en
tydligare effekt. Värt att notera är även att endast kvinnor sökte till studien. Framtida studier
skulle även kunna undersöka effekten av dessa experiment hos män.
Slutsats
De experiment som valdes i denna studie gav inte den effekt som avsågs och misslyckades i att
både minska och öka den repetitiva negativa tankeaktiviteten innan insomning samt att påverka
de sömnrelaterade faktorerna. Vissa samband hittades dock mellan tanke- och sömnrelaterade
faktorer. Trots att kognitiva faktorer i förklaringsmodeller av insomni beskrivits som centrala
och ofta omnämns som bidragande av personer med sömnsvårigheter visade det sig i den här
studien svårt att förändra tankeaktiviteten innan insomning och att påvisa tankarnas effekt på
sömn. En möjlig förklaring till detta skulle även kunna vara att sambandet är det omvända, det
vill säga att sömnsvårigheterna påverkar tankeaktiviteten eller att tankarna är en biprodukt av att
man är vaken (Morin & Espie, 2004). En annan möjlighet är att dessa tankar är svåra att påverka
med den här typen av experiment. Då många behandlingar idag innehåller kognitiva moment är
det intressant att vidare undersöka i hur hög grad det går att förändra tankeprocesser hos personer
under kortare tidsperioder samt om dessa påverkar sömnrelaterade faktorer. Med tanke på den
höga komorbiditeten hos insomni torde stora utvecklingar kunna ske inom många områden av
psykologisk behandling om man dessutom tydligare kan urskilja transdiagnostiska
tankeprocesser och på så sätt behandla dessa oberoende av diagnos. Framtida forskning på
tankeprocesser och bättre mätmetoder bör därför prioriteras.
Trots att olika typer av negativa tankar av många personer med sömnsvårigheter kan
uppfattas som bidragande till den bristande sömnen är det idag fortsatt oklart om dessa orsakar
problemen. Det är möjligt att olika typer av tanketekniker kan vara ett värdefullt verktyg för
vissa personer som sover dåligt, och förhoppningsvis kan framtida forskning klargöra vilka
strategier som passar vem. Tills dess fortsätter jakten på en god natts sömn.
Referenser
American Psychiatric Association (2000). Diagnostic statistical manual of mental disorders (4th
ed., text revision).Washington, DC, American Psychiatric Association.
Andrews, V.H., & Borkovec, T.D. (1988). The differential effects of inductions of worry,
somatic anxiety and depression on emotional experience. Journal of Behavior Therapy &
Experimental Psychiatry, 19, 21-26.
Barlow, D.H., Nock, M.K., & Hersen, M. (2009). Single case experimental designs: Strategies
for studying behavior change. 3rd edition. Boston: Pearson.
Bastien, C.H., Vallières, A., & Morin, C. (2001). Validation of the insomnia severity index as an
outcome measure for insomnia research. Sleep Medicine, 2, 297-307.
Behar, E., Vescio, T.K., & Borkovec, T.D. (2005). The effects of suppressing thoughts and
images about worrisome stimuli. Behavior Therapy, 36, 289-298.
Borkovec, T.D. (1982). Insomnia. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 50, 880-
895.
Borkovec, T.D., Robinson, E., Pruzinsky, T., & DePree, J.A. (1983). Preliminary exploration of
worry: some characteristics and processes. Behaviour Research and Therapy, 21, 9-16.
Borkovec, T.D., & Inz, J. (1990). The nature of worry in generalized anxiety disorder: a
predominance of thought activity. Behaviour Research and Therapy, 28, 153-158.
Borkovec, T.D., & Roemer, L. (1994). Effects of suppressing thoughts about emotional material.
Journal of Abnormal Psychology, 103, 467-474.
Borkovec, T.D., & Roemer, L. (1995). Perceived functions of worry among generalized anxiety
disorder subjects: distraction from more emotionally distressing topics? Journal of
Behavior Therapy & Experimental Psychiatry, 25, 25-30.
Breslau, N., Roth, T., Rosenthal, L., & Andreski, P. (1996). Sleep disturbances and psychiatric
disorders: a longitudinal epidemiological study of young adults. Biological Psychiatry,
39, 411-418.
Brown, K. W., & Ryan, R. M. (2003). The benefits of being present: Mindfulness and its role in
psychological well-being. Journal of Personality and Social Psychology. 84, 822-848.
Bryant, F. B., & Veroff, J. (2007). Savoring: a new model of positive experience. New Jersey:
Psychology Press.
Buysse, D.J., Ancoli-Israel, S., Edinger, J.D., Lichstein, K.L., & Morin, C.M. (2006).
Recommendations for a standard research assessment of insomnia. Sleep, 29, 1155-
1173.
Buysse, D. J., Angst, J., Gamma, A., Adjacic, V., Eich, D., & Rössler, W. (2008). Prevalence,
course and comorbidity of insomnia and depression in young adults. Sleep, 31, 473-480.
Carney, C.E., Edinger, J.D., Meyer, B., Lindman, L., & Istre, T. (2006). Symptom-focused sleep
rumination and sleep disturbance. Behavioral Sleep Medicine, 4, 228-241.
Carney, C.E., & Waters, W.F. (2006). Effects of a structured problem-solving procedure on pre
sleep cognitive arousal in college students with insomnia. Behavioral Sleep Medicine,
4, 13-28.
Carney, C.E., Ulmer, C., Edinger, J.D., Krystal, A.D., & Knauss, F. (2008). Assessing
depression symptoms in those with insomnia: An examination of the beck depression
inventory second edition (BDI-II). Journal of Psychiatric Research, 43, 576-582.
Carney, C.E., Harris, A.E., Moss, T.G., & Edinger, J.D. (2010). Dinstinguishing rumination from
worry in clinical insomnia. Behaviour Research and Therapy, 48, 510-546.
Clark, D.A., & Rhyno, S. (2005). Unwanted intrusive thoughts in nonclinical individuals:
Implications for Clinical Disorders. In D.A. Clark (Ed), Intrusive thoughts in clinical
disorders: theory, research and treatment. (pp. 1-29) New York: The Guilford Press.
Crawford, J.R., Henry, J. D., Crombie, C., & Taylor, E. P. (2001). Brief report Normative data
for the HADS from a large non-clinical sample. British Journal of Clinical Psychology,
40, 429–434
Donaldson, C., & Lam, D. (2004). Rumination, mood and social problem-solving in major
depression. Psychological Medicine, 34, 1309-1318.
Ehring, T., Zetsche, U., Weidacker, K., Wahl, K., Schönefeld, S., Ehlers, A. (2010). The
