SEB-rapport: Byte Av Krisstrategi Och Spanskt Stöd

Nordic Outlook
Ekonomisk Analys Maj 2012
Mot en mer tillvxtinriktad krisstrategi Stdln till Spanien dmpar oron
Innehllsfrteckning
Internationell versikt Tema: Eurokrisen - en del av det globala maktspelet USA Japan Asien Euro-zonen Storbritannien steuropa Baltikum Sverige Tema: Hg arbetslshet ger ekonomisk-politiska spnningar Danmark Norge Finland Nyckeldata
5 12 14 18 19 22 26 27 28 30 35 36 38 41 43
Frdjupningsrutor Nedtriskerna dominerar ter Stabilare rvarupriser men oljan en riskfaktor Principerna kring ett IMF-ln Den globala brandvggen Inkomsterna frdelas skevt Divergerande inkpschefsindex bidrar till oskerhet 7 8 12 13 15 20
Nordic Outlook Maj 2012 | 3
Ekonomisk Analys
Denna rapport publicerades den 8 maj 2012. Avstmning fr valuta- och rntenoteringar var den 3 maj 2012.
Robert Bergqvist Chefekonom + 46 8 506 230 16 Daniel Bergvall Ekonom +46 8 763 85 94 Ann Enshagen Lavebrink Redaktionsassistent + 46 8 763 80 77 Andreas Johnson Ekonom +46 8 763 80 32
Hkan Frisn Chef fr Ekonomisk Analys + 46 8 763 80 67 Mattias Brur Ekonom + 46 8 763 85 06 Mikael Johansson Ekonom + 46 8 763 80 93 Tomas Lindstrm Ekonom + 46 8 763 80 28
Gunilla Nystrm Privatekonom + 46 8 763 65 81 Susanne Eliasson Analytiker privatekonomi + 46 8 763 65 88 SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm
Ingela Hemming Fretagarekonom + 46 8 763 82 97 Johanna Wahlsten Analytiker fretagarekonom + 46 8 763 80 72
Bidrag till texten har lmnats av Thomas Kbel (Euro-zonen), SEB Frankfurt/M och Olle Holmgren (Sverige), Trading Strategy. Den norska analysen r gjord av Stein Bruun och Erica Blomgren, SEB Oslo. Den danska analysen r gjord av Thomas Thygesen och Jakob Lage Hansen, SEB Kpenhamn.
4 | Nordic Outlook Maj 2012
Internationell versikt
Nya stdinsatser fr att upprtthlla mttlig tillvxt

Spanskt rddningspaket p vg USA-ekonomin hller styrfart Asien kar ter takten andra halvret Snv sparpolitik har ntt vgs nde Lg inflation, men ECB-ml under press Tillvxtskillnader pressar EUR/USD till 1,20
Samtidigt bekrftas det policyskift vi diskuterade i Nordic Outlook februari. Det finns en grns fr hur stora besparingar lnder klarar av. Fokus kommer allt mer att flyttas frn besparingar till strukturella reformer som strker den lngsiktiga tillvxten. I detta sammanhang kommer ECB att p olika stt pressas till strre aktivitet, bl a noterar vi nu att IMF rekommenderar en hjning av ECB:s inflationsml fr att underltta rebalanseringen av Euro-zonens ekonomier. Vi rknar ocks med att bl a Europeiska investeringsbanken (EIB ) fr kad utlningskapacitet fr att underltta terhmtningen och undvika en alltfr stor nedgng i investeringarna. Det r dock oskert hur Tyskland, Bundesbank och ECB till slut kommer att reagera p denna typ av omsvngning i politiken, men vr bild r att effektiva strukturreformer i enskilda lnder kommer att mjliggra eftergifter frn ECB/Bundesbank.
Vrldsekonomin har den senaste tiden saknat tydlig frdriktning. Den Europeiska centralbankens (ECB) erbjudande om 3-rsln (LTRO) till banksektorn i slutet av frra ret utgjorde startpunkten fr en vg av lttnad. Stigande riskaptit och frbttrad framtidstro fr hushll och fretag dominerade drefter under stora delar av frsta kvartalet 2012. De senaste mnaderna har dock prglats av frnyad oro. Den frdjupade oron kring Spanien har p nytt accentuerat de allvarliga risker och utmaningar som euro-samarbetet mste hantera. Drtill har konjunktursignalerna i USA blivit mer blandade, med en vervikt av negativa nyheter. Samtidigt har marknadens oro fr en kinesisk hrdlandning minskat. Tillvxtekonomier genomfr nu en mjuklandning med bibehllen ganska hg tillvxt. Detta stttar den globala ekonomin, men r inte tillrckligt fr att lyfta vrldsekonomin. I flera viktiga avseenden fljer utvecklingen vra senaste prognoser. Vr huvudbild har en lngre tid varit att terhmtningen blir syrefattig; tillvxten r inte sjlvgende utan behver fortsatt std. I mnga lnder hlls ekonomin tillbaka av fortsatta behov av skuldkonsolidering och en hllbar lsning av den djupa krisen i Euro-zonen r fortfarande svr att sknja. LTRO-lnen i december och februari gav andrum och bidrog till att undvika en djupfrysning av kreditmarknaden, men de underliggande problemen finns fortfarande kvar. Skillnader i konkurrenskraft r fortfarande mycket stora och utmaningen att genomfra ndvndiga tstramningar i krislnder utan att strypa den ekonomiska aktiviteten terstr att hantera. Att Spanien frr eller senare skulle behva std frn omvrlden har varit en del av vrt huvudscenario en lngre tid. Nsta steg i eurokrisen blir att Spanien i nrtid fr std fr att ltta p trycket i banksektorn. Vi tror att stdet till Spanien, frn EMUlndernas stdfonder och IMF, kommer att uppg till EUR 150 miljarder. Stdet kommer att vara fokuserat p banksektorn och mer likt delar av det irlndska stdpaketet till skillnad frn de mer generella std som Grekland och Portugal ftt fr att hantera sina stora statsskulder. Vidare bedmer vi att lnevillkoren till Portugal kommer att mjukas upp.
Global BNP-tillvxt rlig procentuell frndring

USA Japan Tyskland Kina Storbritannien Euro-zonen Norden Baltikum OECD EM-ekonomier Vrlden, PPP Vrlden, nom.
Klla: OECD, SEB
2010 3,0 4,5 3,7 10,4 2,1 1,9 2,7 1,1 3,1 7,3 5,3 4,6
2011 1,7 -0,7 3,0 9,3 0,7 1,5 2,5 6,2 1,7 6,2 3,9 3,2
2012 2,5 2,2 0,8 8,5 0,5 -0,6 1,1 2,5 1,6 5,6 3,6 2,9
2013 2,7 1,7 1,6 8,7 1,7 0,8 2,0 3,4 2,1 5,9 4,1 3,4
Trots den dramatik som i mnga stycken prglar vrldsekonomin r vr konjunkturbild i stort sett ofrndrad jmfrt med Nordic Outlook februari. D uppgraderades de globala tillvxtutsikterna. I USA rknar vi med en tillvxt runt trend p 2,5 procent 2012 och 2,7 procent 2013. Skuldanpassningen frhindrar en historiskt mer normal terhmtning de nrmaste ren, men den underliggande tillvxtkraften r tillrcklig fr att hlla en ny recession p behrigt avstnd. Tillvxtekonomierna har tappat fart den senaste tiden, men motstndskraften har nd bekrftats och vi ser en viss acceleration i tillvxten redan under andra halvret 2012. Euro-zonen gick in i en recession fjrde kvartalet 2011 och vi rknar med att tillvxten frblir negativ under frsta halvret 2012. BNP fr helret minskar med 0,6 procent. Tysk ekonomi hller emot ngot bttre n vntat, men recessionen i Sydeuropa blir djup. Vi kan se en del positiva signaler i Storbritannien och Norden de senaste mnaderna, vilket frstrkt bilden av
att recessionen kan isoleras till krisdrabbade lnder inom Eurozonen. Tillvxten i steuropa mattas ven om de strre ekonomierna Ryssland och Polen visar motstndskraft. Sammantaget rknar vi med att den globala BNP-tillvxten i kpkraftskorrigerade (PPP) termer hamnar p 3,6 procent 2012 och 4,1 procent r 2013.
Stabilisering i inkpschefsindex
Sammanvgt PMI, index
65 60 55 50 45 40 35 30 25 07 08 09 10 11 12 65 60 55 50 45 40 35 30 25
Policyskift generar svngningar
De senaste rens syn p konjunkturbilden samt riskaptit har i hg grad styrts av ekonomiska aktrers reaktion p frndringar i den ekonomiska politiken. Bakgrunden r de dubbla ambitioner som prglat den ekonomiska politiken sedan 2008. ena sidan har man velat tgrda orsakerna till de excesser som orsakade krisen. I detta ingr rekonstruktionen av det finansiella systemet, bl a genom att strka banksystemets motstndskraft med kade kapitaltckningskrav (Basel III m m). En annan central del r att pressa ned den offentliga skuldsttningen fr att ka trovrdigheten fr lngsiktiga offentliga taganden och minska srbarheten fr ekonomiska svngningar.
Centralbankernas balansrkningar
Procent av BNP
35 30 25 20 15 10 5 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 35 30 25 20 15 10 5
Tyskland
Frankrike
Italien
Spanien
Klla: Markit Economics
Akut spanienkris kan ge spridningseffekter
I nulget r vi inne i en ny fas av avvaktande stllningskrig i Euro-zonen. Efter leveranser av bl a LTRO tycker ECB sig ha spelat ver bollen p den politiska planhalvan och intagit en mer avvaktande hllning. Men konjunkturen i Sydeuropa hller nu p att tappa fart igen nr de positiva frtroendeeffekterna efter LTRO ebbar ut. Problemen i Spanien har p kort tid frvrrats med uppreviderade budgetunderskott, ny fas av snabbt stigande arbetslshet och ytterligare fall fr huspriserna. I denna situation r det spanska banksystemet snabbt p vg in i en kris som inte gr att hantera p nationell niv, utan std frn EMU och IMF. Grafen nedan visar det starka sambandet mellan budgetsaldo och arbetslshet. Under en tid med tendenser till utplaning av arbetslsheten har under skottet kunnat minskas med 2-3 procentenheter. Med en frnyad acceleration i arbetslsheten r det svrt att tro att ytterligare besparingar ska vara lsningen.
Spanien: Starkt samband mellan arbetsmarknad och budget
Procent av BNP, procent
5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 -10,0 -12,5 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 25,0 10,0 15,0 20,0 5,0
ECB
Bank of England
Federal Reserve
Klla: ECB, Fed, Bank of England
Parallellt med denna uppfostringspolitik har det funnits ett stort behov av en stimulanspolitik som syftar till att p olika stt mildra anpassningen. I detta ingr centralbankernas tgrder att med hjlp av exceptionellt lga rntor och ickekonventionella tgrder undvika att skuldneddragningen gr alltfr fort. I lite starkare konjunkturlge har centralbankerna gjort frsk att diskutera exitstrategier, d v s brja avisera avvecklingen av de extraordinra stimulanstgrderna. Detta har i sin tur vid flera tillfllen skapat oro p de finansiella marknaderna och bristande framtidstro i den reala ekonomin. Denna reaktion har sedan lett till nya tgrdsprogram med syfte att terskapa frtroendet fr att klara balansgngen och hantera alla obalanser utan att skapa en djup recession. I Euro-zonen kompliceras bilden av att s mnga aktrer med olika uppdrag och intressen r inblandade i krishanteringen. ECB och Tyskland vill upprtthlla pressen p regeringar i skuldtyngda lnder att genomfra besparingsprogram som skerstller utlovade budgetfrbttringar (se temaartikel). Samtidigt kmpar dessa regeringar med vikande demokratisk legitimitet och kade protester p hemmaplan.
Offentligt saldo (v axel) Arbetslshet, inverterad skala (h axel)
Klla: Eurostat
Kraven p att ECB mste gra mer (med rntan och balansrkningen) kar, svl internt i Europa som frn omvrlden. Vi rknar med att ECB kommer att g i denna riktning men samtidigt vara frsiktig nr det gller expansion av t ex SMP-programmet eller utvidgning av LTRO. Synen p den nationella finanspolitiken hller ocks p att frndras i riktning mot strre betoning p tillvxt. Gradvis leder det till tidsmssigt mer utstrckta sparprogram och mer fokus p lngsiktiga strukturtgrder p utbudssidan. En viktig frga r hur Europa-samarbetet kommer att reagera infr den rrelse mot en mer tillvxtorienterad politik som nu r p vg. En rad viktiga val i Frankrike, Tyskland, Grekland och
Irland innebr tydliga risker fr att stasningen p en ny budetdisciplinpakt vattnas ur. Hur ECB och Tyskland/Bundesbank kommer att agera i denna situation r svrt att avgra.
USA-ekonomin gr sidledes
USA-ekonomin har fortsatt att ta sig upp p lite fastare mark. Smittoeffekterna frn eurokrisen p det amerikanska banksystemet har varit ganska sm, vilket bidragit till att lkningsprocesserna i ekonomin fortskridit. Vi rknar med att USA:s BNP vxer med 2,5 procent 2012 och med 2,7 procent 2013; en tillvxt nra den trendmssiga. Arbetsmarknadslget har lngsamt frbttrats, men vi frutser en del besvikelser det nrmaste halvret givet den mttliga BNP-tillvxten. Frnyade svaghetstecken p arbetsmarknaden gr att vi rknar med att Fed utkar sina kvantitativa lttnadsprogram (QE) nr Operation Twist lper ut i sommar. Prognosen r osker, inte minst mot bakgrund av det stundande presidentvalet i november. Ett stt att ta udden av den kritiken r att sterilisera obligationskpen eftersom inflationsriskerna p sikt anses mindre. Vi rknar ocks med att Fed kommer att koncentrera kpen mot bostadsobligationer mot bakgrund av de frnyade tendenserna till boprisfall. USA: Huspriser och skulder
200 175 150 125 100 100 75 50 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 90 80 70 140 130 120 110
normalt terhmtningsfrlopp. Grafen ovan visar sambandet mellan husprisniv och skulder som andel av disponibel inkomst. Efter det dramatiska husprisfallet 2007-2009 verkar skuldanpassningen ha kommit ungefr halvvgs mot att terstlla frmgenhetsstllningen. Fortsatta behov av anpassning hller tillbaka privata konsumtionen de nrmaste ren, inte minst mot bakgrund av frnyade prisfall p bostder. Om processen fortskrider i nuvarande takt skulle dock ett rejlt lyft i amerikansk konsumtion vara tnkbart ngon gng i mitten p decenniet.
USA: Fortsatt lg investeringsniv
Nringslivets investeringar, procent av BNP
14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 70 75 80 85 90 95 00 05 10 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0
Klla: US Department of Commerce
Huspriser, S&P Case-Shiller, index (v axel) Hushllens skulder som andel av inkomst (h axel)
Klla: Standard & Poor's, Federal Reserve
ven om USA-tillvxten ligger p behrigt avstnd frn en ny recession finns fortfarande bromskrafter som frhindrar ett
ven investeringarna kommer att avgra vid vilken tidpunkt en sjlvgende terhmtning tar fart p allvar. I nulget finns flera underliggande positiva faktorer, svl i USA som i andra industrilnder. Mnga fretag har en mycket stark balansrkning; kombinationen av fulla kassakistor och en lg investeringsniv i utgngslget innebr en potential fr en snabb vndning uppt i investeringskonjunkturen. Fortfarande utgr ett relativt lgt kapacitetsutnyttjande en restriktion. Oskerhet om den ekonomisk-politiska stabiliteten p kortare och lngre sikt r dock sannolikt en minst lika viktig bromsfaktor. Fortsatt restriktiva kreditfrhllanden och ett sargat banksystem hmmar ocks, speciellt i Europa. ven om mnga storfretag har finansiella mjligheter att sjlvfinansiera sina investeringar kvarstr oskerheten i kund- och underleverantrsled vilket hmmar
Nedtriskerna dominerar ter

Riskbilden har i viss mn frskjutits t det negativa hllet sedan Nordic Outlook i februari . Huvudscenariot r fortfarande att Euro-zonen r i recession under frsta halvret 2012, men att OECD-omrdet som helhet uppvisar en lg men positiv BNP-tillvxt. Spanienkrisen och det stora dilemma som Eurozonen str infr nr det gller att hitta en trovrdig ekonomisk-politisk strategi gr att vi nu ser ngot kade risker fr att BNP i OECD-omrdet kommer att falla 2012. Liksom tidigare r en frdjupad eurokris det mest troliga drivkraften till en recession i hela OECD-omrdet. Riskerna fr en eskalerande kris i Mellanstern med stigande oljepris som fljd har drtill kat. Den huvudsakliga potentialen p uppsidan ligger i att den amerikanska ekonomin kommer in i en mer normal terhmtningsdynamik som ger spridningseffekter p hela vrldsekonomin. Sammantaget r dock uppsidesriskerna begrnsade. Om de underliggande tillvxtkrafterna skulle frstrkas i klart hgre grad n vntat kommer centralbankernas stimulanser att dras tillbaka och tempot i den offentliga konsolideringen att ka. Den senaste tiden har frstrkt bilden av att OECD-lnderna sitter fast i en period med syrefattig tillvxt s lnge lkningsprocessen efter finanskrisen och tidigare skulduppbyggnad pgr.
BNP OECD
Index 100 = 2000
127,5 125,0 122,5 120,0 117,5 115,0 112,5 110,0 107,5 105,0 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
20%
127,5 125,0 122,5
25%
120,0 117,5 115,0 112,5 110,0 107,5 105,0
Recession
terhmtning
Avmattning
Klla: OECD, SEB
framtidssatsningar. S lnge dessa oskerhetsfaktorer finns kvar i OECD-omrdet tenderar fretagen att lgga en stor del av nysatsningarna i tillvxtekonomier.
Ny uppgng p vg p tillvxtmarknader
Tillvxtmarknaderna fortstter att ge viktigt std till vrldsekonomin i en situation med mycket svag utveckling i OECDomrdet. Starka statsfinanser och god sysselsttningstillvxt har bidragit till att hlla uppe den inhemsk efterfrgan i en situation med vikande omvrldsefterfrgan. Mjuklandningen i frmst Asien har drmed kunnat ske med bibehllen hg tillvxtniv. Dmpningen i Kina har fortsatt men vi rknar med att BNPtillvxten stabiliserar sig strax ver 8 procent i rstakt under andra kvartalet. Drefter ser vi frutsttningar fr att takten terigen kan vnda upp. Sjunkande inflation har bidragit till att ekonomiska politiken ter ftt kat fokus p tillvxtfrmjande tgrder. Vi rknar med att BNP som rsgenomsnitt kar med 8,5 procent 2012 och med 8,7 procent 2013. I de flesta andra asiatiska ekonomier rknar vi med att BNP-tillvxten redan brjat accelerera. I t ex Indien har ledande indikatorer vnt uppt, bl a har inkpschefsindex terhmtat sig frn bottenniverna i hstas. ven hr har fallande inflation bidragit till en omsvngning av penningpolitiken i expansiv riktning. Vi frutspr en BNP-tillvxt i Indien p 7,0 procent i r och 7,3 procent nsta r. Bristen p strukturella reformer i Indien gr dock att ekonomin fr svrt att n tillbaka till de hga tillvxttal som uppnddes fr ngra r sedan.
Den direkta exponeringen mot Sydeuropa r liten, men i och med att tillvxten sjunker kraftigt ocks i Tyskland pverkas exporten p bred front. Norge avviker frn mnstret och en stark inhemsk efterfrgan gr att BNP-tillvxten till och med blir starkare n 2011. I takt med en frbttrad omvrldsefterfrgan terhmtar sig lnderna mot slutet av 2012 men tillvxten 2013 r fortfarande under trend, runt 2 procent.
BNP-tillvxt, Norden och Baltikum

rlig procentuell frndring
Sverige Norge Danmark Finland Norden Estland Lettland Litauen Baltikum
Klla: OECD, SEB
2010 5,0 0,7 1,3 3,6 2,7 2,3 -0,3 1,4 1,1
2011 4,0 1,6 1,0 2,9 2,5 7,6 5,5 5,9 6,2
2012 0,7 2,3 0,5 0,7 1,1 1,5 2,5 3,0 2,5
2013 1,9 2,6 1,4 1,7 2,0 2,5 4,0 3,5 3,4
Lgkonjunktur i Norden
Relativt goda statsfinanser och verskott i bytesbalansen har gett de nordiska lnderna manverutrymme under krisen. Trots svag BNP-utveckling 2012 har den finansiella utvecklingen varit stabilare jmfrt med tidigare internationella kriser. Norden tycks sledes ha strkt sin position som attraktivt placeringsalternativ. Lngrntorna i Sverige och Danmark ligger nra de tyska och Finland r det euroland som kunnat behlla lgst rnteskillnad till Tyskland. Den kade stabiliteten stller centralbankerna i Sverige och Norge infr nya utmaningar nr valutafrsvagningar inte p samma stt som tidigare stttar exportindustrin i en interna-
Svagare internationell efterfrgan pressar ner tillvxten i de sm exportberoende nordiska ekonomierna. I r hamnar BNP-tillvxte runt procent i Danmark, Finland och Sverige.
Stabilare rvarupriser men oljan en riskfaktor

