Hvilan Utbildning YH-utbildning arborist

Projektarbete 25p 2012-02-29

Bjrn Nyman

Skador inom arboristyrket Var har man ont?

Handledare: Peter Bjrkqvist

Sammanfattning
Detta arbete r en underskning kring skador inom arboristyrket. Det svarar dels p var mnga fr ont och dels p vad det eventuellt kan bero p. Fr att ta reda p detta har jag sammanstllt en enkt som skickats ut till olika arboristfretag. Resultatet baseras helt p enktsvaren som ger svar p var respondenterna har ont, vad som bidragit till det och i vilka arbetsmoment de knner av problemen. Slutsatsen ska dock inte ses som statistiskt sker eftersom det r f respondenter utan ska mer ses som en generell fingervisning ver hur det kan se ut bland yrkesverksamma arborister.

Innehllsfrteckning
Sammanfattning sid 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Avgrnsning

sid 4 sid 4 sid 4 sid 4

2. Metod och material

sid 5

3. Resultat 3.1 Resultat av del 1 av enkten 3.2 Resultat av del 2 av enkten

sid 6 sid 6 sid 9

4. Avslutande diskussion

sid 18

5. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

1. Inledning
Var fr man ont i kroppen som arborist och vad kan det bero p? r det vanligt med skador och beror det i s fall p att yrket r fysiskt slisamt fr kroppen eller finns det andra orsaker? Detta r ngra frgor jag funderat ver sedan jag brjade studera, eftersom att jag sjlv snart kommer att vara yrkesverksam arborist s r det ett mne som knns relevant fr mig. Hur mycket kan jag frvnta mig att yrket kommer att slita p min kropp och var kan jag eventuellt f problem efter ngra rs arbete? Genom min enktunderskning vill jag frska f svar p dessa frgor.

1.1 Bakgrund
Mig veterligen finns det inte s mycket information om var man har ont och vad det kan bero p d det rr sig om en liten yrkesgrupp som dessutom r relativt ny i Sverige. Drfr ville jag se om det fanns information att hmta genom en enktunderskning.

1.2 Syfte
Syftet med projektarbetet r att frska ta reda p var yrkesverksamma arborister har ont och vad det eventuellt kan bero p samt om det r relaterat till musklerna, lederna eller bde och.

1.3 Avgrnsning
Jag har inte gjort ngon korrelation mellan t ex lder, kn och antal r i yrket gentemot skadebilden eftersom antalet respondenter r alldeles fr lgt fr att det ska vara statistiskt skert utan jag har valt att enbart ta hnsyn till det allmnna resultatet ver hur respondenterna har svarat p enkten. I den avslutande diskussionen har jag valt att enbart fokusera p resultatet i del 2 av enkten.

2. Metod och material

Jag har utformat en enkt (se bilaga nr 1) som ligger till grund fr hela projektarbetet. Enkten r utformad i tv delar, dr del ett r information om personen som svarar, t ex lder, antal r i yrket osv, och del tv r information om var dom har ont, t ex hger arm, vnster ben och blen, och vad de eventuellt tror det beror p.

3. Resultat
Detta r d resultatet ver hur respondenterna svarat p enkten som ligger till grund fr hela detta projektarbete. Jag har valt denna resultatuppstllning eftersom jag anser den vara mest objektiv. Se ven bilaga 2.

3.1 Resultat av del 1 av enkten

Av de svarande r 75 % (21 st) mn och 25 % (7 st) kvinnor. Totalt antal svarande r 28 st.

ldersfrdelningen r: 20-29 r: 30-39 r: 40-49 r: 11 st 11 st 6 st (39,3%) (39,3%) (21,4 %)

P vriga ldersgrupper (Under 20 r, 50-59 r, 60 r eller ldre) finns det inga respondenter.

