Soldf LÄS!!!!

Soldaten i flt
SoldF
Central lagerhllning: Frsvarets bok- och blankettfrrd
FRSVARSMAKTEN Hgkvarteret
2001-05-11
09 833:66462 TFD 01017
Soldatreglemente fr Soldaten i flt (SoldF), 2001 rs utgva M7742-100002 faststlls att tillmpas inom Frsvarsmakten fr o m 2001-10-01. Drmed upphvs Soldaten i flt 1986 rs utgva, M7742-100001, faststlld genom CA 804:63040, TFD 86025.
Johan Hederstedt verbeflhavare Alf Sandqvist Generalinspektr fr Armn
2001 Frsvarsmakten, Stockholm Boken r producerad i samarbete med Aerotech Telub Information & Media AB
Tryckeri: AB Boktryck, Helsingborg, 2001 M7742-100002
Frord
Soldaten i flt innehller frmst anvisningar och rd fr ditt upptrdande p och utanfr stridsfltet. I vissa fall beskriver boken dessutom hndelsefrlopp och ger bakgrund till frbandets verksamhet och dina tgrder. Soldaten i flt innehller ocks vissa bestmmelser fr soldats, patrulls och grupps verksamhet i flt vilka inte finns i andra frsvarsmaktspublikationer. Soldaten i flt riktar sig ocks till utbildningsbeflet som kan anvnda den som ett hjlpmedel vid den grundlggande soldatutbildningen och i viss mn vid befattnings- och frbandsutbildning. Boken ger ett grundmtt av kunskap, som alla soldater mste ha, oavsett om de tillhr armn, marinen eller flygvapnet. Du mste sjlv knna delansvar fr att du lr dig innehllet. Boken r drfr utformad s att sjlvstudier underlttas. Hur du ska upptrda under kyla och vinterfrhllanden framgr av Vintersoldat. Kunskap r dock inte allt. Frmgan att st emot och besegra motstndaren beror ytterst p din vilja att st emot stridens pfrestningar och trots livsfara hlla ut, tills du har lst de uppgifter du stlls infr. Skerhetsbestmmelserna som beskrivs i SoldF gller under strid i krig, under frberedelser fr strid samt vid vningar i krig som r direkta frberedelser fr en frestende stridshandling. Lgst kompanichef (motsv) eller sjlvstndigt upptrdande plutonchef fr beordra undantag frn dessa skerhetsbestmmelser. Detta fr ske i en situation dr den kade risken str i rimlig proportion till de frdelar som str att vinna med att gra undantaget. Vid utbildning och vningar i fred, vid hjd beredskap och i krig, d vningar inte r direkta frberedelser fr stridshandlingar, gller de freskrivna skerhetsbestmmelser som finns i Frsvarsmaktens skerhetsinstruktion fr vapen och ammunition m m (SkI). Vid insatser dr vld kan komma att utvas gller srskilda freskrifter.
Nr orden han, honom, hans, -man och -mn anvnds i boken representerar de bda knen, om inte annat anges.
1.
Soldat din roll i Frsvarsmakten
2.
Elden
18
3.
Skydd
72
4.
Post och postering
130
5.
Marsch
154
6.
Patruller
168
7.
Strid
194
8.
Fltarbeten
310
9.
Frlggning
364
10. Stridsvrde
382
11. Hlso- och sjukvrdstjnst
404
12. Att vara krigsfnge
422
13. Lystringsgrader
434
14. Signaler och tecken
438
15. Lgeskarta och skiss
450
16. Samband
462
KAPITEL
Soldat
din roll i Frsvarsmakten

Soldat och mnniska Krigets lagar Psykologisk krigfring 8 10 16
Foto: Anders Kollberg, FBB
Frsvarsmakten ska med din insats kunna lsa olika svra uppgifter i svl fred som kris och krig. Vrt samhlle ska kunna frsvaras frn olika typer av angreppsformer, t ex anfall eller terrordd med NBCstridsmedel, angrepp mot vra informationsnt, sabotage mot vr frsrjning eller regelrtta invasioner. Som soldat i flt kommer du att utbildas fr att motst olika former av anfall och med vpnad strid kunna skydda vrt samhlle och sl tillbaka vpnade angrepp. Det finns ocks ett behov av ditt engagemang fr att vi ska kunna lsa vra internationella uppdrag. Dessa uppdrag kan vara fredsskapande eller fredsbevarande operationer, som syftar till att frhindra mnskligt lidande och skapa stabilitet i orosomrden. Oavsett om du tjnstgr i Sverige eller utomlands, krvs att du besitter goda soldategenskaper med i grunden sunda och mnskliga vrderingar som ocks accepteras i vrt samhlle.
Soldat och mnniska

I krig kommer du att utsttas fr mnga situationer dr det ovissa och ofrutsedda spelar en mycket stor roll. Perioder d situationerna stndigt frndras kommer att blandas med lnga tider av oviss vntan. Det r endast genom ett initiativrikt och handlingskraftigt upptrdande, grundat p kunskaper, frdigheter och erfarenheter som du effektivt kan bidra till att angriparen besegras. Sammanhllningen och gemenskapen inom ditt frband r andra viktiga grundstenar fr att n framgng. Ditt agerande mot fienden och civila styrs av folkrtten. Att utveckla ett msesidigt frtroende mellan personalen inom frbandet r viktigt fr den fysiska och psykiska uthlligheten. Frtroendet fr din egen och frbandets gemensamma utrustning r ocks avgrande fr att n framgng. Kamratskap, disciplin, omedelbar lydnad, sjlvkontroll och yttre kontroll r begrepp som mste kombineras fr bsta mjliga anpassning till stridsfltets mnga och svra situationer. Kamratskapet ska bygga p vetskapen om varandras styrkor och svagheter. Disciplin fr inte byggas p tvng, manipulation eller liknande. Den ska i stllet baseras p samhrighet och solidaritet fr gruppens bsta som inte sidostts fr sjlviska intressen. Det r av stor vikt att var och en inser sin roll i frbandet, bl a fr att frst vikten av omedelbar lydnad, s att t ex samarbetet i precisa och snabba lgen ska fungera. Som soldat mste du lita p din chefs frmga och avsikter nr han fattar beslut, likvl som chefen mste kunna lita p din frmga att lsa din specifika uppgift i frbandet. Som soldat i internationell tjnst mste du kunna agera lugnt, bestmt och opartiskt. Du mste ocks kunna lsa tvister och konflikter utan vld. Ditt agerande styrs av folkrttens bestmmelser och de regler fr vldsanvndning som gller just d (ROE = Rules of Engagement). Frdomar och nedltande attityder gentemot andra folkslag r inte acceptabelt.
Kom ihg att ditt frband aldrig blir starkare n dess svagaste lnk.
Basskerhetsgrupp skyddar fartyg
Ls mer om din roll i Frsvarsmakten i Svensk soldat.
Vilja och sjlvdisciplin r att i alla lgen och utan hnsyn till dig sjlv gra ditt bsta. Hur svra och farliga omstndigheterna n blir s mste dina kamrater lita p att du gr ditt jobb. Sjlvfrtroende byggs p kunskap, frdighet, frstelse och erfarenhet. Fr att uppn detta krvs mlmedveten och mnga gnger hrd trning. Uthllighet och hrdhet uppns genom vilja, sjlvdisciplin och att aldrig frsitta en chans att frbttra sina soldatfrdigheter. Fiendens situation r lika svr som din och den som hller ut lngst kommer sannolikt att segra.
Spaning med attackdykare

Foto: Jonny Lindahl (SAAB), FBB
Klargring av JAS 39 Gripen
Svenska soldater i internationell tjnst
Foto: Sven ke Haglund, FBB
Som soldat, oavsett befattning i frbandet, ska du veta fljande:
10
Krigets lagar
Krigets verkningar kan drabba oss alla. Drfr mste var och en knna till vad han eller hon har fr skyldigheter och rttigheter. Folkrtten, eller den internationella rtten, reglerar frhllandet mellan stater i bde fred och krig. De folkrttsliga reglerna berr stridande, icke stridande, militra och civila personer. Som soldat mste du knna till innebrden av ordet kombattant, som r ett internationellt verenskommet begrepp. Det anger vilka som direkt fr delta i striderna och som ska behandlas som krigsfngar om de ger upp motstndet. Kombattanter r medlemmar av stridskrafterna, utom sjukvrdspersonal och militrprster organiserade motstndsrrelser, under frutsttning att de br sina vapen ppet nr de frbereder och deltar i strid. I vissa fall krvs ven att igenknningstecken brs. Gemensamma krav fr alla kombattanter r att de ska st under ansvarigt befl och iaktta folkrttens regler nr de utvar sin verksamhet. All personal inom Frsvarsmakten ska flja folkrttens regler. Den som deltar i strid och bryter mot dem riskerar att frlora sitt folkrttsliga skydd. Du kan ocks stllas till ansvar om du begtt en handling som strider mot folkrtten, ven om det skett p order. Att kunna folkrtten r en frutsttning fr att kunna lsa sin uppgift bde vid krigshandlingar i Sverige och under internationella uppdrag.
Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Foto: ITAR TASS, Pressens bild
11
En sammanstllning av viktiga Krigets lagar har skett som kallas Soldatreglerna. Soldatreglerna ingr som en vsentlig del i den grundlggande folkrttsutbildningen. Du ska i praktiska situationer i flt kunna handla enligt soldatreglerna. De beskrivs hr kortfattat. 1. Bekmpa endast fiendens kombattanter och ml av militr betydelse! ven frband som inte har strid som huvuduppgift, t ex underhllsfrband och ingenjrsfrband, fr bekmpas eftersom de fyller sin funktion och p s stt har militr betydelse. Frband som skyddas av folkrtten, t ex sjukvrdsfrband, fr dremot inte bekmpas. 2. Vlla inte ondigt lidande eller strre skada n som fordras fr att lsa din uppgift! Mlet fr krigfringen ska vara att sl ut motstndarens materiel och frstta hans soldater ur stridbart skick inte att tillfoga dem ondigt lidande. Det r frbjudet att anvnda vapen, projektiler, materiel och metoder som frorsakar ondigt lidande eller ondigt svr skada. Det r exempelvis frbjudet att ndra ammunitionen till eldhandvapen och kulsprutor i syfte att stadkomma ondigt svr skada. 3. Bekmpa inte en fiende som gett upp motstndet eller frsatts ur stridbart skick! Ur stridbart skick r t ex den som klart uttrycker att han vill ge upp motstndet eller inte lngre kan frsvara sig, t ex p grund av skada eller sjukdom. Personen r skyddad endast om han avstr frn fientliga handlingar och inte frsker fly. En person som nrmar sig med vit flagga eller dylikt (parlamentr) fr inte bekmpas eftersom han anses ha gett upp striden tillflligt i syfte att frhandla. Parlamentr fr inte avvpnas.
Endast ml av militr betydelse fr bekmpas skilj p kombattanter och civila
Distinktionsprincipen = att skilja p militra ml och andra personer eller objekt som inte har ngot militrt vrde.
Mlet fr krigfringen r att frstta fiendens soldater ur stridbart skick inte att tillfoga dem ondigt lidande
Foto: Jurij Kozyrev, Pressens bild
Foto: Jurij Tutov, Pressens bild
Soldatreglerna
12
4. Avvpna fngar och verlmna dem till din chef!

Foto: EPA, Pressens bild
Var frsiktig nr du avvpnar en fnge. Lt en kamrat skydda dig. En krigsfnge har rtt att behlla klder, hjlm, skyddsutrustning, frplgnadsutrustning och identitetshandlingar samt personliga tillhrigheter som inte har ngot underrttelsevrde. Han ska ocks f den vrd som hlsotillstndet krver. Dricksvatten tillhandahlls om mjligt. Misshandel eller andra hmndtgrder mot fngar r frbjudet. 5. Behandla srade, sjuka och skeppsbrutna lika, oberoende av om de tillhr vra styrkor, fienden eller civilbefolkningen! Alla srade, sjuka och skeppsbrutna ska under alla frhllanden respekteras och skyddas. De ska i strsta mjliga utstrckning och med minsta mjliga drjsml f den sjukvrd och omsorg som deras tillstnd krver, under frutsttning att de avstr frn varje fientlig handling. 6. Respektera och skydda civilbefolkningen! Undvik om mjligt att skada civil egendom! Plundring r frbjuden!
Krigsfngar skyddas ocks av folkrtten
Foto: Jurij Kochetkov, Pressens bild
Anvnd endast stridsmetoder och stridsmedel som kan riktas mot ett bestmt militrt ml. Att bekmpa fienden kan ibland innebra allvarliga risker att skada civilbefolkning och civil egendom. I varje sdant fall ska du gra klart fr dig om de frdelar som kan ns med bekmpningen r tillrckliga skl fr den skada som kan drabba civilbefolkningen. Civila ml r alla freml som inte utgr ml av militr betydelse. Sdan egendom ska man undvika att skada.
Civilbefolkningen ska vara skyddade mot stridshandlingar
Proportionalitetsprincipen = risken fr civila och skador p civil egendom mste st i rimlig proportion till den militra vinsten som kan uppns.
13
7. Respektera personal och freml som har srskilda folkrttsliga knnetecken, t ex Rda korset! Vissa skyddade personer och freml har srskilda identitetskort och knnetecken. Dessa r Rda korset (Rda halvmnen) som fr anvndas fr att skydda byggnader i vilka hlsooch sjukvrd bedrivs. Rda korset fr ven anvndas fr att skydda hlsooch sjukvrdspersonal, sjlavrdspersonal samt sjukvrdsmateriel. Sjukvrdsenheter och sjukvrdstransporter fr inte bekmpas. Sjukvrdspersonal har rtt att bra personlig bevpning fr att skydda sig sjlva, srade och sjuka. Vissa kulturfreml, t ex historiska minnesmrken, konstverk och platser fr religionsutvning av srskild betydelse. Civilfrsvarsanlggningar, t ex skyddsrum och ledningscentraler fr civilfrsvaret. Anlggningar och installationer som innehller farliga krafter, t ex krnkraftverk och dammbyggnader. Parlamentr med fljeslagare med vit flagga (ombud som i krig snds frn den ena krigfrande sidan till den andra med fullmakt att frhandla). Du fr inte gruppera nra sdana frband/ byggnader som br dessa tecken (utom fr bevakning) d riskerar vi att den eld som riktas mot vra militra enheter trffar de skyddade enheterna och byggnaderna.
Personal/freml
Sjukvrdspersonal, -enheter, -transporter samt militrprster Anm. Islamska lnder anvnder halvmnen. OSS anvnder rda korset och/eller halvmnen Vissa kulturfreml Rda korset Rda halvmnen
Det r frbjudet att bekmpa fordon med Rda korsets mrkning
Knnetecken
Civilfrsvaret Anlggningar och installationer som innehller farliga krafter Parlamentr (vit flagga)
Foto: Kristofer KS Sandberg, FBB
14
8. Ingrip fr att frebygga brott mot dessa regler! Ingrip och rapportera varje vertrdelse till din chef! Plundring r frbjuden. Den som ger upp fr inte utsttas fr vld! Ingrip bl a om ngon frbereder folkrttsbrott. Folkrttsbrott innebr bl a att falskt anvnda det skydd som folkrttens regler ger fr att drmed skada motstndaren, t ex anvnda skyddsemblem fr att dlja militr verksamhet. Det r ocks folkrttsbrott och drmed frbjudet att ltsas vara stridsoduglig p grund av srskada eller sjukdom att anvnda neutrala staters eller Frenta Nationernas tecken, emblem eller uniformer, fr att drmed utnyttja sin skyddade stllning fr att skada motstndaren Det r ven frbjudet (men anses inte som folkrttsbrott) att anvnda motstndarens flaggor eller militra emblem, gradbeteckningar eller uniformer fr att vilseleda och skada motstndaren.
Du r skyldig att ingripa och rapportera vertrdelser mot folkrtten
Foto: Vladimir Svartsevich, Pressens bild
15
Srskilda bestmmelser fr sjkriget

verlevande i vattnet som avstr frn fientlig handling fr inte bekmpas.
Foto: Lennart Andersson, FBB
En rddningsaktion till sjss fr inte stras. rlogsfartyg som stannat fr att ta hand om verlevande i vattnet fr sledes inte beskjutas under rddningsaktionen. Ett handelsfartyg fr vara bevpnat men endast fr sjlvfrsvar. Det har rtt att gra motstnd mot rlogsfartyg som frsker uppbringa eller snka fartyget. Attackdykare fr bekmpas.
Exempel p rddningsflotte
Srskilda bestmmelser fr luftkriget

Det r frbjudet att beskjuta den som rddar sig med fallskrm. Om den ndstllde vergr till att strida nr han ntt marken fr han bekmpas. Det r tilltet att bekmpa luftburna trupper. Fallskrmstrupp fr sledes bekmpas ven under hoppet.
Luftlandsttning fr bekmpas
16
Psykologisk krigfring
Foto: Sven-ke Haglund, FBB
Kampen mot den psykologiska krigfringen frs bst med snabb, korrekt och fullstndig information
Yttrande- och informationsfriheten hr till de viktigaste delarna av det demokratiska samhllet. Grunden fr samhllets informationsflde r en fri opinionsbildning. I Sverige fr vi information och nyheter via fria och oberoende nationella och internationella medier. Ingen statlig myndighet ska genom ptryckning eller censur f bestmma vad som r rtt eller fel, vare sig i fred eller krig. I krig blir informationen om vad som hnder ofta frdrjd eller ofullstndig. Soldater och andra medborgare kan bli oroliga och rdda fr vad som kan intrffa. Myter 1) och rykten 2) kan uppst och spridas utan att ngon medvetet frsker ge upphov till dem. Men de kan ocks planteras och spridas av sdana som gr fiendens renden och medvetet frsker skapa misstro, kad oro och uppgivenhet. En milj som knnetecknas av brist p fullstndig information r inte sllan grogrund fr myter, rykten och konspirationsteorier, t ex tankar om frestende hot eller faror som ngon grupp i hemlighet planerar att stta i verket. Det bsta sttet att mta sdana ovissa situationer r att vara kritisk till obekrftade eller ofullstndiga uppgifter. Frga den som lmnar sdana uppgifter eller antydningar varifrn de kommer och om de kan bekrftas. Ta grna initiativ till diskussion bland kamraterna om vilken kvalitet som finns p olika uppgifter eller information som cirkulerar. Allvarliga och illasinnade rykten ska du rapportera till din nrmaste chef.
1) Historier med overifierade underlag, ofta helt eller delvis phittade. 2) Svrverifierad information av oftast ovanlig, uppseendevckande, spnnande, nedsttande eller farlig natur. Rykten sprids medvetet genom propaganda eller desinformation. Rykten kan ocks spridas omedvetet.
I Sverige fr vi information och nyheter via fria och oberoende nationella och internationella medier
Foto: Jonte Wentzel, Pressens bild
17
Fienden frsker ocks genom medvetet felaktig eller vilseledande information (desinformation 1)) eller genom ensidig och ibland hotfull information (propaganda 2)) manipulera vra uppfattningar och vrderingar fr att p s stt f oss att g hans renden. Han kan t ex frska skapa intryck av att vrt samhllsskick inte r vrt att frsvara, att soldater och civila vilseleds och bedras av statsledning och militra chefer, att vr frsvarsfrmga r undermlig, att de soldater som ger sig kan klara sig frn det hot som kriget utgr, att civila lider och skadas genom att vrt land gr motstnd osv. Fientlig desinformation och propaganda via radio, TV, tidningar och Internet mts bst genom ppen och fri diskussion grundad p tillgng till information frn fria och oberoende medier. Ta drfr initiativet till diskussioner om den fientliga propagandans syfte och innehll. Medverka till att avslja felaktig eller ofullstndig information som sprids i propagandasyfte. Kampen mot den psykologiska krigfringen frs bst med snabb, korrekt och fullstndig information. Anml till din chef om du tycker att informationen om olika frhllanden brister och be om ytterligare information nr sdan saknas.
Foto: Torbjrn Bostrm. Pressens bild
Sprid inte rykten utan frsk att f uppgifter bekrftade
1) Medvetet felaktig eller vilseledande information vars syfte r att skapa en viss frestllning om ngot. 2) Medvetet ensidig information vars syfte r att skapa en viss frestllning om ngot.
Knslig information kan av sekretesskl klassas som hemlig fr att inte fienden ska kunna utnyttja den i syfte att skada vrt samhlle och frsvar. Endast den som behver informationen fr sin tjnst fr ta del av den.
Fienden kan komma att anvnda vlknda personligheter frn media och vriga delar av samhllet fr att frmedla propaganda och falsk information. Detta kan ltt genomfras med hjlp av modern teknik, dr vlknda ansikten och rster, som man normalt kan lita p i massmedias rapportering, frndras p digital vg och blir ett verktyg fr fiendens krigfring. Den moderna tekniken kommer att stlla nnu hgre krav p den enskilde soldaten att kritiskt granska all information
18
Elden
KAPITEL
Elden
Elden
19
Elden
Vra vapen Vapnet din livfrskring Eldberedskap Eldstllning Mlangivning Avstndsbestmning Fartbedmning Eld med eldhandvapen och kulsprutor Eld med handgranater Eld med pansarvrnsvapen Eld mot luftml Eldobservatr 20 23 24 28 30 35 40 41 48 50 66 69
Oavsett vilken befattning du har mste du kunna hantera ditt personliga vapen samt de understdsvapen och ammunitionssorter som finns i din grupp. Din kunskap om vapenhantering mste dessutom frenas med ett gott omdme fr att frhindra olyckor och tillbud.
20
Elden Elden
Handgranater
Vra vapen
Vapnen nedan r vanligt frekommande. De r lika bra som fiendens motsvarande vapen. Det r mycket viktigt att du lr dig hantera de vapen som du ska anvnda p ett professionellt stt. Om du tillflligt under strid mste anvnda ett vapen som du inte lrt dig hantera s frga befl och kamrater hur du ska gra. Frsk ocks att sjlv lra dig vapnet med hjlp av vad du vet om andra vapen.
Eldhandvapen
Sprnghandgranat 56 (Shgr 56)
Sprnghandgranat 90 (Shgr 90)
Kulsprutepistol (Kpist m/45)
Pistol (Pist 88)
Sprnghandgranat 2000 (Shgr 2000) Automatkarbin 4 (Ak 4)

Ak 4 frekommer med optiskt riktmedel (kikarsikte) och 40 mm granattillsats
Chockhandgranat 96 (Chgr 96) Automatkarbin 5 (Ak 5)

Ak 5 frekommer med kort pipa, optiskt riktmedel (kikarsikte) och 40 mm granattillsats
RKHGR 4
Prickskyttevapen
2 min
Rkhandgranat 4 (Rkhgr 4) Prickskyttegevr 90 (Psg 90)
Automatgevr 90 (Ag 90) Rkhandgranat 56 (Rkhgr 56)
Elden Elden
21
Kulsprutor
Frsvarsladdningar
Kulspruta m/58B (Ksp 58B)
Kulspruta m/90 (Ksp 90)

Ksp 90 frekommer med kort pipa
Frsvarsladdning 21 (22)
Minor
12,7 mm tung kulspruta (Tksp)
Fordonsmina 13 (13R)
Granatspruta (Grsp)
Pansarvrnsvapen
Fordonsmina 14
Granatgevr m/48 (Grg 48) Pansarskott m/86 (Pskott 86)

Granatgevret frekommer i kolfibermaterial och benmns Grg m/86
Stridsvagnsmina 5
Pansarvrnsrobot system 55 (Pvrb 55) TOW
Pansarvrnsrobot system 56 (Pvrb 56) BILL
Stridsvagnsmina 6
22
Elden
Elden
23
Vapnet din livfrskring

Frskringen gller dock frst nr du har vat att anvnda vapnet s att du behrskar det i alla situationer. Handgrepp och skjutregler mste sitta i ryggmrgen vrdar vapnet enligt SoldR Mtrl Vapen. Det innebr att du gr vapenkontroll fre, under och efter anvndning samt rengr och smrjer vapnet med jmna mellanrum. Huggvapen ska skarpslipas. P eget initiativ gr du daglig tillsyn minst en gng per dygn. Srskild tillsyn sker p order Hantera alltid vapen med respekt, skerhet och omsorg. Stll aldrig ett vapen lutat mot t ex ett trd. Risken r att vapnet vlter och att riktmedlet kan skadas. Om du fljer dessa enkla regler kommer dina vapen att fungera nr det verkligen gller. Hantering av vapen beskrivs ocks i SoldR Mtrl Vapen och SkjutR.
Hantera alltid ditt vapen som om det vore laddat!
Den som bst hanterar sina vapen och skickligast utnyttjar terrngen vinner.
24
Elden
Eldberedskap
Normal eldberedskap
Du ska alltid ha vapnet inom rckhll och kunna skjuta snabbt. Det gller att ppna vlriktad eld fre fienden. Om du tillflligt mste lgga ifrn dig vapnet fr att ha hnderna fria s r en bra metod att lgga vapnet med pipan ovanp foten. D vet du alltid var du har det och dessutom skyddar du vapnet frn nedsmutsning. Du kan ven ha vapnet hngande p kroppen med hjlp av vapenremmen. Ett pansarskott som du br p ryggen ska du snabbt kunna lossa utan att brremmen fastnar i utrustningen. Om du br pansarskottet med mynningen mot hger axel kan du i mycket brdskande stridssituationer, utan att lossa vapnet, dra fram det ver axeln och gra det skjutklart.
Lgre eldberedskap fr du endast ha p order.
P brstet gevr
Skyttegrupp skyddar urlastning av stridsfordon
Hgsta eldberedskap risk fr sammanstt

Nr sammanstt med fienden vntas ska du kunna skjuta p kortare tid n en sekund och dessutom trffa mlet. Ha alla sinnen p helspnn och hll vapnet i frdigstllning med axelstdet mot axeln. Vid de tillfllen d du inte har stridsbltet p dig eller i nrheten br du flytta ver extra magasin till uniformsfickorna.
Exempel p gende frdigstllning
Elden
25
Frdigstllning
Frdigstllning r utgngsstllning fre anlggning och innebr bl a att vapnet r laddat och oskrat blicken riktas mot eld-/observationsomrdet vapnet hlls s att du snabbt kan gra anlggning avtryckarfingret hlls borta frn avtryckaren
Kommando: Frdigstllning!
Liggande frdigstllning och anlggning
Gruppchefen kan genom kommando ndra gruppens vapenalternativ d strid mot pansar vntas.
Kommando: Pansar Frdigstllning!
Knstende frdigstllning och anlggning
Anlggning
Anlggning innebr att du direkt ska kunna ppna eld mot upptckta ml, mot lokaliserade men inte synliga fiender eller angiven punkt i terrngen. Det innebr bl a att vapnet r laddat och oskrat vapnet riktas mot mlet/eldomrdet avtryckarfingret stts an mot avtryckaren du tar tryckpunkt p vapnet om sdan finns
Kommando: Anlggning! eller Pansar Anlggning!
Stende frdigstllning och anlggning
Val av vapen
Ofta fr du order om att du ska bra ditt pansarskott i frdigstllning i stllet fr eldhandvapnet. Du mste alltid vara flexibel och anpassa dig efter hur terrngen frndras under framryckning. Om det r uppenbart att det inte gr att skjuta med pansarskottet dr du r, br d eldhandvapnet i frdigstllning. Om du framrycker genom tt vegetation mot ett skogsbryn fr att kunna bekmpa ett stridsfordon lngre fram s vxla i tid s att du har pansarskottet i frdigstllning.
Pansarskottsalternativ eldhandvapnet p ryggen
Vid frflyttning och stllningsbyten i fred skall vapnet vara skrat!
26
Elden
Vapenhantering
Anml om fljande intrffar: Eldavbrott
Vid vningar i fredstid gller srskilda skerhetsbestmmelser vid vapenhantering. Bestmmelserna meddelas av ditt befl.
anml Eldavbrott! och tgrda direkt. Din stridskamrat ska d skydda dig tills du r eldberedd igen. Behov av att byta magasin eller kassett anml Magasin! eller Kassett!och tgrda direkt. Din stridskamrat ska d skydda dig tills du r eldberedd igen. Halva ammunitionsmngden frbrukad anml Hlften av ammunitionen kvar!. Ammunition slut anml Ammunition slut!. Om mjligt utjmna ammunition inom gruppen eller hmta mer. Avpassa rstlget efter situationen ge tecken om mjligt! Om gruppen ska genomfra samlat magasinsbyte, t ex fre framryckning, kan gruppchefen kommendera: Byt magasin! Gruppen gr d halt, gr ner i skydd eller i knstende frdigstllning och byter snabbt magasin. Varje man mste hela tiden kunna observera framt. Fr att behlla hg stridsberedskap d gruppen t ex frsvarar en stridsstllning s kan gruppchefen kommendera magasinsbyte omgngsvis eller att varannan man (stridsparsvis) byter sitt magasin samtidigt.
Tecken fr behov av ammunition anvnds d ammunitionen r eller hller p att ta slut
Se till att du har trnat s att du snabbt och utan att behva titta ner kan genomfra magasinsbyte. Ditt och dina kamraters liv kan hnga p dina frdigheter!
Kommando: 1. grupp! Vxelvis inom stridsparen! Byt magasin!
Ettorna i stridsparen pbrjar magasinsbytet och anmler drefter till tvorna: Klart!
Elden
27
Du mste ocks kunna byta magasin eller kassett under framryckning. Frsk att rkna antalet skott som du skjuter s att du fr en uppfattning om nr du ska byta magasin, ven om inte gruppchefen kommenderar magasinsbyte. Hll reda p vilka magasin och kassetter som r pfyllda och vilka som r tomma. Stoppa tomma magasin innanfr jackan s slipper du blanda tomma och fulla magasin. Du kan ocks tejpa ihop tv magasin till ett dubbelmagasin (jgarmag) fr att underltta magasinsbyte. Lgg en pinne mellan magasinen innan du tejpar s att de ltt gr att f in i magasinsstyrningen. Har du tillgng till sprljusammunition kan du fylla p magasinet med sprljuspatroner i botten vilket varnar dig nr ammunitionen i magasinet hller p att ta slut. Gruppchefen kan fylla p med sprljuspatroner hgst upp. Det underlttar mlangivning. Tnk p att ven den du skjuter p kan observera dina sprljus.
Dubbelmagasin
Din chef beslutar om och hur du ska fylla p med sprljusammunition.
Byte av magasin
28
Elden
Eldstllning
Eldstllning kallas den plats varifrn du ska kunna skjuta. Om mjligt ska du samtidigt vara skyddad mot upptckt och beskjutning. Ibland utser gruppchefen din eldstllning. P kommandot Eldstllning! eller vid ovntad sammanstt med fienden mste du dock sjlv snabbt kunna vlja en lmplig plats. Vlj eldstllning s att du fr fritt skottflt mot det ml eller mlomrde som angivits eller som du sjlv valt r skyddad mot upptckt och beskjutning har std fr vapnet, armbgarna och kroppen Fr att f en bra eldstllning ska du dessutom se till att undvika igonfallande freml utnyttja skuggan f rtt bakgrund vlja rtt sida av freml visa liten mlyta ha tillgng till en nra och bra skyddsstllning som inte bara skyddar mot insyn och beskjutning utan ven skrmar av din egen vrmeutstrlning ha frontalt skydd och flankerande skjutriktning
Kommando: Eldstllning!
Skyddsstllning intas p gruppchefens order d gruppen inte omedelbart behver vara eldberedd. Skyddsstllning kan ocks vljas fre eldstllning fr att inte riskera att gruppen rjer sin plats.
Kommando: Skyddsstllning! eller Hitom HJDEN skyddsstllning!
Kommandot kan kompletteras med terrngangivelser, t ex: Vid BJRKARNA mot VGSKLET Eldstllning!
Samarbeta inom stridsparet vid magasinsbyte
Elden
29
Om du har tid br du ven skottfltsrja s att du kan vlja eldstllning lngre in i skogen eller i bebyggelsen. Du fr dock inte riskera att i frvg avslja din och dina kamraters eldstllning fr fienden genom att visa dig eller vsnas obetnksamt. Frga din chef! Om du inte har i uppgift att observera eller inte omedelbart behver vara eldberedd ska du ta skydd hlla samband med sidokamrater byta magasin om du har skjutit
fylla p tomma magasin samt placera extra ammunition och magasin s att de r ltt tkomliga utnyttja varje tillflle fr att grva och frbttra skyddet eller ska efter en ny och bttre eldstllning kontrollera och vid behov smrja vapnet med olja
Vxeleldstllning = ny eldstllning samma eldomrde. Alternativ eldstllning = ny eldstllning nytt eldomrde.
30
Elden
Klockan 9! Helikopter!
Exempel p mlangivning
Tala samma sprk!
Mlangivning
Det kan vara mycket svrt att upptcka exakt var fienden finns, ven om kulor och projektiler viner i luften och du hr mynningsknallarna frn fiendens vapen. Du mste drfr p ett enkelt och snabbt stt kunna tala om fr chefen och kamraterna var du har upptckt ml. Det r ndvndigt att alla talar samma sprk vid mlangivning, s att inga missfrstnd intrffar.
Du kan ven ange ml eller frtydliga mlangivning med sprljus eller rksprpatron.
Elden
31
Angivningsmetoder
Med hjlp av fljande metoder anger du mlet: Ange mlet direkt, om ingen frvxling kan ske. Ange i andra fall mlet i frhllande till ett terrngfreml eller en plats i terrngen som inte kan missuppfattas. Ange mlet i frhllande till en av de utgngspunkter fr mlangivning (UPM) som chefen angivit. Om chefen inte angett UPM och om det inte finns ngon framtrdande punkt i terrngen eller det r mycket brttom anger du mlets position i frhllande till dig sjlv och dina kamrater med ett klockslag. Klockan 12 r i framrycknings- eller frontriktningen.
FISKESTUGORNA RUINEN
Kommando: Observation (framt)! Observera mot eldomrdet. Vapnet hlls i frdigstllning.
Rakt fram Omedelbart hger 0-30 Snett hger 800 (45)
Rakt till hger 1600 (90)
VGSLUTET
Observation framt! Utgngspunkter fr mlangivning! Rakt fram RUINEN 200! Vnster FISKESTUGORNA 350! Hger VGSLUTET 250! RUINEN anlggning! Avstnd? Sikte? Jag observerar vriga skydd!
Exempel p utgngspunkter fr mlangivning
32
Elden
Angivning av svrupptckta ml
I frhllande till framtrdande terrngfreml eller utsedda utgngspunkter fr mlangivning kan svrupptckta ml anges p flera stt. Hr beskrivs de vanligaste.
Vad r streck? Sidvinkeln mellan utgngspunkt och mlet kan anges i streck. En cirkel (360) r indelad i 6300 (streck). 1 r 1/1000 av avstndet. 1 r 17,5 streck.
Riktningsangivning med hjlp av streckmetoden
Riktningar anges i streck dr norr rknas som 0000 (6300). Sderut blir sledes 3150. Mtskiva M21 och frsvarets kompasser har streckskala.
Riktning kan tas ut med hjlp av kompass eller mtskiva M21
Mlangivning med RT-koordinater beskrivs i Soldaten och kartan.
B
1 2 3 4
91 81
20 1
6 2 4 4 6 8
26 25 24
58
4. Befinner du dig vid A kan du med hjlp av kompassen ta riktningen till B. Bibehll kompasshuset instllt p den riktning som framgick enligt punkt 3 5. Vrid hela kompassen tills norrpilen pekar mot norr i kompasshuset 6. Kompassens marschriktningspil pekar nu mot B
20
56
40
54
60
19
52
39
50
38
48
18
37
46
36
44
M21 centrumpunkt ska ligga p en meridian
17
42
34
38
35
40
16
33
3. Ls av antalet streck
36
32
40 39 38 37
34
15
42 41
32
31
54
4 43
36 3 53
30
30
28
14
29
4 46
43 33
26
28
47
24
31
13
27
22
26
18
20
12
25
16
24
14
27 28 29 30
11
23
12
22
10
19
1:5
18
00
17
10
23 22 21
16
12
15
14
16
14
10
20
21
2. Vrid kompasshuset s att linjerna gr i nord-sydlig riktning. Norr p kompasshuset ska peka mot norr p kartan
13
20 18
12
22
71 6
11
24
26
15
10
01
11 5
14
02
00
30 28
13
12
03
18
32
11 10
04
1:2
09 08 07 06 05
34
00
36
1:1
40 38
28
42
44
46
50 48
38
52
54
1. Placera kompassen respektive M21 parallellt med linjen mellan A till B respektive C till D
56
60 58
48
62
64
10
66
11
70 68
58
12
72
13
74
14
76
15
80 78
16
82
17
84
18
86
19
90 88
20
92
10
5 6 7
94
96
10 98
19 83
60
56 54 52
68 66 64 62 12 24
13 26 25
0 72 B 05 1 -8 M2 42 a 32 kiv ts M M
50
46
11
22 21
23
10
44 42
20
40
36 8 34 32 16
19 18
9 17
30
26 6 12
15 14
7 13
20
16 14 12
10
62
4
60 61 8
10
8 6 2 4 4 2 1 2 1 3
3 6 5
59 58
57 56 55 54 53 52
51
50
49 48
Elden
33
Vinkelangivning med hjlp av streckmetoden
Streck anvnds som skala i kikarsikten, avstndsinstrument och kikare. Streckskalan (streckplattan) kan anvndas som hjlpmedel vid mlangivning utifrn en utgngspunkt.
Anml omedelbart om du inte uppfattar en mlangivning. Exempel: Jag ser inte stridsvagnen! eller repetera!
0 1 2 3 4
Rda huset! Hger! 40 ! Stridsvagn!
40
35
40
20
Angivning av ytml: BJRKEN bredd hger (vnster) till staketet djup bortt (hitt) till SKOGSBRYNET
Kpist
Ak 4
Ak 5/Ksp 90
Ksp 58
Riktmedlen tcker dessa bredder nr vapnen hlls i anlggningsstllning
Fingermetoden
Ska du mta sidvinkeln med hjlp av fingrarna hller du armen rak utan spnning och syftar ver bjda fingrar. Vinkelmtten anges vanligen som ett, tv, tre fingrar eller en hand (fyra fingrar), men kan ocks anges i streck. Mt frn den kant p utgngspunkten som r nrmast mlet.
Rda huset! Hger! Tre fingrar! Ksp!
100
30
34
Elden
Klockmetoden
I motsluttande terrng eller om du befinner dig hgt kan du anvnda klockmetoden.
10 9
11
12
2 3 4
8 7 6
Klockan 1 Helikopter!
Rda huset! Klockan tv! Ljusa udden! Stridsvagnar!
Klockmetoden frn din egen plats
Klockmetoden frn utgngspunkt
Ordningsfljd vid mlangivning
Ml till vnster (hger) om utgngspunkten
Ml ver (under) utgngspunkten
Ml hitom (bortom) utgngspunkten
1. Utgngspunkt: Bjrken! 2. Riktning: 3. Vinkelmtt: 4. Ml: Hger! Tre fingrar! Stridsvagn!
1. Utgngspunkt: Bl bilen! 2. Riktning: 3. Vinkelmtt: 4. Ml: ver! Tv fingrar! Skyttar!
1. Utgngspunkt: Udden! 2. Riktning: 3. Plats: 4. Ml: Hitom! I buskarna! Skytt!
Angivning i sida och djup (hjd) kombineras om s behvs. Lget i sida anges frst.
Elden
35
Avstndsbestmning
Din frmga att bestmma avstnd, och drmed kunna vlja rtt sikte och riktpunkt, r direkt avgrande fr att f trff eller inte. Du kan mta avstndet med laser eller mtlina. Om det finns eldledare, eller ngon som har avstndsinstrument i nrheten, be dem mta t dig bedma avstndet med avstndsinstrument (AI), karta, jmfrelseavstnd, gaffling, stegning eller genom berkning med hjlp av MAS-formeln. Strre noggrannhet fr man om hela gruppen bedmer och man sedan anvnder ett medelvrde
E-grupplaseravstndsinstrument
Avstndsmtning med e-trupplaseravstndsinstrument
Att mta avstnd

Du kan mta med mttband eller vgmtaren p ett fordon. Du kan sjlv tillverka en mtlina. Gr s hr: anvnd ett rep eller grovt snre och mt upp 20 meter lina. Gr en gla i vardera nden. Nr du mter fster du ena glan runt en pinne i marken. Du kan d ltt rycka loss linan frn frmre mtpunkten och fortstta mtningen. P detta stt gr det bra att mta ensam.
Studera instruktionsboken fre anvndning av laserinstrument. Du kan annars skada dina eller dina kamraters gon.
36
Elden
Att bedma avstnd

I allmnhet bedmer du fr kort om mlet r solbelyst om mlet avtecknar sig skarpt mot bakgrunden om vissa strckor av avstndet till mlet inte syns eller utgrs av vatten
Foto: Marinen
nr du r upphetsad eller rdd I allmnhet bedmer du fr lngt om du har solen i gonen om mlet r otydligt lngs aller och raka gator om du befinner dig hgt ovanfr markplan
I skrgrdsmilj kan det vara ltt att bedma avstndet fr kort
Du kan bedma avstnd 400 m 300 m
200 m
Mer n 200 m Mindre n 400 m
genom att gaffla, dvs bestmma ett lngsta och ett kortaste avstnd och sedan ta medelvrdet
50 m 6 x 50 m = 300 m
med ledning av stolprader eller liknande
Elden
37
Stegning
Du kan ocks stega. Under utbildningen fr du provg och provspringa p vg och i terrng och rkna hur mnga dubbelsteg du behver fr 100 meter. Kom ihg vrdena!
D du sedan mter avstnd genom stegning ska du brja stegrkningen p nytt fr varje 100 meter. Om det r ett lngre avstnd tag grna upp en pinne eller liknande fr varje 100 meter. D slipper du brja om ifall du tappar rkningen. Ibland kan du ocks mta p kartan nr du ska ta reda p lngre avstnd.
100 m 300 m 100 m
100 m
genom att dela upp avstnden och sedan summera
3 x 100 m = 300 m
med hjlp av minnesbilder
38
Elden
Avstndsberkning med hjlp av MAS-formeln

M Ax S M = Mlets bredd (m) A = Avstnd (km) S = Storlek (streck) = Avstnd x Storlek = Mlets bredd/Storlek = Mlets bredd/Avstnd
Exempel: Trupp En soldat r ca 0,5 m bred ver axelpartiet. Soldaten tcker precis kornet p din ak, dvs ca 2,5 . Avstndet till soldaten r d = 0,5 m / 2,5 = 0,2 km = 200 m.
0,5 m
2,5
Rkna avstnd i km A = M/S A = 0,5/2,5 A = 0,2 km A = 200 m
Exempel: Pansarfordon Ett pansarskyttefordon r ca 7 m lngt. Fordonet tcker precis siktet p ditt pansarskott, dvs 50 . Avstndet till fordonet r d = 7 m / 50 = 0,14 km = 140 m.
7m
Rkna avstnd i km A = M/S A = 7/50 A = 0,14 km A = 140 m
Elden
39
Avstnd 1000 m
Bredd 30 m
-
500 m A = 0,6 km S = 200 200 m
15 m
6m 3m
Rkna fellge i sida i meter M=AxS M = 0,6 km x 200 M = 120 m
100 m
30
Exempel: Eldreglering Du vet att avstndet till ett ml som din grupp bekmpar med artillerield r 600 meter. Artillerielden slr ner till hger om mlet. Du mter sidvinkeln frn mlet till nedslagen till 200 med hjlp av kikare eller fingermetoden. Fellget i sida = 0,6 km x 200 = 120 m. Du rapporterar fellget till artilleriet som d ndrar riktningen och trffar med nsta granat. Ett streck motsvarar en bredd lika med 1/1000 av avstndet, dvs 1 p 1000 meter = 1 m 10 p 1000 meter = 10 m 10 p 100 meter = 1 m 10 p 500 meter = 5 m
Avstndsbedmning utifrn objektets bredd och hjd
Anvnd kikare eller riktinstrument med streckskala.
50
Pskfordon 7 m lng Avstnd 100 m 200 m 300 m 400 m 0,5 m bred 1, 8 m hg 0,6 m bred
70 35 25 17
5 2,5 1,5 1,25
18 9 6 4,5
6 3 2 1,5
40
Elden
Fartbedmning
Fr att underltta bedmningen av hur fort ett ml rr sig kan du anvnda dessa tumregler.
Trupp
En soldat rr sig
Fordon
Genom att anvnda Midsommarafton-metoden kan du grovt bedma ett fordons hastighet. Metoden bygger p att du tar en syftpunkt, dvs en punkt d du bedmer att fordonet kommer att passera. Nr fordonet nr syftpunkten sger du tyst fr dig sjlv ordet midsommarafton och rknar drefter hur mnga lngder av fordonet som hunnit passera syftpunkten. Ett stridsfordon r ca 7 meter lngt. Det tar ungefr en sekund att sga midsommarafton.
gende
4
km/h
(1 m/s) springande
10
km/h
(3 m/s)
SYFTA
Midsommarafton 1 sekund
RKNA
Sidfart m/s = lngder x 7 km/h = lngder x 25
0 m/s
0 km/h
3,5 m/s
12,5 km/h
7 m/s
25 km/h
Tnk p!
Under strid, framfr allt p korta avstnd mot pansarskyttefordon, kan Midsommarafton-metoden vara svr att anvnda. Du hinner inte att bde syfta, rkna, rikta och avfyra. Du mste drfr trna dig i att instinktivt bedma ett fordons hastighet, snabbt rikta, skjuta och trffa.
10,5 m/s 37 km/h
14 m/s
50 km/h
17,5 m/s
63 km/h
Elden
41
Eld med eldhandvapen och kulsprutor

Skjutregler
Riktpunkt vljs med hnsyn till skjutavstnd och valt sikte mlets storlek sidvind mlets rrelseriktning och fart mlets synlighet skjutstllning vapnets skjutegenskaper ljusfrhllande eldgivningsstt
Riktar du s hr blir det trff Kpist Struket korn Centrerad kornskyddsring Trff Ett obetydligt riktningsfel medfr att du missar mlet Fr hgt Grovt korn Ak och ksp
Anvndande av vapnets riktmedel
Riktmedlens inbrdes lge mste vara exakt rtt i skjutgonblicket. Det innebr fr vapen med siktskra att kornet mste vara centrerat i sidled i siktskran och med verkanten i hjd med siktskrans verdel. Detta kallas struket korn. Fr vapen med hlsikte innebr detta att kornskyddsringen mste vara centrerad i bde sidled och hjdled i hlsiktet. Detta kallas centrerad kornskyddsring.
Vid snabba lgen anvnd jaktskott se ver bakre sikte och rikta med frmre korn. Bda gonen hlls ppna fr att inte begrnsa observationsomrdet
Kornet klmt till hger Till hger Vapnet lutar t vnster Till vnster lgt
Fint korn Fr lgt
Rikta lgt nr sikten r dlig du tar omedvetet fr grovt korn nr du skjuter automateld i stende utan std vapnet vill stegra sig.
42
Elden
Kulbanor vid olika siktesinstllningar
Kurvorna visar kulornas hjd i frhllande till siktlinjen. Sikte vljer du med hnsyn till skjutavstndet. Kan siktet inte stllas in p skjutavstndet vljer du i regel nrmast hgre sikte och riktar lgt.
Ak 4 och ksp 58
m 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 -0,2 -0,4 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Ak 4 och ksp 58
15 cm
20 cm
Avstnd 250 m Sikte 300
Ak 5
m 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 -0,2 -0,4 -0,6 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Ak 5
30 cm 10 cm 20 cm
Elden
43
Kpist
m 1,4 1,0 0,6 0,2 -0,2 50 100 150 200 250 300 500
Kpist
Avstnd 150 m! Anvnd 200 m sikte och sikta 30 cm under nskad trffpunkt!
Avstnd 150 m
30 cm
200 m sikte
Avstnd 250 m
70 cm
300 m sikte
Val av siktesinstllning
Grundsikte (stridssikte) r det sikte (avstnd) som vapnet r skottstllt p. Anvnd grundsiktet vid skjutning p kortare avstnd och p lngre avstnd d du inte hinner stlla om siktet. Grundsiktesinstllning i skjutavstnd varierar mellan olika vapen.
Vapen Kpist Ak 4 Ak 5 Ak 5b Psg 90 Ksp 58 Ksp 90 Grundsikte/stridssikte 100 meter 200 meter 250 meter 300 meter 300 meter 300 meter 300 meter
Vid ihllande eldgivning d pipan blir varm kan trffbilden sjunka ngot jmfrt med nr pipan r kall.
ndra inte p skottstllningen efter att du skottstllt p avstndet fr grundsikte. Avviker vapnets trffbild p andra avstnd lr dig avvikelsen och ndra riktpunkt
Vlj riktpunkt enligt bilderna om du har grundsiktet instllt.

Ak 4/Ak 5 Ak 4/Ak 5
Avstnd 50 m Sikte 200/250
Avstnd 100150 m Sikte 200/250
44
Elden
Riktning vid sidvind
Vindavdrift i dm
Om det blser sidvind vljer du riktpunkt t det hll varifrn det blser. Riktpunkten beror p avstndet till mlet, vindstyrkan och om det blser rakt eller snett frn sidan.
Lv rr sig
Avstnd 100 m 200 m 300 m 400 m
Sidvind 2 5 0 0,5 1 2 0,5 1 2 4
10 m/s 1 2 4 8 dm dm dm dm
Siktlinje Svag vind 2 m/s
Tunna kvistar rr sig

Siktlinje Mttlig vind 5 m/s
Grenar och mindre lvtrd rr sig

Siktlinje Stark vind 10 m/s
400 m
Vid skjutning med 9 mm ammunition blir avdriften 4-5 gnger strre

300 m
200 m
Skjut i regel inte p lngre avstnd n att du kan vlja riktpunkt inom mlytan. Det r svrt att trffa om man mste rikta vid sidan av mlet.
100 m
dm 0 1 2 3 4 5 6
5,56 och 7,62 ammunition
Framfrhllning vid rrliga ml
Ungefrlig framfrhllning p 100 m skjutavstnd:
0-15
km/h
15-40
km/h
Gende
40-60
km/h
60+
Springande
km/h
Elden
45
Eldppnande
I regel ppnar du eld p kommando. Nr faran fr dig eller frbandet r verhngande skjut utan order. Kontrollera att du kan skjuta inom hela det eldomrde du anvisats. Du fr inte ppna eld mot ml utanfr eldomrdet utom p gruppchefs order eller i sjlvfrsvar. Frskra dig om att det r fienden du skjuter mot. Skjut inte frrn du bedmer att du fr verkan.
Lngsta praktiska skjutavstnd med respektive vapen
0m
100 m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m
Strva efter att verraska fienden med din eld. Skjut inte bara drfr att kamraterna skjuter det kan orsaka eldpanik. Rikta hellre fr lgt n fr hgt. Nedslag och rikoschetter har psykisk verkan. Nedslag hitom mlet underlttar eldreglering. Fast eld om sdan frberetts skjuter du nr fienden rycker fram och sikten r s dlig att du inte kan skjuta observerad eld. Elden br ppnas samtidigt inom gruppen fr att ge bst effekt.
Kommando: Samtidigt eldppnande (Anlggning) Eld!
800 m 900 m 1000 m 1300 m 2000 m
Vapen
Ak 5 Ak 4
Am
5,56 stkprj 7,62 /10
Ak 5 B Ak 4 OR 40 mm granattillsats till Ak 4 och Ak 5
5,56 stkprj 7,62 /10
40 mm gsgr
Psg 90
7,62 /10
Fr psg 90 gller ett skott en trff
7,62 sk ptr 10 prick
Ksp 90
5,56 stkprj 7,62 /10

12,7 mm Pbrsprj Brsprj Slbrsprj
Ksp 58
stillastende ml rrliga ml
Ag 90
Tksp
12,7 mm Brsprj Slbrsprj
Grsp
40 mm Psgr
0m
500 m 600 m 700 m 800 m 900 m 1000 m 1300 m 2000 m
100 m
200 m
300 m
400 m
46
Elden
Eldens instllande
Elden instlls p tecken eller kommando: Avbryt avbryt eld upphr! (repeteras av varje man) Eld upphr! (repeteras av varje man) Nytt ml! Skydd! Avbryt! eller Frflyttning!
Tecken fr Avbryt avbryt eld upphr
Elden instlls ocks om civila eller egna soldater riskerar att trffas elden har haft avsedd verkan din eld inte lngre kan ge ngon verkan t ex skjutavstndet blir fr lngt du skjutit det antal skott som din chef beordrat hnsyn till ammunitionstillgng krver det
Tecken fr Frflyttning
fienden ger upp, dvs kastar sina vapen och strcker hnderna i luften fienden passerar ut ur ditt eldomrde (ver din skjutgrns)
Eldgivningsstt
Eldgivningsstten r patronvis eld eller automateld. I regel ska du skjuta patronvis eld utom med kpist med vilken du alltid skjuter eldskurar. Patronvis eld innebr att du skjuter ett skott i taget och det antal skott du bedmer behvs fr att lsa din uppgift. Tnk srskilt p att du riktar noga och gr en bra avfyring vid varje skott. P nrstridsavstnd (under 30 m) avges patronvis eld (1-3 skott) i snabb fljd mot samma ml (jaktskott). Varje skott ska trffa. I vissa situationer, enligt tabellen p sid 47, r det effektivare att skjuta automateld. Hur lnga eldskurar du ska skjuta beror p det ml du ska bekmpa och avstndet till mlet.
Mejning med ksp och hftskott med ak
P nrstridsavstnd (under 30 m) och mot stor mlyta (mnga ml) skjuter du lngre eldskurar. r avstndet lngre eller mlet mindre skjuter du eldskurar om 2-4 skott.
Elden
47
Eldgivningsstten tillmpas enligt fljande:

Stridsavstnd Korta (30-100 m) Patronvis eld 1-3 skott Automateld Eldskurar 8-12 skott (mejning) Automateld Eldskurar 2-4 skott Totalt 6-8 skott Upprepas vid behov (eldstt) Automateld Eldskurar 5-20 skott Automateld Eldskurar 20-30 skott (mejning) Automateld Eldskurar 5-20 skott (eldstt) Automateld Eldskurar 4-6 skott Automateld Eldskurar 4-20 skott (mejning) Automateld Eldskurar 4-6 skott Totalt 8-12 skott Upprepas vid behov (eldstt) Automateld Eldskurar 2-4 skott Automateld Eldskurar 15-20 skott (mejning) Automateld Eldskurar 2-4 skott Totalt 6-8 skott Upprepas vid behov (eldstt) Automateld Eldskurar 2-4 skott Automateld Eldskurar 4-6 skott Patronvis eld
Vapen Automatkarbin
Mltyp Punktml Ytml
Nrstrid (<30 m)
Lnga (>100 m)
Kulspruta 58
Punktml Ytml
( 250 m = 5 skott) (> 250 m = 10 skott) Automateld Eldskurar 5-20 skott
Kulspruta 90
Punktml Ytml
Kulsprutepistol
Punktml Ytml
Punktml (punktmlsbekmpning) = synliga och osynliga (men lokaliserade) ml inom vapnets skottvidd Ytml (yteld) = mot terrng dr flera synliga och osynliga punktml bedms vara grupperade
Eldstt anvnds vid nrstrid och strid p korta avstnd, mot ytml och osynliga ml. Elden kraftsamlas verraskande och momentant. Kan anvndas i stende, knstende och liggande stllning. Kommando: Eldstt! Jaktskott anvnds vid snabba lgen p nrstridsavstnd. Se ver bakre sikte och rikta med frmre korn. Bda gonen hlls ppna. Kan anvndas i stende och knstende stllning.
Hftskott kan i snabba lgen (sammanstt) anvndas vid nrstrid mot punktml. Kan anvndas i stende och knstende stllning. Mejning anvnds vid nrstrid mot ytml. Kan anvndas i stende, knstende och liggande stllning. Fast eld anvnds vid frsvar frmst i mrker. Vapnet fixeras i en bestmd skjutriktning. Fast eld skjuts i eldskurar (ak totalt ett magasin, ksp totalt 125 skott).
48
Elden
Eld med handgranater

Sprnghandgranater
Handgranatselden ger oftast enbart ett vertag under kort tid behll vertaget genom att snabbt skjuta direktriktad eld.
I dessa fall br du anvnda sprnghandgranater: Nr du bekmpar fienden i stridsvrn, frbindelsevrn, skyddsrum och byggnader. D fienden r i skydd nra dig. D du r i skydd nra fienden. Splitterverkan r god upp till fem meter frn brisadpunkten. Tryckverkan kan prknas mot ml inom en avgrnsad, liten yta ssom stridsvrn, grop, dike och mindre rum.
Chockhandgranater
Chockhandgranat ska inte frvxlas med distraktionshandgranater som endast avger hg knall och starkt ljussken.
Chockhandgranaten bestr av en mindre sprngladdning som vid detonationen ger tryckverkan. Den anvnds frmst i slutna utrymmen, t ex vid strid i bebyggelse. Chockhandgranaten avger inget splitter och kan drfr anvndas i bebyggelse med vggar av brckligt material, t ex gips.
Elden
49
Rkhandgranater
Rkhandgranater med fosforladdning anvnds frmst nr man snabbt mste dlja sig fr fienden. Rken varar endast en kort stund. Handla drfr snabbt nr du frflyttar dig till en eldstllning eller sker skydd. Behvs rklggning under en lngre tid anvnds i frsta hand rkfackla 4.
Fosforstnk frn rkhandgranaten kan ge brnnskador p bar hud.
Kommandon fr handgranatseld
Handgranaten kastas p kommando, men du kan ocks sjlv bestmma nr du ska kasta. Frbered dig i skydd och varna vid behov kamraterna. Oskra omedelbart fre kastet. Handgranatseld frbereds genom fljande kommando:
Andersson! en sprnghandgranat frdiga!
Rkhandgranat 56 detonerar och kan kasta ivg brinnande fosforklumpar upp till 50 m
Eldkommando (frn chef till kastare):

Andersson! kspvrnet! en sprnghandgranat! eld!
Rken frn rkhgr 56 ger skyl men inget skydd mot IRVsikten och fiendens eld! Rken kan ocks avslja din position fr fienden. Se upp fr brand i terrngen!
Avser du eller annan soldat att kasta p eget initiativ kan gruppen varnas genom fljande anmlan:
Jag kastar sprng! (chock!) (rk!)
Omedelbart innan kast anmler kastaren:

Sprng (chock) (rk) kommer!
Detta repeteras av vriga i gruppen samtidigt som skydd intas. Efter kast rkna ettusentvtusen-tretusen-fyratusen och vnta tills du hr detonationen innan du lmnar skyddet d vet du att det r just din granat som detonerar.
Varning kan ocks ske med tecken (granaten visas).
50
Elden
Eld med pansarvrnsvapen

Pansarskott 86
Det krvs i regel tre trffar med pansarskott fr att sl ut ett stridsfordon. Detta innebr att en grupp som mest kan bekmpa ett fordon per eldppnande eftersom det tgr 5-6 pskott fr att f tre trffar.
Pansarskott 86 med sprljuspansarsprnggranat 86 (slpsgr 86) r ett enmans engngsvapen och anvnds fr bekmpning av pansarskyttefordon i alla vinklar. Stridsvagn undviks om mjligt, men den kan dock bekmpas och d endast i sida och bak. Pskott 86 kan ven anvndas som syftmina. Granaten har riktad sprngverkan (RSV), vilket vid genomslag stadkommer splitter, hgt tryck och rkutveckling inne i ett pansarfordon. Vid detonationen bildas ocks splitter frn granatkropp och vingar utanfr vagnen.
Pansarskott 86 med sprljuspansarsprnggranat 86 Fenorna p granaten flls ut d den lmnat eldrret
Granaten har ett elektriskt tndsystem, vars banskringar r upphvda frst ca 30 meter frn eldrrsmynningen. Riskavstnd fr splitter frn granatbrisaden r 50 meter. Se till att du har fritt skottflt mellan din eldstllning och mlet. Trffar granaten t ex grenar som r tjockare n 15 mm kan den detonera.
Foto: Celsius Bofors
Elden
51
Riktmedlen bestr av ett frmre och ett bakre sikte. Nr siktenas skyddskpor ppnas, trycks siktena automatiskt upp p stridssiktet, dvs 200 meter. Det bakre siktet mste stllas in p 200 meter fr att kunna fllas in. Det frmre siktet har en kornpelare samt fartmrken. Det bakre siktet har en vridtapp fr instllning av avstnd med intervall om 50 meter frn 100-500 meter. Det bakre siktet har ven en lucka med ett 2 mm diopterhl. Luckan ska fllas t sidan fr att det strre diopterhlet ska komma fram. Det strre diopterhlet ingr i stridssiktet och anvnds mot stillastende pansarfordon p avstnd upp till 200 meter och rrliga pansarfordon p avstnd upp till 150 meter. Stora ml, t ex underhllsfordon, kan bekmpas p lngre avstnd. Siktet stlls d in p aktuellt avstnd.
Kornpelare
Fartmrke
Frmre sikte
Lucka
tgrder vid kommando Frdiga till strid!
Kontrollera att vapnets frgband r gult (skarpt) transportskringen r isatt och att frdigskringen (handtaget) r i skrat lge fjdern till avfyrningsskringen r hel vapnet (eldrret) r oskadat mynningsskyddet r helt och inte buktar utt. r membranet skadat kontrollera att inga frmmande freml finns i eldrret inga frmmande freml finns i tratten riktmedlen finns och r oskadade
Bakre sikte
Index Avstndsskala Vridtapp
tgrder d vapnet brs p ryggen
Frlng vapenremmen. Fll ut det frmre greppet s att du kan greppa vapnet och snabbt f fram det i skjutstllning. Lossa axelstdets knppls.
Om handtaget r avbrutet eller saknas byt vapen alternativt anvnd vapnet som syftmina. Saknas avfyrningsskringen byt vapen eller anvnd det som syftmina.
52
Elden
Knstende anlggning
Stende anlggning
Skjut- och frdigstllningar
Vid mycket hg eldberedskap ska pansarskottet bras p hger axel med mynningen framt. Vid frflyttning brs vapnet p axeln eller, vid lgre eldberedskap, p hger underarm. Beroende p terrngen och det frvntade upptrdandet hos mlet utnyttjas knstende, stende eller liggande skjutstllning eller robotskjutstllning. Knstende skjutstllning r den stllning som anvnds oftast med hnsyn till grs, sly och andra hinder (skydd) framfr eldstllningen. Robotstllning anvnds endast vid korta skjutavstnd (under 100 m) och mot mycket snabba ml dr kravet p att kunna rra verkroppen vid mlfljning r stort.
Robotstllning
Tnk p!
Skjut undan luckan med det lilla diopterhlet s att det strre hlet kommer fram. Diopterluckan fr inte brytas bort frn bakre siktet. Dra vapnet bakt med greppet s att axelstdet fr bra kontakt med axeln, fr att inte dumpa skottet.
Hll tummen rak och avfyra med tumleden mot avtryckaren.
Ha std fr vnster hand och/eller armbge.

