Hjrtrapporten 2010

En sammanfattning av hjrthlsolget i Sverige

Box 5413, 114 84 Stockholm Besksadress: Biblioteksgatan 29 Tel 08-566 24 200, fax 08-566 24 229 www.hjart-lungfonden.se Insamlingskonton: pg 90 91 92-7, bg 909-1927 Organisationsnummer 802006-0763 Hjrt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag r fondens ml att besegra hjrt- och lungsjukdomarna. HjrtLungfonden samlar in och frdelar pengar till forskning samt informerar om hjrt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag utan r helt beroende av gvor frn privatpersoner och fretag.

Innehll
Hjrthlsolget 4 Frebyggande arbete 8 Hjrt-krlsjukvrden 13 Hjrtinfarkt 13 Hjrtkirurgi 16 Sekundrprevention 17 Hjrtsvikt 24 Pltsligt hjrtstopp 25 Stroke 28 Kvinnors hjrtan 28 Barns hjrtan 29 Hjrt-krlforskningen 30 Fakta om hjrt-krlsjukdom 34 Fakta om riskfaktorer 38 Ordlista 43
2
HJRTRAPPORTEN 2010

Bredare insatser krvs fr att rdda fler hjrtan

H
jrtsjukvrden i Sverige blir allt bttre. Nya siffror som presenteras i Hjrtrapporten 2010 visar att kvaliteten p landets sjukhus mrkbart har frbttrats under de senaste tv ren. Hela 60 av 71 sjukhus har frbttrat sin akuta hjrtsjukvrd. Det r ett gldjande besked. Fortfarande skiljer sig emellertid vrdkvaliteten t mellan landet sjukhus. Det oroar och vcker frgor kring vilka konsekvenser det fr fr patienter runt om i vrt land. Hjrt-Lungfondens frhoppning r drfr att de sjukhus som fr smst placeringar nu frbttrar sitt arbete s att vrden blir mer jmlik ver hela Sverige.

12 procent av Sveriges befolkning lider av hjrtkrlsjukdom. 41 procent av alla som avlider gr det till fljd av hjrt-krlsjukdom. 17 procent av alla vrdtillfllen inom slutenvrden utgrs av hjrt-krlsjukdom. 14 procent av kostnaderna fr sjukhusvrden och 15 procent av kostnaderna i primrvrden hnfrs till hjrt-krlsjukdomar. Det betyder att de svarar fr de hgsta kostnaderna inom vrden. Hjrtinfarkt r den enskilt vanligaste ddsorsaken bland bde kvinnor och mn. 10 procent av alla kvinnliga ddsfall och 13 procent av alla manliga ddsfall beror p hjrtinfarkt. 2008 avled 10 358 personer i Sverige i akut hjrtinfarkt. 4 6 procent av Sveriges befolkning lider av hjrtsvikt. Varje r fds 1 000 barn med hjrtfel i Sverige. Varje r drabbas 10 000 svenskar av pltsligt hjrtstopp. Endast 400 verlever. 30 000 svenskar drabbas av stroke varje r. hlften av dem dr eller blir svrt handikappade.
3

Sverige har generellt en mycket bra akut vrd vid hjrtinfarkt. Betydligt smre stllt r det med vrd och uppfljning efter hjrtinfarkt, s kallad sekundrprevention. I dag r det en betydande andel patienter som inte nr mlvrden nr det gller kontroll av blodtryck, minskning av det onda kolesterolet samt rkstopp. De geografiska skillnaderna r mycket stora. Hr behvs omfattande tgrder fr att minska riskerna fr terinsjuknande. Inom det frebyggande omrdet finns ocks mycket som behver gras fr att minska insjuknande och dd i hjrt-krlsjukdom. I dag kan vi till exempel konstatera att det finns orimliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper nr det gller risken att drabbas. Drfr krvs ett omfattande frebyggande arbete fr att utjmna skillnaderna och fr att frhindra att mnniskor blir sjuka. Hjrtrapporten 2010 r Hjrt-Lungfondens stt att brett belysa hjrtkrllget i Sverige, svl frebyggande arbete som vrd och forskning. Vi vill peka p de frbttringar som grs men ocks p omrden dr det brister. Hjrt-Lungfonden kan konstatera att Sverige skulle m bra av en nationell strategi fr att bekmpa hjrt-krlsjukdom. Genom samlade och vl genomtnkta tgrder inom frebyggande arbete, vrd och forskning skulle fler mnniskor kunna leva lngre med friska hjrtan. Vi p Hjrt-Lungfonden bidrar till lngre och friskare liv genom att i r sttta den svenska hjrt-krlforskningen med ver 100 miljoner kronor. Bland annat pgr spnnande forskning som handlar om att anpassa diagnostik och behandling fr hjrtpatienter utifrn varje persons genetiska frutsttningar. Mlet r att utveckla en individanpassad hjrtsjukvrd. Om det och annan lovande forskning med potential att frndra tillvaron fr mnniskor med hjrtsjukdom kan du lsa i Hjrtrapporten 2010.

Staffan JoSephSon Generalsekreterare, hjrt-Lungfonden

hjrtrapporten 2010

HJRTHLSOLGET

Vr strsta folksjukdom
Hjrt-krlsjukdomarna fortstter att vara vr tids stora folksjukdomar och den vanligaste orsaken till dd i Sverige. Tack vare frbttrad vrd har antalet dda i akut hjrtinfarkt minskat, men antalet som insjuknar ligger p en konstant hg niv och allt er lever med hjrt-krlsjukdom.

jrt-krlsjukdom r den vanligaste orsaken till dd och en av de vanligaste 9000 orsakerna till invaliditet i Sverige. Av alla som 8000 avlider dr 41 procent till fljd av hjrt-krlsjukvar dom.1 (g 1) 2008 var det 37 466 och av dem 7000 6000 6 771 under 75 r. 5000 10 358 av de avlidna hade akut hjrtinfarkt som underliggande eller bidragande ddsorsak, 4000 2 697 av dem var under 75 r.2 3000 Akut hjrtinfarkt, som rligen drabbar ver 2000 36 000 personer, r den vanligaste ddsorsaken 1000 bland hjrt-krlsjukdomarna. Tack vare stora 0 och snabba frndringar av vrden av patienter med akut hjrtinfarkt har dock ddligheten minskat ptagligt under den senaste tiorsperioden.3 (g 2) Antalet avlidna i andra hjrt-krlsjukdomar minskar ocks, dock ej s ptagligt som antalet avlidna i akut hjrtinfarkt. Fr kvinnor verkar

Antal avlidna i hjrtinfarkt 1997-2008.

9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

97 98 99 0 0 01 02 03 04 05 06 07 08 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20
Mn Kvinnor

Ddsorsaker 2008 fr samtliga kvinnor och mn.

Matsmltningsorganen 3% Skador och frgiftningar 5% Psykiska strningar 5% Andningsorganen 7%

Fig 2. r 2008 avled 4 592 kvinnor och 5 766 mn med akut hjrtinfarkt som underliggande eller bidragande ddsorsak. Tack vare stora och snabba frndringar i vrden av hjrtinfarktspatienter har antalet avlidna sjunkit kraftigt under den senaste tiorsperioden. Klla: Socialstyrelsen: Hjrtinfarkter 19872007, samt Ddsorsaksregistret, avdelningen fr statistik och utvrdering, Socialstyrelsen.

Cirkulationsorganen 41% vriga 14%

Fig 1. 41,3 procent av alla som avlider i Sverige dr till fljd av en hjrt-krlsjukdom (sjukdom i cirkulationsorganen). Klla: Socialstyrelsen: Ddsorsaker 2008.

Tumrer 25%

dessutom kurvan ha planat ut, antalet avlidna har legat tmligen konstant p cirka 20 000 sedan 2004. (g 3) ven om antalet som insjuknar i hjrtinfarkt sjunker ngot ligger si ran fortfarande p en konstant hg niv. (g 4) Cirka 12 procent av dem som drabbats av hjrtinfarkt fr en ny infarkt inom ett r. Den nya infarkten r ofta ett resultat av en fortskridande kranskrlssjukdom, men kan ocks ses som ett resultat av brist p sekundrpreventiva tgrder, alternativt dlig fljsamhet av de sekundrpreventiva tgrder som erbjuds. ven icke pverkbara faktorer som lder och diabetessjukdom spelar roll fr risken att terinsjukna. Andelen terinfarkter minskade ngot under ren 19982006.4
HJRTRAPPORTEN 2010

Nr jag drabbades av hjrtinfarkt var symptomen de klassiska. Jag var vansinnigt trtt, kallsvettades, ck ont i magen, hade tryck ver brstet och knde en obeskrivlig smrta upp mot halsen. Jag visste att jag hade ftt en hjrtinfarkt, men ville nd inte ka till sjukhuset p en gng just i den stunden var jag rtt irrationell. Hjrtat har s mycket med knslor att gra. Nr jag vl lg i ambulansen var jag orolig och ngslig, men alla som jag mtte inom vrden var s duktiga, trygga och omtnksamma. Det r jag oerhrt tacksam fr. Fr mig r det viktigt att kvinnor frstr och har insikt om att de kan drabbas av hjrtinfarkt och att vi kan uppleva den p ett annat stt n mn. Den informationen hoppas jag att Hjrt-Lungfonden fr mjlighet att sprida vidare. ANNELI SWEDBERG 50 r

HJRTRAPPORTEN 2010

Antal avlidna i hjrt-krlsjukdom 19972008

25000 25 000 20000 20 000 15000 15 000 10000 10 000 5000 0

5 000 0

97 98 99 0 0 01 02 03 04 05 06 07 08 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20
Kvinnor Mn

Fig 3. r 2008 avled 19 724 kvinnor och 17 742 mn i hjrt-krlsjukdom. Siffrorna har sjunkit sedan 1997, men tminstone fr kvinnornas del har kurvan planat ut. Klla: Socialstyrelsen: Ddsorsaker 2008. Antal fall av akut hjrtinfarkt och antal dda i akut hjrtinfarkt 19972007
4500045 000 4000040 000 3500035 000 3000030 000 2500025 000 2000020 000 15000 15 000 1000010 000 5000 0

Bde kort- och lngtidsverlevnaden efter hjrtinfarkt fortstter att frbttras och kurvorna fljs t. (g 5) Frbttrad sekundrprevention skulle sannolikt ha e ekt p lngtidsverlevnaden. I dag lever allt er ldre mnniskor med hjrtkrlsjukdom. Det gr att det nns behov av mer forskning fr att frst sjukdomsmekanismerna hos ldre. Frst med kad kunskap och frstelse kan sjukvrden ge dem bttre behandlingar och kad livskvalitet. Hjrt-krlsjukdomarna r den grupp sjukdomar som str fr de hgsta kostnaderna fr samhllet. Det handlar om 14 procent av kostnaderna fr sjukhusvrden och 15 procent av kostnaderna i primrvrden. Hjrt-krlsjukdomarna str ocks fr est vrdtillfllen inom slutenvrden, 17 procent. Trots de stora samhllskostnaderna har det politiska engagemanget bland riksdagens ledamter varit magert. Enligt en genomgng som Hjrt-Lungfonden gjort av riksdagsmotioner, interpellationer och skriftliga frgor under den frra mandatperioden r det bara 31 av riksdagens 349 ledamter som har nmnt hjrt-krlsjukdom i ett relevant sammanhang. En enktunderskning som Hjrt-Lungfonden gjort kan dock tolkas som att intresset fr hjrtfrgorna kar. Tre av fyra av riksdagspartiernas kandidater i valet i september kunde tnka sig att arbeta fr att uppmrksamma hjrt-krlsjukdomarna i riksdagen. Tv av tio sg det som en prioriterad frga.

5 000 0

Internationell utblick
97 98 99 0 0 01 02 03 04 05 06 07 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20
Antal fall Antal dda Antal drabbade

Fig 4. Antalet fall av akut hjrtinfarkt har sjunkit ngot under de senaste ren, men ligger fortfarande p hgre niver n 1997. Detta gller ven antalet drabbade personer. Antalet avlidna sjunker dremot stadigt (se ven g 2). Klla: Socialstyrelsen: Hjrtinfarkter 19872007 samt utskrivna efter vrd fr akut hjrtinfarkt 19872008.

Fortfarande r ddligheten i hjrt-krlsjukdom hg i Sverige jmfrt med till exempel lnder i sdra Europa. Hela norra Europa har lnge varit ett hgriskomrde fr kranskrlssjukdom. Hjrtinfarkt r nnu cirka 40 procent vanligare i Sverige n i sdra Europa. Enligt Socialstyrelsen nns dock tecken p att skillnaderna inom Europa hller p att minska. r 2004 dog 112 av 100 000 invnare i Sverige av ischemisk hjrtsjukdom (syrebrist i hjrtats krl) jmfrt med genomsnittet fr OECD-lnderna som var 102 per 100 000 invnare. (g 6) Sedan 1980-talet har hjrt-krlddligheten minskat i samtliga OECD-lnder och minskningen har varit srskilt stor i Danmark, Sverige, Australien, Nederlnderna och Kanada. I USA har dremot nedgngen av hjrt- och krlddligheten i ldrarna 3554 r stannat av efter r 2000 och fr kvinnor har den till och med kat. Anledningen antas vara den kande frekomsten av vervikt och fetma, vilket i sin tur har lett till kad frekomst av typ 2-diabetes och hgt blodtryck.
HJRTRAPPORTEN 2010

Andel dda inom 28 dagar respektive inom 365 dagar efter hjrtinfarkt
2000020 000 1800018 000 16000 16 000 14000 14 000 12000 12 000 1000010 000 8000 6000 4000 2000 0

Fig 5. Antal dda inom 28 dagar respektive 365 dagar efter hjrtinfarkt. Klla: Socialstyrelsen: Hjrtinfarkter 19872007 samt utskrivna efter vrd fr akut hjrtinfarkt 19872008.

8 000 6 000 4 000 2 000 0 Antal dda inom 28 dagar Antal dda inom 365 dagar

97 98 99 0 0 01 02 03 04 05 06 07 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20

Antal personer per 100 000 kvinnor och mn som avlidit i ischemisk hjrtsjukdom 2004. ldersstandardiserade vrden
Japan Korea Frankrike Spanien Portugal Nederlnderna Schweiz Italien Luxemburg Grekland Norge Australien Kanada OECD Tyskland Island Danmark sterrike Storbritannien Polen Sverige Irland USA Nya Zeeland Finland Tjeckiska republiken Ungern Slovakiska republiken

Kvinnor Mn

Fig 6. Befolkningen i Medelhavslnderna utvecklar hjrt-krlsjukdom i betydligt mindre grad n invnarna i de nordiska lnderna. Tjeckien, Slovakien och Ungern uppvisar den strsta risken. Klla: Socialstyrelsen: Hjrtsjukvrd, ppna jmfrelser och utvrdering 2009.

Fler n en av tre vuxna amerikaner lider av hjrt-krlsjukdom och var 38:e sekund dr en amerikan i hjrt-krlsjukdom. En tredjedel av de som avlider r yngre n 75 r.5
HJRTRAPPORTEN 2010

FREBYGGANDE ARBETE

Frbyggande arbete kan rdda fler liv

D
et rder stora skillnader mellan mn och kvinnor och mellan olika socioekonomiska grupper nr det gller risken att insjukna och d i hjrt-krlsjukdom. Lgutbildade och mn dr oftare n hgutbildade och kvinnor i hjrt- och krlrelaterade sjukdomar som diabetes och hjrtsvikt. Fr att skapa en frndring krvs ett brett frebyggande arbete. I sin hlso- och sjukvrdsrapport frn 2009 konstaterar Socialstyrelsen att utjmnandet av skillnaderna i livslngd och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper r en av de viktigaste utmaningar som sjukvrden och samhllet som helhet str infr. Socialstyrelsens analyser visar att det nns en stor potential att utveckla det sjukdomsfrebyggande arbetet och det hlsofrmjande frhllningssttet i vrden.6

Lgutbildade och mn dr oftare n hgutbildade och kvinnor i hjrt-krlsjukdom. Det krvs ett omfattande frebyggande arbete i hela landet fr att utjmna skillnaderna och minska antalet drabbade.
Socialstyrelsens bild bekrftas av Hjrt-Lungfondens Hjrtinfarktindex, som publicerades hsten 2009 och som visar att det nns orimliga och orttvisa skillnader mellan olika grupper skillnader som kraftigt pverkar risken att insjukna och d i hjrt-krlsjukdom. (g 7) I Hjrtinfarktindex granskade Hjrt-Lungfonden hur tre livsstilsfaktorer som pverkar risken fr att insjukna och d i hjrtinfarkt frdelar sig mellan kvinnor och mn med olika utbildningsniver. Resultatet visar att personer med kort utbildning oftare lever p ett stt som kar risken fr hjrtinfarkt. Risken att d i hjrt-krlsjukdom r mer n dubbelt s stor fr personer med endast grundskoleutbildning jmfrt med personer med eftergymnasial utbildning.7 Jmfrelsen visar att de strsta skillnaderna i utbildningsniv gller rkning, men ven nr det gller de tv andra valda livsstilsfaktorerna, nmligen fysisk rrelse och intag av frukt och grnt, noterades skillnader. (g 8) I Socialstyrelsens riktlinjer fr hjrtsjukvrd konstateras att mnga hjrtinfarkter skulle kunna frebyggas med frndrade levnadsvanor. Hjrtinfarkt och andra hjrt-krlsjukdomar beror frmst p derfrfettning, ateroskleros, vilket leder till frsmrad blodcirkulation och syrebrist i drabbade organ. Ohlsosamma levnadsvanor pskyndar derfrfettningsfrloppet medan hlsosamma vanor bromsar det. De frmsta riskfaktorerna fr hjrtinfarkt r rkning, lg fysisk aktivitet, hgt blodtryck och blodfettsrubbningar. Socialstyrelsens berkningar visar att om hlften av dem som br p ngon av riskfaktorerna upptcks och behandlas adekvat skulle cirka en tredjedel av hjrtinfarktfallen kunna elimineras, tminstone i ldrar upp till 75 r.8 (g 9) I den stora internationella Interheartstudien frn 2004 berknas ver 90 procent av alla hjrtHJRTRAPPORTEN 2010

Skillnader i ddlighet i hjrt-krlsjukdom

300 250 200 150 100 50 0

Grundskola Kvinnor Mn

Gymnasium

Eftergymnasial utbildning

Fig 7. Antal dda per 100 000 i olika ddsorsaker bland personer med olika lng utbildning. Kvinnor och mn 3074 r, perioden 20012005. ldersstandardiserat. Klla: Hjrt-Lungfondens Hjrtinfarktindex 2009.

