Aktum

Ny rektor Lena Gustafsson ny rektor vid Ume universitet. sid 4 Miljoner till forskning Familjen Erling-Perssons stiftelse anslr 40 miljoner kronor till forskning. sid 5

Aktuellt vid Ume universitet

Ume universitet kar Fler studenter n ngonsin pluggar i Ume. sid 67

Drosophilia (bananfluga)

Mikroskopiska bilder sid 21

EXTRA

En tidning om forskning och utbildning

Vren 2010
Ellinor delroth Passionerad Umeprofessor med studenter i Kongo. sid 1214

LEdAREn
Nr jag tilltrdde som rektor sommaren 2005 kom jag till ett universitet som vilade p en solid grund med en stark regional frankring och med forskning p den internationella toppen inom ngra omrden. Konkurrensen inom universitetsvrlden har under ren hrdnat bde p utbildnings- och forskningssidan. Drfr mste ocks Ume universitet utveckla forskningen och utbildningen med samma intensitet, vrt ansvar fr den norra regionen tillter inte att vi frsummar ngot av dessa omrden. Att strka universitets position handlar om att behlla och vrva nya forskare men ocks att matcha fram unga begvningar. Vr filosofi har varit att frska ge de olika vetenskapsomrdena och dess forskare de frutsttningar som gr att de kan prestera som bst. Detsamma gller utbildningsomrdet. Vi mste ge vra lrare och studenter de bsta mjligheterna att utvecklas och vxa genom att skapa frutsttningar fr att bedriva undervisning och utbildning av hgsta kvalitet. Det var mot den bakgrunden som den nya universitetsledningen och universitetets styrelse tidigt tog fram ett handlingsprogram fr ren 20072009 som innehll kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudomrden, forskning, utbildning och samverkan p nrmare 250 miljoner kronor. Handlingsprogrammet kompletterades sedan med flera andra satsningar som var viktiga fr att vssa universitetets slagkraft. Under 2006 inleddes ett prioriterings- och fokuseringsarbete dr tolv starka forskningsomrden valdes ut. Det var ett framgngsrikt koncept. Hlften av forskningsmiljerna fick ta emot stora externa nationella anslag motsvarade omkring 500 miljoner kronor, bland annat genom tv Linnstd och ett Berzeliianslag. Flera omrden har strkt sin position p den internationella arenan och ngra nya har klivit in. Under 2010 vergr nu satsningen till att utse starka forskningsmiljer. Under perioden har ocks en unik satsning p humaniora genomfrts. Tillsammans med Baltics donationsstiftelse satsade universitetet drygt 46 miljoner kronor p humanistisk forskning och den humanistiska offensiven som fakulteten inlett. En annan viktig och genomgripande frndring var ombildningen av utbildningsvetenskap, pedagogik och lrarutbildning genom School of Education, med syfte att strka den utbildningsvetenskapliga forskningen och kvalitn p lrarutbildningen. Den satsning som nd kanske ligger mig och vriga universitetsledningen varmast om hjrtat r karrirbidragen till unga forskare. 71 forskare fick tv miljoner kronor vardera fr att bygga vidare p sina lovande karrirer. Satsningen fortstter till hsten med nya bidrag. Oerhrt viktig r ocks satsningen p att andelen kvinnliga professorer ska ka vid Ume universitet. Inrttandet av den nya Arkitekthgskolan och skapandet av Konstnrligt campus har varit en annan hjrtefrga fr oss under perioden. Det knns mycket tillfredsstllande att se de nya byggnaderna ta form och veta att de kommer att fyllas av kreativa forskare och studenter som ocks fr mjlighet att utveckla sina affrsider i den inkubator fr kreativa nringar som ska skapas p omrdet. Gldjande r ocks att universitetets utbildningar visat sig hlla hg kvalitet i de flesta utvrderingar som gjorts. Tillsammans med Linkping r vi de enda lrosten som tilldelats utmrkelsen framstende utbildningsmilj tv gnger. Designhgskolan har ocks tre gnger i rad rankats som en av de bsta industridesignutbildningarna i vrlden av tidskriften Business Week. Under perioden har ven samarbetet med nringslivet och regionen frstrkts p ett stt som jag r vertygad om har varit fruktbart fr alla parter. Det har varit oerhrt stimulerande och roligt att f vara en del av ledningen fr Ume universitet och det r med stor tillfrsikt som jag lmnar ver till universitets nya ledning i brjan av sommaren. Jag vill avsluta med ett stort tack till alla som p olika stt bidragit till att Ume universitet utvecklats i en mycket positiv riktning.
Gran Sandberg

Aktuellt vid Ume universitet

Vren 2010

Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kristrm Adress Informationsenheten Ume universitet 901 87 Ume Tel 090-786 50 00 (vx) Texttel 090-786 59 00 Fax 090-789 99 95 www.umu.se Redaktr Anette Olofsson Tel 070-244 71 24 aktum@adm.umu.se Redaktion Carina Dahlberg, Anette Olofsson Redaktionsrd Kristina Sjgren, Barbro Renkel, Gunnel Grelsson, Dan Frost, Kjell Grankvist, Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Ume universitet Tryck Taberg Media Group AB Upplaga 21 200 ex

Konfokal bild i 200 ggr frstoring av gat p en bananfluga (Drosophilia) i autofluorescens. Bild: Marie Andersson, UCMR/Institutionen fr molekylrbiologi, Ume universitet.

2 Aktum Extra Vren 2010

God lsning av Aktum Extra! Tv gnger per r ger Ume universitet ut Aktum Extra. En tidning dr vi vill bertta fr dig om spnnande forskning, nya utbildningar och intressanta personer vid vrt universitet. Aktum Extra nr mnniskor i hela Sverige, lngt bortanfr Ume universitets campus. Du som lser tidningen kanske r en av vra mnga fre detta studenter, du kanske arbetar inom nringslivet, vid ngon myndighet eller organisation, eller inom politiken. Vem du n r vlkommen till Aktum Extra vren 2010!

innEhLL
Fler studenter n ngonsin 33 500 Ume universitet vxer s det knakar. Kerna till bokutlning, mikrovgsugnar, uttagsautomater och kafeterior ringlar likt lnga frgsprakande ormar. Afrika i hjrtat och hjrtat i Afrika Vid universitetet i Bukavu i Kongo har professorn, prefekten och verlkaren Ellinor delroth funnit sig vl tillrtta, trots att hon fr undervisa p helt andra villkor n hon gr vid Ume universitet. Sid 1214 Fysikformler visar frfattares unika ordmnster Steget frn att studera olika typer av ntverk till att underska moduler av ord r enligt fysikern Sebastian Bernhardsson mindre n man kanske tror. Han har studerat den klassiska litteraturen ur ett annorlunda perspektiv. Sid 2627 Femrsjubileum fr Valborg p campus Valborg p Ume universitets campus arrangerades frsta gngen 2006. Sedan dess har det blivit en fin tradition fr mnga att fira vren p universitetsomrdet. Snart r det dags igen! Sid 29
Aktum Extra Vren 2010 3

Sid 67 Medicin p menyn Kunskapsnoden p Grand Htel i Stockholm hade i r medicin som tema. Hr bjds bde frelsningar och Vsterbottensbuff signerad Ella Nilsson.

Sid 8 Brinnande intresse fr funktionell design Studenter vid Designhgskolans masterprogram har underskt brandmnnens tuffa arbete och sedan skapat lsningar fr en bttre arbetsmilj.

Sid 1011

Lena Gustafsson ny rektor vid Ume universitet

Ume universitets styrelse freslr regeringen att utse Lena Gustafsson, professor vid Chalmers tekniska hgskola och vice generaldirektr vid Vinnova, till ny rektor vid Ume universitet frn 1 juli 2010.
Det r vldigt hedrande, roligt och spnnande en stor utmaning och viktig uppgift vntar mig, sger Lena Gustafsson. Lena Gustafsson har utomordentliga meriter som forskare och en gedigen erfarenhet som ledare. Hennes stora internationella ntverk kommer att bli en stor tillgng bde fr Ume universitet och fr regionen, sger Birgitta Johansson-Hedberg, universitetsstyrelsens ordfrande. Lena Gustafsson r fdd 1949. Hon r professor i bioteknologi vid Chalmers tekniska hgskola och vice generaldirektr fr Vinnova. Hon tog en fil.kand vid Gteborgs universitet 1972 (kemi, oceanografi, mikrobiologi). 1979 disputerade hon i mikrobiologi. Hon blev docent i mikrobiologi 1994 vid Gteborgs universitet. Hon utsgs till professor i bioteknologi 1999 vid Chalmers tekniska hgskola. Gedigna ledningsmeriter Lena Gustafsson har gedigna ledningsmeriter. Hon var bland annat prefekt p Chalmers 1999 2002 och prorektor 20032006. Hon tilltrdde som vice generaldirektr fr Vinnova 2006 och fungerade under januari augusti 2009 som generaldirektr fr Vinnova. Under ren har hon innehaft ett flertal uppdrag. Under 20082009; medlem i IVA , styrelseledamot i Rymdstyrelsen, ledamot i Kom-

mittn fr Forskningens Infrastruktur, VR, ledamot av SIDA:s Forskningsnmnd, ordfrande i styrelsen fr Nordiskt Innovations Centrum (NICe), ordfrande i styrgrupp och ledamot i programstyrelsen fr Nordisk Topp Forskning Globaliseringsintiativ NMR samt president fr Ambient Assisted Living Association. AALA, Europa. Nuvarande rektor Gran Sandberg tilltrder som verkstllande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Text: Carina Dahlberg

Strategiskt samarbete mellan Ume och Linkpings universitet

Ume universitet och Linkpings universitet har inlett ett samarbete fr att utveckla verksamheten vid respektive universitet. Med samarbetet vill man ven frstrka universitetens positioner p den nationella och internationella arenan.
Hr bygger samarbetet inte p geografisk nrhet, vilket gr det helt unikt. Hr utgr man i stllet frn en samsyn i viktiga utbildningsoch forskningspolitiska frgor. Universiteten liknar varandra och har samma syn p den framtida utvecklingen i mnga frgor. Det r tv universitet som har hga ambitioner och som p viktiga omrden kompletterar varandra.
4 Aktum Extra Vren 2010

Vra universitet r jmbrdiga och har mnga likheter, vilket r sklet till att vi har skt oss till varandra. Men vi r ocks bra p olika saker och har mycket att lra oss av varandra. Dessutom kan vi hjlpas t i flera frgor, vilket ger bde styrka och stadga. Det hr r en vinna vinna-relation, vilket r grunden fr ett gott samarbete, sger sa Bergenheim, prorektor vid Ume universitet.

