STUDENTUNDERSKNING 2007

Studentunderskning 2007 Gteborg&Co

Kristina Gilbertsson 2008-01-24

Innehllsfrteckning
Sammanfattning...................................................................................................................0 Inledning...............................................................................................................................1
Bakgrund...................................................................................................................................... 1 Syfte.............................................................................................................................................. 1

Metod ....................................................................................................................................1
Datainsamling.............................................................................................................................. 1 Svarsfrekvens.............................................................................................................................. 2 Underskningens tillfrlitlighet ................................................................................................. 3 Begreppsdefinitioner .................................................................................................................. 3

Resultat.................................................................................................................................4
Mlgruppsbeskrivning ................................................................................................................ 4 Information om studierna i Gteborg ........................................................................................ 6 Studenternas levnadsstandard .................................................................................................. 9 Studenternas ekonomi.............................................................................................................. 11 Inkomst .................................................................................................................................... 11 Fasta mnadsutgifter............................................................................................................... 13 Rrliga mnadsutgifter ............................................................................................................ 15 Berkning av studenternas ekonomiska betydelse fr Gteborg ........................................ 17 Turistekonomisk omsttning.................................................................................................... 17 Studenternas ekonomiska omsttning .................................................................................... 18
Volymskattning av mlgruppen ........................................................................................................ 19 Omsttningsberkningar .................................................................................................................. 20 Sysselsttningsberkning utifrn studenternas konsumtion ............................................................. 21

Slutsatser ...........................................................................................................................22

Sammanfattning
r 2004 genomfrde TUI en postal enktunderskning bland universitetsstuderande i Gteborg. Den studien generade ny kunskap om studenterna, hur och var de bor, varfr de valde Gteborg som studentstad mm. Tre r senare vill samma uppdragsgivare ha ytterligare kunskap om studenternas ekonomiska situation och vad studenterna har fr ekonomisk betydelse fr Gteborg. Syftet med denna underskning var att kartlgga studenternas inkomster samt berkna en ekonomisk omsttning av studenternas konsumtion i Gteborg. Datainsamlingen genomfrdes via en webbenkt bland universitets/hgskolestuderande i Gteborg under november mnad 2007. Underskningsresultatet baseras p 1 486 enktsvar. Studenter som kommer till Gteborg fr att studera r en mycket viktig grupp fr Gteborg ur ekonomisk synvinkel. Dessa r ca 33 500 personer och utgr 67 procent av samtliga studerande vid Chalmers och GU. 85 procent av studenterna har andra inkomstkllor n studiebidrag och studieln. Detta tyder p att de inte kan eller vill basera sin ekonomi enbart p statliga studieln och/eller studiebidrag. Tillsammans resulterar studenternas konsumtion i Gteborg i en rlig omsttning p ca 2,1 miljarder kronor, vilket i jmfrelse nstan r tre gnger s mycket som den turistekonomiska omsttningen frn EM i friidrott 2006 i Gteborg. Studenternas totala konsumtionsvrde (exkl. hyra), 1,2 miljarder kronor, genererar teoretiskt 786 rsarbetsverk i Gteborg.

STUDENTUNDERSKNING 2007

Inledning
Bakgrund
I Gteborg studerar nrmare 50 000 mnniskor varje lsr vid antingen Chalmers Tekniska Hgskola (CTH) eller Gteborgs universitet (GU). Under flera r har Gteborgs universitet, Chalmers, Gteborgs Frenade Studentkrer och Nringslivsgruppen/Gteborg & Co samarbetat fr att strka Gteborg som en stad fr studenter. r 2004 genomfrde TUI en postal enktunderskning bland universitetsstuderande i Gteborg. Den studien generade ny kunskap om studenterna, hur och var de bor, varfr de valde Gteborg som studentstad mm. Tre r senare vill samma uppdragsgivare ha ytterligare kunskap om studenternas ekonomiska situation och vad studenterna har fr ekonomisk betydelse fr Gteborg.

Syfte
Syftet r att kartlgga studenternas inkomster samt berkna en ekonomisk omsttning av studenternas konsumtion i Gteborg. Omsttningen ska kunna jmfras med turistekonomiska omsttningar frn evenemang i Gteborg.

Metod
Datainsamling
Datainsamlingen genomfrdes via en webbenkt bland universitets/hgskolestuderande i Gteborg. Underskningen avgrnsas till CTH och GU. Ladok- enheterna p CTH och GU valde slumpmssigt ut e-postadresser till totalt 9 023 studenter. Kravet var att studenterna skulle vara registrerade p kurs eller program under hsten 2007. Mlgruppen utgjordes av studerande som ej var boende i Gteborg fre de pbrjade sina universitetsstudier i Gteborg. Utskicken gjordes ungefr proportionerligt med antalet studenter vid CTH och GU, det finns dock en liten vervikt fr andelen studerande vid CTH i utskicket. Den 8/11 genomfrdes det ordinarie utskicket om 5 029 studerande vid CTH och GU, vilket fljdes av tv automatiska pminnelseutskick, 14/11 samt 21/11, till de som inte besvarat enkten. Med anledning av frre inkomna svar n vntat beslutade uppdragsgivaren och TUI att genomfra ytterligare ett utskick till slumpvist utvalda studenter vid CTH och GU. 5 000 adresser erhlls frn Ladok- enheterna, 3 994 nya adresser fanns kvar efter att dubbletter frn utskicket 8/11 sorterats bort. Denna grupp studerande fick sitt frsta utskick 1/12 och en pminnelse den 3/12. Adresserna till de internationella studenterna valdes ut av kontaktpersoner p GU och CTH. Urvalet var ett totalurval. Vid CTH kontaktades mastersstudenter och vid GU Utbytesstudenter. Det ordinarie utskicket skedde den 22/11 och fljdes av ett pminnelseutskick den 28/11.

