Thomas Johansson Tel.

070-680 71 74

Skidturer p vinterfjllet
Ett litet hfte om utrustning och turteknik

Malungs Folkhgskola 2003

Friluftsliv p vintern
Vintern med sn och isar bjuder p mnga roliga aktiviteter. Ibland kan det vara lite kallt att ge sig ut och det r inte alltid bekvmt p vintern men i sdant fall kan man alltid gldja sig med att det r mer uppskattat nr man kommer hem. Utan att g in p det filosofiska om friluftslivet har jag ftt mnga spnnande upplevelser, utmaningar och gldje av utflykter p vintern. Det finns mycket litteratur om detta mne, t.ex. Vinterfrden av Lars Flt, Vildmarksboken av Lars Monsen och Vita friluftsboken av Gsta Frohm och Bo Rosn) Dessa bcker tar upp helheten och beskriver mycket runtomkring p ett bra stt men det finns ven en hel del skrivbordslsningar och stycken som de inte gr in djupare p. mnet rymmer mnga olika sikter s genom att uttala mig kritiskt om vissa saker trampar jag skert flera p trna. Man br dock minnas att mycket kan vara bra ven om det finns saker som r bttre. Min ambition r att hlla mig inom rimliga grnser och det gr skert att f tag p specialanpassade produkter som r nnu bttre. Jag gillar dock prylar som har ett brett anvndningsomrde och som inte r s dyra att man inte vgar anvnda dem. Utrustningen har en central roll inom vinterfriluftslivet och det r f stllen dr man r s utsatt som p vinterfjllet med dess sterila natur. Utrustningen r dock inte mycket vrd om man inte har kunskap om hur man ska bruka den och kunskap r som alltid det som vger tyngst i dessa sammanhang. Tur efter utrustning och kunskap. Det finns redan tillrckligt med varningstrianglar om fjllet och jag tycker att man kan ta ltt p vissa av dem och ge sig ut p dagsturer utan all skerhetsutrustning. Men ven om man verlever gr man kanske miste om den vackra naturen eller gldjen om man fryser om fingrar och tr. Man br inte ha med sig mer n precis ndvndigt, men inte mindre heller! Det finns mnga frdelar att frdas med ltt packning. Jag har frskt sammanfatta lite tankar om detta i kapitlet Hrt vder och ndsituationer. Jag gr inget frsk till att ge en fullstndig bild av utrustningsdjungeln och det frutstter att man har grundlggande kunskaper. Kom ocks ihg att det hr r mina personliga sikter och ls det grna kritiskt och ifrgastt allt tills du provat sjlv. Glm inte bort Skidgldje och friluftsgldje! Det r bttre att ge sig ut i jeans med ett stort leende p lpparna n att stanna kvar i ekorrhjulet och invnta kp av rtt utrustning.

Thomas Johansson - 2003 Hr grna av dig till mig om du har frgor, funderingar eller tips som skulle gra detta hfte nnu bttre. thomasjohansson81@home.se, 070-680 71 74

Innehll
2 3 4 6 14 15 16 18 20 22 25 26 Friluftsliv p vintern Innehll Utrustningslistor Tankar om utrustning Kompletterande utrustning Utrustning att lmna hemma Turteknik Vintertlta Att bo i sn Igloo och Quinsee-grotta Hrt vder och ndsituationer Matfrslag Gr din egen utrustning
26 27 28 29 30 31 32 Vantar Bivackskor Isolering till Nalgeneflaskor, Tltkondom Vindsck Pulka Skakel Pulkainfstning

Utrustningslistor
vernattningstur i tlt eller bivack
Detta r en grundutrustning och kan givetvis behva kompletteras med isyxor, stegjrn, GPS, mm. Har man ingen pulka gr det ven bra med en strre ryggsck, men pulka r att fredra om inte klttring ingr. Tlt Ryggsck 35-45 l Pulka, skakel Skidor Stavar Stighudar Valla Pjxor Karta Kompass Visselpipa Spade Termos Vattenflaskor Skidbyxor Skidjacka Frstrkningsplagg Mssa Pannband Balaclava Ansiktsmask Skidglasgon Solglasgon Tumvantar Sjukvrdsvska Ev. snsg Fingervante 2 Understll Mellanlagertrja Strumpor Kalsonger Sovsck Liggunderlag Kk Kastruller, stekpanna Matksa Sked Pannlampa Hygienartiklar Toapapper Solskyddsstift Vindsck Pissflaska Bivackskor Klocka Kamera Bok, spel Reservutrustning, kniv Anteckningsblock Mobiltelefon Ev. radio

Topptur
Man kan g p topptur utan att ka nerfr eller uppehlla sig i lavinfarliga sluttningar, men oftast gr man det och d ska man medfra tranciever, spade och lavinsond. Vindscken och visselpipan r inte heller ngot absolut krav, men de br medfras. Klder efter vder, understll, skidbyxor, skidjacka, mssa, vantar Skidor Stighudar Stavar Ryggsck 35-50l Sjukvrdsutrustning Termos Vatten Mellanlagertrja Spade Matsck Skidglasgon Solglasgon Klocka Mobiltelefon Ansiktsmask Reparationsutrustning Karta Kompass Vindsck Visselpipa Ev. kamera Ev. dunjacka Ev. hjlm Ev. Tranceiver Ev. Lavinsond Ev. pannlampa Ev. toapapper Ev. solstift

Dagstur
Utrustningen beror helt p vad man ska gra fr tur. Oftast r man dock mest utsatt p dagsturer d man inte medfr s mycket utrustning. Om man vljer att skida mellan STF stugorna r det nd ngra timmar man r ute och vdret kan ndra sig snabbt. Tnk p att det r mycket bekvmare att frdas med ltt packning och det r ven ur skerhetssynpunkt viktigt att snabbt kunna ta sig till skydd. Att flja ledkryssen r enligt min mening trkigt och inte alltid den bsta vgen (man kan g vid sidan av dem) men de fyller sin uppgift vid dligt vder. Det r nstan alltid mjligt att ta sig fram t ngot hll bara man mr bra och inte fryser. Klder efter vder, understll, skidbyxor, skidjacka, mssa, vantar Skidor Pjxor Stavar Ryggsck 35-50l Stighudar Valla Extra Tumvantar Spade Skidglasgon Ansiktsmask Frstrkningsplagg Sjukvrdsutrustning Klocka Reparationsutrustning karta kompass Termos Vattenflaskor Matsck Mobiltelefon Ev. vindsck Ev. pannlampa Ev. toapapper Ev. solskyddsfaktor Ev. visselpipa

Ska man vernatta i stugorna kan det vara sknt att ha med pengar, hygienartiklar, inneskor och bok. Handduk gr att hyra. Det r bra att med egen mat d det oftast r sjlvhushll i stugorna. Kksgerd finns. Vissa stugor sljer ven ett begrnsat sortiment av mat och fjllstationerna serverar oftast middag till verkomliga priser.

Tankar om utrustning
Ansiktsmask Billig variant av neoprene som tcker nsan och kinderna r hur bra som helst. Kan ven anvndas som halsduk om man hasar ner den. Vid hrd vind eller strng kyla r det viktigt att kunna tcka alla partier i ansiktet och jag ger mig helst inte ut utan min ansiktsmask i fickan. I kombination med skidglasgon kan man nstan oberrd vnda sig mot vinden. Balaclava Vrmer kinder och ron bra om det inte r tillrckligt dligt vder fr att ha masken p sig. Den r ven skn att dra ner ver huvudet och anvnda som halsduk. Kan ocks anvndas som en enkel mssa vid varmare temperaturer och den r skn att sova i om det r kyligt. Bestick Sked r det enda som behvs. Jag tycker det fungerar utmrkt med en vanlig metallsked. Det r ocks mnga som tycker om trskedar. Bindningar Jag fredrar Rottefellas kabelbindning Riva 3. Kabeln ska inte spnnas fr hrt men inte heller s lst att den lossnar. Anvnder vldigt sllan fngremmar men de kan vara bra om man gr p utsatta stllen. Chilimodellen fungerar ocks bra men r ondigt dyr och har en svag punkt i infstningen av vajern till krokarna. Modellen med tre piggar och dr man bara klmmer ihop vid trna r knsligare och svrare att laga om den gr snder. Det fryser ofta fast sn vid piggarna och bindningen utstts fr stora pfrestningar om man inte fr bort snn. Andra bindningar, t.ex. de p lngskidor fungerar sjlvklart men r inte att fredra d pjxorna r fr dliga. Se pjxor Bivackskor Ingen ndvndighet men en bekvmlighetsgrej. De ska vara ltta att dra p sig om man ska g ut fr att kissa, hmta ngot i pulkan eller g ver till ett annat tlt. Allt frn plastpsar till gymnastikskor har anvnts. Plastpsarna blir dock vldigt hala och r inte att rekommendera. Bst r en modell med halkfri undersida. Vill man sy sina egna fungerar det bra att fsta remsor av stighudar vnda t olika hll under skorna. Vadarstvlar typ mooseboots fungerar bra. Inuti psen kan man isolera med en sula av liggunderlag och anvnder man ven en dunsocka har man en lyxmodell. Det r ven bra om psen har en elastisk resr hgst upp fr att frhindra att den glider ner. Bok och spel Det kan bli mycket dtid att sl ihjl i tltet vid mrker eller dligt vder. Damasker Det viktiga r att se till s att det inte kan komma in ngon sn mellan skon och byxorna. Det r att fredra att ha ett bra snls s att man slipper anvnda damasker. Damasker r krngliga och det r svrt att komma t spnnena p pjxorna. Det blir ven varmt och svettigt p benen. Har man lga pjxor dr snlset inte fungerar br man ha s korta och ltta damasker som mjligt. Det r ocks berttigat att ha damasker om man isklttrar eller anvnder stegjrn. Dunjacka Bra med ett frstrkningsplagg som man kan dra utanp jackan. Fungerar ven med en extra trja men det blir inte av att man anvnder den lika ofta. Bra om den gr ner ver rumpan och tar liten plats ihoprullad. Kan ven anvndas till att lgga ver sovscken fr extra vrme.

