Utvecklingen av ddligt vld mot kvinnor i nra relationer

RAPPORT 2007:6

Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott

Brottsfrebyggande rdet (Br) verkar fr att brottsligheten minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfrebyggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott.

Denna rapport kan bestllas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post order.fritzes@nj.se Produktion: Brottsfrebyggande rdet, Information och frlag, Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, Fax 08-411 90 75, E-post: info@bra.se Br p Internet www.bra.se Frfattare: Mikael Rying Omslagsbild: Bicho/Botvidsson. Fotot r beskuret och bearbetat. Omslag: Ylva Hellstrm Tryck: Edita Norstedts, Vsters 2007 2007 Brottsfrebyggande rdet ISSN 1100-6676, ISBN 978-91-85664-61-0

Innehll
FRORD 5 SAMMANFATTNING Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer minskar Mnga grningsmn har tidigare hotat och misshandlat kvinnan Offer och grningsmn oftast svenskar Vanligt att grningsmnnen har lg social status och r kriminellt belastade Psykisk sjukdom eller psykisk strning vanligt bland grningsmnnen Allt er dms fr mord INLEDNING Syfte Denition av ddligt vld och nra relationer MATERIAL OCH METOD Underskningsmaterialet Kodning av materialet Bortfall Mrkertal DDLIGT VLD MOT KVINNOR 19902005 Kvinnan knner nstan alltid grningsmannen Kniv vanligaste vldsmetoden Fall med kvinnliga offer klaras oftare upp Fall mellan obekanta Ddligt vld mellan bekanta som inte r slkt Ddligt vld inom familjen exklusive nra relation DDLIGT VLD MOT KVINNOR I NRA RELATIONER Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer har minskat sedan 1970-talet OMSTNDIGHETER VID BROTTEN Tidigare frekomst av hot och vld Svartsjuka och separation vanliga motiv Brotten sker i bostderna Kniv dominerar som vldsmetod Ovanligt med vittnen 6 6 6 6 7 7 7 8 9 9 12 12 13 13 13 15 16 17 17 18 19 19 21 21 23 23 23 25 26 28

OFFER OCH GRNINGSMN ldersfrdelning Fdelselnder Grningsmnnen har ofta lg social status Grningsmnnen r ofta kriminellt belastade Alkoholpverkan och alkoholmissbruk Relativt vanligt med sjlvmord i samband med brotten Rttspsykiatriska underskningar (RPU) av grningsmnnen Grningsmnnen r ofta psykiskt sjuka eller personlighetsstrda BROTTSRUBRICERINGAR OCH UTDMDA PFLJDER Allt er dms fr mord Livstidsstraffen kar kraftigt AVSLUTANDE DISKUSSION Mjliga frklaringar till det minskade ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer Brotten begs ofta i socialt marginaliserade miljer Tv riskgrupper Samhllets skydd fr kvinnor som utstts fr vld REFERENSER

29 29 30 31 31 33 34 35 36 40 40 41 44 45 46 47 48 51

BILAGOR Bilaga 1

57 57

Frord
Mns vld mot kvinnor r ett allvarligt samhllsproblem. Behovet av kunskap inom omrdet r stort. Under de senaste ren har drfr Brottsfrebyggande rdet, Br, publicerat en rad rapporter i mnet. Dessa har bland annat behandlat frgor som omfattningen av vld mot kvinnor, besksfrbudslagens tillmpning, vldtktsutvecklingen och stalkning. I denna rapport analyseras utvecklingen, omfattningen och karaktren av det mest allvarliga vldet mot kvinnor, det vill sga de fall dr vldet lett till dden. Rapporten bygger p en noggrann genomgng av samtliga knda fall av ddligt vld mot kvinnor sedan r 1990. Fokus ligger p de fall dr grningsmannen varit en nuvarande eller fre detta make, sambo, fstman eller pojkvn. Bland de frhllanden som analyseras kan nmnas grningsmnnens motiv, deras tidigare belastning och om samhllet haft kunskap om hotbilden mot kvinnan. En grundlggande frga som behandlas i rapporten r de frndringar som skett, eller inte skett, i denna allvarliga brottslighet. Tyngdpunkten i beskrivningen utgr frn utvecklingen under perioden 19902004, men en jmfrelse med situationen p 1970-talet presenteras ocks. Rapportens mlgrupper r regering och riksdag samt anstllda inom rttsvsendet, socialtjnsten samt hlso- och sjukvrden och personer verksamma vid kvinnojourer och vriga som i sin verksamhet kommer i kontakt med mns vld mot kvinnor. Rapporten har skrivits av l.lic. Mikael Rying, verksam vid Br, i samarbete med Felipe Estrada, chef fr Enheten fr forskning och utveckling. Martin Grann, utvecklingschef inom Kriminalvrden har granskat rapporten och lmnat vrdefulla synpunkter. Chefsverlkaren Marianne Kristiansson vid Karolinska Institutet har bidragit med sakkunskap vid klassiceringen av de rttspsykiatriska diagnoserna. Stockholm i maj 2007

Jan Andersson Generaldirektr

Felipe Estrada Enhetschef

Sammanfattning
Mns vld mot kvinnor r ett allvarligt samhllsproblem som krver kade kunskaper fr att kunna stvjas p bsta stt. Utifrn ett stort material om samtliga polisanmlda fall av ddligt vld under perioden 19902004 har uppgifter om de fall som avser ddligt vld mot kvinnor i nra relationer stllts samman. Det innebr att samtliga anmlda fall av mord, drp och misshandel med ddlig utgng som begtts i nra relationer i Sverige under perioden 19902004 har studerats och utgr det underlag som rapporten bygger p.

Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer minskar

Under perioden 19902004 ddades i genomsnitt 90100 personer per r genom kriminellt ddligt vld. Av dessa r ungefr en tredjedel kvinnor och av dem r det under ett genomsnittligt r ungefr sjutton (17) kvinnor som ddas av en man som de vid brottstillfllet hade eller hade haft en nra relation till, det vill sga make, sambo, fstman eller pojkvn. En jmfrelse med 1970-talet visar emellertid att det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer har minskat med mellan 20 och 30 procent. Ngon entydig frklaring till detta r svr att nna. Sociala frndringar och ett kat skydd fr utsatta kvinnor genom till exempel kvinnojourernas framvxt kan ha haft betydelse, liksom vissa lagndringar. Ett kat ekonomiskt oberoende fr kvinnor ver tid kan ocks ha spelat in.

Mnga grningsmn har tidigare hotat och misshandlat kvinnan

Det r mycket vanligt att grningsmannen redan fre det aktuella brottstillfllet har hotat och misshandlat kvinnan. I nra hlften av fallen nns uppgifter om tidigare hot och i 40 procent av fallen nns uppgifter om tidigare vld. Men eftersom detta endast r de uppgifter som redovisas i polisutredningar och domar br de betraktas som minimisiffror. Svartsjuka och problem i samband med separationer var motivet i nra 60 procent av fallen. Grningsmannen har ofta ett stort behov av att kontrollera kvinnan och nr han inte lngre kan det, ddar han henne.

Offer och grningsmn oftast svenskar

Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer ren 19902004 r 70 procent av offren och tv tredjedelar av grningsmnnen fdda i Sverige. Med tanke p att utlandsfdda personer under underskningsperioden utgr cirka 10 procent av den svenska befolkningen nns det en tydlig verrepresen-

tation av svl offer som grningsmn med utlndsk bakgrund. Majoriteten av de utlandsfdda grningsmnnen kommer frn ett annat land i Europa.

Vanligt att grningsmnnen har lg social status och r kriminellt belastade

Grningsmnnen r vanligen personer som har lg social status i samhllet. I nra hlften av fallen r de antingen arbetslsa, har beredskapsarbete eller r frtidspensionerade. Grningsmnnen var i nra 60 procent av fallen registrerade fr tidigare brottslighet. De dominerande brottstyperna var olaga hot, vldsbrott, stldbrott och trakbrott.

Psykisk sjukdom eller psykisk strning vanligt bland grningsmnnen

Det r mycket vanligt att grningsmannen lider av en psykisk sjukdom eller ngon annan typ av psykiatrisk problematik. Nra 90 procent av de mn som ddar en kvinna i en nra relation r enligt materialet att betrakta som psykiskt sjuka eller lider av annan psykiatrisk problematik. Enligt rttspsykiatriska data dominerar tv diagnosgrupper: personlighetsstrningar och psykossjukdomar. I en fjrdedel av fallen begr grningsmnnen sjlvmord i samband med brotten. Om man lgger till de mn som frskte beg sjlvmord i samband med brottet, kar andelen till 30 procent. Alkohol spelar en betydligt mindre roll vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer n vid ddligt vld i vrigt.

Allt er dms fr mord

Under den studerade perioden har frdelningen av brottsrubriceringar i dessa fall tydligt frndrats. I brjan av 1990-talet bedmdes omkring tv tredjedelar av fallen som mord, medan det i brjan av 2000-talet i stllet handlar om 9 av 10 fall. P motsvarande vis har andelen fall som lett till livstidsstraff ocks kat ptagligt i brjan av 2000-talet. Tv omstndigheter skiljer ddligt vld mot kvinnor i nra relationer frn annat ddligt vld nr det gller pfljdsvalet. Dels dms en strre andel av grningsmnnen till rttspsykiatrisk vrd, dels fr de genomsnittligt lngre fngelsestraff.

Inledning
Mns vld mot kvinnor r ett stort samhllsproblem. Internationellt har FN p mnga stt engagerat sig i frgan, genom till exempel Vrldshlsoorganisationen (WHO), en deklaration om avskaffande av vld mot kvinnor samt en handlingsplan fr jmstlldhet frn FN:s kvinnokonferens i Beijing r 1993. Inom EU behandlas frgan p olika stt. Till exempel antog Europaparlamentet i brjan av r 2006 ett s kallat initiativbetnkande om hur vld mot kvinnor br bekmpas (Eliasson & Ellgrim, 2006). I Sverige har frgan ftt mycket uppmrksamhet sedan framfr allt brjan av 1990-talet. Fokus har legat p mns vld mot kvinnor i nra relationer. En mngd forskning, inte minst ur ett genusperspektiv, har resulterat i nya kunskaper och nya synstt (t.ex. Lundgren m.., 2001, Karlsson & Pettersson, 2003, Lander m.. 2003, Jnson & kerstrm, 2004). Dessutom har sedan 1980talet ett stort antal lagndringar gjorts och nya lagar stiftats, bland annat lagen om besksfrbud (1988:688), fr att skydda kvinnor frn vld och hot. Under senare r har en rad konkreta tgrder vidtagits. Exempel p detta r s kallade larmpaket som utdelas till hotade kvinnor. Vidare pgr forskning och utveckling av s kallade farlighetsbedmningar, bland annat fr att kunna gra tidiga riskbedmningar av de grningsmn som hotar och utvar vld mot kvinnor. Dessutom har en utredning (SOU 2006:65) freslagit att man utreder frutsttningarna fr att ddsfallsutredningar ska kunna gras vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Brottsfrebyggande rdet (Br) har de senaste ren publicerat ett stort antal rapporter i mnet vld mot kvinnor, till exempel Grov kvinnofridskrnkning (Br, 2000), Att frebygga vld mot kvinnor i nra relationer (Br, 2002a), Vld mot kvinnor i nra relationer (Br, 2002b), Besksfrbud (Br, 2003), Vldtkt (Br, 2005), Stalkning i Sverige (Br, 2006) och Besksfrbud De berrda och deras erfarenheter (Br, 2007). Dessutom publicerades r 2001 en rapport om ddligt vld mot kvinnor i nra relationer (Br, 2001). Nr en kvinna ddas av sin make, sambo, pojkvn eller fre detta sdan, r det den mest extrema formen av mns vld mot kvinnor i nra relationer. Det ddliga vldet mot kvinnor r drfr ett mne som vcker mycket uppmrksamhet i samhllsdebatten. Trots detta har forskningen om denna typ av ddligt vld varit sparsam.1 Fram till nu har Br: s tidigare rapport frn r 2001 varit det mest aktuella som har skrivits i mnet i Sverige. Med freliggande studie ges en uppdaterad och, i
1

Det nns sedan tidigare tv studier publicerade om ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Bda har emellertid sina begrnsningar. Den ena r en avhandling som bland annat beskriver denna typ av ddligt vld men r begrnsad till vissa regioner i Sverige (Lindqvist, 1989). Den andra studien r heltckande rent geograskt men avser frhllanden s lngt tillbaka i tiden som fr perioden 19711980 (Rammer & Somander, 1989).

mnga stycken, mer detaljerad beskrivning av utvecklingen av denna allvarliga brottslighet. Bristen p publicerad svensk forskning innebr ocks att fakta mnga gnger r obekanta fr dem som arbetar med mns vld mot kvinnor, till exempel socialtjnst, sjukvrd, rttsvsendet, kvinnojourer, media och de politiker som ska stifta lagar fr att bekmpa vldet. Exempel p detta r att felaktiga uppgifter sprids om antalet kvinnor som varje r ddas i en nra relation. Bristande kunskap kan pverka knslan av otrygghet hos kvinnor. Det r sledes angelget att lyfta fram och sprida kunskap i mnet, bland annat fr att ka mjligheterna att frebygga detta mycket allvarliga vld.

Syfte
Det vergripande syftet med rapporten r att ge grundlggande kunskap dels om karaktren av det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer, dels om utvecklingen av denna brottstyp. Frgor som kommer att behandlas r: kar det ddliga vldet mot kvinnor? Vilka r omstndigheterna vid brotten? I vilken utstrckning nns det tidigare hot eller vld mot dessa kvinnor? Vilka r offren och grningsmnnen? Hur ser pfljdsutvecklingen ut fr dessa brott?

Analysen grs huvudsakligen genom en detaljerad genomgng av uppgifter frn de konstaterade fall som intrffat i Sverige under perioden 19902004. Dessutom kompletteras redovisningen med uppgifter ur kriminalstatistiken, men ven med annan forskning som gjorts i mnet. Detta fr att f svl ett lngre perspektiv bakt i tiden som mer frdjupad kunskap i frgan. Den viktigaste frndringen jmfrt med Brrapporten frn r 2001 r att merparten av de analyser som redovisas grs utifrn tre femrsperioder vilket gr det mjligt att beskriva frndringar i det ddliga vldets karaktr. Rapporten kan p detta vis ge en bild svl av de frndringar som har skett ver tid som av den ptagliga stabilitet som knnetecknar vissa frhllanden inom det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer.

Denition av ddligt vld och nra relationer

En denition av ddligt vld kan frefalla relativt enkel att gra: det r nr en mnniska har ddat en annan mnniska. Men rttssystemets verklighet r mer komplicerad n s. Det nns minst tre niver i rttsprocessen dr upptckten av en dd person kan komma att bedmas som ddligt vld.