Jag forskar om olika metoder att behandla hjrtats kranskrl, dels fr att undvika att en hjrtinfarkt ger rum, dels fr att minska effekterna av en redan intrffad hjrtinfarkt. I det frsta fallet handlar det om att terstlla balansen mellan goda och onda substanser i kranskrlen och mlet med forskningen r att frhindra att utsatta grupper, som diabetiker, drabbas av hjrtinfarkt. I det andra fallet handlar det om att utveckla nya behandlingar som skyddar hjrtat nr en hjrtinfarkt intrffar. Det kan ske genom att man ppnar ett tilltppt kranskrl p ett mer skonsamt stt n vad som sker i dag eller genom tillfrsel av lkemedel som skyddar hjrtmuskeln. Fr att vi ska lyckas med dessa projekt och kunna frbttra behandlingsmligheterna fr patienter med hjrtinfarkt r vi helt beroende av bidrag frn HjrtLungfonden. JOHN PERNOW Professor vid Karolinska institutet, Solna, och verlkare vid hjrtkliniken p Karolinska universitetssjukhuset

Tre80 livsstilsfaktorer 80 % som pverkar risken 70 % 70 fr hjrtinfarkt

60 50 40 30

60 % 50 %

40 % 30 % 20 % 10 % 0 mn kvinnor mn kvinnor mn kvinnor

20 Kort utbildning (3-rigt gymnasium)

Lng utbildning (eftergymnasial) 0

10

Fysiskt aktiva

Frukt och grnt 5 ggr dagligen

Rker dagligen

Fig 8. Fysiskt aktiva avser andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag i ldersspannet 2574 r 20062008. Hg siffra r nskvrd. Frukt och grnt 5 ggr dagligen avser andelen som ter frukt och grnt minst fem gnger varje dag i ldersspannet 2574 r 20062008. Hg siffra r nskvrd. Rker dagligen avser andelen dagligrkare i ldersspannet 2574 r 20022006. Lg siffra r nskvrd. Klla: Hjrt-Lungfondens Hjrtinfarktindex 2009.

syre, vilket i sin tur leder till att det blir svrare fr hjrtat att arbeta. Nikotinet hjer blodtrycket och kar pulsen. Dessutom gr nikotinet s att blodplttarna lttare klumpar ihop sig, vilket kar risken fr blodpropp. Vidare minskar nikotinet krlens elasticitet. Andra skadliga mnen i tobaksrken stter igng de mekanismer som leder till derfrfettning, ateroskleros. Andelen rkare minskar bland bde mn och kvinnor, men fortfarande anvnder 34 procent av mnnen och 21 procent av kvinnorna i Sverige dagligen tobak i ngon form. 17 procent av kvinnorna rker och 4 procent snusar. Bland mnnen rker 13 procent och 21 procent snusar.10 Utvecklingen bland ungdomar r dock oroande. 30 procent av ickorna och 23 procent av pojkarna i rskurs 9 uppger att de rker.11

Blodfetter
Bakom i princip all hjrt-krlsjukdom ligger derfrfettning, ateroskleros. Ateroskleros innebr att det skadliga LDL-kolesterolet fastnar i blodkrlens innersta lager, det s kallade endotelet, och dr brjar oxidera. Det oxiderade fettet tas upp av en sorts vita blodkroppar som kallas makrofager. Nr makrofagerna dr lcker de ut oxiderat fett, vilket ger upphov till en inammation i krlvggen och det bildas ett s kallat plack en styv inlagring i krlvggen av kolesterol, makrofager och frkalkade cellrester. Eftersom frhjda blodfetter inte ger ngra symptom frrn efter mnga r d man drabbas av fljderna av aterosklerosen hjrtinfarkt, krlkramp och stroke r det mnga svenskar som lever ovetande om att de har rubbningar i blodfettsbalansen och drmed inte heller medicinerar fr det. De som dremot har drabbats av en hjrtinfarkt fr i 95 procent av fallen blodfettssnkande medel utskrivna. nd var det 2009 bara 65 procent som hade uppntt behandlingsmlet avseende LDL-kolesterol.12 I den sekundrpreventiva delen av kvalitetsregistret Swedeheart konstateras att det r viktigt att sjukhusen ser ver sina rutiner och skerstller att man vid frsta terbesket efter hjrtinfarkt aktivt justerar upp dosen alternativt byter till en mer hgpotent variant av lkemedlet till de patienter som inte nr mlnivn. (Se vidare avsnittet Sekundrprevention, sidan 17).

Frebyggande av hjrtinfarkt Fig 9. Uppskattning av andelen fall av hjrtinfarkt som kan frebyggas om hlften av personerna med en riskfaktor upptcks och fr behandling eller frndrar sina levnadsvanor. Klla: Socialstyrelsen: Hlsooch sjukvrdsrapport 2009.
Hgt blodtryck 8% Hga kolesterolniver 8% Rkning 10% Lg fysisk aktivitet 6%

infarkter orsakas av nio pverkbara faktorer, dr rkning och hga blodfetter bedms vara viktigast.9 De vriga sju faktorerna r diabetes, hgt blodtryck, bukfetma, psykosociala faktorer som stress, mngden dagligt intag av grnsaker och frukt, motion och alkoholintag. Den genetiska forskningen frsker utrna varfr vissa drabbas av hjrt-krlsjukdom och andra inte, trots en liknande livsstil. Oavsett gener kan man som individ pverka era faktorer.

Rkning
Rkning r tillsammans med blodfettsrubbningar den enskilt strsta riskfaktorn fr skador p hjrta och krl. Tobaken innehller era mnen som direkt pverkar blodkrlen. Kolmonoxiden blockerar de rda blodkropparna och minskar drmed kroppens frmga att ta upp
10

Fysisk aktivitet och stillasittande

Det nns vertygande bevis fr att regelbunden fysisk aktivitet motverkar eller frsenar uppkomsten av hjrt-krlsjukdom. Vetenskapen brukar rekommendera 30 minuters fysisk
HJRTRAPPORTEN 2010

aktivitet per dag. Med aktivitet avser man d allt frn en rask promenad till dans, simning, joggning, gymnastik eller skidkning. Rrelse i vardagen spelar en stor roll fr att frebygga hjrt-krlsjukdom. Det som r riktigt farligt r att sitta stilla ngot vi gr i allt hgre grad, bde hemma, p vra arbeten och i bilen p vg mellan hem och arbete. Nu visar nyligen publicerade studier att lnga stunder av stillasittande, oavsett grad av fysisk aktivitet dremellan, r starkt kopplade till ett flertal sjukdomar, inklusive hjrt-krlsjukdom.13 Studierna visar att lgintensiv fysisk aktivitet, det vi i dagligt tal kallar vardagsmotion, ger en markant skillnad i energifrbrukning. Bara genom att vlja att st hellre n att sitta gr att man mtbart kar energifrbrukningen. Drfr, anser forskarna, br man nu inte enbart tala om vikten av fysisk aktivitet utan ocks varna fr stillasittande och propagera fr vardagsmotion. Det handlar till exempel om att ta trapporna i stllet fr hissen eller rulltrappan, att resa sig frn stolen med jmna mellanrum och att g till affren i stllet fr att ta bilen.

inte bara behandla blodtrycket. Livsstilsfrndringar, och d framfr allt rkstopp, r basen i behandlingen. Cirka 20 procent av Sveriges hypertonipatienter anses lpa lg risk att utveckla hjrt-krlsjukdom och fr dem rcker det i allmnhet med livsstilsfrndringar. Fr cirka 50 procent anses risken vara medelhg och dessa personer behandlas med blodtryckssnkande lkemedel. Resterande cirka 30 procent har hg eller mycket hg risk fr hjrt-krlsjukdom och fr denna grupp r lkemedelsbehandling mycket angelgen.16 Det betyder att 1,4 miljoner individer i Sverige har ett blodtryck som krver behandling.

Fetma
Under de senaste 20 ren ha andelen personer med vervikt eller fetma kat i svl Sverige som i vriga OECD-lnder. kningen tog fart i brjan av 1990-talet och r strre bland mn n bland kvinnor. Enligt egenrapporterade uppgifter r hlften av alla mn och drygt en tredjedel av alla kvinnor i Sverige verviktiga eller feta. vervikt motsvaras av ett kroppsmasseindex, BMI, mellan 25 och 30 och fetma av ett BMI ver 30. Trots detta har insjuknandet i hjrt-krlsjukdom allts minskat, men bedmare fruktar att hlsokonsekvenserna av vervikten nnu inte visat sig i Sverige.17 I USA har man upplevt en stadig kning av vervikt och fetma under de senaste 25 ren. Motsvarande kning av antalet diabetesfall kom emellertid frst i mitten av 1990-talet och det r frst efter r 2000 som nedgngen i hjrt-krlddlighet har bromsats upp. Om Sverige fr en liknande utveckling kan man om ngra r frvnta sig en kande sjuklighet i typ 2-diabetes samt att nedgngen i hjrt-krlddlighet bromsas upp ven hr.18 Om man ser till enbart fetma har andelen feta svenskar frdubblats frn 5 procent till 10 procent mellan 1980 och 2005. Noteras br att statistiken baseras p egenrapporterade uppgifter, vilket troligen innebr en underrapportering. (fig 10) Den som r fet lper frdubblad risk att insjukna och d i hjrt-krlsjukdom jmfrt med den som r normalviktig. Riskerna fr att drabbas av stroke samt typ 2-diabetes och hypertoni som i sig r riskfaktorer fr hjrtsjukdom r nnu strre.19 Fetma, och framfr allt den farliga bukfetman, r vanligare p landsbygden n i storstderna. Fetma r ocks dubbelt s vanligt bland kvinnor som r fdda utanfr Norden, medan mn fdda utanfr Norden har lgre frekomst av fetma n svenskfdda mn. 20
11

Hgt blodtryck
Hgt blodtryck, hypertoni, r en folksjukdom i Sverige. Man rknar med att cirka 1,8 miljoner invnare (27 procent av den vuxna befolkningen ver 20 r) har ett frhjt blodtryck, men mnga r inte medvetna om det. Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen i befolkningen beror p rftliga anlag medan resten beror p vervikt, stress, matvanor, hgt saltintag eller hg alkoholkonsumtion. Tillflliga blodtryckshjningar vid fysisk anstrngning r inte farliga, faran uppstr nr blodtrycket konstant r frhjt eftersom det p sikt frvrrar derfrfettningsprocessen i kroppen, ngot som kar risken fr hjrt-krlsjukdom, stroke och demens. Ett blodtryck p 140/90 eller hgre anses frhjt och mlet fr de som har s pass hga blodtrycksniver r att n ner under den nivn. Underskningar visar dock att andelen behandlade personer i Sverige som nr mlet under 140/90 sllan uppgr till mer n 20-30 procent. Ngra frklaringar r hg lder, vervikt och fetma samt skada p hjrtmuskeln.14 Men det r naturligtvis ocks viktigt att patienten fljer ordinerad behandling och med uppfljningar frn vrdens sida. Studier visar att upp till hlften av patienterna inte fljer rekommendationerna.15 Det rder stor enighet vrlden ver om hur hgt blodtryck br behandlas. Samtliga riktlinjer betonar viken av att titta p patientens sammanlagda risk fr hjrt-krlsjukdom och
hjrtrapporten 2010

Andel med vervikt respektive fetma bland kvinnor och mn i ldern 1684 r 19802005
60 50 40 30 20 10 0

60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 19801981 19881989 19961997 20042005 Totalt mn (vervikt och fetma) vervikt mn Totalt kvinnor (vervikt och fetma) vervikt kvinnor Fetma kvinnor och mn (identiska kurvor)

DETTA ANSER HJRT -LUNGFONDEN

Sverige behver en samlad nationell strategi fr att minska sjuklighet och dd i hjrt-krlsjukdom. Sjukvrden och politikerna mste bland annat upprtta program fr att n de mest utsatta grupperna, de som kanske inte ens uppsker sjukvrden. Det br ven nnas rutiner fr provtagningar p vrdcentralerna s att riskindividerna hittas i tid, innan de hinner utveckla hjrt-krlsjukdom och diabetes. Dessutom mste spridandet av hlsobudskapet intensieras, inte minst till barnen. Redan i grundskolan br kost, rrelse och tobaksprevention vara centrala delar. De sociala omstndigheterna under uppvxten har stor betydelse fr livsstilsvanor och barn och ungdomar br frn brjan ges samma mjligheter att utveckla en god hlsa. Hjrt-Lungfondens nskan om en nationell strategi fr hjrtsjukdom stds av 81 procent av kandidaterna till riksdagen. En enktunderskning som HjrtLungfonden i maj och juni lt gra bland 285 riksdagskandidater p valbar plats visade att tta av tio anser att Sverige br ha en samlad strategi, likt den nationella cancerstrategin, fr att minska insjuknande och dd i hjrt-krlsjukdom. 18 procent stllde sig tveksamma och 1 procent var negativa.

Fig 10. Drygt hlften, 51 procent, av alla mn i Sverige har ett kroppsmasseindex, BMI, ver 25 och klassas drfr som verviktiga eller feta. Motsvarande siffra fr kvinnor r 36 procent. Andelen feta har frdubblats, bde bland kvinnor och mn, frn 5 procent 1980 till 10 procent 2005. vervikt motsvaras av ett BMI mellan 25 och 30, fetma av ett BMI ver 30. Klla: Socialstyrelsen: Folkhlsorapport 2009.

Livsstil
Behoven av livsstilsrd r stora och ngot Socialstyrelsen rekommenderar. Just nu har Socialstyrelsen gtt in i slutfasen i arbetet med att ta fram nationella riktlinjer fr levnadsvanor. Mlet r att hlso- och sjukvrden ska anvnda s effektiva metoder som mjligt fr att f patienter att ndra sina vanor inom omrdena tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet. En slutversion av riktlinjerna berknas ligga klar under vren 2011. ven befolkningen i stort tycker det r angelget att sjukvrden tar upp livsstilsfrgor som en del i besket hos lkare eller sjukskterska. Enligt den senaste Vrdbarometern anser 90 procent att det r positivt att vrdgivaren tar upp sdana frgor. Men av dem som beskt vrden under det senaste ret uppger endast 30 procent att livsstilsfrgor tagits upp. Variationen mellan landstingen r liten. Av de som har diskuterat livsstilsfrgor med sin lkare uppger nrmare 40 procent att de verkligen har frndrat sin livsstil. Skillnaden mellan landstingen r stor och varierar frn 32 procent i Uppsala lns landsting till 46 procent i Vsterbotten och Vsternorrland.21 Si rorna

visar emellertid att en betydande andel av dem som blir uppmrksammade p vikten av en sund livsstil verkligen frsker ndra sina vanor, vilket borde vara ett incitament fr vrden att oftare diskutera den hr typen av frgor. Strst nytta av frebyggande tgrder och livsstilsfrndringar har personer med era riskfaktorer som exempelvis bukfetma, hgt blodtryck och typ 2-diabetes. Dessa hgriskindivider utgr emellertid endast en mindre del av befolkningen och svarar inte fr det strsta antalet insjuknade. Fr att uppn en god e ekt p folkhlsan behvs vergripande frndringar som pverkar levnadsvanorna hos befolkningen som helhet. Socialstyrelsen efterlyser bde en hgriskstrategi och en befolkningsstrategi. Hgriskstrategin riktar sig till personer med hg sjukdomsrisk samt till dem som redan r hjrt- och krlsjuka, medan syftet med befolkningsstrategin r att minska antalet som insjuknar i befolkningen som helhet.22 I Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar man en kartlggning av friska patienters tobaks-, alkohol- och matvanor samt deras fysiska aktivitet. En sdan kartlggning och dokumentation kan ske i samband med ett vanligt besk hos sjukvrden och i frekommande fall br sjukvrden ge patienten rd om eventuella frndringar i levnadsvanorna. Rkstopp betraktas som den enskilt viktigaste tgrden fr att frhindra hjrt-krlsjukdom, varfr sjukvrden i princip alltid br ge rd och std som syftar till rkstopp. Omfattande forskning har gnats t metoder fr att f feta att g ner i vikt. Resultaten visar att bttre kost och mer motion frebygger fetma i normalbefolkningen, medan det r mycket svrt att f redan feta personer att g ner i vikt p annat stt n genom kirurgi. De strsta vinsterna nr man drfr om man kan frhindra att mnniskor gr frn normalvikt till vervikt, och drfr r det extra viktigt att resurser stts in fr barn och ungdomar.23

