You are on page 1of 14

Rapport r din konservburk hormonstrd?

Frekomsten av Bisfenol A (BPA) i mat- och dryckesfrpackningar. En stickprovsunderskning

Dags att fasa ut bisfenoler p bredden


Bisfenol A (BPA) r en numera ett ganska vlknt kemiskt mne. De flesta beslutsfattare p den politiska arenan vet att BPA r en problematisk kemikalie och mnga fretag arbetar fr att fasa ut mnet. Samtidigt finns i vanlig ordning ett motstnd, dr vissa politiker och fretag, inte minst vissa branschorganisationer argumenterar mot fler tgrder. Myndigheterna r heller inte eniga ven om den akademiska forskningen r tydlig p att BPA r problematisk. I Danmark, Belgien och Frankrike har flera ambitisa politiska beslut mot BPA fattats p senare tid. Sverige har i viss mn fljt efter fregngslnderna och den sammantagna effekten inom EU har blivit att BPA frbjudits i nappflaskor. Fregngslnderna har gtt vidare och i Sverige r BPA numera reglerat ven i barnmatsburkar, samtidigt som frslag om bredare frbud presenterats av Kemikalieinspektionen. En viktig frga r hur fretagen reagerar p de problem som forskarna pekar p. Naturskyddsfreningen mter allt ifrn motstnd till aktiva fretag som menar att inte bara BPA utan ven andra bisfenoler mste bort frn konsumentprodukter. Det senare r en sympatisk instllning som utifrn ett milj- och hlsoperspektiv r den enda rimliga. Det nuvarande frbudet r alltfr snvt, det gller fr f produkter och bara en bland flera substanser i den problematiska gruppen bisfenoler. Som den hr rapporten visar gr den frivilliga utfasningen alldeles fr lngsamt. Eftersom barn, som de hittillsvarande frbunden syftat till att skydd, utstts fr BPA frn en rad kllor i vardagen anser Naturskyddsfreningen att ett avsevrt bredare frbud omgende behver infras, s att samtliga livsmedelsfrpackningar och andra vanliga kllor till farliga bisfenoler tcks in.

Mikael Karlsson Ordfrande Naturskyddsfreningen

Bakgrund
Historien r full med exempel p hur samhllet reagerat lngsamt p vetenskapliga studier om miljproblem och det gller ven i frgan om spridning av miljgifter. Forskningsresultat som visat p oacceptabla risker eller problem med farliga kemiska mnen har ofta ifrgasattas enligt ett nstan regelmssigt mnster. Nr enskilda forskare utifrn analyser varnat fr enskilda eller grupper av mnen har det i regel medfrt en kritisk diskussion inom vetenskapssamhllet. Det r naturligt och viktigt. Parallellt har ofta den industri som tillverkar mnena i frga reagerat med kritik mot studierna eller vad resultaten innebr; ibland har till och med forskarna sjlva ifrgasatts. Det har sllan varit bra eller konstruktivt. Med tiden plockas de vetenskapliga resultaten upp i samhllsdebatten, ofta av miljorganisationer, ibland av engagerade politiker och mer sllan av fretag som tar initiativ och som fregngare utvecklar alternativ. Frsvararna av mnet i frga brukar i frsta steget frska spela ner riskerna, i andra hand hvda en oundviklig nytta eller att alternativ saknas och att kostnaderna fr dessa r fr hga. Nr vl acceptans fr regleringar motvillig vxer fram kommer ropen p att dessa ska vara kostnadseffektiva och baserade p internationella verenskommelser. Det frra r viktigt s lnge mlen kan ns, och det senare r givetvis nskvrt men inte ett tillrckligt argument mot att enskilda lnder gr fre nr internationella processer tar fr lng tid. Det r tvrtom ofta s att enskilda eller grupper av fregngslnder r en frutsttning fr internationella processer, det har ofta varit fallet inom exempelvis EU nr det gller miljgifter. Givetvis r denna kronologiska utveckling inte entydig eller linjr, de olika argumenten fr respektive mot att fasa ut ett miljgift frs fram parallellt och i samverkan med varandra i samhllsdebatten. Vissa politiker och fretag verkar fr frndringar, medan andra stretar emot, inte sllan branschorganisationer som tendera att frsvara efterslpare. Det allmnna mnstret har dock visat sig glla gng efter annan s ven i fallet bisfenol A. I den hr rapporten ges en gonblicksbild av lget nr det gller frekomsten av bisfenol A i ett urval olika livsmedelsfrpackningar, och nr det gller hur de underskta fretagen ser p frgan. Naturskyddsfreningen visar med denna stickprovsunderskning hur vanligt BPA r i produkter som vuxna och barn anvnder dagligen. Freningen visar ven i vilken grad de studerade fretagen knner till detta och hur de ser p sitt ansvar att hantera och fasa ut BPA. Rapporten avslutas med en diskussion dr bland annat freningens stllningstaganden redovisas. I underskningen har Naturskyddsfreningen frgat ett slumpmssigt urval av vanligt frekommande fretag inom livsmedelsbranschen om huruvida deras matfrpackningar innehller BPA eller inte. Fretagen fick ven svara p i vilka av fretagens produkter mnet