Rvarupriserna har stabiliserats i brjan av 2012, efter nedgngen frra hsten. Stabiliseringen terspeglar i stort mnstret i globala konjunkturindikatorer. Oljepriserna har drtill stigit p g a geopolitisk oro, frmst knuten till Irans nuklera program och situationen i Syrien.
Rvarupriser
Index, USD
175 150 125 100 75 50 25 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 175 150 125 100 75 50 25 0
brjan av mars. Priset har bl a dmpats av ssongsmssigt svag efterfrgan samt en hg produktionsniv bland Opeclnderna. Under ledning av Saudiarabien hjdes produktionen under frsta kvartalet i ett frsk att pressa ned priset mot Opecs lngsiktiga ml p 100 USD/fat. Framver rknar vi med att oljepriset fortstter att pressas nedt av en hg produktionsniv i Saudiarabien samtidigt som vissa OECDlnder vntas frigra en del strategiska reserver. andra sidan lr oskerheten kring Iranfrgan kvarst samtidigt som den globala efterfrgan frstrks ngot p sikt. Vr prognos r drfr att oljepriset ligger kvar p 115-120 USD/fat. Skulle oljepriset stiga upp mot 140-150 USD/fat, t ex drivet av ytterligare geopolitisk oro, skulle den brckliga terhmtningen i vrldsekonomin hotas. Industrimetallerna har i stor sett bottnat fr den hr gngen och priserna vntas stiga svagt det nrmaste ret. Fr jordbruksrvaror rknar vi generellt med fallande priser det nrmaste ret. Orsakerna r frvntningar om mer normala skrdar samt vxande incitament att ka produktionen.
Jordbruk
Industri
Energi
Klla: HWWI
Oljepriset (Brent) har under den senaste mnaden legat i intervallet 115-120 USD/fat efter en temporr topp vid 130 i
tionell lgkonjunktur. Samtidigt innebr ocks hgt vrderade bostadsmarknader en extra komplikation fr penningpolitiken i bda lnderna. I Sverige rknar vi med att lg inflation och hg arbetslshet bidrar till att Riksbanken snker rntan en gng i september till 1,25 procent. I Norge medfr god tillvxt och hgt resursutnyttjande till att Norges Bank pbrjar en hjningsscykel 2013. Vi rknar med att styrrntan hjs frn dagen 1,50 procent till 2,50 procent i slutet av 2013.
Konsumtion hller uppe baltisk tillvxt
Under 2011 vxte de baltiska ekonomierna snabbast i EU, med Estland i topp p 7,6 procent. Den senaste tiden har den internationella avmattningen lett till en skarp exportledd inbromsning av BNP-tillvxten i mycket hgt exportberoende Estland, medan dmpningen i Lettland och Litauen varit mildare. Under det nrmaste ret frblir exporten relativt svag samtidigt som investeringarna sviktar. Konsumtionstillvxten hlls dock uppe av bl a strkta reallner. Generellt finns ocks uppdmda kpbehov efter att tidigare kris- och stlbadspolitik pressat ned konsumtionsnivn. Vi rknar med svaga BNP-kningar i Baltikum p 1,5-3,0 procent 2012 (hgst i Litauen), fljt av en frsiktig acceleration 2013 men tillvxten fortstter att ligga ngot under potentiell takt (4,0-4,5 procent). Litauen-prognosen r uppreviderad efter ovntat stark tillvxt frsta kvartalet. verraskande stark konsumtionsutveckling medfr att vi ser vissa upptrisker fr BNP-prognoserna i Estland och Lettland. Den underliggande balansen i de baltiska ekonomierna har frbttrats efter korrigeringarna av exceptionella underskott i bytesbalansen och en urholkad konkurrenskraft. Estland har dock fortsatta inflationsproblem och samtliga lnder prglas av frvrrade strukturproblem p arbetsmarknaderns. Inte minst utgr emigration ett lngsiktigt problem. Trots rdande kris i eurosamarbetet r vr prognos att Lettland infr euron enligt plan 2014, medan Litauens anslutning drjer ytterligare ett r p grund av ngot fr stort budgetunderskott 2012.
terna ingr i flera lnders tstramningsprogram. Sammantaget ligger inflationstakten i Sydeuropa ungefr p samma niv som i Euro-zonen som helhet. De tecken p accelererande lnekningar som nu kan sknjas i Tyskland r vlkomna svl ur ett internt konkurrensperspektiv som ur ett tillvxtperspektiv. Vgen att mildra de europeiska obalanserna genom lite hgre inflationstakt i Tyskland ter sig dock problematisk s lnge som ECB inte ruckar p sin dogmatiska tolkning av inflationsmlet. Detta dilemma r nu p vg att bli alltmer akut och omdiskuterat. IMF tycks t ex ter aktualisera sin rekommendation till ECB att hja inflationsmlet till 4 procent fr att underltta ndvndiga anpassningsprocesser.
Inflationen faller tillbaka
KPI, rlig procentuell frndring
7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Prognos SEB
7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2
USA
Euro-zonen
Valda tillvxtekonomier
Klla: Eurostat, BLS, SEB
Vi ser inga stora risker fr att den exceptionellt ltta penningpolitiken ska skapa inflation p kort och medellng sikt. Speciellt gller detta i Euro-zonen dr penningmngden fortfarande kar i lngsam takt. Svl problemen i det finansiella systemet som bristande kreditefterfrgan bland hushll och fretag bidrar till detta. I USA ligger nu penningmngdstillvxten runt 10 procent, vilket speglar ett bttre fungerande finansiellt system. P sikt kan detta ge inflationspulser, men det lga resursutnyttjandet gr att Fed har gott om tid att agera innan dessa realiseras. Penningmngd
15,0 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Blandade inflationssignaler
12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 90
Inflationstakten i vrldsekonomin r nu p vg ned nr tidigare uppgngar fr rvarupriserna faller ur 12-mnaderstalen. Den senaste tiden har nedgngen i tillvxtekonomierna varit kraftigare n vi rknat med. I OECD-omrdet har dremot inflationen bitit sig fast p hgre niver n vi frutsptt, delvis beroende p den senaste tidens hga noteringar fr roljepriset. ven krninflationen har dock verraskat p uppsidan. Vr huvudprognos innebr dock liksom tidigare att inflationen fortstter att sjunka tillbaka och nsta r ligga runt 1 procent i OECD-omrdet. En sdan inflationsdmpning utgr ett vlkommet std fr konjunkturen genom att skapa kad kpkraft fr hushllen och manverutrymme fr centralbanker. Att inflationsresponsen p den svaga tillvxten hittills varit mindre n vntat utgr dock ett orosmoment. Inte minst komplicerar det inflationsdynamiken i Euro-zonen. I lnder som Grekland och Spanien kan vi nu se tecken p att konkurrenskraften i viss mn brjar terstllas genom sjunkande reallner. andra sidan hlls inflationen uppe av att hjda indirekta skat-
USA, M2
Euro-zonen, M3
Klla: ECB, Federal Reserve
Lngrntor frblir starkt nedpressade
Medan aktiemarknaderna har terhmtat sig under brjan p ret har statsobligationsrntorna i de tongivande ekonomierna fastnat p historiskt lga niver. Amerikanska och tyska 10-rsrntor har sedan september 2011 handlats i ett tmligen snvt intervall om 1,75-2,25 procent. Efter en uppstuds i brjan p mars har trenden ter varit nstan oavbrutet fallande och rntan ligger idag ter p rekordlga niver.
Flera faktorer frklarar den bestende lga rntenivn. Inflationen har varit tmligen stabil och inflationsfrvntningar har legat kvar p lga eller mttliga niver som varit bekvma fr centralbankerna. Marknadens vertygelse om fortsatt ultraltt penningpolitik har befsts. Till detta skall lggas en brcklig riskaptit som gjort att mnga investerare skt sig till trygga hamnar som t ex amerikanska, tyska och nordiska statspapper i en vrd med fortgende skuldkris i mnga lnder.
10-riga statsobligationsrntor
Procent
7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Prognos SEB
av 2013 r lngrntedifferensen mot Tyskland p 10-riga statspapper 70 punkter och nivn p 10-rsrntan 3,20 procent.
Brsterhmtningen kom av sig
Den starka brsterhmtning som tog sin brjan i slutet av november har kommit av sig de senaste mnaderna. Vinsthemtagningar har bidragit till utvecklingen; frn slutet av november till brjan av mars steg mnga brser med 20-25 procent. En korrektion av den kraftiga uppgngen var drfr inte ovntad. Det finns dock ven fundamentala frklaringar till att brsklimatet frsmrats. Den finansiella oron i Euro-zonen har terkommit. Valen i Frankrike och Grekland har bidragit till att sp p oron. Oro fr en hrdlandning i Kina har bitit sig fast p de finansiella marknaderna. Under vren har dessutom rykten om ett frestende amerikanskt/israeliskt anfall mot Iran pressat riskaptiten. USA-brserna leder uppgngen
Index 100 = juli 2011
110 105 100 110 105 100 95 90 85 80 75 70 jul aug sep 11 okt nov dec jan feb mar 12 apr
7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5
USA
Tyskland
Klla: Reuters EcoWin, SEB
95 90 85 80 75 70
Vi upprepar att dessa terhllande rntekrafter i huvudsak kvarstr. ECB lter visserligen styrrntan ligga orrd men r vid behov beredd att vidta balansrkningspolitik. Fed ligger ocks still med rntan och lanserar efter sommaren troligen ett QE3program riktat mot bostadspapper och som bidrar till att hlla ned frmst amerikanska bostadsrntor. En frvntad stabilisering och svag terhmtning i vrldsekonomin resulterar drfr bara i en mttlig lngrnteuppgng; i USA stiger 10-rsrntan med ca 65 rntepunkter till 2,60 procent i slutet av 2013, medan tyska 10-ringen under motsvarande period gr upp till 2,50 procent (upp ca 90 punkter jmfrt med dagslget). Lngrntespreaden mellan USA och Tyskland har varit mycket lg och stabil, ofta nra noll, sedan frra vren. Under de senaste mnaderna har dock ett betydande rntegap p 20-30 punkter uppsttt. Att tyska rntor rrt sig djupare ned sammanhnger i hg grad med den frvrrade eurokrisen kopplad till frmst Spanien; tyska obligationer har setts som en sker placering. Vr prognos r att differensen mellan USA och Tyskland p lnga sidan ter minskar ngot i nrtid och drefter under ett rs tid parkerar p cirka 20 punkter. I slutet av 2013 r denna spread nere p 10 punkter. Vrens nedttrend gr att den svenska 10-rsrntan nu ligger nra januaris rekordlga niv p 1,59 procent. Lgt utbud av statspapper och stort utlndskt intresse fr ett stabilt AAAland talar fr att svenska lngrntespreaden mot Tyskland pressas nedt framver. ven Riksbankens rntesnkning i hst verkar i den riktningen. Spreaden gr frn dagens svagt positiva niv ned till noll i hst och r i slutet av 2013 minus 5 punkter. Det innebr att rntenivn gradvis stiger till 2,45 procent i december 2013. ven norska statspapper r fortsatt attraktiva fr internationella kapitalfrvaltare. 10-rsspreaden mot Tyskland pressas tillbaka ngot till 35-40 punkter de nrmaste mnaderna och ligger kvar dr ret ut. Under 2013 vnder spreaden gradvis nr Norges Bank i brjan av 2013 pbrjar sin hjningscykel. I slutet
USA Euro-zonen
Tillvxtekonomier Sverige
De senaste mnaderna har USA-brserna hllit emot de nedgngar som vriga vrlden upplevt och drmed utvecklats klart bttre n brserna i omvrlden. De relativt sett bttre tillvxtfrvntningarna jmfrt med andra marknader har bidragit till den goda utvecklingen. Dessutom talar mycket fr att sammanslagningar och bolagsuppkp kan f ett uppsving och att trenden med stigande fretagsutdelningar och aktieterkp hller i sig. Stockholmsbrsen har under vren utvecklats svagt i linje med tillvxtmarknader och Europa i vrigt. I nulget r brserna i hg grad prissatta med befintliga risker och oskerhetsfaktorer; en recession i Euro-zonen i r bedms redan vara inprisad. Bedmningen r ven fortsttningsvis att de nordiska brserna har frutsttningar att utvecklas starkare n resten av Europa framver. Strre BNPfall kan undvikas och vid en stabilisering av konjunkturen blir Stockholms- och Helsingforsbrsernas cykliska exponering en frdel. Baserat p att en eskalering av eurokrisen kan undvikas, att recessionen i Euro-zonen blir mttlig samt med relativt lga vrderingar och fortsatt extremt ltt penningpolitik finns frutsttningar fr en brsuppgng p i storleksordningen 10 procent till rsskiftet jmfrt med nuvarande niv.
Euron frsvagas framver
Det lngsiktiga temat p valutamarknaden r fortsatt frsvagning av de strre etablerade reservvalutorna till frmn fr mindre perifera lnder. Framfr allt fortstter asiatiska portfljfrvaltare att minska andelen G3-valutor i portfljerna. Euro och dollar str dock fortfarande fr nra 90 procent av de
globala FX-reserverna. Finanskrisen har frt med sig nya regler fr bl a hedgefonder, vilket begrnsat betydelsen av spekulativt orienterade aktrer. Detta strker bilden av att lngsiktiga reservfrvaltare och centralbanker fr strre betydelse fr valutarrelserna framver. Sedan i hstas har EUR/USD, vrldens i srklass mest handlade valutapar, handlats i ett allt snvare intervall mellan 1,26 och 1,35. Bland G10-valutorna har dessa tillsammans med yen ocks haft den svagaste utvecklingen sedan brsbotten i hstas. Framver tror vi p en trendmssig nedgng av EUR/USD. Riskerna fr en allvarlig kris r ptagligt strre i Euro-zonen n i USA. De nrmaste mnaderna lr turerna runt bl a stdprogram till Spanien tynga euron. ven p lngre sikt ser vi utsikter fr en starkare USD driven av tillvxtskillnader samt fortsatt trghet i den europeiska reformprocessen. Vi rknar drfr med att EUR/USD ligger p 1,28 vid slutet av 2012 och p 1,20 vid slutet av 2013. Om ngot r risken att eurofrsvagningen blir mer ptaglig den nrmaste tiden. De stora underskotten i amerikansk ekonomi i kombination med oskerhet kring den finanspolitiska processen det nrmaste ret innebr dock problem ven fr USD. Dollarns roll som global reservvaluta r dock nnu ohotad och drfr tycks USA kunna fortstta bedriva en expansiv finans- och penningpolitik utan dramatiska fljder fr valutan. Vi rknar dock med att globala reservfrvaltare att kommer minska andelen USD i sina portfljer frn dagens dryga 60 procent till 40-50 procent de nrmaste tio ren. Detta kommer att gra USD mer knslig fr inhemska obalanser.
Sverige: Icke-finansiella fretags valutareserver
11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 120 110 100 90 80 70 60 50 40
De skandinaviska valutorna fortstter att frstrkas jmfrt med de etablerade G3-valutorna. Vi behller vr prognos att EUR/SEK frsiktigt glider ned mot 8,70/50 under kommande tolv mnader. Svenska exportfretag har minskat sin aktivitet nr det gller valutaskring och behller dessutom stora reserver i utlndsk valuta. Vi tror att bda dessa faktorer p sikt kommer att bidra till kade flden till kronan. I slutet av 2013 rknar vi med att EUR/SEK str i 8,40. Den norska valutan har strkts i brjan p 2012, trots en duvaktig penningpolitik frn Norges bank. Under andra halvret 2012 rknar vi med att Norges Bank kommer att ka valutakpen fr Oljefondens rkning relativt ptagligt. Det bidrar till att EUR/ NOK frsvagas mot 7,60/70 under hsten, Drefter tror vi NOK ter kommer att strkas i takt med ganska kraftfulla rntehjningar frn Norges Bank. Vid rsskiftet 2012/2013 kommer EUR/NOK att ter testa nya rekordniver. P lngre sikt r argumenten fr en appreciering av NOK starka. I slutet av 2013 rknar vi med att EUR/NOK str i 7,35.
EUR/SEK (v axel) Svenska fretags valutareserver, miljarder SEK (h axel)
Klla: SCB
Japans ekonomiska problem kommer troligen att pverka valutamarknaden framver i kad utstrckning. Ratinginstituten kommer sannolikt att ka fokus p Japans svaga statsfinanser. Det hga inhemska sparandet har hittills rddat landet, men Japans sparverskott kommer att minska i takt med en ldrande befolkning. Drmed kommer troligen investerare att bli mer skeptiska till en ekonomi med en statsskuld p rutn 250 procent av BNP och lngrnteniver runt 1 procent. Centralbanken r dessutom fast besluten att hindra ytterligare yenstyrka. Sammantaget tror vi att yenen r frbi sin topp och att den successivt om n i lngsam takt kommer att frsvagas. Valutan r ocks enligt vra jmviktsmodeller en av de mest vervrderade G10-valutorna och det har brjat synats allt tydligare i handelsbalanssiffrorna. I slutet av 2013 str USD/JPY i 94.
Tema
Eurokrisen en del av det globala maktspelet

Spanien fr stdln p 150 miljarder euro Nytt andrum men eurofrgetecken kvarstr Internationellt samarbete i uppfrsbacke Maktkamp inom IMF och G20
Vr prognos r att Spanien i nrtid fr ett finansiellt stdln frn eurolnderna/IMF p runt 150 miljarder euro. IMF genomfr under vren 2012 sin Artikel IV-konsultation fr Spanien. Ett beslut kring ett ndln br rimligen komma i anslutning till denna utvrdering. Vi rknar med att en stor del av lnet riktas direkt till banksektorn. Samtidigt genomfrs reformer som innebr att goda livskraftiga banker skiljs frn svaga statsberoende banker.
Eurokrisen r nu p vg in i ett nytt kritiskt skede genom den allt mer akuta situationen i Spanien. Vi rknar med att Spanien fr finansiellt std den nrmaste tiden och att eurolnderna och IMF delar p brdan enligt gngse frdelningsprincip 2/3 respektive 1/3. Portugals lnevillkor mjukas ven upp inom kort. Krisen i eurosamarbetet pgr parallellt med en kamp om den framtida ekonomiska och politiska maktbalansen i IMF och G20. Drmed blir processen mer komplex genom att flera frgor dras in i frhandlingarna. Detta skapar i sin tur risker i en situation d utkat internationellt samarbete r srskilt angelget. Den frdjupade krisen i Spanien har flera orsaker. Landets nettoskuld (utlandsstllning) till omvrlden r nra 1 000 miljarder euro (100 procent av BNP 2011). Det r en av vstvrldens strsta skulder och resultatet av stora underskott i bytesbalansen under en 50-rs period. Underskotten har accelererat sedan 1990 som en konsekvens av allt svagare konkurrenskraft.
Principerna kring ett IMF-ln

IMF:s styrelse, bestende av 24 ledamter vilka representerar alla 188 medlemslnder, tar lnebesluten med enkel majoritet, ven om konsensus efterstrvas. IMF/styrelsen gr utvrderingar/utbetalningar kvartalsvis av/till det lnande landet. Medlemslnderna stller pengar till IMF:s frfogande (kreditlinor), vilka mobiliseras frst d behov uppsttt (IMF gr kvartalsvisa prognoser fr att avgra utnyttjadegrad av kreditlinorna, oftast i US-dollar). Normalt r det centralbankernas valutareserver som anvnds fr att lna ut pengar till IMF; om dessa reserver r fr sm kan staten frst ta ln i utlndsk valuta som sedan placeras och hanteras av centralbanken. Ett medlemslands kreditlina bestms utifrn en fastlagd IMFformel som tar hnsyn till bl a ekonomins storlek. Att ett land har mer n 15 procent av rstkraften (som USA i dag) betyder stort inflytande i IMF och G20. IMF br kreditrisken mot det lnande landet. Ett IMF-ln r en s k prioriterad fordran. De utlnande staterna fr en avkastning motsvarande rntan p 3-mnaders statsskuldsvxel (sammanvgt USD, GBP, EUR, JPY). Rntemarginalen som IMF tar ut gentemot det lnande landet anvnds bl a till att bygga en buffert fr eventuella kreditfrluster och finansiera IMF:s lpande verksamhet.
Spaniens utlandsstllning
Miljarder euro , december 2011
Direktinvesteringar Portfljinvestering vriga investeringar Finansiella derivat Banco de Espaa Totalt 16,3 -616,0 -314,4 6,0 -81,0 -989,1
Lngsiktiga utmaningar fr att rdda euron
Situationen i det spanska banksystemet frsmras nu snabbt. IMF har visserligen gjort bedmningen att de strsta spanska bankerna har tillrckligt med kapital och intjningsfrmga fr att klara stora pfrestningar. Srbarheten i vriga banker r dock s betydande att hela banksektorn riskerar att stllas infr varaktiga finansieringsproblem. Andelen ln med problem stiger snabbt och uppgr till ca 10 procent (150 miljarder euro) av den totala stocken. Centralbanken Banco de Espaa har en skuld till ECB-systemet p 170 miljarder euro. Bankernas situation blir drtill allt mer utsatt i en milj med krympande ekonomi, stigande arbetslshet och fallande huspriser/aktiekurser. En ekonomisk inbromsning i Sydamerika, dr spanska banker har stora exponeringar, utgr ytterligare en riskfaktor fr banksystemet.
En rddningsaktion fr Spanien innebr lngt ifrn en definitiv lsning fr eurokrisen. Rntenivn p statsskulden r ohllbart hg i flera lnder och en milj med krympande ekonomier frsvrar en trovrdig och uthllig skuldsanering. Den politiska lget inger ocks oro att dma av tonlget i valkampanjerna i franska presidentvalet, grekiska parlamentsvalet, delstatsval i Tyskland samt folkomrstning i Irland om finanspakten. ECB:s agerande prglas av rdsla fr att det politiska systemet ska sl av p reformtakten. Misstron mellan olika parter kar trovrdighetsproblemen fr eurosamarbetet, vilket illustreras av att ocks IMF nu utvecklat ett scenario som tar sin utgngspunkt i ett sammanbrott fr valutasamarbetet. Men eurolnderna har mnga frgetecken att rta ut fr att vertyga omvrlden:
Tema
Tunga G20-lnder (bl a USA, Storbritannien, Kina) bakbinder IMF och krver att eurolnderna (med speciellt fokus p Tyskland) ska visa strre effektivitet och beslutsamhet i krishanteringen fr att stlla sig bakom mer std. Det egna ramverket reser frgetecken: Innebr ECB:s inflationsml och finanspakten en tvngstrja som frsvrar eurokrisens lsning? Vilka eftergifter r Tyskland/Bundesbank beredda att gra fr att rdda euron? Oskerheten r stor huruvida den centralisering av ekonomisk och politisk makt, som en gemensam valuta krver, verkligen r mjlig att genomfra inom rimlig tid.
frskjutningar i den globala maktbalansen efter perioden av kraftigt kande globalisering. De globala obalanserna bidrar till att frstrka polariseringen mellan OECD-lnder och utvecklingsekonomier. Detta avspeglas i att G20-kretsens stats- och regeringschefer uppvisar kande svrigheter att enas kring lsningar p globala problem. Det handlar ocks om hur den nya ekonomiska och finansiella vrlden ska styras p svl nationell som internationell niv. Enligt verenskommelse frn 2010 ska IMF:s s k kvotsystem reformeras p ett stt som ger tillvxtekonomier strre rstkraft p bekostnad av utvecklade ekonomier. USA:s kongress har nnu inte tagit steget (USA har 17 procents rstkraft). ven om G20-mtet i Mexiko i juni kan ta ett steg framt i maktfrdelningsfrgan r det mer troligt att det sker i Tokyo (i oktober i anslutning till IMF/Vrldsbankens rsmten) eller i brjan av 2013 nr USA genomfrt president- och kongressvalen. Splittringen inom G20 tar sig ocks andra uttryck dr skiljelinjen inte gr mellan OECD-lnder och tillvxtekonomier. Den srbarhet som vrldens ekonomiska- och finansiella system fortfarande prglas av krver internationella brandvggar som generellt minskar spridningsriskerna vid internationella kriser. G20 har under vren tagit beslut om att frstrka IMF:s utlningskapacitet med minst 430 miljarder dollar. Detta r egentligen en ganska enkel bokfringsmssig transaktion dr centralbanker ronmrker kapital som sedan utnyttjas av IMF frst vid behov. Att vrldens stora ekonomier p detta stt skulle frstrka den globala brandvggen och lugna kreditgivare borde vara okontroversiellt. I rdande samarbetsklimat blev detta beslut nd en utdragen och svr process med USA/ Storbritannien/ BRIC-lnderna p den ena sidan och eurolnderna p den andra.
ECB:s bda treriga LTRO-ln p runt 1 000 miljarder euro har fyllt en viktig funktion genom att minska de allvarliga refinansieringsproblem som det europeiska banksystemet stod infr i slutet av 2011. Men de r ett tveeggat vapen (se Nordic Outlook, februari 2012). Lnen tar inte bort banksystemets behov att banta balansrkningar ytterligare. Enligt IMF uppgr behovet till 2 000 miljarder euro. Lnen kan ocks skapa en falsk trygghet av att eurolndernas problem r lsta. Det viktigaste potentiella problemet med ECB:s balansrkningspolitik r att den underminerar marknadens roll att stta korrekta finansiella priser. Dessutom bidrar den till att ka koncentrationen av nationell statspappersrisk i nationella banksystem.
Spanien: Bostadsmarknad och dliga ln
120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0
Den globala brandvggen

EFSF/ESM: total utlningskapacitet EUR 700 miljarder EFSM: EUR 49 miljarder (redan utnyttjat) IMF:s befintliga utlningskapacitet: USD 360 miljarder Extra tillskott fr IMF (Washington Moment) USD 430 miljarder Swaplinor (likviditet) mellan centralbanker: obegrnsat belopp Likviditetsstd frn centralbanker (t ex LTRO): obegrnsat belopp Penningpolitisk portflj (t ex SMP): obegrnsat belopp Man kan spra olika skl till den skeptiska hllningen att indirekt sttta eurolnderna. USA-kongressen r i nulget generellt motvillig till utkade internationella taganden. Fokus i amerikansk politik frskjuts drtill allt tydligare till Asien. I Storbritannien har opinionen blivit alltmer EU-skeptisk och det r knappast mjligt fr regeringen att acceptera en utveckling dr EU rr sig mot kad verstatlighet och centralisering. Samtidigt har BRIC-lnderna svrt att hitta en lmplig roll i det internationella samarbetet. Vi ser sledes en vrld i frndring med aktrer i nya oprvade roller.
Bostadsmarknadsindex, 100 = Jan 2008 (v axel) Dliga ln (NPL), andel av total utlning (h axel)
Klla: Banco de Espana, TINSA, SEB
kade spnningar inom IMF och G20
Inom det internationella ekonomisk-politiska samarbetet pgr nu ett ganska komplicerat maktspel. IMF och G20-gruppen utvar ptryckningar p ECB att gra mer fr att undvika en ekonomisk och finansiell kris. Som villkor fr att lta ECB:s balansrkning vxa ytterligare krver dock ECB och Tyskland ytterligare finanspolitiska tstramningar frn krislnder i Eurozonen. En mjlighet fr ECB r ocks att i strre skala teruppta sitt Securities Markets Programme (SMP) fr att minska kreditrisken fr enskilda stater. Detta r dock ocks kontroversiellt. ECB:s penningpolitiska vrdepappersportflj uppgr i dag till 215 miljarder euro och en utkning av SMP kan paradoxalt nog ge upphov till stigande rntor. Frklaringen r att ECB:s statspappersinnehav tycks vara skyddat mot skuldnedskrivningar att dma av det grekiska exemplet. Drmed kan eventuella framtida skuldnedskrivningar komma att koncentreras till den privata sektorn, vilket driver upp riskersttningen och drmed ocks rntan. Eurokrisen har ocks blivit en bricka i ett bredare politiskt spel. I grunden rr det sig om spnningar kopplade till behovet av
USA
Lngsamt upp p lite fastare mark

