Professional Documents
Culture Documents
B"
a*
Hw&Kry % wa\ffi
.
Y
ea
ewwsmkrytw
"
&
TTLL JULIA
NORST
DTS
urYer ldrales Dena verk r skyddat av lagen om upphovsrft' KoPiedng' .ei kopi"r" io, tudervisningsbruk enli$ Bonus PresskoPias *al och "* ario.U;ta"o. saa-t avtal tecknas mellan uPPhoYsrft solgnisationer F! huvudmm fr utbildnilgsanordnare, t ex komunet/universitet' o- .*"let h;lnvisas till utbildningsmordnarens huvudman
INNEHALL
Jor*"aion
Fnou
INr,noNrNc r3
1 uNsrr,rcA RTTTcHETER ocH RELIGIONSFRIHET 21 Oenigheten kring den mnskliga rttighetsfamiljens medlemmar z4 . FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rffigheternx 2Z . Olika stt att beskriva medlemmarna i den mnskliga rttighetsfamiljen 3z . Religionsfriheten i artikel 18 34 . Hur skiljer sig religionsfriheten frn andra rttigheter? 39 . "Basala" religisa rttigheter 48 . Hoten mot religionsfriheten 5o .
.A
MIX
Norstedts
2 RELIGIoNsFRIHET ocH RELIGIS TOLERANS r HTSTORTEN 5g Religionsfrihet och religis tolerans 63 . Ngra nedslag i historien kring religionsfrihet 65 . Sebastian Castellios utmaning av Calvin 73 . Bibeln och religionsfriheten 75 . John Lockes och Pierre Bayles toleransteorier 81 . Den nord-amerikanska debatten kring religionsfriheten 88 . John Stuart Mills toleransteori 93 . Jmfrelser med modern religions-
ww.norstedts.se
oMSLAG Miroslav sokcic oMsLcsForo istockPhoto
rrvcx
nroartn
JemY Tenenbam
frihetsdebatt 94
3 KRITIK AV RTTEN TILL RELIGIONSFRIHET 99 En heterogen kritik av religionsfriheten roz ' Kritiken mot den mnskliga rttighetsfamiljen ro6 ' Den utilitaristiska kritiken ro8 . Den marxistiska kritiken ro9 ' Den "realistiska" kritiken 111 . Den kulturrelativistiska kritiken rr4 . Den feministiska kritiken lr8 ' Den kommunitra kritiken 121 . Rtten frn alla religioner 724 ' De nya ateisterna och den moderna religionskritiken rz9 ' Problematiseranden av religionskritiken r33 ' F.tten trll en religion L42 . Enrtt till det motsgelsefulla? r48 ' r religionsfriheten en distinkt rttighetsprincip? r5l ' Religionsfrihet - ingen frihet eller ingen rttighet? 16r ' Radikala trosfrndringar :67 . Miligheter till religist experimenterande
religisa identiteter zz9 . Att avgrnsa vad som r en religion och vad som inte r det 47. Vilka restriktioner av
religionsfriheten r diskriminerande? z4z . Religionsfrihetens rimliga grnsdragningar 253. Srskilda restriktioner for religionsfriheten 259 . Sljdebatten 263 . Rimligheten av ett sljfrbud? 273 . Religionskritik som hdelse eller upplysning 279 . Yttrandefrihetens grnsdragningar zgt . De kulturella och poliriska konrexterna for religionsfriheten 288 . Religisa argument i den offentliga politiken 297. Avslutning 3o7
RnpnnnNsnR
311
AnrnNorx
327
t7z. rn nrrnN TrLL RELIGIoNSFN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna, Europakonventionens religionsfrihetsartikel och religions_ frihetsartikeln i FN-konvenrionen om de civila och politiska rttigheterna (1966), samt UN Declaration on the Elimination of Intolerance and of Discrimination on Religion or Belief (19ar).
4 ARGUMEUT
FRTHET 177 Ett demonstrationstg fr religionsfriheten r79 ' Religioners och religisa organisationers positiva vrden r8z ' Religionsfriheten - fons et origo eller primus inter pa.res i MRfamiljen? r87 . Ett imbrdigt syskon i den mnskhgattighetsfamiljen ry2. Mnskliga rttighetsteorier och rmen till religionsfrlhet ry6 . John Rawls rttighetsteori r98 ' James Griffins rttighetsteori zoz. Respekt fr den mnskliga vrdigheten och religionsfriheten zo8 . lir respekt fr mnsklig vrdighet grunden fr mnskliga rttigheter? zr3
PnRsoNRncrsrER
333
cnNSnnAGNINGAR 219 Diskriminering och diskrimineringsgrunder zzz' Religis diskriminering och orttvisa zz6 . Religisa och icke5 RELTcIoNsFRIHETENs
Frord
Under de senaste decennierna har vrlden prglats av tv igonfallande politiska rendenser. Religion har blivit en alltmer betydelsefull faktor inom vrldspolitiken. Frgor kring religis pluralism pockar p uppmrksamher, inte minst i den europeiska kontexren mot bakgrund av globala migrationsstrmmar. Slj debatten i Frankrike, Muhammedkarikatyrerna i den danskaJylland.spoaen och mosk6byggen i Schweiz dr ngra tydliga illustrationer i sammanhanger. Allvarliga religisa konflikter med etniska inslag har ven frkommit i Egypten, Sudan och i Mellanstern. Mnga kommentatorer har varit bengna
att tala om "religionernas politiska renssans',.
Mnskliga rttigheter har ocks trtt fram som en alltmer viktig normklla for det internationella samfundet, vilket bland annat avspeglar sig i stndigt nya deklarationer och konventionstexter. Utan verdrift kan man sga att vi i dag bevittnar "en mnsklig rttighetsrevolurion" ven om rttighetsidealen i mnga lnder r lngt ifrn frverkligade. Relationerna mellan dessa tv globala tendenser r komplexa och mngtydiga. Olika religisa grupper anvnder sig av mnskliga rttigheter nr de fr fram sina krav p religionsfrihet. Samtidigt uppfattas vissa religisa srartskrav st i konflikt med andra vlknda mnskliga rttigheter - exempelvis anti-diskrimineringsprinciper och rtten till yttrandefrihet. Denna bok - som frhoppningsvis har en given plats i sam-
R nnr-rcror,I
rN IVINsrr,rc Rttrcnnt?
Boken tillgnas min dotter Julia med hopp om att hon under livets gng alltid kommer att ha en kompass som ger henne en
saker
statsvehllsdebaaen och r lamplig for hogskolekurser inom pedagogik tenskap, religionsvetenskap, filosofi, juridik och .yfta, iill att analysera olika religisa gruPPers rttighetskrav
frdriktning. zon
religion Centrala problemstllningar r i vilken utstrckning rttighet' och religionsfrihet kan betraktas som en mnsklig religisa och hur stater ska organiseras i liuset av den stegrade kompluralismen. Ovanstende problemstllningar har alltmer r, mit i fokus fr den politisk-filosofiska debatten under senare dr filosofer som Jiirgen Habermas, Martha Nussbaum' John Med utgngsRawls och Charles Taylor lmnat viktiga bidrag'
Stockholm i december
HanslngaarRoth
punktiblandannatdennapolitisk-fi.losofiskadebattochmed llatp aktuella exempel frn skilda lnder diskuteras vad som "r, egentligen kan krvas i religionsfrihetens namn' flera personer har varit med mig under skrivprocessen och vill har g"tt korrrtrrrktiva synpunkter inom mnesomrdet' Jag sarrkilt tacka ftlirggare Jenny Tenenbaum som vckte id6n Gom att skriva denna bok' Ett varmt tack ocks till docent Uppran Mller, Svenska kyrkan, professor Harald Runblom' unisala universitet och professor Inga Sanner, Stockholms manuskriptet versitet fr att ni gett mig viktiga synpunkter p
somhelhet.EffvarmttackventilllektorFredrikHertzberg, Uppsala uniStockholms universitet, professor Lars Hartman' Dr versitet, professor Johannes Morsink, Drew University' professor Stuart White, Jesus College, Oxford University och Tasioulas, University College of London fr intressanta
John
diskussionerommnskligarttigheterochreligionsfrihetunder de senaste ren' liknas vid En religion, och mer allmnt en livsskdning' kan resultat kan fra en kompass som med mer eller mindre lyckade
enmnniskaframitilivetverbdekandochokndterrng.
10
Inledning
llokens omslagsbild kommer frn Djemaa el-Fna-torget i Marrakesh i Marocko. P detta torg har mnniskor frn olika rcligioner och kyrkor mtts genom historien och utbytt tankar, tjnster och varor. Frn de mer privata hrnen och sirlorna har mnniskor vandrat int mot torgets centrum dr tlc gemensamma aktivitererna har blivit mer synliga. De tv vanligaste innebrderna av distinktionen mellan privat och offentligt - ingen insyn/synlig och enskildlallmn verksamhct - kan sledes sammanfalla genom bilden av err offentligt torg. De gruppverskridande aktiviteterna r synliga medan clc mer enskilda, prlata aktiviteterna inte utstts fr samma slags insyn. De enskilda verksamheterna vetter ocks mot torgcts centrum och 1u mer man rr sig mot dess mitt desto mer framtonar det som verkligen r gemensamt och i centrum fr
rullas
synflt.
Om vi s vill kan vi anvnda oss av torget som eft stt att beskriva och frst hur olika samhllen hanterar religis mngfhld (Langerak zooT).I de ideala fallen korsar mnniskor med skilda religisa tillhorigheter p ett obehindrat stt torgets mitt. De religist rroende exponerar sin rro genom kldesplagg och symboler och de kan urya sin religion utan an mta ngra .rllvarliga hinder. I vissa samhllsmiljer trngs en del religisa Hrupper undan frn torgets cenrrum och de f,rpassas till torgcts dunkla sidor. Flera av dessa gruppers sedvnjor tolereras
L3
R Rnr,rcroN nN
uNsxr,rc RrrrcnEr)
INLEDNING
inte heller av den religisa majoriteten. Ibland r situationen s dramatisk att om en person ver huvud taget uttrycker sin religisa vertygelse s finns det risk fr att han eller hon misshandlas, fngslas eller ddas.
till grund fr ett officiellt erknnande rcligionsfrihet (Grim & Finke zorr).
ligga
av medlemmarnas
Religionsfrihetsproblematiken aktualiseras p skilda sm i flera lnder och inbegriper laddade relarioner mellan en rad olika
dll religionsfrihet
flagrantastt runt om i vrlden. Fjorton stater, daribland SaudiArabien, Afghanistan, Sudan och Iran, har Iagar som frbluder personer att avsga sig den muslimska ffon och ansluta sig till en annan religion eller livsskdning. Yousef Nadarkhani, en kristen pastor i Iran som tidigare var muslim, har dmts till dden fr sin vgran att terg till den muslimska tron, en dom som starkt ifrgasatts av ledande muslimer bde inom och utanfr Iran (Hasan zon). Den nyligen bortgngne Ayatollan Hussein Ali Montaz eri (tgzz-zoo9) menade att muslimer har r tt att f indr a trosskdning och att den muslimska argumentationen fr att dda konvertiter historiskt sett alltid varit svag. Enligt Irans konstitution (ardkel z3) forbluds ocks ofredanden p grund av ens religisa tro, ett frbud som rimligen gr emot den faktiskt forda politiken i fallet Nadarkhani. Ddshot har inte bara riktats mot dem som aysagt sig den muslimska tron. Medlemmar av den religisa minoriteten Bah'i i Iran lper ocks en stndig risk att fysiskt hotas och dodas om deras religisa tillhorighet upptcks. Enligt den nuvarande iranska regimen (zorr) r inte Brh'i en egen religion utan betraktas som en politisk organisation. Det har berknats att zoo medlemmar av Bah'igruppen avrttades i Iran mellan rent978 och 1998 och hotbilden har successivt blivit vrre under den nuvarande regimen. Genom historien har ocks medlemmar av Bah'isamfunden betraktats som avfllingar frn islam frn flera muslimska staters sida och Bah'i-tron har sledes inte erhllit ngon officiell religionsstatus som skulle kunna
grupper. Den norska mnniskorttsorganisationen Forum rg ruppmrksammar srndigt krnkningar av religionsfriheten runt om i vrlden och bedriver ett informationsarbere om de specifika fallen. FN har ocks en speciell rapportr om religionsfrihet och tro som uppmrksammar religionsfrihetens stllning runr om i vrlden. I Egypten rder fr nrvarande en allvarlig konflikt mellan de kristna kopterna och muslimska grupper. Framfr allt har militanta muslimska grupper varit involverade i vldsamma attacker och diskriminerande handlingar mot medlemmar av den koptiska minoriteren. ven den egyptiska sraten har lredrivit en diskriminerande politik, bland annat nr det gller std till kyrkobyggnader (Marshall zoo6). Frurom allvarliga religisa konflikter dr mnniskor inte tillerknns rtten att f prraktisera sina religioner finns det flera andra exempel p andra slags religionsfrihetsfrgor - inte minst i Europa. I Frankrike har frgan om religisa kladesplagg srskilt diskuterats. Den kritiska frganhar varit i vilken utstrckning som religionsfriheten krnks om frbud mot religisa kldesplagg infrs i skolor och p andra offentliga arenor. publikationer av karikerande framstllningar av religisa forgrundsgestalter - ssom Salman Rushdies roman Satanwerserna, Jyllandspostens Muhammedkarikatyrer samt den svenska konstnren Lars Vilks avbildande av Muhammed som rondellhund har ven sttt i cenrrum fr religionsfrihetsdebatten i Europa och andra delar av vrlden under senare tid. Hr aktualiseras srskilt hur rcligionsfriheten och respekten fr ens religisa rro ska forhlla sig till rften till yttrandefrihet (Roth zoro).
15
t4
R nnr,rcroN nN
uNsxr,rc Rttrcnnrl
s()nr uttryckts
INLEDNING
Frgor kring religionsfriheten har med andra ord stndigt haft en laddad politisk och etisk innebrd under efterkrigstiden. I vissa fall har problemen varit ytterst dramatiska, och mnga mnniskor har varit mer eller mindre verens om vad religionsfriheten verkligen krdver i form av respekt och ickediskriminering - ssom i fallen med anhngarr\a av Bah'i-religionen i Iran och den kristna koptiska kyrkan i Egypten. P andra hll har debatten mer kretsat kring hur rtten till religionsfrihet ska frsts och tillmpas, till exempel kring religisa kldesplagg och religis hdelse. Rtten till religionsfrihet uppfattas av mnga som ett av de ldsta rttighetskraven i mnniskans historia och har i dag en skerstlld plats i internationella deklarationer och konventioner. FN:s deklaration om avskaffandet av alla former av intolerans och diskriminering p grund av religion och trosuppfattning firar i r (zorr) ocks sitt trettiorsjubileum. Mnga hoppas p att det i en inte alltfr avlgsen framtid ven ska finnas en bindande konventionstext som fokuserar p religion och trosuppfattning. Trots att rtten till religionsfrihet har uppfattats vara en central mnsklig rttighet genom historien (och ven som katalysator fr utvecklandet av andra fri- och rttigheter) har den av flera kommentatorer betraktats som en av de mest komplicerade rttigheterna att frst och tillmpa i mnskliga rttighetssammanhang. Kritiska frgor har varit vad som ska rknas som religion, hur frihet i religisa sammanhang ska frsts och hur rtten till religionsfrihet ska tolkas i frhllande till andra rttigheter och centrala vrden. Vad kan egentligen krvas i religionsfrihetens namn och i vilken utstrckning kan religion sgas vara en absolut mnsklig rttighet? Rtten till religionsfrihet har ocks i aktuell juridisk litteratur uppfatrats som en klart kringskuren rttighet genom alla de frbehll
nr rttigheten ska praktiseras (Evans zoor). )cn norske mnniskorttsjuristen Njl Hostmrlingen hvdar | ;rtt rcligionsfriheten inbjuder till s mnga tolknings- och tilll;inrpningsproblem att den ursprungliga enigheten bakom bestrimmelsen ltt frsvinner nr rttighetens innehll ska konkrctiseras (Hostmalingen zoo5 ). Med andra ord kan man notera att rtren till religionsfrihet i tlag (zorr) r en av de mest politiskt relevanra rttighetsprincipcrna, srskilt med beaktande av diskussionerna kring det rnngkulturella samhllet, religis identitetspolitik och frgor kring den sekulra sraren. Samtidigt har frgor kring religionsfrihet aktualiserats mer indirekt i olika politiskt teoretiska l'remstllningar. Det har sledes varit ganska sllan som polit iska teoretiker direkt har tagit sig an religionsfrihetsproblematikcn utifrn frestllningar om mnskliga rttigheter med untlrrntag fr de personer som nmndes i frordet. I stllet dyker tliskussioner upp i sammanhang dr mnskliga rttigheter och rcligionsfrihet inte nmns explicit. Inrresser fr religionsfrihet hlr visserligen varir strre bland rttsverare men ven hr forcfaller antalet bcker och artiklar som direkt handlar om religionsfrihet vara frhllandevis f, tminstone om vi gr en j:imfrelse med andra rttighetsprinciper. I linie med detta r rlet ocks relativt f rttsfall som handlat om religionsfrihet i l,)uropadomstolen sedan r95o-talet. En kning har dock skett rrnder de senaste decennierna (Evans zoor och Taylor zoo5). Om vi fokuserar p den filosofiska debatten kring mnskliga rttigheter kan det ven noreras arr rrten till religionsliihet ftt en ganska marginell plats i olika monografier untlcr senare tid (Griffin zooSrBeitz zoog och Wellman zorr). I flcra av dessa bcker r rtten till religionsfrihet nrmast helt ncgligerad eller bara nmnd ssom em av flera exempel p funt7
R Rnr,rcroN nN
uNsrr,tc nrrrcrlnr?
INLEDNING n;rtiva formuleringar och rimliga tolkningar, samt den etiska kritiken och argumenrationen kring rtten till religionsfrihet. I lar religion och religionsfrihet ngra speciella egenskaper som n'rotiverar en srstllning bland de mnskliga fri- och rttighcterna, och vilken filosofisk reori om mnskliga rttigheter krn ge rtten till religionsfrihet en speciellt sker och tydtig plats bland de mnskliga rttigheterna? Avslutningsvis komm
damentala friheter. En frklaring till detta kan vara att frgor kring det mngkulturella samhllet och religis pluralism inte sttt i centrum fr framstllningarna. Fokus har frmst varit p frhllandet mellan mnniskorttsedk och andra (sekulra) etiska perspektiv, exempelvis utilitarismen' Den vergripande ambitionen hos frfattarna har ofta varit att kritisera de etiska
utifrn postkoloniala och postmodernistiska perspektiv. Hr har det i stllet funnits en skepsis gentemot de universella och
oblektiva ansprken hos de mnskliga rttigheterna ssom de r knda genom dokument som FN:s allmnna frklaring, och liberalismens ansprk p universalitet och kulturell neutralitet (Brown zoo6). Denna skepsis kan eventuellt frklara varfr begrepp som religionsfrihet och religis tolerans mer sllan diskuterats utifrn ett mnskligt rttighetsperspektiv. Ett intressant undantag i sammanhanget r den hollndske fi-losofen och sociologen Veit Bader som med utgngspunkt i mnskliga rttigheter och rtten till religionsfrihet diskuterar etiska konflikter i det mngkulturella samhllet (Bader zooT). Ett centralt sfte med follande framstllning - som har ett mer eller mindre globalt perspektiv med ett srskilt fokus p liberal-demokratiska samhllen - ar att analysera rtten till religionsfrihet med utgngspunkt i vlknda raighetsdokument som FN:s frklaring om de mnskliga rttigheternaftLn ry48 (hdanefter UDHR = Universal Declaration of Human Rights)' Frgor som kommer att tas upp r bland annat religionsfrihetens stllning i aktuella mnskliga rttighetssammanhang, religionsfrihetens upprinnelse och historiska fregngare, alterr8
tolkningar och tillmpningar att diskuteras som srskilt aktualiserats i den europeiska kontexten. Bland annar kommer religionernas plats i den offentliga politiken och vad som rimligen kan krvas i religionsfrihetens namn atr diskuteras. Bokens frmsta ambition r inte att ge ngra entydiga svar p alla de komplicerade frgor som har dykt upp i religionsfrihetsdebatterna under de senaste decennierna. Mlsttningen rir snarare att ge incitamenr rill att borra vidare och stlla nya frgor. Titeln "li,r religion en mnsklig rttighet?" ska tolkas p ett brett stt och inbegriper frgan om religionsfrihet r en mnsklig rttighet.
I lirliande kapitel kommer vi an presentera rtten till religionslrihct i ett mer vergripande mnskligt rttighetssammanhang. l,)rr ccntral uppgift fr denna studie r nmligen am utreda religionsfrihetens plats i kretsen av mnskliga rttigheter och se Irrrr pass naturlig dess medlemskap i dema sammanhang dr.Jag kommer att anvnda mig av metaforen "den mnskliga rttiglrctsfamiljen" fr att beskriva de rmighetsartiklar som bland ,rnnrt terfinns i FN:s allmnna frklaring frn 1948 eller tll)HR. Familjemetaforen uttrycker an det finns ett slktskap rucllan rttigheterna samtidigt som de kan betraktas som dist inkta medlemmar. Rttigheterna ska ocks utifrn meraforen l'ctraktas i ett enhetligt sammanhang. Kampenfr en rttighet skcr med andra ord sllan ensam utan ofta i samband med att nrrrn ocks kmpar fr de andra rttigheterna. Strvan efter atr rrppn religionsfrihet och religis rolerans har i flera fall varit ('D naturlig grogrund fr att resa andra rttighetskrav som excnrpelvis gllt politisk delaktighet och en strre social rttvisa (Maddox L9g6). Iin betydelsefull frga r om rtten till religionsfrihet r en "giikunge" i den mnskliga rttighetsfamiljen eller om rttighctcn snarare kan ses som en frdlder eller ett solidariskt syskon. I gkungefallet r det en rttighet som vid nrmare eftertirnke kan uppfattas som udda och problematisk i och med att rlcn skapar oreda och trnger ut andra rttighetskrav. I det sistnrimnda fallet r det en av mororerna eller kllorna till mnga nrnskliga fri- och rttigheter - eller alternativt uttryckt - ett gcmenskapsivrande syskon som stller upp och frsker fr23
n RnrrcroN nN nNsrrrc
Rttrcnrt?
rrrngas
MNSKLTcA
bttra situationen fr de vriga i familjen. Familjemetaforen fr ocks tankarna till ett msesidigt beroende och ett stndigt samspel, vilket kan ge kriterier fr hur de enskilda rttigheterna ska frsts och implementeras i frhllande till varandra. Vissa rttigheter kanske ska ses som frldrar i familien just genom deras absoluta och grundlggande karaktr, medan majoriteten av rttigheterna i stllet betraktas som jmbrdiga syskon som
p olika stt frstrker varandras stllning.
medlemmar
Vilka intrdeskrav har d rests berffande medlemskap i MRfamiljen genom historien? Det r vrt att betona att diskussionen kring lmpliga familiemedlemmar i MR-familjen r stndigt pgende och har gllt skilda rttigheter utifrn olika etiska och ideologiska perspektiv. Man kan till exempel frga sig om kraven p medlemskap fOr vissa rttigheter r rimliga
och om de anvnds p ett konsekvent stt.
Ett vanligt krav genom filosofihistorien har varit att mnskliga rttigheter r naturliga och "eviga" rttigheter som kan tillskrivas alla mnniskor i alla tider (Beitz zoog). Med ett sdant
krav skulle det dock bli svrt att frklara frekomsten av flera rttigheter i FN:s allmnna frklaring ftn ry48 - exempelvis rtten att delta i periodiska val och rtten till nationalitet. Visserligen har de rttigheter som uppfyller kravet p att vara eviga rttigheter en skerstlld stllning i MR-familjen - exempelvis rtten till livsndvndig fda och fysisk skerhet, men ett sdant strikt medlemskrav skulle vara svrt att frena med
24
frestllningar om att den vxande strmmen av mnrriskorttsdeklarationer och konventioner under efterkrigstitlcn i princip represenrerar en tydlig moralisk progression. lirr ytterligare frslag r att ',riktiga" mnskliga rttigheter ,ir ncgativa till sin karaktr, det vill sga innefatar etr krav p lu inte bli behandlad p ett visst stt, exempelvis an inre utsrtrrs fr torryr. Mnga rimliga mnskliga rttighetsansprk har .krck bde negativa och positiva inslag vilket inte gr det merringsfullt am stlla som krav att de mste vara negariva. Minoritctsrttigheter har bde positiva och negativa inslag. De kan rr;imligen uttrycka krav p ett srskilt kulturstd och aff man som medlem av minoriteten inte fr bli diskriminerad, exempclvis nr det gller ens religionsutvning. lin klassisk nrliggande (ideologisk) strid str mellan dem sonr fresprkar an sociala rttigheter (gllande exempelvis rrtbildning och hlsa) ska ing i den mnskliga rttighetsfamillcrr och dem som inre menar att s ska vara fallet.I den frsta "socialliberala positionen" kan argumentationen vara att sociala rttigherer r ndvndiga fr att mjliggra en mnnisk.vrdigt liv. I det andra fallet kan argumenrationen uttrycka ;rtt det fi.nns stora risker med att fresprka sociala rttigheter eftersom dessa kan hamna p kollisionskurs med egendomsrrittigheter och ekonomiska friheter. Fretrdare fr den sistniimnda positionen, som kan beskrivas som konservativa eller h<igerliberala, brukar ven vara angelgna om att vrna om *itten till religionsfrihet som en mnsklig rttighet. En sdan riittighet kan dock ges en tolkning som innebr krav p positiva rttigheter - exempelvis i form av std fr de religisa infrastrukturerna - vilket rimmar illa med den minimalistiska grundsynen p mnskliga rttigheter som ofta frekommer i k.nservariva och hgerliberala krersar. Ett vanligt stt att for25
I I
R REr,rctorq
rN uNsrr-rc RttIcnEr?
RELTcToNSFRTHET
f
:1
f
if
mulera intrdeskravet dll MR-familjen r attfrga om den freslagna rttigheten korresponderar till ngot centralt behov eller vitalt intresse hos mnniskan och om det r av en sdan dignitet att det ger upphov till mer eller mindre entydiga frpliktelser hos andra aktrer (Miller zorr och Raz r.986). Ett sdant medlemskriterium frutstter givetvis att man kan redogra fr vad som menas med grundlggande behov och vitala intressen. Den relevanta frgan i samband med rtten
lrgar, ngot som stller krav p hur principerna ska urformas - att det exempelvis handlar om etiska krav som kan kodifieras som ansprk riktade mot bland annat statliga aktrer.
tr'N:s allmnna
fiirklaring
om de rnnskliga rnigheterna
llur frklarar vi d "den mnskliga rttighetsfamiljens,'hisroriska upprinnelse under rgoo-talet? En srskilt viktig historisk tutgngspunkt for de mnskliga rttigheternas framvxr under
cfterkrigstiden var FN:s allmnna frklaring om de mnsklig;r rttigheterna frn rgaS (UDHR) som fregreps av Atlanttlcklaration en tg 4L och FN-stad gan frn r94 5 ( Risse z o n). f)enna FN-deklaration var frmst en reaktion p Frintelsen ,,ch de fordande effekterna av andra vrldskriget (Morsink tggg). Ett stort antal stater kom samman inom ramen for den rrya FN-organisationen och lyckades f fram ett brett rttighetstkrkument som tckte in de flesta centrala omrdena i vrldens olika samhllen. Den judiska befolkningens de genom Frintclsen stod i centrum fr flera av dem som arbetade med FNliirklaringen, och diskrimineringsfrgor fick sledes en viktig plats i dokumentet. Frintelsen innebar att mnniskor utifrn sin religisa/etniska tillhorighet frvgrades det mest basala fr ctt vrdigt mnskligt liv, nmligen liv, fysisk integritet, vlfrd, y ttrandefrihet och rrelsefrihet. (ienom att UDHR kom till under s politiskt laddade frhrlllanden (andra vrldskriget hade precis avslutars och det krlla kriget hade just inletts) och genom att ffiattarna kom lrn olika religioner och kulturkrersar fanns det givetvis restriktioner fr hur specifik och omfattande man kunde vara i
),
skrivandet av rttighetsartiklarna. Det ska ocks uppmrksammas att FN hade drygt 5o medlemsstater vid sin begynnelse till skillnad frn i dag (zorr) d medlemsantalet r ver r9o. I den moderna rttighetsdebatten diskuteras ocks flitigt om vissa av artiklarna verkligen ska betraktas som universella mnskliga rttigheter, exempelvis rtten till en betald semester, och om dokumentet inte br kompletteras med nya mnskligarttigheter, exempelvis rtten till en vrdig dod i livets slutskede
och nya grupptillhrigheter i anti-diskrimineringsartikeln.
Ett
tnkbart men kanske inte realistiskt frslag skulle kunna vara att ett liknande dokument skrivs fr FN:s generalfrsamling vart hundrade r just fr att fnga in nya erfarenheter och etiska insikter.
FN:s allmnna frklaring kan sgas vara mer frenlig med vissa religioner, livsskdningar och ideologier n med andra, vilket problematiserar dokumentets universalitet och religionsneutralitet. Detta r sjlvklart en kritik som ska framfras med viss frsiktighet. Vissa religioner r nmligen mer moraliskt rimliga n andra och det kan inte vara ett acceptabelt rimlighetskriterium att ett mnskligt rttighetsdokument mste vara frenligt med varie religion,livsskdning och ideologi. Samtidigt r det efterstrvansvrt att ett dokument inte bara appellerar till vissa kulturkretsar eftersom dessa inte kan gra ansprk p att sitta inne med hela sanningen betrffande rttigheternas etik. Om deklarationen ska ha politisk genomslagskraft krvs det ven att mnniskor frn olika grupper kan identifiera sig med dess huvudsakliga innehIl(Roth zooT). UDHR har dock en srstllning inom det globala samfundet, inte minst genom sin stora pverkan p det efterfliande deklarations- och konventionsarbetet. Det var sledes en stor bedrift av arbetsgruppen under Eleanor Roosevelts Q884-t962)
z8
lctlning att f igenom en s bred samling rttighetsprinciper i lrN:s generalfrsamling trots de stora ideologiska skiljelinjerna och det spnda lget i vrlden, ngot som kan sgas ge ett srd tr cleklarationen (Wellman zorr). UDHR utvecklades som rttighetsinstrument med en kritisk rrrlcl gentemot kollektiva rttighetsansprk och det urrymme som sdana rttigheter hade ftt under den tid d Nationernas liirlrund existerade (t9zo-46) - exempelvis nr det gllde sprk och etniciretsfrgor fr nationella minoriteter. Den utbredda rrppfattningen hos flera i den arbetsgrupp som mejslade fram (tl)HR var aff minoriters- eller kollektiva rttigheter hade rnissbrukats av Nazityskland. Tyskland hade nmligen hnvisat rill brott mot minoritetsrttigherer nr landet intervenerade i Itiihmen-Mhren fr att d* "skydda" den tyska minoriretsbefolkningen. Fokus i UDHR 1g sledes helt p individuella rniinskliga rttigheter ven om det finns artiklar, exempelvis tliskrimineringsfrbud, som har en klar relevans fr mnga mirrrrritetsgrupper (Roth zooT och Kymlicka ryg1). Knnetecknande for UDHR r att ingen referens har gjorts till ngon specifik trosuppfattning eller gudssyn i sjiilva legitinrcrandet av de mnskliga rttigheterna. Visserligen argumentcrade ngra stater fr atr FN:s allmnna forklaring skulle ha rcferenser till en mer religis eller metafysisk dimension i inc dningspar agraferna ( analogt med q 7 6 rs amerikanska s j lvsrndighetsfrklaring och den franska rmighetsfrklaringen lrn 1789). Frslaget rstades dock ned med hnsyn till aa rlokumentet skulle kunna accepteras av personer med de mest skilda trosinriktningar (Glendon zoor och Roth zooT). En viktig aspekt r ocks vilka begrnsningar av religionsfriheten som en religis motivering av dokumentet skulle kunnat innebra. Att definiera religionsfrihet utifrn en viss religions perI
29
R Rnr,rcloN nN
uNsxr,tc Rttlcrrnr?
MNSKLTcA
RttrcrrntER ocH
RELTcIoNsFRTHET
spektiv kan ha en klart exkluderande funktion fr andra trosinriktningar. Vad som emellertid kan sgas vara en fundamental utgngspunkt i deklarationstexten dr att rttigheterna p skilda stt har till syfte att skydda alla mnniskors lika inneboende vrdighet ("inherent human dignity"). Denna frestllning om den enskilda mnniskans vrdighet kan d st p kollisionskurs med de religioner och etiska traditioner som lyfter fram det religisa kollektivet framfr de enskilda medlemmarnas behov
och intressen (se kapitel 4).
Andra Vatikankoncliet (1962-65) uttrycks det an religis friheq som r ndvndig fr att mnniskor ska kunna fullgra sin
plikt att dyrka Gud, har att gra med immunitet frn wng
rneningen att friheten lmnar den traditionella katolska doktrinen om mnniskors och samhllens moraliska plikt genremor den sanna religionen ifred. En person som var betydelsefull fr
betonander av rttighetsfrgor vid det Andra vatikankonciliet var jesuitpastorn John Courtney Murray (t9o4-r967). Det r intressant att hr ocks nmna att den katolske moralfilosofen Jacques Maritain QSsz-t97) var berydelsefull i arbetet kring UDHR. I den katolska kyrkan som av mnga betraktats som en l'rmsko fr de mnskliga rnigheternas genombrott har det s-
Under senare decennier, bland annat i den muslimska vrlden, finner vi dock exempel p mer trosbaserade rttighetsdokument.I den Universella islamiska deklarationen om mnskliga rttigheter frn r98r uttrycks det till exempel att mnniskans grundlggande rttigheter och friheter i enlighet med islam r bindande gudomliga bud. Kairodeklarationen frn r99o som r en deklaration frn medlemsstaterna av "the Organization of the Islamic Conference" uttrycker i artikel z4 att alla rttigheter och friheter i deklarationen r underordnade islamsk lag (sharia).I artikel z5 sgs att den muslimska sharialagen r den primra rttskllan fr tolkning och frklaring av de enskilda rttighetsartiklarna i deklarationen. Islam ffis ocks fram som den ofrstrda religionen och alla frsk att f en person att byta religion ska motverkas - srskilt mot bakgrund av personens srbarhet genom exempelvis faaigdom och okunskap' Frklaringar med religionsfrihet har ocks formulerats av olika kristna kyrkor under efterkrigstiden, till exempel av Katolska kyrkan, Kyrkornas vrldsrd och Lutherska vrldsfrbundet (Brkenhielm zorr). Ofta har rnighetsartiklar i kyrkliga deklarationssammanhang baddats in i en teologisk kontext dr den specifika religisa tron redan r frutsatt. I den deklaration om religionsfrihet som formulerades i samband med det
3o
funnits starka frkmpar fr mnskliga rttigheter, vilket dven frt konsekvenser p ett storpolitiskt plan. Under efterkrigstiden har vidare en rad internationella rttighetsfrklaringar och konventioner vuxit fram dribland den ridigare nmnda deklarationen mot religis diskriminering och cliskriminering utifrn trosfrestllning (UN Declaration on the Elimination of Intolerance and of Discrimination based on Iteligion or Belief (r98r), se appendix). I mngt och mycket sammanfaller delar av denna rttighetsexpansion med det som clen briaiske srarsvetaren Hedley Bull (Bull r9g4) har kallat f'r de tre "revoltvgorna', i vrlden. Dessa tre vgor har besttt av kampen mot kolonialismen och kampen fr nationell suvernirer hos de tidigare kolonierna (tg+o- till r96o-talet); kampen fr ekonomisk rtwisa och kampen mot olika former irv diskriminering (r97o till mitten av rggo); samt kampen for kulturell frigrelse och sjlvknsla inte minst hos vdrldens urbefolkningar frn och med r98o-talet. Ovanstende uppdelning kan givetvis korrigeras, ifrgastlcdes ven 7t
RELTcToNSFRTHET
tas och kompletteras framt i tiden. Diskrimineringsfrgor var ven centrala under tg6o-talet och det kan ocks hvdas att anti-kolonialismen mer handlade om nationell suvernitet snarare n om ind.iaiduella mnskliga rttigheter (Moyn zoro). Men periodiseringen har ett visst vrde nr det gller att placera in rttighetskamper i ett historiskt perspektiv under efterkrigstiden. Kultur- och identitetsfrgornas stegrade framvxt i slutet av rgoo-talet kan ocks sgas vara intimt sammankopplade med f ust religionsfrihetsfrgor.
srmt vrden som kan frverkligas genom religisa aktiviteter och andra "id6styrda" grupper i det civila samhllet. Ett specialfall r tillgngen till meningsfulla arbeten som inte bara har ekonomiska dimensioner utan dven sociala, utbildningsrnssiga och kulturella inslag. Intimt sammankopplat med de irnmateriella vrdena ovan terfi.nns ocks fr det redje olika sociala relationsvdrden. Dessa frverkligas delvis genom mer e ller mindre tta sociala sammanhang ssom familjer, vnkretsar och freningsliv. Hr lggs ocks grunden fr ngra av de
rncst centrala verksamhetsverskridande vrdena i det mnskliga livet nmligen identitet, vnskap, krlek, gemenskap, sjlv-
r ttigh
tdamili e n
Vilka typer av rttighetsansprk terfinns d i ry48 rs FNfrklaringen? I litteraturen finns olika forsk att kodifiera rttighetsdokument i allmnhet och UDHR i synnerhet' Tillsammans presenterar dessa mfliga begreppsbestmningar skilda aspekter p ett internationellt orienterat mnniskorttsarbete. Ett vanligt stt att karakterisera rttigheterna r att dela in dem i civila, politiska, ekonomiska/sociala och kulturella och havda att rttighetsartiklar grovt sett refererar till grundlaggande mnskliga behov och friheter samt till anti-diskrimine-
knsla, sjlvrespekr och trygghet. Fr det farde har vi de vrden som r forknippade med mnrriskan ssom politisk varelse och som aktr i det rttsliga systerrret. Hr handlar det frmst om an frverkliga em imbrdigt .lcltagande i samhllets viktiga politiska och rttsliga sfrer spe-
ringsprinciper. Ett alternativt stt r fliande (Roth zoogb): Fr det frsta innehller ofta rttighetsdokument som UDHR referenser till basala normer som skydd fr liv och lem, kroppslig integritet, hlsovrd,fda,boende och resurser kopplade till sanitra angelgenheter. Dessa normer r fundamentala eftersom de utgr frutsttningar fr ett mnniskovrdigt liv. Fr det andra refererar texterna till vrden ssom utbildning,
32
ciellt som det politiska deltagander kommer till uttryck genom mcdborgarskapsrollen. Med referens rill de nmnda vrdena ovan terfi.nns fr det femte en rad friheter i rttighetstexterna som anses vara vsentliga fr att frverkliga ett sjlvstndigt liv firr mnniskan ssom handlande och profektskapande varelse, vilket inbegriper personLigaval som har relevans fr ens religiiisa hllning, politiska identitet eller val av ktenskapsparrner. Med ett beaktande av dessa vrden och normer ovan terfinns ocks anti-diskrimineringsprinciper som syftar till att morverka att dessa betydelsefulla vrden ska fordelas p ett orttvist och krnkande stt. Ett ytterligare stt att karakterisera grunden fr de mnskliga rttighetsdokumenten och deras rttighetsprinciper (som kan
liirenas med ovanstende) r att frska identifiera de negativa
33
n Rrr-rcroN nN uNsrr,rc Rttrcnnr? motbilder eller kontraster som de mnskliga rmigheterna ska vara en respons p. Det frefaller som om rttigheterna mnga gnger r en reaktion p ngra av mnsklighetens strsta gissel genom historien - de sex F:n: frintelse, frtryck, fattigdom, fientlighet, frmlingskap samt frnedring. Detta inte minst genom att de mnskliga rttigheterna mnga gnger har betraktats som instrument fr att frverkliga principen om respekt fr den inneboende mnskliga vrdigheten (fr en mer utfrlig beskrivning av denna princip se kapitel 4). Ofta har mnniskor i utsatta situationer rkat ut for olika kombinationer av de sex F:n i olika tidssekvenser. Vanligt har ocks varit att betona rttigheternas interdependens, odelbarhet och msesidiga beroende, det vill sga au det inte gr att enbart fokusera p frverkligandet av vissa rttigheter utan deras frverkligande r beroende av varandra. Den kristne teologen Fred Nolde (t89g-r972), som ocks hade en betydelsefull roll i samband med det internationella deklarationsarbetet efter andra vrldskrigets slut, menade att rffen till religionsfrihet bara kan skerstllas och bli meningsfull mot bakgrund av en respekt fr den mnskliga vrdigheten och vriga vlknda mnskliga rttigheter (Nurser zoo5). Detta r en tankegng som utgr en viktig referenspunkt fr denna studie.
RELTcIoNsFRTHET
hctsartiklar i andra deklarationer och konventioner har i stort sctt fljt denna artikel bde till innehll och i ordalydelse med vissa intressanta undantag. I en del fall har man preciserar ter,
rninologin i artikel 18, lagt till kvalificeringar eller ndrat p rrdfoljden (se appendix). Artikel 18 i UDHR uttrycker fllande:
Var och en har rtt
till tankefrihet,
gionsfrihet. Denna rtt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och an, ensam eller i gemenskap med
andra offentligen eller enskilt, utva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutvning, gudstjnst och religisa sedvnjor.
[,DHR innehller ven flera andra artiklar som har en direkt rclevans fr religionsfrihetsfrgor : Artikel z ( anti-diskrimineringsartikeln) dr bland annat frbud mor diskriminering utiI rn religion ingr, arrikel 263 uttrycker frldrar s rtt att vlja sina barns utbildning samr den generella begrnsningsklausulen i artikel 29 som namnger legitima grunder fr begrnsningar av frklaringens rttigherer. Dessa grunder utgrs av etr tlcmokratiskt samhlles bernigade krav p moral, allmn ordning och allmn valfard samt en respekt fr andras rtdgheter och friheter. I UDHR finns ocks den avslutande artikel 30 som sritter de skilda inskrnknin garna av olika friheter i perspektiv gcnom hvdandet att:
Ingenting i denna frklaring fr tolkas som art det innebr en rtt fr en stat, en grupp eller en enskild person att gna
sig t en verksamhet eller att utfra en handling som syftar
Religionsfriheten i artikel
fi
Rtten till religionsfrihet har formulerats p ett inflytelserikt stt i UDHR. Vad som r anmrkningsvrt med artikel 18, som kan kallas for religionsfrihetsartikeln, r att den trots sina f meningar r innehllsrik. De flesta efterkommande religionsfri34
t5
religionsfrihetsartikel r8 i jmfrelse med efterkommande internationella rttighetsdokument, s r en ytterligare sak vrd att nmna. I UDHR:s artikel r8 terfinns formuleringen "frihet att byta religionoch trosuppfattning" (min kursivering) vilken sedan inte terkommer i efterkommande FN-instrument. I ry66 rs internationella konvention om medborgerliga och politiska rttigheter (ICCPR) finns i stllet uttrycken frihet att "beknna sig till" och "anta" en religion. ICCPR har ocks dll skillnad frn UDHR ett frbud mot det tvng som kan inskrnka ens frihet aa beknna sig till eller anta en religion eller trosuppfattning. Detta avspeglade oron ver globala missionsaktiviteter i utvecklingslnderna frn flera FN-staters sida under efterkrigstiden, inte minst i samband med kristna evangeliska kyrkors aktiviteter, vilka i olika lnder anseffs utmana maioritetsreligionerna och antagits g de forna kolonialmakternas renden. Dessa stndpunkter fick sledes en strre spridning under efterkrigstiden - srskilt under den period som ofta brukar kallas fr avkoloniseringen. Detta kan frklara varfr uttrycket "frihet attbytareligion och trosuppfattning" inte sedan terkommer i de efterfljande rttighetsinstrumenten frn FN. Betoningen p ens mjligheter att kunna kvarhlla en religion snarare n att byta den vxte sig med andra ord starkare hos bland annat de stater som tidigare hade varit kolonier. Det var - givet den politiska kontexten ry48 - ocks klart anmrkningsvrt att formuleringen "frihet att byta religion och trosuppfattning" klubbades igenom i FN:s generalfrsamling med tanke p det hrda motstnd som riktats mot mjligheten till religionsbyte frn olika arabiska och muslimska lnder. Att vara avflling betraktades nmligen i flera av dessa stater som en ddssynd. Saudiarabien avstod ocks av denna anled36
kunde nd s mnga lnder med helt skilda religisa tl.rtliti<rner och ideologier komma verens om att accepteraa-. tlkcl r8 i samband med omrstningen om UDHR?
llrrr
It;ittsvetaren Martin Scheinin (Scheinin ry9il menar atr I r ( )r s rltt rtten till att inte ha ngon religion ingick i artikel 18 r,l vrrr nog nd ateister eller agnostiker skerligen njda med lrirhllandet att "tanke)' och "samvete" f,regick ,'religion" i ,rrtikcln. Liberalt orienrerade medborgare var sannolikt ven l,ltt;rclc ver att alla tre friheter nmndes i ett och samma ander.rll utan specifik rangordning. Starkt religisa personer kunde t'vcntuellt ocks vara tillfredsstllda med formuleringen av arrikcl 18 genom att tanke, sikt eller samvete inte bara r korrcsponderande begrepp till religioner i strsta allmnhet utan ,rvcn till "den rtta religionen" i synnerhet. Att fra in religion ,'eh rcligionsfrihet som en separat del i artikeln var ocks vikrilit med tanke p den historiska och aktuella betydelse som re ligisa identifikationer har i mnniskors liv. En del religioner .rr' (lessutom klaft "praxisorienterade" ssom hinduismen och lrrtlcndomen, vilket problematiserar antagandet att det mesta sorn vi kallar fr religion gr atr reducera till troslror (Spinrrcr-Halev zoo5). Genom att praxis i form av ett praktiserande .rv rcligisa sedvnior terfi.nns i artikel 18 kunde dven dessa r cl igisa inriktningar bli beaktade. I deklarationstexter som UDHR och efterfliande konventioner har det inte gjorts ngra frsk att definiera begreppet lcligion i religionsfrihetsartiklarna efrersom detta med stor s.rnnolikhet skulle leda till starka kontroverser och ha exkluder;rnde effekter fr de religisa grupper som inte liknar de mer rraditionella religionerna och kyrkorna (Sullivan 1988). Ett t/
n nnr,rcroN nN uusrr,rc
Rttrcnrr?
RELTcToNsFRTHET
alternativ till definitionsfrslag av religionsbegreppet i termer av ndvndiga och tillrckliga villkor, har varit att i filosofen Ludvig Wittgensteins (r889-r95r) anda frska finna familjelikheter mellan de fenomen som vi vanligtvis rubricerar som religioner. Bland de drag som "en familielikhetsdefinition" skulle uppmrksamma kan eventuellt vara en tro p ett vernaturligt vsen (Gud), en vergripande verkhghetstolkning med mer eller mindre klara etiska implikationer eller en gemenskap med det gudomliga och vriga troende genom olika ritualer (Greenawalt r984). Artikel 18 kan med andra ord ses som en lyckad kompromissprodukt som till synes kunde accepteras av representanter frn de mest skilda religioner och trosinriktningar. Att just uttrycket "frihet attbyt^religion och trosuppfattning" ingr i artikeln kan som sagt betraktas som eff nrmast revolutionrt inslag givet de skilda religisa traditionerna hos de olika medlemsstaterna. Ordvalet att byta religion och trosuppfattning tar fasta p det franderliga och dynamiska som mnga gnger knnetecknar enskilda mnniskors religisa liv och ger en frstrkt innebrd t rtten till religionsfrihet. I artikeln fr vi ocks en fingervisning om vad en religis tro och en religis rrelse kan vara genom det ptalade nra sambandet mellan tro, samyete och religion, samt genom aktiviteter som undervisning, tillbedjan, dyrkan och foljandet av sedvnjor (antingen sjlv eller i gemenskap med andra). Artikel r8 kommer ocks att vara en viktig utgngspunkt fr frstelsen av religionsfrihet i denna bok eftersom den fngar in mnga rimliga intuitioner kring vad religionsfrihet kan best av i skilda samhllen och kulturer. Vissa formuleringar i artikeln, som till exempel andaktsutvning och gudstjnst, kan visserligen frknippas p ett speciellt stt med teistiska religioner som kristendomen men uttrycks38
Mln
minoritcter uppleva sig som marginaliserade, inte minst genom att k;rlcnderret utgr ifrn majoritetsreligionens nyckelhndelscr - i det europeiska sammanhanget kristendomens. ven om rlct i dag finns f statskyrkor i Europa spelar majoritetsreligiorrcrna och kyrkorna fortfarande en viss politisk roll i samhllslivct (Gey zooT). Artikel zr i UDHR umrycker ocks en lika rjitt att f delta i det politiska livet. Om en politisk gemenskap skulle frutstta en substantiell religis identitet, s skulle detta lnncbra allvarliga problem for mnniskor med skilda religisa rivcrtygelser atr deka p lika villkor i det politiska livet.
I lur frhller sig d rtren till religionsfrihet till wiga rttiglrctsprinciper ingra av de mest bekanta deklarations- och konvcntionstexterna? Hr ska nmnas ngra vlknda egenskaper
39
R Rnr,rcroN BN
uNsrlrc nrtrcHsr)
MANSKLIGA RATTIGHETER OCH RELIGIONSFRIHET 1'liccrade begrepp om mnniskan och hennes plats i tillvaron i srort r det dven utifrn utvecklingspsykologiska skl tveksamt ,rtt hvda att sm barn inser och accepterar vad en specifik rellgion str fr tminstone utifrn ert mer intellektualiserar och I'rcclare jmfrande perspektiv. Det kan ocks vara svrt att avliirra i vilken form och utstrckning barn "verkligen" anammar cl lcr accepterar religionen ifuga.
hos religionsfriheten som kan sgas vara gemensamma och srskiljande i relation till andra rttigheter. Vi kommer bland annat ta upp frgor kring de individuella inslagen i rtten till religionsfrihet, rttighetens komplexitet och universalitet, samt vad som kan betraktas som absoluta krav hos religionsfriheten i konventionssammanhang. Liksom vriga rttighetsartiklar har rtten till religionsfrihet formulerats i individuella termer i exempelvis FN:s allmnna frklaring (rttigheterna gller enskilda individer) ven om det ocks uttrycks att religis praxis mnga gnger inbegriper kollektiva handlingar och ett religionsutvande i gemenskap med andra troende. Mot bakgrund av flera studier kring religionernas plats och betydelse i mnsklighetens historia kan man sga att religionsfrihetsfrgorna har en nrmast evig karaktr till skillnad frn rttighetsfrgor av senare datum som frutstter moderna samhllsfrhllanden ssom frekomsten av nationalstater och rttsstater. Det r allts frga om en mycket gammal "rttighet" dr historien avsljar att kampen fr dess kodifierande och stllning gr att spra till urminnes tider. I flera fall har dock rttigheten under antiken och medeltiden tolkats i kollektiva termer. Det har sledes varit de religisa gruppernas rmighetsansprk och inte de enskilda individernas som sttt i frgrunden (se vidare kapitel z). Det r ocks en rttighet som i princip gller alla mnniskor oavseff deras livsstadier, till skillnad frn vissa politiska rttigheter och rtt till giftermI. Det kan dock diskuteras i vilken utstrckning barn kan sgas anamma eller tillhra en specifik religion, ngot som vi fr anledning att terkomma till senare. Utifrn skilda religisa perspektiv rder det hr en oenighet, vilket ocks frganom vuxendop har aktualiserat i kristna sammanhang. Genom att religisa trossystem ofta innehller kom4o
(Xta terkommer begreppet spiritualitet eller andlighet i den ,rktuella litteraturen om barns meningsskapande kring sig sjlv;r och dllvaron i srort. Derta begrepp definieras d p en mer irppct och sublektivt sn i frhllande till begrepp som religion oclr livstolkning just fr att inringa barns "religisa,, behov oeh aktiviteter. Det handlar dven om att inte infra begrepp sorn medfr ett nedvrderande av barns tro genom att tala om l';rrnets utveckling till en mer "mogen" religiositet. UtgngsI'rrnkten r att barnen frsker finna sin unika frstelse av den vcrklighet som de lever i samt ocks skapa och ge uttryck fr cn moralisk forstelse av vad det innebr att vata en mnniska, rrrcningsfulla projekt som sm barn likavl som ldre barn och vuxna stndigt och jmt r involverade i (Sagberg zoo8). Utifrn rttighetsdokument som FN:s allmnna frklaring l'ctraktas dock barn i praktiken som "tillhrande" de religioner cllcr vrderingsmnster som forldrarna anslurer sig till, vilket I'lnnd annat harmonierar vl med artikel z6:3 i FN:s allmnna lirrklaring (frldrarna har rtt att besrmma barnens utbildrring). Artikeln r emellertid kontroversiell eftersom den tycks gil cmot normer om barnens grundlggande friheter i bland ann;rt Barnrttskonventionen. I artikel r4:r uttrycks det explicit ,rtt konventionsstaterna ska respektera barnens rtt till tankeli'ihet, samvetsfrihet och religionsfriher. Man kan vidare sga ,rrt frhllandet an vissa rttighetsansprk srskilt aktualiseras
41
R Rnr,rcroN nN
unsxr,rc ntrrcnnr?
