Kvinnors hjärtan

En temaskrift om hjärt-kärlsjukdom hos kvinnnor

01_omslag_kvinna_11.indd 1 2011-02-23 10:39:04

 Den här temaskriften är en del av Hjärt-Lungfon-
dens arbete med att sprida information om hjärt-
och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack
vare gåvor från privatpersoner och företag.
Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot
tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra
hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden
samlar in och fördelar pengar till forskning samt
informerar om sjukdomar. Fonden har inga stat-
liga bidrag utan är helt beroende av gåvor från
privatpersoner och företag.
Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och vikti-
gaste finansiär av den oberoende hjärt- och lung-
forskningen.Trots att Hjärt-Lungfonden årligen
delar ut cirka 160 miljoner kronor kan fonden
bara tillgodose cirka 13 procent av de sökta
medlen. En av fondens uppgifter är därför att
samla in mer pengar.
Ett 90-konto är givarens garanti för att
pengarna går till ändamålet. SFI (Stiftelsen för
Insamlingskontroll) kontrollerar regelbundet alla
organisationer med 90-konto. Hjärt-Lungfonden
prioriterar klinisk forskning för att de medicinska
resultaten snabbt ska komma till praktisk använd-
ning inom sjukvården.

ISBN 978-91-978404-5-3

Box 5413, 114 84 Stockholm

Besöksadress: Biblioteksgatan 29
Tel 08-566 24 200, Fax 08-566 24 229
www.hjart-lungfonden.se
insamlingskonton: pg 90 91 92-7, bg 909-1927
organisationsnummer 802006-0763

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 2 2011-02-23 11:04:50

 Hjärtsjukdomarna är vår tids stora folksjukdom
och den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 pro-
cent av både kvinnorna och männen har en sådan
sjukdom som underliggande dödsorsak. Under
de senaste decennierna har dödstalen i hjärt-kärl-
sjukdomar minskat kontinuerligt både bland män
och kvinnor tack vare effektivare forskning och
behandlingsformer.
Det är en bred uppfattning i samhället att kvin-
nor inte drabbas av hjärt-kärlsjukdom i samma
utsträckning som män. Detta stämmer emellertid
inte. Kvinnor drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i
samma utsträckning som män, men det sker cirka
tio år senare i livet. Även om färre kvinnor än män
insjuknar i relativt ung ålder har de kvinnor som
drabbas sämre prognos än männen. Detta är alltså
en oerhört viktig målgrupp för sjukvården.
Det är tyvärr även ett faktum att hjärtsjuka kvin-
nor är underrepresenterade i kliniska studier och att
det över huvud taget forskas för lite på skillnaderna
mellan mäns och kvinnors hjärtsjukdom.
Forskningen kring kvinnors hjärtan är med
andra ord eftersatt. Hjärt-Lungfonden samlar
i mars varje år in pengar till forskningsprojekt
inom området.
Din gåva kan rädda liv!

Innehåll
4 Hjärtat och blodomloppet
6 Hjärtsjukdomar
16 Behandling
24 Riskfaktorer
33 Forskning

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 3

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 3 2011-02-23 11:04:50

 HJÄRTAT OCH BLODOMLOPPET
Så fungerar hjärtat
Kvinnor har mindre hjärta och
smalare kärl än män.Vid kranskärls-
sjukdom kan effekten på hjärtat
vara olika mellan könen.
4 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 4
Hjärtat är en muskel, som är något större än en
knuten hand, med uppgift att pumpa runt blodet
i kroppen. Hjärtat har fyra sammankopplade rum:
vänster förmak som mynnar i vänster kammare
samt höger förmak som mynnar i höger kammare.
Hjärtat fungerar som en pump med två serie-
kopplade cylindrar. Med en frekvens av 60 slag
per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats
vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod
genom artärerna – ådrorna som leder från hjärtat
– ut i kroppen. Efter sammandragningen vidgar
sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs
till höger förmak och höger kammare via venerna,
som leder till hjärtat. Den högra kammaren i hjär-
tat pumpar därefter blodet genom lungorna, där
blodet syresätts och koldioxid vädras ut. Därefter
förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster
kammare, som pumpar ut det syrerika blodet i
kroppen på nytt.
Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler
och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar
och till förmak, och från lungartär och aorta till
respektive kammare.
Hjärtat har ett elektriskt system – retlednings-
systemet – som gör att det dras ihop och blodet pres-
sas ut i kärlsystemet. Retledningssystemet består
av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar
impulser till alla delar av hjärtmuskeln.
I högra förmaket sitter sinusknutan som startar
den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt
till båda förmaken och den får förmaken att dra
ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan
förmaken och kamrarna sitter av-knutan, en annan
specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp
något så att förmaken hinner tömmas fullständigt.
2011-02-23 11:04:51
 Till höger lunga Aorta Till vänster lunga

Lungpulsåder

Lungven
Från
lungorna Från
till hjärtat lungorna

Sinus-
knutan Vänster
förmak
AV-
knutan

Höger
förmak

Hjärtklaff
Vänster
kammare

Hålven
Höger
kammare

Syrefattigt blod I vila pumpar hjärtat cirka

fem liter blod i minuten till
Syrerikt blod
kroppens alla organ och
vävnader. Varje år ska det slå
av-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler
ungefär 30 miljoner gånger,
via en speciell hjärtbana som heter His’ bunt, det
under en livstid cirka 2,5 mil-
leder till en sammandragning av kamrarna och att
jarder gånger.
blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare
och ut i lungorna från höger kammare.
Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna
när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och till-
baka till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när
hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas över-
trycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat
vilar mellan sammandragningarna sjunker blod-
trycket till en lägre nivå som kallas undertrycket,
det diastoliska blodtrycket.

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 5

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 5 2011-02-23 11:04:52

 HJÄRTSJUKDOMAR

Kärlkramp och hjärtinfarkt

Kranskärlen är de blodkärl som försörjer hjärtat
med blod. Kärlen ligger i fåror på hjärtats utsida
och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan
varje hjärtslag.
Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter
blodet fritt strömma igenom och förse kroppens
organ och vävnader med näring och syre. Med åren
kan ansamlingar av fett, framför allt kolesterol,
bilda fettstrimmor i kärlväggen. Ansamlingen av
blodfetter orsakar en inflammation i kärlväggen
och bygger upp en förhårdnad av fett, bindväv och
kalk som kallas plack. När placket växer ökar först
kärlets yttre diameter. Därefter blir hålrummet i
kärlet gradvis trängre och hjärtat kan få en försäm-
rad blod- och syretillförsel. I längden kan hjärtats
pumpförmåga bli nedsatt. Denna förträngning i
kranskärlen kallar vi åderförfettning. Den medicin-
ska termen är ateroskleros.
När det uppstår sprickor i placket aktiveras
blodplättarna, det vill säga de blodceller som får
blodet att koagulera, och det kan bildas blodprop-
par som täpper till blodkärlet helt. Följden kan bli
syre-brist, ischemi, i viktiga organ såsom hjärtat. De
flesta människor har förfettade kärl utan att känna
något. Tidigare trodde man att åderförfettning
inträffar först sent i livet, men i dag vet vi att inlag-
ringen av fett börjar redan i 20-årsåldern och växer
gradvis med åldern, hos vissa betydligt snabbare
än hos andra. Särskilt stor risk för att drabbas löper
personer med högt blodtryck, hypertoni, personer
med förhöjda blodfetter, hyperlipidemi, personer
med diabetes, personer med bukfetma samt rökare.
Ärftlighet och stress inverkar också.