Ficklampa Pannlampa med lysdioder r riktigt bra! Pannlampan ger stor rrelsefrihet och lysdioderna fungerar ven om man rkat glmma lampan p under en lngre tid. Tnk p att kpa en som har vanliga batterier d det blir vldigt dyrt att kpa specialbatterier. Petzl-lampan, modell Tikka r kanon! Kan med frdel hngas som ett halsband runt halsen nr man sover. Jag har en extralampa i sjukvrdsvskan. Snn lyser upp utomhus men inne i tltet blir det vldigt mrkt utan ficklampa. Fuktsprr Frhindrar dels att fotsvetten blter ner innerpjxan. Har man redan blivit blt av ngon anledning kan man genom att stta en plastpse ver strumpan frhindra att vrmen smiter ut. Man vrmer upp vattnet i plastpsen ganska snabbt. Jag fredrar att alltid ha plastpsen ver ett par yllestrumpor men det finns mnga olika varianter och ven de som anvnder sig av ett par damstrumpor i nylon innanfr psen. En annan omtyckt variant r att ha plastpsen direkt p foten och strumporna utanp. Stora fryspsar (minst 6 liter), systembolagspsar eller Ica-kassar fungerar bra GPS Absolut inget krav men det r sknt att ha vid dlig sikt. Bra om man har lagt in ngra waypoints i frvg. Hjlm Det r ganska sjlvklart att det r bra att ka med hjlm p toppturer med offpistkning. Ofta r det stenar som sticker upp och det r lngt till rddningen om ngot skulle hnda. Brukar vara bra att ha nerstoppad i ryggscken p vgen upp d det ofta blir vldigt varmt i en hjlm. Hygienartiklar Tandborste och tandkrm. Nagelsax, hudsalva och ven tvl har jag i sjukvrdsvskan om det skulle behvas Jacka Jag har anvnt en anorak i G-1000 vv under ngra fjllturer och dagsturer. P dagsturerna fungerar den utmrkt, men p lngre turer blir nedisningsproblemet besvrligt. Snn smlter och jackan blir inte alls trevlig efter ett tag. Vidare anser jag att anoraken inte r ngon bra form av jacka. (Som paddeljacka r anoraken dremot bra.) P eskimernas tid innan dragkedjan var utvecklad var anoraken bra med liten ppning. Dragkedjorna r s pass bra nu och det r mycket enklare att ta av och p en vanlig jacka (leder till att man reglerar kldseln bttre). Jag har sedan anvnt mig av en bra regnjacka att jmfra med en tvlagers Gore-Tex jacka med mycket bra resultat och har nu ven kpt en tvlagers Gore-Tex jacka. Jag fredrar en ganska lng jacka. Huvan r viktig men jag tycker inte det r bra om det r en lng strut p den. Jag fredrar att i kombination med huvan anvnda mig av vindtt mssa, mask och skidglasgon. Dragkedja i armhlan r bra. Jag tror att jackorna andas lite men hvdar bestmt att man nd blir svettig i en jacka om man har fr mycket klder under eller inte knppt upp i halsen. Men det r bttre med en tt jacka n ngot som inte r vattenttt och som kommer att frysa ihop vid dligt vder. Det r viktigt att syna detaljerna p jackan sjlv. Gore-Tex och liknande material r bra p fjllet! Det r bra att det r vattenttt om man bygger bivack d snn smlter p klderna. (I skogen behver man ofta ngot mer slitstarkt och eldtligt, men det r ett annat kapitel) Kamera Det gr i vgor hur mycket jag fotograferar. Ibland kan det bli att man fotograferar fr mycket fr att hinna uppleva nuet. Det r ju oftast vldigt vackert p vintern och en systemkamera ger bra bilder. Jag har dock gtt ver frn systemkameran till en liten pocketkamera d den vger mindre och r smidig att ha i jackfickan.

Karta Det r dyrt och krngligt att plasta in kartan men den hller sjlvklart bttre. Jag tycker det r bst att ha kartan i ett vattenttt kartfodral i A4-storlek. Har man fr stort blir det otympligt och svrt att hantera om det blser. Det r bra att ha ett snre i fodralet s man kan hnga det runt halsen. Blser det mste man ofta stoppa ner det innanfr jackan eller i ngon ficka. Vid lngre turer finns det frdelar med ett kartfodral i A-3 storlek, man slipper vika om kartan lika ofta och man fr en strre verblick av bergsmassiven vilket underlttar orienteringen. Kastruller 2 kastruller och en stekpanna. Det r jttebra med en teflonstekpanna. Liggunderlagsisolering till minst en kastrull r ocks bra vid matlagning. Att medfra en stor lttviktskastrull p 2,5 l underlttar mycket nr man ska smlta sn. Klocka Visst r det sknt att slippa frn vardagslivets jkt och stress och ta nr man r hungrig och sova nr det r mrkt. Men det r ett stort orienteringshjlpmedel att ha en klocka och det finns gnger d man mste vakna tidigt fr att hinna fram. Det r ocks bra att ha en klocka fr att veta hur mnga timmars dagsljus man har kvar. Kniv Rcker gott med en multikniv. Det finns inte s mycket att tlja p ute p fjllet. Kompass Vid bra sikt gr det oftast utmrkt att orientera sig utan kompass. Fjllen r vid bra sikt otroligt enkelt att orientera sig i med ofta tydliga ledstnger. Men vdret kan vxla oerhrt snabbt och man br alltid ha en kompass med sig i packningen. Fr lika ltt som det r i bra vder lika svrt r det i dligt vder. I och med att det r s svrt att orientera sig vid dlig sikt gr det valet av vgval betydande. Det r oftast alltid bttre att vlja en vg med tydliga ledstnger och uppfngande freml n att ge sig ut p ppna partier med en kompass. Men ibland har man inte mnga val och d r det bra att vat sig p att lsa kartan och g med kompass. Tnk p att lgga ut riktningen mot ett tydligt och uppfngande freml. Man har ven stor nytta av en GPS. En syftkompass med spegel r en bra fjllmodell. Har den ven en klinometernl i sig kan den anvndas till att bestmma lutningar p bergssidor. Spegeln r bra fr att kontrollera sig i ansiktet. Kk Bensin fungerar utmrkt p vintern. Det r sknt med ett tyst kk. Kort frvrmningstid r inget viktigt krav d det r en s frsvinnande liten tid av vad det tar att smlta sn. Jag skulle inte vilja ge mig ut p en vintertur utan minst tv kk i gruppen! Att kunna ordna med vatten och vrme r livsviktigt. Rkna med 2,5 dl bensin per person och dag. Och ta grna med ngon dl mer i reserv. Spritkk fungerar inte bra vintertid. Det r bra med en ltt trplatta att stlla kket p fr att frhindra att det sjunker genom snn. Liggunderlag Gillar tv vanliga billiga liggunderlag bst. Grna en modell som r belagd fr att inte ta t sig vatten. Vanliga liggunderlag r enklare, billigare, varmare, driftskrare n Therma-rest och man kan gra extrasulor, trugor, klder, stdkragar, mm. av dem. De r ven smidigast p lunchrasterna. Therma-resten fungerar dock bra i kombination med ett vanligt liggunderlag. Matksa En stor djup plastksa. Mobiltelefon ven om man inte alltid har tckning r det en otroligt bra sak att ha med och det finns ofta tckning ngonstans. Telia r den operatr med klart bst tckning i fjllvrlden och det abonnemang man ska ha. Mssa Bra att ha tv stycken En ltt mssa fr vackert vder och en kraftigare som ocks r vindtt. Den ska kunna tcka hela ronen.

