Welcome to Scribd, the world's digital library. Read, publish, and share books and documents. See more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
2Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Anatomi Tema 3 - Hjärtat 040923

Anatomi Tema 3 - Hjärtat 040923

Ratings:

5.0

(1)
|Views: 2,384 |Likes:
Published by api-3740688

More info:

Published by: api-3740688 on Oct 15, 2008
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as DOC, PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

03/18/2014

pdf

text

original

Tema 3
040923
Hj\u00e4rtat (sid. 500-520)

Tv\u00e4rstrimmig muskulatur med en egen rytm. Pumpar runt blodet. Uppdelat i tv\u00e5 delar,
systemkretsen och lungkretsen.
Systemkretsen \u00e4r den v\u00e4nstra delen av hj\u00e4rtat. F\u00f6rser kroppen med blod. Viktig del \u00e4r
kapill\u00e4rerna d\u00e4r utbytet fr\u00e5n blodet till v\u00e4vnadens olika celler sker. Fr\u00e5n kapill\u00e4rerna samlas
sedan blodet upp och leds tillbaka till hj\u00e4rtat i vener. Det syrefattiga blodet kommer in i den
h\u00f6gra sidan av hj\u00e4rtat och pumpas vi lungart\u00e4rerna till lungorna f\u00f6r att syres\u00e4ttas, det \u00e4r detta
som \u00e4r lungkretsen.
Vasa communis \u2013 gemensamma k\u00e4rl.
Vasa privata \u2013 enskilda k\u00e4rl.
Lungart\u00e4rerna f\u00f6r syrefattigt (ven\u00f6st) blod till lungorna och tillbaka kommer syrerikt
(arteriellt) blod.
Blodtrycket i de b\u00e5da systemen skiljer sig markant \u00e5t av f\u00f6rklarliga sk\u00e4l. I systemkretsen
ligger normalt det systoliska (det h\u00f6gsta) trycket p\u00e5 120 mmHg och det diastoliska (det l\u00e4gsta)
p\u00e5 80 mmHg och i lungkretsen ligger trycket p\u00e5 30/20 mmHg.

Hj\u00e4rtat vilar p\u00e5 diafragma i mediastinum (mellanrummet mellan lungs\u00e4ckarna). Hj\u00e4rtat \u00e4r vridet
v\u00e4nster fr\u00e5n medellinjen, d.v.s. h\u00f6gerhj\u00e4rtat ligger fram\u00e5t mot br\u00f6stkorgen. Hj\u00e4rtspetsen (apex cordis)
pekar ned\u00e5tv\u00e4nster, sitter vid interkustalrum 5 (I5) i medioclavicularlinjen (linjen som g\u00e5r mitt i
nyckelbenet, clavicula). D\u00e4r kan man k\u00e4nna hj\u00e4rtspetsst\u00f6ten eller ictus.
Basis cordis, hj\u00e4rtbasen, pekar upp\u00e5t, bak\u00e5t h\u00f6ger. D\u00e4rifr\u00e5n utg\u00e5r aortan och truncus (stam) pulmonalis
delas upp i a. pulmonalis dx. och a. pulmonalis sin. som g\u00e5r till lungorna.
Hj\u00e4rtat \u00e4r omgivet av hj\u00e4rts\u00e4cken, pericardium. \u00d6vriga delar som hj\u00e4rtv\u00e4ggen \u00e4r uppbyggd av \u00e4r
myocardium, hj\u00e4rtv\u00e4ggen, och endocardium. Endocardium \u00e4r ett endotel och \u00e4r den yta som har
kontakt med blodet p\u00e5 hj\u00e4rtv\u00e4ggens insida.
Pericardium \u00e4r uppdelat i tv\u00e5 skikt, ett inre och ett yttre, pericardium parietale respektive paricardium
viscerale (viscera \u2013 lat. f\u00f6r in\u00e4lvor). Det inre skiktet ligger an mot hj\u00e4rtat. Pericardium parietale best\u00e5r
av tv\u00e5 skikt, parietale fibrosum och parietale serosum. Parietale fibrosum \u00e4r uppbyggt av fibrer och
parietale serosum \u00e4r bekl\u00e4tt med mesotel som skapar en glidyta. Mellanrummet mellan lamina
parietalis och lamina visceralis i pericardium serosum kallas cavita pericarialis.