RELTcToNSFRTHET
under specifika omsrndigheter i det mnskliga livet inte frntar rttigheterna deras universella giltighet. Det r till exempel en mnsklig rttighet att inte bli diskriminerad utifrn sin religion nr man sker arbete, ngot som en person antas gra
framfor allt i vuxen lder. Hur skiljer sig d frverkligandet av religionsfriheten frn realiserandet av andra rttigheter? Den inre aspekten av religionsfriheten - den individuella tron - r fr sitt frverkligande frmst beroende av att den enskilde individen inte mter ngra hinder fr sin tro eller sitt religionsutvande. Till skillnad frn positiva rttigheter som rtten till en fullgod hdlsovrd och utbildning - rttigheter vilka krver aktiva insatser och resurser frn andra aktrer n rttighetsbraren - gller rtten till religionsfrihet i denna bemrkelse ngot som den enskilde personen vsentligen kan frverkliga "p egen hand". Religioners individuella "inre" aspekter handlar nmligen om tro och livsinriktning - analogt med tanke- och yttrandefrihet dr friheten frmst frsts som en frnvaro av yttre hinder ("att man inte fr munkavel"). Vilken typ av positiva och aktiva tgrder utifrn som aktualiseras av olika rttighetsansprk kan dock skilja sig t. Rtten till en fullgod hlsovrd krver ett yttre std frn vrdpersonalen dr det dessutom ofta underfrsts ett samarbete frn rttighetssublektets sida fr att hlsovrden ska vara verkningsfull och leda till en bttre hlsa. Religisa eller kulturella identiteter r ocks till skillnad frn tillgngen till fda, hlsovrd och andra materiella nyttigheter ngot som mnniskor mer eller mindre alltid har, ven om mjligheterna att kunna praktisera religionen och livsskdningarna starkt har varierat mellan olika lnder genom historien. Den fortsatta utvecklingen av ens religisa liv eller aktiviteter kan dessutom vara beroende av mnga mnniskors
42
srskilt om de religisa aktiviteterna frutsttcr institutioner och mer kollektiva handlingar. Religioner kan sjllcdes utvecklas genom en dialog och ett samspel med andra, oelr mer allmnt, genom nya kunskaper och erfarenheter. Hr k;rrr naturliga mtesplatser och institutionella fora visa sig vara v;iscntliga fr etablerander av dialoger kring livsfrgor och re-
llgion. I den text som de flesta delegarerna i skrivkommittdn kring UDHR ursprungligen utgick ifrn ndr artikel r8 skulle nrcislas ut (den brimiska texten) uttrycks ocks vikten av atr sk;rpa frutsttningar fr att ge och ta information inom rellgionens omrden. Vidare betonas betydelsen av att gra det rrrirjligt fr roende an fra fram de egna religisa vertygelscrna infr mnniskor som r \,'uxna och vid sina sinnens fulla I'rtrk ( UN DOC E/CN a/ AC tft Adda/ s.s Gg +ZD. Sammanl;rttningsvis kan man allts sga atr rtren till religionsfrihet (sorn i artikel 18 i UDHR) kan ge uttryck for bde positiva och
.
ncgativa rttighetskrav.
I samband med religionsfrihetens grnsdragningar kommer frhllandet till andra rttigheter och deras normariva srrillning in i bilden, en frga som vi kommer att tervnda till scnare i boken. r religionsfrihet en absolut och grundlggande r;ittighet? Vissa mnskliga rttigheter, som rtten till liv, rtten .r r t inre bli torterad och rtten till en basal vlfrd ,, r p ett tydligt stt grundlggande fOr frverkligandet av andra mnskliga r';ittigheter ssom rtten till utbildning och politiskt deltagantlc. Immunitetsrttigheter antas dven vara absoluta i och med ,rtt vi inte kan tnka oss ngon omstndighet eller ngon annan r;ittighet som skulle kunna begrnsa rttigheten. Iin del rttigheter kan emellertid frefalla st i mer komplitcrade relationer till varandra, eller till och med st i konflikt rucd varandra. Delar av rften till religionsfrihet har ofta anur ks
43
n Rnr,rcloN EN uNsxr,rc
RttrcnErl
setts hamna i denna sistnmnda kategori. Fr dem som inte anser aff religionsfriheten i form av religis praxis r en absolut raighet (till skillnad frn tanke- och samvetsfrihet) uppfamas den sledes vara kringskuren p olika stt av andra grundlggande friheter och centrala vrden (Sachar zoro). Om rtten till religionsfrihet i alla dess skepnader inklusive den religisa praxisen skulle vara absolut och grundlggande, s vore det nmligen svrt att se det meningsfulla i att diskutera hur konflikter med andra rnigheter ska kunna lsas, och vilken stllning som religionsfriheten i sdana fall har. Svaret frefaller ju genast vara givet och entydigt: Rtten r grundlggande och har absolut prioritet! Det sistnmnda r dock inte en uppfatt-
ning som finner ngot std i de etiska och luridiska debatterna kring religionsfriheten. Rttighetskonflikter har nmligen uppmrksammats som religionsfrihetens frhllande till jmstlldhetsnormer och olika anti-diskrimineringsprinciper. En kritisk frga r sledes vad vi gr i de fall d religisa pbud tycks g emot vissa jmstlldhetsnormer i arbetslivet - exempelvis att den katolska kyrkan bara kan tnka sig attha manliga prster - eller d frldrar ges ett dominerande inflytande ver sina barns utbildning. Att en viss religis sedvnja kan innebraklararisker fr den som praktiserar sedvnjan har ocks uppmrksammats i litteraturen. Vad gr vi i de fall d en sikh krver attflbra turban nr han kr motorcykel eller arbetar p en byggarbetsplats? Exemplen ovan r av olika slag och kan ge upphov till skilda svarsalternativ. Fr de flesta mnniskor aktualiserar dock dessa frgor atr religionsfrihetens frhllande till andra rttigheter inte r given en gng for alla utan mste bedmas frn fall till fall. Objektet for rttigheten i "rtten till religionsfrihet" r ven mer omtvistat n oblekten i flera andra rttigheter vilket vi re44
kring vad som exempelvis ska rknas som rsrrtr, hlsovrd och rrelsefrihet. Det finns inte heller ngon oenighet kring sf ;ilva vrdet av utbildning, hlsovrd och vlfrd. Dremot kan .lct finnas oenigheter kring vad som r tillrcklig hlsovrd och v;ilfard och vad som r en srskilt vrdefull utbildning. Betrffande rtten till religion eller religionsfrihet finns det tliremot mer djupliggande oenigheter om vad som ver huvud t;rget ska rknas som en religion och kyrka (analogt med begrcppen utveckling och fred i ,'rrten rill utveckling" och "rtrcn till fred"). Fr ateistiska och anti-klerikala grupper har inte lrcller religion ngot positivt vrde utan ses snarare som ngot kllrt negativt (se kapitel 3). Iltten till religionsfrihet r ocks komplex i den bemrkelscn att det finns skilda aspekter eller fenomen att beakta. Hr rrppvisar rnen till religionsfrihet en likhet med rtten till en ,rrlckvat eller hygglig levnadssrandard som ven det r en mer komplex rttighet n enkla och "entydiga" rtrigherer som rrtcn till foda. l)enna komplexitet hos rtten till religionsfrihet har, som vi titligare noterar, ansetts medfra skilda styrkegrader i de anslrrk som frknippas med rttigheten. Det inre rroslivet (foram. lutcrnam) har, frn flera rasliga insranser, tolkats som absolrrt medan respekten fr rtten till det mer yrtre utvandet av lcligionen (foran externam) beskrivits i icke-absoluta termer. l,)rt inskrnkande av de sistnmnda aktiviteterna hos den troentlc har dock ansetts krva starka skl frn bland annat Eurolt,r.lomsrolen eftersom religis pluralism dr betraktas som en vlktig samhllsmlsttning (Evans zoor).I den svenska reger45
n nnrrcrorv nN nansKLIG RTTrcnnr? ingsformen frhn r97z (paragraf rz) uttrycks det ven att religionsfriheten r den enda av opinionsfriheterna som inte gr att begrnsa genom lagar. (En rimlig tolkning av detta pstende r att det absoluta eller orubbliga i rttigheten refererar till det som r signifikativt fr religionsutvningen jmte tanke- och trosfriheten (Gunner zoo5 ).) Nr det gller framtrdande friheter i mnskliga rttighetssammanhang ssom yttrandefrihet och rrelsefrihet refererar friheten som sagt till ett frittvaL av en rad olika handlingsalternativ - jagvljer det eller det yttrandet eller den ena eller den andra frdriktningen framfr vriga. I religionsfriheten refererar dremot friheten mnga gnger till att kunna leva i enlighet med sin tro samt ha en milighet att "meisla ut" handlingsvgar och en praxis som str i harmoni med tron, och att kunna bearbeta och eventuellt frndra den och gestalta den p helt nya stt (fr vidare utlggningar se kapitel 3). Friheten tycks d frmst innebra att de troende inte bestraffas eller ges ngra speciella brdor p grund av sin religisa tro, och mindre om att man aktivt vlier det ena eller det andra trosalternativet (Barry zoor ). Att rtten till religionsfrihet har bde negativa och positiva aspekter i deklarations- och konventionssammanhang - rtten frn och rtten till rclryion - har ocks uppmrksammats av olika frfattare. Friheten tillinnebr en frihet att ha en religion och kunna praktisera och uttrycka den medan "frihet frn" innebr friheten att inte ha en religion och inte heller utsttas fr ngon onskad religis pverkan (Bader zooT ochFahlbeck zoro). Rtten frn rcligion motiverar en terhllsamhet hos dem som frfktar en viss tro s till vida att de icke-troendes val och frhllningsstt ska respekteras. Vad som dr otillbrlig religis pverkan eller ptrngande frsk till omvndelse r ingen
+6
RELTcToNSFRTHET
trrkcl sak att uttrycka p ett mer generellt stt. EuropadomstoIt rr lrnr i en del rasfall frskt avgra denna frga, till exempel I Kokkinakis a. Grekland (tgg) som gllde rnen till missionsvcrksamhet frlehovas vitrnen. Ett missionerande och en upplyrrringskampanj om en kyrka eller religions budskap kan inte k,rll.rs fr otillbrlig religis pverkan enligt domsrolen utan l,rllcr in under undervisning i religionsfrihetsartikeln. Domstole rr glv dock ingen substantiell karakteristik av ett opassande fiirsiik till omvndelse ("improper proselytism"). (Av de samrn,rnhang som domsrolen uppehll sig vid kan det dock utlsas iln (lct handlar om systematiska, regelbundna frsk till omv,lrrtlclse dr den personliga integrireten och husfriden krnks
;',1 rrPpenbara stt.)
exempel r fljande: zooT befann jag mig i rtt bcrgsly i sdra Chile. Nr vrdfamiljen skulle servera lunch .1,,k rlct plotsligt upp en bil med hgtalare som stllde sig utanIul grinden. Under cirka en halvtimmes tid fick vi hra predikrrlrrglr om Jesus stundande terkomst och att vi skulle ansluta
rrrs
litt illustrativt
vcrksrmheten berttade de att bilen ofta dyker upp i bergen nlc(l ungefr samma slags budskap. l,)n kritisk utmaning r ocks nr en icke-troende (eller ngon frn en minoriretsreligion) upplever att samhllskulturen ar prglad av majoritetsreligionens religisa symboler. Han
rllcr hon kan sledes p ett regelbundet stt mta dessa symlrulcr i offentliga sammanhang och kan d uppleva detta som rn ormfrdigt intrng i samband med rtten frn religion. It.ittcn till religion - atr en troende exempelvis vill manifestcrrr sin religion genom kldesplagg i sin yrkesutvning som
luyndighetsutvare - kan ven komma p kollisionskurs med rlerr icke-troendes rtt frn rehgton, der vill sga att f mta
47
R REr,rcroN EN
nNsrr,rc RrtrcHErl
MNSKLTcA
RttrcnEtER ocH
RELTcToNSFRTHET
De kritiska frgorna gller d vad som r rimliga uttrycksformer fr ens religionsutvande och vad som mer kan ses som en otillbrlig religis pverkan i bde privata och offenthga sfrer
(se
i den bemrkelsen att de r t i llkmpade genom anstrngningar och meritbedmningar. Att f(irorda lika frdelning av dessa vrden skulle sledes g
l,)n del vrden r ocks personhga
;t
kapitel 5).
cnr()t mnniskans inre vrdighet genom aff man negligerar bet ytlclsen av det individuella ansyarstagandet, de personliga preIt'r'cnserna, de egna anstrngningarna och den egna frmgan.
" B AsAlA
"
re ligt sa
rxigh.eter
Mnskliga rttigheter kretsar ofta kring det som vi kan kalla lor fundamentala behov ssom behovet av fda, fysiskt skydd, r,,lnne och sjukvrd. Att tillgodose dessa behov r grundlgden betydelsen att andra vsentliga vrden och aktitllctcr inte kan realiseras om dessa behov och rttighetskrav rrcg,ligeras. Det r dock inte rimligt att hvda att det r en rrr.irrsklig rrtighet an kunna f en lkarutbildning eller att f k'r';r i en vlmende medelklassrort (om man nu anser att rlcttl r efterstrdvansvrt). Men det r en mnsklig rttighet
F.lnde
Vi har allts tidigare nmnt att MR-familiens medlemmar sinsemellan har en del igonfallande skillnader. Vissa rttigheter kan betraktas som absoluta medan andra r mer kompromissbara och freml fr diverse kvalifikationer och begrnsningar. Ngra av FN:s rttighetsartiklar uttrycker ven att de mnskliga rttigheterna ska tolkas som rttigheter dll basala niver av vissa vrden, eller ssom frutsttningar fr att kunna frverkliga en rad olika vsentliga vrden i det mnskliga livet. Anledningarna till detta kan varaflera. Det kan glla freteelser som r knappa och som det inte r mjligt att frdela p ett likvrdigt stt fr alla. Nr det exempelvis gller rtten till kulturliv (artikel z7:r iIJDHR) kan inte alla medborgare i ett land tnjuta operafrestllningar p samma direkta stt som de som bor i storstderna. Rtten till fda kan inte heller innebra en rtt att stndigt f tnjuta exklusiva kulinariska matrtter. Andra vrden r personliga eller kulturspecifika. Att betrakta dem som mnskliga rttigheter skulle d inte uppfylla kravet p universalitet. Alla mnniskor uppskattar exempelvis inte klassisk musik p samma stt som popmusik (och vice versa). Mnga efterstrvar dock att det ges reella mjligheter till att skapa och uppleva musik av olika slag.
48
,rtt lrl en utbildning som frbereder en fr medborgarrollen ,,rlr f-r mer avancerade studier senare i livet. Det r ocks en rrr,i'sklig rttighet att ha en levnadsstandard som r tillrckligt gotl fr aff man ska kunna klara av livet som samhllsmedI'orgare och ven f milighet att kunna involvera sig i olika "livsproiekt". l)ct finns sjlvklart ideologiska oenigheter om vad som r rtllriickligt - bde nr det gller grundlggande utbildning och l',rsrrl levnadsstandard. Det r dock inte en alltfr vild gissning ,ltt (lct i de flesta samhllen finns en viss samstmmighet om att vlssa niver och inriktnin1ar av utbildning och vlfrd inte ska lrctrirktas som mnskliga rrtigheter (ssom exemplet med lk,rrstudierna ovan). Det kan vidare finnas en mer eller mindre rtor cnighet om att vissa basala niver och inriktningar mste r'lk'irs som mnskliga rttigheter. I det sistnmnda fallet r det ;r.lve rvis viktigt att kunna de tre R-n - a(r)ithmetic, (r)eading,
49
R nnr-rcroN nN
uNsrr,rc ntrrcnEr?
w(r)iting - och som sagt f en medborgarutbildning som gr det mjligt att orientera sig i samhllslivet och kunna vara en politisk aktr. Det r vidare viktigt ur eff mnskligt rttighetsperspektiv attfmat och dryck s att man inte svlter. Vi kan i detta sammanhangfrga oss om det r rimligt att
tala om en basal religionsfrihet p ett liknande stt som rtten till en basal utbildning och levnadsstandard ovan (uaryckt genom artikel z6:r ochartikel z5:r i UDHR). Artikel r8 i UDHR kan just ses som ett miligt stt att frska frst vad som r gemensamt fr de flesta former av religiositet. Vad religionsfriheten inbegriper r nmligen bland annat rffen till trosfrihet, samvetsfrihet och att ensam eller tillsammans med andra kunna praktisera religisa ritualer och sedvnjor. Oavsett de
Intc minst ska ocks de religisa grupperna sjlva uppmrk\,ulrmas i dessa sammanhang och de religionsfrihetsproblem sorrr "interna" minoriteter kan ha i dessa grupper (Eisenberg
mer specifika trosinnehllen och praxisen r dessa rttighetskrav uppenbara frutsttningar fr de flesta former av religist liv. De har darfr ett starkt skyddsvrde fr mnga religisa grupper och kyrkor. Nr denna "basala religionsfrihet" i artikel 18 sedan ska praktiseras och ges ett mer konkret innehll mste dessa praktiska tillmpningar bedmas utifrn de vriga mnskliga rttigheterna i MR-familfen och frestllningar om mnniskans inneboende vrdighet (se kapitel 4).
Individuella mnskliga rttigheter riktar sig ofta mot statliga aktrer som r forpliktade att respektera rttigheterna' I mnga fall har hoten och problemen fr religionsfriheten ocks kommit frn statliga institutioner - inte minst genom lagstiftning och domar som gtt emot religisa minoriteters rt5o
R Rnr,rcroN nN ivrNsrr,rc
RttrcnnrP
det knslomssiga tonlget upp p en niv som ltt kan leda till en of,rsonlig paternalism och social kontroll frn det rehgisa
etablissemangets sida. Genom en stndig referens till dessa vergripande religisa vrden blir ven kompromisser i olika konfliktlgen svra aa uppn (Christiano zoo8). Det r ocks viktigt att lyfta fram att intolerans gentemot religisa minoriteter varit utbredd i teokratiska stater dr religionen och staten betraktas som synonyrna med varandra. Kyr-
kornas traditionstyngd och institutionaliserade kollektiva liv har ven utgjort en hmsko fr den individuella tron. Det fi.nns med andra ord fog fr talet att religionsfrihetens vrsta frender i flera fall har varit religisa aktrer - och d inte minst aktrer som har delat samma religisa traditioner med de "religist avvikande" (Jacoby zorr). Det ska dock hr uppmrksammas att en pstdd intolerans hos olika religisa grupper stundtals anvnts fr att exkludera dessa religioner och kyrkor frn staten och samhllet. I rToooch r8oo-talets USA betraktades den katolska kyrkan som en intolerant institution av politiskt inflytelserika kretsar, ngot som fick till fljd en utestngning och marginalisering av katoliker i det amerikanska samhllet. Frmlingsfientligheten mot katoliker grundade sig ven p frestllningen att katolikernas frmsta loialitet var riktad mot pvedmet och inte nationen (Fenton zor.r). Denna argumentation pminner starkt om de nutida resonemangen kring muslimers frhllande till den liberaldemokratiska kulturens centrala vrden; att de till exempel har svrt att ta till sig jmstlldhetsnormer och indiaid.uell rchgis frihet. En sdan argumentation har anvnts fr att underblsa exkluderingsstrategier gentemot invandrade muslimska grupper i Europa (Roth zoro). I flera fall handlar religionsfrihetsproblem med andra ord
52
i religist och poIttlskt hnseende. Frdomsfulla forhllningsstt till andra religlrncr/kyrkor som utvecklas till sedvnjor hos den diskriminer irr(lc gruppen kan ocks vara svra att frndra genom den reItgfi;sa inramningen, det vill sga att det ofta handlar om djupt Itggrrnde vertygelser (Krishnaswami ry6o). Etr brnnande ur'h aktuellt exempel r de muslimska gruppernas relationer till rle kristna kopterna i Egypten. Under senare tid (zorr) har som r,rgt den koptiska kyrkan och dess medlemmar utsarts fr en Irrtcnsiv forfolelse av vissa muslimska grupper. Mot bakgrund ,rv siidana exempel r det sledes ert halvfrdigt projekt om vi l',rrrr strdvar efter religis tolerans frn statens sida och inte frn ,lc rcligisa grupperna sjlva (se inledningen). Att frng en "starscentrerad" syn p mnskliga rttigheter rrrt'r allmnt och religionsfriheten mer specifikt har ven en fr,rrrkring i det stt varp FN:s allmnna frklaring skrevs. Tv iN-deklararionens frfattar e, Ren6 Cassin ,r v QS 8 7 -t9 7 6) o ch ( llnrles Malik (19o6-1987), menade (i kontrast till bland ann.rt Sovjetunionens representant i kommitt6n) am FN-frklarlngcn skulle heta "Universella frklaringen om de mnskliga r,ittigheterna" och inte "Internationella frklaringen om de ru;inskliga rttigheterna". De upprknade rrcigheterna i deklrrrationen skulle nmligen inte bara ha stater som huvudsakItg.r pliktbarare uran ven folk och aktrer i det civila samhllet ('l':rsioulas zoog och Glendon zoor). Denna formulering r vl rrrotiverad av flera skl eftersom mnga rttighetskrnkningar, cxcmpelvis diskriminering, har begtts av inhemska religisa
I
53
MNSKLTcA
rlcrr rcligisa tron. En
nrrrcunrER ocH
RELTcToNSFRTHET
samhllsvr-
delaktighet, z) att inte p grund av ens religisa tillhrighet eller vertygelse mta hinder betrffande det som dr centralt fr den religisa tron och dess praxis. I det sistnmnda fallet kan vi utifrn artikel 18 i UDHR tnka oss hinder och tvng i samband med ritualer, ett publicerande och spridande av texter, ceremonier, kldesfrgor, symboler, initiationsriter och matseder. Hindren kan vara mer eller mindre medvetet planerade eller s r det frga om icke avsedda trsklar som r en folld av normer som syftar till att frverkliga religist neutrala vrden som skerhet och hlsa (se kapitel 5). Punkt r) tcks in av en rad olika anti-diskrimineringspbud som terkommer i de internationella deklarationerna och konventionerna medan punkt z) tcks av de mer specifika religionsfrihetsartiklarna som vi tidigare nmnt. I samhllsdebatten och i den politiska verkligheten r det dock ofta vanligt att dessa w problem samvarierar med varandra. De grupper som lper risk att utsttas fOr r) ar ocks vanligtvis de grupper som har klara svrigheter med z) bland annat genom att de religisa sedvniorna kan utgra en hmsko fr att delta i samhllets centrala verksamheter (Grim & Finke zorr). Att frsvra fr en gruPp att utva sin religion kan sledes ske p fler stt n att aktivt frbiuda religionsutvningen genom lagstiftning. Ett srskilt hot mot religionsfriheten r ocks nr en grupp wingas att gra saker som inte str i verensstmmelse med
54
principiellt viktig dom frn IJSAr West l'lryina State Board of Education v. Barnette Gg+) som tillter lrirliltlrar och barn aft inte salutera den amerikanska flaggan ("l'lc.lge of allegiance") nr en sdan handling gr emot den rrllgiirsa tron. Innan denna dom hade medlemmar av Jehovas vit I rrcn vgrat att utfra just dessa ritualer i amerikanska skolor rlrcrsom det stred mot deras religisa vertygelse (Craver & f'lrilipsen zott). Itcligionsfriheten har ven som i artikel r8 inte bara ansetts trrbcgripa rnen att f ha kvar en religis tillhorighet utan ocks lr,r nr<ijligheren am fbytareligion. Den sistnmnda rttigheten liirrrtstter att der ska finnas reella mjligheter att vervga och ,rnsluta sig till alternativa trosskdningar. Detta krav innebr ,rr (le r ska finnas ett siktsklimar som uppmunffar till dialoger ,,tlr reflekrioner kring olika trosskdningars rimlighet samt ,rn (len egna ursprungliga gruppen inre strer kappar i hiuler l('r rrosfrndringar och em byte av religis tillhOrighet. Det r Irrrc s konsrigt attfleru religisa etablissemang stllt sig kallrlrrniga infr detta frihetskrav, srskilt om de varit vana vid att lr;r cn religis hegemoni inom gruppenifrga. l(cligionsfrihet frknippas som sagt ofta i dag med en rtlghctsretorik som underfrstr atr det handlar om en mnsklig r,ittighet till religionsfrihet. Vi antar sledes i denna bok att kopplingen mellan religionsfrihet och mnskliga rttigheter r linrlig och naturlig fr mnga nutida mnniskors forstelse av v,rrl rffen till religionsfrihet innebr. Att den katolska kyrkan liiliindrade sin syn p religionsfriheten i brjan av r96o-talet
t
ot lr d gav uttryck
fr en mer posiriv instllning till religionslrilrct n tidigare (under det Andra Vatikankonciliet ry62-65) lr;rr bland annat sin grund i framvxten av ert globalt mnskI gr rttighetstnkande under efterkrigstiden. Dena antagande
i
55
R nnr-rcroN EN r4Nsrr,rc
Rttrcnnr?
om den nra frbindelsen mellan ett religionsfrihetstnkande och mnskliga rttigheter motiverar sledes vr srskilda fokusering p ett knt mnskligt rttighetsdokument som UDHR och dess religionsfrihetsartikel r8. Vi kan emellertid tnka oss att religionsfriheten, eller nrliggande begrepp ssom religis tolerans och respekt, inte ndvndigtvis kopplas till frestllningar om universella mnskliga rttigheter utan i stllet frsts utifrn helt andra etiska och politiska begrepp. I nstkommande kapitel kommer vi att notera aff pragmatiska, politiska skl som hade att gra med undvikande av krig och konflikter var vanliga motiv fr tolerans och religionsfrihet under vissa tidsperioder snarare n frestllningar om universella mnskliga rttigheter. Historiskt sett har nmligen inte religionsfriheten alltid varit frknippad med frestllningar kring mnskliga rttigheter - id6er som liknar de principer som kommer till uttryck i dagens internationella deklarationer och konventioner. Vi kommer i nsta kapitel presentera en kort historik ver ngra betydelsefulla argumentationer kring religionsfrihet och religis tolerans i skilda epoker och samhllsmiljer. En frga som vi kommer att stlla oss r hur dessa historiska argumenrationer och frstelser kring religionsfriheten frhller sig till den moderna mnskliga rttighetsdebatten kring rtten till religionsfrihet.
Vt n()rcrade tidigare likheter och skillnader mellan rtten till tcllliionsfrihet och andra mnskliga fri- och rttigheter. Kraven l,l lcligionsfrihet har ocks en lng historia dll skillnad frn liirt'stiillningar om universella mnskliga rttigheter som r eff rrl,rrivt nytt fenomen. En mer nra koppling mellan religionslrilrer och individuella mnskliga rttigheter vxre dessurom Ir,rrrr frmst under efterkrigstiden. Argumenren fr religionslrtlrct har ocks varit olika genom historien. Vissa argument lr,rr till exempel beronat religionsfrihetens konfliktdmpande tllcktcr mot bakgrund av att religisa grupper eller srater varir trrl'l;rndade i blodiga konflikter med varandra. Andra argument lr,rr lr.rft mer religisa utgngspunkter och utgtt ifrn vad som lir,rvs fr att ha engenain religis rro. I vissa lgen har de rellliiirsrr grupperna sttt i centrum for religionsfriheten snarare ,lr tlc cnskilda medlemmarna. I en del fall har ocks religionsIr ilrcten haft sin kritiska udd mot majoritetsreligioner snarare ;ln rrrot statliga aktrer. I vissa fall, ssom i exemplet med den titlig;rre svenska statskyrkan, har ven stat och majoritetsreligIrn sammanfallit. l(;rrnpen fr religionsfrihet i Europa vxte dock fram p ett trrcr igonfallande stt som en viktig del av en mer allmn kritlk ;rv den absoluta sratens frihetskrnkanden under r6oo-och rToo-talen. Dessa statsbildningar anvdnde ofta religionen som crr lcgitimitetsskapande grund fr sin maktutvning (palmer ( )lscn zooT). Vilken vikt som lagts p bde frihet till ochftihet It in rcligionhar ven skiftat genom historien. Religionsfriheten I llcra europeiska lnder har genom historien frmst fokuserat
6r
R REr,rcrors BN p rtten
uNsxr,rc RrrrcHEr?
ver huvud taget
allt som ett rttighetskrav under efterkrigstiden inte minst utifrn betoningen p att kunna byta religion och trosuppfattning i UDHR:s artikel 18. Variationer har dven funnits nr det gller vilka religioner som inbegripits nr man talat om frihet till och frihet frn. I det ottomanska riket gllde toleranspolitiken de judiska och kristna grupperna i samband med frihet till religion, och ven en frihet frn i samband med ett religionsbyte till islam medan muslimer inte hade ngon rtt till frihet frn islam (se nedan). I flera epoker och delar av vrlden har religionsfriheten dven betraktats som en av de mest centrala friheterna. Det har genom historien nmligen visat sig att mnniskor mnga gnger har sttt ut med frihetsinskrnkningar inom en rad olika omrden, men nr rtten till att frittfpraktisera sin religion har hotats har konfliktnivn stegrats. Vi finner ocks en rad historiska exempel dr religionsfrihet betonades p ett officiellt stt lngt innan andra rttighetsansprk formulerades och praktiserades (Tierney ry96 och Roth zooT). Till viss del har detta skerligen bottnat i att den religisa tillhrigheten stndigt och jmt
restes framfr
tlllvrrons beskaffenhet och hur mnniskan ska fOrhlla sig till .lcnna verklighet r nog frgor som alltid beledsagat mnniskor He rrom historien. Att ocks involvera sig i religisa ritualer och rtt symbolskapande r ven aktiviteter som knnetecknat de llesta samhllen (Bellah zorr). Itcligisa gruppidentiteter har legat till grund fr social gerncnskap och politiska mobiliseringar, vilket sledes frklarar tlct stora politiska intresset kring iust rolerans och religionslrihctsfrgorna. Samtidigt r det viktigt am berona atr de mer tcoretiska diskussionerna kring religionsfrihet genom historlcn beledsagats av skilda frsk till politisk implementering. l)cr sror politiska genombrottet fr individuell religionsfrihet kom framfr allt genom den amerikanska revolutionen under rToo-talet och den nya konstiturionen som stadfste individuc h grundlggande rttigheter.
I
tolerans
i vrlden, betydligt ldre n exempelvis den nationella tillhorigheten som r ett relativt sent pfund frn den nya tidens br|an. Av denna anledning har frgor kring religisa gruppers samhllsdelaktighet och maktposition ofta sttt i fokus fr olika regenters politiska strategier eftersom en grundfrga varit hur ett religist pluralistiskt samhlle ska kunna organiseras. Fenomenet hrrr ocks frn forhllandet att mnniskor i ngon mening alltid varit religisa varelser och tagit existentiella och religisa frgor p ett stort allvar i organiserandet av stat och samhIle. Att stlla vergripande frgor om
av mnniskorna
6z
Itcligionsfrihetens fljeslagare har varit rolerans eller respekt. )m inte staten, medmnniskorna och olika grupper mter ens rcligisa tro och sedvnjor med ngon form av "acceptans"
jlvcn nr det finns inslag som ogillas, blir religionsfriheten klart
kritiska kommentarer genom historien genom att uttrycket olia tolkas som ett "accepterande" prglat av nedltande. Illrrstrativt r den franske statsmannen Mirabeaus Q74g-t79t) hrivdande att en s helig sak som religionsfrihet inte ska frknippas med ett s nedltande ord som tolerans. Anvndandet ,rv ordet var fr Mirabeau ocks uttryck fr ett slags ryranni
63
R REr,rcroN nN
uNsrr,rc Rttrcnnrl
eftersom den aktr som tolererar lika ltt skulle kunna uppvisa intolerans (B,try zooT). USA:s frsta president George Washington (q3z-r799) skrev vidare i ett brev rTgo till den judiska
kolonin i Newport, Rhode Island, att bruket av toleransbegreppet inte skulle f en att tro att det som egentligen r ens ofrytterliga naturliga rttigheter bara ska betraktas som en ynnest frn en grupp till en annan (Lewis zoq). Av dessa anledningar har flera forskare och frfattare som gnat intresse t religionsfrihetsfrgor varit bengna att inte enbart tala om religis tolerans utan dven om respekt och erknnande. Man har ocks successivt frskt frankra religionsfriheten och toleransen i ett mnskligt rttighetssammanhang (Roth z oro ). Om vi fokuserar p tolerans i form av en dlltelse av det som ogillas och som det str i ens makt att forhindra - en vanligt frekommande definition introducerad av den politiske filosofen John Horton (Horton Lgg6) - kan foljande problem uppst fr mellanmnskliga toleransstrategier. I de sammanhang dr frgor om fredlig samexistens r oerhrt centrala, exempelvis i religist pluralistiska samhllen, kan det ibland vara svrt att f till stnd en tolerans mellan olika religisa grupper eftersom s mycket str p spel fr dem. Detta har till exempel varit faIlet nr kristna missionsverksamheter kommit p kollisionskurs med urbefolkningars traditionella religioner. Om foresprkarna av en s kallad universell religion r klart forvissade om att tron p den egna lran r den enda skra vgen till frlsning, s kan rolerans p sin hold bara bli en tillfllig kompromiss. Idealt sett ska nmligen hela mnskligheten ansluta sig dll den predikade lran genom att fras in i den religisa gemenskapen. Allts blir tolerans en orealistisk strategi p lngre sikt om den inte kan frankras p ett srskilt stt inom den religisa tron ifrga. En sdan frankring kan se ut p fljande stt. Enligt
6+
Gud. Mnnisknr ska sledes inte blanda sig i det som r Guds renden gen0llt att visa religis intolerans mot dem som inte tror. Det r ,rllrid Guds angelgenhet och ingen annans an ta stllning till
,lcrr cnskildes tro.
till
'lirlerans som strategi kan med andra ord bli sarskilt svr art liirvcrkliga i lgen d bda eller flera av parrerna anser att frH('rna r oerhrt viktiga
l;rir att en mer vidstrckt rolerans ska f ett ordentligr genomrl,rg krvs det att dven om mlen anses vara oerhrt viktiga av I'ltlrr parter s rder det en stndigt terkommande ovisshet om
vllk;r medel som r mest lmpligafr attf ver de icke-troende rtll den rtta lran. Dena frhllande kan d inbjuda till terlr,lllsamhet eller tolerans. Alternativr, art der ven rder en os-
lngt ifrn de s kallade icke-troende srr i den rtta lran. Tolerans kan vidare vxa fram n,ir parterna r mer eller mindre vertygade om att andra religi,,rrcr ocks till viss del inbegriper sanningen och am ven tron p ,lcssa religioner kan leda fram till frdlsning (Christiano zoo8).
pass
[t'rlrct om hur
f,rlhllande
till
Om vi fokuserar p frkristen tid och omrden utanfr Europa r ngra namn srskilt vrda att nmna. Den persiske hrskaren Cyrus den store (6oo alternativt 578-go f.Kr) kodifierade en rttighetskatalog (i en cylinder gjord av lera) som uppmrksammade vrdet av religionsfrihet redan 539 f.Kr. P den indiska halvn praktiserade den buddhistiske kejsaren Ashoka (27-z3z f.Kr.) en fr hans tid geners toleranspolitik inom religionens omrde, mycket p grund av de konflikter som fanns mellan de tv ledande religionerna hinduismen och buddhismen. Flera rhundraden senare i samma region gav den mogulske kejsaren Akbar (t556-r659) uttryck fr en vidstrckt tolerans mot religisa grupper - kristna, judar, buddhister och hinduer - som levde i hans imperium. Akbar var framfr allt intresserad av relationerna mellan de religisa kollektiven och inte de enskilda individernas mnskliga rttigheter. Hans grundsyn prglades dock av ett stort intresse fr andra religioner n den egna och han frskte genom religionsdialoger skapa forstelse och bttre relationer mellan religionsfretrdarna (Roth zoo5 och Bring zorr). En kristen filosof som gav uttryck fr id6er som liknade Akbars dialogambitioner var Nicolaus Cusanus (r4ot-t464) som i sin skriftDe pacefidei (t+Sl) ("om trosfreden") forestllde sig en dialog mellan skilda religionsfretrdare. Syftet med denna dialog var att komma till insikt om religionernas och kyrkornas gemensamma nmnare, nmligen universella frestllningar om en suvern Gud som de skilda religionerna frsker frst och prisa genom sina ritualer. Fr Cusanus hade dock kristendomen en srskild plats i religionsdialogen genom dess gudssyn, vilket gr hans toleransteori begrnsad (Zagorin zoo3). Toleransen gllde ocks frmst ritualer. I flera av de nmnda multireligisa imperierna fanns real66
polttiska skdl bakom bejakandet av religionsfrihet. Det lg i trl{cntcrnas intresse aff tolerera religisa minoriteter eftersom rle tt.r bidrog till samhllsfreden. Regenterna var frmst inrresrrt,r(le av att upprtthalla imperiernas grnser och f in skatter. It,l l;ingc detta skedde kunde man sledes tnka sig en ganska vlrlstnickt tolerans gentemot religisa kollektiv (WaIzer ry97 or lr ltoth zoo5). I vissa fall - exempelvis Akbars - varvades srl,rrr;r rrrgument med ett genuint teologiskt intresse och reflekthrrrcr kring hur en rttfrdig tro kan vxa fram, och hur skilda tcllg,ioner kan pverka varandra p ett fruktbart stt. I l,)uropa utvecklades flera toleranspbud som visar att man lrlrr offrciellt hll uppmrksammade en viss religionsfriher un,lcr rlc frsta rhundradena efter Krisrus. (Traditionen med toln,rnspbud skulle senare fortstta framfr allt efter den nya tltlcrrs ba4an.) Milanopbudet frn r 34 signerar av kejsarna Konstantin I och Licinius proklamerade en religis toleranspoItrik i det romerska riket. Pbudet legaliserade kristendomen ur h syftade till att skapa strre skerhet fr de religisa grup;'e
hade en differentierad strategi s till vida atr samtidigt som han aktivt understdrlc kristna grupper. Det kan nmnas att kristna teologer hade lyli fram religis tolerans och frihet tidigare n Konstantin geIrorrr reflektioner kring vad som utgr en autentisk tro. Teologcn 'Iertullianus (16o-zzo) yttrade redan i brlan p zoo-talet
Konstantin
iln det inte r rtt an tvinga p ngon en religion utan man nrilste ta den till sig frivilligt. Varje mnniska mste f tillbe oe h dyrka sin gud utifrn sina egna vertygelser (Alwall ry94. Itl.rnd historiker, teologer och fi.losofer har det funnits en livItg debatt kring frgan hur kristendomens framvxt pverkade
(Fotion & Elfstrom ry92).Innan kristendomen fick sitt genombrott var det betydligt vanligare i det romerska riket att religioner var lokala och knutna till bestmda stater, folk och regioner. Genom kristendomens universalistiska ambitioner religionen gjorde ansprk p att vara en religion for alla folk - blev relationen till andra religioner och ven till den profana
makten mycket laddad. Det kristna medeltida Vsteuropa skilde sig frn de omrden i Europa dr islam var en dominerande religion. Den muslimska vrlden var religist pluralistisk inte bara faktiskt utan ocks p ett mer officiellt normativt plan. Det fanns sledes hos de muslimska regenterna en beredvillighet att samexistera med medlemmar frn andra religioner. P iberiska halvn utvecklade de muslimska hrskarna en toleranspolitik gentemot kristna och judar vilken innebar att de mer eller mindre fritt kunde praktisera sina religioner. De diskriminerades dessutom inte nr det gllde flera sorters arbeten i statsfrvaltningen (Roth zoo5). Den religisa toleranspolitiken innebar dock inte ett bejakande av rffen till religionsfrihet som mnsklig rttighet. Politiken stod inte heller fr ett likhetsideal. Vad det handlade om frn de muslimska hrskarnas sida var en tolerans eller respekt infr andra religioner, men ingen fullstndig jmstlldhet eftersom islam var den sist uppenbarade religionen. De religioner som tolererades var ocks monoteistiska skriftreligioner ("bokens folk") vilket innebar judar och kristna (Lewis 1995). Om vi uppehller oss vid multireligisa imperier, som det ottomanska, vilka hyste en stor religis pluralism i vidstrckta omrden s hade religionspolitiken tv frapperande knnetecken. Toleranspolitiken som praktiserades frn maktens
tongivande religionen. Toleranspolitiken innebar ocks att rlr tolcrerade grupperna - s kallade dhimmis (eller skyddsfolk) It,rrnfiir allt judar och kristna - fick leva i mer eller mindre avgr;trrsade mikrosamhllen med egen familjertt. Detta skapade en scgregation gentemot vriga grupper och det omgivande r,rrrrhrillet. Medborgare som tillhrde den muslimska trosgoncnskapen hade inte heller ngon mjlighet att konvertera
rle rr
tlll
ngon annan religion eller trosskdning. Det fanns allts ltrlqcn rtt frn religion eller en tt till att byta religion . Att vara
ocks frn mnga muslimers sida
centrum var hierarkisk och segregationistisk till sin karaktr (Mehta zoo8). Det fanns ingen tvekan om att islam skulle vara
68
detta sammanhang * 4:t37, 5:54 rrclr 16:16o6.) Det hr r dock ett problemomrde dr muslltrrska teologer uppvisat klara oenigheter med varandra (se inlctlrr ingen och nedan). I modern teologisk debatt har muslimska tnkare frskt gc crr bredare tolkning av sentensen z;256 i Koranen som utr r ycker att det inte fr finnas ngot tvng nr det gller religis rr(). Sntensen har genom historien i flera fall inte ansetts motlvcra konvertering frn islam men i de moderna debatterna Ir,rr vissa muslimska teologer och filosofer just frskt ge den e rr sdan innebrd utifrn ett mnskligt rttighetsperspektiv (lrvans zoor och An-Na'im zoo8). Ngot som kan srdia en r;lttan tolkningsstrategi ar a;tt Koranen inte explicit anger ngra rt rrrff i just detta liv fr personer som byter tro eller vljer att Iutc ha ngon tro ver huvud taget. Att visa tolerans infor olikt;inkande kan ocks grundas p frestllningar om att det gr ,ru mta Allah i de mest ovntade omstndigheter och attbejak;rrrdet av rehgis pluralism r tydligt iKoranen (se 5:48 dar det rrttrycks att Allah kunde ha skapat ett enda folk men att han i rt;illet valde att skapa flera i syfte att prva mnniskorna).
ltln
69
R Rnr,rcroN nN naNsxr,rc
Rttrcnnr?
RELTcToNSFRTHET
...
Om vi terigen rr oss mot de kristna kulturkretsarna i Europa frn och med den nya tidens brlan framtonar vissa fenomen betrffande synen p religionsfrihet och tolerans som signifikativa. Vad som r frapperande under r5oo-talet i Europa r formulerandet av ytterligare toleranspbud - ofta mot bakgrund av dramatiska hndelsefrlopp, som Sankt Bartolomeinatten (natten till den 24 augusti r57z) med massakern mot de franska hugenotterna (Forst zooT). rr ryy formulerades Warszawakonfederationen med sfte att skapa bttre religis samexistens mellan kristna grupper i Polen/Litauen, ett dekret som ocks skrevs mot bakgrund av de religisa konflikterna mellan katoliker och protestanter i Frankrike. Pbudet frn Nantes 1598 som delgavs av Henry IV av Frankrike innebar att protestanterna i Frankrike tillskrevs tros- och samvetsfrihet och drrarna ppnades fr dem p arbetsmarknaden - exempelvis inom statsf,rvaltningen. Realpolitiska argument fr tolerans varvades med teologiska i denna lista p toleranspbud. Toleranspolitiken sgs med andra ord som ndvndig fr att undvika konflikter, men den kunde ocks ses som ndvndig fr att beframla en genuin gudstro, som i exempelvis Tordapbudet frn Ungern 1568. Pbudet frn Nantes, som ofta brukar lyftas fram som betydelsefullt i historieskrivningen kring tolerans och religionsfrihet i Europa, hade dock klara begrnsningar. Hugenotterna var till exempel inte tilltna att bostta sig i Paris. Pbudet innebar ven att katolicismen erkndes som officiell religion och att protestanter var tvungna att acceptera katolska helgdagar. Traditionen att skriva toleranspbud representerar ett viktigt moment i historien kring religionsfrihet och religis tolerans dven om flera av pbuden hade sina id6mssiga och praktiska
7o
tlglrctcr, bland annat att religionsurvare inte skulle frfllar pl grund av sin tro. Ngra av de sista officiella toleranslllrultlningarna i Europa var den habsburgske regenten Josef ll :r lrllbud r78r och ry82 vilka tillerknde religisa rttigheter tlll lutheraner, kalvinister och grekisk-ortodoxa (Habermas rooS). Kyrkorna och synagogorna skulle dock "hemlighllas" urh inte ha ngra framtrdande knnetecken eller frlggas rcrrlrirlt vid ngot torg. Det r hr intressant atr dra parallellrr nrcd de problem som muslimska grupper har haft i Europa un(lcr senare tid med byggnationer av mosk6er och minareter |'1 tcntrala platser. Det var exempelvis inte lnge sedan som Iurrslimer i Sverige var hnvisade till am utva sin religion i klLrr krkaler. Intrdet p det offentliga rorger tog sledes lng tid liir rnuslimska trosutvare i det svenska samhllet. I Schweiz grrrornfrdes ocks en folkomrstning om minaretbyggen un,lcr z, oo9, vilken frck till resultat att minaretbyggnationerna i l,rtrr'lct stoppades (Karlsson & Svanberg ry97 ochRoth zoro). K( )ntexterna och motiven fr religionsfrihetsdiskussionerna Ir,rl som lri sett varit klart olika genom historien. De intellektue ll,r och politiska debatterna kring religionsfrihet och tolerans un(lcr 15oo- och r6oo-talen i Europa kretsade frmst kring rellgionskrigen och den centrala frgan blev sledes hur sdana krig och konflikter kunde stoppas - bland annat d genom lllk;r toleransstrategier. I fokus for de politiska debatterna stod ttligisa grupper och stater som anslt sig till bestmda reliHt()ncr. Framfr allt gllde toleranspolitiken frgan hur kristrr,r grupperingar - katolska och protestantiska - skulle kunna Itrrrra en fredlig samexistens med varandra. Hur grupperna rl rr scmellan behandlades av staten/majoritetsreligionen kunde oeks variera. Vissa sgs nmligen som "mer lika" n andra.
7L
R REr,rcroN EN
nNsxr,rc nttrcHEt?
Dr den
toleranspolitiken praktiserades kunde negativa srbehandlingen gentemot dem som inte foll in religionsfrihetens "skyddsnt" starkt skifta. Ddsstraff, vande av civila rttigheter, inga mjligheter att g p unive sitetet, ingen rtt dll frmyndarskap och omvrdnad av ba eller mjlighet att kmpa fr en plats i parlamentet kunde effekterna av att man inte tillhrde de privilegierade re grupperna i "toleranspolitiken". Om man dessutom inlt sig att kritisera officiella religisa doktriner och det religisa eta blissemanget kunde detta vara forknippat med allvarliga st ssom ddsstraff (Davis zooo). Denna vertikala eller hierarkiskt utformade toleranspoli utvecklades framfor allt under r5oo- och r6oo-talen i m lnder i Europa och kom till uttryck i flera av de offlciella kreten ovan. Den innebar att det religisa storsamhllet ( en viss religion var den olficiella) tilldelade en begrnsad religionsfrihet fr ollka grapper om de i gengld accepterade sin underordnade position och follde majoritetsreligionens normer i vissa centrala fall - exempelvis nr det gllde ktenskapslagstiftning. Den tyske filosofen Rainer Forst kallar denna typ av unilateral toleranspolitik fr "tilltande" till skillnad frn den av multilateral "respekt" prglade toleranspolitiken. Den re politiken knnetecknas av att religionsfrihet betraktas som en rttighet som varje enskild person kan hvda som mnniska oavsett religis tllhorighet (Forst zooT). Flera andra historiska exempel kan anfras dr kampen fr religionsfrihet eller religis tolerans hade sin kritiska udd m bde statliga och icke-statliga aktrer (och i de fall d kyrka och stat sammanfll). Under reformationstiden och upplysningstiden i Europa uppfattades den katolska kyrkan av mnga grupper vara det frmsta hotet mot religions- och samvetsfriheten
s kallade
lFttonl dess strvan efter religis hegemoni och en total konIlrll rivcr tankeklimatet. I de prorestantiska kristna strmning.t ronr kritiserade den katolska kyrkan fanns det som gemenrnnr n;imnare en forestllning om den individuella trons avgtorrrlc bctydelse fr attleva ett rttmtigt religist liv. Denna Inrltvidualistiska trosuppfamning var ven en grund fr vidare ftlhctsrrnsprk inom exempelvis politikens omrden (Fotion & l',llrtr,rm rg92).
I'h'r.r tcologer och filosofer i Europa uwecklade emellertid rellp.Lrrrsfrihetsdoktriner som p flera stt gick utver de ovan nilrnn(la officiella toleranspbuden. En framstende frfattare
i "toleransens historia" r Sebastian castrllto (1515-1563) som vxte upp i grnsomrdet mellan FranktlLc ,ch schweiz.I brjan av sin teologiska bana stod castellio n;lr,r Jcan Calvin (t5o9-t564) och han var verksam i den religirr rnr
r'ilj som sedermera ledde fram till den teokratiska statsbildnltrgcn i Genve. Efter hand kom dock Castellios liv att prglas r, stirrka konflikter med Calvin bland annar genom skriften I'tuicrl des Hrtiques ("Om kttare',) (Zweig Lg42). Castellio frrr
trrprftftx;[. den intellektuella friheten art tvivla, ifrgasaa och ll,rsrrrr p skilda sikter. Srskilt var han kritisk mot sprkbruket avl,illingar och kttare som, enligt honom, bara var ett stt att Itcrltysta de sikter som gick sdck i stv med de egna. ( )irstellio, som sjlv betraktade sig som kristen, menade att Hlln'ln och den kristna tron kunde delas in i tre kategorier av {lvcrtygelser; de moraliska sanningar som bland annat kom till
73
R Rnr,rcroN EN
uusrrrc nttIcrrEr)
1rl cn
uttryck genom Jesus liv, de religisa sanningar som alla kristna accepterar - att Jesus Kristus r frlsare och frlossare, och mer komplicerade teser om exempelvis treeningheten och predestinationen. Nr det gllde de mer komplicerade frestllningarna inom kristendomen var den bsta strategin, enligt Castellio, att mta trosskillnaderna med ppenhet och dmjukhet samt invnta att Gud kanske kommer att avslia sanningen vid tidernas slut. Att mta mnniskor med mildhet och barmhrtighet var ocks signifikativt fr Jesus liv. Denna moraliska hllning ska drfr prgla vra relationer till dem som har andra religisa frestllningar n vi sidlva. Kritiken mot Jean Calvins teokratiska vlde i Genve blev frn Castellios sida efter hand allt starkare. FIan menade att Calvin gjorde sig skyldig till intellektuell ohederlighet genom att inte lyssna och argumentera med dem som ifrgasaffe honom. Calvins strategi blev nmligen att stmpla trosmotstndarna som kttare och sedan frflja dem och kanske ven dda dem. Att g s lngt som att dda de personer som man beskriver som kttare var fr Castellio moraliskt vedervrdigt. Det ska nmnas i sammanhanget att just de som uppfattades vara kttare och avfllingar var ett rtt skynke inte bara fr Calvin utan ocks fr Luther (14\-1546) och Melanchton (t497-r56o) under reformationstiden. Stten att beskriva och frdma meningsmotstndarna hade ocks slende likheter med flera katolska teologers retorik. En avgrande hndelse fr Castellios stegrade motstnd mot Calvin var den sistnmndes bejakande av att dda den spanske teologen Michael Servetus (r5rr-r553) r 49. Servetus var en fritnkare som blandade neoplatonska element med kristna tankar. Han frnekade ocks treenighetslran (Zweig 7942). Servetus stmplades drfr som kttare och brndes levande
74
kulle utanf,r Genve 1553. Bermda i sammanhanget r ord: 'tt dda en mnniska r inte att frsvara en Iro, det r att dda en mnniska." I sin vrdering av Calvins tcokratiska vlde i Genve yttrade Castellio atr om Kristus sjlv rkrrllc ha kommit till staden s skulle han skerligen ha blivit k,'rsfst. Genve var, enligr Castellio, ingen plats fr religis lrihct utan hade istllet blivit en nyrr pvedme: "skillnaden rrrcrl pven i Rom var att Calvin brnde sina meningsmotstn,l.rrc genast utan att strypa dem frst." (Zagon zoq). Yad rom var knnetecknande med Castellios toleranspolitik som p llcrr punkter gick utver de tidigare nmnda toleranspbuden r',rr att den frmst grundades p en tolkning av kristendomen ,,r h referenser till en etik i Jesus efterfljd.
( l;rstcllios
Bib e ln o ch
re ligi
nsfrih e t e n
Irl cn tnkare som ofrblommerat fresprkade att tolerans r ,rtt fredra framfr intolerans inom religionens omrden. Han ,rrgumenterade ocks som sagt fr religionsfriher och tolerans rrtifin en kristen etisk utgngspunkt. Man kan dock frga sig hrrr pass representativ Castellio r i den kristna kontexten frn ('rt tner lngstrckt historiskt perspektiv. Vilka underlag fr reItgii;s tolerans och religionsfrihet finns det egenrligen inom den frrtlisk-kristna traditionen om vi primrt fokuserar p Bibelns I'rrtlskap? Vissa kristna grupper har nmligen anklagats for att h.r ctt speciellt problem med religionsfrihet och religis tolerans I iiimfrelse med andra rehgisa grupper. Av denna anledning
k.rn det vara intressant att se hur de empiriska uttrycksformerna
75
n.
