Armaments,

Disarmament and
International
Security
SIPRI
YEARBOOK
2011
Sammanfattning p svenska
STOCKHOLM INTERNATIONAL
PEACE RESEARCH INSTITUTE
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, grundades 1966 som ett
oberoende forskningsinstitut med uppgift att studera vpnade konikter, militrutgifter
och vapenhandel samt nedrustning och rustningskontroll. SIPRI tillhandahller fakta,
analyser och rekommendationer, baserade p ppna kllor, till beslutsfattare, forskare,
media och den intresserade allmnheten.
SIPRI:S STYRELSE
Gran Lennmarker, ordfrande (Sverige)
Dr Dewi Fortuna Anwar (Indonesien)
Dr Vladimir Baranovsky (Ryssland)
Ambassadr Lakhdar Brahimi (Algeriet)
Jayantha Dhanapala (Sri Lanka)
Susan Eisenhower (USA)
Ambassadr Wolfgang Ischinger (Tyskland)
Professor Mary Kaldor (Storbritannien)
Institutsdirektren
DIREKTR
Dr Bates Gill (USA)
Signalistgatan 9
SE-169 70 Solna, Sweden
Telephone: +46 8 655 97 00
Fax: +46 8 655 97 33
Email: sipri@sipri.org
Internet: www.sipri.org
SIPRI 2011
SIPRI YEARBOOK
SIPRI:s frsta rsbok publicerades 1969 och 2011 rs upplaga r den 42:a i ordningen.
SIPRI Yearbook 2011 presenterar fakta om vrldens militrutgifter, internationell
vapenhandel (vilket inkluderar svl vapenfrsljning som vapen givna som en del av
militrt std), vapenproduktion, krnvapen, strre vpnade konikter och multilaterala
fredsoperationer samt analyser av internationell skerhet och strvanden att begrnsa
rustningen. Fr innehllet i SIPRI:s rsbok svarar SIPRI:s egna forskare samt en rad
utomstende experter.
I detta hfte ges korta sammanfattningar av kapitlen i SIPRI Yearbook 2011 samt ngra
exempel p den information som nns i bokens bilagor.
INNEHLL
Inledning. Upprustning, nedrustning och internationell skerhet 2
1. Internationell vapenhandel och korruption: brottslig provision 3
Del I. Skerhet och konikter 2010
2. Naturresurser och vpnade konikter 4
3. Fredsuppdrag: ett brckligt samfrstnd 6
Del II. Militrutgifter och upprustning 2010
4. Militrutgifter 8
5. Vapenproduktion 10
6. Internationell vapenhandel 12
7. Vrldens krnvapenarsenaler 14
Del III. Icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 2010
8. Krnvapenbegrnsning och icke-spridning 15
9. Kemiska och biologiska material: reducering av skerhetsrisker 16
10. Konventionell vapenbegrnsning och militrt frtroendeskapande 17
11. Exportkontroll av strategiska produkter: frhindra spridning av 18
massfrstrelsevapen
Bilagor 20
versttning av sammanfattningen till svenska: Nenne Bodell
2 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
I SIPRI Yearbook 2011 belyses tre
skerhetsrelaterade omrden som p
senare r framsttt som allt viktigare:
det kade inytandet frn icke-statliga
aktrer, framvxten av nya globala och
regionala maktfaktorer och den kande
ineektiviteten, oskerheten och
svagheten hos vrldssamfundets
institutioner.
Styrningssystemet fr internationell
skerhetspolitik (institutioner, frdrag
och strukturer som syftar till att
hantera utmaningarna fr global och
regional skerhet, upprustning och
nedrustning) r stllt under allt hrdare
tryck, bde inifrn och utifrn. Mnga
av de organisationer som fr arbetet
med fred och skerhet framt upplever
att det blir allt svrare att uppbda den
politiska vilja och de nansiella resurser
som krvs fr att utfra sina taganden
samt f till stnd ndvndiga
styrningsmekanismer.
Den internationella skerheten blir
alltmer dynamisk, komplicerad och
transnationell genom kande den av
information, mnniskor, kapital och
varor. Stater r fortsatt den
dominerande aktren p skerhets-
omrdet, men SIPRI Yearbook 2011
framhver den vxande betydelsen av
statsliknande och icke-statliga aktrer
p den vrldsomspnnande och
regionala skerhetsscenen. Trots att
icke-statliga aktrer borde kunna bidra
till fredliga lsningar, har de i era fall
haft en frsvagande eekt p fred och
skerhet. Ett betydande steg i rtt
riktning skulle kunna tas genom olika
former av samarbete med dessa aktrer,
men en sdan utveckling r svr att
frverkliga.
Lnder som tidigare lett arbetet fr
att strka skerhetsstyrning, bde
internationellt och regionalt, har genom
den globala ekonomiska krisen blivit
frsvagade och har nu mindre mjlighet
att gra detta. Medan skerhetspolitiska
kommentatorer ofta diskuterar det
kade inytande och den betydande roll
som nya stater spelar p alla plan i
vrldspolitiken, tillhandahller SIPRI
Yearbook 2011 en faktabas och en
analytisk grund fr sdana diskussioner
samtidigt som den blickar framt mot
fljderna. Institutionerna fr den
skerhetspolitiska styrningen, p bde
internationell och regional niv, mste
pskynda en rttvis integration av de
nya staterna. Det skulle t ex kunna
vara en utkning av antalet permanenta
medlemmar i FN:s Skerhetsrd och en
mer aktiv skerhetsrelaterad roll fr
G20-gruppens stora ekonomier.
Vrlden ser ut att st infr en
besvrlig period med vxande
oskerhet och en spridning av hot och
risker. SIPRI kommer att fortstta
observera och analysera utvecklingen
inom frgor relaterade till internationell
skerhet, upprustning och nedrustning.
INLEDNING. UPPRUSTNING, NEDRUSTNING OCH INTERNATIONELL
SKERHET
vnirs cIii
Studier visar att korruption inom
vapenhandeln str fr cirka 40 procent
av all korruption inom vrldshandeln.
Korruptionen blir en tung brda fr
bde kpar- och sljarlnder. Den
underminerar de demokratiska insti-
tutionernas ansvarsskyldigheter och
anvnder vrdefulla resurser som borde
lggas p angelgna sociala behov.
Flera sidor av vapenhandelns
principer uppmuntrar till korruption.
Dess djupa och varaktiga samman-
koppling med frgor rrande nationell
skerhet gr att tillsyn och ansvars-
skyldigheter i mnga arer blir efter-
satt. Etiketten nationell skerhet
fr enklar uppkomsten av sm kotterier
av mklare, frsljare och tjnstemn
som genomgtt ndvndig skerhets-
prvning. Dessa nra relationer suddar
ut grnserna mellan stat och industri och
ger upphov till en attityd som frringar
eventuella juridiska betnkligheter.
Den numer knda vapenaren i
Sydafrika frn 1999 uppvisar ett antal
exempel p ovanstende orsaker till och
typer av korruption. Under arens
urvalsprocess togs ett antal hgst
tvivelaktiga beslut fr att skerstlla att
vissa specika entreprenrer blev valda.
Ett exempel r kpet av skolygplanet
Hawk frn British Aerospace (numer
BAE Systems).
Senare underskningar har avsljat
att en rad betalningar gjorts till
beslutsfattande nyckelpersoner under
urvalsprocessen. Det mest
anmrkningsvrda fallet, avsljat av
den brittiska korruptionsmyndigheten,
r de 115 miljoner pund (207 miljoner
dollar) i provision som utbetalats av
BAE Systems till ppna och dolda
rdgivare i samband med aren.
Parlamentariska och oberoende
under skande organ har blivit sido-
satta och hrt ansatta av verkstllande
myndigheter fr att frhindra en
ordentlig underskning av aren, och
drmed har Sydafrikas nya skra demo-
kratiska resursfrdelning under-
minerats. Stora summor som gtt till
vapen aren borde rimligen ha anvnts
till att lindra det frdande arvet efter
apartheid tiden. Utan korruption skulle
staten enligt berkningar ha spenderat
tminstone 30 procent mindre p
aren och drmed frigjort medel fr
sociala behov.
Fr att bekmpa korruption inom
vapenhandeln borde multilaterala
frdrag, som ett internationellt vapen-
handelsfrdrag, innehlla klausuler
som bde kriminaliserar korruption och
tillhandahller mekanismer fr till-
mpning. Enskilda regeringar kan
ocks infra en rad reformer som t ex
karensperioder mellan anstllningar
inom statsfrvaltningen och vapen-
industrin. Sdana reformer krver
politisk vilja, vilket i sin tur fordrar att
folk opinionen protesterar mot den
nuvarande situationen.
INiruNINc 3
1. INTERNATIONELL VAPENHANDEL OCH KORRUPTION: BROTTSLIG
PROVISION
nNunrw rrINsirIN, vnui uoiurN ocu vnnNnvv vncr
4 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
STRRE VPNADE KONFLIKTER 2010
Under 2010 pgick 15 strre vpnade
konikter i 15 omrden i vrlden.
Koniktomrden
Afrika Rwanda*?
SomaliaB
SudanB
Uganda*?
Amerika Colombia
Peru?
USA?
Asien AfghanistanB
Indien (Kashmir)
Myanmar (Karen)B
Pakistan*?
FilippinernaB
Mellanstern Irak?
Israel (palestinska omrdena)?
Turkiet (Kurdistan)* B
Dr konikten rr ett geograskt omrde r det
omtvistade territoriet angivet i parentes efter
landet. I alla andra fall rr konikterna
regeringsmakten.
* I dessa konikter pgick stridigheter ven i
andra omrden n inom landet.
B? kning/Minskning av stridsrelaterade
ddsfall jmfrt med 2009.
Av de strre vpnade konikter som
pgick under 2010 gllde endast fyra ett
geograskt omrde, medan 11 rrde
regeringsmakten. Konikter ver
regeringsmakt har varit er n de ver
geograska omrden alla r under
perioden 200110, frutom under 2007.
Under tiorsperioden 200110 har
endast tv av totalt 29 strre vpnade
konikter varit mellanstatliga.
Under de senaste tjugo ren har
sambandet mellan naturresurser och
vpnade konikter ter blivit en viktig
skerhetspolitisk frga. Nuvarande
debatt on kopplingen mellan natur-
tillgngar och utbrott, varaktighet och
avslutande av konikter vrlden ver
frs utifrn tre olika perspektiv:
ekonomiska teorier om vld, milj-
faktorer, med srskild tonvikt p
klimatfrndring, och rvarors roll i det
geopolitiska spelet.
Dessa stt att se p frgan belyser
bde direkt och indirekt hur resurs-
problem kan orsaka konikter. Bde
resursbrist och ett beroende av natur-
resurser kan samverka med social och
institutionell srbarhet och drigenom
skapa frutsttningar fr en konikt.
Nyckelfaktorer fr detta inbegriper
inociell eller illegal handel och
vldsbengna kriminella grupper som
illegalt exploaterar och handlar med
naturresurser. Stater med ett alltfr
starkt beroende av intkter frn
naturtillgngar har ofta svaga, t o m
misslyckade, statsapparater, vilket ger
vpnade grupper mjlighet att uppst.
Starka och dynamiska tillvxt-
marknader i Asien, frmst Kina och
Indien, har ocks gjort att naturresurs-
frgor ftt hgre prioritet p den
internationella skerhetspolitiska
dagordningen. Rekordhga niver p
efterfrgan och p rvarupriser har lett
till att internationella organisationer,
2. NATURRESURSER OCH VPNADE KONFLIKTER
NrIi rrivIN ocu nuvrN ur xoNINc
Strre vpnade konikter, uppdelat p
typ, 200110
GLOBAL PEACE INDEX 2011
Globalt fredsindex (Global Peace Index,
GPI) frsker faststlla vilka kulturella
srdrag och institutioner som frknippas
med stater som tnjuter fred.
Rangordning Land
Pong
1 Island 1,148
2 Nya Zeeland 1,279
3 Japan 1,287
4 Danmark 1,289
5 Tjeckien 1,320
13 Sverige 1,401
149 Nordkorea 3,092
150 Afghanistan 3,212
151 Sudan 3,223
152 Irak 3,296
153 Somalia 3,379
Island hamnade terigen p frsta
plats efter att den politiska stabiliteten
terupprttats. Sm, stabila demokratier
och nationer rankas oftast p den vre
halvan av indexet.
Uppgifterna r hmtade frn bilaga 2A, Patterns of
major armed conicts, 200110, av Lotta Themnr
och Peter Wallensteen, Uppsala Conict Data
Program (UCDP), och baseras p projektets databas,
<http://www.ucdp.uu.se/database/>, och p
bilaga2B, The Global Peace Index 2011, av Camilla
Schippa och Daniel Hyslop, frn Institute for
Economics and Peace.
regeringar, fretag och det civila
samhllet lanserat olika initiativ fr att
minska kopplingen mellan natur-
resurser och konikter. Andra tgrder
inbegriper skapandet av system fr att
upptcka och frebygga konikter p
ett tidigt stadium (s k early warning
systems), konikt vervaknings system
samt frsk att infrliva hantering av
naturresurser i det fredsbyggande
arbetet.
Flera initiativ har tagits p hg niv
fr att reglera den illegala handeln med
rvaror, dr det mest knda r
Kimberley processen gllande den
olagliga handeln med rdiamanter, s k
koniktdiamanter. Bestmmelser i
nationell lagstiftning, som den
amerikanska Dodd-Frank Act, r
utformade fr att hindra handel med
koniktrvaror. Frsken att hantera
olika aspekter p naturresursers
koppling till skerhet och konikter,
srskilt frsken att reglera handeln
samtidigt som marknaden r
garanterad en rvarutillgng, belyser
den svra balansgng som krvs i de
initiativ som tas. Eektivare
internationella ramar i styrningen av
naturresurser mste bli en del av
frsken att frsvaga och eventuellt
bryta lnken mellan resurser och
konikter.
sXxrnuri ocu xoNriIxirn 5
Konflikter rrande:
A
n
t
a
l