Samverkansomrdena r: utveckling av utbildning, forskning, kompetensutveckling av lrare, ledarutveckling, administrativ utveckling och externa relationer. En styrgrupp med representanter frn bda universiteten kommer att svara fr samordningen av arbetet: Ume universitet: sa Bergenheim, Britta Lundgren, sa Rasmusson-Lestander, Bengt Jrvholm, Lena Andersson-Skog, en studentrepresentant samt Lars Lustig, adjungerad tjnsteman. Linkpings universitet: Inger Rosdahl, Helena Klfver, Lena hman, Per Larsson, Margareta Grahn, David Nord samt Mats Arwidson, adjungerad tjnsteman.
Text: Anette Olofsson

40 miljoner kronor till forskning om Alzheimer, ALS och Parkinson

Familjen Erling-Perssons stiftelse anslr 40 miljoner kronor till forskning vid Ume universitet.
Det hr r ett oerhrt betydelsefullt anslag. Det innebr att Ume universitet kan genomfra en kraftsamling kring forskning om svra neurosjukdomar, sger Ume universitets rektor Gran Sandberg. Varje r insjuknar ver 10 000 personer i neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, frlamningssjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS och Parkinsons sjukdom. Fr dessa sjukdomar saknas idag behandlingar och lkemedel som frebygger, botar eller pverkar sjukdomsprocesserna. Fr en effektiv behandling krvs att patienterna fr en tidig diagnos, s att rtt behandling stts in innan en alltfr stor del av kroppens nervceller har brutits ner. Idag har vi mnga gnger problem att stlla rtt diagnos. Vid Parkinsons sjukdom finns studier som visar att var fjrde patient har ftt en felaktig diagnos, de har i stllet ngon annan form av Parkinsonliknande sjukdom, berttar professor Lars Forsgren. Tvrvetenskapligt projekt Personer som drabbas av svra sjukdomar stller sig frgorna: Vad har jag? Hur kommer det att g? Vad kan man gra t det? Tack vare det hr anslaget r vra frutsttningar mycket goda att inom en snar framtid kunna besvara dessa frgor bttre, menar professor Stefan Marklund, huvudansvarig forskare fr anskan. Forskningsprojektet kallas Metabola markrer fr neurodegenerativa sjukdomar och hr ska nya kunskaper tas fram genom att medicin, biologi och kemi kombineras med s kallad metabolomik. Kemiska fingeravtryck Metabolomik brukar definieras som en systematisk studie av de kemiska fingeravtryck som specifika cellulra processer lmnar i en organism. Dessa kemiska fingeravtryck representerar kroppens sm molekyler, s kallade metaboliter, till exempel aminosyror, fettsyror, socker, hormoner och andra signalmolekyler. Sammansttningen av metaboliter kan liknas vid ett fingeravtryck av hlsotillstndet hos mnniskor. Forskning p topp Med std frn Wallenberg Consortium North blev Ume fr sju r sedan en nationell nod fr utvecklingen av metabolomik. Idag ligger Umeforskarna i den absoluta internationella forskningsfronten. Det hr anslaget kommer att ha stor betydelse fr den fortsatta metodutvecklingen inom metabolomikanalyser hr och kommer skert att gagna fler projekt dr metabolomikanalyser r centrala vid bde Ume universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sger Thomas Moritz, professor vid SLU i Ume och ansvarig fr metabolomiklaboratoriet. Den utveckling av metabolomikforskningen som det hr innebr kommer ocks att ha betydelse fr forskning om sjukdomar som astma, allergi, prostatacancer och infektionssjukdomar, frklarar rektor Gran Sandberg.
Text: Carina Dahlberg

Kltzke och Dahlgren p pallen med kokbcker i Paris

Msterkockarna Gert Kltzke och Mattias Dahlgren fick fina utmrkelser fr sina kokbcker under vrldsfinalen av Gourmand World Cookbook Awards i Paris i februari.
Gert Kltzke, gstprofessor vid Restauranghgskolan, Ume universitet, fick andra pris i klassen rets mest innovativa kokbok fr Smrgsbord Alla klassiska recept i modern tappning, som han gett ut tillsammans med frra rets Nobelkock, Niclas Wahlstrm. Mathias Dahlgren, adjungerad professor, blev trea i klassen Vrldens bsta kokbok fr Det naturliga kket, som r en dokumentation av hans tvstjrniga matsal och enstjrniga matbar, vilka bda br hans namn och finns i Stockholm.
Text: Anette Olofsson Foto Mathias Dahlgren: Pr Wickholm Foto Gert Kltzke: Johan Gunsus Gert Kltzke, gstprofessor vid Restauranghgskolan. Mathias Dahlgren, adjungerad professor vid Restauranghgskolan.

Aktum Extra Vren 2010 5

6 Aktum Extra Vren 2010

Fler studenter n ngonsin 33 500

Det myllrar av studenter p Ume universitet och nu hller de inte bara till p campus, utan syns allt oftare p lrplattformar och andra flexibla arenor.
Ume universitet vxer s det knakar. Kerna till bokutlning, mikrovgsugnar, uttagsautomater och kafeterior ringlar likt lnga frgsprakande ormar. Diskussionerna och samtalen duggar ver kaffeborden och inte minst via studenternas dataskrmar. Det r jtteroligt, frskrar sa Bergenheim, prorektor med srskilt ansvar fr grundoch forskarutbildningar vid Ume universitet. Flexutbildningarna kar kningen r bland de strsta i landet. Ume universitet har 33 500 studenter. Att s mnga vill plugga beror dels p arbetslsheten som fljt i lgkonjunkturens spr och dels p att ungdomskullarna r srskilt stora. Mnga vljer att lsa ngon form av flexutbildning till exempel en distansutbildning, som ofta medfr mer flexibla lsningar nr det gller studietid och studieplats, och som kan vara ntbaserad. Mellan r 2000 och 2007 var andelen campusutbildningar vid Ume universitet 70 procent och flexutbildningarna 30 procent. Idag r siffrorna omvnda. Flexibla utbildningar gr det mjligt fr mnga fler att lsa p universitetet. Det r gldjande, vi vill ju att hgre utbildning ska vara tillgnglig fr mnga, beskriver sa Bergenheim. Samma trend verallt Hon menar att vi bara har sett brjan nr det gller den hr typen av utbildning. Trenden r densamma ver hela vrlden, s oavsett vad vi anser kan vi inte stoppa den utvecklingen. Drfr r det viktigt att satsa fr att st rustade. Arbetet med att hja kvaliteten p de hr utbildningarna har vi redan startat, betonar sa, som ser en framtid dr grnsen mellan distansutbildning och campusutbildning suddas ut allt mer. Det hr ger mjlighet till mycket mer heterogena studiegrupper som r oberoende av tid och rum. Ungdomar vill ha flexibla lsningar. Det hr r en tuff uppgift men vi har alla mjligheter att klara den!
Text: Anette Olofsson Foto: Andreas Nilsson

Varfr pluggar du p Ume universitet?

Jennifer Bredell frn Katrineholm, juristprogrammet, termin fyra Jag skte till Ume och Uppsala. Eftersom jag ville flytta ivg en bit hemifrn nr jag skulle brja studera s passade Ume bra. Jag trivs jttebra. Ume r en perfekt studentstad och vi r en klass med bra sammanhllning. Rikard Hallman frn Kalix, restaurangmanagement, sista terminen Jag brinner fr hotelloch restaurangbranschen och har jobbat i Kalix och Stockholm. Ume r ngorlunda nra hem och s r det en jttebra utbildning som ger riktigt bra grunder i yrket. Jenny Burman bor i Skellefte, personalvetarprogrammet, termin fyra Jag r intresserad av frgor kring personal och rekrytering och hr fr jag en vldigt bra utbildning, fr att kunna arbeta med det. Jag pendlar mellan Skellefte och Ume och det fungerar bra. I framtiden vill jag jobba med personalfrgor i ett privat fretag.

Andr Frainer frn Brasilien, doktorand i ekologi sedan 2008 Jag valde att komma hit till Ume fr att det kndes spnnande och intressant. Jag trivs verkligen hr och arbetar tillsammans med en bra och trevlig forskargrupp. Jag tycker mycket om staden Ume och landskapet hr.

Maria Forslund frn Nordmaling, har avslutat museologiprogrammet Jag lskar historia, gamla freml och gamla hus. Ume universitet kndes lmpligt nra Nordmaling. Jag har trivts jttebra hr. Nu ska jag ska jobb och det ska bli kul.

Aktum Extra Vren 2010 7

Medicin p menyn p rets Kunskapsnod

Kunskapsnoden, som Ume universitet hller i samband med Vsterbottensveckorna p Grand Htel i Stockholm, hade i r medicin som tema.
Kunskapsnoden inleddes med mingel och korta frelsningar innan de 150 gsterna bjds p en Vsterbottensbuff med ett fyrtiotal rttter signerade Vsterbottens matambassadr Ella Nilsson. Fredrik Elgh, professor och verlkare, berttade om hur influensan varit ett gissel fr mnniskor i olika tider. Malin Sund frelste under rubriken Kan man mta cancer i blodet? Malin r docent och ST-lkare, och en av 71 unga forskare som tilldelats Ume universitets karrirbidrag. rets nod innehll ett ovntat spnningsmoment. Skulle den inledande talaren, verlkaren och docenten Anders Persson frn Linkping, hinna komma innan det var dags fr buffn eftersom han av misstag kt till Ume istllet fr till Stockholm? Och just nr Maria Fllman, prodekanus vid den medicinska fakulteten, och universitetets rektor Gran Sandberg avslutat sina anfranden, klev Anders Persson in i lokalen och fngslade publiken med en frelsning om revolutionerande rntgenteknik.
Text: Carina Dahlberg Foto: Georgios Athanasiadis, Orasis Foto

Landshvding Chris Heister i samsprk med Yvonne Lvbrand, Hotell Borgafjll, och Ulla Blomqvist frestndare fr Restauranghgskolan vid Ume universitet.

