EN TIDNING FRN SCA SKOG

NR 3 2011

Avverkning i svart pist

Pris och lnsamhet inte samma sak Pajala har medvind Vinn en tavla
1

Ledaren

Balans idag vlstnd i morgon

Sveriges vlstnd bygger till stor del p exportinkomster frn skogen, mycket tack vare kloka mnniskor som i brjan p 1900-talet satte stopp den tidens kortsiktiga skogsbruk. Avverkning av de grvsta trden, utan tervxttgrder, gav d dlig tervxt och avverkningarna var strre n tillvxten. Hg tillvxt av skogar med god kvalitet, r helt avgrande fr utvecklingen av den svenska skogsnringen. Tillvxt skapar handlingsutrymme, vare sig det gller utveckling av industrin, avsttning av skog fr naturvrd eller kad kolbindning. Skogsbrukets mjligheter idag, i morgon och om 100 r avgrs av hur vi skogsgare idag hanterar den skogsmark som vi brukar, hur vi anlgger ny skog efter avverkning, hur vi rjer och gallrar och kanske ocks gdslar. Jag vet att de flesta skogsbrukare vill ge kommande brukare ett bra utgngslge bde nr det gller skogen som klimatsmart rvaruklla och som plats fr biologisk mngfald. Ingen vet dock vilka sikter och behov som gller om 100 r. Jag hoppas nd att man i framtiden kommer att betrakta vra beslut som vlgrundade utifrn den kunskap och de perspektiv vi har idag. Sjlv har jag svrt att se det vlgrundade i hur den svenska lgstammen hittills har frvaltats. Tillvxtfrlusterna till fljd av betesskador krymper hela skogsnringens handlingsutrymme. Sveriges Lantbruksuniversitet har visat att ven mindre betesskador orsakar tillvxtfrluster och att hrt bete kan snka tillvxten med 70 procent. Ovanp detta kommer de kvalitetsfrluster som toppskottsbetning medfr. Frhoppningsvis kan framtida skogshistoriker peka p den nya lgfrvaltning som nu vxer fram, och sga: Dr vnde det. Fr frsta gngen str alla markgarkategorier, frn privata och statliga skogsbolag till skogsgarefreningar, bakom en gemensam

Mats Sandgren
VD SCA SKOG

linje som syftar till lgre skadeniver och balans mellan lgstammens storlek och tillgngen till foder. Det knns nstan historiskt. I den frgan ligger nu bollen hos Naturvrdsverket som ska dra upp riktlinjer och direktiv fr hur lgfrvaltningen ska g till. Jag hoppas att de tnker p kommande generationer och att balans mellan lg och skog idag ger vlstnd i morgon.

InnehLL
Patrik vill gra branschen mindre macho .............................. 3 Notiser .......................................... 4 Norrmn jobbar i svart pist ........... 5 Ortvikens pappersbruk investerar fr ljusare framtid ......... 8 Fostrande plantering .................... 9 Lgre virkespriser men hg lnsamhet ............................ 10 Fototvling .................................. 12 Anrik spetsteknik och stort hjrta ........................... 15 lvnra skog i goda hnder........ 16 Nu leker livet i Pajala .................. 18 Skogskpet blev Johnys lyckokast ........................ 20
OmslagsfOtO: BO mellerstedt

DIN SKOG Upplaga: 35 500 adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 hemsida: www.scaskog.com ansvarig utgivare: Rolf Edstrm tel 060-19 31 19 rolf.edstrom@sca.com redaktr: Rolf Edstrm Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Srmlands Grafiska Tryckt p SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som ger skog i ngot av de fyra nordligaste lnen. Om du inte fr tidningen idag, men vill ha den i fortsttningen, gr det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan ocks skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com

SCAs dialog med rensktseln en frebild................................... 21 Notiser ........................................ 22 Gammalt mbelhantverk fr nytt liv .................................... 23 En oas i skogen .......................... 26 Skogsgare p lngdistans ........ 28 Aktiv skogsgare p distans s lyckas du ............................. 30 Minimssa med mersmak .......... 31 Nya virkeskpare ........................ 31 Vinn en tavla ............................... 32

Skogsportr

ttet

Patrik vill gra branschen mindre macho

fort som mjligt och det r jttestora motorsgar. Studien visade ocks att det oftast r mn som gr fram och pratar med utstllarna, medan kvinnorna str i gngen och hller i psarna. Jag vet att mnga mssansvariga jobbar med frgan nu, men det gr inte s fort framt. Hur lyfts kvinnor och mn fram i de skogliga medierna? Det skrivs mycket om mn, helt enkelt fr att vrlden ser ut s. Som reporter kan du inte ndra p det, men du kan tnka p hur du skriver om kvinnor och i vilka sammanhang. Ofta vill man vlmenande lyfta fram kvinnor, men man gr det p ett stt som visar att det hr r annorlunda och befster att mannen r normen. Jmfr med att man ofta sger fotboll och damfotboll. P samma stt finns det skogsgare och kvinnliga skogsgare. Hur kan man gra skogsbranschen mindre macho? Mycket handlar om sunt frnuft, men man behver stanna upp och tnka ett varv till p hur man till exempel kommunicerar med skogsgarna. Jag tror att det kommer att ndras, men det kommer inte att ske automatiskt eftersom hela nringen r manlig. Vad skulle man vinna med en sdan frndring? Framfr allt tror jag att man skulle framtidsskra branschen. Frmodligen skulle olyckorna minska, tillverkare och frsljare bredda sin marknad. Dessutom kar kraven p jmstlldhet frn samhllets sida.
Kerstin OlOfssOn fOtO: UlriKa lindgren

Trots att drygt 30 procent av Sveriges skogsgare r kvinnor har mnga skogsdagar och mssor en maskulin framtoning. Dessutom framstlls mnnen ofta som norm i skogstidningar. Det menar doktoranden Patrik Hggqvist som studerat kulturen kring de privata skogsgarna i Sverige. Visst har det blivit en frndring ver tid, men det gr lngsamt, sger han.
Hur har du gjort studierna? Jag har bland annat varit p mssor och skogsdagar och studerat bde skogsgarna och utstllarna. Dessutom har jag gjort en mediestudie och haft ett stort datamaterial som underlag. Vad kom du fram till? Att det till stor del r en maskulin bransch. P skogsdagarna r de flesta experterna mn det r de som frklarar hur man planterar, rjer och skter sin skog. ven p mssor r de flesta utstllarna mn och de framtrder ofta p ett ganska macho stt. Det tycker jag r lite problematiskt med tanke p att 30 procent av skogsgarna r kvinnor. P vilket stt r det macho? P skogsdagar kan man hra mn som berttar hur de varit ute med motorsgen och fllt trd p fullstndigt livsfarliga stt. Det blir ofta uppskattat bland hrarna och de som berttar betraktas som skickliga och ganska frna. P mssorna handlar en hel del om fysisk styrka. Det r mn som klttrar upp p stubbar och ska hugga av dem s

Skogsportrttet
Namn: Patrik Hggqvist. lder: 32 r. Bor: Ume och jebyn. Familj: Sambon Ulrika, flatcoated retrievern Sixten. Gr: Doktorand vid Ume universitet. Skriver avhandling om kulturen kring Sveriges privata skogsgare.

TaLLTIckan fr hjlp att klara det lnga loppet

I tallskogar som aldrig pverkats av skogsbruket r tallticka, Phellinus pini, en vanligt frekommande art. Denna nedbrytande svamp kommer ofta in i trdet via en avbruten gren eller en fllskada. Talltickan bryter sedan ner veden och orsakar krnrta som gr att trdet nr det r 300-500 r gammalt r helt ihligt och har s k mulmved eller rtved som mnga insekter fredrar. Ett annat viktigt resultat av talltickans pverkan r att en sdan tall ofta gr av och orsakar en s k skorstensstubbe (en hgstubbe som r helt ihlig) som ofta r slagugglans val av boplats. Talltickans samspel med andra arter r komplicerat och vldigt utdraget i tiden. Faktum r att i stort sett alla de tallar som idag skulle ha varit 300 r gamla eller ldre, avverkades med yxa och sg under 1800-talet.

Vinnare i Vsterbotten
Ulla Isaksson, Burtrsk 1. Isborr Lars Johansson, Ume Yxa 2. 3. Termos Brje Lindgren, -vik

I Tryggt sllskap De tre vinnarna frn tvlingen i tidningen i Vsterbotten blev: som fre sommaren gavs ut
Priserna skickas per post under oktober.

De var ju stora och grova redan d. I dagens skogslandskap r det sledes stor brist p riktigt gamla tallar och talltickan blir allt ovanligare. SCA prvar nu drfr att infra, eller inokulera, tallticka i friska tallar som vxer i omrden som fretaget av naturvrdsskl undantar frn skogsbruk. Syftet med detta r att lngsiktigt skapa ihliga tallar. Insatserna grs i samarbete med Mittuniversitetet. Tomas Rydkvist, miljspecialist vid SCA Skog berttar hur det gr till: Vi samlar in ett stort antal borrkrnor frn tallar och lter Mittuniversitetet ordna i lab s att svampen, tallticka, vxer in i sm bitar av borrkrnan. Det tar ungefr fyra-fem veckor. Sedan tar vi dessa sm borrkrnor, som d ligger p agarplattor helt omsluten av svamphyfer, gr ut i ett lmpligt omrde och borrar i en tall. Sedan tar vi ut en borrkrna ur tallen, stoppar in en liten bit av den svampfrsedda borrkrnan i borrhlet, fyller hlet med den nyss urborrade krnan och frsluter hlet med en trplugg s att inte onskade svampar eller insekter kan ta sig in i borrhlet.

Oklart std fr frre blbr i skogarna

Grankda mot liggsr

Fretaget Repolar Oy har tagit fram en srsalva tillverkad av grankda. Salvan heter Abilar och finns sedan en tid tillbaka att kpa p apotek. Abilar r godknt av medicinalstyrelsen i Finland, och r bde medicinskt och mikrobiologiskt testad. Man har ven kunnat skerstlla genom mutagentest att salvan inte frorsakar ngra skador p DNA. Frutom att hjlpa mot olika sr och frhrdnader s har den en hmmande effekt p svrbehandlade mngresistenta bakteriers tillvxt som exempelvis (MRSA) och (VRE).

