Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.

indd 1

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning? Lennart Flood, Chiya Manuchery 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2012 FORES Bellmansgatan 10 118 20 Stockholm Tfn: 08-452 26 60 E-post: brev@fores.se www.fores.se Form och sttning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhradsbygdens Tryckeri AB, Bors 2012 Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brdtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: 978-91-979505-7-2

Fritt tillgngligt med vissa rttigheter frbehllna FORES vill ha strsta mjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Drfr kan publikationerna utan kostnad laddas ner via www.fores.se. Enstaka exemplar kan ocks bestllas i tryckt form via brev@fores.se. Vr hantering av upphovsrtt utgr frn Creative Commons Erknnande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (ls mer p www.creativecommons.se). Det innebr i korthet att det r tilltet att dela, det vill sga att kopiera, distribuera och snda verket, p villkor att FORES och frfattaren anges, ndamlet r icke kommersiellt och verket inte frndras, bearbetas eller byggs vidare p.

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 2

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 3

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 4

2012-06-21 10:46

fores studie 2012:5

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Lennart Flood Chiya Manuchery

FORES, 2012

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 5

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 6

2012-06-21 10:46

Om Fores

En grn och liberal tankesmedja

FORES Forum fr reformer och entreprenrskap r en grn och liberal tankesmedja som vill frnya debatten i Sverige med tro p entreprenrskap och mnniskors mjligheter att sjlva forma sina liv.

Milj och marknad, migration, fretagandet i civilsamhllet, integritet, jmstlldhet, global demokratisering och moderniserad vlfrd det r ngra av de frgor vi jobbar med. Vi r en ppen och oberoende mtesplats fr samhllsengagerade, debattrer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lsningar p hur Sverige kan mta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebr. Vi fungerar som en lnk mellan nykna samhllsmedborgare, debattrer, entreprenrer, beslutsfattare och seris forskning. FORES producerar bcker och arrangerar seminarier och debatter.
Besk grna vr webbplats www.fores.se

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 7

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 8

2012-06-21 10:46

Kort om studien
r snkta arbetsgivaravgifter ett mjligt alternativ till jobb-

skatteavdraget? Den hr studien utforskar hur arbetsgivaravgifterna pverkar utbud och efterfrgan p arbete. Eekten p utbudet bestr bde av de som redan arbetar r beredda arbeta er timmar, och att sannolikheten kar fr vriga att f arbete. Efterfrgeeekten r helt enkelt att ett lgre pris p arbetskraft leder till kad efterfrgan och drmed hgre sysselsttning d fretagen vljer att anstlla er. Det nns dock studier som menar att denna eekt r liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av hgre lnekrav. Frfattarna konstaterar dock att om s r fallet s borde kade lner ven ha en utbudseekt genom att er vljer att arbeta mer och det blir mer lnsamt att arbeta jmfrt med att inte arbeta. Snkta arbetsgivaravgifter borde drmed ha en positiv eekt p sysselsttningen oavsett om de leder till hgre lneansprk.

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 9

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 10

2012-06-21 10:46

Frord

Trots att Sverige klarat sig relativt lindrigt genom nans-

och eurokriserna r det en indikator som inte gtt t rtt hll; antalet personer utanfr arbetskraften, vare sig det mts som ppen arbetslshet eller med andra mtt. Samtidigt baserar sig den svenska vlfrdsstaten p ett hgt skatteuttag. Det r drfr av stort intresse att den skatt som tas ut i s liten omfattning som mjligt skadar mjligheterna fr den svenska ekonomin att vxa samtidigt som er arbetstillfllen skapas. Sedan den stora skattereformen genomfrdes 1991 har ver 500 frslag p ndrad skattelagstiftning genomfrts (Riksrevisionen 2010). Den mest omfattande ndringen r jobbskatteavdraget som infrdes i era steg frn 2007 och framt och innebar en skattereduktion fr arbetsinkomster. Under senare r har dock kritiker hvdat att jobbskatteavdraget endast stimulerar till kat arbetsutbud, men inte till ngon kad efterfrgan av arbetskraft. Dessutom ifrgastts huruvida jobbskatteavdraget verkligen leder till hgre arbetsutbud bland alla individer (Flood och Hansson 2011). Samtidigt har snkta arbetsgivaravgifter spelat en undanskymd roll i den svenska debatten, trots att det ocks utgr ett stt att snka arbetskraftskostnaden. tgrden har avfrdats av en del ekonomer med argumentet att snkta avgifter bara leder till hgre lneansprk. Frgan lider av att det nns mycket lite data fr Sverige om eekten arbetsgivaravgiftssnkningar, helt enkelt fr att avgiften inte snkts utan hjts historiskt. De snk-

xi

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 11

2012-06-21 10:46

ningar som har gjorts har varit regionala och de senaste snkningarna har skett i ett extremt konjunkturlge samtidigt med mnga andra frndringar. Trots detta har mindre ndringar gjorts; en generell snkning av arbetsgivaravgiften med en procentenhet 2009, snkningar fr dem ver 65 och, mest uppmrksammat och mest debatterat, en halvering (32,4 till 15,5 procent) av arbetsgivaravgiften fr ungdomar 18-25. Kontrasten r dock tydlig mot omvrlden, exempelvis USA och Frankrike, dr snkta arbetsgivaravgifter varit i centrum fr debatten om krishanteringen. Fr att utveckla ngra av tankarna kring arbetsgivaravgiftssnkningar som alternativ till jobbskatteavdrag har FORES bett en av Sveriges frmsta skatteexperter, Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshgskolan i Gteborg, att reda ut frgan, i samarbete med Chiya Manuchery, MSc i EU-rtt. Rapporten beskriver betydelsen av arbetsgivaravgiften med utgngspunkt i frvntade utbudseekter svl som efterfrgeeffekter av skatter. I termer av utbudseekter r det viktigt att skilja p eekten av arbetade timmar fr de som arbetar och eekten p sannolikheten att arbeta. Fr de som arbetar r eekten av en skattesnkning p disponibel inkomst viktig medan det fr sysselsttningen r den disponibla inkomst nr individen inte arbetar i relation till disponibel inkomst vid arbete som r viktig. Efterfrgeeekten r helt enkelt att ett lgre pris p arbetskraft leder till kad efterfrgan och drmed hgre sysselsttning d fretagen vljer att anstlla er. Hr redogrs fr de studier som menar att denna eekt r liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av hgre lnekrav. Rapportfr-

xii

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 12

2012-06-21 10:46

fattarna konstaterar dock att om s r fallet s borde kade lner ven ha en utbudseekt genom att er vljer att arbeta mer och det blir mer lnsamt att arbeta jmfrt med att inte arbeta. Snkta arbetsgivaravgifter borde drmed ha en positiv eekt p sysselsttningen oavsett om de leder till hgre lneansprk. En annan intressant frga som tas upp i rapporten r varfr arbetsgivaravgifter i mnga OECD-lnder har legat p en relativt stabil niv medan inkomstskatten genomgtt stora frndringar. Frfattarna konstaterar att nr politiker vill gra det mer lnsamt att arbeta r det i mnga lnder lttare att genomfra en reform som snker skatterna n en som snker bidragen. Lgst politiska incitament nns fr att snka skatter, som arbetsgivaravgiften, som uppfattas som en avgift fr de sociala trygghetssystemen. Frfattarna konstaterar ocks att det r svrt att utvrdera skattereformer eftersom det r omjligt att avgra hur verkligheten hade sett ut om reformen inte hade infrts. Det kan drfr vara rimligt att framhlla andra principer som vgledande fr beskattning s som enkelhet och transparens eller betydelsen av svenska fretags konkurrenskraft. Om jobbskatteavdragen och inkomstskattesnkningarna ntt vgs nde ekonomiskt och politiskt mste andra stt att stimulera efterfrgan och utbud p arbete utforskas. Det mest uppenbara r d arbetsgivaravgiften. Vi hoppas att denna rapport kan bidra till att stimulera diskussionen och forskningen. Vi vill srskilt rikta ett tack till Fretagarna fr std till denna rapport, och till Lars Jagrn, chefsekonom, och Jan Herin, senior economist, p Fretagarna fr ider och kommentarer infr rap-

xiii

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 13

2012-06-21 10:46

portskrivandet, samt till Karin Zelano p FORES fr hjlp med genomgng av rapporten. Slutsatser och sikter i denna rapport str frfattarna, som brukligt, helt sjlva fr. Andreas Bergstrm, vice VD FORES Harald Edquist, Forskningsledare FORES Martin dahl, VD FORES

1.