Packsckar Ltta vattentta psar med rullppning r bst fr att packa allting! Man slipper bekymra sig om det r hrt sndrev, regnar, smlter eller om pulkan halkar ner i vatten. Det r ven bra att ha smsaker i en bag i pulkan s att det blir s f kollin som mjligt att transportera in i tltet. Pannband Sknt att ha p varma vrturer. Pissflaska Br ha stor ppning och vara p en halvliter. Kan vara klokt att p ngot stt (ddskallar, tejp) srskilja frn vriga vattenflaskor. Pissflaskan br ha skruvkork d den r lttare att hantera och inte behver hllas ut med en gng. Merflaskorna r fr sm och fungerar inget bra. Fr tjejer finns det speciella pottor med skruvlock. Pjxor Plastpjxor r bra p tur. De ger lite mer std vid pulkakning och utfrskning. Lderpjxor fungerar sjlvklart men jag fredrar plasten. Jag anvnder oftast en plastpse runt stumporna fr att skydda inneskon mot fukt. Lagom storlek, inte fr sm. Plastpjxorna klarar ocks vta och omvxlande temperaturer bttre. Det extra stdet r en viktig skerhetsdetalj vid lngre turer lngt frn rddningen. Det r ven lttare att f snlset att fsta bra runt plastpjxorna. Jag anvnder mig av Scarpas T2: or vilka jag ven anvnder nr jag ker telemark. Har man bara behov av en bra turpjxa kan man med frdel kpa en ngot lgre modell. Det r ocks viktigt att pjxan har en bra sula d det r rtt ofta man gr utan skidor. Drfr r lngdkningspjxor inget bra alternativ d de r alldeles fr hala att g runt i och inte ger tillrckligt bra std fr fotleden. Pulkor Det r mycket enklare att dra sin packning n att bra den p ryggen. Det finns dock turer d pulkor inte alltid r bsta alternativet. Ur ksynpunkt r det att fredra en pulka per person, men r man en ngot strre grupp r det bra om inte alla har pulkor. Blir ngon skadad eller trtt kan denna person d skida utan ngon utrustning alls. Pulkorna tl mycket omild behandling och efter ett antal turer med bristande sntcke drar jag mig inte lngre fr att dra pulkorna ver sten och grs. Fungerar bttre n att frska bra dem. Gummicord med plastkrokar fungerar bst fr att spnna fast packningen i pulkan. Tltet rullas ihop och stoppas i en lng packsck (tltkondom) som spnns ovanp pulkan. Annars br man packa allt inuti pulkan fr att frhindra att det blser bort. Det r viktigt att kapellet r av en kraftig och rivsker vv. Speciellt om man drar pulkan ver spetsiga stenar kommer den att vlta och gra revor i kapellet. Om tyget r dligt eller stngningsanordningen (spnnremmar istllet fr gummicord) r dlig kan utrustningen blsa bort vid hrd vind. Skakeln r bland det viktigaste p pulkan. Infstningen till pulkan br vara kraftig och utformad s att skakeln inte kan frflytta sig i sidled. Det r ven viktigt att skakeln r vridstyv och tryckstyv. Se gr din egen utrustning. Jag har en separat sele till pulkan men har man ett bra avbrarblte till ryggscken kan det vara att fredra att koppla skakeln till det. Psklmmor Grymt bra fr att frsluta plastpsar, blbrsoppan, kttbullarna och psen till toapappret. Radio Kanske inget man behver p veckoturen, men r man ute lngre tid s r det jttesknt att lyssna till lite musik och vderprognosen.

Reparationsutrustning Allt kan g snder. Frdelen med att ha enkel och robust utrustning r att det inte r s mnga detaljer som kan g snder och enkelt att laga. Se Reparationer Ta inte med fr mycket d det handlar om att improvisera. Man klarar det mesta med: - 1 liten skruvmejsel med bits som passar till bindningen. (multiknivarna passar ej!) - Extra skruvar till bindningarna (skruven kan g av) - Spnnremmar (Geze-remmen som r smal och 0,5 meter lng r vrldens bsta rem! Jag har bl.a. lagat kabelbrott, trasig bindning, surrat fast en bindning och skaklar med den.) - Stltrd (ta inte bara med en liten stump, det krvs ngra meter om man ska kunna surra med den) - Tng, (Fr att dra i saker, mm.) - Silvertejp (linda upp ngra meter runt en Nalgeneflaska. Klistret blir varmt nr det hlls vatten i flaskan) - Kniv (multikniv r bst) - Syl och borr (fr att gra hl, t.ex. till skruvarna fr bindningen, finns p multikniven) - Nl och trd - Nylonsnre (mnga anvndningsomrden, extra tltlinor, fngremmar, packremmar, skakel, mm) - Extra batterier - Ev. extra kabel till bindningen (det gr dock bra att laga den provisoriskt med en rem) Ryggsck Jag fredrar att alltid ha en liten ryggsck p 35-45 liter ven om jag drar pulka. Den r ven bra p topp-/dagstur. Ryggscken vrmer och skyddar bra om det blser och man vnder ryggen mot vinden. Det r ven bra att frvara matscken, vatten, frstrkningsplagg, sjukvrdsvska, mm. i den s slipper man ppna upp pulkan var gng. Sittunderlag Ondigt d man ofta har liggunderlag med sig eller kan sitta p pulkan eller ryggscken. Sjukvrdsvska Kunskap r viktigast. Fundera ver allt du stoppar ner. Gr den inte fr stor s att du drar dig fr att alltid ha den med dig. Frvara den helst vattenttt! Det brukar vara bra att tejpa baksidan p tablettkartorna eller nnu hellre frvara dem i sm askar eftersom de brukar g snder. Idominsalva r bra vid torr hud men det rcker oftast med frsvarets hudsalva. Exempel p min vska: Brun elastisk binda Liten elastisk binda Elastomull haft (binda som hftar i sig sjlv) Litet blodstoppande frband Leukoplast Lite sporttejp Plasthandskar Frsvarets hudsalva Mun mot mun mask Ficklampa Bra pincett Nagelsax Kldsax Liten hydrokortisonsalva Zyrlex Ipren Puritabs Loperamid Voltaren (inflammationshmmande) Spegel Stor kompress 2 mindre kompresser plsterplatta fr att fsta kompresser Urgostrips Vanliga plster Vtservetter Komihgpapper med underskningsteknik Dextrosol

10

Skidbyxor Ofodrade i ngot Gore-Tex liknande material. Viktigt r att de har ett bra elastiskt snls. Hjden i midjan r av mindre betydelse. Det fr inte glipa mellan jacka och byxorna. En alltfr hg byxa ger smre ventilationsmjligheter d det blir fler lager p verkroppen, men r varmare och minskar risken fr kalldrag. Jag har en byxa med lg midja och har aldrig upplevt ngra problem med dem. Hngslen r ett krav. Dragkedja lngs sidan och bajslucka? Jag har inget av det och klarar det utmrkt. r det en bra variant r det sjlvklart ingen nackdel att ha det! Var dock uppmrksam p att det r en svag detalj och jag har varit med om kompisars bajsluckor och dragkedjor som gtt upp i hrd vind med fljden av sn i kalsongerna. r det varmt ute r det dock sknt att kunna ventilera p s mnga stllen som mjligt. P en flerdagarstur dmer jag totalt ut vanliga friluftsbyxor i bomullsliknande material och damasker. Fungerar i vackert vder men absolut inte nr det blir vrre vder. Skulle d vara om man har ett par vindbyxor i form av syntetvv med. Men, nej skaffa ett par gore-tex liknande byxor. Skidglasgon Ge dig inte ut utan dem! Det kan bli imma i dem men de fyller fortfarande sin funktion i hrd vind att skydda gonen. Skidor Turskidor med stlkant r att fredra vid frder p fjllet. Skidor utan stlkanter r rent farligt att anvnda ovanfr trdgrnsen om det brjar blsa eller luta. Ska man gna sig t toppturer med telemarkskning br man ha ett par bredare skidor. De r dock inget bekvma att frflytta sig p platt mark med varfr man br bo nra bergets fot vid telemarkskning. Snsg Bra att ha om man ska bygga snbivack. Bladet ska vara lite spetsigt dr fram och ha en lngd runt 40 cm. Utformningen p tnderna har inte s stor betydelse. Glasfiberknivar fungerar bra. Solglasgon Har man glmt dem fr man anvnda skidglasgonen vilket blir ganska varmt. Solen r vldigt stark och snn reflekterar. Viktigt! Sovsck Jag tycker det fungerar utmrkt med en tressongssovsck -5 och en sommarsovsck. Lager p lager principen ven dr, ltt att justera. Dun eller syntet r en smaksak. Jag fredrar syntet. Fr sovkomfort se ven vattenflaska Spade Spaden r lika viktig vintertid som kniven r nere i skogslandskapet. Utan spade kan man inte gra mycket. Vilken spade som helst r bttre n ingen alls. Speciellt om man ska grva bivack r man intresserad av att ha en bra spade. Metallspadarna r bttre n plastspadarna! Har varit med om mnga plastspadar som gtt snder oavsett vad som sgs om dem. Det r bra om man kan dela den och packa ner skaft och skyffel fr sig. Ett lngt teleskophandtag r ocks att fredra nr man ska grva. Bladets utformning r viktigt fr grvegenskaperna. Ett platt blad med uppvikta kanter r den bsta kompromissen. Det r ltt att skyffla ut sn, plana till och fungerar ven utmrkt till att hugga med. Rottefellas rda spade med trskaft r dlig att grva med och alldeles fr liten. Voile tillverkar bra spadar! Blackdiomond har liknande spadar som ocks fungerar bra men de har hnt att de bjt sig. Stavar Behver inte kosta mer n 100 kr. Det gr utmrkt utan teleskopstavar och blir mycket billigare om de gr snder. Jag gillar mina bambustavar med korkhandtag. De br inte vara fr lnga. Kortare stavar ger en mer behaglig kstllning och fungerar ven bttre i uppfrsbackar. Teleskopstavar med bra lsningsanordning (ej skruv) fungerar sjlvklart jttebra!