I bde varvningskampanjer och annonsmaterial hvdar Naturskydds freningen att blbren minskar p grund av det intensiva skogsbruk som bedrivs i vra skogar. De menar ocks att dagens storskaliga skogsbruk gr det svrt fr blbrsriset att terhmta sig. Detta r ngot som Hans rjan Nohrstedt, prefekt p mark och milj p Sveriges Lantbruksuniversitet, reagerat starkt p. Han menar att detta r en slutsats som Naturskydds freningen dragit sjlv som saknar vetenskaplig och dokumenterad grund. Det finns inget tydligt std i ngon relevant vetenskaplig litteratur som kan styrka Naturskyddsfreningens pstenden, skriver Hansrjan p sin blogg. Att de sedan anvnder dessa argument i vrvnings och annons kampanjer r bara vilseledande och missvisande menar han. Ls mer p: hansorjan.blogspot.se JOaKim WitteK

fOtO: Per-anders sJqUist

Har du skog som vxer i en kraftig sluttning? Tror du att det r fr brant fr att det ska g att avverka? Frga i s fall SCAs norska specialister. De avverkar skog i de mest olndiga omrden och gr det dessutom p ett stt som r skonsamt fr naturen.
P mnga platser bjuder det norrlndska skogslandskapet p riktigt brant terrng. Det gller inte minst lngs lvdalarna. ven om marken mer eller mindre str p hgkant kan den vara vldigt produktiv och hysa lng och grov skog. Det kan vara ver 300 m3 per hektar och det blir ofta mycket timmer, sger Ann sterstrm, produktionsledare vid SCA Skogs frvaltning i Medelpad.

Norrmn jobbar i svart pist

Det r alltid svrt att frst hur mycket det lutar nr man ser en backe p bild. Den hr lutningen var tillrcklig fr att det skulle kittla i magen vid en provtur i skotaren. Men norrmnnen betraktar avverkningen som relativt enkel.

delgare i fretaget Srli Skog som nu jobbar p heltid t SCA. Vana vid branter Att det vxer bra skog i branta omrden r ingen nyhet, men tidigare har man haft problem att avverka den utan att orsaka stora skador i naturen. Det har ocks varit svrt att f arbetet s pass effektivt att avverkningen blir lnsam. Men de norska specialisterna kan allts tekniken. Hemma i Norge r man tvungen att lra sig att kra i sdan hr terrng om man ska f ngra jobb. Vi har ju s mycket branter, sger Morten Skle, Noggrann planering De norska specialisterna menar att planeringen r A och O fr en lyckad avverkning. Vi gr igenom varje trakt noggrant och bestmmer hur vi ska kra fr att utnyttja terrngen p bsta stt och bygga s lite vgar som mjligt. Vi planerar ocks hur vi ska lgga virket fr att skotaren ska n det p enklast stt och maskinerna inte ska komma i vgen fr varandra, frklarar Morten.

De anvnder helt vanliga skrdare och skotare, anpassade fr slutavverkning. Dessutom jobbar laget en hel del med motorsg fr att flla svrtkomliga trd. Trden flls i riktning mot omrden dr skrdaren kan ta sig fram och sedan fr skrdaren strcka in kranen och hmta dem. P s stt nr man en trdlngd extra. Vgar av ris I maskinparken finns ocks en 30-tons grvare som anvnds fr vgbyggen. Fr ven om norrmnnen bygger s f vgar som mjligt bde av ekono

b
5

 Nettot brukar bli en positiv verraskning nr norrmnnen avverkar skog i brant terrng, sger Brje Albertsson, SCAs virkeskpare i Liden.

Hemma i Norge r man tvungen att lra sig

att kra i sdan hr terrng om man ska f ngra jobb. Vi har ju s mycket branter.
MorTen SkLe

miska skl och av miljskl s mste de nd bygga en del. De frsker alltid att gra det s skonsamt det gr och inte orsaka stora sr i marken. Vi anvnder det material som finns p plats och p granavverkningar kan vi bygga en del vgar med riset. P vintern bygger vi ocks vgar av sn ibland. En del branta trakter r faktiskt enklare att avverka vintertid, sger Morten. Naturhnsyn r precis lika viktig som vid vanlig avverkning och ven hr ligger norrmnnen i framkant. Dessutom pongterar de vikten av att ta hnsyn till estetiken vid avverkning i brant terrng. Eftersom hygget str p hgkant syns det ju vldigt bra och det gller att tnka till lite extra.

Jag gillar att jobba i branta trakter, men visst har det hnt att jag har ftt jazzfot, sger Morten Skle, en av de norska specialisterna.

Om du ker riksvg 86 lngs Indalslvens dalgng kan du se resultatet av norr mnnens arbete. Den hr avverkningen gjordes fr ngra r sedan och vgarna kan bara anas lite svagt.

Vad rknas d som brant terrng? Man brukar rkna det frn cirka 30 procents lutning, men norrmnnen har sin egen definition: Jag brukar sga att nr man inte kan svnga nr man vill, d brjar det bli brant, frklarar Morten. Men det r inte bara sjlva lutningen som spelar in fr hur komplicerad avverkningen blir. Om det r mycket sten eller berg i dagen blir avverkningen svrare, eftersom maskinernas band har svrt att f grepp. Visst finns det trakter dr ven norrmnnen gr bet, men det kan de i s fall bedma p frhand. Jobbar i svart pist Nr Din skog kommer p besk r de p en trakt vid Liden, ngra mil nordvst om Sundsvall. Fr en oinvigd ser det vldigt brant ut, men de betraktar avverkningen som relativt ltt. Det lutar ungefr 30-35 procent och r inte srskilt stenigt. Hr avverkar vi helt utan att bygga vgar eller kra p skr. Vi kr helt enkelt i raka

strk upp fr sluttningen och backar sedan ner igen, frklarar Morten. Den tekniken fungerar inte i brantare omrden. De brukar ofta avverka trakter med ca 45 procents lutning, vilket innebr att det stiger 45 centimeter fr varje lngdmeter. Tnk dig en svart slalompist s fr du knslan. Det fungerar ven att avverka i lutningar uppemot 60 procent, men dr gr grnsen. Och det kan bara vara s stark lutning under kortare strckor, sger Morten. Han fredrar faktiskt de lutande omrdena, framfr avverkningar p jmnare mark. Det r roligare eftersom det r en strre utmaning, men visst kan det knnas i magen om jag inte har krt i brant terrng p ett tag. Det har hnt att jag har ftt jazzfot, sger Morten och visar hur foten kan skaka. Privata marker I dagslget anlitar SCA fyra norska avverkningslag. De jobbar t Medelpads och Jmtlands frvaltningar och samtliga lag r underentreprenrer till SB Skog och specialister p avverkning i brant terrng. De jobbar inte bara p SCAs egna marker, utan avverkar

Norrmnnen r vldigt duktiga p att utnyttja terrngen, bermmer Ann sterstrm, produktionsledare vid SCA. Genom att anvnda de naturliga hyllor som finns behver de inte gra s mycket vgar.

ven virke som SCA kper av privata skogsgare. Kontraktet skrivs med SCA och sedan gr norrmnnen avverkningen. Om du har skog som vxer brant till och undrar om den gr att ta ned kan du kontakta oss det finns ofta strre mjligheter n de flesta tror. Det r alltid lika roligt att hjlpa skogsgare att f betalt fr skog som de trott var omjlig att avverka, sger Brje Albertsson, virkeskpare fr SCA i Liden. De norska specialisterna ker alltid ut och tittar p trakten och lmnar en offert som skogsgaren kan ta stllning till. I offerten anges avverkningskostnaden, men dremot kan de inte sga exakt hur mycket virke de kommer att kunna ta ut. Man kan inte rkna med att f lika bra netto som vid en vanlig avverkning, men ofta blir slutsumman en positiv verraskning, sger Brje Albertsson.
Kerstin OlOfssOn fOtO: Olle melKerhed

Ortvikens pappersbruk investerar fr ljusare framtid

SCA investerar 350 miljoner kronor i Ortvikens pappersbruk i Sundsvall. Genom investeringen kar brukets kapacitet att tillverka frbttrade tidningspapper av ljusare kvaliteter. Dessutom strker SCA sin profil som fregngare p miljomrdet.
Investeringen innebr att Ortvikens pappersmaskin PM5 byggs om fr att kunna producera papper av hgre kva-

litet. Kapaciteten att tillverka hgljus massa kar. Dessutom ska man investera i Ortvikens vattenreningsanlggning. Vi gr den hr investeringen fr att bli mer flexibla i vr produktmix s att vi bttre kan mta kundernas nskeml om mer ljusa produkter, sger Kristina Enander, platschef p SCA Ortviken. Investeringsprojektet har ftt namnet Bright Future.

Namnet syftar p att vi kan tillverka ljusare och mera lnsamt papper, men ocks att investeringen innebr en ljusare framtid fr Ortviken, sger Katarina Kolar, produktionschef i pappersbruket p Ortviken. Bttre utnyttja vedrvaran Ortviken anvnder endast frsk, frisk vedfiber av gran som rvara. Det ger ett starkare och ljusare papper n returfiber. Med de hr investeringarna kan vi bttre utnyttja vr rvara, sger Kristina Enander. Granfiber frn mellersta Norrland r vrldens bsta rvara fr tryckpapper baserat p mekanisk massa. Vi kan ocks dra bttre nytta av de investeringar vi gjort i ny teknik fr mekanisk massaproduktion. Investeringen strker ocks SCAs profil som fregngare p miljomrdet. SCA var tidigt ute med att erbjuda helt klorfria produkter och var ven en av vrldens frsta papperstillverkare som kunde erbjuda stora volymer FSCcertifierat tryckpapper. P senare r har anvndningen av frnybar biomassa fr energiproduktion lett till att produkter frn SCA Ortviken har ett unikt lgt kolspr.

Granfiber frn mellersta Norrland r vrldens bsta rvara, menar Kristina Enander.

fOtO: Per-anders sJqUist??

