Welcome to Scribd, the world's digital library. Read, publish, and share books and documents. See more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
2Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Anatomi Tema 4 - CNS, PNS Och ANS

Anatomi Tema 4 - CNS, PNS Och ANS

Ratings:

4.6

(5)
|Views: 2,739|Likes:
Published by api-3740688

More info:

Published by: api-3740688 on Oct 15, 2008
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as DOC, PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

03/18/2014

pdf

text

original

Tema 4
041004
Centrala nervsystemet, CNS (kap. 13)

Anl\u00e4ggs till en b\u00f6rjan som ett r\u00f6r, neuralr\u00f6r, fr\u00e5n ectoderm. Fr\u00e4mre delen av r\u00f6ret bildar de
olika delarna av hj\u00e4rnan. Det uppkommer bl\u00e5sor p\u00e5 neuralr\u00f6ret och det \u00e4r dessa som utvecklas
till de olika delarna av hj\u00e4rnan. Den bakre delen av r\u00f6ret kommer att bli ryggm\u00e4rgen.
H\u00e5ligheten i r\u00f6ret kommer att vara kvar hela tiden och det \u00e4r detta som utg\u00f6r
ventrikelsystemet och i ryggm\u00e4rgen centalkanalen.
M\u00e4nniskans hj\u00e4rna domineras av storhj\u00e4rnan, telencephalon eller cerebrum. D\u00e4refter kommer
diencephalon, mellanhj\u00e4rnan. Dessa tv\u00e5 delar kallas framhj\u00e4rnan. D\u00e4refter kommer
hj\u00e4rnstammen som best\u00e5r av mitthj\u00e4rnan (mesencephalon), bryggan (pons), medulla
oblungata eller f\u00f6rl\u00e4ngda m\u00e4rgen (myelencephalon) som g\u00e5r \u00f6ver i ryggm\u00e4rgen.
P\u00e5 hj\u00e4rnstammen sitter lillhj\u00e4rnan (cerebellum).

Hj\u00e4rnans ventrikelsystem

Varje halva har en ventrikel: ventriculus I + II finns i cerebrum, parig. Ventriculus III, oparig,
finns i diencephalon, aqueductus cerebri som \u00e5terfinns i mesencephalon och ventriculus IV
som ligger i metencephalon, cerebellum och myelencephalon.
V\u00e4tskan i CNS kallas liquor cerebrospinalis. Den fyller ventrikelsystemet med centralkanal
och hela hj\u00e4rna ligger ocks\u00e5 i denna v\u00e4tska. N\u00e4r man tar prov p\u00e5 denna v\u00e4tska kallas det att
man g\u00f6r en lumbalpunktion.

Hj\u00e4rnans delar

Storhj\u00e4rnan, cerebrum: best\u00e5r av tv\u00e5 halvor, hemisf\u00e4rer. Enda strukturen som binder ihop
dessa halvor \u00e4r ett ledningsband av axoner som heter corpus callosum (hj\u00e4rnbalken). Ytan av
cerebrum \u00e4r t\u00e4ckt av cortex (barken), den gr\u00e5 substansen som inneh\u00e5ller neuronernas
cellkroppar. Innanf\u00f6r cortex finns den vita substansen som \u00e4r neuronernas axoner. Djupt inne i
hj\u00e4rnan finns det k\u00e4rnor, nuklei, av gr\u00e5 substans som heter basala k\u00e4rnor, kallas \u00e4ven basala
ganglier. F\u00e5rorna i barken kallas sulcus och vindlingen mellan tv\u00e5 f\u00e5ror kallas gyrus. Denna
konstruktion ger ytf\u00f6rstoring. En viktig f\u00e5ra \u00e4r den som l\u00f6per tv\u00e4rs \u00f6ver hj\u00e4rnan som heter
sulcus centralis. Andra f\u00e5ror \u00e4r sulcus lateralis, som l\u00f6per p\u00e5 sidan. Efter f\u00e5rorna delas hj\u00e4rnan
upp i lober, lobus. Lobus frontalis \u2013 pannloben, lobus temporale \u2013 tinningsloben, lobus
parietale \u2013 hj\u00e4ssloben och lobus occipitale \u2013 nackloben.
Den sprikca som delar de b\u00e5da hj\u00e4rnhalvorna \u00e5t kallas fissura longitudinalis.
Omr\u00e5dena p\u00e5 cortex \u00e4r uppdelade efter sina olika funktioner s\u00e5 kallade Broddmans areaor,
t.ex. syncentrum.
Gyrus precentralis (Broddmans area 4) \u2013 prim\u00e4rt motoriskt centrum. H\u00e4r utg\u00e5r signalerna till
v\u00e5ra muskler. Pyramidbana b\u00f6rjar h\u00e4r och g\u00e5r vidare till ryggm\u00e4rgen f\u00f6r att sedan g\u00e5 ut i PNS.
Gyrus postcentralis (3, 1, 2) \u2013 prim\u00e4rt somatosensoriskt centrum. H\u00e4r upplevs och tolkas
signaler fr\u00e5n huden och r\u00f6relseapparaten.
I varje cortex-omr\u00e5de \u00e4r varje kroppsdel representerade, de ligger allts\u00e5 inte huller om buller.

