15
Fokus på narkotika
Informationsblad från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk
I S S N 1 6 8 1 - 6 4 0 4
Hallucinogena svampar: Hur ska vi hantera problemet med naturligt förekommandesubstanser i ett informationssamhälle?
Under de senaste tio åren tycksmediernas intresse för användningenav hallucinogena svampar haökat på grund av den öppnamarknadsföringen av dessa svamparoch av de lagstiftningsändringar somhar gjorts i vissa länder för att förbjudadenna handel.Epidemiologiska standardmetoderför att övervaka narkotikabruk är intetillräckligt snabba för att identifi eraframväxande trender och behöverkompletteras med känsligaremetoder. Utmaningen handlar omatt identifi era nya modedroger,som brukar uppträda först i smådelpopulationer eller i begränsadegeografi ska områden, och bedömasannolikheten för att dessa droger skafå ökad spridning. Det fi nns många
Definitioner
Hallucinogena svampar:
även kallade ”magiska svampar”: Det är främst de svamparter som innehåller psilocybin och psilocinsom används för sina psykoaktiva egenskapers skull och det är de som är huvudföremålet för denna policyöversikt. Andra arter av hallucinogena svampar, till exempel röd flugsvamp, innehåller muskimol och ibotensyra som främsta aktiva ämnen. Arter som innehållermuskimol är giftiga i sig och nära besläktade med mycket giftiga arter.
Smart shops:
Butiker som är specialiserade på att sälja ”naturliga” psykoaktiva substanser samt litteratur och tillbehör.1.
Bruket av hallucinogena svampar är mer utbrett bland ungdomarsom har använt andra olagliga droger än bland ungdomarsom inte har det. Ungdomar som deltar i musikfestivaler ochravepartyn rapporterar om en mer utbredd narkotikaanvändningän den allmänna befolkningen eller skolelever, varförsannolikheten är högre att man kan finna användare avhallucinogena svampar i dessa sammanhang.
2.
Försäljningen av hallucinogena svampar i smart shops ochmarknadsstånd i Nederländerna och Storbritannien verkar hahaft stor betydelse för att underlätta bruket. Dessa återförsäljarehar gjort det lätt att få tillgång till hallucinogena svampar underslutet av 1990-talet och början av 2000-talet.
3.
I en sökning på Internet nyligen kunde 39 webbutiker somsäljer produkter av hallucinogena svampar identifieras.Många av dessa affärer riktar sig till en internationell kundbasgenom att erbjuda flera språkversioner och internationellaleveransalternativ. Det förekom stora variationer i omfattningenoch kvaliteten på den information som gavs om hälsoriskernamed de produkter som såldes.
4.
Antalet rapporterade dödliga och icke-dödliga akutfall på grundav hallucinogena svampar är mycket lågt. Användningen avhallucinogena svampar är oftare kopplad till mentala hälsoriskeroch en betydande andel av dem som använder hallucinogenasvampar riskerar att drabbas av panikattacker.
5.
De effekter som förknippas med användningen av hallucinogenasvampar (till exempel illamående, panikattacker ochoförutsägbara effekter) och sociala restriktioner för unga som villexperimentera (till exempel behovet av en trygg omgivning för attminska riskerna) kan förhindra att drogen används regelbundeteller ofta.
6.
Sex EU-länder har skärpt lagstiftningen i fråga om svamparsedan 2001, som svar på farhågorna om att bruket blivit allmäntutbrett. Den nya lagstiftningen kan ha påverkat tillgången tillsvampar och de totala volymerna av Internetförsäljningen. Mendet finns också tecken på att webbförsäljarna har svarat genomatt byta till okontrollerade och eventuellt också mer giftigaalternativ.