Under frgan Antal r i yrket r frdelningen: 1-5 r: 6-10 r: 11-20 r: 21-30 r: 16 st 9 st 2 st 1 st (57,1%) (32,1%) (7,1%) (3,6%)

P alternativet 31 r eller mer finns det inga respondenter.

P frgan r du fysiskt aktiv p Din fritid r frdelningen: Ja: Nej: 25 st 3 st (89,3%) (10,7%)

P frgan Om ja, varfr r du fysiskt aktiv p Din fritid r frdelningen: Av sociala skl: Det r roligt: I skadefrebyggande syfte: Rehabilitering: Fr att kunna tvla/spela match: Fr hlsans skull: Fr utseendets skull: Fr att orka med arbetet: 8 st 18 st 9 st 4 st 3 st 16 st 7 st 9 st (10,8%) (24,3%) (12,2%) (5,4%) (4,1%) (21,6%) (9,5%) (12,2%)

P frisvarsfrgan Vad trnar Du finns respondenternas kompletta svar i bilaga nr 3, men ett urval av de svar som getts r styrketrning p gym, olika varianter av yoga, kampsport (MMA, thaiboxning, Brazilian Ju Jitsu) lpning och klttring. P frgan Hur mnga gnger i veckan trnar Du i s fall r svarsfrdelningen: 1-3 ggr i veckan: 4-6 ggr i veckan 21 st 4 st (84,0%) (16,0%)

P alternativet 7 ggr eller mer i veckan r antalet respondenter 0.

P frgan om hur viktig trningen r fr de svarande, dr 1 representerar inte viktig och 6 representerar mycket viktig, r svarsfrdelningen: 1: 2: 3: 4: 5: 6: 2 st 2 st 6 st 4 st 7 st 4 st (8,0%) (8,0%) (24,0%) (16,0%) (28,0%) (16,0%)

P frgan om de anser att deras trning p fritiden r tillrcklig, eller att de trnar fr mycket eller fr lite r svarsfrdelningen: Tillrckligt: 11 st Fr lite: (44,0%) 14 st (56,0%)

P alternativet Fr mycket finns det inga respondenter.

P frgan om hur fysiskt slitsamt respondenterna uppfattar sitt arbete som arborist r svarsfrdelningen: Ngot slitsamt: Slitsamt: Mycket slitsamt: 9 st 12 st 7 st (32,1%) (42,9%) (25,0%)

P frgan om de har ngon tidigare skada r frdelningen: Ja: Nej: 15 st 13 st (53,6%) (46,4%)
8

P fritetxtsfrgan Om Ja, vad r det fr skada? Och anser Du att den pverkar Ditt arbete som arborist r svaren vldigt varierande. Fr de kompletta svar som angetts se bilaga nr 4, men ett litet urval av de svar som lmnats r: Skador som kom MED arbetet, men inte fanns dr tidigare. tennsiarmbgen, hftvrk kom i sista ret och frsvinner inte.

Brck. Nej, det pverkar mig inte efter att det blev opererat.

Skada i axeln som gr att jag hindras (ibland helt) i mitt arbete.

Brutit fotled, axelinflamation. Pverkar inte arbetet.

3.2 Resultat av del 2 av enkten

P frgan om var i hger arm man har ont r svarsfrdelningen: Fingrar/Hand: Handled Underarm Armbge verarm Axel 3st 9 st 3 st 8 st 2 st 5 st (10,0%) (30,0%) (10,0%) (26,7%) (6,7%) (16,7%)

P frgan om de anser problemen i hger arm r muskel- eller ledrelaterade, eller bde och, r svarsfrdelningen: Muskel Led Bde och 2 st 8 st 8 st (11,1%) (44,4%) (44,4%)

P frgan om vad de tror problemen beror p, av de svarsalternativ som finns,r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 11 st 9 st 9st (37,9%) (31,0%) (31,0%)

P frgan om vilket av alternativen i fregende frga som har strst betydelse fr problemen i hger arm, r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 10 st 2 st 7 st (52,6%) (10,5%) (36,8%)

