Welcome to Scribd. Sign in or start your free trial to enjoy unlimited e-books, audiobooks & documents.Find out more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
1Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Agrell B 1992_Ahlbom Delblanc Recension Samlaren

Agrell B 1992_Ahlbom Delblanc Recension Samlaren

Ratings: (0)|Views: 22|Likes:
Published by Beata Agrell
Recension av doktorsavhandling. Baserad på fakultetsopposition.
Recension av doktorsavhandling. Baserad på fakultetsopposition.

More info:

Published by: Beata Agrell on Jun 16, 2012
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

06/17/2012

pdf

text

original

 
Ahlbom,Samlaren-rec
1989-10-28/2012-06-1621:251
Samlaren
1991, (tr. 1992). Ss. 108–118 [Recension av doktorsavhandling; baserad påfakultetsopposition.]
Recension
 Beata Agrell 
LarsAhlbom:
Frihetenstragedi.Livssyn,estetikochhjälterolleriSvenDelblancsförfattarskap
(DissGöteborg1989;Sthlm:Bonniers1989)
Sven Delblancs växande författarskap har nu blivit föremål för sex doktorsavhand-lingar, varav tre på svenska. Senast i den raden är Lars Ahlboms
 Frihetens tragedi. Livssyn, estetik och hjälteroller i Sven Delblancs författarskap
(Diss Göteborg 1989;Sthlm: Bonniers 1989). Ahlboms avhandling skiljer sig på flera sätt från föregångarna.Ahlbom gör en komparativ idéanalys av författarskapets frihetsproblematik med dendelblancska alter-ego-fiktionen i centrum. Huvudtesen formuleras med anspråk pågiltighet för hela Sven Delblancs hittillsvarande verk och anges motsvara författarenssjälvförståelse och medvetna intentioner (ss 13, 14). Nytt i Delblanc-forskningen är dåavhandlingens heltäckande och författarorienterade inriktning. I sammanhanget nytt är även det delvis idéhistoriska och kulturkritiska perspektiv Ahlbom anlägger.
1.Referat
1.1Huvudtesochinriktning
 Frihetens tragedi
är alltså en tesavhandling. Huvudtesen formuleras via avhandlingensidéanalytiska ärende: att påvisa den spänning mellan frihet och - visar det sig - kärlek som Ahlbom kallar ”frihetens tragedi”. Enligt tesen är den spänningen central i helaförfattarskapet (s 12; jfr s 300), och Ahlbom avser att ur den härleda en enhetlig och
konstant grundhållning
, som han kallar ”tragisk-heroisk” (s ***). Den hållningeninbegriper både en livssyn och en konstsyn, som Ahlbom undersöker viaförfattarskapets gestaltade hjälteroller, men som han också vill ge en genetisk- psykologisk förankring i författarens personliga bakgrund som mystiker. Ur sammagrundhållning härleder Ahlbom också en anti-modern
civilisationskritik 
med rötter i”1800-talsindividualismen” (s 18), dvs här med Schopenhauer, Nietzsche ochDostojevskij som viktigaste inspiratörer. På dem präglas den
autenticitetsuppfattning
 avhandlingen analyserar som en aspekt av den tragisk-heroiska grundhållningen. EnligtAhlbom gör den autenticitetsuppfattningen författarskapet i viss mening ”otidsenligt” (s***) men tillför också ”en stor värdehävdande kraft” (s 20).Enligt huvudtesen bottnar författarskapets civilisationskritik alltså i en existentiellvision, som Ahlbom ytterst vill härleda ur Delblancs egen mystiskt färgade erfarenhetav ”en absolut värdegrund som ställer människan i ett moraliskt förhållande tillvärlden” (s 16). I romanerna gestaltas visionen i en ’autentisk’ hållning som Ahlbomkallar ”aktiv kärlek” (ss 16, 30, 51). I ’aktiv kärlek’ övervinner hjälten klyftan mellansåväl moralisk känsla och rationellt förnuft som mellan insikt och handling. Sommoralisk förebild härvidlag framhåller Ahlbom Jesus-gestalten. Den tes Ahlbom villdriva är att författaren oftast gestaltar denna hållning genom en ’frihetens tragedi’, där antingen hjälten eller hans autenticitet går under.
 