Avfyring
Fll inte fram bakre siktet med hjlmen/msskrmen.
Elden
53
Referensmtning
50
Siktet kan anvndas fr referensmtning. Ett stridsfordons lngd (7 m) fyller siktet olika mycket enligt bilden.
Riktmedlet tcker denna bredd
200 m
150 m
100 m
Fritt skottflt
Strva alltid efter fritt skottflt nr du skjuter. Du kan dock hamna i en situation d skottfltsrjning inte hinns med och du mste ppna eld. Pansarsprnggranaten kan med bibehllen verkan passera buskage och viltstngsel enligt fljande:
Vapen Am 0-30 m framfr eldstllningen Sly med grovlek Pansarskott 86 Granatgevr 48 Granatgevr 48 Slpsgr 86 Slpsgr 66 Slpsgr 75 5-10 mm 5-10 mm 5-10 mm 0-30 m hitom mlet Sly med grovlek 15-20 mm 15-20 mm 10-15 mm Viltstngsel ja ja ja
Viltstngsel
Kan du observera mlet genom slypartier kan du ocks f verkan i mlet. Fritt skottflt r dock alltid bst!
Granaterna kan inte passera kontinuerligt sly som strcker sig frn eldstllningen fram till mlet. Om slyet r fruset s rkna med den lgre siffran
Riskomrden i krig
Ej oskyddad personal inom 15 m (orange zon) bakbls Ej strre vertikala freml inom 5 m (rd zon) bakbls Ej oskyddad personal inom 3 m (gul zon) tryckverkan 50 m
800 800
Innan pansarskottet avfyras ska du som skytt kontrollera riskomrdet bakt och anmla Skott kommer!. Dessa riskomrden gller i krig i fred gller andra riskomrden som ditt befl meddelar dig!
90
54
Elden
Temperaturkorrigering
Temperaturkorrigering pskott 86 (slpsgr 86) vid skjutavstnd mer n 200 m
Kruttemperaturen pverkar projektilbanan och drmed ocks trffpunkten. Tnk p att ett pansarskott som legat i ett varmt fordon behller vrmen i 13 timmar ute i kylan.
Under -20 C Rikta hgt 2 dm
P skjutavstnd som verstiger 200 m och vid kall vderlek (under -20 C) mste du rikta 2 dm hgre (krutet brinner lngsammare). Vid varm vderlek (ver +25 C) ska du rikta 2 dm lgre (krutet brinner fortare).
ver +25 C Rikta lgt 2 dm
Skjutregler
Hll bgge gonen ppna fr att lttare kunna observera mlet. Kornet ska centreras i hlsiktet oavsett val av kornpunkt, avstnd till mlet eller mlets sidfart.
Kornet ska alltid centreras i hlsiktet
Vid skjutning med stridssikte mste du ta hnsyn till granatens bana ovanfr siktlinjen. Erfarenheterna frn skjutningar med skarpa pansarskott har visat att granaten har en lgre projektilbana n vad som frvntas med siktesinstllningen. Skotten dumpas.
Projektilbana pansarskott 86 50 m 0,1 m 0m -0,2 m -0,6 m 100 m 150 m 200 m 250 m siktlinje -1,6 m
Riktpunkt vid skjutning med stridssikte (200 m)
Sikte: 200 m Avstnd: 50150 m Rikta mitt i!
Sikte: 200 m Avstnd: > 150200 m Rikta hgt!
Elden
55
Skjutregler vid skjutning mot stillastende och rrliga ml

SYFTA
Midsommarafton (1 sek)
RKNA
Sidfart km/h=fordonslngder x 25
0 km/h (stillastende)
RIKTA
Pskott 86 Riktpunkt Skjutavstnd
30-200 m (stora ml: 30-400 m)
1-15 km/h (lngsamt) 15-40 km/h (snabbt) 40-60 km/h (mycket snabbt) >60 km/h (fr snabbt) 30-150 m
SKJUT EJ !
SKJUT EJ !
Observera att de skjutregler som finns klistrade p vapnet kan vara inaktuella!
Mlfljning gller vid skjutning mot rrliga ml
Det lngsta praktiska skjutavstndet r 200 meter mot stillastende och 150 meter mot rrliga ml. Stora och stillastende ml kan bekmpas p avstnd upp till 400 meter. Stll in aktuellt skjutavstnd p det bakre siktet.
Vindavdrift
Vid sidvind flyttar du riktpunkten mot det hll varifrn vinden blser. Sidvindens inverkan p projektilbanan framgr av nedanstende tabell.
Sidvind 5 m/s
Riktpunkt Skjutavstnd 400 m
Pr
oj
ek
b til
an
300 m 200 m 100 m
2 Avdrift
3m
Hnsyn till vindavdrift tas enbart p skjutavstnd ver 200 m
56
Elden
Granatgevr m/48
Grg m/86 skiljer sig frn m/48 genom att eldrret bestr av en stlliner runt vilken det r lindat ett laminat av kolfiber och expoxi. Handhavandet av vapnen r lika, men fiberkompositen r knsligare fr slag och annan yttre verkan n eldrret i stl. Vapnet har dessutom ett handtag p ovansidan
Granatgevr m/48 r ett rekylfritt vapen och kan anvndas fr att skjuta sprljuspansarsprnggranat (slpsgr) upp till 150-400 meter. Den anvnds mot pansarfordon och har samma verkan som pansarskott 86 sprnggranat (sgr) upp till 700 meter med splitterverkan p ca 30 meters diameter. Den anvnds mot opansrade fordon och fartyg samt mot stillastende helikoptrar. Den anvnds ocks mot oskyddad trupp, t ex genom skjutning in i vrn eller hus. Granaten kan stllas in fr gonblicksbrisad, dvs den detonerar d den trffar t ex lvverk eller en vgg luftbrisad, dvs den detonerar p det avstnd man stller in p temperingshuven rkgranat (rkgr) upp till 1000 meter med 8-10 sekunders rk p ett omrde av 30 meters bredd. Den anvnds fr att frblinda (rk mitt p fienden) eller avskrma (rk mellan fienden och vra egna)
Granatgevret och ammunitionen kan fstas p mes s att skytt och laddare kan ha hg eldberedskap med eldhandvapnet vid framryckning
Elden
57
Vapnet betjnas av skytt och laddare. Som stridssikte anvnds ppna riktmedel med instllningen 200 meter. Riktinstrumentet anvnds vid skjutning p lnga skjutavstnd. ppna riktmedel ger strre synflt jmfrt med riktinstrumentet och immar inte vid kall vderlek.
Tempering av sprnggranat
Dra av plasttejpen som hindrar temperingshuven frn att rra sig. Om luftbrisad p t ex 550 meters skjutavstnd nskas vrider man temperingshuven till 550 meter. Huven kan vridas med- och motsols. D nedslagsbrisad nskas temperar man granaten fr 100 meter strre avstnd n berknat nedslagsavstnd. Om granaten inte trffar mlet detonerar den 100 meter bortom mlet.
Tempera
6 5
Tempera
6 5
Mitt i
Skjutavstnd = 450 m Tempering: Skjutavstnd + 100 m gonblicksbrisad i mlet: Rikta mitt i mlet gonblicksbrisad ver mlet: Rikta 3-4 m ver mlet skerstll att granaten trffar ngonting som gr att granaten briserar.
-10 m
Skjutavstnd 500 m 1.granaten: 500 m 2.granaten: 490 m 3.granaten: 510 m
+10 m
gonblicksbrisad
Luftbrisad ver mlet
Vid skjutning med sprnggranat med luftbrisad skjuts i regel tre granater. Granaterna temperas fr att detonera p tre olika avstnd fr att f bttre verkan. Rikta 3-4 m ver mlet
58
Elden
Skjutning med granatgevr
Skytten ska innan avfyring anmla Skott kommer!. Laddaren ska d kontrollera att riskomrdet bakt r fritt och drefter anmla Klart bakt!.
Riskomrden i krig
Skjutstllningar
Knstende skjutstllning r den stllning som anvnds oftast med hnsyn till grs, sly och andra hinder (skydd) framfr eldstllningen.
50 m
Knstende anlggning
Minst 30 m
Liggande anlggning
Ej oskyddad personal inom 3 m (gul zon) tryckverkan Ej strre vertikala freml inom 5 m (rd zon) bakbls 500 500 Ej oskyddad personal inom 15 m (orange zon) bakbls
Stende anlggning
Elden
59
Referensmtning
50
100 m
150 m
200 m
Riktmedlets bredd vid anlggning
Fritt skottflt
Strva alltid efter fritt skottflt nr du skjuter. Du kan dock hamna i en situation d skottfltsrjning inte hinns med och du mste ppna eld. Pansarsprnggranaten kan passera buskage enligt fljande:
Vapen Am 0-30 m framfr eldstllningen Sly med grovlek Pansarskott 86 Granatgevr 48 Granatgevr 48 Slpsgr 86 Slpsgr 66 Slpsgr 75 5-10 mm 5-10 mm 5-10 mm 0-30 m hitom mlet Sly med grovlek 15-20 mm 15-20 mm 10-15 mm Viltstngsel ja ja ja
Granaterna kan inte passera kontinuerligt sly som strcker sig frn eldstllningen fram till mlet. Om slyet r fruset s rkna med den lgre siffran
Sprnggranat till granatgevret detonerar vid passage av lvverk ven direkt framfr eldstllningen! Rkgranat till granatgevret detonerar vid passage av viltstngsel eller 7 mm grovt sly!
Kan du observera mlet genom slypartier kan du ocks f verkan i mlet. Fritt skottflt r dock alltid bst!
60
Elden
Temperaturkorrigering ppna riktmedel
Temperaturkorrigering sker endast fr skjutning ver 200 m.
4 2 0
4 2 0
4 2 0
Under -10 C
-10 C +15 C
ver +15 C
Temperaturkorrigering p 300 m avstnd
Temperaturkorrigering Riktinstrument
Obs! Det r ammunitionens temperatur som kan franleda korrigering, t ex efter frvaring i varmt fordon.
Under -10 C
-10 C +15 C
ver +15 C
Riktregler
Kornet ska centreras i hlsiktet oavsett val av kornpunkt, avstnd till mlet eller mlets sidfart. Vid skjutning med stridssikte mste du ta hnsyn till granatens bana ovanfr siktlinjen.
Projektilbana slpsgr till grg 48 (sikte 200 m = stridssikte) 0,5 m 0,7 m 0,6 m 0m
siktlinje
50 m
100 m
150 m
200 m
Vid skjutning med stridssikte (200 m)
Sikte 200 m skjutavstnd 100-150 m rikta lgt
Sikte 200 m skjutavstnd >150-200 m rikta mitt i
Elden
61
Skjutregler vid skjutning mot stillastende och rrliga ml
Vid skjutning med stridssikte (200 m) mste hnsyn tas till projektilbanan.
SYFTA
Midsommarafton (1 sek)
RKNA
Sidfart Km/h = fordonslngder x 25 0 (stillastende)
RIKTA
Grg m/48 Riktpunkt Skjutavstnd
30-200 m
115 (lngsamt)
1540 (snabbt) 30-150 m 4060 (mycket snabbt)
Granatgevr med ppna riktmedel

60+ (fr snabbt)
SKJUT EJ! SKJUT EJ!
Mlfljning gller vid skjutning mot rrliga ml
Riktinstrument
Sidjusterratt Objektivskydd Hjdjusterratt Betaljusdon gonmussla Avstndsratt Vindavdrift i meter vid sidvind 5 m/s Avstnd 100 200 300 400 500 600 700 Slpsgr 0,3 1,0 1,5 2,5 x x x Sgr/rkgr 0,1 0,3 0,6 1,0 1,5 2,0 3,0
Vid skjutning med slpsgr se ven Vindavdrift fr pansarskott 86. Vid skjutning med rkgr tas ocks hnsyn till hur vinden bedms pverka rken
Nollspets Avstndslinje + = Hundratal meter = Femtiotal meter

+ + + + + 15 25 35 1 2 3 4 5
Avstndssiffror (100500 m)
Fartstreck Mlfarter 15-25-35 km/h
62
Elden
Pansarbekmpning
Stridsfordons pansarskydd r starkast i fronten. Du fr drfr bst (endast) verkan om du trffar fordonet frn sidan eller bakifrn.
Exempel p stridsfordons olika pansartjocklek
Stridsvagn
40 mm
Stridsvagnar ska inte bekmpas i fronten eller i tornet med pansarskott eller granatgevr eftersom du inte kan rkna med verkan. Stridsvagnen kan drefter ocks skjuta bort dig!
60 mm 15 mm 50 mm 130 mm 80 mm
550 mm
550 mm 195 mm
20 mm
Pansarskyttefordon
6 mm 6 mm ERP 16 mm 13 mm 19 mm 16 mm 7 mm 5 mm 23 mm 19 mm
Stridsvagnar och tyngre pansarskyttefordon kan vara utrustade med explosivt, reaktivt pansar (ERP). Undvik att skjuta med pansarskott eller granatgevr dr det reaktiva pansarskyddet sitter (oftast torn och front).
Explosivt, reaktivt pansar (ERP) detonerar vid trff och str RSV-strlen s att verkan minskar
P vg och i ppen terrng kan stridsfordon rycka fram med hg hastighet (ver 70 km/h) och de r d svra att trffa. Fr pansarvrnsvapen vljs drfr eldstllningen s att du kan beskjuta fordonen nr de tvingas minska farten, t ex fr att passera ett hinder, en trng passage eller en minering. Se ocks till s att du och din grupp inom ngra sekunder kan skjuta med flera olika pansarvrnsvapen mot samma ml. En grupp kan sl ut ett pansarskyttefordon med 3-5 pansarskott och en pluton klarar 2-3 pansarfordon.
De farligaste mlen beskjuts frst! Nr mlen r lika farliga beskjuts frst det som motsvarar din plats i grupperingen!
Elden
63
Det krvs som regel tre trffar fr att fullstndigt sl ut ett stridsfordon. En grupp med pansarskott ett fordon! En pluton med pansarskott och granatgevr 2-3 fordon
Mynnings- och bakflamman samt du sjlv och/eller din utstrlade kroppsvrme kan synas med hjlp av vrmesikten (IRV) p lngt hll. Fr att undg upptckt och fientlig eld br du ha s bra skydd som mjligt. Ofta kan man tvingas till att ligga och trycka i skydd och bara lyssna, fr att sedan snabbt inta anlggningsstllning och skjuta. Kontrollera dina kamrater. Det hjlper inte att du sjlv upptrder rtt om dina kamraters upptrdande rjer er fr fienden.
Frontalt skydd Flankerande skjutriktning
Du mste ha en eldstllning med frontalt skydd, vilket innebr att de fordon som du inte skjuter mot varken kan se dig eller skjuta mot dig innan de kommit in i ditt vapens verkansomrde
64
Elden
Vlj om mjligt gruppering s att endast ett fordon kan upptrda i eldomrdet. Skottfltsrj bakt in i skogen s frbttrar du ditt skydd ytterligare. Om flera ml upptrder samtidigt mste gruppchefen bestmma om du och din grupp ska vnta tills ni endast har ett fordon att bekmpa eller om eld ska ppnas. Om du mste skjuta skjuter du i frsta hand mot dem som r farligast med hnsyn till uppgiften och mot vilka verkan snabbast kan prknas, t ex nrmaste eller stillastende stridsfordon. Strva efter att frst trffa de farligaste mlen med minst ett skott och att drefter fullflja eldgivningen tills samtliga ml nedkmpats. Om gruppen har frberedelsetid och terrngen r lmplig ska strvan vara att minera med stridsvagnsminor eller fordonsminor. P s stt kan ett fordon bekmpas med minor och andra sls ut med pansarskott eller granatgevr.
Var beredd p att fiendens pansarfordon inte enbart kommer lngs vgarna. De kan framrycka lngs strk, kraftledningsgator, stigar och ven i skogen. Stridsavstnden kan d bli mycket korta.
Sjlvmord
Bst
Mindre lmpligt
Bra
Val av stridsstllning: frontalt skydd flankerande skjutriktning
Vra egna och fiendens pansarfordon kan vara av samma typ kontrollera att du inte skjuter p vra egna fordon!
Elden
65
Exempel p svenska pansarfordon
Stridsvagn (strv) 121 (Leopard 2)
Stridsvagn (strv) 122 (Leopard 2)
Stridsfordon (strf) 90 (CV 90)
Pansarbandvagn (pbv) 401 (MT-LB)
Pansarbandvagn (pbv) 302
Pansarterrngbil (patgb) 203 (SISU)
Pansarbandvagn (pbv) 501 (BMP 1)
66
Elden
Exempel p svenska flygfarkoster
Eld mot luftml
JAS 39 Gripen
JA 37 Viggen
Sk 60
Eld mot flygplan, helikoptrar och spaningsrobotar fr ppnas endast p kommando av lgst stllfretrdande plutonchef eller chef fr motstndsnste (motsvarande). Fr att vdabeskjutning ska undvikas fr eld kommenderas endast mot ml som med skerhet identifierats som fientliga. Skytt vid kulspruta p fordon fr dock p eget initiativ ppna eld mot luftfarkost som anfaller fordonet eller ml i nrheten av detta. Mot luftfarkoster som landar eller har landat och lastar ur trupp eller materiel ppnas eld enligt reglerna fr eld mot markml. Anvnd om mjligt pansarbrytande ammunition mot luftfarkoster!
Tp 84 Herkules
Hkp 4 Vertol
Lngsamma och hovrande helikoptrar kan bekmpas med pansarvrnsrobot 56 p avstnd upp till 2 000 m
Elden
67
Skjutavstnd
Vid verflygning ppnas eld, s snart mlet upptckts, mot svl snabba som lngsamma luftfarkoster, oberoende av avstndet. Vid frbiflygning ppnas eld mot luftlandsttningsfarkoster, oberoende av fart samt mot lngsamma ml.
Exempel p svenska flygfarkoster
max 150 m/s
Hkp 5
Kpist: 250 m Lngsta skjutavstnd fr ak, ksp, tksp: 500 m
Siktesinstllning
Om du har tid stller du in siktet enligt tabellen. Vid brdskande lgen rikta med hjlp av det sikte som du har instllt.
Ak 4 Ak 5 Ksp 58 Ksp 90 Tksp 500 meter 400 meter 600 meter 600 meter 600 meter
Hkp 6
Riktning
Vid riktning tas hnsyn till mlets fart och kurs. Vid verflygning (attack) riktar du mitt i mlet.
Vid verflygning (attack) riktar du mitt i mlet
Hkp 9
Hkp 10 Super Puma
Sikte ak 4: 500 Sikte ak 5: 400
Sikte ksp: 600
Hkp 11 Kspskytt skjuter eldskurar (5-20 skott)
Akskytt skjuter patronvis eld (1-2 skott/s)
68
Elden
Vid frbiflygning bedmer du farten. Beroende av denna tar du ut framfrhllningen i antal kornskyddsbredder. Tabellen anger framfrhllningen i antalet kornskyddsbredder rknat frn mlets nos. Medeltrffpunkten ligger d 5-10 meter bakom mlets nos.
Mlets hastighet m/s km/h Antal kornskyddsbredder ak 4, ak 5 ksp 90 2 3 4 ksp 58
50 70 90
200 250 300
3-4 5 6
Vid uttagning av framfrhllningen riktar du frst vapnet mot mlet och tar sedan ut antalet kornskyddsbredder frn mlets nos. Vapnet riktas drvid framt lngs flygvgen. Du skjuter d avsedd framfrhllning tagits ut.
3 kornskyddsbredder 5 kornskyddsbredder
Mot fallskrmshoppare vljs riktpunkt 10 streck (ksp 20 streck) under mlet, vilket innebr att du ska rikta 1/2-3 manslngder under hopparen. Vapnet stegrar sig ltt nr du skjuter automateld. Anvnd std om du hinner.
Elden
69
Eldobservatr
De speciella eldledare som via radio eller telefon leder skjutning med granatkastar- och artillerifrband kan inte se alla ml. De mste drfr f hjlp av eldobservatrer. Granatkastarfrbanden kan skjuta sprnggranat mot trupp och lttare fordon pansarsprnggranat (s k hrdmlsammunition) mot pansarml rkgranat fr att avskrma eller frblinda lysgranat fr att belysa terrngen eller ett ml Artillerifrband kan skjuta sprnggranat pansarsprnggranat (s k hrdmlsammunition) mot pansarml rkgranat (vissa artillerifrband) lysgranat (vissa artillerifrband)
Rkgranat Lysgranat
Sprnggranat
Pansarsprngvinggranat 94 (Strix)
Verkansyta och riskavstnd

Det exakta riskavstndet frn artillerielden meddelas av din chef, eldledningsgruppen alternativt artilleri- eller granatkastarfrbandet som skjuter. Utnyttja fljande riktvrden:
Vapen Granatkastarpluton Artilleribatteri Verkansyta 100 x 100 m Riskavstnd 200 m frn mlets mittpunkt
150 x 150 m
300 m frn mlets mittpunkt
Dessa bestmmelser gller i krig. I fred gller srskilda skerhetsbestmmelser som meddelas av beflet.
70
Elden
Utrustning
Som eldobservatr mste du ha tillgng till: sambandsmedel, t ex radio eller telefon karta eller eldobservatrsskiss Du br ha: kompass kikare avstndsinstrument penna och papper
ri 2500 ri 3250
ml 7103
AQ ri 3250 avstnd 0460 z 10
Skjutning mot fienden dr ml p eldobservatrsskiss r utgngspunkt
Skjutning mot fiende dr egen o-plats r utgngspunkt
Utg frn eldobservatrsskissen nr du talar med eldledaren eller kompanichefen. Begr indirekt eld utifrn de ml som anges p skissen. Du kan ocks ange koordinater frn fltkartan.
Ange fljande Anrop
Exempel p eldobservatrsskiss
Exempel Qvintus Johan frn Adam Qvintus! Arteld erfordras, arteld erfordras!
Begran om indirekt eld Mlets lge
Xerxes 9225 Yngve 7220!
Mlets lge i hjd rknat Zta 70! Mltyp Din observationsriktning Frga om riskavstnd Fientligt raketartilleri, 4 pjser, skogsterrng! O-riktning kompass 2500!
Riskavstnd frgas?
Elden
71
Eldreglering
Som eldobservatr ska du kunna reglera eldens lge.
VNSTER BORTOM
ML
HGER
Frst anges eldens lge i sida, drefter i lngd i frhllande till mlets mittpunkt. Anvnd MAS-formeln fr att kunna ange eventuella ndringar i sida. Eldregleringen sker enligt fljande.
Eldens lge behver ndras (minsta ndring r 50 m) Om elden trffar rtt Om mer artillerield behvs Om elden har gjort tillrcklig verkan och du inte ska skjuta mer Rapportera alltid vilken verkan elden haft
HITOM
Eldens lge anges med VNSTER HGER HITOM BORTOM
Rtt i sida, bortom 200! Vnster 100, rtt i lngd! Rtt i sida rtt i lngd!
Skjut mer!
Mlet bekmpat arteld erfordras ej mer! Fientligt raketartilleri om tre pjser frstrda en pjs omgrupperad i sydlig riktning!
Se till att du ligger i skydd nr elden skjuts. Om elden hamnar fel och du sjlv, egna frband eller civila riskerar att trffas kommendera Arteld eld upphr! arteld eld upphr!.
12 cm granatkastare under eldgivning
72
Skydd
KAPITEL
Skydd
Skydd
73
Skydd
Skydd mot upptckt Skydd mot eldgivning Skydd mot pansarfordon Skydd mot luftfarkoster Skydd mot NBC Skydd mot brandstridsmedel Skydd mot rk 74 78 82 90 100 128 129
En frutsttning fr att du och din grupp ska kunna verleva och lsa era uppgifter r att rtt tgrder vidtas fr att undg upptckt, bekmpning och verkan. Fr att tgrderna ska gra nytta krvs disciplin, dvs alla mste flja de regler och de order om skyddstgrder som ges. Det rcker ibland med att en enda soldat slarvar fr att ett helt frband ska upptckas och f fiendens eld p sig.
74
Skydd
Skydd mot upptckt

Angriparens resurser
Fienden frsker upptcka oss med hjlp av satelliter som spanar ver stora omrden frn hg hjd flygplan specialutrustade fr fotografering lgt flygande spaningsrobotar och obemannade flygfarkoster (sk UAV) med direktsndande videokameror markradarstationer och sensorer fr att upptcka personal och fordon signalspaning fr att avlyssna, pejla in positioner samt stra frbindelser flygplan, helikoptrar och stridsfordon utrustade med bildfrstrkare som frstrker ljus s att natt blir dag IR-utrustning som bl a knner av vrmestrlningen frn motorer och personal frstoringsmjligheter i sina sikten truppburen bildfrstrkare, kikare och kikarsikten optikspaningsutrustning som kan upptcka optisk materiel, t ex kikare, kikarsikten och prismor p stridsfordon P de fljande sidorna beskrivs hur du kan minska fiendens mjligheter att upptcka dig eller rent av undg att bli upptckt. Det finns fler mjligheter. Anvnd din fantasi!
Skydd
75
Personlig maskering
Maskera dig sjlv och utrustningen. Ta rtt sort samma slags ris, grs, lv m m som finns dr du ska upptrda. Ta lagom mycket s att du dljs och smlter samman med omgivningen. P gruppchefs order maskeras ansikte och hnder med maskeringsfrg, sot eller liknande. Ytterligare maskeringsregler finns i kapitlet Fltarbeten.
Lgg en grund med grn frg
Maskera utstende ansiktsdelar panna, kindknotor, nsrygg, hakspets och ron samt hnder med mrkgrn eller svart frg
Konturen och den slta ytan p hjlmen dljer du genom att stoppa grs, granris eller liknande i hjlmduken
Jmna ut konturer
Understdsvapen kan du maskera genom att montera remsor av olivgrnt och brunt tyg
Fst maskeringsmaterial i hjlmen
Skerstll att maskeringsmaterialet inte hindrar funktion eller frsmrar skerhet p vapen, ammunition och utrustning.
76
Skydd
Terrngen och dess utnyttjande

Dra frdel av terrngen. Anvnd skog, dungar, hussamlingar och dylikt vid frflyttning och gruppering, men tnk p att undvika skarpt framtrdande terrngfreml, t ex hjder, skogsbryn och vgskl som drar uppmrksamheten till sig. Den bsta platsen kan ofta vara den uppenbara platsen, vilket kan dra till sig fiendens uppmrksamhet. Vlj i stllet en intetsgande plats att vara p. Vlj rtt frflyttningsstt. Frflytta dig om mjligt s att fienden inte kan se dig. Moderna mrkerhjlpmedel gr att skillnaden mellan dag och natt r mycket liten. Strva efter att anvnda samma frflyttningsstt i mrker som i dagsljus. Bara fr att du inte ser ngonting r det ingen garanti fr att inte fienden gr det!
Anpassa frflyttningsstten efter terrngen
Nedsatt sikt
Om du mste frflytta dig ska du om mjligt dra frdel av vdret. Vid dis, dimma, regn, snfall och rk r fiendens upptcktsmjligheter begrnsade.
Ljusdisciplin
Undvik att anvnda ficklampa. Med lite trning kan du utfra nstan allt som du gr i dagsljus ven i mrker. Undvik att tnda ppen eld. Ljusskenet kan reflekteras lngt mellan trden i skogen. Ofta r det frbjudet att elda. Frga din chef frst! Om du fr tillstnd att elda tnd en liten eld och sitt nra!
Ljus rjer mer n ljud!
Vrmedisciplin
Avskrma vrmekllor s lngt som mjligt, t ex genom att gruppera inomhus och under trd.
Skydd
77
Ljuddisciplin
Ljud hrs bttre p natten n p dagen. Undvik motorljud, metalliska ljud, hga kommandon och dylikt. Anvnd tecken! Vid en del verksamheter kan ljud inte undvikas. Nr ett kompani med fordon gr in i frlggning s bullrar det en del, hur frsiktiga frarna n r. Se d till att det bullrar s kort tid som mjligt.
Sprdisciplin
Tnk p att ven efter det att du har krt med ett fordon Bra p en plats s finns ofta spren kvar i grset eller Olmpligt snn under lng tid, fullt synliga frn luften. ven en fientlig spaningspatrull p marken kan, genom att observera sprbildning, f en ledtrd som gr att de hittar var ditt frband r grupperat. Fr att minska risken fr upptckt flj naturliga terrngformationer som t ex skogsbryn och bckar i stllet fr att gena rakt ver ppen terrng. Om frbandet ska vara kvar en lngre tid p samma plats kan man tvingas att skenspra i omrdet fr att vilseleda fienden om var man finns. Ibland tvingas man att handgripligen sopa igen spren efter sig.
Bst
Optikdisciplin
Fienden kan upptcka och frstra optik med bl a laser. Nr du inte behver anvnda kikare, kikarsikten, bildfrstrkare och dylikt, stng optikskydden eller frvara dem i fodralen.
Laser kan vara skadligt fr gonen.
Signaldisciplin
Meddelanden kan skickas med ordonnans/ rapportkarl eller p trd. Om radio mste anvndas, skicka korta meddelanden och anvnd om mjligt kodord. Anvnd snabbsndare, t ex DART.
Fienden pejlar snabbt in din position ...
... sedan kommer granatelden.
Undvik lnga meddelanden och byt sndningsplats ofta
78
Skydd
Skydd mot eldgivning

Eldhandvapen
10
20
Ungefrligt antal skott fr att f en trff p 200300 meters avstnd
Skyddstjocklekar fr finkalibrig eld

Fljande tjocklek av olika materiel krvs fr skydd mot finkalibrig eld. Pansarbrytande finkalibrig eller underkalibrerad ammunition kan dock sl igenom skyddet.
1 cm Stl
20 cm Betong 25 cm Singel, makadam, stenskrvor 25 cm Tegelmur 50 cm 70 cm 70 cm 150 cm 200 cm 200 cm Sckar fyllda med sand Tr Tillstampad jord Isblock Mossjord Packad sn
Skydd
79
Tunga kulsprutor och direktriktad sprnggranateld

Fr att f tillrckligt skydd frn direktriktad eld frn tunga kulsprutor och automatkanon krvs tjocka och stabila konstruktioner.
Observationspost (OP) med skydd mot direktriktad tung eld
Artilleri- och granatkastareld

Granaterna har splitter- och tryckverkan. Vid olika eldslag slungas splitter ut p olika stt i frhllande till markytan. Brisaderna har dessutom psykisk verkan.
Trdbrisad Luftbrisad Studsbrisad Intrngningsbrisad
Markbrisad
Exempel p brisadtyper
Foto: Swedint
80
Skydd
20 ton
1 ton
2 ton
4 ton
100 m
100 m
Fr att, inom en yta av 100 x 100 meter, frstta hlften av personalen ur stridbart skick behvs ovanstende mngd artilleriammunition. Varje frbttring av skyddet medfr allts att ammunitionsinsatsen mste kas avsevrt
Hur ska du upptrda?
Frsk upptrda s att fiendens eldledare inte ser dig d kommer kanske inga granater. Vid frflyttning: vlj om mjligt en sdan vg att du snabbt kan finna skydd i gropar, diken eller liknande. Frsk att inte lmna spr. Om du hr granater komma eller sl ner i nrheten, ta skydd gonblickligen. Om du ser ett bttre skydd, ta dig snabbt dit under en eldpaus. Hll gonsamband med chefen och observera hans tecken eller flj hans exempel. Om du har en uppgift, t ex som observatr, post eller varnare, fortstt med uppgiften nr det gr. Passa p nr det blir uppehll i eldgivningen eller nr elden mattas.
Skydd
81
Krevadgrop Skyddsgrop
Exempel p skydd
Vrn
Hur ska skyddet se ut?
Som allmn regel gller att du ska visa s liten mlyta som mjligt. Eftersom splittret vid luft-, studs- och trdbrisader kommer uppifrn mste du dessutom ordna skydd uppt. Hinner du inte ordna med tckning s gr under alla frhllanden ppningen uppt s smal som mjligt. Strva alltid efter att s fort som mjligt ordna ngon form av skyddsgrop. Har du tillgng till fordon med splitterskyddande pansar kan fordonet anvndas som vrn och skydd.
Var beredd p strid nr artillerielden slutar.
82
Skydd
Skydd mot pansarfordon

Bullret frn stridsfordon avsljar ofta fordonen innan man stter p dem. Ett vlvat pansarfrband kan dock smyga sig fram och vara i vra grupperingar innan de upptcks. Var drfr eldberedd och gr de mottgrder som krvs innan det r frsent.
Stridsvagnar
Observationsutrustning
Du mste rra dig frsiktigt och utnyttja terrngens mjligheter till skydd och skyl under svl dager som mrker.
Denna utrustning bestr av t ex sikten med olika frstoring fr skytten, observationshuv fr vagnchefen samt olika former av mrkerobservationsmedel. Ett exempel p observationsoch eldledningshjlpmedel r IRV-sikten som knner av temperaturskillnader, t ex mellan soldater och varma fordon, jmfrt med en kall bakomliggande terrng. IRV-sikten anvnds ofta ocks p dagen.
Bevpning
Utmana inte stridsvagnen i ppen eller smbruten terrng eller i situationer dr den kan utveckla hela sin eldkraft mot dig.
Bevpningen bestr av en hgtryckskanon med 10,5-12,5 cm kaliber. Kanonens huvudammunition r fenstabiliserade pilprojektiler som skjuts mot fiendens stridsvagnar. Men det finns ven sprnggranater fr verkan mot ltt pansrade ml och/eller oskyddad trupp. Viss ammunition r flermlsgranater, s k multipurpose (MP), vilka ger verkan mot bde pansarfordon och trupp. Kanonen r gyrostabiliserad, vilket innebr att vagnen kan skjuta under gng. Kanonens maximala rckvidd r mellan 2 000-5 000 meter beroende p ammunitionstyp. Vissa stridsvagnar kan skjuta pansarvrnsrobotar genom eldrret.
Ytterkulspruta Vridbart observationstorn Vindsensor fr eldgivning Vridbart torn
Explosivt reaktivt pansar (ERP)
IR-strlkastare/bildfrstrkare
Laservarnare
Kanon
Vridbara sidopltar
Rkkastare
Exempel p stridsvagn
Skydd
83
Som sekundr bevpning finns en eller flera kulsprutor med en kaliber av 7,62-14,5 mm fr eld mot trupp, lttare stridsfordon och luftml. Moderna vagnar har ocks avancerade ledningssystem som gr att eldkraften frn flera stridsvagnar snabbt kan samlas mot ett och samma ml.
Pansarskydd
Bekmpa alltid vagnen med flankerande eld dr besttningen har smre observation och dr du kan komma nrmare vagnen. ppna eld samlat och omgruppera drefter innan motelden skjuts mot din gruppering.
I fronten och i tornet p stridsvagnen fr man ett fullgott skydd mot brbara pansarvrnsvapen. Pansaret p sida och bak ger skydd mot artillerisplitter, finkalibriga vapen, vissa tyngre kulsprutor samt fordonsminor. Det krvs ofta flera trffar med pansarvrnsvapen fr att sl ut stridsvagnen. Vanligt stlpansar kan vara valsat eller gjutet. Vissa pansarskyttefordon utnyttjar aluminiumpansar. Kompositpansar r en konstruktion av olika material ssom glas, glasfiberarmerad plast, keramer, mjukare och hrdare stl, aluminium m m. Frdelen med kompositpansar r att man kan f en vsentligt kad skyddsniv med samma vikt. Upp till tre gnger bttre skydd mot RSV-vapen frekommer. Pansaret kan ocks skiktas med luft eller brnsle fr att ytterligare ka skyddseffekten. P insidan av pansaret finns dessutom ofta ngon form av liner, dvs ett foder med uppgift att fnga upp splitter som stts ut vid genomslag. Explosivt reaktivt pansar (ERP) utgrs av ldor som r fastsatta utanp huvudpansaret. Ldorna innehller en eller flera paneler, bestende av tv pltar med ett tunt lager sprngmne emellan. Vid trff med RSV (riktad sprngverkan) tnds sprngmedlet och pltarna frflyttas bakt respektive framt. RSV-strlen tvingas d penetrera dessa pltar p lngden innan den nr huvudpansaret. ERP-detonationen str dessutom RSV-strlen. Det krvs att anslaget r vinklat fr att det aktiva pansaret ska ha effekt. RSV-strlens effekt (penetrationsfrmga) kan d minska med upp till 80 %. Vid 90 anslag r reduktionen p RSV-strlen mycket ringa.
Frsk trffa vagnen dr det inte finns ERP-skydd monterat, exempelvis i fordonets bakdel. Bekmpa alltid stridsvagnar i sida eller bak dr pansarskyddet r svagast. Skjut alltid flera granater mot samma stridsvagn fr att f bst verkan.
ERP
RSV-granat ERP Pansar
Placering och funktion av ERP
84
Skydd
Varnings- och motverkanssystem (VMS)
VMS kan best av sensorer/varnare som upptcker hot. Det finns sensorer som upptcker sikten (optikspanare), avfyring (robotskottsvarnare), belysning (laservarnare) och rrelse (radar) motmedel som str och/eller frstr inkommande hot. Frstrande motmedel skadar inkommande RSV-stridsdelar genom splitter, pltar eller tryck. Frstrande motmedel kan ven avges mot utskjutningsplats fr t ex robotsystem. Icke frstrande motmedel kan genom avskrmning, strning eller vilseledning minska pansarvrnsvapens trffsannolikhet. Vid avskrmning anvnds olika former av rk som skjuts ut med rkkastare. Moderna rkgranater r effektiva mot IRV-sikten. Exempel p strning r nr man anvnder laser fr att blnda skyttar eller mlskare (antisensorlaser). Exempel p vilseledning r olika former av facklor, remsor eller strlkastare som lurar styrsystem/ mlskare att lsa p fel ml presentationsenhet som ger stridsfordonsbesttningen information om hotet och stdjer invisning av kanonen VMS-processor som genomfr samtliga berkningar
Vlj sdan terrng fr eldppnande mot pansarfordonen att de inte kan utnyttja hastigheten. Det r mycket svrt att f trff p ett fordon som rr sig ver 50 km/h. Genom mineringar kan vagnens rrlighet sls ut fr ett par timmar eller mer.
Genom att lra sig hur motstndarens VMS fungerar kan man vlja rtt stridsteknik och vapen och drigenom f trff och verkan.
Ibland kan VMS innehlla kommunikationssystem som lnkar sensorinformation till vriga stridsfordon i frbandet. Anvndning av motmedel minskar mjligheterna fr vra pansarvrnsvapen att komma till verkan. Att anvnda sensorer och kommunikationssystem ger samtidigt kad risk fr att vi blir upptckta.
Hg rrlighet
Skjut aldrig mot front- och tornml, dels fr att det mesta skyddet finns dr, dels fr att risken fr motverkan mot dig sjlv r strst d fordonet har sin front riktad mot dig.
Trots vikten p stridsvagnen, som varierar frn ca 40 till ca 65 ton, medger motorstyrkan (ca 20 hk/ton) en hastighet av omkring 70 km/timme p landsvg och 50 km/timme i jmn terrng. Bandaggregatet r ocks konstruerat s, att det ger vagnen, dels en god framkomlighet i olika typer av terrng, dels en mjuk och smidig gng i terrngen fr att underltta skjutning under gng.
Skydd
85
Srbara delar
Det r svrt att generellt peka ut ngra svaga punkter hos stridsfordon. Det r bl a genom din egen eller andras stridserfarenhet frn bekmpning av olika typer av pansarfordon som dessa kunskaper om en angripares fordon kan frvrvas. Dessutom r inte precisionen hos flertalet pansarvrnsvapnen sdan, att man kan vlja att trffa ngon speciell del av ett fordon. Frutom trff mste man ocks f genomslag i vagnen och dessutom f tillrcklig restverkan frn projektilen eller i RSV-strlen fr att skada eller sl ut vagnen. Oftast krvs ett antal trffar fr att helt sl ut ett pansarfordon.
tgrder vid beskjutning
Rikta alltid mitt i mlet fr att f s hg trffsannolikhet som mjligt. ppna alltid eld med flera pansarvrnsvapen mot samma fordon fr att f s hg utslagningssannolikhet som mjligt.
ppna eld med flera vapen samtidigt mot samma ml. Efter ett skott kan mlet ha avskrmat sig med rk eller pbrjat eldgivning mot din eldstllning.
Om vagnen blir utsatt fr beskjutning kan den freta fljande mottgrder: Besvara elden, vilket sker inom ett par sekunder. Mot trupp med pansarvrnsvapen skjuts sprnggranater (verkansradie ca 50 m) och/eller kulspruta. Skjuta ut nrskyddsrk och/eller lgga en rkrid genom att spruta in diesel i avgasgrenrret (vilket tar lite lngre tid n att lgga rk med rkkastaren). Moderna rkgranater skyddar ocks mot observation med IRV-sikten. Kra i skydd. En modern vagn kan accelerera frn 0-30 km/ timme p 6 sekunder.
Stridsvagn 122 under anfall
86
Skydd
Pansarskyttefordon
Ett pansarskyttefordon r ett pansarfordon frn vilket pansarskyttetruppen ska kunna strida uppsuttet. Vikten ligger p ca 10-25 ton. Mnga pansarskyttefordon r amfibiska. Vad som gller fr stridsvagnar gller ofta ocks fr pansarskyttefordon och andra splitterskyddade fordon med fljande skillnader: Bevpningen p ett pansarskyttefordon utgrs vanligen av en automatkanon med en kaliber av 20-40 mm och/eller en eller flera kulsprutor. Vissa r dessutom utrustade med pansarvrnsrobotsystem. Pansarskyddet r avpassat s, att det kan motst splitter, finkalibrig eld samt eld frn pansarskyttefordon. ERP finns normalt inte p pansarskyttefordon. Stridsfordon 90 r exempel p ett stridsfordon. Det finns dessutom splitterskyddade trupptransportfordon (eng: APC). Vissa av de splitterskyddade fordonen r hjulgende (t ex patgb 203 SISU), andra bandgende (t ex pbv 401). Fordonen r av en enklare konstruktion och skyddar oftast endast mot splitter och mot finkalibrig eld. Bevpningen utgrs vanligen av en till flera kulsprutor med en kaliber av 7,62-14,5 mm. ven de splitterskyddade fordonen r ofta amfibiska. Vra pansarbandvagnar r stridsfordon/pansarskyttefordon (pbv 302 och 501) eller splitterskyddade trupptransportfordon (pbv 401 och patgb 203 SISU).
Vridbart torn Kulspruta Automatkanon
IR-strlkastare/bildfrstrkare Pansarvrnsrobot Rkkastare Stridsluckor
Brnsle i bakdrrar Sidopltar Skottgluggar Spnnhjul Band Brhjul Drivhjul
Exempel p pansarskyttefordon
Val av pansarvrnsvapen
Olika fordons srbarhet fr olika pansarvrnsvapen framgr av bckerna Stridsfordonskort och Vapenprestanda. Pansarskytte- och specialfordon kan bekmpas av alla pansarvrnsvapen i bde front och sida. Frontml ska alltid undvikas. Pansarskotts-, granatgevrs-, pansarvrnspjs- och pansarbandvagnsskyttar kan inte bekmpa stridsvagnar i fronten. Pansarvrnsrobot och stridsvagnskanon kan bekmpa alla ml i bde front och sida.
Skydd
87
Stridsvagnens observationsfrmga
10
10
20 meter
Stridsvagnens blinda flt tnk p detta nr du ska bekmpa fiendens vagnar och nr du ska samverka med egna vagnar
40 m (vning 12-13) Hjd skjutavstnd r 1:3 30 m (vning 9-10)
20 m (vning 6-7)
10 m (vning 3-4) 20 20 20
30 m
60 m
90 m
Stridsvagnens frmga att skjuta i hjdled
88
Skydd
Framkomlighet
Stridsfordon har svrt att ta sig fram i hgstammig, tt skog i starkt kuperad och blockrik terrng
Hastighet i terrng 50 km/h p vg 70 km/h
ver strre diken, vattendrag och sank mark vid sndjup mer n 1 meter
1m 2m 30 3m
Passage av hjder och diken. Fr pansarskyttefordon gller bildens vrden 25%
Stridsvagn
Frmsta hjulcentrums hjd ver marken
< ca 70 cm God
ca 70-110 cm Mttlig, dlig
> ca 110 cm I regel oframkomligt
Pansarskyttefordon
Frmsta hjulcentrums hjd ver marken
< ca 60 cm God
ca 60-100 cm Mttlig, dlig
> ca 100 cm I regel oframkomligt
Framkomlighet vid passage av murar, enstaka stenar m fl hinder
Skydd
89
< 25 cm God, mttlig
> 25 cm Dlig
< 40 cm God, mttlig
> 40 cm Dlig
Framkomlighet med hnsyn till enstaka trd
20 m
Mjligheter att passera vattendrag av upp till 20 m bredd. Brolggningen tar ca 5 min
Vadning krver ingen frberedelsetid.
Djupvadning tar ca 10 min att frbereda. Snorkeln kastas av nr vattendraget passerats Fast botten
1,4 m
5m
Fast och jmn botten
Vadning och djupvadning fr medeltung stridsvagn (amfibiepansarskyttefordon flyter)
90
Skydd
Skydd mot luftfarkoster

Verkan
Fienden kommer att anfalla vra frband med flyg och attackhelikoptrar. Detta sker med hganfall, dykanfall, lganfall eller attackrobotanfall. Ammunitionen ger fulltrffs-, brandsplitter- och lufttrycksverkan. Flyg- och markrobotanfall med krnladdningar och kemiska stridsmedel r tnkbara.
Hganfall
Bombflygets hganfall sker vanligtvis frn 5-20 km hjd. Alla typer av bombflygplan kan frutom sprng- eller minbomber ven medfra bomber eller robotar med krnladdning. Du kanske mrker anfallet frst nr du hr ljudet frn fallande bomber eller frn bombkrevader.
Ta skydd p samma stt som vid artillerield!
Bombanfall frn hg hjd
Skydd
91
Attackhelikopteranfall med raketer
Dyk- och lganfall

Attackflyg och attackhelikoptrar kan vid dyk- och lganfall, bde under dager och i mrker, flla bomber, skjuta raketer eller avge eld med automatkanon. De kan ven sprida ett stort antal fordonsoch truppminor ver stora ytor. Vid bombanfall frn lg hjd och vid dykanfall hrs motorljudet ofta frst nr raketerna skjutits eller bomberna fllts. Det r svrt att upptcka flygplanen tidigare.
Attackflyganfall med multipelstridsdelar. Bomben eller roboten delar upp sig i ett antal mindre stridsdelar
92
Skydd
Upptcker du flygplanen under svng in mot den plats dr du r s ta genast skydd. Frsk att f skydd mot splitter uppifrn
Flyger planen i rak bana mot dig nr du fr syn p dem kan du omedelbart ns av eld eller bomber. Kasta dig ner i nrmaste skydd. Tryck dig ttt intill skyddet. Sk sedan upp ett bttre skydd. Anfallet kanske upprepas.
Mste flygplanen gra en strre svng fr att komma i anfallslge kan det drja upp till 1-2 minuter innan anfallet kommer. Du hinner d ta skydd lngre bort frn vgen eller det troliga anfallsmlet
Skydd Skydd
93 93
20 m
30 m
90 m
Verkansyta fr napalmbomb
Napalmbomber
Napalmbomber flls frn lgsta flyghjd. Vid krevaden bildas en eldflamma som har kraftig verkan under cirka 5 sekunder. Strre napalmklickar brinner sedan under 5-10 minuter. Bedmer du att anfall med napalm omedelbart kan ske, spring vinkelrtt ut frn flygplanets anfallsriktning. Fr du brinnande napalm p uniformen s frsk att skrapa bort napalmen med exempelvis kniv eller bajonett eller ta av persedlarna. Kvv brand p din utrustning.
Attackrobotanfall
Flygplan skjuter attackrobotar lngt frn mlet och utanfr vrt luftvrns rckvidd upp till 6 km. Flygplanen ses drfr sllan frn mlet. Har roboten raketmotor kan rkstrimman kanske upptckas. Planet mste ofta flja roboten ett stycke mot mlet fr att kunna styra den. Sdana robotar anvnds frmst mot fasta, tydliga ml, t ex broar.
94
Skydd
Skydd mste frberedas
Tnk p!
Vl maskerade soldater, fordon, pjser m m r svra att upptcka. De undgr drfr ofta flyganfall. Vid kommando Flygare! Skydd! ta skydd omedelbart, ven om du inte ser eller hr ngot flyg.
Personlig skyddsutrustning frvara den ltt tkomlig. Fltarbeten bygg snarast ut din eldstllning med splittersker tckning, ordna lucka, etc. Brandskydd rensa bort brnnbart material. Lv-eld truppluftvrn mste frberedas genom skottfltsrjning, samordning mellan vapen och besttande av luftvrnseldstllningar. Skjutregler framgr av kapitlet Elden.
Lokal luftlgesorientering (lokor)

Luftvrnets spaningsradar kan underrtta om luftlget i nromrdet. Lokor mottas p anbefallt radiont p order. Det snds fortlpande var tjugonde sekund och kan i gynnsamma fall ge upp till 5 minuters frvarning. Frvarning innebr flyglarm. Lokor markeras p fltkarta via tydliga referenspunkter och med avstndet i kilometer.
Spaningsradar ger information till luftvrnsrobotenheter och till stridsledningsfrbanden. Informationen gr ocks ut till andra frband via radio (LOKOR)
Spaningsradar
Luftvrnsrobotenhet
Stridsledningsbandvagn
Skydd
95
Flygvarnare
Du ska hlla utkik efter fientliga flygplan, helikoptrar och robotar samt varna frbandet, s att det kan ta skydd i tid. Utrustning: kikare, larmapparat, kompass, flygplanskort (eventuellt radio, karta samt papper och penna).
Flygvarnare vid grupperat frband
Vanligen bestmmer chefen var du ska st. Om det inte finns ngon plats inom frbandets grupperingsomrde dr synfltet r tillrckligt s avdelas bde flygvarnare och luftbevakningspost. Flygvarnaren placeras d centralt inom frbandet och luftbevakningsposten dr observationsmjligheterna r goda. Flygvarnaren fr beflet ver luftbevakningsposten. Varnaren och posten ska kunna meddela sig med varandra p telefon eller genom tecken. Lyssnar du p lokor ska du hjlpa luftbevakningsposten att upptcka fientligt flyg, t ex genom att ange Sk fientligt flyg frn vster! Lgt! Hur du ska observera beskrivs under Luftbevakningspost. Flygvarnare kan samtidigt vara post.
Flygvarnare
Luftbevakningspost
Luftbevakningsposter
Principskiss ver luftbevakning vid kompani
96
Skydd
Rapportera
s snart du upptcker fientligt flyg nr fientligt flyg enligt lokor troligen kommer nrmare frbandet n 30 km
15 km
Lgt fretag frn A mot B
Flyglarm
Upprepade korta signaler Vid omedelbar fara fr flyganfall: Ta skydd omedelbart! Gr vapnet eldberett om du har luftvrnsuppgift!
Ge flyglarm
nr du bedmer att flyganfall mot frbandet r nra frestende nr luftbevakningsposten kommenderar Flygare! Skydd! Ibland bestmmer chefen att du ska ge flyglarm endast p order.
Faran ver
Faran ver
En lng signal Fortstt fregende verksamhet.
Faran ver ger du p kompanichefens order eller enligt din instruktion.
Skydd
97
Flygvarnare p fordon
Du ska helst kunna tala direkt med fraren eller fordonschefen i frarhytten. Om det inte gr att ordna kan du pkalla uppmrksamhet med ett signalsnre eller genom att banka i hyttaket. Klara ut med fraren fre start vilka signaler ni ska anvnda.
Under frflyttningen
Kontrollera sambandet med fraren och bakomvarande fordon med jmna mellanrum.
D fientligt flyg upptcks
Ropa eller signalera Flyglarm till fraren och ge reglementerat tecken till bakomvarande. Fraren tutar. Flygvarnare p fordon ska ocks kunna skydda fordonet mot marktrupp.
Flyglarm
Flygvarnarens viktigaste uppgift r att varna eget, bakomvarande och om mjligt framfrvarande fordon. Anfalls fordonskolonnen och du bedmer att du kan f verkan med ditt vapen besvara elden!
98
Skydd
Luftbevakningspost
Som luftbevakningspost hjlper du flygvarnaren att upptcka flygfretag och luftlandsttningar. Du ska drfr ha bra synflt. Hll samband med flygvarnaren p telefon eller med tecken. D du upptcker andra flygplan n vra s avgr om flyglarm ska ges. Kommendera: Flygare! Skydd! till varnaren nr du bedmer att flyganfall mot frbandet r nra frestende.
Anvnd kikaren fr att se detaljer, t ex nationalitetsmrken
Hur du ska observera

Hll gonen stilla ngra sekunder i de olika riktningarna. Sk p detta stt hela varvet runt. Undvik att se p skarpt belysta moln och in i solen. Skrma av med handflatan. Anvnd om mjligt solglasgon vid soldis. Lt bli att d och d titta p saker i din nrhet. Hll blicken stilla ngra sekunder. D ser du lttare om ngot rr sig det kan vara flygplan. Flygplan som flyger rakt mot dig visar liten yta. Du ser dem frst nr de r nra. Jetplan som flyger p mycket hg hjd bildar vita kondensstrimmor. Ljudet frn jetplan hr du vanligen frst nr planet passerat dig. Propeller- och helikopterljud slpar inte efter lika mycket sk i den riktning varifrn ljudet kommer. Du hr motorljud bttre utan hjlm. Flygplan som stiger frn lgsta hjd eller som svnger rjs ofta av reflexer. Kikaren anvnder du bara fr att se p detaljer, t ex nationalitetsmrken.
Skydd
99
Skydd mot luftfarkoster sammanfattning

Fr att omjliggra eller frsvra upptckt, lgesbestmning och identifiering tnk p fljande: Snabb maskering dlj/maskera detaljer som avsljar frbandets identitet, t ex eldrr och antenner. Trafik- och sprdisciplin skapa inte spr och damm som kan rja frbandet. Terrngval vlj skog eller bebyggelse, undvik framtrdande terrngformationer. Signaldisciplin frsvra upptckt genom disciplinerad signalering. Iaktta ljus- och ljuddisciplin. Utnyttja mrker och nedsatt sikt (rk, dimma, regnoch snvder) tid d fienden har svrare att verka. Eld- och vrmedisciplin vrmekllor mste dljas, rk ska undvikas. Omgruppera ofta, anvnd vxelstridsstllning. Ju rrligare vi r, desto frskare information mste fienden ha. Tillverka skenml och andra vilseledande tgrder. va alarmering. Utnyttja frvarning genom att avlyssna lokor. Anvnd flygvarnare och luftbevakningspost. Vapenverkan kan ocks minskas genom utspridning: Hll stora fordonsavstnd vid fordonskolonner. Utnyttja flera vgar vid marsch. Sprid ut frlggnings- och grupperingsplatser.
100
Skydd
Skydd mot NBC

NBC str fr nuklera mnen, biologiska mikroorganismer och kemiska mnen. Frkortningen anvnds ven internationellt (nuclear, biological, chemical). NBC beskrivs ocks i Faktabas NBC. B-hndelser r hndelser dr sjukdomsalstrande mikroorganismer utgr en fara, oavsett om de hrrr frn en olycka som frorsakar spridning av smittfrande mnen naturlig spridning avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet insats av B-stridsmedel vid stridshandlingar. C-hndelser r hndelser dr verkan av skadliga kemikalier utgr en fara, oavsett om de hrrr frn en olycka vid transporter, lagring eller tillverkning av farligt gods avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet insats av C-stridsmedel vid stridshandlingar.
Foto: Hans Swrd
NBC-hndelser
NBC-hndelser r hndelser av N-, B- och Ckaraktr enligt fljande: N-hndelser r hndelser dr joniserande strlning utgr en fara, oavsett om strlningen hrrr frn en olycka vid en krnteknisk anlggning eller utrustning avsiktlig spridning genom terroristhandling eller annan kriminalitet insats av N-stridsmedel vid stridshandlingar.
Tgursprning med vagnar som innehller farliga kemikalier
Samverkan med civila insatschefer
Foto: Sven-ke Haglind FBB
Skydd
101
NBC-stridsmedel kallas ven massfrstrelsevapen. Om en angripare anser att konventionella stridsmedel inte r tillrckliga i en konflikt kan han anvnda sig av icke-konventionella stridsmedel fr att n ett avgrande. Hot om anvndning av NBC-stridsmedel kan framkalla stark rdsla ven om de direkta effekterna av en utfrd attack skulle vara sm. Rdslan kan leda till panik och minskad moral. Den psykologiska belastningen p de drabbade kan drfr bli hg. Detta kan vara ngot som angriparen utnyttjar genom att genomfra sabotage som i sig inte r s allvarliga men som nd kan leda till minskad frsvarsfrmga. Varje fall kan vertolkas, t ex kan det rra sig om naturligt frekommande sjukdomar.
ven om flertalet stater frbundit sig att inte anvnda icke-konventionella stridsmedel s r det viktigt att du och dina kamrater kan skydda er mot stridsmedlen. De kan nmligen komma att anvndas, dels vid angrepp mot vrt land, dels vid internationell tjnstgring, t ex vid fredsskapande operationer. Kunskaperna om NBC kan ocks vara anvndbara och kanske livsviktiga vid insatser i fred och i samband med beredskap vid samhllskatastrofer, t ex olyckor eller terroraktioner med kemikalier eller radioaktivt material. Du mste ven kunna hjlpa till att utbilda och trna civila i hantering av skyddsutrustning och tgrder vid kemikalie- eller krnkraftsolyckor och vid insats av NBC-stridsmedel.
Frberedande skyddstgrder
Genom att du r rtt frberedd fr angrepp med NBC-stridsmedel kan verkan begrnsas vsentligt. Graden av skydd (skyddsniver) anpassas till uppgiften med hnsyn till rdande hot. Skyddsniverna beskrivs i Utbildningsreglemente NBC och brand. Grundlggande skyddstgrder mot NBC innebr fr dig som enskild soldat fljande: Iordningstll/kontrollera personlig skyddsutrustning och ha den p dig. Vid minusgrader ska autoinjektorn frvaras dr den inte fryser, t ex i innerficka. Raka bort skgg och ha s kort hr att skyddsmasken sluter ttt. Iaktta noggrann personlig hygien. Anvnd vattenreningstabletter (Puritabs) om inte renat vatten finns tillgngligt. Ha vattenflaskan fylld med vatten. Se till att vattnet inte fryser.
Kontroll av skyddsmask
Foto: Marinen
102
Skydd
Nuklera lgnivhot
N-hotet omfattar hela spektrat frn globalt krnvapenkrig till haverier i krntekniska anlggningar och risk fr anvndning av enstaka krnladdning vid lokala konflikter. ven terrorismen har utvecklats mot att uppn massfrstrelse, vilket kar sannolikheten fr anvndning av nuklera mnen. Dessutom kan stld och smuggling av radioaktiva mnen frekomma. Elektromagnetisk puls (EMP) kan genereras av mobila eller burna utrustningar. Dessa hot frutom krnvapenexplosioner benmns som lgnivhot. Lgnivhoten frekommer vid olyckor t ex reaktorhaverier, olyckor under transporter och laboratorieolyckor terrorism och kriminalitet t ex frorening av miljn, primitiv krnladdning, sabotage p reaktorer och strlkllor, radiologiska vapen, stld och smuggling av radioaktiva mnen krig och stridshandlingar t ex ammunition med utarmat uran och strlkllor vars blyskydd frstrts i samband med strider
Risker vid strlning frn nukler lgnivklla
innebr det en hjd risk fr cancer och i det andra fallet en tungmetallfrgiftning av njurarna. Vid reaktorhaverier och insats med primitiva krnladdningar, finns risker enligt ovan samt risker fr direkta strlskador och skadeeffekter frn radioaktivt nedfall.
Skydd och frebyggande tgrder mot nukler lgnivklla
Kontrollera tgrderna enligt Grundlggande skyddstgrder mot NBC. Kontrollera vrig skydds- och saneringsutrustning. Vid misstanke att nukler lgnivklla finns i omrdet anvnd andningsskydd (skyddsmask) vilken skyddar mot partikelburen radioaktivitet. Kontrollera persondosimetern. Vid utslag (>1 mSv/h) eller om man p annat stt upptcker en lgnivklla (radiaksymbolen) frflytta dig ur omrdet och rapportera till chef.
mSv = millisievert mttenhet fr radioaktiv strlning
Att exponeras fr en nukler lgnivklla ger sannolikt inte akuta skador utan risken freligger i form av en ngot frhjd risk fr strlinducerad cancer p lngre sikt. Med utarmat uran frn t ex ammunition som blivit till damm vid en detonation finns risk fr inandning av uranpartiklar och att man via vatten eller mat fr i sig partiklar. I frsta fallet
RADIOACTIVE
CONTENTS ACTIVITY
7
Exempel p varningsskylt fr radioaktiva mnen
Skydd
103
Nuklera stridsmedel
En krnladdning kan p mycket kortare tid n ngot annat stridsmedel stadkomma vldsam frstrelse och stora frluster. Krnladdningar finns huvudsakligen i missiler med lng rckvidd samt i bomber.
Explosionstyper
Underytexplosion anvnds frmst vid provsprngningar. Ytexplosion. Eldklotet vidrr marken eller vattnet. Omfattande radioaktivt nedfall uppstr och orsakar radioaktiv belggning runt explosionsplatsen (nollpunkten) samt i omrden dit vinden br det radioaktiva stoftet. Luftexplosion. Eldklotet vidrr inte marken eller vattnet. I regel uppstr inte ngot radioaktivt nedfall av betydelse.
Luftexplosion
Hghjdsexplosion sker p sdan hjd (ver 30 km) att den huvudsakliga verkan utgrs av elektromagnetisk puls.
Ytexplosion
Foto: Los Alamos National Laboratory
Foto: Los Alamos National Laboratory
Det finns fyra explosionstyper: underyt-, yt-, luft- och hghjdsexplosion.
104
Skydd
Primra verkansformer
Elektromagnetisk puls (EMP verkan under 1 nanosekund 10 mikrosekunder) bildas och fngas upp av antenner och metallfreml som kan fungera som antenner samt vllar skador p ansluten elektronisk materiel. EMP rr sig med ljusets hastighet. EMP fr stort verkansomrde vid explosion p hg hjd. Hghjdsexplosion ver en annan del av Europa kan ge EMPverkan i Sverige. Initialstrlning benmns den joniserande strlning (neutron- och gammastrlning) som under den frsta minuten snds ut frn krnreaktionerna vid en krnladdningsexplosion. Den har stor genomtrngningsfrmga och orsakar strlskador. Styrkan avtar snabbt. Ljussken (har verkan under ngra millisekunder). Vid explosionen bildas under ngra sekunder ett eldklot som nr det gller kilotonladdningar kan ha en radie p hundratals meter. Ljusskenet r under dager blndande p ett avstnd av 20-30 km och i mrker upp till 100 km. I dagsljus kan din synfrmga minskas under ngra minuter. I mrker minskas eller frloras mrkerseendet under ngra timmar. Vrmestrlning (har verkan inom 1 sekund). Av vrmestrlningen kan du f brnnskador, frmst p oskyddad hud. Sttvg (har verkan frn 1 till 10 sekunder). Vid explosionen uppstr en vldsam sttvg (ett vertryck) som varar ngra sekunder. Sttvgen kan rasera hus och flla trd. Ltta fordon, vapen och radiostationer kan kastas ivg, vltas eller skadas p annat stt. Glas splittras, stenar,
grenar och verktyg slungas ivg och kan orsaka avsevrd skada. Efter sttvgen uppstr ett undertryck som orsakar en andra svagare sttvg i motsatt riktning. terigen kastas glas, stenar, grenar och annan materiel omkring, denna gng in mot explosionspunkten.
Sekundra verkansformer
Radioaktivt nedfall (har verkan under minuter till veckor). Efter en ytexplosion sugs damm och andra partiklar upp i atmosfren, blir radioaktiva och kan fras med vinden lnga strckor frn nollpunkten. Hur stort nedfallsomrdet blir beror p meteorologiska frhllanden och krnladdningens storlek. Kvarvarande strlning utgr frn det radioaktiva stoft som hamnat p marken. Brand (har verkan under timmar till dygn). Frutom att mycket stora brnder uppstr p landet och i stder kommer rk att stiga till flera kilometers hjd. Rken kan tcka stora ytor under flera dygn. Psykologisk verkan (har verkan under mnader till rtionden). De psykologiska effekterna kan frvntas bli mycket stora. Krnvapen som drabbar stder och drmed mnga civila orsakar givetvis psykologiska effekter p vra frband. Den mycket omfattande frstrelsen kan bryta snder samhllets infrastruktur till den grad att mottgrder och rddningsinsatser kan te sig mycket svra eller omjliga. Alla effekter av ett krnvapenkrig kan drabba ven en icke krigfrande nation, inte minst vad gller psykologiska verkningar.
Skydd
105
Strlskador
Strldoser frorsakar skador p kroppen. Kroppen kan dock ofta terhmta sig frn skadorna. En strldos om 100 mSv som erhllits under 24 timmar medfr i regel inga ptagliga akuta verkningar. Vid strldoser ver 500 mSv kan frsta symtomen p akut strlskada uppst med illamende och krkningar. Ett bra skydd minskar strldosen betydligt. Tckning ver skyddet jord, grus eller sand minskar strldosen ytterligare. Hll dig i tckt skydd nr du inte mste vara ute i det fria. Det som skyddar mot beskjutning skyddar ofta ven mot strlning. Tnk p att inte dra in stoft eller annat som kan vara smittat (kontaminerat). Du mste sanera dig genom att borsta av damm och annat som kan vara en strlklla.
Frberedande skyddstgrder mot radioaktivt nedfall
Frebyggande skyddstgrder mot krnvapenexplosion
Innebr fr dig: Kontrollera tgrderna enligt Grundlggande skyddstgrder mot NBC. r du utomhus s br tckande kldsel enligt flerskiktsprincipen. Kontrollera vrig skydds- och saneringsutrustning. Ordna fordon, materiel och vrig utrustning s att de klarar vrmestrlningen och sttvgen frn en krnladdningsexplosion s bra som mjligt. Stll materiel i skydd och tck ver. Hll dig i tckt skydd nr du inte mste vara ute i det fria. I vrigt vidtar du de tgrder du beordras till. Vid ditt frband hjs ocks skyddet, bl a genom att N-varnare utrustas och grupperas, indikeringspatruller frbereds samt att materiel fr sanering iordningstlls. Srskilda rddnings- och rjningsstyrkor (RRstyrkor) organiseras vid bataljonen med uppgift att undstta drabbade frband och civila.
Innebr fr dig: Kontrollera tgrderna enligt Grundlggande skyddstgrder mot NBC. Br tckande kldsel om du r utanfr tckande skydd. Kontrollera vrig skydds- och saneringsutrustning. Skydda fordon, materiel och vrig utrustning s att de undgr eventuellt radioaktivt nedfall. Stll materielen i skydd och tck ver den fr att underltta sanering. I vrigt vidtar du de tgrder som du beordras till.
106
Skydd
N-varnare
N-varnare avdelas vid pluton och kompani d radioaktivt nedfall eller krnvapenexplosion kan frvntas. N-varnarens uppgift r att upptcka och varna fr radioaktivt nedfall. Om bde radioaktivt nedfall och C-insats frvntas samtidigt kan N/C-varnare avdelas som lser bde N- och C-varnarens uppgifter.
Utrustning
Dosimeterladdare och dosimeter 11 och 21
Tillpassad skyddsmask med monterat filter (skyddsmasken kan vara ptagen) Gummistvel 90 Skyddshandskar (ltt tillgngliga)
Persondosimeter 61
C-vtskeskydd (ltt tillgngligt) Klocka Kompass Ficklampa Rapportblock och penna Sambandsmedel till chefen Indikeringsmateriel
Intensimeter 25
mSv
0 200 400 600 800 1000
dosimeter 11 (grn frg, mtomrde 0-1 000 mSv), medfrs buren, fst p remmen till skyddsmaskvskan eller ltt tillgnglig p stridsutrustningen dosimeter 21 (rd frg, mtomrde 0-6 000 mSv), fst ovanfr markytan, under frflyttning fst p stridsutrustningen eller p fordon persondosimeter 61 medfrs enligt instruktionsboken intensimeter, frvaras s skyddad som mjligt, frberedd fr indikering. Hll intensimetern 1 meter ovanfr markytan vid avlsning Skriftlig instruktion
Teckenfnster dosimeter 11
mSv
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
Teckenfnster dosimeter 21
600 mSv/ H
Teckenfnster intensimeter 25
Skydd
107
N-varnarens tgrder
D indikering visar p en kad intensitet ska rapportering ske. Anml klockslag och strlintensitet (ven lga mtresultat). Efter frsta rapporten avlses instrumenten och intensiteten rapporteras var 15:e minut.
Exempel p rapport:
VN frn CN Tidsnummer 291205 Klockan 1200 Upk 12 Intensimeter 25: 600 mSv/h Dosimeter 11: 800 mSv Stoftnedfall fortstter Vind frn sydost, 5 m/s
Jrn och stl 4 cm 1000 mSv/h

400 mSv/h
Betong 12 cm
1000 mSv/h 40 mSv/h
Jord 20 cm 1000 mSv/h
Tr 50 cm
Skyddsmasken skyddar dina andningsvgar mot radioaktivt nedfall.
1000 mSv/h
100 mSv/h
40 mSv/h
Exempel p olika fremls skyddsfrmga mot radioaktiv strlning
108
Skydd
Radioaktivt nedfall
Du och ditt frband kan drabbas av nedfall frn en krnladdning ven om ni inte drabbats av andra verkansformer. Efter en explosion pgr radioaktivt nedfall under viss tid. Tnk p att nederbrd kan medfra ansamling av radioaktivt stoft. Larm Frbanden varnas fr nedfall. Varningen snds utan frdrjning med hjlp av tillgngliga sambandsmedel.
Radioaktivt nedfall kan pverka stora geografiska omrden
Grovsanering med hjlp av granris samarbeta tv och tv
ND VI
Varning sker genom kommando Radiak skydd, vilket beordras av frbandschefen. Radiak skydd! innebr fljande: 1. Ta p skyddsmasken. 2. Tck ver materiel, utrustning och frrd. 3. Kontrollera tckande kldsel (ingen bar hud). 4. Ta skydd i fordon, byggnad eller stridsvrn. Ordna tckning vid behov. Efter nedfallet 1. Stanna kvar i skydd tills annan order ges. 2. Avlgsna tckning nr nedfallet upphrt. Sanera luckor och annat som anvnts som tckning s att du kan anvnda det p nytt. 3. Avlgsna ett par centimeter av ytskiktet kring vrn s att du inte kommer i kontakt med det radioaktiva stoftet. 4. Sanera dig nr nedfallet upphrt och innan du gr in i fordon, skyddsrum o dyl. 5. Sanera alltid bar hud och utrustning som kommer i kontakt med mark, grenar eller vatten som kan ha drabbats av nedfallet. Om nedfallet fortstter eller terkommer sanera dig och din materiel var 15-30 minut. Det r det radioaktiva stoftet frn nedfallet som ska avlgsnas frn dig och din utrustning. Tnk p att inte damma ner dina kamrater eller din utrustning vid saneringen.
Skydd
109
Biologiska stridsmedel r svra att upptcka. Frst nr personalen insjuknar kan de misstnkas ha kommit till anvndning
Biologiska stridsmedel
B-stridsmedel (eller B-agens) r levande mikroorganismer som avsiktligt anvnds i syfte att orsaka sjukdom eller dd bland mnniskor, djur och vxter. B-stridsmedel kan utgras av bakterier (rickettsier r bakterier som inte kan frka sig utanfr sina vrdceller), virus, svampar och toxiner. Exempel p ngra sjukdomar som kan orsakas av B-stridsmedel r mjltbrand, pest, kolera, marburgfeber, har- och svinpest hos djur och svartrost p spannml. B-vapen r anordningar som innehller B-stridsmedel och vars funktion r att sprida ut dessa.
Exempel p varningsskylt
INFECTIOUS SUBSTANCE in case of damage or leakage immediately notify Public Health Authority
6
Smittfrande mnen
110
Skydd
Egenskaper
Utspridning
B-vapen r unika genom att relativt sm mngder kan drabba mnga individer ver stora omrden. B-stridsmedel som spritts ut syns inte, luktar inte och r mycket svra att pvisa med mtinstrument av olika slag. B-stridsmedel r relativt billiga att producera och kan vljas fr att drabba mnniskor, djur eller vxter. Utmrkande r ocks att verkan ofta r frdrjd, eftersom mnga B-stridsmedel mste vxa till i de drabbade innan sjukdomen bryter ut. En del sjukdomar, som ltt kan smitta frn person till person, kan ge upphov till stora epidemier. Exempel p sdan r pest och smittkoppor.
Spridning kan ske med bomber, raketer, robotar, aerosolgeneratorer, helikoptrar, flygplan, fartyg/btar och fordon vatten och livsmedel vektorer (loppor, myggor, fstingar, brev, kontaminerade klder m m) Tiden som mikroorganismerna verlever efter utspridning r mycket varierande beroende p vilken typ av organism det r, hur den preparerats och p de frhllanden som rder i omgivningen. verlevnadstiden kan variera frn ngra minuter upp till tiotals r. Det innebr att vid utspridning i luft kan riskavstndet i vindriktningen variera frn ngra kilometer upp till tiotals mil eller mera.
God hygien och noggrannhet vid livsmedels- och avfallshantering r den bsta frebyggande tgrden mot avsiktlig smittspridning och mot naturliga epidemier. Se till att du inte blir en smittspridare!
Skydd
111
B-stridsmedel kan komma in i kroppen via andningsvgarna (inandningsluft) mag-tarmkanalen (livsmedel och vatten) huden, sr p huden och slemhinnor (insekts- och fstingsbett, fysisk direktkontakt) Fr en del B-stridsmedel rcker det med att ett ftal organismer kommer ner i lungorna fr att en infektion ska uppst. Fr vriga infektionsvgar behvs normalt en hgre infektionsdos fr att orsaka sjukdom.
Knnetecken p ett B-anfall
Utspridning av B-stridsmedel kan ske utan att det uppmrksammas. Den frsta indikationen kan drfr vara att de angripna blir sjuka. Mnga som insjuknar under en kort tidsperiod br drfr vara en larmklocka. I det lget kan det vara svrt att skilja mellan en B-attack och en naturligt frekommande epidemi.
Skyddsmateriel
Den skyddsmateriel som i frsta hand r framtagen som skydd mot kemiska stridsmedel har ocks effekt mot biologiska stridsmedel. Den finns beskriven i SoldR Mtrl Vapen och Faktabas NBC.
Frebyggande tgrder
Ngra generella tgrder, som ven hjlper till att minska spridning av naturligt frekommande sjukdomar, r fljande: Rena, det vill sga filtrera och desinfektera vatten som anvnds till mat, dryck, disk, personlig hygien och fr sjukvrdsbehov. Tvtta hnderna innan du ter och efter du utrttat naturbehov. Var noga med renlighet och desinfektion av toaletter samt anvnd anvisad latringrop. Diska kokkrl, matbestick och dricksflaska. Duscha och raka dig helst varje dag (undvik om mjligt skrsr). Byt om mjligt till rena klder och snglinne regelbundet. Minska risken fr insektsbett genom myggmedel.
112
Skydd
tgrder vid frvarning om spridning
Skydda frrd av vatten och livsmedel genom vertckning. Kontrollera och medfr personlig skyddsutrustning. Frbered sanering genom att fylla upp med tvl och vatten, klorkalk i vattenlsning och dylikt. Vistas i NBC-skyddade utrymmen. Tta springor och stng av ventilationen om NBC-filter saknas. Ta p tckande kldsel. Var observant p tecken som kan tyda p spridning/smitta. Bevaka vattentkter och livsmedelsfrrd. Anvnd fda som varit kokad i minst 5 minuter eller har varit frvarad p ett betryggande stt i vakuumfrpackning, konservburk eller dylikt.
tgrder efter larm om spridning
Vid en observerad utspridning eller vid larm om B-spridning ska samma tgrder vidtas som vid spridning av C-stridsmedel (se kapitlet om kemiska stridsmedel). Innan indikering har skett kan frekomst av B- eller C-stridsmedel inte uteslutas. Om indikering med C-indikeringsutrustning inte ger utslag kan det nd visa sig vara ett B-stridsmedel som spritts. Beroende p hur lng tid det tar innan B-stridsmedlet frvntas n fram till frbandet kan vissa punkter frn tgrder vid frvarning om spridning behva vidtas p nytt. Ta skydd i NBC-skyddade utrymmen. Tta springor och stng av ventilationen om NBC-filter saknas. Ta p skyddsmask om du inte vistas i NBC-skyddade utrymmen. Tvtta hnderna, nacke och eventuellt ansikte med tvl och vatten, alternativt med personsaneringsmedel uppslammat i vatten fljt av avskljning. Undvik nra fysisk kontakt med dina kamrater. Rapportera symtom direkt till din chef. Vid risk fr sekundrsmitta frn person till person ska folksamlingar undvikas.
Skydd
113
Behandling av sjuka
Mot B-stridsmedel anvnds de lkemedel och behandlingsformer som utnyttjas i fredstid. Samhllets fredstida smittskydd och sjukvrd utgr grunder fr B-skyddet i krig.
Materielsanering
Olika material har olika motstndskraft mot uppvrmning, kemikalier osv. Ytbehandling kan generellt utfras med desinfektionsmedel i vattenlsning kombinerat med mekanisk bearbetning gasformiga desinfektionsmedel upphettning. Kldespersedlar kan under fltmssiga former upphettas i varmluft kokas i 15 minuter vrmas till 80-85 C tillsammans med ett syntetiskt tvttmedel. Strre materiel som fordon, artilleripjser m m kan spolas med vatten och borstas fr att mekaniskt avlgsna huvuddelen av mikroorganismerna. Helst br vattnet innehlla ngon form av sanerings-/desinfektionsmedel. P materiel som r svra eller omjliga att sanera fullt ut kan nd smittrisken minskas genom att sanera de ytor som r mest tkomliga.
114 114
Skydd Skydd
Farliga kemikalier
I ttorter, hamnar och industriomrden finns ofta lager av industrikemikalier. Stora mngder farliga kemikalier transporteras dessutom p vra vgar och jrnvgar. Dessa kemikalier kan vara farliga vid olyckor och andra okontrollerade utslpp, t ex vid strider. Exempel p farliga kemikalier r klorgas, svaveldioxid, ammoniak och klorvte. Andra giftiga mnen kan ocks bildas vid brnder. Klor, ammoniak, svaveldioxid och klorvte retar gon, svalg och luftvgar. Klor kan ocks n lungorna i hga koncentrationer, vilket kan leda till lungdem, dvs stor vtskeansamling i lungvvnaden. Detta leder till smre syreupptagning och drigenom kad pfrestning fr hjrtat. Det kan i vrsta fall leda till dden. Vr skyddsutrustning r inte konstruerad fr att skydda mot industrikemikalier under en lngre tid.
Symtom
Symtomen r rinnande gon, hosta, kvvningsknsla, smrtor vid inandning och dligt allmntillstnd. Lungdem r fullt utvecklat efter ett par timmar till ett dygn efter att man inandats kemikalierna. De frsta symtomen r relativt lindriga. Personal som andats in kemikalierna mste drfr hllas under observation under 1-2 dygn.
Foto: Shell Raffinaderi AB
Skydd
115
Skydd och frebyggande tgrder
Exempel p varningsskyltar
Personlig skyddsutrustning och/eller kollektivt skydd ger olika bra skydd beroende p aktuell kemikalie. Vid lngre tids vistelse i molnmilj kan andra typer av filter behvas. Utrymmen som behver anvndas ttas med plast och tejp. Ventilationsflktar och friskluftventiler stngs av och ttas. Vatten och andra frndenheter lggs upp i skyddade utrymmen.
Behandling
1
Explosivt mne Brandfarlig vtska
Brandfarligt mne
Sjlvantndande mne
Ta p skyddsmask p skadade. Fr de skadade ut ur det gasbelagda omrdet till frbandsplats eller sjukhus.
5.1
5.2
Ta av klder och uniformer som kan vara gasbemngda.

