SIPRI

YEARBOOK

2012
Armaments, Disarmament and International Security
Sammanfattning p svenska

STOCKHOLM INTERNATIONAL PEACE RESEARCH INSTITUTE Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, grundades 1966 som ett oberoende forskningsinstitut med uppgift att studera vpnade konikter, militrutgifter och vapenhandel samt nedrustning och rustningskontroll. SIPRI tillhandahller fakta, analyser och rekommendationer, baserade p ppna kllor, till beslutsfattare, forskare, media och den intresserade allmnheten.

SIPRI:S STYRELSE Gran Lennmarker, ordfrande (Sverige) Dr Dewi Fortuna Anwar (Indonesien) Dr Vladimir Baranovsky (Ryssland) Ambassadr Lakhdar Brahimi (Algeriet) Jayantha Dhanapala (Sri Lanka) Susan Eisenhower (USA) Ambassadr Wolfgang Ischinger (Tyskland) Professor Mary Kaldor (Storbritannien) Direktren

DIREKTR Dr Bates Gill (USA)

Signalistgatan 9 SE-169 70 Solna, Sweden Telephone: +46 8 655 97 00 Fax: +46 8 655 97 33 Email: sipri@sipri.org Internet: www.sipri.org

SIPRI 2012

SIPRI YEARBOOK SIPRI:s frsta rsbok publicerades 1969 och 2012 rs upplaga r den 43:e i ordningen. SIPRI Yearbook 2012 presenterar fakta om vrldens militrutgifter, internationell vapenhandel (vilket inkluderar svl vapenfrsljning som vapen givna som en del av militrt std), vapenproduktion, krnvapen, strre vpnade konikter och multilaterala fredsoperationer samt analyser av internationell skerhet och strvanden att begrnsa rustningen. Fr innehllet i SIPRI:s rsbok svarar SIPRI:s egna forskare samt en rad utomstende experter. I detta hfte ges korta sammanfattningar av kapitlen i SIPRI Yearbook 2012 samt ngra exempel p den information som nns i bokens bilagor.

INNEHLL Inledning 1. Reaktioner p vergrepp under konikter: en ny interventionspolitik

Del I. Skerhet och konikter 2011

2 3

2. Vpnade konikter 3. Fredsuppdrag och konikthantering

Del II. Militrutgifter och upprustning 2011

4 6

4. Militrutgifter 5. Vapenproduktion och militra tjnster 6. Internationell vapenhandel 7. Vrldens krnvapenarsenaler

Del III. Icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 2011

8 10 12 14

8. Krnvapenbegrnsning och icke-spridning 9. Kemiska och biologiska material: reducering av skerhetsrisker 10. Begrnsning av konventionella vapen Bilagor

16 18 20 22

versttning av sammanfattning till svenska: Nenne Bodell

INLEDNING

bates gill

SIPRI Yearbook 2012 innehller bidrag av 39experter frn 17 lnder vilka beskriver och analyserar de viktigaste trenderna inom internationell skerhetspolitik, rustning och nedrustning. Analyserna pekar p tre ihllande trender som stder den alltmer dynamiska och komplicerade internationella skerhetsordningen.
Begrnsningar fr etablerade maktcentra

destabiliserande roll i konikter och vld mot civilbefolkningen. Vrldssamfundet har fortfarande att brottas med de pgende strukturella frndringarna i dagens skerhetspolitiska landskap, frndringar som ofta gr i snabbare takt n vad etablerade institutioner och mekanismer kan hantera. Det kommer skerligen att ta lng tid fr etablerade och nyuppkomna stater att komma till ett effektivt samfrstnd vad gller de viktigaste kraven fr en internationell ordning, fred och stabilitet, och hur dessa krav ska frverkligas och frsvaras.
Frndrade institutioner och normer

Vrldssystemets etablerade maktcentra, srskilt USA och dess transatlantiska allierade, upplevde fortsatta ekonomiska, politiska och militra begrnsningar i sina frsk att under 2011 lsa internationella och regionala skerhetsutmaningar. Begrnsningarna berodde i frsta hand p de budgettstramningstgrder som fljde p den kris i de offentliga nanserna som drabbat nstan hela den utvecklade vrlden. Upproren och regimskiftena i arabvrlden drog p samma gng till sig internationell uppmrksamhet och reaktioner, som t ex det FN-sanktionerade och NATO-ledda ingripandet i Libyen. Det utbredda std fr och utvidgning av traditionella fredsuppdrag som funnits under de senaste tio ren str fortsatt infr begrnsningar. Dessutom frsker vrldens stora bidragsgivare minska bidragen till stora multilaterala institutioner till frmn fr mindre och snabbare insatser.
Nya stater och icke-statliga aktrer uppkommer stndigt

Multilaterala organisationer med uppgift att uppmuntra infrande av normer fr stabilitet och skerhet stter fortsatt p svrigheter att generera den politiska vilja och de nansiella resurser som krvs fr att uppfylla sina mandat, och klyftor som krver nya och mer effektiva mekanismer kvarstr. Strre inriktning p icke-militariserade lsningar fr framtida skerhetsutmaningar mste till. Viktigast r kanske att traditionella militra medel nog inte kommer att kunna lsa de strsta skerhetsutmaningarna i framtiden. Istllet kommer det att behvas en nyskapande samordning mellan frbyggande diplomati, teknologier fr att tidigt varna fr konikter (s k early warning) samt grnsverskridande samarbetsformer.

Lnder utanfr det traditionella amerikanska allianssystemet bygger upp strre ekonomisk, diplomatisk och militr kapacitet som pverkar regional, och i vissa fall ven global, skerhetspolitisk utveckling. Djuplodande underskningar av det vpnade vldet runt om i vrlden avsljar de icke-statliga aktrernas

Dr Bates Gill r direktr p SIPRI.

2 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

1. REAKTIONER P VERGREPP UNDER KONFLIKTER: EN NY INTERVENTIONSPOLITIK

gareth evans

Vi har i vr tid har inte mtt ngon strre etisk, politisk och institutionell utmaning n att skra skyddet av civilbefolkningen, bde som offer fr krigsfrbrytelser och massvergrepp. Medvetenheten om problemet med skydd av civila vxer och tfljs av en starkare vilja att gra ngot t det, tminstone principiellt.
Nya paradigmer i ett nytt sekel

Skerhetsrdets frlamning under 2011 vad gller Syrien, vilken kulminerade med Rysslands och Kinas veto mot en frsiktigt frdmande resolution, har gett upphov till frgan om Resolution 1973, avseende genomfrandet av R2P, skulle visa sig vara en hgsta niv med vilken framtidens uppdrag kommer att jmfras.
Framtiden fr skydd av civilbefolkningen

Tv normgivande framsteg p detta omrde r den kraftigt kade uppmrksamhet som lagstiftning och praxis vad gller skyddet av civila i vpnade konikter ftt sedan 1999, och ett sedan 2005 internationellt allmnt utbrett och accepterat begrepp, skyldigheten att skydda (responsibility to protect, R2P). Det nns nu en mer eller mindre allomfattande acceptans fr principerna att ett lands suvernitet inte innebr ett tillstnd att dda utan medfr ett ansvar att inte tillta eller vlla allvarlig skada p den egna befolkningen. Det internationella samfundet har ocks ett ansvar att hjlpa de lnder som behver och begr hjlp att uppfylla detta ansvar, och har samtidigt ett ansvar att gemensamt och beslutsamt handla i enlighet med FN-stadgan.
Efterverkningarna av insatsen i Libyen

Den avgrande frgan r huruvida den nya interventionspolitiken som uppkom genom Resolution 1973 faktiskt r hllbar, eller om reaktionen p situationen i Syrien visar att en mer vlbekant och cynisk politik ter kommer att bekrftas. Evans r frsiktigt optimistisk och menar att de nya normgivande tagandena vad gller skydd av civilbefolkningen r vl fungerande, och att vrlden i efterdyningarna efter insatsen i Libyen inte sett s mycket ett allvarligt bakslag fr en ny samarbetsmetod, som de ofrnkomliga barnsjukdomar som uppstr vid utarbetandet av varje ny internationell norm. Ett brasilianskt frslag att visa ansvar nr man skyddar, har klarare kriterier fr och mer effektiv vervakning av vldsanvndandet och erbjuder en konstruktiv vg framt.

FN:s Skerhetsrdsresolution 1973, som godknde ett militrt ingripande i Libyen fr att hindra vad som sgs som en hotande massaker, var en otvetydig demonstration av hur dessa principer fungerar och verkade bli ett nytt riktmrke mot vilket alla framtida argument fr sdana ingripanden skulle kunna mtas. Det efterfljande genomfrandet av mandatet ledde emellertid till att betydande geopolitiska skiljaktigheter ter visade sig.