10

P frgan om under vilket/vilka arbetsmoment de knner smrta/obehag i hger arm r svarsfrdelningen: Klttringen: Anvndning av handsg: Vid firning: Hantering av stamdelar: Anvndning av sekatr: Anvndning av motorsg: Vid rishantering: Vid sektionsfllning: 11 st 9 st 1 st 7 st 6 st 3 st 7st 3 st (23,4%) (19,1%) (2,1%) (14,9%) (12,8%) (6,4%) (14,9%) (6,4%)

P frgan om var i vnster arm man har ont r svarsfrdelningen: Fingrar/Hand: Handled: Underarm: Armbge: verarm: Axel: 0 st 5 st 5 st 6 st 1 st 2 st (0,0%) (26,3%) (26,3%) (31,6%) (5,3%) (10,5%)

P frgan om de anser problemen i vnster arm r muskel- eller ledrelaterade, eller bde och, r svarsfrdelningen: Muskel: Led: Bde och: 1 st 6 st 6 st (7,7%) (46,2%) (46,2%)
11

P frgan om vad de tror problemen beror p, av de svarsalternativ som finns,r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 7 st 7 st 6 st (35,0%) (35,0%) (30,0%)

P frgan om vilket av alternativen i fregende frga som har strst betydelse fr problemen i vnster arm, r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 6 st 4 st 4 st (42,9%) (28,6%) (28,6%)

P frgan om under vilket/vilka arbetsmoment de knner smrta/obehag i vnster arm r svarsfrdelningen: Klttringen: 13 st (32,5%) (10,0%) (0,0%) (10,0%) (7,5%) (12,5%) (17,5%) (10,0%)

Anvndning av handsg: 4 st Vid firning: Hantering av stamdelar: Anvndning av sekatr: 0 st 4 st 3 st

Anvndning av motorsg: 5 st Vid rishantering: Vid sektionsfllning: 7 st 4 st

12

P frgan om var i verkropp/bl man har ont r svarsfrdelningen: Hger brst: Hger skuldra: Vnster brst: Vnster skuldra: Mage: Rygg/lndrygg: Nacke: 0 st 1 st 0 st 2 st 0 st 12 st 3 st (0,0%) (5,6%) (0,0%) (11,1%) (0,0%) (66,7%) (16,7%)

P frgan om de anser problemen i verkropp/bl r muskel- eller ledrelaterade, eller bde och, r svarsfrdelningen: Muskel: Led: Bde och: 2 st 1 st 8 st (18,2%) (9,1%) (72,7%)

P frgan om vad de tror problemen beror p, av de svarsalternativ som finns,r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 5 st 5 st 6 st (31,2%) (31,2%) (37,5%)

13

P frgan om vilket av alternativen i fregende frga som har strst betydelse fr problemen i verkropp/bl, r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 1 st 7 st 3 st (9,1%) (63,6%) (27,3%)

P frgan om under vilket/vilka arbetsmoment de knner smrta/obehag i verkropp/bl r svarsfrdelningen: Klttringen: Anvndning av handsg: Vid firning: Hantering av stamdelar: Anvndning av sekatr: Anvndning av motorsg: Vid rishantering: Vid sektionsfllning: 5 st 1 st 0 st 7 st 2 st 5 st 8 st 6 st (14,7%) (2,9%) (0,0%) (20,6%) (5,9%) (14,7%) (23,5%) (17,6%)

P frgan om var i hger ben man har ont r svarsfrdelningen: Hft: Lr: Kn: Vad: Fotled: Fot: 2 st 1 st 5 st 0 st 1 st 1 st (20,0%) (10,0%) (50,0%) (0,0%) (10,0%) (10,0%)
14

P frgan om de anser problemen i hger ben r muskel- eller ledrelaterade, eller bde och, r svarsfrdelningen: Muskel: Led: Bde och: 1 st 3 st 3 st (14,3%) (42,9%) (42,9%)

