uidadig sjtilv

FRA:s museum
ochkryptologi
signalspaning

Kryptorummet
FIarar avsikten att i iorsta hand skildra svensli kryptohistoria samt anstringntngar och resultat
iran den moderna srgnalspanrngens forsta tid under andra v:iddskriget.Man kan boria med att
som beskrirrervad som hinde efter den tvska invasronenav Norge.
l,isar,:ir'sskrrltrlrnir-
.,.."...:a.]"..J

9 apri|1940: ry'skalegationenuppvaktar UD med begatan att fl anvlnda den s.k.

r..'istkustkzrbelnfor trafik Oslo - Berlin. Tillstind ges.
17 april konstzrterastontelegrafi pi den tyska linien'
19 aprii reglstrerasklartext och telegrafistsnackpi telegpafverketsCreed-teleprinter.Det
talirsom clerGeheimschreiber.Tvskarna hiide annars mest anv:int den legendariska
F.nigman (visasvid sodra v:iggen).
- ordzrlvdelserr i den tyska fioten och Enc ,\nderbergs kcrnmentar
- Unclerst stirr en Cteecl-teleprinter.

\rbetet med ritt t;i igrrngspanlngenpresenteras:

A{ottagandeteleprintrar bygp om si att icke skrivande funktioner iterges som srffror.

.l-ton-telegrafmottagyare konstrueras (ett statrv st'ir r homet, t.v.)
21 ma11940rnstalier2ls utrustning i fastigheten liarlaplan 4.
All text kom ur teleprintritrna som remsor. Dessa skuiie kltstrasupp si att de blev
l-rirnterfigafor bearbetningen.Arbetet utfordcs av de s.k. klisterprinsessorna,som fitt sitt
"I{listetprinsen"'
namn irin en affiscl-reringsf-lrmasom mirkt sina bilar med
(lilistringsmaskinen finns pi hyllan)
Annat gmndarbete utfors av fem studerandefuin KTI-I.

-\{atematikprofessorn Arne Beurling fick i miten 2f iuni 1940 hand om

tr:rdspaningsmaterialet.I-I'anfinner att det felaktigt skrivs ut tr'a telegram r sindningar d'ir det
fi:rn lrvptosvnpunkt ror sig om ett telegram. Han hittar i orignalbunt'.lrna omedelbart
fr'.in clcn 25 n:,t1.
inliorsportzrr i m'.rterizrl

J)irel p:rr r,eckor rekonstrueradeBeurling maskinensarbetss:itt,men den stora rningden trat-ik

kuncleinte l'ranteritsmanuellt.
Visg,, l-inclsteinbygqde r.rd I-NI Ericsson de s.k. ^pp rna (stir pi hyllan), som kunde
sritt som G-skrir.aren.
tlechiitrera p':lsi1mn12l

Den G,skri\rare,som visasi museet,.'ir en senaremodifiering av den typ som Beuding

kn'ickte. N,Iaskinenhzir har erl-rallitsfrin Norge efler kriget'

Dagsrutin och Arbetsmiliii pn Karlbo

!-arie moreon lostes drtgensny--ckel av kryptoanalytiker.

"Apparn.a" var kopplade tril fjlirrskrivare pi vars tengentbord man skrev in kryptotexten.

"appen" och kom trllbakatill

Texten dechiffreradesr lirrskrivaren och skrevs ut pi
D;lDDersremS:i.

Remsornasklistradesupp pi blanketter av k[sterprinsessorna'

Sprakkunnigabearbetaresovrade ocir oversattetelegrammen.

Arbetsmilidn pi l{arlbo var sarskilt bristf:illig. Den psyktskavar ofta hektrsk och kritisk, den
tysiskatrang och k'ali.I{arlaplan 4 var en rivningsfastighet.
"pionjirandan" gorde
Andi verkar inte personalenha r.antrivts.Det viktiga arbetet och
s';ikertsitt till.

Z-maskinen

Di tvskarna yia f-inskaofficerare fitt k:innedom om svenskarnasforcering av G-sknvaren

or.ergrclimzurti1lden s.k. Z-maskinen. Arren denna maskin knicktes i Svengeoch man tog
"
f ram c)'kelkediemaskinen" for dechiffreringsarbetet.