Gareth Evans var Australiens utrikesminister under ren 198896 och ordfrande fr International Crisis Group, 20002009. Han r idag universitetskansler vid Australian National University.

inledning 3

2. VPNADE KONFLIKTER De pltsliga och kraftiga upproren i delar av Mellanstern och Nordafrika under 2011, vilka kommit att kallas den arabiska vren, uppvisade olika koniktmnster. Hndelserna under den arabiska vren var emellertid inte isolerade om man ser till trender fr samtida konikter. Utvecklingen i regionen understryker istllet ngra av de lngvariga frndringar som skett i vpnade konikter under de senaste rtiondena. Det har inneburit stora frndringar av niv, intensitet och lngd av vpnade konikter i vrlden och huvudaktrernas inblandning i vldshandlingarna. Tillsammans visar de hr frndringarna p uppkomsten av en avsevrt frndrad koniktmilj jmfrt med den som dominerade strre delen av 1900-talet.
Den arabiska vrens frsta r

a n ta l kon f l i k t e r 2 0 0110
50 40 Antal konflikter 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Vpnade konikter

Icke-statliga konikter

Ensidigt vld

a n ta l d d s fa l l g e n o m o r g a n i s e r at v l d 2 0 0110
35 000 30 000 25 000 Antal dda 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Den arabiska vrens uppror spreds snabbt frn land till land och pverkade snart stora delar av Nordafrika och Mellanstern. Trots att de olika upproren uppvisade vissa gemensamma drag, som stora demonstrationer, icke-vldsaktioner, frnvaron av uttalade ledargestalter och anvndandet av centrala torg i stora stder, skiljde de sig t i andra avseenden. Graden av anvnt vld och omfattningen p demonstranternas krav varierade frn frbttrade ekonomiska frhllanden till krav p regimskifte. I Algeriet och Marocko intrffade relativt f ddsfall medan andra lnder, som Bahrain, Egypten, Tunisien och Jemen, drabbades hrdare. Mest vld anvndes i Libyen och Syrien. De internationella reaktionerna varierade och i en del fall fanns ett begrnsat utlndskt std. Vstlnderna, srskilt Frankrike och USA, stdde i initialskedet regeringarna i Egypten och Tunisien, men brjade senare trycka p fr frndringar. Nr det gller Libyen tog de snabbt, med FN:s godknnande och med NATO som redskap, stllning mot regimen. Kina och

Vpnade konikter

Icke-statliga konikter

Ensidigt vld

Ryssland, som bda blivit alltmer kritiska till den internationella anvndningen av vld, motsatte sig vstlndernas frsk att infra sanktioner mot regimen i Syrien. Stdet fr en tredjepartsinblandning i lsningen av dessa konikter var anmrkningsvrt begrnsat och serisa frhandlingar har endast frekommit i Jemen. Resultaten av den arabiska vren varierar. Det nns exempel p regimskiften, men ocks fall dr det folkliga motstndet blivit kuvat. Regionen har dock utan tvekan frndrats politiskt av dessa historiskt unika hndelser.

4 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

Det organiserade vldet p Afrikas horn

g l o b a l p e a c e i n d e x 2 01 2
Globalt fredsindex (Global Peace Index, GPI), framstllt av Institute for Economics and Peace, anvnder 23 indikatorer fr att rangordna 158 lnder efter deras relativa fredsstatus. Frbttringar i de sammanlagda pongen sgs fr alla regioner frutom Mellanstern och Nordafrika. Fr frsta gngen sedan 2007, d GPI brjade publiceras, rknades Afrika sder om Sahara inte som den minst fredliga regionen. Den arabiska vrens hndelser gjorde Mellanstern och Nordafrika till den minst fredliga regionen. Rangordning Land 1 2 2 4 5 14 154 155 156 157 158 Island Danmark Nya Zeeland Kanada Japan Sverige DR Kongo Irak Sudan Afghanistan Somalia Pong 1,113 1,239 1,239 1,317 1,326 1,419 3,073 3,192 3,193 3,252 3,392 Frndring 0,037 0,041 0,034 0,033 +0,032 +0,010 +0,057 0,107 0,038 +0,043 +0,021

Under era rtionden har lnderna p Afrikas horn (Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya och Somalia) plgats av ett organiserat vld. Alla har upplevt vpnade mellanstatliga konikter, ickestatliga konikter och ensidigt vld mot civilbefolkningen under perioden 200110. Den allra vanligaste formen av konikter har dock varit icke-statliga konikter. Det har frekommit 77 icke-statliga konikter i omrdet, vilket r 35% av det totala antalet i vrlden. Mellanstatliga konikter har varit mindre vanliga, bara fem stycken har registrerats under perioden 200110. Ensidiga vldshandlingar har utfrts av sex aktrer. Lnderna i regionen har visat en vxande bengenhet fr militr inblandning i grannlnderna. Exempelvis har bde Etiopien och Kenya tidvis skickat trupper fr att understdja den somaliska vergngsregeringen (Somali Transitional Federal Government, TFG) i konikten med al-Shabab, vilka i sin tur ck vapen och trning frn Eritrea.
Mnster fr det organiserade vldet 200110

I tidigare upplagor av SIPRI:s rsbok har Uppsala Conict Data Program (UCDP) presenterat information om mnstren fr strre vpnade konikter. Fr att kunna ge en bredare bild av det organiserade vldet har informationen utvidgats till att innehlla tre typer av organiserat vld: (statligt baserade) vpnade konikter, icke-statliga konikter och ensidigt vld (mot civila). Under ren 2001 till 2010 frekom 69 vpnade konikter och 221 icke-statliga konikter. Nr det gller det ensidiga vldet var 127 aktrer involverade. Detta innebr att det frkom mer n 400 vldshandlingar som var och en innebar mer n 25 dda under ett enskilt r. Omfattningen av det organiserade vldet vid slutet av rtiondet var lgre n vid dess brjan, ven om minskningen inte var dramatisk. Under

1990-talet sgs stora variationer i antalet konikter, men detta mnster upprepades inte under 2000-talet. Den nedtgende trenden kan ses som ett lovande tecken fr framtiden.

skerhet och konflikter 5

3. FREDSUPPDRAG OCH KONFLIKTHANTERING 2011 var p mnga stt ett r av motsttningar fr fredsbevarandet. Efter nstan tio r av en rekordartad kning av antalet uppdrag, deltagande personal och kostnader fr att nansiera uppdragen kom under 2010 de frsta tecknen p en avmattning. Under 2011 kom ytterligare indikationer p att antalet multidimensionella fredsuppdrag med stor militr nrvaro planade ut. Under 2011 sgs, andra sidan, ocks det internationella samfundets frsta taganden i enlighet med principerna skyldigheten att skydda (R2P) och skyddet av civila under konikterna i Elfenbenskusten, Libyen och Syrien. Flera faktorer kan frklara de senaste rens konsolideringstrend. Frst och frmst kommer veranstrngningen av vrldens militra resurser. Redan under ren med uppdragsutkningar hade FN och andra organisationer svrigheter att vertala lnder att bidra med tilltrckliga truppresurser och hjlpmedel, som t ex helikoptrar. Trots den positiva utvecklingen med nya bidragsgivare, som Brasilien, Kina och Indonesien, kunde de inte mta den stora efterfrgan. En andra orsak r den globala ekonomiska lgkonjunkturen. Den har ftt en avsevrd effekt p fredsbevarande arbete under 2011 genom lnders planerade frsvarsbudgetnedskrningar, fresprkande av mer slimmade uppdrag och snabbare slutresultat i multilaterala ramverk som t ex FN. Fr det tredje har fredsuppdragen under det senaste rtiondet ofta inneburit en kraftig kning av lagda uppgifter, vilka ofta krvt civil expertis, och samtidigt odenierade tidsramar. Detta har lett till ett ifrgasttande av om ett brett och lngsiktigt militrt deltagande i fredsoperationerna r ndvndigt.

Globala trender

Totalt pgick 52 fredsuppdrag under 2011, samma antal som under 2010 och det nsta lgsta antalet under perioden 200211. Det befste den nedtgende trenden som pbrjades 2009. Antalet personer som deltog i uppdragen under 2011, 262 129 personer, var emellertid det nst hgsta under samma period och endast 700personer frre n under 2010. FN, med 20 uppdrag, frblev organisationen med est uppdrag. Vad gller deltagande personal var NATO den strsta organisationen fr tredje ret i rad. Man hade 137 463 personer i sina uppdrag, 52% av det totala antalet i vrlden, vilka huvudsakligen var placerade i den internationella skerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF).
Nya fredsuppdrag

Fyra nya fredsuppdrag inleddes under 2011: tv i Sydsudan, ett i Libyen och ett i Syrien. Sydsudans sjlvstndighet ledde till betydande omgruppering av FN:s nrvaro i det forna Sudans territorium. Efter lnga diskussioner om framtiden fr FN-insatsen UN Mission in the Sudan (UNMIS) avslutades den i juli 2011, sedan

a n ta l f r e d s u p p d r ag 2 0 0 2 1 1
60 50 Antal uppdrag 40 30 20 10 0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Utfrande organisation: Tillflliga koalitioner Regionala organisationer eller allianser FN

6 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

a n ta l de ltag a n de p e r s o n a l f r de l at p o r g a n i s at io n 2 01 1
Tillflliga koalitioner, 3179 personer (6 uppdrag) FN 105 347 personer (20 uppdrag)

a n ta l de ltag a n de p e r s o n a l f r de l at p r e gio n 2 01 1
Mellanstern, 16 627 personer (11 uppdrag) Europa, 11 932 personer (15 uppdrag)

Afrika 86 642 personer (16 uppdrag)

Regionala organisationer eller allianser 153 603 personer (26 uppdrag)

Asien och Oceanien 134 727 personer (8 uppdrag)

Amerika 12 201 personer (2 uppdrag)

Sudan antytt att de inte tnkte samtycka till en frlngning av dess mandat. Strre delen av personalen verfrdes till den nya insatsen UN Mission in the Republic of South Sudan (UNMISS) och till det nya grnsvervakningsuppdraget, UN Interim Security Force for Abyei (UNISFA). ven om NATO:s Libyen-insats Operation Unied Protector inte kan kallas en regelrtt fredsoperation blev den betydelsefull eftersom den belyste den internationella debatten om hur grnserna fr fredsbevarande ska sttas. Det var det frsta militra ingripandet som startades inom ramen fr R2P-principen och som hade ett mandat frn ett enigt Skerhetsrd. Mot slutet av operationen frsvann emellertid det frsiktiga samfrstnd som funnits p g a olika uppfattning om graden av skyldigheter. Senare under ret sjsatte FN en mindre civil insats, UN Support Mission in Libya (UNSMIL). Under den senare delen av 2011 inledde Arabfrbundet sin frsta insats ngonsin, en observatrsgrupp i Syrien (Arab League Observer Mission to Syria). Gruppen lyckades inte utfra sitt arbete p ett effektivt stt och hindrades tidigt av kontroverser och kritik.
Regional utveckling

(African Union Mission in Somalia, AMISOM) utvidgades och p att FN-operationen i Elfenbenskusten (UN Operation in Cte dIvoire, UNOCI) tillflligt frstrktes infr avsttningen och arresteringen av president Laurent Gbagbo. I Asien och Oceanien avslutades FN-uppdraget i Nepal (UN Mission in Nepal, UNMIN) i januari 2011 och frberedelser gjordes fr de planerade avslutningarna av tv insatser, ISAF i Afghanistan och FN:s integrerade uppdrag i sttimor (UN Integrated Mission in Timor-Leste, UNMIT).