6 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 6 2011-02-23 11:04:52

 Kärlkramp
Det första tecknet på kranskärlssjukdom
hos kvinnor är vanligen kärlkramp (angina
pectoris), hos män är det första tecknet i många
fall hjärtinfarkt.
Man skiljer mellan stabil och instabil kärl-
kramp. Stabil kärlkramp är när en bestående
förträngning i ett av hjärtats kranskärl
gör det svårt för blodet att rinna fritt
och vid ansträngande situationer får
hjärtat på så vis för lite syre, vilket
ger övergående smärta i bröstet.
Vid instabil kärlkramp blir smärtan
plötsligt svårare eller också utlöses
den vid mindre ansträngning än
tidigare, eller till och med i vila.
Instabil kärlkramp är ett allvarligt
varningstecken och kan vara för-
stadium till hjärtinfarkt.
Kärlkramp beror oftast på att
ett eller flera av hjärtats kranskärl
har blivit för trånga på grund av
inlagringar i kärlväggen, så kallad
åderförfettning eller ateroskle-
ros, vilket försvårar blodflödet
genom kärlet. Det typiska
symptomet är bröstsmärta
vid fysisk eller psykisk
ansträngning. När man an-
stränger sig eller blir upp-
rörd ökar hjärtats arbete och det behövs mer blod. Det typiska symptomet
Förträngningen i kranskärlen hindrar då tillräckligt på kärlkramp är bröst-
mycket blod från att nå hjärtat, det blir syrebrist, smärta vid fysisk eller psykisk
vilket orsakar smärta. Symptomen kan även yttra sig ansträngning. Om smärtan
som en tryckande känsla eller obehagskänsla över kommer plötsligt och strålar
bröstet eller som svårighet att få luft. Smärtan för- ut i kroppen kan det röra
svinner när man har vilat en stund. sig om instabil kärlkramp eller
En person med stabil kärlkramp som plötsligt en hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 7

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 7 2011-02-23 11:04:53

 får tätare attacker av bröstsmärta vid allt mindre
ansträngning eller vid vila bedöms ha instabil
kärlkramp. Det är ett allvarligare tillstånd.

Utredning
För att fastställa diagnosen kärlkramp görs vanligen
ett arbetsprov på testcykel med ekg-registrering.
Resultatet visar hur mycket man kan anstränga
sig innan det börjar göra ont i bröstet. ekg visar
om syrebrist uppstår vid ansträngning och om
något onormalt finns i hjärtrytmen. Med hjälp av
ett speciellt blodprov kan läkaren undersöka om
hjärtmuskelceller har dött, det vill säga om en
hjärtinfarkt har inträffat. För att läkaren ska veta
hur det ser ut i patientens kranskärl, och i vilken
utsträckning de är förträngda, görs ofta en kon-
traströntgenundersökning av kranskärlen, en så
kallad koronarangiografi.

Hjärtinfarkt
Den dominerande orsaken till hjärtinfarkt bland
medelålders och äldre är åderförfettning i krans-
artärerna. Om inlagringen i kärlväggen plötsligt
brister bildas en liten klump koagulerat blod. En
blodpropp kan lätt täppa till kärlet och avbryta
blodströmmen. Man får då en hjärtinfarkt.
Området som drabbas av bristande blodtillför-
sel skadas gradvis om blodproppen inte snabbt
löses upp. Utan syre dör hjärtcellerna i området.
Svårt skadad hjärtmuskelvävnad övergår från att
vara muskel till bindväv, det vill säga ärrvävnad.
Skadan som uppstår i hjärtmuskeln kan leda
direkt till döden eller orsaka skador som senare
kan leda till en ny hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.
I vissa fall kan hjärtinfarkt också uppstå av att
en blodpropp bildats och täpper till ett kärl som
inte har haft inlagringar – kärlen är ”rena” – ett
fenomen som är vanligare hos kvinnor. Kvinnor

8 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 8 2011-02-23 11:04:53

 har oftare kärlkramp utan att ha förträngningar
i kranskärlen. En långdragen spasm kan också
orsaka hjärtinfarkt.
De mest typiska symptomen vid hjärtinfarkt är
plötsliga smärtor mitt i bröstet. Ofta strålar smär-
torna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut
i båda armarna, händerna, halsen, underkäken,
magen och ryggen. Man kan uppleva plötsliga and-
ningssvårigheter med eller utan smärta.
Svimning, kallsvettningar, illamående eller
yrsel, ofta kopplat med smärta eller tryck i brös-
tet, är vanligt. Smärtan kan vara i flera timmar.
Extrem trötthet under flera veckor kan förebåda
hjärtinfarkt, framförallt hos kvinnor.
Tyst infarkt ger inte typiska besvär och upptäcks
ofta långt efteråt, till exempel vid hälsoundersök-
ningar med ekg. Tysta infarkter är vanligare hos
kvinnor.
Emotionell stress kan utlösa hjärtchock, som i
vissa fall kan leda till döden. Tillståndet kallas
Takotsubo-kardiomyopati, ibland även ”brustet
hjärta”. Det är ett tillstånd som karakteriseras av
akut, ofta stressutlöst bröstsmärta och/eller and-
ningssvårigheter, förändringar av ekg-kurvan,
stegring av hjärtskademarkörer i blodet och utta-
lad nedsättning av funktionen i vänster kammare.
Tillståndet är snarlikt en akut hjärtinfarkt, men
till skillnad från den typiska hjärtinfarkten hittar
man vid kranskärlsröntgen inga kranskärlsför-
ändringar – kärlen brukar vara ”rena”. De flesta
patienter brukar återhämta sig. Detta syndrom
ses enbart hos kvinnor.
Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhål-
lande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både
mindre och lättare. Kvinnors hjärtmuskel har
finare fibrer än mäns och kvinnor har smalare
kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela
kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 9

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 9 2011-02-23 11:04:53

 Studier har visat att risken för
att dö i plötslig hjärtdöd är
förhöjd hos kvinnor med hög
BMI i kombination med låg
fysisk aktivitet.

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 10 2011-02-23 13:22:47

 en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika,
vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärt-
mekanismerna. Det finns också skillnader i syste-
met för blodets koagulering.
Kvinnor har en tendens att söka vård senare
samt mindre ofta relatera symptomen till hjärt-
sjukdom och därmed inte ta dem på lika stort
allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en
minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den
vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor
som män.

Utredning
Gränsen mellan hjärtinfarkt och instabil kärl-
kramp är sällan knivskarp. Hjärtinfarktsdiag-
nosen ställs med hjälp av blodprov då man ser
höjda halter av ämnen från hjärtmuskulaturen
(biokemiska markörer) i kombination med an-
tingen minst ett typiskt symptom eller typiska
ekg-förändringar.

Hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut till-
räckligt med blod i kroppen. Cellerna i kroppen
får då för lite näring och syre vilket i första hand
yttrar sig som diffusa symptom i form av trötthet
och andfåddhet. Sjukdomstecknen smyger sig på
under lång tid, varierar från person till person och
dessutom från dag till dag.
Orsakerna till hjärtsvikt kan vara högt blodtryck
eller läckage i de hjärtklaffar som fungerar som
backventiler. En annan orsak kan vara hjärtinfarkt,
då en del av hjärtmuskeln dött till följd av infarkten.
Det kan även röra sig om hjärtmuskelförtvining
(kardiomyopati) där belastningen på den kvarva-
rande muskelmassan ökar.
Den försämrade genomblödningen i kroppen
drabbar på sikt även andra organ, exempelvis nju-