Perseverative Thinking Questionnaire (PTQ): Development and initial validation of a
content-independent measure of repetitive negative thinking. Submitted for publication.
Etu, S.F., & Gray, J.J. (2010). A preliminary investigation of the relationship between induced
rumination and state body image dissatisfaction and anxiety. Body Image, 7, 82-85.
Ford, D. E., & Kamerow, D. B (1989). Epidemiologic study of sleep disturbances and
psychiatric disorders. An opportunity for prevention? Journal of the American Medical
Association, 262, 1479-1484.
Gross, R.T., & Borkovec, T.D. (1982). Effects of a cognitive intrusion manipulation on the
Sleep-Onset latency of Good Sleepers. Behavior Therapy, 13, 112-116.
Haynes, S.N., Adams, A., & Franzen, M. (1981). The effects of Presleep stress on Sleep-Onset
Insomnia. Journal of Abnormal Psychology, 90, 601-606.
Harvey, A.G. (2001). I can’t sleep my mind is racing! An investigation of strategies of thought
control in insomnia. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 29, 3-11.
Harvey, A.G., & Payne, S. (2002). The management of unwanted pre-sleep thoughts in
insomnia: distraction with imagery versus general distraction. Behaviour Research and
Therapy, 40, 267-277.
Harvey, A.G. (2002b). Trouble in bed: The role of pre-sleep worry and intrusions in the
maintenance of insomnia. Journal of Cognitive Psychotherapy: An international
quarterly, 16, 161-177.
Harvey, A.G. (2003). The Attempted Suppression of Presleep Cognitive Activity in insomnia.
Cognitive Therapy and Research, 27, 593-602.
Harvey, A.G. (2003b). Beliefs about the utility of presleep worry: An investigation of individuals
with insomnia and good sleepers. Cognitive Therapy and Research, 27, 403-414.
Harvey, A.G., & Greenall, E. (2003). Catastrophic worry in primary insomnia. Journal of
Behavior Therapy and Experimental psychiatry, 34, 11-23.
Harvey, A. G., Watkins, E., Mansell, W., & Shafran, R. (2004). Cognitive Behavioural
Processes across Psychological disorders. A transdiagnostic approach to research and
treatment. Oxford: Oxford University Press.
Harvey, A.G., Tang, K.Y., & Browning, L. (2005). Cognitive approaches to insomnia. Clinical
psychology review, 25, 593-611.
Harvey, A.G. (2005b). Unwanted intrusive thoughts in insomnia. In D.A. Clark (Ed), Intrusive
thoughts in clinical disorders: theory, research and treatment. (pp. 1-29) New York: The
Guilford Press.
Harvey, A., (2008). Insomnia, Psychiatric Disorders, and the Transdiagnostic Perspective.
Current Directions in Psychological Scince, 17, 299-303.
Harvey, A.G., Stinson, K., Whitaker, K.L., Moskovitz. D., & Harvinder, V. (2008). The
subjective meaning of sleep quality: A comparison of individuals with and without
insomnia. Sleep, 31, 383-393.
Harvey, A.G., McGlinchey, E., & Gruber, J. (2010). Towards an affective science of insomnia
treatments. In Kring, A.M, Sloan, D.M (Eds), Emotion Regulation: A transdiagnostic
approach to etiology and treatment. (pp. 427-446) New York: The Guilford Press.
Jansson, M., & Linton, S.J. (2006). The development of insomnia within the first year: A focus
on worry. British Journal of Health Psychology, 11, 501-511.
Kazdin, A.E. (1999). The meanings and measurement of clinical significance. Journal of
Consulting and Clinical Psychology, 67, 332-339.
Kazdin, A.E. (2010). Research design in clinical psychology. Boston: Pearson Education.
Kripke, D.F., Garfinkel, L., Wingard, D.L., Klauber, M.R., & Marler, M.R. (2002)
Mortality associated with sleep duration and insomnia. Arch Gen Psychiatry, 59, 131-
136.
Linton, S. J., & Bryngelsson, I-L. (2000). Insomnia and its relationship to work and health in a
working-age population. Journal of Occupational Rehabilitation, 10, 169-183.
Lundh, L.G., Hindmarsch, H. (2002). Can meta-cognitive observation be used in the treatment of
insomnia? A pilot study of a cognitive-emotional self-observation task. Behavioural
and Cognitive Psychotherapy, 30, 233-236.
Lynch, T.R., Schneider, K.G., Rosenthal, M.Z., Cheavens, J.S. (2007). A meditational model of
trait negative affectivity, dispositional thought suppression, and intrusive thoughts
following laboratory stressors. Behaviour Research and Therapy, 45, 749-761.
Lyubomirsky, S., Caldwell, N.D., & Nolen-Hoeksema, S. (1998). Effects of ruminative and
distracting responses to depressed mood on retrieval of autobiographical memories.
Journal of Personality and Social Psychology, 75, 166-177.
Mallon L., Broman, J. E., & Hetta J. (2000). Relationship between insomnia, depression and
mortality: a 12-year follow-up of older adults in the community. International
Psychogeriatrics, 12, 295-306.
Mallon, L., Broman, J. E., & Hetta J. (2002). Sleep complaints predict coronary artery disease
mortality in males: a 12-year follow-up study of a middle-aged Swedish population.
Journal of Internal Medicine, 251, 207-216.
Manber, R., Edinger, J., Gress, J. L., San-Pedro-Salcedo, M. G., Kuo, T. F., & Kalista, T.
(2008). Cognitive behavioral therapy for insomnia enhances depression outcome in
patients with comorbid major depression disorder and insomnia. Sleep, 31, 489-495.
Morin, C. M., & Grambling, S. E. (1989). Sleep patterns and ageing: comparison of older adults
with and without insomnia complaints. Psychology and Aging, 4, 290-294.
Morin, C.M., Colecchi, C., Stone, J., Sood, R., & Brink, D. (1999). Behavioral and
pharmacological therapies for late-life insomnia: a randomized clinical trial. JAMA, 281,
991-9.
Morin, C.M & Espie, C, A. (2004). Insomnia – A clinical guide to assessment and treatment.
New York:Springer.
Morin, C. M., LeBlanc, M., Daley, M., Gregoire, J. P., & Merette, C. (2006 a). Epidemology of
insomnia: Prevalence, self-help treatments, consultations, and determinants of help
seeking behaviors. Sleep Medicine, 7, 123-130.
Morin, C. M., Bootzin, R. R., Buysse, D. J., Edinger, J. D., Espie, C. A., & Lichstein, K. L.
(2006 b). Psychological and behavioral treatment of insomnia: an update of the recent
evidence (1998-2004). Sleep, 29, 1398-1414.
Morin, C. M. (2010). Chronic Insomnia: Recent Advances and Innovations in Treatment