Precis som tidigare r pgick de esta fredsuppdragen under 2011 i Afrika. Att antalet personer i uppdragen i Afrika kade berodde p att den Afrikanska unionens insats i Somalia

skerhet och konflikter 7

4. MILITRUTGIFTER r 2011 var det frsta r sedan 1998 som vrldens militrutgifter inte kade. Vrldens samlade militrutgifter fr 2011 berknas uppg till 1738miljarder dollar, vilket r 2,5% vrldens totala bruttonationalprodukt (BNP), eller 249dollar per person. Jmfrt med 2010 har militrutgifterna, i reella termer, frblivit praktiskt taget ofrndrade. Det r emellertid fr tidigt att sga om vrldens frsvarsutgifter till slut ntt sin kulmen. Den huvudsakliga orsaken till att kningstakten av militrutgifterna avstannat r den ekonomiska politik som antogs av de esta vstlnderna i klvattnet av den globala nanskris och lgkonjunktur som inleddes 2008. Det var en politik som prioriterade en snabb minskning av budgetunderskotten som kat dramatiskt som en fljd av krisen.
Effekterna av tstramningarna fr militrutgifterna i Europa

v r l de n s m i l i t r u t gi f t e r 2 01 1
Region Militrutgifter Frndring (miljarder dollar) (%) 8,6 25 0,1 1,4 2,7 1,2 3,9 2,2 2,7 4,1 1,2 2,7 0,2 10 1,9 4,6 0,3

Afrika 34,3 Nordafrika 3,9 Afrika sder om Sahara 20,4 Amerika 809 Centralamerika och Karibien 7,0 Nordamerika 736 Sydamerika 66,0 Asien och Oceanien 364 Central- och Sydasien 61,7 Ostasien 243 Oceanien 28,6 Sydostasien 31,0 Europa 407 steuropa 80,5 Vst- och Centraleuropa 326 Mellanstern 123 Vrlden totalt 1 738

Militrutgifterna r angivna i lpande priser (2011).

Srskilt i Vst- och Centraleuropa, infrdes tstramningstgrder ven fr frsvarsbudgetarna. I lnder som Grekland, Italien och Spanien gavs minskade underskott hgsta prioritet p g a de akuta skuldkriser som dessa lnder stod infr och verkade vara v r l de n s m i l i t r u t gi f t e r 2 0 0 2 1 1
2.0 Militrutgifter (biljoner dollar)

1.5

ofrmgna att klara av. I en del fall krvdes rddningsaktioner frn EU och Internationella valutafonden (IMF). De minskade militrutgifterna satte ngret p andra politiska frgor som de lngvariga anklagelserna frn bda sidor om Atlanten att de europeiska lnderna inte drar sitt str till stacken vad gller militra angelgenheter. En annan frga som aktualiserats r de frnyade frsk som gjorts fr att frmja ett kat europeiskt militrt samarbete som ett stt att minska kostnaderna och samtidigt kunna bevara kapaciteten.
Amerikanska militrutgifter och 2011 rs

1.0

budgetkris

0.5

0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

USA

Resten av vrlden

Militrutgifterna r angivna i amerikanska dollar till 2010 rs fasta priser och vxelkurser.

Den amerikanska administrationen och kongressen frskte enas om tgrder fr att minska det vxande budgetunderskottet. Trots att dessa frsk inte ledde till ngra vsentliga nedskrningar av militrutgifterna, bidrog frseningarna i 2011 rs budgetverenskommelser till lgre utgifter n

8 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

planerat vilket i slutndan resulterade i en liten minskning av de amerikanska militrutgifterna i reella termer. Den snabba kning av USA:s frsvarskostnader som pgtt under ett rtionde verkar ha stannat av. Det r ett resultat av att Irakkriget avslutats, avvecklingen av insatsen i kriget i Afghanistan och tgrderna fr att minska budgetunderskottet.
Kostnaderna fr krigen i Afghanistan och Irak

r a p p o r t e r i n g av m i l i t r u t gi f t s data t i l l f n
Antalet lnder som snder rapporter till FN:s system fr standardiserad rapportering av militrutgifter har minskat frn att ha varit 81 stycken 2002 till 51under 2011. Europeiska lnder hade den hgsta rapporteringsfrekvensen under 2011, 31 av 48 lnder. Smst rapporteringsfrekvens hade de afrikanska lnderna (2 av 54 lnder) och lnderna i Mellanstern (1 av 14 lnder).

En av de dominerande faktorerna i de senaste tio rens globala skerhetssituation, och en avgrande faktor fr mnga lnders militrutgifter, var det globala kriget mot terrorismen som fljde p terroristattackerna p USA den 11 september 2001. Det kraftigt militariserade svar p attackerna som USA valt, med bl a invasionerna i Afghanistan och Irak, hade vid slutet av 2011 kostat USA ver 1200miljarder dollar bara i extra militrutgifter, och kan p lng sikt komma att ge kostnader p upp till 4000 miljarder. Kostnader fr andra deltagare i dessa krig r mycket lgre, men nd ansenliga. Krigen i Afghanistan och Irak har ocks lett till andra enorma ekonomiska kostnader, som frstrelse av kapital och infrastruktur, strningar fr normal ekonomisk aktivitet, frlust av mnskligt kapital genom ddsfall, skador, fryttningar och avbrott i utbildningar samt frlust av utlndska investeringar och

turister. Fullstndiga uppskattningar av dessa kostnader nns f n inte tillgngliga.

Militrutgifter i Afrika

Afrika var den region som hade den strsta kningen av militrutgifter under 2011, 8,6%. kningen dominerades av den massiva kningen p 44% i Algeriet, som har kontinentens hgsta utgifter. De senaste rens stndiga kning i Algeriet har drivits p av kade oljeintkter och har rttfrdigats av al-Qaida i Islamiska Maghrebs (AQIM) aktiviteter, men landets regionala ambitioner kan dock ses som ett viktigare motiv. Terroraktionerna utfrda av den islamistiska gruppen Boko Haram var ett stort skerhetsproblem fr Nigeria och de militrledda motattackerna verkar vara en av orsakerna till kningen av Nigerias militrutgifter. Andra faktorer som oljeintkter ska emellertid inte ignoreras.

l n d e r n a m e d d e h g s ta m i l i t r u t gi f t e r n a u n de r 2 01 1 (a ngi v n a i m i l ja r de r d o l l a r)

USA 711

Kina 143

StorRyssland britannien Frankrike 62,7 71,9 62,5

Japan 59,3

Indien Saudiarabien Tyskland 48,9 48,5 46,7

Brasilien 35,4

militrutgifter och upprustning 9

5. VAPENPRODUKTION OCH MILITRA TJNSTER Krisen i de industrialiserade lndernas offentliga nanser har nnu inte i ngon strre utstrckning pverkat de strsta vapenproducerande fretagen eller den militra tjnstesektorn (vapenindustrin). Den mest sannolika frklaringen till detta r att det r vapenindustrins strukturer som frsenar krisens effekter. Den ekonomiska oskerheten i bde USA och Vsteuropa kommer att f generella konsekvenser fr hur vapenprogram utvecklas och genomfrs och har drigenom bidragit till en oskerhet om huruvida vapenhandeln fortsatt kommer att vara stabil eller kommer att ka i samma takt som tidigare.
Den amerikanska frsvarslagen - National Defense Authorization Act

tillverkningsstrategier fr frarlsa ygplan (unmanned aerial systems, UASs) och i juni 2011 initierade Europeiska kommissionen en process fr att utveckla och tillverka UASs. Dessa projekt har emellertid nnu inte frverkligats, vilket kan illustreras av det stillastende projektet med det avancerade ygplanet Talarion.
Den militra tjnsteindustrin

National Defense Authorization Act fr budgetret 2012 skickade blandade signaler om den amerikanska frsvarsindustrin. ena sidan innebr den att mnga av de strsta och dyraste vapenprogrammen behlls, som t ex stridsygplanet F-35 (Joint Strike Fighter). Ett godknnande att fortstta dessa program tyder p att vapenfrsljningen p den amerikanska marknaden kommer att fortstta i stort sett ofrndrad. andra sidan nns nya kontraktsregler om riskdelning mellan regeringen och de fretag som fr vapenkontrakt, vilka tyder p att en tyngre brda eventuellt kommer att lggas p fretagen vid programutvecklingen.
Frsvarsindustrins produktionssamarbete i Vsteuropa