Tillvxt kring trend kommande r Husprisstabilisering i sikte Inflationen faller tillbaka och Fed stimulerar
med skrala 1,7 procent vilket kan jmfras med 5 procent i snitt i motsvarande fas under efterkrigstiden. Inflationen, som var 3,1 procent i fjol, verstiger 2 procent ven i r men faller tillbaka rejlt 2013. Tack vare tam krninflation och tyglade inflationsfrvntningar str drren fr ytterligare obligationskpsprogram p glnt fr Fed. Prognosen r osker men vi tror att nya stimulanser sjstts efter sommaren.
Fortsatt skuldavveckling hller tillbaka terhmtningen
Procent av disponibelinkomst, index
140 130 120 110 100 90 80 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 190 170 150 130 110 90 70
Amerikansk ekonomi har den senaste tiden utvecklats ungefr i linje med prognosen i frra Nordic Outlook. Sysselsttningsuppgngen accelererade i brjan p ret, men ovanligt varmt vintervder har troligen pressat upp siffrorna. Frbttringen terspeglades inte heller i starkare efterfrgan; BNP-tillvxten bromsade in till 2,2 procent frsta kvartalet jmfrt med 3 procent fjrde kvartalet 2011, mtt i upprknad rstakt. Samtidigt reser den senaste tidens statistik frgetecken; omkring 70 procent av makrodata och indikatorer har kommit in smre n frvntat under vren. Sammantaget str vi fast vid en prognos om en BNP-tillvxt nra trend. Ekonomin vxer 2,5 procent i r respektive 2,7 procent 2013, vilket r ngot ver konsensus. Hga olje- och bensinpriser dominerar riskbilden p kort sikt och finanspolitisk oro infr 2013 kan dmpa frvntningsbilden senare i r. Finansiella frhllanden har neutrala tillvxteffekter och recessionen i Euro-zonen stter inte krokben fr amerikansk ekonomi. Arbetsmarknaden tappar fart det nrmaste halvret, men frbttringen fortstter 2013. Arbetslsheten planar ut 2012 men fortstter falla 2013. I slutet av prognosperioden ligger arbetslsheten p 7,5 procent.
USA-ekonomin hankar sig fram
Procentuell frndring
5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 -10,0 06 07 08 09 10 11 12 13
Klla: BEA, SEB
Hushllens skulder (v axel) S&P Case-Shiller huspriser (h axel)
Klla: Federal Reserve, BEA, SEB
Lediga resurser p arbetsmarknaden
Sysselsttningen har kat med 200 000 i snitt per mnad hittills i r, att jmfra med 150 000 i fjol. F anstllda sgs upp, men samtidigt ligger fretagen lgt med nyanstllningarna. Produktiviteten fll under det frsta kvartalet. I konjunkturuppgngar r det ovanligt att produktiviteten faller flera kvartal i rad eftersom fretagen brukar frsvara vinstmarginalerna med nbbar och klor. Detta brukar i sin tur leda till att sysselsttningen tappar fart under en period. Att vintern varit ovanligt mild i r vintermnaderna var de fjrde varmaste sedan mtningarna startade 1896 har sannolikt bidragit till ett temporrt lyft i sysselsttningen. Det talar ocks fr att sysselsttningen lgger i en lgre vxel kommande mnader. Drmed upprepas mnstret frn i fjol. Enligt historiska samband mellan BNP-tillvxt och arbetslshet borde arbetslsheten ha stigit 2011, men den fll i stllet med besked. 2008-2009 kade dock arbetslsheten snabbare n vad sambanden motiverar och utslaget ver hela perioden kan nuvarande arbetslshetsniver motiveras utifrn ett modellperspektiv. Men att gapet mellan BNP-tillvxt och arbetslshet nu stngts talar fr att det krvs snabbare BNP-tillvxt fr att pressa ned arbetslsheten ytterligare. Enligt vr prognos planar arbetslsheten ut det nrmaste halvret, fr att sedan fortstta falla gradvis. I slutet av 2013 ligger arbetslsheten p 7,5 procent.
5,0 2,5 0,0 Prognos SEB -2,5 -5,0 -7,5 -10,0
Upprknad rstakt
rstakt
Svag inkomsttillvxt kombinerat med skuldavveckling i hushllssektorn hindrar ett normalt terhmtningsfrlopp. Hushllens skuld som andel av disponibelinkomsten har fallit rejlt frn toppen, men nuvarande husprisniver motiverar ytterligare skuldanpassning. Trots enorma stimulanstgrder sett sedan slutet av 2008 har Feds balansrkning trefaldigats, centralbanken har hllit nollrnta och budgetunderskottet har verstigt USD 1000 miljarder tre r p raken har terhmtningen varit den svagaste som noterats. I fjol vxte ekonomin
USA
Lediga resurser p arbetsmarknaden

Procent
58 59 60 61 62 63 64 65 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3
Nettofrmgenheten motiverar hgre sparkvot

Procent av disponibelinkomst
650 625 600 575 550 525 500 475 450 425 400 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10
Historiskt snitt (1946 - 1995)
650 625 600 575 550 525 500 475 450 425 400
Sysselsttningsgrad (v axel)
Arbetslshet (h axel)
Klla: BLS, SEB
Klla: Federal Reserve, SEB
12,5 miljoner r arbetslsa, men arbetslsheten tenderar nd att underskatta mngden lediga resurser. Enligt Fed-chefen Bernanke r sysselsttningsgraden ett bttre mtt p resursutnyttjande. Sysselsttningsgraden har inte kat nmnvrt sedan 2009. Samtidigt ligger sysselsttningsnivn fortfarande 5 miljoner under den tidigare toppen. Den totala siffran dljer dock att de ldsta arbetstagarna (55 r och drver) kat sysselsttningen med 4 miljoner samtidigt som sysselsttningen i vriga grupper fallit med 9 miljoner. Trenden med fallande lnetillvxt bekrftar stora utbudsverskott p arbetsmarknaden. kningstakten fr de genomsnittliga timlnerna ligger nra rekordlga niver och understiger inflationen. Rensat fr inflationen r hushllens medianinkomst p den lgsta nivn sedan 1996. En effekt av att kpkraften urholkats r att mnga hushll sker ekonomiskt std; antalet som fr matkuponger kar med 400 000 i mnaden. 47 miljoner eller 15 procent av befolkningen omfattas numera av stdprogrammet.
Mer konsumtion och mindre sparande
Hushllens frtroendeindikatorer har terhmtat sig sedan i hstas men ligger fortfarande lngt under historiska genomsnitt. Ngot gladare konsumenter speglar positiva arbetsmarknadssignaler men ocks det senaste halvrets 20-procentiga brsuppgng som kat nettofrmgenheten med omkring USD 2300 miljarder. Enligt tumregler motsvarar en dollar i varaktigt hgre brsfrmgenhet en konsumtionskning med 3-4 cent under en trersperiod. Detta motsvarar en konsumtionskning med upp till USD 90 miljarder (0,8 procentenheter) utspritt ver kommande r. Att hushllens skuldtjnstkvot fallit till rekordlga niver frigr ocks konsumtionsutrymme. Vi tror dock fortfarande p en terhllsam konsumtionstillvxt; hushllens konsumtion vxer med drygt 2 procent i snitt 2012-2013. Brsuppgngen har motverkats av envisa husprisfall och endast en mindre del av frmgenhetstappet under krisren har terhmtats. Samtidigt har starkare sysselsttningstillvxt inte lett till ett uppsving i reala disponibla inkomster; drivkraften i de flesta konsumtionsmodeller. Tvrtom visar reala disponibla inkomster en vikande trend. I stllet
Inkomsterna frdelas skevt

Under lng tid var andelarna av bruttonationalinkomsten som tillfaller lntagare respektive kapitalgare ungefr konstanta ver tiden (Kaldors stiliserade fakta). Men de senaste 20 ren har andelen av inkomsten som gtt till lner och andra kompensationsformer (lneandelen) fallit kraftigt, inte bara i USA utan ocks i resten av vrlden. 1990 uppgick lneandelen till 63 procent i USA, vilket ocks motsvarar det historiska genomsnittet. I fjol lg andelen p knappt 58 procent. Omrknat till dollar blir summorna enorma: 5 procentenheter lgre andel motsvarar ett inkomstbortfall p mer n USD 500 miljarder per r. Globalisering och tekniska framsteg r vanliga frklaringar. I takt med att Kina integrerats p vrldsmarknaden har arbetskraftsutbudet kat kraftigt, med global lnepress i klvattnet. Drtill leder en allt mer automatiserad produktionsapparat till lgre arbetskraftsefterfrgan inom industrin. I stllet fr tjnstesektorn, med en generellt lgre lneniv, allt strre betydelse.
Drtill vxer inkomstskillnaderna. Av den totala inkomstkningen i USA 2010 tillfll 93 procent eller USD 288 miljarder den procent av befolkningen som har hgst inkomster. Resterande 99 procent fick allts dela p 7 procent av inkomstkningen eller motsvarande USD 80 per person.
Lntagares andel av inkomsten faller
Procent
67 66 65 64 63 62 61 60 59 58 57 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 67 66 65 64 63 62 61 60 59 58 57
Klla: BLS, SEB
USA
har sparkvoten fallit till den lgsta nivn sedan 2008, vilket hllit uppe konsumtionen hyggligt. Ytterligare sparandefall r svrmotiverade ur ett frmgenhetsperspektiv. Men i takt med att sysselsttningen fortstter upp br inkomsten ge konsumtionen en hjlpande hand.
Inkomsterna ger nnu inte konsumtionen std
7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 jan maj sep 08 jan maj sep 09 jan maj sep 10 jan maj sep 11 jan 12 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5
Recessionen i Euro-zonen och att dollarn strkts i handelsviktade termer sedan botten i fjol talar fr att nettoexporten bidrar negativt till tillvxten i r. Underskottet i handeln med utlandet frutses ka ocks 2013. Industriproduktionen vxer med 3-4 procent kommande r; en nedvxling jmfrt med 2010-2011. Fretagssektorn i stark finansiell position
Kvot kapitalutlgg och internt genererade medel, vinst
160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60
Skuggade omrden r recessioner
12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 00 02 04 06 08 10 12
Konsumtion SEB:s konsumtionsindikator
Disponibelinkomst
80 82 84 86 88
90 92 94 96 98
Klla: BEA, SEB
Finansieringsgap (v axel) Vinst efter skatt, procent av BNP (h axel)
Klla: Federal Reserve, BEA, SEB
kad tillfrsikt p bostadsmarknaden
Efter de senaste rens krftgng har tillfrsikten i bostadssektorn stigit markant och bostadsinvesteringarna har kat fyra kvartal p raken. Men bostadsutbudet verstiger fortfarande efterfrgan vilket talar fr en trevande terhmtning i byggaktiviteten. Frsljningen fortstter upp, men niverna frblir nedpressade sett i ett historiskt perspektiv. Fr frsta gngen sedan 2005 vxer bygginvesteringarna i r och 2013. Eftersom bygginvesteringarnas andel av BNP r lga 2 procent blir bidragen till BNP-tillvxten frhllandevis sm. Huspriserna faller fortfarande p bred front och priserna r tillbaka p 2002 rs niv enligt Case-Shiller. Vi hller fast vid prognosen att huspriserna bottnar i r och blir ofrndrade 2013. Bostadsmarknaden vnder blad
Index 100 = 2005
110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 05 06 07 08 09 10 11 12 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10
Fretagssektorn har mycket starka finanser; p aggregerad niv sitter fretagen p ver USD 2000 miljarder i likvida medel och kvoten mellan investeringskostnader och internt generade medel (financing gap) ligger p lga 87 procent. Strax fre recessionen 2008 lg kvoten p 130 procent, och fre recessionen 2001 versteg den 150 procent. Att kvoten aldrig understigit 100 procent d USA gtt in i recession ger motstndskraft. Dessutom r en historiskt hg andel (77 procent) av fretagssektorns skulder bundna med lnga lptider, vilket ger lg refinansieringsrisk. Som andel av BNP ligger fretagsvinsterna p rekordniver. Drmed talar mycket fr att sammanslagningar och bolagsuppkp kan f ett uppsving, och att trenden med stigande fretagsutdelningar och aktieterkp hller i sig. I fjol kade utdelningarna med drygt 10 procent bland storfretagen i S&P, och 2010 med nrmare 20 procent. Aktieterkp r ett stt att hlla uppe fretagsvrderingarna.
Lgre inflation framver
6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2
Pbrjade nybyggnationer Frsljning, ny
Frsljning, befintlig Husmarknadsindex
Starka balansrkningar ger motstndskraft
Fretagens investeringar har bromsat in rejlt de senaste kvartalen. En frklaring kan vara att investeringsbeslut tidigarelades i fjol p g a skatteskl, vilket i sin tur talar fr ett uppsving senare i r. andra sidan ligger smfretagens investeringsplaner lgt och svag orderingng tyder inte p ngon scenfrndring den nrmaste tiden. De strre fretagsenkterna (ISM) pekar dock p fortsatt expansion och prognosen r att fretagens investeringar vxer med 6 procent i r respektive 8 procent 2013.
Krninflation
Inflation
Klla: BLS, SEB
Inflationen faller tillbaka under 2 procent
Efter toppen i hstas p strax under 4 procent har inflationen fallit tillbaka rejlt. I mars uppgick inflationen till 2,7 procent och den kommer att fortstta ned enligt vra prognoser. USA r mer knsligt fr oljepriset jmfrt med t ex Euro-zonen och oljeprisuppgngen sedan i hstas dmpar fallet. Avseende
USA
2012 revideras drmed inflationsprognosen upp jmfrt med frra Nordic Outlook. Inflationen hamnar p 2,2 procent i r och 1,4 procent 2013. Det stora produktionsgapet r huvudsklet till att vi frutser lgt inflationstryck kommande r. Gapet r fr nrvarande 5,5 procent av BNP vilket motsvarar USD 850 miljarder. Mngden lediga resurser i ekonomin bidrar till historiskt lga lnekningar. Fr krninflationen, dr mat- och energipriser exkluderas, bidrar ven gynnsamma baseffekter till att vi frutser lga kningstal framfr allt 2013. Som rsgenomsnitt blir krninflationen 2,0 procent i r och 1,4 procent nsta r.
Sammantaget innebr vr prognos att budgetunderskottet faller tillbaka i lngsam takt. Budgetunderskottet toppade p 10,1 procent av BNP r 2009 och vntas r 2013 ha kommit ned till 6 procent. Det innebr att statsskulden fortstter att vxa. Enligt IMF:s senaste prognoser planar statsskulden ut p 113 procent av BNP 2017.
Knepiga penningpolitiska vervganden
Finanspolitiska orosmoln vxer till
Utan nya beslut blir det en rekordstark finanspolitisk motvind 2013. Bush-administrationens skattesnkningar lper ut, liksom de skattesnkningar som Obama-administrationen klubbade igenom fr ngra r sedan. Dessutom trder automatiska nedskrningar, motsvarande USD 1 200 miljarder ver tio r, i kraft vid rsskiftet. Den sammanlagda tstramningen uppgr till USD 600 miljarder (4 procent av BNP). En sdan finanspolitik vore katastrofal fr den ekonomiska aktiviteten och r politiskt orealistisk. Vi rknar i vrt huvudscenario med att skattesnkningarna frn Bushtiden frlngs och att de automatiska nedskrningarna skjuts upp ett r. Den finanspolitiska tstramningen blir 1,5 procent av BNP 2013, vilket terhmtningen tl. Men pusselbitarna kommer inte att falla p plats frrn efter presidentvalet i november. Drmed riskerar finanspolitiken att hamna i strre fokus och utgra ett riskmoment fr finansiella marknader, hushll och fretag under hsten.
Skuldtaket ns snart igen
Procent av BNP, USD 1000 miljarder
120 110 100 90 80 70 60 50 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Nuvarande skuldtak (h axel) 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4
Marknadens frvntningar p nya stimulanser frn Fed har svngt fram och tillbaka de senaste mnaderna. Protokollet frn Feds marsmte dmpade ter sannolikheten fr nya stimulanser, tminstone i nrtid. Endast ett ftal ledamter ansg att nya stimulanser kunde bli ndvndiga om ekonomin tappar fart eller om inflationen biter sig fast under 2 procent. Detta innebar en frndring jmfrt med efter januarimtet d ett flertal trodde p ytterligare obligationskp inom en inte alltfr avlgsen framtid. Drmed har sannolikheten fr ytterligare penningpolitiska lttnader minskat. Samtidigt kan svagare arbetsmarknadsutveckling parallellt med fortsatt lga inflationsfrvntningar leda till att stimulansfrgan aktualiseras igen. Lgg drtill den hga lngtidsarbetslsheten som oroar Fed. Enligt centralbanken frklaras merparten av lngtidsarbetslsheten av cykliska faktorer. Drmed kan efterfrgestimulerande policytgrder som expansiv penningpolitik frbttra situationen. Infr hotet om finanspolitisk snlblst 2013 kan ocks nya lttnader behvas. Bedmningen r osker men vi str fast vid prognosen om mer QE under andra halvret 2012. Programmet inriktas troligen mot bostadsobligationer och kpen steriliseras. Det r en kompromiss mellan att inte gra ngonting alls och att lansera ett nytt, fullfjdrat kvantitativt lttnadsprogram. Drmed kan den implicita tstramning som kommer nr Operation Twist upphr i sommar neutraliseras. Steriliserade obligationskp kan ocks vara mer aptitliga eftersom inflationsriskerna r mindre. Feds viktigaste styrrnta snktes till nuvarande 0-0,25 procent i slutet av 2008. Enligt Feds prognoser, dr BNP-tillvxten ligger ett par snpp ver konsensus, kommer styrrntan att hllas ofrndrad till slutet av 2014. Bernanke har vid otaliga tillfllen pongterat att alltfr snabba rntehjningar var ett avgrande policymisstag p 1930-talet, och att det inte kommer att upprepas. Flera andra Fed-ledamter har ocks stmt in i kren att nollrntepolitiken ligger fast kommande r. Frst 2015 hjer Fed styrrntan enligt vra prognoser.
Statsskuld (v axel)
Federal skuld (h axel)
Klla: US Department of the Treasury, IMF, SEB
Frhandlingarna kring skuldtaket, som stllde till stora bekymmer i fjol, hamnar ter i strlkastarljuset efter sommaren. I den takt skulderna vxer slr staten i taket p USD 16 340 miljarder fre valet enligt vra berkningar. Enligt opinionsmtningarna infr hstens presidentval har Barack Obama ett rejlt vertag p republikanen Mitt Romney, och r drmed favorit att bli omvald. Jmfrt med 2008 ser rets valkampanj ut att bli en smutsig affr. Kongressen anses redan vara den mest polariserade i USA:s historia och saknar nstan helt politiskt mittflt som mjliggr blockverskridande verenskommelser. Med tanke p de betydande lngsiktiga utmaningarna r detta en olycklig situation.
Japan
terhmtning p rtt spr

Tillvxt ver trend och fallande arbetslshet Deflation gr att BoJ fortstter stimulera vervrderad yen faller tillbaka ytterligare
r samtidigt att fretagen flaggar fr fortsatt ledig kapacitet enligt Bank of Japans senaste Tankanrapport. Vr sammantagna bedmning r att fretagens investeringar vxer med 8 procent i r respektive 4 procent 2013. Bostadsinvesteringarna, som fll fyra r p raken mellan 2007 och 2010, vxte med 5 procent i fjol. teruppbyggnadsarbetet talar fr fortsatt hyggliga kningstal och vi spr att bostadsinvesteringarna kar 3,8 procent i snitt 2012-2013. Energifrsrjningen frn Japans mnga krnkraftsanlggningar ligger nu p is och energifrsrjningen r en nedtrisk i BNP-prognosen. Energibristen pressar ocks upp inflationen. Bortsett frn toppen 2009 r nuvarande kningstal i energipriserna de hgsta sedan tidigt 1980-tal. Det japanska mttet p krninflationen innehller energi vilket bidragit till att krninflationen segat sig upp ver nollstrecket. Det underliggande inflationstrycket r dock fortfarande obefintligt; deflationen har fast grepp nr svl mat som energi exkluderas. Givet mngden lediga resurser i ekonomin frutser vi fortsatt mycket lg inflation kommande r. Inflationen uppgr till -0,1 procent i r respektive 0,2 procent 2013. Myndigheterna har kat fokus p prisstabiliteten. Centralbanken introducerade ett inflationsml p 1 procent i vintras. Det nya mlet r en frklaring till att obligationskpsprogrammet har utkats ytterligare i april, trots tecken p att ekonomin r p bttringsvgen. Alltfr lg inflation kommande r talar fr att nya obligationskpsprogram lanseras. Styrrntan frutses ligga kvar p 0,1 procent hela prognosperioden. Bank of Japan mste navigera klokt eftersom det talas om en ndring av centralbankslagen och centralbankens oberoende str p spel. Finanspolitiken blir expansiv i r och neutral nsta r. Liksom i fjol uppgr budgetunderskottet till 10 procent av BNP i r. 2013 blir underskottet 8,5 procent av BNP. Statsskulden fortstter upp till hga 242 procent av BNP 2013. Statsskulden indikerar de enorma problem Japan str infr p lngre sikt, inte minst mot bakgrund av den ogynnsamma befolkningsutvecklingen. Yenen har frsvagats rejlt mot bde euron och dollarn jmfrt med hgstaniverna i vintras ven om den tertagit viss mark de senaste veckorna. Enligt vra jmviktssamband r yenen fortfarande kraftigt vervrderad och valutaprognosen r att yenen ter rr sig i en svagare riktning. I december 2013 ligger USD/JPY p 94.
Den senaste tidens statistik bekrftar att terhmtningen i Japans ekonomi fortstter. teruppbyggnadsarbetet efter naturkatastroferna i mars 2011 och en expansiv finanspolitik hller uppe efterfrgan. Vr prognos r drfr att BNP vxer med 2,2 procent 2012 och med 1,7 procent 2013; ngot ver konsensus bda ren. Strningar i energifrsrjningen, frgetecken kring Kina-konjunkturen och hga oljepriser utgr nedtrisker fr prognosen. Prisnivn ser ut att fortstta falla ocks 2012, vilket innebr att Japan fr fyra r i rad med deflation. Vi rknar drfr med att Bank of Japan fortstter att utka sina obligationskpsprogram. Hushllens frtroendeindikatorer har stigit den senaste tiden ven om nivn nnu r lgre n fre naturkatastroferna. Att terhmtningen brjar f fste i konsumentledet speglas i att detaljhandeln studsat uppt. Dessutom har regeringens subventioner av energivnliga bilar lyft bilfrsljningen och i mars noterades de starkaste siffrorna sedan 2007. Arbetslsheten fll tillbaka i februari och frutses fortstta ned mot 4 procent i slutet av prognosperioden, vilket ocks stttar konsumtionen. Vi spr att privata konsumtionen vxer med 1,5 procent i r och med 0,8 procent 2013. Speciellt i r bidrar finanspolitisk stimulans till att hlla uppe inkomsterna. Stark detaljhandel ger terhmtningshopp
Index 100 = 2005, 3 mn. glidande medelvrde
104 103 102 101 100 99 98 97 96 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 104 103 102 101 100 99 98 97 96
Fretagsenkter som Economic Watcher Sentiment och indikatorer som maskinorderingngen ger en optimistisk bild av investeringskonjunkturen, ocks utanfr jordbvningsdrabbade Tohoku-regionen. PMI fr tjnstesektorn i mars steg till en ny rekordnotering (53,7) sett ver seriens femriga historia, men fll tillbaka i april. ven fr PMI avseende tillverkningsindustrin har trenden pekat uppt sedan i fjol. Ett varningstecken
Asien
Global tillvxtmotor trots BNP-tillvxt under trend

Kina: svag start p 2012 men ingen hrdlandning Indisk rntesnkning fr att stdja tillvxten Inflationen fortstter ngot ned
marknaderna. Tidpunkten fr det kinesiska nyret frsvrar tolkningen av statistikutfallen fr bde januari och februari vilket bidrar till oskerheten. Det r dock tydligt att aktiviteten i ekonomin nu mattats av. BNP-tillvxten hamnade p 8,1 procent under frsta kvartalet mtt i rstakt; en rejl inbromsning jmfrt med fregende kvartals 8,9 procent. Tillvxttakten sjnk drmed fr femte kvartalet i rad. ven mtt som kvartalsfrndring dmpades tillvxten och hamnade p 7,4 procent i upprknad rstakt; den lgsta kningstakten sedan siffror fr kvartalsfrndringen av BNP brjade publiceras.
Den kinesiska BNP-tillvxten har bromsat in
14 13 12 11 10 9 14 13 12 11 10 9 8 7 6 05 06 07 08 09 10 11
Asien blir den region i vrlden som vxer snabbast 2012, trots att BNP-tillvxten hamnar under trend. Regionen kommer drmed att fortstta ge viktigt std till vrldsekonomin i en situation med mycket svag utveckling i OECD-omrdet. I Kina fortsatte BNP-tillvxten att dmpas under frsta kvartalet men i de flesta andra ekonomier kade tillvxten ngot. Under andra halvret rknar vi med en viss acceleration av BNP-tillvxten i regionen. Starka statsfinanser och god inhemsk efterfrgan drivet av stigande sysselsttning ger motstndskraft mot svag extern efterfrgan. Inflationen har sjunkit tillbaka drivet av fallande tillvxttakt och lgre rvarupriser. En stabilisering av inflationen vntas under 2012. Nedgngen vntas fortstta i mnga lnder. En frnyad oljeprisuppgng skulle inte utgra ngot strre inflationshot mot regionen eftersom starka fundamenta ger motstndskraft mot priskningar. I ekonomier med statliga brnslesubventioner, exempelvis Indien och Thailand, riskerar dock statsfinanserna att bli lidande av de hga energipriserna.
Inflationstrycket har mattats av i Asien
Procent
12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 07 08 09 10 11 12 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0
8 7 6
Klla: National Bureau of Statitics of China
Det finns dock tecken p att tillvxtbotten nddes under frsta kvartalet. Inkpschefsindex ger visserligen en splittrad bild men officiella PMI pekar p en stabilisering och OECD:s ledande indikator fr Kina vnde uppt i februari. Bde industriproduktion och detaljhandel accelererade i mars efter en tids inbromsning. Samtidigt finns ocks tecken p en stabilisering fr exporten. Sammantaget bedms BNP-tillvxten fr andra kvartalet hamna strax ver 8 procent fr att sedan accelerera ngot under andra halvret 2012. Mtt som rsgenomsnitt rknar vi med att BNP stiger med 8,5 procent 2012 och med 8,7 procent 2013. I brjan av mars snktes tillvxtmlet fr 2012 till 7,5 procent vilket ledde till negativa reaktioner p de finansiella marknaderna. Detta har dock i praktiken begrnsad betydelse; mlet br snarast ses som ett golv som tillvxten inte ska understiga. Investeringarna under frsta kvartalet kade med 21 procent i rstakt; en mttlig dmpning jmfrt med en uppgng p 24 procent samma kvartal fregende r. Trots strningarna i samband med nyret r det tydligt att bde export- och importtillvxten har fortsatt att mattas av. Exporten kade med 8,9 procent i rstakt i mars; en historiskt sett svag kning. Exporten till EU var till och med lgre n fr ett r sedan, medan exporten till USA gr starkt. Sammantaget rknar vi med att exporttillvxten hamnar runt 10 procent
Kina Indonesien
Sydkorea Malaysia
Thailand Indien
Klla: Nationella statistikbyrer
En inflationsnedgng bidrog till att Indien snkte styrrntan i april men de flesta andra centralbanker har lmnat styrrntorna ofrndrade. Mnga centralbanker har utrymme att snka rntorna vid en frsmring av den globala konjunkturen.
Kina: Tillvxten p vg att vnda uppt
Den ekonomiska utvecklingen i Kina prglas i nulget av oskerhet och oron fr en hrdlandning kvarstr p de finansiella
Asien
Divergerande inkpschefsindex bidrar till oskerhet.