k
o
n
f
l
i
k
t
e
r
0
5
10
15
20
territorium
regeringsmakt
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001
6 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
FREDSUPPDRAG 2010
Under 2010 pgick 52 multilaterala
fredsuppdrag p 33 olika platser. Tv
fredsuppdrag avslutades under ret,
vilket innebar att det totala antalet
uppdrag sjnk fr andra ret i rad.
Antal fredsuppdrag 200110
Den upptgende trenden fr antalet
personer som deltog i uppdragen
fortsatte. Det totala antalet deltagande
personer kade med 20 procent mellan
2009 och 2010, och uppgick vid rets slut
till 262 842 personer. Av dessa var 91pro-
cent militr personal, 6 procent var civila
poliser och 3 procent var annan civil
personal.
Den huvudsakliga orsaken till den
stora kningen beror p
truppfrstrkningar av den NATO-ledda
internationella skerhetsstyrkan i
Afghanistan (ISAF). Antalet soldater i
ISAF kade frn 84 146 under 2009 till
131 730 under 2010, en kning med 57pro-
cent. Fr femte ret i rad var ISAF det
enskilt strsta multilaterala freds-
Det breda samfrstnd som funnits om
principer, ndaml och metoder fr
dagens fredsuppdrag r brckligare n
ngonsin. Kriterierna fr FN:s
fredsuppdrag revideras kontinuerligt,
samtidigt som en gemensam
uppfattning om vad dessa uppdrag ska
stadkomma i allt hgre grad saknas.
Fredsuppdragen lider av att det nns en
stor skillnad i graden av tagande hos
lnderna, olika uppfattningar om
nyckelkriterierna fr interventioner
och principskillnader mellan etablerade
och nya statliga aktrer.
Efter det frra decenniets stora
kning av antalet uppdrag, verkar
FN-uppdragen hllas p en konstant
niv och tyngdpunkten ligger istllet p
konsolidering av existerande uppdrag.
Behovet av fredsbevarande och
fredsbyggande insatser r fortfarande
stort, trots att uppdragen i allt hgre
utstrckning ifrgastts av
vrdlnderna och deras eektivitet
utmanas av en kombination av
verlastning och svagt politiskt std.
Samtidigt har det samfrstnd som
funnits fr fredsuppdrag undergrvts
av den liberala modell som de
fredsbevarande och fredsbyggande
aktrerna fresprkar. Frgan r hur
lngt det internationella samfundet kan
g i sina frsk att etablera och
upprtthlla fred och samtidigt behlla
interventionens legitimitet och en viss
3. FREDSUPPDRAG: ETT BRCKLIGT SAMFRSTND
iuIrnnv innuv
A
n
t
a
l