Hj\u00e4rtats anatomi (sid. 504-505)

Hj\u00e4rtat best\u00e5r av 4 rum, 2 f\u00f6rmak och 21 kammare.
Atrium dextrum \u2013 h\u00f6ger f\u00f6rmak.
Atrium sinistrum \u2013 v\u00e4nster f\u00f6rmak.
Ventriculus dextrum \u2013 h\u00f6ger kammare.
Ventriculus sinistrum \u2013 v\u00e4nster kammare.

Exteri\u00f6r:

F\u00e5ran som skiljer f\u00f6rmak och kammare \u00e5t kallas sulcus coronaris, h\u00e4r g\u00e5r huvudstammen f\u00f6r hj\u00e4rtats
kransk\u00e4rl, coronark\u00e4rl.
Mellan kamrarna finns ocks\u00e5 en f\u00e5ra, sulcus interventricularis, i denna f\u00e5ran l\u00f6per det ocks\u00e5 kransk\u00e4rl.

Interi\u00f6r:

I atrium dx. mynnar vena cava superior och vena cava inferior. Dessa vener samlar ihop blodet fr\u00e5n kroppens \u00f6vre del respektive den undre delen. \u00c4ven sinus coronaris, hj\u00e4rtats egen ven, mynnar h\u00e4r. I skiljev\u00e4ggen mellan h\u00f6ger och v\u00e4nster f\u00f6rmak finns fossa ovalis (\u201dovala gropen\u201d). Detta \u00e4r en rest fr\u00e5n fosterstadiet d\u00e5 det fanns en f\u00f6rbindelse mellan f\u00f6rmaken. Anledningen till att fostrets f\u00f6rmak \u00e4r f\u00f6rbundna \u00e4r att syreupptagningen sker genom navelstr\u00e4ngen ist\u00e4llet f\u00f6r lungorna. Denna st\u00e4ngs vid det f\u00f6rsta andetaget, f\u00f6rst mekaniskt och d\u00e4refter v\u00e4xer v\u00e4vnaden ihop.

Blodet g\u00e5r fr\u00e5n atrium dx. till ventriculus dx. genom en klaffapparat, tricuspidalisklaffarna
(segelklaffarna). Dessa sitter i ostium artioventriculare, \u00f6ppningen mellan f\u00f6rmak och kammare.
Segelklaffarna best\u00e5r av 3 segel, cuspis, som \u00e4r f\u00f6rankrade med sentr\u00e5dar, cordae tendineae, som i sin
tur sitter fast i muskelutskott, papillarmuskeln.
En annan sorts klaffar finns i utg\u00e5ngen fr\u00e5n kammaren. Den \u00f6ppningen heter pulmonalis ostiet och
klaffarna kallas pulmonalisklaffar eller fickklaffar. Det \u00e4r 3 stycken klaffar. Avfl\u00f6det ur h\u00f6ger
kammare kallas truncus pulmonalis.
Varken segelklaffarna eller fickklaffarna styrs aktivt av muskler utan det \u00e4r hj\u00e4rtats pumpande av
blodet som f\u00e5r dem att r\u00f6ra sig.
V\u00e4ggen i atrium sin., v\u00e4nster f\u00f6rmak, best\u00e5r till stor del av 4 vener, vv. Pulmonales. Arteriellt blod,
d.v.s. syresatt blod, rinner ned i ventricularis sin., v\u00e4nster kammare, fr\u00e5n atrium sin. genom en \u00f6ppning
med klaffar som heter ostium ventriculare. Klaffarna \u00e4r segelklaffar, men i v\u00e4nsterhj\u00e4rtat \u00e4r det bara
tv\u00e5 segel och heter d\u00e4rf\u00f6r bicuspidalis (jmf. tricuspidalis), annars fungerar de p\u00e5 samma s\u00e4tt.
Bicuspidalis kallas ocks\u00e5 f\u00f6r mitralisklaffarna. Blodet v\u00e4nder upp\u00e5t i aortan och g\u00e5r ut genom
aortaklaffarna, som \u00e4r av ficktyp.
Det kan finnas sjukdomar som drabbar klaffarna bl.a. f\u00f6rtr\u00e4ngning (stenos) och insufficiens (n\u00e4r de
inte st\u00e4nge riktigt). B\u00e5da dessa tillst\u00e5nd ger upphov till bl\u00e5sljud som kan h\u00f6ras och diagnostiseras.