STUDENTUNDERSKNING 2007

Totalt antal kontaktade studenter

Ordinarie utskick CTH: Ordinarie utskick GU: 4 035 (8/11) 2994 (1/12) 7 029 Utskick internationella studenter 500 CTH (22/11) 420 GU (22/11) 920 9 943 Totalt

994 (8/11)
1000 (1/12)
Summa

utskick

1 994

Svarsfrekvens
Totalt inkom svar frn 1 993 studenter, vilket resulterade i en svarsfrekvens p 20 procent. Det var dock inte samtliga 1 993 studenter som tillhrde vr mlgrupp. Ngra bodde i Gteborg sedan tidigare och skulle ej ing i underskningen. Orsaken till varfr de fick webenkten var att de nstintill 10 000 e-postadresserna inte kunde vljas ut utifrn mlgruppskriteriet utan innehll ven ursprungliga Gteborgare. Den ovanligt lga svarsfrekvensen br tas i beaktande vid tolkning och anvndning av underskningens resultat. Mlgruppen var studenter som ej var folkbokfrd i Gteborg fre de pbrjade sina studier vid universitetet. Det var 1 486 av 1 993 studenter som ej var folkbokfrda i Gteborg fre de brjade studera vid universitet i Gteborg.
Inkomna svar frn mlgruppen *ej folkbokfrd Gteborg fre sina studier

CTH:

GU: 736

Internationella studenter

Totalt

393 Summa svar

357 1 486

Av de ca 50 000 universitets/hgskolestuderande i Gteborg studerar ungefr 20 procent vid CTH och ungefr 80 procent vid GU. De internationella studenterna utgr ca 6 procent och finns representerade vid bda skolorna. I tabellen ovan kan man se att de Internationella studenterna och studenter vid CTH har blivit verrepresenterade i vrt urval. Till exempel s r andelen Internationella studenter 357/ 1 486 = 24 procent och inte ca 6 procent som den borde vara. Vi har tagit hnsyn till skevheten i urvalet vid berkning av studenternas ekonomiska betydelse fr Gteborg.
*Klla: www.chalmers.se **Klla: GU: planeringsavdelningen, Antalet studenter lsret 06/07 var ca 40 000, ***Klla: Muntlig klla, kontaktperson GU och kontaktperson CTH

STUDENTUNDERSKNING 2007

Underskningens tillfrlitlighet
Frgan som stlls r om underlaget fr analys r representativt fr mlpopulationen och genererar generaliserbara resultat. I detta fall saknas kunskap om den s kallade bortfallsgruppen, de som ej svarat. I Ladok:s register saknas demografisk information om e-postadressernas anvndare, drfr saknas mjligheten att analysera denna grupp av individer. Dremot finns det verklig fakta om frdelningar fr t.ex. kn, fakulteter och studieomfattning. Dessa fakta r dock inte helt jmfrbar med vra insamlade data. Den tillgngliga statistiken innehller studerande som var Gteborgare redan innan de brjade studera vid universitet/hgskola och de ingr inte i vr mlgrupp. Jmfrelser har nd gjorts mellan de bda datamaterialen, i syfte att kontrollera hur vl vrt urval speglar den sanna verkligheten. Mjliga jmfrelsevariabler var: kns-, fakultets- och institutionsandelar och andel programstuderande. Resultatet av jmfrelsen mellan vrt urval och verkligheten visar mycket sm skillnader, vilket tillter oss att tro att urvalet speglar verkligheten tillrckligt bra fr att dra slutsatser utifrn. Utver dessa jmfrelser gjordes ven studier av statistik p andel ln- och bidragstagare frn CSN, de andelarna visade sig ocks verensstmma bra med detta underskningsresultat. Resultatet tyder dock p att vrt urval har en verrepresentation av studerande frn Sahlgrenska akademin. Det r oklart om hur stor verrepresentationen r eftersom det saknas helt jmfrbara siffror. En frklaring till verrepresentationen skulle kunna vara att lkarutbildningen endast finns p ett ftal platser i Sverige och drigenom drar till sig en hg andel inflyttande.

Begreppsdefinitioner
Gteborg: Gteborg stad/Gteborgs kommun CSN: Centrala studiestds nmnden. P CSN arbetar man med att besluta om och betala ut det svenska studiestdet. Ladok: Ett nationellt system fr studieadministration inom hgre utbildning i Sverige Student: Person som r inskriven och studerar vid CTH och/eller GU under hsten 2007. En internationell student finns registrerad via de internationella sekretariaten, utbytesstudenter vid GU och mastersstuderande vid CTH. 50 000 studenter: Antalet studenter vid CTH och/eller GU lsret 2006/2007. Vid GU studerade ca 40 000* studenter lsret 2006/2007, vid Chalmers var motsvarande antal ca 10 000 studenter. De internationella studenterna utgr en frhllandevis liten andel, ca 6 procent**. Mlgrupp: Studenter som inte bodde i Gteborg fre pbrjade universitet/hgskolestudier.
*Klla: GU: planeringsavdelningen ** Klla: Statistisk analys 26 februari 2008,Hgskoleverket.

