Welcome to Scribd, the world's digital library. Read, publish, and share books and documents. See more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
2Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Anatomi Tema 2 - Bindväv Och Muskelvävnad 040920

Anatomi Tema 2 - Bindväv Och Muskelvävnad 040920

Ratings: (0)|Views: 739|Likes:
Published by api-3740688

More info:

Published by: api-3740688 on Oct 15, 2008
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as DOC, PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

03/18/2014

pdf

text

original

Tema 2
040920
Bindv\u00e4v

I lucker bindv\u00e4v finns det ganska mycket mellanrum. Till\u00e5ter att tex. huden p\u00e5 handens
ovansida att r\u00f6ra sig mot underlaget.
\u201dTomrummet\u201d inneh\u00e5ller bl.a. fibrer mm.

Bindv\u00e4v best\u00e5r av celler och extra cellul\u00e4rt matrix. ECM i sin tur inneh\u00e5ller fibrer,
grundsubstans och strukturprotein.
Grundsubstans:
\u2022
Hyaluronsyra, HA, hyalurona (hyalonas \u2013 grekiska f\u00f6r glas). Det \u00e4r detta \u00e4mnet som

fyller glaskroppen i \u00f6gat. \u00c4mnet \u00e4r uppbyggt av repeterade disackarider i l\u00e5nga kedjor.
Till sockermolekylerna \u00e4r det bundet karboxylgrupper (COO-) som attraherar natriumjoner
(Na+) som i sin tur attraherar vattenmolekyler, obs vattenmolekylerna \u00e4r inte bundna utan
kan flyttas. Detta g\u00f6r att hyaluronsyra blir som ett mycket vattenhaltigt gel\u00e9. Vattnet ger
volym till \u00e4mnet. Om det blir \u00f6verskott av vatten uppst\u00e5r en svullnad och om det motsatta
sker blir resultatet en skrumpnad. Det \u00e4r en balans mellan r\u00f6rligt och attraherat vatten.

\u2022
Proteoglykan, PG. Best\u00e5r av en l\u00e5ng proteinkedja med sidokedjor av repeterade

disackarider, det kan vara olika sorters disackarider p\u00e5 samma proteinkedja. Sackariderna
\u00e4r det som ger olika h\u00e5rdhet p\u00e5 proteoglykanet. Till skillnad fr\u00e5n hyaluronsyra binder
sockermolekylerna i proteoglykan sulfatgrupper (SO42-). Dessa attraherar ocks\u00e5
natriumjoner som i sin tur attraherar vatten.
Ett exempel p\u00e5 en proteolglykan \u00e4r chondroitinsulfat som finns i brosk. Vatten finns h\u00e4r
och ger formbarhet detta kallas viskoeleastiska egenskaper.

Hyaluronsyra och proteoglykan \u00e4r knutna till varandra. En kedja HA kan ha sidokedjor av PG.
Dessa komplex har formgivande egenskaper, dvs. de best\u00e4mmer formen p\u00e5 bindv\u00e4ven.
Fibrer:

Fibrerna i bindv\u00e4ven \u00e4r uppbyggt av ett \u00e4mne som heter Collagen. Collagen \u00e4r en tr\u00e5dformad
molekyl.
Collagen I f\u00f6rekommer i denaturerad form i l\u00e4der, finns i senor och ledband. Dragh\u00e5llfast
molekyl men bar 1-2 % elastisk. Best\u00e5r av en grundmolekyl som kallas tropocollagen.
Molekylen \u00e4rr uppbyggd av 3 l\u00e5nga proteinmolekyler som \u00e4r tvinnade runt varandra 2 av ett
protein och den 3:e av ett annat protein. Tropocollagen \u00e4r uppbyggt av 1050 aminosyror.
Vitamin C \u00e4r mycket viktigt f\u00f6r tillverkningen av tropocollagen. Bist p\u00e5 vitamin C kan ge
sk\u00f6rbjugg som medf\u00f6r tandlossning mm. Gelatin \u00e4r collagen I i tropocollagenform.
Saknar i princip elasticitet men \u00e4r v\u00e4ldigt dragh\u00e5llfast. Utg\u00f6r \u201darmeringen\u201d i bindv\u00e4ven
medan hyaluronsyran och proteoglykanet \u00e4r \u201dbetongen\u201d. Colagenet tar hand om dragkraften
medan HA och PG st\u00e5r f\u00f6r st\u00f6tupptagandet.
Collagen tillsammans med HA och PG ger v\u00e4vnaden dess form och funktion. Ett exempel p\u00e5
en sjukdom d\u00e4r detta samspel \u00e4r satt ur spel \u00e4r osteogenesis imperfekta. Denna sjukdom beror
p\u00e5 att PG-molekylerna inte ordnar upp collagenfibrerna som det ska och bene f\u00e5r fel form och
b\u00e4righet. Detta beror p\u00e5 att en enda aminosyra i PG \u00e4r fel.