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 11

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 11 2011-02-23 11:04:56


Förhöjd risk
I den svenska MONICA-studien
i Umeå såg man att risken för att
dö i plötsligt hjärtstopp är förhöjd
hos kvinnor som har högre BMI och
som är mindre fysiskt aktiva än
genomsnittet. I studien såg man
också att kranskärlssjukdom
i kombination med en del yttre
psykosociala faktorer – som stress
och stort alkoholintag – tycks ligga
bakom flera fall av plötsligt hjärt-
stopp.
12 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 12
rarna, vilket leder till att kroppen samlar på sig vat-
ten och salt, vilket i sin tur leder till viktuppgång.
Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor ut-
sträckning av hjärtsvikt. Kvinnor och män uppvisar
dock delvis olika sjukdomsbild och för kvinnor kan
sjukdomen i vissa fall vara extra svår att upptäcka
och behandla.
Vid en typ av hjärtsvikt är pumpförmågan beva-
rad, i stället är det hjärtats fyllnadsfas som är störd.
Denna typ av hjärtsvikt drabbar oftast äldre och
kvinnor och de drabbade är ofta multisjuka och
lider av högt blodtryck, diabetes och förmaksflim-
mer.
Utredning
För att fastställa diagnosen hjärtsvikt krävs nog-
granna undersökningar. Inledningsvis tas ett
ekg för att udnersöka om hjärtat får den blodför-
sörjning som behövs. I ett blodprov mäter man
även bnp, brain natriuretic peptide. Det är ett hor-
mon som frisätts naturligt från hjärtats vänstra
kammare vid belastning och uttänjning, till exem-
pel vid hjärtsvikt. För att ställa rätt diagnos, vilket
inte minst gäller kvinnor som kan uppvisa andra
sjukdomstecken än män, ska läkaren efter bnp-
provet undersöka hjärtat med ultraljud, så kallad
ekokardiografi. Vid ultraljudsundersökningen kan
man se hjärtats struktur, funktion och pumpkapa-
citet och man kan mäta hur blodflödet in i och ut
ur hjärtat fungerar.
Hjärtrytmrubbningar
Kvinnor har något högre hjärtfrekvens i vila än
män. Skillnaden mellan könen finns redan i barna-
åren. Sjukliga rubbningar i hjärtrytmen (arytmier)
uppkommer vanligtvis med stigande ålder och är
ofta tecken på underliggande hjärtsjukdom. Hos
äldre uppstår rytmrubbningarna i allmänhet av
2011-02-23 11:04:56
 åderförfettning i kranskärlen som orsakar syre-
brist i hjärtat och en försvagad hjärtmuskel.
Olika rubbningar i det så kallade retlednings-
systemet i hjärtat (se avsnittet Så fungerar hjärtat)
kan leda till att hjärtat slår långsammare, bradykardi,
eller snabbare, takykardi, än normalt. Bradykardi är
vanligare hos män, medan takykardi är vanligare
hos kvinnor. I båda fallen kan rytmen vara regel-
bunden eller oregelbunden. Rytmrubbningar kan
upplevas som extraslag eller hjärtklappning.
Bradykardi (för långsam hjärtrytm) beror lika
ofta på att det föreligger rubbningar i sinus-
knutans funktion som att det finns hinder för im-
pulsfortledningen mellan förmak och kam-
mare. Symptomen vid bradykardi är vanligen
plötslig svimning eller plötslig yrsel, andra vanliga
symptom är andfåddhet, trötthet och nedsatt pre-
stationsförmåga vid ansträngning.
Takykardi (hjärtrusning) innebär att hjärtat
slår i betydligt snabbare takt än normalt. Orsaken
beror ofta på en elektrisk rundgång eller att ett
område med enstaka celler, som har förmåga att
aktivera hjärtat, arbetar snabbare än vad sinus-
knutan gör. Symptomen är hjärtklappning, yrsel
och ibland svimning och bröstsmärta.

Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är en typ av takykardi. Förmaken
slår då mycket snabbt och drar inte ihop sig, vilket
ger en sämre pumpeffekt i hjärtat och en snabb
oregelbunden puls. Kvinnor drabbas senare i livet
än män av förmaksflimmer, från 60 år och uppåt.
Vid förmaksflimmer utgår de elektriska signa-
lerna inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan
samordning, elektriska signaler på flera ställen i
förmaken. Man kan beskriva det som att förmaks-
muskulaturen ”flimrar” med knappt synliga, ore-
gelbundna rörelser. Denna elektriska oreda gör att

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 13

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 13 2011-02-23 11:04:56

 förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och
inte samarbetar med kamrarna. Dessutom arbetar
de alldeles för fort och förmaken hinner varken
fyllas med blod eller tömmas effektivt mellan sam-
mandragningarna. Även de signaler som förs över
från förmaken till kamrarna blir ofullständiga och
kamrarnas sammandragningar blir oregelbundna,
liksom pulsen. Den oregelbundna rytmen och dåli-
ga samordningen mellan förmak och kammare gör
att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försäm-
ras. Den som lider av förmaksflimmer har därför
ofta nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning
och hjärtklappning i vila.
Kroniskt förmaksflimmer är en vanlig orsak till
blodpropp i hjärnan och därmed till stroke. Varje år
får 6 000 svenskar stroke till följd av förmaksflim-
mer. Den ökande risken för blodproppar beror på
att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i
hjärtats vänstra förmak. Blodet har då lättare att
klumpa ihop sig och proppen kan sedan följa blod-
strömmen till hjärtat.
Kammarflimmer, ventrikelflimmer, är en direkt
livshotande rytmrubbning som innebär att hjär-
tats elektriska signaler inte synkroniseras korrekt.
De elektriska signalerna startar på ett okontrolle-
rat sätt i kammaren i stället för i sinusknutan. Re-
sultatet blir att hjärtat ”flimrar” eller darrar i stäl-
let för att slå normalt. Ett flimrande hjärta pumpar
inget blod till kroppen och den som drabbas blir
snabbt medvetslös. Kammarflimmer leder till dö-
den om inte den som drabbas får hjärt-lungrädd-
ning och defibrillering, det vill säga en elchock på
hjärtat som återför hjärtat till normal rytm.

AVNRT – AV-node Re-entry

En hjärtrytmrubbning som är vanligare hos kvin-
nor än hos män är avnrt, även kallad av-nodal
återkopplingstakykardi. Vid avnrt går de elek-

14 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 14 2011-02-23 11:04:56

 triska impulser, som normalt skulle skickas ge-
nom retledningssystemet, också genom en nyska-
pad extraväg i hjärtats elektriska system. I själva
av-knutan finns då två impulsvägar i stället för
en och där kan det bli elektrisk rundgång. Detta
innebär en risk för hjärtrusning på mellan 180 och
260 slag per minut. Anfallen kommer plötsligt och
försvinner lika spontant och kan vara i allt från
några minuter till timmar.

Utredning
Rytmrubbningar i hjärtat kan vara uppenbara,
exempelvis vid akut hjärtinfarkt, eller svårare att
definiera, till exempel vid bradykardi. Rytmrubb-
ningar i hjärtat kan oftast konstateras med manu-
ell pulskontroll, ultraljud eller ekg-undersökning,
ibland med långtids-ekg som spelar in hjärtryt-
men under 24 timmar. I vissa fall krävs undersök-
ning med ultraljud eller magnetkamera eller en
kranskärlsröntgen för att fastställa orsaken till
rytmrubbningen.

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 15

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 15 2011-02-23 11:04:56

 BEHAnDLing

Medicin och kirurgi

Förändringarna i hjärta och kärl utvecklas under
många år, och hastigheten är delvis beroende av
arv, delvis av riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer man
har, desto snabbare utvecklas ateroskleros.
Processen kan stoppas och i vissa fall gå tillbaka
om man ändrar eventuella riskfaktorer på ett kraft-
fullt sätt. Rökstopp, stressreduktion, motion och
näringsriktig kost viktiga sätt att minska sin risk
för framtida sjukdom eller återinsjuknande. I vissa
fall kan operation och medicinering behövas, men
då alltid tillsammans med en sund livsföring. Stu-
dier visar att mediciner i kombination med rehabi-
litering, där medvetna livsstilsförändringar ingår,
ökar överlevnaden drastiskt för kvinnor. Lika vik-
tigt är att det finns en god kontakt mellan patient
och vårdpersonal.

Kärlkramp
Läkemedel
Vid kärlkramp ordineras ofta ett flertal läkemedel
som är till för att motverka besvären och förhindra
en framtida försämring av sjukdomen.

• Nitroglycerin används akut, i många fall även för

långtidsbehandling.
• Betablockerare och kalciumflödeshämmare mins-
kar hjärtats förbrukning av syre.
• Acetylsalicylsyra (asa) minskar risken för propp-
bildningar i kärlen.
• Blodfettssänkande läkemedel, så kallade statiner,
ges ofta för att minska risken för framtida besvär.
• Blodtryckskontroll vid förhöjt blodtryck är viktigt,
liksom
• Blodsockerkontroll vid diabetes.