Gripenstiernas maskin

Pi hyllan invid G-skrivaren stir en replik av r.irldens forsta kryptomaskin. Den presenterades
1786 i ett brer. till Gustav III av friherren Fredrik Gripenstierna. Grundema till id6n kom bl
'a.irhn G:s morfar, Christofer Polhem. G sjzilvvar upp\ruxen pi l{erso herrgrd. En prototyp
"Drottningholm den 23 september 1786". Om detta
Reskrivningenar d'.rterad
tillr,'erkacles.
frnns att lisa p2 sidorna 21-28 i Svenskakryptobedrifler. Repliken i museet :ir tillverkad av
'I'vi
Hagelin vrcl fabriken i Schrveiz. exemplar hnns - detta och ett i fabriken.

Skdrmarna

H:ir presenteras,med portr"itt, ett par av de mest framstiende experternr;

Yr.es G,vlci6noch Ake Lundqr.rst.

(]v1d6ns champagref-laskor(Foratt f-iramedarbetaresbedrifter) och en knstallmottagare^v

oliiint ursprung st'ir p2ien ht'lla.
Kuriosa: I-ichtsprechgeriitfilr teletonricirbindelsepi ljusstraiep'i korta ar.stitnd
forbindelse med i orden som medium'
precl-rgeriitlo r telefc.rn
Ir.rc-ls

Rilder ar. stationshusi Stockholmsomridet. ViiggmAlningar av Sven l{reuger,

bearbet2lrepii byra B, som l-radefltt i<onstnarsutbiidningi Paris' Brlderna
en frzrnslisprzikig
md.ladesdtrekt pa r.:iggi gamla matsaien,men forlago rna ar monterade som tavlor och ett par
frnns r hallen utanfbr museet.De iir numera r-rtskurnaoch monteraclei nya mzrtsalen.

F<irrddaren Nyblad - lis Svenskakryptobedrifter sid 180-182

Skdrmarna vid TV:n:

\-.idersprrning.FR\ leadeuppgrften att ta emot viderleksrappofter p'i telegrafi for SNIHI:s

rlikning. Forst i lokaler i stan, under SO-taleti en barrack pi sodra sidan.

TSA. Hir finns en piminnelse om att signalskyddetvarit FRA:s ansvar.Byri I{

overfordes under 60-talet tril forsvarsstabenunder namnet TSA.

S<idra viiggen
Damm och Hagelin

AB Crvptoggaphstartades1915 av An'id f)amm. Boris Hagelin blerr senarechef for bolaget

pi 50-ta1etI{rypto AG i Schrverz.
och st'.rrt'ade

Drrmms r rktrgasteupptinning ir den s.k. elektrokryptograt-en. som l-raderypbeteckningenBl'

Den bygp;depi en cl-rifferanorciningmed rotorer, vilkas var ett slagshiul med inbyggcl
substitution.

1925 ilyttarDamm till Paris. Boris Flagelin lar I'roraatt svenskageneralstabenplanerar inkop
zrvkryptomaskiner och att en tysk mixkin, som kallasENIGNL\, ar aktuell. Hagelin och
Cn'ptograph fir 6 minader pi sig att bygga en konkurrerande maskin. Den blir tbrenklad
men fungerande- en version 2rven av Damms expeflmentrnaskiner,sidkt med 81. Den hade
tangentbord och wi rotorer vilkas stegning styrdes av w'i separzLt^par ay stifthiui med olika
antal stift. Damm forklarade maskinen vzirdelos,men tvi matematiker vid ett
torsikringsbolag iann den bra och den sattesi serieproduktion som typB21.

For:rtt konkurrera ut enigman i Frankrike, utvecklades821 och forsigs med motordrift. Den
kunde dnvas mecl ett ficklampsbatteri och den fick formiga att trycka text pa en
pappersremsa.Fransmlinnenbestdllde600 exemplarav dennanyaB2l2.

An-id Damm dog 1,927.AB Cryptograph blev 1.932helngt av Faroch son l{agelin och
till AB Ingenforsfirman l{ryptoteknik. Under 3O-taletocl-r;'tterligarenj.igot
nemnet iinc-irac'les
:rrtionde var Flagelin-maskinern a vlirldens mest silda kryptomaskiner.

