You are on page 1of 20

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Miljfondsprojekt

Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Bra Miljval - el i naturvrdens tjnst


Vad r Bra Miljvalmrkt el?
Konsumenter som vljer el mrkt med Naturskyddsfreningens miljmrkning Bra Miljval fr el baserad p sol-, vind- och vattenkraft eller biobrnslen. P s stt minimerar konsumenten sitt utslpp av vxthusgaser. De stdjer drmed varken krnkraft, kolkraft eller naturgasproduktion. Elproduktionen mste ocks uppfylla vissa specifika miljkrav fr varje energiklla. Fr att vattenkraft ska mrkas som Bra Miljval krvs t.ex minimitappning i flodfran. Elbolag som har el mrkt Bra Miljval avstter ocks en del av sin omsttning i miljfonder som frmjar energieffektivisering eller biologisk mngfald.

Foto: Hans Mnsson 2

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

MNGA vattenkraftverk pverkar den biologiska mngfalden i vatten negativt genom

frndringar i vattenflde och genom att blockera vandringsvgar fr vxter och djur. Men det finns ofta enkla tgrder som kan minska skadorna. Nr privatpersoner och fretag vljer el frn vattenkraft mrkt med Bra Miljval avstter de kraftbolag som producerar elen pengar i en miljfond. Den r till fr att minska kraftstationernas skador i naturen. Naturskyddsfreningen frvaltar fonden och avgr vilka projekt som ska stttas. Svl bolagen sjlva som myndigheter, organisationer och privatpersoner kan ska std. Pengarna anvnds till konkreta tgrder, allt frn att att riva vandringshinder till att sttta tillmpad forskning. Tanken med fonden r att pengarna som kraftbolagen investerar i miljtgrder p det hr sttet kan styras till de vattendrag dr de gr mest nytta. Under de senaste tta ren har drygt 60 miljoner anvnds till olika miljfrbttrande projekt. tgrderna leder bland annat till att djur- och vxtarter som r beroende av strmmande vatten eller regelbundna versvmningar fr hjlp att fullborda sina livscykler. Flera av projekten finansieras helt av Miljfonden, ngra delvis. Sammantaget blir det mnga betydelsefulla insatser.

lyngelledare i tran Foto: Ingemar Alens

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Miljfondsprojekt gynnar biologisk mngfald


Biokanaler och omlp
Strmmande vatten r livsviktigt fr mnga arter, till exempel bckslndor, strmstare, stormusslor, l och ring. Det r drfr mnga som drabbats p grund av kraftverksbyggen. Bara bland det fyrtiotal fiskarter som finns i Sveriges sjar eller forsar pverkas mer n hlften negativt av vandringshindren i deras lekvatten. P senare r har bde myndigheter och kraftverksbolag alltmer uppmrksammat och brjat tgrda dessa problem. Ett stt att minska effekterna av kraftverksdammar r att bygga naturlika vandringsvgar, s kallade omlp frbi dammarna. Dessa r anpassade fr att underltta vandring fr flera olika fiskarter och vattenlevande organismer. Omlp fungerar ofta bttre n s kallade fisktrappor eftersom de ocks underlttar vandring fr arter som inte hoppar. Fr att gra det lttare fr fisken att passera omlpet slpper kraftverken vissa tider fram strre vattenmngder n den obligatoriska minimitappningen som kraftbolag mrkta med Bra Miljval mste ha. Omlp som anlagts fr miljfondspengar finns nu vid ett tiotal kraftverksdammar, bland annat i Rolfsn, Lilln och Rottnen. ven vid Lundstrmmens kraftverk i Delngersn, i Emn och i Bran i Kvlinge. Ett annat miljfondsprojekt r Eldbcken vid ett kraftverk i Vsterdallven dr man skapat ett mer variationsrikt omlp, en biokanal, som binder samman dammen med den gamla lvfran. Eldbckens biokanal har inte bara passager med strmmande vatten utan ven lngsamt strmmande djupt vatten och ar. Eftersom kanalen r anlagd frn grunden fr att efterlikna en naturlig milj intresserar den flera forskargrupper som fljer utvecklingen fr strandens vxter, bottenfaunan, krldjur, stormusslor och fisk. ven marken runt omkring vattendragen r en viktig nringsklla och den studeras noggrant, berttar doktorand Stina Gustafsson som forskar p Eldbcken. ntligen brjar det komma lite grna flckar och vissa svmplan ser riktigt trevliga ut. Glarna
4