16 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 16 2011-02-23 11:04:56

 Besvärande kärlkramp trots medicinering är den
vanligaste anledningen till att kranskärlsröntgen
(koronarangiografi) utförs. Undersökningen görs
också ibland som ett led i utredningen av andra
hjärtsjukdomar.
Efter lokalbedövning i ljumsken förs en kateter
in via kroppspulsådern till vänster kranskärl, där
kontrastmedelsinjektioner görs. Därefter byts
kateter och höger kranskärl undersöks. Undersök-
ningen avslutas med att vänster kammare fylls
med kontrastvätska så att man även kan bedöma
hur hjärtmuskeln arbetar.

Ballongvidgning
Vid svårare kärlkrampsbesvär försöker man allt
oftare, och i ett allt tidigare skede, återställa cirkula-
tionen i hjärtat via operation. En vanlig metod är en
så kallad ballongvidgning, pci eller ptca. Metoden
innebär att man vidgar förträngda kranskärl på ett
relativt enkelt och smärtfritt sätt, utan att man
behöver öppna bröstkorgen och operera kärlen.
Behandlingen går till som vid kranskärlsröntgen,
med den skillnaden att det finns en uppblåsbar
ballong i änden av katetern. När katetern är på plats
vid förträngningen blåses ballongen upp, ofta flera
gånger, så att förträngningen pressas tillbaka och
blodet kan passera. För att kärlet inte ska falla ihop
och för att minska risken att besvären återkommer
sätts ett eller flera små metallnät, så kallad stent,
på platsen.
Hos cirka 30 procent av patienterna kan förträng-
ningen komma tillbaka, oftast inom ett halvår,
och risken är större för kvinnor. Om det sker kan
behandlingen upprepas, de allra flesta förblir då
besvärsfria.
Läkemedelsavgivande stent har visats ge bättre
skydd mot återinsjuknande i jämförelse med metall-
stent. Både svenska och amerikanska studier har

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 17

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 17 2011-02-23 11:04:56

 Risken att utveckla hjärt-kärlsjuk-
dom minskar vid sund livsföring.
För kvinnor är det exempelvis
mycket viktigt att hantera och
reducera stressen.

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 18 2011-02-23 11:04:59

 dock visat att den typen av stent som är beklädd
med läkemedel ger större risk för blodpropps-
bildning. Den här typen används därför i dag med
återhållsamhet och begränsas till patienter med
kraftigt ökad risk för återinsjuknande, hos patien-
ter där effekten av återinsjuknande förväntas bli
särskilt allvarlig eller där andra behandlingsalter-
nativ saknas.
För att förebygga blodproppsbildning vid alla ty-
per av stent rekommenderas i dag långtidsbehand-
ling med acetylsalicylsyra i låg dos i kombination
med läkemedlet Plavix. Kombinationsbehandlingen
innebär en något ökad risk för blödning och rekom-
mendationen är att läkemedelsavgivande stent und-
viks hos patienter med ökad blödningsrisk. Ändrad livsstil
Efter en kranskärlsoperation eller
Bypass-operation ballongvidgning, samt för att hindra
Om det finns utbredda förträngningar blir det ofta återkomst av hjärtinfarkt eller
nödvändigt med kranskärlsoperation, en så kallad kärlkramp är det av största vikt att
koronar bypass-operation. Vid en bypass-operation eventuella riskfaktorer behandlas.
tar man ut ett eller flera blodkärl från underbenet, Detta innebär:
insidan av bröstkorgen eller underarmen och an- • Rökstopp
vänder kärlbitarna för att koppla blodflödet förbi • Stresshantering tillsammans med
förträngningarna i kranskärlen. Operationen hjäl- annan rehabilitering
per blodet att komma förbi och syresätta hjärtat. • Ökad fysisk aktivitet
Kvinnor har ofta sämre kärl som är lämpliga att an- • Ändrad kost
vända som förbikopplingar. Det beror sannolikt på • Viktreduktion
att kvinnor oftare än män är drabbade av åderbråck. • Kontroll och behandling av
Bröstartären är också smalare hos kvinnor. diabetes
• Kontroll och behandling av
Hjärtinfarkt förhöjda blodfettsnivåer
Den moderna hjärtinfarktsbehandlingen kan vara
både medicinsk och kirurgisk. Den viktigaste be-
handlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så
snart som möjligt öppna upp det tilltäppta krans-
kärlet för att få igång blod- och syretillförslen igen.
Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt all-
varligare ju längre tid det tar för proppen att lösas

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 19

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 19 2011-02-23 11:04:59

 upp. Ju snabbare blodflödet till den hotade hjärt-
muskulaturen återställs, desto mindre blir skadan
av infarkten.
Redan i ambulansen ges syrgas för att öka syre-
tillförseln i kroppen. Ofta görs också ett EKG som
skickas till sjukhuset, där man kan förbereda för
omedelbar behandling med ballongvidgning redan
innan patienten anlänt eller direkt dirigera om
ambulansen till ett sjukhus som kan göra sådana
ingrepp.
Ballongvidgning görs för att öppna det tilltäppta
kärlet och kräver snabb transport till sjukhus
med specialutbildad personal. Om behandlingen
fördröjs kan patienten i stället få behandling med
blodproppsupplösande läkemedel, så kallad trom-
bolys. Att ge akut ballongvidgning vid omfattande
infarkter anses dock ha stora fördelar jämfört med
trombolys och blir allt vanligare.
I vissa fall är det inte heller möjligt att ge trom-
bolysbehandling. Kvinnor som är äldre har ofta
andra komplikationer som gör att trombolysbe-
handling inte är lämplig, exempelvis ökad risk för
stroke vid högt blodtryck.
Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln vissa
proteiner som kan spåras i blodet. Flera blodprov
kan tillsammans med symptom och EKG bekräfta
en infarkt.
Efter en hjärtinfarkt ges ofta olika mediciner
som var och en för sig sänker risken för återin-
sjuknande.

• Acetylsalicylsyra som är blodförtunnande.

• Clopidogrel som förhindrar att blodplättarna
klumpar ihop sig och bildar proppar.
• Statiner mot för höga blodfettsnivåer.
• Betablockad som minskar stresshormonernas
påverkan på hjärtmuskeln och sänker hjärt-
frekvensen.

20 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 20 2011-02-23 11:05:00

 • ace-hämmare eller arb-hämmare som
sänker blodtrycket.
• Kombinationsläkemedel mot blodpropps-
bildning vid insättning av stent.
• ssri-mediciner (selektiva serotoninåterupp-
tagshämmare) mot ångest och depressioner,
som är vanliga reaktioner efter en infarkt.
Ångest och depression är riskfaktorer för åter-
insjuknande i hjärtinfarkt, det gäller i
synnerhet för kvinnor.

Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ofta ett kroniskt
tillstånd som är svårt att
behandla. De flesta personer
som har hjärtsvikt kan be-
handlas med mediciner som
lättar på hjärtats arbete, sänker
blodtrycket och lindrar symp-
tomen. I många fall används en
kombination av olika läkemedel
som anpassas individuellt.
Olika typer av mediciner som
sätts in vid hjärtsvikt är:

• Diuretika som är vätske-

drivande läkemedel som hjälper
kroppen att bli av med över-
skottsvatten och salt.
• ace-hämmare eller arb som är
kärlvidgande läkemedel, vilket leder till
att hjärtats pumparbete minskas. För att hjälpa ett hjärta
• Betablockerare som leder till att hjärtat arbe- som slår för långsamt opereras
tar lugnare och mer effektivt. ofta en pacemaker in under
• Aldosteronhämmare som minskar svullnaden i huden.
kroppen och sänker blodtrycket.
• Digitalis som stärker hjärtats pumpförmåga.