Oxiderande mne Organisk peroxid
Ge vid behov och tillgng syrgas. Frhindra s lngt som mjligt att den skadade anstrnger sig fysiskt. Behandlingen inriktas mot att frhindra att lungdemet utvecklas.
9
mne som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
vriga farliga mnen
Utrymme som ttats med plast som skydd mot kemikalier och C-stridsmedel
116
Skydd
Kemiska stridsmedel
C-stridsmedel r fasta, flytande eller gasformiga giftiga mnen som kan skada eller dda mnniskor, djur och vxter. De kan spridas p mnga stt, bl a med sprayaggregat, bomber, robotar, raketer, artillerigranater och minor. C-stridsmedel i gasform r osynligt och driver med vinden. C-stridsmedel i vtskeform kan ligga kvar i timmar och dagar, i vissa fall veckor, och avge gas genom avdunstning. Den mest sannolika C-milj som du kan komma att utsttas fr r molnmilj.
Verkan
Fr att verleva och verka i C-molnmilj behver du endast ha p dig skyddsmask.
C-stridsmedel i form av gas eller vtska kan trnga in i kroppen genom gon, nsa och mun. I form av vtska kan den ven trnga in genom huden. Viktiga skydd mot C-stridsmedel r drfr skyddsmask och tckande kldsel. Nervgas angriper kroppens nervsystem och orsakar oftast inledningsvis synsvrigheter och huvudvrk. Symtomen vergr drefter till andnd, kramper och frlamning. Dden kan intrffa inom en halvtimme om inte motmedel stts in snabbt.
Exempel p spridning av C-stridsmedel genom vapeninsats

Detonation Primrmoln stora-sm C-vtskedroppar
1. Vid detonationen skapas ett primrmoln med stora-sm C-vtskedroppar. Spridning sker i vindriktning.
Vind
Vtskemilj 200-1 000 m Sekundrmoln (C-molnmilj) Vind
2. Efter detonationen sker spridningen i vindriktningen. Sekundrmoln med olika koncentration skapas beroende p topografi och vindstyrka. Lgre terrng har ofta hgre koncentration.
Vtskemilj 200-1 000 m
Molnmilj 10-30 km
Skydd
117
Exempel p nervgaser r tabun (GA), sarin (GB), soman (GD), och VX. Hud- och vvnadsskadande C-stridsmedel trnger fort in i hud, gon och lungor och stadkommer blsor och sr p huden samt lungskador. Det kan i vissa fall drja ett par timmar innan man mrker symtomen. De frsta symtomen r rodnad och svullnad. Senare uppstr blsor och frtsr. Verkan blir svrast om gonen trffas blindhet kan intrffa. Exempel p hud- och vvnadsskadande C-stridsmedel r lewisit (L) och senapsgas (H). vriga former av C-stridsmedel r t ex cyanvte, kondenserade gaser, psykokemiska mnen, toxiner (gifter framstllda frn bakterier, svampar och alger ur vxter eller synteter). Vxtgifter och herbicider som r avsedda att avlva eller utrota skog och annan vxtrik terrng, rknas ocks som C-stridsmedel.
C-stridsmedel kan (frutom genom indikering) upptckas genom Symtom om du fr svrigheter att se tydligt, tryckknsla ver brstet, salivavsndring eller andnd om det frekommer misstnkt lukt, vtska eller rk om du observerar rk- eller vtskespridning frn flyg eller misstnkt rk eller vtska vid explosioner
Giftiga mnen
Verkan av senapsgas
Exempel p varningsskyltar
2
Gaser
Sinne Spridning
Du kan ven upptcka C-stridsmedel genom att studera naturen. Fglar och insekter (t ex myror) fr tidigt symtom av nervgas, varvid de dr.
Frtande mnen
Symtom p nervgas
Foto: Karolinska sjukhuset
118
Skydd
Skydd
Vra frband har ett grundskydd (GS) vilket ger dem mjlighet att lsa uppgifter i molnmilj och ta sig ur eller genom en vtskemilj. Vissa av vra frband har dessutom ett uppgiftsanknutet skydd (UA) vilket ger dem mjlighet att lsa uppgifter i vtskemilj upp till 24 timmar. Skyddet bestr av personlig skyddsutrustning samt grupputrustning fr indikering och sanering. Vissa enheter kan dessutom ha tillgng till kollektivt skydd. Kollektivt skydd kan finnas inmonterat i stridsfordon och skyddsrum. Utrustningen beskrivs i Faktabas NBC, SoldR Mtrl. Fr att klara uppgifter i C-milj mste du och ditt frband kontinuerligt va frberedande skyddstgrder, tgrder vid larm, omhndertagande av C-skadad, tgrder vid passage av C-belagt omrde m m.
Viktigaste delen i grundskyddet (GS) r skyddsmasken
C-vtskeskyddet och skyddsmasken ingr i grundskyddet (GS)
C-understll ingr i uppgiftsanknutet skydd (UA). Tas p under fltuniform
Foto: Sven-ke Haglund FBB
C-stridsdrkt ingr i UA-skydd
Skydd
119
Frebyggande skyddstgrder
Den viktigaste frebyggande tgrden r att alltid iaktta grundlggande skyddstgrder mot NBC (sid 101). Vid behov hjs skyddet med fljande tgrder: Kontrollera personlig skyddsutrustning (funktion och befintlighet). Skyddsmask tas ut ur plastpsen fr att kunna medfras ltt tillgnglig. Ta p gummistvel 90. Medfr C-vtskeskyddet ltt tillgngligt, t ex med fotdelen i skyddsmaskvskan och kroppsdelen i benfickan. Medfr regnstll eller regnskydd fr snabb vertckning. Skydda och tck ver vapen och annan materiel (helt eller endast kontaktytor). Uppehll dig i tckt skydd om uppgiften tillter det. P srskild order ska du dessutom ta p C-understll eller C-stridsdrkt. C-stridsdrkt fr bras uppknppt inta medicinska nervgasmotmedel (profylax) fsta indikeringspapper 104 p kldsel eller utrustning s att du ltt kan se frgutslag Vid ditt frband hjs ocks skyddet, bl a genom att C-varnare utrustas och grupperas, indikeringspatruller frbereds och materiel fr sanering iordningstlls. C-varnare ska larma frbandet vid upptckt av C-stridsmedel.
Medicinska nervgasmotmedel
Tnk p!
Indikeringsutrustning frvaras skyddad men frberedd fr indikering. Indikeringspapper 104 fsts p kldsel eller p vapen/stridsutrustning s att det ltt kan avlsas. Mtinstrument fr inte fstas i radioantenner.
Indikeringspapper 105 placeras p minst tv platser s att frgomslag syns. Papperet fsts lmpligen p en papp- eller trskiva
120
Skydd
C-varnarens utrustning
Personlig skyddsutrustning (ltt tillgnglig, skyddsmasken kan vara ptagen) Ptagna gummistvlar Skyddshandske (ltt tillgnglig) C-vtskeskydd eller C-stridsdrkt (ltt tillgnglig eller ptagen)
C-indikeringsvska 98 med innehll
C-indikeringsutrustning Klocka Kompass Ficklampa Rapportblock och penna Larmanordning Sambandsmedel till chefen Skriftlig instruktion
C-indikeringsinstrument CAM
C-varnarens tgrder
Vid indikeringsutslag eller vid frvarning enligt Symtom, Sinne, Spridning: 1. Ge C-larm. 2. Skyddsmask p. 3. Kontrollera frberedd indikering. 4. Rapportera klockslag, vindriktning, typ av indikering samt frgomslag p indikering eller instrumentets vrde/utslag. 5. Luftindikera var 20:e minut eller kontinuerligt med instrument tills du fr annan order.
C-indikering med CAM
Exempel p rapport:
VJ frn QJ, Tidsnummer 031110, Klockan 1105, Indikeringspapper 105, svart omslag, Nervgasbricka 90, inget omslag, Indikeringsrr 21, inget omslag, Instrument G fyra block Vind frn sydvst 10 m/s. Rapportera endast dina iakttagelser!
Skydd
121
Vid spridning (direkt C-anfall) kan det ibland vara ndvndigt att frst ta skydd. Du mste drefter ge C-larm s fort som mjligt. Om du misstnker att du ftt C-stridsmedel p dig sanera omedelbart. Vid misstanke om C-belggning sanera omedelbart. Indikering kan gras med indikeringspapper, indikeringsbricka, indikeringsrr och indikeringsinstrument. Efter frsta rapporten avlses indikeringsutrustningen och vrdena rapporteras med tidsintervaller som bestms av din chef.
Luftindikering med sugpump och indikeringsbricka
Larm
Frbandschef faststller stt att varna och larma.

tgrder vid varning och larm
Ta p skyddsmask Skerstll att dina kamrater ocks ns av larmet Vid misstanke om C-belggning sanera omedelbart
122
Skydd
Skyddsmask p
Gr s hr: 1. Hll andan. 2. Ta av hjlmen.

Vik ut
3. Ta p skyddsmasken. Rtta till den s att den snabbt ttar. 4. Gr en kraftig utandning s att eventuell gas i masken och lungorna ventileras ut. 5. Kontrollera, genom att hlla fr andningshlet i filtret och frska andas in, att masken sluter ttt (sugprov). 6. Ta p hjlmen.
Ta p
7. Kontrollera att du har tckande kldsel s att inte t ex huvud, nacke eller hnder r oskyddade. Stng skyddsmaskvskan. 8. Fortstt med verksamheten och sk samband med din chef.
Dra t
Avlarmning
Lgst kompanichef (motsv) ger order om avlarmning (skyddsmask av) om det har konstaterats att C-stridsmedel inte anvnts. Bataljonchef (motsv) ger order om avlarmning (skyddsmask av) efter insats av C-stridsmedel.
Hll fr sug in
Personsaneringsmedel 104 (klorkalk)
Str personsaneringsmedel p handen
Gnugga hnderna ltt under en halv minut
Skydd
123
Sanering
Omedelbar sanering genomfr du om du misstnker att du ftt C-stridsmedel i form av vtska p dig. Detta ska ske omedelbart. Sanera frst hnderna, drefter de stllen dr du tror att det finns C-stridsmedel. Gr s hr: 1. Str personsaneringsmedel i ena handen och bearbeta hudpartierna ltt under en halv minut. 2. Vnta ytterligare en halv minut och borsta drefter bort pulvret. 3. Sklj om mjligt i rent vatten. 4. Torka av kngor/stvlar, vapen, verktyg och vrig utrustning med trassel, trasor eller liknande. 5. Str personsaneringsmedel ver materielen och bearbeta under minst en halv minut. 6. Borsta bort pulvret. Omedelbar sanering genomfrs p materiel genom att personsaneringsmedel strs p de ytor man misstnker har trffats av C-stridsmedel. Str ven p de ytor som mste vara fria frn stridsmedel fr verksamheten, t ex handtag och fotsteg p stridsfordon. Lt om mjligt saneringsmedlet ligga kvar.
ppna frsiktigt luckan och spreja DS-2 p kanterna
Samarbeta tv och tv! Var noggrann!
Omedelbar sanering av stridsfordon med DS-2 och personsaneringsmedel 104
Spreja drefter de ytor du behver fr att lsa dina stridsuppgifter eller fr att ta dig ur vagnen
Bearbeta drefter de hudpartier som inte r skyddade. Borsta bort pulvret
Ta slutligen p skyddshandskarna
Str slutligen personsaneringsmedel p de ytor som ska saneras
124
Skydd
Fullstndig sanering syftar till att helt avlgsna C-stridsmedlet, detta sker frbandsvis p order
Hur du hjlper en nervgasskadad kamrat
En nervgasskadad kan vara ofrmgen att hjlpa sig sjlv. 1. Kontrollera att den skadades skyddsmask r ptagen och sitter rtt. 2. Ge en injektion med den skadades autoinjektor och eventuellt ytterligare en om den frsta inte hjlper inom 10 minuter. Frbrukade autoinjektorer lggs i kamratens hgra benficka s att sjukvrdspersonal ska kunna se hur mycket nervgasmotmedel han ftt i sig. 3. Vid behov sanera den skadade med personsaneringsmedel. 4. Tillkalla sjukvrdspersonal.
Kontrollera skyddsmasken
Ge injektion med autoinjektor
Foto: Ivar Blixt, FBB
Skydd
125
Motmedel vid nervgasfrgiftning
Om du fr symtom p nervgasfrgiftning anvnd autoinjektorn omedelbart! Autoinjektorn innehller medel mot nervgas och hejdar nervgasens pverkan p nervsystemet. Autoinjektorn ska frvaras ltt tkomligt i skyddsutrustningen. Vid kyla ska den frvaras frostfritt. Din frbandschef bestmmer var den ska frvaras s att din kamrat kan hitta den om han mste hjlpa dig.
Se till att du var detta d du har tagit p tckande kldsel och har ptagen skyddsmask! va ven i mrker!
Autoinjektorns olika delar
Framstycke
Knselknopp
Ampull
Bakstycke
mg HI-6 500 2mg ATROPIN
Instruktion fr iordningstllande
Tryck in ampullen i bakstycket.
Instruktion fr injicering
Vrid framstycket i pilens riktning till stopp. Kontrollera med tummen att framstyckets knselknopp str mitt emot skringsringens knselknopp. Skaka i 5 sekunder.
Stt det gula framstycket mot utsidan av lret och dra bort skringsringen.
Utls autoinjektorn genom att sl ltt p bakstycket med handflatan. Hll kvar i 10 sekunder och ta drefter bort den. Spara det gula framstycket i hger benficka.
VRID VITT BAKSTYCKE KONTROLLERA-SKA TILL STOPP TRYCK MOT LRET KA 5 SEK OSKRA-UTLS HLL KVAR 10 SEK-H BENFICKA
VRID VITT BAKSTYCKE TILL STOPP KONTROLLERA-SK TRYCK MOT LRETAKA 5 SEK OSKRA-UTLS HLL KVAR 10 SEK-H BENFICKA
Hi-6 500mg
2mg ATROPIN
Klack
Skringsring med knselknopp
Tr p framstycket och lt den svarta triangeln lpa lngs den grna pilmarkeringen p bakstycket, tills framstycket gr in under skringsringens knselknopp.
Skra autoinjektorn genom att vrida framstycket i den svarta pilens riktning ca 2 mm, tills den svarta triangeln str mitt fr skringsringens knselknopp.
126
Skydd
Frband med GS-skydd kan genomfra stridsverksamhet i eller efter passage av C-molnmilj med enbart skyddsmask ptagen. Ingen sanering krvs.
Omedelbar sanering
Verksamhet i molnmilj
Innebr Inandningsrisk GS krvs Inget saneringsbehov Indikering krvs
Foto: Pelle Hglund, FBB
Frband med GS-skydd kan genomfra passage av C-vtskemilj. Sanering kan krvas omedelbart efter passage.
Passage av vtskemilj
Innebr Inandnings- och kontaktrisk GS krvs Eventuellt saneringsbehov Indikering krvs
Dina tgrder Ta p skyddsmask. Kontrollera att dina kamrater ftt p sig skyddsmask. Fortstt med verksamheten. Vdra klder och utrustning nr du ter r i C-fri milj.
Dina tgrder
Till fots
Ta p skyddsmask. Ta p C-vtskeskydd. Ta p skyddshandskar och skyddsstvlar. Personligt UA-skydd anvnds p order. Kontrollera att dina kamrater ftt p sig skyddsmask. Genomfr indikering efter passage. Vdra klder och utrustning nr du ter r i C-fri milj. Klor, ammoniak, svaveldioxid och klorvte retar gon, svalg och luftvgar. Anvnt C-vtskeskydd kastas eller brnns.
Om du ker i fordon
Stng luckor och fnster samt stng av flktar som tar in utomhusluft. Vdra fordonet d du ter r i C-fri milj. Driftstt kollektivt skydd om sdant finns.
Om du ker i fordon
Ta p skyddsmask. Stng luckor och fnster samt stng av flktar som tar in utomhusluft. Kldsel i vrigt bestms av din chef. Vdra fordonet efter passage. Genomfr indikering efter passage.
Skydd
Vindriktning
127
Frband med UA skydd kan genomfra stridsverksamhet i eller efter passage av C-vtskemilj. Sanering krvs inom 24 timmar.
Fullstndig sanering
Verksamhet i vtskemilj
Innebr UA-skydd krvs Saneringsbehov inom 24 timmar
Direkt C-anfall
Innebr Inandnings- och kontaktrisk Saneringsbehov
Dina tgrder Ta p fullstndig personlig skyddsutrustning skyddsmask skyddshandskar skyddsstvlar/motsvarande C-stridsdrkt, C-understll eller C-skyddsdrkt
Dina tgrder Ge eller repetera C-larm. Hll andan. Ta skydd fr vtskenedfallet och splitter. Ta av hjlm. Ta p skyddsmask. Ta p skyddshandskar. Vid behov: sanera omedelbart hnder fre ptagning av handskar. Ta p hjlm. Stanna kvar i skydd tills nedfallet har slutat. Kontrollera att du har tckande kldsel s att inte t ex huvud, nacke eller hnder r oskyddade. Sanera omedelbart vid behov. Kontrollera att dina kamrater ftt p sig skyddsmask och tckande kldsel. Hjlp eventuellt skadade genom att ta p skyddsmask, tckande kldsel samt ge frsta hjlpen vid skada. Kontrollera regelbundet att den skadade andas. P order tar du p C-vtskeskyddet. Fortstt med verksamheten och sk samband med din chef. Grovsanering av materiel och fullstndig sanering sker p order.
Sanera omedelbart vid behov. Var vaksam p dina kamrater om ngon skulle f lckage.
128
Skydd
Skydd mot brandstridsmedel

De vanligaste brandstridsmedlen r fosforbrandmnen, oljebrandmnen, metallbrandmnen samt kombinerade olje- och metallbrandmnen. De anvnds mot personal och materiel.
Oljebrandmnen
Oljebrandmnen r vanligen bensin som frtjockats till gel. Brinnande stnk klibbar fast och orsakar brnnskador. Exempel p oljebrandmnen r napalm. Oljebrandmnen sprids med flygbomber, eldsprutor, eldkastare och brandminor. Eldsprutor kan vara burna, med en rckvidd p eldstrlen om max 50 meter. De kan ven vara fordonsmonterade, med en rckvidd p eldstrlen om max 200 meter. Eldkastare kan vara burna och raketer med oljebrandmnen kan skjutas ivg upp till 700 meter. Det finns ven fordonsmonterade eldkastare. Om brinnande oljebrandmnen sprutas in i tckta vrn eller skyddsrum hettas luften upp, koloxidhalten kar och syrebrist uppstr. Kvv elden med handskar eller annat plagg eller slck med vatten. Brinner det p ryggen ta av jackan och kvv elden. Har det tagit eld p en kamrat hejda honom, lgg omkull honom och kvv elden. Skrapa bort brandmnet. Lgg torrt och rent skyddsfrband. Kyl ner skadan om mjligt.
Fosfor
Vit fosfor antnds vid kontakt med luften och avger d tjock, vit rk. Vit fosfor frekommer i flygbomber och raketer. Gul fosfor frekommer frmst i rkgranater och rkhandgranater. Nr en fosforgranat kreverar sprids finfrdelad fosfor, och antnds direkt. Brinntemperaturen r omkring 800 C. Fosfor brnner snabbt igenom tyg. Ta av persedlar som trffats och skr bort antnda delar. Slck brinnande fosfor med vatten eller sn. Skrapa bort kvarvarande fosforrester med pinne eller kniv. Frbind med torrt och rent skyddsfrband. Om det finns fosforpartiklar kvar s fukta frbandet. Fosforn mste hllas vt fr att inte brinna.
Fosforgranat
Skydd
129
Metallbrandmnen
Metallbrandmnen bestr av metallegeringar, t ex elektron- och metallpulverblandningar (termit). De frekommer i bomber som vanligen flls frn hg hjd. Termit och magnesium brinner med blndande vit lga under intensiv vrmeutveckling. Brinntemperaturen kan vara upp till 3 000 C. Metallbrandmnen brinner utan syretillfrsel, vilket gr dem mycket svrslckta. De gldande metallpartiklarna brnner snabbt igenom en uniform och stadkommer till ytan sm men djupa brnnskador. Dessa partiklar kan slckas med vatten. Slck strre bitar brinnande metall med torr sand eller jord. Du fr inte sl vatten ver en brinnande metallmassa. Gr du det s bildas det gaser som antnds och sprider branden ytterligare. Peta bort metall frn hud och persedlar. Lgg torrt och rent skyddsfrband. Kyl ner skadan om mjligt.
Skydd
Frebyggande tgrder
Ha dricksflaska fylld med vatten. Ordna tckning med lucka till skyddsgrop/ vrn. Gr upplag av sand eller jord. Tillverka ruska fr slckning.
Vid anfallet
Ta skydd under tckning. Ta p handskarna.

Efter anfallet
1. Ta p skyddsmask om hettan r stark eller om brandstridsmedel har kommit in i skyddet. Skyddsmasken skyddar inte mot kolmonoxid. 2. Kasta undan tckningen. 3. Slck branden frst p personal och drefter materiel och omgivning. 4. Ge frsta hjlpen. Se ven kapitlet Hlsooch sjukvrdstjnst.
Skydd mot rk
Rk r i allmnhet ofarlig vid sm koncentrationer men kan framkalla hosta och kvvningsknslor. S snart rken irriterar ta p skyddsmasken. Rk frn rk(hand)granater kan vara giftig och kan i hga koncentrationer leda till lungdem.
Brinnande metallbrandmne
130
Post och postering
KAPITEL
Post och postering
Post och postering
131
Post och postering

Post Postering 132 147
Posttjnst bedrivs skarpt under fred, kris, krig och under internationella insatser. Dina befogenheter som post kan variera beroende p lget men det allmnna upptrdandet r i grunden lika. Du har ett stort ansvar nr du r post. Dina kamraters och mnga andras trygghet och liv ligger i dina hnder. Som post ska du skydda dina kamrater genom att varna dem om fienden kommer och uppehlla fienden ven med ditt liv som insats tills kamraterna r stridsberedda. En posterings uppgift r att frn en viss plats bevaka en vg, ett strk eller ett omrde och drigenom skydda vra frband mot truppspaning och verraskande anfall. Postering kan ocks ha i uppgift att kontrollera genomgende trafik.
132
Post och postering
Post
Fr att inte bli verraskad av fienden ordnas vid all verksamhet bevakning med poster. Du har ett stort ansvar nr du r post. Dina kamraters och mnga andras trygghet och liv ligger i dina hnder. Som post ska du skydda dina kamrater, varna dem om fienden kommer och uppehlla fienden ven med ditt liv som insats tills kamraterna r stridsberedda. Var beredd p att fienden kan upptrda i svenska uniformer och tala svenska flytande. En post br alltid kunna ta upp strid mot pansarfordon. Finns pansarvrnsvapen vid ditt frband ska du alltid vara utrustad med detta. Vlj ett poststlle som medger eld med pansarskott eller andra typer av pansarvrnsvapen mot en fiende som kommer lngs ingngsspr eller i terrngen.
Dubbelpost
Olika slag av poster

Du kan vara post vid motstndsnste, postering, frlggning eller annat bevakningsobjekt patrullerande post anvisningspost Posten bemannas av en man enkelpost eller tv man dubbelpost. D dubbelpost anvnds r den ena chef, postettan, den andre benmns posttvan.
Att olovligen lmna sin uppgift som post eller sitt poststlle r ett brott och kan leda till tal.
Anvisningspost
Patrulleringsvg
Patrullerande dubbelpost
Dubbelpost vid vg. Infartspost
Post och postering
133
Poststlle
En post lser sina uppgifter frn en bestmd plats poststllet. Vlj plats s att fienden inte kan komma ttt inp poststllet utan att upptckas. Posten ska i regel st i ett skyttevrn eller motsvarande. Medan detta grvs (byggs) ska ett tillflligt poststlle anvndas. Kom ihg att det tillflliga poststllet mste vljas s att bevakningen kan utfras ostrt. Chefen och pgende poster br kunna ta sig till poststllet dolt och tyst.
Dubbelpost anvnds som regel! I undantagsfall (under dagtid) stts enkelpost ut.
Om stridsfordon anvnds vid posttjnst avdela minst en man som med poststllet utanfr vagnen kan observera i dda vinklar och lyssna av terrngen
Under dager r det bra om poststllet ligger hgt. Man ser d lngt och fr god verblick ver bevakningsomrdet
Under mrker r det bttre om poststllet ligger lgre n terrngen som ska bevakas. Framryckande fiender avtecknar sig d som siluetter mot himlen. Studera terrngen i dagsljus s att du lttare kan lsa dina uppgifter i mrker
134
Post och postering
Utrustning
Utan order
Stridsblte/-vst ska vara ptagen. Hjlm ska vara ptagen under dager i mrker tas den vanligen av fr att du ska kunna hra bttre. Hjlmen ska dock vara ltt tkomlig. Kroppskydd ska vara ptaget. Vapnet ska vara eldberett. Pansarskott ska bras eller vara ltt tkomligt. Handgranater ska bras eller vara ltt tkomliga. Signallina (telefon) eller annan mjlighet ska finnas fr att kunna tillkalla chefen. Ficklampa.
P chefens order
kan extra materiel tilldelas, t ex kikare bildfrstrkare eller vrmesikten nrlys signalpistol med lys- eller signalpatroner ytterligare pansarskott kulspruta minor (frsvarsladdningar) annat sambandsmedel, t ex telefon eller radio Vissa frband har ocks hundar med hundfrare. Rtt trnade r de ovrderliga vid bl a bevakningsuppgifter. Hur dessa trnas och anvnds beskrivs i hundtjnstreglementena. Om du ftt order att ta av stridsbltet/-vsten stoppa magasinen i fickorna lgg stridsbltet/-vsten bakom dig eller i vrnet
Post och postering
135
Upptrdande som post
Observera hela ditt bevakningsomrde samt terrngen runt ditt poststlle. Lyssna fienden r oftast motoriserad, men kan ocks upptrda till fots.
Upptcker du ingenting vergr du till att observera bit fr bit. Brja med terrngen i nrheten.
Kontrollera om igen platser dr du i frsta hand kan vnta att fienden framrycker. Spana d och d ven vid sidan av bevakningsomrdet och bakom dig. Brja om frn brjan.
Var vaksam!
136
Post och postering
Poststllet skyddas mot verraskande angrepp genom exempelvis taggtrd, larmminor eller torra kvistar
St skyddad. En enkel snubbeltrd eller taggtrd p ca 10 meters avstnd runt poststllet rcker ofta fr att avslja om ngon frsker nrma sig posten. ven torrt ris och torra kvistar som placerats ut runt poststllet, kan ibland vara tillrckligt fr att rja en fiende som smyger mot posten. Var phittig d det gller larmanordningar. Du fr inte rka eller visa ljus. St stilla. Det r svrt att upptcka dig om du str stilla. Det r ocks ndvndigt fr att du inte ska hras och fr att du sjlv ska hra bra. Se till att utrustningen inte skramlar och att du str p mjukt underlag samt r ordentligt kldd. Vid kall vderlek r det viktigt att du klr dig varmt s varmt att du inte frestas att ta en karbrasa eller stampa med ftterna fr att hlla vrmen. Ta p vrmejacka och halsduk.
Om vdret vxlar till kall eller regnig vderlek avls posten s att frstrkning av kldsel kan ske.
Post och postering
137
Det r srskilt viktigt att du r varm om ftterna. Anvnd filteller halmskor om sdana finns. St p en bdd av granris. r det mycket kallt mste du skydda ronen och ansiktet mot kylan. Kl dig dock inte s att du varken kan se eller hra. ronen skyddas vid behov med mssans ronskydd. Du mste d och d lyfta upp dessa, fr att lyssna bttre. Tala tyst. Svara lgmlt och kort vid tilltal. Du kan ibland med blott ett litet tecken eller en frsiktig huvudbjning antyda att fara hotar i en viss riktning. Anml utan att skrika. Fr poster gller lystringsgraden manver, dvs enbart tjnstesamtal fr fras. Det r inte tilltet att smprata med en kamrat, eftersom uppmrksamheten d sjunker. Den som hostar eller nyser r mindre lmplig som post, srskilt nattetid. Vid postavlsning br en och samma vg anvndas fram till poststllet. Pgende post ska ge signal eller tecken, s att posten som ska avlsas vet att det r en av kamraterna som kommer. D dubbelpost anvnds sker i regel avlsning av en man i taget. Var misstnksam! Tillkalla chefen och rapportera s snart du mrker ngot misstnkt. Tnk srskilt p sabotagerisken nr du skyddar frrd eller liknande.
Lita inte p ngon ! Det r bttre att lta 100 behriga personer vnta n att slppa in en enda obehrig! Smidighet ska inte vara en posts frmsta egenskap.
Ordna med tckning i botten p postvrnet
Flygvapnets stridsflygplan r exempel p objekt som mste skyddas mot sabotage bde i fred, kris och krig
Foto: Johnny Lindahl (SAAB), FBB
138
Post och postering
Vaksam och stridsberedd d lever du och dina kamrater lngre
Dessa bestmmelser gller i krig. Vid vakttjnst i fredstid, under beredskap eller vid insatser med vra internationella enheter gller de bestmmelser som ditt befl meddelar.
Var alltid stridsberedd. Du vet sllan nr eller varifrn fienden kommer, men du vet att han kan komma snabbt och frn nra hll drfr mste du stndigt vara p helspnn. Slpp aldrig ngon oknd inp dig r det en fiende fr du ingen nytta av ditt vapen. Tnk igenom fre hur du ska agera vid olika situationer och vilka vinklar som r olmpliga eller farliga fr dina kamrater eller civila om du ppnar eld. Skjut utan kommando i fljande fall: I sjlvfrsvar Nr anropad visar att han har fientliga avsikter, flyr eller i vrigt inte lyder dina tillsgelser eller tecken Nr de eller det du skyddar r i omedelbar fara Hll ut. Att hela tiden vara p helspnn frestar hrt p viljan och tlamodet. Men du vet vad det kan betyda om du inte skulle vara beredd nr det gller!
Som post mste du alltid komma etta
Post och postering
139
Ge anrop! Gr s hr nr ngon oknd nrmar sig poststllet: Gr anlggning med ditt vapen. Utan att visa dig anropar du med s lg, men hrbar, rst som mjligt Halt! fr att f den anropade att stanna. Beordra sedan Lgg vapen! och Upp med hnderna!. Om den anropade inte omedelbart efter det han stannat talar om vem han r frgar du Vem dr?. Knner du igen personen och du vet att han r behrig, lt honom passera. I annat fall hller du honom under bevakning och tillkallar chefen.
Halt! Vem dr?
Ordonnans Widerstrm frn 3.pluton
Exempel p posts anrop
Lsen ska anvndas sparsamt. Din chef avgr nr lsen ska anvndas. Lsen bestr i regel av tv ord eller siffergrupper, t ex Bl Burk eller 29-12. Vlj ord som r typiskt svenska och som inte har ngot samband med varandra. Man kan ocks anvnda sig av en sifferkombination dr summan alltid ska bli densamma. T ex 27+2=29 eller 13+16=29. Den som anropar anvnder frsta ordet eller frsta siffergruppen den anropade ska d svara med andra ordet eller andra siffergruppen. Exempel: Posten anropar och begr lsen: Halt! Lsen! Bl!. Den anropade svarar: Burk!. Om den anropade inte svarar eller svarar felaktigt tillkallar du chefen. Chefen svarar sedan fr att den misstnkte snabbt blir frd t sidan fr skyddsvisitation och ytterligare kontroll. Posten ska fortast mjligt teruppta sin ordinarie bevakningsuppgift. En chef med minst tv man genomfr visitationen av den omhndertagne p skyddad plats.
Svensk militr personal ska p haltrop frn vra trupper omedelbart stanna och uppge befattning, namn och frband.
Byt lsen ofta!
Tills din chef anlnder r det du som fr beflet p platsen var bestmd!
140
Post och postering
Chefen leder visitationen frn en plats bakom den omhndertagne. En man visiterar (1:an) medan den andre (2:an) hela tiden hller den omhndertagne under uppsikt beredd att skjuta. Den som visiterar br sitt vapen p ryggen eller lmnar ver det till chefen.
Kvinnor br visiteras av en kvinna. Kvinnor ska visiteras och behandlas med samma vaksamhet som mn.
Om den omhndertagne br skyddsvst rikta vapnet mot huvud eller ben. Placera den omhndertagne ttt mot en vgg eller bjd med huvudet mot ett trd och benen lngt isr. Han kan ocks hllas av en tredje man, varvid den omhndertagne hlls i knstende stllning bjd bakt. Hnderna ska i alla visitationsstllningar vara placerade bakom nacken.
Minst en man skyddar mot angrepp utifrn
Skyddsvisitera, dvs sk efter sdant som kan anvndas som vapen, ammunition eller tillhyggen. Sk ocks efter sdant som kan identifiera den omhndertagne eller som har underrttelsevrde. Det kan vara ID-kort, passersedlar, anteckningsblock, plnbok, dokument och annat av intresse. Nr den omhndertagne har skrats kan man tcka ver hans huvud med en huva.
Post och postering
141
Visitera lugnt och metodiskt. Arbeta med skerhet!
Trna p visitation av omhndertagen s att varje man vet vad han ska gra. Visitationen kan ledas p tecken, t ex d skyddsmask brs ptagen eller d man mste arbeta tyst och snabbt.
Var extra vaksam men inte rdd ven elitsoldater frstts ur stridbart skick av en vlriktad kula
142
Post och postering
Patrullerande post
Patrullerande post anvnds frmst nr bevakningen inte kan ordnas p annat stt, t ex i terrng som r svr att verblicka. En post som rr sig hr ofta inte s bra medan han sjlv kanske bde hrs och syns. Patrullera drfr inte mer n vad som behvs fr att du ska kunna kontrollera hela omrdet. Patrulleringen ska gras oregelbundet. Vlj patrullvg dr det gr ltt att ta sig fram ven i mrker. G inte p ris, kvistar eller annat som kan rja dig. Du br d och d stanna fr att lyssna. Fortstt efter ngra sekunder. Gr lngre uppehll endast p i frvg utvalda poststllen dr du inte syns, men dr du kan hra och se bra. G inte nra husknutar, stora trdstammar, stenblock eller liknande dr fienden kan ligga i bakhll. G lugnt mellan poststllena och lmna inte ett stlle frrn du r sker p att du inte r upptckt. Flj inget bestmt mnster i din patrullering. l vrigt gller, s lngt det r mjligt, samma regler som beskrivs i avsnittet Upptrdande som post.
S O L O Stanna Observera Lyssna Ofta
Poststlle
Observation och lyssnarplats
Larmminor
Exempel p bevakning av gruppering
Post och postering
143
Dubbelpost vid vg
Dubbelpost finns vanligen, ven under dager, vid vgar som leder in mot ett frbands grupperings- eller frlggningsplats samt vid postering, som bland annat ska kontrollera trafik. Poststllet br ligga s nra frbandet (posteringens stridsstllning) att chefen, larmstyrkan eller posteringen ltt kan larmas.
Posttvan mste hela tiden vara eldberedd!
Kontroll av fordon
Oskra och hll vapnen eldberedda. Postettan (i detta fall du) ger ett tydligt och bestmt stopptecken. Under mrker ges i regel stopptecken med avskrmat ljus (ficklampa). Posttvan r hela tiden eldberedd i sin eldstllning. Beordra: Tnd innerbelysningen och slck strlkastarna. St kvar p din plats, lt fraren stiga ur.
Begr att f se passersedel eller legitimation. Ta inte emot en legitimationshandling ur hand utan lt fraren lgga den p en bestmd plats. Innan du granskar handlingarna beordrar du fraren att stlla sig framfr fordonet. Du mste veta hur gllande passersedlar och legitimationskort ser ut. Godta inte vilket papper som helst. Om ngot verkar misstnkt lter du samtliga stiga ur bilen och lmna drrarna ppna. St inte i vgen om din kamrat mste skjuta.
Foto: SWEDINT
144
Post och postering
Posttvan hller uppsikt ver de misstnkta
Skilj p identitet och behrighet!
Innan du granskar legitimationshandlingarna eller visiterar fordonet, beordrar du fraren och passagerarna att stlla sig p betryggande avstnd och vnda t annat hll. Misstnker du att allt inte str rtt till beordrar du dem att hlla hnderna ver huvudet eller bakom nacken. Lt fraren ppna samtliga drrar, luckor och presenningar. Kontrollera att ingen finns kvar i fordonet och drefter att det inte finns ngon frbjuden last. Rr dig inte s att du frsvrar fr posttvan att hlla misstnkta under uppsikt eller att ppna eld mot dem. Om inte frare och passagerare har klara papper hller du dem kvar under bevakning och rapporterar till din chef. ven om ngon kan styrka vem han r s r det inte skert att han har rtt att passera!
Post och postering
145
Enkelpost
Om du r ensam gller i stort sett samma regel som fr chefen vid dubbelpost. Eftersom du nu svarar fr bde skydd och visitation s mste du vara om mjligt nnu mer p din vakt.
Utrustning
Ordinarie postutrustning Pansarskott Stabsskylt eller ditt frbands igenknningstecken Under mrker ven ficklampa
Upptrdande
Anvisningspost
Din uppgift r att anvisa befl, ordonnanser och transporter till en stab, en underhllsplats eller till ditt frband. Om inpasseringskontroll av personal och fordon ingr i uppgiften br posten best av tv man (dubbelpost).
Vlj en sdan plats och stllning att du kan vara dold nr du inte mste visa dig. Hll ven stabsskylten dold. Orientera och visa vg. Anvisa uppstllningsplats fr beskande fordon. Visa stabsskylten fr befl, ordonnanser och frband, frmst ttfordonet. Hll upp skylten i s god tid att den hinner uppmrksammas.
Som anvisningspost hll dig dold nr du inte mste visa dig
146
Post och postering
Exempel p postinstruktion
Postinstruktionen ska som regel vara skriftlig s att instruktionen inte frvanskas efterhand. Se dock till att uppgifterna om orienteringen om fienden, egna trupper och civillge hlls aktuella. Avgende post r ansvarig fr att pgende post kan instruktionerna och vet hur han ska agera.
OBSLSA
Orientering Terrngen. Vgen bortom grdarna gr till BY. Bron kommer att sprngas fre 1830.
Fienden har tagit BY. En patrull om fyra man och ett bandgende pansarfordon observerades kl 1515 i bortre delen av byn. Patrullen r troligen kvar. Vra frband. Kompaniet frsvarar terrngen mellan SJN och TALLSEN. Kompanistaben finns vid Bertil-plutonen 300 meter lngs SVARTVGEN. Postering ur David-plutonen i VSTRA UDDEN. Fast spaningspatrull sydst BY. Rapportvg lngs skogsbrynet mot Ceasarplutonen. Civilbefolkningen. Civila flyktingar frn trakten av BY passerar hr. Vi rknar med att flyktingstrmmen kar i natt. De fr inte passera SVARTVGEN eller stanna vid poststllet.
Bevakningsomrde Grns vnster buskraden lngs bcken, grns hger skogsbrynet. Srskild observation mot vgsluten och hitre grdarna. Stt att tillkalla chef Med lngsamma dragningar i signallinan. Med snabba ryck om plutonen ska bestta eldstllningarna. Lsen Stjrna Burk ppna eld Om fienden gr ver n innan chefen hunnit fram. Stllning och utrustning Stende i vrnet. Extra materiel: tv pansarskott, tv handgranater, kikare och bildfrstrkare. Minering med 6 stridsvagnsminor vid vadstllet ver n. Avlsning Sker oregelbundet enligt postlista.
Vid bevakning under kortare tid, t ex under ordergivning eller rast, grs postinstruktionen kort men ska alltid innehlla Bevakningsomrde Stt att tillkalla chef ppna eld
Post och postering
147
Postering
Uppgift
En postering r en patrull som grupperas stationrt i syfte att lsa en viss uppgift. Uppgiften r att frn en viss plats bevaka en vg, ett strk eller ett omrde och drigenom skydda vra frband mot truppspaning och verraskande anfall. Postering kan ocks ha i uppgift att kontrollera genomgende trafik. Posteringen bestr normalt av en frstrkt grupp, ibland med stridsfordon eller splitterskyddade transportfordon. En postering ska som regel kunna verka med pansarvrnsvapen.
Bevaka = observera, rapportera och frsvra fiendens framtrngande och verksamhet.
Exempel p postering vid vg
Fre utgendet
Posteringen vidtar tgrder fre utgendet samt framrycker enligt kapitlet Patruller.
Exempel p extra utrustning
Pansarskott Granatgevr Kulspruta Minor (frsvarsladdningar) Sprng- och rkhandgranater Signalpistol
Larmanordningar Radio och/eller flttelefon Transportnt Kikare Bildfrstrkare Tlt eller annan frlggningsmateriel
Foto: SWEDINT
148
Post och postering
Posteringens framryckning och gruppering

Plutonchefen eller hans stllfretrdare leder oftast framryckningen till terrngen dr posteringen ska grupperas, bestmmer bevakningsomrde och elduppgifter samt hur eventuella mineringar och skjutning med indirekt eld ska frberedas och genomfras. Framryckningen ska ske snabbt och p enklaste stt. r det risk fr att posteringen kan rka i strid under frflyttningen rycker den fram p samma stt som en patrull. Lr dig hitta i terrngen, s att du kan vgen tillbaka om du tas ut till ordonnans.
Frontalt skydd flankerande skjutriktning!
Om posteringens exakta gruppering inte bestmts ska du som posteringschef vlja en plats dr uppgiften gr att lsa. Du ska kunna se bra, f frontalt skydd och kunna skjuta flankerande eld. Terrngen ska skydda mot eld, insyn och verfall. In- och utpassering ska kunna ske dolt, t ex bakom backkrn eller vgkrkar. Ordonnanser ska kunna frflytta sig dolt, liksom ven posteringen vid tillbakaryckningen. Man ska kunna grva ner sig eller ordna eldstllningar med skydd fr direkt och indirekt eld.
Posteringschefen stter ut post och rekognoserar eldstllningar
Post och postering
149
Posteringschefens tgrder p platsen
Posteringschefen tilldelar eldstllningar och anger eldomrde (skjutgrnser)
1. Lt personalen stanna i skydd strax innan ni nr posteringens plats. 2. Stt ut post. Kontrollera att du r p rtt plats. Bestm vilken terrng som ska observeras och kunna beskjutas. Rekognosera eldstllningar fr varje stridspar. 3. Samla personalen och anvisa de blivande eldstllningarna. Gr eldfrberedelser. Ge utgngspunkter fr mlangivning och bestm avstnd. Om det finns risk fr att posteringen kan rka i strid redan d den stts ut kallar du fram ett stridspar i taget och anvisar dem eldstllning och elduppgifter dolt. 4. Stt vid behov ut post ven vid vgen fr kontroll av in- och utpassering. Om det r lngt till posteringens huvuddel br dubbelpost sttas ut.
5. Frbered minering eller minera vgen om du ftt order om detta. Syftmina anvnds frmst d vgen ska anvndas av vra frband. Stt ut minlots om s behvs. 6. Inred poststllena. 7. Ge postinstruktion (OBSLSA). Indela i postavlsningar. 8. Grv skyddsgropar, skottfltsrj och fortstt bygga ut stridsstllningen. Ordna bland annat vxeleldstllningar och alternativa eldstllningar samt larmanordningar. 9. Om ngot annat frband r grupperat i nrheten ska du ska samband med detta och orientera om posteringens uppgift, plats och bevakningsomrde. Orientera din chef om samverkan med andra frband.
150
Post och postering
10. Ge efterhand order fr tgrder vid mrker tgrder vid verraskande anfall stridsberedskap sjukvrdstjnst tlt- och fordonsplatser utspisning 11. va posterna i att upptrda i olika lgen genomfra avlsning
va posteringen i att bestta eldstllningarna upptrda i olika stridssituationer, bland annat eldppnande mot en fiende som inte upptckt posteringen rycka tillbaka och ta hand om skadade va ordonnanser (rapportkarlar) i att ta sig fram lngs rapportvgen s att de hittar ven i mrker 12. Rapportera s snart ngot viktigt intrffar. Rapportera dessutom, ven om allt r lugnt, tv till tre gnger om dagen eller p tider din chef bestmt. Samband med trd br efterstrvas.
Rapportera enligt 7 S.
Hur posteringschefen eller posten anropar och vad som i vrigt ska gras i samband med inpasseringskontroll och vrig posttjnst kan du lsa i avsnittet Post.
Posteringschefen ger order om att inreda det slutliga poststllet
Bevakningsspr
Post och postering
151
Minering Observations- och lyssnarplats Metkrok Minering Eldstllningar
Bandvagnsspr lggs igen och maskeras

Bevakningsspr
Exempel p sprsystem vid postering
Sprsystem
Ordna sprsystem ven om det inte finns sn. Anvnd alltid samma punkt vid in- och utpassering frn posteringen. Sprsystemet ska leda fram till observationspunkter dr bevakningspatrullerna kan stanna fr att observera och lyssna. Utgende spr fr patruller lggs i en bge framfr posteringen (s k metkrok), s att fienden kan beskjutas om han anvnder sig av spret. Det r frbjudet att gra spr utver dem som chefen bestmt.
Markstridsberedskapsgrad
1 Hela frbandet stridsberett 2: xx minuter Halva frbandet stridsberett Chef eller stllfretrdare stridsberedd 3: xx minuter Personal fr bevakning och tunga vapen bemannade (fast eld) 4: xx minuter Personal fr bevakning Antalet minuter anger inom vilken tid frbandet ska kunna inta markstridsberedskap 1.
Tid
Bevakning
Bevakningen och markstridsberedskapen anpassas till uppgiften och fiendelget. Fr postering med strid som uppgift gller i regel markstridsberedskap 2:15. Passen r i regel en till tv timmar. Avlsningarna ska ske oregelbundet. Vid dligt vder eller d personalen r uttrttad grs passen kortare.
15 minuter Utrustning fr inte tas av larmfrlggning 16-30 minuter Ytterplagg och kngor fr tas av > 30 minuter All utrustning fr tas av
152
Post och postering
Avlsning
Om en postering ska ligga kvar under lngre tid avlser man den vanligen en gng per dygn. Avgende personal svarar fr bevakning och stridsberedskap under avlsningen. Lt inte uppmrksamheten avta fienden frsker ofta verfalla bevakningsavdelningar vid avlsningar. Avgende personal fr inte g tillbaka frrn den nya knner till alla frhllanden och hunnit med ngra vningar. Rapportera till pgende personal hur normalbilden ser ut, t ex trafik p vgen och civila i omrdet. G drefter tillbaka dolt, s att posteringens plats inte rjs.
Var beredd att gra motanfall fr att ta tillbaka skadade eller stupade.
Strid
Posteringen genomfr strid enligt fljande: Nedkmpa mindre patruller och avdelningar. Frdrj starkare avdelningars framryckning. Understd sidoavdelningar och patruller. Om posteringen tvingas utrymma stllningen, tillbakaryck vxelvis till tersamlingsplatsen (SA). Utnyttja rk vid behov. Skjut med granatkastar- eller artillerield om du kan f sdant understd. Hll stridsknning under tillbakaryckningen och frdrj fienden frn frberedda eldverfallsplatser lngs tillbakaryckningsvgen/spret. Om ngon skadas eller stupar se till att han till varje pris tas med tillbaka. Tnk p att det kan vara svrt att skilja p vem som r skadad och vem som har stupat.
Nedkmpa fienden med eld frn pansarvrnsvapen och minor
Post och postering
153
Vgsprr
En postering kan grupperas som vgsprr. Uppgiften innebr d vanligen att genomgende trafik ska kontrolleras eller hejdas. Gruppering sker d s att hastigheten p fordon som nrmar sig eller ska passera reduceras genom hinder hinder (t ex egna fordon och fyllda tunnor) kan flyttas s att fordon lttare kan passera personal som kontrollerar fordon kan ges understd och snabbt ta skydd eld, inklusive pansarvrnseld, kan avges mot fordon i vgsprren men ven fordon som stannat utanfr sprren vgsprren snabbt kan mineras med fordonsoch/eller stridsvagnsminor
Understd/skrare grupperas med frontalt skydd och flankerande skjutriktning
Frmre stoppost Sjukvrdare Signalist Frmre skrare
Bakre skrare
Visitationsplats
Posttva Oljefat fyllda med grus som stopp och skydd Chef Postetta
Hinder ordnas i ett S s att inte fordon kan ka rakt igenom
Bakre stoppost
Exempel p vgsprr (VCP: Vehicle Check Point)
154
Marsch
KAPITEL
Marsch
Marsch
155
Marsch
Planering Marschstt Marschdisciplin tgrder fre marsch Fotmarsch Fordonsmarsch Skydd mot flyganfall tgrder vid eldverfall Om du skiljs frn ditt frband 156 156 157 158 158 160 164 166 167
Nr ditt frband frflyttas fr att lsa en ny uppgift sker detta ofta genom marsch frn ett utgngslge till ett nytt strids- eller grupperingsomrde. Marsch br genomfras snabbt och kraftbesparande fr att bibehlla ett hgt stridsvrde. Det r viktigt att alla i frbandet behrskar karta och kompass, eftersom felorienteringar kan f allvarliga konsekvenser. Som soldat ska du hela tiden frska hlla reda p var du befinner dig under en frflyttning. Detta kan t ex bli helt avgrande om frbandet splittras.
156
Marsch
Planering
Kartor r som regel det bsta underlaget fr att planera en marsch. Utver den information som kartan ger r det givetvis viktigt att skaffa kunskaper (underrttelser) om bl a terrngen, vra egna frbands lge, fiendens lge samt stridsvrde.
Alla ska veta frbandets slutml vid marsch.
Vid alla typer av frflyttningar r det viktigt att du tar reda p s mycket som mjligt om marschvg, raster och tersamlingsplatser. Du ska ocks se till att din personliga utrustning och den gemensamma materielen r frdelad och packad p ett stt som r lmpligt fr uppgiften.
Marschstt
Beroende av lget, hur lngt frbandet ska frflyttas och tillgngliga transporthjlpmedel kan frflyttningstten variera. Frflyttningar kan t ex ske med flygplan och helikoptrar fartyg och btar fordon (uppsuttet eller genom tolkning) cykel till fots, med skidor eller snskor
Foto: Monica Leckne, FBB
Foto: Lasse Sjgren, FBB
Marsch
157
Marschdisciplin
Fr att en marsch ska g snabbt, smidigt och med minsta mjliga frluster krvs marschdisciplin. Det gller att var och en i frbandet r vl insatt i sin specifika uppgift hller sin plats och undviker hopklumpning r uppmrksam p tecken och vidarebefordrar dem omedelbart frskra dig om att bakomvarande uppfattat ditt tecken fljer trafikposts anvisningar vid halt lmnar spret (stigen, vgen, etc) och hller uppsikt i angiven riktning. Vid minfara kan chef besluta om att stanna kvar p hrdgjord yta (vg, stig) vet var chefen r
Lmna inte ledet utan chefens tillstnd!
15 min Marschberedskap 30 min Innebr Fordon krklara Maskering kvar S mycket som mjligt av materiel och utrustning lastad Personal vilar eller lser annan uppgift Fordon krklara Maskering kvar All materiel lastad Fraren vid fordonet
Marschfrdiga
Fordon krklara Fraren i fordonet Passagerare har lastat personlig materiel och r beredda p omedelbar uppsittning Maskering borttagen
Chefen beordrar uppsittning
158
Marsch
tgrder fre marsch

Packa din utrustning i god tid fre marschen och kontrollera den under och efter marschen. Ta reda p var och hur personlig och gemensam materiel ska packas, frdelas och lastas p t ex fordon. Anpassa kldseln efter marschstt och vder. Ta inte i ondan p vrmetrja eller varma underklder fre en anstrngande frflyttning, ven om det knns kallt innan du kommer ivg. ndringar av stridspackning, uniform, vrmejacka och regnskydd beordras av chefen.
Anpassa kldseln infr kommande verksamhet
Fotmarsch
Frberedelser
Skt om ftterna i god tid fre marschen. Om mjligt, tvtta ftterna och klipp naglarna. Smrj in ftterna med hudsalva (ej vid strng kyla). Anvnd hela och torra strumpor s minskar du risken fr blsor och skoskav. Har du ltt fr att f skoskav kan du frstrka huden p det mtliga stllet genom tejpning. Klderna fr inte strama eller bilda veck under brremmar och vskor.
Under marsch
Skt om ftterna fre fotmarschen
Bestm i frvg intervaller fr marsch och rast. Lgg in en kort rast efter ca 15 minuter fr att eventuellt rtta till utrustning och kldsel. Frsk marschera p mjukare underlag fr att spara ben och ftter. Misstnker du att omrdet r minerat frflytta dig p hrdgjord mark, t ex asfalt. Hjlp kamrater som har det besvrligt. Drick ordentligt med vtska.
Chefen anbefaller lystringsgrad under marsch i regel gller fltlystring. Du kan d anpassa din kldsel efter vderlek och belastning.
Marsch
159
Vid lngre rast

Rastplatsen ska vara flygskyddad och ligga minst 100 meter frn vgen fr att man ska f skydd vid flyganfall. Varje man tilldelas eldstllning och eldomrde. Gruppchefen avdelar post samt orienterar gruppen. Lgg av vapen och utrustning. Rtta till klder och utrustning som suttit obekvmt. Frstrk kldseln. Ta av kngorna och lufta ftter och strumpor. Vila med ftterna i hglge. Fyll p med mat och dryck. Drick lngsamt och inte alltfr kall dryck. Utspisning och vattenhmtning sker p order. Du fr inte utan tillstnd g mer n 50 meter frn rastplatsen. Chefen mste snabbt kunna samla er.
Kommando: (00.minuter) Rast!
Ta p utrustningen nr chefen kommenderar Marschfrdiga!. Kontrollera att du fr med dig allt.

Kommando: Marschfrdiga!
Ryggsck och tyngre utrustning tas p vid kommando Packning p!.

Kommando: Packning p!
Stda rastplatsen. Lmna inte kvar ngonting som kan ge fienden upplysningar. Tecken och kommandon ska du repetera och skicka vidare. Hjlp till s att marschen kommer igng smidigt.
Kommando: Framt!
160
Marsch
Fordonsmarsch
Fre marsch
Frare
Packa och stuva lasten rtt, skra (lastfrankra) den och stt fast eventuell presenning ordentligt. Gr tgrder fre krning enligt materielvrdsschemat. Klara ut sambandet med din flygvarnare. Notera marschml och vgen dit anteckna orter, vgskl, uppsamlings- och reparationsplatser. Anml om du frst behver flytta fordonet fr att snabbt och utan hjlp kunna kra ut i anbefalld riktning.
kande
Det r ofta ven sommartid kallt att ka p ett lastbilsflak eller en slpkrra. Kl dig drfr varmt. Ta t ex p vrmejacka eller vrmetrja.
Exempel p skiss ver marschvg
Sk i god tid upp det fordon du ska ka med. Vnta i skydd i nrheten av fordonet tills du fr order om uppsittning.
Maskering tas bort p kommando Marschfrdiga!
Marschorder ges
Marsch
161
Under marsch
Frare
Undvik hopklumpning. Kr frsiktigt och med omdme. Hll samband bde framt och bakt. Kontrollera regelbundet att fordonet bakom dig r med. Marschavstndet mellan fordon r i regel 100 meter. Vid risk fr flyganfall kas avstndet och marschen fortstter d i fordonsgrupper, som regel med tre-fyra fordon i varje grupp. Om fordonet framfr dig stannar ta reda p vad som hnt. Har det stannat p grund av skada fortstt marschen. Om ditt fordon gr snder fr det t sidan, vinka frbi bakomvarande och tala om vad som hnt. Lasta om viktig materiel och personal till andra fordon. Reparera om du kan, invnta annars k- eller efterpatrull.
kande
Kommando: Uppsittning!
Hjlp fraren att hlla samband bde framt och bakt
Behll avstnden vid stopp!
Fraren utser flakchef som ansvarar fr att de kande sitter rtt och kan gra halt p fordonet vid fara. Ordna utrustningen s att den sitter bekvmt och s att ingen skadas om fordonet bromsas in hftigt. Du ska ha ryggen i krriktningen om inte srskilda sittplatser ordnats. Ingen del av kroppen eller utrustningen fr skjuta ut utanfr flaket. Materiel lastas nrmast hytten och under sittbnkar. Du fr inte sitta med ryggen mot sidoeller baklm. Krver situationen hg eldberedskap kan chef tilldela observationsoch eldomrden fr personal p flaket. Klara ut hur du snabbt ska komma av vid flyganfall eller eldverfall. Vid kyla eller regn anpassa kldseln och byt ut flygvarnaren ofta.
Uppsittning (avsittning)
Dessa bestmmelser gller i krig. I fred gller andra bestmmelser som ditt befl meddelar.
Foto: Monica Leckne. FBB
162
Marsch
Vid rast
Frare
Kr till en flygskyddad uppstllningsplats minst 100 meter frn vgen. Maskera fordonet. Ta hjlp av kamraterna. Lgg igen spr vid behov. Vidta tgrder enligt materielvrdsschemat.
kande
Kommando: Avsittning!
Ta med vapen, hjlm och personlig skyddsutrustning. vrig utrustning tar du med frst p order.
Avsittning (uppsittning)
Varje man tilldelas eldstllning och eldomrde. Hjlp fraren att snabbt maskera fordonet. Rasta minst 100 meter frn vgen. Fr upptrdande p rastplatsen gller samma regler som vid rast under fotmarsch.
Efter rast
Frare och personal vid fordon beredda p uppsittning. Maskering tas bort.
Kommando: Marschfrdiga!
Gr uppsittning anml klart till flakchef och vagnchef.