RELTcToNSFRTHET
...
av kristendomen forhller sig till religionens nyckeldokument Bibeln - som bekant r ett ytterst mngtydigt dokument. Det finns med andra ord sentenser inom teologiskt och moraliskt laddade omrden som talar bde for och mot vissa stndpunkter och hllningar. Vissa mer generella etiska riktlinjer som kan ha relevans fr frihets- och toleransproblematiken frekommer ocks. Den kritiskafrgan r sledes om det r mfligt att urskilja mnster eller tendenser som pekar p en ngot s nr
vergripande hllning nr det gller religionsfrihet och tolerans. Fr det frsta kan det sgas att det initialt finns klara svrig-
heter med ett tolerans- och frihetstnkande bde inom Gamla och Nya Tesramenret. Det judiska folkets sjilvbild i GT var nmligen att vara egendomsfolket med allt vad detta innebr i
form av exklusivitet i frhllande till andra religioner och religisa grupper. En stor del av texterna inom NT ger ocks grund fr talet om aff missionen r motorn i den kristna aktivismen och sjlvbilden. Flera textpartier som skulle kunna tolkas som ett foresprkande av religis tolerans och frihet kan just betraktas utifrn detta missionsstrategiska perspektiv, ngot som vi kommer att tervnda till senare. I antikens Rom var de judiska grupperna och den unga kristna kyrkan tolererade av den romerska statsmakten i samband med gruppernas vgran att delta i den officiella kejsarkulten. Rom fann sig sledes i detta - srskilt utifrn realpolitiska skdl. Det hade kostat alltfr mycket att tvinga de judiska och kristna grupperna att delta i kejsarkulten. S lnge skatter och skerhet inom riket var garanterade fanns det heller inte ngon strre anledning fr det mngreligisa imperiet att driva en religis assimilationspolitik (WaIzer LggZ). Denna sjlvupplevda tolerans blev emellertid inte ngon tydlig klangbotten for de kristna kyrkorna i Europa nr de efter hand utvecklades till att g frn minoritets- till majori76
for religist oliktankande genom historien r med lrrrlra ord minst sagt tvetydigt. Ngra av de vrsta vergreplrcn genom historien utfrdes just av kristna kyrkor gentemor .lcrrr som uppfattades som avfllingar, ngot som inre minst ,lcrr spanska inkvisitionen bar vittnesbrd om (Kamen rggg & Z;rgorin zoq). lriir flera teologer - frn Augustinus (lS+-+lo) och Thomas rv Aquino (tzz5-r274) till katolska pvar under 19oo-taler rlrclade uttrycket compelle intrare (Lukasevangehet t4:23/z4: "V;irden sger till sin tjnare 'G ut p vgarna och stigarna or'h se till att folk kommer hit' [till festen]") en betydelsefull roll. Denna liknelse om festen (eller anspelningen till mltiden I ( iuds rike) har varir en tongivande argument fr flera kyrlor att uppvisa intolerans gentemot dem som inte anslutit sig rlll den kristna lran. Det allra mest vsentliga r nmligen att "hjrrda in" folk till det som r owivelaktigr gon. Samtidigt finner vi i Bibeln flera andra senrenser, som visrcrligen inte explicit talar om tolerans eller samvetsfrihet, men ronr har kunnat utgra en kristen motivationsklla fr ett toler,r rrstnkande inom religionens omrden. I Matteusevangeliet ( 5:44) predikade Jesus tanken om universell karlek, vilket skullc iunebra aff man ska lska sina fiender och gra gott fr dem rom hatar en. Fr att motivera religionsfrihet utifrn en kristcn utgngspunkt kan det vara rimligt att anvdnda sig av detta rurriversella karleksbudskap i samband med ens frhllningsstt t lll "de religisa fienderna". Den gyllene regeln i Maneusevangclict (7:rz) (". ..allt vad ni vill att mnniskorna skall gra er tlcr skall ni ocks gra dem.") kan ocks sgas harmoniera vl rrrctl tankar om religis tolerans. Liknande tankegngar finns i llcnr andra religisa traditioner. Bermt i den judiska traditio77
R Rnr,rcroN nN nen r
uNsxr,rc RttrcHnr?
till
sjiilv forhatligt, skall du inte gra mot din nsta. I sammanhanget kan det nmnas att i buddhismen, judendomen, kristendomen och islam terfinns ett ideal om att mn-
frihet i rlrntrand med "frihet frn Gamla Testamentets lag" och "frihet
Paulus frmst talade om
lrlr synd" finns det yttranden som gr i en religis toleransriktrrlrrg. Paulus hvdanden .larrncr sig sjlv
niskor ska behandLa varandra med respekt och omtanke och inte mta hat med hat utan i stllet bemta hat med karlek. Sdana frhllningssm kan ocks ligga till grund fr ett religionsfrihetstnkande dr icke-tvng, ppenhet och respekt infr religisa trosskillnader betonas (Tierney ry 9 6). Referenser till Jesus starka engagemang i de fattigas och de utstttas situation kan ocks anvndas fr att legitimera eft std fr minoriteter, inte minst religisa. I Mafteusevangeliet (kapitel :.3) finns ven liknelsen om ogrset som skulle kunna anvndas fr att propagera fr en villkorad och begrnsad tolerans och religionsfrihet. Jesus berttar historien om ogrset som ftt fste i en ker. kergarens tjnare frgade sin herre om de skulle rensa bort ogrset. "N"i", svarade han, "d kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogrset." Denna berttelse skulle kunna vara en liknelse som refererar till en viirld fylld av skilda religisa trosuppfattningar. Oklarhet rder dock vilka av dem som r sanna och vilka som r falska. Det rimligaste frhllningssttet r sledes att mta den religisa mngfalden med terhllsamhet, men endast under den tidsperiod d det r oklart vad som verkligen r ogrs och vad som r vere. Jesus avslutar liknelsen genom art hvda "Nr skrdetiden kommer skall jag sga till dem som skall skrda: Rensa frst bort ogrset och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada." Det sistnmnda visar tydligt att det just r frga om en klart villkorad tolerans och att ingen tolerans ska visas nr vl en urskiljning kan gras. Hos lrljungen Paulus (l-6+/65) finns en jordmn for talet
78
lr.rr ska vara en sak mellan dig och Gud. Salig r den som inre
rorrr teologer senare i historien anvnt sig av nr de argumenter,rt fiir religis tolerans
Alrclard
- exempelvis den franske teologen Peter (to7g-rr4z). I Frsta Korinterbrever (9 kapitlet) ut-
trycker Paulus att om han frkunnar evangeliet av eger val har Ir.rn ln att vnta, men om han gr det drfr att han mste, rrtliir han bara ett uppdrag. Hr understryker Paulus vikten av ,rn cn tro ska vara fri fr att kunna kallas fr genuin. I samma
k;rpitel uttrycker han ocks vrdet av atr bli som dem som inte
erfarit Kristi lag - allt for att uppn en dialog och lrir att vinna ver dem till den rtta sidan (underfrsttt att de vrnr inte har lagen inte heller kan dmas utifrn den). I Apostlagrningarna ry:zz/23 (Paulus tal infr areopagen) rrttrycker Paulus sin uppskattning att atenarna tar det religisa lrl stort allvar. Bland de gudabilder som Paulus sert finns ett .rlt:rre med inskriften "t en okand gud". Det r sledes atenarnls dyrkande av guden som de inte tidigare knt till som just ,lr den gudstro som Paulus vill frkunna. I Apostlagrningarna s:29133 kan man ven fi.nna ett underlag fr ett toleranstnkirnde i Petrus och de vriga apostlarnas ord om att man mste lyda Gud mer n mnniskorna. Relevant att nmna i sammanh;rnget r ocks de avgrnsningar som grs av Jesus mellan de viirldsliga och de religisa rikena. I Matteus 22i2L tttrycks det ,ut man ska ge till kejsaren vad som tillhr kejsaren och till Gud tlet som tillhr Gud och i Johannesevangeliet 18:36 sgs det ,rn "mitt rike r inte av denna vrlden". I litteraturen kring
lr,rr lagen eller
79
R Rnr,rcroN
rN uNsrr.rc nrrrcnnr?
religionsfrihet och religis tolerans terkommer ocks oftafrgan om den vrldsliga maktens forhllande till den religisa. En frutsttning fr religionsfrihet har sledes ofta ansetts vara att den vrldsliga staten inte ska blanda sig i det religisa livet hos medborgarna. Vad som r slende r att det i kristendomens tidiga historia fanns ett s tydligt uttryck fr denna separationstanke, en tanke som varit stndigt terkommande nr religionsfriherens f,rutsttningar diskuterats. De flesta av dessa exempel p en frment religis tolerans eller ppenhetiBibeln kan dock rimligen tolkas som inslag i en tydlig missionsstrategi, vilken syftade till att vrva icke-troende till den kristna gemenskapen. Det r hr viktigt att betona att ord som tolerans, icke-tvng och religis frihet i samband med religis tro fr det mesta lyser med sin frnvaro bde i Gamla och Nya Testamentet. I en utprglat missionerande religion som kristendomen, i vilken budskapet betraktas som exklusivt och universellt och dr den individuella frlsningen ses som det allra hgsta vrdet i det mnskliga livet r det med andra ord inte konstigt om uttryck som ett fritt religist val, tolerans och respekt fr oliktnkande haft klart undanskymda platser. I den kristna tron har ocks frestllningen om att ingen frlsning r mjlig utanfr kyrkan varit vgledande under tusentals r (Christiano zoo8). Om begrepp som tolerans och icke-wng ver huvud taget frekommit, som i Paulus brev ovan, r de som sagt inramade i en vergripande missionsstrategi dr mlet och sanningen redan r faststlld. Tolerans eller ppenhet grundas sledes inte p frestllningen att det finns ngot som kristna grupper kanske missat och som man kan lra sig av icke-kristna grupper. Toleransen predikas enbart utifrn en instrumentell, pragmatisk bevekelsegrund - att ppenheten mot "de andra" dr ndvndig fr aa f ver dem till den rtta sidan.
8o
John Lockes och Pierre Bayles toleransteorier I'lcr.r av de teologer och filosofer som fresprkade religionsItllrct och religis tolerans vid den nya tidens brlan i Europa
utpiick ocks frn en kristen etik och verklighetsuppfattning
rlrr ;rrgumentation dven om vissa delar i toleransstrategierna Lrrrr,lc f en mer sjlvstndig och neutral innebrd. Det skulle rhrek drja innan religionsfriheten explicit motiverades utifrn Itilcstllningar om mnniskans naturliga rttigheter. En rttigIrctsbaserad toleranspolitik som knts till den enskilda indivirlcn utvecklades framfr allt under r6oo-talet av John Locke lt61z-t7o4) i skriften A Lexer Concerning Toleration (1689). I lr;rrr tvekan r den moderna politisk-filosofiska debatten kring rtligionsfrihet och frhllandet mellan religion och politik rr.rrkr pverkad av John Lockes reflektioner i denna bok. John l..tkcs inflytande var ocks starkt under slutet av r6oo-talet rrr lr rrnder rToo-taletgenom att hans frihetsdoktrin inspirerade rk'n "rorika" revolutionen i England samt bde den amerikanqk.r och den franska revolutionen i slutet av tToo-taIet. l,ocke r speciellt intressant att nmna som en historisk port,rlligur genom hans stora efterkommande inflytande i den liI'crrrla debatten kring religionernas relationer till den offentliga nr,rktutvningen, ett inflytande som ger sig till knna n i dag i ,lcn politisk-filosofiska debatten. Vi kan kalla den inflytelserike ,rrrrcrikanske rgoo-talsfilosofen John Rawls (r9zr-zooz) fr en vlktig arvtagare till John Locke genom hans strdvan att frerprlka en religis och livsskdningsmssig tolerans samt hans hctoning p en strikt boskillnad mellan statens angelgenheter rrtlr det privata religisa livet (Rawls ry96). Till skillnad frn l,ocke anvnde sig dock Rawls inte av ngra religist prglade ,rrg,ument fr toleranspolitiken. Han utgick i stllet frn vad 8r
R Rnr,rcroN nN
uNsrr,rc nttrclrnrl
RELTcToNSFRTHET
...
som skulle kunna vara rimligt eller att acceptera ut-ifrn liberala principer givet den etiska och livsskdningsmssiga pluralismen i moderna demokratiska samhllsbildningar som USA. I boken Second. Treatise of Goaernment Q69o) skrev Locke att mnniskan oavsett var hon lever ngonstans har vissa grundlggande naturliga rttigheter ssom rtten
eller lckc-statliga, inte kan garantera den enskilda mnniskans fthning. Denna frlsning beror i stllet p hur hon sjlv har anvnt sitt eget frnuft och samvete i sitt utstakande av vgen till
Irlrrrrrrclriket (McKinnon zoo6). Om en mnniska genom yttre
egendom oberoende av varje statsbildning. Syftet med olika stater r, enligt Locke, aa skydda dessa fundamentala rttigheter. Medborgarna kan sledes sga upp sitt kontrakt med staten om denna inte fullgr sin plikt att skydda och befrmja mnniskans naturliga rttigheter. Vid denna tid var en vanlig
frstelse av begreppet naturlig att det betecknade ngot som r en del av Guds skapelseordning (Risse zoor).
Irntr,llingar som inte r beledsagade av ngon inre genuin tro, rgcr sig vilja tillhra en viss kyrka, involverar hon sig i inget lrr;rl n hyckleri, enligt Locke. Bermda r Lockes ord om att ";lg kanske kan bli botad av lkemedel som jag inte tror p,
nrt'n irg kommer aldrig att bli frlst genom en religion som jag lrrtc tror p". Tidigare hade ocks flera teologer, dribland refor-
ilr'rl()rn Martin Luther, uftryckt aft tron och samvetet r Guds arrpicLigenheter och inte statens. Fr Martin Luther stod ocks
r,urvctets rst ver lagens, och ingen lag kan plggas en kristen nr;inniska utan hennes eget medgivande (Andrew zoor). Som komplement tcrr
Fr Locke stod religionskrigen mellan r55o och 166o (och det engelska inbrdeskriger 164z-1648) som fonder fr hans toleransteori och hans syn p fOrhllandet mellan stat och kyrka/religion. England knnetecknades under Lockes levnad av en religis pluralism dr den anglikanska majoritetskyrkan mtte en rad kyrkor och religisa rrelser, bland annat presbyterianer, kvkare och katoliker. Enligt Locke kunde den vrldsliga makten, som r en icke vald "gemenskap" och den kyrkliga som r mer eller mindre vald, aldrig sammanblandas med varandra. De har i stllet sina egna domner att hrska ver. Statens trubbiga instrument fr maktutvning kan inte heller pverka mnniskors religisa liv utan den genuina religisa tron vxer i stllet fram inifrn, ngot som stter grnser fr kyrkans inverkan p enskilda individers trosliv. P sin hjd kan staten pverka medborgarnas religisa liv indirekt genom att ange grnserna fr vilka trosskdningar som ska anses acceptabla. Hr anvnde sig Locke ay ett utprglat religist argument fr anammandet av religis tolerans och trosfrihet.
8z
till
rimlig teori om psykologiska procesrl bctyder att trosfrestllningar inte kan gras till foreml for rlllckt pverkan eller tvng, vilket kan tolkas som ett sekulrt ,rrl{llment for religis tolerans och religionsfrihet. Den samhllrliga stabiliteten, freden och skerheten krver ocks att religiorrer hlls utanfr statens revir, en insikt som Locke tillkmpat rlg i ljuset av de allvarliga konflikter som hade uppenbarat sig nrcllan kristna trostolkningar inom de katolska och protestantlskr traditionerna. Locke anvnder sig allts av en blandning ,rv "pragmatiska rationalitetsargument", "psykologiska argunlcnt", "moraliska argument" och mer teologiskt prglade arElrment for belakande av religis rolerans och framhvandet av nr begrnsad rtt till religionsfrihet. l,ocke menade vidare att om det ska vara en stats phkt att f
l;tr,r. Man kan sga aff en
83
...
Tolerans r ocks det bsta sttet fr den sanna religionen att sprida sig. Fr vad som r sant och gott i England kommer ocks att vara sant och gott i Rom, Kina och Genve (Bory zooT). En enskild stat kan inte gra ansprk p
att sitta inne med den religisa sanningen. Locke var dock inte helt kallsinnig infr nrvaron av religisa ritualer inom den offentliga sfren. Han menade att sdana ritualer kunde accepteras om de hade en positiv inverkan p samhllsordningen och mnniskors moraliska motivation. Dremot var Locke obengen aff tolerera katoliker eftersom han ansg att deras primra lojaliteter var riktade mot Pven och inte mot det engelska kungariket. Katoliker hade ocks, enligt Locke, alltfor mnga gnger genom historien visat att de var bengna att inlta sig i religisa forfollelser och aggressiv intolerans mot andra kyrkor och relig-isa inriktningar (Roth zor.o och Zagofin zoq). Nr det gllde ateister var Locke ven intolerant gentemot deras vertygelser (till skillnad mot den amerikanske teologen Roger Williams, se nedan) eftersom han menade att trovrdiga avtal och ett etiskt tnkande frutstter en tro p en gudomlig lagstiftare. Lockes argument fr tolerans har livligt diskuterats genom historien och ven ifrgasatts - daribland hans intolerans gentemot ateister och katoliker (McKinnon zoo6). P ett principiellt plan kan man nmligen sga att Lockes argument fr tolerans och religionsfrihet (utifrn villkoren f,r en genuin tro) ven kan inkludera ateister och katoliker. Att hvda att trovdrdiga avtal och ett etiskt tnkande frutstter en gudstro gr
8+
mor den rimliga uppfattningen an etik r ngot tllnrinmnskligt och religionsverskridande. l(ritiken mot Locke har bland annar gllt hans tes arr troshrrcstllningar inte kan wingas fram. Denna tes gller kanske l',1 kort sikt. P lngre sikt finns det dremot mnga stt att pvlrk:r mnniskors vertygelser. Genom att frndra den milO rorrr rnnniskorna befinner sig i och stpa om skolutbildningrrr, l:iromedlen och presspolitiken i en riktning som favoriser,rl cn officiellt sanktionerad lra skapas stora mjligheter fr rr,ligit;s pverkan (Waldron rggL).Genom att tvinga folk att l,ts,r .lc "rtta" religisa texterna och hindra dem frn att lsa 'rltcrnativa texter kan de efter hand komma att ansluta sig till ,lcrr otficiella tron. liilosofen Thomas Christiano nmner ocks som ett talande lrcnrpel p en sdan pverkan den katolska kyrkans och det r,nrcrska rikets frfljelse av den nordafrikanska kristna gruppcrr rlonatisterna under tidig medeltid, vilken fick till fljd att Hrul)pen splittrades (Christiano zoo8). De kvarvarande medIt'rrrnrarna av gruppen vittnade sedan om att de var glada ver ,rtr lra anslutit sig till den rdttalran. Augustinus anvnde sig rrv tlctta exempel fr att frorda intolerans. Man kan dock i l,r rckcs anda vcka den kritiska frgan hur pass ptvingad "den n1,,r iivertygelsen" egentligen var hos de tidigare donatisterna, ut h om den inte frn bOrjan var en anpassning till de frndr,rtlc maktfrhllandena. Religion handlar inte heller bara om trosliirestllningar utan ocks om religis praxis. Det r sledes ukl;rlt hur Lockes argumenr kan anvndas fr att legitimera tnlt'rrrns gentemot religisa sedvnjor. Locke har ocks, som r,rp',t, kridserats fr atr ha haft en alltfr begrnsad roleranslrolirik. I detta avseende liknade Lockes roleranssffategi 1689 ts toleranslag i England som bara gllde presbyterianer, kon85
kom p flera stllen i Europa under r6oo-talet eftersom religisa konflikter prglade de flesta samhallsmiljer. En annan filosof som under senare r lyfts fram som srskilt viktig fr den moderna diskussionen kring religis tolerans och religionsfrihet r fransmannen Pierre Bayle $647-t7o6), srskilt genom boken Commentaire philosophiqae sar ces paroles de Jsas-Christ "Contrain-les d'entrer" ("Philosophical Commentary on the Words of the Gospel 'Compel Them to Come In"') (1686)). Fr fransmannen Bayle, som sjlv var hugenott, var frflielserna av de franska protestanterna den primra bakgrunden fr hans reflektioner kring tolerans och religionsfrihet. Han bosatte sig ocks i Holland som vid denna tid var ett frhllandevis ppet och tolerant samhlle. Genom aa Holland hade frigjort sig frn det religist militanta Spanien utvecklades efter hand en kultur av religis tolerans vilket innebar att landet blev en fristad fr protestanter och judar. Den hollndsk-ludiske filosofen Spinoza (632-t677), vars frldrar hade flytt till Holland frn den spanska inkvisitionen, utvecklade ven han en toleransteori som vilade p tanke- och yttrandefrihet, en filosofisk utgngspunkt som gav plats fr ateister inom toleransens grnser. Spinoza hade dock en negativ instllning till att ge kyrkor srskilda privilegier i form alr resurser och makt ver siktsbildningen. Han misstrodde kyrkornas genuina vilja att ge utrymme for siktsfrihet och var orolig fr deras tendenser till maktmissbruk (Buruma zoro). En tongivande uppfattning i Holland var dven att ekonomiskt entreprenrskap och ma86
om religionsfriheten och den religisa toleransen grundade rlg p en sdan religionsverskridande etik, fanns det ingen errlcclning att utestnga ateister frn toleranspolitiken, enligt It,rylc. Religisa trosvertygelser str inte heller emot frnuftet ur,rrr r snarare ngot som "gr bortom" frnuftet. Bayle menarlc ocks att bejakander av en religis tro innebr en dramatisk liirvlndling av sjlen vilken skapar krlek, rdsla och aktning lrrliir Gud. Det sger sig sjlvt atr rvng inte kan frambringa ett tilthnt medvetandetillstnd utan det mste i stllet vxa fram nrcr spontant. Att tolka sentensen "tvinga dem att komma in" i
l,rrkasevangeliet p ett bokstavligt stt gr sledes emot f,rnuftcts <rch medvetandets principer, enligt Bayle (Zagorin zoo3).
rrrycket
John Lockes och Pierre Bayles tankegngar liknade varandra i viktiga avseenden - inte minst deras frestllningar
onr vad som knnetecknar en genuin tro. ven om Bayle vir,rtlc upp en strre ppenhet mot areister var han liksom Locke ohcngen aff tolerera katoliker utifrn samma slags skal (Bury
looT). Om Locke sane pekfingret p det ofrnuftiga i att anvilrrcla sig av tvngsmetoder i samband med religis pverkan ftrkuserade Bayle ocks sitt intresse p frgan hur en neutral uelr religionsverskridande vrdegrund skulle kunna definier,rs, cn vrdegrund som kunde motivera rtren till religionsfriIrct. Genom denna fokusering fregrep Bayle betydelsen av err rcl igionsverskridande mnniskortrstnkande fr tolkningen
87
R Rnr,rcroN nN
uNsrr,rc nrrrcnnr?
RELTcToNSFRTHET
...
l,rt'kcs och Bayles. Till skillnad frn Locke argumenrerade rlrrk inre Roger williams utifrn eft narurrttsligr perspektiv
lr,rrr hans frmsta vapen mot toleransens fi.ender var tolkningat * Ilibeln som han menade understdde en roleranssffategi, err strategi som vi dock problematiserade ovan udfrn Bibelns
D en
te n
rtl,rtivt
Nordamerika pgick ocks en livlig diskussion kring religionsfrihetens innebrd, motiv och begrnsningar under 16oo- och rToo-talen. Den engelske kolonigrundaren och den religisa ledaren Roger Williams (16o3-1683) frordade en vidstrckt religionsfrihet i staden Providence i Rhode Island under frsta delen av r6oo-talet, ett historiskt exempel som n i dag str som en symbol fr religionsfrihetens USA. Williams skapade ett samhlle dr inte bara rn till religion betonades utan ocks rtt frn religion. ven ateisters vertygelser skulle respekteras. Icke-troende skulle exempelvis befrias frn religist pbjudna plikter som att avIgga ed utifrn Bibeln (Nussbaum zoo8). 411a, oavsett religis eller livsskdningsmssig vertygelse, var enligt Williams kapabla att inse en naturlig moralisk ordning i skapelsen. Roger Williams som tidigare hade levt i Massachusetts, dr puritanska kristna hade skapat en nrmast teokratisk statsbildning, var en pionjr p religionsfrihetens omrde genom sin etablering av en koloni som enbart skulle gna sig t civila angelgenheter och inte religisa. Williams gjorde en boskillnad mellan den trdgrd som den kristna tron skulle frodas i och vildmarken utanfr som prglades av politiken (Howe ry65),
P andra sidan Atlanten
svaga std
It:irten till religionsfrihet har ven haft en framtrdande plats I rlcr amerikanska samhllet genom det frsta frfattningstillden amerikanska konstitutionen. Detta frfattningsttll,igg sger an kongressen ej skall stifta ngon lag avseende inr,trr;rnder av religion, eller forbluda den fria utvningen drav, litggct
till
rllcr inskrnka yttrandefriheten, eller pressfriheten, ener folkrts rtt att fridfullt samlas.
listoriskt har detta frfattningstillgg haft en betydelsefull r,,ll i den inrernarionella debatten kring religionsfrihet. I flera l,rll kan man dock sga att mnga lnder och uttolkander av llcr.r konventions- och deklarationstexter fortfarande inte har upp till vad som ofta menas med rtten till religionsfri',1rr hct (och villkoren fr rttigheten) i den amerikanska kontexrrr. Iinligt den praxis som har utvecklats i Europadomstolen i Str';rsbourg kring den europeiska konventionen om de mnskllg;r rttighererna r det fortfarande frenligt med rerigionsfrihrt rrtt det frnns statskyrkor. (Dremot finns det vissa inslag i lrrtt'rnationella deklarationer och konventioner som sttt som l'sPi121ietrrkllor fr uttolkningen av det frsta frfattningsI lll;igget (se nedan).)
I
Williams skrlft
Conscience Discussed in a Conference vidstrckt tolerans gentemot bland annat judar, hedningar och
V.d som r frapperande med det amerikanska frfattningstilll;tlige t r att det har w grundklausuler som r intimt kopplade tlll varandra. Den frsta klausulen r frbud mot det officiella
88
R nnr,rcroN nN
ur.rsrr,rc Rttrcnrr)
r (' r r l
RELTcToNSFRTHET
...
andra klausulen r rffen till ett fritt religionsutvande (" free exercise clause"). Det forsta frfattningstillgget forbjuder
allts kongressen att skapa lagar som vilar p uppfaaningen att en religion eller kyrka ska vara offrciell. (Efter introducerandet
av det r4:e frfattningstillgget 1868 gller deaa ven de skilda staterna.) Fr ngra av de amerikanska grundlagsfderna, Thomas Jefferson ( r743-r 8 z 6 ) och James Madiso n (q 5r36),
var det nmligen viktigt att betona att religionsfriheten vilar p att staten inte favoriserar ngon religion - eller an uttryckt - att ingen religion eller kyrka grs till statligt Det r ltt att se att religionsfriheten kan vara starkt beroende av hur relationen mellan kyrka och stat r organiserad. former av officiellt religionsetablerande (ssom i de teokratiska staterna) innebr ett frkastande av de flesta rimliga uttolkningar av religionsfrihet eftersom medborgarna mste stdja och delta i en viss religions sedvnjor, en religion som ocks totalt ska prgla den statliga sfren. Det frsta amerikanska frfattningstillgget uppvisar en ende skillnad mot dagens internationella rttighetsdokumen genom den srskilda fokuseringen p just religion (ven den hgsta domstolen under slutet av rgoo-talet vidgat int set till att ocks glla icke-religisa samvetsfrgor, exem i samband med mjligheterna till vapenvgran i fallet U.S. Seeger 38o U.S. fi3 $965)). Religionen fr till skillnad frn ex empelvis filosofiska eller ideologiska lror en srbehandling tillvida att iust religioner ska hllas borta frn statens dom ("the non-establishment clause"). Frihetsartikeln ("the free exercise clause") talar ocks om ett
utll'rln vertygelsen att mnniskans frsta och frms-ta plikt r ;rtt tillbe Gud p rn sn, det vill sga p ett rligt, genuInr stt. Eftersom denna plikt fregr alla andra plikter vi har H('ntcmot den politiska sfren eller sraten kan inte dessa instiIrrlioner rttmtigt ktava av oss am tillbe eller dyrka ver huvurl taget (McGraw zoro). I sin bermda skrift Memorial and, llruonstrance Against Religioas Assessments j785) menar Madison dtt varje frsk att erablera en statskyrka gr emot grundlggrnrlc frestllningar om medborgarrrwisa och iamlikhet. Att vlss;r religioner/kyrkor fr bestmda fordelar framfr andra dr e rr orttvis politik - inte minst drfor att medborgare med en
*urrln trosuppfattning d la kan uppfattas som andra klassens nrr(lborgare. Man kan dessutom tnka sig ytterligare argument (nrrn i sjlva verket ifrgastter om der verkligen r en frdel ,rtt girra vissa kyrkor/religioner till officiella). Offentligt std till llssir religioner och kyrkor kan nmligen, enligt Madison, skada rcligionen stillvida att de drigenom kan utvecklas till atr bli rt,rtliga byrkratier och verksamheter prglade av sjiilvbeltenIrct och korruption. Att gra ngon religion eller kyrka till oflrr icll kan vidare ha destruktiva effekter p siktsmngfalden. lrilosofen Martha Nussbaum gr en relevanr och rimlig tolkIrltrg av Madisons religionsfrihetsuppfattning. S forr en reItgkrn blir sammanbunden med den statliga makten blir det tuycket svrare for dess beknnare att frndra dess sedvnior or lr trosfrestllningar. Nussbaum menar ocks att en religiorrsIrihet utan "icke-etableringsdelen" i det frsta frfattningstlll;igget skapar en orttvis uppdelning mellan medborgarna, llllsrl mellan dem som r "inne i samhllsgemenskapen" och rlcnr som str utanfr (Nussbaum zoo8 och zon). Denna upplrttning str i bjrt konffasr till den amerikanske filosofenJohn
fritt
religionswvande.
Artiklarna formulerades av de amerikanska grundlags dr James Madison spelade en srskilt viktig roll. Hans argu ment fr religionsfrihet och tolerans liknade ocks Lockes i
9o
9t
R nEr,rcroN EN
uusrr,rc nttrcnnr)
rr
RELIGToNSFRTHET
...
$999). Enligt Rawls forbluder en rimlig (och globalt tillmpbar) rtt till religionsfrihet en allvarlig diskriminering och frfolelse av religisa minoriteter, men den tillter samtidigt att en stat har
en statsreligion dr medlemmarna av religionen ifrga har srskild rtt till vissa politiska poster. Rawls menar vidare att en
sdan religionsfrihetsuppfattning kan tillta att en viss religion
rikt separation mellan religion och politik och sekulra srars[lc;rl stundtals ftt oss att glmma bort de mer fundamentala v,lrtlen som ligger bakom frsken att formulera en rtwis polirlk i ett religist diversifierat samhlle. En sdan politik mste, crrligt Taylor, vila p ett stndigt balanserande av vrden som lrihct, jmlikhet, broderskap, harmoni och hovlighet mellan de rrlika grupperna (Taylor zon).
Fr staten r det heller inte bra om religionen blir integrerad eller beblandad med statliga aktiviteter, enligt Madison. Om religisa hierarkier slpps in i maktens boningar s r det weksamt om staten kan spela en konstruktiv roll fr befrmlandet av demokrati och trosfrihet i samhllslivet. Fr Madison och vriga grundlagsfder (liksom Locke) var religionskrigen i Europa en betydelsefull bakgrund till deras motstnd att gra en religion till officiell. Frsken att nedtrycka eller marginalisera olika religioner i Europa hade skapat vldsamma konflikter och ett stort lidande (Nussbaum zoo8). Man kan dock lgga till att separationstesen mnga gnger har tolkats som ett avtal som nrmast kan liknas vid ett mantra: lmnar du mig i fred s lmnar jag dig i fred, och detta r bst fr oss bda. Aa religionen grs helt immun mot inbegripanden frn staten tycks sledes vila p frutsttningen att staten ocks ska gras fullstndigt immun mot religionen (Gutmann zoo3). Det gr dock att tnka sig en annan mer rimlig position som i stllet sger att om du lmnar mig i fred bemffande det och det, s lmnar jag dig
John Stuart
Mills toleransteori
urbaniseringens, in-
tlrrstrialiseringens och folkrrelsernas tidevarv i r8oo-talets l',rrropa skapade ocks en ny klangbotten fr argumentationer Lring religis frihet och tolerans. En klassisk liberal argument,rtion fr frihet och tolerans kommer till uttryck hos den britrtskc r8oo-talsfilosofen John Stuarr Mill (Mill ry67). Enligt Mill r sikts- och trosfrihet - inklusive religionsfrihet - helt rriidvndig fr vetenskaplig och kulturell utveckling i eff samlr.illc eftersom befrmjandet av dessa friheter r den skraste
ftga om andra saker kan vi kanske ha ett samarbete beroende p vilka vrden som kan befrmias av det (se kapitel 5). Den kanadensiske filosofen Charles Taylor har betonat att den starka fokuseringen p en
92
fr att uppn sanningar, insikter och kunskaper. Frtryckta sikter och frestllningar tenderar inte sllan att visa rlg vara sanna liksom de trosfrestllningar som ter sig som rrtlda eller excentriska. En central roll fr sikts- och trosfriIrctcr r ocks att motverka majoritetens frtryck och forhinrlrrr att mnniskor imiterar det rdande siktsklimatet p ett ",rpliknande" stt. En mnniskas liv r ocks hennes eget ven
v.igen unr det frn ett yttre perspektiv kan frefalla vara missriktat.
rnisstag eftersom detta p lngre sikt kan bidra
l)ct r drfor, menar Mill, nskvrt att hon fr gra sina egna till att hon fin93
n REr,rcroN nN uNsxr,rc
nttrcnnr?
ner det som r bst fr henne. Mnskligheten behver ven olika livsexperiment som kan leda fram till mer vrdefulla livsstilar. Mill menade, trots sin religionsskepticism, att religionet kan skapa alternativa ramverk och lyster kring de "vardagligan
verksamheterna. Vad som var vsentligt fr
'l'rots att religionsfrihetsfrgorna sett olika ut i skilda lnder Intc minst i det europeiska sammanhanget - kan man nd
Mill ver ett olika livsstilar kunde testas i praktiken av de berrda och leda fram till klarare uppfattningar om vilka liv som verkligen dr vrda att. Leva. Staten ska inte heller lgga sig i frgor som de har begrnsade insikter om utan i stllet ge mnniskor friheten att prva sig fram. Mill menade ocks att sanning var ngot som bara kan trda
fram genom att olika sikter bryts mot varandra i en ppen debatt. Just det sistnmnda kan vara svrt att anvnda som ett neuralt gruppverskridande argument fr religis tolerans och religionsfrihet. Fr vissa religist troende kommer ju inte den religisa sanningen fram genom siktskonflikter utan snarare genom den gudomliga uppenbarelsen (Quinn zoo8).
J mfre ker
m ed m
Vi har i
denna korta historiska expos6 fram till brjan av rgoo-talet gfort ngra nedslag i historien kring religionsfrihet och tolerans. De olika exemplen illustrerar samhllsfrhllandenas inverkan p reflektionerna och debatterna kring religionsfrihet, samt hur ett mer rttighetsbaserat tnkande kring religionsfrihet successivt vuxit fram genom historien. Hur skiljer sig d de tidigare nmnda debatterna kring religionsfrihet och religis tolerans frn den moderna debatten frn och med introducerandet av UDHR 1948 och fram till i dag?
94
urrkilla vissa terkommande skiljelinjer om vi tar vr utgngslrunkt i det religionsfrihetsbegrepp som kommer till uttryck I tll)HR:s artikel r8 (se ovan i kapitel r och Davis zooo). I rlttt,r religionsfrihetsbegrepp ingr som bekant komponenter ronr individens rttigheter, universaliter, frihet frn och frihet tlll srmt frihet att byta religion och trosuppfattning, samr en glnska s vid uppfattning om vari religisa verksamheter bert ll r ( undervisning, andaktsutvning, gudstjnst och religisa rctlvnjor). Religionsfrihet och tolerans uppfattades mer som lairrnner n bindande rttigheter i flera samhllen under anti[r'n, medeltiden och den nya tiden, och inte sllan motiverades rcligionsfriheten utifrn teologiska skl eller konfliktfrihet. l(cligisa kollektiv snarare n enskilda individer stod vidare i hrkus fr det politiska inrresset. Tolerans- och religionsfrihets;t,,litiken riktade sig dessutom i regel mor vissa privilegierade Hlupper. Som exempel kan nmnas att under den tid d det r,,rr obligatoriskt fr en svensk medborgare att vara medlem I tlcn svenska lutherska kyrkan (1593-186o) gavs srrttiglrctcr till vissa inflyttade grupper, inre minst sdana grupper lrrn ansgs kunna bidra till samhllets valfard. Medlemmar v cxempelvis den anglikanska kyrkan gavs :.74t srskilda rtI lp,hcter till gudstjnstutvning vilket r78r ven utstrcktes till lr,rtoliker och q8z till judar. Frst efter 186o blev det mjItgt att ansluta sig till eft annat (av staten godkant) religist r,rrufund n den svenska statskyrkan for de svenska medbor,u'na. Konventikelplakatet frn qz6 som gllde fram till t858 liirlrindrade ocks grupper utanfr den svenska statskyrkan ntr hlla privata religisa mten. I samband med vckelsetiirclsernas framvxt under andra halften av r8oo-talet, fick
95
R Rnr-rcroN nN
urqsrr,rc nrtrcsnr?
RELIGIoNSFRIHET ocH RELIGIS TOLERANS ... lrrirrrineringsproblem fr enskilda individer utifrn deras religtosa dllhrigheter sttt i centrum fr debatten (Grim & Finke ro r r ). P ett helt annat stt n i tidigare epoker har ven religiorrslriheten som sagt kopplats till frestllningar om mnskliga t,tt t igheter i den breda bemrkelse som bland annat kommer till
den individuella religionsfriheten en strre politisk betydelse Det skulle dock drja nda till rg5z rs religionsfrihetslag in nan det blev mjlighet att helt avsga sig en religis tillhrig' het (Alwall 1998 och Brohed zoor). Vad denna korta historik om religionsfrihet i Sverige avslfar r att den villkorade "religionsfriheten" under flera rhundra. den gllde begrnsade religisa inslag som gudstjnstutvning
fr enstaka invandrade grupper. En rtt frn religion var inte heller mjlig nda fram till genombrottet fr de universella in'
dividuella mnskliga rtdgheterna under rgoo-talets efterkrigs' tid. Samma forhllanden knnetecknade ven flera andra sta i Europa. Religionsfrihet som en individuell universell r med mer substantiella inslag n enbart gudstjnstutvning lt
sledes vnta p sig. Egentligen r dessa forhllanden inte sdr-
skilt frvnande. Den enskilda individen fick nmligen en stllning i internationell rtt och tillskrivna mnskligartti ter frst under rgoo-talet. En global institution med aff verka fr universella individuella rttigheter - Frenta n tionerna - etablerades ocks frst ry45 vilket satte mer och press p medlemsstaterna (Risse zon). Vad vi med andra kan finna i form av historiska frelpare till dagens instituti naliserade mnskliga rtdghetstnkande (och etiska ningar om religionsfrihet som en universell mnsklig rttighet dr i mngt och mycket partiella motsvarigheter. Diskussionerna kring religionsfrihet under rgoo-talets ef krigstid och fram till i dag har frmst handlat om de religisd minoriteternas situation och deras medlemmar - srskilt i stater som prglats av en officiell religiositet och/eller av en ma joritetsreligiositet. Mer allmnt har ocks diskussionerna kret' sar kring religionens stllning i samhllslivet mot bakgrund olika sekulariseringsteorier (Taylor zot).Inte minst har disn
96
UDHR. Det sger sig sjlvt am rolerans i form ,rv ctt "accepterande" av det som man i och fr sig inte gillar ut lr som det str i ens makt att frhindra blir speciellt viktigt i rtr Lige nr religionsutvander betraktas som en mnsklig rtttp,hct. Nr ppenhet och frihet blir en rttighetsfrga (och inte rxcmpelvis en politisk kompromiss) blir resultaret att mnnirkor i en strre utstrckning n tidigare p lngre sikt mste l;trrr sig attleva med frestllningar och livsstilar som de inte rr r.r mmar givet rttigheternas rimlighet och sanktionskraft. Maktaspekten i det traditionella toleransbegrepper, det vill r,r1i,r mjligheren an frhindra det som man inte gillar, kan slc.lcs "neutraliseras" genom att toleransen och religionsfriheruttryck genom
r
militr, polisir eller annan form av makt att lirlsvra fr en grupp att upprtthlla sitt religisa liv, s stter rlc mnskliga rttigheterna grnser fr maktutvningen. Det lr.rndlar ocks om en mer "horisontell" toleransstrategi som p;lller mellanmnskliga relationer mer generellt och inte bara trl,rt ionen individ-stat (Forst zooT). Under senare r har ven frgor kring religioners rttigheter (,rtt religioner inte ska utsttas fr raljerande attacker) aktuall\crirts inom FN-sammanhang av vissa muslimska stater srnrrr Pakistan, Iran och Sudan och vriga muslimska stater i "tlrc Organizationof the Islamic Conference". Dessa stater har v;lllt sig mot att islam framfr allt associeras med terrorism och lrr.inkningar av mnskliga rttigheter. Starerna har sledes via
r,rrrr rolererar har
97
FN-systemet frskt f till stnd en internationell uppslutning kring resolutioner som ska motverka vad som ses som stereotypa och frdomsfulla beskrivningat av islam. FN:s mnskliga rttighetsrd antog ocks en resolution zoo8 som sftar till att
f slut p krnkningat av religioner. Denna typ av uttalanden str i stark kontrast till de internationella strdvandena under tgoo-taletatt skerstlla religionsfrihet iust som en individuell mnsklig rttighet. Religion som trossystem och kollektiv freteelse stts nmligen i centrum fr ngra av de senaste rens resolutioner frn det mnskliga rttighetsrdet. Kritiken som rests frn flera stater bland annat i Europa och Nordamerika daribland Sverige - ar att ett frbud mot rekrnkningar och nedltande uttalanden om religioner ("defamation of religion") allvarligt begrnsar yttrandefriheten - srskilt p grund av att begrcppet rekrnkning av religioner r s vagt och kan missbrukas fr sndva politiska intressen (se kapitel5). Vad som vidare ansetts vara diskutabelt med dessa resolutioner mot krnkningar av religion er ar att det mnskliga rttighetsramverket har utnyttjats fr att f igenom ett rttighetsskydd fr ytterst mngtydiga och delvis svrbestmbara fenomen ssom religioner. Fr mnga stater inom FN har det sjlvklart varit viktigt att kmpa mot diskriminering utifrn religion och trosuppfattning som riktas mot enskilda individer, att motverka "hatsprk" och att skydda religist betydelsefulla platser och byggnader frn attacker (Evans zot). Frn dessa rimliga strvanden r det dock ett stort steg att hvda att religioner i sig ska skyddas frn negativ ryktesspridning - srskilt om de gr ansprk p att besvara allmngiltiga frgor.
lr rrrt rr
r
till religionsfrihet r trors sin starka frankring i rttill uttryck p flera stt utifrn skilda skl och histo-
i1,lr,'rstnkandet ingen oomstridd rttighet. Genom historien tr rrrr till i dag finns det kritik av rrten till religionsfrihet som
I
r
'nurrit
r.,l,,t utgngspunkter.
l,or crl del kritiker r det ett a.r,'visande av religion ver huvud r,rli('r som ligger till grund fr kritiken medan andra stller sig av valfriheten eftersom de menar att riktig religis trosskdning. Vissa kritiker ar('nterar mot rtten till religionsfrihet utifrn uppfattningi, , r .r r t rnnskliga rttigheter i princip r uniyersellt giltiga, men ,rr r;itten till religionsfrihet inte faller in i denna favoriserade , rr,;li;r kategori. Rtten till religion och religionsfrihet har utilr .i r) detta kritiska perspektiv sledes ingen sjlvklar plats i den r, rs ldiga rttighetsfamiljen. Arrclra kritiker menar att mnskliga rttigheter ver huvud r.r1',t't inte ska ha en central plats i det moraliska tnkandet I'l.rrrtl annat utifrn antaganden om att de har polariserande , llcltrer och r fr individcentrerade (se nedan). Genom atr relrliionsfriheten ocks betraktas som en mnsklig rttighet komrrrt'r'iven denna rttighet i skottgluggen fr den mer generella l. r rriken av de mnskliga rttighererna. Tlll detta kan ven for:,rs cn kritik som ifrgastter vrdet av art iusr skydda religiorrcr, vilket skapar en generell kritik av hela begreppsbildningen lrrrrg rtten till religionsfrihet. Mer vanligt r dock att ngon '.1't'eifik del av uttrycker "rmen till religionsfrihet" ifrgastts ,,r lr :ttt tanken om universella mnskliga rttigheter eller id6n ',
, rs;rnde
,1,
r lr:rra finns en
rrrrr
r r
rr
101
R REr,rcroN EN
nNsrr,rc Rrrrcnnt?
p.,rrr,lt'rr
om den mnskliga rttighetsfamiljen hlls kvar. Fliden av kri' tiken blir d au ngon modifierad eller mer begrnsad inne' brd av religionsfriheten kan kvarst, alternativt att ngot mer generellt "ersttningsbegrepp" infrs ssom rtten till tros- och samvetsfrihet.
Vi kan
till religi'
onsfriheten som kan bli foreml for folande kritik: r rtten till ochrdnenfrn religion verkligen rimliga rttighetskrav? r rttigheten en distinkt rttighet? r det en absolut rttighetn och r det verkligenfrgaom valfriheter nr vitalar om rffen
till religionsfrihett
l,r'rirrgelse r att man anser att religion och religis tro r n|!,,,r som verkligen r vrt att skydda och befrmja. En ytterli-
frihet (i ngon relevanr betydelse) r,'n) religionens omrden r ngot vsentligt. Ofta r dena , n nirturlig utgngspunkt i debatten kring religionsfrihet och ,rrr(l'ir vlknda friheter. vissa friheter uppfattas ha ett srskilt r .rrrlc i mnniskans liv och religions- och samversfriheten lfts
si,rr tf
rrr,irrga gnger
i l',r,;rrrs
en starkt vrdeladdad innebrd i flera samhllsdebatter, vilket gr det svrt fr motstndare att explicit ta avstnd frn princi' pen. I dag finns det skerligen ytterst f moderna ateister eller agnosdker i vstvrlden som skulle frneka religionsfrihetens plats i internationella deklarations- och konventionstexter. Ett sdant frnekande skulle nmligen vittna om en bristande tolerans och ppenhet infr den pluralism som knnetecknar mnga moderna statsbildningar. En vanligare strategi hos religionskritiker r i stllet att frska komplettera eller erstta begreppet med mer allmnna begrepp som "livsskdningsfrihet" och "samvetsfrihet" och stlla kritiska frgor om religionsfrihetens srart och utstrckning. Dremot kan en kritik av religionsfrihet komma fram p mer indirekta stt och vara en
t, rr rnuleras i termer av mnskliga rttigheter. Det kan nmligen Irrrr;rs sammanhang dr mnga anser att friheten at vrd att
,,l,ytlda och verka fr, men dar frihet fr den enskilde inte anses \,u ir ett mnskligt rttighetskrav. Mnga av oss accepterar ock-
nr det glviktiga angelgenherer och dr vi sjlva knner oss , p vilket handlingsval som r det riktiga. Ett illustrativt 's,ikra ,'rcrnpel r hlsofrgor dr vi ofra underordnar oss lkarens och r'.iltlpersonalens direktiv. Det kan ocks finnas ngot X (exeml'.lvis godis eller vissa lpartiklar) dr fenomener inre antas ha n,igot strre etiskt vrde, men dr sjlva friheten frutstts ha ,lt't. Ett liv i vilket en person inte skulle kunna bestmma fritt vill<a konsumtionsartiklar som ska kpas kan i en allmn me'.,1
cn vlvillig paternalism
i flera frgor
- srskilt
l, r oerhrr
t07
R Rnr-rcroN EN
uNsrrrc RttrcHnr?
,1,
1
KRITIK ev RrtpN TtLL RELTcIoNSFRTHxT tillmpningsomrde genom att friheten inte primrt ska i. I rr religioner uran ocks icke-religisa skdningar. lrrledningsvis r det dock viktigt att {asta uppmrksamheten 1'.r .len mer generella kritiken av mnskliga rttigheter som d .r'c' inbegriper rtten till religionsfrihet eftersom denna rtt ',lr;r betraktats som en naturlig medlem av ,,de mnskliga rtrr),,lrcternas famill". Om denna kritik skulle visa sig vara rimlig, ',.r rrndergrdvs rmen till religionsfrihet ssom mnsklig rttiglrt r redan frn start (eller alternativr umryckt - det skulle bri p', r:inglst att frska argumentera fr rtten till religionsfrihet som en mnsklig rttighet). Man skulle eyentuellt kunna 'ust ..rliir atr religionsfrihet eller religis tolerans r ngot efterstr\,rnsvrt men att det inte kan beskrivas som en mnsklig rtrrttl)ct eftersom det finns tunga skl mot att talaom mnskliga r.rttigheter ver huvud taget eller deras universella giltighet. 1,,r. dem som anammar mnskliga rttigheter och dven vill ,rrliludera religionsfriheten bland de mnskliga rttigheterna ,r cn sdan position dock inte optimal. Religionsfriheten fr r',rnrligen en srskild moralisk status genom den mnskliga r ,rr ighetsvokabulren. Det r med andra or.d inte frga om en rrlltiillig frmn eller ngot som temporrt frhandlats fram i ir rnn 2v en politisk kompromiss. Det handlar i stllet om ngot universellr och nrmast ovillkorligt. Skyddet mot ' 'l(;rytterligr, r, ligionsfriheten blir follaktligen inte bara beroende av tillfarss
I
ning betraktas som ett klart kringskuret liv. Vi finner fliaktligen kritik gentemot rtten
till religionsfri-
het frn flera perspektiv beroende p om man stdller sig avvisande till pstendena att: r) religion r ngot viktigt att skydda och befrmja och z) friheten (frn och frihet till fler religioner n ngon specifik) r betydelsefull i sammanhanget och 3) friheten kan frsts som en mnsklig rttighet. Om ngon ger ett jakande svar p r-3 handlar det om ett s kallat renodlat frsvar av rtten till religionsfrihet. Detta frsvar kan sgas bli nnu mer renodlat om tesen 4) lggs till som sger att det handlar om en distinkt frihets- och rttighetsprincip som inte kan reduceras eller ersttas med en mer generell rtdghet. Det kan ven finnas positioner som uttrycker att det r vsendigt att frsvara friheten samtidi$ som det uttrycks att sjlva vrdet av religionerna i de flesta fall gfu att lfrgasatta. Detta r analogt med ett uttryck som ofta tillskrivits Voltaire (t 694-t778) (uttrycket har dock sitt ursprung i Evelyn Beatrice Halls tolkning av Voltaire): "Jag delar inte dina sikter men jag r beredd att d for din rtt att framfra dem." Dessa stndpunkter figurerar bland dem som kan kallas fr "moderata" religionskritiker eller agnostiker till skillnad frn mer "starka" religionskritiker som med mer eller mindre tvngsmssiga tgrder vill f bort religisa trossystem och verksamheter frn (det offentliga) samhllslivet. Olika kritiska infallsvinklar gentemot den mnskliga rttigheten till religionsfrihet kan vidare ha skilda konsekvenser fr de frestllningar och den praxis som ofta frknippas med rtten dll en religionsfrihet. Hr kan vi tnka oss allt ifrn ett frbludande eller kraftigt motarbetande (som hos de starka religionskritikerna ovan) till ett accepterande (men ett nedtonande eller korrigerande av dess moraliska vikt) till ett utvidgande av
104
lr1lrr
strategiska bevekelsegrunder eller ngra egeninrressen som tid (Hesanmi zocS och Risse zon), lrn stor lockelse att f en omhuldad norm am bli kallad for
rr mnsklig rttighet r ocks art den drigenom kan f en r ruslig kraft och en speciell uppbackning genom am bli inkorrr rubriceras som mnskliga rttigheter frvandlas dessurom
105
n RnrrcroN nN
uNsxrrc RttrGHET)
personerna frn att vara"tiggare" till att bli reella aktrer med legitima krav. Dessa forhllanden har varit en naturlig jordmn f,r en stndig expansion av de mnskliga rttigheterna under
',roll av mnskliga rttighetsid6er och deras tillskrivna moralr,;l<r vikt i ljuset av kritiken. Denna mer fundamentala kritik
l'r'liastr id6n om individuella mnskliga rttigheter i sig. En rrr,,ralisk "progression" sker sledes bara om id6n erstts med rr,ig<rt helt annat. Kritiken kan ta sig yrrersr ptagligapraktiska 'rrr'ycksformer i statsbildningar som har organiserats utifrn l,,llektivistiska ideologier som marxismen, fascismen och olil.,r lormer av religis nationalism (se nedan). Hr handiar det rrrt'.| andra ord inte om aff stdlla frgan om religionsfriheten ,rr rimlig genom att se om det r en rttmtig medlem av MRl,rr'iljen. Mnskliga rttigheter sidostrs generellt och rtten r rll religionsfriher mer specifikt. Annan kritik av iddn om mnskliga rttigheter kan i och for ',r1i utg ifrn att mnga av de normer eller vrden som asso' r('rlts med rttighetsretoriken r moraliskt rimliga, men att de rrrtc ska frsts som universella mnskliga rttigheter med en ',,rrskild normativ digniret. Regelutilitaristiska uppfattningar ',r)nr menar att vi ska fola de regler som frverkligar en strre nvrta n alternativa regler kan ge utrymme for mnskliga rttrlihctsnormer utifrn en konsekvensetisk utgngspunkt ger()nr att anta att foljandet av rttighetsnormerna tillmts ett ',;'cciellt nyttovrde. Sdana konsekvensetiska uppfattningar .r('nar emellertid atr det till sywende og sidst r den kollektiva nyrtan som fr flla avgrander om regelsamlingen (de mnsklrli;r rttigheterna) ska accepteras eller ej. Mnga filosofer som lr,rl propagerat fr en mnniskorttsetik menar dock att sjlva p';ingen med de mnskliga rtrigheterna r just att de ska stta lir.inser fr vad man kan gra med hnvisning till befrmjandet ,rr' .len kollektiva nynan i samhllet (Dworkin 1977 och Risse r,'u ).
to6
107
KRITIK ev RTTEN TILL RELIGIoNsFRIHET religis intolerans. I en sdan argumentation kan ,l,i inbegripas hnvisningar till aft etr samhlle som prdglas av r , ligis tolerans och religionsfrihet renderar att bli mer fredrigt ,,, lr civiliserat dfu ocks mnniskor mter varandra med nylil.r'rr het, empati och generositet.
dskt system dr naturliga, mnskliga rttigheter kan kopplas tlll forpliktclscr utifrn vissa bestmdalagar r det inte heller meningsfullt att tala om sdana rttigheter (Waldron r98Z). I Jercmy Bcnthams etik var ocks det etiskt betydelsefulla hos olika handlingar som sagt deras konsekvenser i form av lust och lidande fr alla knnande varelser och sledes inte bara fr mnniskor, en frestllning som undergrver det normativt signifikativa hos talet om mnskliga rttigheter. Den utilitaristiska kritiken har formulerats i nya versioner under 19oo-talet och vissa utilitaristiska moralfilosofer har velat ge utrymme t talet om mrinskliga rttigheter p ett stt som inte utmanar nyttoetikens grundlggande principer. Ett stt att ge mening t talet om mnskliga rttigheter i en utilitaristisk id6vrld r att som i den regelutilitaristiska teorin ovan betrakta de mnskliga rttigheterna som nyttiga tumregler yars generella efterfljande antas ha bttre konsekvenser n varje annan handlingsstrategi. Mot bakgrund av denna frestllningsram skulle man utifrn en udlimristisk horisont kunna havda aff rtten till religionsfrihet kan ha ett nyttovrde genom att respekten fr denna rttighet generellt seff har bttre konsekvenser n
ro8
.riska. Denna
r', r i ska
till id6er om mnskliga rttigheter r den marxtradition utmrker sig ocks av kritiska frhllver huvud taget genom dess materia-
rrrrrgsstt
till religioner
verklighetsuppfattning. Marxistisk kritik av mnskliga r ,rrrigheter uffrycker att id6n om individuella mnskliga rttiglr.rcr har en orimlig atomistisk syn p mnniskan. En sdan ,rr.rnniskosyn uppfattar mnniskor som separerade frn varan,lr,r och negligerar att mnniskan r en social varelse. Mnsklr1i,r rttighetstankar fiarmar sledes mnniskor frn kollektiva ',rr,lcn och samhllsgemenskaper och fokuserar, enligt Karl \l,rrx (r8r8-r883), i stllet p egoistiska och individualistiska r.rrtlcn. Karl Marx och efterfljande marxister uttryckte ocks rrr lctoriken om mnskliga rttigheter var en del av en borgerlrli itlcologi som rerspeglar det kapitalistiska sysremets drivl.r,rl'tcr (Jones ryg4 och Waldron ryg1). Av denna anledning Lrrr rnan ven stlla sig tveksam till om de mnskliga rattiglr.rsiclderna verkligen beaktar en rad ideologier, kulturkretsar , ', lr livsskdningar, vilket har varit ambitionen Mrrx frhllande till id6er om mnskliga rttigherer har ,1,,, l< varit omrvistar i litteraturen. Det kan stllas kritiska frli,,r om inte vissa av hans tankeelement kan gras frenliga
Lo9
R Rnr,rcroN nN
uNsrrrc Rttrcrrnr?