12

HJRTRAPPORTEN 2010

Hjrt-krlsjukvrden

Vrden efter infarkt mste bli bttre

Hjrtinfarkt
Hjrtinfarkt r den vanligaste orsaken till akuta sjukvrdsinsatser i Sverige. Vrden vid akut hjrtinfarkt har stadigt frbttrats under det senaste decenniet, bland annat tack vare en kraftigt kad frskrivning av blodfettsnkande, blodtryckssnkande och blodproppshmmande lkemedel samt ett kat antal tidigt utfrda kranskrlsrntgenunderskningar och en hgre andel ballongvidgning av kranskrl (PCI). Detta har skett genom en frbttrad fljsamhet till Socialstyrelsens nationella riktlinjer rrande hjrtsjukvrden. Trots detta r akut hjrtinfarkt den vanligaste ddsorsaken hos svl mn som kvinnor. 13 procent av alla manliga och 10 procent av alla kvinnliga ddsfall har akut hjrtinfarkt som underliggande eller bidragande ddsorsak. Det motsvarar sammantaget drygt 10 300 personer. Den minskning av ddligheten i hjrtinfarkt som skett under de senaste 15 ren har skett i alla ldrar och hos bda knen. Minskningen r strst i ldern ver 75 r dr ddligheten inom 30 dagar efter infarkt har minskat frn 24 procent till 12 procent utan ngon skillnad mellan knen. ven i ldern 65 till 74 r finns en kraftig minskning frn 13 procent till 4 procent utan skillnad mellan knen. I gruppen under 65 r har ddligheten gtt ner frn 5 procent till 2 procent.24 Det samlade kvalitetsregistret inom hjrtomrdet, Swedeheart, konstaterar i sin rsrapport fr 2009 att den minskade ddligheten r relaterad till sjukhusens fljsamhet till behandling av aktuella patientgrupper i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.25
hjrtrapporten 2010

Sverige har en mycket bra hjrtsjukvrd grundad p vetenskapliga studier. Detta har lett till bttre verlevnad, minskad risk fr terinsjuknande och frbttrad livskvalitet. Fortfarande finns det dock variationer mellan olika sjukhus och regioner, inte minst nr det gller sekundrprevention. Vrden efter hjrtinfarkt mste bli bttre och mer lika ver landet fr att minska risken fr terinsjuknande.
Swedeheart tar varje r fram ett kvalitetsindex ver sjukhusens fljsamhet mot de nationella riktlinjerna. Indexet baseras p nio tgrder som rekommenderas med hg prioritet fr patienter som br komma i tnjutande av den aktuella behandlingen. Sjukhus med minst tio patienter i mlgruppen fr 0, eller 1 pong beroende p hur hg andel av patienterna i varje mlgrupp som behandlas i enlighet med riktlinjerna. Varje sjukhus kan med andra ord f ett index mellan 0 och 9. Kvalitetsindex redovisas i form av ett prickdiagram dr man kan se hur de enskilda sjukhusen har rrt sig mellan ren 2007 och 2009 (fig 11). Index visar en allmn och kraftig frbttring av vrdkvaliteten i hela Sverige. Frn 2007 till 2009 noterar endast sju sjukhus ett frsmrat index och fyra sjukhus ett ofrndrat index. Fr de vriga har kvalitetsindex kat. Hgst kvalitetsindex, 8, uppnddes 2009 av S:t Grans sjukhus i Stockholm, som dessutom kunde uppvisa en rejl frbttring med 4 pong under tvrsperioden 20072009. Torsby i Vrmland svarade fr den strsta frbttringen under perioden med 5 pong.26 Ett par av de tgrder som lyfts fram med hg prioritet i de nationella riktlinjerna fr hjrtsjukvrd r skyndsam kranskrlsrntgen och PCI (ballongvidgning med hjlp av kateter) vid s kallad hjrtinfarkt med ST-hjning. Detta r ett allvarligt och akut tillstnd dr ddligheten r hg om inte rtt behandling stts in. Studier har visat att PCI r verlgset trombolys, det vill sga behandling med propplsande lkemedel, vid ST-hjningsinfarkt. Tack vare att PCI under senare r har genomgtt en snabb utbyggnad och decentralisering kan den dominerande delen av Sveriges befolkning i dag
13

Utvecklingen av kvalitetsindex fr sjukhusen mellan 2007 och 2009

9
1 7 6 10 16 20 32, 31 36 44 53 64, 63, 62, 61, 60 70 69 43, 42 52, 51 59, 58 68, 67, 66 71 73 15 19 30 35 41, 40 50, 49 57, 56, 55, 54 65 48 47 34 39 46 38 45 37 14, 13 18 29, 28 27, 26 12, 11 17 25, 24 23 22, 21 5 4 9 3 2 8

KVALITETSINDEX 2009

1 1 2 3 4 5 6 7 8 KVALITETSINDEX 2007

Fig 11. Sjukhusens kvalitetsindex 2009 jmfrt med 2007, hjrtinfarktspatienter under 80 r, per sjukhus med minst 10 patienter i alla mlgrupper. Figuren visar att kvalitetsindex har frbttrats kraftigt fr s gott som samliga sjukhus mellan 2007 och 2009. Indexet visar sjukhusens fljsamhet gentemot de nationella riktlinjerna vid akut kranskrlssjukdom och baseras p nio tgrder som rekommenderas med hg prioritet (13) i Socialstyrelsens riktlinjer. Sjukhus med minst tio patienter i mlgruppen fr 0, eller 1 pong fr varje tgrd beroende p hur hg andel av pa-

tienterna som behandlas enligt riktlinjerna. Fr en fullstndig redovisning av de nio tgrderna, se Swedheart 2009. Grafen tolkas s hr: Sjukhus nummer 1, som r S:t Gran (se listan hr intill) hade ett index p 4 2007 (vgrt axel) och hade 8 2009 (lodrt axel). Samtliga sjukhus som benner sig ovanfr den rda linjen har frbttrade index, de som benner sig under har frsmrade. Klla: Swedeheart 2009

Deltagande sjukhus (tre rapporterande sjukhus som inte deltog 2007 saknas i upprkningen): 1 S:t Gran 2 Vsters 3 Bors 4 Vstervik 5 Nykping 6 Danderyd 7 Torsby 8 Eskilstuna 9 Katrineholm 10 Skene 11 Vrnamo 12 Arvika 13 Sdersjukhuset 14 KUS Huddinge 15 Mora 16 Eksj 17 Trelleborg 18 Bollns 19 Lidkping 20 Norrtlje 21 Uppsala 22 Linkping 23 Gvle 24 Enkping 25 Ljungby 26 Oskarshamn 27 Kristianstad 28 Malm 29 Sundsvall 30 Skvde 31 Karlskrona 32 Lund 34 Norrkping 35 Karlstad 36 Alingss 37 Motala 38 Karlskoga 39 Hudiksvall 40 KUS Solna 41 SU Sahlgrenska 42 Hssleholm 43 Varberg 44 stersund 45 rebro 46 Vxj 47 Kalmar 48 Jnkping 49 Kping 50 Skellefte 51 Helsingborg 52 Falun 53 Trollhttan NU 54 SU Sahlgrenska MAVA 55 SU stra 56 Sollefte 57 Ume 58 Sdertlje 59 Kalix 60 Visby 61 ngelholm 62 Avesta 63 Lycksele 64 Pite 65 rnskldsvik 66 Halmstad 67 Kunglv 68 Kiruna 69 Karlshamn 70 SU Mlndal 71 Lindesberg 73 Ystad

14

HJRTRAPPORTEN 2010


Morgan och Carin Andersson hoppas att forskningen kring barnhjrtan ska gra ytterligare framsteg.
HJRTRAPPORTEN 2010

Leo fddes med en missbildning i hjrtat och opererades nr han var fyra mnader. Det var ett stort ingrepp lkarna opererade lungartren och lagade skiljevggen i hjrtat. Allt gick som planerat, men sex timmar efter operationen ck Leo hjrtstillestnd. Vi vet inte varfr, men med snabba insatser och en ny operation klarade sig Leo. I dag mr vr son bra. Han ter inga mediciner och vi gr p underskning en gng om ret. Det enda vi mrker r att han blir trttare n andra

barn nr han busar. Det kan bero p att hans hjrtklaff till lungartren r underutvecklad, men s lnge hans vrden r bra och han inte pverkas blir det ingen ny operation. I framtiden vet vi inte hur det blir med den saken, men jag litar fullkomligt p sjukvrden nr det gller barnhjrtan. Allt er barn med medfdda hjrtfel verlever jmfrt med fr tio r sedan. Tekniken gr framt och jag hoppas att forskningen kring barnhjrtan fr fortstta. CARIN ANDERSSON Mamma till Leo 2,5 r

15

erbjudas PCI vid denna allvarliga typ av infarkt. Antalet PCI per r kar stadigt och en stor del av kningen tillskrivs utbyggnaden av PCI vid 6000 ST-hjningsinfarkt. Kurvan verkar dock plana ut i dag grs rligen cirka 5 000 primra PCI,5000 det vill sga akut PCI i samband med ST-hjningsin4000 farkt, vilket r ofrndrat jmfrt med fregende r. (g 12) Det totala antalet PCI i Sverige r 3000 19 000. Fr att gra PCI-behandling tillgnglig genom 2000 geogrask nrhet till patienterna har det skett 1000 en kraftig decentralisering av PCI-verksamheten i Sverige. Detta har samtidigt lett till att antalet ingrepp per sjukhus har minskat, vilket kan 0 pverka kvalitet och mjlighet till undervisning, forskning och utveckling. Denna utveckling avviker helt frn de nordiska grannlnderna som har prioriterat hgvolymcentrum med stor erfarenhet. Drfr ser Swedeheart det som en av sina framtida uppgifter att frska kartlgga hur denna utveckling pverkar kvaliteten och i frlngningen utfallet. n s lnge saknas det en nationell analys och plan ver det optimala antalet PCI-enheter i landet, deras tillgnglighet under dygnet och ret och den geograska frdelningen av dessa enheter. I en sdan analys br den optimala strukturen bestmmas av nrhet till patienterna, kompetens inom respektive sjukvrdsomrde, forskning och utbildning samt den vergripande kostnaden fr sjukvrden, anser Swedeheart.

Utveckling av antalet PCI vid ST-hjningsinfarkt

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

20

0 0 0 01 0 02 0 03 0 04 0 05 0 06 0 07 0 08 0 09 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Fig 12. Antalet utfrda PCI per r har stadigt kat och en stor del av denna kning kan tillskrivas utbyggnaden av PCI vid ST-hjningsinfarkt. Klla: Swedeheart 2009.

Hjrtkirurgi
Inom ramen fr hjrtkirurgin genomfrs en rad olika ingrepp, dr det kanske mest knda r s kallad bypass-operation. Exempel p vriga ingrepp r kla kirurgi, kirurgi som syftar till att rtta till hjrtrytmrubbningar, operationer av medfdda hjrtfel, hjrttransplantationer och aortakirurgi. Det kan konstateras att svensk hjrtkirurgi i internationell jmfrelse uppvisar mycket goda resultat. Trots att det oftast r de svraste fallen som gr till hjrtkirurgi, inte minst multisjuka diabetiker, ligger 30-dagarsmortaliteten fr dem som genomgtt en frsta kranskrlsoperation p endast 1,6 procent och r lika lg ver hela Sverige. I ett internationellt perspektiv r si ran lg. En frklaring r att de hjrtkirurgiska ingreppen r centraliserade till tta universitetssjukhus, vilket innebr stor erfarenhet och hg grad av professionalitet. Samtidigt som PCI-verksamheten har vuxit kraftigt i Sverige (se avsnittet ovan) har den ppna kranskrlskirurgin minskat, vilket har lett till att fyra av fem kranskrlsingrepp nu sker kateterburet.
16

r 2009 utfrdes 6 559 hjrtkirurgiska ingrepp i Sverige. Det innebr att de senaste decenniernas minskande trend fortstter. Under perioden 1992 till 2003 utfrdes omkring 9 000 operationer rligen, med en topp 1994 med 9 512 operationer. Frn 2002 till 2008 minskade antalet med 20 procent. (g 13) Noteras br att i si ran fr hjrtkirurgiska ingrepp 2009 ingr inte lngre operationer av medfdda hjrtfel hos barn och ungdomar under 18 r. Det handlar om cirka 500 operationer som tidigare rknades in i Swedeheart, men som nu srredovisas i ett eget barnhjrtregister. Framfr allt r det antalet isolerade kranskrlsoperationer (ingrepp som avser enbart kranskrlsoperationer och inga andra samtidiga ingrepp) som har minskat. Det rr sig om en halvering frn 6 644 r 1994 till 3 293 r 2009. 30-dagarsmortaliteten efter hjrtkirurgiska ingrepp sett till alla patientgrupper har stadigt sjunkit frn 3,4 procent r 1992 till 2,8 procent r 2009. Mortaliteten inom 30 dagar efter kranskrlskirurgi r vsentligt hgre om patienten har opererats tidigare (3,2 procent), jmfrt med efter en frstagngsoperation (1,6 procent). Bidragande orsaker till detta r att patienten har blivit ldre och ftt er komplicerande sjukdomar. (g 14) Minskningen av ddligheten inom 30 dagar har skett trots att andelen opererade patienter ver 70 r har kat frn 30 procent 1992 till 45 procent r 2009. ven hjrtkla ngrepp utfrs numera med mycket lg risk. 30-dagarsmortaliteten efter operation var 2,8 procent 2009
HJRTRAPPORTEN 2010

Antal hjrtkirurgiska ingrepp 19922009

10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Fig 13. Antalet hjrtkirurgiska ingrepp lg tmligen konstant runt 9 000 per r fram till r 2004 d det sjnk till cirka 8 000. Drefter har det sjunkit ytterligare. Klla: Swedeheart 2009.

92 93 94 95 96 97 98 99 0 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 19 19 19 19 19 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

Andel dda inom 365 dagar efter hjrtkirurgiskt ingrepp 19922009

4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

4,0% 3,5% 3% 2,5% 2% 1,5% 1% 0,5% 0

Fig 14. Andel avlidna inom ett r efter hjrtkirurgiskt ingrepp. Hjrtkirurgins villkor har frndrats under senare r med en kande andel ldre patienter med komplicerande sjukdomar. Andelen ver 65 r har sedan 1992 kat frn 51 till 62 procent, andelen ver 70 r frn 30 till 45 procent och andelen ver 80 r frn 2 till 10 procent. Klla: Swedeheart 2009.
9 19 2 9 19 4 9 19 6 9 19 8 20 0 0 0 01 0 02 0 03 0 04 0 05 0 06 0 07 0 08 0 09 2 2 2 2 2 2 2 2 2

jmfrt med 3,9 procent 2007. I dag kan vissa hjrtkla sjukdomar tgrdas med kateterteknik, vilket har gjort det mjligt att hjlpa ven mycket gamla patienter. Nr det gller vntetiderna fr planerade hjrtoperationer sjnk medianvntetiden frn operationsbeslut till operationsdatum frn 26 dagar 2007 till 21 dagar 2009. Andelen patienter som opererades inom ramen fr vrdgarantins tre mnader var 88 procent. (g 15)

Vntetider hjrtkirurgi, akuta operationer exkluderade

Medianvntetid, dagar 20 14 13,5 21 25 31 12 43 21

Klinik Gteborg rebro Karlskrona Ume Stockholm Uppsala Lund Linkping Riket

Antal 1128 537 256 768 1061 598 1313 818 6479

Opererade inom 2 veckor 3 mnader 43% 52% 54% 45% 42% 36% 53% 33% 44% 97% 97% 94% 93% 89% 87% 80% 74% 88%

Sekundrprevention
Vrden efter genomgngen hjrtinfarkt kallas sekundrpreventiv och syftar till att undvika ytterligare infarkter. Det handlar om deltagande i hjrtskola, stressprogram, kostprogram, rkavvnjningsprogram och fysiska aktivitetsprogram men ocks om medicinering med syftet att snka blodtrycket och niverna av det onda LDL-kolesterolet. Den akuta hjrtinfarktsvrden i Sverige har genomgtt stora frbttringar, men den snabba frbttringstakten gller inte de sekundrpreHJRTRAPPORTEN 2010

Fig 15. Medianvntetiden frn operationsbeslut till operationsdatum var 21 dagar 2009. Kortast var vntetiden i Lund, 12 dagar, och lngst i Linkping, 43 dagar. 88 procent opererades inom tre mnader. I Gteborg och rebro kunde s gott som alla opereras inom ramen fr vrdgarantin. Klla: Swedeheart 2009.