Referenser: Riksrevisionen (2010:11), Enhetlig beskattning?, Riksdagstryckeriet, Stockholm. Flood, Lennart och Hansson, sa (2011), Alternativ till jobbskatteavdraget, Fores Policy Paper 2011:3.

xiv

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 14

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 15

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 16

2012-06-21 10:46

Arbetsgivaravgifter och sysselsttning

Sg arbetsgivaravgift och visst lter det bra med en avgift

som ngon annan betalar - ja, frutsatt att man inte r arbetsgivaren d sociala avgifter leder tanken till ngot som man grna bidrar till av solidariska skl, emellertid leder ordet skatt inte alltid till samma associationer. nd r det s att en arbetsgivaravgift innehller bde dimensionen av avgift och skatt och naturligtvis bidrar den till att nansiera de fr individen och samhllet ndvndiga trygghetssystemen. Vr avsikt med den hr rapporten r att beskriva betydelsen av arbetsgivaravgiften och d framfrallt med utgngspunkt i frvntade eekter p arbetsutbud och sysselsttning. Inledningsvis ges en bakgrund och en beskrivning av dagens skatte/avgiftssystem. En rimlig utgngspunkt vid beskrivningen av arbetsgivaravgiftens frvntade eekter r att Sverige r ett litet exportberoende land och att skatter och avgifter br ses i ett internationellt perspektiv. Av detta skl ges en internationell utblick dr Sverige jmfrs med ett urval lnder i vr omvrld. En ambition med rapporten r att argumentera fr att arbetsgivaravgifter inte kan studeras enbart med utgngspunkt i frvntade eekter p fretagens beteende. Vi vill ven framhlla eekten p individernas beteende.
1

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 1

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Av detta skl diskuteras bde arbetsmarknadens efterfrge- och utbudssida. Avslutningsvis grs en del reektioner ver vilka utmaningar och frndringsbehov som kan vara aktuella nr det gller arbetsgivaravgifternas framtida utformning.

Arbetsgivaravgifter
Ursprungligen infrdes arbetsgivaravgiften som ett stt att delnansiera den allmnna sjukfrskringen som introducerades 1955. Denna avgift utgjorde till en brjan del av lnesumman, men hjdes gradvis under 60- och 70-talen. Tv ytterligare avgifter till arbetsskadefrskringen och den allmnna tjnstepensionen infrdes 1960. Dessa fljdes senare av en allmn arbetsgivaravgift 1969. Arbetsgivaravgiften har sedan kat, frmst under 70-talet, men har sedan mitten p 1990-talet har de legat p en stabil niv (omkring 31-33 % av bruttolnen) med en mindre snkning de senaste ren. Frn att ursprungligen ha varit rena avgifter fr arbetsgivaravgifterna sociala trygghetssystemen har de kommit att innehlla en kande skatteandel. Idag nns ingen direkt koppling mellan det inbetalda beloppet och pensionsniv eller andra frmner, vilket framfrallt gller lneinkomster som verstiger 7,5 prisbasbelopp. Det kan diskuteras hur stor skattekomponent i de sociala avgifterna r. En uppskattning som grs av Skatteverket och Gunnar Du Rietz r att i genomsnitt 60 % av avgiften r en skatt. Peter Birch Srensen utgr i sin ESO-rapport frn att alla avgifter ver 7,5 prisbasbelopp r en skatt, med tanke p att dessa avgifter inte ger ngra frmner och allts kan liknas vid en vanlig skatt.1 Du
1. Skatteverket (2010), s. 11. Du Rietz, Gunnar (2008), Selektiva snkningar av arbetsgivaravgifterna. Srensen, P.B. (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges. ESO-rapport 2010:4.

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 2

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

Rietz gr i sin analys en uppskattning av hur stor skatteandelen r i de olika avgifterna, baserat p frmnsvrdet. Den allmnna lneavgiften betraktas d som en ren skatt och fr de vriga avgifterna ligger skatteandelen mellan 40-50 % (skatteandelen fr arbetsskadeavgiften r noll men detta r en mycket liten andel av totala avgiften). Det sammanvgda resultatet innebr som redan nmnts en skatteandel p 60 %. Liksom inkomstskatten har arbetsgivaravgiften p senare tid genomgtt en rad frndringar. Dr ingr snkta arbetsgivaravgifter fr yngre och ldre och en rad subventioner fr att minska lnekostnaden fr vissa arbetsgrupper: nystartsjobb, nyfriskjobb och instegsjobb. Nystartsjobben r ett lnebidrag till lngtidsarbetslsa, nyfriskjobben r ett bidrag till individer som har varit lngtidssjukskrivna och instegsjobben r ett lnebidrag som riktas mot nyanlnda invandrare. Under 2012 lg de lagstadgade arbetsgivaravgifterna p 31,42 % av den anstlldes bruttoln. Fr anstllda som inte fyllt 26 r r den lagstadgade avgiften 15,49 %. Fr arbetstagare som r fdda 1938 till och med 1946 skall arbetsgivaren betala en avgift om totalt 10,21 % (lderspensionsavgiften). Fr personer fdda fram till 1937 och tidigare betalas varken arbetsgivaravgifter eller ngon srskilt lneskatt. Utver de lagstadgade avgifterna nns ven andra avgifter som har avtalats med de fackliga organisationerna, s kallade avtalsfrskringar samt avtalspensioner. Dessa administreras av arbetsmarknadens parter och inkluderar bland annat frskringar vid omstllning till nya arbetsuppgifter, vid skada eller sjukdom samt premier till avtals eller tjnstepension. Avgifterna skiljer sig ocks mellan olika avtal och olika branscher. Utver detta br ven nmnas egenavgifter fr enskilda nringsidkare, vilka r ngot lgre
3

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 3

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Tabell 1. Arbetsgivaravgifter 2012 fr individer i ldern 26-65

Typ av lagstadgade avgifter %

lderspensionsavgift Efterlevandepensionsavgift Sjukfrskringsavgift Arbetsskadeavgift Frldrafrskringsavgift Arbetsmarknadsavgift Allmnlneavgift Totalt

10,21 1,17 5,02 0,30 2,60 2,91 9,21 31,42

Klla: Ekonomifakta (2012a)

n arbetsgivaravgiften. Fr 2012 lg de p 28,97 % och den strsta skillnaden r att arbetsmarknadsavgiften r lgre. Normalt kallas arbetsgivar- och egenavgifter samt avtalsfrskringar fr sociala avgifter.2 I fortsttningen ligger fokus i rapporten emellertid enbart p arbetsgivar- och egenavgifter och av enkelhetsskl lter vi begreppet arbetsgivaravgifter st fr bgge dessa avgifter. Arbetsgivaravgiftens sammansttning framstr av tabell1 och som synes r de tv strsta delarna lderspensionsavgiften och de allmnna lneavgifterna.

2. Skatteverket anvnder uttrycket socialavgifter fr arbetsgivar- och egenavgifter.

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 4

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

Internationell utblick
Som en inledning kan det var intressant att ge en bred beskrivning av hur skattelandskapet frndrats i vr omvrld. I en sdan beskrivning utgr OECD-lnderna en naturlig referens. Sveriges exportandel av BNP ligger p cirka 50 % och domineras av exporten till andra OECD-lnder. En frsta reektion r att Sverige har ett hgt skattetryck och trots de snkningar som genomfrts under senare tid s har den relativa skillnaden jmfrt med vriga OECD-lnderna inte frndrats s mycket. Sverige r inte ensamt om att ha genomfrt reformer som inneburit att skatternas andel av BNP, den s kallade skattekvoten, minskat under senare tid. Efter en lng period av en kad skattekvot ndde skatteuttaget bland OECD-lnderna sin topp vid slutet av 1990-talet. Drefter minskade skattekvoten fram till slutet av 2005. Bakom dessa siror dljer sig emellertid en stor variation. Under 2000-talet har skattekvoten stigit i ertalet lgskattelnder och sjunkit i de esta hgskattelnder. Skattekvoterna i de OECD-lnder som ingr i EU r hgre n fr de utanfr Europa. Bland EU-lnderna ligger den genomsnittliga skattekvoten p nrmare 40 %, medan det utanfr Europa r Kanada, Australien och Nya Zeeland som har en skattekvot ver 30 %. Nedanstende tabell visar skattekvotens lngsiktiga utveckling i Sverige jmfrt med OECD och EU-15. ven om skattekvoten skall tolkas med en viss frsiktighet s r det tydligt att EU-lnderna har ett hgre skatteuttag n vriga OECD-lnder. Det r dessutom s att bland de lnder som ingr i EU-15 framstr Sverige i sin tur som ett hgskatteland.