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 21

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 21 2011-02-23 11:05:01

 När läkemedelsbehandlingen inte fungerar till-
räckligt bra kan det bli aktuellt med hjärtkirurgisk
behandling.
En sådan behandling är insättandet av en så kal-
lad crt-pacemaker där crt står för Cardiac Resynch-
ronization Therapy. Det är en så kallad biventrikulär
pacemaker vilket innebär att impulsgivare förs in i
både höger och vänster hjärtkammare och att de ak-
tiveras på ett sätt som optimerar pumpförmågan.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärt-
sjukvård som kom 2008 uppskattas behovet av
årliga nyimplantat till 16 per 100 000 invånare, men
i realiteten var den genomsnittliga implantations-
frekvensen för åren 2006–2007 endast 6,6 procent
och 70 procent av dem som fick crt var män. Un-
derbehandlingen är med andra ord stor, i synnerhet
vad gäller kvinnor. Detta trots att studier visat att
kvinnor drar ännu större nytta av crt än män redan
vid lindrig hjärtsvikt.

Hjärtrytmrubbningar
Vid hjärtrytmrubbningar behandlas hjärtat bero-
ende på rytmstörning.
För att hjälpa ett hjärta med bradykardi att få en
normalare rytm opereras vanligen en pacemaker
in under huden. Pacemakern är försedd med tunna
kablar med elektroder som fästes i hjärtat och som
hjälper hjärtat att hålla takten.
Takykardi behandlas ofta med hjärtfrekvens-
sänkande läkemedel som tar ned farten och håller
kvar hjärtat i normal rytm. I vissa fall opererar
(värmer eller fryser) man bort den elektriska oros-
härden i hjärtat.
För personer som har haft hjärtstillestånd på
grund av rytmrubbningar, eller som har så allvarliga
symptom att de bedöms vara i riskzonen för plöts-
ligt hjärtstopp, används i allt högre utsträckning
icd, en inplanterad defibrillator. Från dosan, som

22 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 22 2011-02-23 11:05:01

 känner av hjärtats rytm, löper en kateter till hjärtats
högra kammare. Vid vissa livshotande rytmrubb-
ningar ger dosan ifrån sig en elektrisk stöt som får
hjärtat att gå med regelbunden rytm igen.

Omhändertagande i vården
För kvinnor som får hjärtinfarkt är risken att avlida
högre än för män, och det finns flera faktorer som
kan ligga bakom detta faktum.
I genomsnitt är kvinnor tio år äldre än män vid
insjuknandet och de har ofta fler riskfaktorer i form
av högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt. I allmän-
het känner äldre personer inte smärta på samma
sätt som yngre personer. Det är även känt att perso-
ner med diabetes efter hand drabbas av nervskador
som gör att smärtkänsligheten minskar, vilket kan
göra att bröstsmärta inte känns lika tydligt. Ytterli-
gare en faktor är att många kvinnor inte tror att de
kan drabbas av hjärtinfarkt.
Generellt sett väntar kvinnor längre än män
innan de kontaktar sjukvården eller tar sig till
akuten vid misstänkt hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt
är tiden avgörande, det är viktigt att komma till
sjukhuset så snabbt som möjligt och få behand-
ling. Kommer man in inom 40 minuter finns stor
möjlighet att begränsa omfattningen av muskel-
skadan.

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 23

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 23 2011-02-23 11:05:01

 RiSKFAKTORER

Kärlen kan åldras i förtid

Generellt sett drabbas kvinnor senare i livet av
hjärt-kärlsjukdom, cirka tio år senare än män.
Orsakerna är inte helt klarlagda, men man tror att
det kvinnliga könshormonet östrogen kan ha en
skyddande effekt på kvinnors hjärtan och kärl.
Efter klimakteriet uppstår östrogenbrist och man
ser att sjukdomstalen för kvinnor i den gruppen
ökar.
De största riskerna för kvinnor att utveckla
hjärt-kärlsjukdom är ärftlighet, högt blodtryck,
för höga blodfetter, bukfetma, diabetes och rök-
ning. Alla dessa faktorer – tillsammans eller var
för sig – snabbar på åldrandet av kärlen.

Rökning
I Sverige röker fler kvinnor än män. Rökning är den
dominerande riskfaktorn för sjukdomar i hjärtats
kranskärl, till exempel hjärtinfarkt och kärlkramp.
Vid hjärt-kärlsjukdomar är det ofta flera faktorer
som samverkar med rökningens skadeeffekter.
Rökande kvinnor Rökningen i sig ökar dödsrisken tre gånger, kom-
40% bineras rökning med högt blodtryck eller hög ko-
32 lesterolhalt ökar dödsrisken fyrfaldigt. Alla dessa
30% faktorer tillsammans ökar risken åtta gånger. Om
23 man röker och har diabetes ökar riskerna för hjärt-
20%
infarkt markant.
13
10% 9
Vad händer i kroppen?
0% När nikotinet i röken dras ned i lungorna ökar pul-
1946 1963 1977 2010
sen och med tiden kan den stress som detta innebär
Kvinnors rökvanor har förändrats skada hjärtmuskeln. Rökning är kärlsamman-
över åren. Kulmen nåddes 1977 dragande och ökar risken för blodproppar. Många
då 32 procent av kvinnorna rökte. andra gaser och partiklar i röken bidrar till blod-
Sedan dess kryper siffran stadigt proppsrisk och åderförfettning. I röken finns även
neråt. ämnen som tar syrets plats i blodet, vilket innebär

24 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 24 2011-02-23 11:05:02

 att blodet och kroppens vävnader
blir sämre syresatta och att
hjärtat får svårare att arbeta.
Om man slutar röka minskar
risken för hjärt-kärlsjukdomar
snabbt. Efter hand blir blod-
trycket lägre, pulsen normali-
seras och syrehalten i blodet
stiger. Efter en längre tid
förbättras blodcirkulationen
och skador i blodkärlen börjar
repareras. Vid ett rökstopp
förbättras även kroppens käns-
lighet för insulin.

Högt blodtryck
Högt blodtryck, eller hypertoni, räk-
nas till en av folksjukdomarna. Hypertoni
är viktigt att upptäcka och behandla eftersom
ett högt okontrollerat blodtryck som inte
normaliseras eller får vila ger upphov till
ökad sjuklighet och dödlighet. Risken
för stroke, hjärtinfarkt, diabetes,
åderförfettning, hjärtförstoring, hjärt-
svikt, njursjukdom, försämrad blodcirku-
lation i benen och demens ökar. Förekommer
både högt blodtryck och typ 2-diabetes samtidigt Rökning är den dominerande risk-
ökar risken för sjukdom och tidig död avsevärt. faktorn för sjukdomar i hjärtats
Efter genomgånget klimakterium bör alla kvin- kranskärl. Om man slutar röka
nor regelbundet kontrollera sitt blodtryck när de av minskar risken för hjärt-kärlsjuk-
olika skäl kommer i kontakt med sjukvården. dom snabbt.
Anledningen är att kvinnor då på ganska kort sikt
får ett stigande blodtryck.

Vad händer i kroppen?

Ett för högt blodtryck förvärrar på sikt den mer eller
mindre naturliga åderförfettningsprocessen som
sker i kroppen. I processen bildas fettinlagringar i