11

Stearinljus Helst inga vrmeljus eller gravljus. De ger dligt ljusutbyte och kvarlmnar mycket oanvnt stearin. Vanliga halvlnga (lite kraftigare) ljus funkar bst. Ger mysigt ljus i en snbivack! Stighudar Alla som provat dem inser frdelen med dem. Det r verkligen ett krav p en seris vintertur. Man br samtidigt inte anvnda dem fr mycket. Nr det gr bra att ka med valla ska man gra det. Det r bra om de r 2 till 3 dm kortare n skidorna d man ofta trycker ner ndarna i snn. De ska vara ngot smalare n skidan s att de inte tcker stlkanterna. Stighudarna skyddar ven belaget bra och det gr utmrkt att g ver stenflt. Frvara dem hopklistrade mot sig sjlva. Vid hrd vind och dlig sikt kan det vara klokt att ha stighudar p fr att kunna hlla ihop gruppen. Man blser inte heller omkull lika enkelt med hudarna p. De kan ven vara bra fr att hlla vrmen uppe. Anvnd dem med frnuft och vervg alltid valla om det verkar bttre. Man mister skidgldjen med stighudar men man slipper samtidigt grta ver att ha bakhalt. Termos En modell p en liter hller vrmen bst och r mest praktisk. Tejpa grna stlet med elastoplast fr att frhindra frysskador vid hantering med bara hnder. Vill man kan man gra liggunderlaggsisolering till termosen. Anvnder det dock inte sjlv. Toapapper Det r sknt att ha lite extra av det s jag brukar rkna med en rulle fr drygt en vecka. Bra att frpacka i en plastpse. Tndstickor Flera askar och en tndare. Vger inte s mycket och r vldigt sknt att ha torra. Tndare och en jukkasticka fungerar bst i alla vder. Tlt Hillebergstlten r enligt mitt tycke bst. Tunneltltsmodellen med en GT-ppning r ven att fredra vintertid. Det r viktigt med bra ventilation p ett vintertlt d det bildas mycket kondens. Underlag till kk En tunn plywoodplatta 3-5 mm. Bra om den ej r s tunn att den bjer sig. Understll Jag gillar mitt ullfrottunderstll och ven mitt syntetunderstll. Polo med dragkedja r bra. Se till att det finns en flik som skyddar huden mot dragkedjan om det riskerar att bli mycket kallt. Tycker ven det r bra om de har lnga rmar med hl fr tummen s man slipper att det glipar vid handleden. Syntetunderstll r jttebra vid snabbare aktiviteter eller vid varmare temperaturer. Ullfrottn luktar inte s mycket och det brukar g bra att g i samma understll en vecka. Har dock alltid med en extra uppsttning understll. Ett par i syntet och ett par i ullfrott. Om olyckan skulle vara framme har man ngot torrt och r det riktigt kallt kan man anvnda det dubbelt. ven om det r varmt p dagarna och man gr i syntet r det oftast kallt p ntterna och sknare att sova i ullfrottn. Vantar Tumvantar rules! Lder blir tyvrr vldigt bltt och stelt. Billigt och enkelt att sy egna vindvantar. Se gr din egen utrustning. Har minst med tre par innervantar och tv par skal. Det r svrt att ta med fr mnga handskar! Har ocks alltid ett par fingervantar (typ trdgrdshandskar med gummikulor) i fickan p byxorna. Bra att ha lttillgngligt om man mste fixa ngot. (Alltid lttare att undvika kylskador n att ta hand om dem.) Fingervantarna r ven skna att skida i om det r varmt. ven p dagsturer r det bra att ha ett par extra vantar med sig om det ena paret skulle blsa ivg eller frsvinna. Vantarna skyddar ven hnderna bra om man skulle ramla. Man kan ven skra dem med en snodd fr att frhindra att de blser ivg.

12

Valla Att valla turskidor r inte samma precision som med lngdskidor. I och med att man ofta vallar utomhus under kalla temperaturer r det svrt att f p en kall valla. Jag tycker lila (0 till -1) r en universalvalla men ven bl extra funkar bra. Man kan med frdel valla rtt lngt fram p skidorna men helst inte lngre bak n hlen. Jag tycker man br ha med sig ut: bl extra, lila och rd valla, en sickel, en liten kloss, sandpapper och en liten burk Vallavck. Bensinen till kken gr utmrkt att anvnda som vallavck. Vattenflaska Det r viktigt att ha en bra vtskebalans fr att fungera bra. Det r inget bra att dricka kall vtska om det r kallt ute. En termos p en liter r bra. Nalgene-flaskorna r en vldigt bra vattenflaska som har en stor ppning och r tillverkad av en plast som tl kokande vatten. De r dyra i inkp men det r en bra investering! Enliters flaskan hller vrmen lngre och hller sig varm hela natten i sovscken. 0,5 liters flaskan r ngot enklare att dricka ur och passar utmrkt till att vrma upp pjxorna p morgonen. De kan ven anvndas till att vrma hnderna p eller att torka strumpor, vantar eller sovscken. Flaskorna br stoppas i ett par extra innervantar eller en liggunderlagsisolering fr att hlla vrmen bra i ryggscken p dagen. De r helt verlgsna fr att f en skn nattsmn om man fyller dem med kokande vatten och tar med dem ner i sovscken! Camelback r en bra grej. Men risken finns att slangen lossnar frn psen, att vattnet i slangen fryser till is (bls tillbaks vattnet) eller att psen gr snder om det r en dlig modell. Modellen med stor skruvkork r bra d den r ltt att diska och fylla p i. Vet man hur man ska anvnda sin camelback r den bra men det gr ven utmrkt med vanliga vattenflaskor. Man br ha mjlighet till att fylla upp minst 2,5 liter men helst 3 liter. Mer vatten blir det sllan av att man orkar smlta p morgonen. Drick mycket under dagen. Vindsck En omdiskuterad vinterpryl. Den r dock bra som ett vindskydd fr kortare raster om man mste fixa ngot. Br vara tillrckligt stor fr att rymma tv till tre mnniskor. Dragkedja r en ondig grej och ska man ha det br den inte vara lngre n ngra dm. Bra om psen r fastsydd i scken och fst med ett snre. Rcker oftast med en till tv sckar per grupp. Se gr din egen utrustning. Se Ndsituationer p fjllet

13

Kompletterande utrustning
Dessa prylar behvs inte fr den traditionella vinterturen utan r till fr hgalpin och kltterverksamhet. Jag anser mig inte heller ha tillrcklig erfarenhet av dem fr att kunna uttala mig rttvist om dem. Stegjrn Isyxor Rep Slingor Prusiksnren Karbiner Bromsar Snankare Isskruvar Storskor --------------------------------------------------------------Kite En drake som man anvnder fr att segla fram. Det behvs lite trning fr att lra sig hantera den.

