Welcome to Scribd. Sign in or start your free trial to enjoy unlimited e-books, audiobooks & documents.Find out more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
1Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
AA+ för USA: Dramatiskt, historiskt, negativt, logiskt

AA+ för USA: Dramatiskt, historiskt, negativt, logiskt

Ratings: (0)|Views: 174|Likes:
Published by SEB Group
Att USA nu har tappat det högsta kreditbetyget hos ett av tre större kreditvärderingsinstitut, och där-till fått negativa utsikter, är ännu en i raden av bekräftelser på västvärldens stora och krävande - tids- och tillväxtmässigt samt politiskt - skuldproblem samt destabiliserande globala obalanser.
Att USA nu har tappat det högsta kreditbetyget hos ett av tre större kreditvärderingsinstitut, och där-till fått negativa utsikter, är ännu en i raden av bekräftelser på västvärldens stora och krävande - tids- och tillväxtmässigt samt politiskt - skuldproblem samt destabiliserande globala obalanser.

More info:

Published by: SEB Group on Aug 08, 2011
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

08/08/2011

pdf

text

original

 
 
Emerging
Alert
AA+ för USA: Dramatiskt, historiskt, negativt, logiskt
SÖNDAG
7 AUGUSTI 2011
 
 070-445 14 04Att
 
USA
 
nu
 
har tappat det högsta kreditbetyget hos ett av tre större kreditvärderingsinstitut, och där-till fått negativa utsikter, är ännu en i raden av
bekräftelser på västvärldens stora och krävande -
 tids- och tillväxtmässigt samt politiskt -
skuldproblem samt destabiliserande globala obalanser.
Beslutet är självklart negativt i en orolig ekonomisk, finansiell och politisk global miljö. För amerika-nerna innebär det även en växande spricka i
bilden av USA som den överlägsna och självklaraekonomiska supermakten
och därmed också synen på USA:s geopolitiska roll.
Men nedgraderingens direkta effekter ska inte överdrivas.
Amerikanska statspappers och US-dollarns globala ställning är inte hotad. Mer oroande är att USA:s ekonomi sedan tidigare visat tec-ken på tillväxtförsvagning och att Obama-administrationen och Federal Reserve i stort sett saknarekonomisk-politiska verktyg att hantera en ny lågkonjunktur.Förhoppningen
 
är
 
att sänkt kreditbetyg blir en välkommet
högt ringande väckarklocka
inför de för-handlingar (omgång 2) som nu tar vid i kongressen i USA för att leverera nya konkreta sparbeting.Det som händer
bekräftar våra tidigare teser om läget:
 
Skuldproblemet är ett
systemproblem 
 och inte isolerat till enskilda länder – därför krävs systemlösningar och globalt samarbete,
tillväxt-utsikterna blir
dämpade de närmaste åren 
och omgärdade av större risker och de ekonomiska ochfinansiella systemen får leva med ”nedsatt immunförsvar” under rebalanseringen,
sannolikhetenökar för
mer kredit- och valutaregleringar och kapitalkontroller 
även i västvärlden.Vi räknar med ett fortsatt negativt börsklimat och generellt nedåttryck på räntor. Förutom USA:s pro-blem brottas samtidigt
Euro-zonen med sin akuta statsskuldskris
, en kris som vi just nu bedömersom mer komplex och allvarlig än den amerikanska.---o---
Varför sänks USA:s kreditbetyg?
Tre faktorer avgör (förenklat)
 
ett
 
lands
 
kreditbetyg:
 
 
storleken på, och underliggande drivkrafter för,statsbudgetens intäkter, utgifter och saldo,
storleken på skulden utifrån bl a demografiska ochstrukturella faktorer, samt
den politiska såväl probleminsikten som beslutskraften att långsiktigthantera statsfinansiella problem och genomföra en politik som också bygger ekonomisk tillväxtkraft.En analys av dessa tre faktorer leder fram till det nu fattade
logiska beslutet att USA:s kreditbetyginte längre kan vara det högsta
.
Det federala underskottet 2011 väntas landa på ca 10 procent av BNP. De sparåtgärder som kong-ressen nu enats kring innebär nedskärningar i offentliga utgifter motsvarande 2-2,5 biljoner dollarunder en 10-årsperiod. Det är mindre än de 4 biljoner dollar som president Obama satte upp som måli våras. Mer behövs således för att få USA in på en stabil och hållbar utveckling för statsfinanserna,om inte tillväxten – mot förmodan – kraftigt överraskar åt det positiva hållet. Internationella valuta-fondens rekommendationer till länder som måste sanera statsfinanserna är att 75-80 procent tas viaminskade
 
offentliga
 
utgifter och 20-25 procent via skattehöjningar. Kongressmajoritetens motståndtill skattehöjningar i det svåra läget som USA befinner sig i är oroande. USA har stora skattebasersom kan mobiliseras för att inhämta större intäkter. Det faktum att USA:s ekonomi visar tecken påförsvagad tillväxt gör budgetsituationen mer besvärlig men ställer likväl krav på långsiktiga sparåt-gärder.
 