Kommando: Uppsittning!
P tecken framt. Repetera tecken Starta motor. Kr ut p vgen och anslut till din plats i kolonnen.
Marsch
163
Efter marsch
Frare
Kontrollera fordonet enligt materielvrdsschemat, rapportera skador. Se till att fordonet r fulltankat och vidta tgrder i samband med tankning.
Fungerar inte fordonet fr du och dina kamrater g.
Risk fr sammanstt med fienden

Vid risk fr sammanstt med fiendens markfrband framrycker om mjligt stridsfordon i tten. Frpatrull eller frpluton kan avdelas fr att framrycka uppsuttet eller avsuttet framfr huvudstyrkan. Vid stor risk fr sammanstt sker framryckningen vxelvis med ett fordon (grupp) i understdsstllning. Flygvarnare ska kunna skydda eget fordon med eld och/eller rk.
Stridsfordon 90 som del av frpluton
164
Marsch
Skydd mot flyganfall

Foto: Laurent Rebours, Pressens bild
Fr att minska risken fr flyganfall sker marsch om mjligt i mrker. Om man mste marschera under dager och gynnsamt flygvder vljer chefen, dr det gr, marschgruppering s att det blir svrare fr fiendens flyg att verka mot frbandet. Fr att frbandet ska varnas i tid fr flyganfall avlyssnas lokal luftlgesorientering, lokor. Frbandet svarar ocks fr egen observation. Flyglarm ges med tecken, signal eller p radio.
Kommando: Flygare skydd!
Fordonskonvoj efter flyganfall (Kuwait)
Flygvarnare
Vid flyglarm intas skydd mot flyg p order frn lgst plutonchef eller chef fr fordonsenhet. Vid flyganfall mot fordonet (fordonsenheten) intas skydd utan order.
Under marsch ska flygvarnare i regel finnas i varje grupp eller fordonsenhet samt vid varje enskilt upptrdande fordon. Flygvarnarens uppgifter beskrivs i kapitlet Skydd. Som flygvarnare ska du se upp fr t ex viadukter och lgt hngande trdar.
Under motormarsch
Frare (fordonschef)
Lyssna p lokor om fordonet har lokor-mottagare. Samarbeta med flygvarnaren. Lyssna noga p honom innan du kr ut i ppen terrng. Passera ppen terrng snabbt. Var uppmrksam p tecken om att ka avstndet. Hll igng marschen med minsta mjliga frseningar hur pressande flyglget n r. Undvik hopklumpning. Anhopning av trupp och fordon r begrliga ml och upptcks ltt.
Marsch
165
Om flyglarm ges eller om fordonet anfalls

Vidarebefordra larmsignalen (-tecknet). Sk skydd minst 100 meter frn vgen. Kr av vgen om det gr eller stanna omedelbart och besvara elden. Ta skydd p flygvarnarens eller fordonschefens kommando. Frsk efter anfallet att flytta fordonet till ett bttre skydd om du inte fr order om att fortstta marschen. Hll gonsamband med fordonet framfr och bakom. r du skytt vid en luftvrnskulspruta, pansarbandvagnskanon eller ytterkulspruta p stridsfordon ska du omedelbart ppna eld mot flygplan som anfaller fordonet eller ml i nrheten. Personal i pansarfordon stannar kvar i fordonen och stnger luckorna.
Skjut ej p flygplan eller helikoptrar som nnu inte upptckt fordonen.
Sk skydd minst 100 m frn vgen!
166
Marsch
tgrder vid eldverfall

Om du kan skjuta frn fordonet besvara elden. Kr i skydd eller ur det farliga omrdet. Gr inte det lmna fordonet i vgrenen. Ta omedelbart skydd och besvara elden. Avskrma fiendens insyn med rk. Finn en bra eldstllning. Sk samband med din chef och vnta p order om ytterligare mottgrder. Var beredd att ge understd t andra grupper eller fordon. Stt ut stoppost bakt fr att hindra att ytterligare fordon kr in i eldverfallet. Varna med radio.
Efter eldverfallet
Ta hand om skadade. Sk samband med din chef. Frsk komma bort frn omrdet s fort som mjligt fienden kan skjuta artillerield.
Stoppost
Besvara elden Ta skydd Avskrma med rk Beredd ge understd Ta hand om skadade
Bakre styrka frbereder anfall
Marsch
167
Om du skiljs frn ditt frband

Du kan komma ifrn frbandet p grund av felkrning, skada eller fel p fordonet. Frsk p alla stt att snarast terfrena dig med frbandet. Frsk att snabbt f fram ett meddelande till kompani- eller plutonchefen, t ex med frbipasserande ordonnans. Kan du inte klara dig sjlv och inte heller ditt frband kan hjlpa dig begr hjlp av frband som fljer efter ditt eget. Du kan ocks begra hjlp vid frband som r grupperade lngs marschvgen. Dr finns ofta kavdelning eller eftertrupp uppsamlings- och sambandsplatser trafikposter frbandsplatser rrliga sjukvrds- och reparationsenheter. Vet du inte var ditt frband finns eller om du inte kan ta dig dit anml dig vid nrmaste transportlednings-, uppsamlingseller sambandsplats eller stab och frga hur du ska gra.
Militra upplysningsskyltar
Sbpl
Uppsamlingsplats Sambandsplats 1)
Flygskyddad uppstllningsplats, parkering

1)
Trafikregleringsplats 1)
Vid marsch ska chef, tt och k alltid anmla sig vid trafikreglerings- och sambandsplats.
168
Patruller
KAPITEL
Patruller
Patruller
169
Patruller
Patrulltyper Patrullchef Patrullens indelning Patrullkarl Spejare Ordonnans tgrder under framryckning Framryckningsteknik Patrullering med fordon Rapportering 170 174 175 176 177 178 180 182 186 191
En patrull tas ut fr att lsa en bestmd uppgift. Ofta ska uppgiften lsas sjlvstndigt utan direkt samverkan med andra frband. Patrullen skrddarsys utifrn uppgiften och kan vxla mellan ngra f man till en halv pluton. Patrullen kan lsa uppgiften till fots, med bt, helikopter eller fordon.
170
Patruller
Patrulltyper
Frpatrull Flankpatrull Huvudstyrka Efterpatrull
Patruller avdelas fr olika uppgifter. I detta kapitel beskrivs de vanligaste patrullerna. Vlj vg, plats och gruppering s att patrullen kan lsa sin uppgift p bsta stt. Hll kontakt med frbandet.
Frpatrull
Frpatrullen skyddar lngs marschvgen ett frband som r under frflyttning. Den ska skydda frbandet mot verraskande anfall eller beskjutning framifrn samt frsvra fiendens truppspaning mot frbandets tt.
Flankpatrull
Flankpatrullen skyddar ett frband frn verraskande anfall eller beskjutning frn sidan. Den ska ocks frsvra fiendens truppspaning mot frbandets flank.
Efterpatrull
Frpatrull under framryckning
Efterpatrullen framrycker efter ett frband, t ex under tillbakaryckning. Den ska skydda frbandets k mot frfljande fiender och fientlig truppspaning.
Stridspatrull
Stridspatrullen skyddar t ex ett frband, en stabsplats eller en underhllsplats. Den sker och hller stridsknning. En stridspatrull kan ocks f i uppgift att utfra eldverfall fr att stra eller frdrja fienden.
Minspaningspatrull
Flankpatrull i eldstllning
Minspaningspatrull snds ut fr att ta reda p om det finns minor i ett terrngparti eller lngs en vg eller ett strk. Uppgiften lses genom rrlig spaning. Patrullens organisation, upptrdande och utrustning beskrivs i kapitlet Fltarbeten.
Patruller
171
Indikeringspatrull
En indikeringspatrull har i uppgift att indikera radioaktiv strlning och/eller kemiska stridsmedel. Patrullens organisation, upptrdande och utrustning beskrivs i kapitlet Skydd.
Spaningspatrullen inhmtar underrttelser om fienden och terrngen. Den ska upptrda dolt och undvika strid. Spaningsuppgiften lses genom rrlig och/eller fast spaning. Spaning kan ske mot en plats eller ett omrde.
Btburen spaningspatrull
Genomskpatrull
Genomskpatrullen fr i uppgift att ska igenom ett begrnsat terrngparti eller ett hus. Uppgiften lses genom rrlig spaning.
Se men inte synas! Hra men inte hras! Ha alltid ngot i kikaren!
Hund r ett lmpligt hjlpmedel vid patrullering.
Genomskpatrull sker igenom ett skogsparti
Bevakningspatrull
En bevakningspatrull bevakar under patrullering ett omrde eller objekt.
Foto: Peter Liander, FBB
Spaningspatrull
172
Patruller
Eldledningspatrull leder in granatkastar- och artillerield
Eldlednings-/eldobservatrspatrull
En eldlednings-/eldobservatrspatrull leder eller observerar indirekt eld. Patrullens organisation, upptrdande och utrustning beskrivs i kapitlet Elden.
Frlggningspatrull
Frlggningspatrullen rekognoserar frlggningsplats och frbereder frlggning genom att i mn av tid och behov mrka ut kvarter eller tltplatser samt uppstllningsplatser fr fordon stlla iordning kvarter eller rja tltplatser och stta upp tlt vrma upp kvarter eller tlt frbereda utspisning (bl a rekognosera vattentkt) ordna vgvisning En frlggningspatrull br utrustas med tltplatskedjor, s k lmeborgkedjor, med vilka man mter ut enskilda tltplatser.
Patruller
173
Rekognoseringspatrull
Denna skaffar underrttelser om terrngen, t ex som underlag fr strid, frflyttningar eller grupperingar.
Om patrullen upptcker fienden

Uppgiften avgr hur patrullen ska upptrda. Om patrullen ska spana, rekognosera, leda indirekt eld eller hlla samband undviker den strid. Ska patrullen skydda eller ska stridsknning fr den inte tveka att ta upp strid fr att genomfra uppgiften.
Om patrullen rkar i strid

Om fienden r underlgsen nedkmpa fienden rapportera fullflj uppgiften Om fienden r verlgsen rapportera observera hll knning eller lsgr frn fienden, beroende p din uppgift Se till att patrullen r frberedd p att ta hand om skadade eller stupade. Ls mer i kapitlet Strid.
Rapportera alltid stridskontakt till chefen
174
Patruller
Patrullchef
Du kan bli utsedd till patrullchef eller mste kanske verta beflet om chefen skadas eller stupar. Var d beslutsam uppgiften mste lsas!
Patrullchefens tgrder fre utgende RASSOIKA

Repetera uppgiften. Om det r en strre uppgift ska du ta reda p fienden, mineringar, vra frband, terrngen och vdret. Du mste ocks veta vad som gller fr in- och utpassering, lsen och rapportering. Planera hur patrullen ska lsa uppgiften. Avdela kamrater som ska ing i patrullen. Ibland kan det vara lmpligt att ta ut frivilliga. Utse stllfretrdande chef. Samla patrullen p skyddad plats. Genomfr vid behov och i mn av tid kompletterande planering gemensamt med patrullen. Stridsberedskapen hjs. Gr er frdiga till strid. Hmta och iordningstll materiel och ammunition, t ex sprngmedel, pansarskott, handgranater, radioapparat, bildfrstrkare, kikare, signalpistol, livsmedel och sjukvrdsmateriel. Komplettera maskering p ansikte, hnder och uniform. Ibland mste du mrka uniformen med frgade band eller liknande, s att ni i patrullen kan knna igen varandra lttare. Orientera patrullen om fienden, vra frband, uppgiften, hur du tnker lsa den, in- och utpassering, lsen, egna tecken fr samband inom gruppen, tersamlingsplatser om patrullen skingras. Visa p karta eller terrngskiss. Indela patrullen orienterare, rapportkarl, spejare, signalist, och vem som har uppsikt t sidor, bakt och uppt. Kontrollera genom frgor att alla vet vad de ska gra och hur uppgiften ska lsas. Kontrollera ocks att utrustningen medfrs p lmpligt stt och inte skramlar eller ger reflexer. Se till att kartor med inritade lgen, anteckningar, brev eller liknande, som kan rja uppgiften eller frbandets identitet, lmnas kvar eller frstrs. va vid behov och i mn av tid olika moment som kan intrffa eller ska utfras. Anml att patrullen r klar att utg.
Patrullchefen samverkar med fartygschefen om bevakning
Minnesord RASSOIKA
Patruller
175
Spaningspatrull (skerhetsjaktgrupp) har gjort halt: Stanna Observera Lyssna Ofta (SOLO)
Patrullens indelning
Under frflyttning ska samtliga i gruppen svara fr observation i 360 runt gruppen fr att kunna upptcka fienden eller annan verksamhet.
2
Varje man i patrullen ska dessutom ges ett huvudsakligt observationsomrde framt, vnster, hger eller bakt. Vid frflyttning i bebyggelse kan det vara lmpligt att ven frdela observation mot hgre vningsplan och tak. Att bara observera i en riktning r uttrttande. Vapnets pipa ska peka t det hll som man fr stunden observerar var eldberedd!
6 5 4
gonsamband
3
3-5 m
Varje man ska ha en rkhandgranat s att rk kan utnyttjas vid verraskande sammanstt med fienden.
176
Patruller
Patrullkarlen mste vara uppmrksam!
Patrullkarl
Stt dig noga in i uppdraget och hur chefen tnker lsa det. Du kan bli utsedd till patrullchef eller ocks mste du vara beredd att verta beflet om patrullchefen stupar eller sras. Hll hela tiden reda p var patrullen befinner sig och vilka rapporter som snts. Hll gonkontakt med kamraten framfr och bakom dig. Var uppmrksam och beredd p allt. Upptcker du ngot fientligt eller r osker p om du har en vn eller fiende framfr dig ska du varna patrullen och vara beredd att ppna eld. Anropa eller ge igenknningssignal enligt fljande: r patrullen inom ett omrde som hlls av egna frband anropar du oknda p samma stt som vad gller fr post. r patrullen p fientligt omrde gller det i regel endast att klara ut om det r en patrullkamrat eller en fiende som du stter p. Anvnd verenskommen igenknningssignal eller begr lsen utan fregende halt!. Detta stt att anropa ska anvndas sparsamt. Hinner du tillkalla patrullchefen r det han som bestmmer om anrop.
Patruller
177
Spejare
I regel tas tv man ut som spejare. Din uppgift r att skydda patrullen mot att verraskas av fienden. Du ges begrnsade uppgifter, t ex att underska ngra hus, en skogsdunge eller annan misstnkt del av terrngen. Du kan ven f till uppgift att rycka fram p gonsambands avstnd framfr patrullen.
Som spejare br du ha understd om du rkar i strid med fienden.
Upptrdande
Vlj vg s att terrngen ger bsta skydd. Ryck fram snabbt ver flt, glntor och vgar. ka avstndet mellan er till 520 meter. Hll om mjligt kontakt med patrullen. Finns det risk att ni kan bli beskjutna framryck vxelvis och skydda varandra.
Hgberg!, Mattisson! spana mot rda huset! Finns fienden vid rda huset? Klartecken frn uthuset! Vi understdjer och ansluter hrifrn efter klartecknet. Hgberg chef! Slut! Frgor? Repetera!
Se upp fr minor. Undersk den misstnkta platsen. Kamraten skyddar dig. Anvnd frmst tecken fr rapportering. ppna eld nr du eller patrullen hotas. Nr uppdraget r lst tergr ni till patrullen eller ansluter nr den passerar.
178
Patruller
Ordonnans
Som ordonnans (rapportkarl) ska du vidarebefordra order eller rapporter frn en chef till en annan s snabbt det gr. Om du r utsedd till rapportkarl/ordonnans och inte har ftt annan uppgift flj chefen och var hans livvakt. Endast i undantagsfall ska ordonnanser skickas ut ensamma.
Fre utgendet
Du mste veta vem som ska ha meddelandet var mottagaren finns vilken vg du ska ta vad du ska gra sedan Om du ska framfra ett meddelande muntligt lr in det noggrant och repetera det fr din chef fre utgendet. Se till att du inte medfr andra viktiga handlingar som kan falla i fiendens hnder om du stupar, skadas eller tillfngatas.
Som mc-ordonnans stt dig noga in i uppgiften du fr av chefen
Patruller
179
Under vgen
Framryck dolt och snabbt. Trffar du ngon chef som du knner igen orientera honom om din uppgift. Skjut endast i sjlvfrsvar, sk inte strid rapporten r det viktigaste fr dig. Var vaksam fienden kan ha svenska uniformer och tala svenska. Brnn upp eller frstr p annat stt ett skriftligt meddelande om du riskerar att tillfngatas. I ndfall gmmer du meddelandet.
Hos mottagaren
Framfr meddelandet. Begr repetering om meddelandet r muntligt, r det skriftligt begr du kvittering genom pskrift p kuvertet. Glm inte att ta med kuvertet tillbaka! Orientera mottagaren om du har observerat ngot srskilt under vgen. Innan du tervnder frga om det finns ngot meddelande tillbaka. Frga ocks om lget lngs vgen tillbaka.
ter hos avsndaren

Anml att du r tillbaka. terlmna ordonnanskuvertet. Rapportera om du har observerat ngot srskilt p vgen tillbaka.
180
Patruller
tgrder under framryckning

Patrullchefen ska vara dr han bst kan leda patrullen och dr han ser bra. Framryck snabbt och p bekvmaste stt s lnge patrullen rr sig p eget omrde. Tnk dock p att ni kan stta p fienden ven inom ett eget omrde. ven fienden har patruller ute p uppdrag. Orientera fortlpande om lget och terrngen. Peka ut tersamlingsplatser efterhand som de passeras. Frga ut egna patruller och frband om lget efterhand som ni trffar dem. Orientera dem om vad ni sjlva vet. Om patrullen framrycker i mrker eller d det r svrt att se ska man kontinuerligt rkna in patrullen. Siste man sger ett, nst siste man fortstter med tv, osv, fram till patrullchefen som d vet att alla r med utan att behva stanna och rkna in dem. Om du tappar kontakten med framfrvarande och du inte vet var patrullen r gr fljande: Stanna, observera och lyssna. Vnta p platsen i 30 minuter. Patrullen br d ha mrkt att ngon saknas och den gr d tillbaka till platsen fr sista rkningen/observationen. Brja inte leta efter patrullen fr d kan det bli s att bde patrullen och du springer runt och letar efter varandra. Om patrullen inte tervnder inom 30 minuter g till den sist passerade tersamlingsplatsen och vnta dr. Dyker inte patrullen upp efter angiven tid terg till ditt frband. D ni kommer in i fiendens omrde s undvik vgar om uppgiften och tiden tillter det. Se upp fr minor eller fientliga frband. Undvik kontakt med civilbefolkningen.
Kommando: Inrkning frn kn!
STOP Stanna Tnk efter Orientera dig Planera
Patruller
181
Misstnker ni att ni r frfljda s frflytta er i en metkrok och ta sedan eldstllning. Utfr eldverfall mot frfljarna om uppgiften tillter detta. Frfljs ni av fiender med sprhundar s agera p samma stt. Hundar r nstan omjliga att lura eller frvilla. Dremot kan hundfraren bli frvillad om ni tvrt byter riktning. Hunden kan knna vittringen av en mnniska p flera hundra meters avstnd. Framryck om mjligt med vinden i ryggen. Frbered er fr strid mot frfljare genom att ha frsvarsladdningar eller fordonsminor frberedda fr utlsning med hjlp av draganordning och slagtndarplar. Se kapitlet Fltarbeten. r patrullen tungt lastad kan ngra stanna kvar fr eldverfall medan vriga fortstter mot en tersamlingsplats.
Undvik att framrycka i vattendrag eftersom fukt frstrker vittringen.
Metkrok
182
Patruller
Framryckningsteknik
Tv man i patrullen ska hela tiden stega s att ni vet hur lngt ni frflyttar er. Patrullchefen (eller stllfretrdaren) ger order: Andersson stega 500 meter!. Stegaren anmler d han stegat klart. Tv man, de bst lmpade, orienterar och fljer med p kartan. G inte med kartan uppe hela tiden du blir ltt ett ml fr prickskyttar. Spejaren (ttkarlen) mste vara skrpt och speciellt lgga mrke till minor och fientliga enheter. Se till att byta ut ttkarlen d och d. Hll uppsikt bakt skydda patrullen frn frfljare.
Undvik att g p stigar och vgar anvnd dessa som ledstnger.
Patrullens framryckning i bebyggelse uppsikt 360
Patruller
183
vergng av bro
Vxelvis mellan stridsparen
1. Patrullchefen gr halt och kommenderar eller ger tecken: vergng av bro! vxelvis mellan stridsparen. Patrullen tar eldstllningar fr att kunna understdja med eld mot bortre stranden. Frsta stridsparet tar eldstllningarna vid nrmaste brofstet p bda sidor om vgen. 2. Andra stridsparet framrycker snabbt till brons mitt och tar eldstllningarna. 3. Tredje stridsparet framrycker ver bron och tar eldstllningar vid brons andra fste. 4. Frsta stridsparet lmnar brofstet och tar eldstllningarna p andra sidan. Nr de passerar andra stridsparet p brons mitt anmler de klart och andra stridsparet vnder sig om och skyddar bakt. Nr frsta stridsparet passerar bortre brofstet tar sig andra stridsparet ver bron.
Vxelvis mellan omgngarna
1. Patrullchefen gr halt och kommenderar eller ger tecken: vergng av bro! vxelvis mellan omgngarna. 2. Andra omgngen tar stridsstllningar fr att kunna understdja med eld mot bortre stranden. 3. Drefter framrycker frsta omgngen ver bron och tar stridsstllningar p bortre stranden. 4. Andra omgngen framrycker drefter med skydd av frsta omgngen.
184
Patruller
vergng av vg/stig
Alternativ Linje samtidigt
1. Patrullchefen gr halt, ger order och/eller tecken: vergng av vg linje samtidigt!. Gruppen grupperar p linje. 2. Flankkarlarna framrycker till vgen, tar eldstllning, observerar, lyssnar och ger klartecken till patrullchefen. 3. Patrullchefen ger tecken Framt! varvid patrullen frsiktigt gr fram till vgen, fljt av sprng ver vgen till motsatta skogsridn. D patrullen kommer upp i jmnhjd med flankkarlarna s ansluter dessa till patrullen. 4. Patrullen frflyttar sig sedan snabbt cirka 100 meter och tar stridsstllning, observerar och lyssnar. 5. Patrullen fortstter drefter p kolonn.
Vgvergng genomfrs i regel dr vgen krker eftersom man inte upptcks lika ltt som efter en rak vg
Patruller
185
Alternativ Linje vxelvis
1. Patrullchefen gr halt, ger order och/eller tecken: vergng av vg linje vxelvis!. Gruppen grupperar p linje. 2. Andra omgngen framrycker till vgen, tar eldstllning, observerar, lyssnar och ger klartecken till patrullchefen. 3. Patrullchefen ger tecken Framt! varvid patrullchefens omgng frsiktigt gr fram till vgen, fljt av sprng ver vgen till motsatta skogsridn. Patrullen frflyttar sig sedan snabbt cirka 100 meter samt tar stridsstllning, observerar och lyssnar. 4. Andra omgng framrycker sedan snabbt ver vgen och ansluter till patrullchefen. 5. Patrullen fortstter drefter p kolonn.
186
Patruller
D patrullen stannar
1
2 3
5
6
Om patrullchefen/spejaren gr rast eller stannar fr kartlsning, observation eller liknande gr du som patrullkarl fljande: Repetera eventuella tecken eller order bakt. Behll avstnden (3-5 meter).
Gruppering och observationsomrden d patrullen gr halt
Inta knstende eller liggande stllning. Behll uppsikten t det hll som du svarar fr. Var tyst, lyssna och observera. Om patrullchefen vill samla patrullen fr ordergivning eller om patrullen gr kort eller lng rast kan gruppering ske i igelkottsfrsvar.
Tecken fr igelkottsfrsvar Igenkottsfrsvar
Patrullering med fordon

Vid patrullering med fordon br minst tv fordon anvndas. Man kan d understdja varandra med observation, eldgivning och brgning. Personalen i fordonen fr i uppgift att observera i olika sektorer anvnd klockmetoden (se kapitlet Elden).
Fordonen kan understdja varandra genom att framrycka vxelvis framfr allt nr ppen terrng ska passeras. Vid behov gr truppen avsittning fr att skydda och understdja.
Patruller
187
Spaning
Rrlig spaning
Patrullen snds ut i en viss riktning eller till en viss plats fr att skaffa underrttelser om fien-
den och terrngen. Spaningsuppgiften ges ofta i form av en spaningsfrga.
Planering av spaningsuppgift
Du bestmmer i regel hur uppgiften ska lsas. Stll dig fljande frgor innan du pbrjar uppgiften: Vad vill chefen veta och nr vill han senast veta det? Finns fientliga styrkor vid DANSTTER? Rapport senast kl 1500. Lmpliga observationsplatser? Var och nr mste spaningen brja? Framryckningsvg? Spaningen brjar dr svart-/vitvgen korsar skogen. Var ska patrullen passera in genom vra frband? Srskilda verenskommelser om plats, vg, lsen, igenknningssignaler och eldunderstd? In- och utpassering vid pansarvrnsplutonen som lmnar understd. Hur ska patrullen rapportera? Nr och var kan stationsplats fr radio ordnas? Rapport p radio, kompanistridsledningsntet.
tersamlingsplatser? Frsta tersamlingsplatsen vid pvplutonen, andra tersamlingsplatsen dr svart/vitvgen korsar skogen. Vad gr vi om vi upptcks eller hamnar i strid? Vilken r vr beredduppgift?
Lantmteriverket
188
Patruller
Spaningen kan utfras s hr: Patrullen spanar frmst genom observation frn en eller flera platser. Spaningsuppdraget och sikten avgr hur nra mlet man mste g. Ibland mste ni spana under frflyttning, t ex om ni ska ska igenom ett skogsomrde eller d lget r ovisst. Ni vljer d vg dr det gr bra att observera och lyssna. Om det r risk fr sammanstt med fienden framryck frsiktigt vxelvis. Bestm om mjligt i frvg hur ni ska agera vid sammanstt med fienden.
Teknik vid rrlig spaning mot plats eller grupperad fiende. Ett stridspar grupperas fr fast spaning. Det andra stridsparet genomfr rrlig spaning. Signalist jmte stridsparskamrat kan lmnas kvar p radioplats
Undvik att rra er i sidled lngs fienden. Nrma er i stllet spaningsmlen vinkelrtt frn sidan. Om patrullen frflyttar sig i fordon s sker spaningen genom att ni stannar, stnger av motorn och observerar med kikare och lyssnar. Sker spaningen med tv eller fler fordon s kan ni utnyttja vxelvis framryckning och observation.
SOLO Stanna Observera Lyssna Ofta
Ta av hjlm och hrlurar vid hrselobservation
Patruller
189
Bestm tersamlingsplatser efterhand. Bestm ocks hur lng tid ni ska vnta vid tersamlingsplatsen. Om patrullen skingras r den sista tersamlingsplatsen alltid den punkt varifrn patrullen utgick.
Fast spaning
Du eller din chef mste bedma risk fr sammanstt. Utifrn riskbedmningen anpassas framryckningsteknik och hastighet enligt fljande:
Risk Liten Stor
Framryckningsteknik Kolonn/led Vxelvis (skyddstrupp kan framrycka till fots)
Hastighet Hgsta framryckningshastighet Anpassas s att man hinner gruppera understd
Patrullen kontrollerar fortlpande frn en bestmd plats frhllandena lngs en vg, ett strk eller vid en viss plats. Observationsplatsen (o-platsen) br ligga hgst 200 meter frn platsen som ska vervakas. Minst 200 meter vgstrcka br kunna observeras. Blir sikten dlig ska o-platsen kunna flyttas nrmare mlet.
Observationsomrde Periskop Kikare Bildfrstrkare Frmre ppning fr observation Fordons- eller fartygskort Vapen Stridsutrustning Stridssck
Spaning frn tillfllig o-plats (OPT)
O-platsen byggs av regnskydd, tltduk eller motsv material
Stridsutrustning Stridssck Vapen
Sambandsmedel Radio till rapportmottagare Telefon till sluten del/post M-blankettblock Ficklampa Anteckningsmateriel Bakre ppning fr observation och in- och utpassering
Spaning frn fast o-plats (OP)
Bakre observationsomrde fr eget skydd
190
Patruller
Observationsomrde (bredd: 200 m)
Terrnghinder (sj)
~2 00
Undvik vgskl och dominerande terrngpartier, t ex utmrkande hjder. Undvik ocks bebyggelse och terrng som fienden kan tnkas utnyttja. En lttmaskerad plats med grvbar mark br vljas eftersom patrullen ofta mste grva ner sig.
Observationsplats
Sluten del (frlggning) Post
>5
00
Sndarplats
Metkrok
Observationsoch eldomrde
Ingngsspr (maskeras)
Principer fr gruppering av o-plats och sluten del vid fast spaning
O-platsen ska vara lmplig fr sndning och mottagning av radiomeddelanden. Vlj drfr en plats p en sluttning som r vnd mot motstationen. Radiovgorna studsar nmligen mot sluttningen och frstrker signalen som gr fritt till motstationen. Se till att antennen inte lutar mot grenar eller lv eftersom uteffekten frn radion d leds in i grenarna, vilket minskar rckvidden. ven kraftledningar minskar radions rckvidd. En o-plats som ska vara kvar en lngre tid (timmar) mste ha en sndarplats minst 500 meter frn o-platsen eftersom fienden kan pejla in radiostationen och bekmpa den med indirekt eld eller attackflyg.
Iaktta optikdisciplin!
En fast spaningspatrull som ska vara kvar i mer n 12 timmar br grupperas i skydd av ett terrnghinder, t ex en sj eller myr. Tnk dock p risken fr dimma under kvlls- och morgontimmarna vid vissa rstider, vilket kan frsvra eller omjliggra observationen.
Foto: Thomson-CSF Optronique
Tnk p risken fr upptckt p grund av vrmestrlningen frn dig och din utrustning. Se till att gruppera er med ett ordentligt skydd och skyl. Helst ska enbart ett periskop vara utanfr skyddet.
Fordon och soldater kan ltt upptckas i ett IRV-sikte
Patruller
191
Rapportering
Vid viktigare rapporter anvnd om mjligt flera sambandsmedel. Vid lngre avstnd anvnd telefon eller radio. Vid kortare avstnd anvnd ordonnans eller rapportkarl. Rapportera inte bara om uppgiften utan ven vad som upptcks i vrigt.
Exempel p utlndska soldater och utlndsk materiel
Stridsvagn T-80U
Rapportera omedelbart
Rapportera omedelbart fientliga stridsvagnar artilleri
Bandhaubits M109 G
Raketartilleri MLRS
raketartilleri utskjutningsanordningar fr krnladdningar luftlandsttning eller landstigning Rapportera omedelbart ocks tecken p att fienden frbereder sig fr att anvnda kemiska vapen, t ex att fienden upptrder i C-skyddsdrkter eller skyddsmask. Lper vra frband risken att bli verraskade gr rapporteringen fre all annan verksamhet. Ibland kan verenskomna tecken eller signaler, t ex signalskott, anvndas fr rapportering.
Landstigning med svvare
Luftlandsttning av fordon frn flygplan
Rapportering av civil verksamhet

Rapportera utrymningar, flyktingstrmmar, trafikkaos, etc. Rapportera ocks om det finns civila kvar i omrden dr vi ska anfalla.
Rapportera vad du vet inte vad du tror.
Soldater ifrda C-stridsdrkt betjnar en granatkastarpansarbandvagn
192
Patruller
7S
En rapport ska innehlla 7 S.
Alltid Stund Stlle Styrka Slag Sysselsttning Symbol Sagesman Vid behov Sedan vad patrullen gr hrnst tidpunkt nr det hnde plats dr det hnde antal typ av fiender eller objekt fiendens verksamhet mrkning, siffror, frbandstecken, frg vem som har gjort observationen
Patruller
193
Muntlig rapport
Muntlig rapport anvnds d meddelandet r enkelt och rapportvgen kort.
Skriftlig rapport
Skriftlig rapport anvnds vid lngre meddelanden eller nr ett meddelande innehller fler platsangivelser, klockslag, etc. En rapport kan ocks best av skiss, fltkarta eller flygbild/ foto, med inritade uppgifter om fienden och terrngen. Om du snder en rapport p radio va p upplsningen fre sndningen, s att det gr snabbt och s att du inte stakar dig under rapporteringen.
Rapport med DART

Anvnd snabbsndare, s k DART (datarapporteringsterminal), d du rapporterar p radio. Rapportmall finns som formatmall.
Rapportsammanfattning
Rapportera med en rapportsammanfattning p verenskomna tidpunkter om du ftt order om detta. En rapportsammanfattning ska innehlla information om all fientlig verksamhet under en viss tidsperiod, t ex den senaste timmen. ven om du inte har ngot att rapportera ska du i alla fall hra av dig p verrenskomna tidpunkter.
Anvnd ocks positiv rapportering, dvs fresl vad du kan gra fr att lsa uppgiften nnu bttre.
Exempel p rapportsammanfattning p M-blankett
194
Strid
KAPITEL
Strid
Strid
195
Strid
Fienden Mnniskan i strid Grunder i strid Grundlggande stridssituationer Metoder fr gruppens eld och rrelse Frsvar Eldverfall Strid i mrker Strid i bebyggelse Att ta fngar 196 199 206 218 235 260 264 272 286 308
I den moderna striden finns inga fronter. Striden frs ver stora ytor och r snabb och vldsam. Fienden frsker trnga djupt in bland vra styrkor fr att ta viktiga platser och fr att sl ut vra lednings- och understdsfrband. Oavsett din befattning s mste du alltid vara beredd p strid. Du och dina kamrater mste vara beredda att mta allt frn sabotagefrband, gerillafrband till pansarfrband. Ngot skyddat omrde bakom fronten finns inte. Kom ihg att fienden aldrig kommer endast framifrn han kommer ocks frn sidorna, bakifrn och uppifrn!
196
Strid
Fienden
Fiendens markstridskrafter r, p samma stt som vra, indelade i olika truppslag (infanteri, pansar, artilleri osv). Vid strid deltar frband frn olika truppslag. Stommen i markstridskrafterna utgrs av pansarskytte- och stridsvagnsfrband.
Angreppsformer mot vrt samhlle
Fienden disponerar ocks luftlandsttnings- och marininfanterifrband. Han har ven specialutbildade och vltrnade fjrrspanings- och sabotagefrband. Markstridsfrbanden understds i regel av attackflyg och attackhelikoptrar.
Foto: FMV Foto: SWEDINT Foto: Ivar Blixt, FBB
Luftlandsttningsfrbandens uppgift r att med helikoptrar eller genom luftlandsttning med fallskrm landa lngt in i vrt omrde och ta viktiga platser eller sl ut vra enheter. De enheter som luftlandstts med fallskrm har i stort stt samma materiel som pansarskyttefrbanden. De understds av attackflyg och attackhelikoptrar. Stridsvagnar kan landas in via strre flygplatser. Luftlandsttningsfrbanden kan lsa uppgifter sjlvstndigt under flera dygn. Eftersom de har god rrlighet kan de luftlandsttas flera mil frn sina anfallsml. Marininfanteriets uppgift r att ta hamnar och brohuvuden vid kuster. Landstigningen sker i samverkan med luftlandsttningar som sker lngt in ver kusten. Vissa marininfanterifrband luftlandstts med fallskrm eller landstts frn helikoptrar fr att ta sina anfallsml. Marininfanteriet har samma utrustning och materiel som pansarskyttefrbanden. Stridsvagnar ingr i frbanden. P samma stt som luftlandsttningsfrbanden s kan marininfanteriet landstiga lngt frn sina anfallsml. Fienden kan ocks utgras av diverse mer eller mindre vlbevpnade grupper som genom sabotage eller gerillakrigfring frsker sl ut viktiga ml eller stra vr verksamhet. Det kan ibland vara svrt att skilja mellan fientliga soldater och civila.
Strid
197
Fiendens upptrdande
Fienden kan anfalla med hgt tempo har gott skydd i sina pansrade fordon har stor eldkraft, framfrallt i ppen och smbruten terrng kan framrycka vid sidan av vgen med frband utrustade med bandgende stridsfordon och understdsfordon kan anfalla frn luften har teknisk utrustning som gr att han kan upptcka oss och strida i mrker och d vi befinner oss i skyl i skogen, framfr allt om vi grupperar nra skogsbryn fienden kan ocks upptrda i sm enheter som genomfr eldverfall fr att sedan snabbt frsvinna frn platsen
Fiendens svagheter
Fienden kan dock f svrt att utnyttja hela sin anfallskraft och teknik, bl a p grund av fljande: Det r alltid svrt att strida i oknd terrng och under oknda frhllanden. Stora delar av vrt land har skogskldd och svrframkomlig terrng, vilket begrnsar fiendens mjlighet att utnyttja hela sin rrlighet och eldkraft. Fiendens frband fr underhll r personalsvaga och de flesta underhllsfordon mste anvnda vgar fr att komma fram. Fiendens stridsfordon krver stora underhllsresurser, framfr allt drivmedel och ammunition. Fiendens underhllsvgar blir lnga och drmed srbara. Ls mer om fienden i Handbok Utlndska stridskrafter.

Foto: ITAR TASS/Pressens bild
198
Strid
Vrt upptrdande
Fr att lsa vra uppgifter mste vi kunna skaffa oss underrttelser om fienden agera och ta initiativet ven om det innebr risker fr oss sjlva sl verraskande och hrt mot fiendens frband skapa tillfllen d vi r verlgsna och kan kraftsamla vr eld vara snabba och utnyttja vr rrlighet och terrngknnedom, s att vi undgr fiendens eldkraft vara uthlliga och kunna fortstta striden ven om vra enheter skiljs frn hgre chef
Sl verraskande och hrt mot fiendens frband
Du mste drfr knna till fiendens styrka och svagheter kunna anvnda dina vapen snabbt och skert i olika situationer du kan stta p fienden var som helst och nr som helst kunna ingripa snabbt och beslutsamt nr lget krver det, ven om du inte ftt ngon order knna medansvar och gra ditt bsta s att ditt frband lser sina uppgifter
Strid
199
Mnniskan i strid
Stridens milj
Stridens milj kommer att utstta dig och din grupp fr stora pfrestningar, som t ex att vara utsatt, vara rdd fr att kunna bli ddad eller skadad se skadade och stupade se snderskjuten bebyggelse och civila som drabbats vnta och bli orolig fr vad som ska hnda inte f tillrcklig information om vad som hnder knna oro ver att inte kunna fullgra din uppgift i gruppen trots brist p vtska och mat behva utst fysisk anstrngning inte f smn eller ha torra eller rena klder knna vrede och hat mot den fiende som skjuter p dig, din familj och din bygd Allt detta mste du och din grupp uthrda fr att kunna lsa era uppgifter. Det gr, men du gr det inte ensam. Stridsmiljn r pfrestande och krver att du kan ditt jobb s bra att det sitter i ryggmrgen.
200
Strid
Soldat och chef

Som chef, oavsett om man r chef fr en grupp, pluton, kompani eller hgre, delar man det mesta av soldatbrdorna. Pfrestningarna r lika stora. Chefen oroas ocks ver sitt frband och de uppgifter man ftt. Har jag fattat rtt beslut? r det rtt stt att lsa uppgiften p? Kommer fienden att agera som jag trott? Var ska jag befinna mig under striden? Kommer sambandet att fungera? r sjukvrdsresurserna rtt frdelade? Frgorna r mnga. Svaren kommer under och efter striden. Mjligheter till efterklokhet kommer att finnas. Jag skulle nog ha ...
Vid svra situationer riktas blickarna mot chefen
Frbered lsandet av din uppgift genom att besvara fljande frgor: Vad ska uppns? Vad leder till framgng?
Under strid r endast det enkla mjligt.
Hur ska jag ta initiativet? Vilka tgrder krvs? Vilka risker mste jag ta?
Strid
201
Som chef mste du ocks ta beslut ven om de r svra och ibland obehagliga vara det fredme som soldaterna frvntar sig av dig de frvntar sig att du kan ditt jobb och r professionell ta ansvar, vara rttvis och ta hand om dina soldater g i tten, framfr allt nr uppgiften r svr och farlig visa mod, men se till att du inte agerar dumdristigt eller tar ondiga och omotiverade risker det r genom din kunnighet och ditt fredme som du skapar frtroende hos dina soldater och chefer gilla lget, tro p uppgiften och kunna frklara den visa att du litar och tror p dina understllda knna din personals frtjnster och begrnsningar kunna bermma, krva ansvar samt ge positiv och negativ kritik
Frsta striden
Utgngen av den frsta striden kommer att vara mycket betydelsefull fr frbandets fortsatta stridsvrde, inte minst ur psykologisk synvinkel. Vid den frsta striden r det viktigt att vervinna rdslan. Det r naturligt att knna oro och rdsla. Kamraterna litar p dig och frvntar sig att du lser din uppgift. Dessa frvntningar kan vara tuffa innan du vet hur du fungerar under strid. Tnk p den gamla sanningen som man reagerar under pressade frhllanden i fred s kommer man antagligen att reagera i strid. Vet du med dig att du lser din uppgift, ven under tuffa vningsfrhllanden, s behver du frhoppningsvis inte vara orolig. Kom ihg att fienden har samma oro som du.
202
Strid
Obeslutsamhet och bristande handlingskraft fr oftast allvarligare fljder n misstag i frga om tillvgagngsstt.
Din och dina kamraters rdsla kan distraheras med verksamhet av ngot slag. Det vsentliga i en stridssituation r att gra ngot. Orientera och rapportera fortlpande om vad som hnder. Frsk f information om och frst syftet med verksamheten s lngt som mjligt. Du kan d sjlv agera om ngot hnder. Se till att hlla ihop i stridspar, speciellt i mrker. r du chef se till att ingen agerar dumdristigt eller tar ondiga risker.
Se till att Genvekonventionen och soldatreglerna fljs. r du chef r ditt fredme, t ex vid behandling av krigsfngar av strsta vikt. Ett frband som upptrder med ondig brutalitet frlorar snart sin moral
Strid
203
Efter striden
Efter striden r det viktigt att man motverkar stressreaktioner, drar lrdom och gr vidare. ven om gruppen inte varit i direkt strid s kan man ha upplevt och knt oro och stress som mste tappas av. Gruppen samlas om mjligt i skydd och gr igenom vad som hnt. Lt alla i gruppen komma till tals. Gruppen mste kunna dra lrdomar och g vidare. Insats-/uppdragsutvrderingen leds av gruppchefen och som std kan fljande frgor anvndas: Vad hnde? Hur uppfattade du hndelsen? Vad tnkte du? Vad knde du? Vad kommer att hnda nu? Vad knner du infr det? Vad har du lrt dig av detta? Hur ska vi gra nsta gng?
Grupp under eftersnacket sjlens dagliga tillsyn
Var uppmrksam p om ngon i gruppen visar tecken p att behva mer kvalificerad hjlp.
204
Strid
Svrare stressreaktioner
Symtom
Symtomen p stressreaktioner som mste behandlas liknar ofta de reaktioner som de flesta har infr eller under strid, men tar sig frsvrande uttryck. Normalt blir man sig sjlv igen nr en akut fara r verstnden, men vid kraftiga reaktioner kvarstr vissa symtom. Exempel p tecken p svrare stressreaktioner r orolighet och rastlshet darrningar och skakningar grtmildhet humrvxlingar smnsvrigheter dlig aptit
verknslighet och lttretlighet kan vara tecken p stressreaktion
Man kan ocks reagera intvnt med tom, stirrande blick likgiltighet tystnad och avskrmning Det gr heller inte att utesluta att det bakom en vlordnad fasad dljer sig ett totalt kaos.
Var observant p dina kamraters psykiska tillstnd
Strid
205
Behandling
Det r viktigt att man tar hand om den som drabbats av akut stressreaktion genom att ge kamratstd. Sk kontakt med honom. Behandla honom inte som en sjuk mnniska, men visa att du frstr att han r utmattad, att han behver std och en viss omvrdnad. F honom att frst att det han upplever r normalt och att det inte kommer att hindra honom frn att ven i fortsttningen kunna skta sina uppgifter, bara han nu fr vila och ta igen sig. Lyssna och undvik att prata sjlv eller att ge goda rd. Frneka inte problem och frsk inte bagatellisera dem. Sg inte t honom att rycka upp sig! En psykiskt utmattad person kan inte rycka upp sig. All hans energi gr t till att hlla den inre oron under kontroll. Om lget medger det br du ordna s att han fr en lugn plats att vila p och varm mat. Det kan ocks vara lmpligt att han tillflligt fr en mindre anstrngande tjnst inom frbandet. Smn hr till de bsta medicinerna. ven om han behver viss behandling fr man inte inge honom knslan av att kraven p honom har minskat. Han ska om mjligt vara kvar vid frbandet. Om kamraten r farlig fr sig sjlv och sin omgivning mste han f kvalificerad vrd. Behandlingen ska prglas av snabbhet behandling tidigt nrhet till egna frbandet enkelhet krngla inte till det, utnyttja frbandets personal och resurser frvntan han ska bli bra
Glm inte bort att stdja din chef. Han behver ocks f ventilera sina upplevelser och funderingar. Personer som upptrder sjlvstndigt, t ex mc-ordonnanser och trossoldater mste ocks gnas uppmrksamhet. Du som r chef ska ocks se till att frdela uppgifter och arbetsbrdor s att inte den bste eller den mest duglige alltid utnyttjas maximalt. ven den duktigaste och mest stridserfarne soldaten kan bli stressad av alltfr stort arbete och ansvar. Trna och sttta i stllet den svaga lnken, s att han inte brister p grund av att han knner sig vrdels eller otillrcklig.
Snabbhet Nrhet Enkelhet Frvntan
Alla har sin psykiska och fysiska bristningsgrns.
206
Strid
Grunder i strid
Frdiga till strid
Som soldat ska du innan du gr i strid kontrollera att dina vapen r funktionsdugliga (vapenkontroll enligt SoldR Mtrl) skottstllningen (gra ammunitions- och temperaturkorrigering, stlla in grund-/ stridssikte samt justera avstndsinstrument) tilldelad ammunition fordonen sambandsutrustningen sjukvrdsutrustningen NBC-skyddsutrustningen maskeringen
Glm inte att det r kruttemperaturen inte yttertemperaturen som avgr temperaturkorrigeringen!
Kommando (tecken): Frdiga till strid!
Vapen laddas p gruppchefens order. Dessutom ska du anpassa kldseln till kommande verksamhet fylla p vatten och om mjligt skaffa varm dryck anmla och tgrda fel och brister tmma urinblsan och tarmen Om du tmmer blsan fre striden minskar risken fr fljdskador om du blir trffad av kulor eller splitter under striden.
Strid
207
Vapnet kan laddas med dubbelmagasin fr att du snabbt ska kunna byta magasin under strid. vriga pfyllda magasin frvaras i stridsbltesfickor med magasinsbotten uppt och med den konvexa sidan utt fr att underltta omladdning och snabba magasinsbyten. I ficka dr magasin frvaras kan du lgga ytterligare askar med patroner. Fltjackans dragkedja dras ner ca 20 cm varefter stridsbltet dras t och framsidan p jackan dras upp. P s stt skapas utrymme fr tomma magasin, vilka vid omladdning och magasinsbyte stoppas innanfr jackan, fr att undvika sammanblandning med de magasin som r pfyllda. Handgranater frvaras apterade i vriga fickor. Minst ett frsta frband frvaras i hger benficka. Ytterligare frsta frband frvaras i uni-
formen eller stridsutrustningen enligt din chefs bestmmande. Lsklina med pskruvad lsknde (med linnelapp), extra linnelappar och en flaska med vrdvtska (CLP) frvaras i lsklinefodralet. Fodralet frvaras i uniformen, t ex hger brstficka. vrig vrdmateriel lggs i stridspackningen (uppdragsscken). Som gruppchef ska du dessutom kontrollera din grupp och bestmma frdelningen av gruppmateriel tilldelad ammunition vrig materiel
Anml till chefen nr din grupp r kontrollerad och klar!
Se till att sprida de orienteringar och den information som ges. Motverka ryktesspridning. Ta ocks chansen nr tid finns att frbttra dina frdigheter p dina vapen och materiel.
Stridspar
Stridspar r den minsta enheten dr eld och rrelse kan samordnas. Du och en kamrat bildar regelmssigt ett stridspar. Det innebr att ni sjlvstndigt eller i gruppen skyddar och understdjer varandra, frmst under strid. Om ngon av er blir skadad ska stridsparskamraten kunna dra sin kamrat i skydd, ge frsta hjlpen och tillkalla sjukvrdare. Chef ska alltid utses i stridparet. Vapen, ammunition och annan materiel frdelas inom stridsparet beroende p tilldelning och uppgift.
Ett vlvat stridspar r ofta mer effektivt n fyra soldater som inte samtrnats
208
Strid
Gruppens strid
Gruppen strider i regel s att gruppens eld hlls samlad mot samma omrde eller fiende. Gruppen utgr en eldenhet. Gruppchefen leder elden s att den utnyttjas maximalt. Genom att kraftsamla elden till ett eldomrde kan gruppen just dr bli verlgsen fienden och sl ut fordon och personal.
Eldomrde
Samtidigt och verraskande eldppnande strsta verkan

Vxelstridsstllning
Stridsstllning
Ordinarie stridsstllning
Alternativ stridsstllning
En stridsstllning bestr av ett antal eldstllningar. Den ordinarie stridsstllningen r den stridsstllning dr utgngsgruppering sker, om inte annat anges. Vxelstridsstllning r en ny stllning med samma eldomrde. Alternativ stridsstllning r en ny stllning och nytt eldomrde. Stridsstllningen kompletteras i regel med en skyddsstllning.
Strid
209
Elduppgifter
Gruppen fr en ordinarie elduppgift och kan f en-tv alternativa elduppgifter. Elduppgifter ges enligt fljande.
Elduppgift Innebr Eld avges i angiven riktning (mellan angivna riktningar), mot upptckta ml och mot platser dr fienden bedms vara grupperad. Eld frbereds i angiven riktning (mellan angivna riktningar) s att den kan utlsas snabbt i mrker eller nedsatt sikt. Flankerande eld avges mot upptckta ml framfr angivet frband (angiven stridsstllning). Pansarskyttefordonet ska frsttas ur stridbart skick. Eld avges kontinuerligt mot eldomrdet s att fienden tvingas avbryta pgende verksamhet och ta skydd eller omgruppera. Eld avges mot upptckta ml som pverkar eller kan pverka 1.grupps framryckning. Rk lggs mellan mlen och vra frband. Rk lggs p mlet. Mlet belyses.
Elduppgift angivet till omrde Eld mot ... Eld mellan ... och ...
Fast eld mot ... Fast eld mellan ... och ...
Eld framfr 2.grupp (nste B)
Elduppgift angivet med syfte Nedkmpa pansarskyttefordon vid ...

Nedhll fienden (kulsprutan) vid ... (... nr 2.grupp passerar till dess att ...) (... under plutonens framryckning mellan ... och ...) Understd 1.grupps framryckning mot ...
Avskrma pansarskyttefordonet vid ... Frblinda kulsprutan vid ... Belys pansarskyttefordonet vid ...
Eldomrden kan kompletteras med skjutgrnser (vnster, hger, hitre, bortre).
Om gruppen ges uppgift att vara beredd ... ska elduppgiften frberedas s att den snabbt kan utlsas p order. Elduppgiften kan kompletteras med nr elden ska ppnas eldens utstrckning under vilken tid elden ska avges varifrn elden ska ppnas ammunitionsmngd nr elden ska instllas
210
Strid
Val av ml
Vid anfall
Bekmpa frmst den fiende som hindrar framryckning.

Vid frsvar
Bekmpa frst den fiende som framrycker.

Skjut frst p
de farligaste mlen oftast framryckande soldater p nra hll, understds- och pansarvrnsvapen samt eldberedda stridsfordon de tydligaste mlen fiendens chefer frare
Mlval
Strid
211
Eldppnande
Skjut d fienden har sm mjligheter att f skydd. Ju nrmare du lter fienden komma, desto skrare trffar du. Han fr dock inte komma s nra att han kan n fram med handgranater. Ofta r det den praktiska skottvidden p vra pansarvrnsvapen som avgr nr vi ppnar eld. Du fr dremot ibland skjuta p lngre hll nr fienden ska frdrjas eller nedhllas och nr du ingr i en styrka som gr eldverfall mot en grupperad fiende. Strva efter att ppna eld samtidigt med s mnga vapen som mjligt.
Med prickskytteeld nedkmpas fienden p lnga avstnd och med f skott. Skapa prickskytteskrck!
Eldfrdelning
Elden frdelas inom gruppen s att alla ml bekmpas. Naturlig eldfrdelning innebr fljande: Grgskytt bekmpar frmst Frst tar du ditt ml, dvs den fiende som motsvarar din plats i gruppen. Hjlp sedan kamraterna. Brja med den fiende som r nrmast din egen. Akskytt och kpistskytt bekmpar frmst trupp som framrycker till fots i anslutning till stridsfordon eller utanp stridsfordon personal som visar sig i pansarfordon vrig trupp till fots eller trupp i fordon utan pansarskydd Kspskytt bekmpar frmst trupp som stormar personal vid understds- och pansarvrnsvapen personal som visar sig i pansarfordon Skarp- och prickskyttar bekmpar frmst chefer och annan nyckelpersonal personal vid understds- och pansarvrnsvapen ml som avviker i utrustning och upptrdande Gruppchefen ger order om ngon annan eldfrdelning ska ske. pansrade stridsfordon eller avskrmar dem med rk ej pansarskyddade ml som inte kan bekmpas med andra vapen Pskottskytt bekmpar frmst pansrade stridsfordon p korta avstnd
212
Strid
Eldkommando
Ytterligare exempel: Pskottskyttar! Pansarskyttefordon! 100 Lngsam sidfart! Eld! 3. grupp! Klockan tv! Grupperad skyttetrupp! 200! Ett halvt magasin! Samtidigt eldppnande! Anlggning! Eld! Skarpskytten! Nedkmpa vagnchefen i hgra fordonet! Eld! Kspskytten! Klockan tre! Fordon! 300 Ett halvt band pansarbrytande! Eld!
Gruppchefen leder gruppens eldstrid, frmst med eldkommandon. Om alla ser mlet och om elden mste ppnas omedelbart blir eldkommandot kort. I andra situationer mste eldkommandot ibland innehlla flera uppgifter, frmst fr att alla ska kunna uppfatta mlet, stlla in rtt sikte och ppna elden samtidigt.
Uppgifter vid eldkommando 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Vilka kommandot gller Ammunition Tempering Ml Eldfrdelning Avstnd Sidfart Eldgivningsstt Antal skott eller magasin Eldppnande Exempel
1.grupp!
Klockan tv stora stenen omedelbart hger skyttar! 300!
Tio skott! Samtidigt eldppnande (anlggning!) eld!
Gr inte eldkommandot lngre n vad som behvs fr att gruppen snabbt ska kunna ppna verksam eld mot mlet. Om gruppchefen inte hinner ge ngot kommando, eller om du inte hr detta, flj d gruppchefens exempel eller handla efter eget omdme.
Eld!
I brdskande situationer fr eld ppnas utan eldkommando frn chefen
Strid
213
Eldobservation och eldreglering

Det r viktigt att observera hur elden ligger i frhllande till mlet. Ligger elden fel mste skyttarna meddelas detta. Fellge uppskattas oftast i meter. Ligger din eld fel enligt meddelad eldobservation ndrar du sikte och riktpunkt s att elden ligger mitt i mlet. Detta kallas att eldreglera. Eldens lge anges frst i sida som vnster eller hger drefter i hjd som lgt (under) eller hgt (ver). Felen anges i meter (streck) och vid rrliga ml ven i mlbredder (mlhjder) rknat frn mlets mitt. Skott eller eldskurar som trffar avsedd del av mlet benmns trff. Skott eller eldskurar som trffar mlet men inte mitt i anges som trff hger (vnster) en! Lgt (hgt) en halv!
Hger 3 Lgt 1
1m
3
3m
Fr att f bsta verkan av kspelden behvs eldreglering av omgngschef eller laddare
214
Strid
Eldens instllande
Elden instlls p tecken eller kommando: Avbryt avbryt eld upphr! (repeteras av varje man), Eld upphr! (repeteras av varje man), Nytt ml! Skydd! Avbryt! Frflyttning!
Tecken fr Avbryt avbryt eld upphr
verskjutning
Skjutning ver personal, t ex en grupp som rycker fram, fr ske om siktlinjen gr minst 30 streck (1 finger), dock minst 3 meter, ver marklinjen vid verskjutningspunkten. Akskyttar skjuter patronvis eld. Har du std fr vapnet kan du skjuta automateld. Kpist- och kspskyttar skjuter automateld.
Hll armen strckt. Ett finger = 30
verskjutning tillten Siktlinje 3m 30
Strid
215
Frbiskjutning
Vid frbiskjutning gller fljande: Inom stridsstllning: Frsk vara i linje med dina kamrater. Ligg annars mitt i luckan mellan tv kamrater och inte lngre bakom n halva luckan. Ska gruppen skjuta pansarskott mste dock alla vara i hjd med varandra fr att komma utanfr riskomrdet vid pansarskotten. Skjutning frbi personal som befinner sig framfr gruppen: Vid skjutning i ppen terrng ska siktlinjen g minst 100 streck (3 fingrar), dock minst 3 meter, vid sidan om personalen. Vid understd frn stridsfordonsmonterad ksp ska siktlinjen g minst 50 streck, dock minst 10 meter, vid sidan om personalen. Vid skjutning i skog br inte avstndet i djup till sidokamrat verstiga halva luckan i sidan.
3m
100
Skjutning i ppen terrng
100
3m
B A
A = hgst halva B Exempel p riskvinklar vid understd av framryckande grupp
216
Strid
Om gruppen fr skadade eller stupade

Om gruppen tillbakarycker ta med den skadade till varje pris!
Om gruppen framrycker under strid s tar sjukvrdaren eller bakomvarande grupp hand om skadade. Gruppen fullfljer uppgiften s att inte anfallet stannar upp och fler egna skadas. Efter striden eller i en stridspaus, organiserar gruppchefen omhndertagandet av skadade. Skadade och stupade kamrater ska s lngt som mjligt omhndertas och tas med tillbaka vid tillbakaryckning. I vissa fall kan din grupp eller pluton behva terta terrng fr att fra stupade eller skadade kamrater tillbaka. Om tid finns och det r svrt att ta med stupade kamrater s ordna med fltgrav. Kom ihg att mrka ut den och rapportera gravens lge.
Ingen fr lmnas kvar!
Fiendens skadade ska, enligt Genvekonventionens krav, tas om hand p samma stt som vra egna.
Om gruppen tar fngar under strid

Avvpna fngarna och fr dem i skydd. De ska sedan under bevakning fras bakt. Om du fr problem med att lsa din stridsuppgift s bevaka fngarna och begr hjlp av din chef med tillbakafrandet. Ls mer i avsnittet Att ta fngar.
Strid
217
Stridspaus
Vidta fljande tgrder vid uppehll i striderna: Se till att gruppen alltid har en observatr eller post som kan varna om fienden anfaller. Sk samband med vriga i gruppen. Orientera varandra. r chefen stupad eller skadad s ta beflet om ingen annan gr det. Hjlp de skadade. Fr dem i skydd och ge frsta hjlpen. Vid behov s frsk avtransportera dem eller f fram sjukvrdspersonal. Gr ammunitionsutjmning och skaffa fram mer ammunition. Kontrollera vapen och annan materiel. Frbttra ditt skydd och din maskering. Rapportera s snart som mjligt lget till plutonchefen. Behll stridsvrdet genom att om mjligt hlla vrmen och ta eller dricka ngot som du har med dig. Var beredd p strid!
Sk samband! Frbered fr strid! Hj stridsvrdet! Var beredd!
218
Strid
Grundlggande stridssituationer
Din grupp mste reflexmssigt kunna hantera ett antal grundlggande stridssituationer. Dessa beskriver hur din grupp framrycker vidtar tgrder vid sammanstt med fienden genomfr strid i anfallsmlet strider frn stridsstllning
En fiende som pverkar gruppens framryckning ska kunna nedkmpas eller avskrmas med rk
I detta avsnitt beskrivs grunderna. Din chef bestmmer i detalj hur just ditt frband ska tillmpa dessa grunder. Se till att du och din grupp behrskar dessa metoder och frfaranden s att de sitter i ryggmrgen!
Framryckning
1
Gruppens framryckning ska kunna ske p tecken och p kommandon. Under framryckning ska alla i gruppen svara fr observation i 360 runt gruppen fr att kunna upptcka fienden eller spr av fientlig verksamhet. Varje man ska dessutom ges ett huvudsakligt observationsomrde framt, bakt, t vnster eller hger frn vilket hans observation utgr frn nr han framrycker. Denna indelning ska ske p rutin. Se ven kapitlet Patruller. Att bara observera i en riktning hela tiden blir trttsamt. Nr du observerar lt ditt vapen flja din blick s kommer du snabbare till skott om du upptcker fienden. I bebyggelse och kuperad terrng observeras ven uppt mot tak, hgre vningsplan och hjder. Din grupp mste i snabba lgen t ex vid sammanstt med fienden snabbt kunna vxla framryckningsstt och riktning. Fram- och tillbakaryckning mste kunna ske samordnat med eldgivning. Detta mste vara s indrillat att det kan ske reflexmssigt.
5
6
Vid halt bibehll observation och eldberedskap
Se igenom buskage och andra typer av mjliga skydd och skyl kan fienden vara grupperade dr?
Vl invade och indrillade tgrder: snabbt till eld, rrelse och skydd!
Strid
219
Skerstll genom frvning att varje man vet sin plats och uppgift i gruppen om ngot verraskande hnder. D gruppen gr halt bibehll eldberedskapen framt, bakt och t sidorna. Varje man bibehller observation och eldberedskap t sitt huvudsakliga observationsomrde. Observera d och d dina kamrater p sidorna. Detta underlttar repetition av orienteringar och tecken inom gruppen. Lyssna. Gruppen frflyttar sig till fots samlat i omgngar ansatsvis framt eller bakt i omgngar vxelvis framt eller bakt i omgngar med omfattning hger eller vnster stridsparsvis Om det r liten risk fr sammanstt med fienden sker frflyttning med samlad grupp.
Gruppchefen leder alltid gruppens eld och rrelse.
Om det r stor risk fr sammanstt sker oftast frflyttningen ansatsvis eller vxelvis. Blixtlstekniken anvnds fr frflyttning i sida. Om gruppen inte r i stridskontakt sker framryckningen normalt utan eldgivning du ppnar endast eld mot upptckta ml som pverkar eller kan pverka gruppens eller sidogruppens rrelse. Vid passage av hinder ska den frmsta foten (vnster fot fr hgerskyttar) lyftas och fras ver hindret frst, detta fr att du snabbt ska kunna inta skjutstllning. Ls av terrngen s att du vid sammanstt snabbt kan inta skydds- eller eldstllning. Under strid eller vid risk fr beskjutning ska du frflytta dig med sprng mellan skydden. Om du rr dig i sidled blir det svrare fr fienden att f korn p dig samtidigt som du lttare kan upptcka fienden.
Avpassa rstlget efter situationen ge tecken om mjligt.
Gruppen framrycker med eld och rrelse samordnat
220
Strid
Stridsfrflyttningsstten
Under strid och vid andra tillfllen d fienden kan tnkas observera omrdet dr du ska framrycka mste du frflytta dig dolt och i skydd frn upptckt och bekmpning. Fr att kunna frflytta dig tyst, dolt och skyddat och drefter verka med dina vapen krvs att du har ordnat din utrustning s att den sitter ordentligt p stridsbltet eller stridsvsten
ser till att utrustningen inte skramlar skyddar vapnets mynning, sikte och mekanism frn jord och lera medfr vapen och ammunition p ett skert stt anpassar frflyttningssttet efter terrngen behrskar samtliga stridsfrflyttningsstt och snabbt kan vxla mellan dem r stark och uthllig
Anpassa frflyttningsstten efter terrngen
Strid
221
Framryckning frbereds p kommando:

Frflyttning!
P kommandot ska du sluta skjuta, skra vapnet (vid granatgevr grs patron ur) och ta skydd stlla in grundsiktet och flla in riktmedlet byta till fullt magasin och i mn av tid fylla p patroner ta tillvara patroner och magasin samt stnga vskorna fsta verktyget i stridsbltet
Intagande av skydd
Flj mig!
Minnesregel Skydd Skra Sikte Vska Verktyg

Foton: MSS
Framryckningen igngstts p kommando:

Till ...! (Med sprng!) (Hukande!) (Krypande!) (lande!) (Smygande!) (Vxelvis smygande!) (Skyttekolonn!) Framt! (Bakt!) (t hger!) (t vnster!)
Fall ned p kn
Flj efter gruppchefen p lmpligaste (snabbaste) stt p kommando:

Flj mig!
Du vljer sjlv frflyttningsstt p kommando:

Till ...! Enskilt! Framt!
Ta emot med vnstra handen (inte vapnet) och skydda vapnet mot smuts och sn. Sk skydd i terrngen fr kroppen
Framryckning upphr p kommando:

Halt! Skydd! Eldstllning!
Skydd intas p kommando:

Skydd!
Om mjligt observera framt nedkmpa fienden hll samband med vriga i gruppen. Vid behov sk bttre skydd. Utnyttja uppehll i beskjutningen
222
Strid
Smygande Om sammanstt med fienden vntas vid framryckning i skog, mrker eller nedsatt sikt sker frflyttningen smygande. Framryckningen sker lngsamt och med skrpt uppmrksamhet. Gr halt med korta mellanrum fr att observera och lyssna. Br vapnet i frdigstllning. Mycket nra fienden kan smygande utfras vxelvis. Samarbeta inom stridsparet s att en smyger fram ungefr fem meter medan stridsparskamraten r eldberedd och observerar och lyssnar. Framryck om mjligt frn ett skydd till ett annat. Krypande p hnder och knn Anvnd vapenstllningen p brstet gevr. Kolven kan slpa i marken. Granatgevr ska inte slpa i marken eftersom det kan orsaka metalljud.
Granatgevr
Kulspruta 58 Automatkarbin och pansarskott
Krypande p armbgar och knn Automatkarbin brs med pistolhandtaget i hger armveck. Pansarskott brs p ryggen eller vnster underarm. Vapenremmen samlas i hger hand. D pansarskott medfrs som frstahandsvapen brs detta p hger underarm.
Automatkarbin och pansarskott
Strid
223
lning
lning med pansarskott. Vapnet brs p hger underarm. Riktmedel och avfyringsinrttning skyddas lning med automatkarbin. Pistolhandtaget hlls i hger armveck. Frmre och bakre sikte skyddas
Dubbeltuber till granatgevr brs i handtagen och frs framfr kroppen
Granatgevr. Riktmedel hlls uppt. Se upp s att inte slutstyckets tratt slr i stenar o dyl som d orsakar metalljud
lning med kulspruta. Pistolhandtaget hlls i hger armveck. Ammunitionsbandet frn kassetten skyddas med hger hand
Prickskyttegevr. Vapnet brs s att optik och mekanism skyddas. Linsskydden ska vara stngda
Hasning Kroppen flyttas genom att man hver sig framt p armbgarna och skjuter ifrn med ftterna.
Automatkarbin. Vapnet hlls upp frn marken s att det inte smutsas ned eller skadas. vriga vapen medfrs p motsvarande stt
224
Strid
100 m
Gruppens plats i plutonen

Gruppen framrycker ofta i pluton dr plutonchefen grupperar plutonen i olika framrycknings- och stridsgrupperingsformer. Plutonens former r led stridskolonn stridstriangel (stridskvadrat) stridslinje
Stridskolonn
30
Plutonen disponerar normalt 300 x 300 meter fr sin stridsgruppering.

100-150 m 50 m
15 030 0m
Plutonchefen r i regel den som bestmmer plutonens stridsgrupperingsform. Val av grupperingsform styrs av uppgiften hur fort plutonen mste framrycka vilken eldberedskap plutonen ska ha beroende p risken fr sammanstt med fienden terrngens utseende
Stridstriangel
risken fr minor
Kommando: 1.pluton vid STORA GRANEN kompass 1400 stridskolonn (stridstriangel) (stridslinje) (0 meters lucka) (halv bredd, halvt djup) (1.grupp riktgrupp) p stllet! (framt!)
150-300 m
10
Stridslinje
0-
30
Strid
225
Gruppens stridsgrupperingsformer
Gruppchefen framrycker med sin grupp och grupperar den p olika stridsgrupperingsformer. Gruppen disponerar en yta p 50x50 (med stridsfordon 100x100) meter fr gruppering. Gruppchefen r i regel den som bestmmer gruppens stridsgrupperingsform. Val av grupperingsform styrs av uppgiften hur fort gruppen mste framrycka vilken eldberedskap gruppen ska ha beroende p risken fr sammanstt med fienden terrngens utseende risken fr minor
Beroende p lget kan gruppchefen vlja att framrycka med fr- eller efterpatrull. Stridsgrupperingsformer r olika stt p vilka enheter och soldater ordnas tillsammans. Gruppen anvnder stridsgrupperingsformer fr att underltta ledning, samordning, fr att frndra eldberedskapen samt fr att skapa handlingsfrihet.
Gruppen till fots disponerar 50 x 50 m fr sin manvrering och strid (med stridsfordon 100 x 100 m)
226
Strid
Skytteled
3-5 m
Kommando: 1. grupp! vid STENEN! mot BJRKEN! skytteled! p stllet!
Grupp p skytteled
Framryckning sker genom att alla rr sig i samma spr. Spejare kan framrycka framfr gruppen. Formen anvnds i besvrlig terrng, nr det finns risk att trampa p trd- eller truppminor eller nr framryckningen mste ske snabbt. Formen medger enkel ledning med chefen i tten. Eldberedskap och observation i sida r mycket god men begrnsad i fronten.
Skyttekolonn
0-5 m
Kommando: 1. grupp! vid! mot ! skyttekolonn 5 meters lucka! p stllet!
Grupp p skyttekolonn
Framryckning sker som vid skytteled med den skillnaden att soldaterna framrycker frskjutet i sida. Spejare kan framrycka framfr gruppen. Formen medger hg hastighet och enkel ledning. Eldberedskap och observation framt kar jmfrt med skytteled. Eldberedskap i sida r ngot lgre jmfrt med skytteled.
Skyttesvrm
20 m
Kommando: 1. grupp! vid! mot ! skyttesvrm p stllet!
Grupp p skyttesvrm
Framryckning sker genom att gruppen rr sig i tv spr. Normalt r luckan mellan omgngarna 20 meter. Eldberedskap och observation framt och i sida r god. Formen anvnds bl a i bebyggelse fr att kunna ha uppsikt ver de vre vningsplanen p motsatt sida. Skyttesvrm anvnds ocks som en frberedelse fr att g ut p skyttelinje.
Chefens och vriga gruppmedlemmars plats i formeringen beror p organisation, utrustning och uppgift.
Ingen hopklumpning! Se till att hlla minst 3-5 m avstnd och lucka till nrmaste kamrat!
Strid
227
Skytteplog
Kommando: 1. grupp! vid! mot ! skytteplog p stllet!
Framryckning sker genom att gruppen rr sig i plogform. Eldberedskap och observation framt r mycket god och i sida god. Formen krver samordning och aktiv ledning och begrnsar framryckningshastigheten. Skytteplog anvnds ocks som en frberedelse fr att g ut p skyttelinje.
Skyttelinje
Kommando: 1. grupp! vid! mot ! skyttelinje p stllet!
10-20 m 3-5 m
Grupp p skytteplog
Framryckning sker p linje sida vid sida. Formen ger maximal eldberedskap och observation framt. Den ger minimal eldberedskap och observation i sida. Formen krver samordning och aktiv ledning och begrnsar framryckningshastigheten. Skyttelinje anvnds bl a d gruppen strider i anfallsml och vid strid frn stridsstllning.
5m
Grupp p skyttelinje
vriga grupperingsformer
Pilformering
Formen anvnds d man vill ha eldberedskap och observation t alla hll. Formen medger omfattning med den bakre omgngen vid sammanstt i front.
Y-formering
Formen ger god eldberedskap och observation framt. Den anvnds t ex vid frfljning och d risken fr sammanstt r stor. De tv frmre soldaterna kallas spejare (skringsmn) och kan, om gruppchefen finner det lmpligt, frstrkas med ytterligare tv man.
T-formering
Grupp p pilformering
Som y-formering med samma syfte, men med hgre eldberedskap och observation i fronten.
Grupp p y-formering
228
Strid
Sammanstt
Sammanstt innebr pltslig kontakt/stridskontakt med fienden p annan plats n den frvntade.
Sammanstt kan ske vid tre situationer: Vi r i frhand, dvs vi upptcker fienden innan fienden upptcker oss. Vi r i efterhand, dvs fienden upptcker oss frst och ppnar eld. Duell, dvs vi och fienden upptcker varandra samtidigt och strid r den enda utvgen. Nr din grupp hamnar i sammanstt kan du och dina kamrater vara i olika situationer. Det kan vara s att du inte upptcker fienden innan han skjuter du r d i efterhand. Din stridsparskamrat dremot kan ha sett fienden innan eld ppnas stridsparskamraten r d i frhand eller duell. Allt detta kan ske vldigt fort.
Enskild soldats (stridspars) tgrder vid sammanstt
tgrder vid sammanstt i frhand Inta lg stllning.