Carl och Margareta Kempe, Kempestiftelserna hlsas vlkomna av rektor Gran Sandberg och prorektorerna sa Bergenheim och Ulf Edlund.

Lars-Erik Holm, generaldirektr fr Socialstyrelsen, lt sig vl smaka av renchipsen som Vsterbottens matambassadr Ella Nilsson bjd p.

Lena Hjelm-Walln, Olof Palmes Internationella Center och Lars Rask Stiftelsen fr Strategisk Forskning.

Marie-Louise Rnnmark, kommunalrd i Ume och Gunnar quist, stndig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.

8 Aktum Extra Vren 2010

Bildmuseet skildrar nya berttelser

I Lost and Found: Queerying the Archive, som visas p Bildmuseet i Ume, presenterar konstnrer verk som ur ett queerperspektiv gestaltar krlek, sexualitet och begr berttelser som tidigare har utelmnats i den officiella historieskrivningen.
Queer var ursprungligen ett homofobiskt tillmle, men ordet har terervrats och symboliserar nu ett frhllningsstt ett kritiskt stt att se p samhllet, dess regler och konventioner. Utstllningen bestr av fotografi, installation, film och performance. I verken utmanas och synas rdande frestllningar kring sexualitet och kn. Man kan nog sga att det r en politisk utstllning. Hr ifrgastts vrt traditionella stt att se p vrlden. Det gr den spnnande och intressant, sger Katarina Pierre, intendent p Bildmuseet. Alternativt familjealbum I utstllningen fr beskaren ta del av ett familjealbum som skildrar hur livet kan se ut fr den som frhller sig kritisk till rdande normer om familjebilden. Andra verk r omarbetningar av existerande krlekshistorier. I Blood Script, en maratonperformance, har konstnren ltit rista in homofobiska tillmlen direkt p huden och sedan genom avtryck skapat en serie grafiska blad. I videoverket What Are You?, ett starkt portrtt av det transsexuella kollektivet Hijra i Mumbai, krver medlemmarna sin rtt till yttrandefrihet och skydd enligt den indiska konstitutionen. Lost and Found: Queerying the Archive har producerats av Bildmuseet vid Ume universitet och Kunsthallen Nikolaj i Kpenhamn. Utstllningen pgr t.o.m. 25 april och genomfrs i samarbete med Ume centrum fr genusstudier, Ume universitet. Medverkande konstnrer: Kimberly Austin, Cecilia Barriga, Mary Coble, Aleesa Cohene, Michael Elmgreen & Ingar Dragset, Conny Karlsson, Heidi Lunabba, Al Masson, Benny Nemerofsky Ramsay, Flemming Rolighed, Tejal Shah och Ingo Taubhorn. Ume centrum fr genusstudier, UCGS, r ett forskningscentrum vid Ume universitet med ansvar att skapa en sammanhllen organisation fr den forskning med genusinriktning som bedrivs vid universitetets alla fakulteter. UCGS har utbildning i genusvetenskap p grundniv, avancerad niv och forskarniv. www.ucgs.umu.se. www.bildmuseet.umu.se Seminarium Lrdag 24 april kl. 13.0017.00 p Bildmuseet. Cecilia Barriga, Aleesa Cohene och Benny Nemerofsky Ramsay berttar om sina verk. Frelsningar av Dr. Gavin Butt frn the Department of Visual Cultures, Goldsmiths, University of London och Ulrika Dahl, lektor i genusvetenskap med inriktning mot antropologi vid Sdertrns hgskola. (Seminariet hlls p engelska.)

Text: Anette Olofsson Bild ovan: Ur What are you? av Tejal Shah 2006 Aktum Extra Vren 2010 9

Cenk Aytekin

Malin Grummas

mer Hacimeroglu

Brinnande intresse fr funktionell design

Att arbeta som brandman r ett tufft jobb och en bra utrustning r ett mste. Studenter frn Designhgskolans masterprogram fr avancerad produktdesign fick en verklig utmaning nr de i ett projekt skulle skapa lsningar fr Ume brandfrsvar.
Brandfrsvaret har funnits hgt upp p vr nskelista ver samarbetspartners, sger Thomas Degn, programansvarig fr masterprogrammet fr avancerad produktdesign p Designhgskolan.
10 Aktum Extra Vren 2010

Design for user experience r ett terkommande inslag p programmet, och gr ut p design fr nytta mer n fr sakens skull. Tidigare r har man till exempel riktat in sig p busschauffrer som kr skolskjuts och unga rullstolsburna mnniskor.

Provade p livet som brandmn P brandstationen och Brandfrsvarets trningsomrde vid flygplatsen fick studenterna testa den utrustning som brandmnnen anvnder sig av, bland annat fick de g in i en brin-

John Lee

nande container med andningsutrustning och skyddsklder. Mnga av dem tog prova p-livet som brandman ett steg lngre nr de sov ver p brandstationen och fick flja med p en utryckning. Studenterna fick sedan sjlva vlja ett omrde dr de sg att det fanns chans till frbttring. Flera valde samma tema, men hittade helt olika lsningar, berttar Thomas Degn. Flera studenter inriktade sig p den kade cancerrisk som brandmn utstts fr. Andra fokuserade p ergonomi. Utrustning fr rddningsinsatser vid bilolyckor skapades av ngon och rkdykarnas arbetsmilj stod i fokus fr andra projekt. Skapa saker som behvs Huvudsyftet med kursen r inte att skapa produktionsvnliga lsningar, utan snarare att studenterna ska identifiera problem, frklarar Thomas.

Vi tror p att skapa saker som verkligen behvs, det r s man skapar hllbara produkter. I den hr typen av projekt fr man verkligen empati fr anvndargruppen och just hr har studenterna knt att de jobbat med ngot srskilt viktigt, ven om det var en svr utmaning frn brjan, sger han. Fin respons frn Brandfrsvaret Conny Qwarforth, brandinspektr p Ume brandfrsvar, r imponerad av studenternas resultat. De sg saker p ett annat stt n vi som jobbat hr flera r. Ngra av de saker som kom fram skulle man kunna stta i bruk redan nu, utan att det skulle vara srskilt kostsamt, sger han. Ett urval av studenternas projekt: mer Hacimeroglu designade hjlm och mask fr rkdykare dr alla ndvndiga komponenter r samlade i en enhet. Projicerad grafik kan ses i visiret och hjlmens funktioner

r rststyrda. Rkdykaren kan ven kommunicera med kollegor utanfr byggnaden via hjlmen. ven vid mindre brnder, efterslckningar och liknande utstts brandmn fr farliga partiklar. Malin Grummas har skapat en andningsmask fr dessa tillfllen, som ven slr om till en syrgasbehllare om halten av farliga mnen i luften blir fr hg. John Lee har designat en slpvagn dr negativa joner, varmluftstvtt och ett srskilt filter gr att klder och utrustning fulla av cancerogena mnen kan rengras direkt efter slckningsarbetet. Mnga tekniska komponenter i de klippverktyg som brandmnnen anvnder r vldigt begrnsade. Cenk Aytekin arbetade med att utveckla ergonomi och funktion nr han skapade ett klippverktyg anpassat efter brandmnnens behov.
Text: Anja Hansen Foto: Studenternas egna

Aktum Extra Vren 2010 11

 Vi har skyldighet att dela med oss av det vi kan, bde nr det gller kunskap, materiella ting och annat, menar Ellinor delroth.
12 Aktum Extra Vren 2010

Namn: Ellinor delroth lder: 62 r Kommer frn: Lycksele, men bosatt i Ume sedan mnga r Yrke: Professor i lungmedicin, verlkare p lungkliniken vid Norrlands Universitetssjukhus, prefekt vid institutionen fr folkhlsa och klinisk medicin Fritid: Har ett gediget intresse fr u-landsfrgor och r engagerad i Pingstkyrkan

MnAdEns pRofiL

Afrika i hjrtat och hjrtat i Afrika

Ellinor delroth r professorn, prefekten och verlkaren som engagerat sig starkt fr Afrika och mnniskorna dr. Senast gick resan till Kongo dr hon undervisade vid ett universitet i Bukavu en upplevelse som gjorde ett minst sagt starkt intryck p henne.
Ellinor delroth har varit i Afrika flera gnger, bland annat som utbyteslrare i Sydafrika. Det var dock engagemanget i Pingstkyrkan som frde henne till Bukavu i stra Kivuprovinsen i Kongo sommaren 2008. Vi kte dit fr att titta p ett projekt, ett dagcenter fr handikappade barn som startats av en systerkyrka, berttar Ellinor. Det var under den resan som Ellinor beskte Universit Evanglique en Afrique i staden, som ocks har en medicinsk fakultet. Rektorn dr hll p att ramla av stolen nr jag sa att jag skulle kunna komma dit och hjlpa dem med undervisningen, berttar hon.