Ngra av de viktigaste militra tjnstesektorerna, som underhll, reparation och versyn, systemunderhll, logistik och utbildning av utlndsk militr, har inte i lika stor utstrckning drabbats av effekterna av truppneddragningarna i Irak och den globala nansoron. Deras lngvariga tillvxt kan tillskrivas olika frndringar som kommit efter det kalla kriget, som t ex en strukturell omvandling av militra behov och minskade interna resurser fr alltmer komplicerade system. Det verkar som om trycket p de offentliga nanserna kan komma att snka militrutgifterna, vilket kan komma att bidra till en kad efterfrgan p outsourcing av tjnster som underhll, reparation och versyn av vapensystem.
Diversiering mot IT-skerhet

Frutom ett kat fokus p militra tjnster frlitar sig fretagen p andra affrsstrategier fr att behlla sina goda ekonomiska resultat. En utveckling vrd att notera r kade frvrv av fretag specialiserade p IT-skerhet nr de strsta vapenproducenterna yttar verksamhet till intilliggande marknader fr att skydda sig frn eventuella nedskrningar i frsvarsbudgetarna.
Den indiska vapenindustrin

Finanskrisen har trngt in i diskussionerna som frs om frsvarsindustrisamarbete i Vsteuropa, ven om dessa diskussioner nnu inte lett till ngot allmnt utkat samarbete. Vsteuropeiska lnder har diskuterat och brjat infra gemensamma utvecklings- och

Mnga lnder utanfr den industrialiserade vrlden frsker utveckla en nationell vapenindustri som r sjlvfrsrjande. Indiens frsk att modernisera, uppgradera och underhlla de vpnade styrkornas utrustning och att utka sina militra resurser har gjort landet

10 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

till vrldens strsta importr av strre vapen. Den nationella vapenindustrin frsker mta den kande efterfrgan, t ex genom att ka tekniknivn genom teknologiverfring, men den indiska frsvarsindustripolitiken r i behov av stora reformer.
SIPRI Top 100-lista ver vapenproducenter och militra tjnstefretag

r e gio n a l o c h n at io n e l l f r de l n i n g av f r e tag e n p s i p r i t o p 10 0 - l i s ta n u n de r 2 010

vriga icke-OECD, 6 fretag Ryssland, 8 fretag

vriga OECD, 12 fretag

USA, 44 fretag

SIPRI Top 100 r en lista ver de strsta vapenproducerande fretagen och militra tjnstefretagen i vrlden (Kina undantaget), rangordnade efter deras vapenfrsljning. Frsljningen av vapen och militra tjnster fr Top 100-listans fretag fortsatte att ka under 2010 till totalt 411,1 miljarder dollar. kningstakten p en procent i reala termer var dock lngsammare n under 2009. Under perioden mellan 2002 och 2010 kade Top 100-fretagens frsljning med 60%. Fretag baserade i USA ligger fortfarande i topp p listan och svarade fr ver 60% av vapenfrsljningen. Antalet vsteuropeiska fretag p Top 100-listan minskade till 30 och det brasilianska fretaget Embraer kom ter in p de 10 s t r s t va p e n p r o du c e r a n de f r e tag e n 2 010
Vapenfrsljning Vinst (miljoner $) (miljoner $) 2 926 1 671 3 307 2 053 2 624 1 879 732 738 955 4 711

Vsteuropa, 30 fretag

Land/region har hnfrts till den plats dr huvudkontoren r placerade vilken inte ndvndigtvis r platsen fr produktionen. Kina redovisas inte eftersom tillfrlitig information saknas.

listan. Rysslands fortsatta konsolidering av sin vapenindustri gjorde att ytterligare ett fretag lades till de stora vapenproducenterna, United Shipbuilding Corporation.

Fretag

1 Lockheed Martin 35 730 2 BAE Systems 32 880 (Storbritannien) 3 Boeing 31 360 4 Northrop Grumman 28 150 5 General Dynamics 23 940 6 Raytheon 22 980 7 EADS (Vsteuropa) 16 360 8 Finmeccanica (Italien) 14 410 9 L-3 Communications 13 070 10 United Technologies 11 410

Fretagen r amerikanska om inte annat anges. Vinsten avser hela fretaget, d v s inklusive frsljning av icke-militra varor och tjnster.

militrutgifter och upprustning 11

6. INTERNATIONELL VAPENHANDEL Volymen av internationella vapenverfringar av strre konventionella vapen (vilka inkluderar svl vapenfrsljning som vapen givna som del av militrt std) kade med 24% mellan perioderna 20022006 och 20072011. De fem strsta exportrerna under perioden 200711 (USA, Ryssland, Tyskland, Frankrike och Storbritannien) stod fr 75% av exporten. Drutver registrerades betydande volymkningar fr Kina och Spanien under samma period. Kinas export kommer sannolikt att fortstta att ka, medan Spaniens frsljning av fartyg, som str fr strsta delen av landets export, inte verkar hamna p samma hga niv igen. Lnderna i Asien och Oceanien stod fr nstan hlften av all import av strre konventionella vapen under 200711. De fem strsta mottagarlnderna (Indien, Sydkorea, Pakistan, Kina och Singapore) fanns alla i regionen. Stora importlnder utnyttjar den starkt konkurrensutsatta vapenmarknaden fr att n frdelaktiga verenskommelser vad gller nansiering, offsetavtal och teknologiverfring. Indien, som stod fr 10% av vrldens vapenimport under perioden 200711, kommer under de nrmaste ren sannolikt fortsatt vara den strsta importren. t r en den f r v er f r ing a r av st r r e kon v en tion e ll a va pen 20 021 1
Vrdet enl. SIPRI:s trendindikatorer (miljarder) 30 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Den arabiska vrens pverkan p vapenexportpolitiken

Den arabiska vrens frsta r ledde till debatter om de strsta leverantrslndernas vapenexportpolitik gentemot lnderna i Mellanstern och Nordafrika. Ryssland ansg inte att det fanns ngon anledning att avbryta leveranser till lnder i regionen som inte omfattas av FN:s vapenembargon. USA och ett ertal strre europeiska leverantrslnder dremot upphvde eller skt tillflligt upp en del exportlicenser till regionen. I en del fall startades ven granskningar av vapenexportpolitiken. Strategiska och ekonomiska hnsyn spelade emellertid fortsatt en central roll i alla lnders beslut om vapenexport till regionen och den arabiska vrens pverkan p vapenexportpolitiken verkar ha blivit begrnsad.
Vapenverfringar till Sydostasien

Staplarna visar total volym per r. Kurvan visar genomsnittet under femrsperioder; punkterna satta sista ret i varje period.

Volymen av vapenverfringarna till Sydostasien trefaldigades mellan 20022006 och 200711. Marin utrustning och ygplan med marina funktioner stod fr en stor del av leveranserna till och bestllningar frn Brunei, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Vietnam. Avgrande faktorer fr vilka typer av vapen och hur stor volym dessa sex lnder vill kpa r bla sjrveri, illegalt ske och terrorism. Grnstvister i Sydkinesiska sjn r dock sannolikt den viktigaste faktorn fr deras frvrvsbeslut. Detta bekrftas ven av frsvarens vitbcker, typen av vapen som anskaffades under perioden 200711 och speciellt av ett antal mindre maritima sammansttningar i de omtvistade farvattnen. Lnderna i Sydostasien frsker ocks skra teknologiverfringar och sprida sina leveranskllor. Leverantrslnderna blir allt villigare att tillmtesg de krav p omfattande teknologiverfring och utvecklingssamarbete fr nya vapensystem som kommer frn regionens lnder.

12 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

regional frdelning av vapenimportrer 200711

Afrika, 9 % Amerika, 11 %

de s t r s ta e x p o r t r e r n a o c h i m p o r t r e r n a av s t r r e kon v e n t ion e l l a va p e n 2 0 0 71 1
Andel av vrldens export (%) 30 24 9 8 4 4 3 3 3 2 2 Andel av vrldens import (%)

Asien och Oceanien, 44 % Mellanstern, 17 %

Exportr

Importr

Europa, 19 %

Vapenverfringar till Armenien och Azerbajdzjan

Inkp, order och upphandlingsplaner som nyligen gjorts av Armenien och Azerbajdzjan kan mjligen ka risken fr en ny konikt om det omtvistade omrdet Nagorno-Karabach. De tv lnderna anklagar varandra fr kapprustning. Azerbajdzjan har kat volymen av sina vapeninkp mrkbart och anvnt en aggressiv retorik om att med militr lsa konikten om Nagorno-Karabach. Det nns endast begrnsad offentlig information om Armeniens vapenimport fr de senaste ren, men under 2010 och 2011 tillknnagavs planer p att anskaffa mer avancerade vapen som ett svar p Azerbajdzjans frvrvskampanj. Det nns ett gllande frivilligt vapenembargo infrt av Organisationen fr skerhet och samarbete i Europa (OSSE), men dess status tolkas olika av OSSE:s medlemslnder och vapen levereras fortfarande till bda parter. Ryssland r en viktig leverantr fr bda lnder. Armenien p p e n h e t i va p e n h a n de l n
Antalet lnder som rapporterar sina frsljningar och frvrv av vapen till FN:s register ver konventionella vapen kade under 2011 till 85, frn 72 under 2010, det lgsta antalet ngonsin. Det fanns en anmrkningsvrd kning av lnder frn Latinamerika, men endast ett afrikanskt land lmnade en rapport, vilket r det lgsta antalet sedan FN:s register skapades p 1990-talet. Ett kande antal lnder har publicerat nationella rapporter on vapenexport, t ex Polen som publicerade sina frsta rapporter under 2011.