Några viktiga policyfrågor
olika källor till information inom dettaområde, bland annat rapporterfrån Internet och andra medier,kriminaltekniska analyser, praxis ochforskning. I den här policyöversiktengranskas informationen om bruket avhallucinogena svampar och det draspolitiska slutsatser. Här identifi erasde faktorer som både gynnade ochformade trenden med att användahallucinogena svampar i slutet av1990-talet och början av 2000-talet,men även de faktorer som förhindradeen mer utbredd spridning.Hallucinogener har olika kemiskkaraktär och är en grupp narkotikasom kännetecknas av förmågan attskapa förvanskade känsloupplevelseroch att kraftigt ändra sinnesstämningaroch tankeprocesser. Naturligtförekommande hallucinogener fi nns iöver 100 svamparter, varav fl ertaletinnehåller psilocybin och psilocinsom de viktigaste aktiva ämnena somger den hallucinogena effekten. Sågott som alla svampar som innehållerpsilocybin är små bruna eller ljusbrunasvampar som kan förväxlas med ettantal icke-psykoaktiva, oätliga ellergiftiga vilda svampar.Psilocybin och psilocin (eller psilotsin)kontrolleras på högsta internationellanivå, men vissa länder har saknaträttslig tydlighet i fråga om svamparsom innehåller dessa ämnen.Denna förvirring har utnyttjats avsvampförsäljare och har hindratutvecklingen av mekanismer för attkontrollera tillgången.
emcdda.europa.eu
Första utgåvan 2007
Fokus på narkotika
Vilka är konsumenterna?
I Europa växte bruket avhallucinogena svampar som partydrogfram i slutet av 1950-talet, men vidden tiden var spridningen begränsadtill små esoteriska grupper (till exempelbeatnikpoeter). Spridningen blandpartymissbrukare skedde gradvis tillsförsäljningen via smart shops ochmarknadsstånd skapade en kanalför en snabbare spridning i slutet av1990-talet och början av 2000-talet. Jämfört med cannabis, som är denvanligaste olagliga substansen i EU,är det mycket färre personer somhar använt hallucinogena svampar.Bland unga människor i åldern15–24 år i 12 EU-medlemsstatervarierade andelen som någon gånghade använt hallucinogena svamparfrån mindre än 1 procent till 8procent. Bland skolelever i åldern15–16 år verkade experimenterandemed hallucinogena svampar varalika vanligt förekommande somexperimenterande med ecstasy.Upprepat eller regelbundet brukav svampar är enligt rapporternabetydligt mindre vanligt än i fråga omstimulantia som kokain och amfetamin.Precis som med den andra huvudtypenav hallucinogena droger, LSD, brukarungdomar som experimenterar medsvampar i allmänhet inte gå vidaretill att använda svamparna ofta ellerregelbundet.Drogundersökningar undermusikfestivaler och ravepartyn visaratt förekomsten av droganvändningär genomgående högre i dessasammanhang än bland befolkningensom helhet eller bland skolelever,och användningen av hallucinogenasvampar är vanligare bland ungdomarsom har använt andra olagliga drogerän bland ungdomar som inte har det.Det är svårt att göra jämförelser mellandessa undersökningar och eventuellaslutsatser om utvecklingen måstegöras med försiktighet. Uppgifter frånNederländerna tyder på en stabilsituation under 2000–2005, medanuppgifter från Storbritannien visaren kraftig ökning mellan 2002 och2004.