,,r h
,
med en "mnsklig rttighetsideologi". Betoningen p sociala vlfrdskrav och Marx alienationslra samt vissa delar av hans mnniskosyn som betonar mnniskans fantasi, kreativitet och sociala egenskaper kan sgas harmoniera vl med flera moderna utlggningar kring de mnskliga rttigheterna som betonar mnniskans mngfacetterade kapaciteter (Nussbaum zorr och Sen zoog). Betrffande rtten till religionsfrihet hade Karl Marx som bekant en kritisk grundinstllning till olika religioner vilka nrmast beskrevs som ett opium for folket. Hans materialistiska verklighetsuppfattning gr ocks som sagt p tvrs med mnga religioners verklighetsbilder som frutstter existensen av en versinnlig, gudomlig verklighet. Delar av hans kritik mot id6er om mnskliga rttigheter (att de just uttrycker en individualistisk moral och en atomistisk mnniskosyn) harmonierar mindre vl med vanliga formuleringar av rtten till religionsfrihet - bde historiskt och aktuellt. I FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna (artikel r8) uttrycks det exempelvis att rtten innefattar en frihet att ensam elIer i gemenskap med andra (min kursivering) offentligen eller enskilt utva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutvning, gudstjnst och religisa sedvnjor. Aven om Marx stllde sig skeptisk infr religisa grupper p ett mer generellt plan kan det sledes hvdas att just rtten till religionsfrihet inte drabbas av Marx specifika kritik av de individuella mnskliga rttigheterna. I religionshistorien framkommer tydligt vilka starka kollektiva dimensioner som prglat mnga mnniskors religisa liv. Mnga troende har ven definierat sig sjlva p ett stt som inte r atomistiskt eller individualistiskt i Marx mening. De har snarare beskrivit sig sjlva och sina livsml mot bakgrund av den religisa gemenskapen
110
rcsfrihet och politisk frihet. Den cenrrala plats som olika anti-
krimineringsprinciper har i skilda rttighetsfrklaringar och lionventioner pekar ocks p den potential som de mnskliga r,ittigheterna besitter nr det gller polidsk frigrelse och kamp liir bttre livsfrhllanden. Nobels fredspristagare Rigoberta ,\lenchu, frn quich6folket i Guatemala som r99z belnades Ior sin kamp fr urfolkens rttigheter, har uttryckt att det som Iorcnar mnniskor runt hela vrlden r en grundlggande srl,,rrhet infr dllvaron och dess faktiska och mjliga faror. Denn,r gemensamma srbarhet kan mobilisera mnniskor och f rlcrn att knna empati och solidarirer infr varandras livsden. l)cn politiska filosofen Elizabeth Kiss har uttryckt att det just ,rr rlenna insikt om mnniskans livsvillkor som ligger till grund Ior tt tillskriva mnniskan mnskliga rttigheter (Kiss 1997).
,Iis
DnN''REALISTISKA,, KRITII(BN
l',rr mer begrnsad
ilrrin antagandet
dll bestmda aktrer fr att kunna l,irverkligas (Beitz zoog). Hr anras follaktligen att begreppet rrr;inskliga rttigheter ska lnkas till tydliga plikter som gr att tortlela p ett mer eller mindre precist stt hos olika aktrer r',rrrligtvis staterna och deras institutioner. Kritiken har d var it utt flera mnskliga rttighetskrav p sin hjd uttrycker lovv,rrda mlsmningar eller efterstrdvansvrda utopier, men aff
lrcrsansprk mste relateras
111
faller dock inte i skottgluggen fr denna kritik. Nr det gller negativa rttigheter - rtten aff inte bli behandlad p ett visst stt - korresponderar nmligen plikterna till alla. Alla lggs att inte gra det som den negativa rttigheten uttrycker, till exempel aft en person inte ska utsttas fr vld. Enligt den amerikanske filosofen Robert Nozick (tg38-zooz) ar lust mnskliga rttigheter negativa rttigheter som stter restriktioner fr vad vi kan gra med hnvisning till exempelvis samhllsnyttan. Frverkligandet eller respekterandet av positiva rttigheter som de socio-ekonomiska - krdver dremot en identifikation av bestmda aktrer och institutionella sammanhang som kan ge innehIl och kraft t de motsvarande plikterna, och inte minst frdela dem p ett precist och rttvist stt. Kritiken mot flera mnskliga rttigheter * srskilt de positiva rttigheterna - r att detta inte s ltt lter sig gras. Det kan ocks anfras i sammanhanget att det kan finnas flera skl till varfr vissa mnskliga rttighetsansprk ter sig orealistiska, exempelvis krav p en viss sjukvrd nr det gller en sjukdom som fr nrvarande r svr att bota. Det kanske inte heller r realistiskt att frverkliga rttighetsansprket p grund av bristande kunskaper och resurser - eller s r alternativkostnaderna alltfr stora. Man kan ocks tnka sig att vissa rttighetsmlsttningar r svra att frverkliga genom att det inte finns ngra uppenbara medel, strategier eller pliktbrare. Rttighetsoblektet r d av en sdan karaktr att det inte gr att frambringa p ngot enkelt stt. Hur tnker vi oss till exempel aft rtten till en fredlig samhllsatmosfr kan relateras till olika pliktbrare om vi gr med p att detta kan kallas fr
en mnsklig rttighet?
Som svar p denna 172
som har en
plikt
frverkliga rttigheterna ocks kan just de aktrer som tjnar p att rttigheterna trrrc frverkligas. ven om en rttighet inte har ngon direkt ,ll,'r' cntydig phkt och pliktbrare kan man dock tnka sig att r,rrrigheren gr att frverkliga (ibland kanske delvis) p etr mer irrtlirckt stt via respekterandet av helt andra rttigheter. ( )m vi nrmar oss till rffen dll religionsfrihet, s kan rrten rill rcligionsfrihet som sagt inbegripa och frutstra en rad olil,,r rri ttighetsansprk. Icke-diskriminering i samhllets cenrrara '.l,rrcr r ett av dessa ansprk och stller krav p ',alla" aktrer 'r r r i nte utsrta ngon fr en orttfrdig negativ srbehandling 1',r 11rund av religis tillhorighet nr det gller alla de fri- och r,rttigheter som r nmnda i deklarations- och konventionsrr \rcrrl. Upprtthllandet av f,renings-, mtes- och yftran,L'l'iheteo kan vidare ha positiva effekter for skerstllandet .r' rcligionsfriheten. Dessa friheter ska primrt garanteras av !r,rrcn (den identifierbara pliktbraren i dessa sammanhang). ( )rr rtren till religionsfrihet ocks antas medfra att religisa lirul)per ska f gehr fr sina religisa sedvnjor, och dven fr r.ligionsutvandet p lngre sikt, s kan detta morivera skllda l,r nrer av srbehandlingar eller undantag frn gngse lagar {"t'xcmptions"). Dessa undantag kan vara att den troende inte I'r'lriiver gra saker som "allmnheten', mste gra som i fallet uc(l barnen frn Amishfolket. Dessa befriades frn den ordir,rlic amerikanska skolplikten genom domen Wisconsin a. yolrr (ry72) fr att skydda deras traditionella religisa livsform. rlrrtlra undantag kan vara att man ffu gra saker som "allmn-
'rr
rrriss[rrukas av
t73
R REr-rcroN nN
uusr<rrc nTtIGHET?
heten"
regel inte fr gra (de nordamerikanska indianernas i rituella sammanhang) (Nussbaum zoo8). En positiv srbehandling kan ocks betyda att de religisa grupperna fr skattelttnader eller ett srskilt std betrffande lokaler och dven mjligheter att bedriva viss skolanvndande av drogen peyote verksamhet.
rl,
kcr dremot att det r oklart hur en sdan samling av rttigkunna se ut mycket p grund av den stora r',rl,ls'enigheren som finns i olika kulturkretsar nr det gller
DnN TUITURRELATIVISTISKA KRITIKEN En tredje form av kritik r den kritik som har riktats gentemot wniaersella mnskliga rttigheter frn ett kulturrelativistiskt perspektiv. Dctta perspektiv kom till uttryck p ett tydligt stt hos den amcrikanska antropologiska freningen (AAA) som i slutet p t94o-talet stllde sig kritisk infr formulerandet av en saml i n g univcrsclla mnskliga rttigheter av FN-frklaringens fomr r94tl. Iinligt ledningen av den antropologiska freningen r morrliskr regler relativa till olika kulturer. Eftersom dessa kulturcrs ctik skiljer sig radikalt t kan man inte frvnta sig att dct ska vara mjligt att formulera en universell gruppverskridanclc moral - inklusive en edk fr mnskliga rttigheter (Wellman zotr). En nrliggande kritik ar atthavda att en interkulturell enighet r viktig fr att kunna formulera och rttfardiga mnskliga rttigheter - inte minst fr att skapa legitimitet kring rttigheterna (Beitz zoog). S lnge det finns en stor oenighet kring vilka de rnnskliga rttigheterna ar, r det sledes inte rationellt att frvnta sig att mnniskor kan samla sig kring en katalog av mnskliga rttigheter - daribland d rtten till religionsfrihet. Den sistnmnda kritiken utesluter dock inte aft det kan finnas oblektiva, universella mnskliga rttigheter. Kritiken ut-
l)cn kulturrelativistiska kritiken har bemtts p bred front rr lilosofiska litteraturen. Vi ska inte hr rekapitulen alla ,1, liritiska synpunkter som anfrts mot den kulturrelativistiska ,l,,lirrinen genom historien utan intresserade lsare kan ta del ,, ,lc vanligast frekommande invndningarna i aktuell etisk lnrcrarur kring de mnskliga rttigheterna (se Roth zoto, TalI'oil 2oo5r Grilfin zooS och Wellman zon). l,,n vanligt f,rekommande och rimlig invndning mot kulr r r.clativism r att den mnskliga existensen (trots mnniskors kulturskillnader) har vissa grundlggande gemensamma 'll,r , lr ,r11 i form av fundamentala behov och stndigt rerkommande lrr s'illkor. Mnniskan r en srbar varelse som i flera fall lever
,
,1,
rr
fr lr,,t i form av sjukdomar, undernring, naturkatastrofer, frn r', l<, diskrimineringar, socialt utanfrskap och exkluderingar. t N,rr det gller materiella forhllanden prglas vrlden forcfar,rrrrlc av stora ojmlikheter dr mnga mnniskor lever under l. rr,rppra forhllanden, men ffors detta kan vissa grundlggande lir svillkor nd sgas vara universella.) Tillika har mnniskan , r starkt behov av att koordinera sina handlingar med sina rrr,'.lrnnniskor fr att verleva och uppn en materiell trygghet ,,,1r efl fysisk skerhet (Wellman 2olr och Risse zorr). Mn,r';li.rrn r ocks i grunden en social och kreativ varelse vars liv ,,r,t,rs f mening genom mer eller mindre tta sociala relationer , ', l, l<ulturella referensramar. Dessa vitala behov och nskning,rr rnotiverar en samling grundlggande mnskliga rttigheter ..,rs()rn respekten fr liv, lem och fysisk och psykisk integritet
775
tt4
n"
KRITIK av RTTEn TILL RELIGIoNSFRIHET r lcligist och som vittnar om existensen av homo religiosus. lr, rr:r frhllande kan motivefa att rmen till religionsfrihet r., lr rner allmnt en rtr till livsskdningsfrihet) ska tas p rllr',rr'- inte minst i olika internarionella deklararions- och kon, ll, i ! ilIi()nssammanhang.
och freningsfrihet. P ett mer vergripande plan har mnniskan ett behov av aff bli betraktad som en individ med en inre ofrytterlig vrdighet, vilket motisamr rtten
till familjebildning
verar en respekt infr hennes stt att vara och uttrycka sig sjlv i vrlden (se kapitel 4). Rtten till religionsfrihet (eller liknande krav p religis respekt eller tolerans) har ocks varit vanligt frekommande genom historien i en rad olika kulturkretsar (se Bring zorr och
l,rr annan krltisk synpunkt som harmonierar vl med den l.'rlrtrrrelativistiska kritiken r att talet om de universella
r,'.rrrskliga rttigheterna r en vsterlndsk tankeprodukt som nrnrcra anvnds i kulturimperialistiska s14ten just frn de stari r som tidigare var kolonialmakter. De som ska omvndas
ovan, kapitel z). I olika historiska framstllningar kring de mnskliga rttigheterna lyfts dven rtten till religionsfrihet srskilt fram som illustrativt exempel p att UDHR:s mnskliga rtdgheter haft historiska fregngare som inspirerat formulerandet av helt andra friheter, dll exempel de politiska (Habermas zoo8). Frutom i ateistiska, anti-klerikala och teokratiska statsbildningar (se nedan) har olika former av religionsfrihetsprinciper och skilda toleransstrategier varit framtrdande i olika stater genom historien. En nrliggande kritik av id6n om universella mnskliga rttigheter, som ocks delvis kan sgas f ett svar genom oyanstende anmrkningar, r hvdandet att den mnskliga naturen r alldeles fr "plastisk" eller heterogen nr det gller behov, intressen och drivkrafter. Mnniskor har genom historien uppvisat klart skilda livsplaner, intressen och behov, vilket problematiserar antagandet om en universell mnsklig natur som skulle kunna ligga till grund fr en mer ambitis samling av mnskliga rttigheter (Beitz zoog). Vi ppekade dock ovan att det frefaller mer rimligr att anta att mnskligheten uppvisar flera gemensamma knnetecken som r tillrckligt substantiella fr att motiyera universella mnskliga rttighetskrav (via antagandet om aitala mnskliga behov). Bland dessa behov finns ocks ett behov som skulle kunna beskrivas som "existentiellt" t16
till
rr
.1',litiv, haft en kontrollerande och dominerande ideologisk irrrrlition snarare n en kritiskt frigrande och kan fljaktligen .i,, Sofii en naturlig frlngning av den kulturella dominans
.',nr ridigare prglade kolonialfrhllandena. Denna kritik kan 1,r, ,blcmariseras p fljande stt: Utan att forneka de historiska
r, .rlitcterna betrffande kolonialismen kan man nd hdvda
,1,
r,r
att
i de vsterlndska
lictraditionerna som demokrati och mnskliga rttigheter. l( ss:r inslag kan ocks anras ha en universell giltighet. Flera I I.rrtil<er av mnskliga rttigheter som motsger sig de mnskli1i,r rttigheterna har sjlva ett egenintresse i att de aukroritra '.,rrrrhllsidealen bibehlls. De verdriver ocks i flera fall den l.',lrrrrella enigheten hos den egna befolkningen, vilket problehr,rr iscrar tanken att det fi.nns ett mer eller mindre utbreff mot.,r,rrrrl mot individuella mnskliga rttigheter (Risse zorr).
LL7
t,,l r;inka sig att de sociala rttigheterna utgr ifrn vlfrdsl,r lir('pp som r anpassade fr skilda gruppers behov och inr, \\c11. Rttighetsetiken kan ven ha en kritiskt korrigerande
'll i cle sociala sammanhang som normalt sett inte styrs av ett t \ l)licit rttighetstnkande ssom vnskapskretsar, familjer och
r,
utgtt ifrn att rttigheter reses mot statsaktrer. Det statscentrerade perspektivet p rttigheter och plikter kan d negligera alla de moraliska problem som aktualiseras i den privata sfren, och mer allmnt i det civila samhllet. De frmsta krnkarna av rttigheter kan hr vara famillefader, arbetsgivare och ldre slktingar (Kiss r995). En annan kritik frn feministiskt hll ar att havda att rttighetsetiken r typiskt maskulin genom dess opersonliga och abstrakta utformning samt den underfrstdda atom istiska mnniskosynen. Den feministiske forskaren Nancy Hirschmann har till exempel hvdat att mnniskor ssom rttighctsbrare r separerade frn varandra. Det frmsta pbudct i rttighetsetiken uppfattas nmligen frn det feministiska perspektivet vara att mnniskor ska upprtthlla en distans gentemot varandra och respektera varandras integritet (Hirschmann rygz). Som kontrast formulerar flera feminister i stllet en omsorgens etik i kvinnoforskaren Carol Gilligans efterfolld (Gilligan rygo), vilken ocks beaktar kvinnors behov och livserfarenheter och inte minst vrdet av en djupare samhllsgemenskap med nra sociala relationer (Kiss r995). P vissa punkter liknar hr den feministiska kritiken av rttighetsetiken den marxistiska kritiken ovan genom awisandet av en s kallad atomistisk mnniskosyn och dess pstdda bengenhet att skapa polariserade och anonyma relationer. Som svar p ovanstende kritik (liksom den kulturrelativistiska kritiken) kan man hdvda att mnskliga rttighetsprinciper kan gras mer rimliga genom att de tillmpas mer jmlikt och
grupperingar kan nmligen frtryck, exploatering och maktmissbruk rl,.rss 1995 och Scheffler ry92). Kodifierade rttigheter i interrr.rti,nella deklarationer och konventioner kan sledes forandr .r,, r finna nya tillmpning ar fr att uppn en vidare politisk 'ch
I
r
1
i,
iii
lr r1'tirclse r1i
Ir,rv p jmstlldhet. t',rt historiskt betydelsefullt exempel, som ven inspirerar ,1, rr f-eministiska kampen, r medborgarrttsrrelsens kamp rr! 'r rlsdiskrimineringen i USA p r95o- och 6o-talen. Grundl rliyi,rnde rttighetsprinciper i den amerikanska konstitutionen r,l.rribland rttigheter i FN-deklararionens anda som olika fun-
exem-
friheter och likabehandlingsprinciper) anvndes i fr att bryta den rassegregerande politiken r ,lt r :rmerikanska samhllet (Darby zoog). S,rmmanfattningsvis kan vi sga att vra responer p de ,i'.rn;imnda kritiska synpunkterna genremot skilda frsk att l,,r nrulera mnskliga rttigheter - och mer specifikt rtten till r,lrliirinsfriher - lmnar drren ppen for ett mnskligt rttiglr, rsr;inkande och en s kallad mnsklig rttighetsfamily. l,led . rr,,liild betoning p rtten till religionsfrihet kan det hvdas .rrr llcra formuleringar ay denna rttigher inte medfr ngon ,rr' 'r)isrisk mnniskosyn, vilket hvdades i den marxistiska och I' nrinistiska kritiken ovan. Det kan ocks pongteras att mniri',li:rns behov av arr greppa sin tillvaro med hyalp av religisa
,lr n,r Sfilfirnhang L79
,1,'rrrcntala
R Rrr,rcroN EN ll.Nsxr,rc
Rttrcsnrl
KRITIK ev ntrnN TrLL RELTcIoNSFRTHET DnN r<on.uuNrrn e KRITTKEN rl tlefl brittisk-amerikanske filosofen Alastair Maclntyre (tnrursrone i hans tidigare verk) har den mnskliga rttighetsIrl,,srlin ifrgasatts p ett mer fundamentalt stt utifrn ett ,lr'litlctiskt perspektiv (Maclntyre r98r). Enligt Maclntyre kan rr,,n p de mnskliga rttigheterna nrmast liknas vid en tro l,,l hrixor och enhrningar eftersom alla frsk att rattfrdiga lrrivcrsella mnskliga rttigheter hittills har misslyckars. MacI t y re s skriftstdllarskap uttrycker emellertid mer allmnt en po!r r' instllning till religion och de religisa traditionernas roll i rrr,rrrniskans etiska tnkande. Han menar sledes att frgor kring r,'liliioners funktioner i det mnskliga livet och religionens plats r ',,rn-rhllslivet rimligen br uppmrksammas och diskuteras rrrrll'n andra etiska begrepp n mnskliga rttigheter. Enligt \l,re lntyre kan ocks rolerans i en mer allmn bemrkelse bet r ,r li t;rs som en dygd nr toleransen genom siktsbrytningar sfr,rr rill att frverkliga vsentliga vrden fr de inblandade, till , \r'nrpel hur hlsovrden ska organiseras i samhllet (Maclntyre r,199). Samma slags toleransbegrepp kan d ven anvndas nr ,1, rr kollektiva uppgifren bestr i att n fram till gemensamma ru,,r';rliska riktlinjer inom exempelvis ett rttsomrde, eller fr ,rrt rr fram till en strre frstelse mellan olika parter i en reli!it( )lrsdialog. Det r emellertid vsentligt, menar Maclntyre, att r l r';l lldena inte fr innebra ngot hot eller ngra frnedrande ' r,rllcringar r ngra av de inblandade i dialogen. I tlen filosofiska tradition som Maclnryre kan sgas tillhor,r cle kommunitra filosoferna - finns ocks en kritisk inrr,rllning till liberalismens jaguppfattning, vilken antas prgla rrr,rrrniskorrtsetiken genom denna etiks intima koppling till de t I'c r':rla tanketraditionerna. Liberalismens jaguppfattning har
I
r
r r
eller icke-religisa livsskdningar kan betraktas som universellt. Det ger fog fr talet att rtten till religionsfrihet r en kulturverskridande princip. Rtten till religionsfrihet kan med andra ord sgas ha en interkulturell grund genom att principen ftt gehr i flera olika kulturkretsar, vilket ocks problematiserar den kulturrelativistiska kritiken gentemot id6n om universella mnskliga rtdgheter (Glendon 2oo1 och Morsink rggg), ven om olika religioner och kyrkor har skillt sig t i det offentliga bejakandet av religionsfrihen r det dock mjligt att finna genklang och mfligt std fr denna rttighet i mnga religioners dokument och praxis, och d inte bara utifrn eft renodlat egcnintresse utan ocks av principiella skal (se kapitel z) (Evans zoor). Flera inslag i de mest vlknda religionsfrihetsartiklarna i internationella deklarationer och konventioner ir vcn rclltivt ltta att korrelera till plikter som har mer eller mintlrc tydliga brare - srskilt den negativa rttigheten att intc hinclras i cns religionsutvning. Vi kan avslutningsvis sga att clcn ovanstende problematiserade kritiken av rtten till religionsfrihet utifrn en allmn skepsis gentemot ett mnniskorttstnkancle, inte tagit stllning fr eller emot religi trosskclningar eller id6er om religis tolerans - frutom i den marxixtiska kritikcn. Men vad som antagits i kritiken mot ett MR-tnkandc har varit att rtten till religionsfrihet (som alla andra frsk till att formulera mnskliga rttigheter) inte r ett rimligt projekt av ovan nmnda anledningar. Fr vrigt kan drren lmnas ppen fr vrdet av attha en religion och dven fr rehgios tolerans, men inte sorn underlag f& att betrakta religionsfriheten just som en mnsklig rttighet. Vi ska i nsta avsnitt presentera en filosofisk riktning sorn i flera fall vrnat om religisa traditioner) men som stllt frgande till id6n om universella mnskliga rttigheter. r20
L2t
nu uNsxr,rc ntTIGHET?
fr "atomistisk" och har, enligt de kommunitra till att en mnniskas identitet och
personlighet formas i dialog med hennes medmnniskor, en kritik som har berringspunkter med den marxistiska och den feministiska kritiken ovan. De kommunitra filosoferna ar, liksom marxisterna, kritiska till att liberalismen betonar vrden som autonomi framfr oli" ka gemenskapsvrden. Som den amerikanske teologen Hauerwas har uttryckt det s kan de mnskliga rttigheter etik betraktas som "frmlingarnas edk" vilken inte uppm sammar det vida spekmum av relationer som mnniskor ing i. En etik som, enligt Hauerwas, r mer lamphg for tta sociala sammanhang som vnkretsar och familjer r i stdl let dygdetiken dr dygder som sannfrdighet, integritet omtankc kan ing som moraliska riktlinier (Brkenhielm zorl och Haucrwas r99r). Slutligen har en tredje angreppspunkt rit det frmenta neutralitetsidealet hos flera liberala filosofe En vanligt frekommande stndpunkt hos kommunitra sofer r nmligen att samhllet och dess offentliga organiseri ska ge uttryck fr medborgarnas vrderingar och livshllni i en mer etiskt grundlggande bemrkelse just fr att uppn en demokratisk legitimitet i medborgarnas gon. Det kan ocks tillggas att den frmenta neutraliteten k problematiseras, enligt de kommunitra filosoferna, genom a samhllsinstitutionerna nd pverkas p ett genomgri stt av dominerande grupper i det civila samhllet, och av starka aktrerna p den ekonomiska marknaden (Sandel zoo5 Den kommunitra kritiken gentemot mnskliga rttighe kan dock problematiseras p fljande stt (Roth zooT): En e fr "frmlingar" behver inte utesluta en etik fr "vnne Vad som r viktigt att ppeka r att mnniskan ingr i olika
122
mellan aktrer som inte knner r',rlrrndra s vl och som mter varandra inom ramen fr mer ,,pc15enlig2 och formella sammanhang. Man kan ocks sga att olika rttigherer frverkligas genom ,rrr pliktbrarna uttrycker skilda forhllningsstt och dygder li('ntemot rnighersbrarna. En del forhllningsstt (eller dyg,['r) som r relaterade till exempelvis sociala rttigheter innebr rrr rrer aktivt engagemang ssom medmnsklighet och urhllrlihct. andra forhllningsstt/dygder som r kopplade till olika Ir ihe ter, ssom religionsfrihet och samvetsfrihet, innebr i vissa l,rll mer terhllsamhet i form av tolerans (om man inre anamrrr;rr religionen ifrga) men kanske ocks ett aktivt engagemang t,r' rtt kunna forverkliga religisa infrastrukturer som mjliglior att den religisa praxisen kan fortstta inom gruppen. l)et r ocks viktigt att ppeka att den mnskliga rattiglrt'rsctiken inte alltid r den mest centrala eller vertrumfande .ril<cn i alla tnkbara sociala sammanhang (Griffin zoog och Alrlriah zoo4). Fr den enskilde mnniskan i hennes mer prir,rr;l sociala sammanhang finns ofta ytterst centrala vrden och rrrrlllsf i det dagliga livet - ssom attvataen empatisk forlder ,iven om dessa normer inre kan kls in i en mnsklig rttiglrctsvokabulr. Normerna kan inte ses som rttighetsansprk rilit:rde mot externa aktrer (exempelvis statliga institutioner) \r )nr har en plikt att frverkliga dem. Deras explicita introduktion kan dven ha kontraproduktiva effekter i mer informella, t.rtrr och spontana sociala sammanhang. Ett naturligt givande ,,, lr tagande r nmligen redan underfrsttt och ett introducer,rrrtlc av en rttighetsretorik skulle sledes gra de sociala relaL23
n Rnr,rcroN nN uusrr,rc
Rttrcnnrl
KRITTK
tionerna mer opersonliga. Mnskliga rttigheter r fljaktligen en begrnsad (om n dock ytterst central) del av edken, en etik
som dven inbegriper andra viktiga normer som ej rimligen kan frsts som mnskliga rttighetsansprk.
Itvsriskdningar som existentialismen. Ateism, som r en met,rlysisk doktrin om verkligheten, har ocks ofta varit associe-
doktrin som kan kallas fr anti-klerikalism, r,tlkcn sger att kyrkliga institutioner inte ska ha ngot att gra rrctl den offentliga politiken i samhllet. De offentliga instiruri()ncrna ska vara helt oberoende av de religisa organisation('r'na och befriade frn religisa inslag. Det religisa
,,Jlccles
lokaliseras
till
Vi har ovan presenterat och diskuterat ngra vanliga invndningar mot silva id6n om mnskliga rttigheter och frskt yisa att denna kritik mot de mnskliga rttigheterna r ohllbar. Det r sledes fortfarande en meningsfull uppgift att stlla
frgan om religionsfrihet r en mnsklig rttighet. Om det dremot skulle visa sig att religioner kan forknippas med en rad negativa vrden, kan man problematisera antagandet att religionsfrihet ska betraktas som en mnsklig rttighet. Vi ska sledes i detta avsnitt presentera och problematisera ngra uppfattningar som ifrgasatt om religioner ver huvud taget h ngot speciellt skyddsvrde. Inledningsvis kan det noteras att det finns en betydelsefull id6tradition som kan kallas fr den anti-klerikala eller ateistiska, som betonar vikten ay att religioner ska motarbetas p skilda stt. Religisa trosskdningar och rrelser betraktas I stort sett som destruktiva och irrationella fenomen som ska tuktas och ifrgasttas * och i slutndan frhoppningsvis fr. svinna. Ateism (eller frestllningen att det inte fi.nns ngon gud eller versinnlig verklighet). r en frestllning om vad som (inte) finns i verkligheten och kan i sig vara frenlig med en rad skilda ideologier, livsskdningar, etiska vrden och frhllningsstt. Som exempel kan nmnas kollektivistiska ideo.
124
lir en modern liberal areisr som deltar i den demokratiskt politiska dialogen r ambitionen am religionernas fr'rylcla rvirrnande ska kunna ske genom ett idogt upplysningsarbete, ' \('rnpelvis inom utbildningssektorn och med hyalp av arguurcntationer i offentlig debatt. Fr en religionskritiker som rrtllir frn frestllningar om mnskliga rttigheter och religi,nslrihet handlar det dock inre om att frneka de roende en r ,rr r till religionsfriher efrersom ett sdant fornekande skulle g rrrrot vl frankrade frihetsprinciper, ssom samvets-, tanke,,, h trosfrihet. Ett fornekande av rffen till religionsfrihet skull,' .rcks komplicera respekten for de mnskliga fri- och ntttgIr('tcrna mer generellt - inte minst genom att mnniskor kan ha rkilcla uppfattningar om vari en religion bestr. Religionskrid[cn ska med andra ord ske med respekt infr det fria samtalet ,,. h religionsutvandet. Det kan dven utifrn detta liberala seLulira perspektiv anras art det skulle vara kontraproduktivt fr ,lcn specifika religionskritiken om tvngsmetoder anvndes. ( )n) en hrdkokt religionskritisk hllning skulle praktiseras trrtc bara i det civila samhllet uran ocks med hlalp av sratens rrrctoder - s r det rimligt att arrta att olika religisa grupper rkrrlle sluta sig nnu mer int och kanske dven utveckla mer ag125
nnrrcroN nN uNsxrrc
RtTIGHETP
l,
rr.,
gressiva frhllningsstt
till det omgivande samhallet, inklusivc staten. Mlsttningen r dock ac religisa grupper och tros. vertygelser p lngre sikt inte ska ha ngon plats ver huvud taget i samhllslivet - dribland i politiken. Det kan i sammanhanget nmnas att religionskritikern Karl Marx inte frordadc ngon aggressiv forfollelse av religisa grupper. Han menade snarare am behovet av religion skulle frsvinna nr vl kommunismen hade etablerats som samhllssystem (Baggini zoo3),
rill rcligionsfrihet som d tolereras eller accepteras r en reli1,1',1r.rlf ihs1 i det privata livet eller i det civila samhllet och r
il, ,lt's inte ngon religionsfrihet som ska innebra en offentlig r, l,r ( s('ntation eller status for de religiosa grupperna. Fr mnga r, lrl,,irrrskritiker som verkar i det liberal-demokratiska samhl,
Ateister som utgr frn en respekt infr de mnskliga rttigheterna uttrycker dessutom ofta en kritik av rdande rehgi. onsfrihetsprinciper (och tillmpningarna av dem) drfr att dc anses vara alltfor snva och partiska. Dessa ska sledes, enligt kritiken, utvidgas eller ersttas av mer generella rttighetsprin. ciper som inte bara inbegriper religisa trosskdningar utan ocks icke-religisa (Gey zooT). I samband med skrivandet av artikel r8 i UDHR kritiserade delegaterna frn stblocket att inte rttcn till ickc-religisa skdningar och rtten frn religion lyftcs fram p ett nnu tydligare stt i deklarationstexten. Att religisa grupper oftaftt fler legala och andra frmner n icke-religisa r ngot som ateistiska och anti-klerikala kretsar under efterkrigsticlen starkt kritiserat. Flera religionskritiker, som de sekulra humanisterna i Sverige, bedriver ocks en livsskdningsmssig kamp som innebr att icke-religiosa organisationer ska f ta del av de frmner som olika kyrkor tniuter - exempelvis nr det gller freningsstd (Roth zooT). I den religionskritiska verksamheten ingr dven olika angrepp mot det som skulle kunna kallas fr expansiva innebrder av rtten till religionsfrihet, vilka vill ge uffymme t religioner i den offentliga polltiken. Denna kritik gller bland annat att religioner inte ska ha ngon offentlig betydelse genom att religiosa symboler blir offentliga eller att religisa grupper tiller-
r ,rr liiljaktligen en strikt separation mellan religion och stat , r .r\' (le viktigaste forutsttningarna fr att uppn religionsfril' r ( '( h trosfrihet i en mer generell bemrkelse (Gey zooT). Det I .rrr ,ivcn dllggas att fr flera religisr rroende kan en sdan ., l'.rr;rtion mellan religion/kyrka och stat ocks vara acceptabel . tr( r's()m det religisa och politiska livet antas ha s olika ml.,rr r rr i ugar och utgngspunkter. ,\lcr aggressiva former av religionskritik har dock frekomrrrrr i kommunistiska stater som frskt f bort religionernas ,,, lr tlc traditionella kyrkornas inflytande. Hr kan vi finna tal.ur,lt' exempel p ett kategoriskt awisande av rtren till reli1,r, rrr r)ch religionsfrihet som mnskliga rttigheter. Det r dock r ilt ttrr sammanhang klart missvisande atthavdaatt just frgan "rrr r"cligionsfrihetens plats i den mnskliga rttighetsfamiljen ,r,rtr i fokus fr denna religionskritik. Kritiken har nmligen l,rrr11sl"r"m och praktiserats mot bakgrund av ett brett sido..,rrr,rnde av de mnskliga rttighererna dr ven politiska fri,', lr rttigheter sidosatts. I Stalins Sovjetunionen och Maos Kina terfanns mer drasrr.,li:r tvngs- och vldsmetoder fr atr undergrdya olika kyrkors ,'.lr religioners stllning i samhllslivet. De religist rroende ,lrsliriminerades vidare starkt i samhllslivet eftersom de flesta , r'ntrala positioner bara kunde uppns om man hade anslutit .r1l till det kommunistiska partiet (inklusive dess awisande ,rv lcligioner). Vissa kommunistiska stater gick s lngt att de
l,
rz6
r27
R nEr,rcroN EN
uNsrr,rc nrrrcunr?
ven deklamerade sig som offrciellt ateistiska. Enver Hoxhas (r9o8-r985) Albanien blev r ry67 officiellt en ateistisk statsbildning. Under andra delen av rgTo-taIet bedrev ocks de rda khmererna en brutal forfollelsekampanj mot de religisa grupperna
plats religion ska ha i samhllslivet eller p det offentliga torget, s handlar det med andra ord om att fsa bort eller sudda
ut religionen frn samhllskartan, och i allra vrsta fall utrota de troende. I frlngningen av detta synstt blev det ocks tydligt att man inte heller skulle gna sig t ngra frsk att gra grnsdragningar mellan en privat, religis sfr och en neutral polidsk-offentlig eftersom det religisa livet inte dllmts ngot existensvrde. Valkanda frelpare till det anti-klerikala ateistiska synsttet r som sagt Karl Marx och efterkommande marxister under rgoo-talct, men ocks i de liberala fallen analytiska filosofer som Bertrand Russell (72-r97o) och I den svenska kontexten Ingemar Hedenius (t9o8-t982), vilka betraktade sig som frvaltare och vidareutvecklare av ett sekulrt upplysningsfilosofiskt id6arv. Flera frfattare har menat att ateismen som artikulerat trossystem framfr allt dk upp under upplysningstiden med Baron Paul Henri d'Holbachs (1723-1789) bok Naturens system (tZZo) som en av de mest betydelsefulla bckerna i genren (Berman 1988). I denna bok kritiserar Holbach religioner utifrn en materialistisk verklighetsuppfattning och en etik
som betonar vrdet av lycka.
trl,",.lcr som Thales, Anaximander och Anaximenes utveckla,1, . ,,t l<s en naturalistisk verklighetsuppfattning som beskrev r rlrlt'u som ett sysrem vilket kan frklaras med hlalp av "in', r' r .i llclsliga" frklaringsmodeller (Baggini z o o3). De naturali .rr,,li:r verklighetsuppfattningarna har ocks i regel varit ateisr, rrr,rs alternativ till de religisa verklighetsuppfattningarna. ,\lt'r sentida tnkare som den skotske filosofen David Hume i t 't r -ry76) har vidare spelat en stor roll i ateismens och antill, ril<llismens historia - inte minst genom ifrgasttandet av , l, k :r ssiska gudsbevisen i hans skrlft Dialogues C oncerning Natw,,tl lirligion (tZZg). Ofta har ocks Charles Darwin (r8o9-r882) ,,, lr lr:rns evolutionsteori yarit en betydelsefull inspirationsklla t,,r ,rrcisdska och agnostiska filosofer dven om Darwin inte sjlv i, rv rrttrlCk for ngon ateistisk verklighetsuppfattning.
r
har en rad intellektuella som Christopher Hit,lr,'ns (1949-zort-), Sam Harris, Richard f)awkins och Daniel I ,r'nnet gjort sig till talesmn fr en "scientistisk" religions-
I trrtlcr senare r
Kritiska alternativ till religisa trossystem strcker sig emellertid betydligt lngre bakt i historien. Frn antiken kan nmnas de grekiska filosoferna Diagoras av Melos och Theodaras samt Samkhyaskolan inom den indiska frlosofin. Hos antika tzB
l.rrrik dr religisa gruppers aktiviteter inom det offentliga lir, r l'tetraktas med oro - inte minst mot bakgrund av militanta I rr rrtlamentalistiska gruppers ageranden inom vrldspolitiken, ,,, lr religist konservativa gruppers aktiviteter inom bland anrr.rr utbildningssektorn (Roth zoo7, Dawkins zooT och Hit, lrcns zoo8). Denna religionskritik utgr inte ifrn ett avvi',.rrrrle av mnskliga rttigheter mer generellt ven om skilda r,,ll<ningar av religionsfriheten problematiseras. Religioner, r, ligisa grupper och deras frihetsansprk ifrgastts snarare
729
RnrrcroN
Eiv
uNsxr,rc Rttrcnnrl
KRTTIK
darfor att de anses hota grundlggande mnskliga rtdgheter och vetenskaplig rationalitet. Richard Dawkins sammanfattar ngra av de mest framtrdande hotbilderna i den nya ateismens religionskridk i inledningen till hans bok Illwsionen om Gud (zoo7). Dawkins ber lsaren att frestlla sig en vrld befriad frn religioner:
En vrld utan sjlvmordsbombare, utan
11
,'lrl,.r rcligisa budskap str mot varandra (Tosteson zoo3). l )t't huvudsakliga budskapet frn dem som oroas av en vrld
I
blir den
konfliktfri vrld aff den re)sl pluralismen helt enkelt frsvinner frn vrldskartan, och rrr vi till slwende og sidst nr fram till en religionsfri vrld. Konili
r(
september,
utan oroligheter p Nordirland, utan "hedersmord", utan tv-predikantcr i blanka kostymer och hrdsprejat hr som
lur'.rt flv gocltrogna mnniskor deras pengar.
konfliktfylld vrld skulle sledes i princip kunna cr1 vrld med bara en religion eller en religis pluralism ur,',1 komplementra relationer snarare n konfliktfyllda - eller irrlit n religion alls. Fr starka religionskritiker r det emellertid l',r.r det sistnmnda perspektiver som r det ideala tillstndet. \lt l generellt brukar ofta foljande lista p negativa egenskaper rrrliiras av religionskritiker, egenskaper som kan frklara freI i ,r))\ten av intolerans, bristande respekt fr mnskliga rttigherr.r,;rcrna en
till
i,rr,r
Religionskritikcr som Dawkins brukar ven fsta uppmrksamheten p att flcra religisa rrelser ofta har paternalistiska och moraliscrandc fcirhllningsstt i exempelvis livsstilsfrgor och sexualmoral, vilket hmmat mnniskors autonomi genom nedvrderandet av deras livsval, lggningar och personlighetsdrag (Blackford zoro). Extrema handlingar frn militanta religisa grupper, som exempelvis bombande av abortkliniker och att kra flygplan in i skyskrapor, r tacksamma exempel fr religionskritikerna eftersom dessa handlingar illustrerar vilka negativafrstrkande effekter som religisa frtecken kan ha om de figurerar i allvarliga konfliktsituationer. En vrld prglad av religis pluralism - vilket r en naturlig flid av praktiserandet av religionsfrihet - r ocks, enligt flera religionskritiker, en vrld prglad av ofrsonliga konflikter genom att diametralt
730
r. Religionerna fdrmar sig frn de individuella mnniskornas konkreta vardagliga behov genom att fokusera
p "ngot hgre", transcendent och kollektivt. z. Mnga religisa rrelser har g;enom historien praktiserat
sinnliga" termer, vilket gtt ut ver individuella rttigheter, konkreta mnskliga behov och mer akuta utmaningar
samhllslivet.
Normerna som framalstrats av ovanstende perspektiv har ofta uppfattats som kategoriska och icke-kompromiss3.
131-
i
I
rr
', lis hamna i srbara positioner, exempelvis homosexuell',u n och kvinnor (Eisentrerg & Spinner Halev zoo4). Ur ett
r
,
teenden p ett mer eller mindre strikt stt. Strnghet och stndiga rnoraliseranden prdglar dessutom vissa samfund och grupper. 4. Uppenbarclscr, heliga texter och de religisa ledarna har ocks cn srskild kunskapsstatus och politisk stllning,
', lrrrtisrr rrelser, som den katolska kyrkan och ledande protesr rrrrsliir samfund, oftavaritp efterklken med att engagera sig
i , rr lligrelsearbere fr minoriteter och diskriminerade grup1,, ,
inde
',lr t rrrde
i ett sdant
dll
vilket kan f till konsekvens att den individuella rationaliteten, den empiriska evidensen och det demokratiska beslutsfattandet negligeras eller fr en mer underordnad stllning.
irl'.rlr glspperna ifrga. Som exempel kan nmnas de svarta 1,1 islisfta kyrkorna i den amerikanska sdern och de katolska 1,, lr iclseteologerna i Sydamerika (Merry 2oo7). 5,[rlmrtget har sledes den nutida religionskritiken en l,r, ,l nrltavla ssom den kommer till uttryck hos "de nya ateisr, ur,l)). Frutom rekapitulerandet av mer klassiska argument
r r!
5.
'r rcligioner och en gudstro har den nurida religionskritiken rr, rr kritiserat den religisa pluralism som brukar associeras
r,
rrri rl
lrrriscras darfor att det antas bejaka frekomsten av religisa , rrlil;rver och separata lagsystem, ett ideal vilket anklagas fr rn r)cgligera behovet av en substantiell samhllsidentitet och ' rl,rcn av att individuella universella mnskliga rtdgheter ska
r, ,,1rgfi1s1x5
(Roth 2oo7).
vilket hotar frestllningar om mnniskors lika vrdighet och id6n om en mer universell religionsverskridande
gemenskap.
Pr o blem atiseran
de n
au religi o nskriti ke n
Srskilt hamnar de grupper som ursprungligen tillhrt religionen eller kyrkan i fokus i och med att de beskrivs som avfllingar (Jacoby zon). Minoriteter eller "grupper inom gruppen"
132
limligt att lgg^ skuldbrdan p olika religioner eller relifr alla moraliska problem och konflikter runt
L]3
tir()sir trossystem
Dawkins citerar i sin brokiga lista - exempelvis hedersmord brukar inte heller kopplas till ngon bestmd religiositet utan har i stllet regionala rtter i bland annat Mellanstern. De allvarliga konflikterna mellan bosnier, kroater och serbier p Balkan under rggo-talet hade ocks tydliga etniska frtecken. Det r dven intressant att notera att fleta av de negative egenskaper vilka nmnts under punkterna r-6 ovan, vilka hos mnga religionskritiker brukar frknippas med olika religioner, dven kan associeras med vissa icke-religisa livsskdningar och ideologier. Man kan dessutom argumentera fr att det gr att finna historiska exempel p religioner och religisa grupper som inte alls exemplifierat dessa egenskaper, exempelvis befrielseteologins forkmpar i Sydamerika. Vissa religioner har ocks sprrar mot att de religisa sedvnjorna ska g ut ver grundlriggancie mnskliga behov. Inom islam finns det normer som sgcr att det mnskliga livet inte fr hotas genom ett alltfr strikt foliande av religisa regler. I Koranen (z:287) uttrycks det att Allah inte ska betunga ngon sjl utver dess frmga, Om exempelvis fastan under Ramadan riskerar att skada krop. pen r det forbluder art fasra. Enligt islam r det frbjudet att ta grisktt men om man hamnar i en situation dr det bara finns grisktt att ta r det pbjudet att ata det. Fr en del religioner str just det konkreta mnskliga livet i centrum. Att leva gudsfruktigt bestr sledes i ta konkreta mnskliga behov ^tt intressen p ett stort allvar. och Nr det gller religisa etiska pbud vilka frefaller alltfr orealistiska att flia (dven om de idealt sett skulle kunna ses som efterstrvansvrda) terfinns "justeringar" inom teologiska traditioner som haft som syfte att fra den religisa etiken nrmare jorden. Ett talande exempel r doktrinen om dubbel
134
' tlckt, som utvecklats under medeltiden inom katolsk moralfi1,,,;ofi. Denna doktrin sger att det r en moralisk skillnad mel,,,,nr inte r avsedda och nskade.
tlc negativa effekter som r avsedda och nskade och de Idealt sett ska aldrig en mnrrrsl<.r skada eller dda ngon. Det kan dock uppst ndvrnsl,rrr
',,ru rkr skada eller dda ngon i rent sjlvfrsvar nskade i r r c cller avsg denna effekt genom sitt handlande. Handlandet l,.rrr sledes, utifrn katolsk moralfilosofi, betraktas som mer rrrrrrrliskt rttfardigat n det handlande som just syftade till att l!('r'sonen skulle skadas eller ddas (Anscombe r98r). Man kan ocks bemta religionskritiken genom att pvisa
r
haft negativa ingredienser i form av begrepp ssom sratsrivttr, historiens "slutpunkt", ledarens oomstridda auktoritet ,,, lr principer som "ndamlet helgar medlen". Dessa inslag lr,rr ofta sttt p kollisionskurs med grundlggande individu,ll;r mnskliga rttigheter och demokratiska procedurer (Roth ,, ,o7 och Kimball zoo4). Flera av dessa sekulra ideologier har .ivcn innehllit metafysiska antaganden om mnniskan och lr,'rrnes verklighet som inte har kunnat bekrftas med hjlp av rr,i1lon empirisk och logisk argumentation. Totalitra och dogrrr,rtiska ideologier - vare sig de r religisa eller ej - har ocks { u grundlggande problem som genom historien stndigt terL.nrfiter. Enskilda mnniskor fr bli "stand ins" fr id6er och i,lt'ologier i striderna. Det r med andra ord alltid de enskilda rrrtlividerna som fr lida i stllet fOr de ideologiska doktrinerna ( )rrr detta ver huvud taget lter sig gras) (Debray ry67). Att ' , nskilda mnniskor stndigt och jmt anvnds som medel fr ',,i l<allade hgre syften r knnetecknande fr dessa ideologier. \onr illusffatiyt exempel kan nmnas det kommunistiska vl,1,'
L35
n nnrrcroN pn uNsr<rrc RttIcsnrP det i Kina under efterkrigstiden och den okritiska personkult som utvecklades kring Mao under kulturrevolutionens dagar (Leiter zooS). En del religionskritiker har frskt bemta denna argumen. tation genom att sga att dessa "sekulra" regimer egentligen r protoreligisa (eller har utvecklats till ett slags religisa rrelser) och att de darfor har haft dessa negativa egenskaper gei mensamt med olika religioner. Problemet med denna typ av argumentation r som bekant att den gr religionskritikernac hypotes till icke-falsilierbar. Allt som tycks motsga hypotesen r egentligen ett std fr den genom att motinstanserna hele tiden betraktas som ett slags religioner. Det skulle sledes vara intressant att gra en motsatt lista p religionens mer positiva aspekter och uttrycksformer i historien, analogt med Dawkins hypotetiska scenario ovan. Hur skul. le vi stlla oss infr en vrld som var "befriad" frn kvkarnas motstnd mot slaveriet under rToo- och r8oo-talen, de kristna grupperna som kmpade mot nazismen under r93o-och 4o-ta. len, dc svarta baptistkyrkornas kamp mot rassegregeringen I USA under 195o-och 6o-talen, befrielseteologernas kamp fr am frbffra de fattiga gruppernas levnadsfrhllanden i Sydamerika under r96o-och 7o-talen eller de katolska gruppernas kamp mot det pohtiska frtrycket i Polen innan jrnridns falll I USA terfinns ocks en rad olika kyrkor som involverar sig I sociala hjalpprogram, program vars existens varit helt avgrande fr de faniga invnarna i ekonomiska krissituationer. Frhllandet att kategoriska normer som har religisa frtecken just kan utvecklas till att bli sarskilt effektiva och kraftfulla (till exempel genom att motverka egoistiska, individualistiska impulser) kan i de positiva exemplen ocks betraktas som ngot klart vrdefullt. ry6
fenomen
,t,l,,itlningar
,1,
', li inget mer precist om hur de tv fenomenen faller ut nr ,1, r 11:iller besittandet av mer positiva egenskaper. En ytterli1'rt rcspofls frn en religionskritiker skulle nmligen kunna
r rr,r .rrr ven om en del icke-religisa skdningar kan delaflera r lrl',iiisa skdningars negativa egenskaper har de nd verlag '
tl' r l,ositiva egenskaper. Srskilt med tanke p att tskilligarclr1'rrrs;r skdningar och grupper haft s mnga framtrdande rr' li,ltiva egenskaper genom historien. l)t't borde inte heller vara ngon trst fr en religist tro-
rr,lt, och fr den delen inte heller fr en icke-troende, att ,rrrna slags negativa egenskaper som ofta terfinns hos flera r, lryiioner ven finns hos vissa icke-religisa skdningar. Om ,lr r r)u ocks r s att vissa av egenskaperna ovan - exempelvis ,1, r stora fokuset p en versinnlig verklighet - gr det svrt rrr lrirverkliga "vardagliga" mnskliga rttigheter fr olika reIr1'rrisrr rrelser, borde detta vara en klar varningslampa. Det
'
I ,rrr tlock, som sagt, finnas flera
positiva exempel p att mnnisLurs rro p en versinnlig verklighet just r det som kan gra
,1,
irrrt' heller negligeras att det ocks finns mnga talande motin'.r,u)scr genom historien. Mnniskor har, enligt
I r r n;r,
rl.riviteter snarare n att forska bemstra vardagslivets stora r ;r ningar. Fr extroverta och militanta religisa rrelser har ' lr,rrrvisningen till den versinnliga verkligheten ven kunnat ,rrrr'.inclas fr att legitimera fruktansvrda grymheter i det dagli1',r livet, ssom terroristattacker. l,n naturlig respons for ngon som stller sig awisande infr ,I nvlr ateisternas religionskritik r emellertid fljande: Om vi
r r r r
a37
utgr ifrn ett s generellt begrepp som religion, liksom gene. rella begrepp som kultur eller politik, s kan det givetvis lin. nas moraliskt forkastliga exemplifieringar likvl som moraliskt foredomliga givet kontexten (Stout zoro). Om ocks frihel bejakas betrffande de religisa aktiviteterna, s fr man var0 beredd p att friheten kan ge upphov till bde positiva och nc. gativa effekter. Detta gller dven andra omrden och frihetu,, till exempel vetenskaplig, konstnrlig och politisk frihet. Det centrala r under vilka betingelser som de mer destruktiva och de mcr konstruktiva sidorna av en religiositet vxer fram. Det r drfr viktigt att inte enbart fokusera p de negativa exem. plen i en "helhetsbedmning" av religionens vrden. Flera av de ateister och agnostiker som stllt sig negativa ellef undrancle infr religioners sanningshalt och moraliska vrdcn har inte ppet tagit avstnd frn rtten till religionsfrihet ellcr frn mnskliga rttigheter mer generellt. ven om fenomenct religion kan frknippas med problematiska inslag ur bde etislr och kunskapsteoretisk synvinkel uppfattas religions- och trosfriheten ndvara s pass central fr det allmnna respekteran. det av olika friheter att den mste skyddas. Fr flera sekulra liberaler frsker ocks de religisa trosskdningarna ge svar p allmngiltiga och helt berttigade frgor om mnniskans ex. istens och hennes vrld ven om flera av dem r tveksamme infr just de rcligisa svarens rimlighet. Mnniskors friheter att f besvara dessa vsentliga frgor p sina egna stt r sledes ngot som ska uppmuntras i ett ppet,liberalt samhlle, enligt en liberal ateistisk utgngspunkt. Det finns dock medlemmar av gruppen "de nya ateisternatt som gr s lngt att de verkar vilja motverka mnniskors religionsfrihet i de former som ger religioner ett srskilt skyddsvrde. Varfr ska man understdja uppfamningar som helt
138
rr,l,; s:rkna
trosuppfattningar som innebr intolerans och ',;.rrrrlil<het mellan mnniskor? Varfr ska man exempelvis ge r vnune t kreationister i skolan som tror p den uppenbarli'r s,, rr l,rlska uppfattningen aff vrlden skapades fr cirka 6 ooo .ir ,,t tlrrn? Och varfr ska patriarkala religioner accepteras i ett ,rrrrlr;ille som bejakar mnskliga rttigheter och imstlldhet? \r.rr om vissa religionskritiska frfattare skerligen inte skulle .,,i lngt att de ppet frnekar rtren dll religionsfrihet i in1, i r, rrr;rtionella deklarationer och konventioner, kan en naturlig t,'l;rl rrv deras resonemang bli att religionsfriheten p sikt beLrrs om religioner stndigt antas leda fram dll falska och omoi l s li.a uppfattningar. Hr ska sgas att det finns klara regionala .l.rllrrader i vrlden. Ovanstende kritiserade uppfattningar ar !,.rr)ligen mer vanliga i USA n i vsteuropeiska lnder, vilket , Lsri samhllsdebatterna i de skilda lnderna har visar. ', llcn brittiske frfattaren Martin Amis betonar att en religi,,rr ,ir ett trossystem som ver huvud taget saknar giltighet och .,rrrrringsvrde och sledes inte br uppmuntras utan snarare rrr, rtrrrbetas (Amis zooz). Den amerikanske religionskritikern Harris har om de religist troende uttryckt sig s starkt att ",rru iul',cn person kan tillskrivas friheten f fto p pstenden ^tt .,'rn helt saknar evidens. Visserligen kan det inte rimligen p..rrs .rtt de religist troende r galna mnniskor, enligt Harris, rrrr'n deras vertygelser r definitivt det. Harris menar vidare ,rr( (lcn enda rtta responsen gentemot ngon som identifi.erar '.r1, r1led en religion r att "brnnmrka" honom eller henne i ,1,'rr ofrentliga debatten p grund av alla de destruktiva effekter r( )n) en religis tro kan vara frknippad med (Harris zoo6). De ,,,ru uttrycker denna typ av argumentation kan sjlvklart for,'r,l;r frihetsprinciper ssom samvetsfrihet och trosfrihet i der',,rrr rurderstdja
r
r
739
klarations- och konventionssammanhang men samtidigt ment att det r en plikt fr en rationell person att kmpa i det dagliga livet mot troslror som uppenbart r orimliga. I detta sammanhang br det noteras att oenigheter i debatterna kring vrdet och rimligheten av att ha en religion ofta vilar p skilda uppfattningar om vad en religion str fr. De nya ateisterna - Amis, Harris, Dennet och Hitchens - utgr frn, det som man skulle kunna kalla fr en trosbaserad religionsdcfinition. Religioner ses framfr allt som system av pstenden dr de flesta av pstendena antas vara falska eller moraliskt orimliga. Den religisa tron antas ocks ha betydelse fr hur man frhller sig till och agerar i en rad cenffala etiska frgor - till exempel nr det gller sexualmoral, abortfrgor, eutanasl, "terapeutisk" kloning och stamcellsforskning (Mueller zoog). Det r dock viktigt att framhll^attfr mnga religisa mnniskor ;ir snarare den levda erfarenheten och de religisa ritualerna clct funclamentala i det religisa livet ven om den religisa praxiscn sjlvklart ocks i mnga fall vilar p vissa vertygelser (An-Na'im zoo8). Vi kan ven finna exempel p religisn grupper dr praxisen r helt avgrande fr religionsdllhrigheten. Forskarcn Deborah Tooker som studerat akhanfolket i Thailand har fst uppmrksamheten p att medlemmarna av gruppen kunde ha yfterst olika vertygelser om vad deras religion Zan stod fr, och att ingen blev utesluten p grund av en viss trosvertygelse. Detta s lnge medlemmarna gnade sig t de sanktionerade religisa sedvnjorna (Nye zooS). Bland de monoteistiska religionerna judendomen, kristendomen och islam finns ocks skilda betoningar p doktrin och praxis i de troendes liv. Den ludiska religiositeten r ofta starkt praxisorienterad med skilda hgtider och matseder som framfr allt praktiseras med familjen och i hemmet. Fr till exempcl
140
,1,
icllt viktiga. De som awiker frn den rttalaran har inte ,,.rll,rrr utsatts fr religis inrolerans (se kapitel z). Fr polyteisrr'.1,.r lcligioner och urbefolkningars religioner har i stllet be.r,rnrtlrl ritualer sttt i fokus i det religisa livet och intolerans lr rr s;iledes riktats mot dem som inte exakt fljer ritualerna rl,r1i1;p & Elfstrom L992).Samtidigt r det angelget art ber,r1,1 (.l.n stora variationen som terfinns inom olika religioner t ,l, ssrr frgor. Det kan ibland finnas srrre likheter mellan vari.rrrr( r' ilv skilda religioner n mellan deras undergrupper. :i.rrntidigt som den religisa praxisen i form av att flja rel11'r,,srl sedvnjor mnga gnger r viktiga for de troende vilar , 'tr,r tlcssa sedvnjor p mer eller mindre artikulerade trosfrer,rllrringar och vrderingar - inte minst genom att praxisen av ,1, tlrende uppfattas ha betydelsefulla funktioner i deras liv. I I'r;rxisen kan det bland annat ing ett prisande av Gud (e1lr r ,rv er gudomlig verklighet). Den troende kan ocks genom lr,rrr.llingarna uppfatta sig st i en srskild kontakt med den lirrtlrrrrliga verkligheten. Bland annat d genom au tjna det s,rr,lomliga p ett speciellt stt. I lcra religionsforskare har dessutom menat att trosforestllrinl'-:rr sjlvklart mste vara centrala fr en religiositet ven om 1,lrgisa grupper kan skilla sig t i betonandet och sjlva omi
,,,1
sedvn-
Irrnunr ocks till uttryck i den rttsliga praxisen i USA och i l['r,r europeiska lnder. Fr hur kan vi frklara am en praxis :,'rrr s2[1141 en motiverande frestllningsram kan ge upphov
n'rrrcunr?
fr ett omedvetet, reflexmssigt ellc! helt vanemssigt beteende (Leiter zoro). Det r dock viktlgt aff betona am det finns exempel p srdrag och beteenden y mer eller mindre ofrivillig karaktr som kan motivera en sltl. skild uppmrksamhet i rttighetssammanhang trots att de intl
r kopplade
till
fulla beteenden - som att andas - r ju helt reflexmssiga och mer eller mindre omedvetna. De tillmts emellertid ett myckct stort skyddsvrde genom deras livsgivande funktion.
ligger ofta en antagande om atr sanningen l'.rr,r k;rn skyddas genom en intolerans mot dem som frnekar '1, rr Avfllingar och motstndare ska forfollas innan de fr ,lr rrli ;ltt undergrva den rtta lran. Vi finner ett sdant forI'illrrirrgsstt hos fresprkare av ett s kallat teokratiskt samlr rll',rtlcal som stter likhetstecken mellan stat och kyrka, samt l,l,rrr,l cle religisa fundamentalister som menar att den r^tta
,l' rrrr.r ntlsttning r,li1',ionen idealt sett ska genomsyra hela samhllslivet.