Aktum Extra Vren 2010 13

MnAdEns pRofiL

Trots att mnniskor i Afrika ofta lever under svra omstndigheter s finns en mnsklig vrme som man sllan upplever annars, sger Ellinor delroth.

ge och hans engagemang fr kvinnor som systematiskt vldtagits och torterats som del i det krig som pgr i landet. Sjukhuset har en specialavdelning med 250 vrdplatser enbart fr dem. Ngra av de starkaste minnena frn Kongo har Ellinor av dessa kvinnor. Varje onsdagoch lrdagsmorgon sjunger en grupp tonrsflickor vid morgonsamlingen. Dr. Mukwege r den enda man som dessa flickor lter komma nra, han r som en pappa fr dem och ger dem mnniskovrde. Han tar dem i hand, stryker dem ver hret eller lgger handen p axeln och sger ngot till var och en. Det var ondligt rrande att se, sger Ellinor, och nr hon berttar inser man att upplevelsen utan tvekan pverkat henne starkt. Ellinor ska ka tillbaka till Bukavu redan till sommaren. D hoppas hon f tid att utveckla samarbetet ytterligare. Vi har skyldighet att dela med oss av det vi kan, bde nr det gller kunskap, materiella ting och annat. Kunskapsverfring r ett bra stt att hjlpa och det gr ven att gra p distans. Saker r mindre viktiga, ven om mycket dr skulle kunna frbttras. Br med sig erfarenheter P hemmaplan r Ellinor prefekt fr medicinska fakultetens strsta institution, folkhlsa och klinisk medicin, som bestr av sju enheter och har nstan 200 tillsvidareanstllda och ungefr 120 doktorander. Det arbetet bestr mestadels av vergripande administrativa uppgifter, men s r hon ocks doktor p lungkliniken en dag i veckan. Ngon forskning hinner hon knappt med numera och inte heller srskilt mycket undervisning. Jag r vldigt glad och tacksam ver att dekanen p medicinska fakulteten lter mig gra insatserna i Kongo i tjnsten, som ett bidrag till internationaliseringsarbetet, sger hon. Jag har Afrika i hjrtat och hjrtat i Afrika, och svrt att frst och acceptera att afrikaner alltid ska dra det kortaste stret, sger hon, som fortstter sitt engagemang fr kontinenten sder om vr. Trots att mnniskorna dr lever under svra omstndigheter s finns en mnsklig vrme som man sllan upplever annars, menar Ellinor. Ens egna problem blir ovsentliga nr man ser dem genom ett annat fnster.
Text: Anja Hansen Foto: Elin Berge

Ett r senare kte Ellinor tillbaka fr att hlla en kurs i lungmedicin fr fjrdersstudenter p lkarprogrammet. Deras undervisning r vldigt annorlunda och nstan helt frelsningsbaserad, sger Ellinor och frklarar att de har fyra, fem gnger s mycket frelsningstid som svenska lkarstudenter. Tolk under frelsningarna Studenterna kunde inte engelska s bra, men Ellinor har sjlv vissa kunskaper i franska. Jag fick ha en tolk nr jag frelste, och d fungerade det bra, sger hon. Under frelsningarna pminde sig de infrastrukturella bristerna i landet alltfr ofta. Det gick inte en dag utan att strmmen gick och projektorn pltsligt slocknade, sger Ellinor och medger att det kunde vara frustrerande. Mnga kmpar i motvind Ellinor blev starkt berrd av studenternas enorma uthllighet och mlmedvetenhet: De r helt fantastiska. Jag beundrar dem som satsar p utbildning, fr de jobbar verkligen i motvind, men de vet att det r deras chans, sger hon.

Man blir vldigt dmjuk infr deras situation. Att de orkar trots att de har det s tufft, bde ekonomiskt och praktiskt. De r vana vid att strmmen gr, att toaletterna inte fungerar, att det helt pltsligt inte finns vatten p campus och att de kan f vara utan Internet i mnader. Jag tror inte att vra studenter skulle klara sig srskilt lnge dr. Ellinor rrdes ocks djupt av den uppskattning och vnlighet som studenterna visade: De var s tacksamma fr att jag rest s lngt fr att undervisa dem. Dessutom hade de aldrig haft en kvinnlig lrare frut. Nr jag kte hade ungdomarna, som alla inte har rd att ta varje dag, skramlat ihop pengar och kpt ett afrikanskt tyg till mig i present, sger hon och berttar att hon hller kontakten med mnga av studenterna. Jag har lovat dem att komma tillbaka nr de tar sin examen, till jul 2012. Rrande upplevelser Ellinor hade ven klinisk undervisning med sistarsstudenterna. Den gde rum p Panzisjukhuset, ett missionssjukhus uppbyggt av bistndsorganisationer och som r anslutet till universitetet. Sjukhuset har blivit vrldsknt genom sin grundare och chef Dr. Denis Mukwe-

14 Aktum Extra Vren 2010

aktuellt i bildmuseet

Ume universitet
fjrde bsta arbetsplatsen utanfr USA fr postdoktorer

Ume universitet r den fjrde bsta arbetsplatsen utanfr USA fr postdoktorer inom livsvetenskap. Det visar en underskning som tidskriften The Scientist har genomfrt. Fr ttonde ret i rad har The Scientist underskt var postdoktorer anser att de bsta forskningsmiljerna och arbetsmjligheterna finns inom det livsvetenskapliga omrdet, det vill sga medicin och biologi. Resultaten presenteras i tv topplistor, en fr USA och en fr resten av vrlden. I den senare placerar sig Ume universitet p fjrde plats. Karolinska institutet intar nionde plats. Ume universitet placerar sig i topp nr det gller frgor om privatliv, familjeliv och ln. Postdoktorerna lyfter ocks fram den goda kvaliteten pforskningens infrastruktur och de vrderar sina erfarenheter frn postdoktorstiden vid Ume universitet hgt.

LOSTAND FOUND
Tejal Shah / Ingo Taubhorn. Curated by Jane Rowley and Louise Wolthers Fr ppna frelsningar och program se: www.bildmuseet.umu.se eller www.ucgs.umu.se

31.1 - 25.4 2010

Umestudenter vinnare i Design Open

Studenter vid Tekniska hgskolan, Ume universitet, vann frsta pris fr sin mobiltelefontjnst Go Eco vid Design Open. Go Eco r en applikation fr mobiltelefoner som kan pverka anvndaren att resa mer miljvnligt. Tjnsten har utvecklats av Lisa Bylund, Fredrik Jonsson, Oskar Mothander och Emma Landfors under en projektkurs p civilingenjrsprogrammet i interaktion och design. Tjnsten fungerar s att man laddar ner en applikation till sin mobiltelefon. Frst mter applikationen hur de dagliga transporterna pverkar miljn idag. Om man sedan minskar sina resor och promenerar eller cyklar i stllet fr man bonus fr det. En bonus innebr att man fr rabatter hos anknutna fretag. Design Open 2009 arrangeras av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.
Aktum Extra Vren 2010 15

QUEERYING THE ARCHIVE

Kimberly Austin / Cecilia Barriga / Mary Coble / Aleesa Cohene / Michael Elmgreen & Ingar Dragset / Conny Karlsson / Heidi Lunabba / Al Masson / Benny Nemerofsky Ramsay / Flemming Rolighed /

Toppforskare om terfrandet av det samiska

Under Samiska veckan i Ume i mars frelste internationellt erknda forskare under tv dagar omkring terfrandet av det samiska kulturarvet.
tminstone sedan 1600-talet har institutioner och museer lagt beslag p samiska freml och mnskliga kvarlevor. 25 000 samiska freml finns vid ett sextiotal museer och hembygdsfreningar i Sverige. Kvarlevor finns vid ett tiotal museer och institutioner, och ska nu terfras och begravas i sina ursprungsomrden, men hur man ska gra med freml och immateriellt kulturarv r inte klart. Bland frelsarna fanns flera internationellt erknda forskare, som den amerikanske kulturantropologen Orin Starn, Duke University, etikforskaren Willie Ermine, First Nations University en karismatisk talare som har sitt ursprung i Sturgeon Lake First Nation Reserve, ett creeindianreservat i Saskatechewan, Kanada. Dessutom medverkade Kerstin Lidn, arkeologiprofessor vid Stockholms universitet, och konstnren Rose-Marie Huuva frn Rensjn utanfr Kiruna. Arrangrer var Centrum fr samisk forskning och Vsterbottens museum.
Text: Anette Olofsson Foto: Jans Heinerud, Vsterbottens Museum

Sameforskaren och etnografen Ernst Manker tog 1950 kvarlevor frn en grav till Nordiska museet, med lfte till samerna om att de skulle terfras. Den ursprungliga graven var endast ett antal stenplattor som rests. Vid terbegravningen i oktober 2002 grvdes emellertid en gropgrav och kvarlevorna lades i en ackja, tckt med stenar och nver. Ovanp terskapades stenplattekonstruktionen.

Forskarhandledare p kurs i Ume

30 personer frn Estland i ster till Grnland i norr gick under 3 dagar i februari en kurs fr forskarhandledarutbildare p Ume universitet.
Kursen arrangerades av HandUm-programmet vid Ume universitet med finansiellt std frn det nordiska forskningsrdet Nordforsk.
16 Aktum Extra Vren 2010

Ume universitets arbete med utbildningen har ftt stor uppmrksamhet. Vi tillhr de bsta lrostena i vrlden nr det gller utvecklingen inom omrdet, sger sa Bergenheim, prorektor fr grund- och forskarutbildning vid Ume universitet. Utveckla en samsyn Syftet med kursen var att prva och utforma nya pedagogiska verktyg fr att trna forskarhandledare och utveckla handledningen p universiteten, men ocks ett frsta frsk att

utveckla en samsyn p forskarhandledarutbildning ur ett nordiskt perspektiv. Under kursen kunde vi konstatera att vi har hunnit olika lngt i de nordiska lnderna. Det var vrdefullt att f en genomlysning av hur det ser ut i respektive land. Det framtida samarbetet kommer att bli viktigt, inte minst ur ett europeiskt perspektiv, och i Ume kommer vi att kunna bidra med goda exempel p hur forskarhandledarutbildning kan bedrivas, sger kursledaren Karin gren.
Text: Anette Olofsson

P Kaf Station bjuds bde kunskap och kaffe. Hr berttar forskaren Malin Isaksson om sitt forskningsomrde fan fiction.