1935 presenterades C35. Den l-radc5 stiFthiuloch eftertr'iddesar. C36, som kunde ha 5 eller6
hir:l. Den var h:rnclclrivenoch avsedd fbr fnltbruk. l{an kuncle sitta i terr'ingen ocl-rha
maskinen thstsprindover benet (den ir skilad underull!). Den tilh.erkadesi ett stort antal
excmplar tor sr.enskaforsr.,aret.Den elektriskakontorsmotsr.arighetenmed tangentbord,
ben:imndesBC3-13.Samtligamodeller gav utskrift pil pappersremsa'
FSorisl{agelin uppr.aktadevaren 19:t0 US Signal Corps och fick en provbestdllning pi 50
maskiner"lilfter omfattande pror beslot man sig for att satsastort pi C36-modellen.Den fick
i USA beteckningenN209 och trlh'erkaclesav skrivmaskinsfabrikenL C Smrth Corona. Totalt
procluceradesclir 140 00fl maskiner.

1952 flyttade Boris I-Iagelintill Zug i Schweiz,som bler. site fbr hans nya bolag Iftypto AG.
IIan avslutadesin verksamhetvid frrman islutet av 70-taletoch aviedvid 90'irs ilder 1982.

Om dessaruaskineroclLdesskonstrukl6rvr.fnnsalt Lisai Suenskakryptobedriftersid.29 ' 41.

Maskiner att titta pi: Damms 21,2ll,2Bnigma (3 och a hiul). Bild vrsar kryptor piL
lastbilstlnk mecl en 3-hiuls Enigma. Hagelinmaskinernaoch en tysk vanant'

Den fbrsta varianten av Enigma knbcktes redan 1932 av polackerna. Under kriget var det av
yttersta vikt att hilla reda pir bi a de tyska ub'itsrorelserna.Den gingen kndcktes chiffret zn'
engelsminnen. Det iir om den insatsensom den kanda boken och filmen handlar. Boken
Enrgm:Loch fiimer-rmed s'.rmmanamn finns for r.isning.

Vilsra vdggen (G-skrivarviiggen)

"Pi morgonen 9 apdl 1940. . , .."
Uncler Aclolf Hrtler, som flr symboliseradenna era,

"Den
Dirunder ett utdrag ur den tyska noten, som oveddmnadespi morgonen den 9 april.
tyska regeringcn fonitsitter att telefon- och telegramtrafiken, pi de lednrng"r som g'itrgenom
:lr.erigc,ickc kommer att hindras".

Dlr finns ocksziclenanekdotiskakommentaren der OB, Olof Tomell, bad Erik Anderberg,
"Protestera
chei fbr torsvarsstabenssignaltiinstavdelning,om en kommentar. Den blev: av
bara izn, men tacka gud ior mojligheten"

Nista sk:irm: Overst DN:s lopsedel irin den 10 aprii.

Tridspaning: I Sverigebyggs mottagande teleprintrar... (sebilaga)

Under den seglandeBeurling: N{atematikprofessornArne Beurling. ... (se btlaga)

Llnder bild av Bengt Beckman ocl-rOlle H'iger med nigra till tyska soldater utkl'i"dda
"G
skiidespelareunder inspelningav en dokumentbr som i hemlig'.

Dechiffrerinsen:Varie morgon... (sebilaga)

Cl-skrivarensom ster harhar anv.'i.ntsi trafrk mellan FRA ocl-rforsvarsstaben.

1)ahvilan ligger dechiffreingspapperi olika stadier.

Glasmontern
'T'ill
hoger frnns en clagsnvckeldir forcoren har arn'ecklatett stort 'antalpositroner for zrtt
best:imma frzin i'ilka hjul punkter och ringar (ettor och nolior) harstammade.
'I'ill
pir Or:erstahrillan Lgger nagra rapportlistor i origrnal.De :ir ett siagsdianer over
r,rir-rstcr
intressinf:r relegram.aktiebrev fran ,\B Cryptograph 192-l(devalverattili 10 fran 100 kr)

Pa mellerstahvllan ser mrln trll hoger hur de hir remsorna s'agut, som man anvinde for G-
skrirtaren.

P.i den hvllan lig5er ocksi en del kuriosa.Bl a en liten bok, som tillhort Yves Gyld6n. Den ir
fnin 1928 och heter Crittografia. Den visar en liten handchifferapparatav italiensk
trlhrerkning.Den hirr raka star.ari st:illet for hiul. Den finns har (tillhor TSA).

