Vägen mot EU

Claudia Halas

Svenska för nybörjare term II

Handläggare: Eva Lundin

Höst 2003

Göteborgs Universitet

1
1. Europarörelsen (från mitten av 1920-talet till 1950)
2. Europatanken före/efter första och andra världskriget
Den politiska och den ekonomiska situationen i Europa
3. EU
a) tullunionen
b) gemensamma marknaden
c) inre marknaden ( fyra friheter)
d) gemenskapens regionalpolitik
e) socialpolitik
f) fiskala politiken
g) industripolitiken
h) energipolitiken
i) den gemensamma jordbrukspolitiken
j) medborgarskap
k) EU på världscenen
5. EU:s utveckling mot öst

2
1. Europarörelsen (från mitten av 1920-talet till 1950)

Europatanken – en historisk översikt

Europatanken – i litteraturen

Europatanken har länge funnits i många politiker och ekonomers tanke. I

litteratur finns det många författare som hade skrivit om detta. Bland dem vi kan påminna
Pierre Dubois (1255-1312), Emelie Crucé (1519-1648), William Penn (1644-1743), Charles
Iréne Castel, Abbé de Saint-Pierre (1658-1743) etc.

Dem här första Europa idéer kom från att Europa hade fler och fler själständiga
stater som hade det jätte lät för att fatta krig eller fred beslut. Man tänkte på europeiska
institutioner som skulle kunna begränsade suveräna staternas planer.

Slutmålet för en sådan organisering var freden. Somliga ville att det ha fred
inom Europa, andra ville att det skulle vara fred i Europa för att kunna göra militära
operationer utanför Europeiska gränser eller för att förbereda Europa mot yttre fiender.

Mer än 450 år passerades från Pierre Dubois idéer till Abbé de Saint Pierre men
den Europatanken hade fortfarande inte konkretiserats. Orsaken till detta kunde ha varit att på
den tiden hade det varit att den ekonomiska och militära makten i Europa hade varit för svag
för en eventuell gemensam samverkan.

Under 1800-talet och början av 1900-talet samarbetet mellan Europeiska stater

blir orsaken till flera kollektiva rörelser. Under 1800-talet, under nästan alla fredskonferenser
hävdade alltid tanken på en gemensam Europa. Den tyske filosofen Immanuel Kant, den
italienske frihetshjälten Giuseppe Garibaldi och den franske diktaren Victor Hugo på
kongresser och i sina publikationer påpekar de ett europeiskt samarbete.

2. Den politiska och ekonomiska situationen i Europa

Europatanken – för och efter första världskriget

Trots allt mer växande folkligt försvar var europatanken före första kriget för de
flesta politiker och ledande statsmän en utopi. Den insåg att vara visionär och svårt utförbar
jämfört med den europeiska traditionen och den europeiska historien.

Efter första världskriget växer det tanken på en fransk-tysk samarbete som en

nödvändighet för att behålla freden i Europa. Den politiska situationen i de nya staterna i

3
Östra Europa var instabil; dem många nya små stater var svaga mot sina grannar. Tanken
skapades oftare och oftare på att Europas stater skulle unifierats för att kunna påverka viktiga
beslut.

Paneuroparörelsen

I 1923 Paneuropaunionen bildades. Paneuroparörelsen kämpade för att det

skulle vara ett närmare samarbete i Europa som skulle ge förutsättningar för välstånd och fred
i Europa. Dess grundare var greven Coudenhove som i sin bock ”Paneuropa” skrev om
Europa i ett globalt sammanhang. Han skriver att Europa har blivit svagare och att hon har
förlorat mycket av sin makt och sitt intresse. Sin roll i världsekonomi var mindre
betydelsefull. Han stödjer tanken att Europas position i världen skulle förstärkas om Europas
stater skulle ”gå samman i ett Paneuropa”1.

Europatanken – efter andra världskriget

Medan det andra världskriget växer det motståndet mot naziregimen i Tyskland
och i Italien och i nästan alla ockuperade länder av Tyskland.

Efter andra världs krig blev Europa som ett förfall. Städer hade varit bombade,
soldater och oskyldiga människor hade dödats. I koncentrationsläger hade människor dödats
bar på grund deras hud färg eller för att de var judar, homosexuella eller handikappade.

Till slut förlorade Tyskland andra världskriget men en av vinnarna blev

Sovjetunionen. De fick sträcka sitt kommunistiska imperium över hela Östeuropa där de
inrättade terrorregimer.

1948 föll järnridån ned i Europa. Europa hade blivit delad i två rivaliserade
makter: NATO i Väst-Europa och länderna som var under Sovjetiskt inflytande från Öst
Tyskland mot öst2.