17

Andel patienter med systoliskt blodtryck under 140 mmHg Bollns Danderyd Eksj Enkping Eskilstuna Falun Gvle Helsingborg Hudiksvall Hssleholm Jnkping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad KUS Huddinge KUS Solna Kping Lidkping Linkping Ljungby Lund Malm Mora Motala Norrkping Norrtlje Nykping Oskarshamn Pite S:t Gran Sollefte SU Mlndal SU Sahlgrenska Sunderbyn Sundsvall Sdersjukhuset Sdertlje Trelleborg Ume Uppsala Varberg Visby Vrnamo Vstervik Vxj nghelholm rebro rnskldsvik stersund
0 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

ventiva insatserna. Nr det gller utbud och deltagande i sekundrpreventiva program rder betydande variationer mellan sjukhusen och deltagandet kan variera frn i princip noll till ver 90 procent.27 Frfattarna till Swedehearts rsrapport ppekar att det r anmrkningsvrt att i snitt mindre n hlften av hjrtinfarktspatienterna deltar i ngon form av sekundrpreventivt program trots rekommendationer i svenska och internationella riktlinjer. Vidare konstateras att en betydande andel av patienterna inte nr mlvrdena nr det gller de tre viktigaste riskfaktorerna fr terinsjuknande blodtryck, LDL-kolesterol och rkstopp. Dessutom var det mindre n hften som rrde p sig s mycket som de borde ett r efter infarkten.28 Den sekundrpreventiva delen av kvalitetsregistret Swedeheart omfattar personer under 75 r som har haft akut hjrtinfarkt. Patienterna fljdes upp vid tv tidpunkter, dels 610 veckor efter infarkten, dels efter 1214 mnader. Den frsta uppfljningen sker vid ett terbesk p sjukhuset medan den andra kan ske vid ett terbesk p sjukhuset, men vanligtvis bestr av telefonkontakt i kombination med inrapportering av provsvar frn primrvrden. Trots att frskrivningen av sekundrpreventiva lkemedel p i princip samtliga sjukhus r i mycket god verensstmmelse med gllande riktlinjer frn Socialstyrelsen r det allts mnga patienter som inte nr mlvrdena. Vid frsta uppfljningen ndde 78 procent mlvrdena fr blodtryck och 66 procent mlvrdena fr LDL-kolesterol. 63 procent hade slutat rka. Vid den andra uppfljningen var resultatet fr blodtryck och LDL-kolesterol i princip ofrndrade medan si ran fr fortsatt rkstopp hade sjunkit till 55 procent. (g 16, 17 och 18)
Fig 16. Andel (i procent) patienter med systoliskt blodtryck under 140 mmHg vid frsta respektive andra uppfljningen efter hjrtinfarkt. Den frsta uppfljningen grs 6-10 veckor efter hjrtinfarkt, den andra 12-14 mnader efter. Genomsnittet fr frsta uppfljningen r 78 procent och fr andra uppfljningen 79 procent. Avser sjukhus med minst tio patienter. Flera sjukhus saknar uppgift om andra uppfljningen vilket delvis beror p att tagandet att gra en andra uppfljning r relativt nytt och alla sjukhus inte har utarbetade rutiner fr detta. I andra fall har sjukhusen haft svrighet att f tag i berrda patienter ett r efter hjrtinfarkten. Klla: Swedeheart: rsrapport 2009.
1:a uppfljningen 2:a uppfljningen

18

HJRTRAPPORTEN 2010

10

20

30

40

60

70

80

90 100

Andel patienter med LDL-kolesterol ver 2,5 mmol/l Bollns Danderyd Eksj Enkping Eskilstuna Falun Gvle Helsingborg Hudiksvall Hssleholm Jnkping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad KUS Huddinge KUS Solna Kping Lidkping Linkping Ljungby Lund Malm Mora Motala Mlndal Norrkping Norrtlje Nykping Oskarshamn Piet S:t Gran Sollefte SU Sahlgrenska Sunderbyn Sundsvall Sdertlje SS Trelleborg Ume Uppsala Varberg Visby Vrnamo Vstervik Vxj ngelholm rebro rnskldsvik stersund
0 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Fig 17. Andel (i procent) patienter med LDLkolesterol ver 2,5 mmol/l vid frsta respektive andra uppfljningen efter hjrtinfarkt. Den frsta uppfljningen grs 6-10 veckor efter hjrtinfarkt, den andra 12-14 mnader efter. Genomsnittet fr frsta uppfljningen r 66 procent och fr andra uppfljningen 64 procent. Avser sjukhus med minst tio patienter. Klla: Swedeheart: rsrapport 2009.
1:a uppfljningen 2:a uppfljningen

HJRTRAPPORTEN 2010

19

10

20

30

40

60

70

80

90 100

Andel rkare som slutat rka efter hjrtinfarkt Bollns Danderyd Eksj Enkping Eskilstuna Falun Gvle Helsingborg Hudiksvall Hssleholm Jnkping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad KUS Huddinge KUS Solna Kping Lidkping Lindesberg Linkping Ljungby Lund Malm Mora Motala Norrkping Norrtlje Nykping Oskarshamn Pie S:t Gran Skvde Sollefte SU Mlndal SU Sahlgrenska SU stra Sunderbyn Sundsvall Sdertlje SS Trelleborg Trollhttan NU Ume Uppsala Varberg Visby Vrnamo Vstervik Vxj ngelholm rebro rnskldsvik stersund
0 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Frfattarna till Swedeheart konstaterar att det r anmrkningsvrt att resultaten fr dessa tre viktiga riskfaktorer inte uppvisar ngon substantiell frbttring vid ettrsuppfljningen, trots att mnga patienter inte hade ntt behandlingsmlen vid det frsta terbesket.29 De geograska skillnaderna r stora. P vissa sjukhus i landet stiger andelen som uppntt mlvrdena mellan frsta och andra uppfljningen, vilket talar fr att man dr har ndrat medicineringen (blodtryck, blodfetter) eller gjort aktiva insatser fr att motivera patienterna till rkstopp. De lga si rorna fr mluppfyllnad r extra oroande vad gller blodfetterna (LDL-kolesterol). Inte nog med att mluppfyllnaden r dlig och inte frbttras mellan frsta och andra uppfljningen den tenderar att sjunka jmfrt med tidigare r. 2007 lg genomsnittet fr frsta uppfljningen p 71 procent, 2008 p 70 procent och 2009 p 66 procent. Genomsnittet fr andra uppfljningen lg 2007 och 2008 p 68 procent, men under 2009 p 64 procent. Swedeheart betonar drfr att det r angelget att sjukhusen skapar rutiner fr dosjustering eller preparatbyte fr de patienter som inte har ntt mlnivn vid frsta uppfljningen.30 Vad gller genomsnittssi ran fr systoliskt blodtryck vid andra uppfljningen steg den frn 78 procent 2007 till 79 procent 2009. Med tanke p att det frekommer dosberoende biverkningar bedms det som omjligt att n hundraprocentig mluppfyllnad nr det gller blodtrycket, men det r svrt att avgra vilken si ra som r optimal. Fr rkarnas del stod genomsnittssi ran stilla vad gller frsta uppfljningen 63 procent hade slutat bde 2007 och 2009 medan den sjnk fr andra uppfljningen, frn 59 procent 2007 till 55 procent 2009. Nr det gller tillrcklig fysisk aktivitet uppndde endast hlften av patienterna mlnivn vid den frsta uppfljningen och vid den andra hade den sjunkit till drygt 40 procent. (g 19) Den grupp som rr sig minst r kvinnor som inte har deltagit i ett fysiskt trningsprogram. Swedeheart konstaterar att det drfr nns fortFig 18. Andel rkare som slutat rka efter hjrtinfarkt vid frsta respektive andra uppfljningen. Den frsta uppfljningen grs 6-10 veckor efter hjrtinfarkt, den andra 12-14 mnader efter. Genomsnittet fr frsta uppfljningen r 63 procent och fr andra 55 procent. Avser sjukhus med minst tio patienter. Klla: Swedeheart: rsrapport 2009.
1:a uppfljningen 2:a uppfljningen

20

HJRTRAPPORTEN 2010

10

20

30

40

60

70

80

90 100

Andel patienter som r fysiskt aktiva Bollns Danderyd Eksj Enkping Eskilstuna Falun Gvle Helsingborg Hudiksvall Hssleholm Jnkping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad KUS Huddinge KUS Solna Kping Landskrona Lidkping Lindesberg Linkping Ljungby Lund Malm Mora Motala Norrkping Norrtlje Nykping Oskarshamn Pite S:t Gran Skvde Sollefte SU Mlndal SU Sahlgrenska SU stra Sunderbyn Sundsvall Sdertlje SS Trelleborg Trollhttan NU Ume Uppsala Varberg Visby Vrnamo Vstervik Vxj ngelholm rebro rnskldsvik stersund
0 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Fig 19. Andel patienter som varit fysiskt aktiva minst 30 minuter minst fem gnger den senaste veckan vid frsta respektive andra uppfljningen efter hjrtinfarkt. Den frsta uppfljningen grs 6-10 veckor efter hjrtinfarkt, den andra 12-14 mnader efter. Genomsnittet fr frsta uppfljningen r 51 procent och fr andra 42 procent. Avser sjukhus med minst tio patienter. Klla: Swedeheart: rsrapport 2009.
1:a uppfljningen 2:a uppfljningen

HJRTRAPPORTEN 2010

21

10

20

30

40

60

70

80

90 100

Andel ej uppfyllda mlvrden Stockholm

Uppsala

Sdermanland

stergtland

Jnkping

Kronoberg

Kalmar

Gotland

Blekinge

Skne

Halland

Vstra Gtaland

rebro

Vstmanland

satt anledning att rikta speciell uppmrksamhet mot kvinnor som genomgtt infarkt och stimulera dem att delta i fysiska trningsprogram.31 I en sammanstllning ver hur man har ntt mlniverna fr blodfettskontroll, blodtryckskontroll och fysisk aktivitet inom respektive landsting kan man se att exempelvis Sdermanland, rebro, Dalarna, Vsternorrland och Jmtland har lyckats ka andelen patienter som ntt mlvrdena fr systoliskt blodtryck mellan frsta och andra uppfljningen. Nr det gller blodfetterna lyckas Uppsala, Vstmanland och Vsterbotten ka andelen patienter som nr mlvrdena. F landsting lyckas ka andelen patienter som r tillrckligt fysiskt aktiva i de esta fall minskar andelen i stllet kraftigt mellan frsta och andra uppfljningen. (g 20) I rapporten konstateras vidare att det nns stora skillnader mellan sjukhusen nr det gller typ av behandling av diabetiker som har haft hjrtinfarkt. Skillnaderna kan frklaras med olika behandlingstraditioner och framfr allt med avsaknad av klara riktlinjer fr hur patienter med diabetes och genomgngen infarkt bst behandlas.32 Det nns helt enkelt nnu ingen denition av bsta behandlingsmetod. Under vren 2010 publicerade emellertid Socialstyrelsen nationella riktlinjer fr diabetesvrden, riktlinjer som ven innehller ett avsnitt om diabetes och hjrt-krlsjukdom och som kan komma att innebra en del klargranden. Inom ramen fr Swedeheart nns ven en kombinationsvariabel som kallas Q6. Syftet med Q6 r att lyfta fram och tydliggra era viktiga sekundrpreventiva faktorer. Frfattarna konstaterar att det r helt orealistiskt att 100 procent av patienterna skulle n samtliga ml, men understryker att kvalitetskraven nd r ngot att

Dalarna Fig 20. Andel (i procent) som inte uppntt mlvrdena fr det systoliska blodtrycket, LDLkolesterolet respektive grad av fysisk aktivitet vid frsta respektive andra uppfljningen. Den frsta uppfljningen grs 6-10 veckor efter hjrtinfarkt, den andra 12-14 mnader efter. Mlvrdena r mindre n 140 mmHg fr det systoliska blodtrycket, mindre n 2,5 mmol/l fr LDL-kolesterol och minst 30 minuters aktivitet per dag fem dagar i veckan vad avser den fysiska aktiviteten. Ju kortare stapel, desto bttre resultat. Klla: Swedeheart: rsrapport 2009.
Fysisk aktivitet 1:a uppfljningen Fysisk aktivitet 2:a uppfljningen LDL-kolesterol 1:a uppfljningen

Gvleborg

Vsternorrland

Jmtland

Vsterbotten

Norrbotten

Vrmland
0 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

LDL-kolesterol 2:a uppfljningen Systoliskt blodtryck 1:a uppfljningen Systoliskt blodtryck 2:a uppfljningen

22

10 20

30

40

50

60

70

80

HJRTRAPPORTEN 2010

Andel patienter som klarar sex av sex ml (Q6) Bollns Danderyd Eksj Falun Gvle Helsingborg Hudiksvall Hssleholm Jnkping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad KUS Huddinge KUS Solna Kping Lidkping Linkping Ljungby Lund Motala Mlndal Norrkping Oskarshamn Pite S:t Gran Sundsvall Ume Uppsala Varberg Visby Vrnamo Vstervik Vxj ngelholm rebro stersund Fig 21. Andel patienter som klarar sex av sex ml vid frsta respektive andra uppfljningen, per uppfljningsr och sjukhus med minst tio patienter dr minst hlften av patienterna hade kompletta uppgifter som behvs till Q6. Genomsnittet fr bde frsta och andra uppfljningen var 9 procent. Den frsta uppfljningen grs 6-10 veckor efter hjrtinfarkt, den andra 12-14 mnader efter. Klla: Swedeheart: rsrapport 2009.

10

10%

20

20%

30%

30

40%

40

50

50%

60%

60

70%

70

80%

80

90 100

90%

100%

1:a uppfljningen 2:a uppfljningen

HJRTRAPPORTEN 2010

23

Detta anser Hjrt -LungfonDen

Vrden efter hjrtinfarkt mste bli bttre. Det r mycket allvarligt att s mnga av hjrtinfarktspatienterna inte nr de mlvrden som finns nr det gller tre riskfaktorer fr att insjukna igen. Srskilt anmrkningsvrt r det att de geografiska skillnaderna r stora. Den akuta hjrtinfarktsvrden r god i Sverige. Nu behvs tgrder inom omrdet sekundrprevention fr att minska riskerna fr terinsjuknande.

strva efter. Det blir ocks tydligt att bde lkemedel och livsstilsfrndringar spelar en viktig roll i de sekundrpreventiva programmen. Q6 omfattar rkfrihet, fysisk aktivitet, blodkrlsvidgande lkemedel till de som behver denna behandling, ett systoliskt blodtryck under 140 mmHg, LDL-kolesterol lgre n 2,5 mmol/l samt deltagande i fysiskt trningsprogram. De patienter som inte r aktuella fr en behandling anses per definition ha ntt mlvrdet. Sammanstllningen visar att en mycket liten andel av patienterna, 9 procent, uppfyllde samtliga delml vid frsta respektive andra uppfljningen (fig 21). Som konstaterats ovan r det orealistiskt att 100 procent av patienterna skulle n samtliga ml, men frgan r vad som ska definieras som en rimlig niv fr Q6. Om man lgger ihop de bsta sjukhusens resultat fr varje enskild faktor vid frsta respektive andra uppfljningen fr man en siffra p motsvarande 55 procent vid frsta och 40 procent vid andra uppfljningen. Teoretiskt sett borde det allts vara fullt mjligt att cirka hlften av patienterna uppfyller samtliga delml. En frutsttning fr att man p sikt ska kunna n en sdan siffra r ett nra samarbete mellan sjukhus och primrvrd liksom bttre kunskaper om hur man vidmakthller livsstilsfrndringar ver tid. I avsnittet om sekundrprevention i Swedehearts rsrapport finns inget resonemang om ett eventuellt samband mellan lga tal vad gller mluppfyllnad och kat terinsjuknande. Dremot finns det en rad internationella studier som visar p samband mellan olika riskfaktorer och hjrt-krlsjukdom. Exempelvis finns det ett antal stora kolesterolstudier som visar att snkta niver av LDL-kolesterol ger minskad frekomst av hjrt-krlsjukdom. Andra studier visar att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken fr hjrt-krlsjukdom medan rkning kar risken. Cirka en av fem, 21 procent, av de som har haft en hjrtinfarkt rapporterade hjrtsymptom i form av brstsmrta eller dyspn (andnd) under det frsta ret efter infarkten. Dubbelt s mnga, 40 procent, hade besvr med oro och

ngest och utgr en grupp som br uppmrksammas inom ramen fr hjrtsjukvrden. Avslutningsvis kan konstateras att sjukskrivningarna efter genomgngen hjrtinfarkt har minskat markant sedan 2005. D var andelen tidigare arbetsfra patienter som var sjukskrivna 610 veckor efter hjrtinfarkt 55 procent, att jmfra med 29 procent 2009. Andelen som var tillbaka i arbete vid frsta uppfljningen var 45 procent r 2005 och har sedan kat kraftigt till 71 procent 2009. Vid ettrsuppfljningen var 90 procent tillbaka i arbete.33 En viktig orsak till minskningen av antalet sjukskrivna r troligen den kade uppmrksamheten kring sjukskrivningsfrgor i kombination med de nya riktlinjer fr sjukskrivning som publicerades 2007. Sjukhusen har ndrat sina rutiner samtidigt som frvntningarna hos patienterna har frndrats det ses alltmer som naturligt att snabbt komma igng igen efter hjrtinfarkten. En annan orsak r frbttrade metoder vid behandlingen av hjrtinfarkt. Den kande anvndningen av PCI i akutskedet minskar risken fr pfljande hjrtsvikt och krlkramp, vilket gr att hjrtinfarktspatienterna knner sig friskare och redo att g tillbaka i arbete.

Hjrtsvikt
Omkring 200 000 personer i Sverige lever med hjrtsvikt som ger symptom. Troligen har ungefr lika mnga latent hjrtsvikt, det vill sga hjrtsvikt utan symptom. Det betyder att 45 procent av befolkningen har denna sjukdom, men i hga ldrar r det betydligt vanligare, mer n 10 procent av de ver 80 r lider av hjrtsvikt. De flesta epidemiologiska studier som har gjorts visar att hjrtsvikt kar ver hela vstvrlden. En frklaring kan vara kad medellder, en annan att allt fler verlever en hjrtinfarkt, men i stllet fr leva med att hjrtats pumpfunktion har blivit nedsatt.34 Hjrtsvikt r den vanligaste orsaken till sjukhusinlggning hos patienter ver 65 r i Sverige. r 2008 vrdades enligt patientregistret cirka 22 200 patienter fr hjrtsvikt inom ramen

HjrtsViktens egen Dag

Den 8 maj i r infll fr frsta gngen European Heart Failure Awareness Day. Dagen har instiftats av European Heart Failure Association, HFA, fr att ka kunskapen om sjukdomen. Underskningar har visat att svl hjrtsviktssjuka och deras anhriga som samhllet i stort vet mycket mer om andra sjukdomar n om just hjrtsvikt. Det centrala budskapet i de aktiviteter som gde rum p flera av Sveriges universitetssjukhus samt p sjukhus i ytterligare 20 europeiska lnder den 8 maj var att hjrtsviktspatienternas situation mste lyftas fram i samhllet.

24

hjrtrapporten 2010

Hjrtsvikt inom slutenvrden

120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0

att en mtning av biomarkrer i kombination med en sedvanlig klinisk bedmning med hg skerhet kan diagnostisera hjrtsvikt, framfr allt hos akutfall. Detta ger snabbare behandling, kortare tid p akutmottagningarna, frre terinlggningar och drmed ocks sparade pengar. Mer forskning krvs dock fr att reda ut mekanismerna bakom hjrtsvikt, dr biomarkrerna bara utgr en del av pusslet. Mlet fr forskningen r en personligt utformad och vlriktad behandling.