STUDENTUNDERSKNING 2007

Resultat
Mlgruppsbeskrivning
Mlgrupp fr underskningen var studenter vid CTH och GU som inte bodde i Gteborg fre pbrjade universitetsstudier. Delmlgrupperna var: - Studenter exklusive mastersstudenter vid CTH - Studenter exklusive utbytesstudenter vid GU - Internationella studenter vid CTH (mastersstudenter) och GU (utbytesstudenter) Diagrammen och tabellerna nedan illustrerar andelen kvinnor och mn inom respektive delmlgrupp. Vid CTH r ca tv tredjedelar av studenterna mn och vid GU ca en fjrdedel mn. Genomsnittsldern r hgre vid GU jmfrt med CTH. Medelldern p utbytesstudenterna ligger ungefr p samma niv som de svenska studenterna vid de bda universiteten.
Knsfrdelning CTH
Knsfrdelning GU

Knsfrdelning Internationella studenter

Man 25%
Kv inna 3 1% M an 69%

Kvinna 43% Man 57%

Kvinna 75%

Genomsnittlig lder p CTH studenterna

Genomsnittlig lder p GU studenterna

Genomsnittlig lder p de internationella studenterna

23 r

26 r
Bde prog. & kurs 7% 6%

24 r
I tabellen illustreras i vilken form de inflyttade studenterna bedriver sina studier. verlag r det absolut vanligaste att studera program. Andelen som uppger att de studerar fristende kurser r ungefr 13 procent av de svarande medan 7 procent troligen studerade mer n heltid, d de bde lser fristende kurs och program.

Program CTH GU Mastersstudent CTH Utbytesstudent GU Total 90% 78%

Kurs 3% 16%

Total 100% 100%

93%

2%

5%

100%

45% 80%

44% 13%

11% 7%

100% 100%

STUDENTUNDERSKNING 2007

Samtliga fakulteter vid GU och samtliga institutioner vid CTH r representerade. Dremot kan vi inte avgra om fakulteternas/institutionernas andelar r representativa d vi inte vet exakta antalet icke-gteborgare p de olika fakulteterna/institutionerna.

Fakultetsfrdelning
Sahlgrenska akademin Handelshgskolan Samhlsvetenskapliga fakulteten Humanistiska fakulteten Utbildnings- och forskarnmnden fr lrarutb. Naturvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten Konstnrliga fakulteten IT -universitetet Annat 0% 1% 5% 5% 10% 15% 20% 25% 5% 8% 8% 9% 10% 14% 18% 21%

Institutionsfrdelning
Data- och informationsteknik Produkt- och produktionsutveckling Kemi- och bioteknik Bygg- och miljteknik Signaler och system Material- och tillverkningsteknik Energi och milj Sjfart och marin teknik Industriell ekonomi Fundamental fysik Matematiska vetenskaper Arkitektur Mikroteknologi och nanovetenskap Radio- och rymdvetenskap Annat 0% 2% 4% 6% 8% 10% 1% 11% 12% 14% 16% 18% 20% 2% 3% 5% 5% 4% 4% 4% 6% 8% 9% 9% 9% 18%

STUDENTUNDERSKNING 2007

Information om studierna i Gteborg

ret d studenterna pbrjade sina studier (ex kl. Int. studenter)
35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
2000 eller tidigare 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1% 3% 2% 1% 7% 5% 13% 9% 19% 16% 12% 20% 24% 20% 17% 29%

CTH GU

Studenterna vid de bda universiteten fick ange vilket r de brjade sina studier i Gteborg. Bland GU-studenter (exkl. utbytesstudenter) hade var tredje pbrjat sina studier under 2007, motsvarande siffra p CTH var ungefr var fjrde student. Av diagrammet gr det att utlsa att andelen studenter som pbrjade sina studier fr mer n 3 r sedan (r 2004 eller tidigare), r betydligt hgre vid CTH n vid GU.

Detta resultat indikerar att man studerar lngre utbildningar vid CTH n vid GU. Resultaten visar ocks att det i underskningen ingr studenter med svl kort som lng studietid i Gteborg. Fr de internationella studenterna r dock situationen annorlunda. 100 procent av utbytesstudenterna vid GU pbrjade sina studier i Gteborg 2007, motsvarande siffra fr mastersstuderande vid CTH r 98 procent. I diagrammet nedan framgr det hur mnga terminer som studenterna planerar att studera i Gteborg totalt. Detta svar erhlls genom att dels frga hur mnga terminer de redan studerat samt hur mnga terminer de planerade ha kvar av sin studietid. Det genomsnittliga antalet studieterminer var: 9,6 (CTH), 8,4 (GU) 4,7 (mastersstudenter CTH), 1,9 (Utbytesstudenter GU). Svaren presenteras uppdelat p ldersgrupper.
Genomsnittligt antal studieterminer i Gteborg fr en student An ta l stu d ie te rm in e r

10 5 0
<20 r 9,4 7,5 2,2 21-25 r 9,7 8,5 4,4 1,9 26-30 r 9,6 9,0 5,4 2,2 31-35 r 9,2 10,1 5,0 > 36 r 9,8 7,4 4,7 2

CTH GU Int.student CTH Int.student GU

CTH

GU

Int.student CTH

Int.student GU

STUDENTUNDERSKNING 2007

Det gr inte att statistiskt skerstlla att studenterna vid CTH i genomsnitt studerar fler terminer n studenterna vid GU. Man kan inte utesluta att skillnaden (9,6 mot 8,4 terminer) beror p slumpen. Dremot kan vi konstatera att mastersstudenterna p CTH studerar lngre i Gteborg n utbytesstudenterna p GU. Skillnaden mellan 4,7 och 1,9 terminer r statistiskt skerstlld. Utver kalenderrets tv terminer kan studenterna tillbringa ledig tid p andra orter eller i andra lnder. Fr att se huruvida studenterna tillbringar ledig tid i Gteborg tillfrgades de hur mnga mnader de tillbringar i Gteborg under r 2007. Fr att undvika snedvridning av resultaten ingr endast de som studerat minst ett r i Gteborg (pbrjade studier 2006 eller tidigare). Av den anledningen har ingen analys av internationella studenter kunnat gras.