Att olika inkpschefsindex gett skilda signaler har bidragit till oskerheten kring den kinesiska ekonomin. Den divergerande utvecklingen gller det officiella inkpschefsindexet och det index som sammanstlls av Markit Economics och HSBC. Det officiella PMI steg rejlt i mars till 53,1 och hade drmed stigit fyra mnader i rad. Markits index fll dremot till 48,3.
Divergerande utveckling fr inkpschefsindex
64,0 62,0 60,0 58,0 56,0 54,0 52,0 50,0 48,0 46,0 44,0 42,0 40,0 38,0 05 06 07 08 09 10 11 12 64,0 62,0 60,0 58,0 56,0 54,0 52,0 50,0 48,0 46,0 44,0 42,0 40,0 38,0
Svrigheter med ssongsrensning kan frklara en del av skillnaden; officiella PMI stiger vanligtvis rejlt i mars. En viktigare frklaring r troligen skillnader i storleksurval. Markits underskning innehller en strre andel sm- och medelstora fretag. Mindre fretag har den senaste tiden haft en betydligt krvare tillvaro n de stora fretagen, bl a nr det gller tillgng till krediter. Detta bekrftas av den nationella statistikbyrns kvartalsvisa underskning som visar en svagare utveckling fr sm privata bolag jmfrt med stora statliga fretag. Dmpningen av BNP-tillvxten under frsta kvartalet innebr att Markits inkpschefsindex varit en bttre indikator fr den totala utvecklingen i ekonomin p senare tid. I ett lngre tidsperspektiv har dock bda inkpschefsindex uppvisat begrnsad frklaringsfrmga fr BNP-tillvxten. Mot denna bakgrund ter sig de finansiella marknadernas reaktion p utfallen i inkpschefsindex som verdrivna.
PMI, Markit Economics
PMI, NBS
Klla: Markit Economics, National Bureau of Statistics of China (NBS)
2012. ven importtillvxten har mattats av som en fljd av dmpad inhemsk efterfrgan och fallande rvarupriser.
Export- och importtillvxten har dmpats tydligt
rlig procentuell frndring, 3 mn. glid. medelvrde
70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 05 06 07 08 09 10 11 12 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40
punkter. Snkningarna fortstter under 2013 och reservkraven ligger p 17,5 procent vid rets slut. Styrrntan vntas snkas med 25 punkter under tredje kvartalet.
Inflationstakten har fallit
25 20 15 10 5 0 -5 06 07 08 09 10 11 12 25 20 15 10 5 0 -5
Export
Import
Klla: National Bureau of Statistics of China
Inflationstakten har dmpats betydligt sedan toppen i juli 2011. Inflationen skt dock ny fart i mars och hamnade p 3,6 procent. Uppgngen bedms dock vara tillfllig. Krninflationen r fortsatt lg. Livsmedelsinflationen har ter dmpats efter en topp i samband med det kinesiska nyret och producentpriserna ligger p samma niv som fr ett r sedan. I mars hjde myndigheterna priset p bensin och diesel mer n vntat. Beslutet kan tolkas som ytterligare ett tecken p avtagande inflationsoro och en indikation p att politikens fokus framver kommer att frflyttas mot tillvxtstd. Centralbankens kvartalsvisa underskning tyder ocks p att inflationsfrvntningarna fallit tillbaka under frsta kvartalet. Vr prognos r att inflationen som rsgenomsnitt hamnar p 3,5 procent 2012 och p 3,8 procent 2013. Inga stora frndringar av penningpolitiken frvntas s lnge tillvxten inte bromsar in alltfr kraftigt. Reservkraven snktes i februari med 50 punkter till 20,5 procent fr stora banker. Under resten av 2012 kommer ytterligare snkning med 150
KPI
Krninflation
Livsmedelspriser
Klla: National Bureau of Statistics
Bostadsmarknaden fortstter bromsa in. Bostadspriserna mtt i 70 strre stder fll i februari fr femte mnaden i rad i mnadsfrndring och prisnivn ligger nu ngot under nivn fr ett r sedan. Inbromsningen gr lngsamt; i mars fll priserna med 0,1 procent jmfrt med fregende mnad. Antalet fastighetsfrsljningar r lgre n fr ett r sedan. Trots inbromsningen har myndigheterna tydligt signalerat att man betraktar prisnivn som alltfr hg. Myndigheterna r bekymrade ver att hga bostadspriser gr det svrt fr hushll med lga och genomsnittliga inkomster att kpa en bostad. Existerande regleringar av bostadsmarknaden kommer drfr sannolikt inte att lttas upp den nrmaste tiden. Samtidigt ser vi att den underliggande balansen p bostadsmarknaden hller p att frbttras. Lnerna fortstter stiga med god fart, vilket gr att hushllens betalningsfrmga vid bostadskp frstrks i en milj med stabila eller svagt fallande priser. Vr bedmning r att bostadspriserna fortstter falla i lngsam takt
Asien
och att den totala prisnedgngen under 2012 inte verstiger 5 procent. Uppstr tendenser till kraftigare fall kan detta motverkas genom att regleringarna p bostadsmarknaden lttas upp. Den dmpade aktiviteten i byggsektorn bidrar till att hlla ned BNP-tillvxten framver ven om det finns tecken p stabilisering.
Bostadspriserna faller
15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 05 06 07 08 09 10 11 12 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5
uppt och inkpschefsindex har terhmtat sig frn bottenniverna i hstas. Industriproduktionen har bromsat in senaste mnaderna men accelererade i februari. Exporten ser ut att ha stabiliserat sig, om n p lga tillvxttal. BNP vntas vxa med 7,0 procent 2012 och med 7,3 procent 2013. Regeringen presenterade i mars budgeten fr rkenskapsret 2012/2013. Budgeten innefattar en del rejla skattehjningar och kan ses som ett frsta steg mot att f ordning p Indiens stora budgetunderskott. Budgeten gr dock inga strre framsteg i att tackla de stora subventionsutgifterna; Indien anvnder sig av ett omfattande system av energisubventioner och statsbudgeten r knslig fr frndringar i energipriser. Inflationstakten fll tillbaka ngot i mars till 6,9 procent. Livsmedelsinflationen har dmpats rejlt. Inflationen bedms hamna p 7,0 procent 2012 och 7,5 procent 2013. Fallande inflationstryck kombinerat med svag tillvxt och en mer terhllsam statsbudget fick i mitten av april centralbanken att snka styrrntan med 50 punkter till 8,0 procent. Reservkraven hade dessfrinnan snkts till 4,75 procent i brjan av mars. Snkningarna ska dock inte tolkas som brjan p en omfattande uppmjukning av penningpolitiken; centralbanken r fortfarande orolig fr inflationen. Vr bedmning r dock att det kommer ytterligare en 25-punkters snkning andra kvartalet och ytterligare en under tredje kvartalet.
Lgre inflationstryck mjliggjorde rntesnkning
Procent, rlig procentuell frndring
24 20 16 12 8 4 0 -4 07 08 09 10 11 12 24 20 16 12 8 4 0 -4
Gammal serie
Ny serie
Klla: National Bureau of Statistics of China
Yuanapprecieringen gentemot dollarn har avstannat under 2012; i nulget ligger vxelkursen nra nivn vid rsskiftet. I mitten av april dubblerade centralbanken det hgsta tilltna dagliga handelsintervallet fr yuanens vxelkurs mot dollarn till 1 procent. tgrden vntas dock f sm effekter och ska i frsta hand ses som ett steg mot en lngsiktig liberalisering av valutan snarare n en penningpolitisk tgrd. Kinesiska myndigheter har de senaste mnaderna argumenterat fr att yuanen nu befinner sig nra sitt jmviktsvrde. Det finns drfr skl att anta att apprecieringen mot dollarn framver kommer att g lngsammare n under 2011, d frstrkningen hamnade kring 5 procent. Att valutareserven kade igen under frsta kvartalet tyder dock p fortsatt behov av valutajustering. Vr bedmning r att USD/CNY str i 6,15 vid slutet av 2012 och i 6,00 vid slutet av 2013. Under vren har den politiska spnningen i Kina kat infr hstens ledarskifte d en stor del av ledarskapet i Kommunistpartiet erstts. Fokus har legat p Bo Xilai. Bo sg lnge ut som en kandidat i den stende politbyrn, Kinas hgsta beslutande organ med nio medlemmar. Efter diverse turer och anklagelser om oegentligheter har dock Bo avpolletterats. Hndelsen r uppseendevckande och illustrerar den maktkamp som pgr infr ledarskapsskiftet. Den visar ocks att det blir allt svrare fr Kommunistpartiet att hemlighlla spelet bakom kulisserna i en milj dr de digitala medierna fr allt strre spridning och genomslag. Mycket r fortfarande oskert infr hstens ledarskifte men Xi Jinping och Li Keqiang vntas bestta de mest inflytelserika positionerna som president och generalsekreterare fr Kommunistpartiet respektive premirminister. Det kommande ledarskiftet minskar viljan att lansera nya reformer och ingen strre kursndring vntas drfr fr den ekonomiska politiken p kort sikt.
Styrrnta
Inflation
Livsmedelspriser
Klla: Ministry of Commerce and Industry, Reserve Bank of India
Indien: Tillvxten har bottnat
En svaghet med den nya budgeten r att den saknar strukturella reformer som kan hja tillvxten p lite lngre sikt. Utan sdana reformer kan inte den indiska ekonomin n tillbaka till den tillvxttakt p mellan 9 och 10 procent som uppnddes fr ngra r sedan. Det r svrt att se ngon betydande ekonomisk-politisk kursndring de nrmaste ren. Kongresspartiet, som leder den sittande koalitionsregeringen, lyckades dligt i lokalvalen i februari och mars och kunde drmed inte strka sin svaga stllning centralt. Ngon frbttring av reformklimatet r inte att vnta frrn efter nsta parlamentsval i maj 2014. Ju nrmare valet kommer desto smre blir frutsttningarna fr reformer d Kongresspartiets stdpartier kraftigt motstter sig tillvxtfrmjande frslag. Exempelvis har stdpartierna tills vidare lyckats skjuta upp avregleringen av utlndska investeringar i detaljhandeln och hjningar av brnslepriserna fr att minska statsutgifterna. Underskottet i bytesbalansen vntas under 2012 n tiorshgsta och fortstter att tynga rupien. Rupien vntas ligga p 50,0 mot USD vid slutet av 2012 och p 48,0 vid slutet av 2013.
BNP-tillvxten hamnade under sista kvartalet 2011 p 6,1 procent i rstakt, den lgsta tillvxten sedan vren 2009. Tillvxten bedms nu ha bottnat. Ledande indikatorer har vnt
Euro-zonen
Allt djupare divergens mellan nord och syd

Stdpaket till Spanien p vg Tyskland hller uppe tillvxten i Euro-zonen Arbetsmarknaden frsvagas ytterligare ECB tvingas ut p banan igen
5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 35 60 55 50 45 40
Inkpschefsindex (PMI) indikerar BNP-fall

rlig procentuell frndring och index
65
BNP fll i Euro-zonen under fjrde kvartalet 2011 och nedgngen bedms ha fortsatt under frsta kvartalet i r. Som rsgenomsnitt vntas BNP minska med 0,6 procent 2012, en upprevidering med tv tiondelar jmfrt med Nordic Outlook februari. 2013 vntas en svag terhmtning d BNP stiger med 0,8 procent.
BNP-tillvxt
Procent
2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 -1,0 Q1 Q3 10 Q1 Q3 11 Q1 Q3 12 Q1 Q3 13
Klla: Eurostat, SEB
BNP (v axel)
2,5
PMI, sammanvgt (h axel)

Klla: Eurostat, Markit Economics
Prognos SEB
2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 -1,0
Situationen i Euro-zonen fr draghjlp frn en mer stabil omvrldsefterfrgan. terhmtningen i USA fortstter om n i blygsam takt och tillvxten i Asien ser ut att bottna under frsta halvret. Industriproduktionen har brjat krypa uppt och exporten har kat med omkring 10 procent i rstakt de senaste mnaderna.
Exporten har skjutit fart
Index 100 = 2000
220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Klla: Eurostat
220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100
Kvartalsfrndring
rstakt
Efter en stabilisering under brjan av ret har oron kring den statsfinansiella krisen i Euro-zonen tagit ny fart. Greklands skuldnedskrivning och ECB:s 3-rsln har inte varit tillrckligt fr att lsa upp problemen. Fokus ligger nu p Spaniens banksektor och den svra makrosituationen men oron har ven spridit sig till Italien. Lndernas upplningskostnader har terigen stigit till niver som inte r hllbara p sikt. Bde Spaniens och Italiens nytilltrdda regeringar r dock tydligt inriktade p reformer och att f ordning p statsfinanserna. Huvudscenariot r att Spanien fr ett ndln men att Euro-zonen hlls samman. Det kan dock inte uteslutas att Grekland och Portugal lmnar valutasamarbetet p sikt. Den senaste vgen av finansiell oro har ftt flera konjunkturindikatorer att falla tillbaka efter tecken p stabilisering tidigare under ret. Det sammanvgda inkpschefsindexet hamnade p 46,7 i april. Nivn indikerar inte en kraftig recession utan snarare ett begrnsat BNP-fall i linje med vr prognos. Drmed talar det mesta fr att lget p arbetsmarknaden fortstter att frsmras.
Tyskland hller uppe tillvxten
Divergensen mellan Euro-zonens lnder r fortsatt stor. Samtliga krisdrabbade lnder i Sydeuropa kommer i r att drabbas av rejla BNP-fall. I Italien och Spanien rknar vi med att BNP sjunker med strax under 2 procent i r medan nedgngen i Grekland och Portugal hamnar runt 5 respektive 4 procent. Frankrike hamnar nra nolltillvxt i r.
Euro-zonen
Divergens i Euro-zonen
EU:s sentimentsindikator (ESI), index
130 120 110 100 90 80 70 60 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 130 120 110 100 90 80 70 60 17.5 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0 Oct 09
Klla: EU-kommissionen
Rntespread mot Tyskland

Procentenheter
17.5 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0 Jan Apr Jul 10 Oct Jan Apr Jul 11 Oct Jan Apr 12
Tyskland Spanien
Grekland Italien
Portugal Frankrike
Frankrike Irland
Italien Portugal
Spanien
Klla: Reuters EcoWin
Tyskland, med relativt ordnade statsfinanser, god konkurrenskraft och stora bytesbalansverskott, har frutsttningar att hlla uppe den genomsnittliga BNP-tillvxten i Eurozonen. Flera krafter bidrar ocks till att stimulera den inhemska tyska efterfrgan. Lnekningarna visar tecken p att ta fart och de trgrrliga tyska bostadspriserna har brjat stiga under det senaste ret. Statistikutfallen har under vren p flera omrden verraskat positivt. Ifo-index har fortsatt att frbttras och arbetslsheten har fallit tillbaka ytterligare. Ett tydligt fall fr inkpschefsindex och en svag industriproduktion i mars understryker dock att ven tysk ekonomi mattas av efter den 3-procentiga BNP-tillvxten frra ret. Vr sammantagna bedmning r ven fortsttningsvis att Tyskland undviker recession vilket minskar risken fr en djupare nedgng fr Euro-zonen som helhet. Tysk BNP vntas vxa med 0,8 procent i r och med 1,6 procent 2013.
En mycket svag makroekonomisk utveckling bidrar till att frsvra lget fr Spanien. Arbetslsheten fortstter stiga i snabb takt samtidigt som konsumentfrtroendet har frsmrats kraftigt under 2012 och nrmar sig nu de niver som rdde under 2008-2009. BNP fll under frsta kvartalet 2012 och bostadsmarknaden fortstter att frsvagas. Prisfallet har accelererat och bostadspriserna har i nulget tappat omkring 20 procent sedan toppen vren 2008. Bostadspriserna vntas fortstta falla i r och pressar bde hrt prvade hushll och den brckliga banksektorn. Andelen dliga ln stiger. Centralbanken har genom stdtgrder och framtvingade sammanslagningar av privata banker frskt stabilisera banksektorn. Mnga problem terstr dock och det mesta pekar p att de spanska bankerna, trots tgrderna, inte har tillrckligt med kapital fr kommande utmaningar. Utvecklingen gr t fel hll fr spansk ekonomi
Procent, nettotal
25.0 22.5 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
BNP
rlig procentuell frndring Tyskland Frankrike Italien Spanien Grekland Portugal Irland GIPS Euro-zonen
Klla: Eurostat, SEB
2010 3,7 1,4 1,8 -0,1 -3,5 1,4 -0,4 -0,5 1,9
2011 3,0 1,7 0,5 0,7 -6,8 -1,6 0,7 -0,7 1,5
2012 0,8 -0,1 -1,9 -1,9 -5,5 -3,8 -0,4 -2,5 -0,6
2013 1,6 0,8 0,2 0,3 -1,3 -0,9 1,3 0,0 0,8
20.0 17.5 15.0 12.5 10.0 7.5
Arbetslshet (v axel) Konsumentfrtroende (h axel)
Klla: Eurostat, EU-kommissionen
Spanien i rvsaxen
Den statsfinansiella oron har skjutit ny fart under vren och obligationsrntorna fr i frsta hand Spanien och Italien har stigit. Fokus ligger frmst p Spanien ochden akuta oron utlstes d det stod klart att Spaniens budgetunderskott fr 2011 blev betydligt strre n vntat. Spaniens budgetunderskott fr 2011 blev 8,5 procent, jmfrt med en tidigare prognos p 6 procent. Minskningen av budgetunderskottet under 2011 hamnade drmed p blygsamma 0,8 procentenheter av BNP. Det smre utfallet frklaras till strsta delen av stora underskott i Spaniens regioner. Underskottsmlet fr 2012 har hjts frn 4,4 procent av BNP till 5,8 procent. Mlet p 3 procent fr 2013 ligger dock fast.
Rajoys nya regering r inriktad p att genomfra svl strukturreformer som statsfinansiella besparingar. Ett smre utgngslge fr statsfinanserna kombinerat med en betydligt svagare ekonomisk utveckling n vntat har tvingat Spanien att dra ned ambitionsnivn p budgetsidan; underskottet kommer drfr i r att bli hgre n vntat. Den spanska regeringens dilemma r nu ytterst svrhanterligt. Utkade besparingsrgrder skulle medfra att recessionen blir n djupare. ven Italien har dragits med i oron och obligationsrntorna har stigit den senaste tiden. I likhet med Spanien r den makroekonomiska situationen mycket svag. BNP fll ven under fjrde kvartalet 2011 samtidigt som arbetslsheten fortstter stiga i snabb takt. P grund av en kraftigare recession n vntat har regeringen tvingats skjuta upp balanseringen av budgeten med ett r till 2014. Mlet fr budgetunderskottet
Euro-zonen
2013 har hjts frn 0,1 procent till 0,5 procent av BNP. Liksom fr Spanien finns frgetecken om Monti-regeringens ambitisa reformer kommer att kunna drivas igenom i praktiken. Trots den snkta ambitionsnivn bedmer vi att bde Spanien och Italien kommer att ha svrt att n sina ml d vra prognoser fr den ekonomiska tillvxten r dystrare n regeringarnas prognoser. Marknadens oro fr utvecklingen i Grekland har efter skuldnedskrivningen i slutet av februari blivit mindre akut ven om landets ekonomiska problem r lngtifrn lsta. I och med att det andra stdpaketet finns p plats har Grekland i princip finansiering fram till slutet av 2014. Fortsatta stdutbetalningar bygger dock p att Grekland skter sina taganden vilket inte kan tas fr givet med tanke p hur trgt mycket av det tidigare reformarbetet gtt. Parlamentsvalet den 6 maj tycks inte resultera i en stabil regering. Drmed kar riskerna fr att tstramningstgrderna inte kommer att genomfras fullt ut. Portugal lyckades n budgetmlet fr 2011 (om n med hjlp av engngseffekter) och utvrderingarna av landets insatser kopplade till stdpaketet har p det stora hela varit positiva. 2012 ser dock ut att bli ett tufft r med ett kraftigt BNP-fall som gr att det kommer att bli mycket svrt att n underskottsmlet p 4,5 procent. Vi rknar med en uppmjukning av villkoren i lneprogrammet i nrtid. ven andra lnder kommer att f det tufft; Frankrike kommer sannolikt tvingas besluta om ytterligare tstramningar under 2012. Franois Hollande vann som vntat presidentvalet. Hollande har skapat oro p de finansiella marknaderna d han anses mindre angelgen att f ordning p Frankrikes statsfinanser n Sarkozy. I praktiken r dock skillnaderna gentemot Sarkozy begrnsade och Hollande kommer sannolikt att tvingas vattna ur eller helt slopa en del av sina frslag. Tyskland har dock fortsatt ljusa budgetutsikter med ett underskott p under 1 procent bde 2012 och 2013. Budgeten balanseras 2014; tv r tidigare n planerat. Fr Euro-zonen som helhet vntas budgetunderskottet bli ngot lgre n bedmningen i Nordic Outlook februari. Budgetunderskottet bedms hamna p 3,6 procent 2012 och minska till 3,1 procent 2013. Statsskulden stiger frn 87,2 procent 2011 till 93,5 2013.
Fortsatt frsmring p arbetsmarknaden
Arbetslsheten fortstter ka och ndde 10,9 procent i mars; den hgsta nivn sedan Euro-zonen bildades. ven ungdomsarbetslsheten stiger och var 21,6 procent i mars. Antalet arbetslsa steg till ver 17 miljoner, en kning med omkring 1,7 miljoner p ett r. Samtidigt kar divergensen mellan de enskilda lndernas utveckling. I krislnderna fortstter arbetslsheten att stiga snabbt. Frsmringen av arbetsmarknaden har gtt speciellt snabbt i Grekland den senaste tiden. Eurostats harmoniserade mtt fr arbetslsheten har p tre mnader stigit med tv procentenheter och ndde 21 procent i januari. ven i Italien, Spanien och Portugal kar arbetslsheten medan det finns vissa tecken p en stabilisering i Frankrike och Irland. Tysk arbetsmarknad hller dremot fortfarande emot bra och arbetslsheten fll i mars enligt det nationella mttet. En stark tysk arbetsmarknad r dock inte tillrckligt fr att hlla ned arbetslsheten i Euro-zonen som helhet. Arbetslshetsprognosen har drfr reviderats upp jmfrt med Nordic Outlook februari. Mtt som rsgenomsnitt vntas arbetslsheten i Euro-zonen hamna p 11,1 procent i r och 11,7 procent 2013.
Arbetslsheten fortstter upp
Procent
27,5 25,0 22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Prognos SEB
27,5 25,0 22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0
Tyskland Frankrike
Italien Spanien
Euro-zonen
Klla: Eurostat, SEB
Den svaga arbetsmarknaden har i olika grad pverkat lnelget i krislnderna. Lnerna i Grekland faller nu mycket kraftigt. ven i Spanien tycks en anpassning av enhetsarbetskostnaden ha skett, ven om olika statistikkllor ger skilda signaler. I Italien och Frankrike syns dremot ingen frbttring nr det gller konkurrenskraftslget gentemot t ex Tyskland.
Enhetsarbetskostnader
Index 100 = 2000
135 130 135 130 125 120 115 110 105 100 95 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Offentligt budgetsaldo
Procent av BNP Tyskland Frankrike Italien Spanien Grekland Portugal Irland Euro-zonen 2010 -4,3 -7,1 -4,6 -9,3 -10,3 -9,8 -31,2 -6,2 2011 -1,0 -5,2 -3,9 -8,5 -9,1 -4,2 -13,1 -4,1 2012 -0,9 -5,1 -2,7 -7,0 -6,6 -4,8 -9,0 -3,6 2013 -0,6 -4,4 -2,3 -6,3 -5,8 -3,3 -7,1 -3,1
125 120 115 110 105 100 95
Frankrike
Tyskland
Italien
Spanien
Klla: ECB
Klla: EU-kommissionen, SEB
En effekt av den svaga arbetsmarknaden och fallande lner i krislnderna r kad emigration. I exempelvis Irland och Grekland har vi redan sett tydliga tecken p att unga mnniskor r
Euro-zonen
bengna att flytta till andra lnder d hemlandets arbetsmarknad frsvagas. Exempel frn steuropa visar att migration kan bli omfattande. Lettlands befolkning har minskat med drygt en tiondel det senaste decenniet och migrationen frn Estland och Litauen har ocks varit betydande.
Inflationen biter sig fast
Inflationen i Euro-zonen har varit relativt hg hittills under 2012 trots nedgngen i ekonomisk aktivitet. Detta beror i stor utstrckning p kvardrjande effekter av tidigare energiprisuppgngar och hjningar av indirekta skatter. Den envist hga inflationen bidrar tillsammans med hg arbetslshet och finanspolitiska tstramningstgrder till att dmpa hushllens kpkraft. I mars lg inflationstakten kvar p 2,7 procent fr fjrde mnaden i rad och dmpningen sedan den senaste toppen p 3,0 procent i november r blygsam. Vr prognos r dock liksom tidigare att inflationen kommer att dmpas under 2012. Prognosen har dock reviderats upp ngot jmfrt med Nordic Outlook februari; 2012 vntas inflationstakten hamna p 2,4 procent fr att falla till 1,4 procent 2013. Krninflationen dmpas ytterligare drivet av lgt kapacitetsutnyttjande och den ligger p 1,5 procent vid slutet av prognosperioden.
Inflationen verstiger ECB:s ml
4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 -1,0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Prognos SEB 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 -1,0
Men ECB:s Bank lending survey fr frsta kvartalet visar att bankerna stramade t kreditvillkoren i mindre utstrckning jmfrt med fjrde kvartalet. Trenden mot en utplaning vntas fortstta under andra kvartalet. Fretagens nettoefterfrgan p ln fll kraftigt och ven hushllens efterfrgan p bostadsln och konsumtionskrediter minskade. Efterfrgefallet vntas dock bromsa in under andra kvartalet. Underskningen indikerar dock att utlningen till bde fretag och hushll blir fortsatt svag under 2012. Situationen r fortsatt problematisk fr bankerna i mnga lnder, inte minst i Spanien, men underskningen visar att tillgngen till finansiering frbttrades under frsta kvartalet tack vare ECB:s 3-rsln.
Hur lnge kan ECB stanna i vntelge?
ECB har under vren legat i vntelge och mtena i mars, april och maj innebar inga frndringar av penningpolitiken. Den senaste tidens kade oro kring Spaniens statsfinanser verkar nnu inte ha gjort ECB mer villig att ltta ytterligare p penningpolitiken. Det andra trersln som erbjds den 29 februari har inte terupprepats och ser inte heller ut att gra det i nrtid. Likviditetssituationen har frbttrats sedan rsskiftet och ECB har meddelat att man behver tid p sig fr att studera de mer lngsiktiga effekterna av trerslnen. En terstart av ECB:s kp av statsobligationer (SMP) verkar inte heller aktuellt i nulget; ordfrande Draghi har varit tydlig med att det nu r upp till krislnderna att lsa sina statsfinansiella problem. Refirntan har legat kvar p 1 procent sedan den senaste snkningen i december 2011. Bedmningen r ven fortsttningsvis att ECB lter 1 procent utgra golvet fr refirntan, i likhet med den frra botten under 2009/2010. ECB:s utlning till bankerna
Miljarder euro
1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0
HIKP-inflation
Krninflation
Klla: Eurostat, SEB
Svag bankutlning hmmar tillvxten
Strama kreditfrhllanden r en viktig orsak till recessionen i Euro-zonen. ven om ECB:s 3-rsln gjort att en allvarlig kreditkontraktion kunnat undvikas r bankutlningen fortfarande mycket terhllsam. I mars kade den totala utlningen i Eurozonen endast med lga 0,6 procent i rstakt.
Fortsatt svag bankutlning
Netto, mdr euro, 3-mnaders glidande medelvrde
60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 05 06 07 08 09 10 11 12 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20
Huvudsakliga refinansieringsoperationer Lngsiktiga refinansieringsoperationer
Klla: ECB
Frgan r dock hur lnge till ECB kan fortstta med sin avvaktande hllning. ECB:s strategi att vnta ut statsfinansiella tstramningar och strukturella reformer frn det politiska systemet ser inte ut att hlla speciellt lnge till. De positiva effekterna av trerslnen r p vg att avta och risken r att bankutlningen brjar frsvagas igen. Problemen i Spanien, men ven i Italien, riskerar att bli ohanterliga om inte ECB vidtar nya tgrder. En mjlighet r att ECB nd kommer att tvingas teruppta obligationskp (SMP) i strre skala, men det r ett verktyg som r politiskt kontroversiellt och som kan leda till stigande rntor (se temaartikel).
Icke-finansiella fretag
Hushll
Klla: ECB
Storbritannien
Tillvxten blir svag trots ljuspunkter