P,i nist nederstahyllan. Bortsett frin en liten bit av Berlinmuren si handlar det litet om TES.
l{rir ligger forsta sidan i en rapport frin Faikbo efter nrist sista flygningen rned Hugn, den 10
jum 1952.Som synesir det sarrunabes:ittningsom den omkomna. Intill ligger en PM som
handlar om inriktning och resultat fbr 1951.Det finns anledning att tro att sammag:illde
under 1952.lHar frnns ocksa nigra ceilulosaskivorsom pi omslagethar skriften:
Premiiirerpeclition Stocksund,radar. Troligen dr det friga om ett forsok med inspelning pi
19;t0-talet- inn.anman fick trllging till tridspelare. Skivorna dr inte avlyssnadei modern tid.

Pi nederstahvllan finns en del kuriosa ur forre byrichefen Wesstroms samlingarav det

stuclentikosaslilg som r,'arvanligt under krigstiden, med handgiorda interna tidningar och
singer och l-ryllningstexterav olika slag.

Entrdn
Pi skirmen till hoger finns en skylt som berdttar nigot om FRA:s fodelse.
I{ur m.inga minniskor det var och vilka byggnaderoch stationer det handlade om.

Intill frnns ett orignalnummer arrPravda frin den 9 mai 1945 - segerdagen.
Hiir f-innskapituaitionstextenoversatt.Man kan notera att de tyska namnen dr skrivna med
sma bokst'iver medan segrarnasir skrivna med stora.

Biblioteket
Pi l-rogersida, pi skimarna, finns museetsltlla bibliotek. Det dr oppet for fri blziddring,men
inte tbr lin.

Omwckt iir att bliddra r id-korten frhn 70-talet.Dodsbrickorna skulle delasut i orostider.

J.ittebockernaar en kartbok ocl'ren referensbok till kartoma. Pi ovre hyllan f-innstre

ioto;rlbum med de tidrgastanstillda.

Sigllstamparna anvindes flitigt. All hemlig post sindes assureradmed sigrll pirztta stdllen.
En samling smii stimplar ligger hir, bl a sfinxen, som anvdndesp'i de forsta lD-korten'

H..ir star ocks'i ett par LUFOR-mottagare, som anr.ints pi FRA. En stationir och en
portrrbel.

LUFOR beryder luitforsr.arsonentering.Svstemetskulle fungera si att rapportering av

fientligt t1r's.prit. siindasupp genom riksradion i sl god trd aft militrirer skulle kunna
fiirsvara och civila ge sig ivig till skyid.--.
Operation Stella Polars
I)essa hiinclelseri september 194-lbeskrivskortfattat pi skylt och hiingfolder.
A.tanbor veta att en stor del ar. materieleno\rertogs(koptes) av Ffu{ i mars 1945.Annu pa
(r0-taletanvindes bl a kortvigsmottagare, som den som finns imuseet. Handlingar, som
bl a pziHornrngsirolms slott och pir FR.A forstordes si smaningom.
fon'.rrzrcies

Sydbo
P'i rullskiirmen intrll StellaPolaris-informatronenfinns en del bilder fri.n Syclboshistoria. En
h';ingfblderger Ltet historia. N,lanskallveta att stationen p'i ingenlorskasernensvind drevs ar.
N,[iLrineni borjan ar' ;lO-talet- inn:in FRA bi]dades.

Grafi

Gratr ir en FRA-bendmning pi telegrafi.

N:ir andra v'.irldskrigetboriade var tridlos morsekommunikation vil etableradrnom m'inga

omraclenoch blev omedelbart rygggadenimilitlra samband frin ligsta forbandsnivi till
hogsta ledningen. trRA rekryteradefdrdigutbiidaderadiotelegrafistervilket senare
kompletteradesmec-1 v'.irnpliktrga.Lnngt in i moder trd var det ett krav att man skulle inneha
radiotelegrafrstcertifrkatav I:a klassen.Grundkurs (nyanstillningskurs)med examination,
minadsprov under 18 minader och fortsittningskurs r,.arunder ling trd obligatorrska.

40-taletsradiomottagarevar instabilaoch ofta illa kalibrerade.Detta innebar svarighetervid

passningav k'inda frekvenser och for det analytiskalosandet av frekvensplaner.

For att m'ita trekvenser (angavsi kilocykler kc/s eller kiloperioder kp/s - inte kHz) anv:indes
s'jrskildafrekvensgeneratorer.Den istadkom en ljudsignal i mottagaren.