Rrixen till enreligion Rtten till religionsfrihet har inte bara kritiserats utifrn dcn ateistiska och anti-klerikala frestllningen att religioner hclt saknar positiva vrden. En sdan frihet har ocks kritiseratt utifrn pcrspcktivet att det bara finns en enda religion som f rikdg. Iin rcligiris pluralism och frihet ska sledes motarbeta fr att gra clct mjligt fr den rtta religionen att f en total dominrrrs i srrnrhllslivet. Fr clenna rcligionsbejakande position kan vrdet av den bcstmda religioncn nrmast jmstllas med vrdet av att vat| frisk, eller alternativt, att hlla fr sant ett pstende som verk. ligen r sant. Och i sdana exempel finns det inget utrymme fr pluralism eller vidstrckt tolerans utan en och endast en trosinriktning ska spridas. Frlsning som bestr av gemenskap med Gud (om vi rr oss i en teistisk religis vrldsbild) r det strsta mjliga goda som en mnniskakanf uppleva och det finns bara en enda vg till att n detta, det vill sga genom att flja den religisa gruppens pbud (Quinn zoo8). Mlet mst
r42
l,ir delar denna religist "monistiska" position ngra antaF rr(l('r1 som ocks frekommer hos vissa av de nya ateisterna. lr,u( nlot skulle teokraternas brutala metoder att genomdriva ,trr 1'olitik kraftigt frdmas av de nya ateisterna. Liksom de r i, i,r re nmnda ateistiska totahtara statsbildningarna angrips ir r( r'cLigion och religionsfrihet utifrn ett mnskligt rttighets1', r,,1'cktiv eftersom de mnskliga rttighererna helt sidostts i ,l( r) teokratiska och religist fundamentalistiskt grundade .r,rrs['ildningen (Beattie zooT och Hill zoro). Bda posirioner emellertid utg ifrn att religisa texter ska tolkas mer ",l,s ,ll.r rnindre ordagrant ("det bokstavliga perspektivet"). I de I rll tli troende gr frsk att tolka de heliga skrifternas innei I rrrer metaforiskt blir kritiken ofta frnden religionskritiska i, l .r n art religisa trossystem nd mste ha ngra mer bokstavlrpi,r grundantaganden om tillvaron (exempelvis att Gud finns) r r' 'ls ltt mnga inslag i texterna mer tycks ha karaktren av att r.u.r ett bildsprk, alternativt att om teologin grs metaforisk I ,lc centrala avsnitten firmar den sig frn de historiska klL 111 e.h de religisa traditionerna och bryter drigenom mot 'r r r "ilutenticitetskriteriumtt. '
I
Ir
1
Ir
'.
de privilegierade kunskapskllorna en absolut skerhet ("rlcC, dogmatiska kunskapsperspektivet"). I den kristna fundamcn. talistiska uppfattningen ses exempelvis Bibeln som ofelbar oeh i de nya ateisternas kunskapssyn tilldelas naturvetenskapen cn fullstndigt dominerande roll i mnniskans kunskapsskande (en "scientismtt och "operationalismtt som ofta r baseracl pl en reduktionistisk naturalism dr alla meningsfulla pstenclen om verkligheten ska kunna reduceras eller versttas till cml piriskt verifierbara utsagor) (Hill zorr och Armstrong zorr ), Ovanstende form av religionskritik, som stmplar religiu. ner som orimliga utifrn ett bestmt stt att isa heliga skrlf. ter och en srskild definition av kunskap, har emellertid starkt ifrgasatts i den vetenskapliga litteraturen. Alternativa mindrs "bokstaystrogna" stt att tolka Bibeln och mer pluralistiskl kunskapssyner - vilka inte bara definierar kunskap i empiriskl och logiska termer - negligeras helt i ovanstende frestll. ningsram (Brekke zooT och Brkenhielm zoog). Metodertu att trycka nccl avfllingar eller meningsmotstndare genog tvng oclr tuktclsc och sprida hgliudd propaganda har vidar ifrgasatts frn flcra olika hIl genom historien. Inte bara utl. frn politiskt strltcgiska skl utan ocks utifrn en mer princl. piell moralisk synvinkcl. I nsta kapitel kommer ngra etiske argument mot schnl strltcgicr att presenteras. Fr fullstndighctcns skull kan det hdvdas att ett forespr. kande av en religist prglacl stat inte alltid behver basera, p en argumentation som utpckar en religion till den enclg sanna. Man kan mycket vl tnka sig att en statsmakt utifrn icke-religisa, instrumentella skl (ssom frverkligandet av cn samhllsstabihtet och en moralisk ordning) kan foresprka att en religion ska vara oficiell. I olika militrdiktaturer genom
r44
- inte minst i katolska lnder - har just koalitionen liyrkan betraktats som ndamlsenligt ur ett maktpoli',',,1 ri l.r pcr5pskdy. .\r't'n om vi hr har anvnt uttrycker fundamentalism i tv t,' lr .;l<ilda kontexter - de nya ateisterna och de teokratiska fo,, ,l'r,il<arna - s finns det ponger med att i bda fallen anvn.lr ,,r.lct fr att markera principiella likheter i argumentatio'i n Vi br nd dra oss till minnes den historiska
tr
bakgrunden
rr rcr'trln
I'
fundamentalism. Srskilt med tanke p att uttrycket .urvnts p ett mngtydigt, obestmt och negativt vrde-
lr,l,l,rr stt i samhllsdebatt och religionsvetenskaplig forsk, ',rrti (Westerlund zoog). Ordet har sin upprinnelse i de kristna l,r,,rcstantiska kretsar i USA som i brjan alz lgoo-talet kmg, r,lt nrot olika liberaliseringstendenser inom den amerikanska ttThe Fundamentalstt som 1,,"t( (tantismen. I pamflettserien ;'n: ut av teologen Curtis Lee Laws (1868-194o) under ren t,tt't t9L5 stod fundamentalism fr projektet att terg till ,l' r lrrndamentala inom den kristna tron, vilket enligt honom , rlkriftens ofelbarhet, jungfrufdseln, det stllfretrdande lr,l.rrrtlct och autenticiteten hos Jesus mirakel. Genom denna r, r,llvgisft2 positionsbestmning tog man avstnd frn de reli1,r,r,,,1 [1sgr"r som mer betonade betydelsen av de personliga ",lr llexibla aspekterna av den kristna tron (Sim zoo4). i\lrinniskans egen tolkningsfrmga inom religionens omr r,lt' ;ir utifrn detta perspektiv begrnsad och oplitlig medan rr heliga skriftens innehll och uppenbarelsen r givna en '1, p,.irr1i f-r alla med sina absoluta sanningar. Det kan vidare nori r.rs irrt en nrliggande innebrd av fundamentalism ofta fiI'ur( r'irr i politisk och religionsvetenskaplig forskning. Vad som rr ,,t s iir de grupperingar som utrrycker en tydlig kritik mot den ru,',lcrna sekulra samhllsutvecklingen, och en stark oro ver
r45
lri,,roliska fregngare och d inte bara inom den muslimska , rrl..lcn. Vi kan genom historien finna en rad olika exemplifierurli,rr av den teokratiska samhllsmodellen. I dessa statsbildri!nl',irr gjordes heller ingen tskillnad mellan "helgandet', av
.r
(r9o6-tg49), har under rgoo-talet efterstrvat att "rena" och revitalisera islam och skapa ett politiskt alternativ till bde so.'
cialistiska samhllsmodellerna och de liberala marknadsekonp mierna. Detta skulle, enligt Hassan al Banna, ske genom etabl. erandet av muslimska regeringar. Uppgiften var att tillmpa ia. lamska principer i bde det ekonorniska och politlska livet samC
,,lirltiska statsbildningar varit mer regel n undantag genom lrr',rorien om vi anlgger ett historiskt globalt perspektiv. Som , rrrpel kan nmnas faraonernas riken i Egypten, Inkavldet
r'
'.
i familjelivet (Heywood zoo5). Den teokratiska statsformen har ofta varit associerad mcd religist fundamentalistiska trosriktningar dr man ser mcd misstnksamhet p sjlva uppdelningen mellan religion eller kyrka och .len offentliga politiken. Religionen ska nmligen idcalt sctt gcrlomsyra allt i tillvaron - inklusive statens age. ranclcn. l)ct r sledes utifrn ett sdant "fundamentalistiskr perspcktiv" intc meningsfullt att tala om att den jordiska sta.
ten (ciaitas tarrena) ska ha sina egna spelregler
', lr l<cjsardmet iJapan dr kelsaren tillskrevs en gudomlig starrr.,, (lalvins Genve under r5oo-talet och det puritanska Eng'
lrr,l. ven om de mer historiskt avlgsna exemplen uppvisar l', rr,.lelsefulla skillnader i jmfrelse med exempelvis Calvins
( ,( r)L\ve
,L
nr
I
i frhllande ttll
)cn sudansk-amerikanske religionsforskaren Abdullahi Ahrrr,,l An-Na'im har argumenterat mot teokratiska och',funda-
Guds stat (ciztitas dei) eftersom idealet r att enbart Guds sta! ska existera. 'r'ill skillnad frn den ateistiska och anti-klerikalt kartan ver samhrillslivet ska religionen inte sttas bort frll kartan utan kartan ska i stllet vara helt prglad av den rttg religionen. Ingen grnsdragning ska gras mellan en privat, rc. ligis och en ofrentlig, sckulr sfr. Hela samhllsordningen skt
med andra ord grundas p den religisa lagen - hos de vckelse' orienterade islamisterna p skaria eller Guds lag som frmst skl utg frn Koranen (Westerlund zoog).
De andliga ledarna (i det iranska fallet de shiitiska ima. merna) hmtar ocks sina absoluta maktbefogenheter och
146
rrralistiska" samhllsmodeller (och deras konsekvenser fr r,lrgionsfriheten) med ett srskilt fokus p islam och skarial.r1i,rr. An-Na'im menar att alltsedan islam vxte fram som ' ' mer framtrdande religion p den arabiska halvn under ,-, ,o-taler fanns det en rad olika trostolkningar och religisa l" nrcnskaper och inte bara en tolkning av Koranen och Sunna (l'rofeten Muhammeds sedvnja). Nr en stat plockar ut iust ,,r tolkning och uppholer den till den enda sanna och offrciella rt')r rlan vld p denna religisa pluralism och stnger drr( n fr framtida dynamiska trostolkningar i det civila samlr.rllct, vilka kan ha en konstruktiv samhallelig betydelse (Anrrr,
r47
6. hgtider pfredagar, lrdagar eller sndagar 7. en hustru eller flera tt. predika atr Iesus r Kristus eller betrakta det som
en hdelse
9.
ro. helga kon eller ta ntktt rr. begravas genom kremering eller inte.
t sger sig sjlvt ert om rrten till religionsfrihet skulle realr',,'ras fr samtliga dessa religisa sedvnjor skulle det vara en
I
)(
omjlig uppgift - rminstone i de fall d tv sedvnjor str i l..,rrflikt med varandra, och dr bara en kanvljas inom ramen
lr, lr
r.
z. ha kvar mustaschen eller raka av den 3. rituell slakt av djur eller inget ktttande
huvud taget
ver
4.
r.48
offentliga rummer. En kritik mot rnen till religionsfrilr,'r skulle i dessa fall vara art der inte r rimligt att fresprka en r,rttighet som r motsgelsefull. Ett minimikrav p en mnsklig r,rrrighet r nmligen an der gller ngor som ar lika fAr alla ,,, lr som kan frverkligas av den som ar pliktbararen. Genom ,rr rcligis tro kan st fr s mnga olika motstridiga momenr ,rr .lct med andra ord inte meningsfullt att tala om mnskliga r ,rr ligheter till en religis tro. l)cn lista p religisa inslag som presenteras ovan i form av I'unkterna r-rr r dock klart heterogen och stller helt skilda nr()raliska och politiska krav p samhllet och staren. Mnga li,rrrger kan det ocks vara principiellt mjligt att tillgodose de r,'ligisa gruppernas krav p olika helgdagar eller respekt fr ',l,ilda matseder. I en del fall handlar det inte heller om forplikr.lscr som str i konflikt med varandra. En religion eller kyrka l,.rrr se ett handlingssrt som tilltet och inte forpliktande, och ,rn (let bara gller den egna gruppen.
t,
'1 1le1
L49
RnrrcroN
EN
nNsrr-rc Rrrrcrlrt?
KRTTIK
ev RrrnN TILL
RELTcIoNSF'RTHET
lgen handlar det om religisa srartskrav som intc har ngra allvarliga effekter fr vare sig den religisa gruppcnt egna medlemmar eller medlemmar av andra grupper - excm" pelvis kldesnormer (se kapitel 5 ). De fall d logiska konfliktcr
I vissa
l',rll.;hilclning ar follaktligen hur den religisa och livsskdrrnrl',smssiga pluralismen ska beaktas och organiseras p det
uppstr r som sagt nr den offentliga sfren mste vlja endast ett alternativ av de presenterade. (Det skulle ocks barn vara motsgelsefullt om det till exempel krvdes att alla skulle raka sig eller inte.) Ett svagare pstende r att sga att flcril religisa frihetskrav visserligen inte r motsgelsefulla men att det skulle bli ohanterligt och mycket kostsamt att frska tillfredsstlla samtliga krav inom samhllets privata och offentliga sfrer. Hur kan man till exempel tillgodose kraven p officiella helgdagar och religisa ritualer fr samtliga religisa grupper I samhllet utan ytterst stora kostnader fr arbetslivet? I flera situationer r det dock inte s att bara en sedvnja mste vljas. Man kan i stllet tnka sig att religionsfrihetcn innebr att olika religisa grupper och kyrkor ges privata frizoner inom vilka de kan praktisera sina religisa sedvnjor. Ett illustrativt exempel r att en religis grupp fr en viss sjlvstndighet och ett officiellt erknnande nr det gller den egna familjertten. I cn del fall kan det ocks tnkas att det offentliga livet grs mer flcxibelt och lyhrt betrffande skilda religioners krav - exempelvis att flcr religisa hgtider n de kristna grs till officiella. Dcnna frga diskuterades livligt i Sverige nyligen (vren och sommaren zorr) i samband med den socialdemokratiska partisekreteraren Carin Jmtins frslag att gra Ramadans festdag Eid Al-Fitr till en officiell hogtid. Mot bakgrund av den kritik som frslaget vckte drog hon sedermera tillbaka det med motivationen att "Vi har det bra med de helgdagar vi har i Sverige" (Jonjons zot). Ett centralt frgekomplex fr en modern stats- och sam150
framfr allt med urgngspunkt i vlknda r'r,rrrsl<liga fri- och rttigheter, ssom rtten till religionsfrihet ',, lr olika anti-diskrimineringsprinciper. Att frska "lsa" denrr,r 1rp1;blsm2tik genom en assimilationistisk politik (vare sig asr i :r tionismen r anti-klerikal/ateistisk eller monoreligis till
. r r r
'.
rr
r lirrraktr) r sledes
s
Ir
:i s
ingen lsning eftersom den religisa och kdningsmssiga pluralismen hrigenom inte ras p allv ar.
rfattningstillgg "frihetsklausulen" fr inte frbjuda den fria religionsutvningen) '.r )nt explicit talar om religion och i "etableringsklausulen" som utrycker idealet att star och religion ska hllas helt tskilda. l lctta gller inte andra "identitetsgrupper" avgrnsade utifrn , rcmpelvis sprk, social klass eller politisk ideologi. lin kritik ay rtren till religionsfrihet som blivit mer tongit.rrrde under senare r ifrgastter inte de centrala delarna av ,lct sorl traditionellt brukar kallas fr religionsfriheten, det vill '.,iga den inre trosfriheten och friheten att praktisera och maniIt'ster sin tro i gemenskap med andra troende genom ritualer , h vrig praxis. Man r i stllet angelgen att hdvda det orim't lrli;r med att se dessa delar som innehll i en distinkt rtt till r,'ligionsfrihet. Det r sledes utifrn detta perspekdv mer rimrrII rrttryck i USA:s frsta
(|.()ngressen
151
R Rnr-rcroN nu tr-Nsrr-rc
nrrrcnErl
I
KRITIK AV RATTEN TILL RELIGIONSFRIHET )('t sger sig silvt att oyanstende lista av aspekter eller r'( nsliaper som associeras med begreppet religion ger vid han,1, n ,rtt en rad olika mnskliga rttigheter r relevanta fr relir,i',;r troeflde beroende p vilka samhllssfrer och aktiviteter ,'rrr inbegrips i det religisa sammanhanget - ovan nmndes l,l,rrrtl annat freningsfrihet, yttrandefrihet, mtesfrihet och r rrrlicfrihet. Anti-diskrimineringsartiklar i mnskliga rttiglr, rstlokument r ocks relevanta eftersom diskriminering i olil ,r lorrner allvarligt frsmrar livsvillkoren fr religist rroende , ,, r tlcras trosgemenskaper ( Scheinin 1999 ). tt,itt till utbildning kan vidare ses som en viktig mnsklig r rrrighet fr en religis grupp eftersom den fokuserar p de I rrrrsl<apsmssiga och kulturella frutsttningarna fr att vidrir,rlirhlla en tro och ven utveckla den. Om just det reflekter,rrrtlc ffrorrlentet och den egna kritiska granskningen betonas i r,rrt'n till religionsfrihet, kan man tnka sig att en rad olika por r r,,r rttigheter blir relevanta fr religionsfriheten, exempelvis r rr rcn till utbildning samr rrren att fuitt delta i samhllets kulnrr,'lla liv och mjligheten an tnjura verenskapens framsteg, r,rli()t som vi berrde i kapitel r. liiir en del religioner och religisa rrelser r vissa mnsklrli.r nittigheter srskilt relevanra (Nickel zoo8). Rtten till yttr,rn(lcfrihet, mtesfrihet och rrelsefrihet r speciellt viktiga I'rr ('vangeliska rrelser och missionerande kyrkor. Press- och tl'r kfrihet r dven viktigt i den publicistiska verksamheten hos r i r liktade religisa grupper och fr de religioner som allmnr l,rrrl<rrr kallas for "skriftreligioner", ssom judendomen, krisr, n(l()men och islam. Rtten till rrelsefriher r ocks speciellt r rl,rig fr grupper dr medlemmarna gr pilgrimsfrder samt , r 1,tOO.t som har religisa processioner. ' 1' I samband med mer isolationistiska eller mer privata reli,
I
.
ligt att
se "religionsfriheten" som ett praktiserande av andra friheter som yttrandefrihet, personlig autonomi, freningsfrl. het, mtesfrihet, polidska och ekonomiska friheter samt tankcoch samvetsfrihet. Detta har ocks frdelen att icke-religisa skdningar kan respekteras och f ett svngrum i paritet mccl de religisa trosskdningarna (Nickel zooS och Palmer Olscn zooT). Det primra i frsvaret av religionsfriheten borde nm'" ligen vara att frsvara en mnniskas rtt att f ge uttryck och praktisera en trosskdning, ett praktiserande som ocks ska vara frenligt med andra mnniskors rttigheter. Det r dock missvisande att kalla detta fr en rtt till religionsfrihet. Rttigheten borde i stllet ha ett mer generellt namn - exempelvis rtten till livsskdningsfrihet (eller samvetsfrihet) om den ntl skulle mejslas ut som en srskild rttighet i deklarations- och konventionssammanhang (Dacey & Koproske zon). I denna kritik av bejakandet av en distinkt religionsfrihets. princip utgr man frn den mnskliga rttighetsfamiliens perspektiv och menar att en distinkt rtt dll religionsfrihet intc behver komma in i familjen eftersom vriga familjemedlem' mar redan "klarar av arbetet" med religionsfrgorna. En religion r ctt ytterst mngdimensionellt fenomen. Dc olika aspekterna av cn religion inbegriper ofta trosvertygelser) samvete, gemenskap, mten, lrande och olika konkreta manifestationer i form av ritualer och religisa sedvnjor, men dven ett mer "vardagligt" handlande som r inspirerat av den religisa tron och kanske ven sanktionerat av den. Religionsvetare har genom historien velat peka p att vissa speciella erfarenheter r stndigt terkommande nr vi talar om en religis
r r
tro - exempelvis knslan av ett starkt beroende av "en hgrc makt", erfarenheter av helighet och en upplevelse av tillvarons
stora rikedom och gtfullhet (Pals 1996).
152
r53
R Rnr-rcroN aN
uusxr,rc nrrrcnnr?
KRITIK ev nttnN TrLL RELIGToNSFRIHET i ('rt samhllsliv reses en rad rttighetsansprk som r gemen',,unrna med mnga andra aktrer och som sledes inte ndr,rrrcligtvis r specifika fr lust religisa grupper (ven om vissa r.rlighetsansprk tenderar att betonas exrra starkt). S lngt lr,rr inte heller just religionsrttigheter eller rrinen till religi,,nsfrihet aktualiserats uran fokus har varit riktat p andra vll.rrrcla mnskliga rttigherer som kan vara vsentliga fr bde r,' I igisa och icke-religisa grupper. l)ct finns dock ett problem forknippat med ambitionen arr r('(lucera rtten till religionsfrihet till andra frihetsprinciper. I lrrr gr man med det som inte s ltt lter sig frklaras genom lr,rnvisning till andra rttighetsprinciperl Hur kan till exempel r rr rcligis sedvnja som att anvnda det narkodska preparatet l'('.yote i rituella sammanhang motiveras utifrn rtten till for, nirrgsfrihet (Freeman zooz)? Denna sedvnja r ytterst cenrr.rl i vissa nordamerikanska indianers religisa liv. Andra cenrr,rla religisa sedvnjor kan glla marseder och slaktmetoder. Itt'ligionsfriheten skyddar sledes en rad f,reteelser som inte p n,iliot uppenbart stt tcks in av principer som f,reningsfrihet, lttrandefrihet och samvetsfrihet (Palmer Olsen zooT). Utifrn .rr vid lsning av begrepper samversfrihet skulle man kunna r,irrka sig att motivera varfr det r viktigt att f fortstta med ,1.'n religisa sedvnjan efrersom ett frnekande skulle g emot
('ils samvetes rst.
bland annat kan mjliggra kulturella frizoner. Detta gller ven religisa grupper som rkar vara minoriteter i olika lan. der. Upprtthllandet alr en mer traditionell religis kultur krver ocks utbildningsinstitutioner och mjligheter att bedriva den religisa praxisen med ett speciellt sprk (exempelvis hc. breiska i det judiska exemplet). Egendomsrttigheter r viktiga for de flesta religisa grupper som bedriver sina verksamheter utifrn srskilda infrastrukturer - dribland kyrkobyggnader - men de r srskilt viktiga for de grupper som har speciella
religisa platser och helgedomar. Fr de grupper som bedriver social hjlpverksamhet r ocks egendomsrttigheter viktiga inte minst p lngre sikt just fr att kunna ha vxande mJ.
ligheter att ge bistnd. Integritetsrttigheter kan vidare vara relevanta for de flesta religist troende eftersom religion ofta t
ngot hgst personligt och mnga gnger krver eftertanke och vissa mjlighetcr att f "utvecklas i fred". Den interna demokratin och freningsfriheten r vidare central fr de grupper som vljer sina ledare och som krver res.
pekt fr det interna beslutsfattandet, ngot som har gllt fr flera religisa grupper genom historien. Mot bakgrund av dc starka konkurrensforhllanden som rtt mellan religisa grupper och staten historiskt sett har religionsfriheten och fren. ingsfriheten ofta tolkats som att samfunden och grupperna ska ha rtt att vlia sina egna ledare utan ngon inblandning frn statens sida. Ett aktuellt exempel p denna sistnmnda proble. matik r valet av Tibets religisa ledare dr Kina gr ansprk p att f bestmma vem som ska eftertrdaDalai Lama. (I Sverige valdes ocks biskopar av regeringen nda fram till r zooo d statskyrkosystemet frsvann.) Kort sagt - genom att religisa rrelser och kyrkor r aktrer
154
i rttighetssammanhang. Inre minsr d i deklarations- och l.( )nventionstexter som just syftar till aff motverka diskriminerirrgar nr det gller grundlggande fri- och rttigheter. lin ambition med mnga freslagna beskrivningar av mnskL55
RnrrctoN
EN rvrNsrr,rc
Rttrcrrnr?
liga rttigheter mer allmnt och rtten till religionsfrihct i synnerhet r att de freslagna rttighetsprinciperna ska ha cn praktisk relevans i internationella deklarationer och konventio. ner (Beitz zoog). Pongen med just mnskliga rttigheter till skillnad frn andra normer och rttigheter ar att de ska kunn inkluderas i olika rttsliga dokument, darlbland FN:s allmnna frklaring av de mnskliga rttigheterna. Dessa dokument ska kodifiera principer vars innehll avspeglar allvarliga globala edska utmaningar som prglat mnniskans historia ssom krig, konflikter, cliskriminering och kolonialism. Texterna gcr sledes uttryck fr mnniskors erfarenheter av krnkningar av mnskliga rttigheter genom historien (Roth zooT och Morsink rggg). Det skullc inte heller vara tillrckligt att bara inkludera ett alhnnt cliskrimineringsforbud, ssom ett frbud mot negativ srbchirr-rtlling utifrn moraliskt irrelevanta egenskaper. En sdan allmn anti-diskrimineringsprincip skulle riskera att negligcra alla dc s;.irskiljande erfarenheter som olika grupper haft gcnom historicn, erfarenheter som kan motivera en speciell uppmrksamhct i arbetet mot diskriminering. Som exempel kan nmnas att urfolk och nationella minoriteter haft andra diskrimineringsproblem (bland annat gllande territoriella och sprkrttsliga frgor) n religisa minoriteter (se kapitel5). Genom historien har det visat sig att mnniskor mnga gnger bhvlt diskriminerade just utifrn sina religisa tillhorigheter. Religisa identiteter, vertygelser och gemenskaper kan vidare ses som starkt omhuldade och allmnt spridda genom historien, vilket fr flera motiverar att de ges en speciell
uppmrksamhet och ett srskilt skyddsvrde i deklarations- och konventionstexter. Analogt kan det hvdas attrtten till nationalitet kan ha en given plats i sdana sammanhang ven om en
ror-a en
politisk/kulturell gemenskap.
)ct kan vidare vara intressant att frga sig vad en reduktio,r',risk frklaringsambition i samband med rtten till religionstrrlrt'r skulle ha fr konsekvenser betrffande andra vlknda
I
vi ha specifika rttigheter for politik och religion och for de sammanlnkade friheterrr.r rr;ir vi har generella principer som freningsfrihet, mtesfrilr, l, yttrandefrihet och samvetsfrihet? Dessa sistnmnda prin, rl'('f' kan ses som frutsttningar fr en rad olika aktiviteter i .i r Ir llslivet ssom kulturskapande, moral, politik, utbildning, t,,r slining och religionsutvande. De mnskliga rttigheterna l,,rr tlock ofta formulerars som skydd fr de behovstillfreds.r,rllclser och aktiviteter som r vsentliga fr att mnniskan l..r l<unna leva ett mnniskovrdlgt liv. Frihetsprinciper ssom l, 'r('nings- och yttrandefrihet har dessutom utvecklats med utr,rrrighetsprinciper. Varfr ska
I rrlr rrr,
r r
i',rnllspunkt i att vissa verksamheter och samhllssfrer anras ha , rr speciellt positivt vrde fr mnniskan (exempelvis politik,
nr()rrlisk reflektion, utbildning, vetenskap, religion och kultur-
att respekten fr mnniskans inneboende \ ,u (lighet stller krav p am hon ska ges rtt och mjligheter att l'.r lika villkor f delta i och tnjuta frukterna av dessa verksamlrt rcr. UDHR frn 1948 innehller principer som lfter fram , L't stor vrdet arz vetenskap, kulrur, konst, religion, friridsliv,
lrr ). Antagandet r
i en mer generell bemrkelse, samr den rr,rtionella tillhrigheten, utbildning, arbete, ekonomiska akrrviteter och familjeliv. Att kvarhlla en mer specifik rttighet
irt'ligionsfrihet) som ven kan betraktas som en exemplifiering .rv cn mer generell rttighet (livsskdningsfrihet eller samverstr rlrct) kan sledes motiveras utifrn flera skl.
r57
ry6
inslag ssom ritualer och religisa sedvnjor, vilka inte skulk' hamna i fokus om rttighetsdokurnenten bara innehll referctr ser dll livsskclningsfrihet och samvetsfrgor. S lnge dcss,r sistnmnda begrepp ocksii finns med i rttighetsfrklaring;rr och konventionstextcr hnns clet inte heller ngon anledning ;rtt
sga att icke-rcligirisr i)vcrtygelser, identiteter och gemenskrr per behver bli orritrvisr bchandtradc i rttighetssammanhang i jmfrelse mc.l dc rcligisa gemenskaperna. Det ska dock intc
nre
resursstlrkrr rcligii;s.r institutioner har ofta ett klart vertag i jmfdrclsc nrc.l rcligiiisn och andra minoriteter i samband mcrl
hur nrinskligrr rittighctsclokurnent ska tolkas och tillmpas. Argrrrrcr.rrcn nr()t att ha ett distinkt och specielh uppmrk srmmrrnclc :rv rcligionsfriheten r emellertid inte uttmda mctl ovlnstiicncle ppekanden. Man kan ocks sga att ett frespr;i krnclc av en distinkt och speciell rtt till religionsfrihet hlr haft orttvisa konsekvenser eftersom detta har gett upphov till olika rttsliga undantag frn rdande lagstiftningar och anclr,t frmner fr ;ust religisa grupper. I)essa undantag, som intc medgivits p samma stt t icke-religisa grupper och organi stioner, uppfattas d som orttvisa. Mnga icke-religisa livs skdningar strvar efter att frverkliga samma slags ml sont de religisa livsskdningarna - att ge en helhetsbild av verk ligheten, och p basis av denna bild ge en etisk frdriktning. Denna argumentation jmstller sledes de religisa och ickc religisa skdningarna rned varandra ur etisk synvinkel. HriL handlar det med andra ord inte om att peka ut religioner sorrr unika eller speciella ur vare sig ett positivt eller negativt pcr spektiv (Bedi zoog). UDHR ger visserligen ett utrymme fiir' livsskclningar, etik och ideologi genom begrepp som "tros
158
rvisning, andaktsutvning, gudstjnst och religisa sedvn1,,r " Just andaktsutvning, gudstjnst och religisa sedvnjor t,,r linippas ju exklusivt med religioner och kyrkor. Man skulle I rrrrr)a sga att efterkommande deklarations- och konyentionsrrlrcfs pi olika stt har frskt att komplettera detra forhllan,lr nred att uppmrksamma mer specifika rttighetskrav som ,,u ;rtt associera med skilda identitetsgrupper, inklusive icke', lrliii)sa idendtetsgrupper (Evans zoor). t Inder senare decennier har ocks den amerikanska Hgsta .l,,nrstolen (HD) utgtt ifrn en funktionell definition av rel,r'i,rn (eller begreppet trosskdning) som anger art religisa ',\ ( rtygelser ska ha en grundlggande betydelse i den troendes lri Frdelen med en funktionell definition av religion i jmi,,rt'lse med en innehllslig som till exempel utgr ifrn tron I' r ctt hgre vsen, r att religionsbegreppet drmed blir mer ,"l,lrrderande eftersom man inte binder sig vid ngot religi,,rrsbegrepp sorn kan ha en begrnsad historisk och geografisk ' r, kvidd. En funktionell definition lmnar ocks drren ppen t,,r icke-religisa skdningar i legala sammanhang om det kan 1',rvisas att dessa vertygelser har en liknande ro11 som de relrririisa i den troendes liv. Derta stt att se p religion, som r :,1'ri1srx1 av den tysk-amerikanske teologen Paul Tillichs ( r 8 s 6 r 965 ) religionsteori och hans begrepp "ultimate concern", fick ' rr ;rvgrande betydelse i samband med rttsliga prvningar av ,,rPcnvig121 d vapenvgrarna inte ndvndigtvis hade ngra ,,ligisa skal fOr sina stllningstaganden (Tillich 1948). Det r rlitiga, enligt HD i USA, var att de icke-religisa trosvertyr',, lscrna hade samma slags psykologiska funktion som de reli,1,
rrr
r5g
(Hunter aggo). Vacl crr sdan funktionell definition frutstter r dock att religion.'r nd kvarstr som frcbilder. Icke-religisa vertygelser tas iu bara hnsyn till om .lc har en funktion sam liknar de religiirs,r, Den frga som mccl anclra ord terstr r om religioner k:rrr gra ansprk p ngot speciellt vrde sorn motiverar den posi tiva srbehandling som ofta getts i flera lnder i frhllandc lill icke-religisa skclningar och grupper. Vi behver inte utgl ifrn att clct sk:r v:rra ngon unik egenskap eller ngot unilit vrcle utnr.r dct krln rcka rned att sga aff religioner och rcli gi<isa iclcntitctsgnlpper exemplilierar en kombination ar' n()r mativt rclcv:rnta egenskaper p ett srskilt igonfallande siitt, vilkct nrotivcrar ctt speciellt skydd i form av rtten till religi onsfrilrct och kanske ven srskilda undantag frn gngse lrll stiftningrrr (sc krpitel 5 ). lrnligt titlig:rrc nmnda kritik lter sig detta inte gras, ut;ur clct rir i st:illct rinrligare att utg ifrn begrepp som samvetsfli
(US a. Seeger (3So U.S. t.66 (tg6S))
t6i,
,
I
,
,
r live
i liknande omstndighcter, skulle han med skerhet inte frundran eller skepsis i det amerikanska samhl' l, r ,,orn i de fall d han utrrycker argumenr fr sin klimat- och ,,,, t, rl"rolitik (Hollinger zooS ). r )i';rn har det formulerats en kritik av rtren till religionsfril,' r st)ntr inriktat sig p att den inte rimligen kan betraktas sorn
,,' r
,r.r Sr1lm
I
i,:ll eller distinkt. De argumenr som srdier religionsfrihe' , rvCks i flera faXl ocks vara argurnenr som kan stdja icke', Irrii<isa gruppers rttighetsansprk. I de fall ctr religisa grupi I l)ckas ut sorn srskilda grupper med speciella privilegier i ,,'lr,rllande titrl icke religisa bhr kritiken att srbehancllingen
1', ,
'
r , rl'littvis.
lrct och livsrisli.cL-ringsfrihet n det mer snva begreppet religi onsfi'ihct. l)ct rir ocks orimligt att traditionella religioner sli'r vara pr()t()ty1',cr cllcr ft;rebilder fr utformandet av eventucll;r rttsligr trnclrrnrrg fiir ickc-religisa grupper eftersom dctt,r skulle kunnr inr.rcbrira att vissa moraliskt relevanta aspektt'r negligeras hos dc sistnimntla. Budskapet blir nmligen att sl
lnge man kan privisrr lil<l"rctcr mccl clen eller den religionen
s,1
Vi har dock i detta avsnitt ifrgasatt vissa delar i denna krifrskt visa aft det faktiskt {inns ar,rrrcrlt fr att upprtthlla en distinkt religionsfrihetsprincip , I'l.rnc1 annat internationella deklarationer och konvendoner. l ,, r ir emellertid viktigt atr ert sdant kvarhllanc{e inte gr 1rr{)\,cr ambitionen att beakta alla de legitirna rttighetskrav ,,rrr riven reses av representanter for icke-religisa skdningar.
,,,1..r ar6lumentation och
kan liknande rttsligr unclantag fr icke-religisa livssktl ningar och grup;,cr cvcntucllt ges. Kritiken har ven inbcgripit den p<-rsition som religisa bevc kelsegrunder och uppfattningar mnga gnger kan ha i ofrent lig debatt. Detta kan visserligen variera frn land till land oclr samhallehg kontext, men det r ingen verdrift att sga att rcli t6o
ska d frihet frsts i religionsfriherssammanr clet verkligen lamphgt att tala om valfriherl De inre
16t
religisa vertygelserna och samvetsbetnkligheterna r ju ing. et man vljer utifrn bestmda sakskl och preferensordningnt,
De har snarare en mer tvingande och frpliktande funktlop (Gutmann zoo3). Det kan ocks nmnas att uttrycket religlon r historiskt frknippat med termerna religto (= frpliktelse) och religare (=binda fast). Den religisa trosskdningen lcvc. rerar ett slags etiskt prisma med vars hialp olika handlinger;
handlingsregler och forhllningsstt kan tydliggras, granskaq
,l
Ett sdant etiskt prisma kan, ssom i Ju' kristendomen och islam, inbegripa en speciell sy dendomen, p mnniskan genom frestllningen om mnniskors lika oeh okrnkbara vrdighet - ett vrde som frklaras utifrn mnnl. skans antagna likhet med Gud. Denna srskilda etiska bcty. delsc hos cle rcligist prglade identiteterna kan mnga gnger frklara clen intensirer som prglar etiska och politiska diskuc. sioncr liring cxempelvis abort- och dodshjalpsdebatterna. Nr rlct giller sekulra livsskdningar kan givetvis de ocks ha cn hancllingsmotiverande betydelse p ett stt som starkt liknar rcligisa vertygelser. r dct cl verkligen inte meningsfullt att tala om en reell val. frihct i samband med "rtten till religionsfrihet"? Hr kan dct vara lmpligt att gra jmfrelser med vissa andrafrihetsexem. pel och rttighetsprinciper. Betrffande yttrandefriheten och rrelsefrihctcn handlar det om att en person ska ha milighci att sga det eller det yttrandet eller rra sig i den eller den rikt. ningen. I religionsfrihetsfallet handlar det dock inte frmst om art kunna vlja den ena eller andra religisa tron p samma stt som i fallet med val av olika yttranden och rrelser. Det handlar snarare om friheten att kunna leva i enlighet med ens religis vertygelser (Sandel rygo). Det gr visserligen att tnka sig att utvandet arr ens religion innebr tt man ska ha en frihet att
bedmas och vljas.
lrrrlirt' str i samklang med hennes grundlggande vertygel,, r l)c svrigheter som kan uppenbara sig om etr uttrde ur I r r l,,rn eller samfundet aktualiseras kan vara ytrerst allvarliga , ', I r li;i nnbara - inte minst utifrn ett socialt perspektiv (Flles'1,'l .roo5). Den individuella religionsfriheten handlar d om att rr(l('r.ltta uttrdet fr de personer som finner att deras vertr li.lscr leder dem bort frn den ursprungliga religisa gemen.1.,r1'c11, eller alternativt skapa strre mjligheter fr medlemtr,u nil att inifrn kunna pverka sedvnjorna och tankestten. lr, uir mot bakgrund av en kritisk bearbetning av de normer .nr (le uppfattar har prglat den religisa gemenskapen. l{t ligionens kollektiva dimensioner, och i en del fall de relir,r( ).;:r gruppernas starka sociala relationer och lngvariga sociali .,rr ionsprocesser, gr det ofta mycket svrt fr en enskild indir.l ' ,rtt lmna en religis grupp.Det kan ocks vara komplicerat r,'r t'rr enskild individ att vlja bort en religis sedvnja eller ,'rnlolka den om den rkar komma i konflikt med ngot annat r ,r lr intresse. Religisa doktriner och sedvnjor r ju i de flesta ' t,rll institutionaliserade (Rikk zooT). Det kan fljaktligen belr, lng tid och stora kollektiva mobiliseringar fr att ndra 'r,;rs l',r inslagen i en religis gemenskap. Vissa sedvnjor kan ocks r ,rr:r srskilt svra att frndra genom deras historiska stllning , ', lr sociala och symboliska innebrder. Dessutom frefaller det komplicerat att skapa nya sedvnjor med samma religisa ','r,r lrrrrktioner som de gamla - srskilt om de sistnmnda r sankr()ncrade av heliga skrifter eller religisa traditioner. Scdvnjor som gller familj, kn och sexualitet har vidare en
r
t6z
t63
KRITIK AV RATTEN TILL RELIGIONSFRIHET restriktionerna av religionsfriheten i ry66 rs FN-konvenr, )n om de civila och pohtiska rttigheterna (artikel r8:3). l((xt sagt kan ovanstende kritik sammanfattas p fljande .,ru: Vissa fenomen som frknippas med religion r inte frerrr,il fr valfrihet eller "fria val" och det r sledes problemadskt 1r cfterstrva valfrihet i en vanligt frekommande betydelse. N,rr det gller de fenomen som i princip kan vara fremlfr rr( r eller mindre fria val r det dremot inte lmpligt art be.l.riva krayen som absoluta mnskliga rttigheter. I praktiken rr tlct dock, som vi tidigare noterat, svrt att vlja bort dessa '., ,lvnjor fr gruppmedlemmarna - inte minst p grund av att '.,,lvnjorna har religisa och etniska funktioner. lrrst de fenomen som srskilt skulle kunna motivera en spe, r, ll plats fr rtten till religionsfrihet i internationella deklar,rrioner och konventioner - religisa ritualer och sedvnjor * rr sjiledes inte ngra fenomen som har karaktren av absoluta r'r,rrrskliga rttigheter eftersom de berr frgor som ven aktual' .,'rar andra mnskliga rttigheter - som exempelvis gller hl,,, ,,ch fysisk integritet. De olika rttigheterna i den mnskliga r.rr righetsfamiljen mste f gra sig hrda p ett balanserar srt. I , rcmplet manlig omskrelse ska de religisa/etniska traditior,, relateras till barnets rtt till sjlvbestmmande och den '.na lr ,,iska integriteten samt medicinska aspekter.
samvetsfrihet som betyder att man kan leva i enlighet med vad ens samvete eller "moraliska rst" sger. Denna lggning ellcr denna rst behver d inte vara entydig och statisk utan dcn kan f nya konturer och ett varierat innehll under livets gng, samband med religionens yffre manifestationer kan det ocks finnas rimliga moraliska restriktioner, vilket problematl. serar antagandet att kraven p en viss religis praxis och vissa religisa sedvnjor ska forsts som mnskliga rttighetskrav tminstone i en absolut bemrkelse. Varje sdan praxis mstc
bedmas mot bakgrund av de specifika omstndigheterna och
ljuset av andra rttighemprinciper (se ven kapitel 5). Man skulle allts kunna havda att nr det gller de inre trosvertygelserna handlar det inte om frihet i form av valfrihet eftersom dessa vertygelser ligger bortom "valen". Det kan vidare havdae att nr clet gller religionens yttre aspekter handlar det egent. ligen inte om rttighetsansprk i en mer absolut och generell bemrkelsc eftersom religis praxis mste bedmas frn fall till fall. I vissa fall kan den religisa praxisen vara frknippad mcd allvarliga negativa vrden och mste d stoppas eller begrnsas, ven om sikher i de flesta fall kan ha turbaner i det dagliga livct utifrn religionsfrihetsskl finns det omstndigheter nr huvudet mste skyddas av en hjlm. Illustrativa exempel r nr man kr motorcykel eller arbetar p en byggarbetsplats. I falTet Singh Bkinder a. Canada (Comm no zo811986) fann FN:s mnskliga rttighetskommitt6 att begrnsningen av religionsfriheten fr sikherna genom kravet p att bra skyddshlalm var legitimt utl.
vikdgt fr talet om religions- och trosfrihet utifrn ett rrr,rnskligt rttighetsperspektiv att mnniskan inte r tvingad
I
rt't rir
.rrr lcva
t66
R nBr,rcroN EN uNsr<rrc
RttrcnErl
e, n()nr
speciellt laddad innebrd i mnga religisa grupper, vilket kan gra det svrt aff komma med frslag p frndring. Den man, liga omskrelsen inom judendomen och islam r ett exempel pl
ritual som mer eller mindre alla u. diska och muslimska pojkar genomgr. Att genomg omskrcl. sen r med andra ord for mnga judar och muslimer ett teckcn p att man tillhr den religisa gruppen. Eftersom manlig omr skrelse inom judendomen ocks r en etnisk markr som dvell praktiseras bland sekultua judar r det svrt att frndra ellcr
en gruppsammansvetsande
f
sga nej
till
sedvnjan.
traditionsbundna n andra och en vergripande norm har filr medlemmarna varit att visa trohet mot traditionerna. Dett* har prglat den katolska kyrkan under strre delen av desl historia och varit en allvarlig hmsko fr den individuella rc. ligionsfriheten inom kyrkan. Det var som sagt frst i samband med clet Andra Vadkankonciliet i brlan av r96o-talet som dett individuella religionsfriheten togs p allvar och fick en officiell plats inom kyrkan men d inramad p ett stt som tog hnsyn till den katolska tron. I den deklaration om religionsfrihet som formulerades i samband med det Andra Vadkankonciliet ut. trycks det att religis frihet r ndvndig fr att mnniskor skg kunna fullgra sin plikt am dyrka Gud och att den har att gr4 med immunitet frn tvng i det civila samhllet (se kapitel r), I imfrelse med andra religioner som hinduismen har dock reformatorer inom exempelvis den katolska kyrkan haft enk. lare att f till stnd frndringar genom att det har funnits cn tydlig organisation och hierarkisk strukrur, samt en doktrin atl ta ett kritiskt avstamp ifrn (Adam ry54). Hinduismen som r en praxisorienterad religion dr en tydlig organisatorisk struk. tur lyser med sin frnvaro har ocks varit svrare att kritiserl
L64
att det inte funnits mjligheter till uttrde p samma r,r l s()m inom den katolska kyrkan. Kastvsendet inom hindur:rrrt'n prglar nmligen det indiska samhllet p ett genomgrit',rrr,lc stt, vilket ftt till flid att dalits (kastlosa eller oberrl',rr,r) fortfarande betraktas som samhllets "eviga" underklass rr rniinga hinduer dven efter det att de konverterat till en ny r' Ir1',ion (Spinner-Halev zoo5). \/;rcl som dven frsvrar religionsfrihet eller byte av en relipii,rr r att en religis tillhorighet ofta kan sammanfalla med i rr crnisk/nationell dllhrighet. Att vlja bort religionen kan ,,rk'tlcs innebra att man dven stller sig utanfr den etniska/ l,rtionella gemenskapen (Langlois zooL och Ting zoog). Detr,r 1i;iller till exempel situationen for de muslimska invnarna trrr,rlrjerna) i Malaysia fr vilka den muslimska trostillhrigher' n rir en etnisk/nationell markr. Det handlar ocks om koll, L tiva intressen och inte bara om den enskilde gruppmedlemrrrcrrs. En rad olika mnniskor har nmligen etr stort intresse .r\ ,rtr personenifrga stannar kvar inom den religisa gruppen. ,\rr.lra grupper dr etnicitet och religion sammanfaller r iudar, ,lr rrscr, sikher och kopter. Anfdernas religioner samt praktiser,rrrrlct av religist/etniskt ingifte r hr cenrrala fr attupprttlr,t lll den kollektiva identiteten. Itcligis valfrihet frsvras med andra ord av faktumet att i rr viss religion i flera fall kan vara en etnisk markr. En etnisk itl('ntitet innehller referenser till en gemensam historia. Den 'rniska grupptillhrigheten r sledes ngot som en person l,,,ls in i dven om personen sedan kan ge den etniska identiter, n ett skiftande innehlloch skilda uttrycksformer. UtgngsI'rrnliten i ovanstende resonemang r ocks att den religisa nvcr"tygelsen r djupliggande och central fr ens personlighet l',1 ('tt stt som pverkar ens liv i en rad olika avseenden. Den t6s
n.