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 5

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Tabell 2. Skattekvoten i OECD, EU och Sverige 1975-2010 i procent av BNP

Lnder Sverige OECD EU-15 1975 41,2 29,4 32,1 1985 47,4 32,6 37,5 1990 52,2 33,7 38,1 1995 47,5 36,0 39,7 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 51,8 36,o 40,6 49,5 37,7 39,8 49,0 35,8 39,8 48,3 39,7 39,4 47,1 34,6 38,9 46,7 33,8 38,4 45,8 34,3 38,4

Klla: OECD (2011)

Skattekvoten r ett relevant mtt fr att beskriva det totala skattetrycket men d det gller att bedma skatternas eekter p individernas och fretagens beteende s r det ndvndigt att studera skattekvotens frdelning p olika skattebaser. Hr har skatt p arbetsinkomster en srskild relevans och srskilt uppdelningen av denna p inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Det mtt som r av strst intresse nr det gller att bedma effekterna p arbetsutbudet r marginalskatten och den hgsta nivn p denna r av ett srskilt intresse d den r relaterad till skatteskalornas progressivitet. Figur 1 visar den hgsta marginalskatten bland OECD-lnderna. Notera att detta avser inkomstskatten och att arbetsgivaravgifter inte ingr. Nr det gller inkomstskatten p arbetsinkomster ligger Sverige i topp med 57 % fljt av Danmark med 55 %. Betrande Danmark skall det framhllas att det hr inte frekommer ngra arbetsgivaravgifter, de sociala trygghetssystemen nansieras istllet huvudsakligen via inkomstbeskattning. ven om informationen om hgsta marginalskatt r av intresse som en beskrivning av skatteskalan, s sger den inget om hur
6

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 6

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

Figur 1. Hgsta marginalskatterna r 2010 bland OECDlnderna (procent)

60

50

40

30

20

10

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 7

Sverige Danmark Nederlnderna sterrike Belgien Japan Storbritannien Finland Norge Irland Island Portugal Australien Kina Tyskland Grekland Italien Spanien Frankrike Slovenien USA* Luxemburg Ungern Polen Indien Lettland Estland Slovakien Rumnien Tjeckien Litauen Ryssland Bulgarien

Klla: Ekonomifakta (2012b)

stor andel av skattebetalarna som betalar denna hgsta niv. Hr behver bilden kompletteras av skatternas incidens. Avsikten r inte att ge en detaljerad bild av denna men dock kan sgas att Sverige utmrker sig i ett internationellt sammanhang av att relativt hga skattesatser intrar redan vid relativt lga inkomster. Det r enbart Danmark som ligger fre Sverige nr det gller skatteuttaget p inkomster i mellanskiktet och uppt, men som sagts tidigare s gller att Danmark inte r helt jmfrbar d dr inte frkommer

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Figur 2. Totala Lnekostnader 2010 (kronor per timme)

Danmark Schweiz Belgien Luxemburg Sverige Frankrike Finland Tyskland sterrike Storbritannien Spanien Cypern Slovenien Portugal Tjeckien Malta Estland Slovakien Ungern Litauen Lettland Rumnien Bulgarien Ln fr arbetad tid Ln fr ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturafrmner Arbetsgivaravgifter

Klla: Svenskt Nringsliv (2011) Anm: *Berknade vrden

ngra arbetsgivaravgifter. Bland lginkomsttagare har det svenska skatteuttaget genom infrandet av jobbskatteavdraget dremot gtt ned till nrmast ett europeiskt genomsnitt. Fr att f ett mtt som r mer relaterad till hela lnekostnaden r det intressant att ven inkludera arbetsgivaravgifter. Svenskt Nringsliv redovisar i sin rapportserie Fakta om lner och arbetstider en sammanstllning av aktuell lnestatistik bde fr Sverige och internationellt. Figur 2, som hmtats frn denna klla, visar att Danmark och Schweiz ligger hgst med en kostnad p cirka 350 kronor/timme. Sedan fljer en grupp av fyra lnder, dr Sverige ingr, med en total lnekostnad i intervallet 320-330 kronor/
8

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 8

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

Tabell 3. Skattestrukturen bland OECD-lnderna 1975-2007, procent av totala skatteintkter

Typ av skatter 1975 1985 1995 2007

Skatt p personlig inkomst Fretagsskatter Socialavgifter (inkl.egenavgifter) Lneskatter Egendomsskatter Generella konsumtionsskatter Specika konsumtionsskatter vriga skatter Totalt

29,8 7,6 22,0 1,3 6,3 13,4 17,7 2,0 100,0

29,7 8,0 22,1 1,1 5,3 15,8 16,2 1,7 100,0

27,0 8,0 24,7 0,9 5,5 17,7 13,1 3,1 100,0

25,3 10,8 25,2 0,9 5,6 18,6 10,5 3,0 100,0 Klla: OECD (2009)

timma. Som synes r arbetsgivaravgiftens niv, en viktig frklaring till den framskjutna position. ven om inkomstskatten och arbetsgivaravgiften fr mnga lnder utgr en vsentlig del av hela skatteintkten, kan det vara intressant att visa p huvudsakliga likheter och skillnader i skattebasernas frdelning. Frdelningen mellan direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter har varit frvnansvrt stabil bland OECD-lnderna under de senaste tjugo till trettio ren. Bland de frndringar som trots allt intrat kan srskilt noteras att intkterna frn personliga inkomstskatter har minskat i vikt medan andelen intkter frn socialavgifter har kat. En annan frndring r
9

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 9

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

att bolagsskatternas andel av de totala skatteintkterna har kat frn 1995 och framt. Konsumtionsskatternas andel har totalt sett varit stabil, men momsens betydelse har kat jmfrt med andra specika konsumtionsskatter. Den svenska skattemixen bestr idag av omkring 40 % direkta skatter, 35 % indirekta skatter och 25 % socialavgifter. Jmfrt med ertalet EU15-lnder avviker Sverige genom en hgre andel direkta skatter och ngot lgre andel indirekta skatter och socialavgifter. De nordiska grannlnderna samt Storbritannien och Irland har ocks en vervikt p direkta skatter jmfrt med andra lnder i Europa. Danmark r ett extremfall i det att man inte tar in ngra arbetsgivaravgifter alls och istllet har en mycket hg andel personlig inkomstskatt. Ett annat stt att uttrycka det r att i Danmark r lnen hgre och den anstllde r ansvarig fr betalningen av avgifterna. Detta str i kontrast till exempelvis Tjeckien och Slovakien dr inkomstskatterna r mycket lga. verlag har EU:s nyare medlemslnder mer tyngdpunkt p indirekta skatter och socialavgifter medan inkomstskatterna fr bde hushll och fretag r lga. Bland EU-lnderna med hgst andel socialavgifter av de totala skatteintkterna ternns ven Tyskland och Frankrike. Vid en jmfrelse mellan europeiska lnder och vstvrlden i vrigt framgr det att Kontinentaleuropa frlitar sig mer p socialavgifter och konsumtionsskatter och mindre p personlig inkomstskatt och egendomsskatter n OECD-genomsnittet. Ngra senare trender som kan urskiljas nr det gller lnderna inom OECD r att skatteinkomsterna frn personliga inkomstskatter minskade tydligt mellan 2000 och 2006. Av de lnder dr skattekvoten sjnk mellan 2000 och 2006 totalt 17 av 30 lnder har intkterna frn personliga inkomstskatter sjunkit i nstan samtliga.
10

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 10

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

De har dessutom minskat i ertalet lnder dr skattekvoten har rrt sig uppt. Efter den ekonomiska krisen 2008 ndrades till viss del frutsttningarna fr skattepolitiken. De oentliga stimulanspaketen i krisens spr innehller ett stort mtt av skattesnkningar i syfte att upprtthlla efterfrgan i ekonomin. Enligt OECD ligger fokus p individbeskattning medan fretags- och konsumtionsskatter berrs i mindre utstrckning, det r endast ett ftal OECD-lnder som har snkt de socialavgifter. tgrderna domineras av snkt skatt p personliga inkomster i lga inkomstlgen. I vissa fall genomfrs ven skattehjningar fr hginkomsttagare med kad progressivitet som fljd.

Effekter av arbetsgivaravgifter
I en nyligen publicerad rapport till globaliseringsrdets skattegrupp av Gunnar Du Rietz3 presenteras en intressant analys av eekterna av de hga svenska arbetsgivaravgifterna. De huvudsakliga argumenten fr varfr dessa br snkas r att detta medfr snkta skattekilar vilket kar utbudet och efterfrgan av arbete samt leder till kade reallner och kpkraft. Ytterligare ett argument r att snkta arbetsgivaravgifter r ett stt att minska skatten p arbete utan att diskriminera pensionrer (till skillnad frn jobbskatteavdraget). Arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen har i vr framstllning r arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen av speciellt intresse. Drfr behandlas detta begrepp lite mer noggrant i nsta avsnitt, eftersom marginalskatten utgr en viktigt komponent i skattekilen, ges frst en beskrivning av den.
3. Selektiva snkningar av arbetsgivaravgifterna. Underlagsrapport till Globaliseringsrdets skattegrupp.