1
Nilsson Iréne ”Vägen mot EU. Europarörelsen 1923-1950” SNS Förslag
2
Delade så efter Warszawapakten.

4
De första konkreta steg på vägen mot EG
Första steget – Kol- och stålunionen
Efterkrigsmakten dominerades av två supermakter: USA och Sovjetunionen. En
stor förvandling infördes mellan västeuropeiska stater. De som hade tidigare blivit rivaliserade
under kriget hade nu bestämt sig för att samarbeta i ett större projekt: ett ekonomiskt
samarbete. Initiativen kom från tre små länder: Belgien, Nederländerna och Luxemburg; och
tre större västeuropeiska länder: Frankrike, Italien och Västtyskland. De hade bestämt sig för
en gemensam marknad där de signerade länder skulle inte betala tullavgifter för stenkolen och
järnmalmen som de skulle sälja till varandra. Genom tullfriheten skulle alltså dessa
naturtillgångar som behövs i kombination för att tillverka stål bli billigare i dessa länder. Det
här samarbetet hade konkretiserats genom Parisavtalet i 1951.
Det andra och det tredje steget – Romfördraget och Euratom
I Rom 1957 signerades det Romfördraget - ibland kallas den för EG: s grundlag.
Det var en traktat mellan länderna som samarbetade redan i tullunionen. Det innehåll den
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) som innebar fri rörlighet inte bara av varor och
tjänster men också av pengar (kapital) och människor (arbetskraft). Det innehåll också den
Europeiska gemenskapen för energiatom (Euratom) som fastställde ett samarbete inom
energiområdet. Det har alltså bestämts en fri rörelse inom signerande länder och en
tillslutning mot icke-medlemmar.
Den Europeiska Gemenskaperna bildades nu ur av Kol- och stålunionen, den
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och den Europeiska gemenskapen för
energiatom (Euratom).
Utvecklingen av EG
Eftersom Storbritannien inte kunde ta sig in EG, speciellt på grund av
Frankrikes motstånd, initierade britterna, tillsammans med sex andra länder, ett
frihandsområde EFTA (the European FreeTrade Association). De länderna var: Storbritannien,
Portugal, Schweiz, Österrike, Sverige, Norge och Danmark; Island, Finland och Liechtenstein
ansök senare för medlemskap. EFTA betydde att de medlemmarna länderna hade ekonomiska
förmåner men att de länderna inte hade några politiska påverkningar över EG. På grund av
detta bestämde sig Storbritannien (Norge, Danmark och Irland följde sedan) att ansöka för
medlemskap året efter. Men deras medlemskap hade inte varit accepterat tills Frankrikes
president, General de Gaulles avgång, år1969.
Storbritannien, Irland och Danmark har alltså blivit medlemmar i januari 1973.

5
 Efter att demokratin fastställde sig i Spanien, Porugal –1986-och Grekland –
1981- blev dessa länder också EG- medlemmar.
Sedan året 1995 blev ”de tolv” ”de femton”. Då hade Österrike, Finland och
Sverige också blivit medlemmar efter folkomröstningar av medlemskap i dessa länder.
Ett exempel på att det finns också länder som ändrar sig och vill gå ut ur EG är
Grönland som efter en folkomröstning bestämde att avsluta medlemskapet.
EG blir EU
I Maastricht år 1992 beslutade man om att fortsätta den påbörjade processen
genom den Europeiska Unionen (EU) om skulle innehålla tre delar. En del skulle vara
Europeiska Gemenskaperna som bl. a. innehåller ”de fyra friheterna”. En andra del skulle
vara en fortsättning av påbyggnaden av EMU (Den Ekonomiska och Monetära Unionen) som
innehåller ECB (den Gemensamma Central Banken) och euron (den gemensamma valutan).
Den tredje delen av EU är EPU (den Europeiska Politiska Unionen) som innebär att länderna
som är medlemmar i EU ska samarbeta på det inrikespolitiska och det utrikespolitiska planet.
EU utvecklas
Igenom Amsterdamfördraget (1997) beslutade man några förändringar till dem
redan existerade officiella papperna. Man påpekade bl. a. på nya regler för ”öppenhet”; på nya
vägar att undvika konflikter i Europa; på en bättre säkerhets samarbete. Man kom överens
över medborgarnas rätigheter inom unionen och över Schengenavtalet.
Man beslutade att EU innehållde de här följande institutionerna:

 Europeiska rådet ligger i Europeiska rådet består av

stats- eller regeringscheferna i Europeiska unionens 15
medlemsstater samt ordföranden för Europeiska kommissionen. Det
skall inte förväxlas med Europarådet (som är en internationell
organisation) eller med Europeiska unionens råd. Via denna sida ges
en presentationen av Europeiska rådet ( beställ publikation).
Europeiska rådet samlas i det land som innehar ordförandeskapet för
rådet. Detta sker minst två gånger om året (vanligtvis i juni och
december) och man diskuterar då unionens politiska liv och utveckling.
Det är en viktig händelse: 15 företrädare (alla med stor demokratisk
legitimitet) samlas sedan 25 år tillbaka någonstans i Europa för att
tillsammans med en rad andra ministrar och nära medarbetare
genomföra ett uppmärksammat politisk möte. Det traditionella
"familjeporträttet" kan tillsammans med en rad andra fotografier av
stats- och regeringscheferna ses och hämtas här.

6
 De beslut som fattas av Europeiska rådet fungerar som en drivkraft
när EU:s allmänna politiska riktlinjer skall fastställas.
Ordförandeskapets slutsatser offentliggörs vid avslutningen av
mötet i Europeiska
 Europeiska unionens råd (ministerrådet)

 kommissionen

 Europarlamentet

 EG – domstolen

Ekonomiska och sociala kommittén



Revisionsrätten


7
Källor
___________________________________
Nilsson, Irene "Vägen mot EU"
Bernitz, Ulf "EU idag"
Moussis, Nicholas "Europiska unionen"
Vörös Anna "Lätta EU-bocken"
http://europa.eu.int/abc/history/index_en.htm
http://www.molndal.se/bibl/xobk-ae.htm

http://www.paneuropa.org/~se/