Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Det trettioriga krigets strsta katastrof: Magdeburgs frstrelse 1631

Av Lars Ericson Wolke Tisdagen den 10 maj 1631 var en ljus, vacker och stilla dag i omrdet kring Magdeburg. Staden vid Elbe var med sina 20 000 invnare en av Sachsens och Tysklands viktigaste stder. Just den hr dagen p vren 1631 kulminerade en av det trettioriga krigets mnga belgringar i en fasavckande blods- och brandorgie i Magdeburg. Varfr just Magdeburg? P vren 1631 hade krigsutvecklingen lett till att Magdeburg hade ftt en snabbt kad strategisk betydelse. Nr Gustav Adolfs svenskar p vren 1631 lmnade sitt brohuvud vid stersjkusten och avancerade sderut lngs Oders lopp och den 3 april 1631 ervrade Frankfurt an der Oder, d vxte hotet mot Tillys frsrjningslinjer. De bda armerna manvrerade nrmare varandra, men i synnerhet svenskarna ville nnu inte riskera att mta Tillys stridsvana trupper i ett avgrande slag. Istllet gled de bda fienderna ter ifrn varandra och drmed beseglades det protestantiska Magdeburgs de. Staden var en av Sveriges f allierade i Tyskland och dessutom strategiskt belgen vid en av de viktigaste vergngarna ver floden Elbe. Redan p sensommaren 1630 brjade katolska trupper nrma sig Magdeburg och som ett motdrag snde Gustav Adolf i oktober 1630 generalmajoren Didrik von Falkenberg med uppgift att ta ver ledningen fr stadens frsvar. Magdeburg ringas in Inne i Magdeburg var det den brandenburgske markgreven Kristian Vilhelm som hade den yttersta makten. Under september 1630 sattes strre katolska styrkor in, men det var frst vid nyret 1631 som deras blockad blev mera verksam. Men via vattenvgen p Elbe kunde stadsborna nnu hmta spannml frn det neutrala Sachsen. Belgringen leddes av den mycket handlingskraftige fltmarskalken Gottfrid Henrik von Pappenheim. Men han hlls bokstavligt tillbaka bde av sin verbeflhavare Johan Tserclaes Tilly sjlv och kurfurst Maximilian av Bayern, som bda manade till frsiktighet. Frst i mars 1631 skrptes belgringen vsentligt. Under de fljande veckorna ervrade belgrarna en rad redutter och skansar, och frsvararnas alla frbindelser vattenvgen med omvrlden skars av.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Nu trngdes kanske 30 000 mnniskor innanfr Magdeburgs murar. Till stadsbefolkningens 20 000 kom runt 10 000 flyktingar frn frstderna och den omgivande landsbygden. Den 24 april, d belgringens huvudfas inleddes, organiserades 5 000 man i en borgarbevpning fr att stdja de 2 500 reguljra soldater som Falkenberg hade kvar i stridsdugligt skick. Mot dessa stod 17 000 soldater i de katolska anfallsfrbanden. Den 7 maj hade belgrarnas lpgravar ntt fram till lmpliga utgngsgrupperingar fr ett anfall p nordfronten. Mellan den 7 och 9 maj bombarderade artilleriet staden med dagligen mellan 1 200 och 1 800 projektiler. Under trycket av en alltmer akut krutbristen diskuterade Magdeburgs rd under hela natten 9-10 maj frgan och frhandlingar. Men nr den 10 maj grydde var det fr sent. Klockan 7 p morgonen avfyrade Pappenheims kanoner anfallssignalen. Den frsta anfallsvgen slogs tillbaka, utom vid nordfronten. Hr slngde Pappenheim fram 3 500 man mot Falkenbergs 700 frsvarare. Tv kroatiska kompanier tog sig runt frsvarsverken nrmast flodstranden och beskt frsvararna i ryggen. Nordfronten hll dock nnu och Falkenberg till hst kommenderade fram frstrkningar ur borgarbevpningen. En andra anfallsvg sndes fram mot frsvarslinjen och i det lget fll Falkenberg fr en kula. Nyheten kunde inte hllas hemlig och frsvararnas moral sjnk som ett stenknippe mot botten. Efter oerhrda frluster trngde Pappenheims folk in i Magdeburg. Hr mtte de katolska fotsoldaterna rytteri och beskts samtidigt av borgare som tagit stllning inne i husen. D beslt Pappenheim att lta tnda eld p ngra hus fr att pressa borgarna att