Collagen III \u00e4r retikul\u00e4ra fibrer. Det best\u00e5r av tunna tr\u00e5dar i n\u00e4tverk i 3D. S\u00e4rskilt
f\u00f6rekommande i mjuka organ, exempelvis lever, mj\u00e4lte, njure, lymfknutor. Har d\u00e5ligt
dragh\u00e5llfasthet vilket g\u00f6r dessa organ t\u00e4mligen k\u00e4nsliga f\u00f6r yttre v\u00e5ld med kraftiga och
potentiellt livshotande bl\u00f6dningar som f\u00f6ljd.

Colagen IV \u00e4r huvudkomponent i basalmembran. V\u00e4ver \u201dmattor\u201d. Basalmembran
f\u00f6rekommer \u00f6verallt d\u00e4r det finns epitelceller, collagen IV \u00e4r f\u00e4stmassa f\u00f6r epitelcellerna.
Collagen I f\u00f6rekommer i r\u00f6relseapparaten och collagen III och IV i de inre organen.

Ytterligare en sorts fiber f\u00f6rekommer i bindv\u00e4vnaden. Detta \u00e4mne heter elastin och bygger som namnet p\u00e5visar elastiska fibrer. Ger t\u00e4njbarhet \u00e5t konstruktionen, exempelvis huden. Ett band av elastin finns efter ryggraden som hj\u00e4lper till att h\u00e5lla dess form. S\u00e4rskilt uttalat hos fyrfota djur f\u00f6r att h\u00e5lla upp huvudet utan att beh\u00f6va anv\u00e4nda muskler.

Strukturprotein:

I ecm finns ocks\u00e5 strukturprotein. Det har bindningsfunktioner, tex. Binda celler till fibrer. Ett exempel p\u00e5 strukturprotein \u00e4r fibronectin. Fibronectinet dekorerar collagenfibrerna och bildar \u201dtrappsteg\u201d som cellen kan \u201dkl\u00e4ttra\u201d p\u00e5.

Celler i bindv\u00e4ven
\u2022
Fibroblast \u2013 karakt\u00e4rscellen i bindv\u00e4ven. Tillverkar fibrerna och grundsubstansen.
Fibrblast kan dela sig och \u00e4r den som hj\u00e4lper till vid s\u00e5rl\u00e4kning. Bildar \u00e4rrv\u00e4vnad.
\u2022
Neutrofil \u2013 vit blodkropp. \u00c4r akutf\u00f6rsvaret, det \u00e4r den vita blodkroppen som \u00e4r f\u00f6rst p\u00e5
plats vid ett angrepp. Bek\u00e4mpar patogener genom fagocytos.
\u2022
Lymfocyt \u2013 vit blodkropp. Involverad i immunf\u00f6rsvaret. K\u00e4nner igen olika patogener och
tillverkar abtikroppar.
\u2022

Mastcell \u2013 vit blodkropp. Inneh\u00e5ller m\u00e4ngder med sm\u00e5 bl\u00e5sor, granula. \u00c4r den cell som
t\u00e4nder p\u00e5 den akuta inflammationen. T\u00f6mmer sitt inneh\u00e5ll antigen p\u00e5 grund av mekanisk
p\u00e5verkan eller retning fr\u00e5n ett speciellt \u00e4mne. De huvudsakliga \u00e4mnene som frig\u00f6rs \u00e4r
histamin och heparin.
Histaminet f\u00e5r \u201dluckor\u201d i kapil\u00e4rerna att \u00f6ppna sig och sl\u00e4pper p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ut plasma och
blodkroppar i v\u00e4vnaden. Detta g\u00f6rs f\u00f6r att \u201dtrigga\u201d immunf\u00f6rsvaret. Det uppst\u00e5r en
svullnad, rodnad och sm\u00e4rta. Detta \u00e4r en viktig fysiologisk funktion men den kan v\u00e5lla
problem t.ex. pollenallergi d\u00e4r denna reaktion sker i \u00f6gats och n\u00e4sans slemhinnor som en
reaktion p\u00e5 ett ofarligt \u00e4mne.
Heparinet har som funktion att hindra koagulation. Om det inte skulle finnas n\u00e4rvarande
vid inflamationsreaktionen skulle denna avstanna.

\u2022

Macrofag \u2013 vit blodkropp, \u201dstor\u00e4tare\u201d. En mycket viktig \u201dst\u00e4dare\u201d. \u00c4ter genom fagocytos.
Den \u00e4ter b\u00e5de patogenerna och \u00e4ven skadade och d\u00f6da egna celler. Macrofagen kan \u00e4ven
presentera patogenets genetiska mark\u00f6r, efter att den har slukat en,p\u00e5 utsidan av sitt
membran och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tala om f\u00f6r lymfocyterna vilken sorts t-m\u00f6rdarceller som skall
tillverkas.