u
p
p
d
r
a
g
0
10
20
30
40
50
60
Tillflliga
koalitioner
Utfrande
organisation:
Regionala organisa-
tioner eller allianser
FN
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001
uppdraget. Antalet soldater i ISAF
versteg ensamt det totala antalet
personer som deltog i alla andra uppdrag
tillsammans.
Antal deltagande personal i fredsuppdrag
200110
FN var i ledningen fr est
fredsuppdrag ven under 2010.
Afrikanska unionen (AU) r den enda
organisation som vid sidan av NATO
gjort betydande kningar av sin
deltagande personal.
Antal fredsuppdrag frdelat p
organisation 2010
Antal Antal
Organisation uppdrag personer
FN 20 103 404
Afrikanska unionen 1 7 999
CEEAC 1 880
OSS 1 1 452
EU 12 4 606
NATO 3 140 354
OAS 1 30
OSSE 7 363
Tillflliga koalitioner 6 3 754
Totalt 52 262 842
Uppgifterna r hmtade frn bilaga 3A, Multilateral
peace operations, 2010, av Sigrn Andrsdttir och
baseras p SIPRI Multilateral Peace Operations
Database, <http://www.sipri.org/databases/pko/>.
grad av acceptans p alla niver i
vrdlnderna.
I detta sammanhang r det tnkbart
att samfrstndet ver fredsuppdrag
blir utmanat av det kande
engagemanget frn framvxande
regionala stormakter, speciellt
Brasilien, Kina, Indien och Sydafrika.
Deras bidrag representerar bde en
kvantitativ och en kvalitativ frndring
i fredsuppdragen, men kan ocks
innebra ett hot mot den politiska
dagordning som domineras av norra
halvklotets i-lnder. Tillvxtlnder har
en principfast hllning gentemot
fredsuppdrag, med klara uppfattningar
om suvernitet, icke-inblandning och
lokalt gande vilket kan inverka p
uppdragets faktiska mandat.
ven om existerande normer och
praxis har utmanats av framvxande
stormakter s har det nnu inte
uppkommit ngon konikt mellan de
olika synstten. De framvxande
stormakterna har hittills visat upp en
hg grad av pragmatism, vilket har
format deras politik i linje med
existerande praxis istllet fr i
fundamentalt annan riktning. Frgan
man kan stlla sig r om fredsuppdrag,
som fr dessa lnder r en aktivitet med
ganska lg prioritet, r vrda den
konikt som normativa
meningsskiljaktigheter kan innebra.
Detta leder i sin tur till frgan om vilken
roll framvxande stormakter kan spela i
byggandet av ett nytt samfrstnd ver
fredsuppdrag.
sXxrnuri ocu xoNriIxirn 7
Conducting organization:
UN
Non-UN (incl. ISAF)
Non-UN (excl. ISAF)
Total (incl. ISAF)
Total (excl. ISAF)
N
o
.

o
f

d
e
p
l
o
y
e
d

p
e
r
s
o
n
n
e
l
Totalt (inkl. ISAF)
Totalt (utan ISAF)
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001
D
e
l
t
a
g
a
n
d
e

p
e
r
s
o
n
a
l
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
8 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
Under den senaste tiorsperioden har
USA varit ledande i den globala
kningen av militrutgifter, men
trenden fljs av en rad framvxande
(eller i vissa fall p nytt framvxande)
regionala stormakter, som Kina,
Brasilien, Indien, Ryssland, Sydafrika
och Turkiet. Dessa lnder r alla snabbt
vxande ekonomier och de spelar en
ledande roll, ekonomiskt och politiskt, i
sina regioner och i ngra fall ven
globalt. Alla sex lnder r ven
framvxande militra stormakter och
har betydande militra
moderniserings program. De har alla,
frutom Turkiet, kat sina militr-
utgifter och det har ofta skett i mycket
snabb takt.
Lndernas syfte med en
modernisering av frsvarsmakten och
de tfljande kningarna i
militrutgifterna varierar. Ekonomisk
tillvxt r en nyckelfaktor i samtliga
fall, t ex har frsvarets andel av de
allmnna lnekostnaderna kat. Sedan
2001 har militrutgifterna dock inte
kat mer n bruttonationalprodukten
(BNP) i ngot land.
I ngra av de sex lnderna tjnar
pgende konikter som en drivkraft
fr militrutgifterna. Det gller bl a fr
Indien, som frutom den erriga
konikten med Pakistan ver Kashmir,
blivit indraget i det vxande upproret
bland naxaliterna i den norra delen av
landet. I Turkiet dremot kan
MILITRUTGIFTER 2010
Vrldens militrutgifter under 2010
berknas uppg till 1630 miljarder dollar,
en kning med 1,3 procent i reella termer.
Att kningstakten r lngsammare n
tidigare r kan delvis tillskrivas
frsenade eekter av den globala
ekonomiska krisen.
Militrutgifterna kade snabbast i
Sydamerika (5,8 procent), Afrika
(5,2pro cent) och Oceanien (4,1 pro cent).
Sett till hela Asien och Oceanien var
kningen endast 1,4 pro cent, en av de
lgsta sirorna p senare r, och i Europa
minskade utgifterna med 2,8 pro cent.
Militrutgifter per region under 2010
Region Militrutgifter (miljarder dollar)
Afrika 30,1
Nordafrika 10,6
Afrika sder om Sahara 19,5
Amerika 791
Centralamerika och Karibien 6,5
Nordamerika 721
Sydamerika 63,3
Asien och Oceanien 317
Central- och Sydasien 52,1
Ostasien 211
Oceanien 25,7
Sydostasien 28,7
Europa 382
steuropa 65,5
Vst- och Centraleuropa 316
Mellanstern 111
Vrlden totalt 1 630
Militrutgifterna r angivna i lpande priser (2010).
4. MILITRUTGIFTER
snr vrnio-rnrrrnN, auiInN coovrn, oinwnir IsrnIi, riIsnvriu sxNs
ocu cnnINn soirInnNo
rIiIiXnuicIrirn ocu uvvnusiNINc 9
nedtrappningen i konikten med
Kurdistans arbetarparti (PKK) ses som
en orsak till att landets militrutgifter
minskar.
Regionala tvister och rivaliteter
skapar ocks en nskan att inte hamna
p efterklken nr andra lnder
upprustar, ven om relationerna i
dagslget r koniktfria. Fr Kina r
den vervldigande amerikanska
militra dominansen i regionen ett
orosmoment, speciellt nr det gller en
tnkbar konikt rrande Taiwan.
Indien r i sin tur oroat ver Kinas
vxande militra styrka, eftersom de
tv lnderna tvistar om grnser och
tvlar om inytandet i Indiska oceanen.
Ryssland ser ett utvidgat NATO som ett
tnkbart hot, om n inte fr nrvarande.
Uppfattningen att militr styrka r en
klla till status kan vara en motiverande
faktor, ven om regional rivalitet
saknas. Det gller i lnder som Brasilien
och Sydafrika samt i allt hgre
utstrckning ven Turkiet.
Hga militrutgifter kan vara
kontroversiella stllt mot mer
angelgna sociala behov. I Brasilien har
p senare tid denna spnning lett till
ndrade budgetprioriteringar nr det
gller militrutgifter. I Sydafrika har en
nyligen genomfrd stor vapenar
kritiserats hrt fr att ha tagit medel
frn fattigdomsbekmpning och
utvecklingsarbete samt fr frekomsten
av korruption. Det civila samhllets
kritik av militrutgifterna i Indien,
motverkas dock av en stor folklig oro
ver relationerna med Pakistan.
Lnderna med de hgsta militrutgifterna
under 2010
Militr-
utgifter Andel (%) av
(miljarder vrldens totala
Land dollar) militrutgifter
1 USA 698 43
2 Kina [119] [7.3]
3 Storbritannien 59,6 3.7
4 Frankrike 59,3 3.6
5 Ryssland [58,7] [3.6]
6 Japan 54,5 3.3
7 Saudiarabien 45,2 2.8
8 Tyskland [45,2] [2.8]
9 Indien 41,3 2.5
10 Italien [37,0] [2.3]
Vrlden totalt 1630
[ ] = SIPRI:s berkning. Militrutgifterna r angivna
i lpande priser (2010).
De 10 lnder som hade de hgsta
militrutgifterna under 2010 stod fr
75pro cent av vrldens samlade militr-
utgifter. USA ensamt stod fr 43pro cent
av den totala summan, vilket vida
verstiger Kina som kom p andra plats.
Den del av BNP som lnderna med de
hgsta militrutgifterna lade p
frsvarbudgeten (den militra brdan)
varierade mycket, frn Japans 1pro cent
till 10,4 pro cent fr Saudiarabien. Bara
tre av de 10 lnder som har de hgsta
militrutgifterna (Ryssland, Saudi-
arabien och USA), lade mer n vrlds-
genomsittet 2,6 pro cent av BNP p
frsvaret.