RnrrcroN
EN
uNsxr,rc Rttrcunrl
sttning trosuppfattningar (eller kanske bara en), och d p stt som fr tankarna till propaganda och strikt assimilcr Vi har ovan tagit upp en del exempel som problematiserar
let om en reell valfrihet i religionsfriheten. Det finns emel tid illustrativafall nr mnniskor frndrat sin trosinriktn bland annat mot bakgrund av en kritisk bearbetning av tidigare tron. Fr att belysa mnniskors frmgor att radi ndra sina trosuppfattningar r det intressant att studera pel p radikala omvndelser och konyerteringar i historien, finner nmligen belysande fall nr personer p ett drama stt frndrat sina grundlggande vrderingar och tros ningar ven i samhllsmiljer som varit strikt assimilationl tiska och odemokratiska. Hr kan sjlvbiografiska berttcl och biografier ge en inblick i frndringsprocessen. Vad berttelser belyser r att religionsfrihet, i betydelsen frnr religion eller trosskdning och mjligheten att f ^ttbyta trycka den nya tron, varit en stark drivkraft fr mnga rn niskor genom historien, ngot som betonar vikten ay att i "rtten till att byta religion" terfinns i religionsfrihetsartik En intressantfrga r ocks i vilka omstndigheter som sd radikala trosfrndringar kan ga rum. Ett illustrativt exempel p en omvlvande trosfrndring den frvanclling som den vite sydafrikanske teologen Naud6 (t9r5-zoo4) genomgick i brjan p t96o-taIet. Naud6 hade under flera decennier av sitt vuxna liv den sydafrikanska apartheidpolitiken utifrn kristna teologi grunder. Han var ocks under nnga r medlem i den
vativa gruppen Broederbond som forfaktade rassegregeri principer i Sydafrika. I samband med massakern i Sharpev ry6o ndrade emellertid Beyers Naud6 successivt sin teologi och etiska grundinstllning. Naud6 fann att han ddigare haft r68
i klvattnet av Sharpekmpa mot apartheidpolitiken, bland annat rrulr.irr nya tolkningat av Bibelns budskap. Efter att de officiella ,,rr,rl.rnclena frn det ekumeniska mtet Cottesloe blivit hrt .nrriill)nit av det vita kyrkliga etablissemanget och apartheidrr l,,rnrcrl valde Naud6. attlmna sin kyrkliga post och i stllet *1.,r1',1 i11s1l6utet "Christian Institute of Southern Africa". I , ltcrvrldens gon framstr Naudd som en av de allra frm!r,r nrotstndarna i kampen mot apartheidsystemet i Sydafrika. ll,rrrs liv visar vilka radikala frndringar som en religis tro ! ru licnomg - inte minsr i ljuset av omvlvande politiska hn,1, l,,t'r (Ryan rggo).Berttelsen om Beyers Naud6 frmedlar ,,, 1,,;,i cn historia om civilkurage genom att Naud6 tog sitt ra,lrl.,rl;r sreg i en tid nr Apartheidregimen var srark i Sydafrika ,,, lr tlii motstndet mot den nrmast helt lyste med sin frn, rr,, i de vita kyrkliga kretsarna. De srora officiella eller offi,li,'.,r futrpotna har ver huvud taget sllan gtt i spetsen fr rrr ,;liydda srbara grupper genom historien. Mnga gnger har tr rlr( rskmpar i stllet ftt lmna det kyrkliga etablissemanget t,1 ,111 kunna ge uttryck fr sin samhllskritik. Ett talande exr nrl)cl p detta fenomen r den tyske protestantiske reologen I rr,'rlich Bonhoeffers liv (19o6*1945). Bonhoeffer valde att g irror ledande protestantiska kretsar i Tyskland nr de visade srti vrlra alltfor anpassningsbara till den nazistiska regimen. r trll skillnad frn Naud6 genomgick dock inte Bonhoeffer en r,r,lilirrl trosfrndring. Han fljde mer eller mindre rankar som 1,i crt tidigt stadium hade prglat hans teologiska grundsyn.) t.tt aktuellt intressanr exempel p trosfrndringar illustrer,r,, .rv utvecklingsgngen hos Stockholms nuvarande rabbl Dat t,l l,tzar som frn att ha varit ortodox jude successivt kom att rrruprva sin religisa trosskdning. Enligt honom sjlv kom
!
t69
wis knna flera kristna studenter och forskare, dribland J.ll, Tolkien som sedermera blev en nra vn till Lewis. SuccesslvC forbyttes Lewis religionskritiska hllning dll en mer beiakan. de instllning gentemot kristendomen. Under efterkrigstirlen blev ocks C.S. Lewis en av de mest framtrdande kristna aptt' logeterna i Storbritannien framfr allt genom skriften "Ktn man vara kristen?" ("Mere Christianity"). Lewis utveckladc vidare en ckumeniskt orienterad kristendom inom ramen f! den anglikanska kyrkan kanske just i ljuset av de religisa/rra. donella konflikterna som prglade Nordirland. Den amerikanske religionskritikern John W. Loftus genolrr gick en helt annan utvecklingsgng - frn en djup religis tm till en aktivistiskt orienterad ateism. Loftus som under flera ! arbetade som prst i en kristen evangelisk frsamling i USA borlade mer och mer ifrgastta sin kristna tro och det sociah sammanhang som han befann sig i. Enligt honom sjlv var nyt kunskaper och ett ifrgasttande av den kristna trons "sam. manlagda" rimlighet en viktig orsak till den stegrade skepsiscn, Att Loftus sjlv genomgick en rnoralisk kris och att han ocksl
770
l. ,rllt fler negativa erfarenheter av de kristna sammanhang 'nr lrrn ingick i bidrog ven till atr han tog det radikala sreget lll .ru bli ateist. Fr Loftus var skenheligheten och diskrepan, r' rucllan ord och handling i den kristna gemenskapen en all, rrlig sttesten. I Loftus fallvar sledes dven den sociala miljn , r' ,,lrringande punkt i den livsskdningsmssiga frndringen I r'.r tlii p ett helt annat sn n fr C.S. Lewis (Loftus zooS). l)('ssa nmnda livshistorier r bara ett begrnsat axplock nr ,1, r gller genomgripande trosfrndringar. Mnga andra talru,lc exempel skulle kunna inkluderas i detta sammanhang, ilr' n historierna ovan ger nd en illustration av att trosfrrrr,lr.ingar kan ske p ytterst radikala stt i flera riktningar. ll,'ringelserna fr dessa frndringar kan dessutom vara kom1,l, xrr. Religion och trosskdning mer allmnt r med andra !'r(l inget givet och ofornderligt utan mnga mnniskor har 1,r'ilolrl historien genomgtt olika Damaskusvandringar som r ,, r l< t frndrat deras liv. ( )rn man ska ta vittnesmlen ovan p aIIvar, s r det upl,''nt)art att det har varit frga om genuina trosfrndringar i 1,, rnrkelsen att de har sttt i samklang med individernas uppl, r'.la behov och "tvingande" livsval. I en del fall har det krvts , rt t:1'rtioflella egenskaper som ett starkt civilkurage fr att tilll.,rrrnage den religisa frndringen p etr mer offentligt stt, n,rlt()t som srskilt illustreras av Beyers Naud6s liv. rn problemstllning som vi inte berrt tidigare r just frgan r.r,l som r genuint eller autentiskt och vilka risker som finns ,rr( det utvecklas kulturmnsrer som gr det svrt for mnni,
'.l,or tt inse vad som r i samklang med deras mer djupliggande l'( r'sonlighetsdrag eller med "samvetets rst". Hr spelar belir('pp som moralisk integritet en central roll (Sapir & Statman
' ro5). Det enda som frutstts r att det gr att gra en mer el777
n REr,rcroN nN ivrNsxr-rc
ntrrcunr)
ler mindre rimlig distinktion mellan de trosvertygelser (c pelvis religisa) som inte r ett resultat av manipulation, och starka materiella och sociala incitament och de sonr vuxit fram p grund av sdana faktorer. En ytterligare relcv
prglas av enskilda
frgair ocks om vissa mer djupliggande blelser r ett resultil av vad som utifrn medicinska och psykologiska perspektiv
kallas fr allvarliga psykiatriska eller psykologiska problem. I
att ge en moralisk tyngd t de religisa srartskraven krvs ledes att man p ett ngot s nr klart stt kan redogra fr som r autendskt eller genuint hos den troende.
och "livsexperimenterande" r det ocks r nrcningsfullt att tala om en personlig frihet och ett tolkillnlisutrymme som innebr attmanges mjligheter attgra det r.rrr i huv[dsak str isamklang med ens inre tro eller samvete. l'. r,n't'[ p frihet i dessa sammanhang innebr att ingen ska benr rrrrriskors skande !l
ir
ligga locket p och dlja sina vertygelser eller lggningar, ,,, lr inte heller spela ett spel i vilket man frsker anpassa sig till r,r rritetsreligionens vrderingar fr att undvika diskriminelr,
'r',r
r r
1r
Vissa samhllskulturer frefaller underblsa livsstilsfrnd. ringar och ett trosexperimenterande i strre utstrckning n andra, medan andra samhllen prglas av dominerande rcll. gisa traditioner som frsvrar fr de enskilda individerna prva sig fram p "livsskdningsomrdet". I det frstnmndl fallet kan det ppna sig ett svngrum fr variation och expc. rimenterande betrffande uttrycksformerna fr den religist vertygelsen. Man kan ocks tnka sig att utrymmet i vissa aV dessa samhllsmiljer ven r generst nr det gller uttrycko. formerna fr den sexuella lggningen eller samvetets rst i cn
mer allmn bemrkelse. Delar av det amerikanska samhllet uppvisar mnga exem. pel p variation och experimenterande just nr det gller rell. gion (Beal zooS). Mnga amerikanska medborgare sker sig till olika religisa sammanhang och grupperingar under livett gng. Den amerikanske forskaren Alan Wolfe som har forskat
772
frn andra gruppidentiteter som r mer synliga ,,,1r vilka inte gr att dIi;- p samma stt, ngot som vi fr anl,,lning att terkomma till i kapitel5. Rtten till religionsfrihet t,'rlinippas ocks med att ingen person ska behva bli tvingad .rrr .rvslja sin religion, en innebrd som denna frihet delar med rrrrlr';1 5s111t"la friheter - exempelvis politisk frihet. Iirihet i samband med religis tro och praktik kan ocks fr',r.rs ibetydelsen att en person inte ska behva utsttas fr re;it lnitt hjrntvtt eller fr ngon mer lngsiktig manipulation. I rct sistnmnda aktualiseras nr en religis sekt p ett subtilt trrtlirekt stt frsker manipulera ens religisa tro eller livsl,,li:idning - exempelvis genom att inledningsvis fokusera p lr.'lt andra fenomen n religion, som sociala vHrdsprojekt ,llcr fritidsaktiviteter, vilka kan ha en attraktionskraft fr de llrcsumtiva nya medlemmarna (Kimball zoo4). l,.tt centralt inslag i religionsfriheten mot bakgrund av ovan'.r,icnde ppekanden r att den ffoende ges mjligheter att kritrsl<t bearbeta och vidareutveckla sin tro och att han eller hon '.lipper leva med frtryckande sffukturer eller systematiska rerrr,.;t:r skilja sig
a73
R Rnr,rcroN nN
nNsxr,rc Rttrcsrr?
,
KRITIK
i, r.r', nrcd
A.V RATTEN
TILL RELIGIONSFRlHET
ligiOsa assimilationsfrsk.
I linje med vad artikel r8 sgcr (ng att rtten till religionsfrihet innebr friheten att byta rcllglo eller trosuppfattning (min kursivering)) kan religisa i)vrrt;* gelser och trosuppfattningar tolkas som fenomen vilka intc lff alltid r givna, entydiga och fixerade. De kan i stllet varrr l(ll* nderliga och "ppna" fenomen som vxer fram och frrinrlril mot bakgrund av den troendes livserfarenheter och krirlskl engagemang dr vissa former av kritiskt engagemang r ntet vanliga i vissa tidsperioder av den troendes liv. Visserligen har religisa vertygelser och reaktionsmnsl ct mer djupliggande och genomgripande effekter fr personlighe' ten n mer tillflliga intressefreningar (Pals 1996 och Mlck' lem zooo). Analogt med forhllandet att personer hyser kirlek infr ngon. Ett sdant ppekande utesluter dock inte arr (hn religisa identiteten * trots "de icke-valda" momenten - krl"
dskt kan bearbetas och frndras mot bakgrund alr nya erfarcn. heter och insikter, ngot som illustreras av de religisa kursonl' lggningarna ovan. Mnga gnger bestr nmligen en kritiskt
religionsfrihet. Mot bakgrund av skilda tolkningar kritiserades flera av dessa argut |r nt tttot rtten till religionsfrihet. ttril'rn bemtandet av de kritiska reaktionerna gentemot r rrrr n till religionsfrihet och mnskliga rttigheter mer gene,,llr lr:rr vi ocks ftt ett underlag till en mer "positivt" orienr, r .r,l :rrgumentation som tar fasta p de funktioner som rtten r ill rt ligionsfrihet har - inte minst i ett bredare mnskligt rtrrtllr('tssammanhang. Vad vi i nstkommande kapitel sledes l. ,r I iirska gra r att placera in rtten till religionsfrihet i ett i rinrligt mnskligt rttighetssammanhang som mjligt, och ., lrtrruvida religionsfriheten kan motiveras utifrn deffa samr,'.rrrhang p ett ngot s nr enkelt stt.
,,
r, ligionsfrihetsbegreppet
orienterad religionsfrihet av att en enskild person successivt bOrlar bearbeta sina religisa referensramar - exempelvis rle heliga texterna och kyrkans traditioner (Audi zon). Denn kritiska bearbetning, som gr stick i stv mot ett bokstavstnr. get fundamentalistiskt perspektiv, kan utmynna i att man siir' skilt plockar ut och betonar vissa sentenser och sedvnjor och nedtonar en del andra och gr omtolkningar genom att placcr4 in dessa i helt nya sammanhang. I detta kapitel har vi presenterat och problematiserat ngr vanligt frkommande argument mot rtten till religion och rc. ligionsfrihet. Det har framkommit att denna grupp alr motar. gument r klart heterogen och att de skilda argumenten kan ha varierande konsekvenser fr den tro och praxis som ofta ass<l174
r lirrns, som vi har sett i kapitel 2)enrad argument fr reItlirorrsfrihet i litteraturen som inte ndvndigtvis har ngot .rr ,iaira med mnskliga rttigheter. I flera 1ll kan det yara ett
f
r'
,,n.,livirr frhllande aff en politisk eller moralisk stndpunkt l,,rrr motiveras frn olika h11. Ju mer diversifierat std, desto rr,,r.r'c chans kan det finnas att f gehr fr religionsfriheten. ( lnr ctt argument fr religionsfrihet (till exempel att friheten l', lr r'imjar fred) har en begrnsad rckvidd, kan andra argument lisii trda in och frstrka och komplettera p ett stt som gr ' ', rrr liirsyaret av religionsfriheten blir mer konstant och "tck,rrrtlc". Vissa argument fr religionsfrihet och religis tolerans ..ilrr) preselterades i den historiska expos6n kan sledes vara I'r'rydclsefulla i den politiska kampen fr religionsfrihet ven ,,nr cns frmsta fokus r p religionsfriheten ur ett mnskligt r,r t t i ghetsperspektiv.
Ett
fr
re ligi
ndrike
te n
lirir att illustrera mngfalden av argument fr rtten till reliyiionsfrihet kan vi anvnda oss av en bestmd analogi. Vi kan
f.imfra kampen fr religionsfrihet med ett demonstrationst,lg som tgar fram p det offentliga torget under fanan "Mer
rcligionsfrihet!". Jag har lnat och modifierat denna analogi lrlin den amerikanske politiske filosofen Michael Walzers bok t'hickandTkin (1991. I detta tg kan det ing en rad aktivist7g
n nnr,rcroN nN uNsxrrc nttrcrrnr? ter som har skt sig till demonsrrarionen utifrn flera skl. tin del marscherar i tget drfor an de r srskilt angelgna o6 att skydda sin egen religion eller kyrka som de fr nrvarand uppfattar har ett utsatt lge. Dessa demonstranter kanskc inte har ngra principiella argumenr eller ngon morivation fr c1 generell religionsfrihet utan r i huvudsak intresserade av sh egen grupps situation. Vad vi allts har hr r ert argument fif religionsfrihet utifrn etr egeninrresse. En del demonstranter tgal. eventuellt ocks i frihetsdemon. strationen utifrn speciella religisa skI. De menar atr Gud hf sagt tt dylika aktioner r hedervrda. De r sledes medvctn om am deras skl fr demonsrrerander troligtvis inte delas av andra demonstranter. Ytterligare demonstranter tgar frmct darfor att de r frsvarare av alla slags frihere r - drav dven rcll. gionsfrihet. Vissa r med i tget p grund av att de uppfattar att religioner och religisa grupper ftt en allt oskrare stllning i det sckulra samhllet medan andra r srskilt oroliga for de mnskliga fri- och rttigheterna mer allmnr dr de ocks mc. nar atr rcligionsfriheten hr hemma. Vad som knnetecknar demonstrationen och dess medlem. mar r sledes en till synes gemensam programpunkt uttryckt genom den speciella fanan. Demonstranterna kan dock ha hclt skilda uppfattningar om vad de konkret menar med uppropet "Mer religionsfrihet!" och varfr det r viktigt att engagera sig fr det. Vad menas egentligen med mer religionsfrihet fr deltagarna i det speciella demonstrationstget? Betyder det att man ska f mer resurser till ens kyrkor eller evenruellt bttre mjligheter atr f praktisera sedvnjor som i dagslget r fr. bjudna? Bestr religionsfriheten snarare i aff ens religion eller kyrka ska f mjligheter art pverka det offrciella polidska livet och exempelvis instifta lagar med en religis innebrd?
r8o
r liir deras fortsatta vandring och de metoder som de r villi1,.r ,rtt anvnda sig av fr att f igenom sina krav. En del kanske , lrcr ctt tag finner att det kostar p fr mycket att fortstta att , rr,lr-a i tget och hoppar av efter ngra kvarter medan andra l,rrrjitter under mer obestmd tid. Vissa av demonstranterna .rr rill och med bengna att anvnda vldsmetoder om de mter rrrrlil:rnt polisirt motstnd och aggressiva motstndare. Andra rl, lr;rgre har en icke-vldsstrategi som de anser rimmar bttre rr,',1 clemonstrationens vergripande sfte. Vi kan ocks frga ,,'.'. lrur pass rimligt det kan vara att krdva en och endast en lrtiumentation f,r religionsfriheten fr att kunna marschera i r,i1i('r. r det inte snarare en frdel om tget r ppet och att rrr.rrrniskor med skilda tolkningar och bevekelsegrunder kan rr,r..ll in vid olika tillfallent Nu kan inte ett demonstrationstg helt liknas vid ett samI lc eller en srat. Att agera fr att f ett politiskt genomslag fr r.rrtcn dll religionsfrihet krver att man samlar sig och komrrrcr verens om en specifik handlingslinje som vilar p ngot s n.rr gernensamma vrderingar. Fr att demonstrationstget ska L rrrrna "verleva" och utgra en politisk kraft mste deltagarna rr()ts de skilda ideologiska och religisa utgngspunkterna sle,1.'s komma fram till vad det r som til syvende og sidst frenar ,lt'm. De kanske efter hand finner att den minsta gemensamma rr,imnaren just r att kmpa mot den diskriminering och de lrlrrtala angrepp som mnga religisa grupper (och andra troslirupper) rkar ut fr runt om i vrlden. Men fr vrigt kan de ',()rn sagt vara oeniga om religionsfrihetens utstrckning och Icgitimering. Demonstrationstget kan med andra ord betrakr.rs som en bra analogi fr den stndigt pgende offentliga de,
I r ,r
r8r
R nEr,rcroN nN
lrNsrrrc Rttrcunr?
rrr,
batten kring religionsfriheten (och andra rttigheter) gcnut tgets dynamiska och ppna karaktr.
Re
is ati
rs p
osi
tiz) a a tir d e n
En frsta utgngspunkt i argumentationen fr rtten till rcllgl. onsfrihet r, som vi noterade tidigare, att religisa vertygehe! och verksamheter mer generellt har ett stort vrde och drfc br skyddas och befrmjas. Om det vore s som vissa religionF kritiker menar att religioner ver huvud taget inte har ngot strre vrde utan snarare mest negativa vrden, finns det ingCtl strre pong med att srskilt ivra fr rtten till religionsfrihet (ven om det kan fi.nnas mer generella motiveringar fr att virl respekt fr individuella friheter). Visserligen fanns det mng betydelsefulla fregngare till dagens ateistiska tnkare - int minst under Europas upplysningstid, men majoritetskulturernl i de flesta europeiska lnder bejakade emellertid fr det mesn det stora vrdet av att ha en religis identitet. Dessa stater h1t ocks prglats av mer eller mindre offrciella kyrkor och religionet genom historien. I moderna pluralistiska och liberala samhllen med mer eller mindre starka sekulariseringstendenser har dr. emot antagandet om vrdet av en religis identitet, som vi se$, problematiserats genom pekandet p religioners alla negativt sidor - srskilt om religionerna skulle ges en mer offentlig stllr ning i samhllslivet. Vi frskte i fregende kapitel nyanscrl denna kritik genom att peka p vissa religisa gemenskapers po.
sitiva vrden och en del icke-religisa gruppers negativa vrden,
Vilka argument kan d anfras fr att ha en religis tro och en religis gemenskap? I detta sammanhang kan man skilJr
tBz
ll:rn mer religist frgade argumentationer och mer neuri,rl,r/sckulra. Fr dlupt troende antas ofta att en religis tro ','lr ,rlika religisa aktiviteter r den enda vgen fr att skapa , n nrcr helgjutet mnskligt liv. Det specifika vrdet med en relilirrn r sledes att den gr det mnskliga liyet mer komplett. ll.ligist troende mnniskor kan ocks tilldela religioner mer ,rllrrrint ett stort vrde, srskilt i jmfrelse med frnvaron av r, lrliioner, ven om de skulle foredra att den egna religionen fr , n strre inflytande. En negativ kontrast fr mnga medlemnr,n' av denna grupp r allts ett samhlle dr religioner och Ilrkor helt lyser med sin frnvaro och dr mnniskors fokus t nlmrt r riktat p s kallade inomvrldsliga frgor. (Det r hr rrlitigt att nmna aff dyen flera religioner inriktar sig p "in"nrvrldsligafrgor" och att de skulle se det som en stor brist ',nr rnnniskors intressen kanaliserades bort frn dessa frgor.) Att propagera fr religionsfrihet kan ven ligga i olika kyrl, ( ,r's intressen genom att de kan tjna p det - oavsett om de r i rrrinoritets- eller majoritetsstllning i ett land. I vissa lnder ,rr kanske en viss religion en minoritetsreligion och i andra en rrrrrjoritetsreligion. Om gruppen p ett konsekvent stt frsvar.rr religionsfriheten r frhoppningen att detta kommer vara ,r)rsesidigt frn andra gruppers sida (Evans zoor). lir flera religist troende kan ocks en religis pluralism rr1'pfattas ha en konstrukdv funktion nr det gller att vidart'rrtveckla den egna religisa tron och bidra till att f bort tra,lirionella blinda flckar. Bland de argumentationer som frel.,rrrrmer fr att bejaka en religis pluralism och religionsfrihet lrrrns ocks argument som utgr ifrn att religisa trossystem lr;rr sanningsvrden, vilket kan ge en mjlig forklaring dll varlirr mnga mnniskor betraktar trossystemen som mer eller rrrindre rationella. Man kan ocks i detta sammanhang tala om
183
ARGUMBNT
l.,rrr frekomma
', r
RELTcToNSFRTHET
att vissa religioner och livsskdningar har en potential att ge det mnskliga livet en strre begriplighet och ett vergripandl sammanhang. Drigenom kan en religion och livsskdning cillhandahlla redskap fr en mnniska att orientera sig i till. varon. Hr kan det dock lmnas ppet hur begrepp som "bs. griplighet", t'sammanhangt' och ttorienteringtt mer exakt sltl forsts. Det r dock vanligt med sdana begrepp nr olika relli gioner och livsskdningar jmfrs med varandra. Religioner, religisa rrelser och vertygelser kan, enllgt flera frfattare, ha en viktig roll nr det gller frverkligandct av vissa centrala samhllsvrden. Hr antas dock inte att barl religioner eller religisa rrelser kan frverkliga dessa vrden, men de antas ha en speciell mjlighet att frverkliga dem ge. nom den starka motivation som religisa gemenskaper ofu kan frambringa. Det r ocks frga om vrden som kan anam. mas av de flesta mnniskor - oavsett om de sedan ansluter stg till ngon religion eller inte. I kapitel 3 noterade vi att det inte r srskilt rimligt arr stlh sig frgan om religion - analogt med kultur, konst och politllt * r ngot bra eller dligt eftersom det bde finns bra och dltgf exemplifieringar av religisa aktiviteter ur em moraliskt hn. seende. Den intressanta frgan r snarare vilka former av rell. giositet som r srskilt vrdefulla och under vilka betingelser, Ett positivt vrde som mnga religioner och trosskdningat frverkligar oavsett deras mer specifrka innehll och uttrycki. former r att de r centrala fr mnniskors sjlvidentifikation, De strukturerar ocks i flera fall de troendes liv p ett stt som av dem sjlva uppfattas som meningsfullt. Man kan evenruellt tnka sig att religisa grupper uppvl. sar ett slags symmetri med icke-religisa grupper s till vidt att samma slags negativa och positiva egenskaper i stort setl
184
i bda gruppsammanhangen beroende p om,r rr cligheterna. Utmaningen fr den som vill ge religisa grupl'( r'cn srskild uppmrksamhet i det offentliga livet (antingen 1'r,sitivt eller negativt) r d att pvisa att religisa grupper lr,rr speciella normativa knnetecken som skiller ut dem frn r,lit'-religisa grupper. Detta r dock ingen enkel uppgift. att trrllgra utan flera frfattare som skrivit om religionsfrihet har
l.r
,,, lr
i religisa och icke-religisa sammanhang (Bedi zoog l-eiter zoo8). l)en amerikanska politiska filosofen Amy Gutmann har fr','lit ringa in ngra viktiga samhllsvrden som religion och relrliiiisa gemenskapsformer kan frverkliga. Frutom de sociala
rrrt r bde
i stater som har haft svaga sofrn den offentliga sektorn * till exempel USA.
ligisa organisationer. Gutmann menar dock att religisa liru[)per haft en srskild position nr det gller realiserandet av '.,,,ialt kapital och sociala vlfrdsprogram i det amerikanska ,,,rnrhllet. Det har uppskattats att nstan hlften av de ideella ,'r1',rrnisationer som gnar sig t ngon form av vlgrenhet i tlSA r religisa (Gutmann zoo3). Bland religisa grupper l',rn ocks de sociala vlfrdsprogrammen variera i form och ,rnrlattning. Vissa kyrkor, som flera av de katolska och "ldre" l,r')rcstantiska kyrkorna, r starkt involverade i sociala hjlpl,r()gram medan nya evangelikala kyrkor r mer fokuserade p t r. I i viduella fromhetsfrgor inom sjlva grupperna. l{cligisa grupper kan dven utgra betydelsefulla aktrer
rt
r
185
p
n REr-rctoN EN rvlNsr<rrc Rttrcunr?
ARGUMENT FOR RATTEN TILL RELIGIONSFRIHET
det civila samhllet, vilket bland annat kan tjnstgrir rr{ ett blverk mot frtryckande tendenser hos en Denna typ av argumentation har uttryckts p ett pregnant historiskt inflytelserikt stt av den franske frfattaren A de Tocquevilles (t772-r856) i hans analys av det ameriknnrfi samhllet i boken Om folkoldet i Amerika (r835-r84o). Nt;ol som de Tocqueville srskilt ville betona var alla de konstruktlff sociala och politiska funktioner som kunde tillskrivas dc rclb gisa grupperna i det civila samhllet (Ahdar & Leigh zooll, Man kan ocks hvda att det inom flera religisa och kyrkor kan utvecklas ett vrdefullt moraliskt kapital. Medn mnsklighet, sjlvdisciplin, dmjukhet, familjesammanhlll. ning, hederlighet och flit brukar hr srskilt lyftas fram (C;ah. ton ry9t-). Mer allmnt har ocks religisa organisationer vetlt inblandade i olika utbildningsprojekt - daribland etablerandet av olika skolor. Vissa religioner har ocks genom sitt specifikl religisa liv uppmuntrat intellektuella dygder - exempelvis tor ralsningen inom judendomen. Hr handlar det dock inte hel* ler om ngra exklusiva eller specifika vrden fr lust religioncrl men fr dem som frsyarar nrvaron av religion i samhllet och ser religionsfriheten som etr viktigt medel art stdia religirt grupper, r en argumentation av liknande typ central ven on ocks icke-religisa gemenskapsformer kan tillskrivas liknandl
vrden.
att frverkliga dessa projekt hinder (den negativa frihetsaspekten) kan ,lr r or'ks antas att en mngfald av aktiviteter kan vxa fram t'inspireratt varandra. Det r dock en li'111 komplemera och ',,111 lr,,trvcring fr religionsfriheten som inte, som sagt, betonar .rn r( ligioner och religisa grupper i sig har ngot unikt vrde , trr'rsom de vrdefulla verksamheterna ocks kan frekomma
ri lilirtisrl grupper ges mjligheter rrr,rrr rriigra strre
li,
'.,
icke-religisa grupper.
|r
inte uteslutet att religionsfriheten gller ngot klart ,,rnlcfullt som ocks kan betraktas som en mnsklig rttighet. Irlhcn mer specifik roll ska d religionsfriheten antas ha inom ,l, rr mnskliga rttighetsfamiljent r det frga om en srskilt r rlitig familjemedlem eller ska den ha en mer "underordnad" l'l,rts? Kan rtten till religionsfrihet beskrivas somkallan (fons
.rr s;iledes
i vissa lgen kan tillskrl. vas olika religisa grupper, kan antas frverkligas om grupr perna fr ett visst handlingsutrymme och mjligheter att ut. veckla skilda projekt, exempelvis vlgrenhets- och utbild.
Ovanstende positiva vrden, som
rt rtrigo) eller som den frmste bland lamlikar Qtrimusinterpares) ,llrrr snarare ett helt jmbordigt syskon? l{eligionsvetaren Peter L. Bergers syn p religionsfrihetens
I'ctydelse kan sgas vara representativ fr dem som kmpar fr
r..ligionsfrihet inom ramen fr ett bredare mnniskortts- och ,lcrnokratiseringsarbete. Berger kallar nmligen rtten till reli-
ningsprojekt. Argumentationen frutstter sledes att religist aktiviteter kan frsts p ett brett stt dr ocks humanitrt vlfrdsprojekt och utbildningsaktiviteter kan ing. Genom att r86
;iionsfrihet fr fons et origo nr det gller vriga fri- och rtrigheter. Den stat som erknner religionsfrihet inser ocks den 1'olitiska maktens begrnsningar. Politiken kan nmligen inte
r87
n nnrrcroN EN l.Nsxr,rc
nrtrcnlrP
definiera allt i samhllslivet eftersom det finns perspektiv s(lnr verskrider det politlska och ideologiska. Till skillnad frn de kritiska perspektiven p religion oclr r,'
ligionsfrihet i det fregende kapitlet, som betonade att rrirrrrr till religionsfrihet kan komma p kollisionskurs med fler;r ,rl dra mnskliga rttigheter, r tesen hr att det snarare rdcr','rr positivt frstrkande forhllande. Rtten till religionsfrihet li,r r med andra ord st som en "symbolrttighet" gentemot stal littr frtryck av olika slag eftersom medlemmar i mnga kyrkor ,,. lr religisa rrelser genom historien varit involverade i kritisl,,r mobiliseringar mot stater. De har dessutom presenterat alt.r nativ till de officiella vrderingarna och den rdande politilior Genom historien har sledes statlig aktrer ofta sett 1,,1 religisa organisationer med misstnksamhet - inte minst 1't grund av att de skapat konkurrens inom politikens omrrlcrr I centrum str frgor kring medborgarnas primra lojalitctcri identiteter, kyrkans innehav av materiella tillgngar samt tlt'r.' inflytande ver kunskaps- och normbildningen i samhllet, .l lcr mcd en mer modern terminologi - den diskursiva maktcrr, lnnan refornrationstiden och framvxten av nationalstaternrl I Europa var ocks clen romersk-katolska kyrkan en srskilt frrrli tacl politisk aktr fr olika furstar. Relationen mellan kyrli,r och vrldslig makt var ft;llaktligen en klar konkurrensrelatiorr i denna historiska kontcxt. Representanter fr den vrldslig,r makten var med andra orcl yttcrst angelgna om att kringskriL.r de kyrkliga auktoritctcrnas rnakt och inflytande. I sambarr,l med reformationen och den nya tidens brlan blev kristenrlr men i Martin Luthers protestantiska skepnad mnga gngcr ocks utnyttjad som ett ideologiskt instrument fr furstarn;rs maktpolitiska strvanden (ven om detta sjlvklart inte uteslair att furstarna sjlva sg sig som genuint troende).
r
ti, ligionen kunde sledes "underorclnas" statens syftcn, clrii,l ,rr,l tlen politiska mlsmningen att ingiuta lojalitet och sam", rrrlr:iflning bland medborgarna. Den gruncllggancle princii , r \':rr dessutom cwi.ws regio, eiws religio (hrskaren bestmmer
,,
\\,
',
med den Augsburgska religionsfreden (rsSs) och den ,rl'rliska freden Q6aB). Statskyrkor i Europa har just haft
r',rs
,r, rrpprinnelse
an-
,rrr tlco syenska statskyrkan som sg sitt slut r zooo (Alwall r,,,.1fi och Saelid Gilhus & Mikaelsson zoog). Staters intressen ,\ ,rrt stndigt frska dominera kyrkorna och religionerna i
'irrhlillet strker med andra ord Peter L. Bergers tes oyan att ,, lrriii)sa strmningar och kyrkor ofta har betraktats som kril.,r utmaningar gentemot den vrldsliga makten. lrcn amerikanske filosofen William J. Talbott hdvdar just ,u ('ttersom fundamentala mnskliga rttigheter r ndvn,lr1'.r f-r lsningen av ett universellt moraliskt problem - re', rirrgars maktmissbruk - mste de mnskliga rttigheterna . ,r.r universella (Talbott zoo5). Talbott talar inte explicit om " lrliionsfrihet som en mnsklig rttighet men det r ltt att , ,rrt religionsfriheten, som Berger ppekat ovan, kan ha den l, rr lition som Talbott efterlyser. Att ocks vrna om tros-, sam, , r. och religionsfrihet i ett mnskligt rttighetssammanhang Lrpar en pluralism nr det gller vrderingar, mnniskosyner ', lr livsskdningsperspektiv. Denna pluralism kan stimulera r rll uytnkande i form av preciseringar, revideringar och komt,l( lteringar av aktuella rttighetsartiklar i deklarationer och I , rr1ysngi61sr. Betoningen p religionsfrihet i mnskliga rtrrrtlrctssammanhang snder dessutom en signal att det finns en l'( r'sonlig sfr som ingen stat eller annan extern aktr kan trda 'r' i och frndra. Ngot som r ytterst personligt i en mnni18g
r88
R nEr,rcroN EN rvlNsrr,rc
skas
RttrcHEt?
tl[
omvrlden och andra mnniskor. Enligt Berger r krnan i mnniskors religisa skancle F vllja att f uppleva en verklighet som r totalt annorlunda il den vardagligt sinnliga. Mot bakgrund av sdana frestllntnp ar och nskningar har ocks den vrldsliga makten i form l? skilda politiska regimer betraktats som mer tilHlliga och "n.
ri,'n ()ch etiskt tnkande? Sdana fria reflektioner kan nmlip' rr t j:instgra som kritiskt korrektiv gentemot rdande poliordningar. Denna kritiska funktion kan dven frverkligas .r, ,lt'rl konstnrliga friheten som med hialp av visioner, ironi ,,, lr s:ltir kan utmana dominerande politiska strmningar. lrrst humor r enligt den israeliske frttaren Amos Oz ett ." ,lc bsta motmedlen mot frmlingsfientlighet, intolerans
rt',1..r ,,,
kundra". Det r sledes inte konstigt om fretrdare fr politiska makten mnga gnger betraktat rehgisa grupper stor misstnksamhet genom deras utmaningar av de vr regimernas mer eller mindre utstrckta maktansprk. Om stat ppnar drren fr en klart skerstlld religionsfrihet ke* detta tolkas som ett lackmustest p statens demokratiska vtlfl och respekt infr enskilda mnniskors frihetsstrvanden. Ved som knnetecknat totalitrastater, som de fascistiska och kom. munistiska, har iust varit frtrycket av religions- och samvetl. friheten och mnniskors frihet att diskutera mer grundlaggan. de existentiella och ideologiska frgor. Utifrn detta perspektiv sger det sig sjlv att kampen ft religionsfrihet ofta varit en del av ett bredare mnskligt rtr tighetsarbete som dven inbegripit en kamp fr civila, politisk*g ekonomiska och kulturella rttigheter. De grupper som riskertl att f sin religionsfrihet beskuren har ocks varit grupper sotu levt farligt i andra hnseenden. En kritisk respons till Bergers ppekanden ovan kan vara at! den religisa friheten i vissa vanligt frekommande betydelset varken r ndvndig eller tillrcklig fr en ifrgasttande funk. tion gentemot staten och andra centrala aktrer i samhllslivet, Kan man inte i stllet sga att erknnandet av andra mnskligt rttigheter ocks kan ha denna funktion - exempelvis rtten till samvetsfrihet och siktsfrihet vilka mjliggr filosofisk
190
irrt. skratta eller leva med ngon oskerhet och tvivel. Han eller Ir,,rr l<an inte heller fyllas med frundran och dmjukhet infr ,.rrl,lsalltet och allt det som han eller hon inte kan greppa (Oz fast d med en spe, ilrli referens till den religist troende - talar frfattaren Elias r'.rrrctti (:.9o5-rg94) om den gudsfrmtne och trosvisse som
ll
finner entydiga svar p alla slags frgor och som stn,lr1ir skyr det komplexa, mngtydiga och svrbestmbara i tillvarrrrr, och som mter sina medmnniskor och sin omvrld med . n liravallvarlighet och ett starkt moraliserande (Canetti tg74)l
l,r dden
.. Den gudsfrmtne
litar p det lngesedan frgngna och hmtar fram det till hjalp . . . Den gudsfrmtne lever ett ordnat liv och frlorar ingen tid. Aven om vrlden strtar samman omkring
I rlinande tankegngar uttrycks i den sterrikiske frfattaren srcfhn Zweigs (t88t-t942) tolkningar av de teologiska kon-
llrkterna mellan Sebastian Castellio och Jean Calvin under i \ oo-talet i boken Vld och rtix (Zweig ry42): r97
fullstiin digt oknsliga{r varje annan tanke n sin egen, vorc rlct n den mest mnskliga. Denna ensidighet i tnkandet
Ideologerna som frsvurit sig t en enda id6 blir
{
j{
i
Man kan ocks hvda som kommentar till Peter L. Bergcr en stat kan erknna religionsfrihet men i en bemrkelsc r relativt begrnsad och som inte hotar den sfr inom vil staten vill agera. Vidare kan man arrta att kyrkor och reli rrelser - liksom stater - behver kritiska korrektiv e de ocks kan utvecklas till att bli frtryckande och dogmaris vilket avspeglar sig i Canettis utlggning om den gudsfrmilt personen ovan. Allt detta kan man hlla med om men ndil hlla att rtten till religionsfrihet (och framvxten av flera da religisa grupper) kan ha en betydelsefull roll i ett "chec and balances"-tnkande dr ven andra rttighetsprincipcr ocfi aktiviteter kan spela en liknande viktig roll.
att de mnskliga rttigheterna i stort sett r odell',rr,r, i)msesidigt beroende och frstrkande. Detta uttrycks'irr lr:rr under senare r varit vanligt frekommande i MR',rrurrr:rnhang. Sprkbruket kom fram p bred front i samband rrr,,l liN:s Wiendeklaration rg93 och har sedan dess haft en l', n,,lclsefull roll i internarionellt utvecklingsarbete. (Underl.r1i liir dessa formuleringar terfinns i FN:s allmnna frklaI lrlt orll de mnskliga rttigheterna i artikel 3o dr det sgs att '' lrrlicnting i denna frklaring fr tolkas som art det innebr en r,rrr liir en stat, en grupp eller en enskild person att gna sig r ( n verksamhet eller att utfra en handling som syftar till att "nrir)tetgra ngon av de rttigheter eller friheter som anges i t, li, lltringentt.) 'r
rnr,r1',rrudet
Man kanske inte behver g s lngt i frsvaret av rtten tl religionsfriheten att den r fons et arigo ("kllan") eller pri inter pares ("frmst bland lamlikar") bland de mnskliga tigheterna. Rtten kan i stllet ses som en naturlig och kande medlem eller jmbrdigt syskon i den mnskliga tighetsfamiljen. En sdan tankegng rimmar ocks vl m
L92
att uttrycka sig r rimligt dven om det kan l. r ,rliliceras och begrnsas p olika stt. Man kan nmligen tnI r .;ig exempel dr en rttighet r tillgodosedd medan en annan inr(' :ir det, och att der r bttre att en rttighet r frverkligad ln rrllen alls. Rtten am inte bli fysiskt krankt eller torterad kan rrrlthet vl frverkligas utan art yissa ekonomiska och sociala r ,r rt igheter r tillgodose dda av sraren ifrga. Vi kan ocks tnka ,,',.; lrrll dar grundlaggande sociala rttigheter r beaktade men ,l,rr rnedborgarna inre har frlnats reella politiska rttigheter ,,,rrn i de forna kommuniststaterna i steuropa. 'l'rrlesttet om rttigherernas odelbarhet, msesidiga berolr(lc och frstrkande funktioner kan eventuellt frklaras gen{)nr en hnvisning till respekten fr mnniskors inneboende r,rrtlighet. Ett mnniskovrdigt liv frutstrer inre bara vissa "rrrrrlunitetsrttigheter" samt tanke- och yttrandefrihet utan ,',|<s materiella frutsttningar fr att det ska bli mOyligt att rrlllredsstlla mnniskans sociala och kreativa behov (Roth :, ,o7). Hnvisningen till den inre mnskliga vrdigheten moti793
t lvanstende stt
R Rnr-rcIoN nr.r MNsrr-rc nttIGHET? verar talet om de mnskliga rttigheternas odelbarhet clier det bara r i samverkan med varandra som de kan frvc
ARGUMENT pn nrrnN TILL RELTcToNSFRTHBT r.in .rn d och d ensam f reflektera kring livsfrgor och ge urr r 1 r l, liir sin tro (rtten till personlig integritet). Om inte dessa f r r,r l lilreter r garanterade, s skulle rtten till religionsfrihet
aff den mnskliga vrdigheten hos varje mnniska respckt p ett imlikt stt (Habermas zoro). Aa rttigheter ftireli frstrka varandra kan ocks frklaras utifrn kvalitctctt sjlva metod erna att realisera rttigheterna. Om vi har cffe lrt och skra metoder, s finns det en strre chans att rt sedan frstrker varandra. Tidiga formuleringar av rttigheternas odelbarhet i FN-sammanhang uttrycktc att odelbarhet frekommer nr rttigheterna i{rga ar ftrllt realiserade (Nickel zoo8). En speciell motivering fr att ge plats t religion i olika tighetsdeklarationer och konventioner i form av religir hetsprinciper och anti-diskrimineringspbud r ocks atr re gisa grupper och verksamheter har en srskild srbarhct det gller diskriminering (Eisgruber & Sager zooT). uppmrksamhet kring religisa gruppers srbarhet betrffrr diskriminering kan ven medvetandegra diskrirnineri blem fr icke-religisa grupper och drigenom unders anti-diskrimineringsarbetet i en mer allmn bemrkelse. I antas sledes rtten till religionsfrihet (och det medfoll kravet att man inte ska diskrimineras utifrn sin religion) ht frstrkande roll nr det gller frverkligandet av andra r heter och srartskrav frn skilda "identitetsgrupper" och behov av aff inre urstras fr diskriminering. Rtten till religionsfrihet r ocks (vilket vi uppmrk made i fregende kapitel) en rttighetsprincip som tar p att praktiserandet av religion har flera aspekter eller di sioner ssom frmedling av religisa budskap (yttrandefrihet deltagande i offentliga mten (mtesfrihet), organiserandet de troende i en freningsverksamhet (freningsfrihet) samt
L94
rr,l( r'grvas. Rdtten till egendom r ocks central i och med rrr,rnl',rr kyrkor och religisa rrelser behver ha ett mer eller ilirr.lrc lngsiktigt "privat" gande fr att bedriva sin verksamll r P;i ctt ndamlsenligt stt (Nickel zoo8). I li:rpitel 3var vi ven inne pfrganhur en mer allmn kritik nr{rr universella mnskliga rttigheter kan bemtas. Med utr,rnlispunkt i rtten till religionsfrihet (och andra rttigheter) I'r,,1'lcmatiserades en rad kritiska infallsvinklar gentemot id6n ,'rr universella mnskliga rttigheter. Inte minst utifrn ett
r
Ii
ionsfrihetsperspektiv kan man ifrgas atta flera av de vanti.r s t c invndningarna mot universella mnskliga rttigheter. \',r,1 dcnna diskussion blottlade var att rrten till religionsfri,
I
r1i
lr,
lr,
llcr tycks drabbas av ngra av de vanligaste invndningarna rrlrt idn om wniaersella mnskliga rttigheter. Bemtandet av rrrr':indningarna frn religionsfriherens sida antas dock inte ske f i grund av att det religisa rttighetsansprket vid nrmare , lre rtanke inte kan betraktas som en mnsklig rttighet. Argurr('r)tationen utgick i stllet frn att rtren till religionsfrihet lust r en mnsklig rttighet och att friheten sedan (tillsamr,,,rns med andra rttigheter) p ett uppenbart stt inte drabl',rs av den vanligaste kritiken mor de mnskliga rttigheterna. l( r itiken mot id6n om mnskliga rttigheter kan sledes i stllet ncutraliseras eller pvisas vara orimlig.
195
M rinskliga
rttighets
t e ori
er o ch rtt e n ti.ll
onsfrihe t
Vilken teori om de mnskliga rttigheterna r d den rirnll. gaste med avseende p en bedmning av vilken plats rtten tlll religionsfrihet ska ha i mnskliga rtdghetssammanhang och i den s kallade MR-familjen? Inom den moderna filosofiskl litteraturen finns det en rad olika teorier kring de mnskltgt rttigheterna som kan ha skilda konsekvenser fr just rtten till religionsfrihet. Vissa av dessa teorier kan gra det svrarl fr religionsfriheten att f en sker plats i den mnskliga rt.
tighetsfamiljen medan andra kan gra det Ittare. Teorierna ttl ofta sin utgngspunkt i aktuella deklarationer och konventio. ner om mnskliga rttigheter och frsker besvara frgor varl mnskliga rttigheter bestr, rttigheternas frhllande till var. andra och hur mnskliga rttigheter mer allmnt ska rttfdrcll.
gas.
skilda kulturkretsar. Om en teori kring mnskliga r.rrrigheter gr det enkelt fr religionsfriheten att kallas fr en rttighet, s skulle detta ocks eventuellt kunna ses "r.rrrsklig ',,,nr cn fordel fr teorin iftga. Liksom tidigare i texten gr vi lr.rr mer allmnna randanmrkningar kring de mnskliga rtrililrctsteorierna (och deras rimlighet ver huvud taget) i saml',rrr.l med den mer specifika frgan hur rtten till religionsfrilrct kan frsts utifrn de skilda teoretiska perspektiven.
r,, ('ptans
Fr den som bejakar rtten till religionsfrihet i samma ande som artikel r8 i FN:s allmnna frklaring vore idealet att p' visa att de teorier som exkluderar religionsfrihet som mnskllg
rttighet inte r ngra rimliga teorier - alternativt om de nd pvisas ha en viss rimlighet s vore det nskvrt att visa aft do egentligen inte exkluderar religionsfriheten som mnsklig rt. tighet utan att de i stllet lmnar drren ppen fr en sdan rttighet. Projektet fr ngon som fresprkar religionsfrihet som mnsklig rttighet blir sledes att pvisa att de teorier om mnskliga rttigheter som r rimliga inte exkluderar religions' frihet utan i stllet understdier att denna frihet ska ing i den mnskliga rttighetsfamiljen. I bakgrunden fr ett sdant pro' jekt kan det ocks ing en frestllning om att rtten till rell' gionsfrihet r en rimlig kandidat {r an ing i den mnskligr rttighetsfamilfen genom dess lngvariga historia och utbredcl*
l)ct ska n en gng sgas atr det i aktuell filosofisk, etisk och lrrirlisk debatt fi.nns en alltmer vxande skara av teorier kring nr,irrskliga rttigheter, men som vi noterade i inledningen har t.i .rv dem utvecklats med ett srskilt fokus p rrten till religi,'rrsliihet. Religionsfriheten har med andra ord sllan ftt ett '.r rrligt och distinkt utrymme utan friheten nmns ofta i saml'.rrrcl med andra friheter ssom tanke- och samvetsfrihet. Vr,lt'r med religionsfriheren antas ofta vara att det r en viktig l','srndsdel i ett etiskt sjlvstndigt hv (Dworkin zorr). l,)tt vanligt frekommande och till synes enkelt stt att argunr('ntera for religionsfriheten, som harmonierar vl med John \r uart Mills utlggningar ovan i kapitel z, ar att havda att relilironsfrihet liksom flera andra friheter gr det mjligt fr mnrriskor att leva fria liv. P samma stt som vi antar att det ligger
Srort vrde i art kunna vlia klder, bosrad, arbete eller friu(lsliv p ett fritt stt ligger det ocks ert srorr vrde i attftitt l.rrnna vlja sin religion eller livsskdning. Rttsveraren John ( iirrvey har dock rest fljande kritiska synpunkt genremot fr,
att grunda religionsfrihet p idealet att leva em aurorromt liv: Hur kan vi utifrn autonomi motivera att iust reliliionsfrihet ska ha ett speciellt skyddsvrde nr auronomi kan 11;illa s mnga andra saker i ett mnskligt liv (Garvey ry96)? \ri mste sledes tillmta religionsfrihet en mer central roll n
',l,rget
ry6
r97
R REr,rcrou Ex
uNsrr,rc Rrrrcspr?
flera andra friheter, p grund av att religions- och samvetslil. heten berr vra liv i en mer genomgripande bemrkelsc: 11. nom kopplingen dll existentiella frgor. Frutom att det r tveksamt om vi kan tala om frihet i silmr ma betydelse i dessa olika exempel, ngot som vi berrde i det fregende kapitlet, r det ven diskutabelt om det r siiilvl upprinnelsen till den religisa vertygelsen som frrnst frkle. rar varfr den ska respekteras. Visserligen kan det antas vrl
viktigt att frga sig om en trosvertygelse vuxit fram genotu propaganda, hjrntvttning eller genom ett s kallat fritt val, Ofta tillskrivs ju fria tankar och handlingsprojekt ett positlvt vrde i sig trots att de ibland kan leda fram till mindre lyckade resultat. Det r dock klart relevant attfrga sig vilken roll vu'
tygelsen och praxisen kan spela i den troendes liv och vilka mo' raliska dygder som den kan befrmja (Sandel zoo5).
Sjlvklart kan det diskuteras om presentationen av teoricr. na nedan r "adekvat" och om ngon central teori kring de mnskliga rttigheterna har negligerats. Ambitionen har doclt varit att frska analysera rtten till religionsfrihet utifrn clet som kan kallas fr representativa och omdiskuterade teoril om mnskliga rttigheter i den aktuella politisk-filosofiska de. batten.
teori r mnskliga rttigheter: r) rttigheter vilka tillskrivs a//c mnniskor och, z) rttigheter som kan frsts som legitim
1g8
'r,lnade stater", vilka p ett flagrant och utbrett stt bryter mot r,rligheterna (Rawls ry99 och Tasioulas zoog). Rawls menar ,rrr .lenna syn p vad mnskliga rttigherer r, uppenbarligen li('r' cn minimal lista p mnskliga rttigheter ssom rtten till ln', rtten aff inte utsttas fr tortyr eller slaveri och rtten till '.,unvets- och religionsfrihet (dock i en mer begrnsad bemrl.r'lsc n i exempelvis det frsta amerikanska frfattningstillgl',('t som sger att kongressen inte ska favorisera ngon specifik rt'ligion). Fr Rawls avspeglar artiklarna r dll 18 iry48 rs FNl,,r'klaring de rttigheter som kan kallas f,r "riktiga', mnskliga r ,rttigheter. Ett srskilt fokus riktas ocks i Rawls framstllning rrro[ brott mot mnskligheten, som folkmord och etnisk rensrring, brott vilka p ett tydligt stt underminerar en stats rtt r rll suvernitet. l)et sger sig sjlvt au en hel del vanligt frekommande rrr:inskliga rttigheter som har att gra med jmstlldhet mell.rrr mn och kvinnor, frenings- och mtesfrihet samt rtten rrll en basal skolutbildning diskvalificerar sig som mnskliga r,ittigheter utifrn Rawls perspektiv. Detta gller ocks rtten rill religionsfrihet i en mer vidstrckt bemrkelse enligt vissa liritiker av den "politiska" teorin kring mnskliga rttigheter (l)workin zon). Fr hur kan man legitimera en internationell urtervention i en annan stat utifrn sklet att vissa religisa lirupper inte har samma "frmner" som den religisa majorir('ten - exempelvis attvata erknd som en officiell religion eller liyrka? Visserligen kan dessa forhllanden eventuellt betraktas s,rm allvarliga ur moraliskt hnseende. De kan ocks vara en ,lcl av ett bredare missfrhllande dr minoriteterna utsffs li)r mord, vld, forfolelse och en utbredd diskriminering p 199
grund av sina religisa tillhrigheter. I dessa sistnmnclrr l'all kan det vara motiyerat med en internationell interventiorr (oeh eventuellt en militr) om interventionen r sanktioneracl lv e[ legitim aktr (FN:s skerhetsrd) och om aktionen har ch*nl att lyckas med en (fr omstndigheterna) acceptabel niv;l Y
ttkostnadert'.
irlrrll<e talet om de mnskliga rttigheternas dignitet. Detta rr,u,ultcras, enligt Rawls, om de iust ses som randvillkor fr clen rr,rrr()nella suverniteten i samband med vervgda milittira inl
r I \'('rltioner.
