Tips p lnkar

Du kan lsa mer om klimatmrkning av produkter p www.klimatmarkningen.se Rd och information om energianvndning nns hos Energimyndigheten www.energimyndigheten.se P Naturvrdsverkets hemsida fr du veta mer om klimatfrndringar och hur din matkonsumtion pverkar www.naturvardsverket.se Livsmedelsverket har gett ut skrifter om matens miljpverkan. Information hittar du p www.livsmedelsverket.se Konsumentverket ger tips om vad du som konsument kan tnka p nr du handlar mat www.konsumentverket.se Vill du hitta lokala matproducenter i och runt omkring Trans kommun s hittar du dessa p www.narodlat.nu

Kli

Om du vill engagera dig

Tveka inte att kontakta oss via telefon eller e-post med ngra frgor, erbjudanden om hjlp eller komma med frslag: Omstllning Trans 0705 804 663 info@omstallningtranas.se Kommunala energi- och klimatrdgivare: Martina Berg 0140-681 91 martina.berg@tranas.se www.tranas.se/energiochklimat

MAT

www.omstallningtranas.se

En skrift av Trans Kommun & Omstllning Trans om hur du kan minska miljnpverkan med dina vanor runt mat

Bli klimatsmart med mat -

och mat r en vrdefull resurs som vi mste hushlla med. Genom att minska svinnet minskar du resursslseriet och drmed ocks dina koldioxidutslpp.

kliMAT!
Med lite enkel hushllning av vr mat kan vi alla bli miljsmarta. Mindre spill och medvetna val av rvaror har en positiv pverkan p bde klimat och plnbok. Hr hittar du tta handfasta tips fr att gra din mat mer klimatsmart:

t mindre ktt

Sedan 1990 har svenskar kat sitt kttintag med 50 %. Ntktt r det livsmedel som bidrar till mest koldioxidutslpp. Om du kan minska kttportionerna, byta ut kttet mot vegetariska rtter eller anvnda kyckling eller sk istllet s kan du minska middagens koldioxidutslpp. Nr du vl ter ktt ska du se till att det kommer frn naturbetesdjur dr produktionen har lgre klimatpverkan och dessutom positiva eekter p ngs- och betesmarker.

P restaurangen

Cykla eller g till matbutiken

Vlj grna vegetariskt och frga efter nrproducerade och ekologiska alternativ nr du ter p restaurang. Om du inte orkar ta upp allting s kan du be att f ta med resterna hem i en s kallad doggy bag..

Varfr inte promenera eller ta cykeln till matvarubutiken? Nr du ska gra stora inkp och behver bil, passa p att handla nr du nd har andra renden.

Solidaritet

Undvik frpackningar

Mnga livsmedel som nns i butikerna har ondigt mycket frpackningar. Nr du handlar frn lokala producenter kan ofta mnga frpackningar undvikas. Ta med din egen tygkasse nr du handlar s slipper du slsa p material och resurser.

Genom att bli mer sjlvfrsrjande och mindre beroende av mat frn andra delar av vrlden minskar man bristen p mat fr mnniskor i sdra halvklotet. Den mat som producerats dr kommer oftast frn stora internationella fretag som kper upp smproducenterna.

Ta miljmrkning till hjlp

10

Laga maten sjlv

Undvik frdiglagad mat och laga maten frn grunden. Koka ven upp vatten till matlagningen i vattenkokare. Ha alltid lock p grytor nr du kokar saker. Anvnd eftervrmen frn spis och ugn.

Nr du inte hittar lokalproducerade varor kan de olika mrkningarna hjlpa dig att vlja produkter dr extra miljhnsyn har tagits. Dessa mrkningar innebr ofta att mindre och miljmssigt bttre kemikalier har anvnds i produktionen, ekologiska metoder har anvnts samt att hnsyn har tagits till miljn runt omkring. Numera innefattar KRAV-mrket och Svenskt Sigill Klimatcertierad ven klimataspekten.

t ekologisk och lokalproducerad mat

Stora delar av matvarornas klimatpverkan beror p hur lngt och p vilket stt de har transporterats. Fr att minska utslpp frn transporter r det viktigt att vlja nrproducerade varor som inte har fraktats s lngt. Om du vljer nrproducerade, lokala matvaror kan du enkelt f veta hur de har producerats, kanske kan du till och med beska platsen dr maten har odlats och preparerats.

t mat efter rstid

Anpassa matinkp efter rstid. Vintertid r ofta grnsaker ssom paprika, tomat, gurka och sallad odlade i vxthus dr det gr t stora mngder energi fr uppvrmning, eller s r de transporterade lngt. Vlj d istllet rotfrukter som har skrdats tidigare under ret.

Slng ingen mat och anvnd resterna

Vi slnger upp till 30 % av den mat som vi kper. Matproduktion r energikrvande