Systole \u2013 kamrarnas kontraktionsfas.
Diastole \u2013 kamrarnas fyllnadsfas.
Systole b\u00f6rjar med att kamrarna b\u00f6rjar dra ihop sig vid apex, fickklaffarna \u00e4r \u00f6ppna och segelklaffarna

\u00e4r st\u00e4ngda. Vid diastole \u00e4r fickklaffarna st\u00e4ngda och segelklaffarna \u00f6ppna.
Det man h\u00f6r n\u00e4r man lyssnar p\u00e5 hj\u00e4rtat kallas hj\u00e4rttoner (du-dunk).
1:a tonen

2:a tonen
|_______________________|_____________________|
systole
diastole

1:a tonen segelklaffarna st\u00e4ngs.
2:a tonen fickklaffarna st\u00e4ngs.
Bl\u00e5sljud kan h\u00f6ras i b\u00e4gge l\u00e4gena.

F\u00f6rmaken har en blindficka som kallas hj\u00e4rt\u00f6ra, auricula.

F\u00f6rmak och kammare \u00e4r skilda \u00e5t av ett bindv\u00e4vsskelett, trigonum fibrosum?. Alla ostier,
\u00f6ppningar ligger p\u00e5 samma plan, hj\u00e4rtats ventilplan, vetter upp\u00e5t, bak\u00e5t, lateralt h\u00f6ger.
Ursprung och f\u00e4ste f\u00f6r myocardium.

Retledningssytemet:

Retledningssystemet \u00e4r hj\u00e4rtats eget signalsystem. Sprider signalerna i hj\u00e4rtat s\u00e5 att
kontraktionsr\u00f6relserna sker i r\u00e4tt ordning. Det best\u00e5r inte av nervceller. Hj\u00e4rtats muskelceller
och retledningssystem har en egen aktivitet, om man skulle ta ut hj\u00e4rtat ur kroppen och kapa
alla f\u00f6rbindelser skulle det forts\u00e4tta att dra ihop sig spontant, i alla fall en stund. H\u00f6gre
aktivitet ju h\u00f6gre upp i hj\u00e4rtat man g\u00e5r.
Retledningssytemet best\u00e5r av:
1. Sinusknutan, nodus sinutralis, sitter i h\u00f6ger f\u00f6rmak vid vena cava superior. Aktiveras av

det autonoma nervsystemet, b\u00e5de sympaticus (\u00f6kande) och parasympaticus (normal,
h\u00e4mmande). Normalpuls ca. 60-70 slag/min., slagvolym ca. 70 ml, minutvolym 70*70 ml
= 5 l/min.

2. AV-knutan, nodus atrioventicularis. Finns inga distinkta banor mellan sinusknutan och AV-
knutan, utan signalen leds genom myocardiet. Sitter vid klaffen i botten av h\u00f6ger f\u00f6rmak.

Activity (2)

You've already reviewed this. Edit your review.
1 thousand reads
1 hundred reads

You're Reading a Free Preview

Download
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->