Antal mnader spenderade i Gteborg r 2007 (exkl. Int. studenter) 30%

26%

25% 20%
16%16% 20% 19%

23%

24% 20%

15% 10% 5%
0% 1% 1% 2% 2% 3% 2% 2% 2% 9% 7% 2% 2%

CTH GU

1%

0%

10

11

12

Antal mnader

Frdelningen av hur mnga mnader studenterna tillbringar i Gteborg r 2007 presenteras i diagrammet ovan. 11 och 12 mnader anses som i princip helrsvistelse p studieorten. Det ser till synes inte ut att vara ngon strre skillnad mellan studenterna vid CTH och GU, i bda fallen tillbringar 46 - 47 procent av studenterna i princip hela ret i Gteborg. Medelantalet mnader i Gteborg var 9,9 vid bde CTH och p GU.

STUDENTUNDERSKNING 2007

Diagrammen nedan visar om studenterna har fr avsikt att bo kvar i Gteborg efter avslutade studier eller inte. Resultatet r uppdelat p de tre delmlgrupperna. Notera att delmlgruppen internationella studenter hr redovisas uppdelat p CTH och GU.
Hur troligt r det att du stannar kvar i Gteborg efter dina studier (exkl. Int. studenter)

35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Kommer ej att stanna kvar Mindre troligt Varken troligt eller mindre troligt 4% 14% 14% 10% 18%18%

32% 26% 24%

22%

CTH 10% 8% GU

Ungefr var fjrde student uppger att det r mycket troligt att hon/han stannar kvar i Gteborg efter avslutade studier. Det r endast 14 procent av CTHstudenterna respektive 28 procent av GU-studenterna som redan idag tror att de kommer att lmna Gteborg efter avslutade studier.

Ganska troligt

Mycket troligt

Vet ej

Hur troligt r det att Internationella studenter stannar kvar i Gteborg efter sina studier? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kommer ej att stanna kvar Mindre troligt Varken Ganska troligt eller troligt mindre troligt Mycket troligt Vet ej 13% 11% 17% 14% 11% 8% 12% 8% 9% CTH GU 27% 37% 33%

Av de internationella studenterna r andelen som tnker lmna Gteborg, av frklarliga skl (utbytesstudent/masters-student), hgre n fr de tv vriga delmlgrupperna . P CTH vet 13 procent att de lmnar Gteborg efter studierna. S mnga som 12 procent tror dremot att de stannar kvar i Gteborg efter sina utbytesstudier. P GU r det 37% som uppger att de kommer lmna Gteborg efter sina studier och 8 procent som tror att de stannar i Gteborg efter sin studietid.

STUDENTUNDERSKNING 2007

Studenternas levnadsstandard
I underskningen vill man inte bara f svar p vilken ekonomisk omsttning studenterna generar till Gteborg utan ven f indikationer p hur studenterna upplever sin ekonomiska situation. En frga som stlldes var:

Anser du att du har tillrckligt god levnadsstandard som student?

CTH

GU

Int e rna t o io ne lla .s t ude nt e r

Vet ej 2%

Ja, definitivt 17%

Vet ej 2%

Ja, definitivt 1 2%

Vet ej 7%

Ja, definitivt 20%

Nej 39%
Nej 47% Ja, i sto rt sett 39%

Nej 29%

Ja, i stort sett 42%

Ja, i sto rt sett 44%

De tre cirkeldiagrammen ovan illustrerar svaren, uppdelat p de tre delmlgrupperna: Andelen definitivt njda r 12-20 procent, den strsta andelen terfinns bland de internationella studenterna. Om man drtill summerar andelen som svarat Ja, i stort sett s r majoriteten av studenterna njda med sin levnadsstandard. Andelen som svarat att man inte anser sig ha tillrckligt god levnadsstandard skiljer sig t mellan de tre grupperna. Vid GU r andelen negativa studenter hgst (47%), drefter kommer CTH (39%) och slutligen de internationella studenterna (29%). Skillnaderna hr r statistiskt skerstllda

STUDENTUNDERSKNING 2007

Studenterna fick vlja vilken aktivitet de troligast skulle vlja om de fick 500 kr extra i mnaden under sin studietid. Svarsalternativen var fasta och presenterades i slumpvald ordning fr varje enskild student. Utver de fasta svarsalternativen fanns alternativet Annat om studenten ville vlja ngon annan aktivitet n de frbestmda. I diagrammet som fljer redovisas resultaten i fallande ordning efter frekvensen fr GU-studenterna, dvs. med det vanligaste svaret lngst till vnster.

CTH

GU

Int.Student

30%
25%

25% 20% 15% 10% 5% 0%

23%

1 9% 1 6% 1 5% 1 3% 1 3% 1 2% 1 1 3% 3% 1% 1 1 0% 9% 8% 8% 8% 7% 5% 3% 1 % 3%
0%

1% 1 1 0% 1 0% 1 0%

5% 5% 4%4% 2% 1 %
0%0% 0%

2%

t sa Re

ill

t a d at ra liv v. lls ur ar a ster ma e l n hopp ext terat mots bos ta je s ba a Ann Sp n me yp av studi S re b it e sl ler B yta Mer te jo nd rs nt ka mi a k ur r t el In elle n na o ins ba p k b M a er K gy m Jo nn pa K pa kt/v K sl

Det vanligaste svaret fr bde studenter p CTH och GU var att man skulle vlja att spara sin extra femhundring varje mnad. Bland de internationella studenterna dremot var det vanligaste svaret att lgga pengarna p resa. Jmfrs samtliga CTH-studenter med samtliga GU studenter (svenska + internationella) kan man se att: Resa, Shoppa, Kpa kurslitteratur och Kpa gymkort r aktiviteter som de tv olika studentgrupperna skulle vlja i olika stor utstrckning. Skillnaderna r dock inte tillrckligt stora fr att statistiskt skerstlla att t.ex. Chalmerister r mer bengna att vlja trningskort jmfrt med GU-studenter.