Eld ppnas p gruppchefs kommando i sjlvfrsvar
Observera mot fienden var r de? hur mnga? typ? Agera drefter enligt det som bestmts och vats i frvg eller efter din chefs kommando. tgrder vid sammanstt i efterhand Inta skydd eller lg stllning. Besvara elden och mlange fienden. Avskrma eventuellt med rk. Agera drefter enligt det som bestmts och vats i frvg eller efter din chefs kommando. tgrder vid sammanstt vid duell ppna eld ta initiativ till strid. Skjut dig ner i lgre skjutstllning enligt trestegsprincipen. Agera drefter enligt det som bestmts och vats i frvg eller efter din chefs kommando.
Strid
229
Trestegsprincipen
Du agerar inom en ungefrlig yta av 3 x 3 m. Rrelsen ska, i frhllande till fienden, vara i sida. Terrngen utnyttjas fr skydd och skyl. Normalt anvnds inte liggande skjutstllning (om inte fienden och/eller terrngen tvingar dig). Snabbhet r av strsta vikt
1. Skjut i stende stllning (jaktskott)
2. Frflytta dig snabbt i sidled, g ner i knstende skjutstllning och ppna eld mot fienden
3. Frflytta dig snabbt ytterligare i sidled till en bttre eldstllning g ner i knstende skjutstllning och nedkmpa fienden
Foton: MSS
230
Strid
Sammanstt i grupp
Vid sammanstt med fienden ska din grupp kunna framrycka och nedkmpa fienden genom samordning av eld och rrelse ta stridsstllning och drifrn nedkmpa fienden understdja sidogruppen frsvara tagen terrng bibehlla stridskontakten med fienden under frameller tillbakaryckning lsgra frn stridskontakten och genomfra kringgng, (fortstta framryckningen) eller genomfra urdragning (tillbakarycka)
Frhandssituation
Om gruppen r i frhand mste gruppchefen snabbt bestmma om gruppen ska ppna eld och nedkmpa fienden eller inte ppna eld fr att kunna kringg fienden eller tillbakarycka Fienden nedkmpas genom att gruppen snabbt och dolt sker sig ut p skyttelinje (stridsgrupperar) och anfaller med eld och rrelse eller tar stridsstllning och ppnar eld
Strid
231
Efterhandssituation
Om gruppen r i efterhand ska gruppen ta skydd och besvara elden eventuellt kasta rkhandgranater fr att skapa ett tillflligt skyl dolt frska ta sig ut p skyttelinjen i hjd med gruppchefen fronten ska vara mot fienden Drefter mste gruppchefen snabbt bestmma om gruppen ska anfalla och nedkmpa fienden genomfra sidofrflyttning fr att ska ny stridsstllning och drefter nedkmpa fienden frsvara stridsstllning lsgra fr att kunna kringg fienden eller tillbakarycka
Duellsituation
Om gruppen hamnar i en duellsituation ska gruppen ppna eld mlange fienden efter hand och snabbt gruppera ut p skyttelinje Drefter mste gruppchefen snabbt bestmma om gruppen ska frsvara stridsstllning anfalla och nedkmpa fienden lsgra fr att kunna kringg fienden eller tillbakarycka
Vad gruppchefen vljer att gra beror p uppgiften fienden terrngen Som gruppchef faststll i frvg hur gruppen ska agera vid olika former av sammanstt. Om hndelsefrloppet inte blir som du tnkt ge kommando fr annat agerande.
232
Strid
Strid i anfallsml
Striden i anfallsmlet sker genom att grupper, omgngar, stridspar och enskilda soldater samarbetar och genom eld och rrelse tar terrng, varifrn fienden bekmpas. Svagt motstnd kan genom nrstrid och handgemng nedkmpas. Striden genomfrs med understd, dvs eld frn sidogrupp eller omgng fr att mjliggra frflyttningar, omfattningar och kringgngar frflyttning till ofrsvarad terrng, varifrn fienden bekmpas eldsttsfrfarande vid strid i tt skog eller vid nedsatt sikt stormningsfrfarande mot en underlgsen fiende nrstrid vid inbrytning i anfallsml
Tio minnesregler fr strid i anfallsml
5. verraska. Utnyttja snabbt och hnsynslst varje tillflle som fienden ger, men lt dig sjlv inte bli verraskad. Fr att kunna verraska fienden och sjlv undg verraskningar krvs vaksamhet och hg stridsberedskap samt att du r frutseende. 6. Var beredd att snabbt verg till frsvar. Fienden ligger inte still och lter oss skjuta och manvrera bort honom, utan stter i regel in snabba och hrda motanfall. 7. Handla sjlvstndigt. Anfallet upplses ofta i strid mellan mindre enheter. 8. Hll samband med gruppchefen och dina kamrater, hll reda p lget, rapportera. 9. Hll anfallsriktningen. Nr du r upptagen av striden r det ltt att tappa orienteringen. 10. Spara p ammunitionen. Erstt s snart som mjligt frbrukad ammunition. Behll en reserv.
Nr du strider i anfallsmlet ska du vara kontrollerat aggressiv, beslutsam och snabb. Det gller ditt eller fiendens liv.
Nr gruppen tagit sitt anfallsml
1. Du mste vilja nedgra fienden. Underskatta inte fienden. Underskatta inte heller din egen frmga. 2. Lt dina kulor och granater gra arbetet. Kulan och granaten r snabbare n sprnget men du fr inte heller tveka att g i handgemng om du inte hinner ladda om eller inte kan verka med ditt vapen. 3. Ta vara p alla mjligheter till skydd. 4. Utnyttja det skydd och den eldverkan som understdsfrbanden ger. Utan deras eld kommer det att bli mycket kostsamt att lsa din uppgift.
Det gller att agera snabbt s att en vunnen framgng kan utnyttjas fr att ytterligare bekmpa fienden eller ta terrng. Var beredd att understdja eller g framt. Var framfrallt beredd p att mta ett fientligt motanfall! Rapportera till plutonchefen. Vidta tgrder enligt Frsvar av taget anfallsml.
Kommando: Eldstllning!
Strid
233
Strid frn stridsstllning

Strid frn stridsstllning genomfrs fr att kunna nedkmpa fienden eller fr att understdja sidogruppen. Strid frn stridsstllning kan ocks genomfras fr att frsvara en plats. D gruppen anfallit och tagit terrngen vidtar man genast eldfrberedelser fr att kunna fortstta striden frn stridsstllningen. Stridsstllning vljs om mjligt dr fienden inte kan framrycka med bred gruppering. Utnyttja naturliga hinder och skydd. Frn stridsstllningen ska gruppen kunna kraftsamla elden mot ett eldomrde.
Eldomrde
En stridsstllning ska dessutom medge frontalt skydd undg fiendens direktskjutande understd flankerande skjutriktning vr eld ska sl i fiendens veka sida frsvarbara skjutavstnd vr eld mste trffa och ge verkan fritt skottflt det r fienden som ska ta emot vr eld inte terrngen framfr oss fly skogsbryn lt skogsbrynet skydda oss mot fiendens granateld flygskydd undg fiendens flyg, helikoptrar och UAV 1)
Vxelstridsstllning
fltarbeten underlttas vi mste kunna anvnda minor och ven kunna frbttra vrt skydd (grva ner oss) fria omgrupperingsvgar urdragning bakt ska kunna ske skyddat och snabbt
1) UAV = Obemannad flygande farkost (Unmanned Aerial Vehicle)
Ordinarie stridsstllning Eldomrde
Alternativ stridsstllning
Flygskydd Frontalt skydd
Fly skogsbryn
Frsvarbara skjutavstnd Flankerande skjutriktning Fritt skottflt
Fltarbeten underlttas
Fria omgrupperingsvgar
234
Strid
Eldfrberedelser
Gruppen vidtar fljande eldoch stridsfrberedelser: Tilldela eldstllningar. Utse observatr och ge bevakningsomrde. Ange utgngspunkter fr mlangivning. Kontrollera samband inom gruppen och med sidogrupp. Ange vid behov skjutgrnser. Mt avstnd. Vlj rtt vapen beroende p fiendelget och terrngen. Rkna ver ammunitionen och omfrdela vid behov. Anml eldberedd till plutonchef.
Minnesregel! Eldstllning Observatr Bevakningsomrde Utgngspunkter Samband Am- och skaderapport Rapport till plutonchef Eldstllningar frbttra
Om lget tillter gr gruppen fljande: Skottfltsrj s att ni fr fritt skottflt. Minera eller frbered minering. Rekognosera tillbakaryckningsvg. Frva striden. P order gr gruppchefen (stllfretrdaren) fljande: Rekognoserar vxelstridsstllning. Rekognoserar alternativ stridsstllning. Anml frsvarsberedd till plutonchefen d rekognoseringen r klar. Om tiden medger frbereds vxel- och alternativ stridsstllning p samma stt som den ordinarie stridsstllningen. tgrderna beskrivs i Frsvar av taget anfallsml.
Strid
235
Metoder fr gruppens eld och rrelse

De metoder som gruppen kan anvnda fr att samordna eld och rrelse r ansatsvis fram- och tillbakaryckning vxelvis fram- och tillbakaryckning omfattning hger eller vnster eldsttsfrfarande stormningsfrfarande blixtlsfrfarande hger eller vnster korridorfrfarande nrstrid sammanstt med stark fiende frsvar av taget anfallsml understd eldverfall Det absolut viktigaste vid inledningen av varje strid r att vinna eldstriden, dvs skapa eldverlgsenhet innan ngon rrelse pbrjas. Eldverlgsenheten skapas och bibehlls genom att s mnga vapen och vapensystem som mjligt samtidigt verkar mot fienden samt att den enskilda soldaten och gruppen agerar aktivt och med kontrollerad aggressivitet. Fr dig gller fljande: Hll din plats, riktning och rttning under framryckningen. Flj gruppchefens tecken, kommandon och upptrdande. Repetera tecken och kommandon, s att de trnger igenom snabbt. Elden ppnas av den som frst upptcker fienden eller p kommando frn gruppchefen. Om du inte ser ngra ml skjut mot punkter dr fienden kan vara grupperade. Rikta lgt.
Mlangivning r av strsta vikt och ska alltid repeteras av samtliga. All frflyttning ska ske s snabbt som mjligt. Om din grupp kan ppna eld snabbt och kraftsamlat s kan fiendens handlingskraft frlamas av frluster och frvirring. Din grupp ska d snabbt och hnsynslst utnyttja ett sdant vertag till att nedkmpa fienden eller jaga honom p flykten. Samtliga metoder krver frvning och att varje man vet vad han ska gra vid t ex sammanstt. Skapa rutinfrfaranden fr att ha ngot att utg frn.
236
Strid
Ansatsvis framt
Beroende p terrngen ta ut lucka mellan omgngarna s att understd med eld kan ske! 1.omgng framrycker 5-15 m framfr 2.omgng. 2.omgng framrycker alltid till i hjd med 1.omgng.
Kommando: 1. grupp ansatsvis framryckning (2. omgng understdjer!) 1. omgng framt!
Ansatsvis bakt
Kommando: 1. grupp ansatsvis tillbakaryckning (1. omgng understdjer!) 2. omgng bakt!
Vid frbiskjutning gller srskilda skerhetsbestmmelser.
Strid
237
Vxelvis framt
Kommando: 3. grupp vxelvis framryckning (2. omgng understdjer!) 1. omgng framt!
Beroende p terrngen ta ut lucka mellan omgngarna s att understd med eld kan ske!
Vxelvis bakt
Kommando: 3. grupp vxelvis tillbakaryckning (1. omgng understdjer!) 2. omgng bakt!
Gruppchefens omgng kvarstannar och understdjer 2.omgngens tillbakaryckning. 2.omgng tar stridsstllning 520 m bakom, understdjer 1.omgngens tillbakaryckning osv.
238
Strid
Eldsttsfrfarande
Plutonchefen och gruppchefen kan beordra att luckor och avstnd minskas fr att man ska kunna ha samband med varandra.
Eldsttsfrfarande anvnds i tt skog, i mrker eller i situationer dr gruppen med hnsyn till skerheten inte kan understdja sig sjlv. Momentan eldverlgsenhet efterstrvas. Eldsttsfrfarande i frhand eller i duell P kommando eller tecken stridsgruppera p linje. P kommando Eldstt! skjut i stende stllning.
Du och din grupp har endast ngra tiondels sekunder p er att ta initiativet gr det och gr det kraftfullt!
P kommando Framt! framryck snabbt 5-10 meter utan att skra vapnet. P kommando skjuter du drefter eldstt i stende stllning, framrycker snabbt 5-10 meter, skjuter eldstt osv, tills fienden r nedkmpad eller skingrad. P kommando G p marsch genomfrs nrstrid dr eld och rrelse om mjligt samordnas inom stridsparen.
Vid fredsvningar ska vapnet vara skrat vid all frflyttning! Vid eldavbrott skra och flj med i rrelsen. Vapnet riktas i ofarlig riktning.
P kommando Eldstllning vergr gruppen till strid frn stridsstllning.
1 Eldstt!
2 Framt!
3 Eldstt!
4 Framt G p marsch!
Kommandon: Eldstt! Framt! (G p marsch!) (Eldstllning!)
Strid
239
Eldsttsfrfarande i efterhand Ta skydd omedelbart, stridsgruppera p linje och skjut p kommando Eldstt! ett magasin i eldskurar eller patronvis i snabb fljd. Kulspruteskytt skjuter ett band i eldskurar. Ser du att fienden rycker fram, innan gruppchefen har kommenderat skydd eller eldstt, kommenderar du Eld! och skjuter sjlv. Byt snabbt magasin eller kassett. Gruppchefen mste sedan bedma: Vi har vertaget och framryckning r mjlig: Avge eldstt i knstende stllning. Fortstt framt med eldsttsfrfarande. Fienden r fr stark, framryckning r inte mjlig och gruppen upptrder enskilt: Frsvara tagen terrng eller Lsgr frn fienden och fullflj tidigare uppgift Om gruppen ska lsgra sig med eldsttsfrfarande kommenderas Eldstt ! Bakt ! osv. Spring d 10 meter bakt. Spring inte baklnges det gr lngsammare och du kan snubbla. D fienden r fr stark, framryckning inte r mjlig och du och din grupp strider i pluton: Frsvara tagen terrng. Rapportera till plutonchefen.
1 Eldstt! 2 Bakt! 3 Eldstt! 4 Bakt!
Dina tgrder
P kommando framt
Ta skydd Sidofrflyttning P kommando ett magasin eld! Sidofrflyttning/ byt magasin P kommando eldstt!
4 Framt!
1 Skydd!
2 Ett maga- 3 Eldstt!

sin eld! Byt magasin!
Kommandon: Skydd! Ett magasin eld! Byt magasin! Eldstt! Framt!
Vinn eldstriden!
Kommandon: 2.grupp Eldstt! Bakt! Eldstt Bakt osv
Var kallsinnig och avge s vlriktad eld som mjligt. Se upp s att gruppen inte grips av panik och brjar skjuta okontrollerat.
240
Strid
Omfattning
Strvan r att genomfra omfattning med hel grupp med understd frn en eller flera grupper.
Omfattning anvnds d terrngen kan utnyttjas fr anfall in i fiendens flank. Frdelen med omfattning r att man ofta kan understdja en rrelse under lngre tid och intill en linje dr den anfallande styrkan verraskande kan ppna eld mot fienden. Omfattning inom en grupp som strider inom en pluton fr bara ske om plutonchefens stridsplan tillter rrelser i sida och djup framfr egen trupp. Risken fr vdabeskjutning krver att alla r helt skra p eldomrden och skjutgrnser. Omfattning genomfrs p fljande stt: P gruppchefens tecken sker sig gruppen snabbt och dolt ut p skyttelinje, alternativt sker omfattning direkt ur den stridsgrupperingsform man har. Gruppchefen kommenderar: 1. omgng! omfattning vnster! Kommandot innebr att 2. omgng genast ska ska stridsstllning fr att kunna understdja 1. omgngens framryckning. Gruppchefen anger vid behov skjutgrnser fr den omgng som ska understdja. Exempel: 2. omgng! skjutgrns vnster! RDA HUSET! vnstra gaveln! Omfattningen inleds med kommando: (2. omgng! anlggning!) 1. omgng! framt! (flj mig!)
Stridsgruppera p skyttelinje
Omfattning med understd
Kommando: 1.grupp skyttelinje! 1.omgng omfattning vnster! 2.omgng skjutgrns vnster RDA HUSET, vnstra gaveln! (2.omgng anlggning!) 1.omgng framt (flj mig)!
Strid
241
Stormningsfrfarande
Stormningsfrfarande anvnds i syfte att nedkmpa fienden och/eller ta terrng. Stormning kan genomfras ansatsvis eller vxelvis. Frutsttning fr stormning r eldverlgsenhet. Gr s hr d gruppen r i frhand: P kommandot (tecknet) Eldstllningar! stridsgruppera p skyttelinjen i hjd med gruppens frmste soldat. ppna drefter eld enligt gruppchefens eldkommando, t ex Eldstt!. Vinn eldstriden! Nr gruppen vunnit eldstriden pbrjas stormningen. Gruppchefen kommenderar Storma!
Gruppchefen anger drefter gruppens inbrytningspunkt. Som inbrytningspunkt vljs ett tydligt terrngfreml som alla kan se, t ex Inbrytningspunkt STORA GRANEN! Gruppchefen anger drefter (vid behov) framryckningsstt och vilken omgng som ska framrycka, t ex (Ansatsvis) (1.omgng) framt! Stormningen sker sedan genom att omgngarna ansatsvis (vxelvis) understdjer varandra med eld under framryckningen. P kommandot G p marsch! vergr gruppen till nrstrid. Normalt sker detta vid inbrytningspunkten. P kommandot Eldstllningar! vergr gruppen till strid i stridsstllning. Detta sker d gruppen tagit anfallsmlet.
1 3
Gr s hr om ni hamnar i duell: ppna snabbt eld mot fienden och ange ml. Agera sedan som i frhand. Om ni hamnar i efterhand: Ta skydd! Agera sedan som i frhand.
Tnk p fljande vid stormningsfrfarande: hll din plats, riktning och rttning under framryckningen. Ta ut din egen inbrytningspunkt i frhllande till den som gruppchefen anger s att gruppen inte klumpar ihop sig vid inbrytningen.
Kommandon: Eldstllningar! Buskridn 1/2 magasin eld! Storma! Inbrytningspunkt STORA GRANEN! Ansatsvis (vxelvis) 1. omgng framt! G p marsch! Eldstllningar!
242
Strid
Blixtlsfrfarande
Blixtlsfrfarande anvnds vid lsgrande efter sammanstt i sida eller som ett stt att gra sidofrflyttning. Metoden kan anvndas med eller utan eldgivning. Gruppen drar sig normalt ur i samma riktning som den hade fre sammanstten. Blixtlsfrfarande vid efterhand eller duell Ta skydd och vnd upp p linje mot fienden. Besvara eldgivningen omedelbart. Eldverlgsenhet skapas genom att gruppchefen kommenderar Eldstt!
1
Vinn eldstriden eller avskrma med rkhandgranat. Gruppchefen fattar beslut att lsgra gruppen och kommenderar Blixtls hger! (vnster!) Soldaten lngst till vnster (hger) skjuter sig upp till stende stllning. Han vnder utt vnster (hger) i syfte att kontrollera att ingen kamrat lmnas kvar till vnster (hger) om honom. Drefter rusar han bakom gruppen och tar eldstllning p motsatta flanken. D han passerar sin stridsparskamrat nrmast anmler han Klart! och tar kroppskontakt i syfte att kontrollera att kamraten inte r skadad eller dd. Stridsparskamraten avbryter eldgivningen och gr som sin kamrat. Om gruppen r liten mste elden hllas ut under 510 sekunder risken r annars att alla r p sprng och ingen skjuter. Frfarandet fortstter tills gruppchefen stannar eller kommenderar Eldstllningar! eller Flj mig!
Blixtlsfrfarande
Blixtlsfrfarandet r ammunitionskrvande! Se till att hlla ut elden tills att gruppen r lsgjord frn fienden!
Kommando: 2. grupp skydd eldstt blixtls hger (vnster)!
Blixtlsfrfarande d vi r i frhand sker p motsvarande stt.
Strid
243
Korridorfrfarande
Korridorfrfarande anvnds vid sammanstt d lsgring ska ske eller som metod fr tillbakaryckning. Metoden medger en snabb tillbakaryckning i terrng som inte tillter en bred gruppering (t ex i bebyggelse eller vid risk fr minor). Frfarandet kan anvndas med eller utan eldgivning. Korridorfrfarande vid efterhand eller duell Frmsta man eller stridspar ppnar eld samt mlanger. Gruppchefen kommenderar Korridor! bakt! Samtliga tar 1-2 steg framt utt. D gruppen framrycker p skyttekolonn bildas tv led med 6-10 meters mellanrum. D gruppen framrycker p skyttesvrm bibehlls formeringen. De frmsta soldaterna skjuter patronvis eld eller eldskurar (eldstt) i knstende stllning i syfte att nedkmpa eller nedhlla fienden fr att kunna pbrja sin tillbakaryckning. vriga observerar framt utt. Skyl kan tillflligt skapas genom att kasta rkhandgranat! Den frmsta av soldaterna avbryter eldgivningen, vnder int, lokaliserar bakomvarande kamrat och tillbakarycker snabbt mellan kamraterna. Under frflyttningen byter han magasin och tar eldstllning i kn p gruppen p samma sida som fre frflyttningen. Nr den frste soldaten passerar den andre soldaten ppnar den tredje soldaten eld (eldstt). Nr den tredje soldaten ppnar eld skjuter den andre soldaten 1-2 eldskurar och pbrjar sin rrelse bakt. Frfarandet fortstter tills gruppchefen stannar eller kommenderar Eldstllningar! eller Flj mig!
Kommando: 2. grupp korridor bakt!
1 2
I bebyggelse sker observation (eldgivning) mot motsatt sida (hgre vningsplan).
Rkhandgranater kan frberedas av ngon av de bakre soldaterna. Denne kastar rkhandgranaten nr skerheten medger. Korridorfrfarande d vi r i frhand sker p motsvarande stt.
244
Strid
Nrstrid
Vid nrstrid tveka inte det gller ditt eller fiendens liv. Samarbeta i stridsparet eller i omgngar tv samtrnade soldater klarar sig oftast bttre n fyra soldater som slss var fr sig.
Om gruppen kommer nra fienden kan den tvingas verg till strid p korta avstnd vilket innebr strid med eldhandvapen, kulsprutor och handgranater. Gruppchefen lter d tillflligt gruppens soldater och stridspar sjlva samordna eld och rrelse.
Kommando: G p marsch!
Handgemng anvnds d striden inte lngre kan genomfras med eld. Handgemng genomfrs med bajonett, slag och sttar med ditt eldhandvapen, tillhyggen som yxa och spade samt med sparkar och slag.
Vid nrstrid samarbeta inom stridsparen
Strid
245
Sammanstt med stark fiende
D gruppen strider till fots och fr sammanstt med en stark fiende gller fljande. Om gruppen r i frhand mste gruppchefen snabbt bestmma om gruppen ska ta stridsstllning och nedkmpa fienden eller kringg fienden
1. Skydd
Om gruppen r i efterhand ska gruppchefen agera enligt fljande: Ge kommando Skydd! Ge kommando Lindqvist en rkhandgranat eld! och avskrma med rkhandgranater. Tnk p att fiendens kulor inte hejdas av rken och att rken i vissa fall avsljar din position mer n den skyddar dig.
2. Rk
Ge kommando Frflyttning flj mig! och dra sedan ur gruppen bakt eller t sidan snabbast mjligt. Slpa med eventuella skadade. Gruppchefen mste sedan vlja mellan ska ny stridsstllning minst 100-200 meter frn platsen fr sammanstten och dr du kan skjuta p fiendens flank kringgng, dvs lsgra frn stridskontakten och fortstta framryckningen
3. Sidofrflyttning
urdragning, dvs lsgra frn stridskontakten och tillbakarycka
4. Stridsgruppera
5. Nedkmpa
246
Strid
Frsvar av taget anfallsml
Exempel p gruppchefens order.

1.grupp! Repetera! Kommando fr att f gruppen att repetera order och kommandon som fljer. Sk eldstllning i hjd med gruppchefen eller p angiven plats. Strvan r att hamna stridsparsvis. Utses i syfte att skydda gruppens eldoch stridsfrberedelser. Ska regleras med hnsyn till senaste observation av fienden samt terrngens beskaffenhet. Vid behov utses flera observatrer.
Eldstllning p krnet!
Strm! Observatr!
Bevakningsomrde grns vnster KRAFTLEDNINGEN! grns hger BUSKRIDN! Stt att tillkalla chef rop eller tecken, ppna eld om fienden verraskande kommer nrmare n 100 meter slut repetera!
Minnesregel! Eldstllning Observatr Bevakningsomrde Utgngspunkter Samband Am- och skaderapport Rapport till plutonchef Eldstllningar frbttra
Utgngspunkt fr mlangivning! Rakt fram STENEN 100! vnster HUSET 200! hger AVBRUTNA BJRKEN 200!
Utgngspunkter vljs som ltt identifierbara freml som samtidigt r sannolika platser fr fientligt upptrdande. Anges i ordning rakt fram, vnster och hger. Avstnd i meter anges. Skjutgrnser anges vid behov. Provanlggning genomfrs i syfte att kontrollera att utgngspunkterna uppfattats samt att alla kan verka mot dem. Gruppens frberedelser fortstter i skydd. Samband med sidogrupp/chef ordnas.
Anlggning STENEN! Avstnd? Johansson!
Observatren observerar vriga skydd! Pettersson, sk samband med 2.grupp! Ammunition och skaderapport!
Ammunition och skadade rknas och rapporteras frn flankerna till stllfretrdande gruppchefen. Rapportera stridsstllningens lge (mellan ... och ...) och eldomrde (mellan ... och ...), lget p fienden (nedkmpade och kvarvarande), vilka tgrder som vidtagits och vad som planeras. Anml behov av ammunition. Skottfltsrj, grv och maskera.
Andersson, rapportkarl till plutonchefen ...!
Frbttra eldstllningarna!
Strid
247
Vidta dessutom fljande tgrder: Mt avstnd i syfte att skerstlla trff med bl a pansarvrnsvapen. Avdela skpatrull bakt med uppgift att hitta egen saknad personal, ta fngar, omhnderta ammunition och vapen. Om lget tillter gr gruppen fljande: Skottfltsrj s att ni fr fritt skottflt. Minera eller frbered minering. Rekognosera tillbakaryckningsvg. Frva striden. P order gr gruppchefen (stllfretrdaren) fljande: Rekognoserar vxelstridsstllning. Rekognoserar alternativ stridsstllning. Anml frsvarsberedd till plutonchef d rekognoseringen r klar. Om tiden medger frbereds vxelstridsstllning och alternativ stridsstllning p samma stt som den ordinarie stridsstllningen.
Exempel p rapport:
Ljtnant! 1.grupp har tagit stridsstllning p kullen mellan MOSSIGA STENEN och LJUSA TALLEN. Vi kan verka mellan VGSLUTET och DIKET. Vi r eldberedda. Ett pansarskyttefordon nedkmpat vid DIKET, tre fiender frsvann i skogsbrynet i dikets frlngning. Vi frbttrar just nu stridsstllningen. Frslag p vxelstridsstllning p SEN. Vi har inga skadade. Vi behver fler pansarskott. Vi kan vara frsvarsberedda om 10 minuter.
248
Strid
Gruppens eldunderstd
OSK Orientering Skjutgrnser Kommando
Din grupp ska kunna ge eldunderstd t andra grupper. Det r drfr viktigt att du och dina kamrater har klart fr er vad syftet r med detta. Oftast r det att mjliggra en annan grupps rrelse framt eller bakt. Din grupp ska d ppna eld om ngon fiende pverkar eller kan pverka den andra gruppens rrelse eller verksamhet. Dessutom mste gruppen ocks veta var ni ska gruppera fr att kunna skjuta nr ni ska gruppera nr ni ska (kunna) ppna eld nr elden ska upphra vad gruppen ska gra sedan och gruppens beredduppgift Bestm ocks skjutgrnser ammunitionsinsats
Tnk p!
Rj inte stllningen i frtid genom att visa dig i ondan. Frsk komma upp i linje med dina kamrater och se upp fr riskavstnd bakt p pvvapen. Sk std fr vapnet och kroppen. Anml d gruppen r klar att lmna eldunderstd. Om fienden har pansarfordon ppna eld med pvvapen frst. Nr du ppnar eld: skjut snabbt men noggrant se upp s att du inte trffar ngon av vra egna soldater. Om du ser fienden i ditt eldomrde: se till att varje skott trffar. Om du inte ser ngon fiende att skjuta p: skjut mot platser dr fienden bedms kunna vara grupperad inom ditt och gruppens eldomrde. Fienden vljer minst lika dolda eldstllningar som du gr.
Strid
249
Exempel p order fr gruppens understd.

Orientering Vi ska understdja 1.grupps tagande av KNALLEN. 1.grupp kommer att framrycka till vnster om oss! Skjutgrns vnster STORA GRANEN! Frdigstllning! Westerberg, rapportera till stllfretrdande plutonchef att vi r eldberedda!
Skjut mot upptckta ml och platser dr fienden bedms vara grupperad (misstnkta punkter)! Leta inte efter helfigurer fienden visar sig lika lite som din grupp gr
Foto: Uno Gradin
250
Strid
Anfallsstrid
Anfallsstrid r det viktigaste stridssttet. Endast genom anfall kan vi terta frlorad terrng och kasta ut fienden ur landet. Vra skytte-/amfibiefrband och mekaniserade frband anfaller fr att ta terrng varifrn man nedkmpar fienden eller tillfogar honom frluster. Syftet r att bryta ner fiendens anfalls- och motstndskraft. ven andra frband n skytte-/amfibiefrband och mekaniserade frband mste kunna anfalla om fienden t ex luftlandstter eller landstiger med trupp inom frbandets grupperingsomrde.
Stridsvagn 121
Amfibiefrband anfaller genom landstigning
Alla frband mste kunna ta strid mot luftlandsttning
Svett spar blod!
Innan ett anfall pbrjas mste frbandet som regel genomfra en lngre eller kortare frflyttning mot fienden. Frband som r under marsch ska kunna anfalla direkt. Ett anfall kan sledes innebra: frst en lng frflyttning, ofta i skogsterrng eller bebyggelse samt drefter strid.
Strid
251
I anfallsstriden r det viktigt att du och ditt frband hela tiden r p bettet och tar fr er. Striden mste fras rrligt s att du undgr fiendens eldkraft, samtidigt som du och ditt frband skapar mjligheter att avge eld mot fienden. Snabbhet, styrka och uthllighet r viktigt. Utnyttja terrngen fr att f skydd och fr att kunna f grepp p fienden. Stridsvagns- och fordonsminor kan utnyttjas ven under anfall fr att begrnsa fiendens mjligheter till framryckning och verkan. Tnk igenom vad du och din chef vill med anfallet och vilka mjligheter ni har. Frsk sedan att tnka dig in i fiendens situation och mjligheter. Vad vill han? Vilka mjligheter har han? Stt upp ett ml med striden och hll fast vid det. Frlora aldrig ett taget initiativ, utan var aktiv och sl hrt mot fienden. Om frbandet har pansarfordon s utnyttjar man ofta skyddet, rrligheten och eldkraften genom att man kr uppsuttet lngt in i stridsomrdet. Risk fr pansarvrnseld, stridsvagnsminor och stridsfordonshindrande terrng kan dock gra att man tvingas genomfra frflyttning och strid till fots.
Agera, ta och behll initiativet, var djrv och sl hrt mot fienden!
Stridsfordonsfrband under uppsuttet anfall
252
Strid
tgrder p fordonsavlmningsplats/omlastningsplats
Frband med terrngbilar och bandvagnar framrycker som regel till en omlastningsplats dr fordon lmnas och dr man gr klart fr strid till fots. Fr att fordonsbuller inte ska rja frbandet under framryckningen mot fienden kan en bullergrns anges. Bullergrnsen fr inte passeras av fordon fre en viss angiven tidpunkt. Strva alltid efter att ha fordonsavlmningsplats/omlastningsplats s nra anfallsmlet som mjligt.
Skapa rutiner!
Fordonsavlmningsplats/omlastningsplats
Tnk p!
Fr att minska srbarheten mste tiden p fordonsavlmningsplatsen/omlastningsplatsen bli kort. Frbered dig drfr s mycket du kan under transporten dit. Anpassa kldseln fr kommande verksamhet. Kontrollera att du har all materiel med dig. Ta med de vapen och ammunitionstyper som beordras enligt olika bevpningsalternativ. Se till att ditt frband skapar rutiner s att varje man vet sin uppgift vid omlastning.
Strid
253
tgrder vid utgngslge fr anfall

Vid vissa tillfllen kan ditt frband f tid och mjlighet att samla plutonen i ett utgngslge fr anfall. ven hr r plutonen srbar. Anvnd hgst 20-30 minuter fr de tgrder som behver vidtas i utgngslget: Ordna skydd och bevakning. Maskera eventuella fordon. Kontrollera utrustning och ammunition. Hmta mer ammunition. Utjmna vid behov den ammunition som finns kvar. Ge slutlig order fr anfallet.
Utgngslge fr anfall
Under ordergivningen gller det att alla fljer med noga. Din chef kan stupa. D mste du
eller ngon annan kunna verta beflet och fullflja uppgiften. Du och dina kamrater mste ocks kunna agera sjlvstndigt nr det inte gr att frga chefen, t ex i snabba stridssituationer. Du ska alltid kunna handla i chefens anda. Orientera personal som inte r med vid ordergivningen, t ex poster.
254
Strid
Plutons anfall
Anfall genomfrs som en kombination av dolda frflyttningar och verraskande eldppnanden. Under ett anfall fr drfr du och din grupp som regel i uppgift att ta terrng eller att understdja. Vid anfall ska strvan vara att du och din grupp, genom att utnyttja terrngens skyddande och skylande mjligheter, snabbt tar lmplig terrng varifrn fienden kan bekmpas med eld. Gruppens frflyttning ska kunna understdjas eller skyddas av den understdjande gruppens (gruppernas) direktriktade eld. Striden understdjes i regel ocks av indirekt eld (granatkastare och artilleri) vars syfte kan vara att nedkmpa en fiende i ditt anfallsml tvinga en fiende att lmna ett omrde hlla nere eller avskrma fienden och drigenom mjliggra din grupps rrelse Trots detta kan din grupp, verraskande och frn ovntat hll, utsttas fr fiendens eld. Drfr mste gruppen sjlvstndigt kunna ordna eld, rrelse och skydd.
Knallen
Granhjden
Stora stenen Diket
Framryckning ska i regel kunna understdjas med eld
Strid
255
Exempel p order fr en grupps anfall.

Orientering Fienden Fientligt pansarskyttefordon finns bakom GRANHJDEN. Vr grupp Vi ska ta KNALLEN och drifrn nedkmpa fienden vid GRANHJDEN-VGEN. Sidofrband 2.grupp understdjer vr framryckning med eld mot GRANHJDEN. 3.grupp frsvarar stridsstllning med eld mot VGSKLET i syfte att skydda plutonens norra flank. Ledning Plutonchefen framrycker bakom vr grupp, stllfretrdaren vid 2.grupp. Sjukvrdstjnst Samlingsplats fr skadade vid RDA HUSET. Beslut Vi framrycker lngs DIKET p kolonn. Vid STORA STENEN grupperar vid p skyttelinje och tar KNALLEN vster ifrn. Drefter tar vid stridsstllning p KNALLEN eld med pansarvrnsvapen mot GRANHJDENVGEN. Slut Frgor Repetera Order Skyttekolonn jag gr i tten framt!
Order (i utgngslget) Bergling rapportera till plutonchefen att vi r klara att framrycka!
Frflyttning! Skyttekolonn dolt framt!
Order (vid STORA STENEN) Skyttelinje framt! Order (d hela gruppen r i skydd bakom KNALLEN) Ett pansarskyttefordon str 100 meter i den riktningen (pekar). P min order framrycker vi dolt till eldstllningar hitom krnet. Nr jag reser mig upp knstende anlggning eld med pansarskotten frst. Beredda att efter vi har bekmpat pansarfordonet fortstta anfallet.
Slut frgor? Frflyttning skyttelinje dolt framt!
Order (hitom krnet p KNALLEN) Eldstllning! Eld!
En grupp ett ml
256
Strid
Anfallsstrid med mekaniserade skyttefrband

De mekaniserade skyttefrbanden anfaller i nra samverkan med stridsvagnar och pansarvrnsrobotfrband. Understd sker regelmssigt frn vrt artilleri och vra granatkastare. Under anfallet kan vra stridsfordon verka med kanoner, automatkanoner och kulsprutor. Nr anfallsmlet ns genomfrs vagnsstrid. Man skjuter d med vagnens kanon och kulspruta samt med skyttegruppens kulspruta och eldhandvapen. Gruppen kan ven utnyttja handgranater mot ml i vagnens nrhet. Om terrngen, sikten, hinder eller mineringar gr det omjligt att fortstta anfallet med vagnen s anfaller gruppen vidare till fots. Gruppen tar d med sig tyngre vapen beroende p uppgift. Vagnen understdjer d gruppen med sin kanon/kulspruta. Vagnen ansluter till gruppen s snart detta r mjligt.
Strid
257
Upptrdande vid avsutten strid
Mekskyttegruppen upptrder p samma stt som beskrivits tidigare i kapitlet. Gruppen mste dock ta hnsyn till vagnens framkomlighet och vlja sdan terrng att vagnen kan g fram och ge understd med automatkanonen/kulsprutan. Se ocks till s att ni skyddar vagnen frn fiender som med pansarskott och granatgevr frsker sl ut den. Var ocks observant p om fienden minerat med stridsvagnsminor och givetvis ven truppminor. Frlorar ni vagnen s mister ni den strre delen av gruppens eldkraft, rrlighet och skydd. Se till att hlla samband inom gruppen och inom plutonen. va upp gruppens och plutonens snabbhet i att vxla vapenalternativ.
Tnk p!
Gruppen rttar sin framryckning efter riktgruppen. Du rttar dig efter gruppchefens tecken eller upptrdande var fljsam! Hll plats, riktning och samband. Du fr ppna eld utom i sjlvfrsvar endast p kommando av din grupp- eller plutonchef. Gruppen ska under striden upptrda som en enhet. Upprepa kommandon och tecken, s att de trnger igenom stridslarmet. I gende och stende stllning avger du eld med jaktskott. Vid strid p korta avstnd kan ven hftskott och mejning anvndas. D du inte ser fienden s skjut med lg riktpunkt i framryckningsriktningen.
258
Strid
tgrder p srskilda kommandon vid tjnst med pansarbandvagn och stridsfordon
Frdiga till observation! Repetera kommandot. Lossa skerhetsbltet. ppna stridsluckornas lshandtag och anml nr detta r klart. Observation! Repetera kommandot. Observera i lg stllning. Automatkarbinen ska vara skrad och hllas klar fr omedelbar anvndning. Kspskytt anvnder i regel ksp. Observationen sker i de riktningar som motsvarar din plats i vagnen. Gruppchefen kan anvnda kikare. Frvara handgranater ltt tillgngliga. ppna eld utan kommando mot ml som du upptcker i nrheten av vagnen. Rapportera andra ml som du upptcker.
Vid skjutning frn vagnen under gng med eldhandvapen och kulspruta gller 200 streck riskvinkel vid frbiskjutning! Tnk p att splitter frn egna handgranater kan trffa gruppen! Ta skydd direkt efter kast! Dessa bestmmelser gller i krig! I fred gller andra skerhetsbestmmelser!
Ml anges med klockmetoden med vagnens front som klockan 12. Frdiga till vagnstrid! Repetera kommandot. Lossa skerhetsbltet. ppna stridsluckornas lshandtag och anml nr detta r klart. Kontrollera eldhandvapnet (kulsprutan), magasin och handgranater.
200
Vagnstrid! Repetera kommandot. Inta eldstllning i pansarbandvagnen. Hll knna ngot bjda och undvik att stdja vapnet mot pansaret. Skjut p de fiender du ser inom 100 meter (kulspruta 150 meter) frn vagnen och mot ml som anges av gruppchefen.
200
Riskvinkel vid skjutning med eldhandvapen och kulspruta frn vagn under gng
Kasta handgranater mot stridvrn, gropar och andra skydd dr du misstnker att det finns fiender.
Strid
12
259
Vagnstrid (observation) upphr! Repetera kommandot. Instll eldgivning. terta sittplats. Stng luckor.
9 10
11
Byt magasin, fyll p ammunition och kontrollera vapen. Tjnst till fots! Kontrollera vapen och ammunition samt vrig personlig utrustning. Ta vrig materiel du ska medfra kontrollera den och ordna den s att det gr ltt att f den med sig. Gr dig klar att lmna vagnen genom bakdrrarna. Avsittning! Repetera kommandot. Lossa skerhetsbltet. ppna drrarna om du sitter nrmast dessa. Ta med eldhandvapen och annan anbefalld utrustning. Lmna vagnen och spring snabbt till din plats i gruppen utanfr vagnen. Gruppen kan vid tjnst till fots medfra olika typer av vapen och ammunition. Beroende p vilken typ av pluton du tillhr s finns ett grundalternativ som gller vid tjnst till fots om inget annat anges. Utver detta finns ett mindre antal andra bevpningsalternativ beroende p de vapen och ammunitionssorter som plutonen har. Plutonchefen och gruppchefen anbefaller vapenalternativ beroende p terrngtyp i anfallsmlet vntad fiende
Sitt aldrig kvar direkt bakom eller nra vagnens sida den kan pltsligt backa eller gra centrumsvng.
8 4
7 6
Mlangivning frn stridsfordon sker enligt klockmetoden
Skapa rutiner fr vad som ska ske vid olika kommandon! Komplettera kommandon med vapenalternativ vid behov! Kontrollera! Frva!
Nr du lmnar vagnen: stng stridsluckor och bakdrrar.
260
Strid
Frsvar
Frsvarsstriden syftar till att frhindra fienden att ta och utnyttja terrng, plats eller anlggning. Frsvar genomfrs med eld frn stridsstllningar och med std av indirekt eld och fltarbeten. Mekaniserade frband kan genomfra frsvarsstrid uppsuttet i stridsfordonen. Gruppen avger d eld med eldhandvapen, kulsprutor, pansarskott och granatgevr. Fiendens eldkraft kan vara mycket stor. Den kan verka genom massiv eld ver en yta eller genom kraftiga precisionsvapen som riktas in mot enskilda ml. Du kan undg eldkraften genom att utnyttja befstningar och upptrda rrligt, dvs att verraskande ppna eld frn en plats och snabbt omgruppera till en ny. Kom ihg att fiendens spaningsenheter kan finnas i omrdet nr du rekognoserar och pbrjar dina frberedelser. kamraters insats kan vara avgrande fr stridens utgng i omrdet. ven om du hunnit grva skyddsgrop s mste gruppen utnyttja rrlig strid som gr att fiendens artilleri- och stridsvagnseld inte fr verkan, men som medger att din grupp med eld kan hindra fienden frn att utnyttja terrngen.
Frberedelser
Fundera p fljande: Vilka mjligheter har vi? Vilka mjligheter har fienden? Hur utnyttjar vi minor? Vilka omgrupperingsvgar finns mellan stridsstllningarna? Hur skyddar och understdjer vi omgrupperingarna? Med eld? Med rk? Med minor? Var ska chefen och hans stllfretrdare vara? Hur skerstller vi samband med hgre chef? Var ska eldledaren vara och hur ska han skyddas? Hur skyddar och dljer vi frberedelsearbetet? Fatta beslut och vlj stridsstllningar fr grupp eller halvpluton gruppera del av plutonen fr frsvar vid den plats som angivits i ordern frbered och iordningstll vxelstridsstllningar (ny plats samma elduppgift) och
Frsvar utan frdiga befstningar

Din grupp och pluton kan f i uppgift att frsvara, trots att ni inte har eller hinner utfra befstningar. Utnyttja dock tiden s att skyddsgrop hinner grvas. I det lget blir stridsuppgiften att frsvara under en begrnsad tid. Det r dock lika viktigt att under denna tid hindra fienden att utnyttja den terrng som ska frsvaras. Ju lngre tid du och dina kamrater kan hlla fienden borta, desto lngre tid ges vra anfallsfrband mjlighet att hinna fram och frbereda sig fr ett avgrande anfall. Din och dina
Strid
261
alternativa stridsstllningar (ny plats ny elduppgift). Avstndet mellan stridsstllningarna br vara 200-400 meter. vlj stridsstllningen s att ni undandrar er direktriktad eld frn framfr allt stridsvagnar och pansarskyttefordon mt avstnden frn stridsstllningarna till de platser dr fienden kan komma att upptrda frbered sprngning av trummor och utfr mineringar skottfltsrj, maskera och grv skyddsgropar planera fr indirekt eld (granatkastar- och artillerield) frbered motsttar (anfall) frva striden.
verraskande och kraftsamlat eldppnande. Varje skott ska trffa vinn striden! Fr striden rrligt var aktiv!
Skjut fiendens chef frst!
Genomfrande
ppna eld verraskande nr fienden kr in i mineringar eller stannar framfr vgavbrott. Omgruppera snabbt till ny stridsstllning. Striden frs sedan rrligt med eldppnande frn nya stridsstllningar.
Uppsuttet frsvar i pansarbandvagn
262
Strid
Frsvar med befstningar

Befstningar kan delvis vara utbyggda redan i fredstid. I annat fall erfordras tid och maskiner fr att bygga ut befstningarna. ven om plutonen eller kompaniet har ftt i uppgift att frsvara ska man vara beredd att anfalla inom eller i anslutning till det omrde som ska frsvaras. Gruppen ska drfr vara beredd att verg till anfall. Tv eller flera grupper bemannar ett motstndsnste. Ett motstndsnste byggs upp av vrn med vrngngar, mineringar, stormhinder, skyddsrum m m. Hur detta byggs beskrivs i kapitlet Fltarbeten.
Exempel p motstndsomrde
Platser fr motstndsnsten vljs s att flankerande eld med pansarvrnsvapen kan avges mot vgar eller strk i anslutning till platser dr vra mineringar kan ge effekt de r undandragna frontal direktriktad eld blockeringsarbeten, minor och eld kan samordnas
Strid
263
Skogsbrynsstllningar ska undvikas. Motstndsnstet ska kunna frsvaras t alla hll. Fr att vilseleda fienden kan skenmotstndsnsten byggas. I dessa grupperas stridspatruller med en halv till en grupp. Nr striden inleds tergr patrullerna till ordinarie nsten. En till tv kilometer framfr, och ibland bakom motstndsomrdet grupperas en eller tv starka stridspatruller bestende av 1-2 grupper med pansarvrnsvapen (pansarskott, granatgevr eller pansarvrnsrobot) och minor. Patrullerna frstrks med eldledare. Finns inte eldledare att tillg s mste du eller din chef kunna fungera som eldobservatr. Det innebr att du ska kunna rapportera ml fr vr artillerield samt observera och rapportera lget p egen indirekt eld. Syftet med stridspatrullerna r att vilseleda fienden om vr gruppering samtidigt som vi frvarnas om fiendens framryckning. Genom att eldledare eller eldobservatrer finns med kan vi i ett tidigt skede beskjuta fienden med artilleri- och granatkastareld. Han fr d svrare att gruppera sig fr anfall samtidigt som han lider frluster. Tnk p att fienden genom kringgngar eller luftlandsttningar kan frska verraska oss och anfalla oss i ryggen. Han frsker samtidigt skra av vra frbindelser och tillbakaryckningsvgar. Fiendens spaningsfrband frsker ocks i ett tidigt skede ta reda p var vi finns och hur vi har tnkt att frsvara oss var vaksam! Se till att skydda pgende arbeten med poster eller posteringar. Eskortera viktiga transporter. Utanfr motstndsomrdet grupperas reserver. Dessa kan ha till uppgift att anfalla i anslutning till motstndsomrdet fr att bekmpa fienden s att hans anfallskraft bryts eller fr att ditt frband ska kunna omgruppera. Artilleri- och granatkastarelden planlggs s att den ven kan avges i anslutning till och mellan motstndsnstena. Det r viktigt att din grupp i alla avseenden noggrant frbereder sig fr striden.
Var beredd p strid ven frn ovntat hll! Var beredd p att strida ven om frbindelserna bakt skrs av!
Frberedelser i timmar ger frsvarsstrid i minuter Frberedelser i dagar ger frsvarsstrid i timmar Frberedelser i veckor ger frsvarsstrid i dygn Tnk p att det i slutndan r dig och din grupp det hnger p om striden ska lyckas din motstndsvilja r avgrande!
264
Strid
Eldverfall
Eldverfall syftar till att stra eller frdrja fienden och tillfoga honom frluster. Eldverfall genomfrs som verraskande beskjutning med pansarvrnsvapen, eldhandvapen, kulsprutor, minor, granatkastare och artilleri. Tekniken bygger p en insats med f soldater och mnga vapensystem under en kort tid som fljs av en snabb urdragning. Eldverfall utfrs mot frband som r under frflyttning eller mot grupperade frband med svag bevakning. Tnk noga igenom hur striden ska genomfras.
Ditt skydd i flanken (flankerna) mste ofta vara lika starkt som den del som ska utfra det planerade eldverfallet. Ibland krvs det dock att du r djrv och vgar ta risker fr att n framgng var phittig!
Det r mer regel n undantag att fienden framrycker i terrngen och inte direkt p vgen
Strid
265
Rkna alltid med att fienden har artillerifrband som inom 510 minuter kan skjuta understd t de frband som vi utstter fr eldverfall. Det gller allts att snabbt lmna platsen fr eldverfallet. Fienden kan stta in attackhelikoptrar inom 1015 minuter mot den terrng vi befinner oss i
Om du har ftt i uppgift att utfra eldverfall mot grupperade artilleripjser, s tnk p att de kan ha stor eldkraft mot dig om de lyckas skjuta mot dig med direktriktad eld frn artilleripjserna. Pansrade bandhaubitsar kan vara lika farliga fr oss som stridsvagnar om vi inte slr ut dem direkt. Eldverfall kan utfras med samlad pluton, del av pluton eller grupp. Typ av fiende, terrngen och vilka vapen du frfogar ver avgr hur stor del av plutonen som stts in fr det direkta eldverfallet.
Det kan rcka med en till tv grupper med pansarskott, granatgevr och minor framme vid eldverfallsplatsen medan vriga grupper fr i uppgift att skydda flanker och att skydda tillbakaryckningen. Ju fler grupper som finns framme vid eldverfallsplatsen, desto lngre tid tar urdragningen, vilket kar risken fr skadade p egen sida. Vi mste dock se till att vi har tillrcklig eldkraft nr vi utfr eldverfall s att vi uppnr vrt syfte med striden.
266
Strid Strid
Eldverfall med minor
Utnyttja ett stridspar eller en mindre patrull, t ex prickskyttepar eller en stridspatrull av skarpskyttar och pansarskottsskyttar, som tillsammans med eldledare stannar kvar i omrdet efter eldverfallet och gr fram frn ett nytt hll och utfr eldverfall d fienden brjat
rja upp. Var phittig och ndra ditt upptrdande, utfr eldverfall frn platser som inte r frutsgbara, s att fienden inte kan frutse vr taktik och stridsteknik och drigenom sl mot oss fre eldverfallet.
Prickskyttepar med eldledare utfr eldverfall mot fientlig rjningsstyrka. Ett ftal vlriktade skott frn en prickskytt och ett par granater frn artilleriet kan sprida skrck och frvirring hos fienden i timmar
Strid
267
Frberedelser
Om tiden medger s frbered eldverfallet genom att vlja terrng dr fienden fr svrt att ta skydd och fr svrt att frflja fienden mste snka hastigheten detta fr att vi ska f trff med direktriktade vapen det lnar sig att utnyttja minor mot fienden fordonsoch stridsvagnsminor som utnyttjas p rtt stt ger mycket stor eldkraft och verkan varje egen grupp endast behver bekmpa ett pansarskyttefordon eller en stridsvagn man kan gruppera i frontalt skyddade stridsstllningar med sdana skjutavstnd att elden fr god verkan gruppen har bra skydd d den gr in i eller lmnar stllningen tnk p att fiendens mjlighet att upptcka oss med vrmeknsliga kameror kan vara stor man kan gruppera observatrer s att fienden kan upptckas i s god tid att hela gruppen hinner bestta stridsstllningen dolt man kan gruppera flankskyddet 200-400 meter frn eldverfallsplatsen d har huvudstyrkan mjlighet att dra sig ur i skydd och drefter skydda flankskyddets urdragning
Minering Frberett frbindelseavbrott
Mllge fr indirekt eld
Frsvarsladdning
Frsvarsladdning
Huvudstyrka Flankskydd och efterpatrull
tersamlingspunkt (SA 1) Flankskydd tersamlingspunkt (SA 2)
268
Strid
Gruppchefen ska tnka igenom fljande: Hur lng tid har jag p mig innan gruppen mste vara stridsberedd? Vilka arbeten mste jag stta igng direkt med fr att vinna tid? Vad behver hmtas frn stridstrossfordonen? Hinner jag ge hela ordern till samlad grupp eller mste jag ge order efter hand? Hur kan fienden se ut och agera nr han nr min plats? Vilka mjligheter ger terrngen? Var och hur kan jag utnyttja frsvarsladdningar, fordonsoch stridsvagnsminor? Var ska jag gruppera pansarskottsskyttar och granatgevr? Var ska skarp-/prickskytten grupperas? Ska han f anvisningar fr speciella ml? Hur mycket behver jag avdela som skydd bakt eller som flankskydd? Hur fr jag frvarning nr fienden kommer? Var ska gruppens fordon befinna sig? Fram- och tillbakaryckningsvg? Hur ska eldppnandet inledas? Ammunitionsinsats? Hur ska vi avsluta striden? Min och stllfretrdarens plats under striden? tgrder mot frfljare? Vilken form ska gruppen ha under tillbakaryckningen? tersamlingsplatser? Tider? Orientera gruppen och ge de order som behvs direkt. Se till att vinna tid genom att pbrja frberedelserna direkt och p stor bredd. Ett verfall med minor kan ta 30 minuter till flera timmar att frbereda, beroende p vilka frberedelser som gjorts innan, samt p hur vlvad du och din grupp r.
Strid
269
Fr fram gruppen och gr fljande: Anvisa eldstllningar ange huvudskjutriktning fr varje skytt. Vid behov avdela minst en man fr skydd bakt flygelkarlarna skyddar flankerna. Bestm avstndet till ... . Ge utgngspunkter fr mlangivning samt orientera om vriga terrngbenmningar. Minera (p plutonchefens order) med stridsvagnsminor och fordonsminor. Ordna minskisser/minprotokoll och verlmna dem till din plutonchef.
Protokollfr dina mineringar lmna protokollet till din chef!
Kom ihg att protokollfra utlagda minor, s att inte egna soldater eller civila skadas eller ddas!
Ngon annan kan f i uppgift att rja din minering och du kan sjlv f i uppdrag att rja ngon annans minering var noggrann!
Ge order fr eldppnande. Ge order fr ammunitionsinsats 4-6 pansarskott eller pansarsprnggranater per ml. va gruppen i att dolt bestta och dra ur frn stridsstllningen samt att ppna eld samtidigt. Gr det inte att va p platsen, frsk att va i liknande terrng. Ordna gruppen i skydd bakom stridsstllningen upprtthll stridsvrdet om mjligt om det tar lng tid eller om vdret r krvt. G sjlv fram med en eller tv man s att du kan observera terrngen. Ordna gonsamband inom gruppen (till sidogrupp och plutonchefen).
270
Strid
Exempel p order fr eldverfall:

Uppgift: Framryckning: Eldppnande: Vr grupp ska utfra eldverfall mot fienden p Stentrskvgen. Vi framrycker p mitt tecken dolt till stridsstllningen med Eklf och Strm som frpatrull. Samtidigt eldppnande p min order eller d Forsberg, som r hos mig, utlser fordonsminan. Granatgevrsskytten: efter att du har bekmpat stridsfordon s avskrma vgslutet med rkgranat.
Tillbakaryckning: Sker p mitt tecken eller p kommando i fljande ordning ... Stllfretrdaren tar tten, rknar in gruppen vid delningspunkten, jag gr i kn och leder efterpatrullen. Efterpatrullen tillbakarycker vxelvis till SA 1. tersamling: Sjukvrdstjnst: Stridsledning: Omfall: SA 1 gller till 1 timme efter eldverfallet, drefter SA 2 som gller 12 timmar. Persson tar med bren. Skadade transporteras till SA 2 dr plutonsjukvrdaren finns. Jag leder gruppen frn hgra delen av stridsstllningen. Om gruppen upptcks innan vi har tagit stridsstllning tillbakarycker vi enligt ordern och frsker p en ny plats.
Slut. Frgor? Repetera!
Utfrande
Om eldverfallet ska utfras mot en fiende under marsch ordnas ngon form av frst (sprngning av vgtrumma, minering av vgbanan/strket, syftminor, m m) fr att f fienden att stanna. Han blir d lttare att trffa med vra pansarvrnsvapen.
Vid lmplig tidpunkt (denna bestms i regel av plutonchefen) frs gruppen fram dolt till stridsstllningen. ppna eld samtidigt. Elden ska komma kraftsamlat och verraskande fr att ge strst effekt. Rk frn explosioner eller frn fiendens nrskyddsrkgranater kan frsvra eller omjliggra fortsatt eldgivning. Fortstt beskjutningen s lnge det finns lmpliga ml eller att gruppen har lst sin uppgift och gruppen inte riskerar att bli anfallen eller utsatt fr artillerield frn fiendens understdsfrband.
Frontalt skydd flankerande skjutriktning. Samla direktriktad eld minor indirekt eld.
I gynnsamma lgen t ex nr det r fga troligt att gruppen (plutonen) kommer att angripas i flankerna eller i ryggen eller om fienden grips av panik och flyr kan man verg till anfall fr att nedkmpa fienden och frstra hans materiel. Ett sdant
Strid
271
anfall mste vara vl invat och du mste ha ett gott understd som du ordnar inom plutonen eller gruppen. Efter eldverfallet ger du tecken (signal) fr tillbakaryckningen till tersamlingsplatsen. Efterpatrullen skyddar tillbakaryckningen. Om ngon skadas eller stupar, se till att f med honom/henne tillbaka! Var beredd p att terta terrngen genom strid om ngon saknas. Glm inte att rapportera vilken verkan eldverfallet haft och vad fienden gr. Du ska ocks vara beredd p att p plutonchefens order g fram igen och upprepa eldverfallet.
Var djrv! Sl hrt och snabbt! Frsvinn och lmna inga spr!
Rkna in samtliga vid tersamlingsplatsen ingen fr bli kvar!
Mineldverfall
Eldverfall kan gras med minor och/eller med pansarskott som ordnats som syftminor. Hur du utnyttjar minor och pansarskott fr mineldverfall beskrivs i kapitlet Fltarbeten. Frvarningspatrullen grupperas s att gruppen i tid frvarnas om fientliga fordon eller trupper. Avstndet mellan frvarningspatrullen och gruppen beror p terrngen och sambandsmedel. Gruppen kan f i uppgift att enbart anfalla mot en viss typ av fordon, t ex stabsfordon, brolggare eller drivmedelsfordon. Frvarningspatrullen kan d rapportera om och var fordonet finns i en fordonskolonn. Tv fordonsminor kan utnyttjas mot samma ml fr att ka sannolikheten fr trff och verkan. Mineldverfall r ett hantverk som noggrant mste frberedas och invas. Tekniken att utlsa minor eller pansarskott som syftminor mste, som all annan vapenhantering, vas fr att det ska ge utdelning. Har du och din grupp tillgng till minor med fjrrmintndare, t ex lasermintndare, kar trffsannolikheten samtidigt som du och din grupp kan utlsa minan frn betydligt lngre avstnd och mot ml som rr sig i mycket hg hastighet.
13
Mineldverfall med grupp med fordonsmina 13. Minan kan vinklas fr att f strre eldomrde. Mineldverfall med fordonsmina 14 sker vanligen med tv minor med tre meters lucka fr att ka trffsannolikheten.
272
Strid
Strid i mrker
Mrker gynnar verraskningar. Enskilda soldater, patruller och sm frband med god terrngknnedom kan uppn framgngar som under dager skulle krva stora styrkor. Svl fiendens frband som vra egna r till vissa delar utrustade med tekniska hjlpmedel fr observation och eldledning i mrker. Den som har radar, bildfrstrkare och termiska observationsutrustningar kan spana och leda eld utan att upptckas. Upptrd drfr lika dolt, och framfr allt lika skyddat, som under dager. Frbered dig under dager fr att kunna lsa din uppgift ven nr mrkret faller.
Stridsfordon och skyttegrupp observerad med IRV-utrustning. Stridsfordonets avgasutbls och bakblset frn pansarskottet avtecknar sig som srskilt ljusa omrden
Foto: MSS
Foto: Lasse Sjgren
Strid
273
Observation i mrker
Mrkerseende
gonen anpassar sig efter ljusfrhllandena. Det behvs upp till en halvtimme i mrker fr att nattsynen ska bli tillfredsstllande. Om du blir blndad, t ex av granatkrevader, eller blir utsatt fr annat ljus n rtt, frstrs mrkerseendet omedelbart. Redan ljuset frn en tndsticka r tillrckligt fr att frstra mrkerseendet. Om du blir utsatt fr belysning s blunda eller stt omedelbart handen fr gonen. Mste du observera mot en ljusklla eller anvnda t ex en bildfrstrkare s blunda med ett ga eller tck ver det. P s stt bevarar du viss del av mrkerseendet p ett ga. Mste du anvnda ljus s se p det belysta fremlet, inte p ljuskllan. Undvik helst att rka fre eller under tjnst i mrker. Rkning medfr att du ser smre i mrker. ven trtthet och brist p smn frsmrar mrkerseendet. Ta drfr vara p alla mjligheter att vila fre uppdrag i mrker. Rtt ljus frstr inte ditt mrkerseende men r srskilt ltt att upptcka i bildfrstrkare. Bltt ljus frstr ditt mrkerseende men r svrare att upptcka i bildfrstrkare.
Synobservation
Rtt ljus frstr inte ditt mrkerseende men r srskilt ltt att upptcka i bildfrstrkare
Nr du observerar i mrker mste du anvnda en annan metod n i dagsljus. gonen fungerar s att om du i mrker frsker fsta blicken mitt p ett freml s ser du detta otydligt. Detta beror p gats gula flck. Du ser tydligare om du tittar ett stycke vid sidan av fremlet. Stirra inte lnge p en punkt. Flytta blicken stegvis runt fremlet som du vill observera. Vlj helst en plats varifrn du kan observera mot ljus bakgrund, ssom himmel eller ppen terrng. Observera frn lg stllning.
Vid observation titta p sidan om fremlet
274
Strid
Frsk I dagsljus att lra dig hur terrngen runt poststllet eller stridsstllningen ser ut
I mrker ser freml annorlunda ut de kan frefalla levande och hotfulla. Srskilt om du r trtt eller rdd kan du ltt se i syne
Kikare och kikarsikten tillvaratar det befintliga ljuset och r drfr ett hjlpmedel vid observation i mrker. Hll dem s att det du observerar kommer i nedre delen av synfltet. P s stt tillvaratar du mer av det lilla ljus som finns. Bildfrstrkaren fungerar omvnt
Strid
275
Hrselobservation
Eftersom du inte ser s bra i mrker mste du i stor utstrckning anvnda hrseln. Detta underlttas av att ljud hrs bttre p natten n p dagen. Lr dig knna igen olika ljud s att du kan rapportera om fienden anvnder stridsfordon eller andra fordon och helikoptrar samt om fienden framrycker till fots eller grver. Lr dig ocks knna igen ljud frn artilleri- och granatkastare samt frn detonationer. Tnk p att vissa fordonstyper som fienden har ocks finns i vr frsvarsmakt. Med hjlp av hrseln kan du grovt Yxhugg bestmma avstnd. Ungefrligt avstnd till eldgivande vaNormalt samtal pen r ltt att berkGren som bryts na. Ljudets hastighet r omkring 300 meter per sekund. Frvxla inte mynningsknallen med bogvgsljudet som hrs om kulan passerar nra dig. Ljudet frn bogvgen lter som en pisksnrt.
4 3 1234 400 m 300 m 200 m 100 m 100 m ca 80 m Bil 1200 m
Ta av hjlmen nr du lyssnar. Du hr bst om du kupar handen bakom rat och hller andan
Pansarbandfordon
800 m 400 m
Upptcktsavstnd vid vindstilla vderlek
1 se
kund
= 30
0 me
ter
D du ser mynningsflamman rkna snabbt i en takt av tre tal per sekund. Sluta rkna d du hr mynningsknallen. Den siffra du hunnit till anger ungefrligt avstnd i hundratal meter
276
Strid
Teknisk utrustning fr mrkerstrid

Fr belysning av stridsfltet anvnds lysammunition. Prestandan fr fiendens lysammunition motsvarar den som finns hos oss. ven strlkastare kan anvndas fr belysning. Fljande tabell ger exempel p utrustning fr strid i mrker utan anvndning av fr gat synligt ljus.
Typ Frekomst Rckvidd
Utrustning som inte snder ut energi Kan inte upptckas med indikatorer/bildfrstrkare
Foto: MSS
Stridsfordon med skyttetrupp observerad med bildfrstrkare
Bildfrstrkare (BF) (t ex goggles) Frstrker mycket svagt ljus Upptcker aktiv IR
Enskilda soldater och chefer Stridsfordon observation krning eldgivning
400-1 000 m beroende p ljusfrhllanden m m. Svagt lysande freml och aktiv IR kan upptckas p mnga mils avstnd
Foto: MSS
Passiv IR (t ex IRV/FLIR) Knner av vrmestrlning
Stridsvagn T-72 observerad med IRVutrustning. Varma omrden t ex avgasutbls, bandaggregat samt besttning utanfr pansaret syns som ljusare omrden
Moderna stridsfordon observation eldgivning Attackhelikopter/flyg observation eldgivning
3-5 km 2-3 km 10 km 5-10 km
Utrustning som snder ut energi Kan upptckas av indikatorer/bildfrstrkare

Aktiv IR Upptcks av bildfrstrkare Markradar Upptcks av radarvarnare ldre stridsfordon krning eldgivning Brbar Fordonsmonterad Helikopter-/flygmonterad
Observera att bildfrstrkaren kan vara utrustad med en belysningssats bestende av aktiv IR.
ca 50-100 m ca 400-500 m ca 10 km ca 15 km ca 20-50 km
vrig utrustning Kursgyro Navigeringsutrustning (t ex GPSGlobal positioning system; system som r beroende av satelliter)
Stridsfordon, eldledningsfordon, spaningsfordon, helikoptrar, flyg m m GPS r brbara
Fordon kan orientera i mrker, endast krningshjlpmedel behver vara pslagna
Strid
277
Synligt ljus och aktiv IR
Passiv IR (vrmestrlning)
Synligt ljus och aktiv IR trnger inte igenom rk, buskage, jord eller sten. Passiv IR anvnder en annan del av spektrum med bttre verfringsfrmga och r inte s knslig fr rk och mindre buskage. Sten och jord hindrar dock passiv IR. Observera pilarnas riktning i bilderna ovan. Vid aktiv IR belyses terrngen, med fr gat osynligt ljus, och reflektionen kan ses i en bildomvandlare. Vid passiv IR r det fremlets egenstrlning (vrme) som registreras i mottagaren. Bde passiv IR och bildfrstrkarteknik har begrnsningar, men frdelen r att de inte kan indikeras med hjlp av IR-indikator eller bildfrstrkare.
Bildfrstrkare utnyttjar det lilla ljus som finns och frstrker det 20 000-60 000 gnger. Bildfrstrkare finns i fordon men ven som lttare observationsutrustning som kan fstas p huvudet s att chefer, skyttar och andra soldater fr mrkerseende. En bildfrstrkare kan upptcka aktiv IR och andra ljuskllor p mycket lnga avstnd. Vi mste allts utnyttja skydd och skyl som i dagsljus maskering som i dagsljus ljud- och ljusdisciplin regn, snfall, dimma och rk
278
Strid
Plutonens materiel fr mrkerstrid

Fr att lsa stridsuppgifter i mrker s har vi bl a fljande materiel: IR-sikten Bildfrstrkare Kikare Lysvv och lysstavar Vit tejp Signalpistoler med signal- och lysammunition
Exempel p utrustning, vapen och ammunition fr mrkerstrid
Sprljusammunition Lysgranater till granatkastare Mellanlys-/fjrrlysgranater till lyskastare (bl a till stridsfordon) Nrlys Larminor Lysplattor och mrkerbelysning till fordon
Lysammunition Lyspatron 8/9 Nrlys Mellanlys 12 cm lysgranat (Grk) Lystid 15 s 20 s 30 s 45 s Lysradie 125 m 185 m 230 m 500 m
Exempel p bildfrstrkare s k Goggles som fstes p huvudet eller p hjlmen
Strid
279
Upptrdande
Allmnt
Prata s lite som mjligt anvnd tecken. Tala lgt och lngsamt om du mste sga ngot. Viska inte det hrs mer n att tala tyst. Hantera vapen och annan utrustning tyst. Se till att utrustningen sitter s att den inte skramlar, gnisslar eller faller av. Sl inte i fordonsdrrar eller pansarluckor. Rusa inte motorer. Visa dig inte mot ljus bakgrund. Frga ansikte, nacke och hnder med maskeringsfrg eller sot. Dlj eller frga sdana detaljer i utrustningen som kan blnka. Anvnd samma regler fr maskering i svl dagsljus som i mrker. Tck ver bilrutor, reflexer, strlkastare och annan belysning. Dlj varje slag av ljus. Mste du ha ljus, t ex fr att kunna lsa eller se p kartan, kryp ner i en grop eller dra ngonting ver dig.
Igenknningsmrken
Lr dig hitta i fordon och i din utrustning utan att anvnda ficklampa! Inget ljud och inget ljus r det bsta sttet att undg upptckt.
I vissa lgen kan du f order om att fsta ett igenknningsmrke p uniformen fr att man snabbt ska kunna identifiera dig. Mrket kan vara av t ex lysvv eller vitt tyg. Kontrollera d och d att mrket sitter kvar p dig och dina kamrater. Tnk p att bra uniformen och utrustningen enligt reglementet s att identifiering underlttas.
280
Strid
Framryckning
Vlj vg s att du inte syns mot ljus bakgrund. Flj lglinjer och observera frn lg stllning framryck i IR-skugga. Hll dig i skuggan om det r mnsken. Utnyttja ljud frn skottlossning, vind, regn eller motorbuller fr att dlja ljud orsakat av frflyttningen. Om du mste framrycka helt ljudlst s knn dig fr noga innan du stter ner foten eller knt.
SOLO Stanna! Observera! Lyssna! Ofta!
Se upp fr snubbeltrdar frn larmminor och truppminor. Anvnd minsprt. Om du rkar bryta en gren eller orsaka annat ljud s stanna gonblickligen och lyssna innan du fortstter. Stanna ofta, lyssna och observera terrngen med bildfrstrkare eller IRV-kikare. Utstts du fr belysning, t ex frn lysraket, kasta dig omedelbart ner och ligg stilla; det r frmst rrelser som kan rja dig. Om du inte ftt order om att observera s blunda och lgg armen s att gonen skyddas mot ljus.
Anvnd kikarsikten, passiva mrkerhjlpmedel och hrseln fr att spana efter fienden
va med gruppen och skapa rutiner fr gruppmedlemmarnas plats observation och samband inom gruppen under frflyttning tgrder vid halt och rast P s stt minskas behovet av order, kommandon och tecken och man vet var varje man finns i olika lgen. All verksamhet gr snabbare och blir effektivare.
Strid
281
Striden
Strid i mrker genomfrs i allmnhet p samma stt som strid i dagsljus eftersom man kan lysa upp terrngen med lysammunition. De frband som har gott om mrkerhjlpmedel kan dock strida utan belysning. Strid i mrker br frvas i dagsljus.
Frdiga till strid
Fiendens gruppering r ttare i mrker n i dagsljus. Fienden anvnder regelmssigt IR-utrustning, bildfrstrkare och markradar.
Frberedelser fr mrkerstrid grs bst i dagsljus. Brja drfr i s god tid som mjligt. Skapa rutiner s att du och ditt frband alltid har en viss beredskap fr mrkerstrid ven om du och din chef inte rknar med strid kommande natt man vet aldrig vad fienden kan hitta p! Utver de tgrder som du vidtar p kommando Frdig till strid! kontrollera infr mrkerstrid maskering och eventuella igenknningstecken p din uniform och utrustning anordningar fr fast eld larmminering och annan minering att skjutgrnser kan urskiljas ven i mrker personlig utrustning s att den inte skramlar eller blnker mrkerobservationsutrustning funktion p och frdelning av signalpistol och lysammunition att var sak r p sin plats i fordon och i din utrustning Pluton- och gruppchef ger dessutom order fr frdelning av mrkerutrustning organisation av lyspatrull plan fr lysskjutning
Kontrollera! Frva!
282
Strid
Under striden
I mrker upptrder oftast grupper och plutoner med ttare gruppering n i dagsljus. Var observant s att ni inte i ondan eller omedvetet klumpar ihop er. Stridsavstnden kan bli korta i mrker var beredd p nrstrid. Utnyttja sprnghandgranater, eftersom de inte rjer varifrn du kastar och det oftast rcker med att handgranaten landar nra fienden. Rken frn rkhandgranaten dljer effektivt om fienden lyser upp terrngen. Dessutom frsvrar den observation med IR och bildfrstrkare.
Hll dig hela tiden orienterad om var chefen och vriga kamrater finns var lysskyttarna finns var sidofrbanden finns
Tnk p att ljuset frn sprngoch rkhandgranater r blndande och frstr mrkerseendet. Chefen mste samordna elden frn lysskyttar med elden frn pansarvrnsvapen s att mlen blir belysta i rtt gonblick. Som lysskytt mste du vara aktiv och fingerfrdig det r dig det hnger p om vriga i plutonen ska kunna avge vlriktad eld. Du mste ta stor hnsyn till vindfrhllandena och lgga lyspunkterna upp mot vinden.
Strid
283
Vid eldverfall kan ngra larmminor sttas upp utmed en vg eller ett strk, s att ett fordon belyses kontinuerligt utan att vi behver ppna eld med annan lysammunition
Larmminor kan utnyttjas fr att skydda mot verrumpling och fr att belysa terrngen. Minorna stts upp fr utlsning med snubbeltrd eller fr dragutlsning. Kulsprutor och eldhandvapen kan anvndas fr fast eld, dvs man tillverkar anordningar som gr att man kan fixera vapnet och skjuta i en speciell riktning dr fienden frvntas framrycka. Riktningen av vapnet underlttas p s stt. Var speciellt vaksam i mrker. Risken fr verrumpling r strre n i dagsljus. Frstrk bevakningen och stt ut lyssnarposter vid behov.
Utnyttja ljuset frn brinnande terrng, hus och fordon fr att upptcka och bekmpa fienden
284
Strid
Lysskjutning
Vid plutonen samordnas oftast lysskjutning genom att tv lysskyttar finns hos plutonchefen. Dessa tv samarbetar fr att ge grupperna kontinuerlig belysning. Tnk p fljande som lysskytt: Gruppera rtt. Lyspatroner och nrlys orsakar rk- och gnistbildning vid skott. Du kan drmed rja gruppens plats och ven rka in stridsstllningen s att det blir svrt att observera och skjuta vlriktat.
Lyspatrull med signalpistol
Lysradien varierar i styrka och yta beroende p lyssatsens hjd ver marken. Det kan vara ndvndigt att skjuta s att man fr tv eller fler lyspunkter. Skuggbildningen av terrngen och fienden kan annars gra det svrt att se mlen. Lgg lyspunkten direkt ovanfr eller bortom fienden s att han avtecknar sig som en siluett. Rikta 45 grader uppt s att belysningen blir den bsta riktar du hgre belyser du dig sjlv, riktar du lgre blir lystiden kortare och kamraterna kan blndas.
Lysskjutning med indirekt eld
Kommandon fr eldppnande med lysammunition: Chefen: Lys frdiga! Skytt: Lys klar! Chefen: Lys!
Kommandot Eld! ges inte till lysskytt eftersom det kan medfra att vriga i gruppen ppnar eld
Kommandon fr eldppnande med lysammunition och eldhandvapen/kulsprutor samtidigt: Chefen: Anlggning! (Frdigstllning!) Chefen: Lys frdiga! Skytt: Lys klar! Chefen: Eld!
Om man avser att ppna eld med eldhandvapen och kulsprutor innan frsta lysskottet brjat lysa (dvs d ljudet frn signalpistolen eller nrlyset avsljat vr gruppering) kommenderas Eld! i stllet fr Lys!
Lysskjutning under anfall lyspunkten lggs framfr vra frband
Fiendens gruppering
Vr pluton under anfall
Lysskjutning under frsvar lyspunkten lggs bakom vr gruppering
Vr pluton under frsvar
Fiendens framryckning
Strid
285
ppna eld verraskande, samtidigt och bakifrn det ger mest effekt
Tnk p!
Det r mycket svrare att trffa i mrker Det r svrt att skilja p vra egna och fienden Mynningsflamman rjer dig d du skjuter Nr ppna eld? Samma regler gller som i dagsljus.
Om du har mjlighet s vlj stridsstllning och eldppnande s att elden avges verraskande elden avges samtidigt elden avges bakom eller snett bakom fienden Vlj lg riktpunkt vid eldgivning i mrker eller nedsatt sikt.
Det skapar skrck och frvirring hos fienden.
286
Strid
Strid i bebyggelse
I krig och vid andra militra insatser frsker man ofta att ta kontroll ver hamnar, flygflt och andra knutpunkter. Man frsker ocks sl ut den politiska och militra ledningen. Dessa finns i regel inledningsvis i nrheten av stder. Vi mste drfr kunna genomfra strid ven i bebyggelse.
Strid i bebyggelse beskrivs ocks i FrbR A SIB
Stridsmiljn
Bebyggelsen kan vara av skiftande typ, t ex ldre eller modern centrumbebyggelse, bostadsomrden med flerfamiljshus, villaomrden, affrs- eller industribyggnader. Typen av bebyggelse pverkar ditt frbands upptrdande. Stenhus erbjuder ofta gott skydd t en frsvarare, medan andra hus kan ramla ihop som korthus under strid. Ett industriomrde kan innehlla cisterner eller behllare med gas eller annan hgexplosiv vtska. Gummi eller annat material kan sttas i brand och bilda giftig rk.
I bebyggelse kan brnder ltt uppst
Kontrollera och var beredd p att anvnda din personliga skyddsutrustning. Observera att skyddsmasken inte skyddar mot vissa typer av giftig rk och gaser.
Bebyggelsen ndrar snabbt karaktr. Husen kan rasa vid bombning och beskjutning. Brnder uppstr ofta. Damm och rk ligger kvar lng tid och sikten blir endast ngra meter. Skottflten frsvinner och gonkontakten med kamraterna frloras. Fram- och tillbakaryckningsvgarna blockeras. Stridsfrloppet r snabbt och vldsamt. Det blir svrt att skilja p vn eller fiende alla har mer eller mindre smutsiga ansikten och dammiga uniformer. De psykologiska pfrestningarna r avsevrda genom att man har fienden ttt inp sig och att man r
Foto: Kristofer KS Sandberg, FBB
Strid
287
eller riskerar att bli omringad samt att man hela tiden utstts fr beskjutning. Fr att lttare knna igen kamrater kan uniformen mrkas med armbindel eller hjlmen med frgat band eller liknande. Frband som strider i bebyggelse mste ofta kunna upptrda i sm enheter som ibland kanske kommer att vara avskurna frn resten av frbandet.
Civila kan finnas kvar i hus och ruiner, speciellt skyddsrum och kllare. Det r drfr viktigt att kontrollera civillget. Se till att snabbt f bort civila frn det direkta stridsomrdet eller ner i skyddsrum s att de inte riskerar att skadas eller ddas. Anvisa dem samlingsplatser eller utrymningsvgar.
Rapportera om du upptcker civila.
Symbol fr skyddsrum
Se till att folkrttsreglerna fljs frhindra vergrepp och plundring!
I ett krigslge kan s k spontanutrymningar ske, dvs civila som frsker ta sig bort frn stridsomrdet och som kan komma att blockera vgar och tillfarter. Tnk p att vra civila kan komma att behva hjlp med sjukvrd och mat. Du mste d hnvisa dem bakt lngs utrymningsvgarna. Du och ditt frband kommer att behva era resurser nr striden vl pbrjas. Vid akuta behov mste du dock kunna hjlpa till. Frga din chef vad som gller.
Se till att ditt frband inte hejdas av strre samlingar av civila eller trafikstockningar
288
Strid
Frdig till strid