1. USA 2. Ryssland 3. Tyskland 4. Frankrike 5. Storbritannien 6. Kina 7. Spanien 8. Nederlnderna 9. Italien 10. Israel 11. Sverige

1. Indien 10 2. Sydkorea 6 3. Pakistan 5 4. Kina 5 5. Singapore 4 6. Australien 4 7. Algeriet 4 8. USA 3 9. Frenade 3 Arabemiraten 10. Grekland 3

har ett begrnsat antal mjliga leverantrer och r alltfr beroende av ryska vapenleveranser. Azerbajdzjan dremot har nyligen ingtt betydande licenstillverkningsavtal med Israel, Sydafrika och Turkiet fr att frska utnyttja utlndsk teknologi till att utveckla en inhemsk vapenindustri.

militrutgifter och upprustning 13

7. VRLDENS KRNVAPENARSENALER I brjan av 2012 frfogade tta stater (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel) tillsammans ver cirka 4400 utplacerade, operativa krnstridsspetsar, varav nstan 2000 hlls i hgsta beredskap. Nr alla stridsspetsar rknas in, d v s operativa stridsspetsar, stridsspetsar i reserv och lager samt de stridsspetsar som r avsedda att demonteras, frfogar staterna totalt ver cirka 19 000 krnstridsspetsar. Tillgngligheten p tillfrlitlig information om krnvapenstaternas arsenaler uppvisar stora variationer. Frankrike, Storbritannien och USA har nyligen offentliggjort viktiga uppgifter om sin nuklera kapacitet. ppenheten i Ryssland har tvrtemot minskat som en fljd av beslutet att inte offentliggra detaljerad information om sina strategiska krnvapen, trots att USA informeras i enlighet med det Nya START-frdraget som lnderna slt 2010. Kina r fortsatt mycket slutet p grund av sin lngvariga avskrckningsstrategi och lite information r offentlig om dess krnvapen och vapentillverkningsindustri. Tillfrlitlig information om den operativa statusen fr krnvapenarsenalerna i Indien, Israel och Pakistan, de tre stater som aldrig varit parter till 1968 rs Icke-spridningsfrdrag, r srskilt svr att nna. I brist p officiella tillknnagivanden r de tillgngliga uppgifterna ofta motsgelsefulla eller felaktiga.
De fem krnvapenstaterna

vrldens k rnvapenarsenaler 2012

Land Utplacerade vriga stridsspetsar stridsspetsar Totalt 5 850 8 200 65 10 200 80100 90110 ~80 .. ~14 600 ~8 000 10 000 225 ~300 ~240 80100 90110 ~80 ? ~19 000

USA 2 150 Ryssland 1 800 Storbritannien 160 Frankrike 290 Kina .. Indien .. Pakistan .. Israel .. Nordkorea .. Totalt ~4 400

Alla siffror r ungefrliga och inhmtade i januari 2012.

krnvapenarsenaler i enlighet med det Nya START-frdraget, vilket trdde i kraft 2011, och genom ensidiga nedskrningar. Eftersom Ryssland och USA har de utan jmfrelse esta krnvapnen har det resulterat i att det totala antalet krnvapen i vrlden fortstter att minska. Krnvapenarsenalerna i Kina, Frankrike och Storbritannien r vsentligt mindre, men alla antingen utvecklar nya vapen eller har uttalat sin avsikt att gra s. Kina r dock det enda av lnderna som verkar utka sin krnvapenstyrka, om n lngsamt.
Indiens och Pakistans krnvapen

De fem krnvapenstaterna (denierade enligt 1968 rs Icke-spridningsfrdrag) Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA verkar alla vara ovilliga att verge sina krnvapenarsenaler inom verskdlig framtid. Ryssland och USA har planer fr omfattande moderniseringsprogram av sina missilsystem med frmga att bra krnvapen samt av krnstridsspetsar och produktionsanlggningar. Samtidigt fortstter de att minska sina

Indien och Pakistan gr sina respektive krnvapenarsenaler mer avancerade och kar antalet vapen. Bda lnderna utvecklar och placerar ut nya ballistiska missiler och kryssningsrobotar med frmga att bra krnvapen och utkar sin kapacitet att producera klyvbart material fr vapenndaml. Indiens krnvapendoktrin baseras p principen av minsta mjliga trovrdiga avskrckande effekt och icke-frsta-tillslag (no-rst-use) med krnvapen. Det nns inga officiella uttalanden som faststller storlek eller sammansttning av arsenalen, men enligt

14 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

lager av kly v bart material

Material som kan stdja en explosiv krnklyvning r viktig fr alla sorter av krnladdningar, frn frsta generationens atombomber till avancerade termonuklera vapen. De vanligaste klyvbara materialen r hganrikat uran och plutonium. Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA har framstllt bde hganrikat uran och plutonium fr sina krnvapen. Indien, Israel och Nordkorea har i huvudsak framstllt plutonium, medan Pakistan mestadels framstllt hganrikat uran. Alla lnder med en civil krnkraftsindustri har en viss frmga att framstlla klyvbart material. Vrldens lager 2011 Hganrikat uran Separerat plutonium Militra lager Civila lager ~1270 ton* ~237ton ~250 ton

Israels krnvapenarsenal

Israel behller den oklara nuklera politik man haft sedan lnge genom att officiellt varken bekrfta eller frneka att landet innehar krnvapen. Det antas emellertid allmnt att landet har producerat plutonium fr att anvndas i krnvapen. Israel kan ha tillverkat icke strategiska krnvapen, som artillerigranater och nuklera sprngmedel (atomic demolition munitions), men detta har aldrig bekrftats.
Nordkoreas militra nuklera kapacitet

* Undantaget de 171 ton som r frdiga att smltas ner.

Frsvarsdepartementet inbegriper den en blandning av landbaserade, marina och ygresurser (en triad). I maj 2011 sammankallade den indiska premirministern Manmohan Singh ett mte med den myndighet som har till uppgift att vervaka landets krnvapen (Nuclear Command Authority), fr att utvrdera de framsteg som gjorts fr att n mlet med en fungerade triad. Pakistans krnvapendoktrin baseras ocks p principen av minsta mjliga trovrdiga avskrckande effekt. Den utesluter dock inte uttryckligen ett frsta-tillslag med krnvapen, vilket kan ses som ett frsk att kompensera Indiens verlgsenhet vad gller konventionella vapen och truppstyrka. Pakistans utveckling av nya ballistiska kortdistansmissiler tyder p att dess militra planering nu inbegriper en risk fr anvndande av taktiska krnvapen. Detta kan leda till att krnstridsspetsar med hgre beredskap att avfyras blir utplacerade.

Nordkorea har en bevisad militr nukler frmga. Det nns emellertid ingen offentlig information om att landet innehar operativa krnvapen. Vid slutet av 2011 berknades Nordkorea ha framstllt cirka 30 kilo plutonium. Det r en mngd som skulle vara tillrcklig fr att tillverka tta krnvapen, om den konstruktionsoch tekniska kompetensen nns. Enligt en rapport, framstlld av FN:s Skerhetsrds expertpanel p Nordkorea under 2011, vilken lckt ut, har Nordkorea haft ett urananrikningsprogram under era r, eller tom under rtionden. Det r inte knt om landet har framstllt hganrikat uran till vapen.

militrutgifter och upprustning 15

8. KRNVAPENBEGRNSNING OCH ICKE-SPRIDNING

Amerikansk-rysk krnvapenbegrnsning

Kraften bakom frdragsbaserade angreppsstt fr krnvapenbegrnsning och nedrustning belystes under 2011 av att det frdrag som Ryssland och USA slt 2010, Frdrag om tgrder fr vidare nedskrningar och begrnsningar av strategiska offensiva vapen (Nya START), trdde i kraft. Avtalet innehll ytterligare nedskrningar av bda parters strategiska offensiva krnvapen. Parterna genomfrde planenligt de inspektioner, datautbyten, rapportering och andra tgrder inskrivna i frdragets samverkande vervaknings- och verikationssystem. Genom att infra detta system, ett av frdragets frmsta resultat, fortsatte Nya START den rustningsbegrnsningsprocess genom vilken Ryssland och USA omdenierat sitt strategiska frhllande. Det fanns frgetecken kring nsta steg fr den amerikansk-ryska rustningsbegrnsningen. Bda sidor medgav att fortsatta nedskrningar av krnvapenarsenalerna skulle innebra en utvidgning av dagordningen till att glla ven taktiska krnvapen och icke-utplacerade t o ta l a a n ta l e t s t r at e gi s k t o f f e n s i va va p e n e n l ig t n ya s ta r t - f r dr ag e t 1 s e p t e m b e r 2 01 1
Ryssland USA Utplacerade ICBMs, SLBMs och 516 tunga bombplan Stridsspetsar p utplacerade ICBMs 1 566 och SLBMs, och stridsspetsar avsedda fr tunga bombplan Utplacerade och icke-utplacerade 871 brraketer fr ICBMs, SLBMs och tunga bombplan 822 1 790

stridsspetsar samt bredare strategiska stabilitetsfrgor. Den viktigaste frgan gllde ballistiskt missilfrsvar, vilket stod i centrum fr en intensierad tvist under 2011. Det fanns ocks en medvetenhet om att ytterligare nedskrningar i lndernas strategiska krnvapenarsenaler skulle innebra att de tre andra krnvapenstaterna (Frankrike, Kina och Storbritannien) mste involveras i en multilateral krnvapennedrustningsprocess.
Oro fr nukler spridning frn Iran och Syrien

1 043

ICBM = interkontinental ballistisk missil; SLBM = ubtsbaserad ballistisk missil.