Den frsta bedmningen grs av de polismn som i initialskedet upprttar en polisanmlan. Om till exempel en kvinna hittas dd och man misstnker att ett brott kan ha begtts, skrivs en anmlan. En sdan grs ofta ven i de fall man inte r sker p huruvida dden orsakats av annan person. En upprttad anmlan krvs nmligen fr att man ska kunna gra den stora polisinsats som r regel vid ett fall av ddligt vld. Bland annat tillkallas polisens tekniker fr att kunna skra spr efter exempelvis grningsmannen eller eventuellt mordvapen. Detta leder till att andra hndelser n ddligt vld registreras i kriminalstatistiken.2 Den andra bedmningen grs av polisen och/eller klagaren under frunderskningens gng. Den frsta bedmningen kan d visa sig vara felaktig. Till exempel kan det efter rttslkarens obduktion av den dde visa sig att ddsorsaken var en olyckshndelse, sjukdom eller sjlvmord. Ett annat exempel r att den misstnkte ddat offret i sjlvfrsvar. klagaren kan d vlja att lgga ned frunderskningen. En tredje och slutgiltig bedmning kan ske inom domstolsvsendet. Det r dock inte alltid som ett fall leder till prvning i domstol. S r det exempelvis om en misstnkt grningsman saknas eller om han tagit sitt liv. ven om de esta fall av ddligt vld som hamnar hos domstol naturligtvis r klarlagda, frekommer det fall dr domstolen inte kan utesluta att brott faktiskt inte gt rum och drmed avskriver mlet. Ett annat skl fr domstolen att ogilla talet mot en misstnkt grningsman r att domstolen nner att grningsmannen begtt handlingen i sjlvfrsvar eller att denne befanns oskyldig. Sledes kan en och samma hndelse av frmodat ddligt vld bedmas p olika stt beroende p vilket skede i rttsprocessen man studerar. Eftersom avsikten med den hr underskningen r att beskriva det ddliga vld som betraktas som kriminellt har fljande denition anvnts:
De polisanmlda fall av vld som lett till dden, det vill sga mord, drp, misshandel med ddlig utgng samt misshandel eller grov misshandel och vllande till annans dd och som av rttsvsendet slutgiltigt bedmts som kriminellt ddligt vld.

Brottsfrebyggande rdet fljer sedan r 2002 samtliga anmlda fall av ddligt vld i syfte att frebygga sdana felaktiga registreringar i kriminalstatistiken (Rying, 2003).

10

Samma denition har anvnts vid tidigare underskningar av ddligt vld (t.ex. Wolfgang, 1958 och Wikstrm, 1992). Denitionen av grningsmnnen i underskningen r drmed analog med de misstnkta grningsmn som av rttsvsendet slutligen bedmts som skyldiga till ddligt vld. Denitionen av begreppet nra relation i denna underskning r de fall dr grningsmannen vid brottstillfllet var eller hade varit make, sambo, fstman eller pojkvn till offret.

11

Material och metod

Underskningsmaterialet
Materialet som ligger till grund fr underskningen samlades ursprungligen in fr att anvndas fr en kartlggning av det totala ddliga vldet i Sverige sedan r 1990 (se till exempel Rying, 2000). Den underskta perioden i denna rapport r 19902004. I tabell 1 redovisas dock ven uppgifter om antalet mn och kvinnor som offer fr ddligt vld r 2005. Datainsamlingen bygger p fljande informationskllor: Rikspolisstyrelsens brottsanmlansregister Rationell anmlansrutin (RAR) Ur Rikspolisstyrelsens brottsanmlansregister har uppgifter om samtliga anmlda fall av ddligt vld, det vill sga mord, drp och misshandel med ddlig utgng, fr perioden 19902004 hmtats. Genom detta material har samtliga fall kunnat identieras. Polisanmlningar Frn respektive polismyndighet har kopior av polisanmlningarna inhmtats. Muntlig kontakt med polisutredare I ett stort antal fall har kontakt tagits med den polisman som utreder fallet fr muntlig information. Rikspolisstyrelsens Person- och Belastningsregister (PBR) och Belastningsregistret (BR) Frn Rikspolisstyrelsens Belastningsregister (BR), tidigare Person- och Belastningsregistret (PBR), har uppgifter om domar i aktuella fall samt grningsmnnens tidigare registrerade brottslighet inhmtats. Eftersom avlidna personer gallras ur detta register, saknas registrerade uppgifter om de grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet. Uppgifter ur Brottsfrebyggande rdets lagfringsregister Hrifrn har uppgifter inhmtats om samtliga personer som har lagfrts fr mord, drp eller misshandel eller grov misshandel i kombination med vllande till annans dd. Domar Aktuella domar har bestllts frn respektive domstol. Uppgifter ur rttspsykiatriska underskningar (RPU) frn Rttsmedicinalverket Frn Rttsmedicinalverket har uppgifter inhmtats ur rttspsykiatriska un12

derskningar (RPU) och mindre psykiatriska underskningar, s kallade paragraf 7-underskningar, avseende de psykiatriska diagnoser som faststllts fr de personer som lagfrts fr ddligt vld under perioden 19902004.

Kodning av materialet
En stor del av materialet fanns redan tillgngligt genom en rapport avseende perioden 19901999 (Br, 2001). De nya uppgifter som har samlats in fr denna underskning avser perioden 20002004 och fljer samma insamlingsmetod. I stort sett samma metod och variabelkodning anvndes tidigare i en underskning om det ddliga vldet i Stockholm 19511991 (Wikstrm, 1993). I denna underskning om fallen i hela Sverige ingr dessutom vissa andra uppgifter, bland annat utfrligare uppgifter om pfljderna liksom uppgifter ur rttspsykiatriska underskningar.

Bortfall
Generellt r bortfallet relativt litet fr de variabler som redovisas. En av de viktigaste orsakerna till detta r att muntlig kontakt med de utredande poliserna har tagits i mycket stor utstrckning. I de fall bortfallet verstiger en niv av fem procent, diskuteras detta i samband med redovisningen av respektive variabel.

Mrkertal
Det r komplicerat att studera omfattningen och utvecklingen av vldsbrottslighet (Estrada, 2005). Forskningen har lnge kunnat visa att en stor del av det vld som intrffar i samhllet frblir oknt fr myndigheterna eftersom det inte leder till polisanmlan. Nr det gller det ddliga vldet r dock detta ett vsentligt mindre problem. Forskning har visat att denna brottstyp snarare verskattas i kriminalstatistiken (Wikstrm, 1993, Rying, 2003). Det nns emellertid vissa felkllor som kan innebra svrigheter att identiera samtliga fall av ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Med den metod och de kllor som har anvnts i den hr underskningen torde dock mrkertalet ha minimerats s mycket som det r praktiskt mjligt. De felkllor som nd kan nnas r fljande: Felregistrerade fall. Det nns en viss risk att fall av ddligt vld felaktigt registrerats som andra brott, till exempel mordfrsk. Men eftersom en genomgng ven gjorts av samtliga grningsmn lagfrda fr ddligt vld under underskningsperioden, torde denna risk vara liten. Oupptckta brott frsvunna personer. I Sverige anmls varje r ett stort antal personer som frsvunna. Ett litet antal av dessa ternns aldrig. Underskningen visar att ngra av dessa ternns som offer fr ddligt vld efter en kortare eller lngre tid. Det nns risk fr att ytterligare sdana fall inte upptcks.
13

Oupptckta brott frre obduktioner. Antalet obduktioner i Sverige har, bland annat p grund av lagndring, minskat sedan 1970-talet (Veress, 1994). Vidare har frndringar skett angende vilka lkare som fr utfrda ddsbevis och ddsorsaksintyg. En underskning av ett stort urval ddsfall visar ocks att inte samtliga fall som bedmts som onaturliga har polisanmlts trots att detta alltid ska gras (Rammer m.., 1997). Eftersom det nns uppgifter om att 510 procent av alla vldsbrott med ddlig utgng upptcks i samband med rttsmedicinsk obduktion, kan det innebra att fall av ddligt vld inte registreras som sdana. Dessa frhllanden kan pverka mjligheten att avgra om ett brott gt rum i samband med ddsfallet. Brott ej styrkt vid frunderskningen eller i domstol. Det nns ett antal fall dr en man har misstnkts eller talats fr ngon form av ddligt vld mot en kvinna i en nra relation. Av olika skl har det inte gtt att styrka det ddliga vldet. I vissa sdana fall har mannen dremot kunnat dmas fr annat vld mot kvinnan, till exempel misshandel eller grov misshandel. Ouppklarade fall, man i nra relation misstnkt. I era ouppklarade fall av ddligt vld mot kvinnor har en man i en nra relation varit misstnkt fr brottet men inte kunnat talas eller dmas. Dessutom nns det ouppklarade fall av ddligt vld mot kvinnor som inte har haft ngon formellt misstnkt. Antalet ouppklarade fall med kvinnliga offer har ocks kat ngot under underskningsperioden. Sammanfattningsvis nns det allts era omstndigheter som gr att det kan nnas ett visst mrkertal av kvinnor som blivit offer fr ddligt vld ven om det kan frmodas vara litet. En mjlig felklla som framfr allt kan ha betydelse fr antalet oupptckta fall av ddligt vld r det minskade antalet obduktioner. Eftersom dessa minskat i antal sedan 1970-talet kan det pverka nivn av oupptckta fall av till exempel ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. En annan mjlig felklla r det faktum att antalet ouppklarade fall av ddligt vld mot kvinnor har kat ngot under underskningsperioden.

14

Ddligt vld mot kvinnor 19902005

Detta avsnitt brjar med en versiktlig genomgng av samtliga knda fall av ddligt vld 19902005. Hr redovisas ocks det ddliga vldet mot kvinnor som inte sttt i nra relation till grningsmannen. Det handlar exempelvis om de offer som varit obekanta med grningsmannen men ocks de fall dr relationen varit en annan, till exempel frldrar och barn. Drefter behandlas det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer mer utfrligt. Under perioden 19902005 blev 1 574 personer i Sverige offer fr ddligt vld (tabell 1). Det betyder allts att omkring 100 personer ddats per r, och denna niv har varit mer eller mindre ofrndrad sedan r 1990. Av dessa offer var 35 procent kvinnor (inklusive ickor under 15 r) och 65 procent mn. Denna frdelning ligger ocks tmligen ofrndrad under hela den studerade perioden, trots att det nns relativt stora rliga variationer.
Tabell 1. Offrens knsfrdelning vid ddligt vld i Sverige 19902005. Antal och andelar (procent). _____________________________________________________________ Kvinnor Mn Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel _____________________________________________________________ 1990 34 33 68 67 102 100 1991 33 29 82 71 115 100 1992 42 37 71 63 113 100 1993 38 35 71 65 109 100 1994 36 36 63 64 99 100 1995 28 33 58 67 86 100 1996 36 36 65 64 101 100 1997 38 40 58 60 96 100 1998 31 33 64 67 95 100 1999 34 33 68 67 102 100 2000 36 38 58 62 94 100 2001 36 40 53 60 89 100 2002 31 31 69 69 100 100 2003 27 33 56 67 83 100 2004 43 39 66 61 109 100 2005 29 36 52 64 81 100 _____________________________________________________________ Summa 552 35 1022 65 1574 100 _____________________________________________________________ Bortfall: ett fall (< en procent).

15

Bara under ren 20032005 frndras antalet ddade kvinnor drastiskt frn ett r till ett annat. Fr att undvika att sdana pltsliga frndringar slr igenom d utvecklingen beskrivs sls i den fortsatta analysen materialet samman i tre femrsgrupper; 199094, 199599 och 2000 04 (se gur 1).

Figur 1. Genomsnittligt antal kvinnliga offer fr ddligt vld 19902004.

Kvinnan knner nstan alltid grningsmannen

Genomgngen av anmlningarna visar att de kvinnliga offren fr ddligt vld i 84 procent av fallen knde grningsmannen (tabell 2). Om man bortser frn de fall dr grningsmannen frblivit oknd, och uppgift om relation drmed saknas, stiger andelen till 94 procent av fallen. Vidare framgr att knappt hlften av det ddliga vldet mot kvinnor begs av en man till vilken de har eller har haft en nra relation. Det r dessa fall som kommer att vara i fokus fr stora delar av denna rapport. En ungefr lika stor andel av fallen begs sledes av andra personer, dock i huvudsak av ngon som kvinnan knde. Eftersom omstndigheterna vid dessa fall av ddligt vld mot kvinnor inte tidigare nns beskrivna grs nedan en kortare genomgng av de fall dr relationen mellan offret och grningsmannen ser annorlunda ut (frutom barn som offer).

16

Tabell 2. Frdelningen av kvinnliga offers relation till grningsmannen vid ddligt vld 19902004. Antal och andelar (procent). ____________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 2000-2004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ____________________________________________________________________________________ Ouppklarade fall 15 8 16 10 22 13 53 10 Barn under 15 r 31 17 17 10 21 12 69 13 Obekanta 15 8 7 4 8 5 30 6 Bekanta, ej familj 20 11 22 13 24 14 66 13 Familj, exkl. man i nra relation 19 10 20 12 14 8 53 10 Man i nra relation 83* 45 85 51 86 50 254 49 ____________________________________________________________________________________ Summa 183 99 167 100 175 100 522 101 ____________________________________________________________________________________ Bortfall: ett fall. *I ett fall var grningspersonen en kvinna.

Kniv vanligaste vldsmetoden

Vid ddligt vld mot bde kvinnor och mn r den dominerande vldsmetoden anvndandet av kniv. Skjutvapen frekommer i knappt 20 procent av fallen, vilket betyder att vapen anvnts vid en klar majoritet av fallen. Strypning r dock vanligare vid ddligt vld mot kvinnor n mot mn. I dessa fall r det relativt vanligt att det ocks frekommer misshandel. Det r ovanligt att kvinnor ddas som ett resultat av ren misshandel (sparkar och slag), detta sker i ngot fall per r.

Fall med kvinnliga offer klaras oftare upp

Under perioden 19902004 ternns enligt denna underskning 53 ouppklarade fall av ddligt vld mot kvinnor ver 14 r. Kvinnor utgr drmed en mindre andel av offren vid de ouppklarade fallen, drygt 20 procent, n vid de uppklarade fallen, 36 procent. Antalet ouppklarade fall med kvinnliga offer har kat ngot, om n marginellt, sedan brjan av 1990-talet. Av naturliga skl r det svrt att veta hur dessa fall skulle frdelas relationsmssigt om de klarades upp, ngot som mste hllas i minnet vid lsning av relationsavsnitten nedan. De fall av ddligt vld med kvinnliga offer som har frblivit ouppklarade, skedde oftare p allmnna platser n de fall som blivit uppklarade (63 procent mot 78 procent). ven om det frekommer fall dr en man i nra relation till kvinnan har varit misstnkt, talar mycket fr att en strre andel av de ouppklarade fallen med kvinnliga offer begtts av ngon kvinnan var ytligare bekant eller obekant med. En analys av uppklarade fall av ddligt vld p allmn plats generellt sett, visar nmligen att det var ett strre relationsavstnd mellan de inblandade i dessa fall n nr brotten sker i bostder (Rying, 2000).
17

Enligt utredande poliser talar omstndigheter kring ddligt vld i bostder mnga gnger fr att de kvinnliga offren i stor utstrckning ddats av ngon bekant, i era fall av en man i nra relation. En relativt stor andel av offren utgjorde kvinnliga lderspensionrer, omkring 40 procent (11 av 27 fall). Motivbilden vid ouppklarade fall med kvinnliga offer r i denna underskning i stor utstrckning oknd. I endast omkring 40 procent av fallen r troliga eller skra motiv knda. Dels beror det p att polisen inte velat avslja motivbilden innan fallet r lst, dels p att de i vissa fall inte knner till orsaken till brottet. I fallen med knda eller frmodade motiv dominerar rn, misstnkta fall av svartsjuke- och separationsproblematik samt sexualmord. I fallen med kvinnliga lderspensionrer var det vanligast knda motivet ngon form av rn i hemmet.