11

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 11

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Marginalskatten
Marginalskatten r skatten p den sista intjnade hundralappen och visar sledes hur mycket skatt man betalar alternativt hur mycket man fr behlla av en lnekning. Marginalskatten har en central betydelse i den ekonomiska teorin nr det gller drivkraften till arbete, utbildning och prestation. ven om progressiviteten i den svenska skatten p arbetsinkomster minskade kraftigt i samband med den stora skattereformen 1991, s r inkomstbeskattningen fortfarande progressiv och den hgsta nivn p strax under 60 % r som tidigare nmnts en av de hgsta bland OECD-lnderna. Principen om enhetliga skatter som var vgledande fr skattereformen har gradvis eroderats. Ett exempel p detta r jobbskatteavdraget som innebr olika beskattning fr inkomster frn arbete och transfereringar och dessutom har bde grund- och jobbskatteavdraget utformats olika beroende p lder extra generst fr ldre. Som framgr av gur 3 s ger detta upphov till marginalskatteproler som varierar med bde inkomstslag och lder. Nr rsinkomsten fr frvrvsarbete nr 414 000 kronor brjar man betala statlig inkomstskatt. D stiger marginalskatten till drygt 50 %. Vid en rsinkomst p 587 100 kronor kar den statliga inkomstskatten med fem procentenheter, (den s kallade vrnskatten), och d stiger allts marginalskatten till omkring 57 %. Grnserna fr nr man brjar betala skatt r likadana oavsett om man talar om arbetsinkomster eller andra typer av inkomster som inte ger jobbskatteavdrag. Dremot frskjuts grnserna fr statlig skatt en del om man r ver 65 r. Det beror delvis p att grundavdraget, allts den delen av inkomsten som vare sig beskattas med statlig eller kommunal inkomstskatt, r hgre fr ldre.
12

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 12

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

Figur 3. Marginalskatter 2012 fr olika inkomstslag

60

50

40

Procent

30

20

10

Klla: Ekonomifakta (2012b)

440 000 605 000 550 000 495 000 330 000 385 000 220 000 0 165 000 110 000 55 000 275 000 660 000

Inkomst

Arbetsinkomster Pension, fdd 1946 eller tidigare vriga inkomster, under 65 r

ven om marginalskatten i sig berknas oberoende av arbetsgivaravgiften r dessa i verkligheten delvis relaterade. Det hela r en frga om hur stor andel av arbetsgivaravgiften som r en skatt och ven hur informerad individen r om arbetsgivaravgiftens storlek. Som nmndes inledningsvis uppskattar Skatteverket att skatten utgr 60 % och det nns framfrallt goda skl fr att avgifter ver 7,5 prisbasbelopp r en skatt. Som en illustration lgger vi p hela arbetsgivaravgiften och visar marginalskatteprolen i gur 4. Den som s nskar kan vlja att tnka bort arbetsgivaravgiften under
13

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 13

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Figur 4. Marginalskatter 2012 inklusive arbetsgivaravgifter

80 70 60

Procent

50 40 30 20 10

Klla: Ekonomifakta (2012b)

440 000 605 000 550 000 495 000 330 000 385 000 220 000 0 165 000 110 000 55 000 275 000 660 000

rsinkomst

grnsen fr statlig skatt men det r svrt att argumentera fr att den inte skall vara med ver denna grns. Som synes stiger nu hgsta nivn till nrmare 70 %. En intressant frga r vilken niv som har relevans fr individernas beteende. En frga vi terkommer till nr vi senare kommenterar de eekter som fljer av avgiften. Vi kan emellertid redan nu nmna att den forskning som behandlar omrdet skatter och arbetsutbud, med ngra undantag, inte utgr frn nivn p arbetsgivaravgiften. Frgan om arbetsgivaravgiften skall ing vid berkningen av marginalskatten r komplicerad och det kan drfr vara intressant att introducera ett alternativt p skatternas storlek som ven inkluderar arbetsgivaravgiften, den s kallade skattekilen.
14

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 14

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

Skattekilen
Med skattekil menas vanligen skillnaden mellan arbetsgivarens bruttokostnad och vad den anstllde har kvar netto efter att skatter och avgifter, inklusive skatt p konsumtion, r betalda. Om vi utgr frn en lnekning med en krona, s denieras skattekilen som 1-[(1-tm)(1-ti)/(1+ta)], dr t str fr olika skatter eller avgifter dr, m=marginalskatt, i=konsumtionsskatt och a=arbetsgivaravgift. Frnsett storleken p arbetsgivaravgiften som i normalfallet r 0,3142 s r det inte sjlvklart vilka vrden p de vriga skatterna som skall vljas, d momssatsen r dierentierad och marginalskatten varierar mellan individerna. Det kan som en illustration vara intressant att se vad skattekilen blir om dessa skatter stts till hga vrden; tm=0,55 (kommunalskatt 30 %, och statlig skatt inklusive vrnskatt 25 %) samt ti=25 %. Med dessa val blir skattekilen 74 %, det vill sga av en lnekning p en krona gr 74 % till skatter och avgifter. I verkligheten kan detta vara ngot hgre eller lgre beroende p momsen och kommunalskatten.4 ven om uttrycket ovan r korrekt s nns det andra, kanske mer pedagogiska stt att uttrycka samma information. Utg exempelvis frn en person som erbjuds mjligheten till en extra inkomst, detta kan d avse en heltidsanstlld person som utver sin reguljra anstllning har mjlighet till extra arbete. Antag att den erbjudna ersttningen fr det utfrda arbetet brutto fre skatt r 20 000 kr. Personen bor i en kommun med en kommunalskatt p 30 % och har en inkomst som verstiger brytpunkten fr vrnskatt, sledes en marginalskatt (tm) p 55 %. Arbetsgivaravgiften r som
4. Genomsnittlig kommunal skatt r 31,55 %, frn lgsta 28,89 % (Vellinge) till hgsta 34,32 % (Hofors).

15

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 15

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

vi sett 31.42 % och antag dessutom en konsumtionsskatt p 25 %. Personen kanske r intresserad av uppdraget drfr att frtjnsten skall nansiera en vara med momsen 25 %. Vad blir nettolnen efter skatt och hur stor blir de totala skatterna/avgifter som betalas? Med en marginalskatt p 55 % betalas en inkomstskatt p 11 000 kr och sledes r nettolnen efter inkomstskatten 9 000 kr. Nu r det dock s att denna nettoln konsumeras p en vara med momsen 25 % och sledes tillkommer en konsumtionsskatt p 2 250 kr. Till sist betalas ven en arbetsgivaravgift p 6 284 kr. Den totala skatten blir d 19 534 kr och om detta stts i relation till arbetsgivarens lnekostnad p 26 284 kr (bruttolnen*1,3142) s erhlls skattekilen lika med 74 %. Den totala skatten som andel av arbetsgivarens lnekostnad r sledes 74 %, eller om s fredras, nettolnen som andel av lnekostnaden, r 26 %. ven om detta r en enkel illustration s ppnar den upp fr ett helt spektrum av infallsvinklar nr det gller att diskutera hur skatter pverkar individers beteende. Frst, den rena utbudseekten: r individen intresserad av uppdraget givet att en s liten del av ersttningen kan anvndas fr konsumtion? Det nns gott om empiriskt underlag fr att sga att det nns ett negativt samband mellan skattens storlek och mngden arbete som utfrs, men p senare tid har forskningen breddats till andra frgor n enbart eekten p arbetstid. Denna bredare ansats har kommit att kallas the new tax responsiveness literature och utvidgar frgan om skatters eekter till att ven omfatta frgor som; valet av utbildning eller vidareutbildning, valet eller viljan att gra karrir, att acceptera en arbetsledande roll, kort sagt hur pverkar skatter viljan att anstrnga sig, att ka sin produktivitet? Till skillnad frn den tidigare litteraturen r sledes inte arbetstiden den
16

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 16

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

enda relevanta variabeln istllet anvnds ett bredare mtt p inkomst, oftast taxerad inkomst.5 Den andra frgan gller naturligtvis efterfrgeeekten. Hur pverkas efterfrgan p arbetskraft av fretagets lnekostnad? Det empiriska underlaget r relativt omfattande nr det gller internationella studier men jmfrt med studier av arbetsutbudet r det pfallande f studier som gller Sverige. En sammanstllning ges i underlaget till Globaliseringsrdets skattegrupp och i en rapport till Kris- och Framtidskommissionen.6 Skattekilen r ett informativt mtt fr att det beskriver skatternas storlek i relation till lnekostnaden. Arbetsgivaravgifterna spelar en vsentlig roll fr skattekilens storlek. Detta gller ven efter de selektiva snkningar vi sett p senare tid och ven efter infrandet av ROT- och RUT-avdrag. ROT och RUT leder ven in p frgan om skattekilens storlek vid kp av tjnster. Fr detta beslut har det s kallade intjnandekravet relevans. Detta beskriver hur mycket kparen av en tjnst mste tjna in i ln fr att kunna betala sljaren av en tjnst netto efter skatt. Detta mtt kan d denieras som sljarens skattekil plus kparens marginalskatt. Det hga intjnandekravet r naturligtvis ett skl till att ROT och RUT-avdragen infrts. Fr en beskrivning av skattekilens storlek samt fr en analys av de eektivitetsproblem och samhllskostnad som r frknippade med detta, se exempelvis Du Rietz.7 Hr fokuserar vi istllet p en diskussion av frvntade eekter p arbetsutbud och sysselsttning.
5. Fr en aktuell beskrivning av litteraturen se Meghir, C. and D. Phillips (2009) Labour Supply and Taxes. Chapter 3 in Dimensions of Tax Design: the Mirrlees Review, J. Mirrlees, S. Adam, T. Besley, R. Blundell, S. Bond, R. Chote, M. Gammie, P. Johnson, G. Myles and J. Poterba (eds). Oxford University Press: April. 6. Camilo Von Greif (2008)Sysselsttningseekter av snkta socialavgifter och Hansson, (2006), Hur pverkar en skatt p arbete utbudet och efterfrgan av arbetskraft? Rapport framtagen t Kris- och Framtidskommissionen. 7. Du Rietz (2004) Eektivitetsproblem med hga skattekilar, Ratio working paper series.