________________________________________________________________________

Utrustning att lmna hemma

Under detta kapitel skulle man kunna rkna upp precis hur mycket som helst. Har ingen ambition att gra en komplett lista utan bara att skriva om ngra f grejer som kan verka bra men r ondiga. Man kanske inte behver rkna gram men mnga bckar blir till en stor . Packar man enligt packlistan undviker man mnga av de ondiga grejerna. Ondiga frpackningar till mat Kniv och gaffel Sovscksverdrag (Ger endast en blt och otrevlig sovsck, ven om den r i Gore-Tex) Kall valla under -10 C Fr mnga strumpor och kalsonger Rakgrejer Snborste (Denna sida r ej helt klar)

14

Turteknik
Att g p en vintertur handlar om att uppleva skidgldje och trivas tillsammans med kamraterna och omgivningen. Ta drfr dessa rd med en nypa salt och gr p ditt eget vis! Frberedelser Planering innefattar mycket och r en viktig del fr en lyckad skidtur. Personligen gillar jag dock inte att planera mer n ndvndigt. Det omvxlande vdret och frutsttningarna i fjllen gr ltt att en detaljplanerad grej inte fungerar. Men en flexibel planering innebr bara att man r mer rustad att mta olika ventyr och har fler alternativ. Tid Under mnaderna kring januari gr solen ner vldigt tidigt och det gr behovet av pannlampa, god mat och tidsfrdriv i tltet strre. Skidturer kring psk kan ven innebra sommarpromenader ver stenflt. Men egentligen har tiden p ret ingen betydelse fr om det blir lyckat eller inte. Det r alltid bra att planera flexibelt med mjlighet fr att ligga still ngon dag och vnta ut vdret. Jag brukar aldrig boka hemresan i frvg. Det r svrt att sga hur lngt man hinner d det helt handlar om terrng, vder och egen fysik. Som riktmrke kan vara ca 10 20 km per dag. Ska man ut fr att trivas och har oerfaret folk eller barn med sig br man nog snka sin ambitionsniv och inte planera fr lnga dagsetapper. Men det kan sjlvklart ge stor tillfredstllelse att slita sig 5 km genom en snstorm eller att skida ver 30 km i medvind. Bsta sttet fr att f en uppfattning om hur lngt man hinner fr man genom att ge sig ut och gra turer. Kartstudier Kartan r sjlva grunden till frden och genom den kan man utlsa mycket som har betydelse fr frden. Frsk undvika branta backar och det kan vara bra att frlgga frden s att man har tydliga ledstnger och uppfngande freml i nrheten. I de mest vlbeskta fjllomrdena finns ett vl utbyggt system av sm hus som man kan ha i tanke. G grna utanfr ledsystemen d det r roligare! Utrustning Hr tycker jag man br lgga ner lite tid, vl dr ute finns ingen som kan hjlpa en om man glmt kket eller spaden. Tnk igenom vilka situationer du kan stllas infr och kontrollera utrustningen s att inget r trasigt. Dubbelkolla med packlistan att du packat ner allt du planerat. Mat Vad man tycker om r hgst personligt. Speciellt om man har pulka r man inte s begrnsad av vikten och det r ofta omtyckt att ha med sig mycket och god mat. Den br inte vara fr krnglig att tillaga. Ta bort alla ondiga frpackningar hemma. Psklmmor r bra fr att frsluta psarna. Det r bra att f ngot varmt och vtskerikt i magen p morgonen. Lunchen grs med frdel i ordning helt och hllet vid frukosten. Speciellt vid dligt vder r det bra om den r enkel att ta och det r ven bttre med flera mindre lunchraster n att bara ta en stor lunch. r det kallt ute vill man inte sitta still, utan ter hellre stende och blodsockernivn blir jmnare med fler raster. r det andra sidan sol och hur varmt som helst kan det vara sknt att ta en lng, lng lunch. Middagen r det ml d man har gott om tid att laga mat och det grs bst nerkrupen i sovscken. Se ocks Matfrslag

15

Vintertlta
Det r viktigt att ha ett bra tlt! Jag anser att Hilleberg gr de bsta tlten. Tunneltlten med en stor absid ger bst utrymme och r enkla att stta upp ven i hrt vder. Om man har pulka br man frvara tltet i en lng packpse en s.k. tltkondom. Se gr din egen utrustning Man skjuter d ut tltbgarna halvvgs, delar p dem och viker in andra halvan. Drefter rullar man ihop tltet frn absiden. Anledningen till det r att nr man ska rulla ut tltet brjar man med att fsta ena sidan mot vinden och nr man rullar ut tltet hamnar absiden alltid p motsatt sida frn vinden. Man br vlja en plats med ett sndjup p minst en halvmeter men det r ingen katastrof om man inte finner det. Stampa grna till platsen med skidorna fr att slippa knliga gropar, det r dock inget som mste gras pedantiskt d det nd blir gropar men man kan fixa till dem frn insidan. Det viktigaste r att man stter upp tltet med kortsidan rakt mot vinden. Rtt uppsatt klarar tlten orkanvindar. Det kluriga blir om vinden skulle ndra riktning. Man ska dock aldrig grva ner tlten, alla gropar fylls snabbt igen och tltet kommer att begravas av sn. Det kommer att blsa rent runt ett tlt som r bra uppsatt. Att bygga en snmur r jobbigt om inte omjligt i hrd vind. r den rtt byggd ger den sjlvklart skydd men den kan ocks medfra att det lgger sig sn bakom muren och begraver tltet. Jag hvdar att det r bttre att lta bli att bygga ngot och istllet krypa in i tltet och laga god mat. Dremot r det viktigt att alla tltlinor r hrt och jmt spnda. Stt ut dem p maxlngd fr att f bsta mjliga dragvinkel. Tltlinorna i mitten ska g vinkelrt ut frn tltet medan tltlinorna p hrnet mot vinden kan vinklas ut ngot mot vinden. Sntltspik gjorda av tr eller aluminium fungerar bst i djup sn. Skidorna och stavarna gr att anvnda men r inte att fredra om man vill lta tltet vara kvar medan man r ute och ker. r det lite sn och tjle i marken gr varken tltets ordinarie spik eller sntltspiken att anvnda utan d behver man vanliga kraftiga spikar som kan sls ner med en sten. Det r ven viktigt att man verkligen drar ut tltet och spnner upp det s mycket som mjligt. Enklast brukar vara om det sitter fast i ena kortsidan (mot vinden) och man sedan tar tag i andra ndan, lyfter uppt och samtidigt drar ut det. Efter att ha spnt upp tltet skottar man upp sn runt omkring kanterna. Det hr r en viktig del och det r till fr att frhindra att vinden blser in underifrn samt att tltet blir snfyllt vid sndrev. Nsta steg r att grva ut en kallrasgrop i absiden. Den grvs efter eget tycke och smak och fyller tre funktioner. Dels blir det bekvmare att vistas i tltet, kall luft sjunker ner i gropen och om det skulle bildas koloxid frn kket vid ofullstndig frbrnning sjunker den ocks ner i gropen. Det brukar vara bra att lmna en hylla lngst in fr att ha kket p. Bra ventilation r extra viktigt vintertid d det bildas mycket kondens mot kalla ytor. Absiden br drfr alltid placeras frn vinden s att vattenngan frn kket kan blsa ut och inte in i innertltet. Man br ocks alltid koka med lock p och inte lta det koka lngre n ndvndigt. Trots att man kan tro att man ska stnga till s mycket som mjligt p vintern fr att spara p vrmen r det tvrtom. Innertltet ska vara helt ppet p sidan mot absiden och den andra sidan kan grna vara lite halvppen. Har man inte detta kommer det att vara bltt verallt p morgonen.

16

Det gr aldrig helt att undvika kondens och lite vatten fr man acceptera. Det finns dock mycket man kan gra fr en god nattsmn. Tv liggunderlag och en varm sovsck eller tv lttare sovsckar. Jag fredrar att sova i ullfrottunderstll, sockor och mssa. r det riktigt kallt har jag ven en fleecejacka p mig. Man br ha tit ngot varmt p kvllen och inte vara kissndig. Man fryser mycket mer om man r kissndig. Har man en dunjacka kan man med frdel lgga den ovanp sovscken. Men det bsta sovtipset r att koka upp vatten i en Nalgeneflaska och ta med sig ner i sovscken! r man kille kan man med frdel ha en skallad pissflaska s slipper man g ut ur tltet p natten. Fuktiga strumpor och fingervantar fungerar bra att torka upp i sovscken. Det r dock viktigt att man inte stoppar ner ngot bltt. r strumporna blta eller om man har blta vantar kan man torka upp dem med en varm Nalgeneflaska. Fuktiga understll torkas bst upp genom att ha dem p sig. Det r bra att lgga en plastpse (fuktsprren) ver pjxskaften fr att skydda mot sn. Det r sknt att vrma upp pjxorna med en 0,5 liters Nalgeneflaska p morgonen. Har man packat i vattentta psar och en bag i pulkan gr det smidigt att transportera packningen in och ut ur tltet. Det gr utmrkt att laga mat inne i tltet och det ger en skn vrme och torkar upp fukt men krver sjlvklart att man har koll s att inget brinner upp. Om det r mycket kondens i tltet p morgonen kan man lta det frysa till och skrapa bort det vrsta innan man packar ihop tltet.