Fall mellan obekanta

Under perioden 19902004 fll enligt denna underskning 30 kvinnor offer fr en fr henne obekant grningsman. I samtliga dessa fall var grningspersonen en man. Sedan frsta hlften av 1990-talet har antalet kvinnliga offer halverats inom denna relationskategori. En viktig frklaring till denna minskning r de speciella fall som ddsskjutningarna r 1994 i Falun (fem kvinnliga offer) respektive Stureplan i Stockholm (tre kvinnliga offer)3 utgjorde. Fr de kvinnliga offren begicks en mycket stor del av brotten av obekanta grningsmn utanfr bostadsmiljn; i endast omkring tio av fallen var brottsplatsen kvinnans eget hem. Tre huvudsakliga motivkategorier utkristalliserar sig inom gruppen obekanta grningsmn: de kvinnor som ddades i samband med de tv ovan nmnda fallen av massmord r 1994, sexualmord och mord i samband med annan brottslighet. Motiven vid de tv hndelserna av massmord (ddsskjutningarna i Falun och vid Stureplan r 1994) pminner i stor utstrckning om de s kallade vansinnesdd som skedde r 20034. De kan karaktriseras som ngon typ av hmnd fr upplevda krnkningar. En hmnd som i samtliga fall utom ett, en man, drabbade offer som inte var inblandade i de ursprungliga situationerna. Dessa kvinnor blev offer enbart av det sklet att de rkade benna sig p brottsplatsen i brottsgonblicket.

En man skt ihjl sju personer, varav fem kvinnor, r 1994 i Falun. Flera personer medverkade vid en ddsskjutning med fyra offer, varav tre kvinnor, vid Stureplan i Stockholm r 1994. r 2003 intrffade era fall av oprovocerat ddligt vld p allmn plats begngna av psykiskt sjuka grningsmn. I maj r 2003 misshandlade en psykiskt sjuk man en ldre man till dds och misshandlade era andra personer p en gata i Stockholm. En annan psykiskt sjuk man krde med bil ihjl tv personer p en gata i Stockholm i maj r 2003. I september r 2003 ddades utrikesminister Anna Lindh av en psykiskt sjuk man i Stockholm. Dagen efter mrdades en liten icka vid sitt dagis av en psykiskt sjuk man.

18

Sexualmord, som uteslutande har drabbat kvinnor, r, enligt vad som framkommit i denna underskning, sllsynta i Sverige. I genomsnitt begs ett ftal sdana knda fall i Sverige per r. Dessa fall r dock inte vanligare mellan obekanta n inom kategorin bekanta utanfr familjen (se nedan). Inom relationskategorin obekanta begs i genomsnitt ett sexualmord vart tredje r. Inom motivgruppen ddligt vld i samband med annan brottslighet dominerar ldre kvinnliga offer. Av de tta fall som frekommer r sex av offren ver 55 r. Mnga av brotten har begtts i offrens hem av ptagligt yngre manliga grningsmn.

Ddligt vld mellan bekanta som inte r slkt

Under perioden 19902004 ddades enligt denna underskning 66 kvinnor av en fr dem bekant grningsman som dock inte var familjemedlem och som offret inte hade eller hade haft en nra relation med. De esta fallen intrffade i bostadsmiljn och d till vervgande delen i offrets eget hem. I sex av fallen var grningspersonen en kvinna. Bland motiven i dessa fall kan nmnas svartsjuka. Tv mord begicks p psykiatriska kliniker av en medpatient till offren. Fr de manliga grningsmnnen dominerade ett par olika motivgrupper. I en fjrdedel av fallen var grningsmannen psykiskt sjuk nr han begick det ddliga vldet. Det innebr att det inte fanns ngot annat motiv kopplat till grningen. Brottsliga motiv lg bakom en femtedel av fallen. Det rrde sig om svl rn i offrets bostad som uppgrelser om illegala affrer, till exempel gllande narkotika. Det var lika vanligt med missbruksrelaterade fall i samband med bagatellbrk med ddlig utgng, som med sexualrelaterade fall, tta fall vardera. Alkoholpverkan och alkoholmissbruk hos de inblandade vid brottstillfllet r vanligt vid dessa fall.

Ddligt vld inom familjen exklusive nra relation

Under perioden 19902004 ddades enligt denna underskning 53 kvinnor av ngon annan familjemedlem n en man som de hade eller hade haft en nra relation till. Dessa brott begicks nstan uteslutande i hemmiljn, i ver hlften av fallen i offrets egen bostad. I sex av fallen var grningspersonen en kvinna. I 60 procent av familjefallen (23 fall) var grningsmnnen vuxna barn till offren. I vriga, enstaka fall handlar det om att grningsmannen var frlder, syskon eller hade ngot annat slktfrhllande till offret. Nr vuxna barn ddar sin frlder r grningsmannen sledes nstan alltid en man. Alkoholpverkan och alkoholmissbruk hos offret r sllsynt, medan 40 procent av grningsmnnen var alkoholpverkade vid brottet och en tredjedel dessutom var alkoholmissbrukare. Vldsmetoderna, som domineras av kniv och hugg/slagvapen, tyder p att vldet begtts i stark affekt. Forskning har ocks visat att ddligt vld mot frldrar ofta brukar begs av personer som r psykiskt sjuka eller str19

da (t.ex. Heide, 1995 och 1997, Weisman & Sharma, 1997, Ewing, 1997, Nordstrm, 2004). Detta bekrftas ocks av det faktum att tv tredjedelar av grningsmnnen i dessa fall dmdes till rttspsykiatrisk vrd och att ytterligare 15 procent av grningsmnnen begick sjlvmord i samband med brottet. Grningsmnnen var ofta unga, hlften var 30 r eller yngre.

20

Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer

Under perioden 19902004 nns det i Sverige, enligt denna underskning, 253 konstaterade fall dr kvinnor ddats av en man i en nra relation (gur 2). Det innebr att i genomsnitt 17 kvinnor per r blivit offer fr en man som de har eller har haft, en nra relation till. Dessa fall utgr knappt 20 procent av det totala ddliga vldet, men hlften av fallen med kvinnliga offer. Antalet fall varierar ngot r fr r, men det nns inte vare sig ngon uppt- eller nedtgende trend under underskningsperioden.

Figur 2. Antal kvinnor som fallit offer fr ddligt vld i nra relationer perioden 19902004.

Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer har minskat sedan 1970-talet
Bristen p uppgifter i den ofciella kriminal- och ddsorsaksstatistiken samt den knapphndiga forskningen, innebr att det inte r mjligt att f fram den exakta utvecklingen i ett lngre perspektiv av ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Utifrn de kllor som nns tillgngliga kan man dock f en relativt god bild av utvecklingen. Den frmsta kllan fr jmfrelser r en rikstckande underskning som gjorts fr perioden 19711980 (Rammer och Somander, 1989). Dessutom nns en underskning av det ddliga vldet generellt i Stockholms kommun fr perioden 19511991, i fortsttningen kallad Stockholmsunderskningen. Ur den nns vissa uppgifter om ddligt vld mot kvinnor presenterade (t.ex. Wikstrm 1991 och 1994, Rying 1996a). Ge21

nom att anvnda dessa kllor och relatera till de uppgifter som ddsorsaksstatistiken redovisat, kan en relevant bild nd fs av utvecklingen frn 1970-talet och framt. Under perioden 19711980 fann Rammer & Somander (1989) sammanlagt 228 fall av ddligt vld mot kvinnor i nra relationer i Sverige. Underlaget fr Rammers & Somanders underskning r de ddsbevis som utfrdats under perioden. Beroende p olikheter i denitionen av vad som avses med ddligt vld r materialet inte direkt jmfrbart med materialet i denna underskning som avser perioden 19902004. De fall som ledde till lagfring och de fall dr grningsmannen tog sitt liv, som tillsammans utgr den vervgande majoriteten, har drfr ftt utgra jmfrelsematerial. Det nns ocks vissa skillnader i Rammers & Somanders underskning jmfrt med freliggande nr det gller antalet fall som faktiskt r att betrakta som fullbordat ddligt vld i juridisk mening. Rammers & Somanders underskning visar att i 168 fall dmdes grningsmannen fr ngot av brotten mord, drp, medhjlp till mord/drp eller misshandel/grov misshandel och vllande till annans dd. Drutver begick 43 grningsmn sjlvmord i samband med brottet. Det innebr att 211 fullbordade fall r konstaterade juridiskt sett. I vriga 17 fall antingen flldes den misstnkte fr andra brott, till exempel misshandel, och/eller frikndes av olika skl frn tal om ddligt vld. Eftersom dessa fall inte bedmts som ddligt vld i juridisk mening, bortses i fortsttningen frn dem. De 211 fallen innebr ett medeltal p 21 fall per r under perioden 1971 1980. Jmfrs detta med de 253 konstaterade fallen under perioden 1990 2004, med i genomsnitt 17 fall per r, innebr det att det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer har minskat. Med hnsyn till befolkningsutvecklingen har antalet kvinnliga offer fr ddligt vld i nra relationer minskat frn 0.63 offer/100 000 kvinnor 15 r eller ldre under perioden 19711980 till 0.46 offer/100 000 kvinnor 15 r eller ldre under perioden 19902004. Resultaten visar sledes att det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer minskat under perioden 19902004 jmfrt med 197180, och detta oavsett om hnsyn tas till befolkningsutvecklingen eller inte. Den exakta storleken p denna minskning r dock oklar, men ligger sannolikt mellan 20 och 30 procent. Uppgifter ur Stockholmsunderskningen bekrftar utvecklingen p riksniv. ven om den underskningen avser det ddliga vldet i Stockholms kommun, r andelen av ddligt vld mot kvinnor i nra relationer likvrdigt med motsvarande andel p riksniv under svl 1970-talet som perioden 19902004 (t.ex. Persson, m.., 1995, Rying, 1996b och 1998). Tillgngliga data visar sledes samstmmigt p en ptaglig minskning av det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer.

22

Omstndigheter vid brotten

Tidigare frekomst av hot och vld
Forskning har funnit att det ddliga vldet ofta r kulmen p en lngre tids vld mot kvinnan (t.ex. Dugan m.., 1999). Denna underskning visar att nra hlften av offren anmlt eller p annat stt uppgett att de utsatts fr hot eller vld innan brottet begicks (tabell 3). I cirka 40 procent av dessa knda fall av hot och vld hade anmlan till polis gjorts tidigare. I majoriteten av fallen var motivet till brottet ngon form av svartsjuka i samband med en separation. Andelen tidigare knt hot och vld kan naturligtvis vara nnu hgre n vad som har framkommit hr. Endast uppgifter ur polisens frunderskningsmaterial, domar och intervjuer med polisutredarna har utgjort underlag fr rapporten. Resultatet fr sledes ses som en miniminiv. Amerikansk forskning redovisar till exempel betydligt strre andel tidigare knt hot och vld n denna underskning, nda upp till 80 procent (t.ex. Smith m.., 1998 och Moracco m.., 1998, McFarlane m.., 1999).
Tabell 3. Knda fall av tidigare hot och vld mot kvinnor som blev offer fr ddligt vld i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). (Fr utfrligare redovisning, se tabell A i bilaga 1). _____________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 2000-2004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _____________________________________________________________________________________ Tidigare knt hot och vld 29 36 32 38 36 44 97 40 Enbart vld ----------------Enbart hot 6 7 5 6 4 5 15 6 Ej tidigare knt hot/vld 46 57 47 56 41 51 134 54 _____________________________________________________________________________________ Bortfall: sju fall (tre procent).

Svartsjuka och separation vanliga motiv

Svartsjuka och separationsproblem r de vanligaste motiven, nr ett sdant r knt, till att kvinnor ddas i nra relationer (tabell 4). Den uppdelning som gjorts hr innebr att de fall som begtts av svartsjukeskl och dr ngon separationsproblematik inte r knd, har bedmts som svartsjuka. Den enskilt strsta motivkategorin r att ddandet sker i samband med att kvinnan separerar frn mannen. Drygt 40 procent av alla kvinnor som ddas i nra relationer, ddas i samband med en separation frn grningsmannen. Drefter r svartsjuka, som inte r kopplad till separation, det vanligaste motivet. Svartsjuka och separation tillsammans utgr motivbilden i nra 60 procent av fallen. Det skulle kunna uttryckas som att de dominerande motiven i dessa fall r grningsmannens kontrollbehov ver kvinnan. Inom forskningen om vld mot kvinnor anges ofta just mannens kontroll23

behov ver kvinnan som en av de viktigaste frklaringarna till vldet (t.ex. Gelles, 1972, Daly & Wilson, 1988, Dobash & Dobash, 1992, Polk, 1994, Hydn, 1997, Dugan m.., 1999, McFarlane m.., 1999). Fr de mn som frekommer som grningsmn i dessa sammanhang, kommer detta kontrollbehov fram i sin mest extrema form nr de ddar den kvinna till vilken de har eller har haft en nra relation.
Tabell 4. Motiv till ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). ___________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ___________________________________________________________________________________ Separation 31 38 31 38 43 51 105 42 Svartsjuka 17 21 12 14 7 8 36 14 Psykisk sjukdom 10 12 11 13 10 12 31 13 Missbruksrelaterade brk 7 8 11 13 11 13 29 12 Ekonomi 4 5 3 4 2 2 9 4 vrigt 5 6 13 16 10 12 28 11 Oknt motiv 8 10 2 2 1 1 11 4 ___________________________________________________________________________________ Summa 82 100 83 100 84 99 249 100 ___________________________________________________________________________________ Bortfall: fyra fall (tv procent).

I ett relativt stort antal fall, 31 fall, har den utlsande faktorn kategoriserats som psykisk sjukdom. Med psykisk sjukdom menas hr att grningsmnnen antingen har diagnostiserats som psykiskt sjuka eller, i de fall dr de tagit sitt liv, efter utredning konstaterats ha varit psykiskt sjuka vid tiden fr brottet. Vid dessa brott r det svrt att nna ngon annan rimlig frklaring till det begngna brottet n grningsmannens psykiska status eftersom inga andra motiv framkommit, som till exempel svartsjuka eller separation. I tta av dessa fall begick grningsmannen sjlvmord och i fyra fall frskte grningsmannen beg sjlvmord, sledes i 12 fall av 31. I era av fallen dr grningsmannen tog eller frskte ta sitt liv i samband med brottet, antogs depression vara den bakomliggande orsaken. Psykisk sjukdom hos grningsmannen har ocks funnits i fall dr andra tydliga motiv fr brottet var knda. De fall som begtts av till synes bagatellartade orsaker ger huvudsakligen rum i missbruksrelaterade sammanhang. Nr orsaken r ekonomiska motiv kan det till exempel glla en konikt om uppdelningen av gemensamma tillgngar vid en skilsmssa. Dessutom frekommer tv fall dr motivet anges som verenskommet utvidgat sjlvmord. Enligt uppgifter frn polisen frekommer d meddelanden frn de bda inblandade att de inte vill leva lngre p grund av sviktande hlsa. I bda dessa fall var de inblandade gamla mnniskor, dr maken ddat makan, som var svrt sjuk, och sedan tagit sitt eget liv. Ngot annat motiv har inte kunnat ternnas.