10

STUDENTUNDERSKNING 2007

Studenternas ekonomi
I brjan av detta kapitel studerar vi hur stor andel av studenterna som har olika inkomstkllor, det vill sga hur stor andel som svarat strre n 0 kr p respektive inkomstklla. Drefter redovisas hur stora inkomstkllorna r i genomsnitt. Slutligen grs en presentation av studenternas kostnader i Gteborg. Bde inkomster och utgifter avser oktober 2007. Redovisningen grs endast totalt fr de samtliga delmlgrupperna ( CTH, GU och Internationella studenter).

Inkomst
Studenterna fick ange varifrn de ftt pengar till sin konsumtion under oktober mnad 2007. Dels fanns ett antal frtryckta troliga inkomstkllor och drutver en vrigt fr att inte utesluta ngon form av inkomst.
Andel studenter som uppgav inkomstkllan under oktober 2007 Studiebidrag Studieln Bidrag frn slkt/hushllet Sparade pengar Extraarbete Stipendium Bostadsbidrag Barnbidrag Ln (ej studieln) Annat
0% 6% 2% 6% 20% 40% 60% 80% 100% 7% 14% 37% 40% 44% 63% 82%

Resultaten visar att 44 procent av studenterna har ngon form av extraarbete under terminen. Denna siffra talar dock inte om hur mnga studenter som r beroende av pengar utver studiebidrag och studieln. Som diagrammet visar har studenter mnga olika inkomstkllor. En analys visar att andelen studenter som uppgett studiebidrag och/eller studieln som enda inkomstklla r 14,5 procent. Utver dessa inkomster r det ven vanligt med ekonomiska bidrag frn slkt eller vriga hushllet. Ett exempel p detta r nr den ena partnern i ett frhllande arbetar medan

11

STUDENTUNDERSKNING 2007

den andra studerar och de har gemensam ekonomi. D r det troligt att partnern som arbetar bidrar med mera pengar till hushllets konsumtion jmfrt med den studerande. De genomsnittliga inkomsterna i kronor frn varje inkomstklla kan utlsas i diagrammet nedan. De vre mrkare staplarna motsvarar genomsnittlig inkomst fr de som uppgett att de hade inkomst frn den kllan. De nedre ljusare staplarna r genomsnittlig inkomst fr alla studenter. Skillnaderna mellan dessa genomsnitt pverkas av hur stora andel som har ngon inkomst frn respektive inkomstklla. Till exempel har de studenterna som har ln (exkl. studieln) i genomsnitt 3 917 kr extra i mnaden, medan ln (exkl. studieln) fr en genomsnittsstudent r 102 kr i mnaden. Detta frklaras av att det endast r 2 procent av studenterna som tar ln. Summan frn extraarbete och sparade pengar r ungefr lika stor som den summa studenterna fr i form av studiebidrag plus studieln. De 14,5 procent av studenterna som endast hade inkomsterna studiebidrag och/eller studieln hade en genomsnittlig inkomst p ca 6 400 kr, vilket r ca 7 procent mer jmfrt med de som fr inkomster frn annat hll n CSN.
Genomsnittlig inkomst under oktober 2007 av de som har haft inkomsten Genomsnittlig inkomst under oktober 2007 av alla studenter
Studiebidrag Studieln Bidrag frn slkt/hushllet Sparade pengar Extraarbete Stipendium Bostadsbidrag Barnbidrag Ln (ej studieln) Annat
0 2 166 kr 1 769 kr 3 917 kr 2 466 kr 2 973 kr 1 102 kr 5 014 kr 1 999 kr 4 937 kr 2 165 kr 5 555 kr 389 kr 900 kr 122 kr 1 510 kr 89 kr 5 141 kr 102 kr 5 741 kr 318 kr 2 000 Kr 4 000 6 000

12

STUDENTUNDERSKNING 2007

Sammanstllning av genomsnittliga inkomster fr alla studenter

kr Studiebidrag Studieln Bidrag frn slkt/hushllet Sparade pengar Extraarbete Stipendium Bostadsbidrag Barnbidrag Ln (ej studieln) Annat Summa 1769 2466 1102 1999 2165 389 122 89 102 318 10521 % 17% 23% 10% 19% 21% 4% 1% 1% 1% 3% 100%

Tabellen ovan r en sammanstllning av de genomsnittliga inkomsterna som visades i diagrammet med inkomstkllor. I tabellen kan man dessutom enkelt se hur stor andel av totalinkomsten som kommer frn respektive inkomstkategori. 40 procent av pengarna fr konsumtion kommer frn sparade pengar plus extraarbete. Studieln och studiebidrag utgr 40 procent.