 
This report is produced by Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) for institutional investors only. Information and opinions contained within this document are
2
given in good faith and are based on sources believed to be reliable, we do not represent that they are accurate or complete. No liability is accepted for any director consequential loss resulting from reliance on this document Changes may be made to opinions or information contained herein without notice. Any US personwishing to obtain further information about this report should contact the New York branch of the Bank which has distributed this report in the US.Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) is a member of London Stock Exchange. It is regulated by the Securities and Futures Authority for theconduct of investment business in the UK.
Veckans Tanke
Den federala skulden ligger i dag nära 100 procent av BNP. En rimlig nivå torde ligga kring 60 pro-cent av BNP för att ge stabiliserande utveckling och finanspolitisk handlingsfrihet. Mot bakgrund aven åldrande befolkning och ett infrastrukturellt underskott samt behovet av klimatfinansiering är detviktigt att snabbt stabilisera skulden som andel av BNP och därefter få den att falla. Målet är att det-ta ska kunna ske om ett par år.
Det politiska bråket är till viss del förståeligt mot bakgrund av stora sparingrepp i de offentliga ut-gifterna och närheten till presidentvalet om drygt ett år. Likväl har företrädare för båda partier visatprov på bristande probleminsikt i ett minst sagt allvarlig läge för såväl USA som omvärlden.USA har onekligen en speciell ställning som världens största ekonomi (20-25 procent av den globalaekonomin), med världens största värdepappersmarknader. US-dollarn har samtidigt en dominerandeställning som global reservvaluta. Det har gett USA större ekonomisk-politisk handlingsfrihet. Det äruppenbart att det sänkta kreditbetyget kommer att begränsa den handlingsfriheten och att USA:spolitiker i större utsträckning måste vara mer lyhörda också för omvärldens krav på förändringar.
USA:s roll som ekonomisk supermakt
Att amerikanska statspapper inte längre åtnjuter högsta kreditbetyg innebär att vissa placerare, p g aplaceringsreglementen, inte längre
 
kan
 
äga
 
värdepapper
 
emitterade av US Treasury. Vi bedömer dockrisken för tvångsförsäljningar av amerikanska statspapper som mycket begränsad. Såsom kreditlägetframstår, med ett flertal av västvärldens ekonomier brottandes med statsfinansiella problem, väntasockså andra stater få erfara sämre kreditbetyg. Det blir omöjligt för t ex banker, pensionsbolag ochcentralbanker att inte fortsätta investera i statspapper trots att kreditbetyget försämras. Därför fö-refaller det mer rimligt att regelverk och system måste anpassa sig till en ny verklighet de närmaste5-10 åren. Högsta kreditbetyg på ett värdepapper är önskvärt men kanske inte möjligt att uppnå.Amerikanska statspapper kommer även fortsättningsvis att utgöra en grundstomme i de flesta inter-nationella värdepappersportföljer. Skälet är att marknaden är stor – den amerikanska räntemark-naden utgör ca 30-35 procent av den globala marknaden – och uppvisar en hög nivå på marknadslik-viditeten. Det attraherar investerare. Det faktum att köpen av amerikanska statspapper var omfat-tande under den senaste veckans börsoro bekräftar också – trots varningar om sänkt kreditbetyg –att investerare fortsätter att gilla USA.Kinas roll är speciell och viktig för USA:s skuldsituation. Centralbankens valutareserv på ca 3 200 mil- jarder dollar bedöms till ca 60-65 procent vara investerade i amerikanska värdepapper. Den kritiksom Kina nu framför öppet mot kongressens senaste hantering av skuldtaket och åtgärder för att fåned budgetunderskottet de närmaste 10 åren är befogad utifrån det faktum att USA måste ”importe-ra” ca 40 procent av det spar- och investeringskapital som skapas på global nivå. Och att Kina stårför ca 20 procent av världens totala sparöverskott. Ytterligare politiska pekpinnar från Asien är attvänta, men likväl finns det få investeringsalternativ för Kina. Önskan om att skapa en ny reservvalutakvarstår, men den tar tid att få till stånd. Till dess kommer Kina fortsätta att köpa dollar.Dagens monetära system domineras av US-dollarn på ett sätt som inte motiveras av storleken påUSA:s ekonomi och finansmarknader. Världens valutareserver består till 60-65 procent av dollar ochatt 85 procent av alla världens valutatransaktioner har ett ”dollarben”. Det globala banksystemetsskulder är till drygt 50 procent utställda i dollar. I lägen med ökad oro ikläder sig dollarn rollen som”safe-haven”-valuta, vilket bekräftar dess funktion som den helt dominerande reservvalutan.
USA:s ekonomiska utsikter
Det sänkta kreditbetyget innebär inte att vi gör förändringar i USA:s ekonomiska utsikter. Ränteeffek-ten bedöms bli marginell. Indirekta negativa effekter kan dock uppkomma via amerikaners revidera-de
 
syn
 
på USA som den ”eviga stabila ekonomiska stormakten”. En försämrad framtidstro hos hushålloch företag kan minska konsumtion och investeringar och därmed också den ekonomiska tillväxten.
 