24

Fr bortfallet i uppgifterna om motiv nns huvudsakligen tv skl. Det ena r att polisen helt enkelt inte vet varfr brottet begicks. Det gller framfr allt de fall dr grningsmannen tog sitt liv i samband med brottet. Trots polisutredning kunde man inte faststlla motivet till det ddliga vldet. En hypotes r att det i dessa fall mnga gnger handlar om en frestende separation som inte blivit offentlig eller om en psykisk sjukdom i form av till exempel depression hos grningsmannen. Det andra sklet kan vara att grningsmannen frnekar grningen och att det drmed kan vara svrt att faststlla motivet.

Brotten sker i bostderna

En vervldigande majoritet av det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer sker i bostadsmiljn. Detta r ett stabilt mnster som inte frndrats under perioden 19902004. I 80 procent var brottsplatsen ngon av de inblandades hem eller det gemensamma hemmet (tabell 5). Det r en ngot strre andel n vid ddligt vld generellt sett, dr 70 procent av brotten begs i en bostad. Frklaringen till detta r frmst den slutna karaktren i fallen av ddligt vld mot kvinnor i nra relation. Karaktristiskt fr bostaden som brottsplats r bristen p insyn frn utomstende. Det innebr att det r svrt fr utomstende att ingripa och frhindra brotten. Nr brottssituationerna uppstr kan ocks den sociala bindningen mellan de inblandade bidra till att frsken att f hjlp utifrn hindras eller frsenas. Dessutom r det mindre vanligt att andra personer r nrvarande vid dessa fall jmfrt med dem som ger rum utanfr hemmet (se nedan). I bostadsmiljn nns ocks knivar det mest frekommande vapnet vid ddligt vld ltt tillgngliga. Ibland intrffar emellertid brotten utanfr offrets eget hem eller utanfr det gemensamma hemmet. Enligt Dawson & Gartner (1998) kan ibland relationen mellan grningsmannen och offret pverka valet av brottsplats. De menar att sannolikheten fr att brotten sker utomhus kar om paret hunnit separera eller om de inte har bott tillsammans. Grningsmannen har d inte lngre lika enkelt tilltrde till kvinnans hem, och brottet sker drfr p en mer offentlig plats. Att detta frekommer ven i Sverige framgr av ngra fall ven i denna underskning. De inblandade har tidigare varit gifta eller sambor, men separerat, eller haft en srborelation som upphrt. Grningsmannen har d i era fall skt upp kvinnan utanfr hemmet och ddat henne (och ngon gng ven den nye partnern samtidigt).

25

Tabell 5. Brottsplatsfrdelning vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). __________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 2000-2004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel __________________________________________________________________________________ Bostder 67 82 68 80 67 78 202 80 Nromrde, bostder 5 6 4 5 3 3 12 5 Allmnna platser 8 10 11 13 14 16 33 13 Brk 7 8 11 13 11 13 29 12 Njesrelaterade platser ----1 1 1 1 2 1 vriga platser 2 2 1 1 1 1 4 1 __________________________________________________________________________________ Summa 82 100 85 100 86 99 253 100

Ibland har brotten gt rum i nromrdet, det vill sga p en plats i omedelbar anslutning till offrets hem, till exempel i trappuppgngen eller p grden. Grningsmannen kan d ha passat p kvinnan utanfr hennes hem och verfallit henne nr hon lmnade hemmet eller var p vg hem. Brotten p andra allmnna platser har bland annat intrffat p gator eller i park- eller skogsomrden dr grningsmannen kan ha stmt mte med offret. Grningsmannen kan ocks ha fljt efter kvinnan och sedan verfallit henne. I era av dessa fall har det funnits gott om vittnen, och det har inte varit ngra svrigheter att kunna binda mannen till brottet.

Kniv dominerar som vldsmetod

De vldsmetoder som anvnds vid det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer r i princip desamma som vid ddligt vld generellt (tabell 6). Kniv dominerar ocks hr men fallen utan vapen r ngot vanligare. Exempel p detta r strypning som r nstan dubbelt s vanligt i dessa sammanhang, som vid det ddliga vldet generellt. Det r relativt vanligt att det frekommer misshandel i samband med strypning. Fall med ren misshandel (sparkar och slag) som ddsorsak r frhllandevis sllsynta, ven om de har kat under perioden 20002004.

26

Tabell 6. Frdelning av vldsmetoder vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer, 19902004. Antal och andel (procent). _____________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _____________________________________________________________________________________ Kniv 34 41 33 39 28 33 95 38 Strypning 16 20 18 21 18 21 52 21 Skjutvapen 16 20 14 16 16 19 46 18 Hugg/slagvapen 12 15 7 8 9 11 28 11 Misshandel 2 2 8 9 10 12 20 8 vrigt 2 2 5 6 4 5 11 4 _____________________________________________________________________________________ Summa 82 100 85 99 85 101 252 100 _____________________________________________________________________________________ Bortfall: ett fall (< en procent).

En analys av utvecklingen av det ddliga vldet generellt sedan 1950-talet, visar att kniv blev allt vanligare frn 1970-talet. Tidigare hade ddligt vld utan vapen dominerat. En jmfrelse med Rammers & Somanders underskning (1989) av det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer under 1970-talet, visar att knivanvndningen kat frn 29 procent av fallen p 1970-talet till 40 procent p 1990-talet. Drefter har knivanvndningen minskat. Resultaten i denna underskning visar att skjutvapen inte anvnds oftare vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer n vid ddligt vld generellt. Denna vldsmetod har dessutom minskat med nra 30 procent jmfrt med 1970-talet. Nr skjutvapen anvndes hade grningsmannen licens fr vapnet i tv tredjedelar av fallen. I USA, dr innehav av skjutvapen r betydligt vanligare n i till exempel Sverige och andra vsteuropeiska lnder, har man funnit att risken fr ddligt vld i hemmet kar med innehav av skjutvapen (Hepburn & Hemenway, 2003, Dahlberg m.., 2004). Srskild risk fr ddligt vld i nra relationer har noterats i dessa fall. Storstadslnen r klart underrepresenterade nr det gller det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer med skjutvapen. Ett skl till detta r sannolikt att det r betydligt vanligare med innehav av skjutvapen utanfr storstadslnen, i varje fall legala sdana. Ett exempel p detta r att i storstadslnen begicks tv tredjedelar av totalt 15 fall med illegala vapen, medan endast en fjrdedel av brotten utanfr storstadslnen begicks med illegala vapen. Sjlvmord r mycket vanligt vid fallen med skjutvapen. I nra 60 procent av skjutvapenfallen tog grningsmannen sitt liv i samband med brottet. Det r ocks i dessa fall som det r vanligast att era offer krvs samtidigt, i huvudsak de inblandades barn. Fallen med skjutvapen tycks mnga gnger vara planerade. Den hga sjlvmordsfrekvensen i dessa fall gr ett sdant antagande troligt. Skjutvapen r en effektiv vldsmetod om grningsmannen vill ta sitt liv samtidigt. Han behver d inte ta ansvar fr ett utdraget lidande hos
27

offret och r sjlv dd strax efter. En hypotes skulle drfr kunna vara att mnga av skjutvapenfallen med inslag av sjlvmord inte skulle ha gt rum om inte grningsmannen haft ett sdant vapen tillgngligt.

Ovanligt med vittnen

Det r rimligt att anta att nrvaro av vittnen frebygger uppkomsten av brott eller frhindrar att de genomfrs antingen genom vittnenas blotta nrvaro eller genom ett aktivt ingripande vid brottstillfllet. Vidare kan vittnen vara viktiga fr att ge polisen uppgifter om brotten och underltta uppklarandet av dem. Det nns sllan gonvittnen nr en kvinna ddas av en man som hon har eller har haft en nra relation till. I endast drygt tio procent av fallen fanns vittnen nrvarande, inte sllan kvinnans och mannens barn. Ju nrmare relation de inblandade har vid fall av ddligt vld, desto ovanligare r det med vittnen. En faktor som spelar en avgrande roll fr detta r brottsplatsen. Som framgtt tidigare intrffar majoriteten av fallen i de inblandades bostder. Kombinationen av brottsplatsen, den stora andelen fall med svartsjukeoch separationsproblematik och avsaknaden av vittnen, frstrker den slutna karaktr som utmrker dessa brott.

28

Offer och grningsmn

ldersfrdelning
Medelldern fr de kvinnliga offren fr ddligt vld i nra relationer var 43 r och fr grningsmnnen 45 r. ldersspannet fr offren varierade frn 1587 r och fr grningsmnnen frn 1888 r (tabell 7 och tabell 8).
Tabell 7. Offrens ldersfrdelning vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). _____________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _____________________________________________________________________________________ 15-19 r 1 1 5 6 5 6 11 4 20-29 17 21 15 19 16 19 48 20 30-39 22 27 20 25 13 16 55 22 40-49 24 30 16 20 24 29 64 26 50-59 9 11 11 14 11 13 31 13 60+ 8 10 14 17 14 17 36 15 _____________________________________________________________________________________ Summa 81 100 81 101 83 100 245 100 _____________________________________________________________________________________ Bortfall: tta fall (tre procent).

ldersgruppen 4049 r dominerar bland svl offer som grningsmn. I de yngre ldersgrupperna kan man se en minskning dels av offren i ldersgruppen 3039 r, dels av grningsmnnen i ldern 2029 r. Fr den ldsta gruppen av svl offer som grningsmn skedde samtidigt en kning.
_____________________________________________________________________________________ Tabell 8. Grningsmnnens ldersfrdelning vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 1990 2004. Antal och andelar (procent). _____________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 2000-2004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _____________________________________________________________________________________ 15-19 r 2 2 2 2 3 3 7 3 20-29 12 15 12 14 6 7 30 12 30-39 20 25 22 26 21 24 63 25 40-49 24 30 22 26 26 30 72 28 50-59 13 16 9 11 13 15 35 14 60+ 10 12 18 21 17 20 45 18 _____________________________________________________________________________________ Summa 81 100 85 100 86 99 252 100 _____________________________________________________________________________________ Bortfall: ett fall (< en procent).

Tv omstndigheter som hade ett samband med offrets lder var motivet och frekomsten av sjlvmord eller sjlvmordsfrsk hos grningsmannen. Motiven svartsjuka och separation minskade med stigande lder hos offren. 80 procent av offren under 30 r ddades av ngot av dessa skl mot 25 procent av offren som var 50 r eller ldre. Fr de ldre offren var motiven mer skiftande. I ungefr en lika stor andel av fallen ddades de ldre
29

offren utan annat synbart skl n att grningsmannen var psykiskt sjuk eller frvirrad genom till exempel demens. Dessutom frekom fall dr offret och grningsmannen synes ha kommit verens om att d tillsammans p grund av sjukdom eller annan skrplighet. Med stigande lder blev det allt vanligare att grningsmannen begick sjlvmord eller frskte beg sjlvmord i samband med brottet, detta hade till stor del samband med den hga frekomsten av psykiskt sjuka grningsmn. Nr offren var yngre n 50 r begick eller frskte 22 procent av grningsmnnen beg sjlvmord. Motsvarande andel nr offren var 50 r eller ldre var hela 54 procent.

Fdelselnder
Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer var 70 procent av offren och nra tv tredjedelar av grningsmnnen fdda i Sverige (tabell 9 och tabell 10). Med tanke p att utlandsfdda personer under underskningsperioden utgjorde 912 procent av den svenska befolkningen, var de utlandsfdda kvinnliga offren i nra relationer verrepresenterade cirka tre gnger och grningsmnnen nrmare fyra gnger (SCB, 2006). Majoriteten, drygt 50 procent, av de utlandsfdda grningsmnnen och offren var fdda i Europa. Omkring 20 procent av de utlandsfdda offren och grningsmnnen var fdda i Norden. Svl antalet som andelen svenskfdda offer och grningsmn r mer eller mindre ofrndrat under perioden 19902004. Dremot har andelen offer som var fdda i vriga Norden minskat ptagligt samtidigt som offer och grningsmn frn lnder i Mellanstern/Asien kat. Av tabell 9 och 10 framgr dock att det rr sig om ett mycket litet antal fall som pverkar denna utveckling. Under den sista femrsperioden r det exempelvis i snitt tv kvinnor per r frn Mellanstern/Asien som fallit offer fr ddligt vld i nra relationer.
Tabell 9. Offrens fdelselnder vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). _____________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _____________________________________________________________________________________ Sverige 62 75 56 66 60 70 178 70 vriga Norden 8 10 4 5 1 1 13 5 vriga Europa 8 10 9 11 10 11 27 11 Mellanstern/Asien 1 1 13 15 11 13 25 10 vriga lnder 3 4 3 3 4 5 10 4 _____________________________________________________________________________________ Summa 82 100 85 100 86 99 253 100

Det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer var, precis som vid ddligt vld generellt, i huvudsak inomgruppsrelaterat. Nstan samtliga offer ddades av en grningsman som var fdd i samma land eller, i ngra fall,
30

ett nrliggande land. Liknande resultat nns rapporterade frn amerikanska underskningar (t.ex. Goetting, 1995 och Smith m.., 1998). En relativt stor andel av de inblandade som var utlandsfdda kom som yktingar till Sverige frn lnder som fre detta Jugoslavien, Iran och Irak. Mnga gnger var grningsmnnen och offren gifta redan innan de kom till Sverige. Inte sllan hade de ocks gemensamma barn.
Tabell 10. Grningsmnnens fdelselnder vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). __________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel __________________________________________________________________________________ Sverige 55 67 52 61 55 64 162 64 vriga Norden 7 8 5 6 4 5 16 6 vriga Europa 12 15 11 13 9 10 32 13 Mellanstern/Asien 4 5 15 18 12 14 31 12 vriga lnder 4 5 2 2 6 7 12 5 __________________________________________________________________________________ Summa 82 100 85 100 86 99 253 100

Grningsmnnen har ofta lg social status

De mn som begr ddligt vld mot kvinnor i nra relationer r vanligen personer med omfattande sociala problem. I nra hlften av fallen var grningsmnnen antingen arbetslsa, hade beredskapsarbete eller var frtidspensionerade. Nra hlften av dessa grningsmn med lg social status bedmdes dessutom i samband rttspsykiatrisk underskning, RPU, enligt domar och/eller av polisutredare som alkoholmissbrukare.