Ny kunskap p lunchen
Akademisk kvart och forskning i vrldsklass men dr slutar likheterna med universitetet. Flj med p vetenskapslunch!
Solen ligger p och snn droppar frn taket utanfr fnstren till Kaf Station. Klockan r 12.00 och nrmare 30 personer har hittat till salen lngst in i kafet. Ngra ter lunch, andra har njt sig med fika. Hr har mnniskor i alla ldrar och med olika bakgrunder samlats. Efter en kvart kliver Malin Isaksson in p scenen och de samtal som varit livliga tonar ut. Malin forskar om fan fiction historier om fiktiva universum som redan finns, skrivna av fans av filmer, tv-serier, bcker och spel. Genom att studera fan fiction kan man se hur fans uppfattar dem. Fansen anvnder sina egna tolkningar fr att skriva nya historier, sger Malin. Tuffa tjejers krlek Fan fiction-frfattare parar grna ihop karaktrer som inte hr ihop i originalsammanhanget. Malin forskar om fan fiction om kvinnlig eller lesbisk krlek (s kallad femslash fan fiction) frn tv-serier, bland andra Buffy the Vampire Slayer (Buffy Vampyrddaren). Projektet har titeln Tuffa tjejers krlek. Lunch p webben Det r sjtte terminen som Ume universitet inbjuder till vetenskapslunch p Kaf Station p torsdagar. Under 20 minuter bjuds lunchgster p frelsningar inom alla tnkbara omrden. Malin Isaksson r en av 10 forskare som frelser under vren. En nyhet den hr terminen r att vetenskapsluncherna filmas och kan ses p webben i efterhand. Ls mer om vetenskapsluncherna p: www.umu.se/forskning/vetenskapslunch
Text: Anja Hansen Foto: Mikael Lundgren

Aktum Extra Vren 2010 17

Nobelpristagare p besk:

Ada Yonath

patienten frisk eller dd. De satsar hellre p behandling av kroniker, som behver ett livslngt medicinskt bruk, konstaterade hon. Brinner fr forskning Men den trtthet man kunnat ana i resonerandet om verklighetens krasshet var som bortblst nr Ada Yonath fick prata om sin forskning. D terkom glden i gonen och de 70 ren syntes ltta att bra det finns ju s mycket mer att gra! D har hon nd gjort en hel del, framfr allt i studiet av ribosomens mycket komplexa struktur med hjlp av rntgenkristallografi ngot som lnge betraktades som omjligt. Sedan dess har forskarna bit fr bit lrt sig mer om ribosomens funktion. Detaljer i strukturen avgr antibiotikans selektivitet, dess bindningsfrmga, som till exempel avgr om antibiotikan binder till en bakterie eller till patienten, berttade hon, och frklarade att det senare inte fr intrffa, eftersom patienten d dr Och det r hr hon vill fortstta, med frdjupade studier av ribosomstrukturer i fler typer av bakterier och djur, fr att kunna utforma mer specifika antibiotika, med mer precisa doseringar och kanske flera alternativa bindningsmjligheter, fr att minska risken fr resistens. Nyfiken p Ume universitet Kanske r det hr Ume universitets forskning kan komma in i bilden. Fr det var faktiskt Ada Yonath sjlv som blev nyfiken och tog kontakt efter umekemisten Fredrik Almqvists fredrag om bioaktiva freningar p en konferens i Spanien fjol. Ada r ju mer strukturbiolog n kemist, s hon var intresserad av samarbete med kemister fr att komma vidare, berttar Fredrik, sjlv professor i kemi. Hr finns ju ocks flera inom UCMR (Ume Centre for Microbial Research) som hller p med nrliggande forskning, som till exempel molekylrbiologen Jrgen Johansson som studerar hur RNAs pverkar virulensfaktorer. Men om det var ett lyckligt sammantrffande Nobelpriset som underlttade Ada Yonaths frsta besk i Ume, s kan det nog drja innan nsta. Vi har inte haft fler kontakter nnu, sger Fredrik Almqvist. De frsta ren efter ett Nobelpris brukar vara rtt fullbokade
Text: Michael Nordvall Foto: Weizmann Institute of Science, Rehovot

Det var frsts fullsatt i Aula Nordica nr Ada E. Yonath den fjrde kvinna som tilldelats Nobelpriset i kemi beskte Ume universitet den 16 december i fjol. Hennes banbrytande upptckter om ribosomen kan bde ge bttre antibiotika och ledtrdar till livets uppkomst.
Att Nobelpriset fr henne r en belning och inget slutml, var helt uppenbart p presskonferensen innan fredraget. Det brukar sgas att Nobelpris frndrar ens liv fr alltid, och frhoppningsvis r fr alltid fortfarande en lng tid. Jag hoppas frbli samma mnniska och ska givetvis fortstta forska! Besviken p lkemedelsindustrin Hennes instllning tycks inte heller ha pverkats av att hennes medpristagare (och fre detta medarbetare) nu bytt sida, fr att kommersialisera sina resultat. Frmodligen r mlet att bli rik viktigare fr vissa av mina kolleger n det r fr mig, och kanske till och med viktigare n antibiotika, frklarade hon leende, och gav en rad exempel Fakta: rets Nobelpris i kemi belnar studier av en av livets mest grundlggande processer: nr ribosomer omvandlar informationen i DNA till liv. Ribosomer tillverkar proteiner, som i sin tur skter kemin i alla levande organismer. Eftersom ribosomerna r fundamentala fr livet, r de ocks perfekta ml fr nya antibiotika.

p kontakter med fretag som resulterat i i stort sett ingenting. Flera fretag har ppet meddelat att de inte lngre r intresserade av att tillverka antibiotika. Fretagen ser antibiotika som en dlig marknad. Behandlingen r kort och sedan r

18 Aktum Extra Vren 2010

IT-satsning fr tillvxt i norr

Infotech Ume r en satsning frn Uminova Innovation fr att utveckla IT i regionen. Mlet r att skapa tillvxt i nya och befintliga IT-fretag, sger Martin Wiklund, frestndare fr Infotech Ume.
Martin Wiklund r frestndare fr Infotech Ume.

De metoder fr affrs- och innovationsutveckling som sedan mnga r finns inom Uminova anpassas nu efter IT-branschens krav. Vi ska skapa s bra frutsttningar som mjligt fr innovativa mnniskor och fretag och fr att ider ska kunna n sin fulla potential. Det kan vara alltifrn att se till att det finns riskkapital, till att bidra med kompetens, strategiska samarbeten och affrscoachning, sger Martin Wiklund. Infotech Ume r, till skillnad frn sitt moderbolag, inte frmst inriktat p nystartade fretag utan kan ven hjlpa etablerade bolag. Satsningen grs fr att skapa tillvxt, och tio jobb r lika mycket vrt i ett etablerat bolag som i ett nystartat, menar Martin. Frn forskning till innovation Mycket av Infotechs verksamhet byggs runt Ume universitet och man letar intensivt efter ider frn forskare och studenter.

Ett viktigt ml r att omvandla den forskning som bedrivs vid Ume universitet till innovationer som r till nytta fr samhllet, sger Martin. Han menar att just tillmpning r en grundfrutsttning fr en satsning frn Infotech Ume. Synliggra IT i regionen En stor del av verksamheten handlar om att marknadsfra det goda klimatet fr IT-utveckling i regionen. Det arbetet bestr av webbplatsen www.infotechumea.se, men man deltar ocks i olika evenemang och frsker lyfta fram intressanta mnniskor och fretag som finns hr. Det arbetet r framgngsrikt och man har ftt nya samarbetspartners i form av internationella och nationella storbolag. Framgngsfrutsttningar Satsningen Infotech Ume finansieras av Ume universitet, Ume kommun, Vsterbottens lns

landsting, Region Vsterbotten och EU:s regionala utvecklingsfond. Martin Wiklund menar att Infotech Ume har frdel av samarbetsklimatet och den gemensamma drivkraften fr utveckling i regionen. Det r lttare att samla alla aktrer hr n i ett storstadsomrde. Det blir mindre rivalitet och r lttare att samarbeta. Upptagningsomrdet r dock strre n namnet antyder. Det strcker sig frn Skellefte i norr till rnskldsvik i sder och omfattar ocks inlandet.
Text: Anja Hansen Foto: Mikael Hansson

Projektmedel fr flexutbildningar
Projektet Flexutbildningar vid Ume universitet utlyser projektmedel fr pedagogiskt utvecklingsarbete med fokus p informations- och kommunikationsteknik, IKT, i utbildningen. Fr 2010 finns nrmare tre miljoner kronor att ska. Projektanskningar ska vara positionerade inom ngot av fljande tre utvecklingsomrden: Projektfrslag dr IKT nyttjas i s kallad course redesign, som handlar om att nyttja tekniken fr att revidera en befintlig kurs p ett sdant stt att man till exempel frbttrar genomstrmningen eller kar rekryteringen av studenter. Projektfrslag som syftar till att utveckla nt- eller flexkurser fr en internationell marknad. Projektfrslag som utvecklar innovativa lrandemiljer p ngot av Ume universitets campus. Anskan kan gras av samtliga enheter vid Ume universitet som bedriver utbildning p grundniv och/eller avancerad niv. Mer information samt anskningsblankett och budget mall finns p http://pc.projekt.umu.se/ ~flexutbildningarUmU. 15 april anordnas en informationsdag kring anskan. 7 och 21 maj arrangeras anskningsworkshops. Mer information ger projektansvariga: Mikael Sderstrm, micke@informatik.umu.se Ulf Hedestig, uhstig@informatik.umu.se
Text: Anette Olofsson

Aktum Extra Vren 2010 19

Marie Andersson doktorerade vren 2009 i mikrobiologi med avhandlingen Immunopathogenesis of Relapsing Fever Borreliosis och arbetar nu p institutionen fr molekylrbiologi och UCMR som frste forskningsingenjr, med ansvar fr en rad mikroskop av olika slag. Bilderna p bananfluga och fstinglarv r frmst gjorda fr att underska och utveckla tekniken. Foto: Mikael Lundgren

20 Aktum Extra Vren 2010

Mikroskopisk sknhet
Vid ett besk hos UCMR (Ume Centre for Microbial Research), MIMS (Molekylr Infektionsmedicin, Sverige) och institutionen fr molekylrbiologi, fick undertecknad se ngra bilder som Marie Andersson tagit fram med hjlp av olika slags mikroskop och (laser)skannrar. Wow-effekten var omedelbar. Extrema nrbilder p myggor, fluggon och fstinglarver i fascinerande frgskalor. n mer extremt nrgngna bilder p cellvvnad och bakterier med detaljer i storleksordningen ngra miljarddels millimeter! Ngra av bilderna r kanske mer vackra n betydelsefulla, men de flesta bidrar till att ka frstelsen fr skeenden utom rckhll fr vra egna sinnens uppfattningsfrmga. En del ger till och med mjlighet att stlla helt nya frgor om till exempel hur virus angriper celler och hur celler frsvarar sig och att hitta svar som kan leda till nya eller frbttrade mediciner eller behandlingsmetoder. Konst och vetenskap i, bokstavligt talat, skn frening. Se mer p www.umu.se/aktum
Text: Michael Nordvall

Fstinglarv (Ixodes ricinus) i autofluorescens, fotograferad i ett konfokalmikroskop. Autofluorescens beror p att celler och vvnad naturligt innehller molekyler med inneboende fluorescens (frmga att utsnda ljus). De olika strukturerna behver allts inte mrkas in med fluorescerande antikroppar fr att visualiseras. Bild: Marie Andersson, UCMR/Institutionen fr molekylrbiologi, Ume universitet

Den cirka 5 mikrometer lnga tarmbakterien E. coli (Escherichia coli) fngad av ett Atomic Force-mikroskop (AFM), som anvnder laser fr att mta hjskillnader p olika biologiska prover fr att f fram en topografisk bild ungefr som blindskrift. De fina trdarna r bakteriens pili eller fimbrier, som r cirka 50 nanometer tjocka, allts 50 miljondels millimeter. Bild: Monica Persson, laboratorieassistent vid UCMR/Institutionen fr molekylrbiologi

Cellvvnad frn det organ i lg som knner av ferromoner. Bilden r framtagen i ett fluorescensmikroskop genom att specifika strukturer i vvnaden mrks in med fluorescerande antikroppar. Genom att anvnda fluorescerande antikroppar i olika frger s kan man visualisera flera olika strukturer samtidigt. Den hr bilden visar nervceller i rtt, basalceller i grnt och cellkrnan i bltt. Bild: Viktoria Vedin, postdoktor i molekylrbiologi

Aktum Extra Vren 2010 21

Vgar DU ta sprnget?