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 25

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 25 2011-02-23 11:05:02


Stor risk med diabetes
Resultat från stora befolkningsstu-
dier visar att risken för hjärtinfarkt
är två till fyra gånger så stor hos dia-
betiker jämfört med personer som
inte har diabetes. Drygt 20 procent
av dem som vårdas för hjärtinfarkt
har diagnostiserad diabetes, oftast
rör det sig om typ 2-diabetes.Tre
av fyra patienter med hjärtinfarkt
anses ha en glukosstörning, det vill
säga ett förstadium till diabetes,
som man tidigare inte har känt till.
26 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 26
kärlväggen som sedan förändras till så kallade plack.
Så småningom blir kärlen stela och smala, blodflödet
får ett större motstånd och blodtrycket höjs.
När artärerna förlorar sin elasticitet blir de käns-
ligare för påfrestningar. Av det förhöjda blodtrycket
kan den känsliga beklädnaden av kärlväggen, endo-
telet, skadas och det i sin tur kan skapa en inflam-
matorisk process som påskyndar åderförfettnings-
processen.
På sikt kan de förträngda kärlen bli försvagade.
Ett högt tryck i ett skadat kärl ökar risken för en
blödning eller propp, exempelvis i hjärnan. Om
kärlet till hjärtmuskeln täpps till inträffar en hjärt-
infarkt.
Hjärtats pumparbete försvåras av det höga blod-
trycket. Den ökade belastningen gör att hjärtat
måste arbeta hårdare för att pumpa ut blodet i krop-
pen vilket på sikt kan leda till hjärtförstoring och
med tiden till hjärtsvikt.
Höga blodfetter
Kolesterol är ett av kroppens blodfetter som behövs
för att kroppen ska fungera. För att kroppen ska må
bra måste det finnas en balans mellan det ”goda”
hdl-kolesterolet och det ”onda” ldl-kolesterolet.
Fram till klimakteriet har könshormonet östro-
gen en skyddande effekt på kvinnans kolesterol-
profil. Därefter ändras kolesterolprofilen negativt
med högre ldl- och lägre hdl-kolesterolvärden.
Ju högre total kolesterolnivå man har, desto större
är risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som kärl-
kramp, hjärtinfarkt och stroke.
Vad händer i kroppen?
Överskottet av de skadliga blodfetterna lagras i
kärlväggarna och med tiden kan de ge upphov till
allvarlig åderförfettning. Blodet får då svårt att
cirkulera och risken för blodproppar som täpper till
2011-02-23 11:05:02
 kärlen ökar. Höga blodfettsvärden i kombination
med högt blodsockervärde ökar risken ytterligare
för skador på blodkärlen.
Forskning visar att medicinsk behandling som
sänker kolesterolnivåerna, så kallade statiner, kan
ge stor effekt, i synnerhet hos personer som sedan
tidigare har hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller
högt blodtryck.
Diabetes – en kärlsjukdom
Risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd vid såväl
typ 1-diabetes som typ 2-diabetes. Även störningar
i kroppens sockerupptag, ett förstadium till diabe-
tes, påverkar kärlen negativt.
Hos kvinnor med diabetes försvinner den skyd-
dande effekten mot hjärt-kärlsjukdomar som friska
kvinnor har. En kvinna med diabetes har således i
stort sett samma risk att få en hjärtinfarkt som en
man med diabetes. Om man enbart ser till gruppen
under 65 år löper kvinnor med diabetes större risk
att dö inom ett år efter hjärtinfarkt än män med
diabetes i motsvarande ålder. Cirka 70 procent av alla
dödsfall hos diabetiker förklaras av hjärt-kärlkom-
plikationer.
Metabola syndromet
Vid typ 2-diabetes finns en koppling
till hjärt-kärlsjukdom via det så kal-
lade metabola syndromet. Detta är
en kombination av flera störningar
med minskad känslighet för insulin
(insulinresistens), höga insulinnivåer
i blodet, högt blodtryck, skadlig
sammansättning av blodfetter samt
bukfetma. Sammantaget leder detta
till kraftigt ökad åderförfettning,
nedsatt förmåga att lösa upp blod-
proppar och risk för hjärt-kärlsjuk-
domar. Den bakomliggande orsaken
är inte helt klarlagd och intensiv
forskning pågår.

Vad händer i kroppen?

Vid diabetes drabbas i första hand de stora blodkär-
len av åderförfettning, men även de minsta blod-
kärlen, exempelvis i hjärtmuskeln, kan förändras
så att syresättningen minskar. En konsekvens är att
förträngningar uppstår i artärerna, vilket gör att
blodflödet minskar. Om det sker i hjärtats kranskärl
kan det leda till kärlkramp. Vid åderförfettning
bildas lättare små blodproppar och de kan helt
stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt
eller stroke.
Vid diabetes utvecklas på sikt nervskador som kan
försvåra möjligheten att uppfatta smärta. Frånvaro

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 27

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 27 2011-02-23 11:05:03


Graviditet
Kvinnor som får högt blodtryck
under graviditeten löper fyra gånger
så stor risk att få hypertoni tio år
senare i livet. Hör man till denna
grupp bör man kontrollera sitt
blodtryck vartannat år i förebyg-
gande syfte. Graviditetsdiabetes är
övergående med högt blodsocker
enbart under graviditeten, men
innebär kraftigt ökad risk att senare
i livet utveckla typ 2-diabetes.
28 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 28
av bröstsmärta vid hjärtinfarkt är vanligare hos
personer med diabetes.
Diabetiker drabbas dessutom hårdare av hjärt-
infarkt än andra. Risken att avlida i hjärtinfarkt är
större, liksom de efterföljande komplikationerna
som rytmrubbningar, hjärtsvikt och nya infarkter.
Ny forskning visar att det är mycket viktigt att
hålla sitt blodsockervärde på en så jämn nivå som
möjligt, inte bara efter måltiden, utan över hela
dygnet. Det bidrar till att framtida komplikationer
kan fördröjas eller undvikas helt.
Stress och depression
Oro, negativ stress, sömnbrist, depression och
social isolering påverkar hjärtat negativt. Ofta går
dessa faktorer hand i hand. Forskning visar att
kvinnor är extra känsliga för den stress som kan
finnas hemma, exempelvis om hon lever i en
dålig relation. Kvinnor som upplever stress både på
arbetet och i hemmet löper tre gånger så hög risk
att drabbas av hjärtinfarkt. Stressade människor
sover sämre, vilket på sikt också kan bidra till hjärt-
sjukdom.
Vad händer i kroppen?
Vid negativt upplevd stress ökar nivåerna av flera
sorters stresshormoner i blodet. Adrenalin och nor-
adrenalin gör att vi andas snabbare, att hjärtat klap-
par snabbare och blodtrycket höjs. Kortisol är ett
stresshormon som i regel utsöndras efter långvarig
negativ stress. Det gör att vi blir utmattade, att blod-
trycket stiger och att blodfettsnivåerna höjs vilket
innebär att risken för hjärt-kärlsjukdomar och
typ 2-diabetes ökar.
Störd sömn eller sömnbrist medför också för-
höjda nivåer av exempelvis kortisol. Det innebär att
sömnbrist kan förstärka effekterna av den stress
man utsätts för under dagen.
2011-02-23 11:05:03
 Återhämtning är viktigt, det är därför bra om
man kan lära sig att slappna av, ”välja sina konflik-
ter” och hitta bra sömnrutiner.
Sömnen är centrala nervsystemets återhämtning.
Under sömnen sjunker kroppens ämnesomsättning
och blodflöde i de flesta delar av hjärnan och energi-
nivåerna i hjärnan återställs. Vid god sömn varvar
kroppen ner: insöndringen av stresshormoner
minskar, blodtrycket, andnings- och hjärtfrekven-
sen sänks liksom kroppstemperatur och muskel-
spänning. En uppbyggnad sker samtidigt genom
att immunsystemet aktiveras och insöndringen av
bland annat tillväxthormon och testosteron ökar.

Livsstilsfaktorer
Dåliga kostvanor och brist på motion leder ofta
till övervikt. Forskning visar att alla dessa faktorer Sömnen är centrala nerv-
ökar risken för åderförfettning i hjärtats krans- systemets återhämtning
kärl, den dominerande orsaken till kärlkramp och och sömnbrist kan förstärka
den stress många kvinnor
upplever under dagen.