Trafik och telegram skrevs ned pi slrskilda blanketer. PJ (passageiournal),

RS (radiospaningsbiankett).Forbindeiser,telegramnotertng r, pejlresultatmm
Skrevsin p'i n:itskisser.P'i alla blanketter noteradeslopnummer, datum och operatorens
rirdiospanilrnummer.

Langst ned, till rri.nster,en NC-100-L{. Pa den sir den en aning modemare NC-
N,lottzrgarna:
2-10D (NC betyclerNational Corporatron). I mitten stir en frekvensgeneratoroch
fbr mottagaren NC HRO, som stir ldngst ned trll hoger. Over den stir en
frekrrenskassetterna
RC-31.2,som anvindes pi bl a Sm'ibo till sent 60-tal.

(lrafisorrntnsk:rn bedrivasoa olika nivaer:

De r.'rktigastetcrrutsittningarna iorgrafispaningen ir kunskapen om anropssignalsystem,

trekvenstiildelningssystemoch geografiskaligen.
;\r n'agotav dettziklnt sl ger det moilighet att genom passningeller frispanrng manuell eller
dirtorsfirrd,scikaefter en stindare,som dr okind eller genom foriirdringar gitt forlorad.
(lenom att ber.ak:ln:it, som representerzrr olka nivier, kan man folfa ordergivning och gora
h eclomningzr om orc-len'dgaro ch trdsforhillanden.

Taktisk: Ett exempel kan r,araatt folja signalenngenfrhn ett tyngre bornb- eller
som regelbuncletsinder rapporter till sin bas. Rapporterna innehriller
sprrningsflvgpl'.rn,
f-llrsplanetspositron mm och denna kan ver-ifierasmed peii. Om moiligt i samarbetemed
ftrnispiining och T'L,S,som dit kan rapportera t1ll samr.erkandemilitire organ.
-l"clesratforbindelser
for taktrsk trzrfikhar under senare'irtionden blivit allt mer ovanliga.

Pir operativ nirrakanskeman hilller i samma flygnnt under en liingre penod.

Bas (hur.udstatlon)och fl1,gplan(understationer)noter'.isoch pejlasnzirhelstde'ir aktiva. Man
kan notera veckomonstret och arn ikelser frin detta. I(anske dra slutsatserom vilken
verksamhet som kommer att beclrivasinom den ndrmasteveckan, ndsta ir etc.

Den strategskaniv'in ar nar m'an fbljer ett nit under en ling period - minader eller ir,
kanskerenta\r 'irtionden - och tar fram en normalbiid och de forindringar som sker i denna.
Stora mangder data om frekvenser,anropssignaler,ovningsperioder,normalupptrddandeetc.
insaml'.rsoch lziggstill grund for en prognos om framticlaaktivitet. Awikelser kan udosa larm
och storre underrzittelseinsats eller l-rojdberedskap.

Spanzrrenskulle notera ell trafik, d.v.s. alla tecken han tog emot, i en passageloumal
(blankett
P) och r denna gorzrticlsmarkeringar,anmiirkningar mm fbr att ge mojlighet for bearbetaren
att gora korrekta bedomningar.

Telegram, ofta 5- eiler 3-stzilkgtkrypto (forkortat 85, 55, 53) med bokstiver eiler siFfror
skrevs ned pi s.k. RS-blankett.Om nritetvar kint och kryptot inte avsip bli foremil for
forcering (ovanligt for militzirt krypto, oftast endastav vissa siff-ertelegram),noteradesendast
cie 10 forst:r grupperna.

Peiling
Spaning utan pejl dr det inte mycket bevint med, knappast ens om man kan identifiera zlla
or,riga pararnetraLri en srgnaiering. Sindaren kan iu ha flyttats.
Vid fri spaning eller vid sokning efter ett tappat objekt gdller det oftast att soka efter en
sdnclare,fr.in en kind plats. Alit misstdnkt/moiligen intressant pejlas.Det skeddegenom
pejlorder pa intema telegrafin:it pzi trad. Allt okrypterat. PP, eller om bridskande, PX. Helst
skulle mrnst tvi pejlar engageras.De fick frekvensuppgift och anropssignaleroch/eller typ av
rrafik, t ex 85 for 5-stilligt bokstavskrypto. Ofta kuncleman koppla_ut den egnamottagarens
signal si att pejlaren kunde hora traFrkenoch sAkerttog r:itt signal.Aterrapporterade
oeilresultatantecknadespi n:itskisser.
ben fbrsta goda pejlutruitnrngen som tillfordes var Telefunkens KwEa (den ling grona,
som stir nederst).Den kom med StellaPoians. Under 50- och 60-talet anviinde man
lrurudsakligen teletunkens audiopelI l02, ddr signalminima togs horseimdssrS.Optiska pefiar,
den stora Telefunken PST396 (obsen'eraaskkoppen) och den mindre (gri) Plath (den pi
museet kommer frin Habo vid Eksio ddr v:irnpliktsutbildning forekom) kom mot slutet av
(r0-talet.Dir avldsesbiringen pi en llusstrob pi, en cirkuldr skala.