Stina Gustafsson och hennes kolleger samlade in 216 bottenfaunaprover i biokanalen under sommaren 2010. Proverna togs till Karlstads universitet fr analys. Foto: Olle Calles

Biokanalen i Eldbcken r, till skillnad frn en fisktrappa, ett frsk att skapa en naturlig passage fr mnga arter frbi kraftverket. Bde vxter och djur ska trivas hr. Foto: Stina Gustafsson

r fulla av elritsor, men lngre uppstrms hittar vi en del abborre, stm, simpa och lngst upp ett gng gddor, skriver projektledaren Olle Calles i forskarnas bildrika blogg dr alla intresserade kan se hur arbetet fortskrider. Ls mer p www.biokanal.nrrv.se Naturresurs rinnande vatten r en portal med flera forskares bloggar: www.nrrv.se www.fortum.se under fliken Miljprojekt och Fortums nordiska miljfond

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Biokanaler och omlp


I Rottnen i Smland har Miljfonden varit med och stttat ett projekt som byggt ett omlp vid Stocke kvarn. Detta har gett ringen i Helgasjn nya lekvatten. Dessutom gldjer det mnniskor p vandringslederna lngs n att omrdet ter ftt sin forna karaktr.

terstllning och biotopvrd


Fr att frbttra livet fr bde vild och odlad lax och ring i Klarlven pgr flera projekt med std av Miljfonden. Arbetet med att terskapa lvens stngda sidofror har pgtt i flera r. Dessa r en effekt av timmerflottningen som en gng i tiden har pgtt i lven, Man har rivit de gamla flottningsrnnorna och lagt tillbaka stenblock i vissa partier. Sten och grus har ven lagts ut fr att frbttra lekbottnarna i Ljungan, Lngan, Storn och Emn.

Mnga ldre fisktrappor gynnar bara fiskar som klarar av att klttra. Foto: Johan Kling

Omlpet vid Bosgrdens kraftstation, en nybyggd vandringsvg i Storn som rinner genom Hrryda och Marks kommuner. Foto: Monica Havstrm

Vid Rolfsn och Lilln pgr tv andra projekt dr man har tagit stor hnsyn till den biologiska mngfalden, mer om dessa p sid 16.
5

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Naturen lngs Lilln lockar till besk. Efter ett omfattande rjningsarbete r stigarna tillgngliga fr alla som vill vandra. Foto: Mathias Gustavsson

Biotopvrd och omlp


Genom bl.a. Miljfonden har Lilln i Vnersborgs kommun ftt ett stort ansiktslyft. Frn att bitvis ha varit en igenvuxen och med mycket lngsamt vattenflde strmmar nu Lillns vatten nstan som i forna dagar. Det ger ringstammen en chans att bli mer livskraftig nr den kan vandra i de nya omlpen. Vid en stuga som hyrs av Fltbiologerna har ett gammalt odlingslandskap ter tagits i bruk och

Foto: Mathias Gustavsson

ftt betande djur. Stigarna lngs n har rustats upp och breddats dr det behvdes. Nu finns det bnkar fr den som vill vila benen en stund och grillplatser fr hungriga. Tidigare var det rtt svrt att ta sig fram i omrdet men satsningen p Lillns milj har gjort att fler tar sig ut och kan njuta av livet lngs vattendraget.