Fostrande plantering
Bra och snabbt, sammanfattar Elvira Edman Hgling hur planteringen ska g till. Vi r p ett hygge utanfr Harads under tv dagar nr hon sker efter nya planteringskompisar d de
att det dessutom var varmt bidrog nog en del det ocks. Tuff insikt Att ha fixat sommarjobb t kompisarna var mer ansvarsfullt n Elvira trott. Det frstod hon nr de slutade. Jaha, Elvira. D har du jobb resten av sommaren, sa Edmund som bestllt plantor som skulle rcka 3 veckor fr 3 personer. Visserligen var alla inte levererade n, men jobbet var ju antaget. Vad som frst kndes som en mardrm och en definitivt frsvunnen semester, vnde Elvira strax till en lrdom. Snabbt vxte hon upp till ansvarstagande entreprenr, ringde runt och intervjuade nya kompanjoner. Det blev erfarna plantrer den hr gngen, infrstdda med uppgiften efter tidigare planteringar. Kedjeeffekt Konsekvensen av att tv tredjedelar av arbetsstyrkan hoppar av kan ltt bli omfattande. Frutom att den decimerade arbetsstyrkan fr det mycket jobbigare blir det ocks en ekonomisk och tidsmssig kostnad fr Edmund d plantorna inte gr t lika fort och mste vattnas under en lngre tid. r det dessutom lngt till plantorna och vattningen, tar de extra transporterna sin del av tid och frtjnst. Mer motgngar Strax innan byte av omrde drog en tromb genom trakten med fljd att de flesta skogsbilvgar fick mngder av vindfllen ver sig. Att f fram plantorna till det avslutande, 9 svrtillgngliga omrdet var omjligt. Nu hade Edmund och Elvira en situation dr de hade kunnat avbestlla plantorna med frlorad inkomst som fljd. Ngot som Elvira och hennes nya arbetskompisar inte gillade, s Edmund tog nsta alternativ. Han kontaktade SCA som var den kund de planterade t och bad om nytt omrde. Ngot som visade sig vara mjligt d det var rtt proveniens p resterande plantor. nnu ett problem var lst och planteringsuppdraget kunde slutfras.
anniKa Berggren fOtO: hKan hJOrt

frra blev kortvariga.

Det r fjrde ssongen i skogen med inkomst fr 18-riga Elvira. Plantering ser hon som ett jobb med bonuseffekten grundtrning fr skidskytte dr hon satsar mot juniorlandslaget. Tillsammans med morfar Edmund Hgling som, efter 50 r i skogen, fortfarande ser fram emot fler ssonger dr han organiserar och ser till att det finns plantor fr Elvira och hennes gelikar. Efter ett yrkesliv som skogsfaktor hos SCA r Edmund idag pensionerad, men skogen r som han kallar det en yrkesskada som man varken vill eller kan bli av med utan att frlora livskvalitet. En sikt som verkar g i arv till Elvira som ofta har fljt med till skogen och grna nyttjar morfar som mentor. Resultatinriktat Med mlmedveten blick och det mentala fokuset instllt, r arbetet fr Elvira inte olikt en tvlingsdag. Ett jobb ska gras och det ska gras ordentligt och effektivt. Gr hon det dessutom snabbt kar vinsten. Kanske var det just arbetskompisarnas brist p mental frberedelse fr det tunga jobbet som gjorde att Elvira snart var ensam med plantorna. Att insekterna kom tidigt, att det var en del ris och bk ute p hygget och

men hg lnsamhet
Lnsamheten fr privata skogsgare r lika hg i dag som den var i slutet av 1950-talet. Det visar ett examensjobb som gjorts vid SLU i Ume. Flera tidigare studier har pekat p att virkespriserna har sjunkit ver tiden, med det har inte varit ngon reflektion kring att skatteregler och annat ocks har frndrats. Om man tar hnsyn till det s blir bilden delvis en annan, sger Marcus Pettersson som har gjort studien.
I examensarbetet studeras hur privata skogsgares nettoinkomst har utvecklats frn 1952 till 2008. Utvecklingen har fljts bde fr sjlvverksamma skogsgare som enbart lever av skogen och skogsgare som har inkomst frn en annan tjnst. Virkespriserna (fre skatt och avgifter och med inflationen inrknad) har sjunkit under tidsperioden, men studien visar att den faktiska nettoinkomsten inte fljer samma kurva. ndrad beskattning, minskade drivningskostnader och nya mjligheter att gra avdrag har hllit uppe lnsamheten, frmst fr de skogsgare som inte r sjlvverksamma och frmst frn 90-talet och framt. Dremot har nettoinkomsterna frn skogen inte hngt med den kraftiga reallneutvecklingen. Frvnande resultat Siffrorna i studien kan nog frvna mnga. Det r en vanlig frestllning att lnsamheten vid virkesfrsljning var mycket hgre under 60-, 70- och 80-talet n vad den r idag, men i sjlva verket var den lgre. Det var en peak under oljekrisen 1973, men inte heller d kom lnsamheten upp i dagens siffror. Jmfr man med brjan av 50-talet r lnsamheten emellertid betydligt lgre i dag. Och de niver som nddes d kan nog skogsgarna bara drmma om. Det var Koreakriget som orsakade en exceptionell hgkonjunktur inom skogsindustrin, vilket ledde till kraftigt hjda virkespriser. Ngot liknande har vi aldrig upplevt igen. Gynnade av rntefrdelning 1994 gjordes den strsta skattefrndringen som gynnat de skogsgare som inte r sjlvverksamma. D fick de mjlighet att rntefrdela och bara betala kapitalskatt p 30 procent fr skogsinkomsterna. Tidigare hade de ftt betala hga marginalskatter, s frndringen gav en 10

Lgre virkespriser
klart kad lnsamhet, sger Marcus Pettersson. Att skogsvrdsavgiften togs bort under 1992 hade ocks en strre betydelse fr skogsnettot n vad mnga tror. Den enorma rationaliseringen i storskogsbruket har ocks bidragit till att ge de icke sjlvverksamma skogsgarna ett bra netto, eftersom avverkningskostnaderna sjunkit dramatiskt. r 1955 hann en skogsarbetare med att hugga och forsla ut 1,5 m3 virke till vg under ett dagsverke. 2005 var motsvarande siffra 58,5 m3f, tack vare den maskinella utvecklingen. Produktiviteten har allts kat ca 39 gnger p 50 r! Fr kategorin sjlvverksamma har den ekonomiska utvecklingen varit klart smre n fr de vriga. Det beror frmst p att skattenivn har legat ungefr p samma niv fr dem hela tiden. Dessutom har rationaliseringen inom storskogsbruket gjort att skogsgarna inte tjnar s mycket p att avverka sjlv, sger Marcus Pettersson. Lnerna har dragit ifrn Att mnga tror att virkesintkterna var hgre frr tror Marcus Pettersson beror p att reallneutvecklingen har varit s pass bra. Fr de sjlvverksamma skogsgarna har ju nettoinkomsterna haft en negativ utveckling och jmfr man till exempel med lneutvecklingen fr en industriarbetare s har de halkat efter rejlt. De som har inkomst frn en annan tjnst och fick betala hga marginalskatter under 60-, 70- och 80-talet borde tycka att virkespriserna har sttt sig bttre. Men ven fr dem str skogsinkomsterna fr en mindre andel av den totala inkomsten nu fr tiden, eftersom reallneutvecklingen har varit s bra.
Kerstin OlOfssOn

ny bok om virkesmtning
Nu har boken Mitt emellan virkesin tressen av Ronny Pettersson kommit ut. Boken ingr i serien Skogs och Lantbrukshistoriska meddelanden och handlar om virkesmtningens historia. Den tar upp allt frn den frsta mt ningsfreningens tillkomst 1892 till dess ombildning till opartiska organ, ver den senare framvxten av en ny ordning fr att upprtthlla regler fr mtning samt de omfattande frndringar som skedde. Verket tar ven upp genombrott i modern tid fr nya metoder och ny teknik som ett resultat av ett omfattande utvecklings arbete. Boken kan bestllas per epost: stefan.eurenius@ksla.se eller telefon 0854 54 77 21 fr 350 kr + porto 75 kr. Forskare kan bestlla friexemplar.

Marcus Pettersson har studerat hur skogsgarnas nettoinkomster har frndrats ver tid. Och resultatet frvnar nog mnga

diagrammet visar nettoinkomsterna (Sek/m3fpb) efter skatt, med r 1952 som bas, nb.
Konjunkturskiftningar och skattefrndringar har pverkat nettoinkomsterna. Hr r ngra exempel:

Virkespriserna har fallit efter mitten p

1990talet, p g a ndrad balans p markna den. Under brjan av 1990talet rdde ett underskott p trvaror i Vsteuropa, men sedan kade produktionen i snabbare takt n frbrukningen, vilket efter 1995 har lett till ett verskott p trvaror i Europa.

Under 1950talet orsakade Koreakriget en

extrem hgkonjunktur inom skogsindustrin, vilket ledde till kraftigt hjda virkespriser. steg kraftigt igen under den frsta oljekrisen 1973.

kategori 1 En sjlvverksam skogsgare som enbart lever av skogen. kategori 2 En skogsgare som har en medel inkomst frn en annan tjnst. kategori 3 En skogsgare om har en hgre inkomst frn en annan tjnst.
Fotnot: De komplicerade skattefrhllandena mm gr att man inte br jmfra de olika garkategorierna med varandra, utan jmfra utvecklingen ver tid inom samma kategori. Att utvecklingen har varit smre fr sjlvverksamma skogsgare beror p att skatteutvecklingen inte varit lika gynnsam samt att det blivit mindre lnsamt fr en privat skogsgare att utfra avverkningen sjlv.

Virkespriserna mattades under 60talet, men Recessionerna i svensk ekonomi under

ren 1977 och 1981 terspeglar sig ocks i virkespriserna.

1994 fr skogsgare som ven har annan

inkomst mjlighet att rntefrdela, vilket ger ett vsentligt hgre netto. Efter slutet av 1950talet r r 1995 det r som inbringat den strsta reala nettoinkomsten.

fOtO: KJell PetterssOn

Nb Index 100=1952 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 R kategori 1 kategori 2 kategori 3

nytt preparat minskar rjningsbehovet

Leena Hamberg p finska skogsforsk ningsinstitutet hller just nu p att utreda om det gr att anvnda rtsvampen purpurskinn fr att tillverka ett biolo giskt preparat mot stubb och rotskott frn lvsly. Tanken r att preparatet ska appliceras p de frska stubbarna efter rjning fr att p s vis frhindra att ett nytt trd vxer upp med flera stammar. Cirka 80 provytor i Hindhr och Borg ingr i forskningen. Frsken i Hindhr har pgtt sedan 2009 och brjade inventeras i maj. Vid inventeringen mter man stubbarnas diameter och eventuella stubbskott. Frhoppningsvis ska forskningen ge ett positivt resultat, men det kommer nog ta flera r innan vi har en frdig produkt ute p marknaden, sger Leena Hamberg.

11

Fototvlingen
Din Skogs lsekrets r full av duktiga fotografer. Bidragen till vr fototvling har prglats av sommarstmning, naturknsla och en hel del humor. Vinnare av en Magellan GPS r 14-rige Robert Sjstrm frn Fagervik. Tack vare den knivskarpa konkurrensen delar vi ven ut hederspriser i form av en jgarstekpanna till Ulla-Brith Rnnbck, Jenny Lindgren, Kajsa Pettersson och Nils Lvgren. Njut av det axplock av bidrag som vi visar p de fljande sidorna!