Fasta mnadsutgifter
Vid kartlggning av studenternas kostnader skiljer vi p fasta mnadsutgifter och rrliga mnadsutgifter. De fasta mnadsutgifterna som fanns frbestmda var: hyra, telefon, avbetalning p ln, frskring samt vrigt. Det var endast de studenter i mlgruppen som bor i Gteborgs kommun som fick ange sina fasta mnadsutgifter. Kostnaderna kommer att presenteras p samma stt som inkomstkllorna, dvs. i tv stapeldiagram och en tabell.
Andel studenter boende i Gteborg stad som har haft utgiften under oktober 2007 Hyra
97%

Telefon

91%

Ln

12%

Frskring

70%

Annat

76%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

13

STUDENTUNDERSKNING 2007

Hyra betalas av i stort sett samtliga studenter. Detta r logiskt d mlpopulationen inte inkluderar ngon som kan bo hemma hos frldrar. Nio av tio har utgifter fr telefon men det sger oss inte hur stor andel som har fast abonnemang respektive mobilabonnemang. Storleken p de genomsnittliga fasta mnadsutgifterna visas i nedanstende diagram. I likhet med tidigare diagram illustrerar de vre mrkare staplarna genomsnittlig fast mnadsutgift fr de som uppgett att de har haft utgiften. De nedre ljusare staplarna r genomsnittlig utgift fr alla studenter.
Genomsnitt av de som har haft kostanden under oktober 2007 Genomsnitt under oktober 2007 fr alla studenter boende i Gteborg stad
2 987 kr

Hyra
2 900 kr

267 kr

Telefon
245 kr

1 869 kr

Ln
228 kr

167 kr

Frskring
117 kr

1 031 kr

vriga fasta kostnader

805 kr

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

Kr

Hyra utgr ungefr tv tredjedelar av total fast mnadsgift. En student betalar ca 2 900 kr i mnaden. Den resterande tredjedelen utgrs av bland annat kostnaden fr telefon, frskring, avbetalning p ln.

14

STUDENTUNDERSKNING 2007

Genomsnittligt fasta mnadsutgifter fr alla studenter som flyttat till Gteborg pga studier, oktober 2007
kr Hyra Telefon Ln Frskring vriga fasta kostnader Summa 2900 245 228 117 805 4295 % 67% 6% 5% 3% 19% 100%

De genomsnittliga fasta mnadsutgifterna p 4 295 kr per mnad krver extra inkomster utver studiebidrag och studieln. Genom att t.ex. arbeta extra under sin studietid eller f std frn slkt/familj kan man antingen bo bttre, ringa mer eller i allmnhet hja sin levnadsstandard som student.

Rrliga mnadsutgifter
Studenterna fick uppge hur mycket pengar de spenderat under oktober 2007 uppdelat p ett antal konsumtionskategorier. De rrliga mnadsutgifterna som fanns frdefinierade visas i nedanstende diagram. Fakta om konsumtion har samma disposition som de tidigare ekonomiavsnitten, med tv stapeldiagram och en tabell.
Andel studenter som har haft utgiften i Gteborg under oktober 2007 Livsmedel Shopping Nje/uteliv Kurslitteratur tit/fikat ute Lokala transporter Fritidsaktiviteter Bilkostnader Kostnader fr barn vrigt 0% 10% 20% 30% 5% 35% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 12% 47% 60% 88% 84% 75% 75% 86%

Ett ngot frvnande resultat r att 14 procent inte lgger pengar p livsmedel. En mjlig frklaring till detta r att dessa personer bor i hushll dr ngon annan str fr matkostnaderna. 40 procent av studenterna kpte ingen kurslitteratur under oktober. Detta skulle dels kunna frklaras av att litteraturen inhandlas tidigare p terminen, dels av att man lnar litteratur p bibliotek eller av vnner. 5 procent av studenterna uppger att de har 15

STUDENTUNDERSKNING 2007

haft kostnader kopplade till barn under oktober (t.ex. dagisavgift, shopping till barn), detta resultat indikerar att bland studenterna r minst 5 procent frldrar med hemmavarande barn.
Genomsnitt bland de som har haft utgiften i Gteborg under oktober 2007 Genomsnittliga utgifter i Gteborg under oktober 2007 fr alla studenter Livsmedel Shopping Nje/uteliv Kurslitteratur tit/fikat ute Lokala transporter Fritidsaktiviteter Bilkostnader Kostnader fr barn vrigt
0 546 kr 411 kr 632 kr 379 kr 423 kr 371 kr 319 kr 267 kr 348 kr 164 kr 757 kr 95 kr 836 kr 45 kr 600 kr 214 kr 200 400 600 Kr 800 1 000 1 200 1 400 927 kr 695 kr 1 098 kr 1 274 kr

De vre mrka staplarna anger konsumtionen fr de studenter som uppgett att de har haft utgiften. Om man har barn s gr ca 800 kr i mnaden till kostnader kopplade till barn. Om man har bil s konsumerar man ca 750 kr i mnaden p bilen. De strsta inkpen gjordes dock inom livsmedel och detaljhandeln (shopping). Av genomsnittsstudentens konsumtion gr 45 kr till barn och 95 kr till bilen. Den stora skillnaden mellan de som har haft kostanden och genomsnittet beror p att det r relativt f studenter som har konsumerat inom kategorierna. Studenterna spenderar i genomsnitt ungefr lika mycket pengar p njen, kurslitteratur och fika/restaurangbesk, ca 400 kr i mnaden per kategori.

16

STUDENTUNDERSKNING 2007

Nedanstende tabell r en sammanstllning av genomsnittsstudentens konsumtion (exkl. hyra, telefon, frskring, ln och vriga fasta mnadsutgifter) under en mnad.
Genomsnittsstudentens konsumtion i Gteborg under en mnad
(exkl. hyra, telefon, frskring, ln och vriga fasta mnadsutgidfter) Livsmedel Shopping Nje/uteliv Kurslitteratur tit/fikat ute Lokala transporter Fritidsaktiviteter Bilkostnader Kostnader fr barn vrigt Summa kr 1098 695 411 379 371 267 164 95 45 214 3739 % 29% 19% 11% 10% 10% 7% 4% 3% 1% 6% 100%

Utgiften fr mat (livsmedel och tit/fikat ute) r 39 procent och utgr den strsta utgiftsposten, fljt av shopping 19 procent. Kp av kurslitteratur utgr 10 procent av utgifterna.

