Welcome to Scribd, the world's digital library. Read, publish, and share books and documents. See more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
1Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Vad är unikt med naturliga intelligenser?

Vad är unikt med naturliga intelligenser?

Ratings: (0)|Views: 32|Likes:
Published by Isak Thomas Gerson
A study on the potential substantial differences between biological and artificial intelligence.
A study on the potential substantial differences between biological and artificial intelligence.

More info:

Categories:Types, Research, Science
Published by: Isak Thomas Gerson on Apr 04, 2012
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

08/30/2013

pdf

text

original

 
Vad är unikt med naturliga intelligenser?
I Luciano Floridis artikel
Open Problems in the philosophy of information
(2004) tar Floridi upp ettflertal problem som kvarstår att lösa inom det informationsfilosofiska fältet. Ett av problemenFloridi tar upp kallar han
Turing's problem
och definierar det så här “Can (forms of) naturalintelligence be fully and satisfactorily implemented nonbiologically?”.Floridi frågar också – om man antar att egenskaperna hos naturliga intelligenser inte är överförbaratill artificiella intelligenser – vilka aspekter av naturlig intelligens som går att implementera iartificiella intelligenser, han nämner medvetande, kreativitet, frihet och förkroppsligande. Hanställer frågan om det bara är en fråga om komplexitet hos det intelligenta systemet, eller om detfinns någon med substantiell skillnad mellan naturliga och artificiella intelligenser.Jag har – förutom Floridi – läst två filosofer som diskuterar frågan. Jag har läst John R. Searle's
 Minds, brains and programs
(1980) och J.r. Lucas'
 Minds, Machines and Gödel 
(1961) och
 Minds, Machines and Gödel: a
Retrospect (1996). Jag kommer att diskutera de invändningar de har mottanken att egenskaperna hos naturliga intelligenser är fullt implementerbara hos artificiellaintelligenser. Slutligen kommer jag själv att försöka bemöta deras invändningar.
Searles invändning
Searle diskuterar framför allt två egenskaper hos naturliga intelligenser som han hävdar är frånvarande (och måste vara frånvarande) i artificiella intelligenser, förståelse och intentionalitet.Han börjar med att diskutera naturliga intelligensers ”story-understanding capacity”, deras förmågaatt läsa mellan raderna i berättelser. För att visa vad han menar med förmågan ger han följandeexempel:”A man went into a restaurant and ordered a hamburger. When the hamburger arrived it was burned to a crips, and the man stormed out of the restaurant angrily,without paying for the hamburger or leaving a tip.” Now, if you are asked ”Did theman eat the hamburger?” you will presumably answer ”No, he did not.” Similarily,if you are given the following story: ”A man went into a restaurant and ordered ahamburger; when trhe hamburger came he was very pleased with it; and as he leftthe restaurant he gave the waitress a large tip before paying his bill,” and you wereasked the question ”Did the man eat the hamburger?” you will presumably answer ”Yes, he ate the hamburger.” (Searle, 1980:2)
 