1 pris
Foto: Robert Sjstrm, Fagervik Foto: Jenny Lindgren, Ume

edersH

pris

Foto: Ulla Britt Rnnbck, Boden 12

avgjord

Hed
Foto: Kajsa Pettersson, Burstrsk

pris

ersFoto: Nils Lvgren, Lycksele

Foto: Seth Holmvall, Rne

Foto: Ann Nylin, Sundbyberg

b
Foto: Carina rnberg, Lycksele Foto: Ann Mari Frank, Mal 13

Foto: Karl Gunnar Engstrm, Hrne

Foto: Lina Eriksson, Ume

Foto: Bernth Berglund, Sundsvall

Foto: Daniel Mannelqvist, Latiksberg

Foto: Tor Larsson, Trnaby Foto: Pernilla Sirvi, Hedenset 14

anrik spetsteknik och stort hjrta

Irene Petterssons id om rosa band till frmn fr cancerforskningen blev verklighet.

Dagens mstersmeder kmpar i global konkurrens.

Med 250 rs erfarenhet och fokus p modern och rationell tillverkning kan Olofsfors AB i Nordmaling st emot konkurrenter i lgprislnder. Fretaget r vrldsledande p band till skogsmaskiner. En helt unik produkt r de rosa band som fretaget tog fram fr att sttta cancerforskningen.
stort hjrta. Under frra ret lanserade Irene Pettersson p fretagets logistikavdelning idn om att man skulle kunna lackera ett par Eco Track-band rosa. Banden skulle sedan auktioneras ut till hgstbjudande och pengarna sknkas till cancerforskning. Mnga svenskar stder genom kampanjen Rosa Bandet cancerforskning, men Olofsfors rosa band blev dyrare n den vanliga versionen, och mycket tyngre. Vi ville bde sknka pengar och belysa vikten av medicinsk forskning, berttar Gran Nyberg. Den som lade hgsta budet i auktionen blev till sist Magnus Bergman, teknisk chef vid SCA Skog. Olofsfors gav en utmaning till skogsbruket och vi hakade p. Idn med rosa band till skogsmaskiner var jttebra och de extrapengar som vi fick lgga upp gr till ett bra syfte, sger Magnus Bergman.

Jrnbruket anlades i Olofsfors 1762 nr tillgngen till skogsrvara lngre sderut sinade. D jrnbruken krvde enorma volymer trkol flyttades bruken norrut och jrnmalmen skeppades samma vg fr att bearbetas. I Olofsfors blev den strsta produkten s smningom ktting, som till stor del anvndes i flottning och skogsbruk. Steget till band fr skogsmaskiner var sedan inte lngt. Produkterna innehller dock lngt mer kunnande n man kan tro vid en anblick. Minimerad markpverkan Det vi sljer r egentligen en funktion minimerad markpverkan, frklarar Gran Nyberg som r frsljningsansvarig fr banden. Vi ligger i frontlinjen p detta omrde. Skogsmark r armerad av rtter och det gller att maskinens marktryck r s lgt att mattan av jord och rtter hller. Tillsammans med fors-

kare vid SLU arbetar vi med att ta fram rekommendationer fr hgsta marktryck p olika typer av skogsmark, fortstter han. Olofsfors sljer band till alla vrldsdelar och deras varumrke Eco Trac r p mnga marknader synonymt med band som reducerar skogsmaskinernas markpverkan. Femte generationen Nr man nsta r firar 250 r r det den femte generationen av samma garfamilj som sitter vid rodret. Vi och vra gare tror starkt p att behovet av trfiber i vrlden kommer att ka. Det r en av anledningarna till att vi nu investerar kraftigt i bde produktion och lager, berttar Niklas Swanemar, VD fr Olofsfors AB. Rosa band Kombinationen av lng erfarenhet och stark framtidstro kompletteras av ett

15

lvnra skog
I GODA HNDER
I brjan av frra seklet blomstrade bordsn. Hr fanns svl sgverk som tegelbruk. Tvhundra personer var bosatta p n som d hade skola, ngbtsbrygga, herrgrd, varv, jordbruk och bostder. Under trettiotalets finansiella turbulens tvingades emellertid allt att sl igen, vilket fick till fljd att n snabbt avfolkades. Nu r det tomt och de lngs strnderna p bordsn, med undantag fr enstaka sommarstugor. Frn bten skymtar vi de pltsliga utglesningar i skogen som berttar var som-

Nr Olof Stenhammar, grundare av OMXbrsen och kampanjgeneral fr StockholmsOS, letade efter en lmplig skogsfastighet fll valet p bordsn i ngermanlvens mynning. Fr att skta de drygt 800 hektar skog som finns p n anlitade han SCA Skog.
Det blser snlt nr vr bt kommit ut frn den skyddande stenpiren i Mrtsal, strax nedanfr Hgakustenbrons sdra landfste. Tvrs ver lven skymtar den nya bryggan p bordsn dit vi r p vg, grnsande till ngar som rjts frn sly och en nyanlagd sandstrand som lyser vit mot det mrka vattnet. 16

margsterna hller hus. Och den strre nyrjda yta som markerar var ns nya gare har slagit sig ner. Framtidssatsning Nr vi nrmar oss bryggan ser vi hur en lerig fyrhjuling lsgr sig frn en rdmlad byggnad med vita knutar en bit upp mot skogskanten och snabbt kr ner mot stranden. Bakom styret sitter Olof Stenhammar. Han r p tillflligt besk fr att se till att byggnationer, markarbeten och rjning gr framt som planerat. Det var nr han hrom ret letade

efter en lmplig skogsfastighet som han sg en annons om att bordsn var till salu. Tillsammans med sin son beskte han n. De vandrade runt i skogen, sg en sl i vattnet och slogs av hur vackert det var lngs lven. Visserligen var skogen eftersatt och huset p fastigheten nergngen, men det var bra jaktmarker, utsikten r fantastisk och skogen har framtiden fr sig, frklarar han beslutet att kpa bordsn.

I stllet lgger den 70-rige Olof Stenhammar mycket tid p att utveckla Siggesta Grd p Vrmd. Dr har vi skapat ett upplevelsecenter med djur, natur, golf och restaurang, frklarar han. Bondson Och nu finns allts ven bordsn i dalen med p listan ver hans engagemang. Sitt intresse fr skog frklarar han med uppvxten som bondson p en grd stergtland. Nr ekonomiska felsatsningar p 70-talet gjorde att grden gled familjen ur hnderna bestmde han sig fr att, om han ngon gng skulle f rd, se till att f fast mark under ftterna igen. Och det fr man vl sga att han lyckats med. Lngsiktig skogsvrd Fr att den drygt 800 hektar stora skogsfastigheten p bordsn ska tas om hand p bsta stt har Olof Stenhammar tecknat ett frvaltningsavtal med SCA Skog. Vi har tillsammans gtt igenom det skogliga bestndet p bordsn och diskuterat vilka tgrder som behver gras, sger Ingemar Thulin p SCA Skog i Kramfors. Vrt ansvar r framfr allt den lngsiktiga skogsvrden, men vi hjlper till ven med annat som behver tgrdas. Mest brttom har det varit med terplanteringen efter tidigare avverkningar. Redan under fjolret sattes drfr 105 000 plant. Det finns ocks ett stort rjningsbehov, med vissa omrden av ungskog dr det r riktigt akut. Dremot r det inte aktuellt med ngon gallring. Inte heller r ngon slutavverkning planerad inom verskdlig framtid. Skogen ska sktas och vxa till sig fr kommande generationer. Naturbarn Frn byggbestyren vid kaptensvillan ger vi oss ut p en smal skogvg som slingrar sig ver den fem kilometer lnga n. ver grantopparna ser vi trafiken p Hgakustenbron, lngre bort avtecknar sig vrldsarvets taggiga siluett.

Passande bostad nda sedan kpet var klart har aktiviteterna avlst varandra p n. Frutom brygga och sandstrand har vgar tgrdats, en brunn borrats, ngar befriats frn sly och en all av lnnar planterats. Och den hundra r gamla kaptensvillan, dr en sjkapten vid frra sekelskiftet slog sig ner och startade varvet p bordsn, har renoverats frn grunden. Bara originalstommen finns kvar, resten r utbytt, inramat av en rejlt tilltagen glasveranda. Bredvid finns gststugor och frrd. Kaptensvillan passar bra, eftersom jag sjlv r kapten i flottans reserv, konstaterar husets nya gare. Frn brsen till naturen Olof Stenhammar lrde sig till brsmklare under ngra r i USA. Han blev med tiden tmligen lyckosam och vl hemma i Sverige igen startade han Optionsmklarna som blev Sveriges frsta marknadsplats fr aktieoptioner. Fretaget vxte till sig och blev till OMX som bland annat drev Stockholmsbrsen som senare blev uppkpt av amerikanska Nasdaq. Olof Stenhammar, som sjlv r mycket idrottsintresserad, ledde ocks kampanjen som skulle ge Stockholm OS 2004. Dock utan att n nda fram. Det blev i stllet Aten som fick spelen. r 2007 var han ven ordfrande i res alpina VM-organisation. Numera har han lmnat styrelserummen bakom sig, med undantag fr ordfrandeposten i investmentbolaget Ratos och Sjrddningssllskapet dr han r vice ordfrande.

Visserligen var skogen eftersatt och huset

p fastigheten nergngen, men det var bra jaktmarker, utsikten r fantastisk och skogen har framtiden fr sig.

Hr vxer det bra, konstaterar Olof Stenhammar beltet och ser sig omkring i ungskogen dr nybyggda jakttorn bidar sin tid infr hstjakten. Och hustru Inger instmmer: Vi r naturbarn s det hr passar oss. Bttre n Rivieran.
mats Wigardt fOtO: ingemar thUlin

Fakta PLUS Frvaltning

PLUS Frvaltning r ett erbjudande dr SCA och skogsgaren gemen samt utformar en plan fr skogs fastigheten. Skogsgaren avgr sjlv hur mycket eller hur lite han eller hon vill ha hjlp med. Erbjudandet kompletteras sedan med tjnster utifrn skogsgarens behov, till exempel en skogsbruks plan, myndighetskontakter, skogsbruk eller FSCcertifiering.