Berkning av studenternas ekonomiska betydelse fr Gteborg

Syftet med att berkna den ekonomiska omsttningen fr studenter r delvis att den ska kunna jmfras med turistekonomiska omsttningar av evenemang i Gteborg och r drfr gjorda med samma berkningsmodell. Inledningsvis beskrivs kort vad som r en turistekonomisk omsttning och presenteras ngra tidigare berknade turistekonomiska omsttningar p olika evenemang i Gteborg. Drefter fljer en volymskattning av mlpopulationen. Slutligen redovisas omsttningsberkningarna av studenternas konsumtion.

Turistekonomisk omsttning
Den turistekonomiska omsttningen omfattar vrdet av turisternas konsumtion under deras vistelse i Gteborg. Omsttningens storlek bestms av antal beskare bosatta utanfr Gteborgs stad (turister), deras dygnskonsumtion (de senaste 24 timmarna) samt deras vistelselngd i kommunen. Omsttningen inkluderar bara den konsumtion som sker i Gteborg. Kostnader fr resor till/frn destinationen ingr inte. Informationen samlas in genom personliga intervjuer med turister p plats i Gteborg. Frdelar med metoden r att den mjliggr att skerstlla kvalitn, genom att dels frtydliga eventuella oklarheter fr respondenten samt dels att minimera glmskeffekt p konsumtionen. Nedan fljer ett antal exempel p ngra turistekonomiska omsttningar hmtade frn Gteborgs statistikbroschyr 2006, utgiven av Gteborg&Co.

17

STUDENTUNDERSKNING 2007

Goteborg Horse Show/Euro Horse 2003 Gteborgskalaset 2005 Robbie Williams (tv konserter) 2006 EM i friidrott 2006

70 mkr 170 mkr 220 mkr 800 mkr

Studenternas ekonomiska omsttning

Syftet med denna underskning var att berkna studenternas ekonomiska betydelse fr Gteborg och mjliggra en jmfrelse mellan studenternas omsttning och turisters konsumtion. Fr att mjliggra en jmfrelse i kronor krvs att studenternas konsumtion kan anvnds i en modell som i strsta grad liknar den vi anvnder fr turistekonomisk berkning. Detta innebr att studenternas rrliga mnadskostnader kommer att anvndas tillsammans med den bostadshyra som studenter boende i Gteborg stad har. I turisters konsumtion ingr kostnader fr logi i Gteborg. Vi vill dock ppeka att ett par ntters boende p hotell och vandrarhem sysselstter fler mnniskor med arbete, jmfrt med lngsiktigt boende i hyres/bostadsrttslgenhet eller studentrum. Vi har valt att jmstlla hotellboende och lgenhetsboende genom att ha med kostnaden i kronor i vra omsttningsberkningar. Men man mste komma ihg att eget boende r betydligt mindre sysselsttningsintensivt jmfrt med kommersiellt boende. Fasta mnadskostnader ssom telefon, frskring, avbetalning av ln etc. kommer ej att inkluderas i studenternas omsttning. Frklaringen till det r att kostnaderna r av den karaktr som ndvndigtvis inte medfrt aktiviteter som ekonomiskt gynnar Gteborg. Oskerheten om kostnaderna verkligen medfrt kad sysselsttning fr mnniskor i Gteborg r drfr mycket stor. Underskningens resultat baseras p studenter som ej bodde i Gteborg fre de pbrjade sina studier och vi berknar tre omsttningar fr denna mlgrupp: 1. En mnadsomsttning fr samtliga studenters konsumtion i Gteborg 2. En rsomsttning fr samtliga studenters konsumtion i Gteborg 3. En genomsnittlig students konsumtion i Gteborg under hela sin studietid. Fr omsttningarna 2 och 3 antar vi att oktoberkonsumtionen r representativ fr de mnader man tillbringar i Gteborg under ett kalenderr.

18

STUDENTUNDERSKNING 2007

Volymskattning av mlgruppen
Fr att berkna en omsttning behver en volymskattning gras av hur stor den verkliga mlgruppen r i antal studenter. Vi antar att totala antalet studenter i Gteborg lsret 2006/0027 vid CTH och GU uppgr till ca 50 000. D det visat sig att studenter frn CTH och Internationella studenter deltog i underskningen i strre utstrckning n studenter vid GU har vi en skevhet i vrt urval. Denna skevhet har vi tagit hnsyn till vid berkning av hur mnga studenter som tillhr vr mlgrupp. Andelen studenter som bodde i Gteborg fre sina studier vid CTH och GU varierade mellan de tre delmlgrupperna. Genom en sammanvgning av delmlgruppernas andel icke-gteborgare, fr vi resultatet 33 procent. Med andra ord var 33 procent av studenterna Gteborgare innan de brjade sina universitets/hgskolestudier i Gteborg och ska d inte ing i berkningarna av studenternas omsttning. Vr skattade studentvolym blir drfr 0,67*50 000= 33 500 studenter. Enligt en tidigare studie, Studentunderskningen 2004, var det 32 procent av studenterna bodde i Gteborg fre sina studier. Det finns ytterligare en annan klla, Hgskoleverket, som visar p liknade resultat. Hgskoleverket anger att andelen studenter som redan bodde i Gteborg nr de pbrjade sina studier bland nyinskrivna studerande var 27 procent vid CTH och 35 procent vid GU. Procentsatserna r hmtade frn terminsstarterna vren 2006, hsten 2006 och vren 2007. Vr mlgrupp om 33 500 studenter behver studeras ytterligare med avseende p i vilken kommun de bor i idag. Detta r ndvndigt fr att ha kontroll p nr kostnaderna fr hyra ska berknas och inkluderas i omsttningen. Andelen studenter av mlgruppen som idag bor i Gteborg stad r knappt 72 procent, dvs. ca 24 000 studenter.