 
This report is produced by Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) for institutional investors only. Information and opinions contained within this document are
3
given in good faith and are based on sources believed to be reliable, we do not represent that they are accurate or complete. No liability is accepted for any director consequential loss resulting from reliance on this document Changes may be made to opinions or information contained herein without notice. Any US personwishing to obtain further information about this report should contact the New York branch of the Bank which has distributed this report in the US.Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) is a member of London Stock Exchange. It is regulated by the Securities and Futures Authority for theconduct of investment business in the UK.
Veckans Tanke
USA:s tillväxt bromsas av den fortsatt besvärande svaga arbetsmarknaden (trots förra veckans för-siktiga ljusglimt på datafronten) och en fastighetsmarknad som ännu inte har nått prisbotten. Därtillpressas hushållens förmögenhet av fallande aktiekurser. Hushållens skulder har börjat minska, mennivåerna är fortsatt höga och det tar ytterligare ett par år innan skulderna nått mer uthålliga nivåer.Detta är processer som inverkar negativt på den ekonomiska tillväxten.
Bakbunden ekonomisk politik
En besvärande situation för USA och flera andra västländer är att den ekonomisk-politiska vapenar-senalen är kraftigt kringskuren. Statsfinansernas möjligheter till en mer expansiv politik är små ävenom ett trovärdigt långsiktigt saneringsprogram med större sparbeting faktiskt skulle kunna öppnadörren för en kortsiktigt mer stimulerande politik. Finanspolitisk stimulans är förmodligen det mesteffektiva instrumentet att få fart på den ekonomiska tillväxten.För
 
Federal Reserve
 
är
 
läget
 
besvärligt.
 
Utgångspunkten
 
är
 
att
 
USA:s
 
ekonomi
 
i grund och botten i nu-varande tillstånd sannolikt är tämligen ränteokänslig. Räntorna har fallit men det är svårt att se attdetta ska leda till stigande huspriser eller ökade investeringar. Företagen i USA har redan ett betryg-gande och imponerande stort sparöverskott som kan användas till tillväxtstimulerande investeringar,men det förutsätter ökad stabilitet och förutsägbarhet i USA:s ekonomiska, finansiella och politiskamiljö.
USA-kris parallellt med eurokris
Situationen för världen kompliceras av att såväl USA som Eurozonen nu samtidigt brottas med stats-finansiella trovärdighetsproblem. Eurozonen är på väg mot den politiska unionen – eller ett samman-brott. Nya förslag till samordning/koordinering/övervakning av ekonomisk politik (Frankrike väntaskomma med nya initiativ om ett par veckor) innebär försök att närma sig den politiska unionen. Ris-ken är dock stor för en politisk och demokratisk ”baksmälla” eftersom politiker och väljare verkar rörasig åt olika håll att döma av utfall i parlamentsval och opinionsmätningar.De globala krisernas utveckling har brutalt blottlagt eurosamarbetets ekonomiska, finansiella, institu-tionella och politiska svagheter. Den monetära unionen har blivit en transferingsunion (United Debtof Europe) och ser ut att röra sig stegvis mot den fiskala och politiska unionen. Därigenom blir komp-lexiteten i problemlösningarna – på kort och lång sikt – mångdimensionella med politiska inslag.Vårt scenario för statsskuldskrisen i eurozonen har varit att länder som Grekland, Portugal och Irlandbehöver någon form av skuldrekonstruktion och att Spanien – p g a svag konkurrenskraft som gjortlandet till ett av västvärldens mest skuldsatta länder – behöver söka finansiellt stöd. I scenariot harockså ingått att länder som Italien, Frankrike och Belgien behöver lägga fram tuffa och trovärdigastatsfinansiella program. Ett räddningspaket för Spanien har vi bedömt varit hanterbart inom ramenför den temporära/permanenta krismekanism som upprättats (EFSF/ESM).Att ett land som Italien möter växande problem ger en ny problemdimension. Det är svårt att se attItalien kan hanteras inom ramen för rådande skyddsnät. I princip skulle en ensidig statsgaranti förItalien från Tyskland behöva utställas, vilket inte kommer att ske av politiska skäl. Därför är det mersannolikt att Euro-zonens kris nu måste hanteras inom ramen för G20-samarbetet och IMF.
Slutkommentar
Att USA fått sänkt kreditbetyg är dramatiskt men inte ologiskt mot bakgrund av det rådandestatsfinansiella och politiska läget samt utsikterna för konjunkturen. Samtidigt bedömer vi attställningen för USA:s statspapper som bra placering och dollarns roll som reservvaluta är ohotad.Men beslutet är självklart negativt i en orolig ekonomisk, finansiell och politisk global miljö. Vi är i ettläge där det otänkbara fortsatt måste tänkas. Fyra år har gått sedan bolånekrisen i USA på allvar togsitt grepp om USA:s finansiella system med spridningseffekter till ekonomin och resten av världen.Bolånetaket blev nålen i den globala skuldballongen. Nu utgör statsskuldskrisen ett hot mot den

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->