Inflationen fortstter falla Bank of England vilar p hanen Sommarspelen ger stimulans
av BNP och tuffare besparingstgrder r tnkbara frklaringar. Lgg drtill svag produktivitetstillvxt; produktiviteten har utvecklats klart smre n i andra jmfrbara ekonomier. En omlggning i KPI-berkningarna r p gng; kostnader fr egnahem kommer sannolikt att inkluderas i KPI-berkningarna efter rsskiftet. Eftersom huspriserna pverkar egnahemskostnaderna blir kopplingen mellan huspriser och inflation tydligare. Det r sannolikt att detta bidrar till en genomsnittligt ngot hgre inflation ver tiden. Eftersom inflationsmlet knappast justeras kan effekten bli ngot stramare penningpolitik. P kort sikt rknar vi med sm effekter av reformen; huspriserna rr sig sidledes enligt vra prognoser.
Svag produktivitetstillvxt i Storbritannien
Index 100 = jan 2008
110,0 107,5 105,0 102,5 100,0 97,5 95,0 92,5 Q1 Q3 08 Q1 Q3 09 Q1 Q3 10 Q1 Q3 11 110,0 107,5 105,0 102,5 100,0 97,5 95,0 92,5
P tvrs med tidigare konjunktursignaler fll brittisk BNP ocks under det frsta kvartalet i r. Recessionen blir kortvarig enligt vra prognoser. tstramningsprogram och svag arbetsmarknad talar fr ihllande lg tillvxt men ledande indikatorer som inkpschefsindex har stigit sedan i hstas. Vi spr att BNP vxer 0,5 procent i r och 1,7 procent 2013. Arbetslsheten toppar p 8,8 procent i r och planar ut 2013. Inflationen verstiger mlet i r men fortstter ned 2013. Just nu verstiger inflationen Bank of Englands prognoser, och enligt svl vr egen bedmning som det senaste penningpolitiska protokollet ligger ytterligare penningpolitiska stimulansplaner p is. Den viktigaste styrrntan ligger kvar p 0,50 procent hela prognosperioden. Efter fallet med 1,2 procent i fjol stabiliseras privata konsumtionen i r. Konsumentfrtroendet har terhmtat en del av fjolrsfallen, men ger knappast uttryck fr ngon spirande optimism. Nsta r, nr lnetillvxten ter verstiger inflationen, vxer konsumtionen med hyfsade 1,8 procent. Industriindikatorerna pekar uppt men det terspeglas nnu inte i hrddata; sedan i december har produktionsindex i PMI stigit med sju indexenheter samtidigt som den faktiska produktionen minskat ngot. Efter att ha fallit 1,2 procent i fjol vxer industriproduktionen 0,5 procent i r och 2,5 procent 2013. De olympiska sommarspelen i London stimulerar tillvxten i flera sektorer. Arbetsmarknadsstatistiken har verraskat positivt p sistone efter en tid med negativ trend. Fr frsta gngen p ett r fll arbetslsheten tillbaka ett snpp till 8,3 procent i mars. Svag BNP-tillvxt talar fr att frbttringen r tillfllig och arbetslsheten uppgr till 8,6 procent i snitt 2012-2013. Lg lnetillvxt tyder p att arbetslsheten ligger en bra bit ver jmviktsarbetslsheten (6,8 procent enligt OECD). Trots likartade kriser i banksystem och bostadsmarknad har terhmtningen i Storbritannien varit trgare och inflationen hgre n i USA. I fjol toppade inflationen p 5,2 procent. Utvecklingen reser frgetecken kring mngden lediga resurser i ekonomin. Enligt OBR (Office for Budget Responsibility) r produktionsgapet lga 2,5 procent trots att BNP-nivn ligger hela 14 procent under den lngsiktiga trenden. I USA r motsvarande siffror 5,5 respektive 12 procent enligt IMF:s kalkyler. Krisren kan sledes ha lett till ett strre permanent produktionsbortfall i Storbritannien. Banksystemets stora andel
USA
Euro-zonen
Storbritannien
Klla: BLS, Eurostat, SEB
De nrmaste ren fortstter inflationen falla enligt svl vra som Bank of Englands prognoser. Inflationen hamnar p 2,7 procent i r respektive 1,6 procent 2013, mtt som rsgenomsnitt. Pundet r en faktor som driver utvecklingen. Effekten av den kraftiga valutafrsvagningen 2007-2009 har klingat av och p sistone har pundet apprecierat rejlt mot euron. Det speglar uppblossande skuldproblem i bl a Spanien samtidigt som Storbritannien ses som en skrare hamn. Relativt sett bttre tillvxtutsikter talar fr att trenden fortstter. I slutet av 2013 rknar vi med att EUR/GBP str i 0,77 vilket r den starkaste nivn sedan 2008. tstramningspolitiken ligger fast. Budgetunderskottet, som uppgick till 8 procent i fjol, minskar till 7,3 procent respektive 6 procent 2012-13. Den strama budgetpolitiken gynnar Storbritanniens kreditrating. Enligt en rapport nyligen bekrftade Standard & Poors att Storbritannien behller hgsta kreditbetyg. Ocks hos Moodys och Fitch har Storbritannien toppbetyg, men med negativa utsikter.
steuropa
Ryssland och Polen str emot eurokrisen

Viss ljusning i indikatorbilden Minskad risk fr allvarlig kredittstramning Skakiga valutor, viss appreciering p sikt
kvarstr dock via hgt rvaruberoende och trg reformtakt. Drtill har den politiska oskerheten kat, manifesterat av stora protestaktioner vid vinterns parlaments- och presidentval. Det stundande WTO-intrdet kan p sikt ngot strka tillvxten via utrikeshandel, investeringar och strukturomvandling.
Tillverkningsindustrins produktion
rlig proc frndring, 3-mn glidande medelvrde
20 10 0 -10 -20 -30 -40 Jan May Sep 08 20 10 0 -10 -20 -30 -40
Konjunkturen i steuropa hller p att stabiliseras efter det senaste rets beskedliga dmpning i de stora ryska och polska ekonomierna och en skarpare nedgng i flera mindre lnder som Tjeckien, Estland och Litauen. De senaste mnaderna har framtblickande industriindikatorer planat ut efter djupa nedgngar i slutet av 2011. I flera lnder som t ex Polen, Tjeckien och Ungern, ligger dock industrins inkpschefsindex ngot under expansionsgrnsen 50. Rysslands PMI har strkts och ligger nra 53. Samtidigt har hushllens framtidstro i steuropa terhmtat sig, srskilt i Polen. Detta frndrar inte vr tidigare syn att den ekonomiska terhmtningen mot slutet av 2012 och under 2013 blir trg. Svag efterfrgan i Vsteuropa och relativt strama kreditfrhllanden hller tillbaka export och investeringar. ECB:s trersln till Euro-zonens banker har tinat upp interbankmarknader i bde Vst- och steuropa, vilket klart minskat riskerna fr en mer allvarlig kredittorka (se ven SEB:s Eastern European Outlook, mars 2012). I slutet av 2011 pbrjades en kredittstramning ven i mnga stlnder, men denna mildrades tydligt under frsta kvartalet 2012, enligt IIF:s (Institute of International Finance) senaste lneunderskning bland banker i Emerging Markets. Kreditfrhllandena kommer dock sannolikt att bara gradvis terg till normala niver. I positiva vgsklen ligger relativt god reallnetillvxt och att arbetsmarknaderna hller emot tillvxtdmpningen bra, ven om Polens arbetslshet kar ytterligare ngot. Inflationen sjunker i r i de flesta stlnder, men krninflationen frblir relativt hg i Estland och Polen. I Ryssland slr ocks finanspolitiken om och blir expansiv i r, medan tstramningarna frblir moderata p andra hll. Detta bddar fr fortsatt hygglig privat konsumtionstillvxt. Vi fortstter att rkna med en mild avmattning i Ryssland och Polen i r. Sklen r mindre export som andel av BNP jmfrt med andra stlnder, litet eller mttligt beroende av bankfinansiering via Euro-zonen samt liten eller mttlig offentlig skuldsttning. Polens tillvxt dmpas frn 4,3 procent i fjol till 3,3 respektive 3,6 procent 2012-2013. Investeringar blir viktig drivkraft. Rysslands BNP, som ocks vxte med 4,3 procent frra ret, kar med 3,8 procent 2012 och 4,1 procent 2013. Ekonomin fr fortsatt std av hgt oljepris som i r hamnar i linje med de ca 115 USD/fat (Ural) som regeringen antar ger budgetbalans. Lngsiktiga frgetecken kring rysk tillvxt
Ryssland Ukraina
Jan May Sep 09
Polen Euro-zonen
Jan May Sep 10
Ungern
Jan May Sep 11
Jan 12
steuropas utveckling frblir polariserad beroende p olika grad av finansiella och handelmssiga bindningar till Euro-zonen samt exportens betydelse allmnt i ekonomierna. De norra delarna med Ryssland och Polen str emot eurokrisen relativt vl medan delar av den centrala och frmst sdra regionen drabbas hrdare. Baltikum och Tjeckien hr till de medeldrabbade medan Bulgarien, Kroatien, Rumnien, Ungern och Ukraina r de mest drabbade som en fljd av relativt starka banklnkar med Euro-zonen. Ukraina hankar sig dock fram med hyfsad tillvxt delvis med std av gynnsamma priser p stl. Mnga stvalutor har frsvagats ngot de senaste tv mnaderna. Vinterns kraftiga terhmtning efter hstens ras har kommit av sig. Det finns ett visst apprecieringsutrymme kvar p sikt; tillvxtfrdelar mot vstlnder talar bl a fr det. Den nrmaste tiden vntas dock global oskerhet pverka stvalutorna negativt. Polska zlotyn utvecklas slagigt ocks beroende p oskerhet om penningpolitiken. De senaste mnaderna har centralbanken gjort hkaktiga uttalanden. Detta som fljd av att den trgrrliga inflationen legat kvar klart ver mlet (2,5 procent +/- 1 procentenhet) och att tillvxten varit robust. Prognosen r osker, men vi tror att centralbanken mjuknar i takt med att inflationen klingar av och kommer ned inom mlzonen i slutet av ret. Vi spr att styrrntan snks en gng, till 4,25 procent, fjrde kvartalet 2012.
Baltikum
Svag tillvxt inhemsk efterfrgan stttar

Exportsvackan bestr i r Minskade obalanser Lettland klarar euro-mlet 2014
Tillvxten fortstter att understiga den potentiella takten som bedms vara 4,0-4,5 procent. Litauenprognosen r uppreviderad p g a ovntat god tillvxt frsta kvartalet driven av inhemsk efterfrgan och vi ser vissa upptrisker i BNP-prognoserna fr Estland och Lettland beroende p en potential fr snabbare kning i den inhemska efterfrgan ven dr.
Detaljhandel i fasta priser
rlig proc frndring, 3 mn glidande medelvrde
30 20 10 0 -10 -20 -30 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 30 20 10 0 -10 -20 -30
Baltikums ekonomier har terhmtat sig vl efter den depressionsartade nedgngen 2009. Detta r i hg grad en effekt av dynamisk och konkurrenskraftig export samt hrd budgettstramning. Fr helret 2011 uppvisade Baltikum den hgsta tillvxten i EU: Estland 7,6 procent, Litauen 5,9 procent och Lettland 5,5 procent. Men i slutet av ret pbrjades en nedvxling som helt och hllet r knuten till konjunkturnedgngen i omvrlden, frmst Vsteuropa. Fr Estlands del har avmattningen i Sverige och Finland, som tillsammans vger runt 30 procent av exporten, haft srskilt stor betydelse. Snabbt avklingande exportboom har resulterat i en skarp inbromsning av tillvxten i det mycket exportberoende Estland, medan dmpningen varit mjukare i Litauen och Lettland. Privat konsumtion och investeringar har fortsatt att strkas, om n frn lga niver. Samtidigt har sentimentsindikatorer stabiliserats, i linje med mnstret i omvrlden.
Export i lpande priser
rlig proc frndring, 3 mn glidande medelvrde
70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40
Estland
Lettland
Litauen
Fundamenta har frbttrats ptagligt de senaste ren. Lnderna har ftt bukt med tidigare obalanser i form av frmst hg lnedriven inflation och extrema bytesbalansunderskott. Kvarstende relativt stora budgetunderskott i Lettland och Litauen krymper ytterligare i r och nr mer hllbara niver. Avvikande i bilden r att Estland uppvisar fortsatta inflationsproblem. Dessutom prglas samtliga lnder av allt allvarligare strukturproblem p arbetsmarknaderna, bl a orsakade av de senaste rens frnyade emigrationsvg som frstrkt den negativa demografiska utvecklingen i regionen.
Estland: Fortsatta stagflationstendenser
Estland
Lettland
Litauen
Vi rknar med att exporten frblir relativt svag under de kommande tolv mnaderna. Investeringarna sviktar, medan konsumtionen vxer i hygglig om n i ngot avsaktande takt. Flera faktorer talar fr att den inhemska efterfrgan inte viker ner sig: Cykliskt knsliga bygg- och bomarknader samt investeringar r redan starkt nedpressade och har det senaste ret pbrjat svaga terhmtningar. Stlbadspolitiken r ver ven om Lettland och Litauen i r fortstter att strama t de offentliga budgetarna. Lnerna kar i mttlig takt efter de kraftiga snkningarna under 2009-2010. Dessutom finns uppdmda konsumtionsbehov efter den djupa krisen. Sammanvgt rknar vi fortfarande med svaga BNP-kningar p 1,5-3,0 procent i r, fljt av en viss acceleration 2013.
Estlands ekonomi har snabbt tappat fart. Under de frsta tre kvartalen i fjol kade BNP stabilt med i genomsnitt 8,8 procent mtt i rstakt. Under fjrde kvartalet halverades takten till 4,5 procent. I konsekutiv kvartalsfrndring pbrjades dock inbromsningen redan vren 2011 och under sista kvartalet fll BNP med 0,2 procent. Frsmrad export stter avtryck och har lett till att industriproduktionen utvecklats mycket svagt ven i inledningen av 2012. Ljusglimtarna r fortsatt positiva trender i konsumtion och turism; kningen av nybilsfrsljningen i februari p 30 procent i rstakt var t ex den hgsta i EU och fr samma mnad sattes turismrekord. Skuldavvecklingen i privat sektor har kommit en bra bit p vg; rknat netto r skuldnivn nu tillbaka p samma niv som fre verhettningsren 2006-2008. Nedgngen i bruttotermer r dock mer modest. Skuldavvecklingen fortstter i r i samtliga baltiska lnder, vilket verkar ngot terhllande p den ekonomiska tillvxten.
Baltikum
BNP kar med 1,5 procent 2012 och 2,5 procent 2013. Detta ger i sin tur en viss rekyl uppt i arbetslshet. Inflationen biter sig trots det fast p relativt hg niv. Den relativt bredbaserade inflationen hamnar i genomsnitt p 4,0 procent i r. Nsta r stiger inflationen till 5,0 procent bl a driven av snabbare penningmngdstillvxt. I den lilla estniska ekonomin har inflationen historiskt visat sig ha en betydande koppling till penningmngdens frndring.
met som lpte frn december 2008 till inledningen av 2012. Vi tror att budgetunderskottet i relation till BNP minskar frn 3,5 procent i fjol till 2,4 procent och 1,6 procent 2012-2013, och hamnar sledes p betryggande marginal frn kvalgrnsen.
Litauen: Stort tillvxttapp och politisk oro
Lettland: Mild dmpning infr eurointrde
Med en exportandel av BNP p moderata 45 procent blir Lettlands inbromsning mindre dramatisk n i Estland och Litauen som har exportvikter p 70 respektive 60 procent. ven i Lettland tuffar detaljhandeln p i god takt, med kningstal i fasta priser p 15 respektive 10 procent i rstakt i januari och februari i r. En mer dmpad utveckling r dock att vnta i vr p g a hftiga uppvrmningskostnader som tr p konsumtionsutrymmet. BNP-tillvxten blir 2,5 procent i r och 4,0 procent nsta r. Uppstudsen beror delvis p att frvntningar om ett kommande euro-medlemskap drar upp investeringar. Arbetslsheten fortstter gradvis nedt, men i trgare takt n under de senaste ren, till i snitt 12 procent 2013. Inflationen sjunker frn drygt 4 procent i fjol till 2,5 procent 2012 och 2,1 procent 2013. Vr bedmning r sedan lnge att Lettland konverterar till euro 2014 enligt regeringens plan. Under vren 2013 vntas EU och ECB utvrdera om Lettland klarar de sex Maastrichtkraven, varav de centrala r lg inflation och tak fr budgetunderskott. Enligt inflationskriteriet fr det senaste tillgngliga genomsnittet fr tolvmnadersperioden inte vara hgre n 1,5 procentenheter ver de tre EU-lnder som har lgst inflation. Grnsen fr budgetunderskott r 3 procent av BNP.
Lettland: Inflation
20.0 17.5 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0 -2.5 -5.0 -7.5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 20.0 17.5 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0 -2.5 -5.0 -7.5
Sjunkande internationell efterfrgan har resulterat i en gradvis avmattning, ven om inhemsk efterfrgan sttt emot vl. EU:s bredbaserade sentimentindikator, som bygger p bde hushlls- och fretagsunderskningar, har under vintern stabiliserats men tendensen har varit ngot mer sviktande n i vriga Baltikum och i Euro-zonen. Exportsvaghet fortstter att hlla nere tillvxten i r, medan dmpningen i konsumtion och investeringar blir mttlig. rets BNP-tillvxt bromsas ocks ngot av effekter frn Bankas Snoras konkurs i slutet av 2011; enligt centralbanken med s mycket som upp till 0,5 procentenheter. BNP vxer med 3,0 respektive 3,5 procent 2012-2013. Prognosen r uppreviderad med 1,0 respektive 0,5 procentenheter efter frsta kvartalets ovntat starka BNP-tillvxt (3,9 procent i rstakt). Arbetslsheten krymper ytterligare ngot, till i genomsnitt 12 procent nsta r. Inflationen, som frmst varit rvarudriven, dmpas och blir 2,5 respektive 3,0 procent. Den underliggande inflationen frblir lugn och lg. Politiken prglas av oskerhet infr hstens parlamentsval. Den regerande center-hgerkoalitionen bestende av tre partier har tappat i popularitet. Flera oppositionspartier utmanar nu regeringen och dess strsta parti Homeland Union. Socialdemokraterna r i ledning enligt opinionsmtningar. Vr bedmning r att det blir en frndring av regeringskoalitionen efter valet. Detta gr den framtida finanspolitiken osker. Den sittande regeringen lyckades i slutet av frra ret enas om en ovntat stram budget fr 2012; detta efter att tillvxtutsikterna justerats ned. Mlet r att klara 3 procents budgetunderskott som andel av BNP i r (frn 5,5 procent i fjol) och att drmed ocks strva mot euro-medlemskap 2014. Vi tror dock att rets underskott hamnar p 3,5 procent och att det sjunker under 3 procent frst 2013. Vrt huvudscenario r att Litauen ansluter till Euro-zonen 2015, men oskerheten om den framtida politiska frdriktningen och de ekonomisk-politiska prioriteringarna r stora och kan komma att klarna mer frst efter parlamentsvalet i oktober.
HIKP HIKP exkl energi, livsmedel, alkohol och tobak
Klla: Eurostat
Inflationskravet kan bli svrast att n av de tv. Men med en underliggande inflation p noll, stabilt mttliga lnekningar sedan ett r tillbaka samt avtagande aktivitet i ekonomin ser det inte ut att bli ngon bred prisuppgng det nrmaste ret. Ett hot skulle kunna vara extremt lg kvalgrns till fljd av interndevalveringar och mycket lg inflation i krislnderna i Sydeuropa. Men skattehjningar i tstramningspolitiken gr att inflationsnedgngen inte blir s djup trots stark lnepress. Vad gller budgetkriteriet s bedriver regeringen sedan lnge en enveten tstramningspolitik fr att f ned underskottet; detta har ocks varit ett huvudkrav i det EU/IMF-ledda stdlnprogram-
Sverige
Ondigt stram finanspolitik hller tillbaka tillvxt