Grningsmnnen r ofta kriminellt belastade

Uppgifterna om grningsmnnens tidigare kriminella belastning har i denna underskning hmtats frn dels det tidigare Person- och Belastningsregistret (PBR), dels frn det nya Belastningsregistret (BR) hos Rikspolisstyrelsen (RPS). Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer r grningsmnnen i ngot mindre utstrckning n vid det ddliga vldet generellt, registrerade fr tidigare brottslighet. Ungefr 60 procent av grningsmnnen hade tidigare begtt brott. Det har dock under perioden 19902004 skett en mrkbar minskning av andelen grningsmn med kriminell belastning (gur 3). Det nns ingen tydlig frklaring till denna minskning. Omstndigheter som skulle kunna pverka en sdan utveckling r till exempel om andelen utlandsfdda grningsmn skulle ha kat ptagligt. Mjligheterna att kontrollera deras tidigare kriminella belastning r av naturliga skl svrare n fr dem som var fdda i Sverige. Underskningens klla i denna frga, polisens belastningsregister, registrerar nmligen i princip endast svenska lagfringar. Ingenting i underskningen tyder dock p att de utlandsfdda har kat sin andel p ett sdant stt att det skulle kunna frklara den minsk31

ning som r fallet. Ett annat exempel p mjlig frklaring r om ldersgrupperingen i grningsmannagruppen frndrats ptagligt. Bland annat har lderskategorin 2029 r minskat ngot samtidigt som den ldsta lderskategorin, de som r 60 r eller ldre, kat ngot. Data i underskningen visar att den yngre gruppen r mer kriminellt belastad sedan tidigare n den ldre. Det minskade antalet yngre grningsmn ver tid och det kade antalet ldre grningsmn skulle sledes till viss del kunna frklara denna minskning av tidigare kriminell belastning. En ytterligare faktor att ta hnsyn till r att andelen alkoholmissbrukare har minskat ver tid. Dessa r enligt underskningen ofta kriminellt belastade och deras minskade andel kan drmed vara ytterligare en delfrklaring. De dominerande brottstyperna fr de grningsmn som var kriminellt belastade sedan tidigare var olaga hot, trakbrott, stldbrott och vldsbrott. Uppgifter om tidigare kriminalitet visar att det fanns stora skillnader mellan de grningsmn som hade alkoholproblem och de som inte hade sdana. De med alkoholproblem var i betydligt strre utstrckning tidigare kriminellt belastade. Det gller framfr allt brott som vldsbrott och olaga hot.

Figur 3. Andel tidigare kriminellt belastade grningsmn vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer under perioden 1990-2004. Andelar (procent).

Eftersom polisens belastningsregister gallras nr en dr registrerad person avlider, innebr det att uppgifter om tidigare brottsbelastning saknas fr de grningsmn som begtt sjlvmord. D 60 av grningsmnnen, 24 procent, i denna underskning begick sjlvmord i samband med brottet blir bortfallet relativt stort. Det har dessutom tidigare visat sig att det r just inom det ddliga vldet i familjen som den lgsta brottsbelastningen nns (Rying, 2000). Av det sklet kan man anta att andelen brottsbelastade grningsmn skulle sjunka om det totala utfallet var knt.

32

Alkoholpverkan och alkoholmissbruk

Alkoholens inverkan p vld mot kvinnor har ofta diskuterats. Slutsatserna r emellertid inte entydiga. Till exempel Gelles (1993) menar att det inte nns ett tydligt samband mellan alkohol och kvinnomisshandel, medan Flanzer (1993) menar att alkoholen spelar en stor roll nr det gller att frst vad som orsakar vldet mot kvinnor. Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer i Sverige spelar alkoholen en mindre roll n vid ddligt vld generellt. Dessutom nns det en utveckling mot minskad frekomst av alkohol ver tid. Nra hlften av grningsmnnen var alkoholpverkade vid brottstillfllet, mot nra 60 procent vid ddligt vld generellt. I nra 40 procent av fallen var grningsmnnen dessutom klassicerade som alkoholmissbrukare, jmfrt med nra 50 procent vid ddligt vld generellt. De grningsmn som var alkoholpverkade vid brottet var ocks generellt sett mer socialt marginaliserade n de som inte var det. En klar majoritet av de alkoholpverkade var exempelvis, enligt uppgifter frn rttspsykiatriska underskningar, domar eller utredande polis, klassicerade som alkoholmissbrukare.
Tabell 11. Frekomst av alkoholpverkan vid brottet och alkoholmissbruk hos grningsmnnen och offren vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer, 19902004. Antal och andel (procent). _________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _________________________________________________________________________________ Grningsman pverkad 44 54 34 40 32 39 110 44 Offer pverkat 36 44 29 35 22 27 87 35 Grningsman alkoholmissbrukare 32 39 33 39 28 34 93 38 Offer alkoholmissbrukare 22 27 27 32 16 19 65 26 _________________________________________________________________________________ Bortfall: fem fall (tv procent).

De kvinnliga offrens alkoholpverkan vid brotten var betydligt mindre vanlig i dessa fall jmfrt med de 50 procent som r alkoholpverkade vid det ddliga vldet generellt. Dessutom var en mindre andel av offren klassicerade som alkoholmissbrukare jmfrt med ddligt vld generellt.

33

Relativt vanligt med sjlvmord i samband med brotten

Grningsmannen begr relativt ofta sjlvmord i samband med att han ddar en kvinna i en nra relation. Det sker i nstan en fjrdedel av fallen. Om man inkluderar sjlvmordsfrsk kar andelen till 30 procent (tabell 12). Det r en mer n dubbelt s hg niv som vid det ddliga vldet generellt (13 procent). Vid en jmfrelse med omstndigheterna i 1970-talets fall har sjlvmordsfallen kat vid denna typ av ddligt vld (Rammer & Somander, 1989). Det nns dock ingen fortsatt upptgende trend under perioden 19902004. Internationell forskning har visat att det nns en stark koncentration av sjlvmord i samband med det ddliga vld som r riktat mot familjen, srskilt nr vldet r riktat mot kvinnor och barn (t.ex. Wolfgang, 1958, Easteal, 1994, Gillespie m.., 1998, Johnson & Hotton, 2003). Man har funnit att andelen sjlvmord avtar med avstndet i relationen mellan de inblandade vid ddligt vld. Ett sdant samband nns ven nr det gller svenska frhllanden. Av de fall som inkluderar sjlvmord intrffar 90 procent inom familjen. Oftast r kvinnor och barn offer. De grningsmn som begick sjlvmord i samband med det ddliga vldet, uppvisar p en rad punkter stora skillnader mot de grningsmn som inte tog sitt liv. Svl offren som grningsmnnen r i genomsnitt ungefr 10 r ldre n i fallen utan sjlvmord. Det r nstan uteslutande svenskfdda grningsmn och offer som ingr i sjlvmordsfallen. Andelen som hade arbete eller en ordnad social situation p annat stt r klart strre n vid fallen utan sjlvmordsinslag. Vidare frekommer missbruk och alkoholpverkan vid brottet betydligt mer sllan bland sjlvmordsfallen n annars. Slutligen r andelen sjlvmordsfall med tidigare knt hot och vld mot offren pfallande mindre n i vrigt vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer.
Tabell 12. Frekomst av sjlvmord och sjlvmordsfrsk hos grningsmnnen vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). _________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _________________________________________________________________________________ Sjlvmord 23 28 17 20 20 23 60 24 Sjlvmordsfrsk 5 6 7 8 4 5 16 6 Ej sjlvmord/frsk 54 66 61 72 62 72 177 70 _________________________________________________________________________________ Summa 82 100 85 100 86 100 253 100

Med ledning av dessa uppgifter kan man sga att de grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet, r en socialt mindre marginaliserad grupp n de som inte begick sjlvmord. Dremot var den utlsande faktorn fr brotten psykiska problem i dubbelt s stor utstrckning. Att psykiska problem var vanliga bekrftas ocks av att de grningsmn som fr34

skte beg sjlvmord, nstan genomgende bedmdes som psykiskt sjuka eller psykiskt strda vid den pfljande rttspsykiatriska underskningen. ven annan forskning bekrftar att psykiska problem r vanliga vid fall av sjlvmord, ocks i samband med mord (t.ex. Rosenbaum, 1990, Palermo m.., 1997, Lecomte & Fornes, 1998).

Rttspsykiatriska underskningar (RPU) av grningsmnnen

Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer genomgr grningsmnnen i stor utstrckning en rttspsykiatrisk underskning (RPU), lag (1991:1137) om rttspsykiatrisk underskning (tabell 13). Det sker i 78 procent av fallen, vilket innebr en strre andel n vid ddligt vld generellt, dr motsvarande andel r ungefr 60 procent. Detta mnster r frhllandevis stabilt under perioden. Frgan om grningsmannen ska genomg en RPU eller inte r viktig av era skl. Fr det frsta kan det ses som en rttsskerhetsfrga eftersom en grningsman inte fr dmas till fngelse om han enligt den rttspsykiatriska underskningen anses lida av en allvarlig psykisk strning. Utan en RPU kan en sdan strning inte faststllas. Fr det andra kan det, om grningsmannen dms till fngelse, vara viktigt fr kriminalvrden att veta om och i s fall vilken typ av strning eller sjukdom denne lider av.
Tabell 13. Andel av grningsmnnen som genomgick RPU vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer 19902004. Antal och andelar (procent). _________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel _________________________________________________________________________________ RPU 43 73 57 84 50 76 150 78 P7-underskning 13 22 9 13 13 20 35 18 Ej RPU/P7-unders. 3 5 2 3 3 5 8 4 _________________________________________________________________________________ Summa 59 100 68 100 66 101 193 100 _________________________________________________________________________________ 60 grningsmn begick sjlvmord i samband med brottet.

Frgan r vad som pverkar urvalet av vilka grningsmn som ska genomg en RPU. I lagtexten nns inte ngra kriterier som klart uttalar vem som ska bli freml fr RPU, endast de formella ramarna. Eftersom det r rtten som avgr frgan, betyder det att jurister och nmndemn, det vill sga lekmn inom omrdet psykiatri, avgr vem som kommer i frga fr RPU. Ju allvarligare brottet r desto vanligare r det att man beslutar om RPU (gur 4). I fallen med brottsrubriceringen mord var det mer n dubbelt s vanligt att grningsmnnen genomgick RPU n att de grningsmn som dmdes fr vllande till annans dd gjorde det. Dremot fanns inga skillnader i beslut om RPU sett till faktorer som lder eller om grningsmannen var fdd i Sverige eller inte.
35

Figur 4. Andel av lagfrda fr ddligt vld mot kvinnor i nra relationer som genomgtt RPU, efter brottsrubricering, perioden 19902004. Andelar (procent).

Frutom de grningsmn som genomgick RPU, har ytterligare 35 grningsmn genomgtt en mindre psykiatrisk underskning, en s kallad 7-underskning, lag (1991:2041) om srskild personutredning i brottml m.m. Domstolen kan besluta om en sdan underskning om man misstnker att grningsmannen lider av en allvarlig psykisk strning. Denna underskning r dock inte alls lika omfattande som en RPU, normalt tar den ngon timme att genomfra. Tanken r att den underskande lkaren ska ge domstolen ett underlag fr att besluta om en RPU ska gras. Detta innebr naturligtvis att de esta av de grningsmn som genomgtt en RPU ocks har genomgtt en 7-underskning.

Grningsmnnen ofta psykiskt sjuka eller personlighetsstrda

Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer bedmdes grningsmnnen i mycket stor utstrckning lida av psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik (tabell 14). Av de grningsmn som genomgick RPU ck 93 procent en psykiatrisk diagnos vid underskningen. Frekomsten av psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik hos de grningsmn som begr ddligt vld mot kvinnor i nra relation r drmed stor. Det faktum att en stor andel av grningsmnnen hade ngon form av psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik stmmer vl in p annan forskning om ddligt vld (t.ex. Rying, 1996a). Fazel & Grann (2004) fann i en studie av samtliga grningsmn lagfrda fr mord och drp samt frsk till dessa brott i Sverige generellt under perioden 19882001 att 90 procent hade eller hade haft en psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik.

36

De mn som ddar en kvinna i en nra relation r sledes i vervgande delen av fallen psykiskt sjuka eller psykiskt strda. Nra 25 procent av grningsmnnen begick, som tidigare nmnts, sjlvmord i samband med brottet. Sjlvmord kan karaktriseras som en handling som i huvudsak begs av, tminstone vid hndelsen, psykiskt instabila personer. Om drfr de grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet rknas in, liksom de som genomgick en s kallad 7-underskning och ck en diagnos, hade omkring 90 procent av grningsmnnen en psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik. Materialet innehller tv jmnstora diagnosgrupper, nmligen psykossjukdomar och personlighetsstrningar. En annan viktig grupp r de grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet. Dessa tre grupper utgr nra 60 procent av grningsmnnen och r drmed viktiga att studera fr frstelsen av de grningsmn som begr ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Den enskilt strsta diagnosgruppen var personlighetsstrningar, som utgjorde nra 30 procent av RPU-gruppen. Grningsmn med personlighetsstrningar utgr ofta en stor andel i brottspopulationer vid grova vldsbrott (t.ex. Belfrage, 1995). De personlighetsstrda grningsmn som frekommer vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer kan mnga gnger sgas karaktriseras av bland annat impulskontrollstrningar eller avsaknad av/ bristande empatifrmga, ngot som ltt kan leda till vld (Lidberg, 2000). Emellertid r frdelningen av diagnoserna inom denna grupp ngot annorlunda n vad som brukar vara fallet fr vldspopulationer (Belfrage & Rying, 2004). Till exempel r inslaget av antisociala personlighetsstrda mindre n vad som brukar vara fallet. I stllet r frekomsten av diagnoser, till exempel borderline personlighetsstrning, med mjlighet till behandling strre vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer n vid andra typer av ddligt vld. Psykosgruppen bestr av ett antal olika psykosdiagnoser, dr depressioner med psykosinslag dominerar tillsammans med kategorin paranoida psykoser. Psykossjukdomar r vad som tidigare benmndes som sinnessjukdomar. ven om de olika sjukdomstillstnden inom kategorin skiljer sig t p mnga stt, r en gemensam nmnare att verklighetsuppfattningen r strd. Detta kan leda till vanfrestllningar, missfrstnd och missuppfattningar i olika situationer, vilket i sin tur kan leda till vldsamma handlingar.

37

Tabell 14. Grningsmnnens psykiatriska huvuddiagnoser vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer, 19902004. Antal och andel (procent). Fr utfrligare uppgifter se tabell B i bilaga 1). _____________________________________________________________________________________ Antal Andel _____________________________________________________________________________________ Personlighetsstrningar 43 29 Psykoser 40 27 Stressreaktioner 15 10 Depressioner (ej psykos) 11 7 vriga diagnoser 30 20 Ingen diagnos 10 7 _____________________________________________________________________________________ Summa 149 100 _____________________________________________________________________________________ Bortfall: ett fall (<en procent). 43 grningsmn (22 procent) genomgick inte rttspsykiatrisk underskning (RPU). 60 grningsmn begick sjlvmord i samband med brottet.

De grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet var ofta personer som sedan tidigare hade haft eller som vid tiden fr brottet hade drabbats av en depression. De hade ofta haft kontakt med psykiatrin innan brottet gde rum. I tabell 15 presenteras en jmfrelse mellan de grningsmn som begtt sjlvmord, de som bedmts som psykotiska samt de personlighetsstrda. Det r uppenbart att psykos- och sjlvmordsgruppen pminner om varandra och att dessa tv grupper tydligt skiljer sig frn de personlighetsstrda i era viktiga avseenden: Alkohol- och narkotikapverkan och missbruk frefll spela en ptagligt strre roll fr de fall dr grningsmnnen bedmts som personlighetsstrda. Arbetslshet var mindre vanligt frekommande i psykos- och sjlvmordsgrupperna. Dremot var andelen som var frtidspensionerade hgre bland framfr allt de psykossjuka. Grningsmnnen i psykosgruppen var betydligt mindre ofta registrerade fr tidigare brottslighet. Tidigare knda hot eller knt vld var betydligt vanligare bland de personlighetsstrda grningsmnnen. Motiven skiljde sig tydligt t. ven om svartsjuka/separation dominerade fr alla grupperna, var vervikten fr denna motivbild strre bland de personlighetsstrda. Fr grningsmnnen med psykossjukdom och de som begick sjlvmord var brott utan andra motiv n just psykisk sjukdom och komplikationer kring detta vanligare som orsak till att brottet gde rum, n fr de personlighetsstrda som sledes oftare ddade p grund av svartsjuka eller separationsproblematik.