Uppgifterna r hmtade frn bilaga 4A, Military
expenditure data, 200110, av Sam Perlo-Freeman,
Olawale Ismail, Noel Kelly, Elisabeth Skns och
Carina Solmirano, och baseras p SIPRI Military
Expenditure Database, <http://www.sipri.org/
databases/milex>.
10 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
SIPRI TOP 100 2009
SIPRI Top 100 r en lista ver de 100
strsta vapenproducerande fretagen i
vrlden (Kina undantaget), rangordnade
efter deras vapenfrsljning.
De 10 strsta vapenproducerande
fretagen 2009
Vapenfr-
Fretag sljning Vinst
(land/region) (miljoner dollar)
1 Lockheed Martin 33 430 3 024
2 BAE Systems (Stor- 33 250 70
britannien)
3 Boeing 32 300 1 312
4 Northrop Grumman 27 000 1 686
5 General Dynamics 25 590 2 394
6 Raytheon 23 080 1 976
7 EADS (Vsteuropa) 15 930 1 060
8 Finmeccanica (Italien) 13 280 997
9 L-3 Communications 13 010 901
10 United Technologies 11 110 4 179
Fretagen r amerikanska, om inte annat anges.
Vinst avser hela fretaget, d v s inklusive frsljning
av icke-militra varor och tjnster.
Den totala vapen frsljningen fr Top
100-listans fretag kade 2009 med
14,8miljarder dollar till 400,7miljarder
dollar.
Ett Kuwaitiskt fretag, Agility, kom
2009 fr frsta gngen in p Top100-
listan, p plats 34. Frsljningen frn
ngra av de strsta ryska vapen-
producenterna minskade trots att den
ryska regeringen fortsatte sina
investeringar i industrin.
Trots 2008 rs nansiella kris och den
pfljande globala lgkonjunkturen har
vapenproducenter och militra
tjnstefretag sett en fortsatt upp-
tgende trend i vapen frsljningen. P
samma gng har storskaliga fretags-
frvrv ter gjorts inom vapenindustrin
under 2010 och frvrvsaktiviteten
kade generellt, inrknat frvrv frn
lnder utanfr OECD p OECD:s
vapenmarknad. De nedskrningar av
frsvarsutgifterna som freslogs 2010 i
Vsteuropa och USA kommer sannolikt
att f genomslag hos
vapenproducenterna i framtiden, men i
vilken utstrckning terstr att se.
Lnder utanfr Nordamerika och
Vsteuropa, de regioner som dominerar
SIPRI:s Top 100-lista och vapen-
industrin, har fretag som visat sig
kunna motst lgkonjunkturen.
Israel, Sydkorea och Turkiet r
exempel p mindre OECD-lnder
utanfr den euroatlantiska regionen
som visar sm lnders erfarenhet av att
skapa internationellt konkurrens-
kraftiga vapenindustrier. Hr har de
bakomliggande teknologiska och
industriella infrastrukturerna ftt
bestmma nr och i vilken utstrckning
teknikutveckling ska integreras i
inhemsk vapenproduktion och om
denna integrering kommer att leda till
mer frnad inhemsk teknologi.
Tillgng till vapenteknologi genom
teknologiverfring r ocks en
5. VAPENPRODUKTION
susnN i. ancxsoN
rIiIiXnuicIrirn ocu uvvnusiNINc 11
Regionala och nationella andelar av
vapenfrsljningen fr fretagen p
SIPRI:s Top 100-lista under 2009
Region/ Antal Vapenfrsljning
land fretag (miljarder dollar)
USA 45 247, 2
Vsteuropa 33 120,3
Ryssland 6 9,2
Japan 4 6,5
Israel 3 6,3
Indien 3 4,5
Sydkorea 2 1,9
Kuwait 1 2, 5
Singapore 1 1, 5
Kanada 1 0,7
Turkiet 1 0,6
Totalt 100 400,7
Sirorna anger vapenfrsljningen har hnfrts till
land/region dr huvudkontoren r placerade (och
inkluderar ocks utlndska dotterbolag), vilket
innebr att de inte alltid avspeglar produktionen i
respektive land eller region.
FRETAGSFRVRV INOM
VAPENINDUSTRIN 2010
Inga fretagsfrvrv med ett vrde
hgre n en miljard dollar genomfrdes
under 2009. Dremot gjordes tre under
2010.
De strsta fretagsfrvrven inom
vapenindustrin i OECD-lnder under 2010
Arens
vrde
Uppkpande Uppkpt (miljoner
fretag fretag dollar)
Babcock VT Group 2 000
Cerberus Capital DynCorp 1 500
Management
Triumph Group Vought Aircraft 1 440
Uppgifterna r hmtade frn bilaga 5A, The SIPRI
Top 100 arms-producing companies, 2009, av
SusanT. Jackson samt frn bilaga 5B, Major arms
industry acquisitions, 2010, av Vincent Boulanin,
2009.
nyckelfaktor i utvecklingen av inhemsk
vapenindustri. Krav p oset-
investeringar i gengld fr stora
vapenanskaningskontrakt kan
innebra teknologiverfringar, ven
om USA har infrt restriktioner p
vidareexport av amerikansk teknologi.
Inhemskt nansierad militr forsking
och utveckling (FoU) ger dremot
nationell kontroll ver den nya
teknologin.
12 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
EXPORTRER OCH IMPORTRER AV
STRRE KONVENTIONELLA VAPEN
Trenden fr verfringar av strre
konventionella vapen 200110
Staplarna visar total volym per r. Kurvan visar
genomsnittet under femrsperioder; punkterna
satta sista ret i varje period.
De fem strsta exportrerna av strre
konventionella vapen och deras mottagare
200610
Andel av Strsta importr
vrldens (andel av lever-
Exportr export (%) antrens export)
USA 30 Sydkorea (14%)
Australien (9%)
Frenade Arab-
emiraten (8%)
Ryssland 23 Indien (33%)
Kina (23%)
Algeriet (13%)
Tyskland 11 Grekland (15%)
Sydafrika (11%)
Turkiet (10%)
Frankrike 7 Singapore (23%)
Frenade Arab-
emiraten (16%)
Grekland (12%)
Storbritannien 4 USA (23%)
Saudiarabien (19%)
Indien (10%)
Volymen av internationella vapen-
verfringar av konventionella vapen
(vilka inkluderar svl vapen frsljning
som vapen givna som en del av militrt
std) fortstter att ka. Under perioden
200610 var den rliga volymen av
verfringar i snitt 24 procent hgre n
under perioden 20012005.
USA och Ryssland var de strsta
exportrerna under perioden 200610
och stod fr 53 procent av alla
registrerade leveranser. Deras strsta
mottagarlnder ternns i Asien.
Ekonomiska och utrikespolitiska
vervganden spelar fortfarande en
stor roll nr de tv lnderna tar beslut
angende vapenexport. Den
amerikanska administrationen har lagt
fram frslag till reformering av
exportkontrollpolitiken fr att
frhindra att vapen och teknologi
hamnar hos motstndare och fr att
underltta verfringar till allierade
lnder. Rysslands beslut 2010 att
avbryta leveransen av luftvrns-
systemet S-300 till Iran pverkar dess
rykte som en plitlig leverantr
negativt.
Under perioden 200610 var Asien
och Oceanien de strsta mottagar-
regionerna med en andel p 43 procent
av importen av strre konventionella
vapen. Drefter fljde Europa (21 pro-
cent) och Mellanstern (17 procent).
Indien var under samma period det
strsta mottagarlandet av strre
6. INTERNATIONELL VAPENHANDEL
vnui uoiior, rnnx vnorirv, vIrirn u. wrzrrnN ocu
sIrroN i. wrzrrnN
V

r
d
e
t

e
n
l
.