Stigande konsumtion stttar BNP kad sannolikhet fr mjuklandning p bostadsmarknaden Arbetsmarknaden frsvagas gradvis Lg inflation mjliggr ny rntesnkning Kronan fr allt tydligare drag av hrdvaluta
innehller ytterligare stimulanser p 15 miljarder kronor, vilket sammantaget gr att finanspolitiken ger en svagt expansiv effekt motsvarande 0,3 procent av BNP. Den frsiktiga linjen frn bde regering och Riksbank innebr en uppenbar risk fr att den ekonomiska politiken blir ondigt restriktiv. En konsekvens av detta r att regeringens tgrder inom arbetslinjen inte fr chans att verka i en mer normal efterfrgemilj. Arbetslsheten i Sverige ser nu ut att komma att ligga p en hgre niv i slutet av 2013 jmfrt med nr regeringen tilltrdde hsten 2006. Att inte kunna visa upp bttre resultat av alla de anstrngningar som gjorts lr skapa svrigheter fr regeringen i riksdagsvalet 2014.
Svensk ekonomi str emot krisen i Euro-zonen ungefr i linje med vra prognoser frn tidigare i r. Vi rknar med att BNP vxer med 0,7 procent i r och med 1,9 procent 2013. BNP under fjrde kvartalet antyder visserligen en nnu svagare utveckling, men inkommande data har indikerat en ganska tydlig stabilisering i brjan p ret. Tillvxten 2012 drivs framfr allt av hushllens konsumtion medan svag omvrldsefterfrgan gr att export och investeringar planar ut. Under 2013 stiger investeringar och export igen i linje med den mttliga terhmtningen i omvrlden.
Svag BNP-utveckling 2012
2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 -1,0 -1,5 Q1 Prognos SEB 10 8 6 4 2 0 -2 -4 -6
Blandade exportsignaler
Varuexporten fll kraftigt under fjrde kvartalet 2011 vilket bidrog till den svaga BNP-utvecklingen. Drefter har signalerna varit blandade fr exportindustrin. Varuexporten har stigit i brjan p ret medan orderingng och produktion fll tillbaka kraftigt i februari. Produktionsfallet frklaras huvudsaklingen av icke-varaktiga konsumtionsvaror som normalt r mycket oknsliga fr konjunktursvngningar. Detta skapar frgetecken fr tillfrlitligheten i statistiken.
Konfidensindikator fr tillverkningsindustrin
70 65 60 55 50 45 40 35 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Kvartalsfrndring i procent (v axel) rlig procentuell frndring (h axel)
Q3 10
Q1
Q3 11
Q1
Q3 12
Q1
Q3 13
Klla: SCB, SEB
30
Riksbanken valde som vntat att hlla styrrntan ofrndrad vid sitt aprilmte, trots att bde inflations- och arbetslshetsutveckling enligt vr mening ger visst utrymme fr ytterligare stimulans. Fortsatt stigande hushllsskulder (om n i lngsammare takt n tidigare) och signaler om en stabilisering och terhmtning p bostadsmarknaden bidrog troligen till att majoriteten i direktionen avstod frn en snkning. Vi rknar med att Riksbanken avvaktar ven vid julimtet men att direktionen sedan snker reporntan till 1,25 procent i september i en milj med stigande arbetslshet och kvardrjande oroshrdar i Euro-zonen. Drefter rknar vi med att Riksbanken ligger still till utgngen av 2013. Regeringen fortstter sin frsiktiga finanspolitiska linje. Vrbudgeten var mager och innehll inga nya stimulanstgrder. Vi rknar som tidigare med att hstens budgetproposition
PMI (v axel)
KI-barometer (h axel)
Klla: Swedbank, KI
ven utvecklingen av sentimentsindikatorer har varit blandade. Konjunkturinstitutets konfidensindikator har stigit snabbt. Uppgngen har frmst drivits av fretagens frvntningar, men ven nulgesomdmet har stigit. andra sidan ligger inkpschefsindex (PMI) p relativt lg niv och har dessutom fallit de senaste mnaderna. S stora skillnader mellan KI-barometern och PMI r ovanliga, men ett liknande mnster gr igen ocks i andra europeiska lnder. I Tyskland indikerar t ex Ifo-index en betydligt starkare utveckling n PMI. En delfrklaring kan vara att KI-barometern och Ifo tcker ca fem gnger fler fretag n PMI och drigenom innefattar fler smfretag som frmst r verksamma p den inhemska marknaden. Divergensen mellan
Sverige
mtten terspeglar mjligen en ovanligt stor skillnad mellan inhemsk och internationell efterfrgan. Historiskt har PMI tenderat att leda KI-brometern, ven om den ocks varit mer volatil och drmed i hgre grad gett vilseledande signaler. Det r mjligt att en del fretag i KI-barometern nnu inte knt av inbromsningen, vilket indikerar en risk fr bakslag de nrmaste mnaderna. Vr huvudbild r nd att svenska fretag i huvudsak klarat den senaste tidens svacka relativt bra och att de nu r p vg att skruva upp frvntningarna infr andra halvret. Sammantaget rknar vi med att exporten stagnerar i r fr att ka med 3 procent 2013. En hg andel insats- och investeringsvaror, som ofta varierar mer under en konjunkturcykel, utgr ett riskmoment fr vr prognos. Att exporten till Europa i hg utstrckning r koncentrerad till Nordeuropa r dock en gynnsam faktor liksom den stigande exportandelen till tillvxtmarknader.
Varuexport till olika regioner
Procentandel av exporten
81 80 79 78 77 76 75 74 73 72 71 70 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Klla: SCB
uppdrivna nivn p ombyggnadsinvesteringar bidrar till att frstrka fallet. En mycket lng period med lg bostadsproduktion talar fr att nedgngen i byggandet blir mttligt. Sammantaget innebr detta att investeringarna r ofrndrade 2012 och kar med 3 procent 2013.
Konsumtionen hller emot
Indikatorer pekar p en terhmtning fr hushllens konsumtion efter ett svagt fjrde kvartal 2011. Stmningslget i detaljhandeln har terhmtat sig frn mycket lga niver samtidigt som hushllens framtidstro har frbttrats. Att den konjunkturknsliga nybilsregistreringen har uppvisat en stabil utveckling innan tillbakagngen i april talar ocks fr att en konsumtionsnedgng kan undvikas.
Konsumtionen fortstter att ka
3-mnaders glidande medelvrde
126 124 122 32 30 28 26 24 22 20 18 16 07 08 09 10 11 12
OECD (v axel)
30 29 28 27 26 25 24 23
120 118 116 114 112 110
Tillvxtekonomier (h axel)
22 21 20 19
Detaljhandel, index (v axel) Nybilsregistreringar, tusental (h axel)

Klla: SCB
Industriinvesteringarna planar ut
Enligt SCB:s enkt frn februari drog industrifretagen ned sina investeringsplaner fr 2012, ven om de fortfarande rknar med en viss uppgng. I en milj prglad av vikande efterfrgan och kad oskerhet r det troligt att ytterligare nedjusteringar sker senare under 2012. Att investeringsnivn fortfarande r nedpressad efter det stora fallet 2009 talar dock emot en frnyad nedgng. Vi rknar drfr med att industriinvesteringarna planar ut nsta r.
Fasta investeringar
Procent av BNP
4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0
Sammantaget rknar vi med att privat konsumtion kar med 1,5 procent i r och med 2,3 procent r 2013. Konsumtionen fr std av stigande inkomster, frmst drivet av reallner, men ven Riksbankens rntesnkningar bidrar. Hushllens skulder som andel av inkomst har stigit med mer n 50 procentenheter under de senaste tio ren, vilket gjort att internationella organisationer som t ex IMF och OECD i allt skarpare ordalag varnat fr utvecklingen. Utlningen till hushllen har dock gradvis saktat in de senaste ren. kningstakten ligger nu nra den niv som r frenlig med en konstant kvot mellan skulder och inkomster.
Hushllens inkomster och konsumtion

Konsumtion Inkomster Sparkvot, niv
Klla: SCB, SEB
2010 3,7 1,2 8,5
2011 2,1 3,3 9,7
2012 1,5 2,3 10,2
2013 2,3 2,4 10,3
Stabilisering p bostadsmarknaden
Hushll
Tillverkningsindustrin
Klla: SCB
Bostadsinvesteringarna, som stigit starkt under de senaste ren, bedms falla med 15 procent i r. Antalet pbrjade lgenhetsbyggen har minskat betydligt och den tidigare hgt
Efter en svag avslutning p frra ret har bostadsmarknaden stabiliserats i brjan av 2012, frmst beroende p rntesnkningar och terhmtningen p brsen. Enligt vissa mtt har bostadspriserna brjat stiga igen och kortsiktiga indikatorer, bl a SEB:s boprisindikator, tyder p att priserna kan fortstta uppt den nrmaste tiden. Underliggande faktorer talar dock fr en svag utveckling p lite lngre sikt. Frndringar i regelsystemet som syftar till att
Sverige
skapa ett mer stabilt system p sikt kommer att dmpa prisutvecklingen de nrmaste ren. Det gller t ex krav p bankernas refinansieringsstruktur samt infrandet av bolnetak. Utbudet av bostder p andrahandsmarknaden r drtill klart strre n normalt, vilket bidrar till att pressa priserna nedt p medellng sikt. Vi tror att priserna ter vnder ned i takt med stigande arbetslshet efter sommaren. Vi str drfr fast vid prognosen om en prisnedgng p 10-15 procent jmfrt med toppniverna i brjan p 2011. De senaste mnadernas rekyl uppt gr dock att riskerna fr en djupare nedgng med allvarliga negativa spridningseffekter p ekonomin har minskat. Huspriser
Index 100 = 2005
180 170 160 150 140 130 120 110 100 05 06 07 08 09 10 11 12 180 170 160 150 140 130 120 110 100
Arbetsmarknaden

Sysselsttning Arbetsutbud Arbetslshet (niv) Medelarbetstid Produktivitet, BNP
Klla: SCB, SEB
2010 1,0 1,1 8,4 1,5 3,2
2011 2,1 1,2 7,5 0,2 1,6
2012 0,3 0,3 7,5 0,2 0,5
2013 -0,2 0,3 7,9 0,0 2,0
Sjunkande trendtillvxt i produktivitet
Produktivitetstillvxten har varit ovntat svag under terhmtningen de senaste ren, srskilt med tanke p den stora nedgngen under finanskrisen. I de senast publicerade nationalrkenskaperna har sysselsttningen mtt i antal arbetade timmar reviderats upp 1,5 procent fr perioden 2010-2011, vilket frstrker bilden av en svag produktivitet. De nya siffrorna innebr att trendtillvxten i produktiviteten sedan 2000 varit klart lgre n p 1990-talet. Trendtillvxten i produktivitet 1993-2011 uppgick till i genomsnitt 2,2 procent men om man enbart tittar p perioden 2000-2011 stannar siffran vid 1,7 procent. En orsak till nedvxlingen kan vara produktionens sammansttning. Under en lng period kade export och produktion i branscher med mycket snabb produktivitetstillvxt, men som ocks knnetecknades av fallande priser. De senaste ren har expansionen i hgre grad skett i sektorer med lgre produktivitetstillvxt men med snabbare prisutveckling p vrldsmarknaden. Detta frhllande terspeglas t ex i att trenden med frsmrat bytesfrhllande (terms of trade) fr svensk utrikeshandel har upphrt.
Produktivitetstillvxten har vxlat ner senaste decenniet
Index 100 = 2007
115 110 105 100 95 90 115 110 105 100 95 90 85 80 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Huspriser, SCB Huspriser, Valueguard
Lgenheter, Valueguard
Klla: SCB, Valueguard
Arbetslshet vnder uppt efter sommaren
Arbetsmarknaden har hittills visat motstndskraft mot konjunkturavmattningen. Sysselsttningen tycks trendmssigt fortstta att ka ngot, ven om ovanligt stora fluktuationer frsvrar tolkningen. Kortsiktiga indikatorer, ssom nyanmlda platser, antalet varsel och fretagens anstllningsplaner enligt KI-barometern, ligger p niver som antyder en fortsatt svag sysselsttningsuppgng. Vi tror drfr att det drjer ytterligare ngra mnader innan den svaga BNP-utvecklingen slr igenom i fallande sysselsttning. Vi rknar med att arbetslsheten brjar stiga efter sommaren och nr strax ver 8 procent i brjan av 2013.
Arbetslsheten stiger gradvis
Tre mnaders glidande medelvrde
9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Prognos SEB 4700 4650 4600 4550 4500 4450 4400 4350 4300
85 80
Produktivitet fre revidering Trend 1993-2011
BNP/arbetade timmar Trend 2000-2011
Klla: SCB, SEB
Lneavtalen faller p plats
Arbetslshet, procent (v axel) Sysselsttning, tusental (h axel)
Klla: SCB, SEB
De avtal inom industrin som slts i hstas pekade p genomsnittliga lneavtal p 2,5-3 procent. Den senaste mnaden har lneavtalen inom andra sektorer brjat falla p plats, trots lite mer vapenskrammel n vanligt. Avtalen inom handeln och byggnadssektorn hamnade, liksom fr industrin, p genomsnittliga lnekningar motsvarande 2,6 procent i rstakt. Fr mnga av de handelsanstllda blir lnekningen hgre n 2,6 procent, men en lgre kning av ingngslnerna och en friare frlggning av arbetstiden gr att totalkostnaden fr avtalet nd bedms hamna i linje med industrin. Kommunal lyckades f igenom ett avtal p 3,0 procent efter ett strejkhot som aldrig
Sverige
utlstes. I nulget krvar frhandlingarna p vissa omrden. Mycket talar dock fr att avtalsrrelsen kan slutfras utan stora stridigheter. Vr prognos om genomsnittliga lnekningar p 3,5 procent under 2012 verkar fortsatt rimlig. De avtal som nu har slutits gller dock under kortare tidsperiod n vad som varit vanligt under de senaste 20 ren. Att arbetsmarknaden frsvagas nr nsta avtalsrunda ska genomfras talar fr att lnekningstakten totalt faller tillbaka ngot 2013. Missnje med industriavtalets normerande roll har manifesterats p ett tydligare stt n vanligt p vriga delar av arbetsmarknaden. Inom den fackliga sidan har t ex Handels och Byggnads med centralt std frn LO hjt tonlget nr det gller kraven p en frndrad ordning. Detta gller inte minst reaktionerna p Medlingsinstitutets strategi att ganska strikt utg frn de niver mrket som industrins parter frhandlade fram. Nsta rs avtalsrrelse kan drfr bli relativt besvrlig trots svagare arbetsmarknad och att den sker i en milj dr de politiska blocken frmodligen frsker positionera sig i arbetsmarknadsfrgor infr valet 2014.
risnkningen till 1,5 procent var den sista under den senaste snkningscykeln. Trots att vra prognoser fr tillvxt och inflation inte skiljer sig srskilt mycket frn Riksbankens tror vi att rntan kommer att snkas ytterligare en gng. Hg arbetslshet och lg inflation innebr att det finns utrymme fr ytterligare lttnader. En ekonomisk politik dr varken Riksbanken eller regeringen vill anvnda detta utrymme kommer onekligen att skapa en intensiv debatt som stter stor press p en redan splittrad direktion. Nya europeiska orosvgor vntas det nrmaste halvret vilket ytterligare kar motiven fr Riksbanken att vervga ytterligare stimulans. Tidpunkten fr ytterligare snkningar kommer att bero p inkommande data. Vi rknar med att hyggliga sentimentsindikatorer och fortsatt motstndskraft p bomarknaden de nrmaste mnaderna gr att Riksbanken avvaktar ven vid julimtet. I stllet ser vi septembermtet som den mest sannolika tidpunkten fr en rntesnkning till 1,25 procent. Drefter rknar vi med ofrndrad repornta till slutet av 2013.
Inflationen under Riksbankens ml
Fortsatt lga obligationsrntor
KPI-inflationstakten har fortsatt att falla snabbt och uppgick till 1,5 procent i mars. KPIF, som exkluderar rntekostnaderna, har dock stigit till 1,1 procent under de senaste mnaderna efter att ha legat s lgt som 0,5 procent i december. De senaste mnadernas uppgng i KPIF har frmst drivits av energipriser, men ven krninflationen, som exkluderar volatila komponenter ssom energi och livsmedel, har kat ngot. Bakom vndningen fr krninflationen ligger frmst minskad prispress frn tidigare kronfrstrkning, ngot som troligen pressar upp inflationen ytterligare ngot de nrmaste mnaderna. Dessutom bidrar hgre lnekningar till en viss upptpress. Den snkta restaurangmomsen vid rsskiftet gav ett marginellt genomslag; priserna p restaurangtjnster fll med endast 1 procent jmfrt med ett teoretiskt bidrag p mer n 10 procent.
Inflationen under 2 procent
5 4 3 2 1 0 -1 -2 08 09 10 11 12 13 Prognos SEB 5 4 3 2 1 0 -1 -2
Svenska 10-riga statsobligationsrntan ligger i nulget ca 10 rntepunkter ver den tyska. Att Riksbanken hller en hgre styrrnta n ECB skapar ett visst tryck uppt ven fr lnga svenska obligationer. Det lga utbudet och fortsatt stort internationellt intresse fr att placerare i obligationer med sker AAA-status talar dock fr fortsatt press nedt p lngrntorna. Vi rknar drfr med att den svenska 10-riga obligationsrntan ter faller under den tyska under 2012 och att spreaden mot slutet av ret ligger p -10 punkter. ven under 2013 rknar vi med att svenska lngrntor fortstter att ligga lgre n de tyska. Den mttliga uppgng av det internationella rntelget som vi prognostiserar innebr dock att de lnga svenska rntorna stiger ngot frn dagens rekordlga niver. I slutet av 2013 ligger rntan p 10-riga svenska statsobligationer p 2,45 procent.
Snv rntemarginal mot Tyskland
Statsobligationer 10 r, rntepunkter
40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 07 08 09 10 11 12 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70
KPIF
KPIF exkl energi och livsmedel
KPI
Klla: SCB, SEB
Sammantaget bedms KPIF-inflationen stiga till ungefr 1,5 procent och ligga kvar p denna niv under 2013. Riksbankens rntesnkningar gr att borntekomponenten under 2012 vergr till att snka KPI-inflationen till under 1 procent i mitten av 2012.
Fortsatt kronfrstrkning
Riksbanken snker igen trots allt
Riksbanken lmnade bde repo-rntan och rntebanan ofrndrad i april. Man fortstter drmed att signalera att februa-
Kronan har det senaste kvartalet frblivit stark trots dyster konjunktur och frnyad internationell oro. Sveriges AAA-status gr att globala reservfrvaltare fortstter att ska sig till kronplaceringar som alternativ till de mer etablerade reservvalutorna. Kronan tenderar dock fortfarande att frsvagas ngot i de mest akuta finansiella orosfaserna; det r sledes ytterligare en bra bit kvar innan kronan uppfr sig som en renodlad safehaven-valuta som strks kraftigt i samband med tilltagande
Sverige
omvrldsoro. Skiftet i kronans beteende r dock tydligt och vi tror att kronan kan fortstta att strkas under det nrmaste halvret ven i en situation med svag riskaptit och vacklande konjunktur. Sammantaget rknar vi med att kronan strks till EUR/SEK 8,70 i mitten av 2012 och vidare till 8,40 under 2013. En svagare EUR/USD gr att kronan inledningsvis frsvagas mot dollarn till USD/SEK 6,80. I slutet av 2013 str USD/ SEK i 7,00.
slutet av 2013, vilket r lgt bde i ett historiskt och i ett globalt perspektiv. Vi vntar oss inga strre frndringar av den finanspolitiska strategin i hstens budgetproposition fr 2013. Finansministern lttar dock ngot p plnboken vilket gr att budgetpropositionen fr 2013 innehller 15 nya stimulansmiljarder. Det innebr att finanspolitikens expansivitet kar ngot frn 0,1 procent av BNP 2012 till 0,3 procent av BNP 2013. Reformerna frdelas jmnt mellan utgifts- och inkomstsidan. Konsekvenserna av en sdan frsiktig politik diskuteras i Temarutan p nsta sida.
nnu starkare krona p sikt?
I frra Nordic Outlook diskuterade vi frutsttningarna fr att Sverige med tiden kan drabbas av samma typ av problem som hrdvalutalnderna Japan och Schweiz brottas med. En sdan utveckling skulle drivas av att den lnga perioden med stora verskott i bytesbalansen s smningom brjar generera kapitalinkomster som r tillrckligt stora fr att skapa en varaktig trend mot starkare krona. Skulle t ex EUR/SEK rra sig en bit under 8,00 uppstr ett deflationistiskt tryck som Riksbanken skulle f svrt att hantera med konventionell penningpolitik. Starkare vxelkurs stter ocks press p fretagens vinster vilket i sin tur leder till lgre lnekningar. Centralbankerna i Japan och Schweiz har vid upprepade gnger tvingats intervenera fr att frsvaga sina valutor och frhindra att exportfretagen hamnar under orimlig press. Resultatet i bde Japan och Schweiz har blivit ett mycket lgt rntelge med 10-riga obligationsrntor under 1 procent. En sdan utveckling i Sverige skulle innebra stora pfrestningar p frskringsbolagen.
Sm offentliga underskott framver
Under 2010 och 2011 har den offentliga sektorns finanser i stort varit i balans trots det lga resursutnyttjandet. Detta speglar ett verskott i det strukturella saldot runt 1 procent av BNP. Konjunkturavmattningen fr med sig en viss frsvagning av finanserna och vi rknar med ett offentligt underskott p 0,5 respektive 0,1 procent av BNP 2012 och 2013. Statens lnebehov har uppvisat strre fluktuationer under krisen, p g a bde konjunkturutvecklingen och kassamssiga transaktioner som t ex ln till Riksbanken och andra lnder. Den oskra finansiella miljn gr att vi antar att staten vntar med ytterligare frsljningar under mandatperioden. Statens verskott faller frn 68 miljarder kronor 2011 till balans 2012. verskottet blir 9 miljarder 2013.
Offentliga finanser
Procent av BNP
2010 Finansiellt sparande -0,1 Offentlig skuld 38,7 Statsskuld (okonsoliderad) 35,7 Statens lnebehov, mdr 1
Klla: SCB, SEB
2011 0,1 38,4 33,1 -68
2012 -0,5 37,3 32,4 0
2013 -0,1 35,9 31,2 -9
Ett marginellt underskott i kombination med att tillvxten nrmar sig trend 2013 gr att bde statens och den offentliga sektorns skuld fortstter att falla som andel av BNP, om n i lngsam takt. Den offentliga bruttoskulden nr 35,9 procent av BNP och statsskulden 31,2 procent av BNP vid
Tema
Hg arbetslshet ger ekonomisk-politiska spnningar