Vid anfall i bebyggelse br plutonen ha extra ammunition frmst finkaliberammunition, handgranater, pansarskott och granater till granatgevren sprngoch tndmedel rrladdningar rivtndare utrustning fr att ta sig in i byggnader, t ex rep och stegar, yxor, spett och brckjrn materiel fr rjning av minor och oexploderad ammunition (OXA) tersamlingsplats om ni splittras under framryckningen samlingsplats eller utrymningsvg fr civila Kontrollera personlig skyddsutrustning. Ta p skyddsglasgon om sdana disponeras. sambandsmateriel fr samband mellan grupperna i ttplutonen brandslckningsutrustning Se till att varje man vet
Framryckning
En pluton som till fots ska anfalla lngs en gata framrycker i regel lngs husvggarna p bda sidor om gatan. Frpatrull kan framrycka i tten. Framryckning inne i hus innebr kat skydd men ocks att framryckningen gr lngsammare och det kan vara svrt att hlla samband inom gruppen och plutonen. Under framryckningen mste varje man noggrant observera husen p andra sidan gatan (fnster, tak, osv) och hela tiden vara beredd att snabbt kunna skjuta mot upptckta ml. Observera dessutom fnster i markplan och kllargluggar p egen sida. Rikta hela tiden vapnet mot det hll du observerar. Fr att du snabbt ska kunna verka mot ett upptckt ml ska du kunna skjuta med svl hger- som vnsterfattning beroende p vilken sidan om gatan du befinner dig. Du som r hgerrespektive vnsterskytt mste trna med bda typer av fattning.
Hll uppsikt mot hgre vningar och tak p motsatt sida
Se upp fr prickskyttar!
Strid
289
Stridspars framryckning
Observation runt gathrn och hinder. Hll huvudet lgt
Passage ver kllarfnster
Framryckning sker nra intill vggen. Huka dig under fnster
Rulla snabbt ver muren med kroppen tryckt mot murkrnet
ppna drrar och andra utrymmen passeras snabbt med vapnet riktat framt eller mot utrymme som passeras
Observation fre framryckning sker frn skuggsidan. Bestm nsta skyddsstllning. Framryckning sker p skuggsidan
290
Strid
Passage av hinder
Bebyggelsen krver ofta srskilda former av framryckningsmetoder s att du kan ta dig upp och ner frn olika vningsplan och hinder.
Skrad rygg (hll ryggen rak), lyft med knna.
Lyft upp och pressa kamraten ver hindret samtidigt som han sjlv hver sig in med hjlp av armarna
Nr du lyfter med dubbelhandsfattning knpp ej hnderna, utan lgg ena handen i den andra. Risken r annars att dina fingrar bryts.
En man kliver i kamratens hnder och lyfts upp av kamraterna
Greppa om handlederna
Lyft tills armhlorna nr Greppa stridsbltets ok fnsterkarmen och lyft in
Strid
291
Dessa metoder krver en hel del vning fr att du ska kunna anvnda dem under strid. Var hela tiden observant p egna och fientliga mineringar.
Tv man gr ned p kn och fattar om kamratens ftter. Kamraten som lyfts ska ha strckta ben
Lyft med planka. Tv man hller plankan och skjuter vid behov upp den
Greppa om vapenremmen och lyft upp kamraten samtidigt som han gr upp p fasaden
292
Strid
Hnsstege
Mnsklig stege stt foten p kamratens bakdel. Se upp s att inte kamratens rygg skadas
nterkrok prova att kroken sitter fast innan du brjar klttra
ntringsstng som ntringsstng kan med frdel en kvistad trdstam anvndas. Om du stder dig med en armbge i grenklykan kan du f en hand fri, t ex fr handgranatkastning. Grenklykan kan frstrkas med ett rep runt klykans nedre del vilket gr att armbgen inte klms. Minst tre man krvs i regel fr att skjuta p stngen. Den bakre utgr ankare och skjuter p medan de tv vriga lyfter och stadgar i sidled. Greppa i klykan. Spring rakt fram, brja g upp p vggen med rak rygg och skjut kroppen utt frn vggen. Nr fnsterkarmen ns lgger du ett ben ver kanten. Hv dig sedan in.
Fre vning av alla former av ntring, firning och dylikt i fredstid studera Skerhetsinstruktion (SkI).
Strid
293
Grupps framryckning
Gruppen framrycker ansatsvis eller vxelvis. Framryckningen sker frn skydd till skydd. Understd ordnas inom egen grupp eller av bakomvarande grupp eller sidogrupp
Sammanstt
Ls mer i avsnittet Metoder fr eld och rrelse.
Blir plutonen beskjuten ordnas eldunderstd och vid behov avskrmas fienden med rk. Framryckningen sker sedan omgngsvis frn skydd till skydd. Utnyttja bakgrdar och mjligheten till skyddad framryckning inne i husen
294
Strid
Stridsgruppering
Sprng- och fltarbetsomgng (2-4 man) svarar fr sprngnings- och frstringsarbeten svarar fr akuta minrjningsarbeten medfr sprngoch tndmedel i form av brsch-, tak- och golvladdningar medfr extra fltarbetsmateriel Materiel- och transportomgng (2-4 man) leder fram plutonens trossfordon br fram materiel och ammunition fr skadade bakt till samlingsplats medfr extra ammunition, sprngoch tndmedel, verktyg, stegar, vatten m m Om stridsfordon disponeras kan transportomgngen utg.
Plutonen kan ha fljande indelning, uppgifter och materiel: Anfallsgrupp, dessutom frgrupp med frpatrull tar och skrar terrng som krvs fr plutonens fortsatta anfall och framryckning genomsker och rensar byggnader r utrustad med eldhandvapen, kulsprutor och pansarskott medfr extra chock-, sprngoch rkhandgranater Understdsgrupp understdjer framryckningen r utrustad med kulsprutor och granatgevr
Frpatrull framrycker p bda sidor om gatan Gathrn skras. Uppsikt mot sidogator och dess byggnader
Uppsikt sker mot sidogata med byggnader och lngs gatan i framryckningsriktningen ...
Understd med kulsprutor och/ eller granatgevr Uppsikt mot motsatta vervningar och tak
... intill frpatrull passerat. Drefter sker uppsikt mot sidogata med byggnader och bakt mot byggnader p motsatt sidogata Anfallsgrupp med sprngoch fltarbetsomgng samt materiel- och transportomgng
Exempel p plutons framryckning till fots. Nr risken fr sammanstt bedms vara stor framrycker plutonen med stridsparen ansatsvis. Se till att ha grupperat understd och att plutonen har uppsikt lngs tvrgatorna
Foto: MSS
Strid
295
Stridsfordon utnyttjas frmst fr direktriktat understd med automatkanon och kulsprutor samt fr skydd under framryckning. Skyttegruppen upptrder i nra anslutning till stridsfordonen och frhindrar att fientliga pansarfrstringspatruller slr ut vra stridsfordon med nrpansarvrnsvapen. Stanna aldrig med pansarfordon i korsningar dr fienden kan f gynnsamma skjutavstnd med sina pansarvrnsvapen. Anvnds stridsvagnar mste dessa skyddas av stridsfordon med skyttetrupp som kan observera och mlange till stridsvagnarna och stridsfordonen. Bde stridsfordonen och skyttetruppen kan avge eld p nra hll samt mot vervningar och tak. Om skyttegruppen gr avsittning frn stridsfordonet kvarlmnas en man fr observation bakt frn stridsutrymmet. Han ska vara inkopplad p internsambandet. Undvik ocks att st nra byggnader som inte behrskas av vra egna. Fienden kan bekmpa fordonen genom att skjuta ner i taket eller kasta handgranater med RSV-effekt. Om fienden hunnit frbereda sitt frsvar ska uppsutten strid i bebyggelse undvikas.
Fientligt pansarskyttefordon Fientlig stridsvagn
Foto: MSS
Stridsvagn och stridsfordon med skyttegrupp upptrder samordnat vid strid i bebyggelse
Tecken vid mlangivning
Egen trupp
Fientlig fottrupp
Stridsvagnar framrycker i tten fr att ge eldkraft och skydd
Stridsfordon med skyttegrupp observerar och skyddar stridsvagnarna frn eld frn sida och bakifrn
Gathrn skras. Uppsikt mot sidogator och dess byggnader
Uppsikt bakt, uppt och t sidorna
Framryckningsteknik med stridsvagnar och stridsfordon. Vid risk fr sammanstt framrycker truppen avsuttet. Frmre skyttegrupper framrycker i hjd med stridsvagnarna
296
Strid
Strid i anfallsmlet
Markeringssystem Fljande frger anvnds fr att markera verksamhet. Tecknen kan ges med vimpel. Markering kan ske med vimpel, snitsel eller sprayfrg. Egna tten. Inbrytningspunkt byggnad ej rensad/ej genomskt. Rd Skadad personal i byggnaden. Sjuktransport behvs. Gul Inbrytningspunkt byggnaden rensad/genomskt. Grn Minfrst/hinder i byggnaden. Minrjningspersonal behvs. Bl
Genomskning och rensning av byggnad
Fre anfall ska pluton- och gruppchefen f information om civil- och fiendelget i anfallsmlet bedma byggnader vggars tjocklek och motstndskraft? kan egen och fiendens finkalibriga eld och splitter frn handgranater sl igenom vggarna? fr indirekt eld ngon verkan? bedma frbindelser i huset, brandrisker och risk fr frstsmineringar ange inbrytningspunkt och hjlpmedel vid inbrytning ange tgrder fr att ta upp genomgngar i vggar och hinder Genomskning sker om eld ej kan avges eftersom det inte r knt om det finns fientlig personal i byggnaden
Foto: MSS
egen personal kan finnas i byggnaden civila kan finnas i byggnaden En genomskning frbereds s att den direkt och utan tempofrlust kan verg i rensning. Rensning med eldgivning sker om fienden finns eller bedms finnas i byggnaden och andra metoder inte r aktuella. Rensning ska ocks kunna verg till genomsk. Plutonchefen leder striden med tecken och order. Fr detta krvs det att han r lngt fram och att han fortlpande orienteras av grupperna.
Inbrytning via stridsfordon
Genomskning kan ske med hjlp av hundpatrull.
Tnk p att granatelden ofta orsakar brand i bebyggelse.
Eldunderstd ordnas med frbandets egna resurser samt i mn av tillgng, med stridsfordonseld och indirekt eld, frmst granatkastareld. Elden riktas mot alla fnster, ppningar och platser varifrn fienden kan komma att skjuta p de grupper som ska storma in i byggnaden.
Strid
297
Hus indelas i sektorer fr att underltta mlangivning och eldfrdelning vid understd
Nr plutonen brutit sig in i bottenvningen fortstter anfallet till versta vningen som rensas rum fr rum. Byggnaden rensas sedan vningsvis uppifrn och ner. Rensningen sker hela tiden i samma riktning oavsett vningsplan(kamprincipen). Skring sker av angrnsande rum innan takbrsch tas upp.
5 3
1. Gr inbrytning i markplanet. 2. Rensa intilliggande rum. 3. Takbrsch tas upp mot nsta vning tills man tagit versta vningen. 4. Rensa versta vningen i riktning frn hitre del till bortre. 5. Rensa nst versta vningen i riktning frn hitre del till bortre. Rensning kan fortstta lngs hela vningsplanet genom att brsch sprngs upp. 6. Anfallet fortstter tills bottenvningen och kllaren r rensad. 7. Vggbrsch tas upp till nsta byggnad. Rensning fortstter.
Genom att rensa uppifrn och ner har vi ett vertag ver fienden. Vi ger honom ocks mjlighet att dra sig ur byggnaden och p s stt blir han lttare att bekmpa.
298
Strid
Fiender i olika utrymmen kan ocks nedhllas genom att en eller flera handgranater eller andra laddningar kastas in utan att vi efter detonationen fullfljer med inbrytning. Utrymmena stridszonskras.
Om anfallet ska fortstta genom flera sammanbyggda hus sker framryckningen p vindar, ver taken eller genom kllargngar. Fienden kan ha minerat fnster, drrar och vriga gngar. Nya genomgngar mste drfr gras genom beskjutning eller sprngning. Anfallet gr till s hr: Understd Understdsgruppen ppnar eld. Sprnggranater eller pansarsprnggranater skjuts mot fnster och drrar.
ppning av brsch Inbrytningsgruppen (sprnggruppen) sprnger genomgngar i hinder och vggar.
Tillverkning av vggladdning
Fst tv stdben p en ammunitionslda. Fyll ldan med sprngdeg och stick in en krutstubin med sprngpatron. Fr yttervgg krvs 10-14 kg sprngdeg, fr innervgg 5-8 kg. Vggladdningen placeras med frdel mot yttervgg under fnster. Detta ger en strre brsch, och restverkan kar d splitter frn vrmeradiatorn (elementet) sprids i rummet.
Exempel p brschladdning
Strid
299
Inbrytning Inbrytningsgrupperna bryter in i byggnaden och tar de nrmaste rummen s hr: Gruppens frsta omgng rusar fram och tar skydd vid yttervggen p en sida om ppningen. En man skyddar vid husets hrn. Frmste man ettan str i anlggningsstllning mot ppningen. Gruppchefen eller ettan, bestmmer hur inbrytning ska ske.
Kommandon: Ettan: Du kastar jag rensar! Tvan: Jag kastar du rensar!
Ettan kliver t sidan bibehller vapnet riktat mot ppningen. Tvan gr fram med en handgranat.
Kommandon: Tvan anmler: Sprng kommer! vriga repeterar: Sprng kommer!
Tvan kastar in en handgranat och backar drefter till sin plats bakom ettan. Ettan kliver in mot vggen. Skydd tas beroende p granattyp och vggens skyddsfrmga. Ettan str kvar om mjligt i anlggning mot ppningen. Se upp s att inte handgranaten kastas ut igen.
Ettusen , tvtusen, tretusen, fyratusen
Om fienden kastar handgranat anml handgranat rusa in i det rum varifrn granaten kastats eller ta skydd.
Rkna s att du vet nr DIN granat detonerar det kan annars vara risk fr att du hoppar in fr tidigt! Trna under vningar p att rkna rtt .
300
Strid
Nr handgranaten briserat frflyttar sig ettan och tvan omedelbart in i rummet. Ettan vljer att g till vnster eller hger direkt efter ppningen. Tvan vljer motsatt hll om mjligt. Frflyttning sker omedelbart t sidan s att ryggen hamnar mot vggen (en meter ut) och att inte stridsparet avtecknar sig som en siluett mot ppningen. Rensning Inne i rummet ppnas eld och kvarvarande fiender nedkmpas. Elden skjuts som punktmlsbekmpning. Uppsikt hlls mot drrar och fnster dr fienden kan komma in. Magasinsbyte grs vxelvis p kommando frn ettan. Mejning anvnds om flera fiender upptcks i rummet. Orientera bakomvarande genom att anmla: En fiende nedkmpad drr rakt fram rummet klart vi rensar nsta rum! Rensningen fortstter s att angrnsande rum rensas. Avlsning av stridspar eller omgng sker genom att nsta par/omgng hmtas fram p kommando: trean och fyran framt! p signal
Kontrollera innervggarnas tjocklek . Om vggarna bestr av gips kan sprnghandgranaternas splitter trnga igenom. Anvnd d chockhandgranater. Vggarna kan kontrolleras genom att sparka med foten d du str tryckt mot vggen. Om vggarna inte skyddar mot finkalibrig eld och splitter inta lga stllningar.
Strid
301
Nr gruppen brutit in fortstter den mot nsta vning. Undvik trapporna som kan vara frstsminerade. Lt i stllet sprnggruppen sprnga hl i taket.
Nr laddningen sprngts kasta upp en handgranat genom hlet och skjut ngra eldskurar. Var beredd p att granaten kan ramla ner tillbaka genom hlet. Se upp s att inte taket rasar in vid sprngningen.
Hjlp varandra att snabbt komma upp genom hlet. Hll sambandet.
Fortsatt anfall
Nsta grupp framrycker p plutonchefens order till inbrytningspunkten. Understdsgruppen r beredd att understdja fortsatt frameller tillbakaryckning, skydda plutonens flank eller framrycka till plutonchefen.
Vid rensning: g aldrig in i ett rum utan att frst ha skjutit genom drren eller kastat in en handgranat. Endast ett stridspar uppehller sig i frmre rummet. Avdela skydd i de riktningar som inte rensas. Bde vr och fiendens finkalibriga eld kan g igenom vggarna. Anvnd det skydd som finns och inta lg stllning.
302
Strid
Frsvar av tagen terrng
Var beredd att frsvara taget anfallsml.
Fienden kommer skert att gra en motstt fr att terta terrngen. Du ska vara eldberedd hjlpa skadade frbttra eldstllningen hlla samband rapportera hmta ammunition
Strid
303
Strid frn stridsstllning

Stridsstllningar vljs i motstndskraftiga hus som r indragna i bebyggelsen. Fienden kan d inte beskjuta oss frn lngt hll med direktriktad eld. Om tiden medger s bygg ven skenstridsstllningar som drar till sig fiendens eld. Striden ska kunna fras rrligt sammanbind drfr stridsstllningarna med frberedda och skyddade omgrupperingsvgar. Se till att dessa kan blockeras eller mineras vid behov. Stridsfordon grupperas i stridsstllning i eller i anslutning till byggnaderna. Fordonen kan ocks utnyttjas som skyddsrum vid stridsstllningar som har dligt skydd mot bl a indirekt eld.
Fr varje stridsstllning gller fljande: Eldledare, prickskyttar och observatrer grupperas hgt frn brjan. Kulsprutor och granatgevr grupperas s att de skyddas av skyttegrupperna.
Vapen med gasutstrmning bakt, t ex pansarskott och granatgevr, grupperas utanfr slutna rum. Stridspatruller organiseras. Framrycknings-, ordonnans- och motsttsvgar mrks ut.
304
Strid
Eldstllningar
Fr att frsvarsstriden ska bli framgngsrik krvs att eldstllningarna r skickligt valda, frstrkta och vl maskerade
Frontalt skydd. Flankerande skjutriktning.
omsorgsfulla frberedelser fr skydd har vidtagits omfattande hinder- och mineringsarbeten har utfrts Skydd mot vapenverkan Byggnader ger ofta utmrkt skydd mot splitter och eld frn eldhandvapen och kulsprutor. 10-15 cm betong motsvarar ca 1,5 cm pansar, dvs nstan det skydd som ett pansarskyttefordon erbjuder. Sandsckar, mbler, bildck, oljefat och containrar fyllda med sand, grus och sten kan ge ett gott skydd om skyddet byggs s starkt att det kan st emot tryckverkan. Sandsckar byggs i frband, dvs omlott, och bildck byggs i dubbla rader och stttas, t ex med armeringsjrn eller rr. Betong- och avloppsrr eller kabeltrummor kan med frdel anvndas som komplement till sandsckar och bildck. Material finner du vid byggnadsplatser, skrotupplag eller raserade hus.
Se upp fr oexploderad ammunition och minor d du sker material.
Du kan vlja eldstllning i kllare och ordna skottgluggar i gatunivn ett stycke in i huset d upptcks du inte s ltt och du skyddas bttre mot beskjutning: ordna s att du kan skjuta genom ett fnster, en drrppning eller genom ett hl som du gjort i vggen i rasmassor dr du kan grva och bygga skydd
Blockera kllartrappor och ordna med omgrupperingsvgar genom tak och vggar
Strid
305
p bakgrdar dr det gr att skjuta ver rasmassorna vid husknutar och hrn p murar eller liknande hgre upp i huset fr att bekmpa dem som tar skydd bakom murar eller ruinhgar p altaner eller balkonger Om du ska skjuta pansarskott eller skjuta med granatgevr vljer du eldstllning utomhus eller i skadade hus dr bakvggar och tak r borta. Bygg skydd framfr skottgluggen om det r risk fr ras vid beskjutning. Ordna skyddsstllning i nrheten av din eldstllning. Om du vljer eldstllningen utanfr ett hus grver du ner den en bit frn huset. Tnk p att trhus ltt fattar eld. Vlj eldstllningen s att avstndet till trhuset r dubbla hushjden, annars r risken stor att du tvingas bort frn din eldstllning p grund av hettan och rken.
Undvik gruppering p tak
Minst tre lager sandsckar som skydd
Nt mot handgranater
Stuprr, handgranatdroppare Du kan skjuta nrmare byggnaden frn en hg eldstllning
Frstrk skyddet med hjlp av kraftiga bord, bcker, mattrullar m m. Lgg sand och jord p golvet samt vta filtar och tcken p din eldstllning som skydd mot brand
Ordna med std fr armbgar
Spika igen fnster och drrar
Ordna tillrcklig ppning bakt
306
Strid
Ordna dolda frflyttningsvgar, t ex genomgende kllare, kulvertar, parkeringshus och liknande. Var beredd p att fienden ocks kan frska utnyttja dem. Rj undan allt brnnbart material nrmast omkring dig. Ordna samband med de nrmaste kamraterna. Lgg upp frrd av ammunition, livsmedel, vatten och sjukvrdsmateriel. Frbered striden s att du kan slss eller frflytta dig ven i mrker och dlig sikt.
Hinder
Var uppmrksam p att vattnet i ledningarna kan vara frorenat om det p grund av striderna blandats med avloppsvatten eller om reningsverken slutat fungera.
Gruppen eller plutonen mste ocks bygga hinder runt nstet och inne i huset. Frsk att vara phittig nr du ska ordna hinder.
Blockera eller sprng trappor
Taggtrd, vajer, armeringsjrn mot helikopter
Minering
Vgsprr med rls och bilvrak Nt eller galler framfr skjutgluggar
Frstrk bottenvningen med sandsckar Larm, hinder och frsvarsladdningar i kllargngar och kulvertsystem
Strid
307
Exempel p olika hinder: Ordna stormhinder av trdvalsar och ryttare. Ta bort brandstegar, stuprr och liknande. Utnyttja stridsvagns- och fordonsminor eller anvnd frsvarsladdningar. Spika igen drrar, fnster och andra ppningar med brdor eller stt in nt. Sprra eller sprng trappor som inte ska anvndas. Fyll rum som inte ska anvndas med mbler, brte och taggtrd.
Striden
Fr striden rrligt. Utnyttja patruller som dolt tar sig fram nra fienden och hans stridsfordon och som utstter dem fr eldverfall. Anvnd prickskyttar som tvingar fienden att ta skydd i sina pansarfordon. Fienden kan d bekmpas av vra patruller och grupper med pansarvrnsvapen. Sm, vltrnade och modiga patruller kan stlla till stor skada fr fienden.
Frva striden! Lr dig hitta lngs gator och grnder!
308
Strid
Att ta fngar
Tnk p att en fiende kan ltsas vara dd eller skadad och att han kan skjuta eller kasta en handgranat, nr han fr en chans.
Om gruppen lyckas ta fngar kan viktiga upplysningar om fienden erhllas. Det vanligaste sttet att ta fngar r att under eller efter strid ta fiender som ger sig eller skadats. Srskilda fngsnappningsfretag utfrs endast d det r ndvndigt fr att kunna lsa uppgiften. Frmst tas d rekognoserings-, stabs- eller sambandspersonal, som frflyttar sig i enstaka opansrade fordon, samt ordonnanser. Fordonet hejdas genom att frarutrymme, dck och motor beskjuts frsvarsladdning utlses mot fordonet fordonet kr p minor trd, vajer eller lina anvnds som hinder ver vgen
Tnk p att fienden ofta frflyttar sig med pansrade fordon och med eskort. Var vaksam var noggrann!
Krigsfngar avvpnas och visiteras (se kapitlet Post). I regel mste de fras till en skyddad plats innan de visiteras. Var frsiktig och lt en kamrat skydda dig. Lt den som visiteras stlla sig framtlutad mot ett trd eller en vgg eller lt honom hlla hnderna ver huvudet. Man kan ocks lta fngen ligga p marken under visitationen.
Strid
309
Var tydlig och bestmd mot krigsfngen s att han inte frsker verrumpla dig eller frsker fly. En krigsfnge har rtt att behlla uniform personlig skyddsutrustning (skyddsmask m m) hjlm identitetshandlingar och id-bricka utspisningsutrustning (kokkrl och sked, inte kniv eller gaffel) personliga tillhrigheter som saknar underrttelsevrde
Ta ifrn en fnge vapen och ammunition verktyg, knivar o dyl annan militr utrustning (kompass, ficklampa m m) kartor handlingar som kan ha militr betydelse Skilj p tillfngatagna officerare och manskap och hll dem tskilda. Rapportera direkt om du tagit tillfnga en fientlig officer. Fngar ska behandlas enligt de folkrttsliga reglerna. Frhindra att en krigsfnge behandlas brutalt eller frnedrande.
Fngvaktspersonalen placeras nrmast fordonshytten
Fordonet frstrks med taggtrd fr att frhindra rymning
Exempel p fngtransportfordon
Krigsfngar frs under bevakning lngs sjukvrdskedjan till nrmaste lmpliga avdelning eller till en fngsamlingsplats. Ofta finns denna i nrheten av underhllsplatsen.
Om du bevakar krigsfngar ska du hindra flyktfrsk om s behvs med eld hindra att handlingar och annat frstrs eller kastas bort
310
Fltarbeten
KAPITEL
Fltarbeten
Fltarbeten
311
Fltarbeten
Maskering Skentgrder Befstningar Frbindelser Minering Sprrning, blockering och frstring Minspaning och minrjning 312 317 319 324 326 342 348
Fltarbeten behvs fr att underltta vr verksamhet och frsvra fiendens. Fltarbeten indelas i fltarbeten fr verlevnad: maskering, skentgrder och befstningar frdrjande fltarbeten: sprrning, blockering, frstring och minering fltarbeten fr rrlighet: frbindelsearbeten, minspaning och minrjning vriga fltarbeten Du mste kunna maskera dig sjlv, ditt fordon och din verksamhet skapa ett skydd genom att bygga befstningar och grva skyddsgropar minera, minspana och minrja I din grupp br utses en man fltarbetsmannen som utver allmnna kunskaper i mnet, specialiserar sig p fltarbeten och blir gruppens expert p omrdet, frmst minspaning, minrjning, minering och sprngningsarbeten.
312
Fltarbeten
Maskering
Syftet med maskeringsarbeten r att frsvra fr fienden att upptcka, identifiera och lgesbestmma vra frband och anlggningar, bde frn flygspaning och frn markspaning. Genom att maskera skickligt och utnyttja rtt material och teknik kan man undg upptckt f fienden att dra felaktiga slutsatser betrffande vr gruppering och vra avsikter undg bekmpning tvinga fienden till slseri med ammunition genom eldgivning mot platser dr vi inte finns verraska fienden Tnk p att fienden anvnder tekniska spaningssystem som kan upptcka vrmekllor som fordon och kaminer, men ven mnniskor. Det finns maskeringsnt och maskeringsfrg som liknar vxters (klorofyllets) och den vriga omgivningens frmga att reflektera ultraviolett (UV) och infrartt (IR) ljus. Med t ex en aktiv IR-kamera blir en vissnad vxt svart (IR-strlningen absorberas) och avviker d frn omgivningens ljusa IR-frg (IR-strlningen reflekteras).
Grundmaskering
Grundmaskering kallas den mnstermlning som vi gr p vra fordon, fartyg, flygplan och materiel strre n 1 m2. Fr fltbruk anvnds matta frger som mrkgrn, ljusgrn, svart och tidigare ven brun. Halvmatt olivgrn frg ska inte anvndas p synliga ytor, eftersom den ger ett betydligt lngre upptcktsavstnd n matt frg. Matt mrkgrn frg motsvarar barrskogens speciella frg och IR-egenskaper, medan matt ljusgrn frg motsvarar lvskogen. Vintertid erstts den med vit, avtvttbar frg. Den svarta frgen motsvarar skuggor och bryter i vrigt mnstret. Inom marinen och flygvapnet anvnds ocks gr och vita nyanser som efterliknar skrgrdens och luftrummets naturliga frger.
Tillggsmaskering
Tillggsmaskering utfrs med reglementerad maskeringsmateriel, t ex maskeringsnt, maskeringsdukar och maskeringspapper.
Du, ditt fordon och din materiel mste signaturanpassas, dvs smlta in i den omgivande miljn s lngt som mjligt.
Stridsfordon 90 med exempel p fast tillggsmaskering
Foto: Barracuda Technologies
Fltarbeten
313
Terrngbil som gat ser den
Terrngbilen som den upplevs i ett IRV-sikte (vrmekamera/passiv IR). Det mrka fltet p terrngbilens vre vnstra del r mlat med IR-dmpande frg
Terrngbil maskerad med IR-dmpande maskeringsnt
Samma terrngbil som den upplevs i ett IRV-sikte (vrmekamera/passiv IR)
Fartyg maskerat med maskeringsdukar och maskeringsnt
314
Fltarbeten
Tnk p!
Ljud- och ljusdisciplin. Undvik ppen eldning vilken ger ljus, vrme och rk. Sprdisciplin.
Ordna lika god maskering p natten som p dagen.
Tillfllig maskeringsmateriel
Grund- och tillggsmaskeringen kompletteras med tillflligt maskeringsmaterial frn naturen. Granris, lvverk och annat frn vxtriket r frskvara och torkar ut efterhand och frlorar sin speciella signatur. Lvsly br bytas ut varje eller vartannat dygn medan granris rcker en vecka. Att anvnda byggnader i omgivningen, t ex industrilokaler, ladugrdar och skrmtak rknas till tillfllig maskering.
Maskeringsregler
Fienden vervakar regelbundet terrngen, frmst med flyg och satelliter. Reglerna fr maskering mste drfr alltid fljas. Mnstermla fordon och strre objekt med matt maskeringsfrg.
En enda soldats slarv kan rja ett helt frband!
Hll maskeringsfrgen (-materialet) ren frn damm och smuts annars gr den ingen nytta!
Fordon kan frses med tillfllig maskering, bestende av en granriskappa som fsts p fordonet med snren och stltrd. Tnk p att inte tcka ver detaljer som gr fordonet trafikfarligt eller som hindrar funktioner. Granriset fr inte sticka ut s att det skymmer sikten fr andra trafikanter
Fltarbeten
315 315
Snabb maskering av fordon underlttas om maskeringsnt och slanor medfrs p fordonet. Tck ver fordonets glasrutor och framlyktor med maskeringspapper eller presenning. Maskeringen ska g nda ner till marken fr att dlja hjulhus som annars ger tvra, mrka skuggor. Slagskuggan under och p sidan av fordonet ska ocks dljas. Slanorna spnns under ntet fr att frndra fordonets kontur
Granris, lvverk och annat frn vxtriket r frskvara byt ut vxtmaterialet regelbundet beroende p bst-fre-tiden. Vlj rtt plats vid gruppering. Bryt inte naturens konturer och frgmnster. Maskera med omgivningens material och frger. Ta bort ljusreflexer och skarpa konturer. Upptrd i skuggan. Tnk p att skuggan flyttar sig med solens rrelse. Dlj vrmekllor, t ex fordonsmotorer, under yviga trd, tta buskage eller material som dmpar vrmeutslppet, t ex byggmattor. Utnyttja bebyggelse genom att gruppera soldater och fordon i hus och kllare. Undvik ondiga rrelser med personal och fordon. Varma fordon br inte stllas p platser med kall bakgrund, eftersom de d avviker markant frn omgivningen d man tittar i ett IRV-sikte (vrmekamera).
Frndra konturen med nt och slanor. Maskera bort vrmen frn motorn med hjlp av isolerduk p motorhuv
Tlt maskeras med maskeringsnt eller genom att man utnyttjar tillflligt material frn naturen, t ex sm trd upphngda i snren
316
Fltarbeten
Haubits 77 maskerad med nt och paraplyer
Maskeringsmaterial, t ex granris, br tas p en plats en bit frn grupperingsplatsen s att inte befintlig maskering frsvinner. Frga din chef var du ska ta maskeringsmaterial.
Maskeringskontroll
Kontrollera maskeringen d och d, bde under arbetet och nr den r frdig. G tillrckligt lngt ifrn maskeringen ser helt annorlunda ut p lngt hll n nr du r nra den. Ett bra knep r att anvnda kikaren, vnd bak och fram.
Maskeringsnten hopfogas med knytglor och dras ttt intill varandra
Frsk frestlla dig hur maskeringen ser ut frn luften. Maskering som r utfrd under mrker ska kontrolleras i gryningen. Kontrollera ven maskeringen under mrker utnyttja bildfrstrkare och IRV-kamera.
Tnk uppifrn!
Fltarbeten
317
Skentgrder
Skentgrder anvnds frmst fr att avleda en fiende frn verkliga angreppsml samt vilseleda honom om vr gruppering och vra avsikter. Skenml r t ex skenvrn, skenpjser, skentlt, skenfordon och skenbroar. Skenml ska ge intryck av att vara i bruk. De kompletteras drfr med trafik, snrjning, eldgivning, signaltrafik eller annan verksamhet. Skenmlsarbeten och verksamhet som ska understdja skenmlen mste planeras och samordnas. De beordras av hgre frbandschef. Skensprning, t ex spr efter bandfordon lngs strk och vgar, r ocks en vilseledande tgrd.
Granatkastare
Vrn
Vrmeklla
Exempel p fordonsskenml. Placera en burk med en vrmeklla fr att skapa en vrmesignatur
318
Fltarbeten
Fienden kan vilseledas om verkan av attacker mot vra fasta anlggningar, t ex genom att vi placerar ut skenkrevadgropar p flygflt
Skenmineringar i form av granrisbddar, grus, bildck eller annat skrot p vgar och strk kan ocks vilseleda eller frdrja fienden. En skarp minering kan kompletteras med skenmineringar fr att ge intryck av att det r minerat p ett lngre avsnitt av vgen eller strket. Den skarpa mineringen placeras antingen framfr skenmineringen (fr att ge intryck av en strre minering), mellan tv skenmineringar eller efter en skenminering fr att sl ut fiender som rjer eller passerar det som kan uppfattas som en skenminering. Metoderna kan med frdel varieras utmed ett lngre vgavsnitt/strk. Skilj p vad som r skenminering och vad som r skarp minering i orienteringarna till vra egna frband. r du sjlv osker nr du kommer fram till en minering ska du alltid betrakta den som skarp!
I skenmineringar fr inga skarpa minor frekomma! Skenminering fr inte ske i minfria omrden! Skenminering ska ritas in p minlgeskarta!
Exempel p minering av vg som markeras med granris. Genom att lgga granris p en lng vgstrcka r det svrt fr fienden att veta var minan finns
Fltarbeten
319
Befstningar
Befstningsarbeten behvs vid nstan all verksamhet. Vid frsvar blir arbetet mer omfattande n annars. strlning och brandstridsmedel. Till splitterskyddet ska du helst ha en minst 5 cm tjock lucka, infstad i en stadig ram. Fr att hindra att C-stridsmedel och brandstridsmedel kommer ner i vrnet br du kunna tcka ppningen med en lucka av brder. Finns inga brder s tillverka en ltt lucka av annat materiel. Lgg in ett golv i botten p vrnet (t ex en lastpall) som r upphjt frn marken fr att undvika att st p kall eller fuktig mark. Blir du tvungen att snabbt ordna ett skydd fr dig s grver du en skyddsgrop.
Skyttevrn
Ditt skyttevrn grver du frst som ppet skyttevrn fr en eller tv man. Drefter byggs vrnet ut med splitterskydd. Skyttevrnet skyddar mot eld frn eldhandvapen och mot lttare splitter. Det skyddar ocks mot vrmestrlningen frn krnvapen samt ger ett visst skydd mot radioaktiv strlning. Splitterskyddet kar skyddet, frmst mot splitter, men ven mot vrmestrlning, radioaktiv
Stvrn grvs och virke till tckning lggs ut
Utgrvningen fortstter och virke lggs p efterhand
Utgrvningen r klar och tckningen frdigstlls
Tckningen frstrks s att den blir splittersker
Ammunitionsfack Brstvrn utformas, en ltt lucka tillverkas och lggs intill vrnet, maskering utfrs
120 cm
130 cm
Handgranatsflla
320
Fltarbeten
I bebyggelse kan man t ex ordna skyttevrn med betongrr som skyddas med tckning. Skydd mot splitter och direktriktad eld kan ocks ordnas genom att fylla containrar med sten, grus eller annat motstndskraftigt material.
Splitterskyddande tckning mot multipelvapen
Skydd mot multipelvapen med RSV-stridsdelar krver skyddsrum med fulltrffsker tckning.
Alt 1
Ca 5 cm sand, grus eller pinnmo Tjrpapp (plastfolie) Ca 15 cm rundvirke 510 cm sand, grus eller pinnmo Ca 7 cm trvirke
Alt 2
1) Avser splitter frn en 15,5 cm sprnggranat vid luft- eller studsbrisad
Splitterskyddande tckning 1)
Tillstampad jord
Alt 1
70 cm tillstampad jord
Torv (ris) och tjrpapp (plastfolie) Stomme ( 15 cm) Singel, makadam, stenskrv 10 cm lerblandad jord (maskeringslager)
Alt 2
25 cm singel, makadam eller stenskrv Torv (ris) och tjrpapp (plastfolie) Stomme ( 15 cm) Pinnmo 10 cm jord (maskeringslager)
Alt 3
30 cm pinnmo Torv (ris) och tjrpapp (plastfolie) Stomme ( 15 cm)
Betong 10 cm lerblandad jord (maskeringslager)
Alt 4
20 cm betong (kan utgra stomme om den armeras) Plastfolie Stomme ( 15 cm)
Fltarbeten
321
Fast eld
Genom att frbereda ditt vapen fr fast eld mot angivet eldomrde eller angiven plats kan du skjuta mot ml som du inte ser, t ex i mrker, dimma eller vid nedsatt sikt. Grv ner stockar och ordna dem som bilden visar. Vapnet ska ligga stadigt men det ska g snabbt att byta magasin och f loss vapnet om du mste skjuta mot ngot annat ml. Flera vapen ordnade fr fast eld kan samordnas till ett tckande eldsystem.
Frbered fast eld genom att grva ner stockar som urholkats
322 322
Fltarbeten
150 m
100 m
Underkvista 100 m runt
Trdbukter Skyddsrum Lutande trdstaket
Trdnt
2m
Trdmatta 2,5 m
Ryttare
Fltarbeten
323
100 m
Gallra 150 m
0,3 m
1,5 m 2m Lutande trdstaket
Frbindelsevrn 0,6 m 1,1 m 1,5 m
Frbindelsevrn
0,1-0,5 m
1,2 m
0,8-1,0 m
m 1,3
Skyttevrn, nisch
Exempel p motstndsnste
Har ditt frband en stationr frsvarsuppgift kan ett fullt utbyggt motstndsnste fr halvpluton utfras som bilden visar.
Skyddsrum
324
Fltarbeten
Frbindelser
Frbindelser byggs frmst av ingenjrs- och pionjrfrband.
Broar och frjor

Nr du passerar broar ska du flja trafikledarens tecken flja hastighets- och viktbegrnsningar hlla anbefallda avstnd mellan fordonen Vid frjor ska du gra avsittning fre frjan (gller ej fraren)
Dessa bestmmelser gller vid krig. I fred gller andra bestmmelser som meddelas av ditt befl.
stta dig p anvisad plats lossa bltet p din stridsutrustning s att du kan ta av den om du hamnar i vattnet flja frjchefens order och anvisningar
Dcksbro 200
Fltarbeten
325
Terrngfordonsvg
Vgen byggs fr hjulgende terrngfordon nr farbara vgar och stigar saknas. Man strvar efter att dra fram vgen dr behoven av fltarbeten r sm. Man gr s f ingrepp som mjligt, ofta kan det rcka med att ordna hjulspr. Rjning sker med motorkedjesg, yxa eller sprngning av stenar och stubbar. Hligheter fylls med sten och spren jmnas ut. Diken fylls med stockar. Vid sanka partier breddas rjningen till dubbla krbredden s att frarna kan vlja spr.
Avkvista fr fordonets bredd och hjd. Tnk p att flygvarnaren ska f plats Rj undan trd och utnyttja dem som fyllnadsmassa
3,5 m
Utfyllnad av diken
3,5 m
1,2 m Max 0,15 m Utfyllnad av diken Bulldosa laddning p sten: Friliggande sten = 1 kg sprngdeg/m3 Jordbunden sten = 1,5 kg/m3 Understoppad laddning = 1,0 kg sprngdeg/m3
326
Fltarbeten
Minering
Minor indelas i stridsvagnsminor, truppminor (endast i utlandet), fordonsminor och larmminor.
En mina skiljer inte p vn eller fiende!
Lr dig hur olika typer av minor vra och fiendens utlses och verkar. Vra minors funktion och hantering beskrivs i SoldR Mtrl Minor och i fltarbetsreglemente fr Frsvarsmakten, Minering (FltarbR Min). Utlndska minor beskrivs i utbildningspaketet Minspaning/Minrjning.
All hantering av minor ska utfras enligt instruktionsbok.
Allmnt
Alla chefer fr ge order om minsprr, dvs mineringar med minor som vervakas av personal som kan varna/lotsa och avlgsna mineringen p kort tid (ngra minuter). Lmnas minsprren obevakad ska den rapporteras, protokollfras och frses med varningsanordningar enligt omrdeschefens bestmmande. Minfria omrden behvs, t ex fr att egna frband ska kunna frflytta sig och anfalla. Dessa omrden fr ej mineras inte ens med skenmineringar. Dock fr minering ske inom minfritt omrde vid motstndsnste, innanfr stormhinder. Anvndning av rjningsskydd sker p srskild order. Fr att inte egna frband eller civila ska skadas mste varningstgrder vidtas vid alla typer av mineringar. Omfattningen bestms av omrdeschefen. Rapporteringen r till fr att kunna orientera om var mineringarna finns s att man kan planera verksamheten med hnsyn till dessa. Protokollet r en vgledning som talar om d mineringen ska underhllas eller d minorna ska rjas. Om du tvingats minera under strid och inte hinner protokollfra eller mrka ut mineringen rapportera nd mineringens lge, radie, antal minor och typ av minor s snabbt och s gott det gr! Protokollet och rapporten ger du till din chef. Var noggrann!
Stridsvagnsmina 5 med mintndare 4
Stridsvagnsmina 5 med mintndare 15
Fltarbeten
327
Stridsvagnsminering
Stridsvagnsminor kan frses med mintndare av fljande typ: Mintndare med bryttndare (fordonet mste kra p brytkrysset med ett band eller hjul) Mintndare med brytpinne/-sprt (fordonet mste passera ver och bja pinnen) Mintndare med magnetfltsavknnare (fordonet mste passera ver och frndra magnetfltet) Det rcker med 100-250 kg tryck fr att utlsa minor med bryttndare, dvs ven lttare fordon utlser stridsvagnsminor. Vr vanligaste stridsvagnsmina, stridsvagnsmina 5, kan frses med ordinarie tndare (tryckutlst bryttndare) stridsvagnsmintndare 4 (tryckutlst tndare med rjningsskydd i form av rubbningsskydd) mintndare 15 (brytpinne ger fullbreddsverkan) mintndare 16 (fullbreddsverkande magnetfltsavknnare med rubbningsskydd) Genom att frse stridsvagnsmina 5 med en uppborrad stlskiva och drefter aptera den med mintndare 16 kan man frbttra verkan mot fiendens pansarfordon. Vid detonationen pressas stlskivan igenom bottenpansaret och slr upp splitter i stridsutrymmet. Stridsvagnsmina 6 r fullbreddsverkande (knner av magnetfltsfrndringar) och har riktad sprngverkan (RSV). Minan slr igenom botten p fordonet och slr ut besttningen och vagnen genom tryck och splitter. Minan r armerad efter 4-5 minuter efter oskring drefter fr inga metallfreml flyttas bort eller fras in inom 1 meters radie. Stridsvagnsmina 6 kan armeras s att den inte kan terskras. Den kan ocks frses med ett yttre rubbningsskydd.
Stridsvagnsmina 6 lggs i en 20 cm djup grop och med ca 8 cm tckning Stridsvagnsmina 5 som syftmina och med plagd stlskiva
Stridsvagnsmintndare 4 och 16 kan ej terskras!
328
Fltarbeten
Mintaktik
Placera stridsvagnsminorna dr fordon kan tnkas passera. Undvik drfr placering nra strre stenar, grvre trd, sumpmark och liknande. Terrng dr fiendens stridsfordon kanaliseras, dvs tvingas in p liten bredd t ex broar, vergngar ver strre diken, mellan strre oframkomliga hjder, fast terrng ver sumpmarker r lmpliga fr stridsvagns- och fordonsminering. Tnk p att stridsfordon mycket vl kan framrycka inne i skogen. Minera drfr inte enbart flt och stora vgar med stridsvagnsminor. Ett stridsfordon framrycker ofta i kanten till skogsterrng, det kan drfr vara lmpligt att minera i ett band frn skogsbrynet och ca 5-10 meter ut p fltet. Stridsvagnar som kr p minor och som enbart frlorar rrelsefrmgan tillkallar ofta stridsvagnsbrgare. Dessa brgare r f och drfr viktiga ml fr vr pansarvrnseld! Placera minor p platser som fiendens stridsfordon kan tnkas utnyttja som eldstllning, t ex bakom krn eller lngs vgkrkar. Minor kan anvndas fr att frsvra passage eller reparationer av vgavbrott eller andra hinder. Mineringar ska ocks kunna frsvaras, dvs du ska kunna ppna eld mot mineringar som du utfrt s att dessa inte kan rjas alltfr ltt.
Minerad kraftledningsgata Granatkastare med takslende pansarsprnggranater, s k hrdmlsammunition
Understdsstllning som minerats
Fltarbeten
329
Bst r om du kan skjuta mot en minering bde med direktriktad eld (frn t ex pansarvrnsrobotar, automatkanoner och prickskyttar) och indirekt eld frn artilleri och granatkastare. En stridsvagnsminering kan ven kompletteras
med kontrollerbara sidverkande minor och p s stt f direktriktad eld. Kan du samla de tre typerna av eld till en och samma plats fr du bst effekt tredimensionell pansarvrnsstrid.
Sprngd bro avbrottet har minerats
Fiendens rjningstter nedkmpas med indirekt och direkt eld
Minerad vg
Pansarvrnsrobot
Sidverkande fordonsmina
Tredimensionell pansarvrnsstrid
330
Fltarbeten
Nedgrvning av stridsvagnsmina
Genom att i orrd milj med god grvbarhet grva ned minorna omsorgsfullt p vl utvalda platser kan stor effekt uppns med ett ftal minor. Grv ett runt hl eller skr ett kryss och vik upp jordflikarna s att grset inte skadas. Lgg den uppgrvda jorden i en pse eller liknande s att den kan fras bort och lggas dr den inte avsljar mineringen. Gr inte gropen djupare n att minans utlsningsanordning kommer att ligga ngot ver markytan. Fasa av sidorna p gropen till jmn lutning. Lgg minan i gropen och aptera den. Fyll gropen med s mycket som mjligt av den uppgrvda jorden. Se till att utlsningsanordningen inte hindras att fungera. Tckningen ska vara ca 5 cm tjock. Maskera minan och utplna alla spr efter fltarbetet fr undan verskottsjord, minemballage, etc. Vid minering p hrda underlag tas mingropar upp med utrustning som lmnar kraftiga spr. Vid sdan minering grs minst 3 mingropar per utlagd mina. Samtliga mingropar maskeras. Ska du minera en oasfalterad vg behver du en hacka fr att komma ner i vgbanan. Minorna maskeras med vggrus om mineringen ska vara dold. Ska du minera asfalterad vg behver du som regel ett minborraggregat. Om tiden inte medger nedgrvning kan du anvnda granris, grus eller annat fr maskering av minans plats. Det blir d svrt fr fienden att veta var minan finns. Placera minorna utanfr chockavstndet, dvs utanfr det avstnd som en detonation frn en mina utlser en annan. Chockavstndet fr stridsvagnsmina 47/52 r 2 meter och fr stridsvagnsmina 5 r det 3 meter. Fr stridsvagnsmina 6 med rubbningsskydd r chockavstndet 3 meter d den r nedgrvd och 3,5 meter d den r friliggande. Om minering inte fr utfras innan order ges, kan du nd frbereda mineringen genom att rekognosera, mrka ut, grva mingropar och ta fram maskeringsmaterial. Frbered ven minprotokoll.
Fltarbeten
331
Stridsvagnsminering frn fordon

En vltrimmad grupp kan p mycket kort tid minera stora ytor om fordon anvnds. Mineringen lggs ut som minlinje, minruta eller en kombination av dessa. Minering frn fordon sker enligt fljande: Chefen anvisar startpunkt och slutpunkt fr fordonsfraren. Han bestmmer ocks avstndet mellan minorna som kan vara regelbundet eller oregelbundet. Han ansvarar ocks fr att protokoll upprttas och att ndvndiga varningsanordningar stts upp. Minutdelarna befinner sig p fordonet och delar ut minorna efterhand. De anvnder en mtlina som fsts i fordonet och som tar ut avstndet direkt. Apterarna placerar minorna p exakt rtt plats och frser minorna med mintndare och utlsningsanordning. Maskerarna grver ner och maskerar minorna efterhand. De svarar ocks fr oskring av rjningsskyddade minor och vriga minor med skringar. Fordonsfraren kr i lmplig hastighet mot angiven slutpunkt.
Minutdelare Chef
Apterad stridsvagnsmina fr bras.
Minering behver inte vara rak den kan t ex flja en skogskant.
Apterare
Maskerare
Exempel p minering frn fordon
332
Fltarbeten
tgrder fr att frsvra rjning av stridsvagnsminering

Fr att frsvra rjning av stridsvagnsminor och sl ut rjningsfordon kan en fordonsladdning anordnas enligt fljande: 1. Grv ner en stridsvagnsmina 5 med en skrad mintndare 4 (rubbningsskydd) i vgen/strket. 2. Grv ner fljande 20 cm under vgbanan och 4 meter frn den rjningsskyddade minan: Tv laddningar (ca 14 kg sprngdeg) eller Tv stridsvagnsminor Det ska vara ca 2,5-3 meter brett mellan laddningarna. 3. Anslut laddningarna med varandra, och med den frmre stridsvagnsminan, med pentylstubin som grvs ner 20 cm. 4. Maskera mineringen. 5. Oskra mintndare 4. Efter ca 5 minuter r tndaren armerad (samtliga skringar r d upphvda) och rubbningsskyddad. Nr stridsvagnsminan rubbas ur sitt lge detonerar den mot minvlten och tnder vriga laddningar under rjningsfordonet. Minfrst 1 kan anvndas istllet fr mintndare 4.
Minfrst 1
Minfrst 1 detonerar d minan rubbas
Fltarbeten
333
2,5 m
20-30 cm under vgbanan Pentyl 20 cm under vgbanan
Stridsvagnsmina med mintndare 4 eller minfrst Laddning med 14 kg sprngdeg eller tv stridsvagnsminor
Tillggsladdning med 5 kg sprngdeg
Mineringen kan inte terskras utan mste rjas/sprngas bort!
Exempel p fordonsladdning fr att frsvra rjning
334
Fltarbeten
Fordonsminering
Fordonsminor har riktad splitterverkan eller riktad sprngverkan (RSV) och kan verka p en bestmd hjd och inom en avgrnsad sektor. De r lmpade att anvndas som syftminor.
Fordonsmina 13 och 13R
Fordonsmina 13 har riktad splitterverkan och r avsedd att i frsta hand verka mot opansrade fordon, helikoptrar och flygplan p marken. Verkansdelen bestr av en sprngladdning som sprnger ivg ett stort antal stlkulor i en avgrnsad sektor. Minan slr igenom 5 mm pansarplt p 50 meters avstnd samt 10 mm pansarplt p 10 meters avstnd. Vanlig bilplt sls igenom p 150 meters avstnd. Verkansbredden r 100 meter p 150 meters avstnd.
Fordonsmina 13
Fordonsmina 13R slr igenom 6 mm pansarplt p 50 meters avstnd samt 10 mm pansarplt p 40 meters avstnd. Vanlig bilplt sls igenom p 100 meters avstnd. Verkansbredden r 70 meter p 100 meters avstnd.
Fordonsmina 14
Fordonsmina 14
Fordonsmina 14 har riktad sprngverkan (RSV) och anvnds som syftmina fr bekmpning av lttare pansarfordon och oskyddade fordon. Minan verkar genom att splitter bildas nr minans genomslagskropp trnger igenom fordonets sida. Minan slr igenom 40-50 mm pansar p 30-100 meters avstnd.
Sikte Slagtndare Draglina Pentyl 50 mm Minkropp Trdfste 30 m 100 m 40 mm
Fordonsmina 14
Genomslag och rckvidd med fordonsmina 14
Fltarbeten Fltarbeten
335 335
Syftminering
Minan anvnds som syftmina genom att den inriktas (med hjlp av riktpunkt) s att den slr in i fordonet i sidans mitt och p ca 1 meters hjd. Ta ut en syftpunkt s att du vet nr du ska utlsa minan. Du br ha en syftpunkt fr fordon som kommer frn hger och en annan syftpunkt fr fordon som kommer frn vnster. Tnk p att skottlinjen fr minan ska vara fri. Glm inte att maskera minan med grs, lvverk eller granris.
Rikta in minan med hjlp av en kamrat ...
Slagtndarple Syftlinje Draglinan ska vara strckt
... utls minan d fordonet nr syftlinjen
336
Fltarbeten
Slagtndarple
Minor och pansarskott kan utlsas som syftminor med hjlp av slagtndare, pentyl och i vissa fall lite sprngdeg. Det r lmpligt att tillverka ett par slagtndarplar i frvg och ha dem beredda om de behvs. En syftmina tar d bara ett par minuter att anordna. Plen huggs ut s att den har en vass spets som kan frankras i marken och ett avfasat avsnitt dr man apterar sprngpatronen med pentylstubinen. P plen fsts en slagtndarmekanism med stltrd. P plen fster man ocks en stltrd med verskott som sedan anvnds fr att fsta hela slagtndarplen mot ett trd, en stolpe eller liknande. Minan/vapnet medfrs som ett kolli. 5 meter pentylstubin apteras med sprngpatron och isolerband och medfrs i ett andra kolli.
0,5 m
Slagtndarple
Vid hantering av sprngoch tndmedel vid fredsvningar gller srskilda skerhetsbestmmelser.
Frsvarsladdning
Frsk att gruppera dragstllet frskjutet i sidan jmfrt med frsvarsladdningen. D kan du undg en del av fiendens moteld
Tndledning
Slagtndarple Draglina ca 50 m
Fltarbeten
337
Ca 50 meter draglina frses med dragutlsare och tas med som ett tredje kolli. Detta innebr att materielen medfrs komplett hammare och mrla inte behvs kort tid behvs p platsen eftersom uppsttningen gr fort
Larmmina
Larmminan anvnds fr att underltta bevakning i svrverskdlig terrng samt i mrker. Larmminan kan ocks utnyttjas fr att belysa mlterrngen vid eldverfall eller frsvar. Vid utlsning av larmmina 2 bildas ett starkt ljussken under ca 12 sekunder, samtidigt som en visselsignal ljuder under ca 5 sekunder. En larmmina stts upp p trd eller liknande varefter man fster snubbeltrd mellan lmpliga platser i terrngen. Tnk p att fsta larmminan p trdsidan mot fienden, s att du inte blndas utan kan se fienden klart och tydligt och drigenom bekmpa honom.
Mrla Larmmina 2
Snubbeltrd
Vid hantering av larmminor vid fredsvningar gller srskilda skerhetsbestmmelser.
Larmmina 2
338
Fltarbeten
Minprotokoll
Protokollfring av minering r till fr att minska riskerna fr egna frband och civilbefolkningen samt frenkla rjning, inte minst efter ett krig. Minprotokoll ska redovisa
Lantmteriverket
mineringens lge och utbredning p karta i skala 1:50 000 antal och typ av minor, mintndare och eventuella rjningsskydd Dessutom br protokollet redovisa platserna fr varje minlinje, minruta och skenminering inom en minering start, slutpunkt och bredd platsen fr varje enskild mina (skjutriktning) och dess utlsningsanordning (fstpunkt) i minruta Minprotokollet verlmnas till din chef. Minprotokollet upprttas p en srskild blankett. Om den saknas grs anteckningar med uppgifter enligt ovan. En minering anges med tv utgngspunkter, vilka ska vara ltta att hitta i terrngen och p karta i skala 1:50 000. Varje startpunkt ska kunna mtas in utifrn en utgngspunkt med hjlp av kompassriktning och avstnd. Startpunkt och utgngspunkt kan vara samma. Tnk p att vlja utgngspunkter och startpunkter som r bestndiga ven om strider kommer att ga rum i omrdet. Rapportering om utlagda mineringar mste ske snabbt med hjlp av radio eller ordonnans. Vid radiorapportering anges platsen med koordinater (x, y) eller upk-system. Minlgeskarta (minlgesorientering) utarbetas med std av minprotokoll och vriga minlgesorienteringar samt snds till din chef. Kartan vidarebefordras till andra enheter som kommer att rra sig i omrdet.
Minlgeskarta 1:50 000
Minlgesrapport (exempel)
Fltarbeten
339
Beteckningar p minprotokoll, skiss och lgeskarta

Benmning Svenska tecken Internationella tecken
Skrad Oskrad
Frberedd frstring (passage mjlig) Utfrd frstring Planlagd frstring. Exempel: Planlagd brofrstring Frberedd frstring Utfrd frstring Landminering oknd typ Stridsvagnsmina tryckutlst Stridsvagnsmina fullbreddsverkande Stridsvagnsmina med rjskydd Frsvarsladdning 2
2
PL
Fordonsmina Provisoriskt fordonsrjningsskydd Rjningsskydd Avstndslagd Sidverkande fordonsmina Exempel: Fordonsmina 13 Trampmina Trdmina Larmmina Verkansomrde Minerat omrde Antal HIND = Hindrande FRDR = Frdrjande STR = Strande AVST = Avstndslagd Minlinje Minruta
R
13
200 M M HIND M M
M M M M
Avstndslagd trampminering Avstndslagd stridsvagnsminering Avsprrning, minvarning
340
Fltarbeten
Fltarbeten
341
Minprotokoll bestr av en blankett med tv sidor, Sammanstllning ver minflt och Minlinje minruteprotokoll. P skissen kan hel minering eller enskild minruta redovisas. Antal och typ av minor, mintndare, rjningsskydd och minrutor frs in p sidan Sammanstllning ver minflt. Minrutor och minlinjers lge i terrngen redovisas p skiss.
342
Fltarbeten
Sprrning, blockering och frstring

Fr att frsvra eller hindra fiendens framryckning kan man vidta tgrder i frdrjande syfte, t ex sprrning, blockering och frstring.
Sprrning
En sprrning ska tillflligt kunna hindra fienden frn att anvnda en vg eller anlggning. Sprren ska kunna tas bort inom en tid som din chef anger. Vgen eller anlggningen ska drefter kunna anvndas igen utan reparationer.
Exempel p sprrar
Taggtrd, spanska ryttare, barrikader byggda av bilvrak, etc Mineringar som inte r rjningsskyddade
Sprrning av flygflt
Sprrspretor, flyttbara hinder och mineringar fr att hindra luftlandsttning p flygflt, ppna terrngpartier och hustak
Blockering
En blockering ska under en tid (ngra timmar eller dygn) hindra fienden frn att anvnda objektet. Det krvs kvalificerade reparationer och andra resurser fr att f vgen eller anlggningen i bruk igen.
Exempel p blockering
Mineringar med rjningsskydd Barrikader med rasmassor, sprngsten och gjutna hinder, frstrkta med jrnvgsrls och stlbalkar Ett omrde eller en del av en byggnad eller en anlggning lggs under vatten Rrliga broar lses i ppet/uppfllt lge genom att frstra terstllningsfunktionen, t ex motorn
Blockering av flygflt
Fltarbeten
343
Frstring
En frstring ska under lng tid (dagar eller mnader) hindra fienden frn att anvnda en anlggning, en frndenhet, en maskin eller ett transportmedel.
Exempel p frstring
Sprngning av broar, viadukter och trafikleder Sprngning av hamnar och flygflt Sprngning eller rivning av vg som kompletteras med s k pansargravar Rasering av byggnader Frstring kan kompletteras med mineringar. Vgavbrott kan ordnas med hjlp av vgbanksladdningar, vgtrumladdningar och slangladdningar. Dessa frs in och sprngs i vgtrummor eller srskilt frberedda sprngkammare/rr.
Frstring av flygflt
Vgtrumladdning
Sprngning av vgbank
344
Fltarbeten
Provisorisk slangladdning
En slangladdning kan tillverkas av din grupp.
Materiel Rekognosering
Sprngmne Byggplast Kraftigt dragsnre, fyra parter tjrad mrling eller liknande Pentylstubin Snren, tejp eller gummiband fr att hlla ihop slangen Mrkpenna Genomfringsstng
Ta reda p fljande: Avstndet mellan vgrenarna (vgbredden) =L Hjden frn trummans botten till vgbanan (vgbankshjden) = h Trummans diameter = d Trummans totala lngd = l Kan trumman frdmmas? Trumman ska helst frdmmas, dvs trummans bda ndar tpps till med fyllnadsmassor eller vatten, vilket gr att laddningens sprngkraft utnyttjas bttre och mngden sprngdeg kan d halveras.
Dra in laddningen mitt i trumman
Fr in laddningen
l L h
Vgtrumma beredd fr frdmning
Fltarbeten
345
Detonatorer och sprngdegsklumpar
Trumsprngning frbereds genom tillverkning av provisorisk slangladdning
Pentylstubin Detonatorer av tv sprngdegs- eller dynamexpatroner i bda ndarna p slangladdningar
Tillverkning
Med hjlp av ovanstende bestms slangladdningens lngd = l pentylstubinens lngd = (l x 2) + 5 m dragsnrenas lngd = l + 5 m laddningsvikt i kg per slangladdningsmeter = (se formel nedan)
Trumma med mindre n 1,3 m diameter: (85 % av Sveriges trummor har den diametern) Frdmd laddning: Kg/m = 2 x (h x h) Ofrdmd laddning: Kg/m = 4 x (h x h)
Vik plasten dubbel i ndarna och knyt om med dragsnret. Gr en markering p dragsnret som utvisar stopplget, dvs s lngt laddningen ska dras igenom trumman s att den centreras under krbanan. Laddningen frs igenom trumman genom att man fster laddningens dragsnre i en genomfringsstng och fr den igenom trumman till ngon som fngar upp den och sedan drar igenom laddningen. Om trumman r fylld med vatten som r strmt kan man fsta dragsnret p ett mindre snre som binds fast p en flytkropp och lta den flyta igenom trumman. Provisoriska slangladdningar kan frberedas utifrn mtten p de vanligaste typerna av trummor och vgar. Mrk laddningarna med den totala sprngdegsvikten och laddningens lngd. Vid behov kan ngra slangladdningar med mindre laddningsvikt anvndas i en och samma trumma.
Om vgbanken r tjlad med mer n 0,5 meter frdubblas laddningens vikt. Lgg sprngmnet jmnt frdelat utmed laddningen p plasten. Var noga med pentylstubinen och akta den fr vta. Gr en gla med knop innanfr den yttersta bunten med sprngdeg i slangladdningens bda ndar. Ta ut stubinen genom plasten. Rulla in laddningen s hrt som mjligt i plasten samt bind eller tejpa ver varje patronbunt.
346
Fltarbeten
Jgarladdning
Vid verfall kan man sprnga fordon, signalmateriel, ammunition, drivmedelsupplag m m
Dubbel jgarladdning
1 kilo sprngdeg (8 sprngdegspatroner) delas upp p tv lika stora laddningar. Sprngdegen formas till en 2 cm tjock Tv sprngpakaka troner apteras p tv lika lnga krutstubiner och tas med separerade frn laddningarna
med t ex jgarladdningar. Laddningarna grs i ordning i frvg.