Ls mer p www.vanersborg.se och sk p Lilln


6

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

I Norrahammar ska den gamla massadammen formas om till tre mindre spegeldammar med passage fr fisken som vill vandra i Tabergsn. Illustration: Jnkpings kommun

Spegeldammar och fiskvgar


Genom Miljfonden har flera outnyttjade dammar vid gamla kraftverk och sgverk rivits och marken runt omkring terstllts. Ett exempel p det r den s kallade massadammen i Norrahammar. Det r ett mngrigt miljprojekt i flera steg fr att frbttra stadsmiljn i Jnkpings kommun. Vi brjade hsten 2010 med att snka vattennivn i massadammen. Nr bygget r klart fr ringen ter en lng vattenstrcka fr sin vandring, berttar Rolf Erlandsson p kommunens miljkontor. Andra fiskar som vtterharr, flodnejonga och bcknejonga gynnas av det nya vattenfldet, ven om satsningen i huvudsak grs fr vtterringens skull. Det r roligt att pengarna frn vattenkraften tervinns i naturens eget kretslopp p detta lngsiktiga och strategiska stt. Det gynnar mnga djur och mnniskor i omrdet, sger Rolf Erlandsson. Fr att tillfredsstlla folks kulturhistoriska intresse behller man ven vattenspeglar och bygger tre mindre spegeldammar som lnkas samman med sm fall. Tack vare denna lsning bygger man ocks bort versvmningsrisken som tidigare har varit ett hot mot jrnvgsvallen intill. Den gamla dammen byggdes 1873 fr att frsrja Spnhults trmassefabrik med vatten. Ls mer p www.jonkoping.se och sk p massadammen

Flodnejonga. Illustration: Thommy Gustavsson 7

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Ny vegetation hade vuxit upp redan en mnad efter att Kubadammen i Ntran revs. Bilder frn sommaren 2007. Foto: Anna Lejon

Dammrivning
En forskargrupp vid Ume universitet startade en helt ny studie kring dammrivning nr de fick pengar frn Miljfonden. Projektet fick namnet Dammrivningseffekter i akvatiska miljer, DREAM, och gr ut p att se vilka effekter det fr fr flora och fauna nr man ter ger vattnet en chans att flda. Doktoranden Anna Lejon gr en studie av flera dammomrden, bland annat ett i Ntran dr Kubadammen rivits i Bjsta, sder om rnskldsvik. Jag har samlat material frn strnderna fr att se hur vxter och sedimentavlagring pverkas. Redan efter tre mnader sg vi hur vxter etablerade sig i strandbrynet. Det nya vattenfldet gynnar ven fisk som ring, sik, flodnejonga och harr. Just i Ntran finns det ven flodprmussla som nu fr en chans att frka sig, berttar Anna. Kubadammen byggdes under 1970-talet fr att magasinera vatten till en pappersmassafabrik, men den stngdes fr 30 r sedan. Naturvrdsverket och mnga intressenter har sett till att dammens yta har snkts, vattnet kan flda igen och en gammal fors har terskapats.

Ls mer om DREAM p www.emg.umu.se

Dammen rivs vid Forsby gamla kraftstation i Testebon, utanfr Gvle. Foto: Niclas Hjerdt 8

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

terstllning och Biotopvrd


I mnga ar och lvar har de strmmande partierna rensats en gng i tiden fr att underltta fr timmarflottning. Fr att f tillbaka de biologiska vrdena behver de ursprungliga biotoperna terstllas. Drfr lgger man ut grus, sand, stenblock och dd ved i dessa omrden. Dr erosionen vid stranden r stor behver vxter planteras fr att skapa en ny skyddszon. Det gller att vrna trd och buskar intill bckar och lvar, de ger skugga och erosionsskydd. Strandvegetationen har ocks stor betydelse fr den biologiska mngfalden i vattendraget. Vid Rolfsn, Lilln och Rottnen har man satsat p terstllning parallellt med att bygga omlp. Ett annat exempel r projektet lvngar dr man har jobbat med biotopvrd i Dallven. Ls mer p www.fortum.se

Foto: Mathias Gustavsson

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

P fljande sidor berttar vi om projekt fr hotade arter. Frst ut r len. Foto: Ingemar Alens