S
I
P
R
I
:
s

t
r
e
n
d
i
n
d
i
k
a
t
o
r
e
r

(
m
i
l
j
a
r
d
e
r
)
0
5
10
15
20
25
30
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001
Rapportering till FN:s register ver
konventionella vapen 20002009
PPENHET I VAPENHANDELN
Ociella och allmnt tillgngliga data
ver vapenhandeln r viktiga fr att gra
uppskattningar av lnders export- och
frvrvspolitik. Att publicera uppgifter
om vapenfrsljning och frvrv r
knsliga frgor fr nstan alla lnder.
FN:s register ver konventionella
vapen r den enskilt viktigaste
internationella mekanismen fr att n
ociell ppenhet om sdana. De senaste
rens nedtgende trend fr staters
medverkan i FN:s register fortsatte
under 2010. Endast 72 lnder lmnade
rapporter om sina vapenverfringar
under 2009, vilka inkluderar
43rapporter om handeldvapen och ltta
vapen.
Sedan det tidiga 1990-talet har ett
kande antal regeringar publicerat
nationella rapporter om vapenexport. I
januari 2011 hade 34 lnder oentliggjort
tminstone en rapport sedan 1990. Sedan
2008 har rapporter kommit frn
30lnder.
Uppgifterna r hmtade frn kapitel 6, bilaga 6A,
The suppliers and recipients of major conventional
weapons, av SIPRI Arms Transfers Programme samt
frn bilaga 6C, Transparency in arms transfers, av
Mark Bromley och Paul Holtom och baseras delvis
p siror frn SIPRI Arms Transfers Database,
<http://www.sipri.org/databases/armstransfers/>.
konventionella vapen, medan Kina
hamnade p andra plats. Andra stora
mottagarlnder var Sydkorea (6 pro-
cent), Pakistan (5 procent) och Grekland
(4 procent).
Trots att Indien och Pakistan
importerar stora mngder vapen fr att
mta yttre hot mot skerheten, r den
viktigaste frgan fr bda lnderna de
utmaningar man str infr nr det
gller den inre skerheten. Indien r
freml fr en intensiv konkurrens
mellan leverantrer om miljardkontrakt
fr stridsygplan och u-btar. Pakistan
litar till amerikanskt militrt bistnd
och kinesiska mjuka ln fr de esta av
sina frvrv. Bda lnderna kommer
sannolikt att vara stora mottagarlnder
ven under kommande r.
EU:s medlemslnder mste tillmpa
kriterier om koniktfrebyggande nr
de tar beslut om anskningar av
exportlicenser. Ett ramverk har
utarbetats fr att underltta fr
medlemslnderna att harmonisera
tolkningen av dessa kriterier och de som
gller fr mnskliga rttigheter och
ekonomisk utveckling. Under perioden
200610 blev emellertid den oenighet
som rder mellan EU:s medlemslnder
nr det gller tolkningen av kriterierna
om koniktfrebyggande mrkbar.
Oenigheten var tydligast nr det gllde
Israel, Georgien och Ryssland.
Olikheterna mellan medlemslnderna
beror till stor del p lngvariga
vapenhandelsrelationer och
skerhetspolitiska band med vissa
lnder, tillsammans med intresset fr
den egna nationella skerheten och
ekonomiska intressen.
rIiIiXnuicIrirn ocu uvvnusiNINc 13
Rapporter om handeld-
vapen och ltta vapen
Rapporter till
vapenregistret
A
n
t
a
l