38

Tabell 15. Frekomst av viktiga omstndigheter vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer, fr psykossjuka grningsmn, personlighetsstrda grningsmn respektive grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet, 19902004. Andelar (procent). _____________________________________________________________________________________ Psykos Sjlvmord Personlighetsstrda Totalt N=40 N=60 N=43 N=253 _____________________________________________________________________________________ Offren alkoholpverkade 30 20 42 35 Grningsmnnen alkoholpverkade 34 27 58 44 Offer alkoholmissbrukare 23 9 30 26 Grningsmnnen alkoholmissbrukare 28 18 47 38 Offer narkotikapverkad Grningsman narkotikapverkad Offer narkotikamissbrukare Grningsman narkotikamissbr. Arbetsls Frtidspension Grningsm. tidigare registrerad fr brott Tidigare knt hot Tidigare knt vld 0 5 5 13 31 21 0 2 0 2 8 12 12 19 14 33 40 2 4 8 5 15 32 14

40 33 28

--19 13

74 67 58

58 46 40

Motiv - fyllebrk 5 6 10 12 - svartsjuka/separation 43 51 73 59 - psykisk sjukdom 35 16 3 13 _____________________________________________________________________________________

Utifrn de redovisade faktorerna kan man sledes sga att de grningsmn som var psykossjuka och de som begick sjlvmord i samband med brottet har en mindre socialt marginaliserad prol jmfrt med gruppen personlighetsstrda grningsmn. Detta innebr att eventuella frebyggande tgrder mste differentieras beroende p hur grningsmannens problematik ser ut (Dobash & Dobash, 2000).

39

Brottsrubriceringar och utdmda pfljder

Allt er dms fr mord
Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer dms grningsmannen i mycket stor utstrckning fr mord (gur 5). I genomsnitt 77 procent av fallen i underskningen bedmdes som det grvsta brottet i dessa sammanhang. Det r en betydligt strre andel n vid det ddliga vldet generellt, dr 55 procent av grningsmnnen dmdes fr mord under samma period. Sammantaget dmdes 89 procent av grningsmnnen vid denna typ av ddligt vld fr uppstsbrotten mord eller drp, mot 77 procent generellt sett.

Figur 5. Frdelning av brottsrubriceringar vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer perioden 19902004. Andelar (procent). (Fr utfrligare uppgifter, se tabell C i bilaga 1).

Denna skillnad kan mjligen frklaras utifrn domstolarnas syn p de specika brottssituationerna och deras innehll. Nr Brottsbalken trdde i kraft r 1965 skulle hnsyn tas till samtliga freliggande omstndigheter vid beslutandet om brottsrubricering. Ngon juridisk analys av omstndigheterna i fallen som ingr i denna underskning har inte gjorts. Men vid en jmfrelse mellan de olika brottsrubriceringarna och olika kriminologiska faktorer, visar det sig att vissa omstndigheter verkar ha betydelse. Fallen av ddligt vld mot kvinnor i nra relationer har en lgre andel fall med alkohol och/eller andra droger inblandade n vid ddligt vld generellt. Dessutom begs dessa brott i huvudsak utifrn ett motiv som kan kopplas till kontroll av offret. Det kan vara faktorer som bidrar till att domstolarna bedmer att grningsmnnen ddar kvinnor i nra relationer med uppst i strre utstrckning n vid andra fall.
40

En annan frklaring kan vara att en stor del av grningsmnnen bedmdes som psykiskt sjuka. Enligt en underskning om det ddliga vldet i Stockholms kommun under perioden 19511991 dominerade brottsrubriceringen mord fr de psykiskt sjuka grningsmnnen (Rying, 1996a). Det r ocks deras ddliga vld som i stor utstrckning bedmdes som mord i denna underskning (se nedan). Det har ocks skett stora frndringar under underskningsperioden. Allt er har kommit att dmas fr mord ver tid. I brjan av 1990-talet dmdes tv av tre grningsmn fr mord mot nra nio av tio under ren 20002004. De mindre allvarliga brottsrubriceringarna har fljaktligen minskat i motsvarande mn. ven om det nns en liknande utveckling fr det ddliga vldet generellt r kningen fr mordrubriceringen vsentligt strre vid ddligt vld i nra relationer. Som framgtt tidigare i rapporten nns det inget som talar fr att omstndigheterna vid brotten frndrats p ett ptagligt stt under den underskta 15-rsperioden. Utvecklingen mot att allt er dms fr mord br drfr rimligen frsts som att domstolarna vljer att se allt strngare p dessa brott. Detta blir ocks tydligt nedan nr pfljdsutvecklingen studeras.

Livstidsstraffen kar kraftigt

Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer dms de allra esta grningsmnnen till fngelse (gur 6). Samtidigt r den andel som dms till rttspsykiatrisk vrd hgre jmfrt med dem som dms fr ddligt vldet generellt. Att en hgre andel dms till rttspsykiatrisk vrd och att en jmfrelsevis hg andel av grningsmnnen begick sjlvmord tyder, som redan nmnts, p en mer psykiskt instabil grupp grningsmn vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer n vid det ddliga vldet generellt sett. De som dmdes till fngelse fr ddligt vld mot kvinnor i nra relationer ck lngre straff n de som dmdes fr ddligt vld generellt. De som gjort sig skyldiga till ddligt vld i nra relationer dmdes till i genomsnitt drygt tolv r och nio mnaders fngelse mot en motsvarande genomsnittstid p tta r och nio mnaders fngelse fr dem som dmdes fr ddligt vld generellt (livstidsstraff r hr omrknat till 20 rs fngelse). Huvudfrklaringen till denna skillnad r den stora andelen fall med brottsrubriceringen mord vid det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer jmfrt med det ddliga vldet generellt.

41

Figur 6. Pfljder vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer perioden 19902004. Andelar (procent). (Fr utfrligare uppgifter, se tabell D i bilaga 1).

En annan frklaring till de lngre strafftiderna r det faktum att livstidsstraffet har kommit att utdmas i allt strre utstrckning vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Frn att under 1990-talet ha utdmts i ngot mindre utstrckning n vid ddligt vld generellt, r det nu totalt sett vanligare n vid ddligt vld generellt (gur 7). Det var under perioden 2000 2004 som det skedde en kraftig kning av livstidsstraffen vid det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer, vilket sammanfaller med den kraftiga kningen av morddomar fr dessa brott. Noterbart r att bland de livstidsdmda var 20 av de 32 grningsmnnen fdda i ett annat land n Sverige. Utvisning frn Sverige kan ocks ing i domen fr utlndska medborgare. Det skedde i 31 av 50 fall, det vill sga i 62 procent av fallen. Det var frmst utlndska medborgare frn fre detta Jugoslavien och lnder i Mellanstern som dmdes till utvisning. Av de 19 grningsmn som inte blev utvisade kom en dryg tredjedel frn nordiska lnder. Vidare var de som utvisades nstan uteslutande dmda fr mord, medan de som ck stanna hade en ngot jmnare frdelning mellan mord och drp.

42

Figur 7. Andel utdmda livstidsstraff vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer respektive vid vrigt ddligt vld perioden 19902004. Andelar (procent). (Fr utfrligare uppgifter, se tabell E i bilaga 1).

Det fanns under 1990-talet ingen tendens till att de utdmda strafftiderna blev lngre om det varit knt att tidigare vld eller hot om vld frekommit. P senare tid har en frndring gt rum och en lngre genomsnittlig strafftid utdms i dessa fall jmfrt med de fall dr tidigare hot eller vld inte har varit knt innan brotten. Det kan emellertid inte med skerhet sgas att det nns ett orsakssamband mellan dessa faktorer och fngelsestraffets lngd.

43

Avslutande diskussion
Mellan ren 1990 och 2004 ddades i genomsnitt 17 kvinnor per r genom vld i nra relationer. Detta innebr en klar minskning jmfrt med perioden 19711980. Ddligt vld i nra relationer sker i en majoritet av fallen i samband med att kvinnan vill separera frn mannen eller vid svartsjuka frn mannens sida. I ungefr hlften av fallen var det knt att grningsmannen utsatt kvinnan fr hot och/eller vld tidigare. Det var framfr allt socialt marginaliserade mn som begick dessa brott. Majoriteten var kriminellt belastade sedan tidigare, en stor andel var arbetslsa eller frtidspensionrer, nra 40 procent var missbrukare av alkohol, och en stor andel av grningsmnnen var psykiskt sjuka eller hade annan psykiatrisk problematik.

Mjliga frklaringar till det minskade ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer
Det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer har sledes minskat med drygt 20 procent under perioden 19902004 jmfrt med perioden 1971 1980. Forskning frn Kanada och USA visar att det ven i dessa lnder har skett en tydlig nedgng av ddligt vld mot kvinnor (Johnson & Hotton, 2003, Wells & DeLeon-Granados, 2004 och U.S. Department of Justice, 2006). Det nns inga entydiga frklaringar till denna nedgng, dremot nns det i forskningslitteraturen ett antal hypoteser vrda att diskutera. Frklaringar som frts fram r bland annat en strre medvetenhet i samhllet om vldet mot kvinnor, lagndringar och framvxten av kvinnojourer som skydd i akuta lgen. Enligt till exempel Browne & Williams (1993) och Browne m.. (1999) har det sedan 1970-talet vxt fram en form av social kontroll avseende vld mot kvinnor. Medvetenheten i samhllet om att vldet mot kvinnor r ett viktigt samhllsproblem som mste tgrdas, har p s stt kat. Detta har bland annat lett fram till olika lagndringar i syfte att ka skyddet fr kvinnor. Samtidigt brjade ocks framvxten av kvinnojourer p allvar. P s stt kan man sga att en tredje partsmekanism (Browne & Williams, 1993), frutom mannen och kvinnan, tillkommit som skydd fr utsatta kvinnor. Dessa frklaringar stmmer vl in ven p svenska frhllanden. Sedan 1970-talet har stora frndringar gt rum i synen p vldet mot kvinnor (t.ex. SOU 2005:66). Fljande faktorer kan antas ha pverkat det faktum att det ddliga vldet mot kvinnor har minskat sedan 1970-talet: En kad uppmrksamhet p problemet. ven i Sverige har medvetenheten om allvaret i mns vld mot kvinnor kat, inte minst genom olika kvinnorrelser (Eliasson & Ellgrim, 2006). Vld mot kvinnor har gtt frn att vara ett privat problem till att bli ett offentligt samhllsproblem. Ett kat skydd fr kvinnor. Kvinnojourernas framvxt har haft stor be44

tydelse, liksom de allt strre mjligheterna till skydd fr utsatta kvinnor. I dag nns kvinnojourer p mnga stllen i landet, vilket kat mjligheterna fr kvinnor att snabbt f fysiskt skydd. Flera lagndringar. r 1982 gjordes en lagndring som innebar att alla fall av misshandel kom att falla under allmnt tal. Tidigare fll misshandel som skett p enskilt omrde inte under allmnt tal. Detta har inneburit en viss kning av anmlda misshandelsbrott mot kvinnor. Ngot som i sin tur kan ha inneburit att samhllet reagerat tidigare p en pgende vldssituation mot kvinnor. r 1988 tillkom lagen om besksfrbud som huvudsakligen r tnkt att skydda kvinnor mot hot och vld frn en nrstende man. Den innebr bland annat att en person som hotar eller misshandlar en annan person kan frbjudas att uppska eller kontakta denne under viss tid. Tio r senare, r 1998, kom en ny bestmmelse i brottsbalken, grov kvinnofridskrnkning, BrB 4 kap. 4a , som fokuserar p mns vld mot kvinnor. Den ska anvndas om en man upprepade gnger utstter en kvinna han har eller har haft en nra relation med, fr krnkningar, till exempel misshandel, ofredande hemfridsbrott och sexuellt tvng. Framsteg inom sjukvrden, frmst inom akutsjukvrden, kan ocks ha pverkat utvecklingen mot ett minskat antal fall av ddligt vld (t.ex. Sveri, 1974, Harris m.., 2002). kade medicinska kunskaper, till exempel avseende grov misshandel, kan ha inneburit att er vldsoffer rddas i dag n tidigare. Resultaten i denna studie talar dock mot att frbttrad sjukvrd p ett avgrande stt kan pverka just antalet kvinnor som blir offer fr ddligt vld i nra relationer. De kvinnliga offren i freliggande studie avled nmligen i 86 procent av fallen inom en halvtimme efter brottet, och d oftast i sin egen bostad utan nrvaro av andra n grningsmannen. Detta innebr att det fr denna typ av vld har funnits mycket sm mjligheter fr sjukvrden att hinna ge offret kvalicerad vrd i dessa fall. En genomgng av sjukvrdsdata visar vidare att antalet patienter som behandlats fr kniv- eller skottskador, det vill sga de vldsmetoder som majoriteten kvinnliga offer avlidit genom, inte visar ngon kning sedan 1970-talet (Estrada, 2005). Frndringar i relationsstatus och kad ekonomisk sjlvstndighet fr kvinnor. Amerikansk forskning visar att det nns ett samband mellan en minskning av ktenskap som samlevnadsform, en kning av lsare samlevnadsformer, en kad ekonomisk sjlvstndighet fr kvinnor och en minskning av det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer (Dugan m.., 1999, Puzone m.., 2000). Frfattarna visar att andelen gifta har minskat i USA mellan 1970-talet och 1990-talet samtidigt som andelen lsare relationer, som sambo- och srbofrhllanden, har kat. Dessutom gifter man sig senare, vilket i sig anses minska risken fr vld i nra relationer. Vidare menar de att ktenskap, med sina fasta strukturer, mnga gnger kan frsvra fr mnga kvinnor att lmna hotfulla frhllanden. En utveckling mot fri45

are relationsformer i nra relationer skulle enligt frfattarna sledes kunna skapa en minskad utsatthet fr hot och vld. Dessutom har en strre andel kvinnor genomgtt hgre utbildning och brjat frvrvsarbeta jmfrt med tidigare. Detta innebr att kvinnor i strre utstrckning blivit ekonomiskt oberoende av mn och drfr kan vlja hur de vill leva. En liknande utveckling har ocks varit fallet i Sverige, men frmodligen med en tidigare start. Enligt Ghler m.. (2004) har ptagliga frndringar gt rum i kvinnors sociala frhllanden det senaste halvseklet. Kvinnors deltagande p arbetsmarknaden r i dag i princip detsamma som fr mn. Familjemnstren ser ocks annorlunda ut i dag n tidigare. Skilsmssorna har kat samtidigt som samboendet som samlevnadsform har kat. Barnafdandet har senarelagts vilket innebr att er kvinnor hinner utbilda sig och drmed f mer kvalicerade arbeten n tidigare. Den positiva konsekvensen av denna utveckling r att kvinnor i dag har naturliga mjligheter att frsrja sig sjlva utan att ndvndigtvis vara beroende av en mans frsrjning. Enligt Estrada & Nilsson (2004) nns det nr det gller till exempel ensamstende mdrar, ett samband mellan risken fr vld och hur den sociala och ekonomiska situationen ser ut. En god social situation med bra ekonomi och ett utvecklat socialt ntverk, ger vissa kvinnor ett strre handlingsutrymme, vilket r frknippat med lgre utsatthet fr vld. Sammanfattningsvis kan man sga att minskningen av det ddliga vldet mot kvinnor i Sverige i stora stycken kan relateras till era samverkande frhllanden som p ett positivt stt strkt kvinnors position i samhllet.