Miljfondsprojekt hjlper hotade arter i vatten och p land


l
len r akut utrotningshotad, p grund av utfiskning, habitatfrstring och vandringshinder i form av dammar och kraftstationer. Sedan 50-talet har antalet lyngel som simmar till Europa frn Sargassohavet minskat med ver 99 procent. Avgrande fr artens verlevnad just nu r att vuxna vandringslar bereds fri vg tillbaka till Sargasso fr att fortplanta sig. Drfr simmar den lekmogna len tvrs ver hela Atlanten fr att hitta en partner som ocks lyckats ta sig till parningsplatsen lngt ner i havsdjupen sder om Bermuda. Ynglen driver sedan under tre r med Golfstrmmen hela vgen till kusterna i Europa, vandrar uppstrms till stvatten dr den stannar i upp till 30 r innan det r dags att tervnda till det varma lekvattnet. Denna 700-milafrd har lar gjort i urminnes tider och r en effekt av kontinentaldriften. len r ett av de djur som funnits lngst p vr planet. Det r brttom att underltta vandringen fr

Ett fascinerande skdespel de sm larna klttrar under mrka sensommarntter fr att ta sig frbi vandringshinder i svenska ar. Tidigare, nr de var yngel, har de kommit med strmmarna 700 mil frn Sargassohavet norr om Vstindien.

En vanlig syn vid kraftstationer r en ltipp med djur som krossats i galler eller turbiner. Forskare berknar att 7 av 10 lar som frsker ta sig frbi ett kraftverk omkommer. Foton: Ingemar Alens

10

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

len r en av flera hotade arter som fr hjlp av miljfondspengar len r en fascinerande fisk som bde kan klttra uppfr murar och och kravla flera kilometer p land.. Foto: Ingemar Alens

len om den ska ha en chans att verleva som art. Drfr behvs bde lyngelledare fr den unga len som vandrar uppstrms till sin uppvxtplats och galler vid turbiner fr att skydda den vuxna len som sker sig till havet. Mnga kraftverk saknar fortfarande lgaller eller har galler som r ineffektiva. Vi har studerat lvandring frbi kraftverk under flera r fr att hitta metoder som hjlper len att verleva. Det r till exempel tydligt att om vi lutar gallren i en viss vinkel r det avsevrt bttre fr den tervandrande len, sger Olle Calles, forskare vid Karlstads universitet. Han menar att det behvs fler tgrder vid landets kraftstationer, som avledare dr len kan simma frbi och rtt utformade galler som rddar len frn att sugas in i turbinerna. Vid trafors kraftverk i Halland har kraftbolaget provat en ny typ av galler som ger len ett bra skydd. Den nya gallerlsningen gynnar dessutom kraftproduktionen. Det har visat sig att
lar som fngats lngt upp i tran och rddats frn turbindden genom transport till trans mynning. Foto: Olle Calles 11

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

ett lutande galler till och med hjer krafteffekten. Fr att f en bild av hur mnga lar som klarar att ta sig nedstrms frbi kraftverk och hur mnga som dr i galler eller turbiner stter Olle Calles forskarlag sndare p vissa djur. Studierna grs i flera ar, bland annat i tran, Gta lv, Sven och Rolfsn. Utan fondpengarna hade vi inte kunnat gra dessa stora forskningsstudier som krvs fr att hitta lsningar p problemen. Miljfondens satsning p projektet har lett till att vi sedan fick mnga andra medfinansirer, berttar Ingemar Alens, tidigare kommunekolog i Falkenberg och nu projektledare fr ett internationellt lbevarandeprojekt. Det r bra att kraftbolaget i Falkenberg har ftt s goda resultat av det frsta gallerfrsket. Nu hoppas jag att de fortstter och stter upp galler vid resten av sina 53 kraftverk i sdra Sverige, sger Ingemar Alens. Ls mer p www.www.anguilla.nrrv.se www.alster.nrrv.se