Developments and Dissemination. Canadian Psychology, 51, 31-39.
McEvoy, P.M., Mahoney, A.E.J., Moulds, M.L. (2010). Are worry, rumination, and post-event
processing one and the same? Development of the repetitive thinking questionnaire.
Journal of Anxiety Disorders, 24, 509-519.
Nelson, J., & Harvey, A.G. (2002). The Differential Functions of Imagery and Verbal Thought in
Insomnia. Journal of Abnormal Psychology, 111, 665-669.
Nelson, J., & Harvey, A.G. (2003). An exploration of pre-sleep cognitive activity in insomnia:
Imagery and verbal thought. British Journal of Clinical Psychology, 42, 271-288.
Nicassio, P.M., Mendlowitz, D.R., Fussell, J.J., & Petras, L. (1985). The phenomenology of the
pre-sleep state: the development of the pre-sleep arousal scale. Behaviour Research and
Therapy, 23, 263-271.
Nilsson, P.M., Rööst, M., Engström, G., Hedblad, B., & Berglund, G. (2004). Incidence of
diabetes in middle-aged men is related to sleep disturbances. Diabetes Care, 27, 2464
2469.
Nolen-Hoeksema, S. (1991). Responses to depression and their effects on the duration of

depressive episodes. Journal of Abnormal Psychology, 100, 569-82.
Nolen-Hoeksema, S., & Morrow, J. (1991). Effects of rumination and distraction on naturally
occurring depressed mood. Cognition and Emotion, 7, 561-570.
Nolen-Hoeksema, S., Wisco, B.E., & Lyubomirsky, S. (2008). Rethinking rumination.

Perspectives on Psychological Science, 3, 400-424.
Ohayon, M.M., & Paiva, T. (2005). Global sleep dissatisfaction for the assessment of insomnia
severity in the general population of Portugal. Sleep Medicine, 6, 435-441
Perlis, M. L., Smith, L.J., Matteson, S.R., Pigeon, W.R., Jungquist, C., & Tu, X. (2006).
Insomnia as a risk factor for onset of depression in the elderly. Behavioral Sleep
Medicine, 4, 104-113
Ree, M.J., Harvey, A.G., Blake, R., Tank, N.K.Y., & Shawe-Taylor, M. (2005). Attempts to
control unwanted thoughts in the night: development of the thought control
questionnaire-insomnia revised (TCQI-R). Behaviour Research and Therapy, 43, 985
998.
Reynolds, C. F., & Redline, S. (2010). The DSM-V sleep-wake disorder nosology: An update an
an invitation to the sleep community, Sleep, 33, 10-11.
Roth, T., Jaeger, S., Jin, R., Kalsekar, A., Stang, P. E. & Kessler, R. C. (2006). Sleep problems,
comorbid mental disorders, and role functioning in the national comorbidity survey
replication. Biological Psychiatry, 60, 1364-1371.
Segerstrom, S.C., Stanton, A.L., Alden, L.E., & Shortridge, B.E. (2003). A multidimensional
structure for repetitive thought: What’s on your mind, and How, and How much? Journal
of personality and social psychology, 85, 909-921.
Semler, C.N., & Harvey, A.G. (2007). An experimental investigation of daytime monitoring for
sleep-related threat in primary insomnia, Cognition and Emotion, 21, 146-161.
Statens beredning för medicinsk utredning (2010). Behandling av sömnbesvär hos vuxna:
en systematisk litteraturöversikt. Rapportnr: 199. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering. Hämtad den 6 januari, 2011, från
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-somnbesvar-hos-vuxna/
Tang, K.Y., & Harvey, A.G. (2004). Correcting distorted perception of sleep in insomnia: A
novel behavioural experiment? Behaviour Research and Therapy, 42, 27-39.
Tang, K.Y, & Harvey, A.G. (2004b). Effects of Cognitive Arousal on Sleep Perception. Sleep,
27, 69-78.
Tang, K.Y., Schmidt, D.A., & Harvey, A.G. (2007) Sleeping with the enemy: Clock monitoring
in the maintenance of insomnia. Journal of Behavior Therapy and Experimental
Psychiatry, 38, 40-55.
Tryon, W.W. (2004). Issues of validity in actigraphic sleep assessment. Sleep, 27, 158-165.
Watkins, E. (2004). Appraisals and strategies associated with rumination and worry. Personality
and Individual Differences, 37, 679-694.
Watkins, E., Moulds, M., & Mackintosh, B. (2005). Comparisons between rumination and worry
in a non-clinical population. Behaviour Research and Therapy, 43, 1577-1585.
Wegner, D.M. (1994). Ironic processes of mental control. Psychological Review, 101, 34-52.
Wells, A., & Carter, K. (1999). Preliminary tests of a cognitive model of generalized anxiety
disorder. Behaviour Research and Therapy, 37, 585-94.
Wells, A., & Papageorgiou, C. (2001). Metacognitive beliefs about rumination in recurrent major
depression. Cognitive and Behavioral Practice, 8, 160-164.
Wells, A. (2005). Worry, intrusive thoughts and generalized anxiety disorder. The metacognitive
theory and treatment. In D.A. Clark (Ed), Intrusive thoughts in clinical disorders: theory,
research and treatment. New York: The Guilford Press.
Wicklow, A., & Espie., C.A. (2000). Intrusive thoughts and their relationship to actigraphic
measurement of sleep: towards a cognitive model of insomnia. Behaviour Research and
Therapy, 38, 679-693.
Wong, J.J.Q., & Moulds, M. (2009). Impact of rumination versus distraction on anxiety and
maladaptive beliefs in socially anxious individuals. Behaviour Research and Therapy, 47,
861-867.
Bilaga 1
Information vid Rekrytering
Hej! Vi läser just nu Psykologprogrammets 9:e termin. Vi ska skriva uppsats i höst och ska till
den göra en experimentell studie. Vi söker nu deltagare till studien och det är därför vi är här
idag. Vi vill studera hur olika tankeexperiment påverkar och hänger ihop med tanke och sömn.
Till den här studien söker vi er med sömnsvårigheter, och med sömnsvårigheter menar vi er som
har problem med att somna in eller som vaknar flera gånger per natt minst 3 gånger i veckan och
att dessa problem har hållt i sig i minst en månad. Studien kommer att pågå i 6 veckor och ert
deltagande kommer att innebära att ni får prova olika tankeexperiment och fylla i en
sömndagbok.
Bland de som deltar och är intresserade kommer vi att lotta ut en sömnbehandling efter att
studien är avslutad och alla som deltar får en bok om sömn som tack. Vi vill även poängtera att
det kan vara mycket lärorikt att delta i en studie, dels kan man lära sig en del om sig själv och om
någon av er ska skriva uppsats någon gång i framtiden så kan det vara bra att själv ha varit med i
en.
Vi vill även säga att vi har tystnadsplikt inom teamet och uppgifterna vi lämnar är
sekretesskyddade och ni har dessutom valet att när som helst under studien avsluta ert
deltagande.
Bilaga 2
Telefonintervju
Namn:
Personnr.:
Adress:
Kön: M / K
Information: Den här studien kommer att handla om att man kommer att få utföra olika tankeexperiment
för att se hur dessa hänger ihop med dina tankar och din sömn. Du kommer varje dag att få fylla i en
sömndagbok och så småningom få göra olika tankeexperiment. För att kunna se hur din sömn påverkas av
experimenten är det viktigt för oss att avgöra hur dina sömnvanor ser ut idag. Jag kommer därför att börja
med att ställa några frågor om din sömn.
 FRÅGA: Har du haft sömnbesvär under de senaste sex månaderna?