17

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 17

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Utbudseffekter av skatter
Merparten av den empiriska litteraturen betrande skatternas effekter p arbetsutbudet utgr inte direkt frn skattekilen som en bestmningsfaktor. Det r enbart i s kallade makroekonomiska studier, dr aggregerade data mellan olika lnder anvnds. Dessa studier ger ett visst std fr att en hgre skattekil har en negativ effekt p arbetsutbudet och d frmst p frvrvsfrekvensen.8 Men denna typ av studier utgr inte huvudfran i den empiriska forskningen utan traditionellt har istllet de esta studier utgtt frn individdata och oftast tvrsnittsdata, det vill sga ett enda r. Dessa studier har sin utgngspunkt frn en ekonomisk modell dr individens val mellan fritid och disponibel inkomst (konsumtion) analyseras. Enligt den ekonomiska teorin r det inte direkt skattekilen som r bestmmande utan snarare vilken eekt en skatt har p disponibel inkomst. Disponibel inkomst r den inkomst som nns kvar fr konsumtion efter det att all inkomst svl som skattebetalning berknats. Hur en skattesnkning pverkar individens/hushllets disponibla inkomst r en komplicerad frga som helt och hllet beror p individens/hushllets ekonomiska situation. Vid den hr typen av analys anvnds ofta s kallade simuleringsmodeller som med stor noggrannhet tar hnsyn till bde individernas ekonomiska frutsttningar och skatte- och bidragsystemen. P individniv berknas ofta vilka eekter en skattendring fr med utgngspunkt i registerdata fr stora urval.9 Vid analysen av den
8. Se ex se ex Berger och Heylen (2011). De visar att frmst frvrvsfrekvensen pverkas men att eekterna r lgre fr de nordiska lnderna. 9. Den simuleringsmodell som anvnds av regeringskansliet och andra myndigheter kallas fr FASIT. Som ett mtt p bidrag- och skattesystemens komplexitet kan nmnas att FASIT som baseras p programsprket SAS innehller nstan 15 000 rader, dock r en hel del av detta frklarande kommentarer.

18

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 18

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

frvntade eekten r det vsentligt att srskilja tv eekter. Dels eekten p arbetade timmar fr de som arbetar och dels eekten p sannolikheten att arbeta, det vill sga att brja/sluta arbeta. Fr de som arbetar utgr berkningen frn disponibel inkomst vid olika val av arbetstid. Sambandet mellan arbetstid och disponibel inkomst brukar kallas individens budgetmngd. Den statistiska utmaningen r sedan att med utgngspunkt frn budgetmngden berkna individens val av arbetstid och disponibel inkomst. Nr det gller sysselsttningen s r det nrmast ersttningsgraden som har relevans, det vill sga disponibel inkomst d individen inte arbetar i relation till disponibel inkomst vid arbete. Hr spelar sledes inte bara skatter en stor roll utan ven andra inkomster, allt frn kapital till bidragssystemen. r ersttningsgraden hg tenderar viljan att ta ett arbete minska. Detta r den styrande tanken bakom jobbskatteavdraget som inneburit en minskad ersttningsgrad och gjort marknadsarbete mer lnsamt. Det skall ven nmnas att minskade niver i vissa oentliga transfereringar har bidragit till minskningen. Den empiriska forskningen visar relativt klart att den stora eekten p arbetsutbudet beror p att sannolikheten att brja arbeta kar. Givet det stora antal i aktiv lder som saknar arbetsinkomst s frefaller satsningen p jobbskatteavdraget vara en rimlig politik.10 Detta r emellertid en frga vi terkommer till i den avslutande diskussionen och d framfrallt mjligheten att utvrdera en reform av den typen som jobbskattavdraget. Att enbart begrnsa frgan om skatternas eekter till individernas val av arbetstid r att frenkla problemet. Som nmndes ovan
10. Egna berkningar baserad p Linda-data fr 2009 visar att 15 % av individerna i ldersintervallet 25-65 saknar arbetsinkomst.

19

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 19

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

har den senare forskningen breddat frgan till andra dimensioner n arbetstid. En sdan frga kan exempelvis vara frgan om vilken skattebas som skall anvndas fr inkomsten. Fr personen som vervger att tacka ja till extraarbetet r en relevant frga om det inte vore bttre att skatta fr den extra inkomsten som inkomst av nringsverksamhet. Fr bestllaren, fretaget, r det d en frga om vilket som ger lgst kostnad och fr utfraren av uppdraget handlar det om frgan om vilka avdragsmjligheter som nns. ven om den formella skattesatsen p inkomsten frn nringsverksamhet r samma som fr inkomst av tjnst, s r den avgrande frgan p vilken vinst som beskattningen grs. Detta r en frga av stor relevans, antalet egenfretagare r stort och en stor andel av dessa kombinerar inkomsten med tjnst med nringsinkomst. Enligt databasen Linda s fanns det r 2009 ca 4,8 miljoner individer i ldern 18-70 med en lneinkomst och drygt 650 000 med ett ver- eller underskott frn nringsverksamhet. Av dessa 650 000 har mer n 400 000 ven en lneinkomst. Den empiriska kunskapen om sambandet mellan skatter och nyfretagande r begrnsad. Ett undantag r en studie av sa Hansson som visar p ett negativt men svagt samband mellan nivn p skatter och nyfretagande men ven att hgre skatter medfr er deltidsfretagare.11 Den senare eekten kan ses som att ett eget fretag skapar mjligheter fr skatteplanering. Notera att illustrationen ovan handlar om en individ med hg inkomst men att enbart konstatera att dessa r f till antalet r inte tillrckligt fr att hvda att de har mindre betydelse. Denna grupp av hginkomsttagare r i sjlva verket av srskilt intresse d det
11. Hansson, . (2009), Skatter, entrepenrskap och nyfretagtande, Expertrapport till Svenskt Nringslivs skattekommission.

20

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 20

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

gller frgor om skattebrdans frdelning. I en rapport till Svenskt Nringslivs skattekommission av Ericson och Fall (2009) studeras denna frga.12 Enligt rapporten s betalar (r 2009) drygt 30 % av alla heltidsarbetande en marginalskatt ver 50 % och d utan att arbetsgivaravgiften inkluderas. Den femtedelen av befolkningen som har hgst inkomst betalar nstan hlften av alla skatter (inkomstskatt, fastighetsskatt, kapitalskatt och egenavgifter fr enskild nringsinkomst). Som ett komplement visas i gur 5 hur skattebrdan frdelar sig d vi enbart utgr frn taxerad frvrvsinkomst (summa inkomst av tjnst och nringsverksamhet minskat med allmnna avdrag och frlustavdrag). Baserat p Linda r 2009 berknas summan av totala skatten fr varje inkomstdecil. Tv alternativ redovisas dels kommunal skatt plus statlig skatt med hnsyn tagen till jobbskatteavdraget och dels denna skatt men med arbetsgivaravgiften plagd fr inkomster ver 7.5 prisbasbelopp. Som synes svarar de individer med den hgsta taxerade frvrvsinkomsten fr en stor andel av den totala skatteintkten 33 % d vi ej inkluderar arbetsgivaravgiften och 38 % d denna inkluderas. Arbetsgivaravgiften innebr en kning av skattebrdan frn decil 8 och uppt med i inkomstfrdelningen och detta har en stor betydelse fr skattebrdans frdelning. Om arbetsgivaravgiften inkluderas s svarar de tre hgsta decilerna fr 76 % av den totala skatteintkten jmfrt med 61 % d den ej inkluderas. En invndning r att detta ger en verdriven bild av eekten av arbetsgivaravgifterna p skattebrdans frdelning d vi satt arbetsgivaravgiften till noll fr all under 7,5 prisbasbelopp. Som ett sista alternativ undersker vi drfr eekten av att lgga
12. Ericson och Fall (2009), Skatter: vem, var och hur? versikt ver skatternas struktur och vem som betalar dem.

21

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 21

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Figur 5. Frdelning av skatten p arbetsinkomster r 2010 fr befolkningen 18-65 r.

35

Ej arbetsgivaravgift
30

Arbetsgivaravgift>7,5 PBB
25

Procent

20

15

10

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstdecil
Klla: LINDA (2009) och egna berkningar.

till 60 % av arbetsgivaravgiften under 7,5 prisbasbelopp och hela arbetsgivaravgiften drver. Alternativet visas inte i guren men effekten fr de tre vre decilerna blir en skatteandel p 63 %. Fr att anknyta till vrt exempel om skatternas pverkan p arbetsutbudet: Om personen med mjligheten till en extrainkomst inser att den marginalskatt som r relevant fr beslutet att utfra uppdraget egentligen beskattas med nrmare 70 % istllet fr nrmare 60 % s kan det vara argumentet som rcker fr att uppdraget inte alls utfrs. Samtidigt r detta ett beslut som har en viss relevans fr skatteintkten. Avsikten med detta avsnitt har varit att framhlla betydelsen av skatter p arbetsutbudet och d att ven arbetsgivaravgiften spelar
22

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 22

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

en roll. Normalt betraktas den huvudsakliga eekten av arbetsgivaravgiften vara eekten p efterfrgan av arbetskraft, en frga vi nu studerar nrmare.