I motorcortex startar pyramidbanan, tractus corticospinalis. Den passerar en struktur i den
f\u00f6rl\u00e4ngda m\u00e4rgen som kallas pyramid. Signalen fr\u00e5n motorcortex g\u00e5r genom den vita
substansen till framhornscellerna i corpus callosum via synapser och d\u00e4rigr\u00e5n vidare ut i
ryggm\u00e4rgen.
Tractus cortnuclearis \u00e4r motoriska kranialnerver som ligger samlade i k\u00e4rnor i hj\u00e4rnan, d.v.s.
de tar inte omv\u00e4gen via ryggm\u00e4rgen. De \u00e4r de som styr musklerna i ansiktet som t.ex. tal mm.

Broddmans area 17 i nackloben \u00e4r syncentrat. Synbanorna \u00e4r organiserade s\u00e5 att varje del av
n\u00e4thinnan \u00e4r representerad p\u00e5 en egen del av cortex.
Broddmans area 41, 42 i temporalloben \u00e4r h\u00f6rselcentrum. Bakom ligger Vernices area (22)
h\u00e4r sker tolkningen av h\u00f6rda talet.
Broccas area (44, 45) ligger i frontalloben \u00e4r talcentrum.
Om dessa omr\u00e5den skadas t.ex. vid en hj\u00e4rnbl\u00f6dning s\u00e5 f\u00e5r man vad som kallas afasi. Det kan
vara impressiv afasi, d\u00e5 \u00e4r Vernices area p\u00e5verkad och man f\u00f6rst\u00e5r inte tal. Eller s\u00e5 kan det
vara expressiv afasi, d\u00e5 \u00e4r Broccas area p\u00e5verkad och man kan inte uttrycka sig i tal.
Ringloben eller det limbiska systemet \u00e4r en primitiv del av hj\u00e4rnan, h\u00e4r finns bl.a. luktcentrum
och delar som \u00e4r viktiga f\u00f6r minnet och f\u00f6r k\u00e4nsloupplevelser.

Djupare in i cerebrum
Djupare der i cerebrum finns den vita substansen som best\u00e5r av meyliniserade axon. Finns tre
typer:
\u2022

Kommissurfibrer:
Fibrer som f\u00f6renar hj\u00e4rnhalvorna. Den st\u00f6rsta anhopningen \u00e4r corpus callosum, men det
finns \u00e4ven andra.

\u2022

Projektionsfibrer:
F\u00f6rbinder cerebrum med andra delar av hj\u00e4rnan (banorna g\u00e5r nerifr\u00e5n och upp och vice
versa) ex. pyramidbanan. Flertalet projektionsfibrer g\u00e5r i capsula interna som ligger
mellan basal k\u00e4rnor och diencephalon.

\u2022
Associationsfibrer:
F\u00f6rbinder olika delar av cortex inom samma hj\u00e4rnhalva med varandra.
Basal k\u00e4rnor el. basala ganglier

Samlingar av nervcellskroppar som befinner sig djupt inne i cerebrum. Tv\u00e5 viktiga k\u00e4rnor:
nucleus caudatus (\u201dsvansformade k\u00e4rnan\u201d) och nucleus leniformis (\u201dlinsformade k\u00e4rnan\u201d).
Dessa \u00e4r pariga och ligger lateralt om diencephalon.
Basal ganglier ing\u00e5r i det motoriska systemet, kallas ocks\u00e5 det extrapyramidala systemet.

Diencephalon \u2013 mellanhj\u00e4rnan

Finns en v\u00e4nster- och en h\u00f6gersida. Sidorna \u00e4r \u00e5tskilda av ventriculus III.
Bakre, \u00f6vre delen av diencephalon heter epithlamus och den mest framtr\u00e4dande delen av
epithalamus \u00e4r corpus pineale (tallkottsk\u00f6rteln). Denna tillverkar hormonet melatonin som
reglerar dygnsrytmen.
N\u00e4sta del av diencephalon \u00e4r thalamus. \u00c4ggformad struktur, \u00e4r uppbyggd av en v\u00e4nster- och
en h\u00f6gersida, best\u00e5r av ett stort antal k\u00e4rnor. Omkopplingsstation f\u00f6r afferenta impulser.
Tredje delen \u00e4r hypothalamus. Best\u00e5r av ett antal olika k\u00e4rnor. Har m\u00e5nga funktioner bl.a. styr
den hypofysen, \u00e4r \u00f6verordnat centra f\u00f6r autonoma nervsystemet, centra f\u00f6r hunger och t\u00f6rst
och sexualiteten.

Thalamus
Inneh\u00e5ller k\u00e4rnor:
Nucleus ventralis posterolateralis (VPL), som \u00e4r omkopplingstation f\u00f6r impulser fr\u00e5n
ryggm\u00e4rgen
Nucleus ventralis posteromedialis (VPM), som \u00e4r en omkopplingsstation f\u00f6r impulser fr\u00e5n
kranialnerver.
Corpus geniculatum laterale (CGL) kopplar vidare impulser fr\u00e5n \u00f6gonen till syncentrum.
Corpus geniculatum mediale (CGM) kopplar vidare impulser fr\u00e5n \u00f6ronen till h\u00f6rselcentrum.