o Inklusion: Ja
 FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna tar det dig vanligtvis för att somna
på kvällen när du har släckt lyset?
 FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna är du vanligtvis vaken under natten
(inte inräknat insomningstid)?
 FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna är du ofrivilligt vaken på morgonen,
d.v.s. vaknar ofrivilligt men kan inte somna om?
 FRÅGA: Hur skulle du beskriva din sömnkvalitet under de senaste två veckorna?
 FRÅGA: I hur hög grad har du känt dig utvilad/återhämtad efter en nattsömn under de
senaste två veckorna?
o Inklusion för de fem ovanstående frågorna: 31 minuter eller mer på
en eller flera av de första tre frågorna eller bristfällig sömnkvalitet
eller bristfällig återhämtning
Bilaga 2 fortsättning
 FRÅGA: Har du under de senaste två veckorna upplevt dagtidsbesvär p.g.a. något eller
flera av ovanstående sömnbesvär?
o Inklusion: Deltagaren rapporterar något av följande - problem med

koncentration, minne eller uppmärksamhet, huvudvärk, minskad
motivation, energi eller initiativförmåga, trötthet, magbesvär,
sömnighet, irritation, nedstämdhet, misstag eller olyckor på arbetet
eller vid bilkörning, oro över sömn, nedsättning av funktion i arbete
eller studier, nedsättning av funktion i sociala sammanhang
 FRÅGA: Störs din sömn ofta av faktorer i din miljö (t.ex. ljud, ljus, husdjur, sovpartner
eller dina barn)?
o Inklusion: Miljöfaktorer orsakar exklusivt inte sömnbesvären
 FRÅGA: Har du under den senaste månaden haft några medicinska problem? Om ja: (1)
vilka problem? och (2) har dessa problem stört din sömn?
o Inklusion: Medicinska problemet orsakar exklusivt inte
sömnbesvären
 FRÅGA: Har du under den senaste månaden haft några psykiatriska problem? Om ja: (1)
vilka problem? och (2) har dessa problem stört din sömn?
o Inklusion: Psykiatriska problemet orsakar exklusivt inte
sömnbesvären
 FRÅGA: Har du under den senaste månaden använt läkemedel, droger eller drycker med
koffein? Om ja: (1) vad? och (2) har detta stört din sömn?
o Inklusion: Läkemedel, droger eller drycker orsakar exklusivt inte
sömnbesvären
 FRÅGA: Har du under den senaste månaden upplevt något av dessa sömnbesvär: (a)
återkommande och störande mardrömmar, (b) stark impuls att röra på benen och
obehag i benen på kvällen eller natten, (c) dina ben rycker eller drar regelbundet
under sömnen, (d) snarkning, (e) andningsuppehåll under sömnen eller (f) ett
sömnschema som är oregelbundet, t.ex. p.g.a. skiftarbete? Om ja: (1) vad? och (2)
hur hänger dessa sömnstörningar ihop med dina övriga sömnbesvär?
o Inklusion: Andra sömnstörningar orsakar exklusivt inte
sömnbesvären
 KOMMENTAR TILL BEDÖMAREN: Om deltagaren rapporterar störande