DETTA ANSER HJRT -LUNGFONDEN

Landstingen br upprtta planer fr att er hjrtstartare ska placeras ut i samhllet samt sluta IVPA-avtal med de kommuner som nnu inte har ngot sdant avtal. Arbetsgivare har ett ansvar fr att hjrtskra arbetsplatsen. En hjrtsker arbetsplats ska ha en beredskap fr att kunna hantera ett pltsligt hjrtstopp. Med det menas att det nns en strategi fr larm vid pltsligt hjrtstopp, att hjrt-lungrddning kan startas omedelbart, att debrillering kan ske inom fem minuter, att alla medarbetare vet var hjrtstartaren nns samt att det nns personal som kan hantera en hjrtstartare.

antal vrdantal tillfllen patienter Hjrtsvikt som huvud- eller bidiagnos

antal vrdantal tillfllen patienter Hjrtsvikt som huvuddiagnos

Pltsligt hjrtstopp
Pltsligt hjrtstopp innebr att hjrtats pumpfrmga pltsligt upphr och den drabbade frlorar medvetandet och r utan livstecken. Vid en hjrtinfarkt drabbas en del av hjrtmuskeln av akut syrebrist vilket ofta leder till svr smrta och nedsatt pumpfrmga. Vid ett pltsligt hjrtstopp, som oftast beror p en akut hjrtinfarkt, vergr hjrtats normala rytm i ett s kallat kammarimmer (ventrikelimmer) och pumpfrmgan upphr omedelbart helt och hllet. Om den drabbade ska verleva mste hjrtrytmen terstllas inom ngra minuter. Fr varje minut som gr kar ddligheten med 10 procent, vilket betyder att i princip ingen verlever ett hjrtstopp p tio minuter eller mer. I Sverige drabbas varje r ungefr 10 000 personer ute i samhllet av hjrtstopp. Av dem verlever cirka 400. Si ran 400 r helt ny tidigare har man uppskattat antalet verlevande till 300 per r. Enligt frska uppgifter frn det nationella hjrtstoppsregistret var verlevnaden 2,4 procent hgre 2009 jmfrt med ret innan. Si ran r den senaste i en stigande trend vad gller verlevnad efter hjrtstopp som inleddes i brjan av 2000-talet och som sammanfaller med det faktum att andelen livrddaringripande fre ambulansens ankomst successivt kat i landet (g 23) I de fall dr hjrt-lungrddning pbrjas tidigt stiger andelen patienter som r vid liv en mnad efter hjrtstoppet. (g 24) Enligt det nationella hjrtstoppsregistret r utvecklingen ett kvitto p att det verkligen lnar sig att satsa p snabba insatser. Men det kan bli nnu bttre. En Sifounderskning frn 2009 visar att drygt var fjrde svensk, 28 procent, inte kan utfra hjrt-lungrddning, HLR, och att lika mnga bara kan tnka sig att utfra hjrt-lungrddning om ingen annan griper in. Totalt sett r det inte ens hlften, 44 procent, som anser sig ha tillrckliga kunskaper i hjrt-lungrddning fr att denitivt kunna ingripa.41

Fig. 22 Hjrtsvikt r den vanligaste orsaken till sjukhusinlggning hos patienter ver 65 r i Sverige. r 2008 vrdades drygt 22 000 patienter vid drygt 32 000 tillfllen med huvuddiagnosen hjrtsvikt inom ramen fr slutenvrden. Om man ser till den patientgrupp som hade hjrtsvikt och huvud- eller bidiagnos var antalet vrdtillfllen 2008 er n 103 000. Klla: RiksSvikt: rsrapport 2008.

fr sjukhusens slutenvrd. (g 22) Hjrtsviktspatienter vrdas ven i ppenvrden. Det nns inga skra berkningar som visar kostnaden fr hjrtsviktsvrden, men en uppskattning baserad p era olika studier anger summan till cirka 4,5 miljarder kronor per r.35 Prognosen fr hjrtsviktspatienter r smre n fr de vanligaste cancersjukdomarna.36 Det r relativt vanligt att patienterna avlider eller terinlggs kort tid efter sjukhusvrden. Orsakerna kan vara fr tidig utskrivning, brister i lkemedelsbehandlingen eller dlig information till patienten. terinskrivningarna medfr svl kat lidande fr den sjuke som kade kostnader fr samhllet. Om man ser till riksgenomsnittet s terinskrivs eller avlider 19,1 procent av kvinnorna och 20,4 procent av mnnen inom 30 dagar efter sjukhusvrdad hjrtsvikt.37 Inom tre mnader efter utskrivningen r terinlggningsfrekvensen mellan 30 och 40 procent.38 Trenden ver tid visar att andelen terinskrivningar varit konstant i 20 r, medan ddligheten minskat ngot.39 Det nns klara riktlinjer om hur hjrtsvikt ska diagnostiseras och behandlas, men bristerna i vrden r stora p bda omrdena.40 Allt mer intresse riktas nu mot olika biomarkrer som kan hjlpa till att ringa in patienter med hjrtsvikt och tidigt fnga upp dem med smst prognos, framfr allt de i ldersgrupperna under 75 r. Vetenskapliga studier har visat
HJRTRAPPORTEN 2010

DETTA GR HJRT -LUNGFONDEN

Hjrt-Lungfonden bedriver i september varje r en informations- och insamlingskampanj kring pltsligt hjrtstopp. Pengarna gr bde till forskning och till inkp av hjrtstartare som placeras ut i samhllet. Efter frra rets kampanj kunde hjrtstartare delas ut till taxibolag, polis och Sjrddningssllskapet. Hjrt-Lungfondens ml r att ka verlevnaden till minst 12 procent, motsvarande 1 200 liv rligen. Mlet ska ns med hjlp av forskning, er hjrtstartare i samhllet och kad kunskap om hjrtlungrddning bland allmnheten.

25

Andel livrddaringripanden fre ambulansens ankomst

70 60 50 40 30 20 10 0

70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0

Fig 23. Andelen livrddaringripanden (hjrt-lungrddning) vid hjrtstopp fre ambulansens ankomst har de senaste 17 ren i det nrmaste frdubblats i Sverige. Utvecklingen r anmrkningsvrt god ur ett internationellt perspektiv. Klla: Nationellt register fr hjrtstopp utanfr sjukhus: rsrapport 2010.

92 93 94 95 96 97 98 99 0 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 19 19 19 19 19 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

verlevnad efter en mnad i de fall dr hjrtlungrddning pbrjats

12 10 8 6 4 2 0

12 % 10 % 8% 6% 4% 2% 0

Fig 24. Andelen drabbade som fortfarande r vid liv en mnad efter hjrtstoppet har kat kraftigt under 2000-talet. Detta kan till en del bero p att antalet fall av hjrtstopp som bevittnas av ambulanspersonal har kat vilket ger en kad andel professionellt omhndertagande. Klla: Nationellt register fr hjrtstopp utanfr sjukhus: rsrapport 2010.
9 19 2 9 19 4 9 19 6 9 19 8 20 0 0 0 01 0 02 0 03 0 04 0 05 0 06 0 07 0 08 0 09 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Vid pltsligt hjrtstopp r regeln att frst larma, sedan ge hjrt-lungrddning fljt av debrillering, det vill sga en elchock p hjrtat som kan terfra det till normal rytm. Drfr nns hjrtstartare i s gott som alla ambulanser, men ocks p mnga allmnna platser som idrottsarenor, ygplatser, stora varuhus och jrnvgsstationer. Dessa hjrtstartare r halvautomatiska och drfr ltta att anvnda ven fr den som inte har ngra frkunskaper. I Japan har man genomfrt en stor satsning p att placera ut hjrtstartare i samhllet. 2005 fanns knappt 10 000 hjrtstartare p allmn plats, tv r senare hade si ran stigit till ver 88 000. Under samma period frdubblades antalet personer som verlevde ett hjrtstopp. En ny studie baserad p erfarenheter frn ett samverkansprojekt i Stockholm visar ven den att verlevnaden vid pltsligt hjrtstopp s gott som frdubblades genom kortade insatstider. Kunskaper i hjrt-lungrddning, er hjrtstartare i samhllet samt forskning r ngra vgar fr att ka verlevnaden vid hjrtstopp. Det r ocks viktigt med kortare insatstider, exempelvis genom bttre samverkan mellan kom26

muner och landsting s att insatserna frn ena sidan ambulanssjukvrden och andra sidan rddningstjnst och polis samordnas i syfte att minimera insatstiderna. En sammanstllning som Hjrt-Lungfonden gjort, baserad p statistik frn Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap, visar att rddningstjnsten i 76 av landets 290 kommuner, motsvarande 26 procent, inte rycker ut vid akuta sjukvrdslarm, s kallade IVPA-insatser. IVPA innebr i regel att kommun och landsting har ett avtal om att rddningstjnsten ska rycka ut p sjukvrdslarm nr SOS Alarm bedmer att det tar lng tid fr ambulansen att n fram. Samarbete mellan ambulanssjukvrden och rddningstjnsten r extra angelgen mot bakgrund av att det i dag tar tv minuter lngre tid fr ambulansen att komma fram nr ngon ftt hjrtstopp n 2002. Enligt det nationella registret fr hjrtstopp utanfr sjukhus r medianinsatstiden i dag tta minuter. Vad de lngre insatstiderna beror p r inte knt, men kad trakintensitet i storstderna kan vara ett skl och kad belastning p de ambulanser som nns ett annat.
HJRTRAPPORTEN 2010

Mitt fokus r hjrtstoppsforskning. Just nu r jag med och driver tre olika projekt p hjrtkliniken p Sdersjukhuset och inom ramen fr min roll som ordfrande i Svenska HLR-rdets arbetsgrupp fr hjrtlungrddning och debrillering. Det frsta handlar om att civilpersoner som kan hjrt-lungrddning tillsammans med taxibilar som r utrustade med hjrtstartare ska kunna larmas via sms om ngon i nrheten drabbas av hjrtstopp. Det andra r Sveriges hjrtstartarregister som bland annat syftar till att optimera spridningen av hjrtstartare i samhllet och se till att de kommer till anvndning, vilket tyvrr inte alltid sker i dag. Det tredje berr en ny metod med prehospital kylbehandling av hjrtstoppspatienter, det vill sga att patienterna kyls ner redan i ambulansen fr att skona hjrnan. Det vergripande mlet fr alla tre projekten r att kraftigt frbttra verlevnadschansen fr patienter som drabbas av hjrtstopp. En frutsttning fr projekten och fr att kunna flja upp dem med vetenskapliga studier r ekonomiskt std. Det fr vi bland annat frn Hjrt-Lungfonden. JACOB HOLLENBERG Med dr och lkare vid hjrtkliniken, Sdersjukhuset, Stockholm

Hjrtstoppsregistret har kartlagt tidsfrloppen frn hjrtstopp till sjukhus och noterar, frutom den lnga utryckningstiden, att: Mediantiden mellan hjrtstopp och larm (112) r tv minuter, vilket r ngot bttre n tidigare, men fortfarande orovckande lng tid. Andelen patienter som fr hjrt-lungrddning innan ambulansen anlnder stadigt kar. Av samliga registrerade fall fick 63 procent HLR 2009 att jmfra med 33 procent 1992. Tiden mellan hjrtstopp och defibrillering har kat frn tta minuter 2002 till elva minuter 2009. kningen i tid sammanfaller med en kning av insatstiden fr ambulansen frn sex minuter 2002 till tta minuter 2009.

Detta anser Hjrt -LungfonDen

Det r allvarligt att det finns variationer mellan olika landsting nr det gller behandlingen av stroke, srskilt eftersom riktlinjerna r s tydliga. Det ska inte spela ngon roll var i landet man bor fr att vara sker p att f bsta behandling p en strokeenhet.

Stroke
Varje r drabbas drygt 30 000 personer i Sverige av stroke. Hlften av dem avlider eller blir svrt handikappade. Stroke betecknas som en folksjukdom och r den tredje vanligaste ddsorsaken i landet. 100 000 personer lever med restsymptom efter stroke och har strre eller mindre handikapp som frsmrar livskvaliteten. Dessutom berknas samhllskostnaderna fr stroke till 19 miljarder kronor om ret. Vrd p en vrdavdelning som r specialiserad p stroke, en s kallad strokeenhet, och god rehabilitering r avgrande fr att en person ska verleva sin stroke och kunna terg till ett vardagsliv. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska den som drabbas av stroke vrdas vid en strokeenhet, bde i det akuta skedet och under inledningen av rehabiliteringen. Drefter ska den drabbade f tillgng till fortsatt vrd och rehabilitering. Trots detta fr inte alla strokedrabbade den vrd som Socialstyrelsen ger hgsta prioritet i riktlinjerna. Dessutom r de geografiska variationerna stora. Enligt kvalitetsregistret RiksStrokes statistik fick 84,9 av de strokedrabbade mnnen och 82,5 av de drabbade kvinnorna vrd p en strokeenhet under 2008. Mn i stergtland fick i hgst utstrckning adekvat vrd 95,2 procent. Kvinnor i Stockholms ln vrdades i lgst utstrckning p strokeenhet med endast 70,9 procent av de drabbade.42

Detta gr Hjrt LungfonDen

Hjrt-Lungfonden arbetar aktivt fr att ka andelen kvinnor i forskningsstudier, bland annat genom att frndra kriterierna fr de forskningsprojekt som fr forskningsmedel frn fonden. under mars mnad driver fonden ven kampanjen Rdda kvinnohjrtat Go Red dr de insamlade medlen gr till forskningsprojekt som r inriktade p att ge ett genusperspektiv och ta reda p mer om vad som skiljer mns och kvinnors hjrtsjukdom t.

Kvinnors hjrtan
Varje dag drabbas 41 kvinnor i Sverige av hjrtinfarkt. Varje dag dr 55 kvinnor i Sverige av en hjrtkrlsjukdom. I Europa dr 54 procent av kvinnorna och 43 procent av mnnen i hjrt-krlsjukdom. Enbart hjrtsjukdom krver 22 procent av kvin-

nornas och 21 procent av mnnens liv.43 Kvinnor drabbas av samma hjrt-krlsjukdomar som mn, till exempel hjrtinfarkt, hjrtsvikt, krlkramp, hjrtrytmrubbningar och stroke, men i genomsnitt tio r senare. Kvinnor r verrepresenterade nr det gller vissa hjrtsjukdomar, till exempel brustet hjrta och s kallade tysta infarkter. Trots att vissa hjrtsjukdomar r vanligare hos kvinnor och trots att ddstalen r s hga r endast en tredjedel av deltagarna i olika forskningsstudier kvinnor. Det framgr av rapporten Red Alert on Womens Hearts. Rapportens frfattare har gtt igenom 62 internationella forskningsstudier som pgick mellan 2006 och 2008 och konstaterar att endast en tredjedel av deltagarna var kvinnor. I studierna varierade procentandelen kvinnor mellan 15 och 60 procent. En frklaring till detta kan vara att kvinnor insjuknar i en hgre lder n mn. Detta leder till att andelen kvinnor som kan och br behandlas blir lgre och drmed kommer de inte heller med i forskningsstudierna. Enligt Swedeheart r medianldern fr kvinnor som insjuknar i hjrtinfarkt cirka 78 r och fr mn cirka 70. I rapporten konstateras att det fortfarande r 2008 frelg en klar underrepresentation av kvinnor i kliniska studier, i synnerhet i dem som rrde kolesterolsnkande lkemedel, ischemisk hjrtsjukdom och hjrtsvikt. Vidare var det bara hlften av studierna som tog hnsyn till kn i sin resultatredovisning.44 Rapporten efterlyser hgre representation av kvinnor i kliniska studier och betonar samtidigt vikten av att svl hlso- och sjukvrden som allmnheten uppmrksammas p det faktum att hjrt-krlsjukdom r den frmsta ddsorsaken hos kvinnor. Vidare betonas att fler kvinnor i kliniska studier skulle leda till hgre medvetenhet om de knsskillnader som finns nr det gller reaktioner p olika typer av behandlingar, inte minst lkemedel. Detta br gra det mjligt att framver kunna lmna bttre anpassade rekommendationer nr det gller bde prevention och behandling av hjrt-krlsjukdom hos kvinnor.45 En underskning som Hjrt-Lungfonden har gjort i samarbete med Synovate understryker vikten av information nr det gller kvinnor och hjrt-krlsjukdom. Endast tre av tio svenskar, 30 procent, vet att hjrt-krlsjukdom r den vanligaste ddsorsaken bland kvinnor. 62 procent tror att cancer r den vanligaste ddsorsaken. Den hr missuppfattningen kan f livshotande konsekvenser. Nr kvinnor fr symptom p hjrtinfarkt kopplar de och deras anhriga det
hjrtrapporten 2010

28

inte alltid till hjrtat och de kommer inte under vrd s snabbt som de borde. Nr det gller den vanligaste ddsorsaken bland mn r kunskapen strre. 67 procent tror att hjrt-krlsjukdom r den vanligaste ddsorsaken medan 26 procent svarar cancer.

Detta gr Hjrt -LungfonDen

I dag r det till strsta delen gvor frn allmnheten som finansierar forskningen kring barnhjrtan genom Hjrt-Lungfonden. Sedan 2007 har svenska givare den vgen bidragit med 45 miljoner kronor till bland annat forskning och ny utrustning. under alla barnhjrtans mnad i februari 2010 samlade Hjrt-Lungfonden in medel till doktorandtjnster och till expertntverket Gertrud. Doktorandtjnsterna ska gra det mjligt fr yngre lkare att specialisera sig p barnhjrtan och kombinera rollerna som lkare och forskare. Frhoppningen r att doktorandtjnsterna ska hjlpa till att trygga tervxten av specialister p omrdet. gertrud r ett expertntverk som ska knyta ihop barnhjrtmottagningar ver hela landet. Det handlar om ett tekniskt avancerat kompetensntverk som ger barnhjrtlkare ver hela landet mjlighet att genom en knapptryckning kunna ta del av den specialistkompetens som finns p universitetssjukhusen. Det gr att livsavgrande beslut kan fattas mycket snabbt. Det ger ocks landets barnhjrtlkare mjlighet att dela kunskap och erfarenheter och bidrar till att hjrtbarnen i hela Sverige erbjuds en mer jmlik vrd.