Uminova Invest ett tidigt riskkapitalbolag

Har DU eller din INNOVATION koppling till forskning eller hgre utbildning? Har din PRODUKT eller TJNST i fretaget potential att n MARKNAD? r du ENTREPRENR

eller VILL DU engagera en entreprenr? ANAMMA?

r du mlmedveten, ordd, kreativ med en rejl portion JVLAR

Uminova Invest kan bli din partner!

Vi tillfr kompetens, kapital och kontakter fr att stdja dig och ditt fretag i det kommersiella arbetet. Just nu har vi 14 bolag som vgat ta sprnget. Flera av dem har hoppat hgt och vackert. Vga du ocks.
Jan Olsson, 090-15 48 43 jan.olsson@uminovainvest.se Lena Lundberg Hansson, 090-15 48 86 lena.lundberg.hansson@uminovainvest.se www.uminovainvest.se

22 Aktum Extra Vren 2010

Finurligt format i tr och metall

En samling vlgjorda mbler visades fr en tid sedan i lrarutbildningshuset, Ume universitet. Mblerna r formgivna och tillverkade av studenter vid kursen troch metalldesign.
Utstllningen avslutade kursen som pgtt under hsten. Sophie Snickars och Karoline Juliusson r tv av studenterna som lrt mer om att arbeta i tr och metall. Sophie visade en spjlsng, en svngd sittmbel i metall med guldfrgad sits och ett skoskp i tr. Jag r intresserad av hantverk. Jag har gtt en utbildning i glasdesign tidigare och gillar att arbeta i lera och mla. Nu ville jag prova p nya material och nya tekniker, drfr skte jag mig till den hr utbildningen och det har varit jttekul, berttar Sophie. Karoline visade en ftlj i utstllningen. Hon r utbildad guldsmed och hade ider om att kombinera sina material med tr och metall. Det var jttekul att lra knna nya material. Mina nya kunskaper har gett mig fler mjligheter i mitt konstnrliga skapande, sger hon.

Text: Anette Olofsson Foto: Mattias Pettersson

Tr- och metalldesign, 30 hp, ges vid institutionen fr estetiska mnen i lrarutbildningen, Ume universitet. I utbildningen ingr kurser i designprocessen, tr och metall som arbetsmaterial, design fr rationell tillverkning och maskinarbete, kreativt skapande och eget frdjupningsarbete.

Sophie Snickars och Karoline Juliusson har skapat i tr och metall.

Aktum Extra Vren 2010 23

Ume universitets marina forskning topprankad

En utvrdering av svensk marin forskning rankar tv projekt vid Ume universitet som de bst genomfrda inom sina respektive omrden. Rapporten visar att svensk marin forskning hller hg kvalitet men att resultaten inte alltid nr ut till politiker och praktiker. Det har dremot Umeforskarna lyckats med.
Totalt har sex temaomrden granskats och fr varje omrde har ett forskningsprojekt valts ut som best practice. De tv projekt som valts ut fr Ume universitet terfinns inom omrdet vergdning med ett projekt under ledning av Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi, samt omrdet miljgifter med ett projekt under ledning av Mats Tysklind, professor i miljkemi och Karin Wiberg, docent i miljkemi. Frndring av marina fdokedjor Panelen var helt enig om att toppranka Agneta Anderssons projekt och de gratulerar forskarlaget fr den hga kvaliteten i projektet. Forskarna har underskt hur marina fdokedjor i Bottniska viken frndras, frn att vara dominerade av vxtplankton till att under perioder med hg lvtillrinning ha bakterier som den viktigaste nringsbasen. Klimatfrndringar
24 Aktum Extra Vren 2010

tros kunna frvrra situationen ytterligare och konsekvensen kan bli en frsmrad produktivitet p alla niver, frn mikroorganismer till rovfiskar. Forskningen har resulterat i frtrffliga publikationer i hgt rankade tidskrifter. Intressenter p lokal, nationell och internationell niv har dessutom engagerats i projektet som r av stor betydelse fr Sveriges och Finlands arbete med att faststlla ml inom EU:s ramdirektiv fr vatten och fr en marin strategi. Dioxiner och deras kllor Karin Wiberg och Mats Tysklind har i sin forskning underskt dioxiner och deras kllor lngs den svenska kusten. Utvrderarna lyfter fram den hgklassiga tekniken och de innovativa statistiska metoderna som forskarna utvecklat fr att identifiera dioxinkllorna. Forskningen har hg relevans med tanke p att halterna av

dioxiner i stersjn inte har ntt tillfredsstllande niver trots tgrder fr att minska utslppen. Projektet har resulterat i svl en rad publikationer i hgt rankade vetenskapliga tidskrifter som ett flertal populrvetenskapliga artiklar. Under hela projektet har det funnits en kontinuerlig dialog med alla berrda parter: nringslivet, Naturvrdsverket och lnsstyrelserna. Bland annat har nringslivet ftt rd om sanering och provtagning. Naturvrdsverket har dessutom utlyst forskningsmedel baserat p resultaten frn projektet. Utvrderingen, som nu lmnats till regeringen, r genomfrd av Formas och Naturvrdsverket och gller fr ren 20032009. Panelen har besttt av forskare och praktiker med marin bakgrund, tre frn Sverige och tta frn vriga Europa.
Text: Karin Wikman. Foto: Jan Albertsson

Supermaterial ger billig och tervinningsbar belysning

Med hjlp av det nya supermaterialet grafen har forskare vid bland annat Ume och Linkpings universitet lyckats tillverka en ny typ av belysningskomponent. Den r billig att tillverka och gr att tervinna till 100 procent. Dessutom kan lysande tapeter bli verklighet.
Ultratunna och strmsnla organiska lysdioder, s kallade OLEDs, har nyligen introducerats kommersiellt i mobiltelefoner, kameror och sm tv-apparater. En OLED bestr av ett ljusalstrande lager av plast placerat mellan tv elektroder, av vilka den ena mste vara genomskinlig. Dagens OLEDs har tv uppenbara nackdelar de r relativt dyra att tillverka och den genomskinliga elektroden bestr av metallegeringen indium-tennoxid. Det senare r ett problem d indium bde r sllsynt och dyrbart och dessutom komplicerat att tervinna. Nu presenterar forskarna vid Ume och Linkpings universitet tillsammans med amerikanska kolleger ett alternativ till OLEDs en organisk ljus-emitterande elektrokemisk cell (LEC). Den r billig att tillverka och den genomskinliga elektroden r tillverkad av kolmaterialet grafen. Det hr r ett viktigt steg i utvecklingen av organiska belysningskomponenter, bde ur ett tekniskt och ur ett miljmssigt perspektiv. Organiska elektronikkomponenter kan bli vanligt frekommande i nya spnnande applikationer i framtiden, men det kan skapa stora tervinningsproblem. Genom att anvnda grafen istllet fr konventionella metallelektroder kommer framtidens komponenter att bli mycket enklare att tervinna och drmed miljmssigt attraktiva, sger en av forskarna Nathaniel Robinson frn Linkpings universitet. Belysning att tapetsera med Eftersom alla delar kan framstllas frn lsning kan LEC ocks tillverkas p rulle i en tryckpress p ett mycket kostnadseffektivt stt. Det ppnar drren fr en framtida billig tillverkning av helt plastbaserade belysnings- och displaykomponenter i form av stora flexibla ark. En sdan belysning eller tv-skrm gr att rulla ihop eller tapetsera upp p vggar eller tak, sger forskaren Ludvig Edman frn Ume universitet. Eftertraktade egenskaper Grafen bestr av ett enda lager kolatomer och har mnga eftertraktade egenskaper som elektronikmaterial. Det har hg ledningsfrmga, r nstan helt genomskinligt och kan dessutom framstllas i lsning i form av grafenoxid. Forskare vrlden ver har frskt erstta indium-tennoxid i ver 15 r. Indium r en bristvara och legeringen har en komplicerad livscykel. Rvaran till den helt organiska och metallfria LEC r dremot outsinlig och gr att tervinna till 100 procent till exempel som brnsle. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.
Text: Karin Wikman

Ume universitet hjlper fretag

Nrmare 9 000 fretag i Vsterbotten str infr en generationsvxling. Nu satsar Ume universitet och ngra samarbetspartners p ett projekt som kan rdda fretag frn nerlggning.
Ume universitet har tillsammans med Region Vsterbotten, Skellefte kommun, Ume kommun och Arbetsfrmedlingen startat projektet Bli fretagare skapa din egen framtid. Vi hoppas att det ska leda till att fler studenter satsar p att bli fretagare och skapar egna arbetstillfllen, samtidigt som fretag i lnet kan rddas frn nedlggning. Vi ser det ocks som ett led i att ka studenternas anstllningsbarhet, sger Jrgen Markgren, enheten fr nringsliv och samhlle, ENS, vid Ume universitet. Tanken r att man ska locka akademiker ver 25 r som tar examen i vr eller r arbetsskande att med aktivitetsstd frn Arbetsfrmedlingen gra praktik i ett fretag som r eller kan bli till salu. Att behlla kompetens och fretag i lnet r viktigt fr framtiden och ven om det inte resulterar i ett vertagande r det vrdefullt fr studenten att f en aktiv praktik, konstaterar Anita Berg p Arbetsfrmedlingen. Viktigt fr lnet Mlet r att projektet ska omfatta minst 15 studenter och lika mnga fretagare. Roland Carlsson, nringslivschef p Ume kommun, tycker att projektet r viktigt fr lnet. Vi behver fler fretagare. Det r lttare att starta ett fretag som redan finns och drfr tycker vi och Skellefte kommun att projektet r viktigt att sttta. Den som klckte projektidn var Jan Holmstedt, Swedbank Fretagsfrmedling. Projektet fokuserar p sm fretag som normalt inte sljs via fretagsmklare. Om tycke uppstr mellan parterna ska vi inom projektet frska hitta en finansieringslsning som gr det mjligt att frvrva fretaget. Bankernas finansiering mste kompletteras med medel frn Almi, Norrlandsfonden, riskkapitalbolag eller affrsnglar men ocks frn kparna sjlva genom exempelvis sljarreverser. Ume universitet samarbetar i projektet med Arbetsfrmedlingen, Fretagarna, Skelleftefretagarna, fretagsmklare, studentkrer, Almi, banker, Nyfretagarcentrum, Trygghetsrdet, revisorsfretag, juristfretag med flera.
Text: Carina Dahlberg

Aktum Extra Vren 2010 25

Fysikern Sebastian Bernhardsson har studerat klassiker ur ett annorlunda perspektiv.