17

Att bo i sn
Det r tidskrvande att grva en snbivack och man har strre frihet att sl lger var man vill med ett tlt. Men en snbivack har mnga frdelar och det r bde bekvmt och mysigt att bo i sn. Du br ha en bra spade typ Black-diamond med teleskophandtag. Metall r mycket bttre n plast! Rottefella-spadarna gr sjlvklart att anvnda men r egentligen leksaker jmfrt med en bra spade. En lavinsond r bra fr att kontrollera sndjupet. Jag tycker det gr bra att grva i de vanliga skidklderna. Rkna med att handskarna blir blta. Bra grvsn samlas ofta p lsidorna i bckraviner eller i branta sluttningar. Genom att studera kartan ser man vart bckarna finns men det r inte p alla stllen det bildas bra drivor. Flj bcken eller leta upp en ny bck. Vstlig vind r frhrskande och de flesta drivorna bildas p stsidan. Drivan br inte verstiga en hjd p fem meter. Ibland kan det vara svrt att avgra den hr punkten men andemeningen r att man ska undvika att grva i lavinfarliga sluttningar. Grv hgt upp i drivan! Det r mycket enklare att skyffla ut snn och risken fr att bli insnad minskar. Vilken sort av bivack man vljer beror p tycke och smak. Grv olika sorter s kar frmgan fr att kunna improvisera.

Vanlig bivack ovanifrn

Romantisk dubbelsng

Om drivan inte r s djup kan man grva i sidled. r man tv kan man grva frn varsin sida och sedan tppa igen en av ingngarna.

Vanlig bivack framifrn

Jag fredrar att grva ett hgt ingngshl som gr att jag kan st upp. Gr det bekvmt men akta dig fr att gra det alltfr brett. Det blir d svrare att gra block till att tcka hlet med. Nr du kommit in en bit gr det bra att brja bredda ut t sidorna. Tnk p att f till en bra valvform och ven en kupolform. Viktigt fr att taket inte ska sjunka ihop under natten. Lngden provas ut genom att lgga in ett liggunderlag eller genom att lgga sig raklng p britsarna och det skadar aldrig att ta till lite bekvmlighetsutrymme. Sidorna ska vara s pass breda att man inte gr emot snvggarna med sovscken. Det kan ven vara en bra id att stlla pjxorna eller lgga ngon sck vid vggen fr att f distans till snn. Hjden br vara bekvm sthjd i mitten och ven bekvm sitthjd p britsarna. Det ska helt enkelt vara bekvmt och lyxigt att bo i sngrotta! Liggbnkarnas kanter kan med frdelas fasas av s att man inte sitter emot med benen.

18

Blocken gr man bekvmast utanfr grottan genom att grva ut ett schakt tills man kommer till de hrda snlagren. Ibland r de alldeles vid ytan men i vissa fall mste man grva lngre. Jag tycker man br strva efter att gra ordentliga block s att man slipper anvnda sig av skidor och stavarna. Blocken br vara s stora att det krvs tv att bra dem. r snn bra gr det bra att anvnda blocken direkt efter utsgning men det skadar aldrig att lta dem st till sig en stund. Sgar man alla blocken p en gng r det frsta blocket klart att anvndas nr man r frdig med det sista. Ju brantare blocken stlls ver ingngshlet dess bttre blir hllfastheten.

Ingngshlet br ligga under britsarnas hjd fr att spara p den varma luften. Finputsa taket och vgarna s att ytan blir slt fr att frhindra dropp. Jag upplever kondensproblemet mycket mindre i sngrotta n i tlt d snn suger t sig fukten och bildar en hrd ishinna. Stannar man mer n en natt mste man skrapa bort denna ishinna. Se vintertlta fr sovkomfort, mm

19

Igloo och Quinsee-grotta

Dessa tv byggnadsverk skiljer sig lite t de vriga snbivackerna. Quinsee-grottan r egentligen inget man bygger p fjllet utan en teknik som lmpar sig vl i skogsterrng dr snn r ls och det inte blser. Igloon r dremot perfekt fr hrd vindpackad sn dr drivor saknas, men den tar tid att bygga om man r ovan. Man r ven exponerad fr vinden under hela byggnadstiden. Igloo r vdret fint, det finns vindpackad sn och man har tid (5-6 timmar) r det roligt att bygga en igloo. Det blir otroligt vackert nr den r frdig och ljuset lyser igenom mellan skarvarna. Leta upp ett bra stlle med grna ett djupt sndjup. Rita upp en cirkel i snn med hjlp av skidstaven (diametern br vara ca 2,5 m). Gr man fr stor cirkel gr det t mycket mer block . Trampa till snn runt cirkellinjen s att ett stadigt underlag bildas. Man behver vara minst tv fr att bygga en igloo men det r vldigt smidigt att vara tre. Sga till block och stll upp i cirkeln. Man br lta blocken frysa till ngot innan de anvnds. Gr blocken rtt stora i brjan. P slutet mste de bli ngot mindre fr att man ska orka lyfta upp dem. Som i alla byggnader r grunden viktig! Redan frsta varvet mste luta int. Och det r hela blocket som ska luta s att kantytan bildar en rak linje mot igloons mitt. Nr de vl r gjort tar man fram sgen och fasar av alla blocken s att det bildas en jmnt stigande spiral hela vgen runt. Det kan knnas lite jobbigt att skala bort nstan allt man satt dit men det r av strsta vikt fr att vriga block ska bygga sig uppt.

Drefter tar en person plats p insidan medan vriga personer sgar block och br fram till igloon. Personen i mitten kommer att vara upptagen ngra timmar framt. Ju lngre upp man bygger desto mer i skydd kommer personen frn vinden, men behver f lite mat och varm dryck ibland. Problemet med att kissa kan lsas genom att kissa p ett snblock som man sedan kastar ut. Sedan r det bara att fortstta stta blocken p plats och luta dem int mer och mer fr varje varv. Man mste ofta luta mer n vad man tror. Man kan anvnda en skida fr att kontrollera att man fasat av den fria ovansidan s att den bildar en rak linje mot mitten p igloons botten. Blocken mste skras som trapetsliknade trtbitar av en cirkel fr att de ska passa in. Frdigskurna block br sttas dit utan att vridas och flyttas alltfr mycket d kontaktytorna mals ner. 100 %-ig passform r inte ndvndig. Det allra sista blocket p toppen kan lggas p plats grna lite fr stort. Sedan skr man till kanterna inifrn s att blocket successivt sjunker ner p plats. Nr kupolen r klar grvs en ingng ut under ett kraftigt block. Ingngshlet br vara placerat s att vinden kommer frn sidan. Var noga nr du ttar alla springor d ett litet hl slpper igenom mycket sn om det blir sndrev under natten.

20

Quinsee-grotta Namnet kommer frn att den hr typen av bivack anvndes av indianerna i Kanadas skogar. Det r ondigt och svrt att bygga den hr sorten p kalfjllet dr det finns drivor och snn man skottar upp bara skulle blsa ivg. Men nere i skogen lmpar den sig vl och det man gr r egentligen bara att skotta upp en stor snhg som man stampar till och sedan grver ut. Leta upp en plats med djupt sndjup. Markera en cirkel med skidstaven och stampa sedan till marken. Viktigt att trampa till s att snn stter sig ordentligt innan man brjar bygga. Skotta sedan upp hgen allteftersom man med jmna mellanrum stampar till snhgen med skidorna. Nr hgen r tillrckligt stor r det bra om man sticker in ca 10 trpinnar med en lngd av 30 cm. De r till fr att frhindra att man grver fr lngt. Ju lngre tid man vntar desto bttre men i praktiken orkar man inte vnta srskilt lnge innan man brjar grva ut. Frsk dock att lta snhgen frysa ihop en halvtimme.