Enkel jgarladdning
Hopvikt tejp 2 m pentylstubin
Knopad pentylstubin inbakad i laddningen
Sprngpatron Krutstubin
Linda tejpen runt handleden 3-5 m lng pentylstubin knopas i bda ndar och bakas in i kakorna, med en nde i vardera Fst laddningens bda kakor vid sprngobjektet, anslut sprngpatronerna och tnd
Sprngpatroner surrade med tejp
Vik frst nden p tejpen
Krutstubintndare. Komplettera tndare med en dragknopp fr att underltta dragningen
Frsvarsladdning
Frsvarsladdning 21 och 22 r vapen som verkar genom riktad splitterverkan (stlkulor). De anvnds som syftvapen och utlses frn den egna stridsstllningen med dragtrdsutlsning eller med elutlsning. Frsvarsladdningen fr inte anvndas s att man spnner upp snubbeltrd eller liknande och drigenom frlorar kontrollen ver avfyringen. Vapnet betraktas d som en truppmina och Sverige har frbundit sig att inte anvnda sdana.
Riskomrde fr splitter 120
50m Mlomrde 60
400 m
Siktlinje 50 m
0-10 m Ej egen trupp inom detta omrde 10-20 m Trupp i splitterskydd
20-50 m Liggande trupp med hjlm vnd mot minan, om inte risk fr stenkast eller dylikt freligger
Riskomrden i krig fr frsvarsladdning 21/22
Fltarbeten
347
Sprngkort
Sprngkortet anvnds fr berkning av laddningsvikter med militr sprngdeg enligt fljande exempel: Sprngning av tr med 30 cm diameter. G in i tabellen under sprngfreml och leta upp nummer 1. Tr.
Flj skalan till hger som rknas i cm till siffran 30 (trets diameter). Flj sedan tabellen rakt upp s att laddningsvikt (L) i kg/m kan avlsas. I detta exempel ges vrdet ~0,625 kg/m.
348
Fltarbeten
Minspaning och minrjning

Utvecklingen inom minutlggningstekniken r intensiv. Frutom att speciella minutlggningsfordon kan lgga ut minor p eller i marken kan minor avstndslggas med minkastare, artilleri, helikoptrar och flygplan. Minor som kan avstndslggas r fordonsminor, stridsvagnsminor, men ven av truppminor. Truppminor har av flera stater avskaffats och frbjudits, bl a Sverige. Du och ditt frband mste trots det kunna hantera en situation d frbudet vertrds. Du kan ocks hamna i en konflikt dr lnder som inte skrivit under avtalet deltar. Du kommer drfr under din utbildning att va hur man skyddar sig sjlv och andra mot truppminor.
Det r frbjudet fr svensk soldat att tillverka hemmabyggda minor.
Bland de farligaste minorna hr dock hemmabyggen, dvs minor som tillverkats i flt och som bestr av varierande material.
Olika spridningsstt av avstndslagda minor
Fltarbeten Fltarbeten
349
En mina kan utlsas genom att man trampar eller kr p den gr p en uppspnd eller lst liggande utlsningstrd passerar ver eller nra den med metall passerar med ett fordon som avger motorbuller passerar med trupp eller fordon som avger vrme anvnder en tndanordning (direkt eller fjrrutlst) frn stridsstllningen lyfter upp den eller p annat stt rubbar den ur sitt lge (rjningsskydd) lyfter material som frstminerats genom avlastningsmekanismer eller trdar Minor kan frses med ett rjningsskydd. Det innebr att de inte kan rubbas utan att detonera. Angriparen kan ocks blanda stridsvagnsminor och fordonsminor med truppminor och p s stt frsvra rjning. En del minor har ocks s k autodestruktion, dvs de utlses efter en frutbestmd tid. Det innebr att de inte ligger kvar i all evighet och utgr hinder eller fara fr dem som placerat ut dem eller fr civilbefolkningen.
Exempel p utlndska minor
TMN 46 (stridsvagnsmina)
M75 (stridsvagnsmina)
MON 50 (truppmina)
Takverkande
Sidverkande
MON 200 (fordonsmina)
Bottenverkande Bandverkande
Minors olika verkan
PGMDM (fordonsmina)
350
Fltarbeten
Du mste ocks se upp fr granater, bomber och raketer som inte har exploderat, s k blindgngare. Dessa kallas ocks fr OXA (oexploderad ammunition) och ska betraktas som rjningsskyddade minor med autodestruktion. De ska rjas av speciellt utbildad personal.
HB 876 (fordonsmina)
Truppminor
Truppminor anvnds inte lngre av Sverige eller mnga andra stater. Det finns dock fortfarande stater som anvnder eller lagerhller olika typer av truppminor. En truppmina kan dessvrre ocks ltt tillverkas i flt. En truppmina r frmst avsedd att verka mot oskyddad trupp och den kan utlsas genom att man trampar p den eller gr p en trd som fr minan att detonera. En trampmina grvs ner och maskeras eller slpps ner (avstndslggs) med hjlp av artillerigranater, helikoptrar och flyg. Trampminor r avsedda att enbart skada genom att foten eller benet sprngs bort. En trdmina verkar genom att den detonerar och slungar ut splitter eller stlkulor. Trdminan placeras p trd eller grvs ner i marken. Drefter fster man snubbeltrd frn minan till trd eller andra fstpunkter. Trden kan sitta i midjehjd eller i fothjd. Minan utlses genom att man snubblar p trden och drigenom drar ur en utlsningssprint i minan. Vissa minor kan utlsas genom att man klipper av trden och drigenom utlser tndaren genom avlastning!
PFM 1 (truppmina)
AT 2 (stridsvagnsmina)
Hoppmina (truppmina)
POM 2S (truppmina)
Vissa trdminor fungerar genom att ngra slaka trdar kastas ur minan och om man trampar eller p annat stt berr ngon trd med tillrcklig kraft s utlses minan. Denna typ av minor kan avstndslggas med artillerigranater, helikoptrar och flyg. Nedgrvda trdminor fungerar genom att frst hoppa upp 11,5 meter och drefter detonera. Dessa minor kallas hoppminor.
M67/M72 (truppmina)
Fltarbeten
351
Allmnna tgrder fr att undg minor

Fienden minerar frmst dr han tror att vra frband kommer att ta sig fram eller ta skydd. Var frsiktig och leta systematiskt. Titta p marken och p buskar, trd, etc. I terrngavsnitt dr strider dragit fram r risken fr minor strre. Se ven upp fr minor som lagts ut av vra frband minprotokoll eller varningsanordningar kan ha frsvunnit. Fr att minska risken att du gr p en mina gr du s hr: Rr dig s mycket som mjligt p hrd mark, dvs asfalt, hrdpackad grus eller p stenar. Rr dig inte i terrngen i ondan stanna i nrheten av din grupp. Framryck i framfrvarandes fotspr och mellan samma trd. Vidta frebyggande tgrder.
Ingen hopklumpning begrnsa minans skadeverkan!
Rr dig p hrda ytor
Om ngon i gruppen skadas av en mina rusa inte fram direkt ty d riskerar ni att f fler skadade! Behll lugnet och pika er fram metodiskt. Var snabb men noggrann!
352
Fltarbeten
Frebyggande tgrder mot avstndslagda minor vid egen gruppering

Stt tak ver tltingng. Ordna med ryggstckning av fordon. Fst linor i maskeringsnt. Anvnd ruska med draglina fr utlsande av trdminor. Fst vajer i trd, stolpar och dylikt fr lyftning av mintrdar. Rensa gngstigar och andra strk inom grupperingsplatsen. Tck materiel med presenning. Frdela minrjningsmateriel. Kontrollera samband inom grupperingsplatsen. Gruppera om mjligt inomhus. va minspaning och minrjning! Om ditt frband ska verlmna omrdet eller mineringen till ett annat frband verlmna d minprotokoll, minlotsinstruktioner och dokumentation p rjda eller delvis rjda mineringar. Var noggrann och tydlig!
Maskera om mjligt fordon, farkoster och materiel s att maskeringsnten (maskeringsmaterialet) kan dras av. Nr maskeringsntet/materialet nr marken dras det till skyddsstllningen i syfte att rja mintrdar/minor mellan fordonet och skyddsstllningen
Frn truppens uppehllsplats till respektive fordon dras ett snre. I den nden som slutar vid fordonet fsts en ruska. Vid behov kan ruskan dras till uppehllsplatsen
Fltarbeten
353
Frebyggande tgrder mot minor under fordonsmarsch

Frdas du i fordon gller samma principer som nr du rr dig till fots. En stridsvagn eller pansarbandvagn klarar dock verkan frn truppminor. Fr att minska verkan av minor som utlses under fordon kan du frstrka skyddet med sandsckar i botten och ovanfr hjulhus. Sitt p kroppsskyddets baklapp fr att minska risken fr splitter i bakdelen. Stridsluckorna br, om lget i vrigt tillter, vara ppna fr att minska tryckverkan inne i pansarfordonet.
Terrngbil med frstrkt golv
Materiel och metoder fr lokalisering och oskadliggrande av minor

Du och din grupp kan f i uppgift att minspana. Minspaning sker mot avstndslagda mineringar genom visuell observation fr att upptcka friliggande minor, mintrdar, snubbeltrdar och sm fallskrmar att mintrdar och snubbeltrdar lokaliseras med hjlp av lina med kasttyngd. Observera risken fr att minorna utlses d mindragg/kastsp anvnds att minsp anvnds frs lngs och i kontakt med marken hrselobservation minor autodestrueras genom detonationer minhundpatrull Minspaning mot platslagda mineringar r mer krvande och tidsdande. Lokalisering av platslagda minor sker genom visuell observation fr att upptcka friliggande minor, mintrdar, snubbeltrdar, sidverkande minor eller terrngfrndringar som tyder p maskerade eller nedgrvda minor minpikning i marken efter nedgrvda minor
Minspaningspatrull kan vara utrustad med minhund
Tnk p att minorna kan autodestrueras ven nr just du r i minans nrhet!
Foto: Kristofer KS Sandberg
354
Fltarbeten
att anvnda minskare som upptcker metall att mintrdar och snubbeltrdar lokaliseras (och eventuellt oskadliggrs) med hjlp av lina med kasttyngd eller minsp minhundpatrull Om du ftt i uppgift att hitta en minfri framryckningsvg s br du frmst frska att hitta en vg, stig eller hrd markyta som r fri eller kan frilggas frn minor. Minspaning i grsbevuxen terrng och p mjukt underlag r tidsdande och innebr hg risk. Det krvs ibland att man genom rjning faststller om det man upptckt verkligen r minor, oexploderad ammunition (OXA) eller substridsdelar. En minspaningspatrull br utrustas s att den kan verg till minrjning. Undvik minspaning i mrker s lngt som mjligt.
Minspaningspatrull
En minspaningspatrull indelas i minspaningstter. De bestr av ttkarl medhjlpare med materiel chef med sambandsmedel, extra ammunition samt sprngoch tndmedel Vid minspaningspatrullens tersamlingsplats finns sjukvrdare och sjuktransportfordon signalist som upprtthller samband till hgre chef och minspaningstterna avlsningsmanskap Vid tersamlingsplatsen ska personalen kunna rasta och behlla sitt stridsvrde genom utspisning och vila. tersamlingsplatsen ska grupperas i skydd frn minspaningsterrngen. Vid tersamlingsplatsen ordnas upplag fr spanings-/rjningsmateriel inklusive sprngoch tndmedel. Fre utgende vidtas tgrder enligt RASSOIKA, se kapitlet Patruller.
Fltarbeten
355
tersamlingsplats
Minspaningstt
Metoder vid minspaning
Spaning utfrs frn en observationsplats. Drefter framrycker patrullen (under fortsatt spaning och frsiktighet) lngs avspanad strcka till en ny observationsplats. Spana efter minor p vg, strk och hrd mark mintrdar som fastnat i trd eller buskar minor i vegetationen minsprt som sticker upp frn marken eller grset sidverkande minor p trd eller p stativ i terrngen vid sidan av vgen eller strket granris eller annan tckning p vg eller strk tecken som tyder p nedgrvd/maskerad minering, t ex grsflckar som avviker frn omgivningen, t ex gulnat grs
Minor kan upptckas genom observation frn stridfordon anvnd kikare!
356
Fltarbeten
hjulspr eller plogfror ver flt eller ker uppskurna och ter nedlagda torvor upphjningar eller gropar i terrng som annars r jmn trampspr efter tillplattning av jord efter mineringsarbeten uppkastad jord nedstuckna pinnar, kvistar eller andra markeringar p marken
Tnk efter var du sjlv skulle minera. Var misstnksam och frsiktig!
markeringar p trd, buskar, hus eller stolpar kvarglmda frpackningar eller annat material frn minemballage Finns ngot splitterskyddat fordon sker spaningen uppsuttet. Spaning frn ett oskyddat fordon sker uppsuttet tills den frsta (misstnkta) minan upptcks. Drefter vergr spaningen till fots. Anvnd om mjligt tv fordon. Ett fordon str p observationsplatsen, dr sjukvrdare finns och dr samband till hgre chef kan upprtthllas.
D (misstnkt) mina upptcks
Gr halt p patrullen. Stt ut stoppost s att inte bakomvarande enheter fortstter in i mineringen. Rapportera till hgre chef. Agera enligt de order och riktlinjer du ftt, dvs vlj ny vg eller identifiera minan p hll faststll riskavstnd och fresl metod fr oskadliggrande och/eller rj en 75 cm bred gng fram till objektet (splitterskyddat fordon kr) s att identifiering av minan kan ske och/ eller oskadliggr minan t ex genom beskjutning (se avsnittet Oskadliggrande av minor).
Fltarbeten
357
D man faststllt att det r en minering: Rapportera till chefen om mintyp, utbredning, etc. Stt upp ndvndiga varningsanordningar. Fortstt med uppgiften (spaning eller rjning).
tgrder fr att varna och orientera

Orientera egna soldater och frband. Varna civilbefolkningen. Stt ut poster (om uppgiften tillter) tills annan order kommer. Stt ut varningsanordningar som kan fungera under lng tid. Varningsanordningar stts ut 100 meter framfr mineringen vid de vgar, stigar och strk som leder in till mineringen. Varning vid en vg ska kompletteras med varningsanordning 100 meter in i terrngen p bda sidor av vgen.
Svensk minvarningsskylt
Markering av minerat omrde kan ske med mineringsband, skyltar, mlade linjer m m
Exempel p utlndsk minvarningsskylt
358
Fltarbeten
Rapportering
Rapportera alltid nr fientlig minering upptcks nr minspaning pbrjas och avslutas nr minrjning pbrjas och avslutas enligt din chefs bestmmelser Rapporten br innehlla tid och plats fr ptrffad minering mineringens typ och bedmt antal minor mineringens yta spridningsstt och spridningsriktning uppgifter om utlsningsstt tgrder som utfrts eller planerats eventuell frsening med anledning av mineringen dokumentation, t ex skiss eller foto p mineringen
7 S
Anrop: Stund: Stlle: Styrka: Slag: RL frn BR Kl 1000 Vgsklet 400 m SV BULLTORP Nedgrvd maskerad minering. Oknt antal Blandad med stridsvagnsminor, typ TMN 46, och truppminor, typ M72. Stridsvagnsminorna frsedda med avlastningsfrst (BR) Vi rjer genomgngsspr fr stridsfordon. Bedms vara klart kl 1130. Minlots mter vgsklet VN frn CN Kl 1520 Upk 12, SV 1 100 m Avstndslagd minering, radie 400 m Stridsvagnsmina AT 2 samt minor av oknd typ (CN) Vi har satt ut minvarningsband p ingende vgar och strk. Polaroidfoto p oknd mina snt med ordonnans till VN. Vi fortstter mot upk 15
Sysselsttning: Symbol: Sagesman: Sedan:
Anrop: Stund: Stlle: Styrka: Slag: Sysselsttning: Symbol: Sagesman: Sedan:
Lantmteriverket
Fltarbeten
359
Minrjning
Minrjning utfrs fr att vi ska kunna rra oss lngs de vgar, strk eller terrngpartier som vi behver fr att kunna genomfra vr verksamhet. Ibland krvs minrjning fr att vi ska kunna f ut personal eller materiel som blivit inminerade. Vra frband kan ocks bli utsatta fr avstndslggning av minor genom artilleri eller flyg och det kan d krvas rjning fr att vi ska kunna ta oss ur omrdet eller fortstta med vra uppgifter p platsen. Minrjning r svrt. Det krver mycket trning, tlamod och inte minst noggrannhet. Val av metoder styrs av mintyp, din utrustning och din skyddsniv. Tnk p att rja avstndslagda minor p ett avstnd om minst 50 meter frn din gruppering om du mste stanna kvar. De flesta avstndslagda minorna r frsedda med autodestruktion, vilket innebr att de kan detonera nr som helst och slunga ivg splitter. Personal som minspanar eller minrjer br stridsutrustning. Hjlm brs ptagen och personalen br beroende p tillgng kroppsskydd och kikare. Lttnader i kldsel sker p chefs order.
25 m
Rjning av platslagd minering hll avstnden!
Ta med trdgrdsutrustningen vid mobilisering Fljande utrustning kan anvndas fr att underltta minspaning och minrjning: Aptertng Trdgrdssax Trdgrdsspade Trdgrdssg Kniv eller bajonett
Vid minrjning
Upptrd frsiktigt och rr dig enbart p mark som underskts. Ha inte mer personal i riskomrdet n ndvndigt. G aldrig fram till en upptckt mina utan att frst underska vgen dit. Lyft aldrig upp eller rubba en mina den kan vara frstminerad eller ha rjningsskydd. Arbeta aldrig mer n en man vid samma mina. Metallskrot som upptcks med minskare br plockas bort fr att underltta senare rjning. Var koncentrerad. Vila om du blir trtt eller oskrpt. Minrjare br arbeta hgst 30-45 minuter i strck.
360
A-sida
Fltarbeten
5 cm
B-sida
Lngd p pikmallen 75-80 cm
Minpiken (omagnetisk) ska anvndas med stor frsiktighet eftersom ngra hektos belastning kan utlsa en mina. Stende pikning ska undvikas eftersom man trycker fr kraftigt och med smre precision och knsla. Saknas minpik kan ett annat spetsigt freml anvndas, t ex bajonett eller kniv. Pikmall kan anvndas. Lngden br vara 7580 cm med markeringar var 5:e cm. Markeringarna ska p de olika lngsidorna vara frskjutna s att piksticken blir mer heltckande.
7-8 cm
Minpikning
Kastsp med spiralfjder anvnds genom att man kastar i tnkta framryckningsvgar eller mot misstnkta platser. Spiralfjdern r tnkt att greppa i mintrdar eller snubbeltrdar och p s stt utlsa minorna. Lina med kasttyngd kastas mot misstnkta platser. Drefter dras tyngden mot skyddet s att tyngden kan haka tag i mintrdar och utlsa minan.
Kastsp med spiralfjder
Personalen ska vara i skydd vid kast och invevning.
Lina med kasttyngd
Fltarbeten
361
Arbeta lugnt och med precision
Minsp utan trd
Minsp utan trd kan anvndas fr att upptcka mintrdar eller snubbeltrdar. Anvnd en tunn vidja som skalas trvit ca 30 cm. Vidjan frs lngs marken, och p s stt kan man upptcka mintrdar p marken eller snubbeltrdar ovanfr marken. Minskaren r ometallisk och anvnds fr att hitta dolda minor. Den r elektrisk och reagerar p metallfreml. Skningen sker genom lugna, svepande rrelser, ca 5 cm ovanfr marken. Fre skningen ska skarens kalibrering kontrolleras. Detta grs genom vningsskning p en iordningsstlld vningsplats.
Tnk p att minskaren inte kan hitta ometalliska minor.
Minskare
362
Fltarbeten
Minor p vgen kan beskjutas med ksp eller utsas med hjlp av kastsp med spiralfjder
Pentylstubin med kasttyngd kan anvndas genom att man kastar ut den och sedan tnder stubinen med sprngpatron s att den detonerar och sprnger av mintrdar. Beskjutning med eldhandvapen och kulsprutor r ocks en metod fr att oskadliggra minor. Minorna kan d fs att detonera eller sls snder och bli obrukbara. Metoden r mest anvndbar mot minor som ligger p hrd mark, dr de r ltta att upptcka.
Blomkruka som sprngplatta
Konladdning
Tnk p att det kan vara svrt att faststlla om minan har gjorts obrukbar genom beskjutning.
Sidliggande laddning
Sprngning av minor sker d dragning eller beskjutning av minor inte gr att anvnda eller som komplement till dessa metoder. Sprngning utfrs med sprngplatta laddning vid sidan av minan laddning p minan (i undantagsfall)
Plggsladdning
Laddningen ska best av 0,25 kg sprngdeg vid truppminor och 0,5 kg vid stridsvagnsminor.
Fltarbeten
363
Dragning sker genom att man fr hand krokar i, lgger en snara om eller p annat stt fr minan eller trden att rra sig vid drag i linan. Minan ska vlta och/eller flytta sig minst 0,5 meter fr att rjningsskydd eller frst ska utlsas. Rjningspersonalen ska befinna sig i ett fullgott skydd p minst 25 meters avstnd fr trupp- och fordonsminor, respektive 50 meter fr stridsvagns- och splitterminor d dragning sker.
Tnk p!
Minor kan vara frsedda med rjningsskydd med avlastningsfunktion bde p sidan och under. Beakta risken med RSV (riktad sprngverkan) d minor vlts. Beakta krokens tyngd d den fsts i snubbeltrdar. En nedgrvd stridsvagnsmina krver stor dragkraft fr att rubbas.
Minbrytning
Minbrytning syftar till att snabbt stadkomma en eller flera passager genom ett minflt. Minbrytning kan ske med minrjningsaggregat eller minvlt p stridsfordon, amrjskopor p pansrade hjullastare, minrjningsormar eller som manuell rjning till fots.
Stridsvagn med minvlt
364
Frlggning
KAPITEL
Frlggning
Frlggning
365
Frlggning
Markstridsberedskap Larmfrlggning Stridsfrlggning Ingende i frlggning Frlggningsarbeten Eldpost Frsvar av frlggning Olika typer av frlggning 366 366 367 368 370 374 376 378
Fr att bibehlla ett hgt stridsvrde grupperar frbandet fr frsvar och ordnar en frlggning. Frlggningen kan ordnas p mnga olika stt beroende p vilken stridsberedskap som gller och var frbandet grupperar. Mesta mjliga vila skapas om du och ditt frband arbetar in rutiner fr att lsa frlggningsarbetet.
366
Frlggning
Markstridsberedskap
Fr att kunna upprtthlla ett hgt stridsvrde mste ditt frband vrda sin utrustning och f ordentlig vila. Vila sker i regel i frlggningen, vilket sker antingen i tlt (bivack) eller inomhus (kvarter). Frlggningen ska vara s skyddad och bekvm som mjligt. ven under vila kan frbandet rka i strid. Frbandet grupperar drfr frst fr frsvar av stridsstllning och ordnar drefter fr vilan. Dock mste alltid delar av frbandet vara stridsberedda. Hur stor del bestmmer chefen genom att ange markstridsberedskapsgrad och den tid inom vilken de som vilar ska vara stridsberedda.
Antalet minuter anger inom vilken tid frbandet ska kunna inta markstridsberedskap 1. Tid 15 minuter 16-30 minuter > 30 minuter Innebrd Utrustning fr inte tas av larmfrlggning Ytterplagg och kngor fr tas av All utrustning fr tas av
Markstridsbered- Innebrd skapsgrad 1 2: xx minuter Hela frbandet ska vara stridsberett Halva frbandet ska vara stridsberett Chef eller stllfretrdare ska vara stridsberedda Personal ska finnas fr bevakning och tunga vapen ska vara bemannade (fast eld) Personal ska finnas fr bevakning
3: xx minuter
4: xx minuter
Exempel: Stridsberedskap 4: 30 minuter
Larmfrlggning
ven under vila mste frbandet mnga gnger ha hg beredskap. Delar av frbandet vilar d i larmfrlggning. Larmfrlggning gller fr frband som inom hgst 15 minuter ska vara beredda fr strid eller annan verksamhet, t ex frflyttning. Om tlt anvnds vid larmfrlggning ges ibland en annan pluton i uppgift att riva dessa om larmet gr. Larmfrlggning frekommer vid larmstyrka frlggning i motstndsnste, dr stridsknning kan vntas inom kort vila i jgarbas eller liknande inom fiendens omrde Du ska vara pkldd ha vapen och utrustning nra till hands ha packat och lastat s lngt det gr
Stridsberedda inom 15 minuter.
kunna starta omedelbart
Frlggning
367
Stridsfrlggning
Har ditt frband stridsknning blir det ofta dligt med vila. Man ordnar emellertid ven d, om det gr, ngon form av frlggning stridsfrlggning. Vid stridsfrlggning vrdar och vilar ngra man i taget i eller nra stridsstllningarna, skyddade av kamraterna. Din pluton kan frlggas i anslutning till stridsstllningarna, t ex i tlt, skrmskydd, stridsvrn, skyddsrum, byggnader eller stridsfordon. Nr frbandet r grupperat fr strid fr bara de soldater vila som kan undvaras utan att stridsberedskapen frsmras. De som vilar ska kunna vara stridsberedda med kort varsel och mste drfr uppehlla sig i eller nra stridsstllningarna. Om inte annat gller ska de vara fullt pkldda samt ha vapen och vrig utrustning nra sig.
Kvarter
Tlt
P eller i stridsfordon
Skrmskydd
Exempel p stridsfrlggning
Vrn
368
Frlggning
Ingende i frlggning
Ofta gr ditt frband in i frlggning d det r mrkt. Utnyttja d mrkret till din frdel genom att arbeta snabbt, tyst och vanemssigt s att frlggningen inte rjs av ljus och buller. Eftersom fiendens frband kan upptcka oss med bildfrstrkare och andra mrkerobservationshjlpmedel mste du upptrda lika dolt och skyddat som vid dagsljus.
Ljus rjer mer n ljud.
fordonsplatser, sov-/tltplatser och poststllen. Fordonen krs in p fordonsplatserna och maskeras. Gruppcheferna hmtar sina grupper, tilldelar eldstllningar, elduppgifter samt klarar ut skjutgrnser. Eldstllningarna grs i ordning. Grupperna hmtar sin frlggningsmateriel och ordnar frlggning (reser tlten). Ved, slanor, granris o dyl hmtas p annan plats enligt plutonchefens bestmmande. Bevakning och eld samordnas mellan plutonerna. Nr eldstllningarna och frlggningsarbetena r klara var plutonchefen sin pluton i frsvar av stridsstllningar. Sambandet med posterna kontrolleras.
Plutonens frlggning ordnas i regel s hr: Vid ankomst till frlggningsplatsen lmnar gruppen omedelbart vgen s att vriga grupper inte hindras. Stllfretrdande plutonchef stter ut tillflliga poster fr att skydda ingendet. Plutonchefen med gruppcheferna rekognoserar gruppernas stridsstllning samt
Arbeta snabbt och med rutiner fr att f lngsta mjliga vila
Frlggning
369
Vid plutonen mste man se till att avstndet mellan fordon, fordonsgrupper och tlt r minst 30 meter fr att minska srbarheten vid beskjutning eldstllningar fr varje man ordnas i anslutning till sovutrymmen (tlten) elden frbereds och samordnas genom tydliga elduppgifter och skjutgrnser s att man undviker vdabeskjutning i mrker
gruppchefen leder och kontrollerar fortlpande vrd av vapen, sambandsmateriel, fordon och vrig frbandsutrustning gruppchefen kontrollerar att kldsel och vrig personlig utrustning r ordnad s att beordrad strids- och marschberedskap kan hllas
30 m
Pluton Postering Stab Infartspost
Exempel p frlggningsomrde fr pluton
Pluton
Larmminering
Ordna fr chefen. Han har mycket att st i. De vanliga strapatserna delar han med dig men han ska dessutom leda striden, han har ansvaret fr frbandet och ska se till att allting fungerar. Han mste dessutom ofta fara ivg fr att f order eller fr att rekognosera
370
Frlggning
Frlggningsarbeten
Omfattningen av frlggningsarbetet beror p hur lnge frbandet ska vara frlagt p samma plats. Fljande fltarbeten utfrs alltid: Maskering av fordon och tlt.
Se till att du hugger i s att frlggningsarbetet gr snabbt och ditt frband fr vila! Skapa rutiner!
Igenlggning och maskering av ingende spr eller d det r mjligt skensprning. Skyddsgrop eller skyttevrn i anslutning till tltet. Larmminering.
Maskering
Det naturliga skyddet mot insyn frbttras genom maskering av fordon, tlt och spr. Flj maskeringsreglerna. Se srskilt upp med ljus, reflexer, rk samt spr som gr till och frn frlggningsplatsen. Ls mer i kapitlet Fltarbeten.
Eldstllningar
Skyttevrnen (skyddsgroparna) ordnas nra respektive grupps frlggning, helst i omedelbar anslutning till detta. Eldstllningarna r gruppens (tltlagets) stridsstllning. Eldstllningarna inreds och frsvaret frvas. Skerstll att du hittar din eldstllning ven d det r mrkt.
Larmanordningar
l fred gller srskilda skerhetsbestmmelser fr larmminor.
Larmanordningar underlttar bevakningen. De anvnds frmst i svr-verskdlig terrng
Frlggning
371
Fordon
Fordonen krs in (backas) s att motorn kommer under ngra trd. Maskera fordonet omedelbart. Gr om mjligt inga nya spr. Fordonet ska kunna kra ut snabbt utan att hindra eller hindras av andra fordon. D riklig nederbrd kan vntas lggs ris och slanor under hjul och band s att fordonet lttare kommer ut. Stridsfordon grupperas om mjligt s att de kan skjuta inom beordrat eldomrde utan att flyttas. Maskera fordonet s att det kan avge eld utan att maskeringen hindrar. r du frare ska du utfra daglig tillsyn p fordonet och ven utfra de punkter p srskild tillsyn som din chef bestmt. Ta hjlp av din grupp om s behvs. Ibland passeras teknisk plats d man utfr en snabb teknisk kontroll, reparerar smfel och fr reservdelar om ngot strre fel intrffat. Teknisk plats passeras vanligen innan man grupperar p frlggningsplats.
Stll fordonet s att det bde kommer i skuggan och dljs av trd och buskar
372
Frlggning
Flthygieniska anordningar
Kraven p hygieniska anordningar i flt ska tillgodoses s lngt lget tillter. De ska utformas med hnsyn till hur lng tid de kommer att anvndas. God hygien och t ex en fltdusch hjer frbandets stridsvrde. Genom uppfinningsrikedom, rutiner och en fungerande underhllstjnst kan man ordna det bra fr sig, ven i flt. Om frbandet ska vara 1-2 dygn p samma plats br man gra fljande. Vid tlten ska helst finnas mjlighet att tvtta sig i rinnande vatten. Om detta inte gr att ordna fr man ha vatten i krl och anvnda tvttfat. Det ska alltid finnas en grop fr spillvatten. Frvara tvttvatten i tltet under natten s att det inte r kallt p morgonen. Kan du inte f varmt vatten att tvtta dig i vrm vatten p kaminen eller i kokkrlet. En uringrop ordnas i anslutning till tltet. Den fr anvndas hgst tv dygn och lggs sedan igen. En latrin ordnas minst 75 meter frn frlggningen, kokplatsen och vattentkten. Kokgruppen ska ha en egen latrin avskild frn den vriga personalens. Toalettpappret vid varje latrin frvaras s att det inte blir bltt, t ex i en pltburk. Det mste ocks finnas mjlighet att tvtta hnderna samt finnas aska, sand, kalk eller jord att str ver efter varje toalettbesk. Det r angelget att latrinen skyddas fr insyn. Vgen till latrinen br i regel mrkas ut. Nr latrinen r fylld till 3/4 och ska lggas igen br man str ver klorkalk eller aska. Under alla frhllanden ska den tckas med jord eller grus, minst 0,25 meter tjockt.
Tvtta hnderna efter toalettbesk fre mltid
Uringrop ska mrkas ut
I fred gller andra bestmmelser fr latriner och avfall hr med ditt befl.
100 cm 150 cm 30 cm
Trdlatrin
Stnglatrin
Stlatrin
Frlggning
373
Vid utspisningsplatsen ska finnas krl med varmvatten fr handtvtt, diskning samt gropar fr sdant avfall som inte r brnnbart. Diska s fort du har tit.
Avfall ska samlas i srskilda behllare eller gropar som tcks igen
Ett odiskat kokkrl kan orsaka matfrgiftning
Vid lngre tid p samma plats ges efter hand bttre mjligheter till god hygien, t ex latrin med tvttanordning tunnor fr matavfall och sopor tvttstll tunna fr sopfrbrnning duschanordning
Avfall som r brnnbart eldas upp
Duschanordning
Tvttplats
374
Frlggning
Eldpost
Oavsett typ av frlggning ska eldpost avdelas d eldning sker. Frlggningschefen (gruppchefen) gr upp en eldpostlista. Eldposten ska kvittera p listan nr han brjar sitt pass. Kopia p eldpostlista verlmnas till plutonchefen.
Eldpost ska alltid finnas vid eldning.
Eldpostens uppgifter
Var fullt pkldd och ha vapnet nra till hands s att du omedelbart kan ta upp strid och skydda dina kamrater. Kvittera p eldpostlistan nr du brjar ditt pass. Sitt nra tlt- eller drrppningen och s att du har denna och tltspisen under uppsikt. Ha en hink eller liknande med vatten samt en ruska nra till hands fr att kunna slcka eld. Vid tltfrlggning ska du ocks ha en bajonett eller kniv fr att i ndfall kunna skra upp tltvggen s att kamraterna kan komma ut snabbt. Utanfr tltet ska det finnas en lng ruska s att du kommer t att slcka p tltets utsida. Ha en ficklampa till hands om tltlyktan slocknar.
Frlggning
375
Elda s att det blir lagom och jmn vrme hela tiden. Se till att sovande, persedlar, halm eller annat brnnbart inte kommer fr nra tltspisen. Tck ver sovande som kastat av sig klderna. Vid brand vck de sovande, frsk slcka elden och skr i ndfall upp tltduken. P verenskomna signaler frn posten utanfr eller vid verfall mot frlggningen vck snabbt och tyst frlggnings-/tltlagschefen eller tltlaget, slck tltlyktan och skydda drefter kamraterna medan de bestter stridsstllningen. Vck nsta eldpost (post) 5-10 minuter fre avlsning. Kontrollera att pgende eldpost kvitterar p eldpostlistan. Frst sedan han intagit sin plats fr du lgga dig. Fyll p termosar med varmvatten.
Vattenbegjut platsen fr kaminen vid omgruppering.
Se upp s att inte torra klder sjlvantnds d de hnger p tork!
Eldposten tar ner torra klder och hnger upp de blta som ej ftt plats
Anvnd tiden som eldpost till materielvrd, du mste dock ha ditt eget vapen eldberett
376
Frlggning
Frsvar av frlggning
Grupperna (tltlagen) frsvarar var sin del av frlggningsplatsen. Grnser och skjutriktningar mste klaras ut noga. Alla ska knna till dessa s att vdabeskjutning inte sker. Posteringar, bevakningspatruller och larmstyrka beordras av kompanichefen.
Frebyggande tgrder
Fljande regler gller i frlggningen. Arbeta tyst. Skramla inte med tltspisen eller bensindunkar. Sl inte i fordonsdrrar och luckor. Motorer fr inte rusas. Du mste kunna handskas med materielen i mrker utan att behva ljus. Vapen, hjlm och personlig skyddsutrustning ska du alltid ha med dig s snart du avlgsnar dig frn sovplatsen ven om du bara ska hmta granris, ved, mat eller vatten eller g till latrinen. Hll ordning p dina saker. Det r ltt hnt att ngon tar fel nr ni packar, srskilt vid snabbt uppbrott i mrker. Se till att stridsbltet/-vsten alltid r ihopsatt. Frvara allt som du inte anvnder fr tillfllet fst vid stridsbltet/-vsten eller i vskorna, fickorna, ryggscken eller trosspackningen. Ha alltid din utrustning packad nr du inte r i tltet. Ta reda p och tnk igenom hur du ska handla vid flyganfall, verfall och larm samt vad som gller nr frbandet ska bryta upp.
Vl frberedd medger snabba ryck!
Frlggning
377
Larm
Larm ges av poster och varnare enligt instruktion. Om mjligt larmas tltlaget tyst fr att inte vcka fiendens uppmrksamhet. Om det inte getts ngon annan order slcks tltlyktorna och stridsstllningarna bestts. Larmstyrkan samlas p utsedd plats. Dina tgrder vid larm: Behll lugnet. Bestt snabbt och tyst din eldstllning. Glm inte stridsutrustningen! Skjut p kommando eller d du tydligt kan identifiera att det r fienden. Skjut endast i anbefalld riktning. Om du r ordonnans eller ingr i patrull eller larmstyrka, var frsiktig och tnk dig fr nr du frflyttar dig. Har frlggningen rjts och ditt frband hamnat i strid var beredd p omgruppering.
Grupper och omgngar fr omgrupperas endast p plutonchefens order.
God elddisciplin = ingen risk fr vdabeskjutning av vra frband.
378
Frlggning
Olika typer av frlggning

Hur du ordnar din liggplats
Granris r det bsta naturmaterialet som vrmeisolering mot markytan. Du kan ltt gra en mjuk och fjdrande bdd av granris. Den br vara s tjock att du inte knner marken under dig nr du ligger. Bryt av grenar av granris och stick ner dem ttt i marken. Fyll p med ytterligare ngra lager granris tills du fr en fjdrande bdd. ven ris frn andra trd kan anvndas, liksom pappkartonger och liknande.
Ls mer i Handbok verlevnad.
Vid all vernattning utomhus r regeln: ha mycket under dig, lite p dig och mycket ver dig. Tag alltid av dig skorna, s att ftterna luftas. Vintertid bildas ltt kondens i kngorna som fryser till is och kan ge upphov till en lokal kylskada p ftterna. Du kan anvnda ryggscken och stoppa in ftterna i den eller i granris vid kyla. Snskyddet och locket p ryggscken kan du anvnda som frstrkning under dig. Tag ocks av dig vapenrocken, vindrocken och sndrkten och anvnd dem som liggunderlag och tcke. Under tcket bildas ett luftlager som vrms upp av kroppen. Drfr r det viktigt att du frsker ligga still, s att den uppvrmda luften inte frsvinner ut.
Omkullfallet trd
Tillfllig bivack
En tillfllig bivack br inte ta mer n en timme att bygga och drfr r det enklast att du utnyttjar de skydd naturen erbjuder. Det bsta skyddet r under en stor gran, som i regel r regntt. Du kan ocks finna skydd i bergsskrevor, under ett omkullfallet trd m m. Vintertid, d risken fr nederbrd r liten, kan tillfllig bivack t ex vara en liggrop i marken.
Mossa Ris
Vrmejacka som tcke Fosterstllning
Varma stenar nra kroppen
Under trdkrona
Frlggning
379
Skrmskydd
Skrmskydd byggs p en skyddad plats. Allt som behvs r granris eller regnskydd samt slanor och snren. Gr granrisbdden tjock. Lgg de grvsta kvistarna i botten och de mjukaste verst, s fr du bde bra skydd mot markkylan och en behaglig bdd att ligga p. Om lget medger s elda framfr skrmskyddet. Om det finns grova, torra stockar kan man gra en nying. En nying frbereder du genom att hugga upp spnor p insidorna. Tnd p vindsidan. En nying ger mest vrme men man kan ven elda i en tltkamin eller pltburk. Bra tndved r nver, spnor, stickor av torr barrved eller tunna, torra grankvistar. Ska skydd ordnas fr bara ngon timme sl dig ihop med ngra kamrater och stt upp ett vindskydd eller ett enkelt tlt med hjlp av regnskydden. Hur man gr beskrivs i SoldR Mtrl.
Med regnskydd, presenning eller en bit plast kan du ordna ett skrmskydd ensamma vargen
380
Frlggning
Tlt
En tltfrlggning (bivack) ligger vanligen i skogsterrng. ven i tt skog mste det naturliga skyddet frbttras med vrn och maskering. Hur man reser olika typer av tlt beskrivs i SoldR Mtrl. Tltplatsen vljs i skogsterrng p jmn och torr mark dr tltet kan dljas mot flygspaning. Tltppningen br vara vnd mot mitten av frlggningsplatsen. Om tiden rcker till och markfrhllandena r lmpliga s grvs tltet ner omkring en halv meter. Detta skyddar mot verraskande beskjutning d eldstllningarna inte hunnit besttas. Grv ett dike runt tltet om marken r fuktig. Ls mer i kapitlen Fltarbeten och Strid. Maskera innan tltet reses. Inred tltet praktiskt med bestmda platser fr materiel, ved och vatten. Frvara din utrustning vl ordnad bakom liggplatsen med vapnet nrmast tltduken. Stridspackningen frvaras samlad under tckning vid trossfordon, i eldstllningen eller upplastad. Skaffa ved och hugg upp s mycket att det rcker hela natten. Avgrnsa bdden frn tltspisen. Det avgrnsade omrdets storlek anpassas efter hur lttantndligt materialet i bdden r och hur begrnsningen r utformad. Innanfr begrnsningen lggs jord, sand eller sten. Gr bdden s tjock att den skyddar ordentligt mot markkylan. Granris eller halm r bst.
Inget brnnbart material fr finnas innanfr eldstadsbegrnsningen. l tltet fr du inte frvara andra brandfarliga saker n sdana som ingr i din personliga utrustning.
Ruska lng
Lykta Eldstadsbegrnsning Ficklampa Ruska kort
Kniv
Hink med vatten
Hll ordning och reda i tltet!
Frlggning
381
Frlggning i hus
Vid frlggning inomhus (i kvarter): Vlj stenhus fr att f ett bra skydd. Utnyttja kllaren och bottenvningen. Mrklgg fnster och ordna ljussluss vid ingngarna. Ordna liggplatser p golvet. Skaffa filtar, madrasser, sckar o dyl som du kan ligga p. Kan du skaffa granris eller halm har du ett utmrkt underlag. Frvara utrustningen bakom liggplatsen och ha alltid ditt vapen inom rckhll. Om fienden varit i huset se upp fr frstminor! Fordon och annan tung materiel stlls upp frmst i lador och uthus. Gr inte det s vlj en plats under stora trd eller i slagskuggan frn byggnader. Tnk p att skuggan flyttar sig med solen. Glm inte att undanrja hjul- och bandspr samt ordna skenspr.
Civil egendom ska behandlas s frsiktigt som mjligt. Eldfrberedelser och tgrder fr skydd fr vidtas p din chefs order. Plundring r frbjudet. Vid frlggning i bebyggelse mste man beakta att civila rr sig i omrdet. Eventuella mineringar ska mrkas ut med minlots och/eller varningsanordningar. Var vaksam fienden kan blandas med civilbefolkningen.
Personal
Anvisningspost eller postering
Fordon
Lgg igen spr efter fordon
Exempel p kvartersfrlggning
Larmminor Post Personal
382
Stridsvrde
KAPITEL
10 Stridsvrde
Stridsvrde
383
Stridsvrde
Stridsvrde Flthygien Psykisk prestationsfrmga Materielvrd Frebyggande tgrder vid kyla Ammunition Drivmedel Post i flt Teknisk tjnst 384 392 395 396 398 400 401 401 402
Den vlutbildade, enskilde soldaten kan klara sig bra tskilliga dygn utan fungerande underhllstjnst. ven frband kan fungera och lsa sin uppgift under en begrnsad tid, ven om underhllstjnsten inte fungerar i alla delar. Ganska snart kommer dock dessa frband att f snkt stridsvrde, s att de mjligen bara kan frsvara sig sjlva dr de r. Fr att frbanden ska fungera i krig behvs stora mngder frndenheter, t ex ammunition, drivmedel, livsmedel, sjukvrdsmateriel och reservdelar. Allt detta ska transporteras fram till frbanden. Stridsfordon och vriga fordon ska kunna brgas och repareras. Vapen, radioapparater och annat kan g snder och behver d repareras. Det r ven ndvndigt att kunna skicka och ta emot fltpost och att emellant f tillgng till ngon dagstidning.
384
Stridsvrde
Stridsvrde
Stridsvrdet r ett mtt p ett frbands frmga att lsa sina uppgifter. Stridsvrdet pverkas bl a av dina och dina kamraters kunskaper och frdigheter din och dina kamraters fysiska och psykiska prestationsfrmga
Ls mer i Handbok verlevnad
frbandets organisation och hur den fungerar utrustningens kvalitet och effektivitet tillgng p ammunition, drivmedel och frndenheter frbandets skyddsniv Mycket viktigt fr ditt frbands stridsvrde r ocks dina chefers ledarskap hur vl du och dina kamrater lyckas i striderna frbandsandan, dvs sammanhllning och vilja att lsa uppgifterna hur vl ni hanterar stress- och stridsreaktioner
Se till att du tar ditt ansvar fr att hlla stridsvrdet hgt!
Stridsvrdet frndras hela tiden. Genom planering, fungerande rutiner, engagemang och arbete kan dock stridsvrdet hllas hgt.
Chefens ledarskap r viktigt fr ditt frbands stridsvrde.
Stridsvrde
385
Fysisk prestationsfrmga
Varje idrottsman mste hlla sin kropp i god kondition om han ska kunna vinna. Fre en tvling vilar han ordentligt och undviker alkohol och annat som minskar hans spnst, snabbhet, uthllighet och frmga att tnka klart och reagera snabbt. Han laddar ocks upp med energirik mat och dryck fr att kunna utveckla maximal prestationsfrmga. Under tvlingen frsker han bibehlla vtskebalansen genom att dricka regelbundet. Detta gller ven fr soldaten i flt. Din och dina kamraters skerhet och liv kan mnga gnger vara beroende av konditionen och frmgan att i svra lgen tnka klart och reagera snabbt. Den fysiska prestationsfrmgan beror bl a p kondition hur vltrnad r du? vilolge hur utvilad r du? mat och dryck har du tit och druckit tillrckligt? kldsel har du rtt kldsel fr den milj och vderlek som du ska vistas i? hygien knner du dig ren och hller du infektioner borta? miljanpassning klarar du av att verleva i det klimat du vistas i?
Kondition
ven i flt mste man hlla igng styrke- och konditionstrning, dels fr att inte tappa orken, dels fr att hjlpa kroppen att f ut den spnning som byggs upp under psykiskt krvande frhllanden. Lagidrotter hjlper ocks till att svetsa samman gruppen och plutonen.
Ls mer i UtbR Idrott
386
Stridsvrde
Vila
Se till att prioritera smnen fr fordonsfrarna.
Smnbrist frsmrar kroppsfunktionerna och minskar tankeoch reaktionsfrmgan samt den psykiska motstndskraften. Smnbrist kar ocks mottagligheten fr sjukdomar. Det kan vara svrt att f vila och sova under fltfrhllanden. Se drfr till att utnyttja de tillfllen som ges. ven en kort vila p 15-20 minuter r vrdefull.
Har du bara en omgng torra klder ta p dessa nr du ska sova. Om du vet att du kommer att bli blt eller svettig ta p de blta klderna igen och spara de torra.
t, drick och ta p dig torra klder innan du lgger dig fr att vila. Du sover bttre om du r torr och mtt. Dessutom behver kroppen ett par timmar p sig fr att tillgodogra sig kost och vtska. Ta av kngor, stridsutrustning och uniform om lget tillter.
Mat och dryck
Fr att du ska klara hrda strapatser krvs att du ter regelbundet. Ju smre trnad du r desto mer beroende r du av fdan. Strvan r att du ska f frdiglagad mat och dryck frn en kokgrupp ngon eller ngra gnger per dygn. Under strid och frflyttningar kan det dock vara svrt att f fram frdiglagad mat. Vissa frband, t ex jgarfrband, mste i stor utstrckning frlita sig p konserver och frystorkad mat som medfrs eller finns nedgrvda i upplag.
Du mste ocks vara beredd p att frukosten mste tas mycket tidigt du sjlv fr laga din mat under dagen middagen kan komma vldigt sent ibland uteblir maten helt
Ibland mste du frlita dig p naturens tillgngar. Ls mer i Handbok verlevnad
Foto: Bjarne Svensson, FBB
Stridsvrde
387
En dagsranson av mat och dryck br best av

10-15 % proteiner
Ls mer i Underhllsreglemente Frplgnadstjnst del 2

50-60 % kolhydrater 25-30 % fett
Dessutom behver du 1,5-5 liter vatten. Vid srskild hrd belastning frbrukar kroppen 20 000-25 000 kJ/dygn (4 700-5 700 kcal).
388
Stridsvrde
Normalbehovet fr en fysiskt aktiv soldat som vistas utomhus i kallt klimat r ca 16 800 kJ/dygn. Jgarmltider och stridsmltider fr enskild tillagning innehller ca 17 000-20 000 kJ/dygn. Det mste finnas tillgng till kolhydrater om fettfrbrnningen ska fungera. Hjrnan och nervsystemet kan enbart anvnda kolhydrater som brnsle. Brist p blodsocker kar risken fr dliga beslut. Under strid och marsch kan en eller flera mltider ersttas av s k stridsmltid. Denna mltid bestr av en konserverad huvudrtt, brd och pulverdryck eller liknande. Vrm mltiden i kokkrlet s smakar den bttre, magen mr bra och dessutom slipper kroppen dsla energi p att sjlv vrma upp den mat du just tit. Varm mat r speciellt viktig nr du sjlv r frusen.
Jgarkk
Enmanskk
Komplettera med ytterligare vtska mellan mltiderna.
Frukost 2 dl varm dryck 4 skivor mjukt brd 2 frpackn margarin 4 skivor ost 3 dl havregrynsgrt 3 dl saftsoppa
Lunch 3 dl kttgryta m rotsaker 4 kokta potatisar (280 g) 4 dl saft 1 skiva hrt brd 2 skivor mjukt brd 1 frpackn margarin
Middag 175 g stekt falukorv 4 dl kokt pasta 4 dl saft 2 msk ketchup 2 skivor mjukt brd 1 skiva hrt brd 1 frpackn margarin
Kvllsml 2 dl choklad 4 skivor mjukt brd 2 frpackn margarin 30 g mjukost 1 skiva leverpastej
Exempel p hur mycket mat 16 800 kJ (4 000 kcal) och dryck innebr i volym och mngder. Dessutom tillkommer 1,5-5 liter vtska/dygn beroende p bl a aktivitet och klimat
Stridsvrde
389
Stridsportion 16 330 kJ (3 900 kcal)
Jgarportion 21 300 kJ (5 100 kcal)
Strids- och jgarportioner kan ha olika innehll beroende p vad som kan anskaffas. Din chef kan ibland bestmma att viss del av maten sparas som reservproviant. D fr du enbart ta upp den p order eller om du skiljs frn ditt frband.
Vtska
Under anstrngande fysisk aktivitet behver kroppen ca 4-5 liter vtska per dygn. ven klimatfrhllanden pverkar vtskebehovet.
390
Stridsvrde
Exempel p lmplig dryck: 1 liter vatten, 25 gram socker, 1 gram salt. Lite citron eller apelsin droppas i om det finns att tillg.
Frlorar man vtska motsvarande 2 % eller mer av sin kroppsvikt i vtska, minskas prestationsfrmgan med ca 20 %. Koncentrationsfrmgan och precisionen frsmras. Du trffar smre med ditt vapen och du fattar smre beslut. Frsk att starta aktiviteter med fyllda vtskedeper. Drick regelbundet, helst var 20:e minut. Kroppen kan ta upp 4 dl vatten var 20:e minut. Drick ven efter anstrngande fysisk aktivitet s att inte vtskebalansen rubbas. Nr du svettas frlorar du inte bara vatten utan ocks salter. Har du svettats kraftigt och lnge mste du kompensera detta genom att dricka ordentligt. Tecken p att vtskebalansen i kroppen hller p att rubbas r trst mrkfrgad urin huvudvrk trtthet pulskning vid vila illamende ingen aptit obehagsknslor kramp torra lppar och nagelband Tillfr du socker (kolhydrater) till vtska br koncentrationen inte verstiga 2,5 %. r koncentrationen hgre tar det lngre tid fr kroppen att ta upp vtskan. Om du sjlv mste skaffa vatten tnk p fljande: Koka vattnet i 2 minuter eller rena vattnet med vattenreningstabletter (Puritabs) flj tillredningsanvisningarna p frpackningarna. Undvik att ta vatten frn bckar som rinner genom bebyggelse, nra industrier eller vid jordbruk, eftersom det kan vara frorenat med kemikalier eller komma frn avlopp. Ta inte vatten som finns i diken, fordonsspr eller i vattenplar. Stillastende vatten och vatten vid vgar kan vara frorenat. Undvik vatten som r missfrgat eller som smakar konstigt, eftersom det kan vara otjnligt.
Dryck med koffein, t ex kaffe, te och Cola samt alkohol r urindrivande.
Du mste ven dricka ordentligt under kall vderlek ven om du inte r trstig eller upplever att du inte svettas.
lngsamt arbetsstt
Tnk p att vatten i vattenledningar under krig ltt kan frorenas p grund av att avloppsvatten blandas med dricksvatten. Koka vattnet om du r osker.
Stridsvrde
391
Undvik ytvattnet i sjar och vatten frn grumliga, igenvxta sjar eftersom det kan vara en gynnsam milj fr sjukdomsalstrande organismer. Undvik gamla brunnar vattnet kan vara frorenat. Drick inte saltvatten det kan torka ut kroppen. Brckt vatten kan ge diarr. Vatten frn sm tjrnar inne i myrmarker med gles blandskog av smtallar och smbjrkar r ofta anvndbart. ven om det r gulfrgat och har smak och svag lukt av humusmnen r det fullt drickbart efter rening.
Stenar Torv och kol blandat Vitmossa
Provisoriskt vattenreningsfilter anvnd en burk och gr sm hl i botten
Tnk p!
t regelbundet om mjligt var fjrde timme under vakenperioden fr att behlla mttnadsknslan. t samtliga mltider som erbjuds. Det r direkt fel att hoppa ver frukosten bara fr att man r fr trtt. Du missar 1/3 av dagsintaget vilket gr att du kommer att knna dig nnu trttare. t av allt som erbjuds vid en mltid mltiden r komponerad fr att tcka kroppens alla olika behov. t inte bara kttet eller korven du behver ocks de kolhydrater som finns i potatis, ris och pasta. t ocks det fett och margarin som tillhandahlls. t inte frusen eller kall mat utan att vrma upp den. Du kan ltt bli magsjuk. ven kall dryck br undvikas, framfrallt under kall vderlek. t ven om du inte r hungrig eller inte tycker om den mat som erbjuds du vet aldrig nr du fr mat nsta gng. Att laga och ta mat tillsammans ger gemenskap som r viktig fr ditt psykiska vlbefinnande. Spara lite mat, t ex brd (med margarin), s du har ett mellanml eller har ngot att ta om nsta mltid uteblir. Diska s fort du har tit innan matrester torkar fast. Ett odiskat kokkrl kan ltt orsaka matfrgiftning. Drick 1,55 liter vatten per dag, ven om du inte knner dig trstig. Rena allt vatten genom kokning eller med vattenreningstabletter (Puritabs). Hll drycken varm t ex genom att frvara vattenflaskan nra kroppen. Stda alltid efter dig lmna aldrig ngra spr till fienden.
392
Stridsvrde
Flthygien
Risken fr infektioner r alltid stor nr mnga mnniskor r samlade. Under fltfrhllanden kar riskerna. Det r drfr mycket viktigt att man r nnu mera noggrann med hygienen n normalt. Man mste stlla mycket hga krav p hygienen i och runt frlggningen. Flthygien innebr ocks att du mste se om dig sjlv. Du mste tvtta dig och borsta tnderna om mjligt varje dag raka dig om mjligt varje dag, annars sluter inte skyddsmasken lika ttt d du behver den. Passa p att raka dig innan du gr och lgger dig s att hudens fett terbildas nr du sover byt underklder och frsk tvtta dem d tillflle ges frrtta dina naturbehov p anvisade platser
Uringrop mrks ut
Hll hret kort! Raka dig! Hll hnderna rena! Borsta tnderna!
I kapitlet Frlggning kan du lsa om hur man bygger anordningar fr flthygien
Tvtta hnderna innan du ter och efter toalettbesk!
Tvtta armhlor!
Tvtta skrevet!
Rena underklder!
Rena strumpor!
Vrda ftterna!
Stridsvrde
393
Fotvrd
Tvtta ftterna ofta i kallt vatten, dock inte strax fre en lngre frflyttning till fots. Smrj in ftterna d och d med hudsalva. Fre en lngre fotmarsch br du tejpa ftterna p sdana stllen dr du ltt kan f skavsr. Byt strumpor en gng om dagen och dessutom vid rast under lngre frflyttning till fots. Torra strumpor minskar risken fr skoskav. Det r viktigare att strumporna r torra n att de r rena. Tvtta och torka blta strumpor. Smutsiga strumpor vrmer dligt. Kan du inte torka blta strumpor inomhus s stoppa dem innanfr fltjackan eller fltbyxan. r vdret soligt kan du hnga strumporna p ryggscken. De torkar ven vid minusgrader. Hindra inte blodcirkulationen genom att ha trnga skor och fr sm strumpor. Lossa sko- och byxremmarna om s behvs. Klderna fr inte strama runt knn, vader och vrister. Ta av skorna och massera ftterna grundligt minst en gng varje dag. Gymnastisera med trna och gr thvningar fr att hlla igng blodcirkulationen.
G aldrig med en fot som vrker eller r missfrgad.
Ordna ett golv i botten av vrnet s att du slipper st i vatten eller gyttja
Om ftterna blir avkylda under lngre tid minskar blodcirkulationen. Frst bleknar ftterna och blir skrynkliga och s smningom frsvinner knseln. Till slut svullnar de och smrtar mycket. Du fr s k kylfot (skyttegravsfot). Detta r farligt och kan i svra fall verg till vvnadsdd (kallbrand). Risken r strst nr man mste st i gyttja eller vatten under lng tid.
Gruppchefen ska kontrollera sina soldaters ftter d vdret r bltt och/eller kallt samt fre och under lngre frflyttningar till fots!
394
Stridsvrde
Vattenhygien
Allt vatten som anvnds till dryck, livsmedelshantering, disk, munhygien och inom sjukvrden ska filtreras och kloreras. Det tgr ca 20 l vatten per person och dygn fr matlagning, dryck, disk och hygien. Vid begrnsad tillgng kan under kortare tid (3-5 dygn) 5 l vatten per person och dygn rcka. Vattenrening vid frbanden utfrs genom att man filtrerar och klorerar vattnet. Till 100 l vatten tgr det 1 ml kalciumhypokloritpulver. Du kan rena ditt eget dricksvatten enligt fljande: Ls upp en vattenreningstablett (Puritabs) per 0,75-1 l vatten (fltflaska). Om vattnet r grumligt tas 2 tabletter. Skaka klorerat vatten och drick det frst 30 minuter efter klorering. Koka vattnet kraftigt i minst 2 minuter (mindre mngd fr omedelbar anvndning).
tgrder mot smittspridning

Om du misstnker att ngon r smittsamt sjuk s anml detta till din nrmaste chef och till plutonsjukvrdaren eller kompanisjuksktaren. I vntan p anvisningar frn hlsooch sjukvrdspersonal avskiljs den sjuke frn sina kamrater. Alla han har varit i nrmare kontakt med mste iaktta skrpt personlig hygien.
Hll dig i trim

Fr att klara verksamheten i flt mste du ha god kondition. Passa p att fystrna om du fr chansen under tiden i frlggningen. Det r nyttigt bde fr kropp och sjl. Passa ocks p att ta tillvara tillfllen till smn och vila fr att kunna st emot pfrestningarna.
Stridsvrde
395
Psykisk prestationsfrmga
Oro och rdsla
Oro och ngslan minskar prestationsfrmgan. Br inte p allt sjlv utan var inte rdd fr att tala med dina kamrater eller din chef. Rdsla r en naturlig instinkt som du ftt som skydd. Varje mnniska r mer eller mindre rdd nr livet r i fara. Rdslan kar vaksamheten och hller sinnena beredda. Andningen, hjrtverksamheten och snabbheten i tankeoch muskelreaktioner kas. Lt inte rdslan ta beflet ver dig, d frlorar du omdmesfrmgan och kontrollen ver dina handlingar. Kom ihg att du inte r ensam. Dina kamrater finns runt omkring dig ven om du inte alltid ser dem. De hjlper dig samtidigt som du hjlper dem.
Att bibehlla en hg psykisk prestationsfrmga

Det r framfr allt tre faktorer som kan pverka frmgan att hantera pressade situationer: Att du frstr syftet med verksamheten och frstr din och din grupps roll i lsande av uppgiften. Att du r engagerad i att lsa uppgiften och har en vilja att gra ditt bsta. Att du knner att du och din grupp klarar av uppgifterna, r beredda och har resurser. Dessa tre faktorer kan du och dina chefer alltid pverka. Frmgan att kunna hantera stress och obehagliga upplevelser r ocks vsentlig. Kamratstdet r mycket viktigt fr att du regelbundet (dagligen) ska kunna bertta om dina upplevelser. Gruppen har hr en viktig funktion eftersom du och dina kamrater upplever samma saker, vilket gr det ltt att prata inom gruppen och att frst varandra. Hur avlastningssamtal genomfrs beskrivs i kapitlet Strid. Humorn r en viktig del som kan fungera som ett stt att bearbeta olika upplevelser. Vila och smn, men ocks fysisk trning och arbete, r vrdefullt fr att motverka stress och stridsutmattning. Mttnadsknsla och att du inte fryser bidrar positivt till din psykiska prestationsfrmga.
Foto: Marita Sundstrm, SWEDINT
396
Stridsvrde
Materielvrd
Hur du vrdar materielen beskrivs i SoldR Mtrl, SoldR Motor samt i Instruktionsbcker.
Din personliga utrustning samt gruppens och plutonens gemensamma materiel understdsvapen, fordon, sambandsmateriel m m mste alltid vara i gott skick och klar fr omedelbar anvndning. Strid, marsch och annan verksamhet sliter hrt p materielen. Du mste drfr lgga ner ordentligt med tid p att vrda den.
Vrd av vapen
Ett fungerande vapen r din livfrskring!
Ett fungerande vapen r en livfrskring, bde fr dig sjlv och dina kamrater. Vrda vapnet varje dag. Nrmare bestmmelser fr hur vapnet ska vrdas finner du i SoldR Mtrl Vapen. Under strid eller annars d vapnet blir nedsmutsat skter du om det s snart du fr tillflle under en stridspaus, vid marschuppehll, under fordonstransport eller fre vila vid frlggningen. Om frbandet bor i tltfrlggning kan du fre vila gra den ndvndigaste vrden, t ex inoljning, fr att drefter komplettera med rengring om du sitter eldpost. Samma bestmmelser gller ven fr eventuella understdsvapen som du ansvarar fr. ven ammunition, handgranater m m mste vrdas och kontrolleras. Du ska alltid ha ett frstahandsbehov av vapenfett, smrjolja, draglappar och papper eller trasor lttillgngligt.
Materielvrd r en frutsttning fr ett fungerande frband
Stridsvrde
397
Vrd av skodon
Hur du tar hand om dina skodon kan vara avgrande fr hur du kan lsa din uppgift. Du mste acceptera tanken att dina kngor eller stvlar sllan eller aldrig kommer att vara helt torra nr du vistas i flt. Byt till torra strumpor flera gnger om dagen i stllet fr att frska torka skodonen. Rengr dina skodon dagligen. Lderkngor ska smrjas in vl med vaxfett. Var frsiktig d du torkar skodonen vid en eld eller en kamin. Strlningsvrmen kan skada gummi och lder. Att stoppa tidningspapper eller halm i skodonen r ett vl fungerande knep fr att dra ur den vrsta fukten p ngra timmar. Ta ur ilggssulor fr torkning. Om det saknas vrmeklla kan du torka blta strumpor genom att hnga dem p tork innanfr byxlinningen p framsidan av lren. Ta av skodonen och lufta dem och ftterna s ofta du kan.
Dr smr smlter frstrs lder
Vrd av klder
I flt frsker man ordna tvttbyte s regelbundet som mjligt. Ibland kan det dock bli lngt mellan tv byten. D mste du sjlv tvtta och laga dina klder. Fr att tvtta behver du en hink, ljummet vatten och flytande tvl eller tvlflingor som du sjlv skrapar med kniven frn en fast tvl. Om du saknar hink kan du anvnda en grvre plastpse eller rent av en ryggsckspse. Sklj ordentligt s att inte tvlrester irriterar huden.
Skaka och gnugga psen ngra minuter!
398
Stridsvrde
Plsmssans olika lgen
Frebyggande tgrder vid kyla

Undvik att bli svettig genom att anpassa kldseln. Om det knns lite kyligt innan du startar en strre fysisk aktivitet kommer du frmodligen att vara lagom kldd nr den vl har startat. Se till att hnderna och ftterna r varma och torra.
Lge 1
Lge 2
Lge 3
Skm inte bort dig infr den kalla rstiden, t ex genom att i tid och otid bra plsmssa knppt under hakan. Kroppen behver under hsten gradvis vnja sig vid kylan, bl a genom att ka blodcirkulation och hudfett p utsatta stllen ssom hakspets, rsnibbar och nstipp. Detta minskar risken fr kldskador nr det blir riktigt kallt. Om du fryser rr p dig och frsk dricka ngot varmt innan du frstrker kldseln. Om det r riktigt kallt ska du kontrollera dina kamraters nstipp, ron, kinder, haka och hnder med avseende p vitfrgning med jmna mellanrum. Detta r srskilt viktigt om du utstts fr fartvind som vagnsbesttning, flygvarnare eller vid tolkning. Rr p ftterna s att cirkulationen hlls igng. Frlorar du knseln i ftterna mste du larma kamraterna s att du fr hjlp. Anvnd hjlmunderlaget under hjlmen vid stark kyla.
Hjlmunderlagets fyra lgen
Lge 1
Lge 2
Lge 3
Lge 4
Flerskiktsprincipen
Kontrollera dina kamrater vid stark kyla!
Ls mer i Vintersoldat!
Fltuniformssystemet r uppbyggt efter flerskiktsprincipen. De olika skikten r ett innerskikt som transporterar bort fukt frn huden, ett mellanskikt som isolerar luft och binder den fukt som kommer inifrn kroppen, samt ett ytterskikt som frmst skyddar mot vind och vta. Dessutom har du frstrkningsklder fr kat skydd.
Stridsvrde
399
Flerskiktsprincipen
Hjlmunderlag Fltjacka Kroppsskydd
Hjlm med hjlmhuva
Undertrja Vrmejacka Fltskjorta
Kortkalsong
Femfingerhandske
Lngkalsong Fltbyxa Knstrumpa Sommarknga med inlggssula Ytterstrumpa
400
Stridsvrde
Ammunition
Tanknings- och laddningsomgng (TOLO ) innehller ammunitions- och drivmedelsfordon och anvnds fr att fylla upp ditt frband efter t ex marsch och strid.
Du kan hmta ammunition vid trosstropp/underhllsplats eller vid srskilda ammunitionsgrupper. Kontrollera alltid att ammunitionen r felfri och av rtt sort. Ibland, t ex vid frsvar, fr du order om att lgga upp extra ammunition i stridsvrnet eller i byggnaden dr du har din eldstllning. Frvara d ammunitionen s att den skyddas mot sand, lera, vatten samt mot direkt solstrlning. Anml till gruppchefen nr du har frbrukat hlften av den tilldelade ammunitionen. D hinner han skerstlla att mer ammunition frs fram innan du r utan. I ndfall fr du ammunition genom ammunitionsutjmning inom gruppen, vilket innebr att den ammunition som finns frdelas p alla att ta frn stupade och skadade kamrater en skadad ska dock ha kvar ett magasin
Se upp med frstsladdningar!
att ta frn fienden ta d ocks hans vapen om ammunitionen r av annan typ n vr
Tanknings- och laddningsomgng (TOLO)
Stridsvrde
401
Drivmedel
Din chef talar om var du ska tanka ditt fordon. Oftast blir det vid en drivmedelsplats/underhllsplats eller vid ett drivmedelsfordon som krs fram till frbandet. Flj noggrant skerhetsbestmmelser och fordonsfreskrifter vid tankning.
Kontrollera att du fr rtt drivmedel!
Tankning och kontroll

Lckage? Olja? Kylarvtska? Spolarvtska? Frysskyddsvtska? Anteckna i kontrollboken!
Se till att du inte spiller drivmedel p klder eller skor. Drivmedel frstr skor av gummi. Dessutom r risken fr antndning stor nr du handskas med eld. Anvnd dunkslang nr du ska sl i drivmedel frn dunk. Byt snarast ut tmd dunk mot fylld. Rk inte och anvnd inte eld inom 15 meter frn drivmedelsfordon eller drivmedelsupplag.
Post i flt
Post i flt omfattar bde brevfrsndelser och e-post. Fr att skicka och ta emot e-post anvnder du din ordinarie e-postadress och anvisad dator p frbandet. Fr att du ska kunna ns med brevfrsndelser mste postkod och srskilt postnummer anges som adress. Vid tjnstgring tilldelas du ett antal frimrken som du kan anvnda fr att skicka brev och hlla kontakt med kamrater och anhriga. Posten delas om mjligt ut en gng om dagen vanligen i samband med utspisning.
402
Stridsvrde
Teknisk tjnst
Gradering av skada
Rd skada: Fordonet kan inte anvndas
Teknisk tjnst bestr bl a av tgrder som fordonsbesttningen genomfr i form av vrd och kontroller samt av tgrder som grs av tekniska chefer och reparationspersonal som reparationer, reservmaterielsfrsrjning och brgning.
Gul skada: Fordonet kan anvndas men mste repareras fr att inte p sikt bli oanvndbart Grn skada: Fordonet kan anvndas utan reparation
Frebyggande underhll
Som frare, skytt eller brukare av materiel ska du ta alla tillfllen i akt att vrda och kontrollera din materiel. Att t ex rengra, smrja eller tidigt upptcka en skada kan vara skillnaden om materielen fungerar eller inte vid nsta tillflle. Det r ocks viktigt att erstta brister i tillbehr och vrdmateriel. Materielvrd genomfrs som daglig och srskild tillsyn. Daglig tillsyn gr du som brukare utan srskild order fre, under och efter anvndandet enligt materielvrdsschema. Srskild tillsyn leds normalt av plutonchefen. Normalt finns en tekniker, mekaniker eller reparationsgrupp p kompaniet (motsv) som du kan frga, anmla behov av reservdelar till m m.
Avhjlpande underhll och reservdelsfrsrjning

Rapportera snarast till din chef alla brister eller skador som du sjlv eller mekanikern inte kan tgrda p platsen.
Uppstr en skada eller misstnkt fel p den materiel du ansvarar fr eller anvnder ska du snarast frska lokalisera och reparera det med egna verktyg eller med hjlp av mekaniker. En noggrann felbeskrivning gr att felet ltt kan hittas eller rtt reservdel bestllas. En teknisk plats upprttas av kompanitekniker och/eller en reparationsgrupp under stridspaus, i samband med att frbandet tankar och fyller p ammunition eller fre vila. Vid den tekniska platsen sker reparationer samt kontroll av de viktigaste vrdpunkterna. Hr kan man f reservdelar som monteras d tillflle ges. Alla i gruppen, ven de som inte r fordonsfrare, mste hjlpa till vid den tekniska platsen.
Stridsvrde
403
Teknisk plats med reparationsgrupp p skyttekompani
Omhndertagande
Brgning och bogsering av fordon som krt fast eller r trasiga sker i frsta hand med plutonens/kompaniets egna resurser. Behvs brgningshjlp ska skadans art och lget p kartan anges. Mt brgningshjlpen med vgvisare, s att den snabbt hittar till platsen.
Systemstd
Rapportera till din (tekniske) chef svagheter p materielen och ge frslag p frndringar. Den tekniska personalen kan hjlpa till med utbildning p materiel eller t ex med justeringar d ett nytt materielsystem introduceras. Rapportera ven iakttagelser angende motstndarens materiel som r viktig fr alla att knna till. Tillvaratagen fientlig materiel ska rapporteras in till din chef.
404
Hlso- och sjukvrdstjnst
KAPITEL
11 Hlso- och
sjukvrdstjnst
405