Fysikformler visar frfattares unika ordmnster

Med hjlp av fysikformler kan man utlsa en frfattares unika ordmnster. Fysikern Sebastian Bernhardsson vid Ume universitet, har studerat den klassiska litteraturen p ett annorlunda stt.
Det var efter avslutat examensarbete som Sebastian brjade intressera sig fr ord och text. Examensjobbet handlade om att med hjlp av fysiska formler studera komplexa system och ntverk i olika sammanhang allt frn datantverk till vnskapsntverk. Det r intressant att titta p hur ntverk
26 Aktum Extra Vren 2010

skapas, hur deras strukturer ser ut och sedan skapa modeller fr det, beskriver han. Steget frn att studera olika typer av ntverk till att underska moduler av ord r enligt Sebastian mindre n man kanske tror. Fr att titta p hur ord r kopplade till varandra i en text har vi anvnt metoder som

liknar dem som anvnds fr att studera till exempel hur datorer i ett ntverk r kopplade till varandra. Analyserat klassiker Sebastian har frmst analyserat engelska klassiker som laddats ner lagligt frn Internet.

Fakta: Generellt kar antalet olika ord nr den totala textlngden kar. Den kningen blir dock mindre och mindre fr strre och strre bcker. Hr r ngra exempel fr D.H. Lawrence: The Prussian Officer, lngd cirka 9 000 med cirka 1 800 olika ord.
Aarons Rod, lngd cirka 114 000 med cirka 9 000 olika ord. Woman in Love, lngd cirka 183 000 med cirka 11 000 olika ord.

Exempel p bcker av andra frfattare: Melville Moby Dick, lngd cirka 212 000 med cirka 17 000 olika ord.
James Joyce Ulysses, lngd cirka 264 000 med cirka 30 000 olika ord.

Textfilen har sedan behandlats i ett srskilt eget skrivet dataprogram. Liknande studier har genomfrts tidigare men d har man utgtt ifrn att texter av olika frfattare fljer ett nrmast universellt mnster. Vi fann att det inte stmde. Det visade sig att man kunde se specifika ordmnster i texter skrivna av samma frfattare, frklarar han. En egenskap som fljer detta ordmnster r hur ofta ett visst ord frekommer i en text. Han fann till exempel att Herman Melville i Moby Dick anvnder varje ord i genomsnitt drygt 12 gnger, medan D.H. Lawrence i Sons and Lovers anvnder varje ord nstan 17 gnger. Melville verkar ha ett betydligt strre ordfrrd n Lawrence, frklarar Sebastian. Svrlst Joyce En bok med ett litet ordfrrd r vanligen mer lttlst, i barnbcker frekommer vldigt f olika ord. En frfattare som brukar anses som svrlst r James Joyce. I hans Ulysses (Odysseus) fann Sebastian extremt mnga olika ord

och han kunde ocks se att frfattaren introducerade nya ord i en rasande takt. Ett mnster som vi annars fann var att frekomsten av nya ord i bckerna blir allt frre ju lngre bckerna r, och att detta mnster kan beskrivas av en speciell matematisk formel. Den hr typen av mnster och regler kan anvndas till att utveckla metoder fr att bestmma nyckelord i en text, fr att effektivt komprimera data och ven fr att ge kad frstelse om sprks strukturer. Sebastian pongterar att han i det hr sammanhanget enbart ser texterna som ren data. En skriven text r ett intressant komplext system att studera, men det r viktigt att komma ihg att den hr typen av forskning inte sger ngot om sjlva innehllet eller om vad som r bra eller dlig litteratur, ppekar han. Internationell uppmrksamhet Studierna har ftt en hel del internationell uppmrksamhet. Bland annat i BBC News, The Telegraph, The Independent och Cosmos Ma-

gazine (Australien).. Vetenskapsskriften Science undrade i ett reportage om man kunde se ordmnstren som ett slags fingeravtryck av frfattaren. Kan man anvnda det fr att se vem som har skrivit en viss text? Det r en fascinerande tanke och med en omfattande textmngd skulle det kunna vara mjligt, men man mste vara frsiktig med att dra sdana slutsatser. Sebastians plan r att, parallellt med annan forskning, fortstta att analysera texter av fler frfattare. Han har bland annat ftt frslag p Shakespeare. Det vore intressant att ocks studera moderna frfattare och kanske jmfra med texter skrivna p olika sprk. Det r otroligt spnnande att kunna beskriva text med matematik, sger Sebastian Bernhardsson.
Text: Anette Olofsson Foto: Mikael Lundgren

Aktum Extra Vren 2010 27

ALuMn www.alumn.umu.se

Daniel Richardsson

OS-medaljr och alumn vid Ume universitet

Nr de svenska herrarna vann OS-guld i stafett p skidor i Vancouver gjorde Daniel Richardsson en lysande insats p frsta strckan. Fr fyra r sedan tog han examen p Idrottspedagogiska programmet vid Ume universitet.
Nr de svenska herrarna vann OS-guld i stafett p skidor i Vancouver gjorde Daniel Richardsson en lysande insats. Fr fyra r sedan tog han examen vid Ume universitet. Under OS blev han guldmedaljr p stafetten tillsammans med Johan Olsson, Anders Sdergren och Marcus Hellner. Vi r ett hrligt lag och vi visste att vi hade bra mjligheter att vara med och fajtas om medaljer. Att det rckte nda fram till guld var jttekul, berttar Daniel. P herrarnas femmil svarade han fr nnu ett starkt lopp och slutade sjua. Fr fyra r sedan tog Daniel examen p idrottspedagogiska programmet vid Ume universitet. Jag valde att plugga i Ume fr att det r rejla vintrar med bra frutsttningar att ka skidor dr, men ocks fr att Ume universitet har ett brett utbud av utbildningar, frklarar han. Daniel beskriver Ume som en fin stad och en rolig studentstad. Fritiden tillbringade han frsts mest i skidspren under vintrarna och p motionsanlggningen Iksu fr hrda gympapass och tuff trning p gymmet. Jag uppskattade att allt var s lttillgngligt. Det var enkelt att kombinera studier och

OS-guld i Vancouver till Daniel Richardsson och resten av stafettlaget.

trning, och nra till staden, skidspren, naturen och Iksu. Ett hrligt studentliv helt enkelt och frsts ett och annat roligt partaj.
Text: Anette Olofsson Foto: Leif R Jansson/Scanpix

5 korta till Niclas Boborg

Niclas Boborg har pluggat ekonomi och statsvetenskap vid Ume universitet. Nu arbetar han som marknadsstrateg fr Study Destination Sweden.
lyfta fram Sverige som studiedestination. Kort och gott att bertta om vad som gr Sverige unikt. 2) Vilken betydelse har utbildningen vid Ume universitet haft fr dig i din karrir? Utbildningen var en bra bas. Jag pluggade ven utomlands via avtal som Ume universitet hade med universitet i andra lnder. Den internationella profil som utbildningen hade och utbytet gav har haft stor betydelse fr att jag ftt de jobb som jag hittills haft. 3) Hur har din karrir sett ut efter utbildningen? Via utbildningen gjorde jag praktik vid Svenska exportrdet i Toronto. Senare fick jag jobb p exportrdets kontor i Stockholm. Efter det arbetade jag vid Svenska exportrdet i Riga, Lettland. Nr jag flyttade tillbaka till Sverige fick jag jobb p en PR-firma i Stockholm. Sedan 2009 jobbar jag p Svenska Institutet. 4) Hur minns du studentlivet och stmningen p campus? IKSU var en bra samlingspunkt. verlag var det ett bra studentliv i Ume. 5) Har du kontakt med dina studiekamrater idag? Ja, vi r ett gng som trffas regelbundet i Stockholm. Vi trffas p after work eller spelar tennis. Vi har haft tertrff med hela klassen en gng i Stockholm ocks.
Text: Jessica Bergstrm Foto: Jonas Ericson

Namn: Niclas Boborg lder: 34 r Har studerat: Internationella ekonomprogrammet och Politices Magisterprogrammet vid Ume universitet, 19962002. Kommer frn: Kungsngen Bor: I Stockholm

1) Study Destination Sweden r ett projekt fr internationell marknadsfring av hgre utbildning i Sverige. Bertta mer! Study Destination Sweden drivs av Svenska Institutet tillsammans med 29 lrosten, bland annat Ume universitet. Genom projektet vill vi gra Sverige mer attraktivt som studiedestination fr utlndska studenter. Min roll r att
28 Aktum Extra Vren 2010

Femrsjubileum fr Valborg p campus

I r firas Valborg p campus fr femte gngen. Programmet r som vanligt helgjutet med Umebandet Deportees som toppnummer.
Valborg p campus arrangerades frsta gngen 2006. Sedan dess har det blivit en tradition fr mnga att fira vren p universitetsomrdet. P Valborg trffas studenter och andra Umebor hr och det r jttekul, sger Jonas Ericson, projektledare fr Kultur p campus, som r scen- och artistansvariga fr arrangemanget. Redan frsta ret blev Valborgsfirandet en succ med tusentals beskare. 2007 sndes det i Sveriges Television ver hela landet och frra ret noterades en rekordpublik med omkring 8 000 personer som njt av huvudnumret David Sandstrm Overdrive. Vi fljer vra traditioner och toppar ven i r kvllen med ett riktigt bra lokalt band som jag tror kommer att locka mnga beskare, sger Jonas Ericson. Nyligen blev det klart att Valborg kommer att firas p Ume universitets campus tminstone fem r framver. Program: Marknad, krsng, artister, brasa, vrtal, ansiktsmlning, ponnyridning, fika, mat och musik med mera. Konferencier: Beppe Starbrink.
Text: Anette Olofsson Foto: Mattias Pettersson