r
a
p
p
o
r
t
e
r
0
30
60
90
120
150
2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000
14 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
I brjan av 2011 frfogade tta stater
(USA, Ryssland, Storbritannien,
Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och
Israel) tillsammans ver mer n
5000 utplacerade, operativa krnstrids-
spetsar. Nr alla stridsspetsar rknas in,
d v s operativa stridsspetsar, strids-
spetsar i reserv och lager samt de
stridsspetsar som r avsedda att
demonteras, frfogar staterna totalt
ver mer n 20 500 krnstridsspetsar.
De fem krnvapenstaterna
(denierade enligt 1968 rs Icke-
spridningsfrdrag), Frankrike, Kina,
Ryssland, Storbritannien och USA, r
alla i frd med att placera ut nya krn-
vapen eller har uttalat sin avsikt att gra
det. Inget av lnderna verkar i nulget
vara villigt att verge sina krnvapen-
arsenaler inom en verskdlig framtid.
Indien och Pakistan, vilka
tillsammans med Israel r de facto
krnvapenstater, utanfr Icke-
spridningsfrdraget, fortstter att
utveckla nya missilsystem med frmga
att bra krnvapen. Samtidigt utkar de
sin kapacitet att producera klyvbart
material fr vapenndaml. Israel tycks
avvakta utvecklingen av Irans nuklera
program.
Nordkorea tros ha framstllt
plutonium tillrckligt fr ett litet antal
krnstridsspetsar, men det r dock
oklart om landet innehar ett operativt
vapen.
VRLDENS KRNVAPENARSENALER
2011
Utplacerade vriga
strids- strids-
Land spetsar spetsar Totalt
USA 2 150 6 350 8 500
Ryssland 2 427 8 570 11 000
Storbritannien 160 65 225
Frankrike 290 10 300
Kina . . 200 240
Indien . . 80100 80100
Pakistan . . 90110 90110
Israel . . 80 80
Totalt 5 027 15 500 20 530
Alla siror r ungefrliga och inhmtade i januari
2011.
VRLDENS LAGER OCH PRODUKTION AV
KLYVBART MATERIAL 2010
Vrldens totala lager av hganrikat uran
uppgick 2010 till cirka 1270 ton
(undantaget 208 ton som r frdiga att
smltas ner). De militra lagren av
separerat plutonium uppgick till cirka
237 ton och de civila lagren till 248 ton.
Frankrike, Kina, Ryssland,
Storbritannien och USA har producerat
bde hganrikat uran och plutonium.
Indien, Israel och Nordkorea har frmst
producerat plutonium, medan Pakistan
frmst framstllt hganrikat uran till
vapen.
Uppgifterna r hmtade frn kapitel 7, bilaga 7A,
Global stocks and production of ssile materials,
2010, av Alexander Glaser och Zia Mian,
International Panel on Fissile Materials.
7. VRLDENS KRNVAPENARSENALER
sunNNoN N. xIir, vIiniv rrucurNxo, vunnniu covninswnrv ocu
unNs r. xnIsirNsrN
Icxr-svnIuNINc, nusiNINcsxoNinoii ocu NrunusiNINc 15
I bde bilaterala och multilaterala
frsk att frmja nukler nedrustning
och icke-spridning kunde framsteg
noteras under 2010. Den 8 april skrev
Ryssland och USA under Frdrag om
tgrder fr vidare nedskrningar och
begrns ningar av strategiska oensiva
vapen (Nya START), som freskriver
ytter ligare nedskrningar av lndernas
strategiska krnvapen. Frdraget
behller huvuddelarna av 1991 rs
START I-avtals omfattande kontroll-
mekanism, som r det viktigaste instru-
mentet lnderna har fr att vervaka
varandras strategiska krn vapen. Med
anledning av att Nya START-avtalet
trdde i kraft den 5 februari 2011, verkar
det p kort sikt nnas sm chanser till
er frhand lingar om ytterligare
nedskrningar av amerikanska och
ryska krnvapen styrkor.
I maj hlls den ttonde versyns-
konferensen fr 1968 rs Icke-
spridnings avtal. Konferensen
avslutades med att ett slutdokument
enhlligt antogs, vilket sgs som en stor
framgng. Slutdokumentet innehller
rekommendationer fr det fortsatta
arbetet med avtalets principer och ml,
bl a tgrder fr inrttandet av en
krnvapenfri zon i Mellanstern.
Konferensen avsljade dock fortsatt
djup splittring mellan avtalets parter
ver de grundlggande mlen med
Icke-spridningsavtalet. Detta gller
speciellt mellan de stater som har och
de som inte har krnvapen. Denna
splittring skapar tvivel ver om det
verhuvud taget nns utsikter fr att
ens de blygsammaste tgrder antagna i
slutdokumentet kommer att kunna
genomfras.
USA stod 2010 vrd fr ett toppmte
om krnskerhet dr stats- och
regeringschefer frn hela vrlden
mttes och diskuterade hur man kan
minska riskerna fr nukler terrorism
och ka skerheten fr krnmnen och i
nuklera anlggningar. Mtet ledde
inte fram till ngra nya gemensamma
initiativ, men era deltagande lnder
tillknnagav sin avsikt att anta eller
genomfra ett antal existerande avtal
och tgrder fr att ka den nuklera
skerheten och bekmpa den illegala
handeln med nuklert material.
Under 2010 gjordes f framsteg mot
en lsning av de lngvariga
tvistefrgorna gllande Irans och
Nordkoreas nuklera program som
varit i centrum fr vrldssamfundets
oro nr det gller krnvapen-
spridningen. Denna oro kade
ytterligare nr Nordkorea avsljade att
det hade byggt en tidigare oredovisad
anlggning fr urananrikning. Det
Internationella atomenergiorganet
(IAEA) r fortfarande ofrmget att
lsa frgorna kring Irans eventuella
krnvapenaktiviteter, samtidigt som
landet har tekniska problem med sitt
urananrikningsprogram.
8. KRNVAPENBEGRNSNING OCH ICKE-SPRIDNING
sunNNoN N. xIir
16 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
Under 2010 fortsatte stater p global,
nationell och regional niv att utveckla
tgrder fr att frhindra och eliminera
eekterna av ett olagligt anvndande av
kemiska och biologiska mnen.
Parterna till 1972 rs B-vapen-
konvention hll de avslutande mtena
inom det faststllda programmet fr
perioden mellan versyns-
konferenserna, 200710, och gjorde
frberedelser infr avtalets sjunde
versynskonferens som kommer att
hllas i december 2011. Den veten-
skapliga och tekniska utvecklingen r
en stor utmaning fr B-vapen-
konventionen, inte minst genom att de
kemiska och biologiska vetenskaperna
alltmer sammanfaller. Denna utmaning
kommer fortsatt att vara mycket
relevant under de nrmsta ren.
Den nye generaldirektren i Organ-
isationen fr frbud mot kemiska vapen
(OPCW) har inrttat en rdgivande
expertgrupp som ska granska genom-
frandet av 1993 rs C-vapen konven-
tion. Gruppen ska fokusera p hur de
aktiviteter konventionen fre skriver
ska organiseras d destruer ingen av de
kemiska vapenlagren har avslutats
ngon gng efter 2012. Iran och
Ryssland ifrgasatte om Stor britannien
och USA till fullo hade uppfyllt
C-vapen konventionens bestmmelser
fr rapportering och OPCW-verierad
destruering av de kemiska vapen som
2003 terfanns i Irak.
Parterna till C-vapenkonventionen
mste stadkomma en kad frstelse
fr konventionens roll att stdja
internationell fred och skerhet ven
efter att de kemiska vapnen blivit
frstrda. Misslyckas detta riskerar det
upplevda vrdet av det dagliga arbetet
med avtalet att undermineras. Att
bestmma vad som anses som icke-
hrsamhet med konventionens
skyldigheter r ett terkommande tema
som stater aktivt och konstruktivt
mste fortstta arbeta med.
Under B-vapenkonventionens
expert mte beskrevs hur den av FN:s
generalsekreterare initierade
mekanismen fr underskningar av
pstdd anvndning av biologiska
vapen har utvecklats. Hittills har, i
enlighet med General frsamlingens
resolution frn 2006, 41 lnder utsett
totalt 237 experter och 42 laboratorier.
I maj 2010 kom rapporter om fr-
strda vallmoskrdar i Afghanistan
p g a ovanligt svra angrepp av rost sjuk-
domar. Detta ledde till en minsk ning av
opiumskrdarna med 48 procent 2009.
Det fanns speku lationer om att sjuk-
domarna var avsiktligt framkallade.
Sdana beskyll ningar belyser svrighet-
erna att skilja mellan grundlggande
och tekniska brott mot internationell
rtt och den eventuella roll som en sorts
politiserad rttstvist kan spela nr den
anvnds fr att misstnkliggra andra
staters beteende.
9. KEMISKA OCH BIOLOGISKA MATERIAL: REDUCERING AV
SKERHETSRISKER
aouN unni ocu vrirn cirvrsiIc
Icxr-svnIuNINc, nusiNINcsxoNinoii ocu NrunusiNINc 17
Det frnyade intresset fr och arbetet
med begrnsningar av konventionella
vapen och frtroendeskapande tgrder
fortsatte under 2010. Den europeiska
dialogen om vapenbegrnsningar fljde
tv spr: dels inom ramen fr 1990 rs
Frdrag om konventionellla styrkor i
Europa (CFE-frdraget), dels genom
Wien-dokumentet om skerhets- och
frtroendeskapande tgrder, vilka
bda omarbetades 1999. Dagens dialog
innebr nya frsk att modernisera
processerna. En mngd frslag har lagts
fram om att gra vapenbegrnsningar
och frtroendeskapande tgrder till en
varaktig del av det framtida arbetet
inom Organisationen fr skerhet och
samarbete i Europa (OSSE).
ven om CFE-frdraget fortfarande
lg vilande p g a Rysslands sikt om dess
orimlighet och otillrcklighet har
frdragets parter gjort frsk att lsa
ddlget. I juni 2010 lade NATO fram
ett frslag till ett nytt ramverk fr att
strka konventionell vapenbegrnsning
och ppenhet i Europa. Frslaget
banade vg fr en konstruktiv dialog d
Ryssland insg att dess skerhets-
politiska intressen togs p allvar.
Metoden att stegvis ta itu med Wien-
dokumentet om skerhets- och
frtroendeskapande tgrder verkar
vara anvndbar, och skerhets- och
frtroendeskapande tgrder r ter
vrdefulla inslag i dialogen om
frsvarsskerhet. Erfarenheter frn
senare r har tvingat OSSE:s medlems-
lnder att anpassa sina verktyg fr
ppenhet och trygghet fr att mta
bentliga och kommande risker och
utmaningar. Den andra versyns-
konferensen fr 1992 rs Frdrag om
observationsygningar (det s k Open
Skies-frdraget) bekrftade dess
lmplighet som ett verktyg fr
frtroendeskapande.
Vapenbegrnsningar i Europa r
dock mycket beroende av vilka
strategiska intressen de stora aktrerna
p den euro-atlantiska scenen har. Det
intetsgande resultatet frn OSSE:s
toppmte i Astana i Kazakstan
minskade mjligheterna att snabbt n
hgt stllda ml inom omrdet.
Mnga lnder i vrldssamfundet r
numera intresserade av ett
internationellt frdrag om vapenhandel
(arms trade treaty, ATT), men det r
mindre klart hur man ska n en
verenskommelse om texten i ett sdant
avtal. Lnderna har inte ntt enighet
nr det gller omfattning och andra
villkor fr ett sdant frdrag. Bland
sttestenarna nns t ex vilka sorters
vapen som ska ing, vilken standard
som ska glla vid beslut om import och
export samt hur information ska delas,
vervakas och kontrolleras. Vid det
mte som ATT:s frberedande
kommitt hll i juli 2010 i New York
gjordes framsteg, men mnga frgor
terstr att lsa under 2011 och 2012.
10. KONVENTIONELL VAPENBEGRNSNING OCH MILITRT
FRTROENDESKAPANDE
zuzIsinw incuowsxI
18 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
MULTILATERALA VAPENEMBARGON
2010
Under 2010 var 29 tvingande
multilaterala vapenembargon i kraft,
riktade mot totalt 16 ml, bestende av
regeringar, icke-statliga styrkor och
internationella ntverk. Tolv embargon
var infrda av FN, 16 av EU och ett av
Vstafrikanska staternas ekonomiska
gemenskap (ECOWAS).
FN infrde inte ngot nytt
vapenembargo under 2010, men
utvidgade det bentliga embargot mot
Iran. FN hvde sitt vapenembargo mot
regeringen i Sierra Leone.
Tio av EU:s 16 vapenembargon r
direkta tillmpningar av FN:s vapen-
embargon. Tv av EU:s vapenembargon
skiljde sig frn FN:s i rckvidd och
omfattning medan fyra inte hade ngon
motsvarighet i FN. EU infrde ett nytt
vapenembargo mot Eritrea under 2010
och avskaade sitt vapenembargo mot
Sierra Leones regering. ECOWAS
vapenembargo mot Guinea var 2010 det
enda ytterligare embargot infrt av en
multilateral organisation.
Betydande brott mot FN:s
vapenembargon mot Elfenbenskusten,
Iran, Nordkorea och Somalia
rapporterades under 2010.