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 29

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 29 2011-02-23 11:05:04


Forskning visar att mot slutet av
arbetsdagen, när det är dags att
gå hem, ökar kvinnornas halter av
stresshormoner och de ligger sedan
kvar hela kvällen. Männens halter av
stresshormoner sjunker i samma
situation. Det brukar förklaras med
att hemmet för många kvinnor är
en andra arbetsplats, medan män
i större utsträckning ser hemmet
och fritiden som en plats och tid för
återhämtning.
30 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 30
hjärtinfarkt. I studier kring plötsligt hjärtstopp och
åderförfettningssjukdom bland unga ser man att
många är överviktiga, i synnerhet kvinnor. Döds-
talen bland kvinnor i denna grupp minskar inte
i samma takt som för männen. Det finns data från
USA som visar en ökning av plötsligt hjärtstopp
bland kvinnor i yngre medelåldern.
För att behålla en god hälsa bör man sträva efter
en normalvikt och sedan hålla den.
I dag anses midjemåttet ha störst förutsägbarhet
beträffande risken att drabbas av hjärt-kärlsjuk-
dom. Fett runt magen, så kallad bukfetma, ökar
risken och för kvinnor ses en riskökning redan vid
80 centimeter. Hälsorisken är mer uttalad vid 88
centimeter.
Det mest hälsosamma sättet att gå ned i vikt är att
ta viktminskningen sakta men säkert. Även en liten
viktnedgång har klar effekt på flera riskfaktorer
som sockernivå, blodfetter och blodtryck. Så kallad
jojo-bantning, då man går ned mycket i vikt på kort
tid och därefter lägger på sig igen, är olämplig. Del-
mål som är så lågt satta att det i princip är omöjligt
att misslyckas är bättre.
Måttlig, regelbunden motion påverkar hela krop-
pen och även vikten, främst den skadliga bukfetman.
I dag vet man mer om de positiva verkningsmeka-
nismerna. Vid regelbunden motion förbättras bland
annat sockerbalansen, blodtrycket sänks, samman-
sättningen av blodfetterna förbättras och risken för
proppbildning minskar. Motion är även en viktig
metod att möta stress och depression. Rörelse gör
att kroppen producerar mer endorfiner, som är krop-
pens lyckohormon. Fysisk aktivitet motverkar även
stresshormonernas aktivitet. En rask promenad 30
minuter varje dag är en utmärkt motionsform om
man inte vill motionera på annat sätt.
Kost som innehåller stora mängder animaliskt
fett samt så kallat härdat fett eller transfetter som
2011-02-23 11:05:04
 Bukfetma ökar risken för
hjärt-kärlsjukdom.
För kvinnor ökar risken
redan vid ett midjeomfång
på 80 centimeter.

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 31 2011-02-23 11:05:07

 finns bland annat i kakor, chips och pommes frites
är skadlig på grund av att sådan kost höjer framför
allt ldl, det vill säga det ”onda” kolesterolet, som
belastar kärlen.
Livsmedelsverkets rekommendation är att äta
näringsriktig kost som innehåller mycket frukt och
grönt. Tallriksmodellen ger en bra balans mellan
proteiner, kolhydrater och bra fetter från växtriket
och havet. Fett från fisk kan öka nivåerna av det
goda hdl-kolesterolet.
Det finns vetenskapliga bevis för att fiskkonsum-
tion minskar risken för dödlig hjärtsjukdom. En
hypotes är att fettsyrorna minskar risken för hjärt-
infarkt genom att motverka tendensen till ojämn
hjärtrytm. Det är också möjligt att den skyddande
effekten beror på andra ämnen, exempelvis fisk-
proteiner.
I studier av stora befolkningsgrupper under lång
tid har man sett att hög saltkonsumtion och högt
blodtryck har ett samband. Högt blodtryck ökar
risken för hjärt-kärlsjukdomar och man bör därför
minska på saltet.

32 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 32 2011-02-23 11:05:07

 FORSKning

Forskning kring kvinnors hjärtan

Vi vet att genetiska faktorer bidrar till att ut-
veckling av sjukdom i hjärta och kärl. Högt blod-
tryck, höga blodfetter och typ 2-diabetes är gene-
tiskt betingade och ökar hjärt-kärlrisken. Men lika
viktiga riskfaktorer är stress och skadlig livsstil,
både för att utveckla högt blodtryck, blodfetts-
rubbning och diabetes och som direkta orsaker
till hjärt-kärlsjukdomar. De flesta forskare är i dag
överens om att livsstilen har stor betydelse för häl-
san. Det framgår till exempel klart i de riktlinjer
som utges av europeiska kardiologiföreningen,
European Society of Cardiology.

Genus påverkar vår hälsa

Som biologiska varelser är skillnaderna mellan kvin-
nor och män stora, men båda könen drabbas av lik-
artade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar
dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor
kan påverka den biologiska ohälsan.
Det är känt att människor som har goda sociala
och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och
ett socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av
hjärtsjukdom. Det finns även klara samband mellan
upplevd negativ stress och hjärtsjukdom hos båda kö-
nen. En markant skillnad är den typ av negativ stress
kvinnor och män reagerar på. Studier visar att män är
mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan kvinnor
tycks vara extra sårbara för den stress som kan finnas
i hemmiljön, i synnerhet om hon lever i en destruktiv
relation. Risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller
plötslig hjärtdöd är tre gånger så stor för en kvinna
om hon dessutom upplever negativ stress på arbetet.
Flera forskningsresultat tyder på att kvinnor som
lär sig att hantera sin stress eller känslor av upp-
givenhet har större möjligheter att tillfriskna efter

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 33

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 33 2011-02-23 11:05:07


Som biologiska varelser är
skillnaderna mellan män och
kvinnor stora, men båda könen
drabbas av likartade sjukdomar
i hjärta och kärl.
34 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN
02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 34
kranskärlssjukdom och leva längre, det visar bland
annat den stora studien Kvinnor och kranskärls-
sjukdom (KoK) som startade i Stockholm 1991.
Resultaten av studien talar för att hjärtsjuka kvinnor
som lär sig att förstå och hantera sin livssituation
och som dessutom noggrant tar sina läkemedel lever
längre än de av deras medsystrar som enbart tar
läkemedel.
En Uppsala-studie som publicerades 2010 är en av
flera studier som visar på starka kopplingar mellan
depression och kärlförändringar hos unga kvinnor.
Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ung-
domar och hittat ett liknande mönster.
Forskning visar vidare att det finns samband mel-
lan havandeskapsförgiftning under graviditeten och
hjärtsjukdom hos modern senare i livet. Det pågår
även forskning om sambandet mellan att föda ett
tillväxthämmat barn och risken för modern att se-
nare utveckla hjärtsjukdom.
Ett vanligt problem är att kvinnor med hjärtinfarkt
väntar för länge med att söka vård. Ett pågående
forskningsprojekt syftar till att ta reda på i vilket
skede män respektive kvinnor söker vård, varför
kvinnorna väntar och vad man kan göra åt detta.
Annan forskning är inriktad på hur manligt
könshormon påverkar kvinnors kärlhälsa. Studi-
erna är betydelsefulla för framtida val av östrogen-
substans för behandling av kvinnor med klimak-
teriebesvär samt för hormonersättningsbehandling
för kvinnor som har fått äggstockarna bortopere-
rade.
Aneurysm i bukens stora pulsåder kallas abdomi-
nellt aortaaneurysm (AAA) och har ansetts vara ty-
piskt manligt men även kvinnor kan drabbas. Kvin-
nor har dessutom en högre risk att drabbas av andra
dödliga aneurysmer och en bättre kunskap om AAA
hos kvinnor kan bidra till att öka förståelsen om
sjukdomens uppkomst, utveckling och ärftlighet.
2011-02-23 11:05:09
 Det naturliga skyddet
Kvinnor drabbas i genomsnitt tio år senare än män
av hjärtsjukdom, och en bakomliggande faktor
anses det kvinnliga könshormonet östrogen vara.
Fram till drygt 55 års ålder har kvinnor generellt
sett en högre nivå av det goda, skyddande kolestero-
let hdl. I samband med klimakteriet, då det kvinn-
liga könshormonet östrogen sjunker, går också
nivåerna av det skyddande kolesterolet ned, vilket
kan innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Under många år hoppades och trodde man att
tillskott av kvinnliga könshormoner efter klimak-
teriet skulle ge ett fortsatt skydd mot hjärtsjukdom.
Entusiasmen var stor tills flera studier visade att
generell hormonbehandling ökar risken bland annat
för blodpropp i hjärnan och bröstcancer.
På grund av de nedslående resultaten har forsk-
ningen kring östrogenets skyddande effekter gått
kräftgång, men tack vare den tidigare forskningen
vet man att de gynnsamma effekterna vid östrogen-
behandling bland annat är vidgade blodkärl, mins-
kad inlagring av blodfetter i kärlväggar och att
inflammationen som bidrar till att utveckla kärl-
skador i kärlväggen kan hejdas. Av den anledningen
bör kvinnor som av olika orsaker kommer i klimak-
teriet tidigt, det vill säga före 45 år ha östrogen-
behandling.
En stor amerikansk studie visar att kvinnor
direkt efter klimakteriet, i åldersintervallet 50–59
år, också kan ha en gynnsam effekt av östrogen-
behandling eftersom åderförfettningsprocessen
bromsades upp. Vid 60 års ålder har åderförfettning
oftast redan utvecklats och samma studie visade
att hormonbehandling som startas i den åldern
eller senare kan ha delvis motsatta effekter på kärl-
väggarnas funktion och därmed vara direkt skadlig.
I dag råder stor osäkerhet kring vem som kan ha
nytta av östrogenbehandling. Det krävs bland annat

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 35

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 35 2011-02-23 11:05:09

 mer kunskap om vilken dos som är mest effektiv
hos dem som har bevisad nytta. Därför finns det ett
starkt behov av forskning kring kvinnors hjärt-kärl-
sjukdom och möjligheter till prevention både genom
livsstil, stresshantering och rätt medicinering.