Tillgänglighet
Hallucinogena svampar växer vilt imånga delar av Europa, men deninformation som fi nns tillänglig tyderpå att de fl esta svampar som användsför sina psykoaktiva egenskaperoftast odlas i stället för att plockasi det vilda. Svampar säljs bådesom färska och torkade produkteroch för hemodling med hjälp avsvampavtryck, mycelpåsar ochodlingspaket. De undersökningar somgenomfördes 2003 av EuropeanSchool Survey Project on Alcohol andon Drugs (ESPAD) visar att andelenskolelever i åldrarna 15–16 år somanser att hallucinogena svampar är”mycket lätta” eller ”ganska lätta” attfå tag på varierar mellan 4 procentoch 28 procent. Mindre än 10procent av eleverna i Cypern, Finland,Grekland, Lettland, Litauen, RumänienTurkiet och Ungern anger att det är lättatt få tag i hallucinogena svampar,och mer än 20 procent av elevernai Tjeckien, Irland, Italien, Polen ochStorbritannien anger att det är lätt attfå tag i sådana svampar.Försäljningen av hallucinogenasvampar i smart shops ochmarknadsstånd i Nederländernaoch Storbritannien verkar ha haft storbetydelse för att underlätta bruket islutet av 1990-talet. Även om det intefi nns några exakta siffror tillgängligaöver intäkterna från försäljningenav hallucinogena svampar peråterförsäljare, ger uppgifter frånfrämst dessa båda länder en bildav det ekonomiska intresset bakomdenna produkt. Under 2000 beräknarman till exempel att försäljningen avmagiska svampar stod för 50 procentav omsättningen i smart shops. IStorbritannien fi ck statskassan förejuli 2005 in en omsättningsskatt påhallucinogena svampar på omkring175 000 pund sterling (255 421euro) per år för en omsättning somuppskattas till omkring 1 miljon pundsterling (1,46 miljoner euro) per år.Utöver återförsäljningsställena harockså antalet smart shops på Internetökat. År 2006 identifi erade ECNNsammanlagt 39 webbutiker somsäljer produkter av hallucinogenasvampar. Flertalet av dessa webbutiker(31 stycken, eller 82 procent) ärbaserade i Nederländerna. Deövriga webbplatserna omfattadefyra österrikiska webbutiker, två tyskawebbplatser, en brittisk webbplatskopplad till en nederländsk webbutikoch en polsk webbplats. Mångawebbplatser är fl erspråkiga (oftast gårdet att välja mellan engelska, franskaoch tyska) och fl ertalet erbjuderinternationella leveranser.Informationen om hälsoriskerna isamband med hallucinogena svamparvarierar mellan webbutikerna.De fl esta webbutiker som säljersvampar varnar för användningav hallucinogena svampar omman använder läkemedel eller ikombination med alkohol eller andradroger. Men en av tre butiker geringa varningar om riskerna med attanvända hallucinogener om manlider av depression eller psykos.Endast hälften av webbutikerna gerinformation om dosering och säkeranvändning.
Hälsorisker
Antalet rapporterade dödliga ochicke-dödliga akutfall på grund avhallucinogena svampar är mycketlågt. I allmänhet är de fysiologiskaeffekterna kortvariga och utanavgörande betydelse, och de kanomfatta yrsel, illamående, svaghet,
”Hallucinogena svampar var blandde första psykoaktiva substansersom användes av människan. I dagställer de oss inför ett nytt dilemma– hur ska vi effektivt kunna kontrolleratillgången till en komplex grupp av naturligt förekommande produktersom marknadsförs och säljs på vadsom har blivit en global marknad därlagstiftningsåtgärder kan leda till att leverantörerna bara byter till alternativaoch eventuellt ännu mer skadligaprodukter?”
Wolfgang Götz, direktör för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN)
muskelvärk, darrningar, magsmärtor,pupillutvidgning, svagt till måttligt ökadhjärtfrekvens och andningsfrekvens(takykardi, tachypne) samt förhöjtblodtryck. Det har emellertid ocksåförekommit rapporter om uttaladefysiska symtom i form av svåramagsmärtor, ihållande kräkningar ochdiarréer.Den akuta toxiciteten i psilocybinanses vara låg och detta stöds avatt det är sällsynt med rapporter omdödlig förgiftning av hallucinogenasvampar. Förgiftningar kan ske vidkonsumtion av svampar som plockatsi det vilda, om giftiga arter förväxlasmed hallucinogena svampar.Användningen av hallucinogenasvampar kopplas mer allmänttill mentala hälsorisker. Även omandelen användare som uppleveren snedtändning inte är känd är detsannolikt oftast dessa användare somtar kontakt med akutvården. I dessafall är de påverkade personernaoftast ytterst oroliga, uppjagade,förvirrade och desorienterade, medförsämrad koncentrationsförmåga ochförsämrat omdöme. I allvarliga fallkan det förekomma akuta psykotiskaepisoder, med bland annat bisarraoch skrämmande föreställningar,svår paranoia och total förlust avverklighetsuppfattning, vilket kan ledatill olyckshändelser, eller att personenförsöker skada sig själv eller ta livet avsig. Även om många förebyggandeprogram innehåller information omhallucinogena droger tillsammansmed information om andra drogerför att öka medvetenheten, verkardet råda brist på specifi k informationom hälsoriskerna i samband medbruk av hallucinogena svampar tilldem som arbetar med ungdomar.Å andra sidan har användare ochlobbygrupper skapat fl era webbplatsermed information om hallucinogenasvampar.