miljöfaktorer eller medicinska eller psykiatriska problem eller läkemedel, droger
eller drycker eller andra sömnstörningar: säkerställ att sömnbesvären (1) är ett
problem i sig för deltagaren och (2) inte exklusivt kan förklaras av annat
Avslut: Tack för dina svar. Det här var den första delen av urvalsprocessen och om du är en
passande deltagare för studien så kommer vi att kalla dig till en intervju på universitetet. Du
kommer att få mer information om detta blir aktuellt inom några dagar.
Bilaga 3
Deltagarinformation
Tankeexperiment, sömn och tankar
Sömnsvårigheter är idag ett vanligt förekommande problem. En möjlig faktor som kan påverka
sömnkvalitén är oro, grubbleri och påträngande tankar. Den experimentella studien kommer att
handla om hur olika tankeexperiment hänger ihop med och påverkar sömn och tankar.
Vi kommer under studiens pågående att be dig att dagligen fylla i en sömndagbok. Sömndagboken
kommer du varje vecka att posta eller lämna till oss på Universitetet. Du kommer att få frankerade kuvert
av oss till detta. Under studiens första tre veckor kommer du endast att rapportera dina sömnvanor i denna
sömndagbok för att vi ska få en bild av hur dina vanor ser ut. Under resterande 3 veckor kommer du att få
instruktioner för olika experiment som du dagligen ska utföra. Instruktionerna för dessa kommer att ges i
samband med träffarna på universitetet eller postledes.
Under studiens gång kan den upplevda mängden tankar och sömnkvalitén komma att påverkas. Detta kan
upplevas som obehagligt. Dock vill vi påpeka att varje experiment inte kommer att pågå i längre än en
vecka . Du har rätt att avbryta ditt deltagande i studien när som helst och du har då rätt att begära att vi
förstör det svarsmaterial som du lämnat till oss.
På grund av studiens upplägg behöver vi kunna identifiera dig för att länka samman den information du
lämnar, till exempel i formulär och sömndagboken. Vi samlar endast in personuppgifter som du själv
lämnar och resultaten och uppgifterna kommer att redovisas så att du som enskild person är skyddad.
Studien kommer att presenteras på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras. Det material
vi samlar in kommer att förvaras i låsta skåp i larmade lokaler. Ansvarig handledare för studien är
Professor Steven Linton vid JPS akademin. Kontakta när som helst under studiens pågående Karolina
Mardula eller Ebba Winai på 0707208459, 0707383194 alternativt somnstudie.oru@gmail.com om du
upplever för starkt obehag till följd av ett experiment eller har några frågor.
Samtyckesformulär
Tankeexperiment, Sömn och Tankar
Undertecknad har tagit del av skriftlig och muntlig information rörande sitt deltagande i studien
och har haft möjlighet att ställa kompletterande frågor. Samtycke lämnas till deltagande i studien, lagring
av svarsdata och behandling av personuppgifter. Samtycket inkluderar också att avidentifierad svarsdata
kan komma att användas i framtida forskning.
Datum:
Underskrift:
Namnförtydligande:
Mobilnummer:
E-postadress:
Bilaga 4
Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)
Instruktioner:
Läs igenom varje påstående och sätt ett kryss vid det alternativ som bäst beskriver hur du känt
dig den senaste veckan. Fundera inte för länge över dina svar; din spontana reaktion inför varje
påstående är förmodligen mer korrekt än ett svar som du tänkt på länge.
1. Jag känner mig spänd och nervös:
Mestadels
Ofta
Av och till
Inte alls
2. Jag uppskattar fortfarande saker jag tidigare uppskattat:
Definitivt lika mycket

Inte lika mycket
Endast delvis
Nästan inte alls
3. Jag har en känsla av att något hemskt kommer att hända:
Mycket klart och obehagligt

Inte så starkt nu
Betydligt svagare nu
Inte alls
4. Jag kan skratta och se det roliga i saker och ting:
Lika mycket som tidigare

Inte lika ofta nu
Betydligt mer sällan nu
Aldrig
5. Jag bekymrar mig över saker:
Mestadels
Ganska ofta
Av och till
Någon enstaka gång
6. Jag känner mig på gott humör:
Aldrig
Sällan
Ibland
Mestadels
7. Jag kan sitta stilla och känna mig avslappnad:
Definitivt
Vanligtvis
Sällan
Aldrig
8. Allting känns trögt:
Nästan alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
9. Jag känner mig orolig, som om jag hade ”fjärilar” i magen:
Aldrig
Ibland
Ganska ofta
Väldigt ofta
10. Jag har tappat intresset för hur jag ser ut:
Fullständigt
Till stor del
Delvis
Inte alls
11. Jag känner mig rastlös:
Väldigt ofta
Ganska ofta
Sällan
Inte alls
12. Jag ser med glädje fram emot saker och ting:
Lika mycket som tidigare

Mindre än tidigare
Mycket mindre än tidigare
Knappast alls
13. Jag får plötsliga panikkänslor:
Väldigt ofta
Ganska ofta
Sällan
Aldrig
14. Jag kan uppskatta en god bok, ett TV- eller radioprogram:
Ofta
Ibland
Sällan
Mycket sällan
15. Har något särskilt hänt under den senaste veckan som du tror kan ha påverkat hur du svarat
på frågorna?
Om ”JA”, vad?
Bilaga 5
ISI
Bedöm hur pass allvarliga dina sömnsvårigheter har varit den senaste tiden.
Svårigheter Inga Små Medel Stora Mycket