Brotten begs ofta i socialt marginaliserade miljer

I nra tre fjrdedelar av fallen har grningsmnnen konstaterats ha allvarliga sociala problem. Eftersom de inblandade i drygt 80 procent av fallen var eller hade varit gifta eller sambor, betyder det att en stor andel av de kvinnliga offren levde ett liv prglat av socioekonomisk utsatthet och d inte sllan i kombination med missbruksproblematik. Till exempel var en fjrdedel av de kvinnliga offren inne i ett alkoholmissbruk. Sociala och personliga problem frekommer ofta bland kriminellt belastade personer. Fngelsedmda har ofta haft ogynnsamma uppvxtfrhllanden, dlig frankring p arbetsmarknaden, oordnad boendesituation, missbruksproblematik och dlig hlsa samt inte minst psykiska problem (Nilsson, 2002). Denna bild stmmer ven in p grningsmnnen vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Omkring 60 procent var kriminellt belastade sedan tidigare. Omkring hlften var arbetslsa eller hade frtidspension. Omkring 90 procent var psykiskt sjuka eller hade ngon annan form av psykiatrisk problematik. Omkring 40 procent var alkoholmissbrukare.
46

Dessutom nns det en tydlig verrepresentation av utlandsfdda i materialet, bde bland grningsmnnen och offren. Utvecklingen visar att det skett en kning av fall med grningsmn och offer frn lnder i Mellanstern. Detta beror p den yktinginvandring som gt rum p grund av krig och andra konikter i dessa lnder. Frutom de traumatiska hndelser som mnga av dessa familjer upplevt tillkommer ocks andra svra omstndigheter med arbetslshet och lng vntan p besked om uppehllstillstnd. Det r dock viktigt att betona att det r frga om ett mycket litet antal av de yktingar som kommer till Sverige som begr och drabbas av dessa brott. I genomsnitt handlar det om ett par fall per r. En stor del av grningsmnnen vid ddligt vld har levt under svra omstndigheter redan under sin uppvxt (Yourstone, 2003). Det kan rra sig om fysisk och psykisk misshandel och andra typer av traumatiska hndelser, frldrar med psykisk sjukdom eller psykiska problem och/eller missbruk. Dessutom har en stor andel av grningsmnnen vid ddligt vld sjlva en historia av tidig frekomst av psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik. Som tidigare nmnts r mrkertalet fr det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer med strsta sannolikhet mycket litet, srskilt i jmfrelse med andra typer av mns vld och hot mot kvinnor i nra relationer. Detta innebr att de uppgifter som redovisats i denna rapport nr det gller grningsmnnens sociala och psykiatriska problematik, gr att man med stor sannolikhet kan anta att ju grvre vld som kvinnor utstts fr desto troligare r det att ocks offren sjlva r koncentrerade till grupper med olika typer av resursproblem. Ngot som ocks framkommer i SCB:s offerunderskningar (Estrada & Nilsson, 2004) och i en Br-studie (2007) av de kvinnor som ansker om besksfrbud.

Tv riskgrupper
Fr att kunna frebygga det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer r det viktigt att nna svl relevanta riskfaktorer som riskgrupper. I en genomgng av 22 empiriska studier om just denna typ av ddligt vld, identierade man ett antal riskfaktorer (Alridge & Browne, 2003). Dr nmns till exempel frekomst av tidigare hot och vld mot kvinnan, svartsjuka och separation som motiv, risken fr ddligt vld i samband med eller strax efter separationen, missbruk av alkohol och droger hos grningsmannen samt frekomst av personlighetsstrningar hos grningsmannen. Dessa faktorer har identierats ocks i denna rapport. Olika typer av riskfaktorer varierar dock hos olika grupper av grningsmn. Av resultaten i avsnitten om sjlvmord och psykiatriska diagnoser framgr att det nns tv tydliga riskgrupper som tillsammans utgr omkring 60 procent av grningsmnnen: dels en grupp bestende av de grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet och de psykossjuka, dels de personlighetsstrda grningsmnnen. En jmfrelse mellan dessa bda grupper tidigare i rapporten visade att det fanns era skillnader.

47

Gruppen bestende av de psykossjuka och de grningsmn som begick sjlvmord i samband med brottet bestr av instabila mn med bland annat psykoser och depressioner som sjukdomsbild. Dessa grningsmn hade ofta inte utsatt kvinnan fr vld och hot tidigare. ven om svartsjuke- och separationsproblematik var det vanligaste motivet, fanns det i drygt en tredjedel av fallen ingen annan frklaring eller motiv till det ddliga vldet n just den psykiska sjukdomen. Fr denna grupp grningsmn har psykiatrin av naturliga skl ett stort ansvar. Mnga av dem var knda inom psykiatrin sedan tidigare och det nns exempel p att grningsmnnen varit i kontakt med psykiatrin samma dag som det ddliga vldet kom att ske, utan att bli inlagda fr vrd. Det r sledes av stor vikt att de grningsmn som lider av psykisk sjukdom, depressioner och andra psykiatriska problem fr tidig och adekvat hjlp av psykiatrin. Ngot som ocks ppekades av regeringens psykiatrisamordnare i en utredning om psykiatrin i Sverige (SOU 2006:100). Gruppen grningsmn bestende av personlighetsstrda personer var i stor utstrckning kriminellt belastad och hade ocks i en stor majoritet av fallen tidigare hotat och/eller misshandlat kvinnan. Dessa fall intrffar ofta i missbruksrelaterade kretsar. En majoritet av grningsmnnen inom denna grupp var antingen arbetslsa eller frtidspensionerade, vilket innebr att de p mnga stt r isolerade frn det vriga samhllet. Det betyder att samhllet ofta har mycket liten insyn i det som fregr det ddliga vldet. Nr det gller denna grupp av grningsmn r samtidigt kunskapen om tidigare hot och vld som strst. Fr att kunna bryta den destruktiva tillvaro dessa personer lever i krvs drfr kraftfulla och samverkande tgrder frn samhllsinstitutioner som socialtjnsten, missbruksvrden, arbetsfrmedlingen och polisen (Brookman & Maguire, 2003).

Samhllets skydd fr kvinnor som utstts fr vld

Det nns svl juridiska som sociala mjligheter att skydda kvinnor som utstts fr vld i en nra relation. Rttsvsendet erbjuder skydd genom till exempel polisen och lagstiftningen. Kommunerna har genom bland annat socialtjnsten mjlighet att p olika stt hjlpa utsatta kvinnor att lsa sina problem med ekonomiskt std och boende.

Juridiskt skydd
Som ppekats tidigare har era lagar stiftats fr att skydda kvinnor mot vld i nra relationer. Den kanske viktigaste lagen som tillkommit r lagen om besksfrbud. En utvrdering av besksfrbudslagen (Br, 2007) visar att det kontinuerligt sker en kning av svl antalet anskningar som utfrdade beslut. Fyra av fem som ansker om besksfrbud r kvinnor och 90 procent av anskningarna avser en man de har eller har haft en nra relation till. En stor andel av svl de anskande kvinnorna som de mn anskan avser har en svr social situation med arbetslshet eller lg inkomst. De kvin48

nor som beviljas besksfrbud upplever att de fr en tryggare tillvaro och r i stor utstrckning njda med polisens bemtande. Nstan alla som tidigare bott ihop med mannen som anskan avser, separerar i samband med anskan. De kvinnor som inte fr sin anskan beviljad knner sig ven fortsttningsvis otrygga. Drfr r det viktigt att dessa kvinnor fr ett bttre socialt std n vad som r fallet idag. Vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer r det emellertid mycket sllsynt att beslut om besksfrbud nns registrerat. Endast i 8 av 193 fall, eller i 4 procent av fallen, dr uppgifter nns att tillg, fanns ett sdant beslut registrerat enligt Rikspolisstyrelsens Belastningsregister (BR). Ser man enbart till de fall dr rttsvsendet hade knnedom om hot mot kvinnan, stiger andelen till 21 procent. Utvrderingen visar att de kvinnor som ansker om besksfrbud p mnga stt liknar de kvinnor som faller offer fr ddligt vld i nra relationer. Det handlar om socialt utsatta individer, svl bland offer som bland grningsmn. Av de personer som var freml fr anskan om besksfrbud under r 2000 hade 90 procent varit misstnkta fr minst ett brott mot person under en trersperiod (Br, 2003). I minst en tredjedel av fallen brt de mot besksfrbudet. En liten del av dessa personer str fr majoriteten av vertrdelserna. De r ofta tungt kriminellt belastade sedan tidigare. Klein (1996) menar att man av det sklet inte kan frvnta sig att de mn som belggs med besksfrbud utan vidare ska flja det. Tvrtom nns det en uppenbar risk att de kommer att bryta mot besksfrbudet. Fr att kunna kontrollera de grningsmn som belagts med besksfrbud, och drmed effektivare kunna skydda de utsatta kvinnorna, r det drfr enligt Klein viktigt att en effektiv vervakning av grningsmnnen utvecklas. Kingsnorth (2006) visar ocks att en av de viktigaste indikatorerna fr terfall i vld mot kvinnan r just att grningsmannen har eller har haft ett besksfrbud. Andra tgrder som kan ha betydelse r de strukturerade hot- och riskbedmningar som polisen i viss utstrckning har kommit att anvnda sig av fr att kunna bedma risken fr ytterligare hot och vld mot utsatta kvinnor, larmpaket samt skyddade identitets- och bostadsuppgifter (Br, 2007).

Sociala skyddstgrder
Svl socialtjnsten som kvinnojourer runt om i landet arbetar med att hjlpa utsatta kvinnor. Som det r idag mste dock de utsatta kvinnorna ta kontakt med en mngd olika instanser fr att f adekvat hjlp med att lsa sin svra situation. En viktig insats frn samhllets sida vore drfr att ka tillgngligheten till hjlp och std fr utsatta kvinnor i hela landet. Behoven varierar fr olika kvinnor beroende p deras livssituation. Mnga orkar inte med att ta alla dessa kontakter och mnga kanske inte ens vet var hjlp nns att f. Det gller framfr allt mnga av de utsatta invandrarkvinnor som inte har ett utbyggt socialt ntverk och kanske inte ens kan det svenska sprket.
49

I regeringspropositionen, Socialtjnstens std till vldsutsatta kvinnor, prop. 2006/07:38, betonas socialtjnstens vergripande ansvar fr vldsutsatta kvinnor och deras svra situation. Samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer sgs ha frbttrats p mnga hll men fortfarande nns det alltjmt oacceptabla brister (ibid). Dessutom r ett stort problem att hjlpen varierar mellan olika kommuner. Ett exempel p detta r bristen p mjlighet till hjlp med ny bostad och skyddat boende, en mjlighet som dessutom har frsmrats p senare r. Ett annat exempel r att det ofta r svrt fr vldsutsatta kvinnor att f ekonomiskt bistnd nr de haft behov av det p grund av den svra och mnga gnger akuta situation som uppsttt. Detta gller srskilt vldsutsatta kvinnor med missbruksproblem och/eller psykiska funktionshinder. Sammanfattningsvis mste samverkan mellan olika myndigheter bli bttre i syfte att hjlpa de kvinnor som utstts fr vld i nra relationer. Dessa kvinnor behver all tnkbar hjlp fr kunna och orka lsa sin svra situation. En mjlighet skulle kunna vara att det i varje kommun skapas ngon form av central instans, vl knd, dit utsatta kvinnor kan vnda sig. Dr skulle de kunna f en kontaktperson som kan hjlpa dem med alla kontakter som de behver ta fr att ordna sin situation och f till exempel medicinsk, psykologisk, ekonomisk, social, polisir och juridisk hjlp.

50

Referenser
Alridge, M. & Browne, K. (2003). Perpetrators of Spousal Homicide A Review. Trauma, Violence and Abuse. Vol. 4, No. 3. Belfrage, H. (1995). Brottsligheten, psykiatrin och samhllet. Introduktion till den medicinska kriminologin. Falkping: Almkvist & Wiksell, Medicin/Liber utbildning. Belfrage, H. & Rying, M. (2004). Characteristics of Spousal Homicide Perpetrators: A Study of All Cases of Spousal Homicide in Sweden 19901999. Criminal Behaviour and Mental Health, 14. Brookman, F. & Maguire, M. (2003). Reducing Homicide: A Review of the Possibilities. On-line report 01/03. Home Ofce. http://www.homeofce.gov.uk/rds/pdfs2/rdsolr0103.pdf Browne, A. & Williams, K. R. (1993). Gender, Intimacy, and Lethal Violence: Trends From 1976 Through 1987. Gender & Society, vol. 7, no. 1. Browne, A., Williams, K. R. & Dutton, D. G. (1999). Homicide Between Intimate Partners. I: Smith, M. D. & Zahn, M. A. (red.) Studying and Preventing Homicide. Thousands Oaks, USA: SAGE Publications. Br (2000). Grov kvinnofridskrnkning en kartlggning. Frfattare: Jenny Soukkan & Peter Lindstrm. Br-rapport 2000:11. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Br (2001). Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. Frfattare: Mikael Rying. Br-rapport 2001:11. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Br (2002a). Att frebygga vld mot kvinnor i nra relationer. Frfattare: Merike Lidholm. Br-rapport 2002:8. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Br (2002b). Vld mot kvinnor i nra relationer. En kartlggning. Frfattare: Lotta Nilsson. Br-rapport 2002:14. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Br (2003). Besksfrbud. En utvrdering av lagen och dess tillmpning. Frfattare: Monika Edlund och Karin Svanberg. Br-rapport 2003:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Br (2005). Vldtkt en kartlggning av polisanmlda vldtkter. Frfattare: Erik Grevholm, Lotta Nilsson och Malena Carlstedt. Br-rapport 2005:7. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Br (2006). Stalkning i Sverige. Omfattning och tgrder. Frfattare: Anna Mia Dovelius, Stina Holmberg och Jonas berg. Br-rapport 2006:3. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Br (2007). Besksfrbud. De berrda och deras erfarenheter. Frfattare: Emma Lindahl och Olle Westlund. Br-rapport 2007:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Dahlberg, L., Ikeda, R. & Kresnow, M. (2004). Guns in the Home and Risk of a Violent Death in the Home: Findings from a National Study. American Journal of Epidemiology, vol. 160, No. 10.
51