finns och om fretaget i frga planerar att fasa ut det och i s fall nr. Frekomsten av andra bisfenoler n BPA efterfrgades ocks men den frgan var mycket svr att f svar p.

Miljgiftet BPA
Nr ett kemiskt mne ska riskbedmas studeras bde i vilken grad som en mlgrupp utstts (exponeras) fr mnet, och hur farligt mnet r (t.ex. vilka halter som ger vissa effekter, eller som inte ger en studerad effekt). Nr sedan exponering och farlighet jmfrs kan risken fr onskade effekter kategoriseras och effektiva tgrder sttas in. Ofta rder dock strre eller mindre oskerheter om kemikaliernas egenskaper och med f undantag studeras kemiska mnen fortfarande ett i taget, trots att det r vl knt att de kan samverka med varandra (cocktaileffekt). Bisfenol A r en av vrldens mest anvnda kemikalier och har varit freml fr studier under lng tid med en tilltagande aktivitet det senaste decenniet. Riskbedmningar har gjorts av svl akademiska forskare som olika myndigheter och expertorgan och slutsatserna varierar. Nr det gller exponeringen str det klart att vuxna och barn utstts fr BPA fortlpande i vardagen och i princip alla har BPA i sina kroppar1, ven om EU:s frbud mot BPA i nappflaskor nyligen innebr en klar minskning av de mngder BPA som sm barn utstts fr inom unionen. Exakt vilka de vriga kllorna r, och hur mycket de bidrar fr olika mlgrupper, r inte kartlagt srskilt vl men BPA finns i polykarbonatplast som anvnds i flaskor, i olika livsmedelsfrpackningar. ven exempelvis glasgonglas, tandfyllningar, kontaktlinser och termiskt papper fr biljetter och kvitton kan innehlla BPA. Kunskaper om frekomst av andra bisfenoler n BPA, t.ex. bisfenol S och bisfenol F, r klart lgre. Det som frmst debatterats p senare r har varit hur farligt BPA r. EU:s faroklassificering omfattar enligt Kemikalieinspektionen allvarliga gonskador, irritation i luftvgarna, allergisk hudreaktion, skadliga effekter p fortplantningsfrmgan, skadligt fr vattenlevande organismer. Klassificeringen bygger p konventionella toxikologiska studier och r inte srskilt omdiskuterad, inte heller det faktum att BPA r strogenliknande och drmed har hormonstrande egenskaper. Det som framfrallt ftt uppmrksamhet p senare r r vilka effekter som kan flja efter exponering fr lga doser av BPA, p den punkten rder oenighet Anledningen till att oenighet rder r att akademiska forskare p universitet under lng tid valt att studera ven andra effekter och frhllanden n dem som politiker och myndigheter
1

Calafat A. M., Kuklenyik Z., Reidy J. A., Caudill S. P., Ekong J., Needham L. L. (2005). Urinay concentrations of Bisphenol A and 4-Nonylphenol in a Human reference population. Environmental Health Perspectives 113: 391-395.

kommit verens om. Och det r i sdana studier som forskare dragit allvarliga slutsatser. I sammanfattning har exponering fr BPA kopplats till bland annat brst- och prostatacancer, frsmrad spermiekvalitet, kromosomfrndringar, insulinresistens, diabetes och fetma2,3,4,5,6. Om man lyssnar till de akademiska forskarna, som fritt studerar alla effekter de bedmer viktiga, och inte till de instruktionsstyrda myndigheterna, s riskerar vissa av dessa allvarliga effekter flja ven lgdosexponering.

Resultat
Resultaten redovisas i fljande excelark.