stora
1. Somna på kvällen 0 1 2 3 4
2. Vakna upp under natten 0 1 2 3 4
3. Vakna för tidigt på morgonen 0 1 2 3 4
4. Hur missnöjd är Du med ditt nuvarande sömnmönster?
Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd
0 1 2 3 4
5. I hur pass hög grad anser Du att Dina sömnsvårigheter stör Dig i Din vardag (t.ex. trötthet, arbete,
fritid, koncentration, minne och humör)?
Inte alls störande Lite störande Något störande Klart störande Mycket störande
0 1 2 3 4
6. I hur pass hög grad tror Du att andra personer märker av att Dina sömnsvårigheter försämrar Din
livskvalité?
Inte alls märkbart Lite märkbart Något märkbart Klart märkbart Mycket märkbart
0 1 2 3 4
7. Hur oroad är Du över Dina nuvarande sömnsvårigheter?
Inte alls oroad Lite oroad Något oroad Klart oroad Mycket oroad
0 1 2 3 4
ISI = Insomnia Severity Index (Morin, 1993). Översatt av Markus Jansson 2005.
Bilaga 6
PTQ
I det här frågeformuläret ombeds du beskriva hur du vanligtvis tänker kring negativa upplevelser
och problem. Var god läs följande påståenden och skatta graden av hur väl de passar på dig när du
tänker kring negativa upplevelser och problem.
Aldrig Sällan Ibland Ofta Nästan Alltid
1. Jag tänker samma tankar om och om igen. 0 1 2 3 4
2. Jag har påträngande tankar. 0 1 2 3 4
3. Jag kan inte sluta älta tankarna. 0 1 2 3 4
4. Jag tänker kring många problem 0 1 2 3 4
utan att kunna lösa dem.
5. Jag kan inte göra något annat när jag 0 1 2 3 4
tänker på mina problem.
6. Mina tankar upprepar sig. 0 1 2 3 4
7. Tankar dyker upp utan att jag vill det. 0 1 2 3 4
8. Jag hakar upp mig på vissa saker 0 1 2 3 4
och kan inte gå vidare.
9. Jag frågar mig själv saker utan att finna 0 1 2 3 4
en lösning.
10. Mina tankar hindrar mig från att fokusera 0 1 2 3 4
på andra saker.
11. Jag fortsätter att tänka på samma saker hela tiden. 0 1 2 3 4
12. Tankar dyker upp i mitt huvud utan anledning. 0 1 2 3 4
13. Jag känner mig tvungen att fortsätta 0 1 2 3 4
älta samma saker
14. Mina tankar hjälper mig inte så mycket. 0 1 2 3 4
15. Mina tankar upptar hela min uppmärksamhet. 0 1 2 3 4

Bilaga 7
Generella instruktioner - sömndagbok
Vi ber dig att fylla i dessa dagböcker utifrån dina uppskattningar. Det kan till exempel vara svårt
att veta med säkerhet hur lång tid det tar för dig att somna eller hur länge du är vaken på natten
eller hur utvilad du har känt dig under dagen. Tänk då på att det är dina uppskattningar som du
skriver ner. Det handlar alltså inte om att använda en klocka för att svara på frågor om sömn eller
att fråga en vän för att svara på frågor om hur du mår dagtid. Tänk på att det är viktigt att du
fyller i sömndagboken varje dag: del ett på kvällen och del två på morgonen.
På lördagen den 25/9-10 ber vi dig även att fylla i formulären ISI, PTQ och HADS och posta
dessa tillsammans med sömndagboken. Vi ber dig även skriva under samtyckesformuläret och
skicka med detta i kuvertet.
Den här sömndagboken sträcker sig fram till nästa lördag den 25/9-10. Senast nästa fredag
kommer du att ha fått en ny för följande vecka. Vi ber dig posta den här sömndagboken
måndagen den 27/9-10 alternativt att lämna den till oss på Psykologi institutionen.
Om du har några frågor, tveka inte att kontakta oss på 0707208459 eller 0707383194 eller
somnstudie.oru@gmail.com när som helst under studiens gång.
Generella instruktioner för vecka 40-41 (experimentvecka)
Vi ber dig att fylla i dessa dagböcker utifrån dina uppskattningar. Det kan till exempel vara svårt
att veta med säkerhet hur lång tid det tar för dig att somna eller hur länge du är vaken på natten
eller hur utvilad du har känt dig under dagen. Tänk då på att det är dina uppskattningar som du
skriver ner. Det handlar alltså inte om att använda en klocka för att svara på frågor om sömn eller
att fråga en vän för att svara på frågor om hur du mår dagtid. Tänk på att det är viktigt att du
fyller i sömndagboken varje dag: del ett på kvällen och del två på morgonen.
Från och med fredagen den 8/10 vill vi även att du varje kväll utför det tankeexperiment
som du fått öva på under sessionen på universitetet. Se separat papper.
Observera att det tillkommit en sida i sömndagbokens första del som handlar om
tankeexperimentet.
På fredagen den 15/10-10 ber vi dig även att fylla i formulären ISI, PTQ och HADS och posta
dessa tillsammans med sömndagboken.
Den här sömndagboken sträcker sig fram till nästa fredag den 15/10-10. I samband med nästa
session på universitetet får du nästa sömndagbok. Vi ber dig posta den här sömndagboken
måndagen den 18/10-10 alternativt att lämna den till oss i samband med sessionen.
Fredagen den 15/10-10 kommer ni att få instruktioner till det andra tankeexperimentet.
Om du har några frågor, tveka inte att kontakta oss på 0707208459 eller 0707383194 eller
somnstudie.oru@gmail.com när som helst under studiens gång.
Sömndagbok vecka: 40-41 Namn ____________________________________
Del 1 Sida 1
Frågor om dina känslor. Gradera i vilken utsträckning du känt på detta vis under dagen. Fyll i
detta på kvällen innan sänggående.
1 = inte alls, 2 = lite grand, 3 = något, 4 = ganska mycket och 5 = mycket
Fredag/ Lördag/ Söndag/ Måndag/ Tisdag/ Onsdag/ Torsdag/

Lördag Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag
Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum:
Besvärad
Upprymd
Upprörd
Skrämd
Entusiastisk:
Pigg
Inspirerad
Nervös
Bestämd
Rädd
OBS: Fyll i datum för varje dag du fyller i.

Sömndagbok vecka: 40-41 Namn ____________________________________
Del 1 Sida 2
Hur har det gått med tankeexperimentet? Fyll i för varje dag. Om du någon dag skulle
missa att göra experimentet så markera detta.
Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag:

Del 2
Fyll i sömndagboken när du vaknar varje morgon.
Fredag/ Lördag/ Söndag/ Måndag/ Tisdag/ Onsdag/ Torsdag/

Lördag Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag
Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum:
Tid för sänggående kl kl kl Kl kl kl kl
Tid för uppstigande kl kl kl kl kl kl kl
Hur lång tid tog det tim min tim min tim min tim min tim min tim min tim min
att somna?
Har du vaknat någon ggr ggr ggr ggr ggr ggr ggr
gång under natten? tid tid tid tid tid tid tid
(antal gånger & hur
länge du var vaken)
Har du sovit under

dagen? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Använde du
sömnmedel? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Hur lång tid har du tim min tim min tim min tim min tim min tim min tim min
sovit?
Hur har du sovit?