De senaste förändringarna ilagstiftningen
Psilocybin och psilocin (eller psilotsin)omfattas av FN:s konvention ompsykotropa ämnen (1971) och fi nnsförtecknade i schema I, även om detinte alltid är uppenbart hur svamparsom innehåller dessa ämnen skaklassifi ceras. Sex EU-medlemsstaterhar skärpt sin lagstiftning omhallucinogena svampar sedan 2001som en reaktion på farhågorna ombrukets utbredning: Danmark (2001),Nederländerna (2002), Tyskland,Estland, Storbritannien (2005) ochIrland (2006).Lagstiftarna ställs inför fl era problemvid lagstiftning mot bruket avhallucinogena svampar. Lagstiftningenfår inte orättmätigt kriminaliseramänniskor på vars mark det växervilda svampar. En lösning har varitatt ange att svamparna är olagligaom de är ”behandlade ellerbearbetade” (lagstiftning i Irland ochStorbritannien), vilket visar avsikt attanvända svamparna. På liknande sätthar högsta domstolen i Nederländernaavgjort att svampar omfattas avlagstiftningen när de är ”torkade ellerbearbetade”. I och med att smartshops i allt högre grad utnyttjar dettakryphål genom att sälja färsk svamphävdade (till exempel) Storbritannien2004 att även förpackning var enform av ”behandling”, men slutligenändrades lagen i Storbritannien 2005till att gälla hallucinogena svampar,utan att deras form nämns.Narkotikalagstiftningen i Grekland,Italien, Cypern och Litauen har enallomfattande regel som förbjuderodling av växter som det går attutvinna narkotiska ämnen från. Mendet går att diskutera om svamp i striktbemärkelse är en ”växt” varför dentyska lagstiftningen ändrades 2005och begreppet ”organiska” ämneninfördes i stället för begreppet ”växteroch djur” som användes tidigare, föratt täppa till eventuella kryphål i frågaom svamp.Förändringarna i lagstiftningenkan ha påverkat tillgången påsvampar och de totala volymerna avInternetförsäljningen. En analys av deolika produkter som marknadsförs avwebbförsäljare visade att de försäljaresom fanns i Storbritannien hade börjatlägga om sin försäljning till lagliga,men giftigare alternativ, till exempelröd fl ugsvamp, Amanita muscaria,eller den närbesläktade Amanitapantherina, sedan förbudet mothallucinogena svampar infördes.
0204060
%
Allmän befolkning (15–24 år)Skolelever (15–16 år)KlubbmänniskorUngernTjeckienStorbritannienFrankrike
Bland de ungdomar som deltar i dansmusiktillställningar (klubbmänniskor) är det fler som någon gång i livet har använt hallucinogena svampar än i den allmännabefolkningen
Anm.:
Uppskattningar i fråga om festmiljöer bygger på icke-sannolikhetsurval som görs medhjälp av en rad metoder och urvalsramar. Utbredningen av narkotikaanvändningen i en bredarepopulation av klubbmänniskor går inte att härleda ur detta urval. Se ECNN (2006) för närmaredetaljer.
Källa:
Hibell m.fl . (2004), ECNN (2006).
Search History:
Result 00 of 00
00 results for result for
p.
Hallucinogena svampar
Informationsblad 15 från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.
"Hallucinogena svampar: Hur ska vi hantera problemet med naturligt förekommande substanser i ett informationssamhälle?"
"Hallucinogena svampar: Hur ska vi hantera problemet med naturligt förekommande substanser i ett informationssamhälle?"
5.9K
Reads
3
Readcasts
1
Embed Views
Recommended
More From This User
Notes
Load more