Men Rawls teori fr som sagt till fljd att det r en begrnrnd form av religionsfrihet som fr namnet mnsklig rttighct, tt. got som liknar den absoluta rttigheten tros- och tankefrihet, Utifrn Rawls syn p vad mnskliga rttigheter r (mnskltgt
igheter fr att den har en alltfr minimal lista av mnskliga r,rrtigheter (vilket harmonierar dligt med den globala praxir,rrr
,{ n l(ring mnskliga rttigheter ssom den kommer till uttryck t rrrtcrnationella deklarationer och konventioner). Som den
rttighetsbrott ska ses som ndvndiga villkor fr internatltt. nella interventioner - framfr allt militra) skulle det dven vafl svrt att motivera fr stater att interyenera i en annan stat p grund av att vissa religisa grupper inte fr utfra sina religi{trl ceremonier. Som bekant innehller inte artikel r8 ngot krav p att en stat ska vara religist neutral, som i det frsta frfatt. ningstillgget till den amerikanska konstitutiooen, men attl. keln har flera inslag gllande den religisa praxisen som rim. mar illa med Rawls rttighetsteori. En utvg fr en teori liknande Rawls skulle kunna vara att man utvidgar begreppet intervention till att inte bara glla ml. litra interventioner och kraftfulla sanktioner, utan ocks an. dra former av ptryckningar frn bland annat internationcllg organisationer (vilket ocks har gjorts av en del frfattare (sc Tasioulas zoog)). Om mnskliga rttighetsbrott frsts son villkor fr intervention i denna sistnmnda bredare bemrkel. se, s skulle rttigheter som rtten till religionsfrihet eventuellt kunna beskrivas som en mnsklig rttighet utifrn deffa teore' tiska perspektiv. Teorin offrar dock d ett av sina primra mo. tiv, nmligen att listan p mnskliga rttigheter har en srskild stor vikt och att den drigenom ska vara begrnsad fr att intc
200
;',,litiske filosofen John Tasioulas ocks har hvdat negligerar l{.rrvls att mnskliga rttigheter kan ha en rad olika funktioner
:,,r)) arr vara mttstock fr legitimiteten hos politiska regimer
ll,'r riktlinier fr am ge bistnd eller utvecklingshlalp till ut.,rrr.r folk och stater. Mnskliga rttigherer ska inte heller bara .rvr:l staters ageranden, enligt Tasioulas, utan de tjnstgr ock'.,r som centrala normer fr indlvlder, fretag, frivillighetsor11,r rr isationer samt regionala och internationella organisationer t l',rsioulas zoog). Han menar vidare att en rad olika positioner r r;irldspolitiken inte skulle kunna moriveras utifrn mnsklryi:r rttighetsskl om vi utgr ifrn att Rawls reori r korrekt. I lrrr kan en anarkist (som vill avskafra staten) argumentera fr ,lt'rta p basis av mnskliga rttigheter? Hur kan en kosmopolit ,r lr,umentera fr en vrldsstat med urgngspunkt i mnskliga r.rttigheter, och hur kan en pacifist argumentera mot militra rrrrcrventioner utifrn mnskliga rttighetsskll Genom att irr;inskliga rttigheter r s starkt kopplade till ett srarssysrern ,,t h till begreppet "villkor fr militra interventioner" kan ,,r,rrnstende tre positioner inte anvnda sig av mnskliga rtr r$lretsargument, enligt Rawls teori.
,
20].
nnrrcroN nN uNsrrrc
nTTIGHET?
Griffins ambition r att visa att utifrn de rr, llrundlggande rttigheterna ovan. Under rtren till frihet l,r c r- exempelvis yttrandefrihet, mtesfrihet och religionsfril', r. (Underforsttt r ocks rrten ttll liv och fysisk skerhet r lrt'rsom krnkningar ay dessa rttigheter omjliggr talet om
rll,r rnnskliga rttigheter kan hrledas eller forklaras
II
, rr nrnsklig
handlingsfrmga ver huvud raget.) I)ct finns dock vrdefulla inslag i ett gott mnskligt liv som irrrt' kan kallas fr mnskliga rttigheter, enligt Griffin. Artil.cl z4 i UDHR (rtten till en betald semester) ska exempelvis
irrrc rknas som en mnsklig rttighet.
Till
de vrdefulla insla-
rr,rlvaron av djupa personliga relationer och en frstelse till , rt'rnpel av tillvaron som helhet. Man kan frga sig vad denna
'.rstnmnda stndpunkt kan ha fr konsekvenser fr rtten
r, ligionsfrihet. Rtten
r ,r r t
till
jekt och handlingsalternativ som de sedan agerar utifrn. Allr mnniskor har, enligt Griffin, ett intresse av att utveckla oeh praktisera sina handlingskapaciteter utifrn mer eller minclro lngsiktiga livsprojekt. James Grifin menar att denna handlingsfrmga vilar p tre grundlggande frutsttningar som ocks kan motivera rncl specifika rttighetskrav. Fr det frsta mste mnniskor hl mjligheter attfattavlinformerade beslut och inte vara "tenn. soldater" och sledes styrda av ngon yttre aktr (rtt till auto. nomi). Fr det andra mste de ha mjligheter att kunna agcr utifrn sina beslut och inte mta ngra yttre hinder (ratt tlll frihet) och fr det tredje krvs det basala materiella frutstt. ningar fr artlyckas med handlingsuppstet (rtt till grundlg. gande materiell velfed och basal utbildning). Mnniskor har sledes, menar Griflin, rtt till autonomi, frihet och materiell valfard eftersom dessa vrden r helt ndvndiga fr att fun.
202
tillvaron - och kanske till och med byta helhetstolkning eller r,'ligion, vilket harmonierar vl med formuleringar i artikel r8 r liN:s allmnna frklaring. Att reflektera ver och vidareutr','ckla en helhetstolkning av tillvaron motsvarar dessutom det ,,,rru GrifHn kallar fr en moralisk och metafysisk "frstelse", rrigot han tillskriver en betydelsefull roll i ett gon mnskligt liv. Han r dock, som sagt, obengen attkalla kravet p detta l,rr en mnsklig rttighet. Mer allmnt har Griffins reori svrr att avgrnsa vilken typ .rv handlingskapacitet och autonomi som de mnskliga rtriglrcteroa har till uppgift att skydda. Rttsfilosoferna Joseph Raz ,,ch Ronald Dworkin levererar fljande releyanra kritik mot t iriffrns teori: Om en slav tillskrivs handlingsfrmga och ett visst mtt av autonomi, s r det ytterst enkelt aft ffferkliga
,rv
203
ARGUMENT FOR RATTBN TILL RELIGIONSFRIHET irr r r ,rrr .le kan praktisera sin religion genom olika sedvnjor ,,rlr rrrraler. Om s r fallet kan de skerligen st ut med en
r
r
de mnskliga rttigheterna. Slaven kan nmligen i sitt krlnp skurna hv frverkliga vissa handlingsprojekt som att ;itil sova) utfra olika arbetsuppgifter och umgs med de andr* rll varna. Slaven tycks med andra ord kunna frverkliga livct rnfi en handlande och projektskapande varelse. Om dremot hln&
sina
liv och tolerera att fleru andra i motsats till dem som inte r
,lirr1,t 1pesn4..
lingsfrmgan och autonomin kvalificeras (med en ra.l ollk meningsfulla handlingsalternativ) s blir det i stllet utllr Griffrns teori svrt att skilia ut de mnskliga rttigheternrr l'r[ andrarttigheter ssom medborgerliga och politiska (Raz zoll och Dworkin zorr). Liknande invndningar kan riktas mot teorier om mnskllgl rttigheter som utgr iftn att rttigheterna ska garantcr;r eE minimalt hyggligt liv (Buchanan 2oo5 och Roth zooT).linllt dessa teorier ska de mnskliga rtdgheterna inte ha som prl. mrt syfte att frverkliga lyckliga eller framgngsrika liv utn bara skapa frutsttningar for att kunna realisera "acceptatrl0r mnskliga liv. Ofta har dock de mnskliga rttighetsdokumc[. ten vidare ambitioner. Man skulle exempelvis inte sga an cn livegen mnniska tnjuter sina mnskliga rttigheter i en rim' lig utstrckning trots att personen har tak ver huvudet, fil fr dagen, ett visst rrelseutrymme och mjligheter att odlt vissa sociala relationer. Det r ocks diskutabelt om id6n om mnskliga rttighetct som villkor fr ett minimalt hyggligt liv kan motivera rttcn till religionsfrihet tminstone i en bredare bemrkelse n clet som vi tidigare kallade fr forum internwm eller trosfrihet. Hr beror silvklart svaret p hur innehllsrik religionsfrihetcn antas vara och vilka positiva rttighetskrav (resta gentemot det omgivande samhllet) som rtten till religionsfrihet antar motivera. Det kan dock ppekas att fr mnga dlupt religist troende mnniskor bestr skerligen ett minimalt hyggligt liv
2a4
rtritllr( rcrna bestr i som frefaller vara mest rimlig - ocks med rr'., r'ncle p rttfrdigandet av religionsfriheten - r id6n om r r rr:i nskliga rttigheter ska betraktas som skydd fr alla mnrri',Lors lika inneboende vrdighet ("inherent human dignity"). lrrrrt's Griffi.n menar ocks att hans teori om mnskliga rttiglr, rcr rir ett stt att frst denna frestllning om mnsklig vr,lr1'lrcr. Respekten fr den inneboende mnskliga vrdigheten 'r rr;imligen just en respekt fr mnniskan ssom handlande , .rr( lse. Vad som utgr en respekt fr mnniskans vrdighet r r,,,1,ck1sn fr hennes frmga att vlja och frverkliga projekt .,'nr s),{tar till att ge hennes liv mening. Mnniskor ska sle,L s inte behandlas som djur helt styrda av instinkter eller som ,,1'jckt eller instrument som kan manipuleras fr olika syften. \lrt bakgrund av den ovan nmnda kritiken r det dock som .,rgr angelget att Grimn karakteriserar den handlingskapacitet ,( )nr ska figurera i mnskliga rttighetssammanhang. Vi kan allts kritisera Griffin fr att hans teori r bde fr ..r.rrk och fr svag. Mnga mnniskor r bengna att tillskriva ',r nildementa och spdbarn mnskliga rttigheter. Dessa r ,l,rck inte reflekterande, projektskapande och handlande persorrcl i Grifins mening. Enligt hans analys skulle de uppenbarlrlicn inte ha ngra mnskliga rttigheter (ven om det sjlvl.llrt skulle vara moraliskt felaktigt att behandla dem illa enligt t ;riffrn). Att leva ett vrdigt liv innebr emellertid inte bara att t'ns reflekdons- och handlingskapacitet i en mer eller mindre
)('n teori eller snarare frestllning om vad de mnskliga
r r
205
iu
,
.;,rga
,
:l av
clc sex
Vi kan emeliertid tnka oss fall dr mnniskor har mirilip, heter att vara handlande varelser och genomfra olika nte ningsfulla projekt i sina lin rnen dr deras politiska och soci;tl,t
stllningar kan se hogst olika ut vilket vittnar om att deras v;it dighet och mnskliga rttigheter nd blivit krankta. Vi sktrlk' exempelvis sga att den svarta kvinnan Rosa Parks mnsklipl.l rttigheter och hennes inneboende vrdighet var krnkta n,it
hon inte fick sitta var hon ville i den rassegregerade busse tt I den amerikanska sdern under r95o-talet. Att vata en harrtl lande varelse med meningsfulla livsproiekt, i Griffins menittpl, uteslutcr med andra ord inte att personen lever i ett segrcgc rat samhlle dr vissa grupper av invnare betraktas som all dra klasscns mcclborgare (Buchanan zoro). Mnga skulle ocksl sga att ett sdant scgregerat samhlle krnker mnskliga rir tigheter hos flcra av mcdborgarna. Utifrn denna uppfattning om de mnskliga rttigheternrs natur och funktion kirn frekomsten av de skilda rttighetcr' na i exempelvis FN:s allmnna f-rklaring frn ry48 ses solll betingelser fr att mnniskor ska kunna leva vrdiga liv och inte exploateras, manipuleras, frnedras eller hotas till liv och lem. Ett stt att frklara innehllet i rttighetsdeklarationcr som FN:s allmnna frklaring och konventioner r, som sagt,
zo6
R REr,rcroN nN uNsxr-rc
RrrrcnEtl
till follcl ctnlelr
ligerande av de enskilda medlemmarnas individuella rcligk rttigheter, ngot som vi berrde i kapitel z.
Respekt
vilket stt kan d rtten till religionsfrihet motiveras utllr respekten fr mnniskors inneboende lika vrdigheti tsn pekt fr en mnniskas inneboende vrdighet kan medfiirl lll hennes stt att vara och frst sig sjllr, hennes livsprojekr uef, hennes plats i vrlden uppmrksammas och inte negligeras clle! trycks ned. I detta sammanhang spelar religioner och livssknl. ningar en stor roll. Mnga mnniskor upplever nmligen atr dl kan identifiera sig med vissa troslror, vilka de sedan ramnr l[ och uttrycker p personliga stt. Att tillskrivas frihet och kurrnl vara sin egen "livsarkitekt" och inte tvingas in i en bestmd religis, livsskdningsmssig eller ideologisk flla har mngl gnger betraktats som signifikativt fr ett mnniskovrdigt llr, Detta innebr inte baraatt personen blir respekterad i sina m! sjlvstndiga livsval och handlingar utan ocks att mnniskal erhller respekt fr sitt srskilda stt att vara och uttrycka slg sjlv i vrlden, det vill sga infr det som kan ses som henncl personliga srdrag. En rtt till sjlvidentifikation blir sledel viktig - en identifikation vilken utgr ifrn frestllningar otu en sjlv och ens plats i vrlden. Dessa frestllningar kan varl en blandning alr ytterst konkreta erfarenheter i ens liv och mcl vergripande, absffakta tolkningar av ens plats i tillvaron son helhet. Vad som framkommer ar att rtten till religionsfrihet tyckt
P
vi utgr frn respekten inl,,r rrr;inniskors inneboende vrdighet som motivationsgruncl. It, lrliionsfrihet eller livsskdningsfrihet medfr srskilt mjlit,lr('(('r fr mnniskor att definiera sig sjlva och sina relatiori, r till omvrlden i mer vergripande termer. I de konkreta ,r,rrsl(liga mtena och i vardagslivets vriga hndelser akrir.rliscras stndigt och imt existentiella frgor om livets och Ir,l.rrrtlcts mening. En av de stora livsutmaningarna som en lr,rrrrriska har r d att forska tolka sitt liv i mer vergripande rr nncr och utifrn dessa helhetstolkningar navigera sig fram i
rrI
I
r':r
inte ovanstende teori om mnskliga rttig1,, 11'1'xo' samma slags invndningar som Griffins teori? Genom l', t.ningen p mnniskan ssom "livsarkitekt" och skapare n lrclhetstolkningar av tillvaron verkar teorin minst lika"rar r, rrr,tlistisk" eller "intellektualistisk" som Grilfins. Rtten till r, ligionsfrihet kan gras mer eller mindre "intellektualistisk" l,, rocnde p hur begrepp som helhetstolkning forsts. Genom lrr.,rorien har ocks olika teologer och filosofer placerat religirrns- och samvetsfriheten i kontexter dr ocks yttrandefrihet, l.ritiskt tnkande, tryck och pressfrihet varir underfrstdda '.r rrrr frutsttningar fr en reell religionsfrihet (Tierney ry96). t trgngspunkten r d att det r genom en noggrann och reilr'literande instllning som samyetets "rst" kan bli klarare. lr.iligenom kan det bli en rttighet med begrnsad rckvidd , lrcrsom den bara tycks glla mnniskor i vissa stadier av deras lrr, till exempel nr de har ftt en viss utbildning och har en viss r',,,gnad och frmga till filosofisk och teologisk reflektion p ,' r lelativt hg abstraktionsniv. tteligisa vertygelser och religionsfrihet behver dock inte lrirsts p detta begrnsade stt. Vi kan tnka oss att mnniskor
l)r-rrbbas dock
r
zo8
209
ARGUMENT pn
slun
och vrlden som helhet. Det r klart meningsfullt att tllu ett litet barns spiritualitet (eller livsskdning) dven onr
:r'' | .ir rrtt rtten attvdlia utbildning fr barnen i forsta hand ulll,')nrmer deras forldrar (barn underfrsts som personer ur,l('r. 1tt r i FN-dokumenten). I artikel r4:z (som ingr i "reI t s,
r,,
r r
frihetsartikeln" i
19
9 rs barnrttskonvention ) uttrycks
,,,
,,, lr r
Lr,i utt: "Konventionsstaterna skall respektera f,rldrarnas li)rekommande fall vrdnadshavares rttigheter och skyl-
kunna ing ktenskap. Att rttigheternas praktiserande begrS sas till personer i vuxen eller mogen lder diskvalificerar dock inte fr epitetet "universella mnskliga rttigheter". ven rtten till religionsfrihet skulle frsts p ett mer intcl
tualistiskt stt, s skulle rttigheten kunna kallas fr en mnrb lig rttighet. Alla mnniskor kan ju sgas ha rttigheterna ilvel om omsrndigheterna fr deras tillmpning inte alldd r ltt handen. En respekt fr den mnskliga vrdigheten inbegripe! inte heller bara en respekt fr mnniskans rationella drag oeb hennes mer lngsiktiga projektskapande aktiviteter. Respckte innefattar dyen en hnsyn till mnniskans mer emotionella o6f, sociala egenskaper, och de mer kortsiktiga projekt som hon ff kapabel att utfra (Roth zooT). Respekten for mnniskans vrdighet (och vilka rttighctet som aktualiseras) kan sledes ta sig olika uttrycksformer [rg. roende p vilka livsfaser som str i fokus fr intresset. Visll former av respekt - ssom respekten fOr liv, fysisk integritct och social omsorg - gller fr alla tidpunkter i mnniskans llv och kan ta sig liknande uttrycksformer. Andra former av rel.-, pekt fr den mnskliga vrdigheren kan skilja sig t beroendt p vilka utvecklingsstadier som mnniskor befinner sig i. Detn gller ocks sjlvklart i samband med religion och religionsfrl. het. Artikel 18 och andra artiklar i UDHR ger dremot ingen tydlig vgledning i dessa fugor utan det enda som sgs i artikcl 2ro
,lrlilrt'tcr att p ett stt som r frenligt med barnets fortll, rrr(lc utveckling ge barnet ledning d det utvar sin rtt" (till r.rrrli.cfrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet). I UDHR finns ,h r ockS en referens till ett liknande utvecklingsml i artikel :17 S{)ln sger: "Var och en har plikter mot samhllet, i vilket , h rr I ria och fullstndiga utvecklingen av hans eller hennes per,,,rrlighet ensamt r milig." \',rcl respekten fr barnens frihet i religionssammanhang kan l', rytla r sjlvklart en omdiskuterad{rga * inte minst beroen,1, pri vilka antaganden som grs om barns "spiritualitet" och r r( )suppfattningar i ddig lder (Hartman & Tullie Torstensonl ,l u ooT). I vilken form och utstrckning r barn "religisa" i rr,lig lder och vad kan frihet st for i dessa sammanhang? Ett n dre ambitist stt att tackla dessa frgor r att frsk a fnga rrr limliga intuitioner kring vad som uppenbarligen inte r frilrlt. Frnvaro av trosfrihet fr barn (liksom fr vuxna) ar att en rrosuppfattning stndigt och imt predikas som varandes den ,rl'soluta och exklusiva sanningen, och att detta grs p ett stt ',')nr fr tankarna dll tvng. Hur vi n sedan definierar vad relrliionsfrihet ska betyda mer exakt, till exempel i samband med rrrrtlervisning av barn, ska tminstone ovanstende repressiva l,irlrllanden vara frnvarande. Skolans uppgift ska ocks utilr.in flera lroplansideal (daribland det svenska) vara att skapa rrriljer som prglas av trygghet dr frhllningsstt som pl)crlhet, inlevelse, tolerans och respekt infr religions- och ffosr r r r
217
R nnr,rcroN nN
nNsrr,rc Rttrcnnr?
sgas vara cn vlL{
fr
lngsiktigt.
Genom att barnen r srbara och starkt beroende av vuxnl samt ynerst formbara i tidig lder r det srskilt viktigt att ottlr sorg och trygghet gr i tandem med olika pedagogiska profcL& Detta gr ocks vl i linje med UDHR:s s kallade utbildningr artikel z6:z: "IJtbildningen skall . .. frmja frstelse, tolcrat{
och vnskap mellan alla nationer, rasgrupper och grupper ...'. I en vrld som prglas av religis pluralism dr mnga mnniskor ven r oeniga betrffande mjli na att n konsensus i religions- och trosfrgor blir det natur forhllningssttet att mta andra mnniskors trosuppfattningr ar med inlevelse och kanske iflerafallmed tolerans och respeki, Att frldrar och skola ska ha ett srskilt ansvar nr det g1. ler barnens utbildning r inte ngot orimligt antagande. lld idealt och faktiskt utgr hemmet och skolmiljn de platser sttt! vanligtvis har strst chans att skapa konstruktiva arenor fr lR. lrning och socialisation. (Familjen lyfts ocks fram i UDIIR som den naturliga och grundlggande enheten i samhllet go. nom artikel 16:3.) Artikel263 i UDHR som sger att rtten Ett vlja utbildning fr barnen i frsta hand tillkommer frldrarnl ger underfrsttt uttryck fr frestllningen att frldrarna ft det mesta r de personer som r mest engagerade i barnens och ve. Frldrarna r iu ocks av rimligt skl vrdnadshavarl fram till aff barnen nr vuxen lder och har dessutom srskild* kunskaper om barnens frutsttningar och intressen. Succc. sivt kan det dock ges rner och mer utrymme t barnens vx frmga att fatta egna beslut, ngot som str i samklang Barnrttskonventionens artikel r4:z och bejakande av bar grundlggande friheter - exempelvis tanke- och trosfrihet.
2L2
det d inte ngra vagande invndningar mot id6n att rrspcklsn fr den mnskliga vrdigheten r grunden fr de rrr,rrrskliga rttigheterna, det vill saga att mnskliga rttigheter cl,,r ses som skydd fr denna lika och inneboende vrdighet? l,,lj:rnde kritik utgr ett frsk att problematisera denna ranl,'lrring (Roth zoogb). l;<ir det frsta kan man frga sig om det r ett ndaiindigt r rlllior fr en krnkning av de mnskliga rttighererna atr en l'( r'sons mnskliga vrdighet sidostts. Kan vi inte frestlla '..s situationer dr mnskliga rttigheter r krnkta utan att ,1,'rr mnskliga vrdigheten r krnkt? Antag au der inte finns r,rtion tillfredsstllande sjukvrd i ett samhlle och att de flesr,r mnniskor oavsett grupptillhrighet inte har mjligherer ,rtt l en godtagbar hlsovrd. En person som sledes saknar rlt'nll sjukvrd i akuta situationer fr med andra ord inte sina
I irrrrs
till livsndvndig vrd beaktade dven om knappast kan sga att hans eller hennes mnskliga lr('r'sonen r',rrdighet r krnkt. De flesta andra i samhllet har ju samma rl,rgs livsvillkor och de saknar med andra ord en livsndvndig rlukvrd i vissa akuta lgen. Svarer p denna kritik kan formuh'r'ls p fljande stt: Vi kan frga oss om det i princip vore mjligt om ngon akrrr,inskliga rttigheter
kr;inkta eftersom deras grundlggande behov inte beaktas av ,rlitren iftga. Om det ver huvud taget inte finns ngon aktor (internt eller externt) som har mjlighet att tillhandahlla
273
till
r vldigt svra att bota eller s krvs det enorma insatscr sonr
inte r realistiska) s kan vi{rga oss om vi verkligen lr:rr'.rtt gra med mnskliga rttigheter till en viss vrdinsats. I t;rlct om mnskliga rttigheter ligger nmligen underforsttt au (lrr i princip ska vara mjligt fr ngon aktr att tillskrivas alrsv,lr att frverkliga rttighetsansprket (Roth zo o7). Ovanstc rrrle invndning frefaller sledes vara klart problematisk - en bri't tande respekt for den mnskliga vrdigheten r en ndvrrtltg frutsttning fr att tala om mnskliga rttighetskrnkning,rr. En annan invndning r att det inte r etttillrtickligt villkol fr en krnkning av de mnskliga rttighetetna att den mnsk liga vrdigheten blivit sidosatt. Vi kan frestlla oss fallet tlji crr
grupp av barn skrattar t en gamrnal man som snubblar nctllait en trappa. Visserligen kan vi sga att barnen inte respektcr',u den ldre mannens mnskliga vrdighet genom sina reaktio ner, men vi skulle knappast sga att barnen krnker mann('nr
mnskliga rttigheter genom sina skratt (Orend zooz). l;,n krnkning av mnsklig vrdighet har sledes gt rum utan ;rn vi r bengna att tala om en krnkning av mannens mnsklip'l't rttigheter. Det sistnmnda kan man eventuellt hlla med orl, men frgan gller om ovanstende exempel r ett rimligt sli,ll fr att frkasta tanken att respekten fr mnniskans vrdiglrt't spelar en betydelsefull roll i motiverandet av de mnskliga rrit tigheterna. Nr vi talar om att respekt fr den mnskliga viir digheten r den huvudsakliga motivationskllan fr mnsklig,r rttigheter, syftas vrdighet i en mycket mer grundlggantle bemrkelse. Hr rr det sig om tillgngen till cenmala vrtlctt och kapaciteter som liv och lem, integritet och olika frihctcr som just religionsfriheten. Att ordet mnsklig vardlghet kilr! ges ett vidare tillmpningsomrde och ven tcka in fall .l:tr
2a4
,,,rr r)gra mnskliga rttighetsfrgor aktualiseras frnrar inte rr l)cgreptpet i en mer specificerad bemrkelse kan anvndas ,'ll rrrcr avgrnsade uppgifter som att just motivera mnskliga .rrillheter. Ovanstende invndning forefaller dven den yara l, l.rrtabel - en bristande respekt fr den mnskliga vrdigher, rr .ir cn tillrcklig frutsttningfr att tala om mnskliga rt, rc tskrnkningar. \ t t frankra de mnskliga rttigheterna i respekten fr mnrrr',I,:urs inneboende vrdighet var ocks en tankegng som ir,l. gcnklang i flera olika rehgisa och livsskdningsmssiga lrrrsirr vid FN-frklaringens tillkomst vid slutet av rg4o-tal, r LJtan tvekan har de mnskliga rttigheterna sin bakgrund i ,r nlnniskor frn olika grupper skt efter ett moraliskt sprk ,,nr kan frena dem ver konfessionsgrnserna. I detta gemen,n)nra moraliska sprk har id6n om mnniskans inneboende , rr,lighet ftt en central plats. Vad ligger d till grund fr en ,',,urniskas inre vrdighet i samband med hennes religisa tro ,ll, r livsskdning, och med referens till skilda religisa tra,irrioner? Utifrn ert muslimskt perspektiv kan det hdvdas att ,',,rrrniskan har tilldelats av Gud en inre natw (fitra), en mnskI'r', natur som mjliggr ett frnuft och en moralisk frmga rrrn ockS sknker mnniskan hennes grundlggande vrdig1,, r (Sachedina zoog). '\tled utgngspunkt hos Roger Williams (den tidigare nmn,l.r ,rmerikanske r6oo-tals teologen och kolonigrundaren) me",rl den amerikanske filosofen Martha Nussbaum att bakom ,.rr:r fresprkanden om religis tolerans och frihet ligger en ,, \pekt fr den mnskliga frmgan att ska efter svar p livets !n( r)ing och hur man som mnniska br eller ska leva. Denna i,'unga kan kallas fr samvetet (Nussbaum zoo8). Fr att en ,r,lrrn frmga ska f utlopp och bidra till att det mnskliga
,
,,1
2t5
t Rnr,rcroN
EN
n.Nsrr,rc nttrcHET?
ARGUMENT
rn nrrEN TrLL
RELTcToNSFRTHET
hvet blir mer helgjutet krdvs det att mnniskor har mjl ter att reflektera ver skilda livstolkningar och att de intc tvingade att ttg frn en begrnsad samling religioner livsskdningar. Om vi jmfr med andra centrala mnskliga rttigheter korresponderar direkt till grundlggande behov och vitala tressen (ssom behoven av fda, vrme och social gemens korresponderar ven rtten till religionsfrihet till ett mentalt behov som yi kan kalla fr existentiellt. Detta innebr att mnniskan har drivkrafter att frska frst sjlv och sin vrld i mer vergripande termer. Utifrn dcn frstelse frsker hon navigera sig fram i tillvaron p ett s nr skert och meningsfullt stt (dar det som sagt kan oenigheter kring vad som ska menas med skert och meni fullt i sammanhanget). Det r viktigt att betona att detta tentiella behov kan "tillfredsstllas" av bde religisa och religisa tolkningar av verkligheten, vilket sledes moti vikten av att rtten till religionsfrihet alltid kommer i ta med uttryck som tros- och samvetsfrihet. Vad kan d menas med en krnkning av den inne mnskliga vrdigheten om vi srskilt har religion och religi frihet i tanke? En central mlsttning med att ha en lig rttighet till religionsfrihet r just aff motverka att sd krnkningar ska ga rum. Ovan framtonar en bild av mn skan som en kreativ, meningsskapande och sjlvstndigt lande varelse som p skilda stt frsker forma en frestllnl om sig sjlv och den vrld som hon lever i * genom religi eller sekulra livsskdningsmssiga helhetstolkningar. Vi sledes frga oss vilka hotbilder som kan rikta sig mot " religisa mnniskan" och hennes stt att forma en egen bild sig sjlv och sin verklighet. Definitionssttet kan kallas fr
in ett begrepps positiva (i det har fallet respekten for den mnskliga vrdigli('nskaper lrctcn) genom att peka p de fenomen som begreppet inte str l'r, {"s vill sga dess mest uppenbara konffaster. Att respektera ' n rnnniskas lika inneboende vrdighet utesluter med andra ,,r ( I cn rad olika handlingar, frhllningsstt och omstndigher, r som vi kommer att presentera och diskutera i nsta kapitel. I rr srskilt allvarligt angrepp mor den inneboende mnskliga r,rrdigheten r olika former av diskriminering. En uppgift i det l.( )nrmande kapitlet blir sledes att frska frst begreppet relrliiiis diskriminering och dven se vad som kan vara mer rimliga r ( strikdoner av religionsfriheten, allts begrnsningar som inre l,,r rr kallas fr diskriminerande.
,
zt6
?
I
i
I i
RELIGIONSFRIHETENS GRNSDRAGNINGAR
l,'rcgende kapitel urmynnade i stndpunkren am rtten till r,lrliionsfrihet kan motiveras utifrn respekten fr varje mnrrr,;li:rs inneboende vrdighet. Religionsfriher kan som vi har :r'rt ocks grundas utifrn flera andra etiska utgngspunkter. ,\lotiveringen utifrn respekten fr mnniskans inneboende r,rrrlighet ger dremot religionsfriheten en naturlig plats i den rrr,inskliga rttighetsfamiljen efrersom denna motivationslirrrnd ocks kan anvndas fr arr legirimera vriga vlknda rrr,inskliga rttigheter. Vad kan det d innebra am respekrera den inre mnskliga ,.rrtligheten i samband med religis och icke-religis rro och I'r,rxis? Vilka grnser fr religionsfriheten stter denna respekt l,rr mnsklig vrdighet? I detta kapitel ska vi ra upp ngra utrrrrningar fr religionsfriheten som aktualiserar frgan om relrliionsfrihetens grnsdragningar och se i vilken utstrckning ,lt'ssa utmaningar kan hanteras utifrn de forda resonemangr'll.
Om vi tolkar religionsfriheten i srorr sett som artikel 18 i t ll)HR (vilket innebr att en person ska kunna tro och ven ,rndra sin tro, samt kunna praktisera sin religisa tro - antingen ('nsam eller i gemenskap med andra), s mter den ffoende en r;rcl olika hot och begrnsningar i samhllslivet i samband med ,lcnna frihet. Vi har berrt ngra av dessa hot och restriktioner tirligare i boken. Dessa begrnsningar - vilka r olika till sin k:rraktr och som kan vara mer eller mindre specifika for religi, 'nsfriheten - r ocks, som vi kommer att se senare, relaterade till varandra p skilda stt. Man kan dela in restriktionerna alr
221
ru
rnuna som
,,1r1',ion.
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
religionsfriheten i grovt sett tv grupper. De hot ellcr p',r;lrn dragningar som r moraliskt problematiska givet religiotrrlll hetens plats i MR-familjen och de grnsdragningar sottt h,tlt betraktas som mer eller mindre rimliga utifrn samma ttt,ttrrL liga rttighetshorisont. Inledningsvis kan det vara angeLaget fr att forst v:l.l s,,tll kan menas med religis diskriminering att skissa p vr.l sr,ttl mer specifikt knnetecknar religisa identiteter och grtrpl't't jrnfrelse med andra identitetsgrupper som ocks rkat rrt lrtt olika former av diskrimineringar, hot och begrnsningirl p.c
nom historien.
FN-stadgan, det
vill
sga
flcra tnkbara diskri'rrrrcringsgrunder och efter animerade debattcr stannade listan r r,l lrN-sradgans diskrimineringsgrunder plus politisk eller an-
eringsgrwn der
",rrr uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, cgendom, l',,r.rl eller stllning i vrigt. I artikel z r det dven angiver art lr',r:rn inte ska yara uttmmande utan i stllet exemplifierande rsli<rgly rygg). Det r ocks sympromatiskr art FN:s "Declararr()n on the Elimination of Intolerance and of Discrimination l',rscd on Religion or Belief" (r9Sr) innehller uttrycken disLrirninering och tolerans p ett s framtrdande stt - bde i ,1,ilva namnet p deklarationen och i flera av dess artiklar. Det '.,r1is ocks i artikel i denna deklaration am der r en skymf mot S rrr;inniskans vrdighet att diskrimineras utifrn sin religion el|( r.
trosvertygelse.
Vi drar oss dll minnes att religionsfrgor dyker upp p frarrrliit allt tv stllen i UDHR, ngot som avspeglar den problenr:rttL som religisa grupper mnga gnger rkat ut fr genom his torien. Begreppet religion figurerar i artikel z i UDHR ("arrtl
diskrimineringsartikeln" ) samt i artikel r 8 ( "religionsfrihct srt r tikeln"). Ett vanligt stt att krnka den mnskliga vrdighe tcrr r att diskriminera en person utifrn kollektiva egenskaper sottt kn, "ras", etnicitet och religion. Att diskrimineringsproblerrt togs p stort allvar av dem som skrev FN:s allmnna frkl;r ring visar sig i den framtrdande position som anti.-diskrimitttr ringsartikeln har i UDHR, nmligen attva;ra artikel z. Diskri mineringsfrgor tas ven upp i flera andra artiklar som artikcl 7 (rttsvsendet), artikel 16:r (ktenskap) och artikel 4z (li\n
och arbete). P ett tidigt stadium i skrivprocessen freslog vissit delegater att listan p diskrimineringsgrunder skulle vara dctt'
222
Vad knnetecknar d de diskrimineringsproblem som relrliisa grupper och andra livsskdningsgrupper kan rka ut l,r'? Det kan forst vara klargrande atr frklara varfr diskrimiricring mer generellt r fel och hur diskrimineringshandlingar ',liiljer sig frn andra ortta handlingar. Diskriminering brukar ,,lta definieras som negariv srbehandling utiftn moraliskt irrcleyanta skal (Roth zoo8). Bland dessa moraliskt irrelevanta .;liril figurerar ofta i diskrimineringssammanhang kollektiva ( genskaper som hudfrg, kn och sexuell lggning som inre ,'kir spela ngon roll nr det gller frdelningen av dll exempel lr<;gre utbildningsplatser och arbeten eftersom meriter hr ska l.illa avgrandet, det vill sga moraliskt relevanra skal. Lika belr:rndling som norm figurerar s till vida attvafie person oavsett llrupptillhrighet ska ha mjlighet att konkurrera p samma villkor om vrdena lfrga.Inom andra sfrer av samhllet, s-
--)
n REr,rcroN nN
unsrrrc Rttrcunt?
RBLIGIONSFRIHETENS GRANSDRAG NINGAR I', r()('ude p vilka vrden, sammanhang och identitetsgrupper
ut". Varje form av negativ srbehandling utifrn egcn som "ras", hudfarg och sexuell lggning r sledes oriktig. Oftahar egenskaper som beraktas som o
eller oterkalleliga - kn, etnicitet och funktionshinder - hl| en srskild plats inom den moderna anti-diskrimineringsl stiftningen eftersom de har en genomgripande effekt p enskilde individens liv. Negativa angrepp i form av di ringar betraktas darfor som speciellt allvarliga eftersom skaperna inte r valda utan "givna" och ofrnkomliga. I jmfrelse med andra ortta handlingar som fysiska veri
fall, trakasserier och stld vittnar ocks en diskrimineringl. handling om att diskriminering ofta genomsyrar samhllet p* ett stt som gr motstndet mer komplicerat. Nr en person
utstts fr ett fysiskt angrepp kan han eller hon springa undan, frsvara sig eller kontakta polisen, men om en person skel
en verksamhet som domineras av andra gruppet n den egna p ett diskriminerande stt kan det vara svrt an hitta alternativa handlingsvgar genom att diskrimineringeil stndigt ger sig till knna i stora delar av samhllslivet. Skcr man sig i stllet till arbetsplatser som domineras av den egnl gruppen kan det visa sig att iust sdana verksamheter r ganskl f genom att diskrimineringen i samhllet ven pverkat mf. ligheterna attflntill att starta egna fretag (Herrera aggil, Diskriminering prglar sledes samhllet p ett stt som gt den vitdrgrenad, svrfngad och komplicerad att stoppa. De grupper som ofta brukar nmnas i anti-diskrimineringsartiklaf i FN-frklaringar och internationella konventioner har iust haft dessa erfarenheter av diskriminering genom historien, vil' ket frklarar gruppernas frekomst i rttighetssammanhang. Erfarenheterna av diskriminering kan emellertid skilia sig t
ett arbete
(tr i fokus fr problematiken. \/issa minoritetsgrupper, ssom de svarta amerikancrna i tt\A, har erfarit diskriminering i de flesta sfrer av der ameril,,rnska samhllet (frdomar och stigmatisering i det sociala lirt'r, bristande vdl{rerd, orttvis negativ srbehandling inom r,rrrsvsendet och begrnsade politiska rttigheter). Andra t,l('ntitetsgrupper utifrn kn och sexuell lggning har drr rrror medlemmar frn alla sociala grupper. Medlemmarna har ,1,,,k blivit ursatta fr frdomsfulla attityder och olika former .,t rrnderordning i centrala sekrorer av samhllet. Religisa mirt( )riteter har upplevt diskriminering i en rad avseenden genom lrrsrorien - inte minst i form av forfOlielse frn majoritetsrelilir()siteten och exkludering frn centrala sfrer i samhllet. En ,l,l religisa srdrag har till exempel varir en hmsko fr att ,|.'lta p lika villkor med andra grupper p exempelvis arbetsrrr,rrknaden och i politiken (se nedan). Skllda identitetsgrupper har vidare haft olika mjligheter att rrrrclkomma en vittfrgrenad diskriminering i samhllet bero, rrclc p hur enkelt det r fr dem att dolla sina identitetsmarl.iirer. Kollektiva egenskaper som hudfarg och kn r synliga ,'ch svra att dlia. Medlemmar av flera religisa grupper kan .l;iremot ha betydligt lttare att undkomma diskriminering u)om exempelvis arbetslivet och urbildningen s lnge de inte ,rvsljar sina religisa identiteter * exempelvis genom att inte liir omvrlden visa sin identitet genom kldesplagg, symboler ,llcr ritualer. Problem att undvika diskriminering kan dock rrppst nr den troende upplever att brander av ert visst kl,lcsplagg just r en icke-kompromissbar religis sedvnja som lron eller han stndigt mste ta hnsyn till nrhelst man rr sig i clet offentliga rummet (Moreau zoro).
,i,
'nr
224
225
och orttaisa
Hur skiljer sig d religisa grupper/idendteter frn andra per nr det galler politiska krav och diskrimineringsfriil',.t " Fljande lista p rclevanta jmfrelsepunkter frekommcr olt,t mer eller minclre unclerfrsttt i aktuella juridiska och polit irL teoretiska diskussioner i USA och Europa i samband mc.l rtl formningen av anti-diskrimineringslagar och mnskliga rrit r ip, hetsdokument (livans zoor och Taylor zoo5):
g,r rr1'
tats ha en stark etisk relevans i en rad cenrrala frgor inom samhllslivet ssom abort- och dOdshlalpsdebatter, stam-
tminstone p
exem-
pelvis de mer reformorienterade och konservativa f,or, merna av judendomen som brt sig loss frn mer ortodoxa
varianter.
6. Vanligtvis prglas religisa gemenskaper (och d srskilt de mindre) av starka sociala relationer, vilka kan pminna
inom de mest spridda omrden av samhllet (exempelvis kldsel, mat, ktenskap, familj och utbildning), vilka ocksri
kan st i konflikt med varandra. z. I princip r de flesta religisa identiteter och gemenskapsformer ppna eller inklusiva, s pen r att tro p ngot, ansluta sig
till
till
etniska och
zz6
$ei
*
RELIG roNSF RIr{ETENS cRr.t soRacNtN GAR
r, rr. be t,
dr en majorircrsrcligion
'rsi)kt f ver minoritetsreligioner till dcn clor-nincranclc lran lr:rr hamnat i fokus fr frihets-, riittvisc- och diskrimincrings-
till
1'r,,lrlemen. S kallad intern diskriminering likavl som cxrcrn ,lrsl<riminering kan ocks aktualiseras i samband mecl religisa lnrpper. I det frstnmncla fallet kan vissa medlemmar av en r, ligis grupp rka ut for diskrlrninering och angrepp frn vrrri:r medlemrnar i gruppen. I det sistnmnda fallet handlar det
behandling.
9. Nrliggande till punkten ovan r frihetsfrgorna vilket avspeglar sig i just talet om religionsfrihet. ven om vi
,n) en <liskriminering av hela gruppen frn ngon extern aktr ,)m inte ansluter sig till religionen eller kyrkan ifrga (Roth ' ;o8).
tidigare konstaterat att frihetsbegreppet r komplicerat att frst i samband med talet om religionsfrihet, s har frihetsfrgorna en central plats i diskrimineringsproblematiken fr en rad olika religisa grupper. Mnga gnger handlar religis diskriminering om att vissa religisa friheter inte beaktats av "storsamhllet" eller av en religis
majorite t.
Re
te
ro.
Re
ningar vilar ofti.r p tolkningar som gr ansprk p att vara "heltckandc" nrir det giiller verkligheten, till skillnad frn politiska ideologicr som frmst fokuserar p samhllet och
staten. Religioncr strvar ocks att relatera mnniskan
till
religisa fenomen r s heterogena och motstridiga. Eftersottt religisa identiteter r frnderliga fr ocks frihetsfrgomrt
zzB
\r, listan ovan framkommer ocks ngra tydliga konrrasrer ,"cd andra gruppidentiteter som inte baserar sig p trosverr vgelser, doktriner, sedvnjor eller etiska forhllnlngsstt. I de ,istnmnda fallen har vi att gra med gruppidentiteter som forrrr:rts utifrn sexuell lggning, "ras", funktionshinder, kn och rl,ler. l'lera av dessa identiteter r "givna" och ofrnkomliga ,,. h r, med undantag fr lder, mer eller rnindre ofrnderliga. l,lcntiteterna r sledes centrerade kring lggningar/dispositiorrcr och egenskaper som i de flesta fall inte gr att frndra eller r.ilja bort. De uppfattas vanligtvis inte heller ha ngon etisk re lcvans i betydelsen att de innehller vrderingar vilka vi kan t,irhlla oss uppskattande, awisande eller toleranta infr, ven ( )m det kan ha uffecklats srskilda sammansyetsande kultureli,r srdrag mot bakgrund av den diskrimineringshistoria som rirupperna erfarit.
229
R nEr,rcroN nN
unsrr,rc RttrcHnr?
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR t ,k'ss helhet, tolereras de av dem som har en helt annan livs-
Vi sger som sagt inte heller att vi tolererar mnniskor en annan hudfarg eller sexuell lggning utifrn normcr
mnskliga rttigheter. Gentemot medlemmar av sdana
per r det i stllet moraliskt rimligt att sga att man r indifferent (Forst zooT), Vad det med andra ord handlar t r att ge mnniskor samma grundlggande aktning eller pekt oaasett hudfrg. Det innebr att man i vissa lgen kan gl ett srskilt std till personer med de specifika egenskaperna p| grund av svrigheter att tillfredsstlla grundlggande (antingen genom medfdda eller ofrnkomliga knne eller p grund av en historiskt frankrad diskriminering i hallet). Detta fr att visa p att deras liv besitter samma grund. lggande vrdighet som mnniskor vilka inte har de specilikt
gruppegenskaperna.
idning eller religion. l)ct kan dock knappast vara rimligt attkrva samma respekt lnl<ir alla religisa livsstilar eftersom vissa kan ha inslag som ,tr t'tiskt orimliga. Det r med andra ord inte srbehandling i i,rrnma problematiska bemrkelse som diskriminering utifrn lrrrrktionshinder, hudfrg och sexuell lggning att ifrgastta ,,,1r negativt srbehandla vissa inslag i religisa doktriner och h'r,nadsmnster. Hos de mnniskor som anser att ingen relilirrrrr eller livsskdning kan gra ansprk p att komma med ,h'n slutgiltiga sanningen om mnniskan och tillvaron i stort [,rn det finnas frestllningar om att der finns religioner eller lrvsskdningar som r mer eller mindre rimliga - inte minsr
,1,,
Utifrn ovanstende resonemang ska sledes en rasist intl uppmuntras att strva efter att bli tolerant. Han eller hon sh* i stllet vervinna och helt f bort sin rasism. Som den tyskS
filosofen Jirgen Habermas har hvdat frutstter anvndandcl av uttryck som tolerans en stndigt pgende oenighet, vilkeA uppfattas som rationell av de olika parterna (Habermas zoo!)r
ifrn en mnsklig rttighetshorisonr. Sjlva tankefriheten i religionsfriheten uppfattas som bekant \()lr1 en absolut rttighet men dremot inte sjlva praxisen som irottnr i vertygelserna. (Vi fr anledning att terkomma rill
rr
Hr framstr med andra ord den religisa oenigheten som fwt rationell eftersom det inte finns ngon entydigt rimlig upp. fattning som kan accepteras av parterna i dialogen. Habermil menar att genom att rasistens frestllningsvrld inte vilar pl ngra rationella element fr sledes aldrig toleransbegreppct sin tillmpning. Nr det gller en mnniskas religisa identitctl trosvertygelser och etiska hllning kan det dremot finnas in. slag som flera kan stlla sig skeptiska till och till och med starkt ifrgastta, men i och med aff dessa inslag har en upprinnels i ett grundlggande religist behov (eller ett livsskdningsbc. hov) som tar sig uttryck i en vilja att frst livet och vrlden
23c
rimligheten av denna distinkdon senare.) Det absoluta kravet rolkas ofta som att det inre troslivet eIIer foram internum inte rliir bli utsatt fr indoktrinering eller manipulation. An stra lirnser fr en religis praxis som frn flera hll ses som moraliskt problematisk kan emellertid inre ses som diskriminering rrrcd avseende p religionsfriheten. En tidig formulering av den ,rntagna moraliska skillnaden mellan det inre tankelivet och de yttre handlingarna gavs av den hollandske rttsfilosofen Hugo Orotius (1583-1645) som uttryckre am inga mnniskor frtjnar att bli straffade fr sina tankar s lnge dessa inte resulterar i skadliga effekter fr andra (Bring zon). Det srora problemet i sammanhanget kan givetvis vata att det rder oenighet betrffande vilka etiska skl som ska motivera grnsdragningarna bctrffande de yttre manifestationerna av den religisa tron.
237
ING
AR
Frn dem som vill dra vissa paralleller med andra glulrlr identiteter, som exempelvis funktionshinder, har det hv,l,tr att religion r ngot ofrnkomligt och "tvingande" och sletlrr inget som den troende helt kan vlja bort - tminstone intc p kortare sikt. F<jr trocnde som upplever att deras vertygt'lrtt och identiteter r bcstmda av en yttre religis auktoritct (Gud) och intc av ngra egna val och preferenser blir sledcs ,lrt religisa ngor soln stter strikta restriktioner fr den trocn(lrr tanke- och hancllingsliv (Ahdar & Leigh zoo5). Troendc orlr icke-trocnclc kan ocks ha gemensamma upplevelser av att (h' ras mnskliga vrirclighet och moraliska integritet bliyit krrirrkt
nr cle tvingas delta i ceremonier som gr emot deras djup;rste vertygclser - srskilt i samband med ceremonier som krcts,tt kring sii l<allade nyckelhandelser i det rnnskliga livet, till cr empcl giftcrml (Sapir & Statman zoo5). Av dessa anledningl kan clct .rnt.ls att religion och livsskdning br hanteras nre,l
rr briffiske politiske teoretikern Brian Barry (1936-zoo9) ,rrlor fljande exempel fr att illustrcra ovansfcnclc ppckan-
(llarry zoor): Om en ortoclox jtrclc cllcr nruslin.r intc I'rar ,,,,rjligheter att ata det ktt som r pbjuclet enligt trlclitiofinns alternatiyen att bli vcgetarian cll, r orntolka pbuden s att andra slaktmetoder n de religist r l<tionerade kan accepteras. llrian Barry tar dock hr ltt p de problem som uppsrr fr , rr lcligist troende om han eller hon skulle g emot djupt for,r,lirade traditioner. Aven om det i princip skulle kunna fi"nnas tl, r';r handlingsvgar att ge urtryck fr sin religisa identitet p i ,lct specifika sammanhanger uppfattas religionsfriheten nd ,,rrr klart kringskuren genom frbuden mot religisa slaktmer,'t cr (Roth z or o ). Mlet fr den ftoende r ju att ta pett srr ,(,n) gr i linje med de religisa traditionerna och inte ata rtt ' ', h sltt (om det inte skulle vara frga om en ndsituation). I isserligen kan man importera kosher och halalkOtt till Sverige tr,rn andra lnder som tillter slaktmetoderna. Frgan r dock 1'r irrcipiell och gller hur religionsfrihctsartiklar som artikel 18 r IIDHR och religionsfrihetsartikel 9 i Europakonvenrionen ,l'.r tolkas och tillmpas med avseende p religis slakt. Euro1'.r..lomstolen har erknt att religis slakt faller in under ardkel ,/ llcnom att slaktmetoden kan ses som en manifestation av ju,lisk och muslimsk tro. Den kritiska frgan gller dock om det rrrns rimliga moraliska begrnsningar av religionsutvningen ',om t)vertrumfartt faktumet att sedvnjan kan betraktats som , rr integrerad del av de religisa traditionerna. lin rimlig religionsfrihet innebr att en person inte ska tvingrs rvst frn en rad vsentliga verksamheter p samhllets torg t,,i grund av sina religisa sedvnjor. Tillvaron ska med andra ()r'(l inte bh s kringskuren att man som religist troende rner
tt, tr
/<oslqer
och kalal
rr
varsanlrct och ges ett speciellt beaktande inom lagstiftningctt (Seglow zoro). Til[ skillnad frn gruppidentiteter som baserar sig p funk tionshinclcr r clock religisa identiteter ofta frnderlig,r, Funktionshinder dcfinieras i regel som hinder vilka r mer cl ler mindre permanenta. I flera faII er ocks funktionshinrlcr ngot sonr en person iclealt sett skulle viLja vara utan mediln detta sllan r fallet med en religis trostillhrighet. Man kirtr ocks sga att fr personer med funktionshinder r srskilrl,r grupprttigheter eller en positiv srbehandling kanske clcrt enda vgen fr att uppn ett mer mnniskovrdigt liv. Ett cx" empel p positiv srbehandling av funktionshindrade r ';rtt de kan ges undantag frn parkeringsbestmmelser (Raikklt zooT). Fr religisa personer behver detta inte glla eftersorrt det kan finnas flera mjligavgar att praktisera sin religion p,
-t-
4t)
{fnder senare r har det frekommit kompromisser n,ir rlci gller ovanstende religisa slaktmetoder. Det som s;irslrll*
uppfattats som problematiskt med halal- och kosherslrrlir lr,rr varit halssnitt p obedvade djur. Drfr har framfr allr virqr muslimska grupper runt om i vrlden accepterat s kalhrlc rE versibla bedvningsrnetoder ssom elbedvning, vilket v,rrI ett stt att frska tillgodose det djuretiska kravet att djrrl sh* skyddas frn ondigt lidande. Enligt det svenska jordbruksvt,r ket r det tilltet att bedva f aderfan och fr med el frc sl,rkt medan ntkreatur alltid mste bedvas med bultpistol ellcr lih nande metoder innan avblodningen sker (SJVFS zoo8: 69). Vi har tidigare ocks noterat att religisa sedvnjor kan v,rr,r etniska markrer fr mnga mnniskor. Kopplingen mcll.rrr religion och etnicitet frsvrar d miligheterna fr enskiltl* medlemmar att ta bort eller radikalt frndra olika sedvnior, Genom att den etniska tillhorigheten r icke-vald och ofrrlrr komlig pverkas ocks de religisa sedvnjorna av dessa frlrill landen. Dc religisa sedvnjorna kan med andra ord ven clc ll en prgel av ofrnkomhghet genom att de r vsendiga inslrg i en etnisk iclentitet. Ett sdant konstaterande utgr sjlvklrrrr inget frsvar av cle rcligisa sedvnjorna, men det stter fingrct p de stora svrigheter som kan aktualiseras nr enskilda mctl lemmar forsker ra avsrnd frn sin etniska/religisa gruppr
praxis.