\u2022
Plasmaceller \u2013 vit blodkropp. Tillverkar gammaglobulin, antikroppar.
\u2022
Fettcell \u2013 som namnet antyder st\u00e5r dessa celler f\u00f6r fettlagringen.
Brosk
F\u00f6rekommer i huvudsak i tre former, n\u00e4mligen hyalint, elastiskt och fibr\u00f6st.
\u2022

Hyalint brosk \u2013 glasbrosk. Ser ut som matt glas. Bekl\u00e4der alla ben\u00e4ndar som ing\u00e5r i leder.
Stort, kompakt matrix med mekaniska egenskaper. Inneh\u00e5ller mycket collagentr\u00e5dar men
de syns inte \u201doptiskt\u201d. Finns inga blodk\u00e4rl i brosk, cellerna f\u00e5r ta upp de n\u00f6dv\u00e4ndiga
\u00e4mnena genom difussion fr\u00e5n ledv\u00e4tskan. Broskcellerna f\u00f6rhindrar blodk\u00e4rlsinv\u00e4xt
(chondrocytes).

\u2022
Elastiskt brosk \u2013 Inneh\u00e5ller mycket elastin. Exempel p\u00e5 var det f\u00f6rekommer \u00e4r ytter\u00f6rat,
n\u00e4svingarna och till viss del i struphuvudet.
\u2022

Fibr\u00f6st brosk \u2013 Mycket collagen. Ett s\u00e4rskilt viktigt st\u00e4lle d\u00e4r det f\u00f6rekommer \u00e4r i
diskarna som ligger mellan kotorna i ryggraden. Fungerar b\u00e5de som st\u00f6td\u00e4mpare och
binder ihop kotorna.

Benv\u00e4vnad

En ny komponent till grundsubstansen i bindv\u00e4ven, n\u00e4mligen mineral Ca/MG//CO3, PO4
(apatitkristaller).
Mineralet ligger i skikt. Dels runt hela benet men \u00e4ven i ringar, lameller, inne i benet.
Lamellerna byggs upp runt ett blodk\u00e4rl, detta kalla osteon. Bygger en kompakt benv\u00e4vnad.
Inne i benet finns spongi\u00f6st ben. Det \u00e4r ocks\u00e5 format i lameller men \u00e4r perforerat. Det \u00e4r i
\u00e4ndarna p\u00e5 benen man finner den spongi\u00f6sa benv\u00e4vnaden. Det \u00e4r h\u00e4r den r\u00f6da benm\u00e4rgen
finns och den producerar de r\u00f6da blodkropparna.
Mellan lamellerna i osteonerna finns ostecyterna dvs. cellerna som bygger upp benet.
Osteocyterna bildar collagen, som fungerar som armering, och mineralet, som fungerar som
betongen. Osteocyterna strukturerar collagenet i ett speciellt m\u00f6nster (se fig. 6.7 sid. 132).
I ben, liksom brosk, finns det lacuna. Men i ben finns blodk\u00e4rl som s\u00f6rjer f\u00f6r bencellernas
n\u00e4rings och syretillf\u00f6rsel. Bencellerna f\u00e5r sin n\u00e4ring fr\u00e5n blodet genom sm\u00e5 kanaler som
kallas canaliculus.
I benet finns, f\u00f6rutom osteocyter, \u00e4ven osteoclaster (\u201dbenbunden macrofag\u201d). Dessa celler st\u00e5r
f\u00f6r nedbrytning av benet. I ett friskt, belastat ben \u00e4r det balans mellan dessa, men vid t.ex.
tyngdl\u00f6shet eller om ett ben \u00e4r gipsat s\u00e5 det inte l\u00e4ngre \u00e4r belastat sker en urlakning av
mineral fr\u00e5n benv\u00e4vnaden med bensk\u00f6rhet som f\u00f6ljd.
Benet \u00e4r inkapslat i en benhinna, periosteum. P\u00e5 ytan av benet finns ytterligare en typ av
celler som kallas osteoblaster. Dessa \u00e4r r\u00f6rliga och kan dela sig. Vid ett benbrott \u00e4r det dessa
celler som lagar benet. F\u00f6rst \u00e4r strukturen \u201dslarvig\u201d men n\u00e4r man b\u00f6rjar \u00f6ka belastningen p\u00e5
benet igen organiserar de benet i lameller som f\u00f6rut och mognar d\u00e5 till osteocyter.

Activity (2)

You've already reviewed this. Edit your review.
1 thousand reads
1 hundred reads

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->