Efterfrgeeffekter av skatter
Det enkla sklet till att en snkning av arbetsgivaravgiften kan ge en kad sysselsttning r att det blir billigare fr fretagen att anstlla d lnekostnaden snks. Storleken p denna eekt r emellertid osker. En del argumenterar fr att denna eekt r liten eftersom minskningen i arbetsgivargiften kompenseras av kade lner. De teoretiska modellerna har traditionellt framhllit att vervltringen r betydande vilket innebr att bde lnekostnad och efterfrgan blir opverkad. Dessa slutsatser kan emellertid ifrgasttas om modellerna tar hnsyn till frgor om fretagande och entreprenrskap tas hnsyn till i modellerna. Det kan ocks hvdas att det inte r arbetsgivaravgiften i sig som har relevans utan hela skattekilen, till exempel Holmlund och Kolm (1998). En presentation av den empiriska litteraturen ges i ngra rapporter till Globaliseringsrdets skattegrupp samt ven i sa Hanssons rapport t Kris- och Framtidskommissionen13 14 En reektion i detta sammanhang r den nrmast obentliga empiriska litteraturen nr det gller svenska frhllanden. Det r faktiskt s att er studier har gjorts betrande kunskapssammanstllningar n faktisk forskning. Utver de referenser som redan nmnts kan ven nmnas Riksrevisionen15, samt rapporten av
13. Du Rietz (2008), Selektiva snkningar av arbetsgivaravgifterna, Underlag till Globaliseringsrdets skattegrupp. Von Grei (2008), Sysselsttningseekter av snkta socialavgifter, Underlag till Globaliseringsrdets skattegrupp 14. Hansson, (2006), Hur pverkar en skatt p arbete utbudet och efterfrgan av arbetskraft? Rapport framtagen t Kris- och Framtidskommissionen. 15. Riksrevisionen (2008:16), Snkta sociala avgifter fr vem och till vilket pris?. Riksdagstryckeriet. Stockholm.

23

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 23

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Sanandaji och Sanandaji (2010) till Fretagarna. Dremot r den internationella forskningen omfattande och sa Hansson argumenterar i sin rapport att framfrallt de studier som genomfrts p senare tid, visar p en viss samsyn nr det gller en positiv eekt p sysselsttningen av minskade avgifter.16 Som ett resultat nmns att en minskning av skattekilen med en procentenhet kar sysselsttningen med omkring 0,2 procent. Som vanligt r sdana genomsnittliga resultat baserat p en stor forskningsvolym och skall tas med en stor frsiktighet. Camillo Von Greif nmner i sin rapport till Globaliseringsrdet att strre vikt br lggas vid de senare studier som baseras p naturliga experiment. Samtidigt ger ven frfattaren en rad argument fr problemen frknippade med dessa metoder. En frga vi terkommer till senare i den avslutande diskussionen. ven om det nns en stor volym av utlndska studier s problemet r att verstta detta till svenska frhllanden. En av de f studier som trots allt genomfrts p svenska data visar inte p ngra positiva eekter.17 Dessa r emellertid berknade utifrn en regional snkning av arbetsgivaravgiften och det kan vara svrt att dra ngra generella slutsatser. Den aktuella studien berknar ven storleken p vervltringen och denna uppskattas till cirka 25 %. Detta innebr en relativt liten kning av lnerna vid en snkning av arbetsgivaravgifterna. Dessa uppskattningar br emellertid tolkas med en stor frsiktighet. Det behvs ett stort antal empiriska studier med relativt entydiga resultat innan detta br anvndas i debatten. Hr kan ven fras fram argumentet att ven om en snkning av arbetsgivaravgiften spiller ver p lnen s r detta i sig en
16. Exempelvis Nickell m (2003). 17. Bennmarker, H., Mellander E., & ckert B. (2008), r snkta arbetsgivaravgifter ett eektivt stt att ka sysselsttningen?, Ekonomisk debatt, rg. 37, nr 1, 5-18.

24

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 24

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

eekt som kan stimulera ekonomin p samma stt som en snkning av inkomstskatten. Vi kan konstatera att frgan om de dynamiska eekterna av snkta arbetsgivaravgifter har stor betydelse ur nansieringssynpunkt. Du Rietz uppskattar att en snkning av arbetsgivaravgiften ner till en genomsnittlig europeisk niv (med cirka 8 procentenheter) medfr en betydande minskning av skatteintkten. Baserat p data frn 2008 och med hnsyn tagen till att en snkning av arbetsgivaravgifterna fr oentligt anstllda medfr motsvarande utgiftsminskning fr den oentliga sektorn, s berknas skattesnkningen till nstan 80 miljarder kronor. Detta r ett skl till att Du Rietz argumenterar fr selektiva snkningar, vilket ven r det som faktiskt intrat under senaste tiden. Hr r motargumentet att enkelhet har frdelar och att selektivitet i sig skapar problem. Selektiva snkningar skapar undantrngningseekter, den subventionerade personen fr en anstllning och en icke-subventionerad blir av med sin. Kort sagt, selektiva snkningar skapar felaktiga incitament och det r inte alltid s enkelt att frutse vilka eekterna av detta blir. Nr det gller nansieringen av en snkning r det sledes hgst oskert vilka de dynamiska eekterna blir. Det empiriska underlaget r helt enkelt fr litet. Det r frmst i och med den snkning fr yngre och ldre som infrdes 2009 som det nns frutsttningar fr en utvrdering. Fr personer som r fdda 1937 eller tidigare betalas inga avgifter alls frn och med inkomstret 2008. Tidigare betalades srskild lneskatt med 24,26 % fr dessa lntagare. Fr personer fdda 1938 och senare ska arbetsgivaren frn och med inkomstret 2007 enbart betala lderspensionsavgift (10,21 %). Idag r det emellertid fr tidigt att uttala sig om vilka eekter denna

25

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 25

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

snkning haft.18 Vi terkommer till mjligheten och nyttan av en sdan utvrdering i den avslutande diskussionen. En utgngspunkt kan vara att studera argumenten fr att snkta arbetsgivaravgifter kar efterfrgan p arbetskraft. Det sjlvklara argumentet r att en snkning snker arbetskraftskostnaden relativt andra resurser som anvnds i produktionen. Det r ven s att efterfrgan kar ven om efterfrgan p tjnsten/varan som produceras inte kar detta r en intressant skillnad jmfrt med eekten av en momssnkning. Men en efterfrgekning innebr inte ndvndigtvis att sysselsttningen kar. Det r ven ndvndigt att betrakta svl utbudet av arbete som lnernas pverkan och undantrngningseekter. Liksom fr arbetsutbudet nns det tv huvudsakliga kanaler till en kad sysselsttning en kning i bentliga fretag och en pverkan via nystartade fretag. Forskningen visar inte p sysselsttningseekter i bentliga fretag och endast svaga eekter p nystartade fretag.

Avslutande diskussion
Frgan om arbetsgivar- och egenavgifternas betydelse fr sysselsttningen br inte begrnsas enbart till frgan om fretagens efterfrgan p arbetskraft. Potentiellt kan dessa avgifter ha betydelse fr ett brett spektrum av frgor av betydelse fr en eektiv resursallokering. Hur pverkas arbetsutbudet och d framfr allt fr hginkomsttagarna, av arbetsgivaravgifterna? Om avgifterna betraktas som en skatt kan detta ha kraftiga incitamentseekter
18. IFAU har ftt uppdraget att utvrdera eekter av snkningen fr unga. Se http://www.ifau.se/sv/Forskning/ Pagaende-forskning/Arbetsmarknadspolitik/Eekter-av-sankta-arbetsgivaravgifter-for-unga/

26

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 26

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

och en stor betydelse fr skatteintkten. Hur pverkas beslutet att starta eget fretag och vilka eekter fr detta p bde arbetsutbud och skatteintkter? Det r naturligt att betrakta antalet nystartade fretag som en positiv indikator men om drivkraften huvudsakligen r skatteplanering kan detta ifrgasttas. Hga skattekilar r ett argument fr kad skatteplanering. Vad r kostnaden fr individen i termer av kad administration? Sedan skall naturligtvis inte de vanliga frgorna glmmas bort anstller fretagen er personer om arbetsgivaravgiften snks? Stlls frgan s konkret kan det vara naturligt att svaret blir att detta fr utvrderas. Frgan om utvrdering har kommit att ta en stor plats i den politiska diskussionen och vi vill drfr peka p ett antal problem med att stta alltfr stor fokus p detta. Som en illustration utgr vi frn jobbskatteavdraget. I en nyligen genomfrd SNS-rapport om utvrderingen av jobbskatteavdraget stlls frgan om denna typ av reformer kan utvrderas.19 Detta r en frga av hg aktualitet och d bde IFAU i en rapport (Edmark m 2012) och regeringen i sin vrproposition har presenterat utvrderingar av jobbskattavdraget upprepar vi hr en del av den argumentationen som frdes fram i SNS-rapporten. IFAU-utvrderingen bekrftar den bild som ges i SNS-rapporten, det r svrt att utvrdera en sdan reform. Sklet r enkelt, vi vet inte hur verkligheten hade sett ut om reformen inte hade infrts, vi knner inte det kontrafaktiska tillstndet. Detta r naturligtvis inte ett unikt problem enbart fr jobbskatteavdraget utan gller fr de esta ekonomiska reformer. Idag r det populrt att betrakta utvrderingen av ekonomiska reformer i nra analogi till de metoder som anvnds inom medi19. Flood, L.R. (2010), En skattepolitik fr bde innan- och utanfrskapet. Utvrdering av jobbskatteavdraget samt ngra alternativa reformer, ISBN 978-91-86203-69-6, SNS rapport.