Den internationella debatten och
verksamheten rrande spridning av
massfrstrelsevapen r inte lngre
enbart koncentrad till exportkontroll,
utan p er aktiviteter som t ex kontroll
av transitering, omlastning,
nansiering och frmedling. Detta
reekterar massfrstrelse vapen-
programmens frnderliga natur och
ndvndigheten av att anta nya lagar
och regler fr att frhindra att statliga
eller icke-statliga aktrer anskaar
eller utvecklar massfrstrelsevapen.
Fr att infra resolutionerna frn
FN:s Skerhetsrd och mer omfattande
regler fr handelskontroll har lnder
drfr brjat frstrka och utvidga
nationell, regional och internationell
kapacitetsuppbyggnad och tekniskt
bistnd. Detta gller srskilt Skerhets-
rdets resolution 1540 frn 2004 som
innebr bindande skyldigheter fr alla
lnder att inrtta nationella kontroll-
mekanismer fr att frhindra
spridningen av massfrstrelsevapen
och deras avfyringssystem. Under 2010
hll FN en rad regionala och
subregionala mten fr att ka
medvetenheten om frgan samt
assistera vid infrandet.
Fr att flja resolution 1540 antog EU
2009 en uppdaterad och frstrkt
version av 2000 rs Frordning om
kontroll av produkter med dubbla
anvndningsomrden vilken utvidgar
kontrollen till transitering och
11. EXPORTKONTROLL AV STRATEGISKA PRODUKTER: ATT
FRHINDRA SPRIDNING AV MASSFRSTRELSEVAPEN
sIvviir vnurn, nnnoN uuNNr ocu IvnNn rIcIc
NoN-vnoiIrrnniIoN, nnrs coNinoi nNu uIsnnrnrrNi 19
Multilaterala vapenembargon i kraft 2010
FN:s vapenembargon
al-Qaida, Talibanerna och individer och
grupper associerade med dem
Demokratiska Republiken Kongo (icke-
statliga trupper)
Elfenbenskusten
Eritrea
Irak (icke-statliga trupper)
Iran
Nordkorea
Libanon (icke-statliga trupper)
Liberia (icke-statliga trupper)
Sierra Leone (icke-statliga trupper)
Somalia
Sudan (Darfur)
EU:s vapenembargon
al-Qaida, Talibanerna och individer och
grupper associerade med dem*
Kina
Demokratiska Republiken Kongo (icke-
statliga trupper)*
Elfenbenskusten*
Eritrea*
Guinea
Irak (icke-statliga trupper)*
Iran
Nordkorea*
Libanon (icke-statliga trupper)*
Liberia (icke-statliga trupper)*
Myanmar
Sierra Leone (icke-statliga trupper)*
Somalia (icke-statliga trupper)*
Sudan
Zimbabwe
ECOWAS vapenembargon
Guinea
* = De 10 EU embargon som r direkta tillmpningar
av FN:s embargon. vriga EU embargon skiljer sig
frn FN:s i rckvidd och omfattning eller har ingen
motsvarighet i FN.
Uppgifterna r hmtade frn bilaga 11A,
Multilateral arms embargoes, 2010, av Pieter D.
Wezeman och Noel Kelly.
frmedling. Under 2010 brjade EU
bredda bde den geograska rckvidden
och den tematiska omfattningen i sitt
samarbete fr icke-spridning.
Som ett komplement till det
utvidgade internationella samarbetet
nns tvngstgrder utformade fr att
ndra beteendet hos de statliga och
icke-statliga aktrer vilka allmnt ses
som hot mot den internationella
skerheten. Bland dessa tgrder nns
FN:s sanktioner som frsker motverka
nansiering av spridningen och
frbjuda transporter av
spridningsrelaterat material. Nr det
gller spridningsnansiering har det
mellanstatliga organet fr att motarbeta
penningtvtt och nansiering av
terrorism, Financial Action Task Force
(FATF), visat sig vara ett relativt
eektivt hjlpmedel fr att underska
frgan och ta fram vgledning fr att
infra mottgrder.
20 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
Bilaga A, Arms control and disarmament
agreements, innehller samman-
fattningar av multilaterala och
bilaterala frdrag, konventioner,
protokoll och avtal som rr rustnings-
begrnsning och nedrustning samt
frteckningar ver stater som under-
tecknat eller r parter till avtalen.
Bilaga B, International security
cooperation bodies, innehller
beskrivningar av de viktigaste
internationella organisationerna,
mellan statliga organen, frdrags-
implementerande organen och export-
kontrollregimerna som verkar fr
skerhet, stabilitet, fred och rustnings-
begrnsning samt frteckningar ver
deras medlemmar alternativt deltagare.
Bilaga C, Chronology 2010,
innehller en kronologi ver det gngna
rets viktigaste hndelser inom
upprustning, nedrustning och
skerhets politik.
Frdrag och avtal i kraft januari 2011
1925 Protokoll rrande frbud mot
anvndande i krig av kvvande,
giftiga eller liknande gaser och
bakteriologiska stridsmedel
(Genveprotokollet)
1948 Konventionen om frebyggande
och bestraning av brottet
folkmord (genocide)
1949 Genvekonventionerna rrande
skydd fr oren i vpnade
konikter
1959 Antarktisfrdraget om frbud
mot militarisering av Antarktis
1963 Frdrag om frbud mot
krnvapenprov i atmosfren,
yttre rymden och under vattnet
(Partiella provstoppsfrdraget)
1967 Frdrag om principer fr
staternas upptrdande vid
utforskandet och utnyttjandet av
yttre rymden, dri inbegripet
mnen och vriga himlakroppar
(Yttre rymdfrdraget)
1967 Tlatelolco-frdraget om en
krnvapenfri zon i Latinamerika
och Karibien
1968 Frdrag om frhindrande av
spridning av krnvapen (Icke-
spridningsfrdraget)
1971 Frdrag om frbud mot placering
av krnvapen och andra
massfrstrelsevapen p
havsbottnen och i dennas
underlag (Havsbottenfrdraget)
1972 Konvention om frbud mot
utveckling, framstllning och
lagring av bakteriologiska
(biologiska) vapen och toxinvapen
samt om deras frstring
(B-vapenkonventionen)
1974 Frdrag om begrnsning av
underjordiska krnsprngningar
1976 Frdrag om begrnsning av
underjordiska krnsprngningar
fr fredliga ndaml
1977 Konvention om frbud mot
militr eller annan entlig
BILAGOR
NrNNr vourii
vIincon 21
anvndning av miljfrndrande
teknik
1977 Protokoll I och II (till 1949 rs
Genvekonventioner) rrande
skydd fr oren i internationella
respektive icke-internationella
vpnade konikter
1980 Konvention om fysiskt skydd av
krnmne
1981 Konvention om frbud mot eller
inskrnkningar i anvndningen
av vissa konventionella vapen som
kan anses vara ytterst
skadebringande eller ha
urskillningslsa verkningar
(Konventionen om srskilt
inhumana konventionella vapen)
1985 Frdrag om en krnvapenfri zon i
sdra Stillahavsomrdet
(Rarotongafrdraget)
1987 Frdrag om eliminering av
markbaserade missiler med
rckvidden 5005 500 km (INF-
frdraget)
1990 Frdrag om konventionella
styrkor i Europa (CFE-frdraget)
1992 Frdraget om observations-
ygningar (Open Skies-frdraget)
1993 Konvention om frbud mot
utveckling, produktion, innehav
och anvndning av kemiska vapen
samt deras frstring
(C-vapenkonventionen)
1995 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Sydostasien (Bangkok-frdraget)
1996 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Afrika (Pelindaba-frdraget)
1996 Avtal om subregional
rustningsbegrnsning (Florens-
avtalet)
1997 Inter-amerikanska konventionen
om olaglig tillverkning och handel
med handeldvapen, ammunition,
sprngmnen och andra liknande
material
1997 Konvention om frbud mot
anvndning, lagring, produktion
och verfring av antipersonella
minor (truppminor) samt om
deras frstring (Ottawa-
konventionen)
1999 Inter-amerikanska konventionen
om ppenhet i anskaning av
konventionella vapen
1999 Wien-dokumentet om
frtroende- och
skerhetsskapande tgrder
2006 ECOWAS-konventionen om
handeldvapen, ammunition,
sprngmnen och andra liknande
material
2006 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Centralasien (Semipalatinsk-
frdraget)
2008 Konventionen om
klusterammunition
2010 Frdrag om tgrder fr vidare
nedskrningar och begrnsningar
av strategiska oensiva vapen
(Nya START)
Frdrag och avtal som ej trtt i kraft
januari 2011
1996 Frdrag om fullstndigt frbud
mot krnsprngningar (CTBT)
1999 Avtalet om anpassning av 1990 rs
CFE-frdrag
2010 Centralafrikanska konventionen
om kontroll av handeldvapen och
ltta vapen, ammunition och alla
komponenter som kan anvndas
fr deras produktion, reparation
och montering (Kinshasa-
konventionen)