Internationella anstrngningar fr att frhindra krnvapenspridning var ven under 2011 en frga av hgsta prioritet. Tv lnder, Iran och Syrien, blev under ret freml fr intensierad bevakning p g a att de pstods hemlighlla militra nuklera aktiviteter i strid med sina taganden enligt 1968 rs Ickespridningsfrdrag. Internationella atomenergiorganet (IAEA) avslutade en trerig underskning av den byggnad i Syrien som frstrdes i en israelisk ygrd 2007. Den konstaterade att byggnaden med stor sannolikhet varit en krnkraftsreaktor som skulle ha deklarerats till IAEA. Organisationen rapporterade ocks att de hade trovrdiga bevis fr att Iran tidigare bedrivit krnvapenrelaterade aktiviteter och att en del av aktiviteterna fortfarande kan vara igng. De svrigheter som IAEA:s inspektrer sttte p i bde Iran och Syrien ledde till frnyade krav p utkade rttsliga befogenheter fr IAEA att underska misstnkta brott mot Ickespridningsfrdragets avtal om krnmneskontroll. Befogenheterna skulle g utver de som anges i frdragets tillggsprotokoll. De olsta tvisterna om Irans och Syriens nuklera aktiviteter kade tvivlen p om internationell rtt r effektivt vid hanteringen av misstnkta eller knda fall av lnder som bryter mot viktiga rustningsbegrnsningsavtal och normer. I synnerhet gllde detta vilken roll FN:s

16 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

Skerhetsrd ska ha. Under 2011 fortsatte Iran att trotsa fem Skerhetsrdsresolutioner, antagna sedan 2006, vilka krver att landet upphr med all urananrikning och andra knsliga aktiviteter i krnbrnslecykeln. Ett oenigt Skerhetsrd misslyckades med att vidta tgrder mot Syriens nuklera program nr IAEA:s styrelse deklarerade att landet inte uppfyller kraven i sitt avtal om krnmneskontroll. Enligt en del observatrer lade bristen p tgrder grunden till framtida tvister om lmpligheten av utomrttsliga metoder, som t ex att anvnda militra maktmedel i frebyggande syfte vid farhgor om nukler spridning.
Nordkoreas nuklera program

importerande landet fullt ut uppfyller sina taganden hos IAEA. En central frga fr nukler icke-spridning r frhllandet mellan NSG:s leverantrslnder och de lnder med krnvapen som str utanfr ramverken fr Icke-spridningsfrdraget och NSG. Vid NSG:s mte 2011 diskuterades om de reviderade riktlinjerna pverkade Indiens behrighet att f ndvndig utrustning och teknologi och dess eventuella medlemskap i organisationen.
Samarbete fr icke-spridning, rustningskontroll och krnskerhet

Det diplomatiska ddlget gllande Nordkoreas nuklera program lstes inte under 2011. I de frberedande diskussionerna fr att teruppta de avbrutna sexpartssamtalen om krnvapennedrustningen i Nordkorea gjordes f framsteg trots frnyad kontakt mellan amerikanska och nordkoreanska diplomater. De rttsliga och normgivande utmaningarna som Nordkorea utgr fr den internationella icke-spridningsregimen understrks av rapporter om att landet varit inblandat i hemliga verfringar av nukler och missilteknologi till tredje land i en strre omfattning n vad som tidigare misstnkts.
Utvecklingen av Nuclear Suppliers Group

Riskerna fr nukler terrorism och illegal spridning av krnmnesmaterial stod i fokus p hg internationell politisk niv ven under 2011. G8-gruppen enades om att frlnga sitt initiativ frn 2002 Globalt partnerskap mot spridning av massfrstrelsevapen och material fr massfrstrelse, som sttt samarbetsprojekt om icke-spridnings-, nedrustnings- och krnskerhetsfrgor. FN:s Skerhetsrd antog Resolution 1977, vilken frlngde mandatet med tio r fr den kommitt som bildades i enlighet med Resolution 1540 fr att vervaka och frenkla fr lnder att uppfylla sina resolutionstaganden.

I juni 2011 slt exportkontrollarrangemanget inom krnteknikomrdet Nuclear Suppliers Group (NSG) ett kontroversiellt samfrstndsavtal om att skrpa sina riktlinjer fr verfring av urananriknings- och plutoniumupparbetningsutrustning och teknologi. NSG-medlemmarna kunde inte enas om skrivningarna fr infrandet av vissa subjektiva kriterier. Istllet enades de om att villkoren fr verfring av nukler teknologi r ett undertecknande av IAEA:s tillggsprotokoll till avtalet om krnmneskontroll och att det

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 17

9. KEMISKA OCH BIOLOGISKA MATERIAL: REDUCERING AV SKERHETSRISKER

Biologisk vapenkontroll och nedrustning

Parterna till 1972 rs B-vapenkonvention kom vid den sjunde versynskonferensen verens om att mellan de ordinarie mtena genomfra en tredje mtesserie fr att diskutera och frmja en gemensam stndpunkt och effektiva tgrder om samarbete och std, en granskning av utvecklingen inom vetenskap och teknologi samt en frstrkning av nationellt genomfrande av konventionen. Trots frvntningar bland mnga lnder och analytiker om att konventionen skulle frstrkas (t ex genom ytterligare steg mot strkta institutioner och olika praktiska tgrder p operativ niv), frhindrade de politiska frhllandena p konferensen att beslut kunde tas om en mer handlings- och beslutsorienterad utveckling.
Kemisk vapenkontroll och nedrustning

struktureras efter 2012 d frstrandet av kemiska vapen ska ha avslutats. Generaldirektren, konventionens parter och OPCW:s verkstllande rd anvnde processen med rapporten som ett medel att utveckla redan verenskomna riktlinjer fr organisationens framtida prioriteringar och program infr den tredje versynskonferensen som ska hllas 2013. Rapporten innehll drfr alternativa verksamheter som varit freml fr politisk och teknisk granskning, och konventionens fortsatta frndring mot andra prioriteringar vilka kommer att bli tydligare nr de kemiska vapenlagren r eliminerade.
Pstdda kemiska och biologiska vapenprogram

Vid den sextonde konferensen fr parterna till 1993 rs C-vapenkonvention frekom meningsutbyten mellan Iran och USA som delvis speglade den vxande internationella spnningen vad gller karaktren av och avsikten med Irans nuklera aktiviteter. Ryssland och USA bekrftade att de inte skulle kunna genomfra frstrandet av sina lager av kemiska vapen fre det av konventionen stipulerade slutdatumet, 29april 2012, men att de nd skulle fullborda frstrandet skyndsamt. Organisationen fr frbud av kemiska vapen (OPCW) konstaterade att framsteg gjorts i Irak vad gller nedmonteringen av produktionsanlggningar fr kemiska vapen. OPCW:s generaldirektrs rdgivande expertgrupp har lmnat sin slutrapport. Rapporten innehller en granskning av genomfrandet av C-vapenkonventionen med inriktning p hur arbetet med konventionen ska

Under inbrdeskriget i Libyen uttrycktes oro fr att Muammar Gaddas regim skulle anvnda sina kvarvarande lager av senapsgas mot regeringskritiska demonstranter och bevpnade rebellgrupper. Liknande oro har uttryckts nr det gller eventuella kemiska och biologiska vapen i Syrien. OPCW skickade en srskild inspektionsgrupp till Libyen i november 2011 fr att underska giltigheten i rapporter om frekomsten av odeklarerade kemiska vapen och det kunde konstateras att Gadda-regimen hade underltit att deklarera ett hemligt lager av kemiska vapen.

de s t ru k t io n av k e m i s k a va p e n
Siffrorna inhmtade 30 november 2011, Irak, Libyen, Ryssland och USA hade fortfarande inte avslutat destruktionen av sina kemiska vapenlager 50 619 ton (71%) av deklarerade kemiska vapen har bevisligen blivit frstrda 3,95 miljoner (46%) deklarerade objekt och kemiska vapenbehllare hade frstrts 13 stater hade deklarerat 70 tidigare produktionsanlggningar fr kemiska vapen 43 av dessa anlggningar hade frstrts och 21 omvandlats till civil produktion

18 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

g a m l a o c h v e r gi v n a k e m i s k a va p e n
Siffrorna inhmtade i december 2011, 4 lnder hade deklarerat att vergivna kemiska vapen fanns p deras territorium 15 lnder hade deklarerat att de innehaft gamla kemiska vapen efter att C-vapenkonventionen trtt i kraft Gamla kemiska vapen frstrdes under 2011 i Belgien, Italien, Japan, Tyskland, Schweiz och Storbritannien Kina fortsatte frstra vergivna kemiska vapen

och hobbytillverkare, saknar dremot denna institutionella uppbackning. En andra nyckelfrga r om uttalanden om hot, vilka ofta kommer frn dem som inte bedriver vetenskaplig forskning och utveckling, inspirerar anhngare till al-Qaida, eller liknande grupper, att vervga anskaffandet av, eller t o m skaffa, kemiska och biologiska vapen.