1 = mycket dåligt 1 1 1 1 1 1 1
2 = ganska dåligt 2 2 2 2 2 2 2
3 = varken bra eller dåligt 3 3 3 3 3 3 3
4 = ganska bra 4 4 4 4 4 4 4
5 = mycket bra 5 5 5 5 5 5 5
OBS: Fyll i datum för varje dag du fyller i.

Hur mycket oroade du dig, grubblade eller hade påträngande tankar innan du somnade?
Gradera mängden tankar på en skala från 0 – 10 där 0=knappt några tankar alls, 10=
väldigt mycket tankar:
Hur mycket besvärades du av dina tankar? Gradera obehaget på en skala från 0 - 10 där
0=inget obehag alls 10=mycket obehag:

Bilaga 8
Instruktioner för session Savoring
1. Hur har det gått med sömndagboken?
2. Några frågor?
3. Idag ska vi öva på ett av tankeexperimenten som du kommer att utföra varje dag under nästa
vecka, vi vill att du börjar ikväll / imorrn kväll. Du kommer att få en skriftlig instruktion
med dig hem till experimentet.
4. Brainstorming: Njutningsfulla stunder som du kan skapa. Vad tycker du om att göra? Titta ut
genom fönstret och beskriv vad du ser?
5. Tänk tillbaks på något mysigt semesterminne eller något annat du tyckt om att göra.
- Hur kändes det att göra det personen tyckte om? Be om detaljer. Beskriv dofter och
färger.
- Hur kan en sådan stund påverka ditt liv positivt i framtiden?
- Dvs, vad kan det få för positiva följder för dig att du har gjort x?
6. Skriv en lista över ”trevliga” stunder, till exempel tre trevliga stunder som du kan få in i din
vardag.
7. Du kommer att varje dag avsätta ca 15 minuter varje dag innan du går och lägger dig till en
stund för dig själv. Tänk på att du ska göra detta på egen hand. (om inte: när skulle det passa
att under dagen? Bestäm tid). När du väl ska gå och lägga dig så vill jag att du tänker på en
stund eller något du gjort som du tyckt om. Försök att lägga märke till detaljer och att ta in
hela bilden av minnet genom att fundera över till exempel färger, dofter och din känsla för
minnet, precis som vi har gjort här idag. Du kommer även att få en skriftlig instruktion med
dig hem.
8. Om personen frågar om syftet med experimentet svara att detta inte är något vi kan gå in på
nu. Att syftet med experimentet är att se om tankar ökar eller minskar och hur detta påverkar
sömn.
Bilaga 9
Instruktioner
Under den kommande veckan ber vi dig att utföra följande tankeexperiment strax innan
du går och lägger dig. Fyll först i Del 1 i sömndagboken och utför sedan experimentet.
Dagen efter fyller du i Del 2 i sömndagboken.
______________________________________________________________________________
Avsätt femton minuter under dagen till att skapa en njutningsfull stund. Låt denna tid vara bara
din egen. Det skulle till exempel kunna vara att äta eller dricka något du tycker om, att tända ett
ljus och lyssna på musik eller att gå en promenad.
När du på kvällen går och lägger dig i din säng för att sova vill vi att du tänker på något positivt
du varit med om under dagen eller den senaste veckan. Det kan till exempel vara den stund du
skapade tidigare på dagen men också att du sett något fint, en härlig stund du haft med en vän
eller på egen hand. Försök att lägga märke till detaljer i din upplevelse/positiva stund så som
färger, dofter och dina känslor. Passa på att njut av stunden du tänker på. Tänk på hur ditt minne
kan påverka dig och ditt liv positivt. Om dina tankar far iväg och du börjar tänka på något annat
positivt går det bra. Om du känner att dina tankar börjar vandra eller att du börjar tänka på något
negativt, rikta då varsamt din uppmärksamhet till det njutningsfulla minnet.
Fortsätt med detta under 10 minuter eller tills du märker att du börjar somna.
Bilaga 10
Instruktioner
Under den kommande veckan ber vi dig att utföra följande tankeexperiment strax innan
du går och lägger dig. Fyll först i Del 1 i sömndagboken och utför sedan experimentet.
Dagen efter fyller du i Del 2 i sömndagboken. Genomför experimentet i ca tio minuter.
___________________________________________________________________________
Under de nästkommande minuterna, försök att fokusera din uppmärksamhet på varje

instruktion på de följande sidorna.
Läs varje instruktion tyst och sakta för dig själv. Koncentrera dig på varje instruktion och
använd din fantasi för att fokusera på varje mening medan du läser. Lägg en kort stund
på att koncentrera dig på och föreställa dig det instruktionen beskriver. Det är inget krav
att du hinner gå igenom alla punkter utan det går bra att fokusera på vissa meningar.
 Tänk på de fysiska sensationerna du känner i din kropp
 Tänk på din personlighet och vem du strävar efter att vara
 Tänk på hur pass klara dina tankar är just nu
 Tänk på varför du reagerar som du gör
 Tänk på hur du känner inombords
 Tänk på vad ditt nuvarande mentala tillstånd kan få för möjliga konsekvenser
 Tänk på hur lik/olik du är andra människor
 Tänk på hur det skulle vara om du alltid fortsatte att känna så som du känner just nu
 Tänk på varför saker och ting blir som de blir
 Tänk på att försöka förstå dig på dina känslor
 Tänk på hur vaken/trött du känner dig just nu
 Tänk på hur pass spänd du är i dina muskler
 Tänk på hur pass självförverkligad du känner dig
 Tänk på ditt utseende
 Tänk på om du känner dig stressad just nu

