Kommittdirektiv

Ett effektivare arbete mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans

Dir. 2011:39

Beslut vid regeringssammantrde den 5 maj 2011 Sammanfattning En srskild utredare ska fresl hur arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan effektiviseras. Syftet med utredningen r att f en samlad bild av den kunskap som finns om frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans och att kunna identifiera brister som br tgrdas i det fortsatta arbetet. Utredaren ska bl.a. sammanstlla den kunskap som finns om frmlingsfientliga och intoleranta attityder i samhllet, underska varfr frmlingsfientliga attityder uppstr och faktorer som kan vara gynnsamma fr framvxten av sdana attityder, kartlgga arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mn det r mjligt, analysera arbetets effekter, fresl vilka ytterligare tgrder som br vidtas fr att motverka frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans, sammanstlla den kunskap som finns, och som kan anvndas inom skolan, om frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemtas med beaktande av de krav p vetenskaplighet som stlls p undervisningen i skolan, och

utreda behovet av ett samlat ansvar fr det offentligt understdda arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, om det finns behov av det, lmna frslag till hur arbetet kan organiseras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 oktober 2012. Uppdraget att fresl insatser mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans Det rder en bred politisk enighet i vrt land om att frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans ska bekmpas. Stora anstrngningar grs fr att motverka dessa freteelser. Arbetet med att motverka och frebygga frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans sker genom en rad olika insatser. Mnga enskilda, organisationer och samhllsorgan r p olika stt engagerade p omrdet. Erfarenheterna visar dock att arbetet fr tolerans, humanitet och ppenhet stndigt mste pg. Det saknas i dag en verblick ver pgende arbete mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Det saknas ocks ett systematiskt stt att samla och sprida kunskaper och erfarenheter av projekt och tgrder som varit framgngsrika inom olika samhllsomrden. Detta gller ven forskningsresultat i sammanhanget, som inte fr en sdan spridning att de kommer till praktisk anvndning. Det saknas ocks kunskap om faktorer som kan vara gynnsamma fr framvxten av frmlingsfientliga attityder. Det r angelget att ta ett samlat grepp om detta arbete. Ett underlag behvs fr att bedma behovet av ytterligare tgrder. Utredaren ska fresl tgrder som r direkt riktade mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Det finns en rad skilda definitioner av begreppet frmlingsfientlighet som anvnds i olika sammanhang. Frmlingsfientlighet kan ses som avstndstagande frn eller fientlighet mot frmlingar. Den kan komma till uttryck genom en negativ attityd missaktning eller rent av hat mot vissa personer p grund av etnisk tillhrighet eller religis eller

kulturell bakgrund. Freteelser som t.ex. antisemitism, islamofobi, afrofobi och antiziganism omfattas av uppdraget. Avgrande i sammanhanget r om det r frga om ideologier, uppfattningar och vrderingar som str i strid med principen om alla mnniskors lika vrde. Det bedrivs redan sedan lng tid tillbaka ett relativt omfattande arbete nr det gller att frebygga och motverka diskriminering. Diskrimineringsfrgor omfattas drfr inte av uppdraget. Eftersom uppdraget r riktat mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans omfattas heller inte frgor om homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) I utredningens uppdrag att sammanstlla kunskapen om frmlingsfientliga attityder kan det dock finnas skl att uppmrksamma ven denna typ av intolerans i den mn sdana attityder framgr av de rapporter eller studier som analyseras. Regeringen har nyligen beslutat om uppdrag till Forum fr levande historia att genomfra en kartlggning av antisemitism och islamofobi. Forum fr levande historia ska bl.a. kartlgga det arbete som bedrivs i Sverige mot antisemitism och islamofobi samt kartlgga och vrdera forskningen inom omrdet, liksom att sammanstlla erfarenheter, forskning och goda exempel frn andra relevanta lnder inom EU. Kartlggningen frn Forum fr levande historias ska utgra underlag till denna utrednings eventuella frslag till tgrder. De delar som gller sammanstllning och kartlggning i detta uppdrag ska drfr omfatta antisemitism och islamofobi endast i den mn de inte behandlas av Forum fr levande historia. Utredaren ska sammanstlla den kunskap som finns om frmlingsfientliga och intoleranta attityder i samhllet, underska varfr frmlingsfientliga attityder uppstr och faktorer som kan vara gynnsamma fr framvxten av sdana attityder, kartlgga p vilket stt frmlingsfientliga budskap ges spridning och vilka grupper som r mltavla fr budskapet,