21

Hrt vder och ndsituationer

Varje situation r unik och detta kapitel syftar bara till att belysa vissa problem och funderingar. Det finns inga givna svar d en farlig situation kan vara under kontroll fr ngon, medan en till synes mycket enklare situation kan vara svr fr en annan. Hur man upplever och hanterar en situation hnger vldigt starkt samman med personliga kunskaper, erfarenhet, fysik och utrustningen har ven en stor del i det hela. Det bsta r att i strsta mjliga mn undvika att stta sig i en svr situation. T.ex. att ta det lugnt nerfr s man slipper skada sig lngt ute i demarken eller att alltid medfra tv kk p en grupp om det ena skulle g snder. Men en ndsituation knnetecknas av att man saknar kontroll och jag kan inte skriva ngot mer om det n att man fr improvisera efter bsta frmga. F har dtt av att kmpa vidare Hrt vder och ndsituationer r inte alls samma sak men hrt vder kan ltt leda till obehagliga upplevelser om det gr fel. Om man liknar sig sjlv och sin utrustning vid vattentta skott s kan man oftast tillta att ngot brister och det r frst nr flera saker gr fel samtidigt som det brjar bli farligt. Frsk att tgrda alla sm symptom innan de blir stora. Brjar man frysa r det oftast bra att gra ngot t det med en gng. Just att frysa och sin personliga hlsostatus br man vara uppmrksam p eftersom det r mycket enklare att fatta dliga beslut nr man inte mr bra. Det lnar sig oftast att tnka igenom ett beslut och mnga gnger str valet mellan pest och kolera. En av tjusningarna i att vara ute i dligt vder r att det r ganska uppenbart vad man mste gra och vardagliga problem saknar helt betydelse. Man r ofta mer utsatt p dagsturer med lite utrustning n om man har tlt, kk, sovsckar mm. med sig. Deviserna Speed is safety och Light is right syftar p att det r viktigt att kunna transportera sig ltt och snabbt fr att kunna ta sig till ett ordentligt skydd. Det r absolut ingen drmsituation att tillbringa en natt p kalfjllet utan tillrcklig utrustning och man br drfr alltid frska att ta sig till nrmasta stuga. S lnge man inte r allvarligt skadad ska det mycket till i den svenska fjllvrlden om man inte skulle kunna ka t ngot hll och s smningom komma till skydd. Sjlvklart r det viktigt att orientera rtt och bra ndamlsenliga klder. Ska man inte grva ner sig om man verraskas av dligt vder? Nej, vlj i frsta hand alternativet att fortstta till skydd. r omstndigheterna nd sdana att man vljer att grva en bivack br man gra det p en bra plats. Det kan givetvis vara svrt att hitta en bra plats i dlig sikt men man fr gra s gott man kan. Det r otroligt mycket enklare att grva sig in frn sidan i en driva n att grva rakt ner. Speciellt om det blser och man r trtt och kall r det jttejobbigt att grva en bivack rakt ner i snn och resultatet blir inget bra d det r svrt att tillverka block att tcka ppningen med. Det skadar dock aldrig att klurat p det och testat under bra frhllanden att grva en sdan bivack. All erfarenhet man har kan komma till anvndning. Grver man en bivack int i en driva kommer man snabbt i skydd och bara man kommit in ngon meter r det tyst och lugnt. Jag skulle nog frska att grva s likt som en vanlig bivack. Det blir nog en kall och fuktig natt utan sovsck och kk. Vattenproblemet blir klart ett problem om man vljer att stanna i bivack. Det dliga vdret kan ju fortstta och man r nog inte bttre rustad fr en hrd skidfrd nsta dag efter en kall natt. Nej, istllet fr att grva in dig vlj att fortstta till skydd medan du r varm och har energi i kroppen.

22

Jag anser denna bivack vara en skrivbordsmodell d den r svr att bygga under hrda frhllanden. Det r svrt att f ttt mellan blocken med sndrev inomhus till fljd. Den ger ven ingen bekvm plats d den bygger p att man ska sitta. Man kommer kanske att frysa ihjl under natten sittande.

Jag tror denna bivack r mycket bttre att tillbringa en natt i den d man kan st upp, gra karbrasor och hlla sig varm. Det finns ju ocks mnga historier om mnniskor som har verlevt lng tid i snn genom snns isolerande egenskaper s visst r det mjligt. Speciellt om folk kommer och letar nr de saknar dig. (Vill till att man beskrivit ngorlunda vart man frdas och nr man tnkt komma hem) Mobiltelefonen ska man kanske inte lita p men inte heller underskatta som rddningsmedel. Har man Telia-abonnemang och vlladdade batterier har man tckning p mnga platser. En annan nackdel med att vlja att stanna p en dlig plats jmfrt med att kmpa vidare kan vara att man frfryser kroppsdelar ven om man verlever. Det r givetvis bttre n att d nr man irrar runt p fjllet, men det r en mycket mindre risk anser jag. Dremot kan man fundera ver huruvida klokt det r att ge sig ut frn den trygga stugan vid dligt vder utan rtt utrustning. nnu en frga, br man inte ska skydd i vindscken vid dligt vder? Nej, fortstt skida till ett bttre skydd! Det gr snabbt att bli kall och nedkyld om man sitter still och det r man inte hjlpt av! Frsk att hll dig i rrelse och man kan skida mnga timmar utan att ta om det skulle krvas. Bst r att alltid ha godis ltttkomligt. Det r inget bra att tappa blodsockernivn. Givetvis kan vindscken tjna till att ge tillflligt skydd fr att fixa med ngot som gtt snder eller att vrma upp en lokal kylskada. Men d handlar det om raster under 10 minuter. Att stta upp vindscken i dligt vder r inte samma sak som i bra vder. Frst br man grva ett ordentligt hl i snn. Om mjligt kan man skotta upp en liten mur mot vinden (blser det mycket hamnar snn man skottar upp frn hlet p andra sidan). Drefter ser man till att hlla hrt i vindscken s att den inte blser bort. Det r bra att sitta p ngot fr att isolera frn snn och bst r om man har ett liggunderlag som man ven kan ha bakom ryggen. r det ngot man vill anvnda som ligger i ryggscken r det

23

en bra id att ta ur det och lgga ner i gropen innan man drar scken ver sig. Man kan ocks sitta med scken framfr sig i gropen men man vill helst ha den p ryggen fr att skydda mot vinden eller till att sitta p fr att skydda mot markkylan. Det r bra om man lyckas f scken s att man sitter p nedkanten fr att frhindra vind och sn att blsa in. Att anvnda skidorna till att hlla upp scken r praktiskt svrt och risken att scken gr snder r stor om man inte har kraftiga lderfrstrkningar. Man br d ocks ha med sntltspik (eller stavarna) s att man kan ordna som ett litet minitlt. Har aldrig provat ngon sdan modell s jag vill inte helt dma ut dem. Men de fr inte bli fr stora och tunga. Men de vanliga vindsckarna som finns p marknaden kan bara anvndas genom att p enklast mjliga stt dra dem ver sig. Vindscken mste nog ses som en av de mest verskattade vinterprylarna och mnga anser att de uppfyllt kraven p en sker utrustning genom att slentrianmssigt stoppa ner vindscken. Det finns otroligt mycket fler viktigare tgrder att gra. Vindscken kommer lngt ner p prioriteringslistan men r nd ngot man br ta med sig. Alpina toppturer skiljer sig frn vanliga turer p kalfjllet och dr anser jag vindscken vara av ngot strre betydelse. Att anvnda vindscken under ngorlunda bra frhllanden fr att komma i l fungerar bra och man kan vrma upp hnder, ftter, byta strumpor eller ta en fika. Eftersom jag anser det vara viktigt att alltid kunna skida mot rddningen anser jag ocks att stighudar r obligatoriskt att medfra p en tur. Med hjlp av stighudarna kan man oftast ta sig fram mot vinden och ven i kraftig medvind kan de vara bra att anvnda. Det r enklare att hlla ihop en grupp med stighudar n nr folk blser ivg och inte kan f stopp p sig sjlva. Det kan ven bli kallt efter en lngre tid i medvind och genom att skida med stighudar fr man upp vrmen. nnu ett skrivbordsexempel r att man kan g mot vinden utan skidor om man saknar stighudar. Det fungerar sjlvklart, men det r otroligt trttsamt och ngra lngre strckor lr man inte avverka. Frsk hellre skapa ngon provisorisk stighud genom att anvnda en elastisk binda eller ett rep. Har inte praktiserat det i praktiken, men kan tnka mig att det fungerar skert bra men det kan bli problem med glidet och att det lossnar. G inte ut i dligt vder utan stighudar och skidglasgon! Om man kunde planera fr allt borde en ndsituation aldrig uppst. Men allt kan hnda, t.ex. kan en lugn situation snabbt frvandlas till en allvarlig situation om man ramlar och skadar sig, eldar upp tltet, skr sig mm. Med rtt utrustning och tgrder kan man klara av det mesta. Man tar dock alltid ett visst risktagande i allt man gr men det gr samtidigt att undvika de strsta riskerna. Ofta blir en situation allvarlig om man brister p ngon punkt, brjar frysa om ftterna, hnderna, fr vita flckar i ansiktet eller bakhalt. Frsk att undvika detta genom att bra rtt klder, ta ordentliga mltider och mycket godis. Det r samtidigt en prioriteringsfrga och man kanske mste bli bde trtt och blt fr att ta sig fram. Jag fredrar att g bredvid varandra i dligt vder fr att hela tiden se varandra i gonvrn. Om man r en strre grupp kan man med frdel g i tv kolonner, dels fr att hlla ihop gruppen och fr att man kan hlla koll p varandra. Speciellt viktigt r detta om man inte har masker som tcker hela ansiktet. Ha en mask s minskar du avsevrt risken fr frysskador! Laviner r ocks en risk i fjllterrng men det r ett helt kapitel fr sig.

24

Matfrslag
(Denna sida r inte heller klar nnu)

Frukost
En frukost bestende av varm dryck underlttar fr att vakna till liv p morgonen och ge vtska och energi fr dagen. Blbrsoppa med knckebrd och mackor.