Sjukvrdsorganisation Kamrathjlp Frsta hjlpen Transport av skadade 406 408 416
Dina tgrder som du vidtar p skadeplats fr att hjlpa skadade kamrater r de viktigaste i skadekedjan. Den skadade mste sedan snabbt kunna fras till mer kvalificerad hjlp. Att kunna det som beskrivs i kapitlet kan rdda liv i andra sammanhang n i krig.
406
Sjukvrdsorganisation
Bilderna visar exempel p organisation och utrustning
Skadeplats (pluton) Sjlvhjlp och kamrathjlp Frsta hjlpen inklusive prioritering Varje soldat (Sjukvrdsman) (Plutonsjukvrdare)
Sjukvrdsgrupp inom kompani Frsta hjlpen Registrering av skadade Ersttning av sjukvrdsfrndenheter Daglig sjukvrd Flthygien Kompanisjuksktare Sjukvrdare Civila akutsjukhus Primrkirurgi Sekundrkirurgi Sjukvrdspersonal inom olika specialiteter
407
Frbandsplats Kvalificerad frsta hjlpen Slutbehandling av lttare skadade och sjuka Bedmning av personal med svrare stressreaktioner Lkare Sjukskterska Sjukvrdare Sjukvrdsbefl (vbel) Lttvrdsgrupp Vrd av skadade och sjuka som berknas tillfriskna inom en vecka Vrd av personal med svrare stressreaktioner Sjukskterska Sjukvrdare Mjlighet till lkarkonsultation
Frsvarsmaktens sjukhus Primrkirurgi
408
Kamrathjlp Frsta hjlpen

Den frsta och drfr viktigaste hjlpen till en skadad ges ofta av en kamrat!
Om stridsuppgiften medger det drar du en skadad kamrat i skydd och ger frsta hjlpen. Tnk p att skra hans vapen fr att undvika vdaskott. Flytta honom s frsiktigt som mjligt s att skadan inte frvrras. Arbeta i lg stllning. Frsk f kontakt med den skadade, skapa fria luftvgar, ge vid behov andningshjlp och stoppa bldningar. Lgg den som r medvetsls, eller som har svrt att hlla fria luftvgar, i framstupa sidolge. Skydda honom vid kyla mot nedkylning, t ex med brmatta och patienttcke. Nr du gjort vad du kan fr en skadad kamrat r strvan alltid att han snarast ska transporteras bakt. Ibland mste du lmna honom. Mrk d ut platsen och meddela din chef snarast.
Ls mer i UtbR Sjukvrdsman
ABCDE-regeln (internationell) A fria luftvgar B andning C bldning, cirkulationschock D medvetandekontroll E kroppsunderskning och skydd mot kyla
409
tgrder vid skadeplats

Skra vapnet och dra den skadade i skydd. Kontrollera medvetandegrad (tala med den skadade). Skra andning skapa fria luftvgar kontrollera att den skadade andas anvnd vid behov mun-mot-mun-metoden (konstgjord andning) lgg den skadade i framstupa sidolge nr han andas normalt Stoppa bldning tryck mot sret hglge frband behll hglge pulskontroll Motverka cirkulationschock benen i hglge skydda mot avkylning varsamhet fixera den skadade kroppsdelen fr att minska smrta Medvetandekontroll Genomfr versiktlig kroppsunderskning undersk huvud och hals, brstkorg, buk, rygg, armar, ben sk efter sr, bldningar, felstllningar p armar och ben, svullnader och blodutgjutning
Andning
Skapa fri luftvg
Om en skadad r medvetsls ska andningen alltid kontrolleras. Detta sker lttast genom att se om brstkorgen hjer och snker sig. Ett annat stt r att lyssna efter andhmtning eller knna med handens ovansida framfr den skadades mun. Du mste frst skapa fria luftvgar. Lossa i halsen, vnd den skadade frsiktigt p sidan och rensa drefter munhla och svalg frn blod, slem, krkningar och frmmande freml. Bj den skadades huvud ngot bakt genom att lgga din ena hand p pannan. Med den andra handens pek- och lngfinger fattar du om hakan och lyfter fram kken s att luftvgarna blir fria. Lossa vid behov stridsblte, livrem och annat som kan frsvra andningen. Andas den skadade sjlv lgger du honom i framstupa sidolge. Om den skadade fortfarande inte andas men har puls, mste du ge honom konstgjord andning med mun-mot-mun-metoden. Saknas puls och andning ge HLR (hjrt-lung-rddning).
Se lyssna knn
Rengr luftvgar
ppna luftvgar
410
Konstgjord andning
Tpp igen nsan med pekfingret och tummen s att ingen luft kan lcka ut genom nsan.
ppna luftvg
Ta ett djupt andetag, gapa stort och bls in i den skadades mun.
Kontrollera att brstkorgen hjer sig
Kontrollera att brstkorgen hjer sig det visar att luften trnger ner i lungorna. Om du knner hrt inblsningsmotstnd har du troligen inte bjt huvudet tillrckligt bakt eller s tpper ngot till luftvgarna kontrollera igen!
Bls in
Slpp munkontakten med den skadade. Hans brstkorg sjunker d ihop och han andas ut. Dra in ny luft 0,5 meter ver den skadade eller vnd bort ditt huvud. Gr en ny inandning och fortstt inblsningarna i en takt av ungefr 12-16 per minut.
Kontrollera andning
Se till att den skadades huvud r baktbjt och att kken r upplyft under den konstgjorda andningen! Vid inblsningen ska den skadades brstkorg rra sig.
411
Hjrt-lung-rddning (HLR)
Kontrollera pulsen s hr: Lgg tv fingrar p struphuvudet och lt dem glida ned till fran mellan struphuvudet och den sneda halsmuskeln. Dr kan du normalt knna pulsen bst.
5. Placera ena handens handlov p brstbenet och lgg andra handen ovanp. Fingrarna ska inte vidrra revbenen. 6. Hll axlarna rakt ver den skadades brstben s att armarna hlls rakt lodrtt. 7. Tryck ned brstbenet 4-5 cm och slpp. Upprepa rrelsen 15 gnger med en takt av 80 nedtryckningar per minut (15 ggr/10 sekunder).
Om den skadade saknar puls gr enligt fljande: 1. Stll dig p kn vid sidan av den skadade. 2. ppna fltjacka och kroppsskydd p den skadade.
8. Byt stllning och bj den skadades huvud bakt och gr tv inblsningar enligt munmot-mun-metoden. 9. Fortstt med 15 nedtryckningar och tv inblsningar s lnge som krvs eller r mjligt. Om mjligt samarbeta s att en man gr inblsningr och en man nedtryckningar vxelvis.
3. Leta med fingrarna efter den nedre revbenskanten och lt fingrarna glida till den plats dr revbenen mter brstbenet. 4. Mt upp tv fingerbredder frn brstbenets nedersta del och upp lngs brstbenet.
HLR fr bara vas med utbildad instruktr!
412
Framstupa sidolge
Tnk p!
Medvetsls/skadad med stabil andning lggs i framstupa sidolge. P skadad med ojmn eller ingen andning bjs huvudet bakt och munnen rensas. Om han fortfarande inte andas ges konstgjord andning. Nr andningen fungerar lggs han i framstupa sidolge. Om mjligt lt ngon vervaka de som lagts i framstupa sidolge fr att upptcka om andningen skulle upphra.
En skadad person som r medvetsls ska placeras i framstupa sidolge. Risken r d liten att tungan faller bakt och blockerar luftvgarna. Om den skadade inte upplever det som obehagligt br han lggas i framstupa sidolge, ven om han inte r medvetsls. 1. St p kn p den sida den skadade ska vndas t. 2. Tm hans fickor p hrda freml om tiden medger det och ta av eventuella glasgon. 3. Bj det ben som r nrmast dig och fr in foten under det andra benets knveck. 4. Pressa det resta knt frn dig och lgg in armen under hften. 5. Den bortre armen lggs ver brstet s att handen kommer p den axel som r nrmast dig.
6. Fatta om bortre axeln och hften och vnd den skadade varsamt mot dig. D kroppen vnts halvvgs, byt grepp och hll din hand runt den skadades huvud. Var speciellt uppmrksam s att huvudet inte faller okontrollerat.
7. Bj huvudet bakt fr att skapa fri luftvg. Skjut in hans hand under kinden. 8. Bj den andra armen och det undre benet s att den skadade ligger stabilt. 9. Dra den undre axeln bakt s att den inte ligger rakt under kroppen.
413
Bldning
Bldning ska stoppas. Placera om mjligt den skadade kroppsdelen i hglge. Lgg ett frband i frsta hand med ett av den skadades egna frsta frband. Om bldningen inte upphr, tryck p frbandet ver det bldande stllet (hll kvar fem minuter!) eller lgg ett tryckfrband.
Tryck med tummarna s att bldningen stoppas tills dess att ett tryckfrband kan lggas
Tryckfrband
Avsnrande frband
Om ett tryckfrband inte r tillrckligt fr att stoppa en livshotande bldning, kan du i yttersta ndfall bli tvungen att lgga ett tillflligt avsnrande frband. Det tillflliga avsnrande frbandet ska lggas s nra skadan som mjligt och s fast att all cirkulation och drmed bldning nedanfr frbandet avstannar. Om frbandet fr sitta flera timmar finns risk att man mste amputera del av arm eller ben. Lgg drfr avsnrande frband som sista utvg d du inte p annat stt fr stopp p en riklig bldning (vanligtvis vid en avsliten kroppsdel). Ange tidpunkt d du lagt frbandet.
Skyddsfrband
Svr bldning
Vid en svr bldning, t ex frn en avsliten arm eller ett avslitet ben, stoppas bldningen genom att hja den skadade kroppsdelen samt genom fingertryck och frbandsmaterial. Det r nstan aldrig ndvndigt att lgga s k avsnrande frband.
414 414
Cirkulationschock
Cirkulationschock innebr att fr lite blod kommer fram till hjrtat, hjrnan och andra livsviktiga organ. Den vanligaste orsaken till cirkulationschock r kraftig bldning frn en skada, oavsett om det r en inre bldning (t ex i bukhlan eller brstkorgen) eller en skada som blder utt. Avkylning och svra smrtor kar risken att den skadade frstts i chock. Det viktigaste r att frska frebygga skadechock. Detta gr du frmst genom att placera den skadade kroppsdelen hgt och snabbt stoppa bldningen. Se dessutom till att den skadade vilar s varmt och bekvmt som mjligt i vntan p transport. Var sker p att du verkligen har hittat alla bldningar s att den skadade inte fortstter att frlora blod.
Detta kan ocks orsakas av uppkrkt maginnehll. tgrd: Framstupa sidolge, huvudet i planlge, skyddsfrband! Ansikts- och halsskador blder ofta kraftigt. Blod och mjukdelar kan tppa till luftvgarna. tgrd: Framstupa sidolge, skyddsfrband! Nack- och ryggskada mste man handskas mycket varsamt med. Undvik att flytta den skadade om det gr. Man kan kraftigt frvrra skadan och orsaka frlamning eller t o m dd genom att en trasig kota trnger in i ryggmrgen och skadar den. tgrd: Std fr nacke (halskrage) anbringas fre frflyttning! Brstkorgsskadade har ofta andningssvrigheter. Om den skadade r vid medvetande brukar han vilja sitta eller halvsitta. Om man lgger personen ner, ska han ligga i framstupa sidolge med den skadade sidan nert, annars r det risk fr att blod rinner ner i den oskadade lungan. Brstkorgsskador r ofta allvarliga och br behandlas s snart som mjligt. Ge aldrig dryck till brstskadade. tgrd: Lgg skyddsfrband p skadan!
Speciella skador
Skallskador kan orsaka medvetslshet. Om den skadade hamnar p rygg r det risk att tungan faller bakt och tpper till luftvgarna.
415
Bukskadade mr ofta bst av att ligga p rygg med benen uppdragna, om de inte r medvetslsa. Frsk aldrig peta in bukinnehll, t ex tarmar som trngt ut! Ge aldrig dryck till bukskadade. tgrd: Lgg ett skyddsfrband! Arm- och benskador r vanliga bde som stridsskador och vid olycksfall. Vid srskador lgger man ett skyddsfrband och vid kraftig bldning ett tryckfrband. Anvnd trdgrenar och livremmar, halsdukar o d fr en tillfllig fixering. Om ena benet r skadat kan man fixera det till det friska och en bruten arm kan fixeras till kroppen. Detta r viktigt och minskar smrtan, framfr allt om man ska flytta den skadade en lngre strcka. Genomfr fixeringen s fort som mjligt vid omhndertaganSlckning av brand i klder
det, d det kan vara nnu smrtsammare att gra det senare. Placera om mjligt den skadade kroppsdelen i hglge. tgrd: Lgg ett stdfrband! Brnnskador. Se till att brand i klder slcks omedelbart. F ner den brinnande p marken. Drag en fltjacka eller liknande ver kroppen med brjan frn huvudet. Stryk ut lgorna med brjan vid huvudet. Brnnskador r mycket smrtsamma. Kyl mindre skador med svalt vatten. Omfattande brnnskador ska dremot inte kylas med vatten eftersom detta kan leda till allmn nedkylning. Vid lngre vntan, se till att den skadade fr rikligt med dryck om han r vid medvetande. tgrd: Lgg skyddsfrband!
1. Dra den brinnande ur elden. F ner honom p backen
2. Brja vid huvudet!
3. G nedt!
4. Se till att elden r ordentligt slckt innan du tar bort tckningen annars blossar den snabbt upp igen! tgrda eventuella brnnskador!
416
NBC-skador. Se kapitlet Skydd. Laserskador. En laserskada p gonen kan orsakas av t ex eldlednings- och laseravstndsinstrument. Laserskadan knnetecknas av synstrningar, blindhet och gonsmrta. Vid skadeplatsen vidtar man fljande tgrder. Uteslut andra orsaker till skadan. Varna fr laserbelysning. Fr den skadade i skydd. Lgg ett frband fr att skydda gonen frn ljus eller ytterligare skada. Fr den skadade bakt.
Transport av skadade
Placering p br
Vid placering p br ska den skadade som regel lggas i framstupa sidolge. Mellan den skadade och bren lgger man ngot mjukt, t ex vrmejacka, patienttcke eller brmatta fr att undvika tryckskador. r det en brstkorgsskada ska den skadade ligga i framstupa sidolge p den skadade sidan. Skadade med andra skador placeras p den friska sidan och helst med den skadade kroppsdelen hgt. Vissa skador, t ex benbrott, krver att den skadade ligger p rygg. Skallskadade ska ligga plant och i framstupa sidolge. r den skadade vid medvetande transportera honom med ftterna i marschriktningen s att han kan se vart han r p vg.
Mnga fordon, luftfarkoster och fartyg r anpassade fr att kunna ta skadade p br
Placering p br. Gr patron ur p vapen. Ta hand om ammunition och gruppmateriel. Anvnd patienttcke som std, underlag eller fr att frhindra avkylning
417
Fatta!
Lyftteknik
Ryggskador och ryggont frekommer ofta. Mycket av ryggbesvren beror p felaktig lyftteknik. Om man lyfter med bjd rygg kan sammanfogningen (diskarna) mellan ryggkotorna komma i klm och skadas. Skrad rygg innebr att ha rak rygg, st nra brdan med bjda knn och att ha brett mellan ftterna. Det r ocks farligt att vrida verkroppen samtidigt som man lyfter. Det man inte kan lyfta med skrad rygg ska man inte lyfta ensam. Lrmusklerna r stora, starka muskler, kroppens strsta. Lyft drfr med benen.
En skrad rygg frhindrar ryggskador.
Skra!
Lyft!
Fel lyftteknik
418
Exempel p lyft
Bilderna nedan visar exempel p lyft och slp i olika situationer.
Slp med handledsgrepp r bra att anvnda fr att f ut en person ur ett fordon. Det r inte lmpligt vid arm-, ryggoch brstskador.
Kldlyft r lmpligt att anvnda nr en ryggskadad ska lyftas upp p br. Det kan ocks utfras av tre man.
Brandmannagreppet r lmpligt d den skadade r medvetsls.
Ryggsckslyft r lmpligt vid skada p underben och ftter men krver att den skadade kan hjlpa till.
419
Kldslp kan anvndas nr man ensam ska hjlpa en medvetsls person och det r trngt.
Lyft eller slp p underlag kan utnyttjas om den skadade ligger p en filt eller regnskydd. Brmattan r gjord fr detta ndaml. Lyftet r lmpligt vid t ex medvetslshet, brstkorgs-, buk-, skall- och ryggskada. Hngslp r lmpligt om den skadade r frlamad i benen och vid frflyttning genom trnga passager, t ex i ett motstndsnste. Detta frflyttningsstt krver lngre tid och att den skadade kan hjlpa till lite sjlv.
420
Lyft ur fordon anvnds fr att lyfta soldater ur stridsfordon. Lyftsele finns p stridsfordonspersonalens kroppsskydd. Nr man lyfter i selen ska kroppsskyddet vara knppt under grenen. Rep kan ven anvndas. Vid misstanke om skada p ryggraden ska sjukvrdspersonal tillkallas, om lget medger det, s att skadan inte frvrras genom felaktigt omhndertagande.
Brtransport av skadad
Bren brs med huvudndan framt och i jmnviktslge. Brarna ska g i otakt s att bren inte sviktar. Mste man bra snabbt eller om transportstrckan r lng br fyra man bra.
421
I sluttning brs huvudndan hgst. Brarna gr snett uppfr eller nedfr. Om sluttningen r brant gr brarna p tvren vnda mot varandra.
Nr ett dike ska passeras stts bren ned med fotndan mot diket. Bren fattas med bred fattning utmed lngsidorna och lyfts (bryggas) frsiktigt ver.
I en trappa eller slnt brs huvudndan hgst. Hll dock bren i ngorlunda jmnviktslge. Den nedre braren anvnder underfattning.
Nr den skadade ska bras ver ett hinder eller upp p ett flak lyfts bren upp med bred fattning. r hindret hgt mste bren stdjas med underfattning som bilden visar. Nr bren slutligen lyfts ver r det viktigt att kontrollera att hindret inte slr i den skadades rygg.
422
Att vara krigsfnge
KAPITEL
12 Att vara
krigsfnge
Att vara krigsfnge
423
Att vara krigsfnge

Att bli tillfngatagen Frhr Fnglger Flykt Att vara gisslan 424 426 428 430 432
Du mste ha en mycket god sjlvkontroll och vilja att verleva de extrema umbranden som ett tillfngatagande sannolikt innebr. Fngenskap och flykt r att betrakta som en nd- och verlevnadssituation av svraste sort. Din frmga att se en mjlighet i alla svra situationer kommer att prvas till det yttersta. Med goda kunskaper och frdigheter i fngtjnst och verlevnadsteknik samt med en mental beredskap fr fngenskapens innebrd kar dina chanser hgst vsentligt att handla rationellt, kreativt och initiativrikt.
Vid vningar i fngtjnst gller srskilda bestmmelser.
Var beredd p att du i en krigsfngesituation kan komma att behandlas brutalt
424
Att vara krigsfnge
Att bli tillfngatagen

ven om du gr ditt yttersta s kommer det dock att uppst situationer dr motstnd inte lngre r mjligt, t ex om du skadas. Om du tas tillfnga acceptera lget och avvakta rtt tillflle fr att fly. Det frsta du kommer att utsttas fr vid ett tillfngatagande r sannolikt en noggrann visitering dr du frntas all vsentlig utrustning. Vid detta tillflle r det viktigt att du inte br ngra vsentliga papper, t ex order eller lgeskartor som kan rja ditt eller andra frband och deras uppgift undviker att bra personliga tillhrigheter, t ex brev och foton som kan komma att anvndas mot dig vid frhr genom frberedelser frsker att dlja saker som kan vara till nytta vid ett flykttillflle, t ex en liten kompass, vattenreningstabletter, ett rakblad eller ett eldstl frsker fly s snart tillflle ges, eftersom du troligtvis r nra egna frband och eftersom din kondition r bttre n vad den blir under fngenskapen Du kan komma att utsttas fr ett stridszonfrhr d du nnu kan lida av fngchock.
Att inte gra sitt yttersta fr att lsa sin uppgift r enligt svensk lag ett brott som kallas stridsfrsumlighet. Fortstt strida ven om lget verkar hopplst.
Frst nr lget r helt hopplst fr striden ges upp
Att vara krigsfnge
425
Mnga saker som du br med dig har bra underrttelsevrde fr fienden och han kommer drfr att underska allt som han hittar hos dig och i din utrustning. Du har enligt folkrtten rtt att behlla uniform personlig skyddsutrustning hjlm identitetshandlingar och id-bricka utspisningsutrustning personliga tillhrigheter som saknar underrttelsevrde Efter tillfngatagandet blir du och vriga kamrater sannolikt frflyttade till en krigsfngplats. Dr kan alla komma att utsttas fr frhr. Du kan bli kvar p krigsfngplatsen kortare eller lngre tid, bl a beroende av antalet fngar, innan du transporteras vidare till ett krigsfnglger. Du ska vl knna till de internationella bestmmelserna fr hur krigsfngar ska behandlas. Enligt dessa r du endast skyldig att uppge grad namn fdelsedatum registreringsnummer (personnummer) Du kan frlora din status som krigsfnge om du vgrar att svara p de frgor du r skyldig att besvara.
Menige Stig Nilsson tionde juni 1980 800610-5935
426
Att vara krigsfnge
Frhr
De flesta fngar frhrs vid ngot tillflle. Frsta utfrgningen kan ske redan vid tillfngatagandet. Fienden frsker passa p medan den tillfngatagne r uppskakad eller nedstmd. Frutom att svara p de uppgifter som du r skyldig att uppge s ska du inte gra ngra frsk att lura frhrsledaren utan endast svara Den frgan kan jag inte svara p.
Den frgan kan jag inte svara p
Fienden frsker som regel frst ta reda p vilka fngar som sitter inne med upplysningar av vrde. Frsk gra dig s gr eller anonym som mjligt, s att du bedms som ointressant fr frhr. Var p din vakt mot vnliga och instllsamma frhrsledare oavsett kn. De spelar ett falskt spel enbart i syfte att finna din svaga punkt (lojalitet, stolthet, rdsla, arrogans) och f dig att lmna information. Skriv aldrig under ngot med din namnteckning, inte ens ett kvitto ver mottagna persedlar. Anvnd alltid stora, textade bokstver din namnteckning kan missbrukas.
Var p din vakt mot vnliga fngvaktare
Fienden lyssnar och bearbetar det du sger
Att vara krigsfnge
427
Frhrsteknik
Var beredd p att du kan f utst en eller flera av fljande metoder: Hygien bristande mjlighet till egenvrd leder ltt till besvr, t ex inflammationer i sr och bldande tandktt. Hunger eller dlig mat. Trst inget vatten eller saltat vatten. Smnbrist frhren kan pg i dygn. Mrker du tappar ltt tidsbegreppet. Ljus blinkande starkt ljus omjliggr smn. Ljudrid samma musik spelas hgt om och om igen. Falsk information frhrsledaren pstr t ex att Sverige gett upp eller att dina kamrater har berttat om ert frbands uppgift, etc. Propaganda lften om privilegier om du samarbetar. Bandspelare med inspelade skrik frn tortyr, fr att f dig att tro att det r kamraten i cellen intill som torteras. Fysisk tortyr om du visar rdsla r det stor risk fr att du utstts fr starkt vld. Frhrsledaren kommer att tala om fr dig att enda vgen ur smrtan r att du samarbetar. Alla dessa metoder och ytterligare flera har bara ett enda syfte, nmligen att bryta ner dig fysiskt och psykiskt fr att f dig att tala. Var p din vakt!
Genom olika metoder frsker fienden att bryta din motstndskraft
428
Att vara krigsfnge
Fnglger
Om du hamnar i ett fnglger tnk p fljande: Utse en ledare och lyd honom efterstrva att lta chefer vara ledare ven i fngenskap. Kamratskap det r i srklass det bsta vapnet i motstndet mot fienden, i synnerhet fr den som r svag p grund av skada eller liknande. Omvrdnad ta hand om sjuka och srade. Sysselsttning vistelsen kan bli lng (mnader, kanske r). Hll kroppen i trim genom idrott eller arbete. Det strker konditionen och kar motstndskraften mot sjukdomar. Dryck och mat t all mat du kan f. Frsk dryga ut den med allt tbart du kan komma ver. Om du inte ter tappar du snabbt konditionen och kan ltt bli sjuk. Hygien skt hygienen s att du inte gr omkring smutsig och fr ohyra. Risken fr epidemiska sjukdomar r stor om hygienen r dlig. Avlyssning provokation kan ske. Svensksprkiga fiender i vr uniform kan utge sig fr att vara svenska soldater. Var misstnksam mot oknda. Indoktrinering fienden kommer att plantera den information som han vill att ni ska lsa, hra eller se. Fienden kan ven lta undervisa er i syfte att fra ver sikter till er. Om s sker var en dlig elev, var passiv, ge dig inte in i diskussioner.
Att vara krigsfnge
429
Brev
Genvekonventionen sger att du som krigsfnge har rtt att snarast efter tillfngatagandet eller senast en vecka efter ankomsten till fnglgret f skriva hem till din familj. Du har sedan rtt att skriva minst tv brev och fyra brevkort per mnad.
Du ska ven, p ett fngenskapskort, f skriva till Centrala Krigsfngebyrn i Genve. Genvekonventionens text ska finnas tillgnglig p svenska!
Var frsiktig med vad du skriver. Lgerledningen lser breven. Innehllet kan anvndas fr att f underrttelser men ocks fr att utva ptryckning mot dig och dina anhriga.
Inget samarbete med fienden

Om man upptcker att ngon r samarbetsvillig med fienden r det meningslst att ge honom stryk eller att frysa ut honom. Det driver honom bara nrmare fienden. Gr i stllet klart fr honom att han inte bara handlar simpelt mot kamraterna utan ocks kan straffas fr samrre med fienden nr han vl kommer hem.
430
Att vara krigsfnge
Flykt
Frsk att fly s fort tillflle ges. Om du grips vid ett flyktfrsk kan du enligt Genvekonventionen endast dmas till disciplinstraff bter, indragna frmner, handrckningsarbete eller arrest. Har kamrater hjlpt till vid flykten kan inte heller de straffas p annat stt. Det r givetvis riskfyllt att fly. Rkna med att vaktpersonalen kommer att anvnda sina vapen. Du mste drfr passa p i rtt gonblick. Tillfllet kan dyka upp vid exempelvis ett eldverfall eller d en kolonn till fots passerar en vgkrk eller ett backkrn. Mrker eller dlig sikt i vrigt gr det lttare att frsvinna och frsvrar vakternas eldgivning. Frn ett fnglger r det mycket svrt att fly. Mnga har dock lyckats, srskilt om frberedelserna varit noggranna. Hll tanken p flykt vid liv. Att planera en flykt strker kamratskapet och hjlper till att hlla modet uppe. Misstnker ni ngon medfnge fr angiveri se noga upp s att han inte kan lyssna.
Fly s fort tillflle ges!
Att vara krigsfnge
431
Nr du har flytt
Var misstnksam mot alla. Frflytta dig nattetid, undvik ttorter och vgar och var aktsam s att du inte lmnar spr. Frflytta dig dolt lngs djurstigar. Undvik knutpunkter (vgkorsningar, broar, bebyggelse) dr det ofta finns fiender.
Tillmpa all din kunskap och improvisationsfrmga i verlevnadsteknik. Behll uniformen p dig. Som kombattant fr du inte kl dig i civila klder enligt Genvekonventionen.
Vila p dagen
Frflytta dig p natten
Vid terkomst till svenskt frband

Var frsiktig. Nrma dig i dagsljus. Hll hnderna ver huvudet. Ropa Skjut inte jag r svensk!.
Var observant. Ge akt p omgivningens och naturens tillgngar. Drick mycket vtska. Samla fda under din flykt. Vlj vxter, rtter och br som du r sker p r tliga.
Skjut inte, jag r svensk
Skerstll att vattnet r rent och drickbart
Var tydlig nr du ger dig till knna
432
Att vara krigsfnge
Att vara gisslan

Personal som deltar i fredsfrmjande operationer p uppdrag av FN har en skyddad stllning under internationell rtt. I normalfallet r denna personal inte kombattanter och fr drfr inte tas som krigsfngar. Om du i dessa missioner blir tagen som fnge betraktas detta som en kriminell handling och ett brott mot internationell rtt. Eftersom det r ett brott som riktas mot dig ska du inte utstta dig sjlv eller dina kamrater fr ondiga risker. Frhandlingsanstrngningar p olika niver kommer att ske fr att f till stnd en frigivning.
Foto: UndSk C
Om du blir tagen som gisslan

Om du blir tagen som gisslan och fortsatt motstnd eller flykt r omjlig tnk p fljande: Flj kidnapparnas anvisningar och gr inget fysiskt motstnd Kidnapparna r de som har vertaget. Genom att samarbeta kan du lugna ner situationen. Behll lugnet, svara inte p provokationer Du utstter dig bara fr strre risker om du brjar argumentera med dem. Frsk frdrja bortfrandet Frvarna riskerar upptckt ju lngre tid ni blir kvar p platsen fr kidnappningen. Frsk skapa kontakt med kidnapparna Frsk bilda dig en uppfattning om vilka de r och vilka krav de stller. Frsk memorera vilken vg du frs bort Iakttag och notera knut- och observationspunkter i minnet. Det kan vara till avgrande hjlp vid ett eventuellt flyktfrsk.
Du r inte ensam! Flera arbetar fr att f dig fri.
Om ni r fler, hjlp varandra Ni r starkare tillsammans n som enskilda individer. Fly eller inte? Det gr inte att ge ngot generellt rd p denna punkt eftersom varje situation r unik. Rkna med att kidnapparna kommer att anvnda sina vapen ifall du flyr. Om du lyckas med din flykt kan dessutom kidnapparna hmnas p dina kamrater. Tnk ven p att terrngen du befinner dig i kan vara minerad.
I en gisslansituation hr kast mellan hopp och frtvivlan till normalbilden!
Att vara krigsfnge
433
Om fngenskapen drar ut p tiden

Strukturera vardagen s gott det gr Utnyttja mjligheter att t ex f vistas utomhus, lsa tidningar eller spela kort. Lr dig s mycket som mjligt om kidnapparna och kartlgg deras vanor Det ger meningsfull sysselsttning samtidigt som det ger en extra trygghet att knna deras rutiner, inte minst vid ett eventuellt flyktfrsk. Frsk skapa en relation till kidnapparna Det r svrare fr kidnapparna att verkstlla sina hot om de har en relation till sin gisslan. Undvik dock att dra uppmrksamhet till dig frsk vara anonym. Frsk orientera dig var du r Frn vilken riktning kom ni till platsen och varifrn kan en eventuell fritagning troligast ske. Hll en enad front mot kidnapparna Om ni r flera som sitter som gisslan; gr upp en policy nr tillflle ges och anvnd er av den. Det gynnar inte gruppen att visa oenighet. Bibehll ditt stridsvrde t och drick nr mjlighet ges. Glm inte bort att skta din hygien. Situationen pverkar er mentalt Man kan bli deprimerad eller nedstmd. Hjlp varandra att hlla modet uppe och negativa tankar borta. Man kan ocks f sympati fr kidnapparna och deras krav (s k Stockholmssyndrom).
Var hela tiden beredd p att

lget kan svnga snabbt Situationen kan ena stunden se ljus ut fr att i nsta gonblick bli vldigt hotfull, mycket beroende p hur frhandlingarna gr fr kidnapparna vldsnivn kan vara mycket hg och omfatta svl fysiskt som psykiskt vld, t ex misshandel, skenavrttningar, vldtkt, stympning och skenfrigivning ni kan bli skilda frn varandra ngon av er kan utses att fra frhandlingen om er frigivning ngon i gisslan kan frska skapa bttre frutsttningar fr sig sjlv genom att frrda kamrater i gruppen droger kan komma att anvndas kidnapparna kan anvnda gisslan i propagandasyfte, t ex genom att tvinga er gra uttalanden i olika media som passar kidnapparnas syfte fritagning kan komma att ske. Vid eldstrid ta skydd och undvik att sjlv ingripa eller gripa till vapen. De som fritar er mste enkelt kunna skilja er frn kidnapparna
Hot och skenavrttningar kan frekomma
Foto: UndSk C
434
Lystringsgrader
KAPITEL
13 Lystringsgrader
Lystringsgrader
435
Lystringsgrader
Manver Fltlystring Rast 436 436 437
Din chef mste p ett snabbt och enkelt stt kunna bestmma hur lystringen, beredskapen och det enhetliga upptrdandet ska vara inom frbandet. Drfr finns s k lystringsgrader. Du mste veta vad dessa innebr. De olika lystringsgraderna medfr att det blir lttare fr chefen att leda frbandet ndvndig beredskap och uppmrksamhet upprtthlls Genom att frbandet blir ltt att leda och uppmrksamheten skrps kan uppgifter lsas snabbt och skert. Din chef anger vilken lystringsgrad som gller.
436
Lystringsgrader
Fr post och varnare gller alltid manver
Manver
Manver anvnds t ex vid samlad ordergivning. Var helt uppmrksam. Prata inte tjnstemeddelande fr dock framfras. Vlj plats och kroppsstllning med hnsyn till lget och terrngen. Tillhr du personal vid pjs, instrument, radiostation eller liknande s inta din plats. Vapen, hjlm, kroppsskydd och skyddsmask medfrs alltid.
Kommando: Manver!
Fltlystring
Iaktta den uppmrksamhet som tjnsten krver. Om lget medger fr du ta, dricka, rka och prata. Kompanichefen kan tillta sng. Vlj plats och kroppsstllning med hnsyn till lget och terrngen. Du fr ta av huvudbonad, halsduk och handskar. Kldsel ordnas med hnsyn till vdret och verksamheten. Vapen, hjlm, kroppsskydd och skyddsmask medfrs alltid. Om din bataljon vntar stridskontakt eller r i strid s ska du ha hjlm och kroppsskydd ptagna. Plutonchefen kan anbefalla avsteg frn detta, t ex fr att ni ska kunna ventilera bort verskottsvrme frn kroppsskyddet.
Under marsch gller i regel fltlystring
Kommando: Fltlystring!
Lystringsgrader
437
Rast
Vilans lngd anges av din chef. Du fr avlgsna dig hgst 50 meter frn rast- eller frlggningsplatsen. G inte in i byggnader eller fordon utan chefens tillstnd. Din chef och dina kamrater mste snabbt kunna f tag p dig. Tnk p risken fr minor. Ordna klder och utrustning efter eget omdme.
LYSTRINGSGRADER Giv akt Lystring Manver Lediga Fltlystring Rast Giv akt och Lediga anvnds vid upptrdande i sluten ordning i flt.
Om din bataljon vntar stridskontakt eller r i strid s ska du ha hjlm och kroppsskydd ptagna. Plutonchefen kan anbefalla avsteg frn detta. Lmna vgbanor och framryckningsstrk fria. Se till att den vila du fr blir s god som mjligt.
Vid radiak- och nedfallsberedskap ordnas utrustningen enligt chefens order.

Kommando: Rast! (Vid STENEN 15 minuters rast!)
Var uppmrksam d order ges. Ditt och dina kamraters liv kan riskeras genom missfrstnd.
Passa p att ladda batterierna d rast kommenderas
438
Signaler och tecken
KAPITEL
14 Signaler och
tecken
Signaler och tecken
439
Signaler och tecken

Signaler Tecken 440 441
Signaler och tecken anvnds fr att varna och fr att ge order eller kommunicera. Tecken verrstar stridsbuller och viskar tystare n vinden. Din grupp och din pluton ska s lngt som mjligt kunna ledas p tecken. De tecken som beskrivs fr inte ges annan innebrd.
Foto: Martin Holmberg, FBB
440
Signaler och tecken
Signaler
Signal ges p order av lgst plutonchef (motsv) samt av poster och varnare enligt postinstruktion (motsv). Faran ver ges vanligen p order av kompanichef (motsv). Undantag Om du upptcker kemiskt stridsmedel ska du utan order ge signalen Gaslarm (C-larm) eller ropa Gas!.
Gr din chef uppmrksam p tecken som han eller hon sjlv inte ser.
Exempel p olika signalmetoder
LARM FLYGLARM
De olika signalerna
Signalerna ges under omkring 30 sekunder, t ex med siren, bilhorn eller visselpipa. Frbandschef bestmmer hur gaslarm (C- larm) ges.
GASLARM (exempel)
FARAN VER
VIKTIGT MEDDELANDE (ges med siren) 14s 14s (minst 2 min) 14s 7s 7s 7s 7s BEREDSKAPSLARM (ges med siren) 15 s 30 s 30 s KLART SKEPP
Signaler och tecken
441
Tecken
Tecken anvnds frmst d man r nra fienden frbandet r utspritt ver ett stort omrde kommando inte kan hras Tecken ska ges tydligt med armen eller armarna och i vissa fall med lampa, vapen eller annat. I regel skickas tecken vidare av pluton- och gruppchefer samt sambandskarlar. I skog och i mrker samt i vrigt nr sikten r dlig ska dock varje man vidarebefordra tecken.
Enarmstecken ges med valfri arm.
Vid all verksamhet
Allt klart Uppfattat Handen hlls i hjd med huvudet
Samband skes
Samling
Frdiga till strid
Frflyttning i utpekad riktning
Framt ka hastigheten
442
Signaler och tecken
Halt Avsaktning Tecknet ges med ppen handflata
Var frsiktig
Runtomkringfrsvar Igelkottsfrsvar En knuten hand mitt uppe p huvudet
Cheferna till mig Bgge hnderna knutna p mse sidor om huvudet
Ansatsvis framt/bakt Ena handen hlls strckt uppt och den andra handen frs upp och ner upprepade gnger
Vxelvis framt/bakt Hnderna frs knutna vxelvis upp och ner ver huvudet
Signaler och tecken
443
Skytteled Tecknet ges med handen knuten, andra armen strckt rakt ut
Skyttekolonn Tecknet ges med handen knuten
Skyttesvrm
Skyttelinje
Skytteplog Tecknet ges med knuten hand mot huvudet
Observation i utpekad riktning Handen frs upp som solskydd vid pannan och pekar sedan i den riktning som avses
Lyssna! 1. Handen kupad bakom rat 2. Peka i riktningen
444
Signaler och tecken
Fienden synlig i utpekad riktning Vapnet frs lngsamt fram och tillbaka upprepade gnger i riktning mot den upptckta fienden
Eld mot ml i utpekad riktning Armen strcks och bjs upprepade gnger mot mlet
Egen trupp (inget fientligt) Anvnds vid mlangivning. Tummen upp
Fientlig fottrupp Anvnds vid mlangivning. Tv fingrar riktas nedt och frs i en gende rrelse
Fientligt pansarskyttefordon Anvnds vid mlangivning. Knuten hand vrids fram och tillbaka upprepade gnger
Fientlig stridsvagn Anvnds vid mlangivning. Bgge hnderna formade till ett T
Takgruppera Vnster hand klappar ovanp knuten hgerhand (sikte)
Markgruppera Vnster hand klappar underifrn mot knuten hgerhand (sikte)
Lgg om elden Armen strcks uppt tre gnger i snabb fljd. Om s behvs upprepas tecknet med korta mellanrum
Skyddsstllning Handen frs ver huvudet upprepade gnger
Behov av ammunition Upprepade svngningar med vapnet. Fr tyngre vapen svng med ammunitionsemballage fr det vapen som det gller
Avbryt, avbryt eld upphr Strckta armar svngs upprepade gnger fram och ter
Signaler och tecken
445
Sprmarkering Handen pendlar vid foten och pekar ut riktningen
Vindmarkering Pekar p nsan och pekar ut riktningen
Plutonchef hitt Handen p axeln
Gruppchef hitt Handen p verarmen
Mina i spret Hand med utsprrade fingrar mot ansiktet
Hinder Korslagda armar. Obs ej ver vapen
Byggnad Kupad hand, varefter man pekar ut riktning
Larmtecken
Tecknen ska ges med halsduk, handduk eller liknande. I mrker kan lysstav anvndas.
Teckenvisare fr inte anvndas.
Flyglarm Armen svngs hastigt upprepade gnger t sidorna med tygstycke eller dylikt
Flygvarning Tv svngningar upp och ner med tygstycke eller dylikt upprepas med 2-3 sekunders mellanrum under 30 sekunder
Faran ver Lngsam svngning i cirkel med tygstycke eller dylikt
446
Signaler och tecken
Kolonntecken
Kolonntecken anvnds frmst vid marsch med motorfordon eller cyklar. Tecknen ges med arm eller lampa. Vissa fordon r utrustade med en s k teckenvisare. Som fordonschef r du ansvarig fr att kolonntecken vidarebefordras till det fordon som kr nrmast bakom eller framfr. Avsittning och uppsittning fr endast ske p fordonchefens/ frarens kommando eller tecken. Fordonschefen eller gruppchefen r ansvarig fr att ge fraren klartecken att samtlig personal r avsutten och inte befinner sig i direkt nrhet av fordonet dr inte fraren kan se vederbrande. Klartecken ska ocks ges till fraren d personalen r uppsutten, drrar stngts, skerhetsblten tagits p och materielen r fastspnd.
Kn av frbandet r marschfrdigt. Chefens uppmrksamhet pkallas Upptstrckt arm snks och hjs hastigt upprepade gnger
Uppsittning (avsittning) Innebr ocks att motorer stts igng (stannas) Upptstrckt arm svngs upprepade gnger t sidorna
Framt (kning av hastighet) Handen beskriver en vevrrelse int och utt med t sidan strckt arm
kning/minskning till p frhand bestmda avstnd t sidan strckt arm frs lngsamt/hastigt int och utt upprepade gnger
Signaler och tecken
447
Minskning av hastigheten t sidan strckt arm frs lngsamt tillbaka upprepade gnger. Halt. Samma tecken avslutat med uppt strckt arm
Motorerna stts igng Framfr livet hllen hand frs ngra gnger i sm vevrrelser
Motorerna stannas Krkt arm i hjd med huvudet frs hastigt med sm rrelser utt och int
Backning Uppt strckt hand frs i en ttaformig figur
Styr t vnster (hger) t sidan strckt arm hlls stilla
Motorcykelordonnans fram Snett nertstrckt arm frs rtt ner och drefter tillbaka upprepade gnger
Helomvndning fordonsvis Strckt arm svngs i vid cirkel upprepade gnger framfr kroppen
Klosskrning Hnderna frs upprepade gnger ihop med handflatorna mot varandra. Fordon krs nra intill varandra med front mot bak
Tjnst till fots Snett nedtstrckt arm frs till pekande rtt ner och drefter tillbaka
448
Signaler och tecken
Krning med ledare

I terrng, vid dlig sikt, p dliga vgar och vid svra passager krs fordon ofta med hjlp av ledare. Blir du ledare, vlj sdan plats att fraren kan se dig, samtidigt som du kan kontrollera hela fordonet. Kommer fordonet fr nra g aldrig baklnges utan att stoppa fordonet och flytta dig till ny plats. Du kan annars ltt ramla och bli verkrd.
Utgngsstllning Svng t hger
terfr ratten (spaken) till normallge
Centrumsvng vnster
Hjulfordon
Bandfordon
Halttecken till stridsfordon

Halttecken till ett stridsfordon fr under strid endast ges vid fljande tillfllen: Fordonet hller p att kra ver egen trupp eller materiel. Fordonet hller p att kra in i minering. Viktigt meddelande ska lmnas.
Signaler och tecken
449
Helikoptertecken
Nr du ska vara teckengivare till helikopter s se till att du str stadigt. Vinddraget frn rotorerna kan annars f dig ur balans. St med vinden i ryggen eftersom helikoptern normalt landar i motvind. Om sand eller sn virvlar upp s mste du st kvar i stende stllning och ge tecken. Du kan vara den enda referens som helikopterfraren har med marken. St kvar hela tiden tills du ftt tummen upp frn fraren. Nrma och avlgsna dig alltid en helikopter framifrn s att fraren ser dig och fr att du inte ska bli trffad av det bakre rotorbladet.
Dessa tecken anvnds vid behov
Normalt anvnds endast detta tecken
Framt
Bakt
St stilla Armarna stilla Klart att landa hr, kom nrmare ...
Frflyttning t sidan Helikoptern frflyttas i den utstrckta armens riktning
St stadigt!
Uppt Handflatorna uppt
Nedt Handflatorna nedt
450
Lgeskarta och skiss
KAPITEL
15 Lgeskarta
och skiss
Lgeskarta och skiss
451
Lgeskarta och skiss

Frger Tecken fr enskilda vapen, fordon och materiel Tecken fr taktisk verksamhet Tecken fr eld och eldstllningar Grundtecken fr frband Tecken fr storlek p frband Skiss 452 453 455 456 458 458 459
Olika tecken anvnds fr att markera frband, vapen eller verksamhet p lgeskartor och skisser. Om andra tecken mste anvndas n de som r reglerade, bifoga d en frklaring p lgeskartan eller skissen.
452
Lgeskarta och skiss
Frger
Normalt anvnds fr fltbruk blyertspenna fr att rita skisser eller markera p karta. Blyerts fster ven om papperet eller kartan r blt och markeringen frsvinner inte om papperet blir bltt efter det att du har ritat in symbolerna och frklaringen. Om lgeskartan eller skissen frs med svart penna gller fljande regel: Enkel linje anvnds fr vra frband och vr verksamhet. Dubbel linje anvnds fr fiendens frband och verksamhet. Frkortningen FI kan anvndas fr att frtydliga fiendens aktiviteter och tgrder. Om lgeskarta eller skiss frs med frgpenna anvnds fljande regel: Bl frg anvnds fr egna frband och egen verksamhet. Svart frg fr anvndas fr grnser och egen verksamhet. Rd frg anvnds fr fiendens frband och fiendens verksamhet. Gul frg fr anvndas fr att ange NBC-pverkade omrden. Grn frg fr anvndas fr att ange fltarbeten, hinder och dylikt. Ljusbl (cyan) frg anvnds fr att markera annan parts (ej fientlig) stridskrafter. Fr internt bruk kan andra frger anvndas, men d ska srskild frklaring finnas vid kartan/skissen.
Lgeskarta och skiss
453
Tecken fr enskilda vapen, fordon och materiel

Automatgevr 90 Granatkastare (ltt: 10 cm medeltung: >10 cm)
Eldspruta, kaliber upp till 25 mm kaliber 25-45 mm
Haubits (ltt: 12,5 cm medeltung: >12,5 cm)
Granatgevr
Kanon (ltt: 12,5 cm medeltung: >12,5 cm)
Granatspruta
Kustartilleripjs rrlig, (medeltung: >9 cm)

KA
Kulspruta (ltt: upp till 10 mm medeltung, tung: >10 mm)
Kustartilleripjs fast (ltt: 9 cm medeltung: >9 cm)

KA KA
Luftvrnskulspruta (ltt, medeltung, tung) Luftvrnspjs (ltt: 25 mm medeltung: >2545 mm tung: >45 mm)
Splitterskyddat artilleri, monterat p dumper (medeltung: >12,5 cm) Utskjutningsanordningar fr: Kustrobot och markrobot (ltt, medeltung, tung)
Pansarskott
Luftvrnsrobot (ltt, medeltung, tung)
Pansarvrnspjs (ltt, medeltung, tung)
Pansarvrnsrobot (ltt, medeltung, tung)
Bandkanon (ltt: 12,5 cm medeltung: >12,5 cm)
Raketartilleri, artilleriraketpjs
Bandhaubits (ltt: 12,5 cm medeltung: >12,5 cm)
UAV
454
Lgeskarta och skiss
Bandfordon
Brobandvagn. Vid behov anges fordonsbenmning
Icke splitterskyddande fordon Hjulgende icke splitterskyddande pansarskyttefrband. Vid behov anges Tp, E, Lvrb, Grk, Pvrb, Stri eller Farb
Stri
Transporthelikopter (ltt, medeltung, tung)
Pansarvrnshelikopter
Terrngfordon, -bil
Attackhelikopter
Bandvagn
Pansarvrnsrobotbandvagn
PV
Symboler i telesystem Anslutningspunkt Anslutningspunkt frmre ledningsplats
Splitterskyddande transportfordon (pbv)
F N S
Splitterskyddande stridsfordon Stridsvagn (ltt: <20 ton medeltung: 20-40 ton tung: >40 ton)
Anslutningspunkt nt
Anslutningspunkt stab
Knutpunkt Fltarbetsutrustning till fordon Stabsenhet (1, 2 eller 3 hytter och en telefonvxel)
VLT
Tung stridsvagn med minvlt/ minplog, pansrat minrjfordon
Systemledningsenhet
Lgeskarta och skiss
455
Tecken fr taktisk verksamhet

Bataljonsgrns Postering Omrde fr bataljon
1/MekB 19
Patrull
Frbands frmre begrnsning (konfrontationslinje)
Fienden Egna
Prickskytt Luftbevakningspost (flygvarnare), observationspatrull vid lvfrband
Egna
Glest besatt eller endast avpatrullerad frmre linje

Fienden
Ammunitionsplats
Oplatser m m fr granatkastare och oplats i allmnhet
Bro, vergng
Reparationsplats Artilleri
Eldobservatr
Livsmedelsplats
Ljudmtbas
Drivmedelsplats
Optisk mtstation laser (AML)
Sjukvrdsplats
Postutvxlingsplats Belysargrupp
PW
Radarmtstation
Fngplats
Post
Kyrkogrd, begravningsplats
456
Lgeskarta och skiss
Tecken fr eld och eldstllningar
Eldomrde
Omrde med radiakbelggning
A Intensitet...
3101
Mllge
z125 ADA
Kontaminerat omrde
B Typ...
SKEN
Fast eldlge
z125 S3061
Skenmotstndsomrde
Stridsvrn, ppet Sprreldlge

z125
Stridsvrn, tckt Skjutriktning
Rkbelagt omrde
RK
Skyddsrum
12
Brandomrde
BRAND
Skottfltsrjning
Eldhrjat omrde
BRAND
Omrde fr fltbefstningar
Omrde belagt med kemiska stridsmedel
C Typ... Tid (fr)(till)
Motstndslinje
L 00
Krnladdningsexplosion Omrde med permanenta befstningar
Lgeskarta och skiss
457
Bergrum, fort
Spng
Stormhinder Vadstlle fr stridsvagn Genomgng i stormhinder, fordon Vadstlle fr stridsvagn sedan fltarbeten utfrts
Genomgng i stormhinder, trupp
Stridsstllning Flytstlle fr bandfordon med upp- och nedfarter Vg enkelriktad Vg dubbelriktad Pansarhinder
Terrngfordonsvg Bthinder Stridsfordonsvg Flygplanshinder Skidspr Frstring frberedd (passage mjlig) Bandvagnsspr
Frstring utfrd Mtesplats Blockering frberedd
Blockering utfrd
458
Lgeskarta och skiss
Grundtecken fr frband
Armstridskrafter Marinstridskrafter Flygstridskrafter
Flygfrband
Markfrband
Tecken fr storlek p frband

Armstridskrafter Grupp, avdelning Tropp Marinstridskrafter Grupp, avdelning Tropp Flygstridskrafter Enskilt flygplan, grupp Rote (flygplan), tropp
Pluton Kompani, skvadron, hemvrnsomrde Bataljon, hemvrnskrets
Fartyg, pluton Fartygsrote, kompani, batteri Fartygsdivision, bataljon
Pluton Grupp (flygplan), kompani Division (flygplan), bataljon Regemente
Regemente
Fartygsflottilj, marinregemente Fartygsavdelning, (-eskader, -brigad), amfibiebrigad Marinkommando
Brigad Division
Flygkommando
Oknt
Oknt
Oknt
Stridsgrupp
Stridsgrupp
Stridsgrupp
Lgeskarta och skiss
459
Skiss
En skiss ska redovisa terrngen sdan den r just vid tillfllet och den br kraftigt framhva det som r skissens syfte. Ovsentliga detaljer kan uteslutas. Man br strva efter enkelhet och tydligthet, eftersom skissen ocks ska kunna lsas av andra. Ett ftal klara huvudlinjer ger ofta en bttre bild n ett flertal detaljer. Ritmanret mste vara kraftigt fr att skissen ska tla fltlivets slitage. Den ska kunna lsas ven vid dlig belysning. Anvnd blyertspenna eftersom den tl vta och kall vderlek. Avbildningens sanningsenlighet r av strre vrde n dess prydlighet. Ta ut kompassriktningar till framtrdande freml, lgg in dessa p ritpapperet. Stega (bedm) avstnden. Rita drefter med hjlp av skalmttet in dessa punkter p ritpapperet. Komplettera skissen med att rita in vriga delar av terrngen med gonmttsteckning. Skriv in namnen p orter och terrngfreml enligt Grna kartan. En skiss br alltid frses med vinjett som omfattar plats, datum och namn norrstreck eller annan tydlig orientering skala eller skalmtt
Skissritning utan kartunderlag

Bestm grnserna fr det omrde som ska avbildas. Bestm skalan och rita ett skalmtt. Studera terrngen noga och klargr med tanke p syftet med skissen vad som ska tas med samt vad som kan utelmnas. Bestm huvudriktningen och rita ut norrpilen. Vlj en lmplig utgngspunkt fr skissritningen.
vid behov teckenfrklaring eller andra upplysningar
Terrngmodell
En terrngmodell r en skiss som tillverkas av tillfllig materiel och som byggs i terrngen fr att skdliggra viss verksamhet, t ex bevakning, eldverfall, marsch. Uppbyggnaden sker enligt samma principer som nr man gr en planskiss. Skalan r ofta mycket stor. Tnk p att passa modellen efter terrngen.
460
Lgeskarta och skiss
Tecken och symboler p skiss
Kraftledning Norrpil Tunnel Kyrka Skala Telemast, vindkraftverk Lvskog Torn, skorsten
Fyr, sjmrke Enstaka lvtrd
Vderkvarn Barrskog Sg, brdgrd
Enstaka barrtrd
Fornlmning
Sj
Krr
Vattendrag med - strmriktning - sluss - vattenfall - fors - damm - brygga - farled med djupvrde
, bck
Jrnvg Vg fr dubbeltrafik Vg fr enkeltrafik
Djupvrde i meter, farled
Begravningsplats Blockmark Hjdkurvor, grustag, grop
Traktorvg Gngstig Vgbank (jrn-)
Vindskydd
Lgeskarta och skiss
461
Stor sten Hus Ruin Liten sten
Tlt Rgng
lgtorn (bevaknings-)
Sndarplats
Exempel p skiss
462
Samband
KAPITEL
16 Samband
Samband
463
Samband
Signaldisciplin Radiosamband Sambandsnt Batterier och batterildor Morsetecken Signalflaggor Bokstavering Frkortningar vrigt 464 464 466 466 467 467 468 469 473
En chef leder sitt frband med kommandon, tecken och signaler. Om personkontakt inte r mjlig eller ndvndig, ges order, rapporter och orienteringar med olika sambandsmedel. Exempel p sambandshjlpmedel r radio, telefon, elektronisk post (mejl) och ordonnanser. Ett frband utan fungerande samband kan f svrt att lsa sina uppgifter. Vid internationella insatser r det viktigt att du kan kommunicera ven p engelska.
464
Samband
Signaldisciplin
Undvik att ange vra frband, vr verksamhet och platser i klartext. Anvnd anropssignaler, kodord och UPK-system (utgngspunkter p kartan). Fiendens frband och verksamhet kan anges i klartext. Ange inte fiendens frband och verksamhet utifrn eget UPK-system. Rkna med att all sambandstrafik kan avlyssnas och stras. Radiotrafik kan dessutom pejlas (lgesbestmmas). Anvnd drfr snabbsndare (DART) och krypterad signalering. Hemlig okrypterad information fr inte g ver sambandsntet. Frga din chef vad som gller. Mobiltelefoner kan pejlas in av fienden d de r pslagna.
Radiosamband
Stationsplats
Stationsplatsen fr en radio har stor betydelse. Stationsplatsen (antennplatsen) br ligga hgt verkan av avskrmande hinder minskas bltt fuktigheten br g ner djupt, t ex vid sj eller mosse; fuktigheten ska ligga i sndningsriktningen fritt det ska vara fritt i sndningsriktningen, vilket innebr att det inte alltid r den hgsta punkten som r avgrande fr sambandet med en annan station. Anvnd karta och kompass fr att bestmma stationsplatsen s att det r fritt mellan sndare och mottagare. Flytta stationen korta strckor och ta reda p var mottagningen r bst.
Se till att antennen inte lutar eller ligger mot lv eller grenar.
Privat mobiltelefon fr endast medfras och anvndas med din chefs tilltelse.
Exempel p bra och mindre bra stationsplatser

Bst A
Bra B
Olmpligt C
Samband
465
Du mste upptrda aktivt fr att f bra radiofrbindelser
Strning
Om brus, brummande eller en stark ton hrs i hrtelefonen kan orsaken vara avsiktlig strsndning frn fienden verhrning frn stationer i andra nt lokal strning, t ex frn fordon eller kraftledning eller p grund av fel p radion att antennen lutar Om du misstnker strning frn fienden rapportera detta till din chef. Rapportera frekvens strtyp och karaktr tidpunkt
tgrder vid strning

Minska eller ka effekten Frsk snda p ngot annat nt Snk eller hj antennen Anvnd ngon annan antenn Flytta stationsplatsen (antennplatsen) Fresl parallellsndning Fresl repeterstation Frsk skrma av strsndaren Snd korta, snabba, upprepade sndningsfljder Fresl vergng till ngot annat sambandsmedel
466
Samband
Sambandsnt
Vid vra enheter upprttas olika sambandsnt fr olika former av radio- eller telefontrafik. Det finns t ex nt fr stridsledning understd (indirekt eld) underrttelser underhll Vra frband har fasta anropssignaler som byggs upp med hjlp av ett schema. Tillflliga anropssignaler kan anvndas fr att vilseleda fienden, om de lyssnar p vra nt.
Kompanistab
QJ
Plutonsstab
AQ
BQ
CQ
DQ
EA
FA
GA
HA
Grupp
Exempel p sambandsnt inom ett kompani
Batterier och batterildor

Hll reda p drifttiden, dvs hur lnge du har anvnt dina batterildor. Ladda batterierna ofta. Undvik att kra ur dem helt. Vid lngre frvaring ska batterierna frvaras kallt.
Se till att vrma upp innan du drar igng!
Nr batterierna anvnds ska de vara varma, annars dras de ur fortare.
Samband
467
Morsetecken
Bokstver A B I J K L Q R S T
Foto: Peter Nilsson, FBB
Y Z
C D E F
M N O P
U V
G H Siffror 1 2 3 4 5
W X
Tecken 6 7 8 9 0 Slut Vnta Punkt Komma Frgetecken

Ljussignalering med morsetecken r en sambandsmetod
Signalflaggor
A I P W 1 6
468
Samband
Bokstavering
Betoningen lggs p stavelser med kursiv stil A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 , . Svenska ADAM BERTIL CESAR DAVID ERIK FILIP GUSTAV HELGE IVAR JOHAN KALLE LUDVIG MARTIN NIKLAS OLOF PETTER QVINTUS RUDOLF SIGURD TORE URBAN VIKTOR WILHELM XERXES YNGVE ZTA KE RLIG STEN NOLLA ETT TVA TREA FYRA FEMMA SEXA SJU TTA NIA Decimalkomma Punkt Engelska ALPHA BRAVO CHARLIE DELTA ECHO FOXTROT GOLF HOTEL INDIA JULIET KILO LIMA MIKE NOVEMBER OSCAR PAPA QUEBEC ROMEO SIERRA TANGO UNIFORM VICTOR WHISKEY X-RAY YANKEE ZULU Uttal (all fa) (bra vo) (tjar li) (dell ta) (eck ) (fcks trtt) (glf) (ho tell) (in dia) (djo li ett) (ki lo) (li ma) (majk) (n vem b) (ss ka) (pa pa) (ke beck) (r me ) (si err ra) (tng go) (jo niform) (vick t) (oiss ki) (ecks rej) (jng ki) (zo lo)
ZERO ONE TWO THREE FOUR FIVE SIX SEVEN EIGHT NINER DECIMAL STOP
Samband
469
Frkortningar
Vapen och ammunition Svenska Ammunition AttackAutomatkanon Automatkarbin Automatgevr Eldhandvapen Granat Granatkastare Granatgevr Haubits Kulspruta ltt- (5,56 mm) medeltung- (7,62 mm) tung- (12,7 mm) Kulsprutepistol Krnladdning Luftvrn Markrobot Pansarvrn Pansarvrnsrobot Pansarskott Prickskyttegevr Projektil Raket Robot Sprnghandgranat Sprljus Fordon och flygplan Svenska Amfibie Band/hjulBandkanon Bandvagn Cykel Flygplan Helikopter Infanterikanonvagn Lastbil Lastterrngbil amf b/hj bkan bv c fpl hkp ikv lb ltgb Engelska Amphibious Tracked/Wheeled Selfpropelled Artillery All-terrain carrier Bicycle Aircraft Helicopter Selfpropelled Gun Truck Crosscountry Truck Amph SPA am aakan ak ag ehv gr grk grg haub ksp lksp mtksp tksp kpist klng lv markrb pv pvrb pskott psg prj rak rb shgr sl Engelska Ammunition AttackAutomatic gun Assault rifle Automatic rifle Small arm Grenade Mortar Recoilless rifle Howitzer Machine gun lightmediumheavySubmachine gun Nuclear charge Anti-aircraft Surface-to-surface missile Anti-tank Anti-tank guided missile Light Anti Tank Weapon Sniper rifle Projectile Rocket Missile Fragmentation grenade Tracer Ammo
AR SA MTR RCL How MG LMG MMG HMG SMG AA SS AT ATGM LAW
RKT MSL
A/C HEL SPG
470
Samband
Fordon och flygplan (forts) Svenska Luftvrnskanonvagn Luftvrnsrobotvagn Motorcykel Pansarbandvagn Pansarvrnsbandvagn Personbil Personterrngbil Radioterrngbil Radiobandvagn Stridsledningspansarbandvagn Stridsfordon Stridsvagn Terrnghjuling Traktor lvkv lvrbv mc pbv pvbv pb ptgb ratgb rabv stripbv strf strv tghj trak Engelska Selfpropelled Anti Aircraft Selfpropelled Surface to Air Missile Motorcycle Armoured Personell Carrier Anti-Tank all-terrain Carrier Personal Vehicle, car Four Wheeled Drive Radio all-terrain Vehicle Radio all-terrain Carrier Command Post Vehicle Infantry Fighting Vehicle Tank Tractor SPAA SPSAM Mc APC PV 4DW
IFV Tk
Personal och befattningar Svenska Adjutant Bitrde Chef (fr) -chef Kompanichef och hgre Plutonchef och lgre Frare Kvartermstare Militrdistriktbeflhavare Militrpolis Officer Ordonnans Post Prickskytt Signalist Sjukvrdare -skytt Stabschef Stllfretrdare Vakthavande befl Engelska Adjutant Assistant Chief Commander Leader Driver Quartermaster Military District Commander Military Police Officer Runner, orderly Sentry Sniper Radio telephone operator Medic (corpsman) -gunner Chief of Staff Second in Command DeputyDuty Officer
adj bitr C -ch
Adj Asst C, Ch Comd, C Ldr QM MP OFFR
f kvm MD MP off ord prsk sign sjv -sk SC stf VB
RTO MEDIC COS 2iC D D/O
Samband
471
Funktions- och frbandstyper Svenska Amfibiebataljon Artilleri Avdelning Bataljon Batteri BevakningsBrigad Division EldledningsFallskrmsGrupp Hemvrn Infanteri Infanteribrigad JgarKustjgarKompani LokalfrsvarsLuftburen bataljon LuftvrnsMekaniserad Mekaniserad brigad Mekaniserad infanteribrigad Militrdistrikt Motoriserad Omgng PansarPansarbrigad Patrull PionjrPluton Postering Regemente ReparationsRobotRddnings- och rjningsstyrka Engelska Amphibious battalion Artillery Detail Battalion Battery SecurityBrigade Division Forward ObserverParachuteSquad (US), Secton (E) Homeguard Infantry Infantry brigade Ranger (Special Forces) Marines Company Local defense Airborne battalion Anti-aircraft (Air defence) Mechanized (US) Mechanised (E) Mechanized brigade Mechanized infantry brigade Military District Motorized Team Tank- (Armoured-) Tank brigade, Armored Brigade Patrol (Party) Pioneer- (Sapper-) Platoon Post Regiment Maintenance MissileSearch and Rescue
amfbat art avd bat batt bevbrig div efskgrp hv inf IB jkjkomp lfLBbat lvmek MekB MekIB MD mot omg paPB ptr piplut pstg reg reprbRR-styrka
Amph bn Arty Bn Bty SECUR BDE Div FOsqd (US), sct (E) Inf Inf bde (SF) Coy AB Bn AA Mech Mech bde Mech inf bde
Mot Tm Tk- (Armd-) Tk Bde Armd Bde Ptl PPnrs- (Sap-) Plat Reg Maint MSL SAR
472
Samband
Funktions- och frbandstyper (forts) Svenska SabotageSkvadron Skytte SpaningsStridspar Tropp TruppUnderhllsUnderrttelseUnderstdsVerksamhet, uppgifter Svenska Bekmpa Bevaka Erstta Framrycker Indikera Landstigning Lokal luftfrsvarsorientering Luftlandsttning Lgesrapport Nedhlla Nedkmpa Observation Orientera Observationsriktning Rekognosera Reorganisation Reparera Sanera Sjuktransport Sjukvrd Stridsledning Sk och rddning Ta Utbildning terhmtning Engelska Destroy Guard Replace Advance Detect Landing operation Air defence early warning Airlanding Situation report Suppress Destroy Observation Orient Observer target line Reconnoitre Reorganisation, restructure Repair Decontamination Medical evacuation Medical care Command and Control Search and Rescue Combat Search and Rescue Seize Training Recuperation sabskv sksEngelska Sabotage Squadron RifleScout, Reconnaissance Fire and maneuver team Section Troops Logistics, Supply Intelligence Support
Sqn
Recce
to trp uhundu-
Tps Log, Sup Int Spt
bek bev ers frr ind lst lokor ll nh nk o ori rek reorg rep san sjtp sjv stri
adv
sitrep
MEDEVAC
SAR CSAR
utb h
Samband
473
Platser, omrden och vgar Svenska Avlmningsplats Batteriplats Buffertzon Fordonsavlmningsplats Frbandsplats Jrnvg Kontrollpunkt -fordons Konfrontationslinje Landsvg Omlastningsplats Omrde ansvars-, tilldelat, grupperingsPjsplats Uppehllsplats Uppsamlingsplats Utgngslge fr anfall Utgngspunkt i terrngen Utgngspunkt p karta Utgngspunkt fr mlangivning tersamlingsplats Engelska Aplats bpl fap frbpl jvg Artillery Position Buffer zone Vehicle Assembly Area Aid station Railroad Check-point Vehicle Check-point Confrontation line Country road Forming Up Position Area - of responsibility - of deployment Gun position Forward Command Post Assembly Area Final Assault Position Reference point Map reference point Target reference point Rendezvous
BZ
CP VCP CL
lvg omlpl
AOR AOD FCP
pjpl upl usapl UFA Upt Upk Upm SA
MRP RV
vrigt
Radiosignalering Svenska Anropssignal Frbindelseprov Kom Uppfattat Uppfattat vi kommer att utfra ordern S fort som mjligt Repetera Klart slut Engelska Call sign Radio check Over Roger so far Will comply As soon as possible Say again Out C/S
WILCO ASAP
Sakansvariga Frsvarsmakten Mats Walldn, Markstridsskolan (MSS) Johan Skullman, MSS Produktionsteam, AerotechTelub Information & Media AB Eva Hgberg, projektledning Pr Wennstad, sprklig bearbetning Lena Mattisson, form och original Illustratrer Wolfgang Bartsch Magdalena Hagelind Russel Lindqvist Per Westin (sid 342, 343) Omslag Magdalena Hagelind, form Omslagsfoton Pepe Ericsson Kristofer KS Sandberg Hkan Nystrm Anders Kollberg Jonny Lindahl Sven-ke Haglund Foton Pepe Ericsson om inte annat namn angivits Kartmaterial godknt frn sekretessynpunkt fr spridning. Lantmteriverket 2001-05-02 (601-2001/1164)

Soldf LÄS!!!!

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Soldf LÄS!!!!

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Soldaten i flt

Central lagerhllning: Frsvarets bok- och blankettfrrd

09 833:66462 TFD 01017

Johan Hederstedt verbeflhavare Alf Sandqvist Generalinspektr fr Armn

Tryckeri: AB Boktryck, Helsingborg, 2001 M7742-100002

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Post och postering

11. Hlso- och sjukvrdstjnst

12. Att vara krigsfnge

14. Signaler och tecken

15. Lgeskarta och skiss

Soldat din roll i Frsvarsmakten

din roll i Frsvarsmakten

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Foto: Anders Kollberg, FBB

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Soldat och mnniska

Basskerhetsgrupp skyddar fartyg

Ls mer om din roll i Frsvarsmakten i Svensk soldat.

Foto: Anders Kollberg, FBB

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Spaning med attackdykare

Klargring av JAS 39 Gripen

Svenska soldater i internationell tjnst

Foto: Sven ke Haglund, FBB

Foto: Anders Kollberg, FBB

Som soldat, oavsett befattning i frbandet, ska du veta fljande:

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Endast ml av militr betydelse fr bekmpas skilj p kombattanter och civila

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Foto: Jurij Kozyrev, Pressens bild

Foto: Jurij Tutov, Pressens bild

Soldat din roll i Frsvarsmakten

4. Avvpna fngar och verlmna dem till din chef!

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Krigsfngar skyddas ocks av folkrtten

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Foto: Jurij Kochetkov, Pressens bild

Civilbefolkningen ska vara skyddade mot stridshandlingar

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Det r frbjudet att bekmpa fordon med Rda korsets mrkning

Foto: Kristofer KS Sandberg, FBB

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Du r skyldig att ingripa och rapportera vertrdelser mot folkrtten

Foto: Vladimir Svartsevich, Pressens bild

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Srskilda bestmmelser fr sjkriget

Srskilda bestmmelser fr luftkriget

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Foto: Jonte Wentzel, Pressens bild

Soldat din roll i Frsvarsmakten

Sprid inte rykten utan frsk att f uppgifter bekrftade

Bilden utgr av upphovsrttsliga skl

Sprnghandgranat 56 (Shgr 56)

Sprnghandgranat 90 (Shgr 90)

Kulsprutepistol (Kpist m/45)

Pistol (Pist 88)