I{ommendering till pejlstation skedde i turordning. Plats och arstid gjorde dem olika
irtrir'.irc'1atrots att traktamentet - viktigt for en ligt betald spanare - var detsamma. Det
inkomna materialet sammanstdlldespl stationen och skickadestill bearbetningeni
Stockhoim. \risst med filrrskrift, annat med assurerad,plomberad postsick eller lackzrt
kurrert.
Bearbetning
Bearlletrrinsensuppgrti \''.1r'.rttutr-rnniiunderr.'ittelserur radiotrafiken. For att gora detta
miiste man skapaen kontinuerlig trad for arbetet.Det som hordes den ena dagenm'iste vara
igenkiinnbart clenanclra.

i\r.en om anropssignalenb1tts, maste nritskissernakunna passaihop frin dag till dag.

Yiktrgrst i procssssnr.ar beilrbetarensfortrogenhet med materialet och det faktum att ingen
srgnalorganisirtionm:iktade med att bya allt samtidigt:
Natstruktur, anropssrgnaler,frekr.enser,trafikfbrfzrande, radiotelegraflster,sindarldgenetc.
Med kontrnuitet kom mojligheten ztt zdderainformatron fran dag till dag och over tiden
byggoupp en kunskapsbankom nitet.

Summan av f-lerandt bildade en signalorganisatron,som r sin tur spegladeden bakomliggande

organisationen.For2indringarr se'rkzr,sammans:ittnrng,grupperrng och verksamhet
n-rilitiirzr
kunde tbiias vilket i sin tur ledde till militbra underr:ittelser och formiga att foruts:iga viktiga
hdndelser.

Flygburen signalspaning - podiet

"Sa borfade den tekniska signalspaningen"ur den
Om clettafrnns en del att lzisai kapitlet
historiska beskrivningenav TES-verksamheten (E.R.). Pe PC intill finns bildspel om TES-
och flygverksamheten.

TES har alltid vant huvudverksamhetenvrd Faikbo. Ul{-fonist fanns dock oftast med i
I{ugn men inte i Bataki och Akka. Fast fonipltas anordnadesforst i Caravellerna,som hade
totalt 5 op-platser.

Om flyeburen spaning kan generellt sdgas,att den alltid ar inriktad mot signalersom inte kan
upptltttas frzin andra plattformar. Uppgrften 'jr i forsta hand att hitta prioriterade nyheter.
Endast undantagsvisspanasmot ovningsverksamhet.

Till vdnster kommer att placerasen del ar. babordssidanav Hugn.

Bilder pi de omkomna. [.'yrahar iterfunnits i nirheten av flygrlansvraket: De tre

fl r.wap enmzinnenoch FILA-grupp chefen Einar Jonsson.

"normal" kurslinje inntad och

En kopi:r av en aterfunnen navigeringskarta.Hrir finns en
frekr.ensoch igenkinningssignalfor lingvagsfyrar. En karta framtagen i Sovietunioneni
samband med uffedningen av nedskjutningenr.isardet entydiga erkdnnandet.De snirkliga
kursLnjerna d.rnd.rmastett tecken p'i otillforlitligheten hos ditidens rad:rrutrustning.

Vattenytan bryts den 19 mars 2001.

83 Blondie, Tp 79 Hugrn, Tp 82 Bataki,

Over podiet hzingerbilder av signalspaningpflygplan:
'I'p
52,\kka och den ena CaravellenTpB52.

Pr r.:iggernhinger en flygoverali med huva. De har tillhort ingenioren Sjunne Semborn pi

Bataki. I{:ingor och bottiner hirr anr.:intsav f-.falkbochefen Leif Klaar.