2 Li, D.-K., Zhou Z., Miao M., He Y., Wang J., Ferber J., Herrinton L. J., Gao E., Yuan W. (2011). Urine bisphenol-A (BPA) level in relation to semen quality. Fertility and Sterility 2: 625-630. 3 Bisfenol A Rapport frn ett regeringsuppdrag. Kemikalieinspektionen. Rapport Nr 2/11 (2011). 4 Wang T., Li M., Chen B., Xu M., Xu Y., Huang Y., Lu J., Chen Y., Wang W., Li X., Liu Y., Bi Y., Lai S., Ning G. (2012). Urinary Bisphenol A (BPA) Concentration Associates with Obesity and Insulin resistance. The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolim 97: E223-E227. 5 Shankar A., Teppala S. (2011). Relationship between urinary bisphenol A levels and diabetes mellitus. The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism 96: 3822-3826. 6 Hunt P. A., Koehler K. E., Susiarjo M., Hodges C. A., Ilagan A., Voigt R. C., Thomas S., Thomas B. F., Hassold T. J. (2003). Bisphenol A Exposure Causes Meiotic Aneuploidy in Female Mouse. Current Biology 13:546-553.

Vad finns i din konservburk?


vi har frgat fretagen har svarat p om de har bisfenol A (BPA) i sina mat- eller dryckesfrpackningar
(underskningen inkluderar inte matfrpackningar fr barn under 3 r, eftersom det redan r lagstadgat att BPA ej ska finnas i dessa frpackningar. Listade varumrken r de varumrken som ingr i fretaget, inte ndvndigtvis sdana som kan ha BPA i frpackningarna.)

Fretag Abba Seafood

Varumrken
Abba Ejderns Grebbestads Limfjord Lucullus Svennes Abba Kungshamn Kalles Kung Gustaf Hll

Har BPA i mateller dryckesfr- Planerar att packningar fasa ut


JA JA

Planerat byte nr? Vilka produkter:


2012/2013 Tuber (kaviarer, pastejer) Konservburkar av metall (tonfisk, fiskbullar, stuvningar, markrill i tomatss) Metallock till glasburkar (marinerad sill och storkornskaviar)

Arla Foods

JA Arla Arla Apetina Arla Billinge Arla Ko/Eko Arla Kket Arla smr och rapsolja Bregott Buko Castello Cocio Cultura Dansk Osttradition God Morgon Hng JO Kelda Keso Klver Kvibille Ltt & Lagom Pucko Riddar Krongrdde Rynkeby Sagolika soppor Svenskt smr Tropicana Wstgta kloster Yoggi Yoggi yalla!

JA

En del p kort sikt, en Konservburkar av metall (endast Puck) del p lngre sikt Metallock till glasburkar Aluminiumoblat till plastbgare

Axfood

Willys, Hemkp

JA

JA

S snart som mjligt

Persikor Kronrtskockor, hjrtan Vita bnor i tomatss Cannelini bnor Rda kidney Stora vita bnor Kikrter Rdbetor och smrgsgurka Energidryck Ekologisk krossad och hel tomat Jordgubbsaft Krossade tomater, hela tomater

Powerking Garant ekologiska varor

Garant

Eldorado

Premier

Antipasti sortiment Fyllda Manzanilla oliver Gulashsoppa, sparrissoppa, tomatsoppa, kttsoppa Klyftade tomtar Krsbrstomat Kvarg Majskorn Texmex Konserver rtmarinerade vitlksklyftor, chilimarinerade vitlksklyftor Champinjoner Chokladkex Grna bnor (hela och skurna i bitar) Kantareller Kidneybnor, cannellinibnor, borlottibnor 3 pack konserv Kokosmjlk, konserv Majskolv Svamp och sparris Tonfisk i vatten och olja Tropiska konserver ppelmos rter och mortter (hel morot och i bitar) Majonns/dressing Kall dryck Ananas i bit, i skivor och krossad Majskorn Rbetor och smrgsgurka Vita bnor i tomatss Kikrter Stora vita bnor Kidneybnor Krossade tomater Hela tomater Kolsyrat vatten 33CL Kolsyrat vatten citron 33CL COLA 33CL 24-TRG COLA 33CL ORANGE 33CL 24-TRG ORANGE 33CL LEMON/LIME 33CL 24-TRG LEMON/LIME 33CL PRONSODA 33CL EXTREME LIME EXTREME VANILLA EXTREME CHERRY EXTREME COLA

Fretag BILLYs Brderna Nilssons Kk

Varumrken

Har BPA i mateller dryckesfr- Planerar att packningar fasa ut


NEJ

Planerat byte nr? Vilka

Brdernas Gstabud Brdernas Finaste Brdernas Utvalda Brdernas Bistro Glenn Strmberg

NEJ

Brunneby musteri Brmhults Juice AB Campbells


Campbells Bl Band Touch of Taste Bong Varma Koppen

NEJ NEJ Konservburkar av metall

JA

JA

S snart som mjligt

Carlsberg Sverige CocaCola Sverige


CocaCola Fanta Sprite Powerade Bjre Julmust Bonaqua Silver Burn MER Minute made Coop Coop nglamark X-tra Coop Prima

JA

JA

Oklart nr, dialog pgr

Aluminiumburkar Kronkorkar till glasflaskor, dock med heltckande packning mellan.