17

Nu leker livet i Pajala

Efter 50 rs nedgng rder optimism och framtidstro i Pajala. Orsaken r Northland Resources gruvbrytning i Kaunisvaara. Nu knner man igen en Pajalabo p leendet som vi alla har p lpparna, sger kommunalrdet Kurt Wennberg.
Kaunisvaara betyder det vackra berget p finska och fr Pajalaborna r det verkligen ett vackert berg som frndrar kommunen i grunden. 1954 bodde 15 400 invnare i Pajala. Sedan har flyttlassen gtt sderut till Lule och Stockholm dr jobben har funnits. Nu bor bara 6 300 personer p ett omrde som r 20 mil lngt och tio mil brett. Men sedan det kanadensiska gruvbolaget Northland har etablerat sig blser det nya vindar ver Pajala. Bygge pgr Just nu pgr bygget av gruvan i Kaunisvaara. Under 18 mnader jobbar som mest 1 000 personer med att frdigstlla dagbrottet och sista kvartalet 2012 kommer gruvbrytningen att komma i gng. Sedan r det dags att starta ett till dagbrott i Sahavaara tre och en halv kilometer bort. Vi kommer att anvnda samma anrikningsverk till bgge gruvorna. Det hller p att installeras i Kaunisvaara. Nr vi r i full drift rknar vi med att producera cirka 12 miljoner ton rmalm per r, sger Niclas Dahlstrm, informationschef p Northland. Kina driver p Och malmen r redan sld de nrmaste sju ren till tre stora kunder. Den strsta delen, 60 procent, tar Standard 18

Kurt Wennberg tycker att han har Sveriges roligaste kommunalrdsjobb.

Bank som sljer vidare till Kina. Stemcor och det indiska bolaget Tata Steel, som kommer att anvnda jrnmalmen till att producera stl i Holland, kper vardera 20 procent av produktionen. Det r frmst Kina som har drivit upp priserna p jrnmalm de senaste ren med sina infrastruktursatsningar. I framtiden kan Northland ven komma att bryta jrnmalm i Pellivuoma och p den finska sidan i Hannukainen. Bostadsbrist Fr lilla Pajala innebr gruvprojektet en enorm utmaning. Redan nu r det bostadsbrist.Frn att tidigare ha rivit tomma hyreshus mste kommunen bygga nytt. P Tallbacken kr traktorer fr att frbereda tomter till villor och lgenheter. Totalt blir det 160 bostder hr. En privat entreprenr bygger nio bostadsrttslgenheter i den vackra gamla skolan. Kommunen planerar ytterligare ett flerbostadshus med mellan 20 och 40 lgenheter och har dessutom tagit tillbaka 12 lgenheter som Statens bostadsnmnd hade tagit ver. Kurt Wennberg stller sig mitt bland rallarrosor och tistlar vid Tornelvens strand och pekar ut ver lven. Vi skulle vilja bygga strandnra bostder p andra sidan och hoppas att vi fr dispens fr det. Vi har fem orrda lvar i kommunen, s varje Pajalabo har 623 meter strand, d tycker jag vi kan anvnda en del av det fr att locka mnniskor till kommunen.

Fr frsta gngen p 50 r flyt tar det in mer folk n det flyt tar ut frn kommunen.
Pajala

Gruvan lockar. Fr frsta gngen p 50 r r inflyttningen till Pajala kommun strre n utflyttningen. 50 nya fretag har startas i r, bland annat Miners Bar och Miner Sko.

Mngmiljoninvesteringar Bara Northland kommer att ha cirka 450 anstllda och i hela gruvprojektet behvs det cirka 70 olika yrkesgrupper. Kurt Wennberg rknar med att Pajala kommer att vxa frn dagens 6 300 till 10 000 invnare p tio r. Totalt skulle kommunen behva investera 340 miljoner kronor i bostder, ett nytt reningsverk, upprustning av skolan och att f ny kompetens till kommunen. Det r frsts omjligt fr en sdan hr liten kommun, s jag hoppas att vi fr hjlp av staten. Fr att bygga ut bredband satsas nu 14 miljoner kronor och en del av de pengarna kommer frn Post- och Telestyrelsen och frn lnsstyrelsen, berttar Kurt Wennberg. Trots utmaningarna tycker han att han har Sveriges roligaste kommunalrdsjobb. Fr frsta gngen p 50 r flyttar det in mer folk n det flyttar ut frn kommunen. Under 2011 har 50 nya fretag startats. Nr vi kr ut genom staden ser vi Miners Bar och Miners Sko, tv nya stllen som visar att det r en ny tid i Pajala.
ann-Katrin hman fOtO: tOmas Bergman

Transporten en utmaning
En av de stora utmaningarna fr gruvprojektet i Pajala har varit hur jrnkoncentratet ska transporteras till hamnen i Narvik. Northland har anskt om dispens hos Trafikverket att f kra lastbilar p 120-130 ton i stllet fr 60 ton till Svappavaara. Om det byggs en ny vg mot Anttis slipper flera byar genomfartstrafik. Men Junosuando, Masugnsbyn, Merasjrvi och eventuellt Vittangi drabbas av genomfartstrafik av superlastbilarna var tionde minut. P sikt hoppas Northland att det byggs en jrnvg frn gruvomrdet i Kaunisvaara till Malmbanan i Svappavaara. Klla: Niclas Dahlstrm, informationschef Northland Resources,

b
19

Skogskpet blev Johnys lyckokast

Nr Johny Lantto kpte skogen utanfr Kaunisvaara 1994 tyckte alla att han var galen. Vad skulle han med vrdels myrmark till? Nu kan han f tv miljoner kronor om ret fr jrnmalmen som dljer sig under torven.
Johny Lantto, 51 r, arbetar som byggnadsinspektr p Pajala kommun. Men hans stora intresse r skog. Han ger 700 hektar och r delgare i ytterligare 500 hektar. Nr han fick chansen att kpa ett skifte utanfr sin hemby Kaunisvaara 1994 tvekade han inte. LKAB underskte jrnmalmsfyndigheten p 70-talet men tyckte att den var fr liten fr att utvinna. Sedan dess har marken frvaltats av statliga Fastighetsverket som i sin tur frde ver den till Sveaskog som slde den till Johny Lantto. Folk tyckte att jag var tokig, men det var mest fr att kunna jaga lg som jag var intresserad av skogen. Det var ett lyckokast. Nr Northland bestmde sig fr att utvinna jrnmalm p omrdet visade det sig att 82 procent av malmkroppen ligger under Johny Lanttos mark. Nu har bolaget ett nyttjanderttsavtal som lper i 25 r. Enligt minerallagen har markgarna inom koncessionsomrdet rtt till en ersttning p 1,5 promille av vrdet p den malm som tas varje r. Om man kalkylerar med ett utfall p en krona per ton s skulle det ge cirka tv miljoner kronor om ret, sger Johny Lantto. Myren drneras Han slutavverkade skogen p omrdet 2010 innan gruvan skulle brja byggas. Det var klena trd som bara gick att anvnda till energived. Nu drneras myren via ett elva kilometer lngt system av nygrvda diken. Vattnet pumpas till en sedimentbassng och sedan vidare till en bck. Dagbrottet kommer att bli 2,5 kilometer lngt, 800 meter brett och 360 meter djupt. Pajalas rddning Vi stter oss p en utsiktsplats och tittar ut ver myren. Det enda som hrs r vattnet som porlar i dikena. Det r svrt att tnka sig att ett av Sveriges strsta industriprojekt kommer att sttas i gng hr nsta r. Visst ser det trkigt ut nr en myr drneras p vatten, men det hr r bara ett knappnlshuvud av all myrmark vi har hr. Det hr lilla omrdet kan rdda hela Pajala, sger Johny Lantto. Nr han var barn gick han omkring med en t-shirt dr det stod Bryt Kaunisvaara innan vi bryter ihop. Det r konstigt att tnka sig att det blir verklighet s hr lngt eftert.
ann-Katrin hman fOtO: tOmas Bergman

Visst ser det trkigt ut nr en myr drneras p vatten, men det hr r bara ett knappnlshuvud av all myrmark vi har hr, sger Johny Lantto.

20

 Myndigheter och storsamhlle

lyssnar inte till oss i rensktseln. Exempelvis har ingen trott p oss nr vi hvdat att bjrnen tar hlften av renkalvarna. SCAs inbjudan till terkommande dialog- och utbildningsdagar r drfr bra. Vi har mycket att lra varandra.
Rensktarna Jessica Lntha och LarsEvert Nutti uppskattar SCAs terkommande mten med samebyarna. Vi kan gra vr stmma hrd, den hr gngen ven nr det gller vra problem med rovdjuren.

Det sade rensktarna Jessica Lntha, Jhkgasska sameby och Lars-Evert Nutti, Sirges sameby nr SCA bjd in cirka 30 samebyar till dialog och utbildning, dels i Jokkmokk, dels i sele. I sele, i sdra Lappland, var det frsta gngen som SCA ordnade sammankomsten med samebyarna, medan mtet i Jokkmokk nu hlls fr tredje gngen. Liknande mten ska hllas med samebyar lngre sderut. Hlften av kalvarna togs I Jokkmokk presenterades resultat frn en unik bjrnforskning. I Udtja och Gllivare samebyar har man frsett 18 bjrnar och 1 850 renvajor med sndare. 95 procent av renvajorna var drktiga. Underskningen visar sammantaget att hlften av renkalvarna i de tv skogssamebyarna ddades av bjrn i kalvningslandet under 1,5 mnaders tid. Fjllsamebyarna drabbas ngot mindre. Ingen har trott p oss nr vi hvdat att bjrnen tar ungefr hlften av renkalvarna, sger Jessica Lntha. Nu finns bevisen. I Udtja sameby frorsakade bjrnen skador p en miljon kronor och schablonersttningen frn staten r 12 000 kronor. Skogsfolk lr om rensktsel SCAs fltservicechef Mats-ke Lantz berttade om SCAs handlingsprogram fr samverkan mellan skogsbruk och rennring. Dr ingr bland annat att skogsfolket hos SCA ska lra sig mer om rensktsel. I bde sele och Jokkmokk har SCA lagt ut frsksytor dr man tillsammans med samebyarna vill lra mer om hur renbetet pverkas av contorta, gdsling och markberedning.

SCAs dialog med rensktseln en frebild

Debatten kring olika skogssktselmetoder var stundtals hrd och rak. S hr sger Lars-Anders gren, stridbar ordfrande i Vapstens sameby i Vsterbotten. Jag frsker vara rak i min dialog och tror att SCA tar till sig vra synpunkter. Hg skogsproduktion gr att kombinera med bra rensktsel, bara vi lyssnar p varandra. Frebild fr regeringen SCAs samarbete med samebyarna har blivit en fregngare p regeringsniv. Regeringen har gett Skogsstyrelsen och Svenska samernas rikfrbund i uppdrag att utarbeta riktlinjer fr en rikstckande samverkan mellan skogsbruk och rensktsel. Skogsbruk och rensktsel nyttjar samma marker. Dialog och samverkan r den enda vgen till ett fungerande samarbete, sger Robert Jonsson, distriktschef vid SCA i Jokkmokk och den stora fregngaren p lokal niv fr samverkan med samebyarna.
text Och fOtO: lars PeKKa

Skogsbrukare och rensktare i samver kan. Bakre raden fr.v. Tomas Nejne, Vilhel mina sdra sameby, Henrik Omma Pg gats, Vilhelmina norra Sameby, Robin Ran neryd, Mal sameby, Karin Valinger, SCA, Frmre raden fr.v. Matske Lantz, SCA, Jenny Stenberg, SCA och LarsAnders gren, Vapstens sameby.