Barns hjrtan
Varje r fds 1 000 barn i Sverige med hjrtfel. Fr bara ngra decennier sedan var det inte sjlvklart att de barnen skulle verleva. Tack vare intensiv forskning som har lett fram till skrare diagnoser och bttre behandlingar verlever i dag mer n 95 procent av hjrtbarnen. Samtidigt rder stor brist p barnkardiologer. I nulget finns det endast ett trettiotal specialister inom omrdet barnkardiologi i hela landet, mnga av dem i vre medelldern med ett ftal r kvar till pensioneringen. Landets barnhjrtmottagningar r kroniskt verbelastade och mnga barnkardiologer arbetar 5060 timmar i veckan. Behovet av fler barnhjrtlkare r med andra ord stort. Som lget r just nu r tervxten av bde lkare och forskare inom omrdet barnkardiologi hotad.46 Fler yngre lkare mste ges mjlighet att specialisera sig p barnhjrtan och barnkardiologerna mste ges bttre frutsttningar fr att kunna kombinera klinisk verksamhet och forskning. ven om forskningen har gjort enorma framsteg nr det gller att rdda barn med medfdda hjrtfel behvs mycket mer kunskap p flera omrden. Framfr allt handlar det om livskvaliteten fr den allt strre grupp barn som vxer upp med ett medftt hjrtfel, men ocks om lngtidsuppfljningar av nya behandlingsformer fr att se vilken pverkan de p sikt har fr barn med hjrtfel. Slutligen upptcks fortfarande inte alla hjrtfel, vilket innebr att man mste hitta fler metoder att stlla diagnos.

Detta anser Hjrt -LungfonDen

Hjrt-Lungfonden anser att varken staten eller landstingen i tillrckligt stor utstrckning uppmrksammar barnhjrtsjukvrden och barnhjrtforskningen. Det behvs fler doktorandtjnster och det mste finnas bttre mjligheter fr lkare att specialisera sig p barns hjrtan, allt fr att skerstlla tervxten av bde lkare och forskare inom barnkardiologi. Det krvs ocks att politikerna p olika niver tar sitt ansvar genom lngsiktiga satsningar p forskning inom barnkardiologi, s att den allt strre gruppen barn som vxer upp med hjrtfel kan garanteras bsta mjliga livskvalitet.

hjrtrapporten 2010

29

hjrt-krlforskningen

Stora framsteg inom hjrtforskningen

nya hjrtceller hela livet
Vid en hjrtinfarkt dr cellerna i infarktomrdet, vilket ofta leder till permanent nedsatt hjrtfunktion, som hjrtsvikt. Nu har forskare vid Karolinska institutet funnit att hjrtceller nybildas under hela livet. Man hoppas att denna nya kunskap ska uppmuntra forskning med mlet att stimulera nybildning av hjrtceller fr att erstta de frlorade cellerna ngot som skulle ge hjrtsviktspatienterna en helt ny livskvalitet. Det r genom att mta den radioaktiva isotopen kol-14 i hjrtceller som forskarna har kunnat visa att det sker en kontinuerlig, om n lngsam, nybildning av hjrtceller hos mnniskan. Omsttningshastigheten sjunker med ren. Hos en 20-ring omstts cirka 1 procent av hjrtcellerna varje r, hos en 75-ring har hastigheten halverats. I och med att omsttningen r s lngsam hinner inte alla hjrtceller bytas ut under en mnniskas levnad, utan hjrtat bestr av en blandning av gamla och nya celler.

Den medicinska forskningen har under det senaste ret gjort mnga framsteg med stor betydelse fr vrden av patienter med hjrt-krlsjukdom.

fibrinogen minskar bldningsrisk efter hjrtoperation

Vid en ppen hjrtoperation, oftast en bypassoperation eller ett byte av hjrtklaff, hlls cirkulationen hos patienten igng med hjlp av en hjrt-lungmaskin. Anvndandet av hjrt-lungmaskin ger dock negativa effekter p blodets frmga att levra sig och den smre levringsfrmgan kvarstr ett par timmar efter operation. Nu har emellertid forskare vid Sahlgrenska akademin funnit att om man ger patienten en dos av ett mne som kallas fibrinogen fre operationen, minskar bldningsrisken. Fibrinogen finns naturligt i blodet och r en av de viktigaste koagulationsproteinerna. Halterna av fibrinogen i blodet kan skilja sig frn person till person och forskarna har funnit att de som har lgre niver av fibrinogen i blodet fre operationen i regel blder mer eftert. Nr patienter med lga niver av eget fibrinogen i blodet fick fibrinogenkoncetrat fre operationen minskade bldningar och behov av transfusioner. Ngra tecken p biverkningar kunde inte upptckas. Studien vid Sahlgrenska r en pilotstudie med ett litet antal medverkande och fler studier behvs fr att man ska n skra resultat. Om resultaten frn pilotstudien bekrftas skulle fibrinogenkoncentrat kunna anvndas som frebyggande lkemedel fr de patienter som ska genomg kirurgi som innebr risk fr stora bldningar, som exempelvis hjrtkirurgi.

klaffbyte med kateter

Byte av hjrtklaffar var lnge otnkbart fr gamla och multisjuka patienter. De bedmdes helt enkelt inte kunna klara av en ppen thoraxoperation. Nu har dock katetertekniken slagit igenom p bred front ven nr det gller klaffbyten och medelldern p patienter som fr en ny aortaeller mitralisklaff r 81 r. Med den kateterburna tekniken gr man in i hjrtat via kroppspulsdern. Pulsdern punkteras i ljumsken och klaffen frs genom krltrdet upp till hjrtat med hjlp av rntgengenomlysning och ultraljud. Bara ett par timmar efter ingreppet r patienten uppe och rr p sig och kan efter fyra eller fem dygns observation skickas hem.

eprotirome snker blodfetter

Forskare frn bland annat Karolinska institutet har visat att en ny lkemedelssubstans, eprotirome, effektivt kan snka halten skadligt kolesterol i blodet hos patienter som redan behandlas med statiner. Hos patienter som i studien fick en tillggsbehandling med eprotirome noterades
hjrtrapporten 2010

30

en snkning med upp till 30 procent jmfrt med patienter som fick placebo. Studien pgick under tre mnader och omfattade totalt 189 patienter. Strre studier som lper ver lngre tid behvs fr att kunna sl fast att eprotirome verkligen har den effekt man hoppas. Statiner r i dag standardbehandling av patienter med hga halter av skadliga blodfetter, men behandlingen r inte alltid tillrckligt effektiv och hga doser kan ge biverkningar. Forskarna hoppas att eprotirome ska kunna erstta statiner fr de patienter som inte tl statinerna eller anvndas som tillggsbehandling fr dem som inte svarar s bra p standardbehandlingen. Eprotirome liknar skldkrtelhormon och stimulerar nedbrytningen av kolesterol. Den verkar specifikt i levern och den aktuella studien uppvisade inga tecken p allvarliga biverkningar.

Ticagrelor i stllet fr klopidogrel

Sedan mnga r utgrs standardbehandlingen efter hjrtinfarkt av det blodproppshmmande lkemedlet klopidogrel (Plavix). Nu har det emellertid tagits fram ett helt nytt lkemedel som radikalt verkar minska risken fr terinsjuknande och dd efter hjrtinfarkt. Det nya blodproppshmmande lkemedlet r ticagrelor (Brilinta) och har utvrderats i en stor svenskledd studie omfattande mer n 18 000 patienter som behandlats p sjukhus fr akut kranskrlssjukdom. Patienterna lottades till behandling med antingen klopidogrel eller ticagrelor och fljdes upp efter ett r. Av dem som ftt klopidogrel hade 11,7 procent drabbats av en ny hjrt-krlhndelse jmfrt med 9,8 procent av dem som ftt ticagrelor. Det innebr att risken fr hjrtinfarkt och stroke var 16 procent lgre fr ticagrelor-gruppen.47 Uppfljande delstudier har visat att ticagrelor snker risken fr hjrt-krlrelaterad dd, ny hjrtinfarkt eller stroke ven hos den stora andel av studiepatienterna som behandlades med ballongvidgning eller bypass-operation. 9,2 procent av de kranskrlsopererade patienterna som fick standardbehandling med klopidogrel dog under ret efter operationen, jmfrt med 4,6 procent av dem som i stllet fick prva den nya behandlingen med ticagrelor.48 Ledarna fr studien har rknat ut att om ticagrelor anvndes i stllet fr klopidogrel under ett r bland 1 000 patienter med akut kranskrlssjukdom skulle man undvika 14 ddsfall samtidigt som 11 fall av hjrtinfarkt och 8 fall av stenttrombos skulle kunna frebyggas.49

Dabigatran i stllet fr warfarin

Frmaksflimmer r den vanligaste rytmrubbningen i hjrtat och i Sverige lider minst 100 000 personer av kroniskt frmaksflimmer. Vid frmaksflimmer fungerar inte det elektriska signalsystemet i hjrtat som det ska. I ett friskt hjrta startar de elektriska impulserna som fr hjrtmuskeln att arbeta i sinusknutan. Hos patienter med frmaksflimmer uppstr, utan samordning, elektriska signaler p flera stllen i hjrtats frmak. Denna elektriska oreda leder till att frmaken inte drar ihop sig p ett ordnat stt och dessutom att de arbetar alldeles fr fort. Detta innebr i sin tur att frmaken varken hinner fyllas med blod eller tmmas effektivt mellan sammandragningarna. I och med att blodet strmmar dligt och tidvis till och med str stilla i vnster frmak kar risken fr blodpropp kraftigt. En propp kan flja med blodfldet upp till hjrnan och orsaka stroke. Drfr behandlas personer med frmaksflimmer standardmssigt med det blodfrtunnande lkemedlet warfarin (Waran). Nackdelen med warfarinet r dock att risken fr hjrnbldning kar markant. Ett nytt blodfrtunnande lkemedel, dabigatran (Pradaxa), minskar kraftigt risken fr hjrnbldning. En stor studie, ledd frn Uppsala Clinical Research Center och omfattande 18 000 personer frn 44 lnder, visar att jmfrt med Waran minskade risken fr stroke p grund av blodpropp med 34 procent och p grund av hjrnbldning med 74 procent. Dessutom minskade risken fr dd i hjrt-krlhndelse med 15 procent.
hjrtrapporten 2010

Utvecklat ultraljud fr tidig hjrtdiagnos

En forskare vid Kungliga Tekniska hgskolan, KTH, har utvecklat utraljudstekniken s att informationen blir lttare att tolka. Syftet r att s tidigt som mjligt kunna bedma risken fr att en person ska utveckla hjrt-krlsjukdom. I dagslget krvs lngvarig erfarenhet fr att kunna tolka informationen frn en ultraljudsunderskning av ett till synes friskt hjrta. Oftast tittar man bara p blodfldet genom hjrtat och p hur hjrtklaffarna arbetar. Men med den nya metoden speckle tracking kan man ven mta hjrt- och krlvvnadens rrelsemnster och eventuella deformation och drigenom tidigt upptcka om en person lper risk fr att utveckla hjrt-krlsjukdom eller inte.

31

Ny genetisk sjukdom bakom hjrtstopp

Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Gteborg har hittat en ny rftlig sjukdom som kan ligga bakom fall av pltsligt hjrtstopp. Det handlar om frndringar i en gen som kodar fr proteinet glykogenin. Glykogenin r ndvndigt fr uppbyggnaden av glykogen, som r musklernas frrd av kolhydrater. Hos den person dr man hittade genfrndringen saknades glykogen helt i muskelvvnaden. Det innebr att han inte hade ngra energifrrd vare sig i den vanliga skelettmuskulaturen eller i hjrtmuskeln. Kroppen hade anpassat sig s till vida att musklerna nstan enbart bestod av lnga muskelfibrer som frbrnner fett. Personen klarade dock inte kraftigare muskelarbete eftersom det krver kolhydrater. Personen fick en implanterbar defibrillator och behandling med betablockerare.

Hjrt-Lungfondens stora anslag

Varje r delar Hjrt-Lungfonden ut ett riktigt stort forskningsanslag om 15 miljoner kronor frdelat p tre r. Anslaget ges till banbrytande

Detta gr Hjrt -LungfonDen

all lkemedelsbehandling inom hjrt-krlomrdet riktar sig i dag mot riskfaktorer medan det inte finns ngon behandling mot sjlva sjukdomen. Hjrt-Lungfonden satsar p forskning som ska ge kad frstelse fr sjlva sjukdomsprocessen, bland annat fr att bttre lkemedel ska kunna utvecklas. Hjrt-Lungfonden r den enskilt strsta bidragsgivaren till den fristende svenska hjrtforskningen. Under 2009 delade fonden ut 154 miljoner kronor, dr en stor del gick till hjrtforskning. I Hjrt-Lungfondens Forskningsrapport fr 2010 finns kortfattade beskrivningar av flera framgngsrika forskningsprojekt. Rapporten finns att bestlla eller ladda ner frn www.hjart-lungfonden.se

hjrt- och lungforskning som kommer att f stor betydelse fr patienterna. 2009 gick anslaget till ett forskarteam under ledning av professor Lars Wallentin vid Uppsala Clinical Research Center (UCR), Akademiska sjukhuset i Uppsala. UCR r ven ett kompetenscentrum fr nationella kvalitetsregister dr man ansvarar fr driften av ett tjugotal nationella kvalitetsregister, bland annat de svenska hjrt-krlregistren Swedeheart. Syftet med registren r att mta och flja upp kvaliteten inom vrden, vilket innebr att alla uppgifter om behandlingar och resultat fr olika patientgrupper frn hela landet samlas dr. Ett annat syfte r att mjliggra forskning. Sedan en tid tillbaka r Uppsala Biobank (UBb) en nra samarbetspartner vid utveckling av biobanker inom registren. Den kardiologiska forskning som bedrivs vid UCR handlar om att individuellt anpassa diagnostik och behandling fr hjrtpatienter utifrn varje enskild persons genetiska frutsttningar. Mlsttningen r att utveckla en individualiserad hjrtsjukvrd fr behandling av derfrfettning och blodproppsjukdomar i hjrtat. Fokus ligger p akut hjrtinfarkt och frmaksflimmer, som kan ge komplikationer i form av stroke. Anslaget frn Hjrt-Lungfonden har gett gruppens projekt en rejl skjuts framt och inneburit att forskarna har kunnat fokusera mer p sina projekt samtidigt som man har anstllt personal med speciell kompetens. Sedan tidigare har man samlat in genetiskt material och plasmaprover frn hela vrlden i stora biobanker och har nu patientmaterial frn 60 000 till 70 000 patienter. Det betyder att biobankerna r kompletta samtidigt som UCRs stora analysprogram brjar bli klart. I slutet av 2010 berknar man kunna presentera de frsta resultaten kring genetik och ggvitemnen. Drefter mste fynden verifieras och verfras, mekanismerna mste studeras, frst i cellfrsk, sedan genom sm experiment i djurmodell och s smningom frhoppningsvis ven p mnniskor.

Detta anser Hjrt -LungfonDen

svensk klinisk forskning har under senare r frlorat i kvalitet jmfrt med andra jmfrbara lnder. Det beror bland annat p organisatoriska svrigheter att kombinera sjukvrd och forskning. Det saknas tid till forskning och det saknas tjnster som gr det mjligt. Dessutom r det i dag mycket svrt att f finansiering fr forskning i Sverige. Hjrt-Lungfonden anser att staten borde satsa mer p klinisk forskning. Fonden finner det anmrkningsvrt att det i den senaste forskningspropositionen inte satsas ngra medel p hjrt-krlomrdet, trots att mer n en miljon svenskar lider av hjrt-krlsjukdom och omrdet r eftersatt forskningsmssigt. Hjrt-Lungfonden anser ocks att det rent organisatoriskt br bli lttare fr praktiserande lkare och annan sjukvrdspersonal att ven forska.

32

hjrtrapporten 2010

Jag forskar om rftlig hjrtsjukdom hos barn och ungdomar. Det omfattar bland annat att kartlgga det svenska mutationspanoramat avseende gener som kan ge upphov till en sjukdom som kallas lngt QT-syndrom och som kan orsaka allvarlig hjrtrytmrubbning. Det unika med vr verksamhet r att vi tack vare kartlggningen kan ska upp patienterna och behandla dem in-

nan de fr sina symptom dr det allvarligaste r pltsligt hjrtstopp. Tack vare det std jag ftt frn HjrtLungfonden har forskningen tagit fart ordentligt och vi har gjort klara framsteg. Vi ser att vi ntt ett bra stycke p vg mot att n mlet att minska riskerna fr pltslig hjrtdd hos unga. ANNIKA RYDBERG Docent och barnkardiolog, Norrlands universitetssjukhus, Ume

HJRTRAPPORTEN 2010

33

fakta om hjrt-krlsjukdom

Allvarliga tillstnd i hjrta och krl

Ischemisk hjrtsjukdom
Ischemi betyder syrebrist. Med stigande lder drabbas kroppens pulsdror i varierande grad av fettinlagring och plackbildning (ateroskleros) p de inre krlvggarna, vilket leder till frtrngningar eller blodpropp i ett eller flera av hjrtats blodkrl. Blodfldet frsmras d s mycket att syrebrist uppstr i hjrtat. Ischemisk hjrtsjukdom innefattar stabil krlkramp, instabil krlkramp och hjrtinfarkt.

Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar hjrtsjukdomar samt krlsjukdomar som diabetes och stroke.
blodproppshmmande behandling, som gr ut p att frska frhindra att en hjrtinfarkt intrffar. Ofta utfrs kranskrlsrntgen (koronarangiografi) och om denna visar tecken p svr kranskrlssjukdom grs ballongvidgning (PCI) som vidgar krlet. Om det finns frtrngningar i flera krl kan bypass-operation (kranskrlsoperation) bli aktuell.

hjrtinfarkt
I ett krl som r frtrngt av aterosklerotiska plack pgr en inflammatorisk process som gr att det hastigt kan uppkomma sprickor med srbildning i placket (plackruptur). Detta kan i sin tur leda till att en propp (trombos) av levrat blod uppstr. Om blodproppen bildas i ett av hjrtats kranskrl och tpper till kranskrlet helt eller delvis s att blodet inte nr fram till hjrtmuskulaturen fr man en hjrtinfarkt. Vid en akut hjrtinfarkt drabbas personen ofta av svra brstsmrtor. Hur allvarlig hjrtinfarkten blir beror p vilka delar av hjrtat som drabbas och hur lnge syrebristen i hjrtmuskeln varar. Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjrtinfarkt r att s snabbt som mjligt ppna det tilltppta kranskrlet genom ballongvidgning (PCI) eller blodproppsupplsande behandling (trombolys). Nsta steg i behandlingen inriktar sig p att frhindra att tilltppningen upprepas och att hjrtskadan vidareutvecklas. Det gr man genom att behandla med blodproppshmmande och krlpverkande lkemedel. Fr att det vidgade krlet inte ska falla ihop stts ofta ett sjlvexpanderande rrformat metallnt (stent) p plats. Varje r fr cirka 36 000 personer i Sverige hjrtinfarkt. De senaste decennierna har dock, tack vare forskningens och vrdens framsteg, dd i hjrtinfarkt minskat kraftigt. Nedgngen i ddlighet ses som en exceptionell framgng fr forskningen och fr sjukvrden.
hjrtrapporten 2010

stabil krlkramp
Krlkramp r ett vanligt sjukdomstillstnd, som kar med stigande lder. Man berknar att cirka 200 000 personer i Sverige har krlkramp. Av dessa har ungefr hlften s svra symptom att de r starkt begrnsade i sitt liv. Antalet nytillkomna fall r 11 000 per r. Stabil krlkramp beror ofta p frtrngningar i ett eller flera kranskrl. Syretillfrseln till hjrtat blir d dlig och kan leda till brstsmrtor, i synnerhet nr pulsen slr snabbare, exempelvis vid fysisk eller psykisk anstrngning. Behandlingen inriktar sig i frsta hand mot symptomlindring med hjlp av nitroglycerin, betablockerare och andra lkemedel som minskar symptomen. Acetylsalicylsyra och blodfettssnkare minskar risken fr hjrtinfarkt och br anvndas av alla patienter med krlkramp som tl dessa lkemedel. Fettinlagring i krlen kan minskas med insatser som rkstopp och regelbunden fysisk aktivitet. Om krlkrampsbesvren r alltfr begrnsande kan ballongvidgning eller bypass-operation gras.

Instabil krlkramp
Instabil krlkramp innebr pltslig debut av lttutlst krlkramp eller att en tidigare stabil krlkramp pltsligt blir kraftigt frsmrad. De som drabbas r i behov av akut sjukhusvrd och medicinsk behandling, framfr allt utkad
34

Stroke
Stroke r ett samlingsnamn fr de pltsliga symptom som uppstr nr hjrnans nervvvnad allvarligt skadas till fljd av hmmad syretillfrsel. Syrebristen uppkommer till fljd av antingen blodpropp i ett krl (hjrninfarkt) eller bristning i ett krl inne i hjrnan eller p hjrnans yta (hjrnbldning). Det som utlser stroke r hjrt-krlsjukdom, oftast ateroskleros. Krlskadorna orsakar hjrninfarkt i cirka 85 procent av fallen och hjrnbldning i cirka 15 procent. Vid hjrninfarkt kan blodproppen ha bildats som fljd av ateroskleros i halspulsdrorna eller i ngra av hjrnans krl. Blodpropparna kan ven bildas p andra stllen i kroppen, framfr allt i hjrtat hos personer med hjrtrytmstrningar, lossna och sedan flja med blodet till hjrnan och fastna dr. Vid hjrnbldning r det vanligt att ett blodkrl i hjrnan som r frsvagat p grund av ateroskleros eller hgt blodtryck brister. Bldningen kan ocks bero p en medfdd missbildning i krlet. I gynnsamma fall kan hjrninfarkt behandlas med blodproppslsande lkemedel, trombolys. Fr att frebygga ytterligare en stroke anvnds bland annat blodtrycks- och kolesterolsnkande samt blodfrtunnande lkemedel. I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en frtrngning i ett krl som orsakat blodproppen. Oftast handlar det om halspulsdern. Varje r insjuknar 30 000 svenskar i stroke. Hlften av dem avlider eller blir svrt handikappade. Stroke r den tredje vanligaste ddsorsaken i Sverige efter kranskrlssjukdom och tumrsjukdomar. Stroke r ven den vanligaste neurologiska orsaken till handikapp i Sverige och den vanligaste kroppsliga orsaken till lngtidsvrd. Cirka 100 000 svenskar lever med fljderna av stroke och minst 20 000 behver mycket stora hjlpinsatser och tillsyn dygnet runt.

Hjrtrytmrubbningar
Det finns mnga olika typer av hjrtrytmrubbningar (arytmier), allt frn ofarliga extraslag till livshotande kammarflimmer. En av de vanligaste rytmrubbningarna r frmaksflimmer, som drabbar cirka 5 procent av befolkningen ver 65 r. Den vanligast frekommande komplikationen vid frmaksflimmer r blodproppsbildning. Om det finns andra riskfaktorer ssom tidigare stroke, hg lder (ldre n 70 r), hjrtsvikt, diabetes och hgt blodtryck vid frmaksflimmer kar risken fr stroke. I de nya nationella riktlinjerna rekommenderar Socialstyrelsen att fler patienter med hjrtflimmer och riskfaktorer fr stroke ska behandlas med det blodfrtunnande lkemedlet Waran. Det finns olika stt att behandla rytmrubbningen vid frmaksflimmer. Behandlingen vljs utifrn om flimret kommer i attacker eller r kroniskt, och beroende p hur symptomgivande det r. De tv vanligaste metoderna r att reglera hjrtfrekvensen med lkemedel och elkonvertering dr patienten fr en stt som bryter rytmrubbningen. Hos patienter med besvrande attacker av frmaksflimmer trots medicinsk behandling finns i dag mycket lovande nya behandlingsalternativ som med kateter (kateterablation) eller att p kirurgisk vg hindra flimret frn att uppst (mazekirurgi). Bda dessa metoder rekommenderas i dag av Socialstyrelsen i de fall dr man inte kan stadkomma en acceptabel livskvalitet fr patienten med medicinsk behandling.

Hjrtstopp
Pltsligt hjrtstopp innebr att hjrtats pumpfrmga av ovntad anledning upphr och den drabbade frlorar medvetande och r utan livstecken. Bakgrunden till hjrtstoppet r i nio fall av tio ischemisk hjrtsjukdom, oftast hjrtinfarkt. Men det finns ven andra bakomliggande faktorer som sjukliga frndringar i hjrtmuskeln eller i hjrtats retledningssystem. Under vissa frhllanden exempelvis vid fysisk anstrngning kan den extra belastningen p hjrtat orsaka en pltslig rytmrubbning. Rytmrubbningar hos yngre beror ofta p medfdda tillstnd eller kan vara frvrvade frn en infektion i hjrtmuskeln. Under olyckliga omstndigheter kan hjrtat pltsligt stanna, en elektrisk olyckshndelse. Pltsligt hjrtstopp leder till dden om man inte fr hjrt-lungrddning och defibrillering, det vill sga en elchock som terfr hjrtat till normal rytm.
35

TIA
TIA, transistorisk ischemisk attack, ger samma symptom som vid en hjrninfarkt, men symptomen r kortvariga och gr ver efter ett par minuter, som mest efter 24 timmar. Vid en TIA stoppas blodfldet upp av en liten blodpropp, som snabbt lses upp av sig sjlv och som drfr inte orsakar allvarliga skador p hjrnvvnaden. TIA br dock alltid ses som en varningssignal eftersom erfarenheten visar att TIA-patienter lper kraftigt frhjd risk att drabbas av en hjrninfarkt.
hjrtrapporten 2010

De patienter som har verlevt ett pltsligt hjrtstopp, eller har hg risk fr livshotande rytmstrningar som kan leda till hjrtstopp, kan i frebyggande syfte f en dosa inopererad en s kallad implanterbar defibrillator (ICD). Genom den sker en kontinuerlig vervakning av hjrtrytmen i syfte att upptcka och behandla allvarliga rytmrubbningar i hjrtats kammare.

Hjrtsvikt
Hjrtsvikt r ett allvarligt sjukdomssyndrom som innebr att hjrtat inte orkar pumpa ut tillrckligt med blod i kroppen. Det r ett tillstnd som oftast utvecklas gradvis och det kan ha funnits ganska lnge innan den drabbade mrker av ngra tydliga symptom. Det frsmrade blodfldet kan bero p att hjrtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillrckligt kraftfullt eller att kammarvggarna r fr styva, vilket gr att hjrtat har svrt att fyllas med tillrcklig mngd blod i avslappningsfasen. En annan anledning kan vara att klaffarna fungerar dligt. Den moderna behandlingen bestr bland annat av nya, effektiva lkemedel som kan bidra till att verlevnaden och livskvaliteten avsevrt frbttras samtidigt som behovet av sjukhusinlggningar minskar. Fr vissa patienter med svr, kronisk hjrtsvikt och samtidig strning i hjrtats retledningssystem som samordnar hjrtats olika delar, anvnds i dag biventrikulr pacemaker (CRT, Cardiac Resynchronization Therapy). Metoden fungerar inte fr alla patienter, men kan effektivisera hjrtats arbete och drmed frbttra livskvaliteten och minska behovet av sjukhusvrd. Drygt 200 000 personer lider av symptomgivande hjrtsvikt som, nr den r grav, r mycket handikappande. Troligen lever minst lika mnga med latent hjrtsvikt, vilket betyder att de har nedsatt pumpfrmga utan att knna trtthet eller andfddhet. En vanlig orsak till hjrtsvikt r tidigare hjrtinfarkt, och i takt med att allt fler verlever en hjrtinfarkt kan det leda till att antalet hjrtsviktspatienter kar. Hjrtsvikt kar ocks med ldern och nr befolkningen blir allt ldre kommer ven det sannolikt att bidra till att antalet hjrtsviktspatienter kar.

ngra dagar senare. Andra hjrtfel upptcks lngt senare i livet. Framstegen bland annat inom hjrtkirurgin har lett till att allt fler personer med komplicerade medfdda hjrtfel verlever och uppnr vuxen lder (GUCH, Grown-Up Congenital Heart disease). Gruppen GUCH-patienter i sin helhet vxer kraftigt och det kan finnas risker fr komplikationer senare livet. I hg utstrckning kan komplikationerna frebyggas, behandlas eller lindras med kvalificerad vrd. I Sverige berknas antalet vuxna med medfdda hjrtfel vara cirka 25 000 personer.

Frvrvade klaffel
I Sverige r ldersberoende (s kallade degenerativa) frndringar i hjrtats klaffar den vanligaste orsaken till frvrvade klaffel. Andra skador kan uppst i samband med akut hjrtinfarkt eller en infektion i klaffen. Frekomsten kar med stigande lder. Fel i hjrtklaffen delas in i tv grupper, antingen en frtrngning (stenos) av klaffen eller bristande tillslutning (insufficiens). Ibland freligger en kombination av bda. De vanligast frekommande klaffelen r aortastenos samt aorta- och mitralisinsufficiens. Antalet klaffoperationer i Sverige har varit konstant. Drygt 1 000 rena klaffingrepp och drygt 700 kombinerade klaff- och kranskrlsingrepp grs rligen. P senare r har operationstekniken ndrats en del fler s kallade biologiska klaffar anvnds vid aortaklaffkirurgi, och vid mitralisklaffkirurgi grs oftare s kallad plastik i stllet fr byte till mekanisk klaff. I bda fallen krvs oftast endast kortare tids behandling med blodfrtunnande lkemedel mot annars livslng medicinering.

Medfdda hjrtfel
Medfdda hjrtfel r en av de vanligaste missbildningarna hos nyfdda i Sverige. Ungefr 1 procent av alla barn fds med hjrtfel varje r, vilket motsvarar 1 000 barn om ret. Vissa av hjrtfelen blir akuta tillstnd som visar sig inom ngra timmar efter fdseln eller
36
hjrtrapporten 2010

Jag knde nr mitt hjrta slutade sl, men hann sga: Ring 112!. Nr man verlever ett pltsligt hjrtstopp frndras livet och man frndras som person. Det gr inte en dag utan att jag tnker p att mitt hjrta stannade. Fr att hjlpa andra har jag samlat in pengar och placerat ut hjrtstartare i min kommun och jag r engagerad p andra stt ocks fr att sprida kunskap och information. I dag verlever er ett pltsligt hjrtstopp och orsaken r till stor del att forskningen och olika medicinska behandlingar gr framt, exempelvis nedkylning. En annan del r att hjrtstartare placeras ut i samhllet och att er lr sig hjrt-lungrddning. Nu gller det att ta nnu ett steg genom att se till att transporten till sjukhuset ger kad chans till verlevnad fr dem som inte kan terupplivas p plats. Jag sjlv blev behandlad med maskinen Lucas som ger mekaniska kompressioner, och i dag gr det till och med att utfra ballongvidgning under pgende kompressioner. Utan kompressioner har man ingen chans. MAGNUS BCKSTRM 50 r

HJRTRAPPORTEN 2010

37

fakta om riskfaktorer

Livsstil och arv

I den stora internationella studien Interheart frn 2004 berknas ver 90 procent av alla hjrtinfarkter orsakas av pverkbara faktorer dr rkning och hga blodfetter bedms vara viktigast. De vriga faktorerna r diabetes, hgt blodtryck, bukfetma, psykosociala faktorer som stress, mngden dagligt intag av grnsaker och frukt, motion och alkoholintag. Faktorer som man inte kan pverka r lder, kn och arv.
rftlighet
Det behvs mycket mer kunskap om arvets betydelse fr att en person ska utveckla hjrt-krlsjukdom och det r drfr viktigt att det bedrivs forskning p omrdet. Olika arvsanlag kan gra att en person inte omstter blodfetter och blodsocker p ett naturligt stt och kan ocks pverka blodtrycksniverna. ven en riskfaktor som fetma kan vara rftligt betingad. Fr den som br p arvsanlag fr hgt kolesterol, diabetes typ 2 och/eller hypertoni kar risken fr derfrfettning och det r extra viktigt att frska pverka riskfaktorerna i sin livsstil genom att inte rka, motionera mer, ndra matvanor och minska stressen.

derfrfettning
De flesta som dr i frtid avlider i sjukdomar orsakade av derfrfettning som utvecklas i blodkrlen, ven kallad derfrkalkning eller ateroskleros. I dag vet man att ateroskleros r en lngdragen process som brjar redan i ungdomsren och som sedan fortstter livet ut. Ju mindre hlsosamt man lever och ju fler riskfaktorer man har, desto strre blir risken att det inlagrade fettet i blodkrlen och de frndringar detta medfr i krlvggarna orsakar hjrtinfarkt eller stroke. Ateroskleros innebr att det skadliga LDLkolesterolet fastnar i blodkrlens innersta lager, det s kallade endotelet, och dr brjar oxidera. Det oxiderade fettet tas upp av en sorts vita blodkroppar som kallas makrofager. Nr makrofagerna dr lcker de ut oxiderat fett, vilket ger upphov till en inflammation i krlvggen och det bildas s kallat plack en styv inlagring i krlvggen av kolesterol, makrofager och frkalkade cellrester. Forskarna blir allt mer vertygade om att den inflammatoriska processen spelar en mycket viktig roll fr uppkomsten av hjrtinfarkt. Den sjukliga frndringen i blodkrlen kan uppst p flera stllen samtidigt i kroppen, men frmst drabbas de strre och medelstora artrerna som leder blodet frn hjrtat ut i vvnaderna. Dessa blodkrl r stora kroppspulsdern (aorta), artrerna till hjrnan och i benen samt hjrtats kranskrl. Ateroskleros r ovanligt i armens artrer och i mindre artrer, vilket strker uppfattningen att blodtryck och fldesfrhllanden spelar en viktig roll vid utvecklingen av denna krlsjukdom.

lder och kn
Hjrt-krlsjukdomar kommer med stigande lder hos bde mn och kvinnor. Hjrtpatienten har ofta setts som en person som r verviktig, har diabetes, hgt blodtryck och hga blodfetter. I dag ser vrdpersonalen ven yngre patienter dr kanske de enda riskfaktorerna r stress och rkning. Dd i hjrt-krlsjukdom r den vanligaste ddsorsaken bland bde mn och kvinnor. Kvinnor r cirka tio r ldre n mnnen nr de insjuknar. Hos kvinnor med diabetes frsvinner den skyddande effekten mot hjrt-krlsjukdomar som friska kvinnor troligen tack vare strogenet har fram till klimakteriet. En kvinna med diabetes lper i stort sett samma risk att f en hjrtinfarkt som en jmnrig man med diabetes.

38

hjrtrapporten 2010

Rkning
Rkning r tillsammans med blodfettsrubbningar den enskilt strsta riskfaktorn fr skador p hjrta och krl. Tobaken innehller flera mnen som direkt pverkar blodkrlen. Kolmonoxiden blockerar de rda blodkropparna och minskar drmed kroppens frmga att ta upp syre, vilket i sin tur leder till att det blir svrare fr hjrtat att arbeta. Nikotinet hjer blodtrycket och kar pulsen. Dessutom gr nikotinet s att blodplttarna lttare klumpar ihop sig, vilket kar risken fr blodpropp. Vidare minskar nikotinet krlens elasticitet. Andra skadliga mnen i tobaksrken stter igng de mekanismer som leder till derfrfettning, ateroskleros.