Daly, M. & Wilson, M. (1988). Homicide. New York, USA: Aldine de Gruyter. Dawson, M. & Gartner, R. (1998). Differences in the Characteristics of Intimate Femicides: The Role of Relationship State and Relationship Status. Homicide studies, vol. 2, no. 4. Dobash, R. E. & Dobash, R. P. (1992). Women, Violence & Social Change. Chatham, England: Routledge. Dobash, R. E. & Dobash, R. P. (2000). Evaluating Criminal Justice Interventions for Domestic Violence. Crime & Delinquency, vol. 46 No. 2, April 2000 pp 252270. Dugan, L., Nagin, D. & Rosenfeld, R. (1999). Explaining the Decline in Intimate Partner Homicide: The Effects of Changing Domesticity, Womens Status, and Domestic Violence Resources. Homicide Studies, vol. 3, no. 3. Easteal, P. (1994). Homicide Between Adult Sexual Intimates in Australia: Implications for Prevention. Studies on Crime and Prevention, vol. 3, no. 1. Eliasson, M. & Ellgrim, B. (2006). Mns vld mot kvinnor i nra relationer. En kunskapsversikt. Sveriges Kommuner och Landsting. Estrada, F. (2005). Vldsutvecklingen i Sverige. En presentation och analys av sjukvrdsdata. Arbetsrapport. Institutet fr Framtidsstudier; 2005:4. Estrada, F. & Nilsson, A. (2004). Exposure to threatening and violent behaviour among single mothers the signicance of lifestyle, neighbourhood and welfare situation. British Journal of Criminology, 44:2:168187. Ewing, C. P. (1997). Fatal Families. The Dynamics of Intrafamilial Homicide. Thousand Oaks, California, USA: SAGE Publications. Fazel, S. & Grann, M. (2004). Psychiatric Morbidity Among Homicide Offenders: A Swedish Population Study. American Journal of Psychiatry, 161:11, November 2004. Flanzer, J. P. (1993). Alcohol and Other Drugs Are Key Causal Agents of Violence. I: Gellers, R. J. & Locke, D. R. (red.) Current Controversies on Family Violence. Newbury Park, California, USA: SAGE Publications. Gelles, R. J. (1972). The Violent Home. A Study of Physical Aggression Between Husbands and Wives. SAGE Library of Social Research vol. 13. Thousand Oaks, USA: SAGE Publications. Gelles, R. J. (1993). Alcohol and Other Drugs Are Associated With Violence They Are Not Its Cause. I Gelles, R. J. & Loseke, D. R. (red.) Current Controversies on Family Violence. Newbury Park, California, USA: SAGE Publications. Gillespie, M., Hearn, V. & Silverman, R. A. (1998). Suicide Following Homicide in Canada. Homicide Studies, vol. 2, no. 1. Goetting, A. (1995). Homicide in families and other special populations. New York, USA: Springer Publishing Company.

52

Ghler, M., Bygren, M. & Nermo, M. (2004). Familj och arbete vardagsliv i frndring (Family and Work Everyday Life in Transition), pp. 1155. in Bygren, M., Ghler, M. and Nermo, M. (Red.), Familj och arbete vardagsliv i frndring (Family and Work Everyday Life in Transition), Stockholm: SNS Frlag. Harris, A., Thomas, SH., Fisher, GA. & Hirsch, DJ. (2002). Murder and Medicine: The Lethality of Criminal Assault 19601999. Homicide Studies, 6:128166. Heide, K. M. (1995). Why Kids Kill Parents. Child Abuse and Adolescent Homicide. Thousands Oaks, California, USA: SAGE Publications. Heide, K. M. (1997). Dangerously Antisocial Kids Who Kill Their Parents: Towards a Better Understanding of the Phenomenon. I: The Nature of Homicide: Trends and Changes. Proceedings of the 1996 Meeting of the Homicide Research Working Group. National Institute of Justice. Washington D.C., USA. Hepburn, L & Hemenway, D. (2004). Firearm availability and homicide: A review of the literature. Aggression and Violent Behavior. No. 9, 2004, pp 417440. Hydn, M. (1997). Kvinnomisshandel. Aktuella frgor i Sverige. I: Olsson, M. och Wiklund, G. (red.) Vld mot kvinnor. BR-rapport 1997:2. Brottsfrebyggande rdet. Stockholm: Fritzes. Johnson, H. & Hotton, T. (2003). Losing Control. Homicide Risk In Estranged and Intact Intimate Relationships. Homicide Studies, Vol. 7, No. 1. Jnson, H. & kerstrm, M. (2004). Neglect of elderly women in feminist studies of violence a case against ageism? Elder Abuse & Neglect vol. 16, nr 1 4763, 2004. Karlsson, J. & Pettersson, T. (2003). Forskningsintervjuer med ungdomar om genus och vld. Konstruktioner av grningsmn och offer. Rapport 2003:2, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Kingsnorth, R. (2006). Intimate Partner Violence. Predictors of Recidivism in a Sample of Arrestees. Violence Against Women, vol. 12, No. 10, October 2006, pp 917935. Klein, A. R. (1996). Re-abuse in a Population of Court-Restrained Male Batterers: Why Restraining Orders Dont Work. I: Buzawa, E. S. & Buzawa, C. G. (red.) Do Arrests and Restraining Orders Work. Thousand Oaks, USA: SAGE Publications. Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E. (2003). Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk kriminologi. Stockholm: Studentlitteratur. Lecomte, D. & Fornes, P. (1998). Homicide Followed by Suicide: Paris and Its Suburbs, 19911996. Journal of Forensic Sciences, 1998:43 (4):760 764. Lidberg, L. (2000). Psykopati, personlighetsstrningar, personlighetsmodeller och test. I: Lidberg, L. (red.) Svensk rttspsykiatri en handbok. Lund: Studentlitteratur.
53

Lindqvist, P. (1989). Violence against a person the role of mental disorder and abuse: a study of homicides and an analysis of criminality in a cohort of patients with schizophrenia. Akademisk avhandling. Ume: State Institute of Forensic Psychiatry, Ume & the Department of Forensic Medicine and Psychiatry, University of Ume. Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. & Kalliokoski, A-M. (2001). Slagen Dam. Mns vld mot kvinnor i det jmstllda Sverige en omfngsunderskning. Ume: Brottsofferfonden och Uppsala Universitet. McFarlane, J. m.. (1999). Stalking and Intimate Partner Femicide. Homicide Studies, vol. 3, No. 4 pp 300316. Moracco, K., Runyan, C. & Butts, J. (1998). Femicide in North Carolina, 19911993: A Statewide Study of Patterns and Precursors. Homicide Studies, vol. 2, No. 4. Nilsson, A. (2002). Fnge i marginalen. Uppvxtvillkor, levnadsfrhllanden och terfall i brott bland fngar. Doktorsavhandling. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Nordstrm, A. (2004). Violent offenders with schizophrenia. Quantitative and qualitative studies focusing on the family of origin. Division of Psychiatry, Department of Clinical Sciences, Ume University.). Palermo, G. m.. (1997). Murder-Suicide of the Jealous Paranoia Type. A Multicenter Statistical Pilot Study. American Journal of Forensic Medicine and Pathology, 18(4): 374383, 1997. Persson, L. G. W. m.. (1995). Knivvld en kartlggning av knivvld bland ungdomar. Stencil. Brottsfrebyggande rdet, Stockholm och Rikspolisstyrelsens forskningsenhet, Solna. Polk, K. (1994). When Men Kill Scenarios of Masculine Violence. Hong Kong: Cambridge University Press. Proposition 2006/07:38 (2007). Socialtjnstens std till vldsutsatta kvinnor. Socialdepartementet. Puzone, C. m.. (2000). National Trends in Intimate Partner Homicide. United States 19761995. Violence Against Women, vol. 6, No. 4, April 2000, pp 409426. Rammer, L. & Somander, L. (1989). Kvinnor som offer fr vldsbrott med ddlig utgng. I: Kvinnomisshandel. JMFO-rapport nr 14. JMFO. Stockholm. Rammer, L. m.. (1997). Brister i handlggningen av ddsfall utanfr sjukhus. Srtryck ur Lkartidningen, vol. 94 nr. 50, 1997 Rosenbaum, M. (1990). The role of depression in couples involved in murdersuicide and homicide. American Journal of Psychiatry, 1990:137:1036 9. Rying, M. (1996a). Reaktioner p vldsbrott med ddlig utgng. C-uppsats. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Rying, M. (1996b). Ddligt vld. I: Brottsutvecklingen 1994. BR-rapport 1996:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.

54

Rying, M. (1998). Ddligt vld och frsk till mord och drp. I: Brottsutvecklingen i Sverige 19951997. BR-rapport 1998:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Rying, M. (2000). Ddligt vld i Sverige 19901998. Licentiatavhandling. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Rying, M. (2003). Ddligt vld i kriminalstatistiken. BR-rapport 2003:4. www.bra.se SCB (2006). Statistik om frdelning av den svenska befolkningens ursprungslnder. http://www.scb.se/templates/tableOrChart26040.asp Sherman, L., Schmidt, J. & Rogan, D. (1992). Policing Domestic Violence: experiments and dilemmas. New York, USA: Free Press. Smith, P. H., Moracco, K. E. & Butts, J. D. (1998). Partner Homicide in Context: A Population-Based Perspective. Homicide Studies, vol. 2, no. 4. SOU 2005:66 (2006). Makt att forma samhllet och sitt eget liv jmstlldhetspolitiken mot nya ml. Integrations- och jmstlldhetsdepartementet. Stockholm. Fritzes. SOU 2006:65 (2006). Att ta ansvar fr sina insatser. Socialtjnstens std till vldsutsatta kvinnor. Socialdepartementet. Stockholm: Fritzes. SOU 2006:100 (2006). Ambition och ansvar. Nationell strategi fr utveckling av samhllets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Socialdepartementet. Stockholm: Fritzes. Sveri. K. (1974). Vldet i samhllet. Tidskrift for Kriminalhvidenskab, nr. 1. U.S. Department of Justice/Bureau of Justice Statistics (2006). Homicide Trends in the U.S. Intimate Homicide. U.S. Department of Justice, http://www.ojp.usdoj.gov/bjs/homicide/intimates.htm. Veress, B. (1994). Obduktionernas antal minskar. Srtryck ur Lkartidningen, vol. 91, nr. 2829 1994. Weisman, A. M. och Sharma, K. (1997). Parricide and Attempted Parricide: Forensic Data and Psychological Results. I: The Nature of Homicide: Trends and Changes. Proceedings of the 1996 Meeting of the Homicide Research Working Group. Washington D.C., USA: National Institute of Justice. Wells, W. & DeLeon-Granados, W. (2004). The Intimate Partner Homicide Decline: Disaggregated Trends, Theoretical Explanations, and Policy Implications. Criminal Justice Policy Review, vol. 15, No. 2, June 2004, pp 229246 Wikstrm, P-O. H. (1991). Cross-National Comparisons and Context-Specic Trends in Criminal Homicide. Journal of Crime and Justice, vol. 14. Wikstrm, P-O. H. (1992). Context-specic Trends in Homicide in Stockholm 19511987. Studies on Crime and Crime Prevention, vol.1, no. 1. Wikstrm, P-O. H. (1993). Ddligt vld; sociala sammanhang och trender. Opublicerat arbetsmaterial. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
55

Wikstrm, P-O. H. (1994). Vldsbrott. I: Brottsutvecklingen 1992 och 1993. BR-rapport 1994:3. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Fritzes. Wolfgang, M. (1958). Patterns in Criminal Homicide. University of Pennsylvania. Philadelphia, USA. Yourstone, J. (2003). Kvinnor som ddar. En jmfrelse av psykosociala bakgrundsfaktorer hos kvinnliga och manliga frvare dmda fr ddligt vld i Sverige ren 19952001. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

56

Bilagor
Bilaga 1
Tabell A. Knda fall av tidigare hot och vld mot kvinnor som blev offer fr ddligt vld i nra relationer, Sverige under perioden 19902004. Antal och andel (procent). ___________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ___________________________________________________________________________________ Ej tidigare knt hot 46 57 47 56 41 51 134 54 Tidigare polisanmlt hot 18 22 15 18 12 15 45 18 Knt, ej polisanmlt hot 17 21 22 26 28 34 67 28 ___________________________________________________________________________________ Summa 81 100 84 100 81 100 246 100 ___________________________________________________________________________________ Ej tidigare knt vld 51 64 52 62 45 55 148 60 Tidigare polisanmlt vld 14 17 15 18 11 14 40 16 Knt ej polisanmlt vld 15 19 17 20 25 31 57 24 ___________________________________________________________________________________ Summa 80 100 84 100 81 100 245 100 ___________________________________________________________________________________ Bortfall: Hot: sju fall (tre procent). Vld: tta fall (tre procent).

57

Tabell B. Grningsmnnens psykiatriska huvuddiagnoser vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer, 19902004. Antal och andel (procent). ___________________________________________________________________________________ Antal Andel ___________________________________________________________________________________ Narcissistisk personlighetsstrning 8 5 Antisocial personlighetsstrning 6 4 Borderline personlighetsstrning 6 5 Paranoid personlighetsstrning 1 1 Personlighetsstrning UNS 20 13 vriga personlighetsstrningar 2 2 Personlighetsstrningar totalt 43 30 Depression med psykosinslag 13 9 Paranoid psykos 11 7 Psykotiskt syndrom UNS 6 4 Paranoid schizofreni 3 2 Schizofreniformt syndrom 3 2 Alkoholbetingat psykotiskt syndrom 3 2 vriga psykoser 1 1 Psykoser totalt 40 27 Stressreaktioner 15 10 Depressioner utan psykosinslag 11 7 Neuropsykiatriska diagnoser 9 6 Alkohol- och narkotikamissbruk 9 6 ngesttillstnd 5 3 Impulskontrollstrningar 2 1 Dissociativa syndrom 1 1 Sexuell sadism 1 1 Mental retardation 1 1 vriga diagnoser 2 1 vriga diagnoser totalt 30 20 Ingen diagnos 10 7 ___________________________________________________________________________________ Summa 149 101 ___________________________________________________________________________________ Bortfall: ett fall (< en procent). 43 grningsmn (22 procent) genomgick inte rttspsykiatrisk underskning (RPU). 60 grningsmn begick sjlvmord i samband med brottet.

58

Tabell C. Frdelning av brottsrubriceringar vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer, Sverige under perioden 19902004. Antal och andel (procent). ___________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ___________________________________________________________________________________ Mord 39 66 50 74 59 89 148 77 Drp 13 22 7 10 3 5 23 12 Vllande till annans dd 7 12 11 16 4 6 22 11 ___________________________________________________________________________________ Summa 59 100 68 100 66 100 193 100

Tabell D. Frdelning av pfljder vid ddligt vld mot kvinnor i nra relationer, Sverige under perioden 19902004. Antal och andel (procent). ___________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ___________________________________________________________________________________ Fngelse 42 71 43 63 50 76 135 70 Rttspsykiatrisk vrd 17 29 25 37 16 24 58 30 ___________________________________________________________________________________ Summa 59 100 68 100 66 100 193 100

Tabell E. Andel livstidsdmda av dmda fr ddligt vld mot kvinnor i nra relationer respektive fr ddligt vld generellt, Sverige under perioden 19902004. Antal och andel (procent). ___________________________________________________________________________________ 19901994 19951999 20002004 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ___________________________________________________________________________________ Ddligt vld i nra relationer 5 8 6 9 21 32 32 17 Ddligt vld generellt 28 8 43 13 38 13 109 11 ___________________________________________________________________________________

59

60