21

automatisk krkmtning till Tunadal och Bollsta

I hst brjar den frsta etappen fr SCAs sgverk p vg mot en autoI sommar har SCA Skog tillsammans med Holmen Skog, Stora Enso Skog och Sveaskog lanserat en frsta version av en webbaserad utbildning om skog och klvvilt. Mlsttningen r att ka kompetensen hos jgarna och skogsbolagens egen personal rrande de stora skadorna p tallungskogar, som leder till betydande tillvxtfrluster samt frsmrad virkeskvalitet. Dessutom innebr det negativa effekter p den biologiska mngfalden genom att lvtrdslag som rnn, asp och slg inte vxa sig stora. Sedan tidigare finns det en webbaserad Sktselskola inom markberedning, plantering, rjning och gallring som har ftt bra respons. Dessa goda erfarenheter har tagits med nr webbskolan om skog och klvvilt lanseras.

matiserad virkesmtning. Tunadal och Bollsta blir frst ut nr de tar sina automatiska krkmtningsmaskiner i drift. Detta r del i utvecklingen fr en modern och en mer effektiv virkesmtning, sger Torbjrn Nslund, kontrollchef p VMF Nord, den organisation som ytterst ansvarar fr att all virkesmtning blir korrekt.
Automatisk krkmtning handlar om att en maskin tar hand om sjlva krkmtningen av stocken, det vill sga mtning av hur stor krken r och hur stor utbytesfrlusten kommer att bli p stocken. Krken r en mycket viktig kvalitetsparameter. Idag sker mtningen samt hanteringen manuellt. Att alltid gra en korrekt och rttvis bedmning av en stock s snabbt som mjligt r

oerhrt svrt, sger Torbjrn och fortstter: Stora sgverk mste ha hga och exakta flden och vill man ligga i fram kant r detta ett naturlig steg att ta. Fr att f ta maskinen i bruk krvs det tv sorters godknnande. Maskinen ska dels typgodknnas, dels installationsgodknnas. Frutom typ- och installationsgodknnandet ska sgverken ven gra en periodisk kontroll, funktionskontroll samt veckovis tillsyn fr att alltid ha koll p att maskinerna fungerar till 100 procent, sger Torbjrn.

Fr mer information, kontakta ngon i arbetsgruppen:

Joachim Sderberg, Jaktansvarig, SCA Skog, tel. 070660 73 94 Caroline rothpfeffer, Holmen Skog, tel. 070207 55 20 Michael Larsson, Jaktansvarig, Stora Enso Skog, tel. 070370 00 41 ronny Lfstrand, Skog och klvviltansvarig, Sveaskog, tel. 070615 31 55

kogstokiga vinnare! S
var det fljande I vr utlottning av boken Skogstokig e tur i dragningen: tre personer som had
anna Persson, Hggevgen, Ume Bengt andersson, Norrgrden, Oviken Barbro Forsberg, Antilopvgen, Boden

Ingen skillnad fr skogsgarna Infrandet av automatiska krkmtningsmaskiner kommer inte att pverka ngon av de externa aktrerna. Varken karna, skogsgarna eller ngon annan inblandad kommer att mrka av ngon skillnad av vergngen. Vi kommer i och med detta att kunna erbjuda en mer rttvis och exakt bedmning av stockarna vilket jag tror skogsgarna kommer att uppskatta, sger Torbjrn. Eftersom de personer som arbetar med krkmtningen idag har spjutkompetens inom omrdet kommer de att finnas kvar och assistera, underhlla och komplettera maskinerna fr att ge vra intressenter maximal avkastning.
JOaKim WitteK

SCa kper hybridskotare

SCA Skog har kpt ett exemplar av den nya versionen av hybridskotare, El-Forest B12, frn El-Forest AB. Den nya versionen visades fr frsta gngen p Skogsnolia 16-18 juni. Den nya maskinplattformen ger enligt tillverkaren stora mjligheter till intelligent styrning, sensorer och smidighet i vrldsklass. Vi ligger i framkanten nr det gller att utveckla teknik och arbetsstt i skogsbruket. Nu ser vi att El-Forest tagit fram en maskin som har mjlighet att mta de krav vi stller. Hybridtekniken kan vara ett steg p vgen att n vrt miljml fr minskade koldioxidutslpp, sger Magnus Bergman, teknisk chef vid SCA Skog. Maskinen kommer efter leverans att placeras i normal produktion hos en av SCA Skogs avverkningsentreprenrer. Dess kapacitet och prestanda kommer att utvrderas i samverkan med El-Forest och Skogforsk.

22

fr nytt liv
I Kramfors str mbelhantverket hgt i kurs. Trakademin, som r en del av Mittuniversitetet, utbildar sina elever i traditionellt mbelsnickeri, frn 1700-talet och framt. Talang och idogt arbete r ndvndigt fr att lyckas. Och god handledning.
Nr avgngseleverna vid Trakademin i Kramfors visar upp sig vid sin examensutstllning r det lapp p luckan. Konsthallen r fullsatt slktingar, vnner och andra som bara vill beskda det utskta hantverket fyller lokalen. Emma Anderssons visar en smcker sekretr i lnn med lucka, inredning och grna dekorationsmlerier. Uppgiften var att tillverka en mbel i fanr p en benstllning med exempel p olika sammanfogningar, men formgivningen r helt hennes egen. Och, naturligtvis, utfrandet. Emma r frn sdra Skne, har tidigare arbetat som konstnr och har provat p flera olika hantverk. Nu gr hon vidare till Konstfack dr hon ska studera inredningsarkitektur och mbeldesign. Snickeri var ngot helt nytt fr mig, sger hon i ett frsk att verrsta sorlet p utstllningen. Tr r roligt att arbeta i, men mycket krvande. Det r ett levande material dr minsta misstag mrks. Material med mjligheter En annan utstllare r Lars-Olof Westerlund frn Sollefte. Han har tillbringat totalt fem r med olika mbelrelaterade kurser i Kramfors. Nu har han avlagt sitt gesllprov, ett sideboard i lnn och valnt, som gran 23

Gammalt mbelhantverk

skats och betygsatts innan gesllbrevet utfrdades. 397 arbetstimmar har gtt t. Sista finputsningen av mbeln gjordes dagen innan utstllningen skulle ppna. Nu vill han fortstta med mbelhantverket, helst med produkter av egen design. Han sger sig inte sakna ider och har kontakt med flera olika fretag. Varfr tr, frgar han retoriskt. Fr att det r ett trevligt och samtidigt svrt material, med stora mjligheter. Tidstrogna kopior Trakademin har sin upprinnelse i Centrum Trkultur. Det var frre intendenten p Nationalmuseum, Lars Sjberg, som drog i handbromsen nr utlndska kpare hotade att drnera landet p gustavianska mbler. Bttre att tillverka och slja vlgjorda kopior n att bli utan den kta varan, resonerade han. Resultatet blev en AMU-kurs, sedermera en KY-utbildning, dr en handfull snickarelever fick lra sig hur deras kollegor p 1700-talet gick till vga. Med en originalmbel som frebild kopierades varje liten detalj fr att den nya mbeln skulle bli s tidstrogen som mjligt.

Allt var genuint hantverk, in i minsta tapphl och profil. Och r s n idag. Gammal teknik terervras fr att den nya mbeln ska f samma hllbarhet som sin fregngare, det vill sga 300 r. Minst. Kandidatexamen Fr att ytterligare manifestera det genuina 1700-talshantverket startades i anslutning till Centrum Trkultur ven utbildningar i smide, byggnadsvrd och mbeltapetsering. Idag utgr allts Trakademin en del av Mittuniversitetet. Programmet r en tv-trerig yrkesfrberedande utbildning p grundniv som leder till en hgskoleexamen eller kandidatexamen. Fr studenter p mbellinjen kan en kandidatexamen ven fungera som gesllprov. Vi arbetar idag med svl historiska mbler som med modernt hantverk, sger Bjrn Strmberg som r adjunkt p mbellinjen. Vad jag vet r vi ensamma om att nischa oss mot epoken 1700 till 1850, det vill sga barock, rokoko, gustavianskt. Kvalitetsmbler Att man fortfarande gnar ett r av utbildningen t historiska mbler fr-

24

klarar Bjrn Strmberg med att hantverket under 1700-talet nr sin kulmen. Alla sammanfogningar var uttnkta, mblerna byggdes av massivt tr fr att hlla lng tid. Och var dessutom bde funktionella och vackra. Nr industrialismen sedan kom frslappades tekniken och sammansttningarna hll inte alls samma kvalitet, sger han. Vi vill drfr lra ut hur man gr mbler av hg kvalitet som hller lnge. Egna fretagare Totalt gr ett 20-tal elever i de tre rskurserna. Fr flertalet av dessa r slutdestinationen att bli egna fretagare. Ett moment som ingr i utbildningen r drfr fretagsekonomi och entreprenrskap. 80 procent av de elever som har examen frn Trakademins mbellinje r ocks verksamma i branschen. En av dessa r Karin Jacobsson som har en verkstad, KarinZnickeri i landsbro, norr om Hrnsand. Hon frsrjer sig idag p sitt hantverk och arbetar framfr allt med att gra fnster och drrar till gamla herrgrdar i Mellansverige. Det blir faktiskt bara mer och mer uppdrag, konstaterar hon. Jag lngtar absolut inte tillbaka till mitt gamla arbete inom omsorgen. Ljus framtid Bjrn Strmberg tror att efterfrgan p kunniga mbelsnickare kommer att ka ytterligare. Kvalitet blir ett frsljningsargument. Och med en universitetsexamen i bagaget kar mjligheterna fr Trakademins elever att fra det svenska kulturarvet vidare. Branschen ser ljus ut, sammanfattar han. Vi befinner oss mitt i en generationsvxling och det kommer att behvas uppemot tiotusen kvalificerade hantverkare med inriktning p mbler och inredning. Se ven www.traakademin.se
Mats Wigardt Foto: Michael engMan

och det kommer att behvas uppemot tiotusen kvalificerade hantverkare med inriktning p mbler och inredning.

vi befinner oss mitt i en generationsvxling

Emma Andersson och Lars-Olof Westerlund visade sina gesllprov vid Trakademins examensutstllning. Tr r ett roligt material att arbeta i, men mycket krvande, sammanfattar de.