Tack vare miljfondspengarna har flera projekt uppmrksammats och det har lett till nya samarbeten. Hr r ett studiebesk frn Kina. Foto: Olle Calles

lyngel

Miljfonden har ven delfinansierat renoveringen av en hundra r gammal lyngeluppsamlingsstation vid Olidans kraftverk i Trollhttan. De infngade lynglen transporteras drifrn med bil till bra uppvxtomrden. Det r frvisso en kortsiktig lsning att lyfta l uppstrms frbi kraftstationer fr att rdda len, men p vissa platser r fallhjden s stor att det r svrt att bygga omlp. Hav och Vattenmyndigheten ger stationen och ansvarar fr insatserna. Det r en viktig del av vervakningen av lbestndet. Ingen annan stans i Europa finns det motsvarande mtningar. Hr finns insamlad data hundra r tillbaka i tiden och vi kan se utvecklingen, berttar Fredrik Nordwall, enhetschef p Fiskeriverket. Statistiken r talande. Vid stationen samlades tta ton lyngel in ett r p 1940-talet. Sommaren 2009 hittade man bara enstaka individer.

luppsamlingsstationen i Trollhttan rustades upp och invigdes sommaren 2011. Under trbryggorna gr rr ner i vattnet dr lyngel kan vandra upp. Foto: Fiskeriverket 12

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Asp
Aspen r en stor karpfisk som huvudsakligen finns i Mlaren, Hjlmaren och Vnern samt i dessa sjars till- och frnflden. Mindre populationer finns ocks i ett tiotal andra sjar och vattendrag. Fisken finns med p rdlistan fr arter som krver srskilda tgrder fr att inte bli utrotade. Aspen har minskat kraftigt i antal, dels p grund av dammar och andra vandringshinder som byggts frn 1850-talet och framt i de vattendrag dr den leker, och dels till fljd av orenade utslpp frn industrier och toaletter lngt in p 1900-talet. ven fiske har pverkat arten. Aspen behver strmmande vatten fr att leka. Genom att vrna om fria vandringsvgar finns det fortfarande en god chans att denna fiskart ska leva vidare i svenska vatten. I Mlardalen pgr flera projekt fr att strka populationerna, som att bygga fiskvandringsvgar vid kvarnar och kraftstationer. Idag kan fisken vandra frbi Islandsfallet och Kvarnfallet i centrala Uppsala och vidare till en lekplats tta kilometer upp i Fyrisn. Nr vi byggde fisktrapporna anvnde vi den bsta designen p steg och vinklar fr att olika fiskar som asp, ring och nors ska klara av att ta sig upp, berttar Anders Larsson p Fyrisns vattenfrbund. Trapporna r dessutom en populr attraktion. Uppsalabor och turister gillar att st p bron och njuta av skdespelet i vattnet. Nsta hinder att bygga bort r vid Ulva kvarn. Dr utreder vi hur fiskpassagen ska se ut. Problemet r att f rnnan att smlta in i den gamla kulturmiljn. Eventuellt kommer hela passagen att grvas ner under marknivn fr att f rtt lutning. Det r en ovanlig lsning. En fiskrknare vid Islandsfallet visar att tv till fem strre fiskar om dagen passerar fisktrappan dr mtaren sitter. Flera av dem r aspar. Det r ett framsteg d passagen upp i Fyrisn har varit helt sprrad fr vandrande fisk i 167 r. Dessutom har vi hittat rom dr och ftt bevis p att det fortfarande finns asp som leker vid Islandsfallet, mitt inne i stan. Tack vare de nya fisktrapporna kan de sedan simma vidare, sger Anders Larsson med glad rst. Troligen har aspen ett homingbeteende, fisken tervnder som vuxen till de vatten den fddes i.
13

Aspen kan bli ver en meter lng och vga 12 kilo. Foto: Anders Larsson, Fyrisns vattenfrbund

Nyinvigd fisktrappa i Islandsfallet i Uppsala. Aspen r hotad och det krvs insatser om den ska verleva som art i Sverige. S sent som p 40-talet torgfrdes asp som matfisk i Uppsala men idag r det f som vet hur den smakar. Foto: Uppsala Vatten

