SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKA OPPIMAARA MEDELLANG LAROKURS 19.3.2008 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA, STUDENTEXAMENSNAMNDEN1d Ila 10 15 20 25 30 1 TEXTFORSTAELSE Las texterna 1.1a-I.1d och besvara frdgorna 1-25 genom att vailja det alternativ som bést passar in i sammanhanget. Markera dina svar med blyertspenna pa den optiska svarsblanketten. Ekeniis fir deras andra hem Tatjana och Vadim Bojko fidin S:t Petersburg har firat jul i Ekends ra Finland tillsammans med barnbarnet Jurij, och de ser nu fram emot att fira nyar i samma stad. Den férsta kontakten familjen Bojko éverhuvudtaget hade med Finland var ar 1998. — Vi reste mycket redan under Sovjettiden och hade sikert sett 25 lander innan vi kom till Finland. Att vi pa den tiden hade méjlighet att resa berodde pi maken Vadims yrke, han arbetade i energibran- schen och hade ofta uppdrag utomlands, sdger Tatjana. Under Sovjettiden var resande inte en sjalvklar sak, de flesta Sovjet- medborgare turistade enbart inom unionens grinser — Nar vi kom till Finland reste vi forst lings kusten i Aboland och Osterbotten.Vi tyckte sé mycket om utsikten éver havet och Garna nar vi akte dar, si vi kande att vi ville lara kinna landet bittre. Vi hade firat bilsemester och Akt genom hela landet upp till norra Finland och dérifrin pa raka fina vagar genom Sverige vidare till Norge. Vi stannade ocksd ndgra veckor i Sverige, men tyckte inte lika mycket om det landet. Dir var allt lite for valordnat, berdttar Tatjana, Den forsta kontakten med Vastra Nyland var Lojo stad, som familjen tyckte var en lugn och vacker plats. Féljande gang de anlinde till Lojo med héga forvantningar pa en skOn semester rikade de - ur sin synvinkel ~ ut for en otrevlig éverraskning. Dar pagick ett stérre evenemang med massor av minniskor, det kan ha varit fréga om Lojodagarna. De hade inte bokat hotellrum pa forhand och nm visade det sig att alla hotellrummen var upptagna. Efter ett kort ridslag satte de sig i bilen och bérjade kéra vidare ner mot Hangé. Nar de rakade fi syn pd en vgskylt med texten Ekenis, beslt de sig for att vika in och kolla vad det var for en ort. ~— Nar vi hade gatt ett varv runt torget, tyckte vi att det sig mysigt ut och tog in pa hotell Gustav Vasa. Nar vi senare gick ut pa promenad och kom ner till giisthamnen 6verraskades vi av att vi kunde se havsbottnen. Pa den bla vattenytan guppade vita35 40 45 50 55 60 65 svanar. Det var karlek vid férsta égonkastet. Vi bor nara vattnet i S:t Petersburg, men dar flyger svanarna forbi fOr att vattnet ar s& nedsmutsat, berdittar Tatjana. En manad efter det att makarna Bojkos semester tagit slut och de Atervint till sin hemstad markte de att de langtade tillbaka till Ekenis. $4 de kom tillbaka, luslaste allt de kom ver om staden och dess historia och mirkte att bada kande pa samma satt: — Det finns inget bittre in Ekenis. Har finns lugn och ro. Staden ar idyllisk. Det som star i stadens turistbroschyr ar ingen dverdrift Det sigs att finlandarna dr indtvinda och svara att fa kontakt med. Det kan vi inte forstaé. Atminstone i Ekenis har vi inte sett nagot av det. Manniskorna ar éppna och varma, menar Tatjana. Nu, nér Tatjana och Vadim firar lyckliga pensioniirsdagar, har de trappat ner pa resandet. De gor avstickare till Helsingfors och Abo, och till Esbo dar de har bekanta. Men for det mesta vistas de i Ekenéis. Och den forsta augusti i ar gjorde de slag i saken. De képte en bostad i Ekeniis. Och hir i vaningen pA Pristiingsgatan stortrivs de. Vaningen ar underbar, och grannarna likasd. PA grund av reglerna for uppehilistillstand i landet kan Tatjana och Vadim inte vistas i Ekenas si mycket som de skulle ha lust med. Enligt reglerna far de vistas i Finland under hégst 90 dagar under ett halvar. De brukar géra s4 att de ar i Ekeniis tva veckor, sedan Aker de hem till S:t Petersburg pa tv veckor. Dar passar de pa att handla formanligt och triffa slikten, P& det hiir viset kan de atervinda till Ekeniis s4 ofta som mdjligt. Om det bara gick skulle de tillbringa mycket mer tid i Finland. Da skulle de kunna vara har nistan hela tiden. En del av parets vanner undrar hur de kan trivas s4 bra nér de inte kan spraket. Tatjana férsikrar att det gar hur bra som helst. Hon kan nagra ord finska och har nyligen bérjat studera svenska i S:t Petersburg. Men spriket har inte s stor betydelse. Man kan aven kommunicera med hjartat, berdittar Tatjana. Kalla: Vastra Nyland, 2006