C)peratorsplatsen(rackar,stoi mm) kommer frin Bataki, som idag stlr framfor

i Malmslitt. Utrustningen dr i stort sett den som fanns pi Bataki och Hugrn.
f11,s1'xpsn-useet
lr:iclar finns mellan de b:irgade 'tppzr^terrrz- och oskaddamotsvarigheter.Notera den
vrilbcr.arrrcierplilsth uven fo r triid sp elaren!

Pa l-ryilanstir en sr..'irdantennfor flygburen TES, a\i en typ som funnits pa flera flygplan. Pa
skiirmarn:rfinns en del bilder fran tidningar frin tiden.
Clbs tcl datum p'i AT den 16 maj 1952 (skallr.arajunr). I{ommunrsttidnrngarnaNY DAG
och Norrskensflamman visar hur man d2r uppfattade verkligheten - Sovietunronenkunde
aldrrg ha eller gora f-el!

Pi sidan mot fonrplatsen finns de tal som forsvarsministernoch C FR-\ hoil vi

minneshogtiden pi Berga. Bada talen poanEerar det viktigaste;att man gorde en stor och
viktig insats for Sverigeoch of-fradesina liv for v'ir s'ikerhet.
De omkomna 1r alltsi Sverigesoch FRA:s hlzkzt.Inga suspektaspioner!

Bilder frin fonistationer finns intrli: Llugarn, Hoburgen.

Foni
Foniplatsen har p:aden or.ersta hyllan appzrraterfrin S0-taiet. Den unika franska UK-
mottagaren Sadir, den mycket anvdnda Flallicrafters5-36A (bida anvindes som anvindes av
bzidefoni och TES) s2:rmten tridspelare, som var en forebild for Bilinders 558, som ocks'i
anvindes vid sidan av Webster.

Ovrig utrustning p'i operatorsplatsenar frhn 60-talet. De bida vdldigt mycket anvdnda
bandspelarnaFerrograph och Tandberg. Antenn- och trandspelar-vdxlar. LIK-mottagarna
ESNI-180 och ESM 300 var mycket vanliga lingt in pi B0-talet.

P'i skrivbordet f-innsen RS-blankett med fonitrafik frin Falkbo (Hugn l0 iuni 1952).Om
f')r man blandade exempelpi hur det liter (idag) pn UK r
m21nst?rl'tiirbzrnclspelaren
Ostersjoomridet. Olika nationaiitet pi sdndningarna.

Maskinradio
Med maskrnradiomenas pA FRA textoverfonng pe radio av olika former av teleprintertrafik.
Sidan trafik har tagits enda sedankrigstrden.

Har t-innsen antennanslutenmoltzLgare, demodulator och monitor si att man kan fisa idag
f orekomm:rncle(liommersieli) teleprintertrafik.

X,IU\ (multiplex) -utrustning imv:inds for att demoduleraflerkanaligasystem. Den bldsta'ir

konstruerad pi FR-{ av Thorild Johansson.Den modernare Meteor representerar70-80-tal.

TES

Skdrmarna

pi. svensk mark - RAF i

Hir presenterasden iorsta tekniska signalspaningsoperationen
C)ttenby.Iiinns beskriveni Saborjade TES.

\ordbcibilclerna tril hoser. Texten finns ibilaga.

Po[sbrickirn - r.i var minsa extra poiismlin pi detachementen.

(idsta -,'\lmendahl.
som sitter pa dassi Angesbyn,var senareunder minga ir bearbetnrngschef
pa I{OS sitlan (C 35 - ZB).

FUS-bordet

FUS (tiekvensundersokning)r'ar den fbrsta qrpen av TES som utfordes. N{an spanadeefler
navigationssystemoch
(och bearbetade)olkir typer arrsystem,t ex clataor,'erforingar,
storsiindare.

Detta ir ett forsok till rekonstruktion av en FUS-plats p'i Nordbo for mer in 50 ir sedan.
Allt utom oscilloskopet (ett Solartron-skop fr'in 60-talet)ir genurnt 40150-tal.Se bild p'i
r.iggen! l.inwigspejlutrustningen 111-N ster pa skdrmen intill. Undertill stir ocksi en
racliograf, :rlltsi en apparat som kunde skriva ut morsetecken (t ex s k snabbmorse)eller
vigtag och liknande impulsgivning pi pappersremsa.