 Tänk på vilka långsiktiga mål du har
 Tänk på hur pass övertygad du känner dig
 Tänk på dina nuvarande känslor av trötthet/pigghet
 Tänk på olika förklaringar till de fysiska sensationer du har
 Tänk på hur hoppfull/hopplös du känner dig
 Tänk på till vilken grad du känner dig motiverad just nu
 Tänk på hur pass hjälplös du känner dig
 Tänk på hur pass lugn/rastlös du känner dig
 Tänk på de möjliga konsekvenserna av hur du känner dig
 Tänk på vad dina känslor kan betyda
 Tänk på hur glad/ledsen du känner dig
 Tänk på vilka förväntningar din familj har på dig
 Tänk på varför din kropp känns som den gör
 Tänk på varför du blir så här ibland
 Tänk på hur passiv/aktiv du känner dig
 Tänk på vad människor lägger märke till hos din personlighet
 Tänk på vilken sorts student du är och skulle önska att du var
 Tänk på hur svag/stark din kropp känns nu
 Tänk på hur pass avslappnad/agiterad du känner dig
 Tänk på vilken sorts människa du tror att du borde vara
 Tänk på graden av kontroll du känner just nu
 Tänk på vad som skulle hända om ditt nuvarande fysiska tillstånd skulle bestå
 Tänk på att sitta ner och analysera din personlighet

 Tänk på varför du blev som du blev
 Tänk på de saker som är viktigast i ditt liv
 Tänk på hur snabbt/långsamt du tänker just nu
 Tänk på graden av beslutsamhet du känner
 Tänk på att försöka förstå vem du är
 Tänk på hur du känner över dina vänskapsrelationer
 Tänk på om du åstadkommit mycket så här långt

Bilaga 11
Uppföljning
 Ställ följande frågor:
1. Hur har det gått?
2. Tyckte du att det var svårt att utföra tankeexperimenten?
3. Skattta hur pass mycket du försökt jobba med respektive experiment på en skala från 0-10
A. Experimentet ”din stund”
B. Experimentet ”tänk på påståenden”
4. Hade du några tankar kring syftet?
5. Förväntade du dig något speciellt av de olika experimenten?
6. Sammanfatta hur du tycker att dina tankar och din sömn har påverkats under studien?
 Diskutera tillgängliga resultat med deltagare.
 Berätta om syftet med de olika tankeexperimenten.
 Berätta om möjlighet att söka behandling (vid behov).
 Tacka för deltagandet och ge bok.

Full Text 01

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Full Text 01

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

I jakten på en god natts sömn:

Ett försök till manipulering av tankar innan insomning

I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med

Karolina Mardula & Ebba Winai

The quest for a good night’s sleep:

An attempt to manipulate thought activity before sleep onset

Tankars betydelse för insomni…………………………………………………………...10

Harveys kognitiva modell……………………………………………………......11

Likheter, skillnader och samband………………………………………………..13

Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn……………………......15

Experimentella studier av Harveys kognitiva modell…………………………....15

Sambandet mellan kognitiv stress och sömn………………………………….....16

Olika strategier för att hantera tankar…………………………………………....17

Tankestrategier, mängd tankar och sömn – möjliga samband?..............................19

Olika typer av tankar och insomningslatens……………………………………..20

Variabler som studien avser att påverka……………………………………….....25

Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité………….....35

Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar.............35

Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité…………………………..36

Sambandet mellan insomningslatens och mängd negativa tankar……………….36

Sambandet mellan insomningslatens och PTQ………………………………….36

Sambandet mellan mängd negativa tankar och PTQ………………………….....36

Sambandet mellan ISI och sömnkvalité.................................................................36

Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité……………….………37

Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité………………………………………37

Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar……………………………….......39

Skattningar av repetitiva negativa tankemönster…………………………………….......41

Skattningar av sömnsvårigheter: Insomnia Severity Index (ISI)…………………….......43

Förändringar i mått relaterade till sömn.............................................................................44

Skattningar på Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)…………………......…48

Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning?......................50

Samband mellan mängd negativa tankar och obehag av tankar……………………....…51

Samband mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité…………………………....…51

Övriga sömnrelaterade faktorer……………………………………………………….....52

Skattningar av grad av sömnsvårigheter……………………………………………....…53

Möjliga förklaringar till uteblivna effekter.......................................................................54

Stämmer resultaten med tidigare forskning?.....................................................................57

Svagheter och styrkor……………………………………………………………………58

Bilaga 1: Information vid rekrytering................................................................................69

Bilaga 3: Information till deltagare………………………………………………………74

Bilaga 4: Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)……………………………...76

Bilaga 5: Insomnia Severity Index (ISI)............................................................................79

Bilaga 6: Perseverative Thinking Questionnaire (PTQ)....................................................81

Bilaga 8: Instruktion till session experiment savoring.......................................................88

Bilaga 9: Instruktion till deltagare experiment savoring....................................................89

Bilaga 10: Instruktioner till experiment framkallad ruminering........................................90

Bilaga 11: Uppföljning......................................................................................................93

Sömnsvårigheter är ett vanligt förekommande problem och är dessutom starkt sammankopplat

psykisk störning eller beror på fysiologiska effekter av någon substans. En insomnidiagnos

som används, framförallt gällande om sömnproblemen ska ge negativa konsekvenser på dagen

(SCB) (Folkhälsorapport från Socialstyrelsen 2009, i Statens beredning för medicinsk

uppfyller en insomnidiagnos. Förekomsten av insomni och sömnsvårigheter ökar med åldern

problem genom livet för ungefär 4 % av befolkningen och att ca 3 % utvecklar en

mer än 5 % av befolkningen naturligt så att de inte längre uppfyller diagnosen.

Sömnsvårigheter förekommer också i samband med olika hälsoproblem såsom

dödlighet (Kripke et al., 2002).

Fokus hamnar ofta på den komorbida diagnosen då sömnproblemen ses som en

argumenterar för att identifiera de gemensamma transdiagnostiska processerna inom de olika

beskriva de förekommande problemen.

Tankars betydelse för insomni

att personer med sömnsvårigheter i högre utsträckning än personer utan sömnsvårigheter

Harveys kognitiva modell

Harvey (2002) har skapat en kognitiv förklaringsmodell som framförallt fokuserar på

Spiralen vidmakthålls av olika felaktiga övertygelser kring sömn och säkerhetsbeteenden av