Det faktum att OPCW inte hade avsljat Libyens falska uttalanden fre regimens fall 2011 reste tvivel om organisationens frmga att upptcka brott mot konventionen och bidrog till att krav restes om en granskning av dess verikationsmekanismer. F diskussioner frdes dock om hur problemet ska kopplas till de utmaningar som nns med konventionens bestmmelser fr att begra inspektioner.
Framtida konsekvenser fr naturvetenskap och teknologi

Naturvetenskap, teknologi och forskning kan f starkt inytande p frsken att frhindra kemisk och biologisk krigsfring. Srskilt forskningen om fgelinuensa har ftt ett antal politiska konsekvenser, som t ex om det r bttre att skildra vetenskapliga forskningens frdelar fr fredlig anvndning och undvika att karakterisera den i termer av potentiellt skerhetshot. Debatten pverkar ocks forskningsnansiering, publiceringspolitik, verenskomna principer fr granskning av forskningen och skillnader i metoder fr att komma verens om och genomfra lmpliga skerhetsnormer. Vetenskapsmn och statligt anstllda tekniska experter inser de potentiella skerhetshot som nns frknippade med deras arbete, frutsatt att deras nationella strukturer kalkylerar med sdana hot. Icke-statliga aktrer, som terrorister

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 19

10. BEGRNSNING AV KONVENTIONELLA VAPEN Utvecklingen fr den konventionella vapenbegrnsningen under 2011 var nedslende, med undantag av ngra lovande framsteg i Sydamerika och i Sydstra Europa. Lnderna var ovilliga att rucka p sina nationella stndpunkter fr att underltta verenskommelser, svl internationellt som regionalt. Tre faktorer har bidragit till svrigheterna att utveckla den konventionella vapenbegrnsningen. Fr det frsta har USA:s enorma och oavbrutna investering i sin militrmakt gjort det omjligt att hitta lsningar som baseras p balans. Fr det andra har teknologiska utvecklingar gett upphov till en otydlig bild av vad som kommer att utgra militr makt i framtiden. Lnderna r ovilliga att verge den militra kapaciteten ven om det nns humanitra skl att visa terhllsamhet. Ovilligheten r en fljd av bristen p verenskomna regler fr anvndningen av vld, vilken kan ha skenbart konstruktiva skl och inte enbart vara ett frsvar mot angrepp.
Klustervapen

klusterammunition), och en annan grupp lnder som inte r bundna av ngra gemensamma regler alls, frutom genom de internationella konventionerna som utgr krigets lagar.
Utvecklingen av vapenexportkontrollen

Frsken att frbttra den tekniska effektiviteten av exportkontrollen fortsatte under 2011 i globala och regional organisationer och inom de informella systemen som Missilteknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaararrangemanget fr konventionella vapen. En gemensam hllning fr att bedma godtagbara risker r emellertid fortfarande svr att stadkomma, frutom de generella riktlinjer man enades om p 1990-talet. Infr den frhandlingskonferens som hlls i juli 2012 frdes fortsatta diskussioner i FN om inrttandet av ett juridiskt bindande globalt vapenhandelsfrdrag (ATT). Frhoppningarna kade om att Kina och Ryssland brjade bli mer involverade i processen, men nns stora skillnader mellan lnderna om innehll i och syfte fr ett framtida frdrag.
Multilaterala vapenembargon

Konventionen om klusterammunition frn 2008 r ett exempel p ett frdrag baserat p principen om att ven om ett vapen har viss militr nytta, ska det begrnsas eller frbjudas fr att de humanitra konsekvenserna av en anvndning verskuggar den militra frdelen. Medan parterna till Konventionen om klusterammunition fortsatte med implementeringen under 2011, kunde parterna till 1981 rs Konvention om srskilt inhumana konventionella vapen inte enas om ett protokoll som denierar reglerna fr anvndningen av klustervapen och som frbjuder de med srskilt skadlig effekt. Det internationella samfundet r nu polariserat mellan grupper av lnder som frbundit sig fr ett totalt frbud av klustervapen genom ett separat frdrag (Konventionen om

Det enda nya embargo som FN:s Skerhetsrd infrde under 2011 riktades mot Libyen. Lnderna kunde senare inte komma verens om det var tilltet eller inte att leverera vapen till rebellstyrkorna. Trots lnga diskussioner kunde Skerhetsrdet inte enas om ett vapenembargo mot Syrien. Arabfrbundet infrde under 2011 ett vapenembargo mot Syrien, sitt frsta ngonsin. De Vstafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (ECOWAS) lyfte 2011 sitt embargo mot Guinea, infrt 2009. Frutom att EU genomfrde FN:s embargo mot Libyen, infrde organisationen tre nya vapenembargon under 2011, mot Vitryssland, Sydsudan och Syrien. FN:s expertgrupper fr vervakning av embargona rapporterade era allvarliga brott mot vapenembargon under 2011.

20 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

m u lt i l at e r a l a va p e n e m b a r g o n i k r a f t 2 01 1
FN (13 embargon) al-Qaida och individer och grupper associerade med dem Demokratiska Republiken Kongo (ickestatliga trupper) Elfenbenskusten Eritrea Iran Irak (icke-statliga trupper) Nordkorea Libanon (icke-statliga trupper) Liberia (icke-statliga trupper) Libyen (icke-statliga trupper) Somalia Sudan (Darfur) Talibanerna EU (19 embargon) Direkta tillmpningar av FN:s embargon (9): al-Qaida, Talibanerna och individer och grupper associerade med dem Demokratiska Republiken Kongo (icke-statliga trupper) Elfenbenskusten Eritrea Irak (icke-statliga trupper) Libanon (icke-statliga trupper) Liberia (icke-statliga trupper) Libyen (icke-statliga trupper) Somalia (icke-statliga trupper) Anpassningar av FN:s embargon (3): Iran Nordkorea Sudan Embargon utan motsvarighet i FN (7): Kina Guinea Myanmar Sydsudan Syrien Vitryssland Zimbabwe ECOWAS (1 embargo) Guinea Arabfrbundet (1 embargo) Syrien Begrnsning av konventionella vapen i Europa

blockeras, men det nns fr nrvarande inget samfrstnd om hur och med vad man ska g vidare.
Frtroende- och skerhetsskapande tgrder

I de esta regioner har frtroende- och skerhetsskapande tgrder utarbetats som en del av en bredare diskussion om ett skerhetssystem dr lnders uppfrande grs frsteligt och frutsgbart. Wien-dokumentet, tillsammans med 1992 rs Frdrag om observationsygningar (det s.k. Open Skies-frdraget), r det viktigaste inslaget i det europeiska systemet med frtroende- och skerhetsskapande tgrder. Medlemslnderna i Organisationen fr skerhet och samarbete i Europa (OSSE) antog 2011 en reviderad version av Wien-dokumentet. Det blev emellertid en mycket liten frbttring jmfrt med 1999 rs Wiendokument. Om trenden inte vnds kommer Wien-dokumentet att fortstta minska i militr och politisk betydelse. Medlemmarna i Sydamerikanska nationernas union (UNASUR) kom verens om en rad frtroende- och skerhetsskapande tgrder som std fr organisationens ml att skapa ett gemensamt och samverkande skerhetssystem i Sydamerika.

Det frnyade intresset fr begrnsning av konventionella vapen i Europa som fanns under 2010 kunde inte omsttas i avgrande framsteg under 2011. Vid rets slut hade NATO:s medlemslnder beslutat upphra att skicka information till Ryssland rrande 1990 rs Frdrag om konventionella styrkor i Europa (CFE-frdraget). Ryssland avbrt sitt deltagande i frdraget 2007. Trots att behovet av en begrnsning av konventionella vapen i Europa i stort sett r oomtvistat, verkar den ha ntt vgs nde. Olsta territoriella konikter r en av huvudanledningarna till att utvecklingen

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 21

BILAGOR
Vapenbegrnsnings- och nedrustningsfrdrag och avtal i kraft 1 januari 2012

1980 1981

1925 Protokoll rrande frbud mot anvndande i krig av kvvande, giftiga eller liknande gaser och bakteriologiska stridsmedel (Genveprotokollet) 1948 Konventionen om frebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) 1949 Genvekonventionerna rrande skydd fr offren i vpnade konikter 1959 Antarktisfrdraget om frbud mot militarisering av Antarktis 1963 Frdrag om frbud mot krnvapenprov i atmosfren, yttre rymden och under vattnet (Partiella provstoppsfrdraget) 1967 Frdrag om principer fr staternas upptrdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, dri inbegripet mnen och vriga himlakroppar (Yttre rymdfrdraget) 1967 Tlatelolco-frdraget om en krnvapenfri zon i Latinamerika och Karibien 1968 Frdrag om frhindrande av spridning av krnvapen (Icke-spridningsfrdraget) 1971 Frdrag om frbud mot placering av krnvapen och andra massfrstrelsevapen p havsbottnen och i dennas underlag (Havsbottenfrdraget) 1972 Konvention om frbud mot utveckling, framstllning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras frstring (B-vapenkonventionen) 1974 Frdrag om begrnsning av underjordiska krnsprngningar 1976 Frdrag om begrnsning av underjordiska krnsprngningar fr fredliga ndaml 1977 Konvention om frbud mot militr eller annan entlig anvndning av miljfrndrande teknik 1977 Protokoll I och II (till 1949 rs Genvekonventioner) rrande skydd fr