kartlgga arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mn det r mjligt, analysera arbetets effekter, kartlgga, sammanstlla och vrdera forskningen inom omrdet i syfte att f en verblick ver forskningslget och gra en frdjupad analys av slutsatserna, bl.a. genom att identifiera forskning om tgrder och metoder fr att bemta frmlingsfientliga budskap, ta stllning till om och hur framgngsrika metoder och insatser som identifierats kan anvndas p omrdet p nationell niv, identifiera brister i arbetet p omrdet och fresl tgrder, samt fresl vilka ytterligare tgrder som br vidtas fr att motverka frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans. De delar som gller kartlggning ska ven belysa situationen i andra relevanta lnder inom Europa. Kartlggningar och sammanstllningar ska gras p sdant stt att de inte innebr registrering av enskildas skdning i politiskt, religist eller annat sdant hnseende. Srskilda kunskapshjande insatser fr barn och ungdomar om frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Kunskaperna och medvetenheten om frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan frstrkas och frdjupas genom olika tgrder. Frgor om de mnskliga rttigheterna br kunna f en strre tyngd och relevans i samhllet i stort. Ju fler som str upp till frsvar fr ett ppet och tolerant samhlle, desto svrare fr rrelser som har frmlingsfientliga attityder att f fste. Skolan utgr en nyckelinstitution i det lngsiktiga frmjandet av tolerans och ppenhet. Det pgr ett viktigt arbete p varje skola med att strka vrdegrunden. Att frmedla och frankra respekt fr mnskliga rttigheter och samhllets grundlggande vrden r vid sidan om kunskapsuppdraget skolans viktigaste uppgift.

I de lro- och kursplaner fr skolan, som trder i kraft den 1 juli 2011, ingr p ett tydligt stt frgor relaterade till mnskliga rttigheter, svl vad gller det centrala innehllet som kunskapskraven. kad kunskap kring frgor relaterade till mnskliga rttigheter och frmlingsfientlighet, som str p vetenskaplig grund och som lrare bedmer att de kan ha nytta av i sin undervisning eller i vrdegrundsarbetet, kan frbttra frutsttningarna fr skolan att klara sitt viktiga uppdrag. Forum fr levande historia fick nyligen ett uppdrag att bl.a. utveckla metoder och utarbeta material fr att strka ungdomars demokratiska vrderingar och frebygga att unga utvecklar ett antidemokratiskt agerande. Det behvs dock ven specifik kunskap och metoder fr att frebygga och motverka att skolelever utvecklar frmlingsfientliga attityder. Olika uttryck fr frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans mste identifieras och bemtas p ett adekvat stt. Samtidigt r skolan en mtesplats fr barn och ungdomar i olika ldrar med skiftande frutsttningar. Behovet av kunskap kan drfr variera mellan olika ldersgrupper. Utredaren ska drfr sammanstlla den kunskap som finns, och som kan anvndas inom skolan, om frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemtas med beaktande av de krav p vetenskaplighet som stlls p undervisningen i skolan. Uppdraget att utreda behovet av ett samlat ansvar fr arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans Fr att samhllets samlade insatser i arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans ska vara heltckande mste en rad olika angelgna behov tillgodoses. Det behvs exempelvis uppfljning, insamling och spridning av information om olika metoder och erfarenheter av arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Det behvs ocks kad kunskap om svl nationellt som

internationellt arbete inom olika samhllssektorer och p olika niver, samt en kunskapsbas fr andras arbete med dessa frgor. Flera myndigheter och organisationer har viktiga uppgifter i arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Det behvs dock ett underlag fr att bedma om myndigheternas arbete sker systematiskt och om det tillgodoser de angelgna behov som finns fr att arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans ska bli s effektivt som mjligt. Utredaren ska drfr utreda behovet av ett samlat ansvar fr det offentligt understdda arbetet mot frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om det finns behov, lmna frslag till hur arbetet kan organiseras. I det ligger att underska behovet av frndringar nr det gller statliga aktrers roll och mandat i arbetet mot intolerans. Utredaren ska vid behov fresl de frfattningsndringar som franleds av frslaget. I uppdraget ingr inte att fresl inrttande av en ny myndighet. Samrd och redovisning av uppdraget Utredaren ska under arbetet samrda med berrda myndigheter, trossamfund och andra organisationer som arbetar p omrdet. Utredaren ska ven samrda med Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) nr det gller frgor om intoleransen mot hbt-personer. Utredaren ska redovisa sitt slutbetnkande senast den 26 oktober 2012. Utredningen ska senast den 24 augusti 2012 delredovisa uppdraget om srskilda kunskapshjande insatser fr barn och ungdomar om frmlingsfientlighet och liknande former av intolerans. (Arbetsmarknadsdepartementet)