Ahlbom,Samlaren-rec
1989-10-28/2012-06-1621:252
Ur spänningen mellan tragisk livssyn och heroisk estetik (s 17) härleder Ahlbom ävenen speciell
författarroll
. Den undersöks också som en gestaltad dimension avromanernas fiktionsvärld. Ahlbom argumenterar att de delblancska hjältarnas strävanmot en ’heroisk’ livshållning i en ’tragisk’ värld speglar berättandets tendens mot entragisk-heroisk estetik, som kan prägla också skildringen av hjältarnas tragiskamisslyckande. Avlästa genom denna estetik framstår fiktionshjältarna som författarens
alter egos
även när de inte explicit gestaltas som konstnärer. Ahlboms paradigmatiskaexempel är emellertid alter-ego-fiktionen i Delblancs öppet meta-litterära ochsjälvbiografiska
 Hedeby-
svit: här gestaltar berättelsen icke blott sin egen tillblivelseutan även Berättarens och därmed även den mogna författarrollens.Det är denna författarroll som är föremål för Ahlboms synnerliga intresse. Men hannalkas den i dess förbindelse med författarens personliga problematik. På den vill hanockså återföra sin huvudtes: ”[Sven Delblanc] har antagit frihetens utmaning genom attutveckla en tragisk-heroisk konst, en konst som vill sjunga om livets helighet, gestaltafrihetens tragedi och framställa mänskliga förebilder. Denna bild av författarskapetscentrala problematik och det heroiska uppdraget kommer Delblancs självförståelse nära.Vi behöver inte gå utanför de skönlitterära texterna för att konstatera det. Delblanc har itexterna tecknat bilder av sig själv som författarskapets upphovsman.” (s 17).Från denna utgångspunkt bygger Ahlbom ett avhandlingsprojekt med stor räckvidd.Perspektivet öppnas inledningsvis när Ahlbom antyder hur han vill gå vidare iförhållande till föregående Delblanc-forskning. Han utgår då från Bo Larssons essä omspänningen mellan paradismyt och frihetsproblematik i författarskapet: han villundersöka problematikens ”psykologiska” och ”historiska” sidor, belysa ”de estetiskaaspekterna” samt ”sätta in författarskapet i ett traditionssammanhang” (s 15). De psykologiska aspekterna vill han belysa i undersökningen av hur Delblanc bearbetar ”enallmänmänsklig psykologisk problematik som med Jung kan benämnasindividuationsprocessen” (s 19). Individuationsprocessen undersöks primärt via den psykologiska gestaltningen av hjälterollen. Traditionssammanhanget undersöks främst på en idéhistorisk nivå, med utgångspunkt i den människo- och samhällssyn som hjältenoch hans värld representerar. Den inriktningen präglar också undersökningen avförfattarskapets estetiska aspekter. Avhandlingens begrepp om en tragisk-heroisk estetik är alltså främst psykologiskt och idéanalytiskt grundat.
1.2Syfte,metod,disposition,urval,genomförande
Undersökningen fokuserar den spänningsfyllda gestaltningen av ’frihetens tragedi’ iromanerna med avseende på en budskapsmässig syntes. Sin metod kallar Ahlbom”intern textanalys”, supplerad med ”externt material”, främst i form av för-fattarkommentarer som skall upplysa om Delblancs intentioner (s 18f). Den internatextanalysen relateras till komparationer med andra författarskap, som romanernaidémässigt förhåller sig till, och som även antas ha påverkat Delblanc.I sin textanalys vill Ahlbom sålunda klargöra hur Delblancs tragisk-heroiska livs- ochkonstsyn avspeglas litterärt. Särskilt vill han uppmärksamma förhållandet mellan psykologisk gestaltning och moralfilosofisk systemkritik: ”hur Delblanc utifrån sinmycket stränga uppfattning om mänsklig autenticitet kritiskt genomlyser de psykologiska drivkrafter som ligger bakom olika livshållningar och pekar ut derasförhållande till makten.”(s 18) Det är då främst människosynen som intresserar Ahlbom, och det är den han återför på 1800-talsindividualismens tradition, sådan denförmedlats genom Schopenhauers, Nietzsches och Dostojevskijs inflytande.
 