Aktum Extra Vren 2010 29

EngLish pAgE

Highlights of selected articles from this issue of Aktum Extra

Doctoral supervisors attend course in Ume Thirty persons - from Estonia in the east to Greenland in the north spent over 3 days in February on a course for PhD supervisor training at Ume University. The course was organised by the HandUm programme at Ume University with financial support from the Nordic Research Board NordForsk. The purpose of the course was to test and develop new pedagogical tools for training PhD supervisors and develop guidance to universities, as well as a first attempt to develop a consensus on PhD supervisor training from a Nordic perspective. SEK 40 million for research on Alzheimers, ALS and Parkinsons The Erling-Persson Family Foundation has donated SEK 40 million towards research at Ume University. The research will lead to faster, safer and more effective diagnosis, prognosis and treatment of severe neurological diseases. More than 100,000 Swedes are afflicted and over 10,000 people fall ill every year by neurodegenerative diseases such as Alzheimers disease, Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) and Parkinsons disease. What is lacking for these neurodegenerative diseases today are treatments and medicines that prevent, cure or affect the disease processes. Today we often have many problems in getting the correct diagnosis. For Parkinsons disease, studies show that every fourth patient receives an incorrect diagnosis, and they are a form of Parkinsons like disease instead, says Lars Forsgren, Professor of Neurology. IT investment for growth in northern Sweden InfoTech Ume is a strategic initiative within Uminova Innovation to market and improve the IT innovation environment in the region of Ume. Our mission is to develop growth for new and existing IT companies, says Martin Wiklund, Manager of Infotech Ume. Their methodology is to use Uminova Innovations proven processes, models, tools and network, and adjust those assets to the specific needs of IT related innovations. InfoTech Ume is funded by Ume University, Ume Municipality, Region Vsterbotten, Vsterbotten County Council and the European Union structural funds. Burning interest for functional design Students in the masters programme for advanced product design at Ume Institute of Design had a real challenge when they took on a project to create design solutions for the Ume Fire Brigade. The students started with a tour of the fire station and also had the opportunity to be firemen for one day and test their equipment. Several students focused on the increased cancer risk that fire fighters are exposed to, while others focused on ergonomics. The projects included equipment for rescues in car crashes and smoke diving protection devices.
Text: David Meyers Photo: Elin Berge

Profile: Ellinor delroth has Africa in her heart Ellinor delroth is a Professor of Lung Medicine, Head of the Department of Public Health and Clinical Medicine, and Chief Physician who has made a strong commitment to Africa and its people. She has been to Africa many times, including on teacher exchange in South Africa. In 2009, she visited Congo where she taught a course in lung medicine for fourth year medical students at the Evangelical University in Africa in the city of Bukavu - an experience that made a lasting impression on her. The students were so grateful that I had travelled so far to teach them. Moreover, they had never had a female teacher before. I have Africa in my heart and my heart is in Africa, and its difficult to understand and accept that Africans always draw the shortest straw says Ellinor, who is returning to Bukavu this summer to help further develop collaboration. Visit by Nobel Laureate Ada Yonath Aula Nordica auditorium was overflowing with people when Ada E. Yonath the fourth woman to be awarded the Nobel Prize in Chemistry visited Ume University on the 16th of December last year. She delivered a lecture on how the ribosomes innermost workings control the chemistry in all living organisms and can lead to the development of new antibiotics. Ada Yonath and Fredrik Almqvist, Professor of Organic Chemistry, met in October 2009 at an international conference in Spain. They discovered mutual points of interest between Ume Universitys leading research on infections and Yonaths top-level work on ribosomes. Dr. Yonath also visited the facilities at the Chemical Biological Centre (KBC), and met with PhD students from Ume Centre of Microbial Research.

30 Aktum Extra Vren 2010

Skicka din lsning till Aktum, informationsenheten, Ume universitetet, 901 87 Ume senast 1 maj 2010. Den frst ppnande rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor frn Akademibokhandeln.

nsT sisT

VIRKMTRL HRMVERB KOAGULERA

BRDRAMAKOR

FLEXMBEL VGGTYGET

MED KORN I

SKYLTGAS

MKANDE
FRANSK ARTIKEL
OSANNING

BOKSNA

I MBETET
LAPPBISKOP REPUBLIK

I SPJLLEN

DIETMTT
BIBRINGA

STYRMAN KRONDEL

VID RATTEN

SENARE BILLJUD RAJDPAUS? EFTERLYSARE UPPHOVSMAN

LOKAL VRK
FULLBLOD

JUBILAR

RISBASTUN STJLAS

KORTALBERT SLLSYNT PERIOD

HORNLT

CYKLONMITT

P HAAGBIL

URSKILJER

VARUPACKE
ETUIET

CEREMONI

FISKEDON SCENSKMT

OCH I FIRMA

CA 27 G

TAJGATRD

BENLED

OM GGET KON-TIKI

FGELK

PSTENDE MC-LOPP

KONTAKTA

VSTERBOTTEN DONERA

KUVERTDUK

DATAMTT

1 I ROM
ENSAM

WEBBEN

HF -10

Vinnare i Aktum nr 1/2010 blev Berit Asplund, Designhgskolan, Ume universitet. Grattis! Presentkort r p vg.

Namn __________________________________________

Adress __________________________________________ __________________________________________

Knner du ngon som skulle uppskatta att f Aktum Extra hem i brevldan? Eller har du ndrat adress? Fyll i s fall i och skicka in! Du kan ven mejla till <aktum@adm.umu.se>. Jag har bytt adress Jag vill att fljande person ska f Aktum Extra

Frankeras ej Adressaten betalar portot

Jag vill inte f Aktum Extra i fortsttnigen Namn Adress Tidigare adress (vid flytt) Postadress E-post

Ume universitet Informationsenheten Svarspost Kundnummer 900020100-4 908 11 Ume

Aktum Extra Vren 2010 31

Avsndare: Ume universitet 901 87 Ume

Posttidning

MnAdEns ksERi

Beppe Starbrink, programledare fr Gokvll:

Beppes skivback
En gng i tiden hade jag koll p vad som fanns i varenda skivback i hela Jnkping. Ty detta utspelade sig p medeltiden d det fortfarande fanns specialbutiker fr musikinspelningar. Japp, vi snackar vinyl. Tillsammans med mina kamrater pljde jag igenom stadens backar minst ett par gnger i veckan. Vi hade till och med olika tekniker fr att blddra beroende p om skivorna var i platsfodral eller inte, och vi kunde dessutom avgra var en skiva var pressad genom att svaja den runda lckerheten mellan hnderna. Tunn och gungig = Kanadapress = billig nyutgva. Tjock och robust = tysk eller mjligen hollndsk kvalitetsprodukt. Hittade The Last Waltz i originalpress hos Gran p Skivbrsen igr bara 100 spnn. Han har ingen koll den gubben, skrockade vi samtidigt som vi stoppade hundralappar i Grans kassa vecka efter vecka. Och vi visste allt som var vrt att veta, viktiga grejer som storleken p John Bonhams (Led Zeppelin) trumstockar; 2B. Parfitts (Status Quo) strngtjocklek; 14, 17, 26, 36, 46 och 56 och att Brian May (Queen) inte anvnde plektrum utan ett six pence-mynt. Jor, s att Skivornas placering och sortering var andra mnen som debatterades flitigt ver hinkvis med kaffe. I bokstavsordning i bokhyllan under stereon var mitt ngot banala system. Klas krde kronologiskt i lbackar vid soffan s att man kunde blddra samtidigt som man satt bekvmt och hade perfekt vinkel mellan ronen och hgtalarna. I Magnus gon var vi hopplsa amatrer. Genre, land och sen bokstavsordning ld hans geniala katalogisering. Allt i Scans
32 Aktum Extra Vren 2010

kttbackar (ungefr dubbelt s stora som lbackar) p hjul s att man kunde styra omkring skivsamlingen i lgenheten. Vem vill inte blddra bland plattorna i kket? Det mste ha varit en plga fr andra att vistas i vrt grabbiga universum. Jag tror att det var Klas tjej Elisabeth som till slut sa, Tnk om ni la ner samma energi och tid p nt vettigt. Med ert anala intresse fr detaljer skulle ni minst bli professorer! Tanken hade faktiskt slagit mig att plugga p universitet fr att ha ngot att falla tillbaka p efter rockkarriren. Fr att vi dessutom skulle bli rockstjrnor var en sjlvklarhet. Nu gissar ni mjligen att jag gjorde ngot av mina redan frvrvade kunskaper genom att lsa musikhistoria, etnologi eller liknande. Nix! Efter att ha blddrat i kurskatalogen bestmde jag mig fr samhllsvetarlinjen. Fr likt ett vl genomtnkt blandband (en annan syssla som stal mnga timmar) kndes det

som att det kunde bli en bra mix av lite av varje . S hr 20 r senare kan jag konstatera att jag varken blev rockstjrna eller professor, men samhllsvetarlinjen blev som Magnus skivback. Jag har rullat i den p redaktionerna ver ren och blddrat fram det jag behver. Men hade jag inte dessutom stannat till vid Studentradions bord vid inskrivningen p universitetet den dr fredagsmorgonen den 1 september 1989 hade jag nog inte heller skt det dr jobbet p Radio Rix ngra r senare. Och hade jag inte skt jobbet p Rix hade jag nog inte ftt tjnsten p TV4, och hade jag inte Ja ni fattar. Jag konstaterar ocks att allt fler band idag vljer att slppa sin musik p LP. Knns sknt att alla timmar med vinyl mellan hnderna inte varit helt bortkastade, sen kan Elisabeth sga vad hon vill.
Beppe Starbrink Programledare fr Gokvll i SVT Foto: Knut Koivisto