25

oas i skogen

Lars och Eva Jnsson p Framgrden.

Hon bjuder p konferenser med utblick ver skog och hagar. Hon serverar lokalproducerad mat i dess rtta bemrkelse, kryddad med delikatesser ur skogens skafferi. Fr Eva Jnsson p Framgrden r jorden och skogen bde en affrsid och ett stt att leva.
Det frsta som mter beskaren r tv grhundar som vill bli hlsade p. Den falurda grden blickar ut ver den sdersluttning som utgr byn Skylns i stra Jmtland. Eva Jnssons vgbeskrivning r enkel och koncis: Svng vnster i Pilgrimstad och kr sju kilometer rakt ut i skogen. Levande landskap En bit nedanfr, p andra sidan den smala grusvgen, ligger den stora ladugrden med sina 45 KRAV-mrkta mjlkkor och p grdsplanen finns den gamla ombyggda ladugrden som nu fungerar som konferensanlggning och bed & breakfast. Korna gr och betar p ngarna runt om i byn. Under sommaren gr ven en del av djuren p skogsbete p traditionellt vis. Fr Eva Jnsson och maken Lars r det viktigt att hlla landskapet levande. 26 Och inte bara hr i byn. I takt med att andra bnder lagt ner har vi tagit ver och skter markerna s att de inte ska vxa igen. Vi odlar ekologiskt, vall och spannml, och ser i dag till att hlla sju byar ppna, berttar hon. Flera ben att st p Framgrden r en gammal slktgrd. P vervningen hnger portrtten av tidigare generationer som brukat gorna. Grden byggdes p 1840-talet av Lars Jnssons farfars morfar. Och arvet verkar g vidare. Den ldsta av parets dttrar arbetar delvis p grden och flyttar nu in i ett eget hus i byn. Mjlkkorna r den ekonomiska stommen i verksamheten, med de 330 hektaren skog som en trygg bas. Det funkar inte att leva enbart p mjlken, vi mste ha flera ben att st p. Skogen och kon-

Ringblommor lyser upp i trdgrdslandet dr bland annat blomkl, broccoli och savoykl frodas. Eva Jnsson tar upp ett par rejla klrtter till middagen

Delikatess ur skogens skafferi. Granskottsgravad laxstubbe med lgrtsss. Skogen ska fungera fr bde produktion och rekreation, tycker Eva Jnsson.

Hit kommer ledningsgrupper, fretag och organisationer som uppskattar lugnet. Hr fr de vara ostrda.
ferenserna r viktiga komplement, berttar Lars Jnsson som har en anstlld vid sin sida. Vi gr mycket sjlva i skogen, srskilt p vintern nr det r lite lugnare med jordbruket. Planterar, rjer och ven en del gallring dr vi inte kommer t med maskiner. En stjrnkrog i stallet Eva Jnsson har lmnat det tunga jobbet med korna. Ett diskbrck fr ngra r sedan fick livet att ta nya vgar. Jag har alltid varit intresserad av matlagning och hade jobbat en del med catering. Tanken vxte fram att gra ngot hr hemma och bygga om den gamla ladugrden. 2009 stod anlggningen frdig, en investering p cirka 1,5 miljoner kronor. Vi fick avverka en del skog fr att finansiera ombyggnationerna men fick ocks landsbygdsstd frn lnsstyrelsen, berttar Eva Jnsson. Det r svrt att frestlla sig att det som nu r en modern konferensanlggning med storbilds-TV och restaurangkk i bottenvningen och fyra dubbelrum p vervningen en gng huserade kor, grisar och hns. En del av det gamla finns nd bevarat. Den gamla stalldrren har behllits och fungerar som utsmyckning p en vgg och dljer hyllor med glas. Virket till de gedigna buffbnkarna i asp och furu har Lars sjlv huggit och sgat till. Och gsterna hittar hit. Turister bokar in sig svl som konferenser och seminarier. Hit kommer ledningsgrupper, fretag och organisationer som uppskattar lugnet. Hr fr de vara ostrda. Utsikten ver korna i hagen fungerar avstressande och vi kan bjuda fina vandringar i skogen. Gstboken r full av superlativ om den fantastiska maten och den underbara miljn. Ngra gster skriver: En oas i skogen. En stjrnkrog i stallet. Tar tillvara det lokala Eva Jnsson har en enkel filosofi kring maten och ker inte grna till affren i ondan. Man tar vad man har och tar tillvara det som finns hr. S har jag alltid gjort. Nstan allt som serveras produceras p grden. Brdet bakas p den spannml som odlas, ost grs av mjlken, grnsaker och rotfrukter kommer frn det egna trdgrdslandet, korv grs av ktt frn grden, fisk tas frn sjarna runt om. lg och skogsfgel frn jakten. Och skogen blir ett skafferi. Det r kul att kunna lra sig allt om de vxter som gr att anvnda. Jag tar tillvara svamp och br frsts, men ocks bjrksav, granskott, lgrt, ngssyra. Nu vill jag lra mig mer om lavar och mossor och hur de kan anvndas p olika stt.

n s lnge gr allt som produceras t till konferens- och matgsterna, men allt fler frgar efter bland annat lgrtsdrickan, salamikorven och frskosten. Det finns s mnga mjligheter. Tiden rcker inte riktigt till, men jag har funderingar p att ppna caf p sommaren, ha en butik som kan slja en del av det vi producerar tillsammans med produkter frn andra grdar i nrheten. Produktion och rekreation Ett nyligen genomfrt projekt r att paret Jnsson har terskapat och rjt upp den fem kilometer lnga skogsstigen till den gamla stormansgrden Forsa och vintertid hller de ven skidspret ppet. Skogen r vr rekreation och det r klart att vi grna ser att andra kan uppleva vr fantastiska natur. Frn hjderna runt Forsa har man en fantastisk utsikt ver fjllvrlden. Eva Jnsson ger inte mycket fr dem som fresprkar att skogen ska lmnas orrd. Skogen ska brukas. Det r viktigt fr oss som bor hr att skogen bde fungerar fr produktion och fr rekreation, sger hon innan hon gr ivg fr att frbereda morgondagens lunch fr en grupp gster. Allt lagas frn grunden, det r tidskrvande och krver god planering, men jag kan inte tnka mig att gra det p ngot annat stt.
thOmas eKenBerg fOtO: michael engman

27

Skogsgare p lngdistans
Efter en lngresa med svenska flottans skolfartyg HMS lvsnabben blev Brje Kristoffersson 1970 snickare i vstra Australien. Kvar i Vilhelmina har han ett skogsskifte som han delar med sina syskon. Det r vl det som i skogskretsar kallas att vara utbo, sger han.
Den svenska sommaren r som vackrast nr Brje Kristoffersson och hans hustru Robyn gr ett av sina terkommande besk i Sverige. Bjrkarna lyser grna, sjarna glittrar och ngarnas alla blommor prunkar ikapp. Efter 41 r i Australien mste Brje ibland leta efter de svenska orden. Men nr han visar nytagna bilder frn det rvda skogsskiftet i Strmns, med utsikt ver Malgomaj i sdra Lappland, lyser han som sommarsolen utanfr fnstret. Det hr kommer mina vnner hemma i Australien bli avundsjuka p nr de ser, sger han. Bsta semestern Brje Kristoffersson vxte upp p ett litet jordbruk utanfr Vilhelmina. Dr fanns en hst som hjlp i skogsbruket, och en handfull kor som hans mamma handmjlkade. Men nr Brje skulle gra lumpen valde han att gra den till sjss. 28 Som ung var jag lite vild, jag ville alltid vara lite annorlunda och flottan tog mig s lngt bort det gick att komma, berttar han. Tiden i det militra avslutades med en lngresa ombord p HMS lvsnabben. Under den sex mnader lnga resan besktes tolv olika lnder. En av Brjes uppgifter ombord var att polera kaptenens bord. Fr besvret fick han varje gng en flaska vin. Det var den bsta semester jag ngonsin haft, minns han med ett lyckligt skimmer i gonen. Mbelsnickare Lngresan fdde ett sug efter att se mer av vrlden. Ngra r efter muck sg han en annons om att emigrera till Australien. Varfr inte tnkte han och packade sina vskor utan att kunna ett ord engelska och utan att veta mer om Australien n att det lg lngt borta. Dremot hade han en fyrarig utbildning till mbelsnickare i bagaget, ngot som skulle visa sig vara avgrande fr hans framtid i det nya landet. I Australien hamnade Brje Kristoffersson i delstaten Western Australia, stort nog att rymma tre lnder av Sveriges storlek. Frst bodde han i huvudorten Perth, sedan i den lilla staden Manjimup dr han ven trffade sin blivande hustru Robyn. Och dr han fortfarande r bosatt. Pensionsfrskring i tr I Western Australia produceras avsevrda mngder aluminium och jrnmalm. Hr finns ocks stora guld- och diamantfyndigheter. Samt nickel, kol, olja och naturgas. Och stora mngder tryffel, som r en jtteindustri. Dessutom finns i delstatens sydvstra delar stora skogar med gigantiska jarrahtrd. Det r ett mrkt trslag som r betydligt hrdare n ek. Trden kan bli 50 meter hga och ha en omkrets p nio meter. Andra trslag som frekommer i skogarna runt Manjimup r karri och blackbutt. De r minst lika hga och hrda som jarrahtrdet. Och de avverkas vanligtvis fr hand med motorsgar frsedda med tv meter lnga klingor. Virket mste sedan torka i tre till fyra r innan det sgas till brder som kan vara fyra meter lnga och en och halv meter breda.