1985 1987

1990 1992 1993

1995 1996 1996

1997

1997

1999

1999

offren i internationella respektive ickeinternationella vpnade konikter Konvention om fysiskt skydd av krnmne Konvention om frbud mot eller inskrnkningar i anvndningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslsa verkningar (Konventionen om srskilt inhumana konventionella vapen) Frdrag om en krnvapenfri zon i sdra Stillahavsomrdet (Rarotongafrdraget) Frdrag om eliminering av sovjetiska och amerikanska markbaserade missiler med rckvidden 500-5500 km (INF-frdraget) Frdrag om konventionella styrkor i Europa (CFE-frdraget) Frdraget om observationsygningar (det s.k. Open Skies-frdraget) Konvention om frbud mot utveckling, produktion, innehav och anvndning av kemiska vapen samt deras frstring (C-vapenkonventionen) Frdrag om en krnvapenfri zon i Sydostasien (Bangkok-frdraget) Frdrag om en krnvapenfri zon i Afrika (Pelindaba-frdraget) Avtal om subregional rustningsbegrnsning (Florens-avtalet; nu tillmpligt i Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Montenegro och Serbien) Inter-amerikanska konventionen om olaglig tillverkning och handel med handeldvapen, ammunition, sprngmnen och andra liknande material Konvention om frbud mot anvndning, lagring, produktion och verfring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras frstring (Ottawa-konventionen) Inter-amerikanska konventionen om ppenhet i anskaffning av konventionella vapen 1999 rs Wien-dokument om frtroendeoch skerhetsskapande tgrder

22 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

2006 ECOWAS-konventionen om handeldvapen, ammunition, sprngmnen och andra liknande material 2006 Frdrag om en krnvapenfri zon i Centralasien (Semipalatinsk-frdraget) 2008 Konventionen om klusterammunition 2010 Frdrag om tgrder fr vidare nedskrningar och begrnsningar av strategiska offensiva vapen (Nya START) 2011 2011 rs Wien-dokument om frtroendeoch skerhetsskapande tgrder k r onol o gi 2 01 1 (u t va l da h n de l s e r)
14 jan. 5 feb. 12 mar. 11 apr. President Zine-Al Abidine Ben Ali tvingas lmna Tunisien Det Nya START-frdraget trder i kraft Arabfrbundet ber FN att infr en ygfrbudszon ver Libyen Trupper lojala mot Alassane Ouattara, understdda av trupper frn Frankrike och FN, tillfngatar och arresterar Elfenbenskustens president Laurent Gbagbo Ledarna fr G8-gruppen enas om att frlnga initiativet frn 2002, Globalt partnerskap mot spridning av massfrstrelsevapen och material fr massfrstrelse EU infr ett vapenembargo mot Vitryssland Den Internationella domstolen i Haag beslutar att det omtvistade tempelomrdet Preah Vihear tillhr Kambodja, och inte Thailand al-Shabab tillknnager en taktisk retrtt frn Somalias huvudstad Mogadishu Internationella atomenergiorganet (IAEA) antar en handlingsplan fr nukler skerhet Det libyska nationella vergngsrdet meddelar att Muammar Gadda r tillfngatagen och ddad Den fjrde versynskonferensen fr 1980 rs Konvention om srskilt inhumana konventionella vapen hlls De sista amerikanska soldaterna lmnar Irak

Frdrag och avtal som nnu ej trtt i kraft januari 2012

1996 Frdrag om fullstndigt frbud mot krnsprngningar (CTBT) 1999 Avtalet om anpassning av 1990 rs CFEfrdrag 2010 Centralafrikanska konventionen om kontroll av handeldvapen och ltta vapen, ammunition och alla komponenter som kan anvndas fr deras produktion, reparation och montering (Kinshasa-konventionen)
Organisationer fr skerhetssamarbete

27 maj

20 juni 18 juli

Noterbara frndringar under 2011 r bl a att Sydsudan blev FN:s 193:e medlemsland, att Sydamerikanska nationernas unions (UNASUR) konstituerande frdrag trdde i kraft, att Vsteuropeiska unionen lades ner och att Arabfrbundet uteslt Syrien. Tre lnder anslt sig till Uppfrandekoden mot spridning av ballistiska missiler, den s k Haagkoden, och ett till Zanggerkommittn. De tre vriga kontrollregimerna fr strategisk handel, Australiengruppen, Missilteknologikontrollregimen (MTCR), Nuclear Suppliers Group och Wassenaararrangemanget ck inga nya medlemmar under ret.

6 aug. 22 sep.

20 okt.

1425 nov. 18 dec.

bilagor 23

SIPRI:S DATABASER SIPRI:s databaser, vilka utgr grunden fr en stor del av institutets forskning och analyser, ses som den mest auktoritativa kllan fr basfakta om upprustning, nedrustning och skerhet.

Facts on International Relations and Security Trends (FIRST)

FIRST innehller ett sammanlnkat system av databaser inom mnen som har anknytning till internationella relationer och skerhet, och r skbara genom ett integrerat skgrnssnitt.
www.sipri.org/databases/rst/

SIPRI Multilateral Peace Operations Database

Databasen innehller information om alla fredsuppdrag, bde FN-ledda och andra, sedan 2000. I de samlade uppgifterna ingr plats, datum fr utplacering och tidsram fr uppdragets lngd, mandat, deltagande lnder, antal personer som deltar i uppdraget, kostnader och antalet ddsfall.
www.sipri.org/databases/pko/

SIPRI Military Expenditure Database

I databasen nns enhetliga tidsserier fr militrutgifterna i 172 lnder sedan 1988. De mjliggr jmfrelse av lndernas militrutgifter i lokal valuta i lpande priser, i amerikanska dollar i fasta priser och vxelkurser samt som andel av bruttonationalprodukten (BNP).
www.sipri.org/databases/milex/

SIPRI Arms Transfers Database

Denna databas visar alla internationella vapenverfringar av strre konventionella vapen sedan 1950 i sju kategorier. Databasen r den mest omfattande allmnt tillgngliga kllan fr internationella vapenverfringar.
www.sipri.org/databases/armstransfers/

SIPRI Arms Embargoes Database

Databasen innehller information om alla multilaterala vapenembargon som infrts sedan 1988.
www.sipri.org/databases/embargoes/

24 sipri yearbook 2012 , sammanfattning

BESTLLNINGSINFORMATION
SIPRI Yearbook 2012: Armaments, Disarmament and International Security

Publicerad fr SIPRI av Oxford University Press, 2012 ISBN 978-0-19-965058-3, (inb.), xx+560 sidor, 100 SIPRI Yearbook 2012 kan kpas i bokhandeln eller bestllas online direkt frn Oxford University Press:
www.oup.com/localecatalogue/cls_academic/?i=9780199650583

Mer information nns p Internet: www.sipri.org/yearbook/

e l e k t r o n i s k v e r s io n av s i p r i y e a r b o o k
Vid kp av den tryckta volymen erhlls ven tillgng till den elektroniska versionen av rsboken. Den elektroniska versionen ger tillgng till: SIPRI Yearbook i oavkortad version Enkla men kraftfulla skmjligheter i rsbokens upplagor fr o m 2010 Mnga lnkar till auktoritativa Internetkllor Tillgng till SIPRI Yearbook nrhelst och varhelst du r uppkopplad

www.sipriyearbook.org

VERSTTNINGAR SIPRI Yearbook 2012 kommer att versttas till: arabiska av Centre for Arab Unity Studies (CAUS) i Beirut
www.caus.org.lb

kinesiska av China Arms Control and Disarmament Association (CACDA) i Beijing

www.cacda.org.cn

ryska av Institute of World Economy and International Relations (IMEMO) i Moskva

www.imemo.ru

ukrainska av Razumkov Centre (Ukrainian Centre for Economic and Political Studies, UCEPS) i Kiev
www.razumkov.org.ua

versttningarna nansieras av det schweiziska frsvarsdepartementet. Kontakta respektive organisation fr ytterligare information.

STOCKHOLM INTERNATIONAL PEACE RESEARCH INSTITUTE

SIPRI YEARBOOK 2012

Armaments, Disarmament and International Security
SIPRI Yearbook beskriver och analyserar utvecklingen inom mnena Skerhet och konikter Militrutgifter och upprustning Icke-spridning, rustningsbegrnsning och nedrustning Detta hfte sammanfattar kapitlen i den 43:e upplagan av SIPRI:s rsbok Vpnade konikter, som behandlar det frsta ret av den arabiska vren och konikterna p Afrikas horn samt en omfattande granskning av det organiserade vldet Fredsuppdrag och konikthantering, som bl a redogr fr de nya uppdragen i Sydsudan, Libyen och Syrien Militrutgifter, som belyser effekterna av budgetnedskrningarna i Europa och USA samt undersker kostnaderna fr krigen i Afghanistan och Irak Vapenproduktion och militra tjnster, som har bidrag om den militra tjnstesektorn och den indiska vapenindustrin Internationell vapenhandel, som belyser exporten till lnder som pverkats av den arabiska vren och verfringar till Sydostasien, Armenien och Azerbajdzjan Vrldens krnvapenarsenaler, som innehller information om produktion och lager av klyvbart material fr vapenndaml Krnvapenbegrnsning och icke-spridning, som redogr fr genomfrandet av det Nya START-frdraget och revideringen av exportriktlinjerna i Nuclear Suppliers Group Kemiska och biologiska material, som belyser effekterna av framsteg inom vetenskap och teknologi Begrnsning av konventionella vapen, som redogr fr multilaterala vapenembargon och har ett bidrag om klustervapen rsboken innehller ocks en inledande ess av Gareth Evans, Australiens frre utrikesminister, om den nya interventionspolitiken samt bilagor med frdrag och avtal om rustningsbegrnsningar och nedrustning, beskrivningar av de viktigaste internationella organisationerna, mellanstatliga organen, frdragsimplementerande organen och exportkontrollregimerna som verkar fr skerhet, stabilitet, fred och rustningsbegrnsning samt en kronologi ver det gngna rets hndelser inom SIPRI:s forskningsomrden.