Ulva kvarn norr om Uppsala. Foto: Mathias Gustavsson

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Men ingen vet var aspungarna tar vgen. De bara frsvinner och kommer tillbaka som knsmogna efter fem r. Det r spnnande men vi skulle behva f svar p gtan om ynglens uppvxtmiljer s att fler kan klara sig. Aspen r fredad p sina lekplatser under april och maj men det r tilltet fr sportfiskare att fiska asp i Mlaren, om den slpps tillbaka. Den dagen aspen inte lngre r hotad vore det

kul att p nytt anvnda den som matfisk, sger Anders Larsson. Omlpet vid Ulva kvarn delfinansieras av Miljfonden. Fisktrapporna vid Islandsfallet och Kvarnfallet i Uppsala delfinansieras ven av naturvrdsprojektet LONA. Ls mer p www.fyrisan.se

Aspen behver strmmande vatten fr att kunna frka sig till en livskraftig population i Fyrisn. Det blir en utmaning att bygga bort vandringshindret vid den vackra kulturmiljn intill Ulva kvarn. Foto: Mathias Gustavsson

Nringsfattiga sjar
I sjarna Burvattnet och Mjlkvattnet i vstra Jmtland har Miljfonden finansierat ett nringsprojekt under sju rs tid. Sjarna r stora, djupa och naturligt nringsfattiga men sedan de reglerades p 1940-talet har de blivit utarmade p nring. Projektet har gtt ut p att mildra skadorna p ekosystemen och stimulera tillvxten hos de naturliga fiskbestnden. Det har man gjort genom att tillfra vxtnring. Burvattnet och Mjlkvattnet ligger i Indalslvens avrinningsomrde i vstra Jmtland. Forskare frn universiteten i Ume, Uppsala och Sundsvall samarbetar kring dessa frsk. Hittills har projektet lett till tydliga frbttringar fr fisken. Mtdata vid fngsttillfllen har
14

sparats under en tiorsperiod. Mjlkvattnet fick strre nringstillsatser under perioden 2003-2007. Resultaten frn provfiske fre och efter dessa visar hur fiskens allmntillstnd har frndrats. Exempelvis har bestndet av rding frdubblats p fem r och ven individernas medelvikt har kat. Mtningar frn 2001 visade att rdingen slutade vxa vid 5-6 rs lder och hade en spinkig kropp, men efter nringstillsatserna r nu tillvxten bde kraftigare och bukarna strre. Dessutom fortstter rdingarna att vxa ven nr de passerat sexrsldern. Ls mer p www.jamtkraft.se

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Flodprlmussla och andra stormusslor


Flodprlmusslan fanns i mnga svenska vattendrag fr hundra r sedan, men idag r arten starkt hotad och fridlyst. Musslans reproduktion r knslig och fungerar inte lngre i hlften av de drygt 500 vattendrag dr de vuxna musslorna ptrffas. Musslans larver tar sig uppstrms genom att ka snlskjuts p lax och ring, inkapslade i deras glar. P s stt r musslorna beroende av fria vandringsvgar trots att de sjlva r stationra. Nr larverna slpper sin vrdfisk grver de ner sig i sand- och grusbottnar p en lmplig plats i vattendraget. Dr vxer de sakta och efter sju r sticker musslan upp en centimeter ver sanden. Efter 15 r kan den brja frka sig. Flodprlmusslan kan bli ver 280 r. Den filtrerar vattnet och r drmed viktig i vattendragens nringskedja. Man kan hjlpa musslorna genom att inte dika ut eller avverka skog nrmast vattendragen. Musselpopulationer krver nringsfattigt vatten. De r ocks beroende av naturliga vattenflden och vandrande ring. Kraftbolagen mste ta hnsyn till det och helst ordna fiskvgar vid kraftstationer s fisken kan vandra fritt, sger Martin sterling. Han deltar i flera forskningsprojekt vid Karlstad universitet som fr std av miljfondspengar. Musselprojektet omfattar 26 vattendrag i Vsternorrland. ven i sdra Sverige pgr studier p tiotalet platser fr att kartlgga om samma faktorer som i norrlndska vattendrag krvs fr att den sydligare flodprlmusslan ska kunna frka sig. Nr under livscykeln r flodprlmusslan som mest knslig? Varfr frkar den sig bara i vissa vattendrag? Vi tittar bland annat p ringstammars betydelse fr musslans verlevnad. Slutsatserna ska presenteras i en forskningsrapport. Vilken betydelse har era projekt fr flodprlmusslan? Vi kan ta fram fakta om musslornas livsvillkor som tidigare inte har varit knda och ge frslag p anpassade tgrder fr att minimera vattenkraftens skadeverkningar, sger Martin sterling. ven andra stormusslor i stvatten r beroende av vrdfiskar fr att larverna ska kunna
15