JA

JA

Oklart nnu

Aluminiumburkar

COOP

JA

JA

Handlingsplan under Oklart, eftersom Coop i dagslget inte stller krav p bisfenolfria frpackningar utveckling

Di Luca & Di Luca AB

Zeta

JA

Dialog med Konservburkar av metall producenter pgr Metallock till glasburkar

Estrella Fontana Food AB Foodmark


Rydbergs Fjllbrynt

NEJ JA Oliver i pltburk Metallock till glasburkar JA Oklart nr Tuber (mjukost)

JA

Gefleortens Mejerifrening Guldfgeln ICA


ICA Selection ICAs Egna ICA Basic

NEJ

NEJ JA JA Dialog pgr Konservburkar av metall Aluminiumburkar Metallock till glasburkar

JB Delikatesser

NEJ

Fretag Kalasfretaget Sljprofilen AB Kavli

Varumrken
Smakis & Sundis

Har BPA i mateller dryckesfr- Planerar att packningar fasa ut


NEJ JA JA

Planerat byte nr? Vilka

Oklart nr

Almuminiumtuber Metallock till glasburkar Metallock till PET-burkar

Kockens AB Lantmnnen

Kockens Kronfgel Cerealia Kungsrnen AXA Gooh GoGreen Regal Start Hatting Korvbrdsbagarn Schulstad

NEJ NEJ

LIDL Nestl
Zogas Nescaf Nescaf Dolce Gusto Nespresso

JA

Man tittar p frgan JA

Oklart nr

Oskerhet finns, men det kan finnas i konservburkar av metall och metallock till glasburkar. Kapslar till kaffemaskiner inom mrket Dolce Gusto. Dock skyddande lager mellan BPA och kaffe. Nespresso. Dock skyddande lager mellan BPA och kaffe.

JA

2012/2013

Netto

Oklart. Hnsvisar till rdande lagstiftning.

Nordic Sugar

Oklart. Vljer att inte svara p underskningen.

Procodia

Felix BOB Ekstrms Risifrutti Grandiosa nos Fun Light Den Gamle Fabrik Liva Energi Paulns Vicks

JA

JA

Hoppas p 2013

Konservburkar av metall Metallock till glasburkar

Procter & Gamble Salt Kvarn Santa Maria

NEJ Oklart, men sker alternativ Oklart nr Konservburkar av metall Metallocken till glasburkar Konservburkar av metall En del kryddkvarnar Konservburkar av metall Frseglade etiketter

JA JA

JA JA

SCAN

JA

JA

Oklart nr

Siaglass Slottskllans Bryggeri AB

NEJ JA JA Oklart (inom snar framtid) Kapsyler p glasflaskor

Spendrups Systembolaget

JA

JA

Oklart nr

Aluminiumburkar Kapsyler av metall

JA

JA

Nr fullgoda alternativ erbjuds

Aluminiumburkar Vissa kapsyler och skruvlock p glasflaskor

Tetrapak Unilever
Becel Crme Bonjour GB Glace Knorr Lipton Ltta Maille Maizena Milda Ohoj Skippy Slotts Winborgs

NEJ JA Konservburkar av metall Metallock till glasburkar Tomatsoppa p burk Kttprodukter i glasburk Ss, dressing och dryck i glasburk