27

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 27

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

cinska och naturvetenskapliga discipliner. Genom kontrollerade experiment kan forskare bestmma vilka som utstts fr behandlingen (reformen). Den kausala eekten av reformen kan sedan berknas genom att jmfra utfallet mellan ena sidan behandlingsgruppen och andra sidan kontrollgruppen. Inom samhllsvetenskapen r det sllsynt med renodlade kontrollerade experiment men ofta utnyttjas s kallade naturliga experiment. Den ekonomiska reformen r experimentet och metoden bygger p att en del av befolkningen utstts fr reformen samtidigt som det nns en kontrollgrupp som inte gr det. I idealfallet som d nra sammanfaller med ett kontrollerat experiment ska dessa tv grupper vara slumpmssigt valda och metoden bygger d p att jmfra utfallet mellan dessa tv grupper fre och efter reformen. I ett naturligt experiment r emellertid inte grupperna valda slumpmssigt utan istllet r det s att vissa individer rkar hamna i den ena eller andra gruppen beroende om reformen pverkar dem eller ej. Problemet med mnga ekonomiska reformer r dessutom att de r generella och att det inte gr att identiera en kontrollgrupp. Istllet ingr alla i behandlingsgruppen. En mindre krvande variant betraktar d kontrollgruppen som individerna fre reformen och behandlingsgruppen r samma individer efter reformen. I princip kan jobbskatteavdraget passa in i denna mall men en mngd problem terstr att lsa. ver tiden sker en rad frndringar i ekonomin, andra reformer genomfrs och konjunkturlget ndras, individer ndrar sitt beteende av andra skl n jobbskatteavdraget, osv. Utmaningen r att isolera eekten av reformen och detta r ett problem som gnas mycket uppmrksamhet i denna typ av litteratur.20
20. En modern sammanstllning av de metoder som anvnds ges i Imbens & Wooldridge (2009), fr en kritisk

28

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 28

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

Givet dessa svrigheter med generella reformer och naturliga experiment r det vsentligt att framhlla att IFAU-rapporten inte skall tolkas som att jobbskatteavdraget inte har ngra eekter, utan enbart att de metoder som anvnds inte kan anvndas fr att identiera ngra eekter. Detta vcker frgan om mjligheten nns att utvrdera de ndringar som nyligen genomfrts av arbetsgivaravgiften. Hr r situationen annorlunda n jobbskatteavdraget nmligen, avgiften r olika fr olika ldersgrupper.21 Kontrollgruppen kan d vara de ldersgrupper dr avgiften ej ndrats och behandlingsgruppen de dr den ndrats. Givet stora och informativa datamngder och en del andra frutsttningar s r det inte omjligt att ett resultat kan erhllas som visar p en eekt eller eventuellt ingen eekt. D uppstr frgan vad vi kan lra av detta och hur ett sdant resultat skall pverka politiken. En inbyggd paradox i denna typ av utvrdering r att de alltid grs ex post, nr reformen redan genomfrts. Tiden efter reformen kan ibland vara betydande eftersom det ofta behver g en viss tid innan det r meningsfullt med en utvrdering antingen p grund av att det tar tid fr eekten att realiseras eller att det tar tid att samla in data. Det r talande att det r frst nu r 2011-2012 som utvrderingar baserade p naturliga experiment presenteras fr jobbskatteavdraget. Om en utvrdering visar att jobbskatteavdraget inte har ngon eekt skall d detta avdrag avskaas? Problemet r att en ekonomisk politik inte kan baseras p utvrderingar som grs efter det att reformen redan genomfrs. En sdan politik skulle sakna en total brist p lngsiktighet och dessutom r det inte mjligt att ge resultaten av en utvrdering en
diskussion se t ex. Deaton (2009). 21. Delvis r detta ven sant fr jobbskatteavdraget dr ldre har ett genersare avdrag. Den utvrdering som grs i vrpropositionen utnyttjar denna ldersskillnad och rapporterar en positiv eekt p arbetsutbudet.

29

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 29

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

sdan central betydelse. Antag att framtida utvrderingar visar att den selektiva snkningen av arbetsgivaravgiften inte har ngon effekt. Skall detta d tolkas som att en sdan politik aldrig kan vara framgngsrik? De resultat som utvrderingarna ger r inte generellt sanna och kan inte glla oberoende av tid och rum. Det r olyckligt att utvrderingar blivit ett slagtr i den politiska debatten snarare en vgledning i den ekonomiska politiken Det r naturligtvis inte enkelt att visa p alternativa metoder som lser dessa svra utmaningar nr det gller att utvrdera ekonomiska reformer. En mjlighet r att utg frn alternativa modeller fr konsekvensberkningar. Som nmnts r FASIT en sdan nr det gller att berkna eekten av ekonomiska reformer p hushllens ekonomi. Det skall ven nmnas att dessa modeller numera ven innehller mjligheten att analysera eekter av beteendefrndringar, exempelvis ndrat arbetsutbud. FASIT kan betecknas som en statisk simuleringsmodell och de modeller som beskriver beteendefrndringar kallas ibland fr strukturella modeller och utgr oftast frn ekonomisk teori. Det r en stor brist att motsvarande verktyg inte nns nr det gller konsekvensberkningar fr fretagen och fretagandet.22 Den stora frdelen r att dessa metoder tillter ex ante utvrderingar av hypotetiska reformer. Den kanske strsta frdelen med ett verktyg som FASIT r inte som en vgledning i den ekonomiska politiken i den meningen att det gr att visa p vilken typ av reformer som leder till framgng utan snarare att visa p inkonsistenser och icke frutsedda eekter av olika frslag. Den strsta samhllsnyttan r frmodligen alla de icke ge22. Problemet kan ven presenteras som att det r brist p akademisk forskning om fretag och fretagande. Som en enkel illustration kan nmnas att av de 100 senaste (2009-12-22) uppsatserna frn Sverige i Nationalekonomi i den s.k. Swopec serien nmner en uppsats entrepeneurship i sitt keywords och totalt 4-5 uppsatser behandlar forskning som har relevans fr svenska fretag. Se, http://swopec.hhs.se/scripts/search/search.asp?ni=t

30

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 30

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

nomtnkta reformer som stoppats snarare n alla de framgngsrika som skapats. En ytterligare aspekt och viktig skillnad nr det gller anvndningen av strukturella modeller och simulering jmfrt med en utvrdering baserat p ett naturligt experiment r att den strukturella ansatsen ger en mjlighet att frst varfr en reform inte lyckas eller tvrtom. Den ekonomiska modellen r ett hjlpmedel vid tolkningen av eekterna. En utvrdering baserad p ett naturligt experiment saknar ofta denna mjlighet. I sin enklaste utformning visas enbart p en skillnad eller eventuell ingen skillnad mellan kontroll- och behandlingsgruppen men frklaringen till detta resultat saknas. Fr att inte framst som alltfr kategorisk i denna utvrderingsdiskussion br det ven framhllas att om en reform r rimligt vl verensstmmande med frutsttningarna fr ett naturligt experiment och om data tillter en vl genomfrd utvrdering s kan det mycket vl ven ge en frdjupad frstelse av de bakomliggande eekterna. Hr kan ocks nmnas att det p senare tid nns exempel dr naturliga experiment anvnts fr att testa robustheten i de strukturella simuleringsmodellernas utfall. Ytterligare exempel dr ex post utvrderingar baserade p naturliga experiment kan vara informativa r de som hmtas frn den internationella litteraturen. Vid diskussionen om jobbskatteavdraget spelade internationella studier en stor roll. Hr skall nmnas ett antal amerikanska utvrderingar av Earned Income Tax Credit (EITC), som gav en samstmmig bild av att reformen kade sysselsttningen och minskade fattigdomen.23 Dessa studier r i regel baserade p naturliga experiment av det sklet att EITC r en s selektiv reform, den omfattar i princip barnfamiljer med lg inkomst.
23. Till exemple Eissa och Hoynes (2006).

