Uppgiftsbaserad undervisning

Jag hr och jag glmmer Jag lyssnar och jag minns Jag gr och jag frstr
Kinesiskt ordsprk

Gemensam europeisk referensram fr sprk lrande,undervisning och bedmning

Referensramen r ett ramverk fr sprkundervisning

och bedmning av sprkkunskaper som definierar och frklarar sprkliga aktiviteter och sammanhang fr olika mlgrupper. mer information: Europardet

Konstruktivistiskt inlrningssyn

Konstruktivism utgr ifrn att inlraren sjlv observerar, funderar, planerar, lr sig, kommer ihg och frestller sig. Konstruktivismen ser den sociala kommunikationen som en frmjande faktor i inlrningen. Nr studeranden kommunicerar med andra, kan han eller hon dela tankar och utveckla sitt eget tnkande. Man kan p samma gng bde ge och f std.

Vad betyder uppgiftsbaserad?

I vardagslivet mste man realisera olika uppgifter : laga mat fr gster, kpa en biljett osv., ocks nr man mste anvnder sprket. Exempel: Nr man gr till centralstationen fr att kpa en biljett . Mlet r att ha en biljett fr att beska en vn. Fr att uppn detta ml behver man veta hur man kommer till stationen, hur man talar med den som jobbar i biljettkassan, veta hur man frgar honom om tidstabeller. Sprket r ett essentiellt verktyg fr att uppn vra ml. Fokuset ligger p att uppn uppgiftens syfte.

Uppgiften r fokuserad i betydelsen : vad och varfr men inte om hur.

Den uppgiftsbaserade metodens steg

Uppgiften r en arbetsplan: man bestmmer sig fr slutmlet och de allmnna stegen att flja fr att n dit. Uppgiften r fokuserad p betydelsen: sprket r ett verktyg fr att n ett ml och r inte ett ml i sig. Uppgiften inbegriper skapandet av verkliga sprkanvndningsprocesser: aktiviteterna som grs i klassrummet liknar dem som finns i verkliga livet t .ex. fylla i ett formulr, osv Uppgiften innebr kognitiva processer dvs. tanken: Eleverna mste komma verens om hur man uppnr de olika mlen. De kognitiva processena r mycket mer komplexa n de aktiviteter som man upprepar frn en sprklig frinstlld modell.

Slutmlet fr en uppgift r att leda till en kommunikativ produkt.

Frn vning till uppgift

Elever ska arbeta i par. De vljer vem som skall vara A och vem ska vara B. De fr varsitt formulr med frgor som de ska frga varandra. Sedan fyller de i varandras svar. Exempel: A: Hur mnga invnare finns i Quebec? B: Det finns 9 924 785. Jag frgar! Vilken r huvudstad i Tunisien? A: Det r Tunis.

Elevformulr A Antal invnare i Qubec? Montral Antal invnare i Tunisien? Tunis 78 773 945 Huvudstaden i Vietnam: Hanoi

Elevformulr B 7.768 425 Den viktigaste staden i Qubec? 9 924 785 Vilken r huvudstaden i Tunisien? Hur mnga invnare finns i Vietnam? Vilken r huvudstaden i Vietnam?

Analys av aktivitet
Den hr aktiviteten r inte en uppgift eftersom den inte fyller kriterierna.

Uppgiften har en arbetsplan men eleverna kan inte ta initiativ sjlva eftersom de upprepar en modell som lrare ger till dem. I vardagslivet vill man veta vilken huvudstaden r i ett land eller hur mnga invnare finns i den, men det r inte vanligt att ge en lista av exakta siffror. ven eleverna mste frga varandra fr att fylla i formulret , men mlet r bara praktik av sprket i sig. Eleverna behver inte anvnda komplexa kognitiva processer. De behver inte tnka p hur man formulerar frgor eftersom de har en modell att flja . De behver inte argumentera och debattera osv. Slutmlet r ett formulr. Elever ska bara fylla i det , men har inte skapat det.

Konvertera aktivitet till en uppgift

Den frsta frga som man skulle frga: vad r mlet med formulret efter att eleverna har fyllt i det ? Varfr behver de veta hur mnga som bor i fransksprkiga lnder ? Mlet r att eleverna ska gra en vggpanel av fransksprkiga lnder.

Arbetsplanen: varje deltagare fr tre formulr med tre franskspkiga lnder, t.ex. ett av formulren har information om huvudstad, antal invnare, officiellt sprk, osv. Eleverna mste fylla i information i de tv andra formulren genom att frga andra elever. De ska vlja vem de ska frga, hur de ska frga, vilken sprklig struktur man skall anvnda, osv.

Lraren ska hjlpa varje gng eleverna behver hjlp. Sedan ska lraren dela in i grupper och en av dem ska vlja tv eller tre lnder och de ska skriva en text enligt den information som de har hittat . De kan ska och fylla i mer information frn ntet, reseguider, bilder, osv.

Lrare gr en vggpanel dr de ska hnga texterna, bilderna, osv.

Tack fr att ni lyssnade!