sluta slss och istllet frska rdda sina hem. Men det hjlpte inte, borgarmilisen fortsatte striden. Men vid 9-tiden p frmiddagen brt angriparna upp en vg in i staden, dr det tunga kavalleriet kunde rycka fram. Ett kompani kroater fljdes av de kejserliga regementena Coronini och Maradas samt ligaregementet Baumgarten. Sammanlagt var det 1 300 ryttare som bokstavligen pljde sig in i staden, medan frsvararna vek sderut mot stadskrnan och domkyrkan vid Neuer Markt. Tilly sjlv anslt sig till stormanlpningen mot domkyrkan. Administratorn Kristian Vilhelm deltog i striden, men srades i lret och togs tillfnga. Vid 10-tiden var det ver. De frsvarare som fortfarande var i livet lade ned sina vapen framfr katedralen. Men nu fljde nya fasor fr civila och soldater. Den eld som Pappenheim hade ltit anlgga i norra delen av Altstadt hade spritt sig och just runt klockan 10 uppger flera vittnen att staden redan stod i ljusan lga. D brjade plundringarna.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Magdeburgs frstrelse En stark nordostvind slet tag i elden och spred den raskt ver staden. Branden bet sig fast och frdde kvarter efter kvarter. Om det var den p Pappenheims order anlagda elden som spred sig, eller den fick hjlp av den vldsamma artillerielden, de mnga musktavfyrningarna eller sprngandet av laddningar (petarder) och minor gr inte att avgra i efterhand. Resultatet blev under alla frhllanden ohyggligt. Pappenheim och Tilly frskte samla en del av sina soldater till en mera effektiv bekmpning, men de lyckades bara hlla elden undan frn Neuer Markt och katedralen. Hr rddades ett 70-tal hus. Resten av staden blev lgornas rov. Huvuddelen av de kejserliga och ligistiska soldaterna hade nmligen redan satt igng att plundra. En formlig vg av rn, mord och vldtkter svepte ver staden, tfljdes av eldstormen och bildade en ohygglig blandning som drabbade urskiljningslst. Hg som lg, civil som militr, fll offer. verlevande ur garnisonen stacks ned av berusade segrare, samtidigt som civila angreps alltmer urskiljningslst. Senare skulle Pappenheim i ett frsk att urskulda sina soldater framhlla hur stadsborna stridit mot angriparna: ung och gammal, man och kvinna, ja ven barnen p sju och tta r frsvarade sig till det yttersta med stenkastning och att hlla hett vatten. Snart eskalerade situationen till en formlig mordorgie, dr alla som inte lyckades hlla sig gmda riskerade att ddas. Tilly sjlv kunde bara rida omkring i virrvarret och maktlst se p vad som hnde. Den enda organiserade hjlpinsatsen genomfrdes av priorn vid ett av stadens kloster. Han drev kvinnor och barn framfr sig in i katedralen. Tilly hjlpte priorn genom att stta ut vakter mot sina egna soldater. Mer n s kunde han inte frm att gra. P de sttet rddades ungefr 600 mnniskor till livet inne i katedralen, medan vldet och elden rasade utanfr dess vggar. De katolska soldaterna som lidit och frsmktat i elndiga fltlger, tog nu snabbt igen vad de gtt miste om nr vinkllare och lstugor stormades. Men deras gldje blev kortvarig. Nr branden spred sig med frdande snabbhet, tvangs Tillys officerare att s snabbt som mjligt frska samla ihop sina berusade soldater och fra dem ut ur staden. Men elden inneslt snabbt hela kvarter med rk- och eldrider som f kunde ta sig igenom. Redlst berusade knektar blev liggande dr de fallit, medan ter andra dignande av stldgods frn borgarhemmen inte orkade kmpa sig igenom till rddningen. P det sttet blev mngder av soldater ur segrararmn offer fr lgorna. De stadsbor som hade skt sig ned i kllarna undan soldateskens vergrepp, insg nu alltfr sent att de hamnat i en ddlig flla. Lgor och rk slickade sig in i husen och nda ner i kllarvalven, dr de slukade allt levande i sin vg.