Arbetslsheten 2013 hgre n vid valet 2006 Lg efterfrgan gr att utbudsreformer inte testas i praktiken
procent i nulget. Nra hlften av den svenska ungdomsarbetslsheten utgrs dock av heltidsstuderande som oftast sker korttidsanstllning eller kvlls- och helgjobb. Det relativt stora antalet studerande i Sverige verdriver i och med det arbetslsheten jmfrt med andra lnder. Mter man arbetslsheten i ldersgrupperna 25-74 r (d v s exkluderar de unga) r arbetslshen ngot lgre i Sverige n i Tyskland. Det r ocks viktigt att vidga analysen till sysselsttningen i stort. Regeringens tgrder har i flera fall syftat till att ka arbetskraftsutbudet, vilket tminstone p kort sikt kan bidra till hgre arbetslshet. Sysselsttningsutvecklingen har de senaste ren varit relativt gynnsam i Sverige. Nivmssigt ligger sysselsttningsgraden i Sverige 2-3 procentenheter hgre (i ldern 16-64 r) n i jmfrbara grannlder, med undantag av Norge. Men ven med hnsyn taget till dessa mer positiva omstndigheter ter sig den svenska arbetslsheten som oacceptabelt hg givet de insatser som gjorts. Fr bara ngot r sedan frdes en intensiv debatt om nivn p jmviktsarbetslsheten. Finansdepartementet presenterade utredningar som pekade p 5 procent och fick std i den synen av t ex Riksbankens Lars E O Svensson. Andra bedmare som tex Konjunkturinstitutet, SEB och sannolikt ocks majoriteten i Riksbanksdirektionen gjorde mer frsiktiga uppskattningar runt 6,5 procent eller hgre. Med nuvarande situation med en arbetslshet p vg upp mot 8 procent r det tydligt att det finns behov av bde strukturella och konjunkturella tgrder. Stora insatser har redan gjorts fr att underltta fr t ex utlandsfdda att komma in p arbetsmarknaden. Mer kan gras p detta omrde, men ocks fr att underltta ungdomars etablering p arbetsmarknaden. nd verkar bristen p efterfrgetgrder vara den mest uppenbara orsaken till att arbetslsheten biter sig fast. Riksbanken har normalt huvudansvaret fr att hlla den generella efterfrgan p lagom niv. I nuvarande situation med lg styrrnta och risker fr att ytterligare rntesnkningar ska blsa upp en ohllbar bobubbla faller nd ansvaret ganska tungt p regeringen. Med de goda frutsttningar som det offentligfinansiella lget ger borde det finnas utrymme fr finanspolitiska tgrder som bde kar efterfrgan i ekonomin p relativt kort sikt och som samtidigt strker Sveriges konkurrenskraft p lngre sikt. Genomfrs inte mer kraftfulla efterfrgestimulanser lr vi hamna i den paradoxala situationen att regeringen genomfrt en rad ibland smrtsamma och kontroversiella utbudstgrder vars effektivitet inte ens fr mjlighet att testas ordentligt. I viss mn liknar det situationen frn de borgerliga regeringsren 1991-94 d strukturfrndringar inte kunde gra sig gllande i en milj med fritt efterfrgefall. Om det var ngot man trodde att regeringen ville undvika s var det en upprepning av den erfarenheten.
Riksbankens beslut att lmna rntan ofrndrad i april i kombination med vrbudgetens frsiktiga strategi har hjt temperaturen i den ekonomisk-politiska debatten. Regeringens ekonomiska politik har p flera stt varit framgngsrik hittills. Trots internationell skuldkris med kad misstro mot statsupplning har Sveriges lga skuld skerstllt exceptionellt lga statsskuldrntor. nd lr utvecklingen p arbetsmarknaden de nrmaste ren avgra utgngen av riksdagsvalet 2014. Arbetslinjens stora anstrngningar att ka drivkrafterna fr arbete har varit krnan i regeringens ekonomiska politik sedan 2006. Om man inte kan visa upp tydliga resultat av detta lr det politiska priset bli hgt. Inte minst kan en jmfrelse med andra lnder som i vissa avseenden valt en annan ekonomisk-politisk strategi bli viktig. Arbetslsheten i Sverige har hittills terhmtat ungefr halva uppgngen under krisen 2008-2009, men vr prognos innebr att den nu ter komma att stiga till en niv i slutet av 2013 som ligger ngot hgre n vad som gllde nr regeringen tilltrdde hsten 2006. Arbetslshetsnivn r nu i paritet med Finlands och Danmarks, men ligger lngt ver Norges. I ett europeiskt perspektiv har Sverige klarat sig betydligt bttre n Euro-zonen i genomsnitt men kan inte matcha den tyska utvecklingen.
Arbetslshet
Procent
11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 06 07 08 09 10 11 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2
Danmark Tyskland
Sverige Norge
Finland Euro-zonen
Jmfrelsen i grafen ovan bygger p Eurostats harmoniserade definition. Det r nd vanskligt att rakt av jmfra niver mellan olika lnder eftersom strukturen p arbetsmarknaden skiljer sig t. En viktig frklaring till att den svenska arbetslshetsnivn ligger ver den tyska r t ex skillnader nr det gller ungdomars arbetsmarknadssituation. Den registrerade arbetslsheten fr unga under 25 r har en lng tid legat ver 20 procent i Sverige, medan den tyska har sjunkit frn 14 procent 2006 till 8
Danmark
Lg men positiv tillvxt 2012

Finanspolitisk stimulans viktigaste drivkraften fr tillvxten Bostadsmarknaden under frnyad press nr privat skuldavveckling fortstter Offentliga underskott lgre n vntat
Anstllningar och investeringar stannar av
Den danska ekonomin uppvisade en svag tillvxt 2011, huvudsakligen driven av export. Den internationella oron medfrde dock att BNP fll under tredje och fjrde kvartalen. Den offentliga konsumtionen utgjorde den mest negativa faktorn.
Offentlig konsumtion hmmar BNP-tillvxt
7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 -10,0 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 -10,0
Efter att ha visat motstndskraft under strre delen av frra ret brjade arbetslsheten stiga mot slutet av ret och ndde 4,3 procent i mars. Tillvxtutsikterna p kort sikt antyder att arbetslsheten kommer att krypa upp ytterligare. Fretagen skar ned investeringarna sista kvartalet 2011 och intar sannolikt en avvaktande attityd innan de ekonomiska utsikterna klarnar. Minskande omsttning p bostadsmarknaden har lett till att byggnadsinvesteringarna stoppat upp efter en kortvarig terhmtning under 2011. Kapacitetsutnyttjandet ligger p en niv som talar fr en god investeringsuppgng nr vl tillvxtutsikterna frbttras. Offentliga investeringar bidrar positivt under 2012.
Konsumenterna mindre pessimistiska
BNP, rlig procentuell frndring BNP, kvartalsfrndring i procent
Klla: Statistics Denmark
Det fjrde kvartalet 2011 tog den privata konsumtionen ett kliv uppt. I brjan av 2012 har konsumentfrtroendet terhmtat sig frn en mycket lg niv och detaljhandeln har ocks strkts ngot. Konsumenterna mter dock motvind som frhindrar en starkare terhmtning. Arbetslsheten kommer sannolikt att krypa uppt och de centraliserade lnefrhandlingarna kommer att befsta den negativa reallnetillvxten. Bostadsmarknaden r under frnyat tryck tyngd av oskerhet kring framtida beskattning och av att bostadsfinansieringsinstitut hjer avgifter och infr fler lnerestriktioner. Den frnyade nedgngen i bostadspriser och omsttning sammanfaller med en kning av tvngsfrsljningar.
Stigande men fortfarande lgt konsumentfrtroende
rlig procentuell frndring, nettotal
10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Sentimentet i tillverkningsindustrins strktes ngot mot slutet av 2011. Den senaste statistiken pekar dock terigen p frsvagat momentum vilket gr utsikterna framver oskra. Sammantaget frutses en BNP-tillvxt p 0,5 procent 2012, d finanspolitiken tar ver som viktigaste drivkraft. Fr 2013 rknar vi med en viss frbttring av tillvxten till 1,4 procent. Jmfrt med prognosen i Nordic Outlook i februari r revideringarna sm.
Svagare momentum i tillverkningsindustrin
Procentuell frndring, 3-mnders gl. medelv.
30 20 10 0 -10 -20 -30 05 06 07 08 09 10 11 12 30 20 10 0 -10 -20 -30
Konsumtion (v axel) Detaljhandel (v axel) Konsumentfrtroende (h axel)

Klla: Statistics Denmark, DG ECFIN
Mycket lga bostadsrntor och en engngstransferering till hushllen kopplad till en reformering av pensionssystemet bidrar nd till en mindre uppgng i privat konsumtion 2012.
Privat skuldavveckling fortstter
Produktion
Frtroende
Hushllens hga skuldsttning och fallande bostadspriser fortstter sledes att hmma ekonomin. Frluster relaterade till den brustna bubblan fr bostder och jordbruksmark utgr
Danmark
fortsatt utmaning fr bankerna. Nivn p den privata skuldsttningen r fortsatt hg och pekar p ett fortsatt stort behov fr skuldkonsolidering, srskilt som bostadspriserna fortstter att sjunka. Fortsatt skuldavveckling
Procent av BNP, index 100 = 1992
140 130 120 110 100 90 80 70 60 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 250 225 200 175 150 125 100 75
ocks den kritik som framfrts mot den milda stimulanspolitik som den nytilltrdda regeringen lanserat. Regeringen har redan klarat av det mesta av finansieringsbehovet fr nsta r och har likviditet som motsvarar 12 procent av BNP. Detta motsvarar omkring en fjrdedel av den officiella bruttoskulden p 47 procent av BNP. Detta motiveras med att oskerheten p de finansiella marknaderna krver extra frsiktighet. Av samma skl r statens upplning lngfristig med en genomsnittlig duration p ca 10 r. Den starka likviditeten innebr att det finns en stor potential om det skulle krvas nya insatser fr att bevara stabiliteten i banksektorn. Danska statsobligationer har ocks haft en gynnsam utveckling under det senaste rets turbulens. Rntan har fljt den tyska och ligger klart under niverna fr vriga eurolnder. Centralbanken har behllit sin negativa spread p ca 30 punkter jmfrt med ECB:s refirnta.
Hushllens skulder (v axel) Reala huspriser (h axel)
Realln (h axel)
Ett femte bankpaket har nu lanserats som lyfter bort dliga ln frn balansomslutningen. Dessutom skapas faciliteter fr att frlnga krediter till vl fungerade lantbruk och fretag. Konsolideringen i banksektorn har fortsatt och incitamenten i det fjrde bankpaketet har bidragit till sammanslagningar av dliga banker fr att undvika konkurser. En fortsatt konsolidering i banksektorn r trolig med tanke p att bostadsmarknaden frblir under press. Dessutom fortstter skuldkonsolideringen och de nya redovisningsregler som finansinspektionen har infrt tvingar troligen vissa banker att skriva ned sina tillgngar.
Stark extern balans, svag inhemsk efterfrgan
Stor nedrevidering av offentliga underskott
Nettofrmgenheten gentemot utlandet fortstter att stiga som fljd av det stora verskottet i bytesbalansen. Den privata sektorns frmgenhet r positiv p grund av stora tillgngar i pensionssystemet. Den offentliga sektorn har finansiella tillgngar som mer eller mindre matchar skulderna, ett frhllande som skiljer de nordiska lnderna frn de flesta andra EU-lnder. Danmark r sledes vl positionerat fr att handskas med den pgende skuldkonsolideringen d problemen huvudsakligen handlar om intern omfrdelning.
Tioriga obligationsrntor i linje med tyska
Procent
4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 jan mar maj jul 11 sep nov jan mar 12 maj 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50
Budgetunderskottet fr 2011 visade sig bara vara hlften s stort som regeringens prognos i december antydde. Frmst berodde detta p att skatter p kapitalvinster p pensioner blev strre n vntat. Underskottet p 1,9 procent av BNP hamnade sledes klart under EU:s tak p 3 procent. Regeringens bedmning r att den expansiva finanspolitiken bidrar till att underskottet vxer till 4.1 procent av BNP 2012, vilket nd r en nedrevidering jmfrt med tidigare prognos p 5,5 procent. Vi bedmer att underskottet blir nnu mindre, bl a mot bakgrund av en regelmssig verskattning av underskotten i officiella prognoser p senare r.
Stark bytesbalans och lgre underskott n vntat
Procent av BNP
8 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 -10 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30
Danmark Tyskland
Nederlnderna Frankrike
Bytesbalans (v axel) Offentligt saldo (v axel)
Offentlig skuld (h axel)

Klla: OECD, Eurostat
Underskottet revideras ned ocks fr 2010. I efterhand visade det sig sledes att den granskning EU-kommissionen startade och som initierade besparingsprogrammen fr 2011, tillkom p felaktiga grunder. Revideringarna av budgetsiffrorna frsvagar
Vi r fortfarande av den uppfattningen att kroniska och stora externa obalanser skapar spnningar i systemet med fast vxelkurs. Lg offentlig skuld, fallande bostadspriser, privat skuldneddragning och fortsatta bankproblem antyder att verskottet i bytesbalansen blses upp av allt fr svag inhemsk efterfrgan. En expansiv finanspolitik r det lmpliga sttet att mta pressen uppt p kronan nr rntesnkningar inte str till buds. Regeringen har nu mjlighet att utnyttja lget med billig finansiering och investera i infrastruktur och utbildning. P s stt skulle man ta itu med ett lngsiktigt problem med svag produktivitetsutveckling samtidigt som man motverkar den svaga inhemska efterfrgan under en period av skuldkonsolidering. Med den svagt expansiva finanspolitik som nu planeras rknar vi med att den ekonomiska tillvxten frblir positiv men under trend 2012.
Norge
Starka fundamenta betalar sig

Hgre tillvxt 2012 Lnetillvxten bromsar inte in Ingen kursndring frn Norges Bank
trenden. Vi har hjt prognosen fr tillvxten i privat konsumtion till 3,1 procent 2012 (1/2 procentenhet hgre n prognosen i Nordic Outlook februari) och till 3,4 procent 2013. Risken ligger i huvudsak p uppsidan eftersom tillvxten i hushllens disponibla inkomster sannolikt tangerar fjolrets starka tillvxt p 4 procent. Sysselsttningstillvxten lr dmpas efter exceptionella 2,3 procent frsta kvartalet jmfrt med motsvarande kvartal i fjol. Lnetillvxten hlls uppe och inflationen blir endast ngot hgre 2012 jmfrt med 2011, mtt som rsgenomsnitt.
Den norska ekonomin r hittills s gott som opverkad av den globala avmattningen. Tillvxten sjnk ngot mot slutet av 2011 men ser ut att ha accelererat under inledningen av 2012. Stark inhemsk efterfrgan har mer n vl kompenserat fr kyliga omvrldsvindar. Med en fortsatt stark arbetsmarknad och god inkomsttillvxt utvecklades privat konsumtion vl i brjan av ret. Drtill stimulerar investeringar i oljesektorn delar av tillverkningsindustrin, medan andra delar kmpar med svagare exportefterfrgan. Jmfrt med Nordic Outlook februari har BNP-tillvxten reviderats upp till 2,3 procent (frn 2,1 procent) och vi ser en kning till 2,6 procent 2013. Exklusive olja/gas och sjfart vxer fastlands-BNP med 2,7 procent (reviderad frn 2,3 procent) och n starkare 2013 med 3,1, procent.
Lnetillvxten frblir stark
Efter avslutade lnefrhandlingar i privat sektor r det tveksamt om en dmpning kommer att intrffa 2012, vilket tidigare vntades, om den dmpas ver huvud taget.
Stram arbetsmarknad hller uppe lnekningarna
rlig procentuell frndring, procent
9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 0
Prognos 1 SEB
2 3 4 5 6 7
Konsumtionen inledde 2012 starkt
I fjol utvecklades privat konsumtion svagare n vad sysselsttning och reallner motiverade. Under tre av de senaste fyra ren har konsumtionstillvxten understigit tillvxten i reala disponibla inkomster. Drmed kade hushllens sparkvot till ver 9 procent i slutet av i fjol, lngt ver lngsiktig trend.
Konsumtionen speglar starka fundamenta
3-mnaders glidande medelvrde
16,0 12,0 8,0 4,0 0,0 -4,0 -8,0 -12,0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 4 3 2 1 0 -1 -2 -3
Lnetillvxt, rlig procentuell frndring (v axel) Arbetslshet, procent, omvnd skala (h axel)
Klla: Statistics Norway, TBU
Konsumtion av varor, rlig procentuell frndring (v axel) Procentuell frndring 3 mnader tidigare (h axel)
Klla: Statistics Norway
Fr det trendsttande LO-kollektivet blir lnehjningen 2,15 procent i genomsnitt 2012, inklusive efterslpande effekter frn 2011. Lgg drtill verhng och lneglidning som uppgick till 2,2 procent per r i genomsnitt 2007-2011. Lneglidningen kan mjligtvis dmpas i r med tanke p att exportrelaterade industrier har det kmpigt. De industrier som levererar till offshore verksamheten mter dock riktigt positiva frhllanden. Bedmningen r att lnekningarna fr LO-kollektivet hamnar kring 4 procent, ngot lgre n de 4,4 procenten fr 2011 (de centrala frhandlingarna antog en total kningstakt p 3,6 till 3,7 procent). Lnekningarna fr tjnstemnnen (40 procent av de anstllda) frblir sannolikt ngot hgre n s. Lnekningstakten fr LO-anstllda i privat sektor utanfr industrin blir ngot lgre n fr industrin. Men s blir sannolikt inte fallet i den dominerande offentliga sektorn dr lnerna slpat efter de inom industrin. I industrin har de faktiska lnekningar slutligen hamnat ver niverna i de centrala frhandlingarna vilket var det som varit utgngspunkt i de offentliganstlldas frhandlingar. Fackfreningarna p den offentliga
Under inledningen av 2012 har dock konsumtionen utvecklats mer i linje med vad konsumentfrtroende och starka fundamenta motiverar. Varukonsumtionen som motsvarar ungefr hlften av total konsumtion steg med hela 1,6 procent det frsta kvartalet jmfrt med sista kvartalet 2011. Exklusive bilar var tillvxten den starkaste p fem r. ven om en inbromsning vntas gr det inte att ta miste p den starkare underliggande
Norge
sidan r angelgna om att sluta detta gap. Sammantaget r bedmningen att lnetillvxten hamnar nra fjolrsnivn p 4,2 procent och lngt ver Norges Banks prognos om en dmpning till 3 procent.
Tillverkningsindustrin terfr styrka
Utsikterna fr tillverkningsindustrin ger en blandad bild. Exportfretagen fortstter frlora konkurrenskraft p g a alltfr stark lnetillvxt och svag efterfrgan frn Europa. Samtidigt gynnas andra delar av industrin av stark inhemsk efterfrgan samt av investeringsboomen i oljesektorn. Konkurrenskraften fortstter att urholkas
Index 100 = 2001
125 120 115 110 105 100 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 125 120 115 110 105 100
Orderingngen till hela industrin kade i brjan av 2012 och tillverkningsindustrin generellt har blivit mer optimistisk ver utvecklingen i nrtid. Optimismen dljer dock skillnader mellan olika sektorer. Exportorderingngen fortsatte att minska under frsta kvartalet och slog srskilt hrt mot producenter av kemiska produkter, metallindustrin samt papper och pappersprodukter (tre sektorer dr produktionsnivn understiger den fr ett r sedan). Producenter av konsumentvaror klarar sig bttre och de som producerar kapitalvaror har haft allra starkast utveckling. Hr drivs produktionen av att den inhemska marknaden utvecklas gynnsamt, vilket i sin tur delvis reflekterar en stark oljesektor. Utver detta ser tillverkarna av kapitalvaror kande investeringar framver. Utvecklingen r s spnstig att brist p skolad arbetskraft rapporteras, vilket bromsar aktiviteten.
Bostadsmarknaden frblir stark
kande bostadsinvesteringar bidrog med en hel procentenhet till BNP-tillvxten 2011. Antalet byggstarter dmpades under andra halvret och i brjan av 2012 och var den lgre n vad den demografiska utvecklingen motiverar. Befolkningstillvxten var rekordstark 2011 och borde bli nnu starkare 2012 delvis p g a att nettoimmigrationen frblir kraftig.
Stark orderingng lyfter byggandet
Tusental, index
11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 160 145 130 115 100 85 70 55 40 25
Relativa lnekostnader i tillverkningsindustrin

Klla: TBU, SEB
Enligt Norges Statistiska centralbyrs senaste barometer rknade fretagen som verkar p den norska kontinentalsockeln med att investeringarna fr olje- och gasutvinning samt transport i pipelines ska bli 27,2 procent hgre 2012 n 2011. I fjol var kningen 16,6 procent. kande kostnadsinflation gr att tillvxten blir ngot lgre i volymtermer men icke desto mindre stark. Kapacitetsbrist i byggsektorn gr det osannolikt att alla planerade investeringar faktiskt genomfrs, vilket torde innebra god tillvxt ocks 2013.
Tillverkningsindustrin ser starkare aktivitet framver
12 9 6 3 0 -3 -6 -9 -12 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25
Pbrjade byggnationer (v axel) Ordrar fr nya bostder (h axel)
Drmed ligger en kning av pbrjade bostadsbyggen i korten, vilket ocks orderingngen i slutet av i fjol indikerar. P sikt finns skl att oroas ver alltfr hga bostadspriser. Men enligt vr bedmning lgger obalansen mellan utbud och efterfrgan ett golv fr priserna p medellng sikt. Antalet frdigstllda bostder slpar efter antalet nya hushll.
Inhemskt inflationstryck byggs upp
Produktion, 3 mn glidande medelv (v axel) Sentiment, 2 kvartal tidigare, (h axel)
Stark efterfrgan frn off-shore sektorn r en viktig faktor bakom frbttrat frtroende inom industrin. Efter en spurt i brjan av 2012 till sin hgsta niv p 53 mnader sjnk inkpschefsindex i april men nivn p 53,7 r fortfarande frenlig med starkare aktivitet. Konjunkturbarometern snder samma budskap med kning frn 6,1 till 8,9 procent, en bra bit ver lngsiktigt genomsnitt vilket pekar p att tillvxten vxlar upp.
KPI-inflationen frblev lg under det frsta kvartalet vilket reflekterar betydligt lgre elpriser n ett r tidigare. Men krninflationen d v s KPI exklusive skatter och energi har trendmssigtrrt sig uppt ven om den frblir en bra bit under Norges Banks medelfristiga ml p 2,5 procent, notera att en baseffekt frn en kraftig hjning av priset p flygbiljetter ett r tidigare sannolikt hll nere krninflationen i april.
Norge
Den inhemska inflationen har dmpats

5 4 3 2 1 0 -1 -2 05 06 07 08 09 10 11 12 5 4 3 2 1 0 -1 -2
n andra lnder, har god tillvxt och ett slutet produktionsgap kvarstr marknadens frvntningar att Norges Bank ska brja hja lngt fre andra. I den utstrckning policyrntor kan anses vara fr lga i frhllande till vad fundamenta indikerar leder ytterligare rntesnkningar endast till frvntningar om att centralbanken ska brja tvingas hja rntorna snart igen och eventuellt mer aggressivt. Det r frmodligen fr tidigt fr Norges Bank att signalera en kursndring vid det penningpolitiska mtet den 10 maj. Fokus kommer sannolikt att ligga kvar p norska kronen tills tecknen p en global terhmtning blir mer tydliga. Centralbanken vntas dock omprva sin strategi till mtet den 20 juni. Fr nrvarande rknar vi inte med en U-svng vid det tillfllet genom att flagga fr hgre policyrntor. Om utsikterna inte frndras drastiskt bedms dock en rntehjning komma senast i brjan av vren 2013. ven om Norges Bank kommer att begrnsas av att andra lnder inte agerar p rntefronten vntar vi oss att inlningsrntan ligger p 2,50 procent i slutet av 2013 vilket r 50 punkter hgre n vad nuvarande rntebana pekar p. Inlningsrntan stiger drefter till 3,25 procent i slutet av 2014.
Krninflation, inhemska varor och tjnster Krninflation, importerade varor
Klla: Statistics Norway, SEB
Den tidigare apprecieringen av kronen fortstter att dmpa importpriserna och krninflationen (importerade varor str fr 28 procent av KPI-korgen). Frutom stigande matpriser indikerar ven brister p bostadsmarknaden ett behov av hgre hyror. Mer generellt pekar en produktionsgapanalys tydligt p ett stigande inflationstryck. Uppgngen vntas dock bli beskedlig och stannar p en kning med en halv procentenhet till 1,5 procent 2012 och 1,9 procent 2013.
Norska tillgngar frblir attraktiva
Ingen kursndring frn Norges Bank
Stabil inhemsk tillvxt, strama arbetsmarknader, hgre n vntad lnetillvxt och hga bostadspriser talar fr att Norges Bank br brja lyfta foten frn gaspedalen. Istllet verraskade centralbanken med att snka inlningsrntan med 25 punkter till 1,5 procent i mars. Detta fljde p en kraftigare snkning n vntat p 50 punkter i december d Norges Bank tog fasta p svaga utsikter fr tillvxten utomlands och alltfr lg inflation vilket den starka kronan bidragit till. Utver detta snktes den optimala rntebanan med 127 punkter i den penningpolitiska rapporten i mars. Den nya rntebanan implicerar ofrndrade policyrntor till slutet av sommaren 2013 och en inlningsrnta p 2,00 procent i slutet av 2013. Vid slutet av 2014 vntas inlningsrntan ligga mellan 2,75 och 3,00 procent.
Norges Bank inleder styrrntehjningar tidigt 2013
Procent
7 6 5 4 3 2 1 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 7 6 5 4 3 2 1 0
Starkare fundamenta n i andra lnder och relativa rntefrvntningar bedms fortstta gynna norska kronen. Spekulationer om att Norges Bank skulle intervenera p valutamarknaden r verdrivna d kronen i frhllande till det handelsvga indexet ligger i linje med centralbankens prognos. Dessutom kommer markant strre kp av utlndsk valuta under andra halvan av 2012 fr Statens pensionsfond - global att bromsa kronsturkan. Utsikterna fr flden vntas frbttras 2013. Kombinerat med frvntningar om hgre rntor bedms den handelsvgda kronen fortstta appreciera. Bedmningen r att EUR/NOK ligger p 7,35 och USD/NOK p 6,13 i slutet av 2013.
Norges Bank tror att handelsvgd NOK frblir stark
110 105 100 95 90 85 80 09/02 01/04 Handelsviktad NOK (v axel) 07/09 05/05 10/06 02/08 EUR/NOK (h axel) 11/10 04/12 prognos (v axel) Norges Banks 08/13 12/14 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0
Norges Bank, styrrnta Prognos SEB
Optimal rntebana, PPR 1/12