Hypothalamus
Hypothalamus styr hypofysens frontallob. Utg\u00f6r kontaktpunkt mellan CNS och det endokrina
systemet.

Hj\u00e4rnstammen

Mesencephalon \u2013 mitthj\u00e4rnan
Utg\u00f6r f\u00f6rsta delen av hj\u00e4rnstammen. Aqueductus cerebri g\u00e5r igen mesencephalon. Fr\u00e4mre
delen fram till i h\u00f6jd med aqueductus cerebri kallas pedunculus cerebri (hj\u00e4rnsk\u00e4nkeln).
Denna \u00e4r f\u00f6rgrenad, det finns olika k\u00e4rnor inuti, nucleus ruber (r\u00f6d k\u00e4rna), substantia nigra
(svart substans), pyramidbanan g\u00e5r igenom h\u00e4r och den kommer fr\u00e5n capsula interna.
Nucleus ruber och substantia nigra ing\u00e5r i det extrapyramidala systemet.
Colliculus superior, 2 st. \u201dkn\u00f6lar\u201d p\u00e5 baksidan av mesencephalon styr synreflexen som f\u00e5r en
att blunda om det kommer n\u00e5got mot \u00f6gat.
Colliculus inferior, ytterligare 2 kn\u00f6lar p\u00e5 baksidan som ing\u00e5r i h\u00f6rselbanan.
Colliculus sup. och inf. kallas fyrh\u00f6garna p\u00e5 svenska.

Pons (brygga eller bro)
Pons \u00e4r andra delen av hj\u00e4rnstammen. Pyramid upptar en stor del av pons.
Omkopplingsstation fr\u00e5n cortex cerebri till cerebellum (lillhj\u00e4rnan). Detta sker i nucleus
pontis (ponsk\u00e4rnor). Ventriculus IV g\u00e5t genom pons.

Medulla oblungata \u2013 f\u00f6rl\u00e4ngda m\u00e4rgen
Ventriculus IV g\u00e5r genom f\u00f6rl\u00e4ngda m\u00e4rgen. Pyramiderna ligger p\u00e5 framsidan, en p\u00e5 varje
sida, och avslutas i en struktur som kalla pyramidkorsningen i h\u00f6jd med foramen magnus.
Pyramidkorsningen avslutar b\u00e5de medulla oblungata och pyramiderna. Ca. 80-85% av
fibrerna i pyramidbanan korsas h\u00e4r, d.v.s. h\u00f6-v\u00e4 och vice cersa.
Tractus corticospinalis lat. \u2013 korsat.
Tractus corticospinalis ant. \u2013 okorsat.
Bansystemet g\u00e5r b\u00e5de upp\u00e5t och ned\u00e5t. H\u00e4r finns ocks\u00e5 autonoma centra som kontrollerar
hj\u00e4rtat, andning etc.

Cerebellum \u2013 lillhj\u00e4rnan

Sitter bakom hj\u00e4rnstammen. Har, som storhj\u00e4rnan, cortex med gr\u00e5 substans ochvit substans
l\u00e4ngre ner. Cerebellums funktion \u00e4r att samordna den motoriska aktiviteten. Ut\u00f6var sin
kontroll via cortex cerebri. St\u00e5r i kontakt med omgivningen genom sina sk\u00e4nklar s\u00e5 kallade
pedunculus cerebelli superior, som st\u00e5r i kontakt med mesencephalon, pedunculus cerebelli
medius, kontakt med pons, och pedunculus cerebelli inferior, som \u00e4r i kontakt med medulla
oblungata.
\u00c4r uppbyggd av tv\u00e5, pariga hemisf\u00e4rer och en oparig del mellan hemisf\u00e4rerna som kallas
vermis.

Funktionella system

Limbiska systemet \u00e4r en \u00e5lderdomlig del av hj\u00e4rnan. Viktig funktion \u00e4r att kunna uppleva
k\u00e4nslor. Det har f\u00e5 f\u00f6rbindelser med den \u201dintelligenta\u201d delen av hj\u00e4rnan. H\u00e4r finns en struktur
som heter hippocampus som \u00e4r en viktig del f\u00f6r minnet. Lukthj\u00e4rnan \u00e5terfinns ocks\u00e5 i det
limbiska systemet.
Retikul\u00e4ra systemet \u2013 formatio reticularis. N\u00e4t, som \u00e4r en blandning av vit och gr\u00e5 substans,
finns i hela hj\u00e4rnstammen. Formatio reticularis \u00e4r en anatomisk ben\u00e4mning. Funktionen \u00e4r det

retikul\u00e4ra retningsystemet som projiceras p\u00e5 hj\u00e4rnbarken och h\u00e5ller hj\u00e4rnan p\u00e5 alerten.

Activity (2)

You've already reviewed this. Edit your review.
1 thousand reads
1 hundred reads

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->