Ahlbom,Samlaren-rec
1989-10-28/2012-06-1621:253
Ambitionen att belysa hela författarskapet realiseras via undersökningen av fyra paradigmatiska romantexter (av totalt c:a 25), valda ur den grupp ”allegoriskt-symboliska idé-romaner” som Ahlbom i formellt avseende ställer mot författarskapets”breda episkt-realistiska verk” (s 18).
1
Efter inledningskapitlet byggs argumentationenupp kring utförliga textanalyser fördelade på två kronologiska block.
Block ett
 fokuserar hur ’frihetens tragedi’ avtecknar sig som en fullbordad vision redan i denallegoriska debutromanen
 Eremitkräftan
1962 och därvid även iscensätter denförfattarroll och estetik som, enligt tesen, präglar hela författarskapet.
Block två
 fokuserar visionens fortsatta öden i samtidsromanen
Grottmannen
1977, samt tvåhistoriska pastischer: dagboksromanen
Speranza
1980 och
 
 brevromanen
 
 Jerusalems natt 
 1983. I enlighet med tesen om författarskapets enhetlighet får då analysen av debut-romanen i kapitel ett fungera som orienteringspunkt för diskussionen av de senareverken i block två, där alltså tesen skall ledas i bevis (s 69).Antagandet att romanerna opererar med en alter-ego-fiktion, där hjälten förkroppsligar olika aspekter av Sven Delblancs egen problematik eller författarroll är utgångspunktför samtliga analyser (ss 17, 55, 72). Författarskapets tragisk-heroiska livssyn ochestetik får då inledningsvis avteckna sig via fiktionsberättelsens spänningsfylldaförhållande till bildningsromanens optimistiska intrig, med socialiseringsproblemet somvitalt inslag (ss 23f, 65-69). Detta genrehistoriska perspektiv assimileras emellertidunder den enskilda analysens gång i avhandlingens övergripande psykologiska och idé-analytiska orientering.I undersökningen av hur det tragisk-heroiska paradigmet läggs fast i debutromanenuppmärksammar Ahlbom sålunda visionens iscensättning främst med avseende på
1
Vad
urvalet
beträffarkanföljandekonstateras:Sågottsomheltobehandladeblirromanerna
Primavera
1973,
Kastrater 
1975,
Kärafarmor 
1979och
Morialand 
1987.Likasåutelämnasdetpseudodokumentäraförfattarskapet-textersom
 Åsnebrygga
1969,
 Zahak 
1971,
Trampavatten
1972fungerarenbartsomreferensmaterialochbehandlaspåsammanivåsomDelblancsartiklarochessäer.Vidareutelämnasdetdramatiskaförfattarskapetmed
Gömdigilivetsträd 
1965somendaundantag.
Senecasdöd 
1982figurerarbaraindirekt,viaDelblancsföretal,ochstoradramersom
DenarmeRichard
1978och
Daumiens
1987(***?)nämnsöhtinte,fölikalitesomhörspelen
Stark 
(197***)ochAlmqvist-pjäsen
Gettisburg
,tryckti
BLM
***ochuppfördtvågånger,senast1989;slutligenTV-pjäsersom
Stadsresan
***och
Disputationen
***.IntehellernämnsdeotaliganovellerDelblanciolikasammanhangsläpptifrånsig,tex
Frälsare
(
BLM
1966/4),somärenfortsättningpåberättelsenom’Denvitastaden’idebutromaneneller
JagtänkeroftapåLucky
(***),somhandlaromkonstensoutgrundlighet.MedtankepåattAhlbomstespresenterasmedgiltighetförhelaförfattarskapet-ochdåalltsåinteensbegränsastillromanerna-hadejagväntatmigenöversiktligpresentationavförfattarskapetsmångfaldighet,inteminstgenreässigt,plusennärmaremotiveringtillhansurval.Somdetnuärfrågar jagmigtex:•varförhanlyftbort
Kastrater 
urdenromansvitDciefterordettill
 Jerusalemsnatt 
kallaten’trilogi’,isynnerhetsomdenromanentematisktihögstagradiscensätterettproblemmanmedledningavAhlbomvorebenägenkalla’frihetenstragedi’ochdärtillitermeravenkonstnärsproblematikmedrelevansförvadhandiskuterariestetikkapitlet?•vilkenlitterärstatushanvilltillskrivatextersom
 Åsnebrygga
och
 Zahak 
.Ihansframställningbehandlasdesomsjälvbiografisksakprosaellerjournalistik.IdetsammanhangetundrarjagocksåmedvilkatextteoretiskaförutsättningarhannalkasDelblancsjournalistik,eftersomhantycksförbisedelsderetoriskaaspekterna,delsdenprövandeochmajevtiskahållningförfattarendäroftaimplicitintar-justgenomattpåsittspecifiktförargelseväckandesättextremiseradenprovokativarollenochdärmedföljasinaromanhjältarsföredöme.Denhållningenkommenterarförfattarenfösjälviendelavdessasammaartiklar,texrecensionenavGyllenstens
Kainsmemoarer 
1963.

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->