Det r ytterst f flodprlmusslor som har en prla. Frr skrdades de av prlfiskare men idag r de fridlysta. Foto: Martin sterling

ta sig uppstrms. Ann Gustavsson och Annie Jonsson, som lste vid Hgskolan i Skvde, har gjort en studie om hur vandringshinder pverkar stormusslor i Vstra Gtaland. Deras resultat visar att hinder i form av dammar och kraftverk nedstrms en musselpopulation pverkar fryngringen negativt. Det gller srskilt arten spetsig mlarmussla. Men nnu finns det mnga frgetecken kring musslornas biologi och vilka vrdfiskar de r beroende av . Det behvs fler inventeringar fr att veta vad som krvs fr att skra stormusslornas fortlevnad. tgrder fr flodprlmusslan grs p flera platser. Dr det byggs fiskvgar gynnas ven musslorna indirekt d fiskar hjlper musslornas larver att frflytta sig. Hotade flodprlmusslor i Eldbcken i Vsterdallven har flyttats temporrt till en annan bck.

Ls mer p www.fortum.se under flik Miljprojekt/ Fortums nordiska miljfond www.kau.se/biologi

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Nr omlpet vid Bosgrdens kraftverk i Storn invigdes i maj 2010 fick Gran Bengtsson, lnsverdirektr i Vstra Gtaland, hlla tal. Man kan tro att det r naturen sjlv som skapat det, s fint r det. Foton: Monica Havstrm

ring och lax


P 1940-talet kunde barnen som bodde invid Storn i Halland fnga lax med hnderna. Vi stod barbenta i det grunda vattnet och kunde vlja bland fiskarna som gmde sig bakom stenarna, berttar Gunnar Nilsson som bor kvar och nu r pensionr. S rika laxbestnd fr vi kanske aldrig uppleva igen men idag kan ring, lax och l ter vandra fritt frbi kraftstationerna i Rolfsn och Storn, och vidare upp i Srn eller Noln tack vare nyanlagda omlp. Fr att underltta fr fisken har ven en oanvnd damm och andra vandringshinder rivits, och flodbottnar har terstllts med lekgrus. Det var inte roligt att se laxen st nedanfr Bosgrdens kraftstation och inte kunna komma vidare. Men nu hoppas jag att det blir en frndring p lng sikt, sger Sven Johanson som ger mark lngs n . Flera viktiga delml r ndda och idag kan fisken vandra en lng strcka i Storn. Det ska bli spnnande att se hur populationerna frndras de kommande ren, sger Anna Ek p lnsstyrelsen i Vstra Gtaland, en av projektledarna. Det kade vattenfldet i Storn gynnar ven andra arter, som flodprmussla, kungsfiskare och
16

slndor. Projektet i Rolfsns vattensystem pgr sedan 2006. Fyra nya fiskvgar invigdes under 2010. Kraftverksgarna och alla andra inblandade fortstter att arbeta med den biologiska terstllningen lngre upp i vattenomrdet som strcker sig genom Kungsbacka, Hrryda, Marks och Bollebygds kommuner. Det terstr ocks att bygga passager till sjn Lygnern dr den havsvandrande fisken inte kan ta sig upp. Ls mer p www.rolfsan.se

Fint att den nya bcken r frdig efter allt jobb, sger Sven Johanson, en av markgarna efter invigningen.