Kampen mot nikotinet

Kvinnor som röker har i genomsnitt sin sista men-
struation cirka två år tidigare än kvinnor som inte
röker. Rökning påverkar således kvinnans naturliga
skydd mot hjärt-kärlsjukdomar, samtidigt som rök-
ning kan orsaka flera allvarliga sjukdomar i lung-
orna. I dag dör fler kvinnor än män av lungcancer,
fler kvinnor dör även i sjukdomen kol, kroniskt
obstruktiv lungsjukdom.
Nikotin är ett nervgift som är starkt beroende-
framkallande. På flera håll i världen utvecklar
forskare metoder som gör det möjligt att utnyttja
kroppens eget immunsystem för att hindra nikoti-
net att nå hjärnan. I Sverige prövas ett vaccin som
bildar antikroppar mot nikotin som kommer in i
blodbanorna vid rökning och snusning. Antikrop-
parna binder de små nikotinmolekylerna till sig
vilket gör att majoriteten av dem inte kan passera
blodhjärnbarriären, som är hjärnans biologiska
skydd och vars uppgift enkelt uttryckt är att
”filtrera” de ämnen som kommer med blodet och
utestänga dem som hjärnan inte behöver eller
skadas av. När nikotinet inte når hjärnan uteblir
också själva effekten.
I första hand blir vaccinet ett lämpligt medel för
att förhindra återfall hos personer som försöker
sluta röka eller snusa. Vaccinet tar inte bort absti-
nensproblemen, men genom att nikotinkicken ute-
blir minskar risken för återfall.

36 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 36 2011-02-23 11:05:09

 Det finns ett stort behov av
forskning kring kvinnors hjärt-
kärlsjukdom och möjligheter
till prevention genom livsstil
och rätt medicinering.

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 37 2011-02-23 11:05:14

 Plats för egna noteringar
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________
_______________________________________________________

Följande temaskrifter finns att beställa kostnadsfritt från

Hjärt-Lungfonden.
Beställ på: www.hjart-lungfonden.se/butiken eller telefon 08-566 24 210.

Astma Kvinnors hjärtan och lungor

Barnhjärtan Kärlkramp
Blodtrycket Plötsligt hjärtstopp
Diabetes – en kärlsjukdom Sarkoidos och lungfibros
Hjärtinfarkt Stress
Hjärtrytmrubbningar Stroke
Hjärtsvikt Sömnapné
KOL Tobak
Kolesterol Tuberkulos

38 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 38 2011-02-23 11:05:14

 Vetenskapligt ansvariga
Kristina Orth-Gomér, professor i samhällsmedicin vid Institutionen
för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet
Experter
Hans Gilljam, professor och överläkare, Tobaksprevention, Centrum
för folkhälsa i Stockholm
Britt-Marie Landgren, professor i obstetrik och gynekologi vid
Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge
Bo Lundbäck, gästprofessor vid avdelningen för invärtes-
medicin, Göteborgs universitet
Projektledning och grafisk form
Appelberg
Text
Elisabet Tapio Neuwirth
Foto
Ann Lindberg
Illustrationer
Moa Lindqvist Bartling
Kjell Eriksson
Tryck
Trydells 2011
Litteraturförteckning
Fass – hjärtkärlsjukdomar
Fass – framtidens läkemedel
Hjärt-Lungfonden temaskrift Diabetes – en kärlsjukdom
Hjärt-Lungfonden temaskrift Blodtrycket
Hjärt-Lungfonden temaskrift Kvinnor och hjärtsjukdom
Hjärt-Lungfonden temaskrift Plötsligt hjärtstopp
Kvinnor och kärlsjukdom (KoK-studien)
Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Svenska Cardiolog-
föreningen: Gemensamma rekommendationer för användning av läkemedels-
avgivande stent i hjärtats kranskärl
Socialstyrelsen: Dödsorsaker 2008 (publicerad 2010)
Statens folkhälsoinstitut: Nationella folkhälsoenkäten
Statens folkhälsoinstitut: Tobak
Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet: Trötthet och åter-
hämtning
Sveriges kommuner och landsting: (O)jämställdhet i hälsa och vård –
en genusmedicinsk kunskapsöversikt

ISBN 978-91-978404-5-3

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 39 2011-02-23 11:05:14

 I blomman, i solen
Amanda jag ser.
Kring jorden, kring polen
hon strålar, hon ler.
I rosornas anda,
i vårvindens pust,
i druvornas must
jag känner Amanda.
Erik Johan Stagnelius

Tillsammans besegrar vi hjär tsjukdom

01_omslag_kvinna_11.indd 42 2011-02-23 10:39:02

 Ordlista
Angina pectoris – kärlkramp
Arytmi – hjärtrytmrubbning
Ateroskleros – åderförfettning
AV-knutan – en grupp celler mellan hjärtats
förmak och kammare
BMI – body mass index, räknas ut genom att
kroppsvikten divideras med längden i kvadrat,
det vill säga vikten delat med längden gånger
längden. Personer med BMI 18,5–25 räknas
som normalviktiga
BNP – hormon som frisätts från hjärtat vid
belastning och uttänjning, exempelvis vid
hjärtsvikt
Bradykardi – när hjärtat slår för långsamt
EKG – en metod för att mäta hjärtats elek-
triska aktivitet
His’bunt – de nervtrådar som leder hjärtats
elektriska impulser
Hypertoni – förhöjt blodtryck
Insulin – hormon som hjälper cellerna att ta
upp engergi
Kardiomyopati – hjärtmuskelförtvining
Koronarangiografi – kranskärlsröntgen
Noradrenalin – ett sorts stresshormon
Plack – fettinlagringar i kärlväggen
Retledningssystemet – hjärtats elektriska
system
Takykardi – när hjärtat slår för fort
Trombolys – blodproppslösande behandling
Tyst infarkt – hjärtinfarkt utan symptom

ik_kvinna_11.indd 44 2011-02-23 10:41:1

 Utan dig ingen forskning
Du kan när du vill stödja den livsviktiga
forskningen genom att sätta in
valfri gåva eller minnesgåva på vårt
pg 90 91 92-7, bg 909-1927
eller genom att ringa 0200-88 24 00.
Du kan också gå in på hemsidan
www.hjart-lungfonden.se
För information och råd om hur du ger testa-
mentsgåvor, kontakta testamentsansvariga
Monica Carlsson 08-566 24 206,
monica.carlsson@hjart-lungfonden.se.
Du kan göra en stor insats för forskningen genom
att bli månadsgivare – enkelt och tryggt. Kontakta
Jessica Öberg 08-566 24 212,
jessica oberg@hjart-lungfonden.se
Som företag kan ni också stödja forskningen.
Kontakta Karolina Sjöstedt, 08-566 24 225,
karolina.sjostedt@hjart-lungfonden.se
eller Linda Kaplan, 08-566 24 218,
linda.kaplan@hjart-lungfonden.se

Ordlista på flikens insida

ik_kvinna_11.indd 45 2011-02-23 10:41:1