22 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
SIPRI har ett brett och aktuellt forskningsprogram som stndigt utvecklas. SIPRI
r internationellt erknt och aktat bland politiker, forskare, media och allmnheten
fr sin objektivitet och auktoritet. All forskning p SIPRI baseras p ppna kllor,
vilket medger oberoende granskning.
Kina och internationell skerhet
Fokuserar p djupa analyser av kinesiska sikter, politik och praxis inom bde
traditionell och icke-traditionell skerhetspolitik samt kinesiska relationer med
viktiga regioner i vrlden som Afrika, Asien och Europa.
Euro-atlantisk skerhet
Analyserar trender och utvecklingen i den aktuella euro-atlantiska
skerhetpolitiska omgivningen och hur lrdomar av Europas
efterkrigserfarenheter kan anvndas i andra regioner i vrlden.
Global hlsa och skerhet
Utfr forskning, analys och ger vgledning fr att klara de mnga komplexa
utmaningar som ses i samband med hlsa och skerhet.
Skerhet och samhllsstyrning i Afrika
Kartlgger i nra samarbete med afrikanska organisationer frn det civila
samhllet, externa aktrers skerhetsrelaterade aktiviteter i Afrika och uppskattar
deras pverkan p skerhet, demokratisering och god samhllsstyrning.
Trender fr vpnade konikter
vervakar och analyserar trender fr vrldens vpnade och vldsamma konikter,
deras orsaker, dynamik och konsekvenser.
Fredsbevarande och fredsbyggande
Sammanstller omfattande information om multilaterala fredsuppdrag och
analyserar de viktigaste trenderna i fredsbevarande och dess pverkan p politiken
fr fredsbyggande efter en konikt.
SIPRI:S FORSKNING
sIvnI:s ronsxNINc 23
Militrutgifter
Fljer utvecklingen fr vrldens militrutgifter och upprtthller den mest
omfattande, enhetliga och utfrliga databasen ver militrutgifter.
Vapenindustri
Samlar, beskriver och analyserar data ver vapenfrsljning och andra ekonomiska
indikatorer fr vrldens ledande vapenproducerande fretag och belyser en gren av
industrin som i allmnhet saknar ppenhet.
Internationell vapenhandel
vervakar och analyserar internationella verfringar av strre konventionella
vapen, belyser trender i sambandet mellan exportrer och importrer samt
identierar potentiellt destabiliserande vapenansamlingar och ursprunget fr
vapen anvnda i konikter.
Nukler icke-spridning
Fljer utvecklingen fr krnvapenpolitik och vapenbegrnsnings- och
nedrustningsinitiativ med tonvikt p tekniska sidor av krnvapenbegrnsning som
t ex vervakning och veriering.
Begrnsning av kemiska och biologiska vapen
Analyserar de juridiska, politiska, tekniska och historiska sidorna av frhindrandet
av kemisk och biologisk krigsfring samt infrandet av internationella frdrag.
Begrnsning av konventionella vapen
Arbetar med en mngfald frgor rrande vapenbegrnsning, vilket inkluderar
frtroende- och skerhetsskapande tgrder i Europa efter det kalla kriget och i
Centralasien, regionala vapenbegrnsningsinitiativ samt frgor rrande krigslagar.
Exportkontroll
Underlttar samarbete rrande exportkontroll som ett hjlpmedel fr icke-
spridning och frsker frbttra koordinationen mellan bistnds- och
samarbetsprojekt samt ka medvetenheten om exportkontrollsystem, framfr allt i
Europa.
Handeldvapen och ltta vapen
Utvecklar nyskapande verktyg och informationssystem fr att frhindra illegal
handel genom frbttrad logistik, vervakning och handelskontroll samt en kad
ppenhet i vapenhandeln genom nationella och internationella
rapporteringsmekanismer.
24 sIvnI vrnnvoox 2011, surrnnv
SIPRI:S DATABASER
SIPRI:s databaser, vilka utgr grunden fr en stor del av institutets forskning och
analyser, ses som den mest auktoritativa kllan fr basfakta om upprustning,
nedrustning och skerhet.
Facts on International Relations and Security Trends (FIRST)
FIRST innehller ett sammanlnkat system av databaser inom mnen som har
anknytning till internationella relationer och skerhet, och r skbara genom ett
integrerat skgrnssnitt.
http://www.sipri.org/databases/rst/
SIPRI Multilateral Peace Operations Database
Databasen innehller information om alla fredsuppdrag, bde FN-ledda och andra,
sedan 2000. I de samlade uppgifterna ingr plats, datum fr utplacering och
tidsram fr uppdragets lngd, mandat, deltagande lnder, antal personer som
deltar i uppdraget, kostnader och antalet ddsfall.
http://www.sipri.org/databases/pko/
SIPRI Military Expenditure Database
I databasen nns enhetliga tidsserier fr militrutgifterna i 172 lnder sedan 1988.
De mjliggr jmfrelse av lndernas militrutgifter i lokal valuta i lpande priser,
i amerikanska dollar i fasta priser och vxelkurser samt som andel av
bruttonationalprodukten (BNP).
http://www.sipri.org/databases/milex/
SIPRI Arms Transfers Database
Denna databas visar alla internationella vapenverfringar av strre
konventionella vapen sedan 1950 i sju kategorier. Databasen r den mest
omfattande allmnt tillgngliga kllan fr internationella vapenverfringar.
http://www.sipri.org/databases/armstransfers/
SIPRI Arms Embargoes Database
Databasen innehller information om alla multilaterala vapenembargon som
infrts sedan 1988.
http://www.sipri.org/databases/embargoes/
SIPRI Yearbook 2011: Armaments, Disarmament and International Security
Publicerad fr SIPRI av Oxford University Press, 2011
ISBN 978-0-19-969552-2, (inb.), 564 sidor, 100
Vid kp av den tryckta volymen erhlls ven tillgng till den elektroniska
versionen, <http://www.sipriyearbook.org/>.
SIPRI Yearbook 2011 kan kpas i bokhandeln eller bestllas direkt frn Oxford
University Press via denna webbadress: <http://www.oup.com/>,
Telefonbestllningar: +44 1536-741 017; Fax: +44 1536-454 518
E-postbestllningar: book.orders@oup.co.uk
Mer information nns p Internet: <http://www.sipri.org/yearbook/>
VERSTTNINGAR
SIPRI Yearbook 2011 kommer att versttas till:
kinesiska av China Arms Control And Disarmament Association (CACDA) i
Beijing, <http://www.cacda.org.cn/>
ryska av Institute of World Economy and International Relations (IMEMO) i
Moskva, <http://www.imemo.ru/>
ukrainska av Razumkov Centre (Ukrainian Centre for Economic and Political
Studies, UCEPS) i Kiev, <http://www.uceps.org/>
Kontakta respektive organisation fr mer information.
ANDRA SIPRI-PUBLIKATIONER FRN OUP
SIPRI Yearbook 2010: Armaments, Disarmament and International Security
Governing the Bomb: Civilian Control and Democratic Accountability of Nuclear
Weapons, Hans Born, Bates Gill och Heiner Hnggi (red.)
Enforcing European Union Law on Exports of Dual-Use Goods, SIPRI Research
Report no. 24, av Anna Wetter
BESTLLNINGSINFORMATION
STOCKHOLM INTERNATIONAL
PEACE RESEARCH INSTITUTE
Armaments, Disarmament and International Security
SIPRI YEARBOOK 2011
SIPRI Yearbook beskriver och analyserar utvecklingen inom mnena
Skerhet och konikter
Militrutgifter och upprustning
Icke-spridning, rustningsbegrnsning och nedrustning
Detta hfte sammanfattar kapitlen i 2011 rs rsbok:
Internationell vapenhandel och korruption
Naturresurser och vpnade konikter
Fredsuppdrag
Vpnade konikter
Multilaterala fredsuppdrag
Militrutgifter
Vapenproduktion
Internationell vapenhandel
Vrldens krnvapenarsenaler samt produktion och lager av klyvbart material
fr vapenndaml
Krnvapenbegrnsning och icke-spridning
Kontroll av kemiska och biologiska material
Konventionell vapenbegrnsning och militrt frtroendeskapande
Exportkontroll av strategiska produkter
Multilaterala vapenembargon
rsboken innehller ven bilagor med frdrag och avtal om rustnings-
begrnsningar och nedrustning, beskrivningar av de viktigaste internationella
organisationerna, mellanstatliga organen, frdragsimplementerande organen och
exportkontrollregimerna som verkar fr skerhet, stabilitet, fred och rustnings-
begrnsning samt en kronologi ver det gngna rets hndelser inom SIPRI:s
forskningsomrden.