Mlgruppen storlek Antal i mlgruppen som bor i Gteborgs stad

ca 33 500 studenter ca 24 000 studenter

19

STUDENTUNDERSKNING 2007

Uppskattade omsttningsberkningar
1. Studenternas uppskattade genomsnittliga omsttning per mnad
Mlgruppens storlek Summa konsumtion i Gteborg per mnad och student Antal i mlgruppen som bor i Gteborgs stad Mnadshyra i Gteborgs stad per student ca 33 500 studenter ca 3 739 kr 24 000 studenter 2 900 kr

Studenternas genomsnittliga omsttning per mnad i Gteborg

195 mkr

2. Studenternas uppskattade genomsnittliga omsttning per r

Mlgruppens konsumtion i Gteborg/mnad Antal mnader studenterna tillbringar i Gteborg/r Mlgruppens hyresbetalningar 12 mnader 125 mkr 9,9 mnader 835 mkr

Studenternas genomsnittliga omsttning per r i Gteborg

2 100 mkr

3. En genomsnittlig students konsumtion i Gteborg under hela sin studietid

Uppskattad genomsnittlig omsttning per r fr 1 student Genomsnittlig studietid per student = 7,6 terminer 50 000 kr 3,8 r

En genomsnittlig students konsumtion i Gteborg under hela sin studietid

190 000 kr

20

STUDENTUNDERSKNING 2007

Sysselsttningsberkning utifrn studenternas konsumtion

Inom turism och besksnringen, som ju utgrs av delar av flera branscher, krvs i genomsnitt en omsttning p ca 1,4 mkr fr att generera ett nytt arbetstillflle. Inom hotell och restaurang, som r de mest personalintensiva branscherna, r omsttningen per anstlld nnu lgre. Inom shopping och livsmedel krvs en omsttning ca 2,3 mkr och inom motorservice/verkstad upp emot 4,4 mkr Utifrn studenternas berknade totalkonsumtion per r (exkl. hyra) har antal rsverken uppskattats. Antalet rsverken r berknade med hnsyn tagen till att olika typer av konsumtion r olika personalintensiv. Studenternas konsumtionsomsttning (exkl. hyra) kan mtas i olika mtt. Konsumtion fr 1,2 miljarder kronor motsvaras av 789 rsarbetsverk. Enkelt uttryckt kan man sga att det behvs fler arbetare i livsmedelsbutikerna, p restauranger/ krogar och inom kollektivtrafiken, fr att kunna leverera studenternas efterfrgade produkter och tjnster. Genom studenternas konsumtion sysselstts nstan tta hundra personer per r.

21

STUDENTUNDERSKNING 2007

Slutsatser
Studenter som kommer till Gteborg fr att studera r en mycket viktig grupp ur ekonomisk synvinkel fr Gteborg. Dessa r ca 33 500 personer och utgr 67 procent av samtliga studerande vid Chalmers och GU. 85 procent av studenterna har andra inkomstkllor n studiebidrag och studieln. Detta tyder p att de inte kan eller vill basera sin ekonomi enbart p statliga studieln och/eller studiebidrag. Nr man granskar genomsnittsstudentens totala inkomst, 10 521kr, framgr nnu tydligare att vriga inkomstkllor har mycket stor betydelse fr totalekonomin, d de utgr 60 procent av totalinkomsterna. Studiebidrag och studieln str sledes fr endast 40 procent av totala inkomsten. vriga inkomster kommer frn mnga olika inkomstkllor. Men fr 44 procent av studenterna kommer de helt eller delvis frn extraarbete under terminerna. Hur stor andel som sommarjobbar vet vi inte, men frmodligen utgr inkomstkllan sparade pengar till stor del inkomster frn feriearbete. Kunden var intresserad att veta vad studenterna skulle gra om de fick 500 kr i extra i mnaden. Drygt en tredjedel av studenterna skulle vlja sparande, knappt en tredjedel skulle vlja resor, shopping, nje, gymkort el motsv. Resterande tredjedel skulle vlja bttre mat, kpa kurslitteratur och byta till bttre bostad. Oavsett om studenter bde bor och studerar i Gteborg eller enbart pendlar till Gteborg fr att studera har de stor ekonomisk betydelse fr Gteborg. Nr vi gr en rttvisande jmfrelse mellan de tv grupperna, dvs. konsumtion exkl. hyra r skillnaden endast 17 procent. De som bor i Gteborg konsumerar i snitt fr 3 837 kr i mnaden i Gteborg och de som pendlar till Gteborg konsumerar fr 3 324 kr i mnaden i Gteborg. Vrdet av varje ny student som vljer att studera och bo hela sin studietid i Gteborg uppgr till ca 190 000 kronor i direkt konsumtion. Drtill kommer det ekonomiska vrdet av den sysselsttning som genereras p universiteten samt de kade turiststrmmar som studenterna fr med sig. Tillsammans resulterar studenternas konsumtion i Gteborg i en rlig omsttning p ca 2,1 miljarder kronor, vilket i jmfrelse r nstan tre gnger s mycket som den turistekonomiska omsttningen frn EM i friidrott 2006 i Gteborg. Studenternas totala konsumtionsvrde (exkl. hyra), 1,2 miljarder kronor, genererar teoretiskt 789 rsarbetsverk.

22