P frgan om vad de tror problemen beror p, av de svarsalternativ som finns,r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 3 st 5 st 4 st (25,0%) (41,7%) (33,3%)

P frgan om vilket av alternativen i fregende frga som har strst betydelse fr problemen i hger ben, r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 1 st 4 st 2 st (14,3%) (57,1%) (28,6%)

15

P frgan om under vilket/vilka arbetsmoment de knner smrta/obehag i hger ben r svarsfrdelningen: Klttringen: Anvndning av handsg: Vid firning: Hantering av stamdelar: Anvndning av sekatr: Anvndning av motorsg: Vid rishantering: Vid sektionsfllning: 8 st 1 st 0 st 2 st 2 st 2 st 4 st 5 st (33,3%) (4,2%) (0,0%) (8,3%) (8,3%) (8,3%) (16,7%) (20,8%)

P frgan om var i vnster ben man har ont r svarsfrdelningen: Hft: Lr: Kn: Vad: Fotled: Fot: 0 st 0 st 2 st 0 st 2 st 1 st (0,0%) (0,0%) (40,0%) (0,0%) (40,0%) (20,0%)

P frgan om de anser problemen i vnster ben r muskel- eller ledrelaterade, eller bde och, r svarsfrdelningen: Muskel: Led: Bde och: 1 st 0 st 2 st (33,3%) (0,0%) (66,7%)
16

P frgan om vad de tror problemen beror p, av de svarsalternativ som finns,r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 2 st 2 st 2 st (33,3%) (33,3%) (33,3%)

P frgan om vilket av alternativen i fregende frga som har strst betydelse fr problemen i vnster ben, r svarsfrdelningen: Monotont upprepade rrelser: Oergonomiska arbetspositioner: Fr fysiskt anstrngande: 1 st 2 st 1 st (25,0%) (50,0%) (25,0%)

P frgan om under vilket/vilka arbetsmoment de knner smrta/obehag i vnster ben r svarsfrdelningen: Klttringen: 4 st (30,8%) (0,0%) (0,0%) (7,7%) (7,7%) (15,4%) (7,7%) (30,8%)

Anvndning av handsg: 0 st Vid firning: Hantering av stamdelar: Anvndning av sekatr: 0 st 1 st 1 st

Anvndning av motorsg: 2 st Vid rishantering: Vid sektionsfllning: 1 st 4 st

17

Dr respondenterna fick kryssa i p en skala 1-6, dr 1 representerar inga problem alls och 6 representerar ofrmgen att arbeta, r svarsfrdelningen: 1: 2: 3: 4: 5: 6: 10 st 8 st 4 st 3 st 0 st 0 st (40,0%) (32,0%) (16,0%) (12,0%) (0,0%) (0,0%)

Fr de egna kommentarer respondenterna eventuellt har bidragit med se bilaga nr 5.

4. Avslutande diskussion
Eftersom antalet respondenter r s lgt s kan man inte se denna sammanstllning som statistiskt sker ver hur skadebilden ser ut inom yrkesverksamma arborister, utan man fr mer se detta som en fingervisning ver hur det eventuellt kan se ut inom yrkeskren.

Som jag ocks nmnt i avgrnsningen s har jag inte gjort ngon korrelation mellan t ex lder, kn och antal r i yrket gentemot skadebilden eftersom antalet respondenter var alldeles fr lgt fr att det skulle vara statistiskt skert. Hade det varit fler respondenter skulle det dock onekligen varit mycket intressant att ven ta med det fr att se om det var ngra skillnader mellan kn, lder, antal r i yrket och om det fanns ngra samband mellan dessa och huruvida det var skillnader mellan om man trnade eller inte.

Jag vill ocks ppeka, som nmnts i avgrnsningen, att jag enbart har valt att fokusera p del 2 av resultatet frn enktsvaren i den avslutande diskussionen.