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Fler vandrande arter


Flera forskare vid Karlstad universitet jobbar med att frbttra passagen fr fisk som vandrar mellan havet och hallndska tran med biflden. Vi studerar frmst lax, l och havsnejonga. Det r tre arter som r beroende av bde st- och saltvatten och de mste kunna rra sig fritt fr att verleva. Men vra tgrder gynnar alla arter, sger forskaren Olle Calles. En automatisk fiskrknare vid Hertings kraftstation hller till exempel koll p hur mnga laxar som tar sig frbi laxtrappan fr att ge en bild av hur stor populationen r. Kraftstationen ligger nra mynningen och byggs nu om fr att alla vattenlevande arter ska ha en chans att passera. Effekterna av den nya passagen studeras mycket noga fr att man senare ska kunna sprida erfarenheterna till andra kraftverk. Ls mer p www.herting.nrrv.se Ett biflde till ngermanlven vid Vigda har terstllts och alla vandringshinder r borta sedan ett kraftverk har rivits. Det gynnar inte bara fisken utan ven utter och flodprlmussla som

Havsnejonga som leker i tran har fngats och ftt en radiosndare fr att forskare ska kunna flja den. Arten r klassad som starkt hotad. Foto: Lars Eriksson

har ftt en flera mil lngre strcka att rra sig p. Sommenringen i Smland fr hjlp vid lekperioder genom att mer vatten slpps frbi Visskvarns kraftverk. Vid Gullspngs kraftverk har man byggt en fisktrappa och kat vattenfldet fr att rdda bestndet av Gullspngsring och Gullspngslax som anpassat sig till ett stvattensliv i Vnern. Ls mer p www.gullspangslaxen.se

Ryssjefiske efter havsnejonga. Forskare frn Karlstad universitet har flera projekt vid Hertings kraftstation i Falkenberg. Foto: Johnny Norrgrd 17

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Rster om miljfondsprojekten
En av pongerna med Miljfondens investeringar r att utveckla bra lsningar fr hotade arter och sedan se till att de sprids vidare. Nu mste de goda resultaten frn trafors spridas till andra kommuner. Miljfonspengarna r vldigt viktiga. Projekten som kommit till stnd genom dessa ger kad kunskap, men vcker ven intresse fr de viktiga bevarandefrgorna. Det blev tydligt nr Karlstad universitet kom med i arbetet i Halland. Det har sedan genererat mer projektpengar frn andra organisationer som ocks vill bidra. Ingemar Alens, projektledare Living North Sea, Falkenberg Bidraget frn Miljfonden underlttar kommunens beslutsprocess. Det r viktigt att f stttning frn en prestigefylld organisation som Naturskyddsfreningen. Rolf Erlandsson, ansvarig p miljkontoret, Jnkpings kommun Tack vare el mrkt Bra Miljval har vi kunnat finansiera projekt som frmodligen inte hade blivit av annars. Detta har inneburit konkret miljnytta och har ftt elproducenter att mer aktivt arbeta med vattenkraftens miljpverkan. Jesper Peterson, handlggare Bra Miljval, Naturskyddsfreningen Jag tror inte vrt dammrivningsprojekt hade blivit av utan pengarna. Det var Naturskyddsfreningen som tussade ihop oss med ett kraftbolag som vi annars inte hade samarbetat med. Christer Nilsson, professor vid Ume universitet Kraftverksindustrin har pverkats av de miljfondstgrder som gjorts i Sverige. Flera elbolag har planer p att finansiera nya projekt genom att bilda egna miljfonder.

Krngede kraftverk i Indalslven. Foto: Mathias Gustavsson 18

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Omlp vid Bosgrdens kraftverk i Storn. Foto: Mathias Gustavsson

Produktion: Jesper Peterson, Naturskyddsfreningen Text och formgivning: Monica Havstrm, frilansjournalist Omslagsfoto: Hans Mnsson, ur boken Vattenvrld www.vattenvarld.se Gteborg 2012 19

Miljfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Foto: Hans Mnsson

Naturskyddsfreningen har sedan mnga r en miljfond som r knuten till el mrkt med Bra Miljval. Denna skrift visar hur fondpengarna anvnds fr att mildra skador i naturen vid vattenkraftstationer och reglerade vattendrag.

20