Pi hyllan st'ir ocksi lirobocker och l'randbockersom var grundbultarna vid utbildning och
sp'.rnrnginom TES. Observera att TES (och fonr) var de enda inom FR-Asom hade
systematiskoch krivande specialunciervisning, Sk/b och Sk/a. TES var unika r avseendepi
apparatkunskap.Fram till B0-taletsmitt l-radealla inom TES dessutom kunskap och
erfhreniretinom I{OS. Pi 80-taletborjade man i stdlletkrdr.aingenjorsutbildning for TES-
spzrn2rreoch i manga fall hogre utbildning for bearbet:ue.

Pi skyltarna kan man lisa om FUS. Denna TES-gren, hade vrd sidan av de speciellaobjekten
(navigationssystemo dyl), ansvar for att man hittade nya signalerpi ling- och korw'ig.
Sisnalernabearbetadesoch rapporterades,dels trlltekniska kunder (FOA och FM$, dels trll
I{OS (om det iorvdntades att de var expioaterbarafor KOS). Hade morsealfabetetvarit nytt
hade det fbrst uffetts av FUS och sedanoveridmnatstill KOS.

TES-platsen :i.rett hopplock av diverse spaningsmaterielfrin 60-70-talenoch ingen genum

stzrtionsinterior.Mest p g a att lri saknar de viktigastemottagarna APR-9 (en manoverenhet
finns pi sk:irmen bakom) och SLR-2/BLR-1. Foto av manoverenhetenav SLR-2 finns
monterat. Hlr stir ett par pirmar med gamla PJR:arfej[ournal Radar) frin Tzimbo for en
del mera ovanliga eller oidentrfieradeobiekt.

"Si
I-:isskyltaroch borjadeTES"!

Bilderna: Ornbo, som exempel pi att det var vanhgt att man upprittade stationer pi varen
och stangdepi l-rosten.Under vintern var bide vigutbredningsforhillanden och
ovningsverksamhetpa iag nirri.
Pir brlden fr'in en kursavslutningpa Ornbo 1951 ser man f-lerakinda personer,bl a den
omhomne falkbochefen EinarJonsson (ling, mork med glasogon och randig slips).

l)eler ur en r:rpport frin 1955.Hir r.isasnoterade markbaseraderadaranliggningarpa endra

srdanOstersjon.En tabell med objekt med parametraro dyl finns ocksi.

Jlramtr:iclande';ir 60-talsoscilloscopetTektronix 555 - ett stort framsteg for r.erksamheten

ocl-rmvcket uppskattat ar.'anviindarnzl.\,{an zrnvrindegdrna DuMont-kameran - en
f-ilmkamerap:r stativ som anr.indes for att frlma oscilloskopetl-rorisontellt (for avsokning)
eiler vertrkalt for pulsgrvnig.En kassettflnns ber.aradintill. Plug-rn-enheterfor olika behor-
iinns ocksa.

10
Det finns hir en liten samling k:rmeror for filmning eller fotografering av oscllloskop och
arin2it.

Flvllan med telegraferingsnycklar Farses som en kuriositet liksom appanten lor

skrivmaskinsmorse.Elektroniska nycldar anvdndesegentligen(av okind anledning)mest a\-
v'irnpliktrga under utbildningstiden.

Texten ur en TES-rappolt frzlrr 1959 visar hur man med grova matnrngar med enkla
instrument kunde individidentrfiera radanndivider.I det hir fallet sovietiskakryssare.

Bilden av ett 56f ietrskt bombplan arrtyp Su-22M - Backfire avser illustrera hur FRA. hjzilpte
till att identifiera nya system.Man visade in iaktplan ur incidentberedskapenoch dessatog
bilder med handkzmerz - elier, om det g:illde {zrtyg, spaningsplanmed fasta kameror.

Pi skirmen bakom TES-piatsen berdttasen del om prakuska forsok, bl a om Toro/Pnns Carl

- forsoken, di man i ianuari 1948 gorde en avlyssningsundersokningsom visadeatt
rickvidden var betydligt storre dn den teoretiska.

Erpedition Tordon 1949 kan vara intressent, bl a for att fzrtyget Gustaf af Klint finns kvar
vid slussen.
och idag lig;er som restaur'.rntfarryg

Vad vi har kvar ay motagaren SLR-2 - en del av manoverdelen. Hdr ligger diverse
antennhom, ligpassfilter, en provsummer - testsandareoch en birbar videoforstdrkare.

Ber?ikningsdatorer
Hdr finns en expos6 over FRA:s stordatorer. Lds textskyltzrnz.

ll