Blodfettsrubbningar
Kolesterol r en av kroppens byggstenar som behvs fr att kroppen ska fungera. En rubbad balans mellan det s kallade goda HDL-kolesterolet och den onda LDL-kolesterolet innebr dock risk fr hjrt-krlsjukdom. Blodfettsrubbningar ger inte ndvndigtvis ngra symptom men r viktiga att upptcka och behandla. Ju hgre total kolesterolniv man har, desto strre r risken att drabbas av krlkramp och hjrtinfarkt. Cirka 5 procent av dem som har frhjt kolesterolvrde lider av en rftlig sjukdom som heter familjr hyperkolesterolemi, FH. Cellerna hos personer med FH har ett reducerat antal eller inga receptorer fr LDL-kolesterol, vilket innebr att niverna av LDL i blodet blir mycket hga och sjukdomen innebr en kraftigt frhjd risk att drabbas av hjrtinfarkt i unga r eller i medelldern. En person med FH kan vara smal, ta bra kost och motionera och nd ha hga halter av LDL-kolesterol i blodet. Lkemedelsbehandling och i extremt svra fall en form av dialysbehandling r livsviktigt fr personer med FH.

derfrfettning bildas lttare sm blodproppar och de kan helt stoppa blodfldet och ge upphov till hjrtinfarkt eller stroke. Vid diabetes utvecklas p sikt ocks nervskador som kan frsvra mjligheten att uppfatta smrta. Exempelvis r frnvaro av brstsmrta vid hjrtinfarkt vanligare hos personer med diabetes n hos icke-diabetiker. Resultat frn stora befolkningsstudier visar att risken fr hjrtinfarkt r tv till fyra gnger s stor hos diabetiker som hos personer som inte har diabetes. Drygt 20 procent av dem som vrdas fr hjrtinfarkt har diabetes, oftast rr det sig om typ 2-diabetes. Tre av fyra patienter med hjrtinfarkt berknas ha en strd glykosomsttning, det vill sga ett frstadium till diabetes, varav mnga r tidigare oupptckta. I Sverige berknas 350 000 personer ha diabetes, majoriteten av dem har diabetes typ-2. Forskarna tror att lika mnga personer har oupptckt diabetes eller en dold glukosstrning. En hjrtinfarkt eller stroke kan vara det frsta symptomet p sjukdomen.

Hgt blodtryck
Hgt blodtryck, eller hypertoni, definieras som ett blodtryck p 140/90 mmHg eller hgre och rknas till en av folksjukdomarna. Hypertoni r viktigt att upptcka och behandla i tid eftersom ett hgt okontrollerat blodtryck som inte normaliseras ger upphov till kad sjuklighet och ddlighet. Riskerna fr en mngd allvarliga tillstnd i kroppens alla organ kan uppkomma nr blodtrycket r fr hgt det handlar om stroke, hjrtinfarkt, diabetes, derfrfettning, hjrtfrstoring, hjrtsvikt, njursjukdom, frsmrad blodcirkulation och demens. Har man svl hgt blodtryck som en eller flera andra riskfaktorer kar risken fr sjukdom och tidig dd avsevrt. Man brukar sga att risken inte bara adderas utan att flera riskfaktorer multiplicerar risken. Det r drfr det r s viktigt fr lkaren att inte bara leta efter och/eller motverka enskilda riskfaktorer utan att alltid gra en total riskbedmning. Vid ateroskleros blir artrerna mindre elastiska och drmed knsligare fr pfrestningar. Av det frhjda blodtrycket skadas den knsliga bekldnaden av krlvggen, endotelet, vilket i sin tur kan skapa en inflammatorisk process som pskyndar derfrfettningsprocessen. P sikt kan de frtrngda krlen bli frsvagade. Ett hgt tryck i ett skadat krl kar risken fr en bldning eller propp, exempelvis i hjrnan. Om proppen tpper till ett krl i hjrtat intrffar en hjrtinfarkt.
39

Diabetes en krlsjukdom
Risken fr hjrt-krlsjukdom r frhjd vid svl typ 1-diabetes som typ 2-diabetes. ven strningar i kroppens sockerupptag, ett frstadium till diabetes, pverkar krlen negativt. Cirka 70 procent av alla ddsfall hos diabetiker frklaras av hjrt-krlsjukdom. Vid diabetes drabbas i frsta hand de stora blodkrlen av derfrfettning, men ven de minsta blodkrlen, exempelvis i hjrtmuskeln, kan frndras s att syresttningen minskar. En konsekvens r att frtrngningar uppstr i artrerna, vilket gr att blodfldet minskar. Vid
hjrtrapporten 2010

Hjrtats pumparbete frsvras ocks av det hga blodtrycket. Den kade belastningen gr att hjrtat mste arbeta hrdare fr att pumpa ut blodet i kroppen, vilket p sikt kan leda till hjrtfrstoring och med tiden till hjrtsvikt en komma som r mycket svr att bota.

Bukfetma
vervikt och fetma har lnge associerats med hjrt-krlsjukdom, men p senare tid har det blivit allt tydligare att det r bukfetman som r farligast. En ny stor europeisk studie visar att bukfetma frdubblar risken att d i frtid. Men egentligen r det inte fettet runt sjlva midjan, underhudsfettet, som r farligast, utan det som sitter runt organen och tarmarna inne i bukhlan och som brukar kallas det viscerala fettet. Dessa fettceller producerar aktiva mnen som pverkar blodkrl, lever, insulinfristtning och blodtryck negativt. Extra farligt lever de som redan i unga r utvecklar bukfetma.

Metabola syndromet
Metabola syndromet r en kombination av flera strningar med minskad knslighet fr insulin (insulinresistens), hga insulinniver i blodet, hgt blodtryck, skadlig sammansttning av blodfetter samt bukfetma. Sammantaget leder detta till kraftigt kad derfrfettning, nedsatt frmga att lsa upp blodproppar och risk fr typ 2-diabetes och hjrt-krlsjukdomar. Den bakomliggande orsaken r inte helt klarlagd och intensiv forskning pgr.

skillnader mellan knen. Bde kvinnor och mn reagerar p arbetsrelaterad stress, men kvinnor och mn kan uppleva negativ stress i hemmet olika. Det r inte helt utrett p vilket stt levnadsvillkoren pverkar hlsan, men studier visar att upplevd negativ stress och oro ofta gr hand i hand med smnbrist, depression och social isolering. Man vet att alla dessa faktorer pverkar hjrtat negativt och att de p sikt kan bidra till hjrtsjukdom. Vid negativt upplevd stress kar niverna av flera sorters stresshormoner i blodet som gr att vi andas snabbare, att hjrtat klappar fortare och blodtrycket hjs. Efter lngvarig negativ stress fr man en strd dygnsvariation av stresshormonet kortisol och detta har visat sig ha samband med kad risk fr hjrt-krlsjukdomar och typ 2-diabetes. Strd smn eller smnbrist medfr ocks strda niver av kortisol. Det innebr att smnbrist kan frstrka effekterna av den stress man utstts fr under dagen. Forskarna r eniga om att terhmtning r viktigt det r bra om man kan lra sig att slappna av och hitta bra smnrutiner.

Levnadsvillkorens betydelse
God utbildning, ordnad ekonomi och ett yrke bidrar inte bara till ekonomiskt oberoende, social status och fler valmjligheter allt sammantaget kan dessa faktorer frmja en positiv psykisk hlsa. Det omvnda fallet, det vill sga lg socioekonomisk status, visar motsatt effekt. Personer med kortare utbildning, lg inkomst, avsaknad av kontantmarginal eller som befinner sig i ekonomisk kris uppvisar i betydligt hgre utstrckning bde fysiska och psykiska ohlsotal, jmfrt med dem som inte r ekonomiskt utsatta. Detta visar en underskning frn Statens folkhlsoinstitut dr totalt 93 000 personer ingick. I studien konstaterade man ven att svl kvinnor som mn med lgre utbildning rker mer n personer med hgre utbildning. Sedan tidigare r det knt att personer med lgre utbildning, monotont och stressigt arbete med hga krav, men med sm mjligheter att pverka arbetssituationen, har frhjd risk fr hjrt-krlsjukdom. Det kan ocks finnas vissa
40
hjrtrapporten 2010

I min forskargrupp fokuserar vi p betydelsen av fysisk aktivitet, matvanor och livsstil fr att frebygga hjrt-krlsjukdom. Vi studerar hur livsstil och riskfaktorer frndras i befolkningen och gr behandlingsstudier dr riskindivider fr std att frndra sin livsstil. Vi frsker ocks lra mera om bakomliggande

mekanismer, som till exempel hur fysisk aktivitet pverkar geners uttryck i fettvv. Nya kunskaper om livsstilens betydelse kan direkt omsttas i praktiskt preventivt arbete och vi hoppas kunna bidra till att vi i framtiden nnu effektivare ska kunna frebygga hjrt-krlsjukdomar. Stdet frn Hjrt-Lungfonden, i form av doktorandstipendier, en post-doc tjnst

efter min disputation liksom projektanslag, har varit av strsta vikt fr mig och lett fram till den professur jag i dag har i kardiovaskulr prevention. MAI-LIS HELLNIUS Professor i kardiovaskulr prevention, Karolinska institutet och verlkare p Livsstilsmottagningen, Hjrtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset

HJRTRAPPORTEN 2010

41

referenser
1 2

Socialstyrelsen: Folkhlsorapport 2009, s 217

34 35 36 37

RiksSvikt: rsrapport 2009, s 4 Ibid, s 4 Ibid, s 4

Ddsorsaksregistret, avdelningen fr statistik och utvrdering, Socialstyrelsen Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting: ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet, 2009, s 140141
3 4 5

Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting: ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet, op cit, 160162
38 39

Ibid, s 147

RiksSvikt: rsrapport 2008, s 5

American Heart Association: Heart Disease & Stroke Statistics, 2010 Update At-A-Glance, 2010 Socialstyrelsen: Hlso- och sjukvrdsrapport 2009, s 25
6 7 8

Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting: ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet, op cit, 160162
40

Dahlstrm et al: OBS CHF-studien, 2007

Hjrt-Lungfonden: Hjrtinfarktindex 2009, s 4

Socialstyrelsen: Hlso- och sjukvrdsrapport, op cit, s 354

9

41 Hjrt-Lungfonden: Sifomtning, publicerad 6 september 2009

Socialstyrelsen: Folkhlsorapport, op cit, s 234

Folkhlsoinstitutet: Livsstilsrapport 2008, s 30 och 32

10 11 12 13

CAN Nr 118. Skolelevers drogvanor 2009 Swedeheart: rsrapport 2009, s 60

RiksStroke Nationella kvalitetsregistret fr stroke. Statistiken publicerad i ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet, 2009 43 43 European Heart Network and European Society of Cardiology: Red Alert for Womens Hearts, 2009, s 6
42 44 45 46

Ekblom Bak et al: Minskat stillasittande lika viktigt som kad fysisk aktivitet, Lkartidningen 9/10 SBU: Mttligt frhjt blodtryck, en systematisk versikt, Uppdatering av rapporten Mttligt frhjt blodtryck, 2004, 2007, s 26
14 15 16 17 18 19 20 21

Ibid, s 28 Ibid, s 2930

Hansus et al: Vi behver fler barnhjrtspecialister, Svenska Dagbladet, debattartikel p Brnnpunkt, 14 februari 2010

Ibid, s 32 Ibid, s 26 Socialstyrelsen: Folkhlsorapport, op cit s 201 Ibid, s 201 Ibid, s 205 Socialstyrelsen: Folkhlsorapport, op cit, s 210

Nytt blodproppslkemedel kar verlevnad och minskar terfall i hjrtinfarkt, www.ucr.uu.se, pressmeddelande 30 augusti 2009
47 48 PLATO, A Study of Platelet Inhibition and Patient Outcomes, 2009 49 Nytt blodproppslkemedel kar verlevnad och minskar terfall i hjrtinfarkt, op cit

Sveriges kommuner och landsting: Vrdbarometern 2008, s 19 och 21

22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33

Socialstyrelsen: Folkhlsorapport, op cit, s 231 Ibid, s 232 Swedeheart: rsrapport 2009, s 8 Ibid, s 9 Ibid, s 17 Ibid, s 54 Ibid, s 54 Ibid, s 54 Ibid, s 60 Ibid, s 54 Ibid, s 61 Ibid s 49

42

hjrtrapporten 2010

Kllor
American Heart Association: Heart Disease & Stroke Statistics, 2010 Update At-A-Glance, 2010 CAN Nr 118. Skolelevers drogvanor 2009 Dahlstrm et al: OBS CHF-studien, 2007 Ekblom Bak et al: Minskat stillasittande lika viktigt som kad fysisk aktivitet, Lkartidningen 9/10 European Heart Network and European Society of Cardiology: Red Alert for Womens Hearts, 2009 Fler verlever med ny svensk hjrtmedicin, www.unt.se, 16 mars 2010 Folkhlsoinstitutet: Livsstilsrapport 2008 Hansus et al: Vi behver fler barnhjrtspecialister, Svenska Dagbladet, debattartikel p Brnnpunkt, 14 februari 2010 Hjrt-Lungfonden: Hjrtinfarktindex 2009 Hjrt-Lungfonden: Kolesterol, 2009 Hjrt-Lungfonden: Blodtrycket, 2009 Hjrt-Lungfonden: Sifomtning, publicerad 6 september 2009 Hjrt-Lungfonden: Tobak, 2009 Nationellt register fr hjrtstopp utanfr sjukhus: rsrapport 2010 Nytt blodproppslkemedel kar verlevnad och minskar terfall i hjrtinfarkt, www.ucr.uu.se, pressmeddelande 30 augusti 2009 PLATO, A Study of Platelet Inhibition and Patient Outcomes RiksStroke Nationella kvalitetsregistret fr stroke. Statistiken publicerad i ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet, 2009 RiksSvikt: rsrapport 2009 SBU: Mttligt frhjt blodtryck, en systematisk litteraturversikt, uppdatering av SBU-rapporten Mttligt frhjt blodtryck 2004, 2007 Socialstyrelsen: Ddsorsaker 2008, 2010 Socialstyrelsen: Hlso- och sjukvrdsrapport 2009 Socialstyrelsen: Folkhlsorapport 2009 Socialstyrelsen: Hjrtinfarkter 19872007 samt utskrivna efter vrd fr akut hjrtinfarkt 1987 2008 Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting: ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet, 2009 Sveriges kommuner och landsting: Vrdbarometern 2008 Swedeheart: rsrapport 2009 www.ucr.uu.se

ordlista
ACE-hmmare lkemedel som vidgar blodkrlen ASA acetylsalicylsyra Ateroskleros inlagringar i krlvggen, vanligen kallat derfrfettning eller derfrkalkning Betablockerare lkemedel som snker blodtrycket och dmpar hjrtrytmen Biomarkr en biologisk respons som visar att kroppen utsatts fr ngon form av pverkan, exempelvis sjukdom By-passkirurgi operation dr blodet leds frbi en frtrngning i ett kranskrl Defibrillering en elchock p hjrtat som terfr det till normal rytm Hjrtklaff backventil som gr att blodet rinner t rtt hll Hjrt-krlsjukdom sjukdom i cirkulationsorganen, det vill sga hjrtat och krlen HLR hjrt-lungrddning med brstkompressioner och inblsningar Hypertoni frhjt blodtryck Ischemisk hjrtsjukdom tillstnd av syrebrist i hjrtats krl hjrtinfarkt, stabil och instabil krlkramp Kammarflimmer hjrtats elektriska signaler synkroniseras inte korrekt, vilket leder till upphvd pumpfrmga Kardiovaskulr sjukdom se hjrt-krlsjukdom Klopidogrel lkemedel som minskar risken fr blodproppsbildning Koronarangiografi se kranskrlsrntgen Kranskrlsrntgen rntgen av hjrtats krl, sker med hjlp av kontrastvtska Kranskrlssjukdom derfrfettning i hjrtats krl LDL Low Density Lipoprotein, det onda kolesterolet Mortalitet ddlighet PCI ballongvidgning, en metod att vidga ett frtrngt eller tilltppt kranskrl Plack inlagringar i krlvggen Plackruptur nr placket i krlvggen brister Primrprevention arbete i syfte att frebygga sjukdom Reperfusion ppnandet av ett tilltppt kranskrl med hjlp av trombolys eller PCI Sekundrprevention arbete i syfte att undvika terfall i sjukdom Trombolys behandling med propplsande lkemedel

HjRTRAPPORTEN 2010 gES UT Av HjRT -LUNgFONDEN I SAMARBETE MED KvALITETSREgISTRET SwEDEHEART

Text Karin Strand, Appelberg Foto Elin Berge, Hkan Flank, Maria Fldt, Harald Marx, Pelle Stackman grafik Erich Blunck, Appelberg Projektledning och grafisk form Appelberg Projektgrupp Ulrica Klettner, Hjrt-Lungfonden Roger Hglund, Hjrt-Lungfonden Karin Strand, Appelberg Tryck Trydells 2010 Ett stort tack till de representanter fr Swedeheart som varit behjlpliga med underlag, synpunkter och kommentarer vid produktionen av denna rapport: kardiolog Kristina Hambraeus, Falu lasarett, Falun, docent Stefan James, Akademiska sjukhuset, Uppsala, professor Anders Jeppsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Gteborg, docent Tomas Jernberg, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge samt docent Torbjrn Ivert, Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Tack ocks till professor Ulf Dahlstrm, Hlsouniversitetet, Linkping, och professor Johan Herlitz, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Gteborg, som stllt sin specialistkompetens till frfogande. ISBN 978-91-978404-4-6

hjrtrapporten 2010

43

Tillsammans besegrar vi hjrtsjukdom