FORESPOLICYBRIEF:Durbanplattformensbetydelse1
FORES POLICY BRIEF 2012:1
Durbanplattformensbetydelse
By Daniel Engström Stenson
1
I december 2011 samlades världens länderåter inom ramen för FN:s klimat-förhandlingar, denna gång i Durban,Sydafrika. Åter igen överlevde FN-processen, men åstadkom något som i bästa fall är ett första steg mot ett avtalsom faktiskt bidrar till minskade utsläpp.Denna policy brief syftar till attsammanfatta de viktigaste resultaten frånDurban, och diskutera vad som behövs föratt Durban i framtiden kommer att betraktas som ett viktigt första steget moten större överenskommelse. Dehuvudsakliga slutsatserna är:
1
Daniel Engsröm Stenson är chef för FORESmiljöprogram.
•
Durbanplattformen tillkom efteratt parterna kopplat samman, ochhade intressen i, olika delar av överenskommelsen. Till slut hadede stora staterna för mycket attförlora på att hindra någon del av överenskommelsen, eftersom detriskerade att förstöramöjligheterna att komma överensäven om andra delar och därmed få förhandlingarna att kollapsa.
•
Den främsta framgången i Durban var att den digitala uppdelningenmellan vilka länder som har ochinte har ansvar att göra åtaganden bröts. Det var ett nödvändigt förstasteg mot ett avtal som involverarsamtliga stora utsläppsländer.
•
För att FN-processen efter Durbanska leda framåt krävs att denunderstöds av kompletterandeprocesser där fokus ligger på att få EU, USA och Kina att hittagemensamma intressen i ett avtal.Tänkbara sådana intressen ärutsläppsmarknader ochenergisäkerhet.
FORESPOLICYBRIEF:Durbanplattformensbetydelse2
Vad var det som hände?
Det är för tidigt att avgöra huruvidaDurban var en framgång eller ej. Detkommer att klargöras under dekommande åren. Däremot är det möjligtatt sammanfatta vilka de viktigasteresultaten i Durban var.
2
Här följer en kortredogörelse av dessa:1.
Durbanplattformen
är namnetpå den överenskommelse därdeltagarna enades om att påbörjaen process som senast 2015 skaleda till antagandet av ett“protocol, another legalinstrument or an agreed outcome with legal force under theConvention applicable to allparties” som ska träda i kraftsenast 2020.
3
I praktiken innebärdetta att FN-processen nu riktasmot att åstadkomma det som intelyckades i Köpenhamn 2009 – attnå ett (eventuellt juridiskt bindande) avtal som ersätterKyotoprotokollet.2.
En andra åtagandeperiod förKyotoprotokollet
ska påbörjas
2
UNFCCC (2011) Durban Decisions
3
För vidare diskussion om de juridiska aspekternaav överenskommelsen, se bl.a. Werksman (2011)
2013, och avslutas 2017, eller 2020. Annex-I-ländernas åtaganden skarapporteras innan den 1 maj 2012,och godkännas vid nästa FN-toppmöte, i Doha, 2012. Hur mångaländer som faktiskt kommer attskriva på en andra åtagandeperiodåterstår att se. Kanadaoffentliggjorde bara dagar efterDurban att de inte ämnade skrivaunder, och Kyotoprotokolletkommer sannolikt inte att omfattamer än cirka 15% av de globalautsläppen. Beslutet om den så kallade ”varma luften” (hot air),det vill säga om de företrädesvistidigare Sovjetstater ska kunnasälja de utsläppsrätter de fått övernär de lyckats släppa ut mindrekoldioxid än de mycket svagakraven de blev ålagda, sköts på framtiden.3.
Den gröna klimatfonden
, somska administrera finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländerär ett steg närmare att kunnapåbörja sitt arbete. Efter beslut iDurban kan nu tänkbarastyrelsemedlemmar nominerasoch styrelsen påbörja sitt arbete.
FORESPOLICYBRIEF:Durbanplattformensbetydelse3
Dessutom kommer UNFCCC och Världsbanken genom GEF attgemensamt upprätta ettsekretariat. Men fortfarandesaknas pengar och det lär dröjanågra år innan ett första projektgenomförs i fondens regi.4.
En ny marknadsmekanismska utvecklas
, som ettkomplement eller ersättning av detnuvarande systemet CDM (CleanDevelopment Mechanism), därländer och företag kan köpaklimatprojekt i utvecklingsländer.Den nya marknadsmekanismenkommer förmodligen istället attriktas mot sektorer istället för somnu projekt.
Hur gick det till?
Ofta framhåller diplomater och politikeratt inget är klart förrän allt äröverenskommet. I Durban var detta inte bara en kliché, utan en bra beskrivning av verkligheten och en del av ländersförhandlingsteknik. Att länderna kopplade samman olikafrågor, vilket tillsammans med ländersrädsla för att beskyllas för ettmisslyckande, bidrog detta till att undvikaden kollaps som lurade bakom hörnet. Ipaketöverenskommelsen varDurbanplattformen, Kyotoprotokolletsandra åtagandeperiod och den grönaklimatfonden samtliga viktiga delar. Omnågon av delarna inte överenskommits,skulle troligen inte heller de andra delarna blivit av.Merparten av utvecklingsländerna kom tillDurban med det uttalade målet att få tillstånd en andra åtagandeperiod iKyotoprotokollet. Trots protokollets brister ansåg utvecklingsländer att det var bättre att behålla ett avtal med käntinnehåll, än att hoppas på ett nytt avtalmed oklar ansvarsfördelning. Sedan långtid stod det klart att en andraåtagandeperiod endast skulle omfatta enliten del av de globala utsläppen, eftersom bland annat USA, Kanada och Rysslandförkunnat att de inte tänkte skriva underen andra åtagandeperiod och att Kinasutsläpp inte omfattas. Till slut var detendast EU av de stora utsläpparna somhade någon ambition att få till stånd enandra åtagandeperiod.Men EU:s öppning för en andra period villkorades av framsteg i diskussionerna
Search History:
Result 00 of 00
00 results for result for
p.
More From This User
Notes
Load more