18

Men att man har problem r inget som r verraskande. Och det r framfr allt i armarna och verkroppen, d i rygg/lndrygg, man har problem.

I armarna r det mesta knutet till handlederna och armbgarna, och att det beror p en kombination av montont upprepade rrelser, oergonomiska arbetspositioner och att det till viss del r fr fysiskt anstrngande. Och det/de arbetsmoment de flesta knner smrta/obehag r sjlva klttringen, anvndning av handsg och motorsg, rishantering och hantering av stamdelar. De flesta respondenterna anser att problemen ocks r antingen ledrelaterade eller bde muskel- ledrelaterade. Sen r det vissa skillnader mellan hger och vnster arm, men det beror nog mestadels p huruvida man r hger- eller vnsterhnt.

I verkroppen/blen r det mesta knutet till rygg/lndryggen, och de flesta verkar anse att det r bde muskel- och ledrelaterat. Sen d det kommer till vad de tror problemen beror p r det en relativt jmn frdelning mellan monotont upprepade rrelser och att det r fr fysiskt anstrngande men att det r oergonomiska arbetspositioner som har strst betydelse fr problemen. Och under vilket/vilka arbetsmoment man knner smrta/obehag r rishanteringen det arbetsmoment som de flesta anser ha stor betydelse, ttt fljt av hantering av stamdelar och vid sektionsfllning. Det beror nog p att strre delen lyfter med ryggen och inte med benen, och att man vldigt ofta lyfter fr tungt fr vad man egentligen klarar av. Intressant r ju att klttringen inte r ett lika stort problem d det gller verkropp/bl som vid t ex armarna.

D det kommer till benen r knna det som verkar vara det strsta problemet, med viss skillnad p hger och vnster kn. Och det r terigen en kombination av monotont upprepade rrelser, fr fysiskt anstrngande och oergonomiska arbetspositioner, dr oergonomiska arbetspositioner anses vara det strsta problemet, som r orsaken. Hr terkommer dock klttringen som ett av de arbetsmoment d de flesta anser att de knner smrta/obehag.

Intressant att notera r att klttringen, tillsammans med monotont upprepade rrelser och oergonomiska arbetspositioner, verkar vara det som ligger till grund fr de flesta problem som
19

respondenterna anser sig ha. Och det r egentligen inget att diskutera, det r ett mycket fysiskt arbete, med konstiga arbetspositioner, som sliter ordentligt p kroppen.

En annan intressant detalj r ocks att det p den 1-6 gradiga skalan (se nst sista frgan i enkten i bilaga nr 1) r mnga som anser att arbetet i sig inte innebr ngra problem/ytterst lite problem men att det nd finns ett litet antal som anser att de har stora problem med arbetet. Om det sen speglar verkligheten r svrt att svara p d det r fr f respondenter som svarat.

Men en slutsats man kan dra i alla fall r att det inte r en frga om man fr problem, utan snarare nr man fr problem. Men jag anser att man kommer hlla lngre i yrket om man r fysiskt aktiv p sin fritid. En annan id r ju ocks att regelbundet g till en massr och en naprapat fr att frhindra att man blir stel utan frsker hlla sig s smidig och rrlig man kan.

Men tv av de strsta problemen och svrigheterna jag har haft med detta projektarbete har varit utformningen av sjlva enkten och vilka frgor som skulle vara med. Hur stller man rtt frgor fr att f dom svar man man r ute efter med begrnsad erfarenhet av yrket?

Har jag d ftt svar p det jag frgat efter? Ja, det anser jag. Jag har ftt reda p var det r man fr ont, vad det eventuellt kan bero p och vid vilka arbetsmoment man mest knner av det. Och det r intressant fr mig, som inom snar framtid kommer vara en yrkesverksam arborist, att veta vad jag eventuellt har att vnta i framtiden.

20

21