31

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 31

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

Hr r det sledes mjligt att deniera en kontroll- och behandlingsgrupp. Detta r sledes ett intressant exempel p en ex post utvrdering i ett land som eventuellt kan anvndas som en ex ante utvrdering i ett annat land. Den stora invndningen r emellertid att det amerikanska samhllet skiljer sig i s mnga avseenden frn det svenska att det r svrt att verstta dessa utvrderingar till svenska frhllanden. Detta kan naturligtvis ven vara ett skl till att det svenska jobbskatteavdraget ftt en helt annan design n EITC. Denna frga kopplar rent allmnt till vad Sverige kan lra av utlndsk skattepolitik och hur pverkade vi r av denna. Svaret r att Sverige i mnga avseende fljer best practice politik. Den stora skattereformen 1991 r ett exempel, naturligtvis jobbskatteavdraget men ven pensionsreformen. Exempel p stora generella reformer som pverkats av internationella strmningar men dock inte av utvrderingar baserade p naturliga experiment.24 Givet de stora problem som nns nr det gller den utvrderingsstyrda politiken s r det rimligt att istllet framhlla andra principer som vgledande. En sdan princip kan vara enkelhet och transparens. Ett skl som talar emot de selektiva snkningarna av arbetsgivaravgifterna r att detta kar komplexiteten. Ett avskaffande av selektiva snkningar skapar ven utrymme fr en generell snkning. En annan princip och rimlig utgngspunkt r att framhlla betydelsen av svenska fretags konkurrenskraft. Med en sdan utgngspunkt r det nskvrt att minska lnekostnaden, en minskning kan lmpligen gras genom att ta bort den allmnna lneavgiften vilket ocks r i enlighet med enkelhet och synlighet. En intressant frga r varfr arbetsgivaravgifterna legat p en
24. Fr en underhllande och informativ beskrivning av drivkraften bakom den svenska skattepolitiken rekommenderas Lodin (2009).

32

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 32

2012-06-21 10:46

Lennart Flood & Chiya Manuchery

relativt stabil niv medan inkomstskatten genomgtt stora frndringar. Den stora snkningen av inkomstskatten som genomfrts med jobbskatteavdraget r det bra exempel och visar ocks en p allmn trend bland OECD-lnderna. Ett kat fokus p problemet med stora grupper som str utanfr arbetskraften har medfrt behov av reformer som innebr att den relativa ersttningen av marknadsarbete kas. En del av denna kade fokusering p in-work-tax-credit har frmodligen ven politiska dimensioner. I regel r dessa typer av skattekrediter riktade mot lginkomsthushll och erstter drmed till viss del olika typer av bidrag. I Duncan & Giles (1998) diskuteras en genomfrd in-work-tax-credit reform i Storbritannien och de nmner att ett motiv var presentational och In particular, increasing the generosity of the support could then be presented as a tax cut rather than an increase in government spending. Det r naturligtvis ven s att den politiska sfren har betydelse fr frgan om en ndring av arbetsgivaravgiften. r det s att denna av allmnheten betraktas som en avgift fr de sociala trygghetssystemen eller helt enkelt att knnedomen om dessa avgifter r mycket lg s r det helt naturligt att de politiska motiven fr att driva frgor relaterade till arbetsgivaravgifter inte r s stor. Oavsett den politiska prioriteringen mste nd frgan stllas om en snkning av arbetsgivaravgiften r den mest prioriterade ekonomiska frgan? Om utgngspunkten r de mycket hga skattekilarna fr de hgsta inkomsterna s kan dessa ven snkas med att avskaa eller snka statsskatten/vrnskatten. I den tidigare nmnda SNS-rapporten visas p en mycket hg sjlvnansieringsgrad av en avskaad statlig inkomstskatt. I dessa berkningar ingr
33

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 33

2012-06-21 10:46

Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselsttning?

ven en generell arbetsgivaravgift p 25 % (och generell moms p 25 %). Dessa berkningar r emellertid utfrda genom att betrakta eekterna enbart p individernas anpassning. Eekten av fretagande och fretagens efterfrgan behandlas inte. En utmaning r att utveckla denna typ av konsekvensberkningar s att bde eekterna p utbuds- och efterfrgesidan kan utvrderas.

Sammanfattningsvis
Skattekilen har betydelse En snkning av arbetsgivaravgiften fr eekter p bde efterfrgan och utbudet ven efterfrgeeekten ts upp av lnekningar s kan utbudseekten bli desto strre Snkt arbetsgivaravgift ger lgre genomslag i den oentliga debatten

snkning av inkomstskatten r mer synlig fr vljarna eekten p fretagande inte ingr i simuleringsmodeller och andra verktyg fr konsekvensanalyser

Lgg inte alltfr mycket vikt vid de kommande utvrderingarna om eekterna av selektiva snkningar av arbetsgivaravgiften Andra principer skall vara styrande, utvrderingsresultat av sekundr betydelse Enkelhet samma arbetsgivaravgifter fr alla men p en lgre niv lgre statlig inkomstskatt
34

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 34

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 35

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 36

2012-06-21 10:46

Referenser
Bennmarker, H, Mellander E, och ckert B. (2008), r snkta arbetsgivaravgifter ett eektivt stt att ka sysselsttningen?, Ekonomisk debatt, vol. 37, s. 5-18. Berger, T och Heylen, F (2011), Dierences in Hours Worked in the OECD: Institutions or Fiscal Policy, Journal of Money, Credit and Banking, vol. 43, s. 13331363. Edmark, K, Liang CH, Mrk E, och Selin H. (2012) Jobbskatteavdraget, IFAU Rapport 2012:2 Deaton, A (2009), Instruments of Development: Randomization in the Tropics, and the Search for the Elusive Keys to Economic Development, NBER Working Paper, No. 14690. Du Rietz, G (2004), Eektivitetsproblem med hga skattekilar, Ratio working paper series, Stockholm. Du Rietz, G (2008), Selektiva snkningar av arbetsgivaravgifterna Underlag till globaliseringsrdets skattegrupp, Utbildningsdepartementet, Stockholm. Duncan, A., and C. Giles (1998): The Labour Market Impact of the Working Families Tax Credit in the UK, paper presented to the 1998 IIPF Conference, Cordoba, Argentina. Eissa, N. and H. Hoynes (2006). Behavioural Responses to Taxes: Lessons from theEITC and Labour Supply, i Poterba, J, (red), Tax Policy and the Economy 20, Cambridge:MIT Press, s. 74-110.

37

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 37

2012-06-21 10:46

Ekonomifakta (2012a), Sociala avgifter 2012, www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsgivaravgift/Sociala-avgifter/ Ekonomifakta (2012b), Marginalskatt i Sverige och internationellt, www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Marginalskatt/ Ericson, P och Fall, J (2009), Skatter: vem var och hur? en versikt ver skatternas struktur och vem som betalar dem, Svenskt Nringsliv, Stockholm. Flood, L (2010), En skattepolitik fr bde innan- och utanfrskapet. Utvrdering av jobbskatteavdraget samt ngra alternativa reformer, SNS-Frlag, Stockholm. Hansson, (2006), Hur pverkar en skatt p arbete utbudet och efterfrgan av arbetskraft? Rapport framtagen t Krisoch Framtidskommissionen, Svenskt Nringsliv, Stockholm. Hansson, (2009) Skatter, entreprenrskap och nyfretagande, Expertrapport till Svenskt Nringslivs skattekommission, Svenskt Nringsliv, Stockholm. Holmlund, B och Kolm, A-S (1998), Kan arbetslsheten bekmpas med skattepolitik, Ekonomisk debatt, vol. 26, 259 273. Imbens, G och Jerey M. Wooldridge. (2009). Recent Developments in the Econometrics of Program Evaluation, Journal of Economic Literature, vol. 47, s 586. LINDA (2009), Longitudinell individdatabas, Statistiska centralbyrn.
38

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 38

2012-06-21 10:46

Lodin, S-O (2009), Professorn som blev nringslivstorped Min tid i Skattepolitiken, Ekerlids Frlag Meghir, C och Phillips, D (2009a) Labour Supply and Taxes. i Mirrlees, J Adam, S Besley, T, Blundell, R, Bond, S Chote, C, Gammie, M, Johnson, P, Myles, M and Poterba, P (red), Dimensions of Tax Design: the Mirrlees Review, Oxford University Press, s. 202274. Nickell, S, Nunziata, L, Ochel, W. och G. Quintini (2003), The Beveridge curve, unemploymentand wages in the OECD from 1960s to the 1990s, i Aghion, P, Frydman, R, Stiglitz, J och Woodford, M (red), Knowledge, information and expectations in modern marcoeconomics: In honor of Edmund S. Phelps, Princeton University Press. OECD (2009), Revenue Statistics 1965-2007: 2009 Edition, OECD, Paris. OECD (2011), Revenue Statistics 1965-2010: 2011 Edition, OECD, Paris. Riksrevisionen (2008:16), Snkta socialavgifter fr vem och till vilket pris?, Riksdagstryckeriet. Stockholm. Sanandaji, N och Sanandaji, T (2010), Sju argument fr snkta arbetsgivaravgifter, Fretagarna, Stockholm. Skatteverket (2010), Taxes in Sweden 2009 An English Summary of Tax Statistical Yearbook, SKV 104, utgva 10, Skatteverket. Svenskt Nringsliv (2011), Fakta om lner och arbetstider 2011, Stockholm.

39

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 39

2012-06-21 10:46

Srensen, P.B. (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges ESO-rapport 2010:4, Finansdepartementet, Stockholm. Von Grei, C (2008), Sysselsttningseekter av snkta socialavgifter Underlag till globaliseringsrdets skattegrupp, Utbildningsdepartementet, Stockholm.

40

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 40

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 41

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 42

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 43

2012-06-21 10:46

Skrift - Fores - snkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 44

2012-06-21 10:46