Valio bro

NEJ Dialog med leverantr

JA

Oklart nr

Aluminiumburkar

Diskussion
Enligt resultaten i underskningen r den absolut vanligaste frpackningsformen med BPA metallfrpackningar och metallfrslutningar (konservburkar, aluminiumburkar, kapsyler, tuber, lock p glasburkar). BPA anvnds d som en skyddande lack i metallfrpackningen. Det hittas ven i s kallade aluminiumoblater, som r den aluminiumfilm som ligger som lock p plastbgare. Lagstiftningen omfattar idag dels ett EU-frbud mot BPA i nappflaskor, dels ett svenskt frbud mot BPA i matfrpackningar fr barn under 3 r. Kemikalieinspektionen har nyligen freslagit att frbudet ska vidgas till bl.a. visst termopapper. I Frankrike, Danmark och Belgien finns olika andra frbud som i vissa avseenden r bredare n den svenska regleringen. Naturskyddsfreningen anser att det r mycket bra att Sverige valt att fortstta agera fregngare inom EU, men anser att de vidtagna tgrderna inte alls rcker. De skyddar inte barnen mot BPA. Det r till och med ologiskt att reglera BPA i vissa produkter som barn anvnder, men inte i andra. Det rimliga r att alla anvndningsomrden fr BPA, srskilt dr mnet str i direkt kontakt med mat och dryck, br regleras. De allra minsta barnen brjar ofta f tillagad mat frn 6 mnaders lder. Detta betyder att om en frlder ger sitt barn kttfrsss med konservburkstomater s riskerar barnet att utsttas fr ett hormonstrande miljgift via kosten. Om samhllet ska skydda de knsligaste individerna, sm barn, br man drfr g srskilt snabbt fram med begrnsningar av BPA i alla mat- och dryckesfrpackningar. Miljmlsberedningen har i ett nytt betnkande i enighet ver partigrnserna lagt ett likartat frslag, om n mer frsiktigt formulerat:

Etappml om att minska barns exponering fr farliga mnen


Miljmlsberedningen freslr som etappml: Sveriges insatser ska bidra till att beslut fattas inom befintliga och vid behov nya regelverk som medfr en betydande minskning av milj- och hlsoriskerna fr barn vid anvndningen av farliga mnen, senast r 2018. Frslag till tgrder: Regeringen br ge Kemikalieinspektionen i uppdrag att, tillsammans med andra berrda myndigheter, analysera srskilda milj- och hlsofaror fr barn kopplade till specifika varugrupper, produktgrupper eller mnen med vissa egenskaper, och utifrn detta fresl en plan med tgrder fr hur riskerna ska minskas t.o.m. r 2018. Analysen br bl.a. omfatta farliga mnen i textilier, bygg- och inredningsprodukter, elektriska och elektroniska produkter, leksaker och andra produkter fr barn, biocider i textilier samt anvndningen av

antibakteriella mnen i varor och produkter fr barn. Analysen br ven omfatta hur Kemikalieinspektionens lpande arbete fr att fasa ut srskilt farliga mnen ska prioriteras fr att srskilt minska milj- och hlsoriskerna fr barn, t.ex. med avseende p bisfenol A i livsmedelsfrpackningar, dekaBDE, DEHP, DBP, BBP och DIBP. Uppdraget br redovisas senast i december 2013. Regeringen br ven ge Kemikalieinspektionen och Boverket i uppdrag att, tillsammans med andra berrda aktrer, gra en analys av hur milj- och hlsoriskerna fr barn kan minskas i barnens offentliga miljer, och utifrn detta fresl en plan med tgrder fr hur riskerna ska minskas tom r 2018. Uppdraget br redovisas senast i december 2013.

Som framgr av frslaget pekar beredningen p ett klart behov av ett slags snabbspr i kemikaliepolitiken, dr barn, vissa srskilt farliga mnen som BPA, samt offentliga miljer krver srskild uppmrksamhet. Det r srskilt intressant att notera att en enig beredning valde att skriva bisfenol A i livsmedelsfrpackningar, dvs inte avgrnsade detta till det frbud mot BPA i matfrpackningar fr sm barn som regeringen ungefr samtidigt beslutade om. Beredningen skickar allts en signal om att snabbt g vidare. Naturskyddsfreningen hller med beredningens slutsatser och anser att ett frslag behver lggas redan under innevarande r samt att ven vuxna givetvis br skyddas mot BPA och att ett heltckande frbud mot bisfenoler i mat- och dryckesfrpackningar drmed r det mest nskvrda. Naturskyddsfreningen anser dessutom att reglering av bisfenoler br ske inom fler anvndningsomrden, ssom leksaker, sportflaskor och micromatldor. Det r dock viktigt att ppeka att ett frbud mot BPA i mat- och dryckesfrpackningar ven br tcka frbud mot liknande substanser, det vill sga andra farliga bisfenoler (dribland BPS och BPF), fr att skerstlla att inte ett knt dlig mne byts ut mot ett mer oknt och eventuellt smre. Detta r srskilt viktigt eftersom fretagen endast undantagsvis kunde svara p underskningsfrgan om andra bisfenoler n BPA. Det r allvarligt att kunskapen om farliga kemikalier i matfrpackningar r s lg inom livsmedelsbranschen; man kan inte endast ha kunskap om de ftal mnen som r medialt debatterade, utan behver ha kontroll p alla substanser som kan komma i kontakt med mat eller dryck. Konsumenter mste kunna knna sig trygga med att fretagen vet vad de gr, vilket inte r fallet idag.

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 192 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se

Related Interests