Lunch
Jag tycker att mackor och varm dryck i termos r den bsta lunchen. Det r gott och gr att variera mackorna mycket. Man br gra i ordning hela lunchpaketet under frukosten. Speciellt vid dligt vder r det bra om den r enkel att ta och det r ven bttre med flera mindre lunchraster n att bara ta en stor lunch. r det kallt ute vill man inte sitta still, utan ter hellre stende och blodsockernivn blir jmnare med fler raster. r det andra sidan sol och hur varmt som helst kan det vara sknt att ta en lng, lng lunch. 4 dubbelmackor Polarbrd / lunch Plgg: Smr, skinka, medvurst, fjllbrynt, leverpastej, mm. r det kallt ute r det inget bra med plgg i tub. Det fungerar bttre i en burk som man i ndfall kan vrma i stekpannan. Frdigskivad medvurst fungerar alltid.

Middag
Jag fredrar vanlig enkel husmanskost. r det kallt ute gr det utmrkt att ha med frdiglagad mat som man bara vrmer upp. Visst vger det lite mer men r andra sidan gott och enkelt samt att man inte r s beroende av vikten med pulka. Pyttipanna rtsoppa Kttbullar Korv Bacon Kttfrss Kycklingfil - potatismos - snabbris - pasta - cous-cous -djupfrysta grnsaker -ketchup

Godis kan inte verskattas och det r viktigt att ta med sig mycket choklad och kex. Se ocks Turteknik

25

Gr din egen utrustning

Jag tycker inte det r ngon mening med att lgga ner fr mycket tid p att gra egen utrustning d mycket finns att kpa och ven billigare och bttre n vad man sjlv skulle kunna gra det. Men det finns dock en del utrustningsdetaljer som r enkla och billigare att gra sjlv! Frdelen r ocks att det r roligt att tillverka sina egna prylar! Vantar Jag tycker man br kpa minst ett par bra vantar i affren. Likas fingerhandskar r svrt att tillverka. Men att gra ett par skalvantar r enkelt, de vger inget och tar knappt ngon plats. Bra att ha lttillgngliga i fickan. Att greppet inte r ngot bra gr inget. Viktigt att ha ett bra tyg som r vattenttt, rivskert och slitstarkt. Material: Tyg

Smsmn tillkommer!

26

Bivackskor Sknt att kunna dra p sig ngot enkelt om man bara ska ut en kortare stund fr att t.ex. hmta ngot i pulkan, kissa eller beska ett annat tlt. Enklast r att ta ett par mooseboots (ltta vadarstvlar) om man har det. Det r inte s viktigt att de r helt vattentta men de br vara gjorda av ett material som inte suger t sig vatten. Det r bra om de har en halkfri bottendel, de ska vara enkla att komma i och ur samt g att knyta t eller ha resr s att de inte glider av. Klipp ut tv delar av botten. P den ena delen fsts stighudarna. Drefter klipps en sula till av liggunderlag som lggs mellan den vre bottendelen. Ett par yllesockor eller ett par dunsockor r ocks sknt att ha p ftterna. Material: Tyg (vattenttt, rivstarkt, slitstarkt, ltt) Kraftigt resrband Spillbitar av stighud Liggunderlag

Smsmn tillkommer!

27

Isolering till Nalgeneflaskor Det r en bra id att isolera sina nalgeneflaskor. De hller vrmen mycket bttre under dagen. Om man stoppar ner en isolerad nalgenflaska i sovscken p natten ger det en jmnare vrme och rcker hela natten. Man uppnr en bra isolering genom att stoppa ner flaskan i ett par sockor eller tumvantar men det r praktiskt att ha liggunderlagsisolering. Om man vill kan man isolera locket men det rcker lngt utan att gra det. Material: Liggunderlag (bra om det inte absorberar vatten) Silvertejp

Skr ut en rund botten och en del som gr runt hela flaskan. Tejpa ihop med silvertejp. Ta inte fr mycket silvertejp d det inte tjnar ngonting till utan bara gr det tyngre. ________________________________________________________________________

Tltkondom Bra fr att frvara tltet ihoprullat vid pulkadragning. Modellen nedan r anpassad till Hilleberg Keron 3 GT. Psen ska vara ngot lngre n halva bgsektionen. Material: tyg (ltt, vattenavisande)

Smsmn tillkommer!

28

Vindsck Vindscken gr ven att anvnda som ett segel om det blser medvind och man r tv personer som hller i varsin nde. Det r bra om man syr fast packpsen ngonstans p scken. Fst ven en lina med en liten karbin p som kopplas till kroppen innan scken vecklas ut. Material: Tyg (Ltt, vindttt och frgglatt) Dragkedja 25 cm Lina 2 m Liten karbin

Smsmn tillkommer!

29

Pulka Denna byggbeskrivning grundar sig p glasfiberskrovet som gjuts p Imex i Malung av fjlledarna. Sga till kanterna med en metallsg och sandpappra dem mjuka. Spara bjen dr fram d den hjlper till att stabilisera upp styvheten i pulkan. Borra hl i plastskenorna med 15 cm avstnd i pelarborrmaskinen. Frsnk hlen fr hand. Gr hl i framkant och nita fast plastskenorna. Borra sedan upp hl fr hl bakt med handborrmaskinen och stoppa i nitarna allt eftersom fr att frhindra att hlen frskjuts. Nita sedan fast alla nitarna. Brickor behvs inte. Det gr bra att fila ner en del av huvudet om ngra nitar ej blivit tillrckligt frsnkta. Sy kapellet av ett kraftigt, rivstarkt och vattenttt tyg. Det tyget vi har kpt frn Harry Hedgrens (butik i Malung) har en bredd p 150 cm och gr drfr bra att dela p mitten s att man fr tv halvor med hjden p 75 cm. Det gr t ca 190 cm tyg p lngden. I nederkanten av kapellet syr man fast ett kraftigt plattband (ca 370 cm) vari man fster metallglor med hjlp av ett mindre plattband. I ovandelen av kapellet kan man gra lite som man sjlv tycker. Antingen om man vill fsta ngon form av tunn pinne eller plattband fr att underltta ihoprullandet. Det fungerar dock bra utan att ha ngonting men det blir enklare att hantera om man sytt in ett plattband runt ppningen. Sy kapellet s tight som mjligt kring skrovet. Nita fast kapellet p pulkan. Gr hl i kapellet med en syl. Nita genom infstningen till metallglorna. Nita grna ganska ttt (ca 15 cm) d fr mycket glapp kan gra att sn trycks upp genom skarven. Tr gummicorden genom metallglorna och fst plastkrokarna. Sprrarna p krokarna skrs bort. De stora vita krokarna r ltta att arbeta med tumvantar och eftersom de inte r av metall r de ocks trevliga att hantera utan handskar. Dragkedja p kapellet r inget som behvs, men vill man ha det br man tnka p att inte stta den fr lngt ner mot skrovet. Material: Glasfiberskrov 3 plastmedar Tyg, 1,9 m Plattband, 4 cm, 4 m Plattband, 2 cm, 1 m 10 halvrunda metallglor Kraftig gummicord, 5 m 5 plastkrokar

30

Skakel En bra skakel underlttar vldig mycket och det r mycket trevligare att dra pulka om den lyder nr man bromsar, svnger eller ker p skr. Material: 2 glasfiberstnger, 175 cm, diameter 12mm Rostfritt eller koppar, 70 cm, innerdiameter 12 mm Aluminium, 100 cm, innerdiameter 12 mm 6 slangklmmor 2 bitar oljeslang, 3 cm 8 skruv och lsmutter, 3 mm 2 schackel, 5 mm Epoxilim Silvertejp

Bocka rren enligt skissen. Fst metallrren i glasfibern med 2 skruv och epoxilim. Mittenstaget i aluminium fstes med 4 slangklmmor. Platta till ena nden p aluminiuminfstningarna lngst fram och borra ett hl p 5,5 mm fr att fsta schackeln i. Skr upp en skra i oljeslangbitarna och klm p dem p rret lngst ner. Fst dem med varsin slangklmma. De r till fr att skakeln ej ska kunna rra sig i sidled i skakelinfstningen. Tejpa grna aluminiumet med silvertejp fr att frhindra frysskador eller att den fryser fast i snn. Vill man gra det riktigt snyggt gr det bra att anvnda krympslang.

31

Skakelinfstning Material: En bit plattjrn 2 spnnremmar 4 skruv och lsmutter, 5 mm 4 stora brickor 1-2 sm pinnar 2 spnnremmar

Bj till tv krokar av plattjrn. Det r lttast att bja dem i skruvstdet om man vntar med att sga till rtt lngd till eftert. Skruva fast dem med stora brickor p insidan. Det r nskvrt att f dem s lngt ut som mjligt t sidorna (se skiss) fr att f bttre vridverkan. Borra upp tv avlnga hl fr spnnremmarna. Placera dem s att de drar fast skakeln framt i krokarna. Stick spnnremmen dubbel genom hlet och skra de med en pinne p insidan.

32