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Magdeburg brann hela dagen och frst framemot kvllen den 10 maj brjade lgorna falna, frmst i brist p brnsle. Runt katedralen lg en pyrande hg svrtat timmer och enstaka murrester som inte fallit samman. I ytterligare tre dagar gldde det i resterna av det som en gng varit en av Tysklands rikaste stder. Efter ngra dagar lt Tilly hlla en tacksgelsemssa i katedralen, medan hans trupper paraderade med flygande fanor och kanonerna skt salut. De svartnade resterna av Magdeburg dptes om till Marienburg efter jungfru Maria och i Wien, Rom, Bryssel och Mnchen firades segern. Jungfru Magdeburg, som Pappenheim kallade staden, hade ervrats, om n till priset av hennes egen undergng. De kejserliga hade frlorat minst 2 000 man, inklusive de stupade under stormningen. Av de kanske 30 000 mnniskor som p morgonen den 10 maj trngdes innanfr stadsmurarna, var mer n 20 000 dda nr kvllen randades. Med tanke p att Magdeburgs ordinarie befolkning p 20 000 faktiskt var strre n bde Berlins och Wiens vid denna tid, s framstr katastrofen i hela sin vidd.. Fr Tillys trupper blev inte ervringen den vinst man vntat sig. De kvarvarande frrden, som skulle ha strkt de katolska truppernas operationsduglighet, hade frintats av elden. Ammunitionen hade i stort sett skjutits bort av frsvararna. Dessutom hade branden tagit sin tribut i de katolska truppernas led. S i rent operativt militrt hnseende var ervringen av Magdeburg snarast ett nederlag fr Tilly, ven om kampen slutat med en taktisk seger. P ett n hgre, strategiskt, plan blev bakslaget n strre. Nr nyheten spred sig Magdeburgs frstrelse och segrarnas vergrepp, valde flera protestantiska furstar att ansluta sig till Gustav II Adolf. Viktigaste av dem var kurfursten av Brandenburg och senare p sommaren anslt sig ven Sachsen till det svenska lgret. Beteckningen Pyrrhusseger ligger nra till hands. Magdeburgs de i propagandan Den protestantiska propagandan fick i Magdeburgs de ett tacksamt tema fr en intensiv kampanj mot kejsaren och den katolska Ligan, Blodhunden Tilly och Pappenheim framstlldes som medvetna vldsverkare. Minst 25 tidningar, 205 olika flygskrifter och 41 illustrerade flygblad spred nyheten om Magdeburgs gruvliga de. Under 1631 spreds ocks en rad sngtexter som berttade om Magdeburgs frstring. En sdan var sngen O Magdeburg du schne Stadt/verbrunnen och zerstret (O Magdeburg, du skna stad/uppbrnd och frstrd). Frn katolsk sida frskte man med begrnsad framgng anlgga moteld Den hr bilden av Tillys och segrarna som medvetna vldsverkare inympades i generationer av tyskar och europer, trots att Tilly sjlv hade mycket att frlora p att staden frstrdes. 4

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Frst vid mitten av 1800-talet brjade historiker kritiskt granska skuldfrgan kring Magdeburgs frstrelse. Katastrofen i Magdeburg gav ocks en rejl skjuts framt fr en allmn acceptans av krigets lagar. Den nederlndske juristen Hugo Grotius hade redan 1625 givit ut sin grundlggande bok De iure belli ac pacis libri tres (The bcker om krigets och fredens lagar). Hndelserna i Magdeburg visade tydligt vad som hnde om inte alla krigets aktrer lade sig vinn om att iakttaga vissa grundlggande regler fr krigfringen, inte minst nr det gllde behandlingen av civilbefolkningen. Men kanske viktigast av allt: Magdeburgs frstrelse den dr majdagen 1631 innebar en dramatisk vndpunkt i det lnga kriget. Som en konsekvens av stadens hemska de anslt sig flera protestantiska furstar till svenskarna. Resultatet blev alltmer ofrsonliga motsttningar och ytterligare 17 r av krig, innan freden kunde tervnda till det plgade Tyskland.

Texten r en frkortad version av ett kapitel som ingr i Lars Ericson Wolke/Gran Larsson/Nils Erik Villstrand, Trettioriga kriget (Historiska Media, Lund 2005). Lars Ericson Wolke 2005. Alla rttigheter frbehllna. Detta r en utskrift frn Lars Ericson Wolkes webbplats, www.ericsonwolke.se