Dessutom r det trslag som r mycket vrdefulla. Srskilt jarrahtrdet, som bara finns i vstra Australien och som numera r kringgrdat av hrda restriktioner fr avverkning. Det kan kosta uppemot 28 000 kronor kubikmetern. Jag har tre hundra kubikmeter jarrah i ett lager, sger Brje. Det r min pensionsfrskring. Startade eget Nr Brje Kristoffersson kom till vstra Australien togs han emot med ppna armar och fick snabbt jobb som snickare. Han trivdes frn frsta dagen och fick smeknamnet Swede. Han uppskattade att det var strre frihet n i Sverige och att man fick lra sig att ta vara p de mjligheter som gavs. Efter ngra r i det nya landet startade han tillsammans med sin hustru ett eget mbelsnickeri, Kristoffersson Furniture, som tillverkar och sljer exklusiva och handgjorda mbler i massivt tr till kunder i Australien, Japan och Europa. Srskild hnsyn tas till virkets speciella karaktr. Spnplattor och byrldor i plast r bannlysta. Lnnfack i lnndom Brje gr allt sjlv, ven om hans son numera ocks finns med i verkstaden. Han designar, tillverkar och sljer. Ofta blir det vackra inlggningar i valnt och jakaranda. Eller lgger in ett lnnfack i en byr eller ett skrivbord, ibland utan att bertta fr kunden var det finns. Och eftersom han tycker att arbetet r s roligt och kunderna grna uttrycker sin frtjusning ver sina inkp ryggar han inte fr att jobba sju dagar i veckan, med avbrott bara

fr en runda p golfbanan. Det hnder ofta att kunder kommer fram till mig p gatan och tackar, sger Brje frtjust. Investering fr livet All tillverkning sker manuellt och hantverksmssigt. Och allt r slt innan den lnga processen frn sgad brda till frdig mbel inleds. P ett r hinner han med fyra stora bord, ett tiotal TV-bnkar, ngra sovrumsmbler och ytterligare ett antal kaffebord och skp. Ett matsalsbord med fyra stolar sljer han fr omkring 50 000 kronor. D r det ocks en investering fr livet, frskrar Brje. Men Robyn tycker nog att jag r fr billig. Ett antagande som hon nickar bekrftande till. Det har hon tyckt i 20 r, avsljar hon. Alltid Vilhelmina Brjes gamla hemland besker de med ojmna mellanrum. Men d finns ocks regelmssigt en avstickare till skogsskiftet utanfr Vilhelmina inlagd i agendan. Det omkring hundra hektar stora skiftet ger Brje tillsammans med sin bror och sina tv systrar. Fr sktseln svarar numera brorsan. Det ska rjas, gallras och avverkas och det kan ju inte gras frn Manjimup, konstaterar han. S man kan med fog sga att jag r en utbo med lngt till den skog jag ger med mina syskon.
mats Wigardt fOtO: mats Wigardt, Privat

Jarrah (Eucalyptus marginata) Jarrah vxer i sydvstra Australien och blir upp till 50 m hg och kan f en stamdiameter p upp till 3 m. Jarrahtrdet r ovanligt s till vida att det har lnga underjordiska knlar fr lagring av kolhydrater som gr det mjligt fr trdet att vxa upp igen efter en skogsbrand. Rtterna gr mycket djupt och klarar drfr lnga torrperioder. Virket Trslaget r mycket hrt. I frskt tillstnd r Jarrah ganska ltt att bearbeta, men i torkat tillstnd sliter det hrt p verktygen. anvndning Jarrah r mycket vderbestndigt och anvnds drfr till broar, jrnvgsslipers, skeppsbygg nad och telefonstolpar samt paneler, golv och trdgrdsmbler. Jarrahblommorna utnyttjas av biodlare fr framstllning av honung. I Storbritannien anvndes tidigare asfalttckta klossar av Jarrah till vgbelggning. (Klla: Khrs)

nog att jag r Robyn tyckerantagande som fr billig. Ett

hon nickar bekrftande till.

29

Din sk skogsekonoogs lilla miska skola

Del 6 av 7 : gande p distans

Aktiv skogsgare p distans S LyCkaS du

Att ga skog p distans r redan idag verklighet fr mer n var tredje skogsgare och antalet kar fr varje r. r det praktiskt mjligt att klara ett aktivt skogsbruk nr du har ett annat jobb att skta och inte bor i nrheten av fastigheten? Vi tipsar om hur du lyckas!
Fr att kunna vara en aktiv skogsgare p distans krvs ngra grundlggande saker. Det viktigaste r att du stter tydliga ml fr ditt skogsbruk, bde skogligt och ekonomiskt. Du behver ocks tnka efter hur mycket du sjlv kan gra och vad du behver hjlp med. Nyckeln r sedan att anlita hjlp att utfra det som du inte sjlv kan, hinner eller vill gra. Ett ntverk av rdgivare med lokal knnedom, sakkunskap inom skogssktsel och skogsekonomi kan sedan skerstlla att du nr de ml du har satt upp. Skogsbruksplan som grund Fr att stta ml med ditt skogsbruk krvs en bra beskrivning av din skog allts en aktuell skogsbruksplan. Fr dig som inte alltid kan vara nrvarande i skogen r planen nnu viktigare, eftersom kommunikationen med dem du har valt till samarbetspartners blir bde enklare och tydligare. Skogsbruksplanen brukar levereras i en prm men kan ocks levereras i digital form. Planen kan hllas aktuell med utfrda tgrder och rknas upp med tillvxt etc. Du kan allts vara fullstndigt uppdaterad p distans! Kostnaden fr att upprtta en plan r hgst rimlig i frhllande till skogens vrde och de flesta tjnar in kostnaden p ngra rs sikt, eftersom skogsbruket blir mer aktivt och mer effektivt nr man har en plan. Kostnaden fr planen r dessutom avdragsgill. 30

Viktig dokumentation Som skogsgare p distans br du skerstlla att tgrder och tjnster utfrs p nskat stt. Det r viktigt att allt man har kommit verens om blir dokumenterat. Vad r det som ska gras, nr och hur ska det gras och vilken ekonomisk ersttning ska utg? Kontrollera med dina samarbetspartners hur de dokumenterar och redovisar. Beroende p din kunskap och tillgnglig tid kan du vlja allt frn att lta en aktr skta allt i en full frvaltning, till att du sjlv r spindeln i ntet och bestller de tjnster du vill ha hjlp med. Vilken typ av behov man har kan variera ver tiden beroende p fastighetens frutsttningar och de resurser du som skogsgare har. Se drfr till att du fr en tjnst som r anpassad fr dina behov och som r flexibel. Det r bttre nu! En tydlig mlbild, beslut om vad du vill gra sjlv och vilka tjnster du vill ha hjlp med samt en aktuell skogsbruksplan r allts dina viktigaste verktyg om du bor lngt ifrn din skog. D kan du bestlla allt annat som krvs fr att vara en aktiv skogsgare. Med den snabba teknikutvecklingen kommer det att bli nnu lttare framver. Allt var inte bttre frr och allt behver inte sktas som det alltid gjort!
sa Willn

sa Willn, HandelsBanken skOg & lantBruk

Nya virkeskpare
i Skellefte
Fredrik Lundkvist r ny virkeskpare i Skellefte. Han kommer nrmast frn en tjnst som inspektor vid Norra Skogsgarna. Nu letar han tillsammans med sin sambo hus i lantligt lge utanfr Skellefte. P fritiden delar han intressen med mnga andra som r verksamma i skogsbruket. Fiske, jakt och friluftsliv med viss dragning t fjllen r en inte helt ovanlig fritidsmix i dessa kretsar. Fredrik har tidigare spelat fotboll, men den egna idrotten har nu minskat i omfattning. Han har dock ett stort intresse och konstaterar att nr man bor i Skellefte mste man hlla sig noga uppdaterad kring AIK.

MInIMSSa MED MERSMAK

I Mlardalen bor ett stort antal skogsgare som har sin skog ngon annanstans i landet. Fr dem knns det ofta vl lngt att beska ngon av de stora skogsmssorna, SkogsNolia eller SkogsElmia. Fr att rda bot p problemet anordnade drfr Handelsbanken, SCA, Sdra Skogsgarna och Mellanskog i juni en skogsmssa p Liding. De tillstrmmande skogsgarna kunde mta skogsproffs frn hela landet. Hos SCA kunde man bland annat ta del av utvecklingen inom omrden som plantsystem och plantering, skogsbruksplaner och GPSmottagare fr skogsbruk. Beskarna kunde ven trffa utstllare av allt frn jaktklder till fyrhjulingar. Proffs p plats Som extra dragplster medverkade tre riktiga proffs: skidskyttedrottningen Helena Ekholm, trickskytten Jocke Smlnning och Erik Norman, maskinfrare i ett av SCAs avverkningslag. Erik visade vad man kan gra med rtt handlag och en skotare. I hans publikfriande uppvisning ingick stapling av kubbar och frsiktigt plockande med frukter och okokta gg. Ett vlfyllt program och strlande vder gav njda beskare och till nsta r r det bestmt att en skogsmssa fr Mlardalens skogsgare ska ordnas den 12 maj.

... i Docksta
Magnus Hamberg r nygammal
virkeskpare i omrdet sder om rnskldsvik. Nrmast kommer han frn en tjnst som virkeskpare fr Ntralvens virkesfngstfrening. Dessfrinnan var han virkeskpare fr SCA och nu r han sledes tillbaka. Centrum i hans liv r Norrgllsta, en liten by vid foten av Skuleberget. Dr bor han med hustrun och jmthunden Gordon. I familjen finns ven tv utflugna barn, en dotter i Canada och en son i Lule. Vid sidan av jakten och fisket vistas Magnus grna i den egna skogen, ofta med rjsgen, men svamp- och brplockning av alla de slag passar ven bra.

i Bollstabruk
Henrik Sjlander r ny marknadschef inom ngermanlands Skogsfrvaltning. Han kommer nrmast frn en tjnst som utvecklingschef inom frvaltningen. Dr har han bland annat arbetat mycket med frgor som rr timmervrde och samarbetet mellan skogsbruk och sgverk. Dessa frgor ligger honom varmt om hjrtat ven i det nya jobbet och han menar att SCA skapar stora vrden fr skogsgarna genom att ta ut rtt stockar fr rtt ndaml redan i skogen. Fga frvnande r Henriks intressen skog, jakt, fiskemen venrenovering av det egna huset tar sin tid. Under vintern ker han grna skidor med sindragoch jaktvilliga vorsteh.Centrala vrden i livet r givetvis ocks frun och de tv barnen. 31

Tv proffs frn samma by i ngermanland, skidskytten Helena Ekholm och skotarsset Erik Norman.

dIn SkoG
SCA SKOG AB 851 88 SUNDSVALL

Slj virke och vinn mnadens tavla!

under sex mnader framver har du som sljer virke till SCa chansen att delta i utlottningen av mnadens tavla. Vi lottar ut akvareller av SCa Skogs egen konstnr eeva-Liisa holappa Jonsson. du deltar i mnadens utlottning om du har slt minst 500 m3ftill SCa Skog under mnaden.
Eeva-Liisa r jgmstare och jobbar med IT inom SCA Skog. P sin fritid mlar hon grna frgstarka akvareller dr hon frsker fnga gonblick och stmningar i den norrlndska naturen. Frsta tavlan vi lottar ut gller fr oktober och heter April. Fr att delta i utlottningen behver du inte gra ngonting frutom att slja virke till oss! Vi hmtar frsljningsuppgifterna frn vrt datasystem, vilket innebr att du inte behver anmla dig till utlottningen p egen hand. Kommande mnadstavlor kan du se p www. scaskog.com dr vi ocks presenterar mnadens vinnare. Lycka till!

32