Klla: Norges Bank, SEB
Norges Bank ger ett intryck av att nstan uteslutande fokusera p att hlla ned vxelkursen. I det avseendet har dock centralbankens agerande misslyckats d kronen r starkare gentemot euron och gentemot ett handelsvgt index n den var innan rntesnkningen i december vilket inte frvnar. Med tanke p att man befinner sig lngre fram i den ekonomiska cykeln
Norska statsobligationer frblir attraktiva ur ett kapitalbevarande perspektiv. Med nstan halva utbudet fr 2012 bakom oss ser vi utrymme fr lgre lngrntedifferens mot Tyskland frn nra rshgsta. Lngre fram kan en kad differens fr policyrntan jmfrt med ECB ge ngot hgre norska obligationsrntor. ven om globala frvaltare vntas fortstta diversifiera sina portfljer till norska tillgngar s kan en betydlig meravkastning p andra AAA-ratade obligationer bidra till att skapa uppttryck p norska obligationsrntor. Bedmningen r att spreaden p tioriga obligationer faller till 40 punkter i slutet av 2012 innan den ter stiger till 70 punkter i slutet av 2013. Det innebr en rnta p en tiorig statsobligation p 2,60 procent respektive 3,20 procent i slutet av 2012 och 2013.
Finland
Avmattning trots inhemsk motstndskraft

Kraftig dmpning av cykliskt knslig export Konsumtionen hller uppe BNP-tillvxten Lg statsskuld hller ned rnteskillnaden mot Tyskland
kraftigt pverkat den finska BNP-utvecklingen. Enligt OECD:s berkningar gav denna del av ekonomin ett positivt tillvxtbidrag p 1,3 procentenheter per r mellan 2000 och brjan av 2008; drefter har bidraget i snitt varit -1,0 procentenhet. ven om sektorn terhmtat sig ngot s har inte mycket av det nra 50-procentiga fallet i frdlingsvrde under 2008 tertagits. Den negativa trenden fr Nokia har fortsatt. Sysselsttningen har dragits ned i omgngar de senaste ren och drabbat finska enheter srskilt hrt; andelen anstllda i Finland har minskat frn drygt en tredjedel 2005 till under 15 procent 2011. Kostnadslget jmfrt med Sverige r av stor betydelse eftersom lnderna konkurrerar p vrldsmarknaden inom flera viktiga omrden. Valutarrelser spelar extra stor roll nr det gller skogsprodukter. Den reala effektiva vxelkursen indikerar att Sveriges konkurrenskraft strktes direkt efter Lehmankraschen, vilket delvis frklarar Finlands kraftiga exportfall. Drefter har den finska industrin ter frbttrat sin konkurrenskraft, bl a beroende p att eurokrisen bidragit till en trendmssig frsvagning av euron mot den svenska kronan. Nivmssigt har nu Finland ett bttre konkurrensfrhllande jmfrt med situationen fre krisen.
Frbttrad konkurrenskraft
Real effektiv vxelkurs, 100 = 2005
115.0 112.5 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 92.5 90.0 87.5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 115.0 112.5 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 92.5 90.0 87.5
De senaste kvartalen har utvecklingen i finsk ekonomi varit fortsatt skakig. Den internationella inbromsningen har hmmat den cykliskt knsliga ekonomin. Exporten frsvagades i slutet av frra ret och BNP-utvecklingen p kvartalsbasis var svag i stort sett hela ret. Fretagsbarometrar har hittills i r signalerat bestende svaghet i tillverkningsindustrin. Arbetsmarknaden har dock fortsatt att utvecklas vl samtidigt som relativt hg inflation hller tillbaka reallnekningarna. Privata konsumtionen hller dock emot och sammantaget rknar vi med att BNP vxer med 0,7 procent 2012 och med 1,7 procent 2013. Detta innebr en liten upprevidering jmfrt med Nordic Outlook i februari. Frsmrade globala utsikter har pverkat stmningslget i fretagen det senaste halvret, ven om utsikterna stabiliserats ngot de allra senaste mnaderna enligt bl a EU-kommissionens barometer. Den exporttunga tillverkningsindustrin r fortfarande mer pessimistisk n tjnstesektorn. Enligt den nationella statistikbyrns enkt har pessimismen kat nr det gller svl investeringar som orderlge; ven hr r frsmringen tydligast fr tillverkningsindustrin.
Indikatorer har stabiliserats
EU-kommissionens barometer, nettotal
40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 04 05 06 07 08 09 10 11 12 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70
Finland
Sverige
Klla: BIS
Tillverkningsindustri
Tjnster
Bygg
Klla: DG ECFIN
Jmfrt med t ex Sverige, Danmark och Tyskland r den finska varuexporten mindre differentierad och har tydligt fokus p insatsvaror. Detta bidrar till att Finland drabbas extra hrt vid internationella konjunktursvngningar. Mnstret var tydligt 2009 och har i viss mn upprepats de senaste kvartalen. Exportdmpningen de senaste mnaderna har varit mest ptaglig fr varugrupper som papper, maskiner och elektronik. IKT-sektorns (informations- och kommunikationsteknologi) utveckling har
kat bostadsbyggande bidrog till en investeringsuppgng frra ret. Investeringsaktiviteten r nu p vg att mattas av enligt framtblickande enkter, framfr allt i fretagssektorn. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin har stigit men ligger fortfarande en bit under den niv som gllde fre krisen vilket dmpar investeringsbehovet i nrtid. Sammantaget rknar vi med att investeringarna r ofrndrade i volym 2012 och kar med 4 procent 2013. Avmattningen i ekonomin har hittills inte pverkat hushllens framtidstro. Frvntningarna p arbetsmarknaden har i stllet gradvis frbttrats under frsta kvartalet 2012. Konsumentfrtroendet har samtidigt terhmtat sig efter ett kraftigt fall under 2011, troligen strkt av minskad oro fr en djup recession likt den 2008-2009. Den stabila frvntningsbilden speglas
Finland
ocks i det faktiska konsumtionsbeteendet. Detaljhandeln uppvisar en volymmssig kningstakt p ca 5 procent i rstakt samtidigt som nybilsfrsljningen kar kraftigt. Ett relativt hgt sparande i utgngslget i kombination med vissa realinkomstkningar framver gr att vi rknar med att hushllens konsumtion bidrar till att stabilisera ekonomin nr efterfrgan frn omvrlden r svag. Sammantaget rknar vi med att hushllens konsumtionsutgifter kar med 2 procent per r 2012 och 2013.
Frbttrat konsumentfrtroende och kad frsljning i detaljhandeln
12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 -10,0 05 06 07 08 09 10 11 12 25 20 15 10 5 0 -5 -10
Lnekningstakten har vxlat upp ngot efter en kraftig dmpning under ren 2008 till 2010. Givet utvecklingen p arbetsmarknaden med sjunkande resursutnyttjande rknar vi med att lnekningarna nu stabiliseras runt 3 procent.
Svaga reallnekningar
7 6 5 4 3 2 1 0 -1 04 05 06 07 08 09 10 11 12 7 6 5 4 3 2 1 0 -1
Priser (HIKP)
Lner
Klla: Eurostat
Detaljhandelns frsljning, volym (v axel) Konsumentfrtroende (h axel)
Klla: DG ECFIN, Statistics Finland
Den svaga tillvxten har nnu inte pverkat arbetsmarknaden. I februari fll arbetslsheten marginellt till 7,4 procent efter att ha legat still tre mnader i rad. ven sysselsttningen har visat motstndskraft och ett stigande antal lediga platser tyder p en stabil utveckling den allra nrmaste tiden. Sysselsttningen i industrin har dock visat vacklande tendens och framver rknar vi med att lgkonjunkturen kommer att stta strre avtryck p arbetsmarknaden. Arbetslsheten berknas vnda upp frst efter sommaren, men mtt som rsgenomsnitt faller arbetslsheten marginellt till 7,7 procent 2012.
kat antal lediga platser arbetslsheten kar frst efter sommaren
Procent, tusental
9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 20,0 22,5 25,0 27,5 30,0 32,5 35,0 37,5 40,0 42,5
En cyklisk knslig ekonomi i kombination med en hg skattekvot gr de offentliga finanserna srbara. Saneringspolitiken under tidigare kriser har dock bidragit till att strre besparingsprogram kunnat undvikas de senaste ren. De offentliga underskottet minskade trots detta frn 2,5 procent av BNP 2010 till 0,5 procent 2011. Den svaga tillvxten i r stter nyo press p de offentliga finanserna och vi rknar med att underskottet stiger till 1 procent av BNP. Statsskulden planar ut p 50 procent av BNP efter att gradvis ha stigit frn ca 35 procent av BNP 2008.
Lg statsskuldsrnta men skillnaden mot Tyskland har kat
Procent, procentenheter
5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 05 06 07 08 09 10 11 12 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 -0.2
Rnta p 10-riga statsskuldvxlar (v axel) Rnteskillnad mot Tyskland (h axel)
Arbetslshet (v axel) Lediga platser, 12-mn glidande medelvrde (h axel)
Klla: Statistics Finland, Ministry of Employment and the Economy
Efter att ha toppat i juli 2011 fll inflationen tillbaka under andra halvret. En viss rekyl uppt i januari tog HIKP-inflationen till 3 procent vilket r den niv den legat p de senaste mnaderna. Hjda punktskatter och moms drar upp inflationen i r samtidigt som dmpade rvarupriser verkar i motsatt riktning. HIKP-inflationen, mtt som rsgenomsnitt, faller frn 3,3 procent 2011 till 2,3 respektive 1,9 procent 2012 och 2013.
Den relativt lga statsskulden har bidragit till att Finland i hg grad lyckats undvika smittoeffekter frn eurokrisen. Rnteskillnaden mot tyska 10-rsrntan, som innan krisen var frsumbar, har dock kat. Under 2010 fluktuerade rnteskillnaden mellan 15 och 30 punkter men steg under 2011 till mellan 40 och 50 punkter. Framver vntar vi oss att rnteskillnaden ligger kvar p denna niv och om ngot faller marginellt.
Nyckeldata
DANMARK
rlig procentuell frndring BNP Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (frndring i % av BNP fregende r) Export Import Arbetslshet (%) KPI, harmoniserat Timlnekningar Bytesbalans, % av BNP Saldo, offentlig sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP FINANSIELLA PROGNOSER Utlningsrnta 10-rs rnta 10-rs rntedifferens mot Tyskland USD/DKK EUR/DKK 3 maj 0,70 1,70 9 5,65 7,44 Niv 2011 Mdr DKK 1.786 868 511 310 957 863 2010 1,3 1,9 0,3 -3,7 0,8 3,2 3,5 4,2 2,2 2,3 5,5 -2,7 43,6 sep-12 0,60 2,05 5 5,72 7,43 2011 1,0 -0,5 -1,0 0,4 0,4 6,8 5,2 4,1 2,5 1,7 6,5 -1,9 47,0 dec-12 0,60 2,20 0 5,80 7,43 2012 0,5 0,5 0,5 2,0 0,0 0,5 1,0 4,5 2,1 1,5 7,0 -3,0 48,0 jun-13 0,60 2,30 0 6,00 7,44 2013 1,4 1,5 0,0 3,0 0,0 3,0 3,0 4,2 1,5 1,5 7,0 -1,5 47,0 dec-13 0,60 2,50 0 6,20 7,44
NORGE
rlig procentuell frndring BNP BNP (Fastlandet) Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (frndring i % av BNP fregende r) Export Import Arbetslshet (%) KPI KPI-JAE rslnekningar FINANSIELLA PROGNOSER Foliornta 10-rs rnta 10-rs rntedifferens mot Tyskland USD/NOK EUR/NOK 3 maj 1,50 2,09 48 5,74 7,56 Niv 2011 Mdr NOK 2.410 1.960 1.089 548 523 935 744 2010 0,7 1,9 3,7 1,7 -5,2 1,9 1,8 9,9 3,6 2,5 1,4 3,7 sep-12 1,50 2,35 35 5,88 7,65 2011 1,6 2,6 2,2 1,5 6,9 0,0 -1,1 2,5 3,3 1,2 0,9 4,2 dec-12 1,50 2,60 40 5,82 7,45 2012 2,3 2,7 3,1 2,3 6,7 -0,9 0,5 1,4 3,4 1.4 1.5 4,3 jun-13 2,00 2,90 60 5,93 7,35 2013 2,6 3,1 3,4 2,4 5,7 -0,1 1,8 4,7 3,3 2.0 1.9 4,2 dec-13 2,50 3,20 70 6,13 7,35
Nordiska nyckeldata
SVERIGE
rlig procentuell frndring BNP BNP, dagkorrigerat Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (frndring i % av BNP fregende r) Export Import Arbetslshet, (%) Sysselsttning Industriproduktion KPI KPIF Timlnekningar Hushllens sparkvot (%) Real disponibel inkomst Handelsbalans, % av BNP Bytesbalans, % av BNP Statligt lnebehov, mdr SEK Finansiellt sparande, offentlig sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP FINANSIELLA PROGNOSER Repornta 3-mnaders rnta, STIBOR 10-rs rnta 10-rs rntedifferens mot Tyskland USD/SEK EUR/SEK TCW 3 maj 1,50 2,16 1,71 10 6,75 8,88 122,7 Niv 2011 Mdr SEK 3.495 1.666 928 640 44 1.748 1.530 2010 6,1 5,9 3,7 1,9 7,7 2,1 11,7 12,7 8,4 1,0 9,6 1,2 2,0 2,6 8,5 1,2 2,5 6,8 1 -0,1 38,7 sep-12 1,25 2,05 2,00 0 6,65 8,65 119,7 2011 3,9 4,0 2,1 1,8 5,8 0,7 6,8 6,1 7,5 2,1 6,8 3,0 1,4 2,5 9,7 3,3 2,6 7,2 -68 0,1 38,4 dec-12 1,25 1,90 2,20 0 6,64 8,50 118,0 2012 0,7 1,0 1,5 0,9 0,0 -0,7 0,2 -0,7 7,5 0,3 -0,5 1,2 1,2 3,5 10,2 2,3 2,7 6,8 0 -0,5 37,3 jun-13 1,25 1,85 2,30 0 6,81 8,45 118,1 2013 1,9 1,9 2,3 0,8 3,0 0,0 3,3 3,7 7,9 -0,2 2,5 1,2 1,4 3,3 10,3 2,4 2,9 6,3 -9 -0,1 35,9 dec-13 1,25 1,85 2,45 -5 7,00 8,40 118,0
FINLAND
rlig procentuell frndring BNP Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (frndring i % av BNP fregende r) Export Import Arbetslshet (%) KPI, harmoniserat Timlnekningar Bytesbalans, % av BNP Saldo, offentlig sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP Niv 2011 Mdr EUR 188 105 46 37 75 76 2010 3,7 3,0 0,2 2,6 1,1 7,8 7,7 8,4 1,7 2,6 1,4 -2,5 48,4 2011 2,9 3,3 0,8 4,6 0,4 -0,8 0,1 7,8 3,3 2,4 -0,7 -0,5 48,6 2012 0,7 2,0 0,3 0,0 0,1 2,0 3,5 7,7 2,3 2,9 2,0 -1,0 49,0 2013 1,7 2,0 0,3 4,0 0,0 5,1 6,2 8,0 1,9 3,0 2,0 -0,5 49,0
Internationella nyckeldata
EURO-ZONEN
rlig procentuell frndring BNP Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (frndring i % av BNP fregende r) Export Import Arbetslshet (%) KPI Hushllens sparkvot (%) Niv 2011 Mdr EUR 9.414 5.403 2.031 1.807 4.121 3.989 2010 1,9 0,9 0,5 -0,7 0,6 11,1 9,4 10,1 1,6 9,6 2011 1,5 0,2 0,0 1,5 0,1 6,3 3,9 10,1 2,7 9,3 2012 -0,6 -1,1 -0,6 -1,3 -0,2 2,7 1,4 11,1 2,4 9,1 2013 0,8 -0,1 0,0 1,7 0,0 3,9 3,1 11,7 1,4 9,2
USA
rlig procentuell frndring BNP Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (frndring i % av BNP fregende r) Export Import Arbetslshet (%) KPI Hushllens sparkvot (%) Niv 2011 Mdr USD 15.319 10.872 3.022 2.010 2.113 2.697 2010 3,0 2,0 0,7 2,6 1,6 11,3 12,5 9,6 1,6 5,3 2011 1,7 2,2 -2,1 6,8 -0,2 6,7 4,9 9,0 3,1 4,7 2012 2,5 2,2 -1,7 7,4 0,3 4,4 3,6 8,2 2,2 4,2 2013 2,7 2,3 -0,8 8,6 0,1 5,4 5,0 7,9 1,4 5,1
STORA INDUSTRILNDER
rlig procentuell frndring 2010 BNP Storbritannien Japan Tyskland Frankrike Italien Inflation Storbritannien Japan Tyskland Frankrike Italien Arbetslshet, (%) Storbritannien Japan Tyskland Frankrike Italien 2,1 4,5 3,7 1,4 1,8 3,3 -0,6 1,2 1,7 1,6 7,9 5,1 7,7 9,8 8,4 2011 0,7 -0,7 3,0 1,7 0,5 4,5 -0,2 2,5 2,3 2,9 8,0 4,5 7,1 9,7 9,4 2012 0,5 2,2 0,8 -0,1 -1,9 2,7 -0,1 2,0 2,0 2,8 8,5 4,4 5,8 10,3 10,0 2013 1,7 1,7 1,6 0,8 0,2 1,6 0,2 1,8 1,7 2,2 8,6 4,1 6,1 11,1 11,2
Internationella nyckeldata
STEUROPA
2010 BNP, rlig procentuell frndring Estland Lettland Litauen Polen Ryssland Ukraina Inflation, rlig procentuell frndring Estland Lettland Litauen Polen Ryssland Ukraina 2,3 -0,3 1,4 3,9 4,0 4,2 2,7 -1,2 1,2 2,7 6,9 9,4 2011 7,6 5,5 5,9 4,3 4,3 5,2 5,1 4,2 4,1 3,9 8,5 8,0 2012 1,5 2,5 3,0 3,3 3,8 3,2 4,0 2,5 2,5 3,8 5,0 7,0 2013 2,5 4,0 3,5 3,6 4,1 4,2 5,0 2,1 3,0 2,8 6,0 8,0
FINANSIELLA PROGNOSER
3 maj Officiella rntor USA Japan Euro-zonen Storbritannien Obligationsrntor USA Japan Tyskland Storbritannien Vxelkurser USD/JPY EUR/USD EUR/JPY GBP/USD EUR/GBP Fed funds Call money rate Refirnta Repornta 10 r 10 r 10 r 10 r 0,25 0,10 1,00 0,50 1,93 0,90 1,61 2,04 80 1,32 105 1,62 0,81 sep-12 0,25 0,10 1,00 0,50 2,20 1,00 2,00 2,40 83 1,30 108 1,63 0,80 dec-12 0,25 0,10 1,00 0,50 2,40 1,10 2,20 2,60 85 1,28 109 1,60 0,80 jun-13 0,25 0,10 1,00 0,50 2,50 1,20 2,30 2,70 90 1,24 112 1,59 0,78 dec-13 0,25 0,10 1,00 0,50 2,60 1,20 2,50 2,90 94 1,20 113 1,56 0,77
GLOBALA NYCKELTAL
rlig procentuell frndring BNP OECD BNP vrlden KPI OECD Exportmarknad OECD Oljepris Brent (USD/fat) 2010 3,1 5,3 1,5 12,0 79,9 2011 1,7 3,9 2,5 5,8 112,3 2012 1,6 3,6 2,1 4,6 119,0 2013 2,1 4,1 1,3 6,3 120,0
Ekonomisk Analys tillgnglig p Internet

Nordic Outlook finns ocks tillgnglig p Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekonomiska rapporter. Fr att f tillgng till vrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer fr Merchant Bankings kunder g in p www.seb.se/ research. Hr krvs ett lsenord som r exklusivt fr dessa kunder. Om Ni nskar tillgng till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga fr att f lsenordet.
Innehllet i denna rapport r baserat p uppgifter frn kllor som av Banken bedms vara plitliga. Banken lmnar dock ingen garanti fr fullstndigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut p underskningar de sjlva bedmer vara ndvndiga.
Finland
St: Petersburg
Norge Sverige
Ryssland
Moskva
St. Petersburg
Estland
Moskva
New York
Dublin
Danmark
Lettland
Beijing
Litauen
Shanghai
London Tyskland Luxemburg Polen Warszawa Ukraina Kiev New Delhi
Hong Kong
Singapore
Geneve Nice
So Paulo
SEB r en ledande nordisk nansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska lnderna rdgivning och ett brett utbud av andra nansiella tjnster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten en stark inriktning p fretagsaren och investment banking utifrn ett fullservicekoncept till fretagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prgel terspeglas i att SEB nns representerad i ett 20-tal lnder runt om i vrlden. Den 31 mars 2012 uppgick koncernens balansomslutning till 2 331 miljarder kronor och frvaltat kapital till 1 317 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 000 anstllda. Ls mer om SEB p www.sebgroup.com. Med kapital, kunskap och erfarenhet skapar vi vrden t vra kunder ett arbete dr vi har stor nytta av vr analysverksamhet. De makroekonomiska bedmningarna grs av enheten Ekonomisk Analys. Utifrn konjunkturlget, ekonomisk politik och nansmarknadens lngsiktiga utveckling ger banken sin syn p det ekonomiska lget lokalt, regionalt och globalt. En av de centrala publikationerna r kvartalsskriften Nordic Outlook. Dr redovisas analyser som tcker in den ekonomiska situationen i vrlden samt Europa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen, Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gng i halvret.
SEMB0089 2012.05
www.seb.se

SEB-rapport: Byte Av Krisstrategi Och Spanskt Stöd

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SEB-rapport: Byte Av Krisstrategi Och Spanskt Stöd

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Nordic Outlook

Ekonomisk Analys Maj 2012

Mot en mer tillvxtinriktad krisstrategi Stdln till Spanien dmpar oron

Nordic Outlook Maj 2012 | 3

Ingela Hemming Fretagarekonom + 46 8 763 82 97 Johanna Wahlsten Analytiker fretagarekonom + 46 8 763 80 72

4 | Nordic Outlook Maj 2012

Nya stdinsatser fr att upprtthlla mttlig tillvxt

Global BNP-tillvxt rlig procentuell frndring

Nordic Outlook Maj 2012 | 5

Policyskift generar svngningar

Akut spanienkris kan ge spridningseffekter

Offentligt saldo (v axel) Arbetslshet, inverterad skala (h axel)

6 | Nordic Outlook Maj 2012

Klla: US Department of Commerce

Klla: Standard & Poor's, Federal Reserve

Nedtriskerna dominerar ter

127,5 125,0 122,5

120,0 117,5 115,0 112,5 110,0 107,5 105,0

Nordic Outlook Maj 2012 | 7

BNP-tillvxt, Norden och Baltikum

Stabilare rvarupriser men oljan en riskfaktor

8 | Nordic Outlook Maj 2012

Konsumtion hller uppe baltisk tillvxt

12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 90

Lngrntor frblir starkt nedpressade

Nordic Outlook Maj 2012 | 9

Brsterhmtningen kom av sig

Klla: Reuters EcoWin, SEB

Euron frsvagas framver

10 | Nordic Outlook Maj 2012

EUR/SEK (v axel) Svenska fretags valutareserver, miljarder SEK (h axel)

Nordic Outlook Maj 2012 | 11

Eurokrisen en del av det globala maktspelet

Principerna kring ett IMF-ln

Lngsiktiga utmaningar fr att rdda euron

12 | Nordic Outlook Maj 2012

Den globala brandvggen

Klla: Banco de Espana, TINSA, SEB

kade spnningar inom IMF och G20

Nordic Outlook Maj 2012 | 13

Lngsamt upp p lite fastare mark

Hushllens skulder (v axel) S&P Case-Shiller huspriser (h axel)

Klla: Federal Reserve, BEA, SEB

Lediga resurser p arbetsmarknaden

5,0 2,5 0,0 Prognos SEB -2,5 -5,0 -7,5 -10,0

Lediga resurser p arbetsmarknaden

Nettofrmgenheten motiverar hgre sparkvot

Klla: BLS, SEB

Klla: Federal Reserve, SEB

Mer konsumtion och mindre sparande

Inkomsterna frdelas skevt

Klla: BLS, SEB

Nordic Outlook Maj 2012 | 15

Konsumtion SEB:s konsumtionsindikator

Klla: BEA, SEB

Finansieringsgap (v axel) Vinst efter skatt, procent av BNP (h axel)

Klla: Federal Reserve, BEA, SEB

kad tillfrsikt p bostadsmarknaden

Pbrjade nybyggnationer Frsljning, ny

Frsljning, befintlig Husmarknadsindex

Klla: Reuters EcoWin, SEB

Starka balansrkningar ger motstndskraft

Klla: BLS, SEB