Searle menar att det är fullt tänkbart för artificiell intelligenser att imitera mänskligt beteende ochveta precis vad de ska svara, men att de inte kan förstå varför svaret är rätt. Det enda de skulle vetaär att en naturlig intelligens som blev tillfrågad samma sak skulle ge det svaret artificiellintelligensen gav på frågan. Det är också därför de ger det. De har ingen djupare förståelse för vad ihistorien som gav informationen om huruvida personen åt hamburgaren eller inte.Searle motiverar inte sina åsikter på punkten överhuvudtaget. Däremot försöker han att ytterligareförklara dem genom att gå över till ett annat exempel som han menar handlar om samma problematik, exemplet om det kinesiska rummet. Det kinesiska rummet ser ut som följande:En person helt utan några kunskaper om det kinesiska språket överhuvudtaget låses in i ett rum meden stor hög kinesisk text. Personen får sedan en till hög med kinesisk text, och regler på engelskaför hur de kinesiska texterna korrelerar med varandra. Personen är engelsktalande och förstår reglerna utmärkt. Personen får sedan även en tredje hög med kinesisk text och regler för hur dessakorrelerar till de två första högarna.Personerna som skickar dessa högar kallar den första högen för ”manus”, den andra högen för ”historia” och den tredje högen för ”frågor”. När den inlåsta personen har skrivit nya symboler efter reglerna denne fått och skickat tillbaka symbolerna ser personerna som tar emot detta som ”svar påfrågorna”.Den inlåsta personen får även en historia och frågor om historien på engelska. Denne skriver svar  på frågorna och skickar tillbaka. Efter ett tag blir personen så bra på sysslorna att denne skriver lika bra svar på både engelska och kinesiska. Frågan är då, förstår han verkligen både kinesiska ochengelska?Searle menar att en person som hävdar att artificiella intelligenser kan ha samma förmåga tillförståelse som naturliga intelligenser måste erkänna att personen förstår kinesiska lika bra somengelska. Searle själv menar att personen i fråga har lärt sig allt en artificiell intelligens kan lära sigav det kinesiska språket, men ändå inte förstår ett dugg.Searle tar sedan upp ett par invändningar till sin slutledning. Han tar bland annat upp ”the systemsreply” som håller med om att personen inte förstår kinesiska, men menar att man istället måste haett mer emergent synsätt på artificiella intelligenser. Det är inte personen i sig som motsvarar denartificiella intelligensen, utan summan av personen, reglerna denne fått, informationen denne behandlat och så vidare, ”rummet” så att säga. Personen är bara en kugg i artificiell intelligenseriet.Searle menar att personen fortfarande inte kan sägas ha någon förståelse för kinesiska, han menar att man omöjligtvis kan förstå kinesiska för att man vet att man ska skriva ”squoggle squoggle”efter ”squiggle squiggle”.
 
En annan intressant invändning mot Searles slutsatser är ”the brain stimulator reply” som invänder:om man kan bygga en artificiell intelligens som helt och hållet simulerar hur hjärnan fungerar hosen naturlig intelligens, som simulerar nervbanorna, synapserna, och så vidare, kan man inte säga attden intelligensen har samma egenskaper som en naturlig intelligens?Mot det invänder Searle att hjärnsimulationen simulerar fel saker hos hjärnan. Den simulerar baraden formella strukturen som hjärnan använder sig av, innehållet och sekvensen hos signalerna.Hjärnsimulationen kommer aldrig att kunna simulera ”what really matters about the brain, namelyits causal properties, its ability to produce intentional states.” (Searle, 1980:8).Tyvärr fördjupar Searle aldrig varför intentioner är så viktiga, vad intentioner har att göra medförståelse eller hur intentioner är beskaffade. Det är tre frågor som är helt avgörande för att kunnakritisera hans slutsatser. Jag återkommer till intentioner senare.Searles syn på hjärnsimulatorn kan också förklaras av en annan passage, som diskuterar gränsdragningen mellan naturliga och artificiella intelligenser. Han skriver:”I see no reason in principle why we coudn't give a machine the capacity tounderstand English or Chinese, since in an important sense our bodies with our  brains are precisely such machines. Bur I do see very strong arguments for sayingrhat we could not give such a thing to a machine where the operation of themachine is defined solely in terms of computational processes over formallydefined elements; that is, where the operation of the machine is defined as aninstantiation of a computer program.” (Searle, 1980:10)Searle menar alltså att skillnaden mellan naturliga och artificiella intelligenser inte ligger i hur intelligenserna skapats eller vilket material de är gjorda av. Istället definierar han artificiellaintelligenser som ”computational processes over formally defined elements”, och ser naturligaintelligenser som de intelligenser som är intentionella i sig själva. Det är, i min uppfattning,knappast en definition som motsvarar hur vi använder språket till vardags. I en annan definitionmenar han att ”[t]he computer, to repeat, has a syntax but no semantics” (Searle, 1980:12).Det är ett allvarligt problem att Searles slutsatser är så ”question-begging”. Självklart kan enartificiell intelligens inte vara identisk med en naturlig intelligens om man definierar artificiellaintelligenser på ett sätt som utesluter intelligenser med egenskaper som ägs av naturligaintelligenser. Searles definitioner gör hans teser till tautologier.

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->