Diskriminering kan ta sig skilda uttrycksformer beroentlc p motiv och sammanhang. Den mest brutala och igonfallande formen av religis (eller trosbaserad) diskriminering rir nr mnniskor p grund av sina religisa dllhrigheter fdrfljs, fngslas, misshandlas och dodas. Hr krnks med andrir
,r,r, riritct som ocks underminerar frverkligandet av religi,'rr,lrilretefl i artikel 18. FN:s deklaration frn r98r har ocks , ,irr svlte att motverka att mnniskor frnknns fundame ntala ,,,.rrrskliga rtdgheter, eller inte fr tnjuta dem i samma grad ,,',' ,rndra grupper, p grund av religion eller trosskclning. l l,rgranta exempel p sdana allvarliga rttighetskrnkningr I n r1s som sagt i ett verfld runt om i vrlden dr rtdghetsI r.rrrkningarna begs av bde statliga och icke-statliga aktrer. tl,rlr;i'igruppens aktuella situation i Iran r som sagt ett talande ' ,r r)rpel liksom de kristna kopternas situation i Egypten. Hin'l,r, r' cliskrimineras i Bangladesh medan muslimer diskrimine,,, , ,rv hinduiska nationalister i bland annat Gujaratprovinsen i irr,licn. Hinduiska nationalister utstter ocks kristna grupper t,,r trakasserier i samband med missionsverksamheter. Medl, rnnrar av Falun Gong utstts fr frihetsbervanden och olika l'I lner av diskriminering i Kina liksom flcra kristna minoriter, r. I(ristna fredsaktivister har kidnappats och torterats i den ,1, rnokratiska republiken Kongo och i Irak. Under den senaste rrtlcn (zorr) har ocks kristna grupper utsatts fr allvarliga atrt r)tt i norra Nigeria av den militanta islamistgruppen Boko llrrrm som vill infra sharialagar i landet. Medlemmar ftn l, lrovas vittnen fngslas och utstts fr frdomsfulla behandirrrgar i en rad olika lnder i flera vrldsdelar. Dessa fall av tydlig diskriminering knnetecknas av vidden ,,. h intensiteten i mnniskorttskrnkningarna och av att morivcn till diskrimineringen varit aggressiva och ofrsonliga. I .irskilliga fall har frfllelserna och diskrimineringarna skett i ('rt samhllsklimat dr exkluderande nationella identiteter un,lcr mnga r prglat staten och de vriga centrala aktrerna. l..ina som har en ateistiskt prglad nationalism har haft sin
r
RnlIGloN
BN
uNsrr,rc RttrcHnr?
RELIGI oNSFRIFIETEN
I r,ivcr dessutom
rt rr
S GRTI
sIRaG NINGAR
kritiska udd mot religioner mer allmnt. \sterlndska kylk,,r och religioner har dessutom kommit i skottgluggen gen()nr ,rll kulturimperialism. Sedan lriir i,rtr de beraktats som yttringar ^v av r98o-talet har ocks Iran prglats av en teokratisk statsl'il.l ning dr den oliciella nationella identiteten varit genomsyt'.r,1 av den shiitiska varianten av islam (Grim & Finke zorr). Jrnt sdana stater och deras ageranden gentemot religisa grupl)ct ska sjlvklart st i centrum fr mnniskorttsarbetet kring tt' ligion och diskriminering. Inte minst genom omfattningcn ;rv mnniskorttskrnkningarna och de uppenbara hoten mot tlt'tt mnskliga vrdigheten. Den naturliga foljden av sdana diskriminerande handlirrp', ar och politiska strategier blir mnga gnger att de enskil,l,r medlemmarna av de utsatta religisa grupperna gr under jot den och doller sina religisa identiteter eller helt enkelt vrilicr att fly. Att visa sig p det offentliga torget r frknippat nrt'tl krnkningar och diskriminering i form av vld och ddsh,'r, Ur ett mnskligt rttighetsperspektiv r ovanstende religiiis,r diskriminering p ett entydigt stt ortt. Det rder med antlr,t ord ingen tvekan om vad som r fel och att sjlva motverkan,lct av det r moraliskt frpliktande. Dremot kan det finnas oklrrr heter om vilka metocler som r de mest lmpliga fr att stoplu diskrimineringen och de orttvisa forhllandena (Roth zorr ). Lagar mot diskriminering och en fungerande rttsstat iit ocks ndvndiga frutsttningar men dock inte tillrcklig;r. En rad olika tgrder inte minst inom utbildningsomrdet iil ndvndiga fr att g p djupet med problemen och frnch'.r invanda tankemnster och beteenden. En viktig strategi r rtt motverka intolerans och frdomar och frmedla mer nyanseril de beskrivningar av olika trosinriktningar, samt sprida kunskrr per om mnskliga rttigheter och trosfrihetsfrgor. Allt detlrr
ett nytt stt att se p den nationella identiteoch frhllandet mellan religion och stat, ngot som kan l,r,lra till en mer ppen och inklusiv samhllsmilj. Religionstrrlrctsfrgorna och problem kring religis diskriminering ak-
alltid mot bakgrund av olika kulturella och raditioner som kan vara mer eller mindre seglivade, l,,rlitiska
rrr,rliseras nmligen
pridd2 och tydliga. l)et r intressanr att notera att krav p politisk representan()rl fr religisa grupper ofta har frts fram nr det rder en rrrtim koppling mellan en religion och etniska/nationella tilllrtiligheter, vilket kan frklaras av att etniska/nationella inrresr
rs
,,(
,,, h
politiskt inflytande, territorium politisk autonomi. Religion kan dock komma in mer dir, lit i politiken om ett parti sger sig ha etr religist frtecken l,il sin politik - exempelvis Kristdemokrater i olika europeiska l,rncler. Ofta har dessa partier placerat sig inom hogerfaltet p ,1.'n politiska skalan och uttryckt vrdekonservariva uppfattrringar kring exempelvis ktenskap och abort. IIr finns ven rrnclarrtag nr rrelser som den katolska fackfreningsrrelsen r lirankrike och broderskaparna inom svensk socialdemokrati 1'ositionerat sig inom vnsterfltet (Demker 1998).
n ofra kan berra frgor om
Itt
kyrklig nr det uppenbarligen inre finns ngmoraliskt relevanta skal for ert sdant frnekande. Ett av de rncst dramatiska exemplen kan just tas frn den iranska kontexr( n dr anhngare av Bah'i-tron lper risk att fngslas om de
.5/
46
,w,t
R RBrrcIoN EN uNsr<rrc
*
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRGNI NGAR
nttrcrrEr?
avsljar sin tro. Eftersom gruppen inte r erknd som r('lifiliir har den inte heller samma skydd som exempelvis de l<t'isttt,t grupperna i landet. Mnga gnger avspeglar oenigheterna kring begreppet rcllgl on, religist samfund och kyrka politiska och moraliska innrr sekonflikter. Skilcla grupper kmpar sledes om att bli krll.r,l+, fr religisa och kyrkliga - inte minst p grund av de vrir',h'rr
och positioner som ett sdant erknnande kan vara frkni1r1',rt
med. Inte sllan anvnds religionsbegreppet och kyrkobcgn'1, pet ungefr p samma stt som begreppet kultur - srskilt lr,rr dem som ansluter sig till en viss religion. Det uttrycks alltsl rr dan frn brjan en positiv vrdering genom attkalla ngot lrit
en religion cllcr kyrka
gativa kontrasten
till
analogt med att vissa samhllsfenottrr'tt & Mikaelsson zoog). Dcrr rrr" en kyrka blir d rrelser som rubriccr.tr
matiska fenomen ssom strikt social kontroll och hjrntv;itt ning. lnte sllan har nya religisa skdningar och grupper s,rttt f rmar sig frn mer traditionella religioner och kyrkor svrt ;rn bli erknda som just kyrkor, samfund eller religioner. Det linns flera anledningar till varfr olika grupper vill I'lt kallade fr religisa samfund eller en kyrka. Om man blir k,rl lad for ett religii;st samfund kan det finnas strre mjlighetcr att f praktisera sina sedvnjor trots att sedvnjorna gr entol rnajoritetskulturens normer - exempelvis kalal-slakt i Storbrl tannien. I flera europeiska lnder som Spanien, Tyskland ot lr Sverige kan ocks erknnandet som religis grupp innebrir',r skattelttnader, std till kyrkobyggnader - och - att man s()rl! samfund fr hlalp ar' staten att inkassera kyrkoavgiften (lkry zoro). I Sverige stds religisa samfund med hlalp av skattenrc del och stdet till de religisa verksamheterna sker genom SS'l'
trossamfund). Dct rir inte konstigt om olika grupper kmpar om att f l,l, l,.rllade fr religisa samfund efrersom cn sdan bcnmning Lrr innebraptagliga legala och mareriella frmner. N'l:rn kan dock stlla kritiska frgor kring eventuella etiska i r,rv p en reLigis rrelse fr att den ska kunna f ett oflrciellt , 'l,,irmande. Det finns sjlvklart etiska krav som kan betraktas ,rn) rrrer eller mindre okontroversiella i ett liberal-demokra,, ,1,t samhlle som Sverige, exempelvis forbud mot barnaga och '' rigt fi'siskt och psykiskt vld. Det kan dock finnas grzoner, ' rllict kan gra inringandet av de religisa grupper som ska erlr,rll:r ett officiellt erknnande och ett srarssrd problematiskt. lrt r linns nmligen stora oenigheter betrffande lsningarna 1'.r mnga etiska problem dven om det finns en relativt stor ofr, ntlig konsensus kring vissa basala rttigheter (Roth zoro). | )('n negativa kontrasten till ett "accepterat" religist samfund i , I ('ntlig politik och samhllsdebatt brukar vanligtvis beskrivas r,'t'd hjlp av termen sekt. Om vi till exempel klassificerar en ,' r upp som en sekt, kan detta bli problematiskt genom att ter,'rinologin r s negativt vrdeladdad. Ofta anvnds ordet sekt rr.rrmast som ett skllsord. Vanligtvis associeras en sekt med rrt gativ freteelser som okritisk auktoritetstro och ert utnyttI.rncle av personliga svagheter och mnniskors srbarhet. I Sean I rrrrkins filmMarthaMarcy May Marlene (zon) ges en inblick i ',,rtlana destruktiva miljer i en dramatiserad form. Handlingen r lilmen kretsar kring en flickas kamp att frigra sig frn en 1',rtriarkal sekt med en karismatisk ledare som frsker sryra rrrcdlemmarnas liv i varje enskild detall. P flera stt pmindessa mikrosamhllen om totalitra stater: det finns ingen 'rcr "t'xterh" kontrollmekanism utan all auktoritet lokaliseras till l, ,laren, den religisa laran ska genomsyra allt i livet och det
,,r, ,1 ;lndra ord
, r
s,rmarbetsnmnden fr statsbidrag
till
48
239
RELIGIONSFRIHETENS
GRANSDRAGN I NGAR
,n
l:rllen de teistiskareligisa traditioncrna - s har man hafr ytterligare fordel. Personer som sgcr sig tillhi)ra rcligioner rrr.t[ stor medlemsantal, lnga traditiclncr och som ven har
|\ (IIiga, systematiserade doktriner och organisationsformcr har
', lis
att uttrycket sekt kan anvndas p ett alltfor lttvindigt s.ttt, vilket ocks gjorts i flera lrobcker i religionskunskap oclr nrcr allmnt i samhllsdebatten. I dessa exempel ges inte en allsi.llg och kritisk genomlysning arl religisa grupper och orgrrtir,t tioner eftersom de redan frn brjan beskrivs som destnrktiva genom anvndandet av ett negativt vrdeladdat sektbcgrcltp
(kerback zoog).
Utifrirn en vlkiind karakteristik av sekter som givits av (lnl tyske religionsvetaren Ernst Troeltsch (r865-1923) knncte, k nas sekter av att de r sm grupper som lever avskilt frn rlrl
omgivande samhllet och som ar,.viker i flera avseenden frrr rlrt omgivande majoritetssamhllet. f)et r dock viktigt att poiinH tera att flera sekter i Troeltsch mening efter hand har nrnr,rt sig det omgivande samhllet mer och mer (bde vrderitt;is mssigt och institutionellt) och sledes utvecklats till att I'lt "kyrkor". Under resans gng har de dock i flera fall presentcr,lt
kritiska perspektiv gentemot de traditionella kyrkorna, vilket ocks pverkat dessa i nya banor.
mcd registreringsprocesser av erknda religiin,r har ofta rrelser som haft en lng historisk existcnl, samfund en stor geografisk utbredning samt mnga medlemmar en kl;tt frdel i jmfrelse med nya minoritetsgrupper. Detta gller cx empelvis sterrike och Ryssland som krver lngvarig existe rtr och relativt stora medlemstal fr de religisa organisatiorrcr som ska erknnas som samfund rned en rtt till offentligt stiirl (Taylor zoo5). Om religionen och kyrkan dven haft en tycllig plats i clen religisa huvudfran * i cle europeiska och amerikrrtt'
samband 240
i regel haft lttare att f gehr fr religisa srkrav. Det r ',rnrligen lttare fr myndigheter am kontrollera trovrdigher, n hos sdana ansprk n de som har sin grund i nya och mer ,',,lividualistiska trosinriktningar. Lnder kan ocks skilja sig rl)r det gller betoningen p vilka aktiviterer som r srskilt , ( ntrala fr att kallas for en religis rrelse eller ett samfund. I )nr tonvikten ligger p gudstjnster och religisa ritualer inom r,u)rcn fr en kyrka, s kan rrelser som r mer centrerade kring tlervisning och sociala/humanitra aktiviteter bli missgyn', r,r.lc (Krishnaswami ry6o). Vissa domstolar har mot bakgrund av ovansrende frhll,rrclen frskt undvika att definiera religisa grLrpper p ett ,,rrt som exkluderar nya och icke-ortodoxa religisa grupper ,.rrnt icke-religiosa skdningar. Religionsfrihetsartikel 9 i Eur()l)akonventionen har under senare r tolkats p ett stt som rrrliluderar livsfilosofier i en mer generell bemrkelse - liksom ,lt't frsta frfattningstillgget till den arnerikanska konstiturr()nen. Ett annar fall ar fljande: I en dom fattadav den hgsta ,l()rnstolen i Australien (Churck of tke New Faith u. Corumissioner ,,1 l)ayroll Tax, (tgg)) beskrevs en religis tro som "Belief in ,r slrper natural being, thing or principle, and acceptance and ,,lrservance of canons of conduct in order to give effect to that l,clief"(En tro p ett vernaturligt vsen, fenomen eller prin, iP sgh eft accepterande och ett efterfljande av handlingsregIcl Som syftar till att ge uttryck for denna trosfrestllning"). l)omen handlade om huruvida scientologkyrkan i Australien ',l,ulle beskrivas som en religion och drigenom f en skatte,
r r r
24r
RELIGIONSFR.IHETENS GRANSDRAG NINGAR lrriiiisa uttrycksformer eller sedvnjor som vi har i tanke kan r i li ett brett spektrum av frgor kring vad som r och vad som
c r en religis diskrirninering. Problemen fr de troende att ;rktisera sina sedvnjor kan ha intoleranta/diskriminerande l,r l()rtecken men behver inre ha det. Vissa lagar, frordningar
rr) r
reduktion. Domstolen svarade jakande p detta och mctt.t,le am tidigare de{initioner av begreppet religion hade missgynrt,tt
rrelser som scientologerna genom att de inte hade ett gurlsltr'
grepp som stod i samklang med den judisk-kristna traditiortcn Ovanstendc karakteristik har den frdelen att en relig,i,'tt
inte ndv;indigtvis behver likna traditionella religisa grrr1, per eller kyrkor och ha liknande institutionella knnetcckrrr och sedvnjor. Om beskrivningen ovan inte frutstter tron p,l ett iiyefi)atvrligt vsen utan ven r ppen mot tron p flerrr r inkluderas polyteistiska religioner som hinduismen. Religiottct
som theravadabuddhismen, taoismen och konfucianismen lr.tt inte heller ngot gudsbegrepp som i de teistiska religionct'tt't judendornen, kristendomen och islam. Trots dessa ppninll,u mot en mer ppen och liberal syn p vad som kan kallas fiir' ,'rr
,,e
rrr:issigt stt
, rr del
mot bakgrund av att de frn brjan inte utvecklaatt ta hnsyn till olika minoritetsgrupper. I
religion och en religis rrelse har det p det internationcll,r planet ocks funnits vissa grnsdragningar. Den mnskliga r;ir tighetskommitt6n, som har till uppgift att uttolka rttighcts,rt tiklarna i FN:s konventioner, rrar till exempel inte bengcn ;ttl kalla gruppen God's tree of life for en religis rrelse" Dctttt,t grupp gnade sig uteslutande t odlande, distribution och kott sumtion av marijuana som gruppen ocks kallade fr "(]orl'r tree of life" (Evans zoor).
fall kan dock det fortsatta praktiserandet alr lagarna eller I'r'inciperna botma i ett diskrirninerande forhllningsstt om ,lt'r sedan lnge varit knt fr lagstiftarna att de har negativa , tfckter fr vissa grupper. lir att bedma allvaret av en negariv srbehandling gllande verksamheter fr en religis grupp med avseende p reli'issa riionsfriheten, r det naturligt art srlla follande frgor: r) Hur rrrlinga av gruppens religisa sedvnjor berrs av den negativa .,.rrbehandlingenl z) FIur centrala r sedvnjorna fr den ffo, rrdes religisa identitett 3) Hur betydelsefulla r sedvniorna trir andra gruppidentiteter n de religisa - exempelvis etniska) 1) Hur viktigt r det fr gruppens medlemmar att delta i sarnlr:illsaktiviteterna ifrgal och 5) Hur angelger r det for samlr;illsverksamheterna och samhllet i storr att sedvnjorna inre
r
I
llts?
Vil ka r e s tri kt i o n e r av r e ligi o n sfri k e t e n r di s kri m in e r an d r i Om vi anvnder oss av den geografiska metaforen med ett ol fentligt torg och de moendes nrvaro eller frnvaro p detta tot'g i skilda betydelser, kan vi urskilja flera andra former av religiiir diskriminering eller orttvisa. Beroende p vilka aktiviteter, rc'
242
Nr det gller den sista punkten kan man tnka sig art avsreg I rn en "generell" lag kan uppfattas som klart orttvisa av vissa
,rnclra grupper om avsteget innebr en vsentlig fordel
fr
en
till andra grupkan det ven finnas risker att syftet med lagen urholkas. I l)er , n del fall kan ocks avsteget innebra att andra gruppers vitala lrtressen utmanas (dven om undantagen enbart ska glla den ,ilituella gruppens medlemmar). En yrterligare aspekt kan vara
specifik grupp. Om avsteget skulle generaliseras
243
R REr,rcroN Ew
UNsrrrc RttrcHET?
RELIGIoNSFRIHETENS cRNsIRaGNINGAR
lrri r;ittighetshorisont inte borde vara srskilt kontroversiella.
att de egna medlemmarna av den aktuella religisa gruppcrr lr,rt grundlggande behov som kan hotas av att sedvnjan tilliits. Vad som dock r slende r att mnga exempel p rclilii.t,r rtdghetskrav i juridiska och politiska debatter inte har lr,rlt karaktren av funclamentala utmaningar i ovanstenclc l', mrkelser. Vad det ofta har handlat om r i stllet sedv;itri.r som fr det mcsta inte utstter utvarna och andra fr lrripir,r faror - exempelvis sikhernas krav att f bra turban i olhcicll'r sammanhang och p de flesta arbetsplatser. ndra exempcl kltt glla sedvnjor som praktiseras p ett mer internt och plir,.rt stt - exempelvis anvndandet av peyote fr religisa syltt'rr hos nordarnerikanska indianer. Med andra ord handlar inte vanligtvis kraven p religisr s;rr bestmmelser om formner som alla vill ha, eller om sedviittl.r som utstter de egna medlemmarna och andra fr stora frtt'r,t En typ av srlsningar som dock har en firer laddad inns[rirttl
()m det visar sig att en grupps cenrrala sedvnjor hcla tiden rur)anas inom de flesta platser p det ollentliga torger) kan det l,rr 111s6lxt att gruppen befinner sig i en samhllsmilj som helt ri.rr stick i stdv med gruppmedlemmarnas religisa behov och r) rr-essen. En ngot mindre allvarlig form av negativ srbehandlrng kan ske nr bara en, men n dock mycket viktig religis ,t tlr'nja utmanas, en sedvnja som dven kan vara viktig fr att ,rltrycka en annan betydelsefull gruppidentitet, till exempel en r trrisk. Ytterligare exempel r nar mer perifera sedvnjor mr( r motstnd i vissa betydelsefulla verksamheter eller i mindre I't^tydelsefulla aktiviteter. I de tv sistnmnda exemplen kan rrr:rn tnka sig kompromissmjligheter frn den religisa grupI't'ns sida p ett helt annat stt n i de frstnmnda exempl, rr. I de mer allvarligatv frstnmnda fallen hotas sledes reliliionsfriheten genom att gruppens medlemmar stlls infr ett
rrlrimatum. Budskapet
It'r-vr inte med
r krav frn frldrar att deras barn ska f slippa vissa itrsl,rg i undervisningen p grund av religisa skal. Har aktualiscr,rs biand annat barnens rttigheter tiil en allsidig utbildning, nr utbildning sorn kan frbereda dem fr en tillvaro i ett globllt serat samhllsliv. Den kritiska ftgan blir sledes hur en srl;rtr rttighet ska frsts och balanseras mot att f-rldrarna r tlr personer som primrt ska ha ansvaret fr barnens utbiidnirrg, Sammanfattningsvis kan det finnas flera etiska hnsynst,t ganden som mste beaktas nr ett eventuellt undantag frtr ctt lag eller bestmmelse ska gras fr en religis grupp och clcsr sedvnior. Det r fliaktligen viktigt att frga sig vilka riske r som verkligen gr att associera med vissa reiigisa sedvniot och inte bara utg ifrn att det finns ett ')egenvrde" rnecl itu bevara generella lagstiftningar. I flera av fallen representcrrlr ocks srlsningarna som sagt intressen som utifrn en mnsk
244
cxempelvis utbildning och arbete - kan denna inskrnkning I'li mycket knnbar fr medlemmarna av den religisa gruppen
r
rga.
I Storbritannien
of Lords). En trettonrig sikhisk l'.rike frvgrades en plats p en privatskola i Birmingham utitr'n sklet att han inte ville anpassa sig till skolans kladkodex. llrndlandet frn skolan bedmdes av Lord Fraser i verhuset
l.rtles av verhuset (House
,;om diskriminerande eftersom det innebar att
proportionen av
';ikher som utifrn sina kulturella raditioner inre hade ngra I'roblem att anpassa sig till kldesnormerna. Skolans ml att
245
R aEr,rcroN EN
mnsrr,rc Rttrcsntl
genom kldesnormerna minimera de yttre skillnaderna mellrrr elever frn olika grupper ansgs inte heller kunna vertruml;r den sikhiska pojkens krav p attfbara sin turban (Barry zoot), Beroende p hur utstrckta restriktionerna r kan ven tlc alternativa tillflyktsvgarna variera. Om en stor del av skolut bildningen i samhllet r ofrentlig och om en fr den religi<;s;r gruppen viktig sedvnja ar forbjuden dr, s sger det sig sjlvt
att inskrnkningen av religionsutvandet blir allvarlig. Dettrr ocks om det {rnns begrnsade mjligheter att starta kvalitativt likvrdiga privata skolformer. Alternativet med religisa friskolor har i mnga vsterlntlska och sekulra stater ocks varit klart kontroversiellt. Fiir mnga debattrer utgr inte detta ngot optimalt alternativ ven om artikel z6:3 i UDHR stdjer att fldtar ska ha rtt att vlja sina barns utbildningar. I flera fall kan dessa fristenclc skolformer ses som protester mot aff det allmnna, oiTentligrr skolvsendet inte lyckats med uppgiften att skapa en personlig och tillmtesgende milj gentemot flera religisa grupper. Onr g i sdanrr detta gjordes, s skulle nog idealet fr flera vara ^tt allmnna skolor. Skolor som inte har ngra specifika religisu frtecken antas nmligen kunna erbluda en rikare kulturcll pluralism bde personellt och id6mssigt, vilket r ndvndigr frutsttningar fr att utveckla en medborgarkompetens i en global och mngkulturell vrld. En kompromiss skulle kunn;r vara att verka fr religisa friskolor sorn har en stadig finansiering och kontroll - eventuellt som det r i Sverige - just fr att stvta religist konformistiska tendenser. Sdana fristendcr skolor mste dven visa att de bidrar till "samhllets goda" genom att de bland annat tillhandahller eleverna en i yrkeslivet anvndbar utbildning. Dessa sistnmnda ppekanden har ocks en klar relevans i samband med artikel 14 i FN:s Barnrtts246
till tankc-, samreligionsfrihet (Roth rygg & zooT och Mcrry zooT). S.rrntidigt ska man vara medveten om att rttighetsprincipcr ',()m ger frldrarna det frmsta ansvaret fr barnens utbilclning srskilt utvecklades som <:n respons p icke-demokratiska ,,ch totalitra staters vilja att indoktrinera barnen i den "rtta" ,,t;rtsideologin. Det Iinns nmligen en risk fr att den vanligtvis rirnliga normen om barnets bsta kan utnyttias i den offentliga rctoriken av en totalitr eller odemokratisk stat just nr den Lcgrnsar frldrarnas valfrihet i utbildningsfrgor. Att p en och samma gng fresprka mjligheten att g i rcligisa friskolor samtidi$ som man efterstrvar ett intrde t.rm religis person i allmnna, statliga skolor kan givetvis vara t"r-r nskvrd utkning av ens valalternativ nr det gller skolutl,ildning. Men ju mer man argumenterar fr mjligheten att f 1'raktisera sina religisa sedvnjor i de statliga skolorna - inte rninst utifrn sklet att dessa skolor erbjuder stffe Lrrbildrringsmssiga, ekonomiska och politiska mjligherer i samhllct - desto mer frmar man sig som troende frn alternativet leligisa friskolor. "Sljdebatten" som framfr allt har gllt nruslimska och andra religisa elevers delaktighet i de franska statliga skolorna har sledes en tydlig kopphng till debatten om lcligisa friskolor. Om vi terigen anknyter till punkterna ovan, blir det srskilt viktigt att uppmrksamma punkt 5) som uttrycker frgan hur pass avgrande det r att frbjuda den religisa sedvnjan lr att kunna frverkliga den centrala verksamhetens mlsttningar. Praktiserandet av ens religionsfrihet kan, som vi konstaterat tidigare, uppfattas som ett lngsiktigt och mngfacerterat projekt, vilket inte bara stdller krav p att en religist troende
l.r,nvention (rp8q) som tillskriver barnets rtt
vt ts- och
247
*il
R
RnrrcroN
EN
uNsrrrc Rttrcunr?
rr;,pstr frgan vilka kostnader som kan briras irv clen trclende
religisa tro och praxis p lngre sikt och kritiskt gransk:t .L'n utifrn sina egna livserfarenheter. Vad som d blir relevant l'" trffande religionsfrihetens frverkligande r realiseranclct,tt'
andra mnskliga rttigheter, det
Det kan knappast vara rirnligt att krva att samhrillcts alla .rl,tiviteter - exempelvis anstllningar - ska vara tillgringliga p
'.1.r1v.
vill
sga
och yttrandefrihet (och de rttigheter som i sin tur mjlig,1i't dessa). Det r terip;en viktigt att betona att praktiseranc{ct .tv de flesta religioner frutstter respekten fr en rad andra rt t ipi heter inom MR-familjen ssom yttrandefrihet och frenirrlgr
frihet. Om dessa friheter krnks undermineras ven rttcn till religionsfrihet. Anvndandet av rttigheter som yttrandefri ltc t fr just religisa verksamheter (exempelvis utbildning) strillcr sledes krav p de religisa fJrupperna att inte sjlva sidosrirr,r dessa rttigheter nr det gller de egna medlemmarna och ,ttt dra aktrer. I de fall d det frefaller som om rtten till relilii onsfrihet str i konflikt med andra rtr.igheter i MR-famillcrr br man darfor frga sig i vilken utstrckning rtten till religi onsfrihet och praktiserandet av olika religioner utgr ifrn ;rtt rttigheter ssom rtten till yttrandefrihet och utbildning r liir
handen.
Att ven fullt ut garanteras en respekt fr vriga basala rrit tigheter i det dagliga livet och inte uppleva att ens religiirsrr tillhrighet r en hmsko fr att tniuta dessa rttigheter iir ocks en vsentlig frutsttning fr religionsfriheten. Om ctt person mste betala det hga priset att inte f vissa grundlig
gande sociala eller politiska rttigheter frverkligade (eller intc
r'rkt samma stt fr alla religist trocnclc. I en del fall innebr 1rr vissa religisa och moraliska vrderingar am en del arbeten r)tc r tilltna. En kristen pacifist skulle knappast ska jobb rrrom frsvarsindustrin eller en vegan p ett slakteri (Bauhn ,'r Demirbag-Sten zoro). Om en religion innebr ett mycker ,rr"ikt fljande av olika bne- och meditationstider som frut,.itts ga rum flera gnger varje dag uppstr skerligen en rad ,,lika konflikter med mnga skiftande arbetsuppgifter i vrt ,,rrlhIle. En del religioner och kyrkor stlier helt enkelt strre , rch mer kostsamma krav p det omgivande samhllet n andra. t )rn sdana krav skulle realiseras s skulle de innebra komI'licerade frndringar av sarnhllslivet och dess institutioner , rch dven inkrkta p behoven och intressena hos dem som inte rillhr den religisa gruppen ifrga. Att d ha som mlsttning ,rrt medborgarnas religisa behov ska tillfredsstllas p ett likr rirdigt stt kan sledes inte vara rimligt. Religionsfriheten innebr visserligen art personerna i den religisa gruppen inte ska utsttas fr diskriminering genom fr,lomsfulla och exkluderande attityder inom arbetsliv, utbildning ,rch politik. Men om gruppen exempelvis praktiserar en patri,rrkal sedvnja sorn inte gr att frena med jmstlldhetsnormer
,
p samma stt som andra) p grund av den religisa tron blir fol;aktligen religionsfriheten en chimr.
ningar som r svra att vertrumfa utifrn ett MR-perspektiv. S;rmma situation aktualiseras nr sedvnjan eller normen komrner p kollisionskurs med andra fundamentala behov.
Om vi emellertid har att gra med aktiviteter och vrdcn som inte kan sgas vara basala i ovanstende bemrkelse, srl
248
Frn dessa mer eller mindre "extrema" exempel kan rnan cmellertid inte dra ngra mer lngtgende slutsatser. I vissa fall Irandlar det nmligen inte om att verksamheternas eller reli249
i
R RnrrcroN En
ltusrrrc nttlGHET?
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
gionernas krnintressen utmanas) eller att ngra kosts;rnrnrn frndringar behver gras mer allmnt. Det r dock vilittlqt att betona i samband med rttighetskrav frn religisa grul)llt't (som just kan innebra utmaningar mot andra rttighetcr') ,rtt medlemskapet i MR-familjen ger mjligheter men stter or L',i grnser fr vad som kan krvas utifrn religionsfriheten. l{,rtt en till religionsfrihet r ju en medlem av flera i MR-fanrillr'rr och drfr mste man ta hnsyn till frestllningen att san)t liltn rttigheterna r odelbara, "intetdependenta)' och mscsitlip,t frstrkande (liksom syskonen och frldrarna i en famill). Religionsfrihet r med andra ord inte ngon verordnltl stt perrttighet som har fretrde framfr andra rttigheter rr,lt den kommer i konflikt med dem eller hamnar i en rivalitctr situation. Om ngon skulle motsga detta, s har pers()n('n ifrga mer eller mindre definierat ut rtten till religionsfrilrt't frn MR-familjen. Han eller hon kan sledes inte anvntl:t si;i av "familjens ntverk" och position nr religisa rttighetskr',rv ska hdvdas och sedan negligera att det verkligen handlar ,,rtt en familj av rttigheter. En religis grupp kan till exempel int,' anvnda sig av religionsfrihetsnormer fr sina egna "egoistis ka" syften p ett stt som negligerar och hotar andra gruppcri religisa liv. Praktiserandet av religionsfriheten fr heller irrrt' innebra att centrala behov och rttigheter hos dess egna orlr andra gruppers medlemmar allvarligt sidostts. En missiotts verksamhet fr till exempel inte hota den personliga intcgri teten. Rtdgheterna mste sledes balanseras mot varandrrt i en strvan att gra rttvisa t deras distinkta roller men ocks msesidiga beroendefrhllanden (Thorson Plesner zorr). l{c ligionsfriheten kan inte heller som sagt innebra att de rtti1i heter som den vilar p (exempelvis rtten till yttrandefrihet oclr organisationsfrihet) stts t sidan.
250
lin religis, livsskdningsmssig eller ideokrgisk grupp kan lr;ivda att en viss handlingsstrategi eller verksamhet ar inspitt'rad av den religisa tron och att den drfr ska respekteras .ivcn om den inte kan sgas vara intimr kopplad till den relrcisa vertygelsen (Taylor zoo5). Inom Europadomstolen lrnns det vissa rttsfall som r releyanta i detta sammanhang. I
r'rowsmithmlet fu n ry7 8 (Arrowsmitk a. tlte United Kingdom, t r978)) tog domstolen stllning dll om en pacifists utdelande .rv flygblad till brittiska soldater (med uppmaningen am de inre 'liulle tjnstgra i Irland) foll in under religionsfrihetsartikeln
,\
,l'tersom pacifism kan rknas som en livsskdning och en rsrundlggande livshllning. Pacifisten Pat Arrowsmith straflrrcles nmligen fr sitt agerande och hon hvdade efter dor))cn att religionsfrihetsartikel 9 i Europakonvenrionen blivir Lrnkt. Europadomstolen sade dock nej till detta och menade .rtt sjlva utdelandet av flygbladen inre direkt hade uttryckt den l,rrcifistiska sikten dven om ett sdant agerande oftakanvara .rssocierat med en pacifistisk livshllning (Fahlbeck zoro och l')vans zoor). En religist motiverad handlingsstrategi eller verksamhet lirrn ocks innebra att en rad andra vrden och rtdgheter liommer in i bilden genom am der religist inspirerade handl,rndet kan bli yrtersr "vidstrckt". Om en viss skolutbildning s:igs vara inspirerad av en viss religls lra, s rcker inte hnvisningen till religionsfrihet som etr frsvar for den aktuella rrtbildningen. Man mste ocks stlla frgor kring utbildning('ns kvalitet i en rad olika avseenden, och om den fljer anti..liskrimineringsnormer och s vidare. En fresprkare av rtten rill religionsfrihet kan fljaktligen inte hvda am verksamheren ifrga helt kan legitimeras utifrn det religisa pbudet om r)u samtidigt religionsfriheren ska vara en fmbrdig medlem 25t
RErrcrou
Elv
uNsr<rrc RrrrcHEr)
, ,rrr
av familjen mste ocks f kunna "gra sina stmmor" hrda. Frutom i samband med de absoluta rttigheterna i rttighetsfamiljen, ssom rtten atr inte
till
torteras' gr det inte heller p frhand art sga hur rtten till religionsfriher nlcr generellt ska prioriteras i mtet med andra rttigheter. I vissa lgen fr exempelvis religionsfriheren srryka p foten i f<irhllanclc till jmstlldhetsnormer och i andra siruationer fr kanske jmstlldhetsnormerna en mer sekundr roll beroe.clc p sammanhanget, tminstone som rttigherskrav stllda av starsmakten och i samband med rehgisa mbeten innrn sjtilva gruppen eller kyrkan. sedan kan det pg ett internr arbcre inom de religisa grupperna sjlva fr att till exempel f till stnd en bredare jmstlldhet mellan knen. Vi finner bland annat inom den katolska kyrkan olika frsk att f igenom kraver p kvinnliga prsrer (Katzenstein zoog). Ett intressant exempel p ett jmstlldhetsarbete bedrivs i Ma_ laysia av gruppen "sisters in Islam" som genom koranstudier frskt identifiera vad som r mer historiskt specifika sedvnjor och vad som kan ses som mer universellt (Langlois zoor.). Fr denna grupp har tolkningen av Koranen som em heligt dokument som fresprkar alla mnniskors grundlggande moraliska lamlikhct, varit cenrral fr att morivera ett jmstlldhetsarbete. K.nflikterna mellan olika rttigherer kan sledes ven vara konflikter mellan k'llektiva religisa rttigheter (kyrkans sj lvbestmmande ) och individuella mnskliga rttigheter. Samtidigt r inte religionsfriheren en rttighet som ska yara undfallande och ha en underordnad plats i MR-familjen. Den ska som alla andra familjemedlemmar f mjligheter att pverka klimatet i familjen, men utan att ta ut svngarna alltfr mycket. Det kan sledes inte betraktas som en diskriminerande eller orttvis inskrnkning av religionsfriheren om det finns
252
,ss religis sedvnja inom en central samhllsvcrksamhet. Det ' rvingande skalet kan som sagt vara att verksamheten allvarligt l',,trrs (eller att dess credo helt siclostts) om scdvnjan accep-
eller alternativt att grundlggande rttigheter och behov 1,,,s den egna gruppens medlemmar och dvcn andra gruPPers ,,rccllemmar hotas om religionsfriheten fr ett fritt spelutrym,,rt'. Orttvis behandling och diskriminering - och hr mer spe, ilikt religis diskriminering - ger bara rum om det inte finns
r{ r'irs,
rr.igra moraliskt relevanta skl att negativt srbehandla den relrrtisa gruppen och dess medlemmar. Hr antar vi dock att det l..rn {innas sdana berttigade skl och att inskrnkningarna av ,, ligionsfriheten d inte r moraliskt orimliga eller orttvisa.
R eligi onsfrike t e ns
i'llka skl fr inskrnkningar av religionsfrihetens konkreta rnanifestationer r d rimliga? Rtt till fysisk integritet och t n frihet frn vld och frnedrande bestrafrningar (artiklarna ; och 5 i UDHR) utesluter att religionsfriheten kan anvndas som argument fr att praktisera religisa sedvnjor med just
I
,rrclana inslag
nr man med hnvisning till exempelvis musIimsk sharialag argumenterar fr brutala bestrafrningsmetoder som stening. Andra uteslutna exempel i ett liberal-demokra(iskt samhlle r pbud frn sharialagen som innebr en brisr,rnde jmstlldhet mellan knen - exempelvis att dttrar ska .irva mindre n sner. Om en stat bedriver en utbildningspolirik som innebr att vetenskapens mest trovrdiga resultat ska st som rikdinjer fr undervisningen i skolan och p de statliga
1l
t
I
nnltcroN
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGR
universiteren, kan det inte vara etl reiigis diskriminering cllrr ngon orttvis inskrnkning av religionsfriheten att Darwiltt evolutionslra ges ett fretrde framfr Bibelns skapelsebcr;il telse eller "intelligent clesign" inom mnet biologi' Vad som givetvis gcr upphov till kontroverser i religionsiri hetsdebatten r att mnga deltagare kan vara klart oeniga orrr vad som vcr huvucl taget r relevanta skl fr aff begrnsa rc ligionsfriheren i r.issa verksamheter. Fr religisa fundamctl talister som anser att Bibeln bokstavligen r den mest skr;t kunskapskllan biter knappast resonemanget ovan. En laddrrtl frga r ocks hur pass konsekvent man har varit frn statcns sida nr det gller beaktandet av olika gfuppels rttighetskrav, Har man varit konsekvent p ett stt som utesluter eft tal ollt diskriminering? Om en myndighet exempelYis frbiuder blrandet av slia p offentliga arbetsplatser men inte gr samm:.l
sak mecl branden av igonfallande kors, finns det underlag fr'
s-
tillhr
iiicrade skara utan mste alltid vrderas utifrn de konkrcta ',,, nrrnanhang som just aktualiserar olika rcligionsfrihetsfrgor. I amerikansk juridisk litteratur anvnds uttrycket tvingandc ,.rnrhllsintresse ("compelling government interest") som un,1,'r'lng
accepteras
i reli-
att tala om religis diskriminering. I flera mnskliga rttighetsdeklarationer och konventioner ingr ocks begrnsningsklausuler som stter grnser for dc flesta av rttigheterna. ven om vissa av dessa klausuler kan frefalla obestmda uppfordrar de tiil en djupare reflektion om hur rtren till religionsfriheten ska frsts och tillampas. Som vi nmncle i tidigare kapitel finns det vissa absoluta och grundlaggande rttigheter som aldrig fr begrnsas eller sidosttas exempelvis rtten att inte utsttas fr tortyr. Detta frhllande har bland annat lett fram tili att sdana rttigheter betraktas som iws cogens (eller "tvingande sedvanertt") inom den internationella rtten (Roth zooT). Metaforiskt kan dessa absoluta och grundlggande rttigheter beskrivas som "frldratna" i MR-familjen - tminstone i den bemrkelsen att de andra rttigheterna fr sitt frverkligande vilar p att dessa rttigheter
254
lionsfrihetens namn (domen Skerbert zt. Verner 374, U.S. 798 t r96j)). Om en sedvnja riskerar att underrninera ett tving,,rr,.le sarnhllsintresse kan den inte accepteras. Bevisbrdan lr.rr ocks legat p staten atr vertyga om att inskrnkningen r rrridvndig (Kateb zou.). Genom att err tvingande samhllsinr r csse varit ett s starkt skl har det i praktiken lett till att relillionsfriheten varit mycket vidstrckt i det amerikanska samlr.illet. Sedermera har den speciella betydelse som religion haft ',()m skl fr att f undantag frn vissa lagar delvis uppluckrats. I det berydelsefulla rttsfallet Employment Diaision u. Smith, t94 U.S. 9o4 Q99o) beslt HD att ngra nordamerikanska in,lianer i Oregon inte skulle bli befriade frn den statliga droglirgen trots att anyndandet av drogen peyote har ett religist svfte. Denna dom frskte sedan en lag frn kongressen - Rall1iows Freed.om Restoration Act $9y) att motyerka. Lagen gllde t fyra r (Gutmann zoo3 och Nussbaum zoo8). I internationella deklarationer och konventioner finns det ,iven restrikdoner av grundlggande friheter, darlbland relillionsfriheten. Artikel z9:z i FN-frklaringen frn ry48 gdller li)rklaringen son helhet och inte specifikt religionsfriher som i den internationella konventionen om politiska och civila rttigheter frn ry66 (ICCPR). Utifrn artikel z9:z hamnar inte religionsfriheten i ngon srskild kategori av rttigheter genom ;rtt begrnsningarna ska glla samtliga rttigheter i frklaring255
,.LI
R nEr,rcroN EN
nNsrrrG RltrcHET?
i artikel 9.:
RANSDRAGNINGAR
av clet
i Europakonventionen r nstan identiskt med "begrnsnings artikeln" i UDHR (rg.r) bland annat genom att ens frihet rrtt f utva sin religion eller tro endast fr underkastas inskruk ningar som r angivna i lag och som r ndvndiga i ett clc mokratiskt samhlle med hnsyn till den allmnna skerhetcrr, upprtthllandet av allmn ordning, skyddandet av hlsa cllcr moral eller av andra personers fri- och rttigheter. Som flera kritiker av dessa restriktioner dock har uttryckl r begreppen i restriktionerna vaga och "plastiska". Det fintts sledes en utbredd skepsis att stater kan ha fr stora mjlighc ter att anvnda sig av dessa begrepp nr de vill begrnsa religi onsfriheten. Ett arbete har fljaktligen pgtt inom exempelvis Europadomstolen och bland rttsteoretiker hur mer precis,t kriterier kan formuleras, vilka kan anvndas fr att bedma orrr vissa begrnsningar av religionsfriheten r acceptabla. Ngr,r representativa kriterier i detta sammanhang r fljande: r) Res triktionerna ska vara freskrivna av lag. Det rcker sledes intc med en vedertagen praxis. z) De ska vidare vara "tillgnglig;r" och tillrckligt begripliga fr flertalet av samhllsmedborgartrl och j) st i samklang med legitima vergripande statsintressctt som allmn ordning, samt vara frenliga med enskilda indivi ders vriga fri- och rttigheter. Som exempel p icke legitinr:t statsintressen fr att begrnsa religionsfriheten kan i deffa sanr manhang nmnas nationell skerhet och understdjandet av cn traditionell religion (Gunn zoro). Det kan diskuteras i vilkcrr utstrckning Europadomstolen har levt upp till dessa krav pi rimliga restriktioner. Flera rttsfall som gllt religionsfrihet lur nmligen inneburit att stater haft ganska s stora mjlighetcr att begrnsa friheten utifrn kulturella och politiska skal. Problemen gller bde rtten till religion och rtten frn rc"
256
I'rrrkiets linle att forb;uda religisa kldesplagg p universircl('rl. Europadomstolen menade att frbudet inte var riktat mot
religionstillhrighet uran syftade till att skerstlla .,rrclras fri- och rttigheter och den turkiska statens religionsrrcr.rtralitet (se nedan). Det sistnmnda - rtten frn religion rllustreras av kontroverserna i rttsfalletl awtsi a. Italien (app.no ro8t4/o6). Nyligen (r8 mars zorr) beslt storkammaren i Eur( )padomstolen att krucifix i klassrum i skolor r acceptabla och inte kan ses som en otillbrlig pverkan nr det gller andra rnnniskors tro. Symbolen ansgs, enligt domstolen, vara o'pas,;iv" och den symboliserar frutom de religisa vrdena princil)cr som r grundlggande fr demokratin och den vsterlnd\lia traditionen. Domstolen ansg ocks att en stat mste ges r ritten att sjlv f vidmakthlla en nationell tradition ("margin ,ri appreciation"), srskilt nr flera stater r oeniga. Ovanstende uppfattning skillde sig frn beslutet i den frsta lirmmaren dr man just menade att symbolen var ett otillbrligt frsk till religios pverkan av eleverna och atr den sledes rrtgjorde en krnkning av rattenfrn religion (Pirjola zorr). Andra laddade exempel som illustrerar kraven p att{gehr li)r rtten frn religion kan hmtas frn skilda nationella kontcxter. I Sverige har framfor allt frgan om kommunala skolors lirande av terminsavslutningar och adventsfirande i kyrkolokalcr diskuterats under senare r. Riktlinjerna frn Skolverket har stundtals varit motstridiga. Fr att respektera frihet frn religitis pverkan i skolan har bland annat Skolverket rekommendefat att man i s liten utstrckning som mjligt ska anvnda sig ,rv kyrkolokaler. Skolverket har dock ven ansert att om advent trppmrksammas som en historisk, traditionell hgtid och inte
1,.l'innans 257
'@,"d
R Rnrrcroru nN
uNsxr,rc g.trrcrrnr?
,
RELIGIoNSFRIHETENS GRNSDRAGNINGAR
som en religis ritual som eleverna r tvungna att dclt;r i, ,lt det acceptabelt am upprnrksamma advent dven i kyrkan (l lt'l merson zon). Aktuella rikdinjer (december zon) r att sk,l,tu mycket vl kan uppmrksamma advent i kyrkan s lngc ch'r' erna inte behver lyssna p ngon predikan eller delta i bi)n, Man kan emellertid frga sig hur pass ltt det r att gm rlt'tr na distinktion mellan att uppmrksamma och att delta * s,ir
skilt om eleverna frvntas sjunga snger i kyrkan vilka frrirrrrt r tagna ur den kristna psalmboken. ven om en hgtirl k,ur vara frknippad med flera innebrder s kan nd den relig,iiir,r bli dominerande. Att det ocks handlar om personer i en uts;ltt och ytterst formbar period av sina liv och i ett sammanhrrrrg dr eleverna r understllda en statligt reglerad undervisrtittg motiverar en srskild uppmrksamhet nr det galler inclilckt religis pverkan (Gibson zoto). Ett alternativ skulle kurrrr,r yata att man dven inkluderar andra snger med ett mer rclil',l onsneutralt innehll och ocks tamat in hgdden med ngot moraliskr budskap som kan finna genklang inom de flesta re ligioner och livsskdningar. I samband med dessa synpunktcr kan man dven frga sig vad som menas med "passiva symbolcr" som i det italienska fallet. Ett frslag p en mer aktiv symbol skulle kunnayara en tavla med tio guds bud som hngs upp I klassrummet - allts en symbol med ett tydligt budskap och en antagen frmga till pverkan. Vad som r en passiv oclt aktiv symbol kan dock skifta allt efter omstndigheterna oclr beroende p vem som r skdaren. Om symbolen frekommcr ensam och p ett framtrdande stt i ett klassrum kan man srlledes frga sig om inte symbolen r "aktiv" snarare n "passiv", Utgngspunkten i resonemanget ovan tycks vara att omhuldade ritualer som har haft ett tydligt religist syfte men sour inte lngre har det kan tolereras i skolan. Den kritiska frgan rir'
258
vilket stt det nationellt fr-flutna ska f ta plats i den ,'r.rderna multireligisa skolans verksamheter. (ienom att den rr,rtionella historien varit s starkt prglad av en viss religiositet i det svenska fallet den lutherska kristendomen - fr givetvis ,lcnna religiositet en speciell frdel om "historien" ska f be,;t;imma vilka ritualer och symboler som ska ha en speciell nr, r';rro i skolan" Att hnvisa till historia och tradition och inte till rcligion explicit kan sledes tolkas som en indirekt diskriminering av de aktuella minoritersreligionerna i samhllet. Effekten I'lir ju nd art majoritersreligionen fr det srrsra urrymmer l':i det offentliga rorger genom hnvisningen till historia och rr:rdition. Om vi dremot antar att det inte r nskvrt att vare sig osynliggra religionerna i samhllet eller lta en historiskt iiirankrad majoritetsreligiositet helt f dominera, terstr alterrr;rtivet att ven ge plats t minoritetsreligionerna i den offentliga sfren, darlbland i skolan.
L
rck p
iitl
iili
S rskilda
Vad som kan tillggas betrfrande rimliga resrrikrioner av religionsfriheten r att det r angelget att utforma restriktionerna mer specifikr i frhllande till religionsfrihetsfrgorna, ngot som dock sllan grs i litteraturen. Ofta handlar det snarast
om restriktioner ssom allmn ordning vilka ocks anvnds rrr det gller begrnsningar av helt andrafri- och rttigheter. Itestriktionen allmn ordning har frekommit nr det gller rcligionsfriheten i Sverige under de senaste tv rhundradena. t r8o9 rs svenska regeringsform uttrycks det i r6:e paragralen att medborgarna har rtt att praktisera sin religion s lnge
.l
259
man inte orsakar oro eller allmn frargelse, en ftrrtttrrl, t i116 som sedan skulle terkomma t paragraf r av tg5t rs lt'li1it,,t'. frihetslag (Alwall rgg4).Ngra av dessa restriktiortct' ,rr itrt, heller moraliskt relevanta nr det gller vissa religiiis;r 1'.rrr1' pers aktiviteter. tminstone inte betrffande de gru1t1'tl.'r ',,,t,, r mer intvnda och som inte strdvar efter att rnissiot.tcr':t rrrrrt om i vrlden. Man kan visserligen tnka sig fall nr rclct t'tt',r tr till allmn ordning kan vara hgst relevant. Ett sdant sl'rrll, kunna varaatt frhindra en vldsam fnges deltagandc i 1r,rr,l. tjnster i fngelset med hnvisning till den oro som pcrs()uur kan frorsaka i gudstjnstlokalen (Evans zoor)" Allmn ordning som restriktion fr rttigheter r etr pr nr cip som ofta terkommit i olika lnder genom historicn. l(r ferensen till just allmn ordning (ordre pwblic) som restril(li{)rr for religionsfriheten fanns redan i den franska rttighetsliilli l,r ringen trn q}g dr det uttrycks aft ingen ska bli besvmtl 1',t grund av sin religisa tro under frutsttning att personcrt irrrr str den allmnna ordningen. I den franska Stasiutredninl',r'tr (zoo3), som hade till uppgift att utreda om religisa kl;i.|,", plagg som sljan skulle tilltas i de franska skolorna, var ot'li:;,1 hnvisningen till allmn ordning en vgledande princip i arlirr mentationen. Enligt Stasirapporten var en springande ptrnkt i argumentationen fr ett frbud mot sljan de ptryckning,,rr som religist normerade sedvnjor innebr fr eleverna - .r, lr alla de tnkbara uppslitande krav som olika religisa grupl)cl kan resa gentemot viktiga samhllsverksamheter (Maclurc & Taylor zorr). Vissa restriktioner ssom hlsa och terverkningar p anclr',r mnniskors grundlggande fri- och rttigheter kan vara mer relevanta i religionsfrihetssammanhang. Det uttrycks ocks artikel r8:3 i FN:s internationella konvention om medborgcr
z6o
',t
lr .r
och politiska rttigheter frn ry66 att dct just ska handla srwndlciggande rttigheter och friheter, till skillnac{ frn an-
lrihetsartiklar i konventionstexten. lin sdan rcstriktion av r, ligionsfriheten aktualiseras nr religisa grupper praktiscrar ,rrrlliga" metoder eller underlter att anvnda sig av vcclcrr,rlina medicinska metoder, vilket kan f till fljd att medlemliv och hlsa allvarligt hotas (Dacey & Koproske zorr). ').rrnas I l,ir kan som talande exempel nmnas Jehovas vittnens vgran ril t erDot blodtransfusioner och Kristen vetenskaps anvn,l.rrrele av andliga i stllet fr medicinska metoder fr att bota , ,lilia sjukdomar - frlitandet p Gud ses som en vsentlig frrrs;ittning fr att bli frisk. Jehovas vitrnens forbud mot blodrr,rnsf'usioner bottnar i frestllningen am blod r heligt och rnte fr fras ver frn en kropp till en annan. lilera domstolar i olika lnder har menat am religionsfriheten rnriste begrnsas nr den kommer i konflikt med rtten till liv. Visserligen kan inte vuxna mnniskor tvingas att understlla ',ig en medicinsk behandling, men situarionen r helt annorrncla nr det gller barn eller me dvetslsa. I Kanada stdde till r xcmpel Hgsta domstolen ett sjukhus beslut att ge blodtransIrrsion till ett barn vars frldrar tillhrde Jehovas vittnen efr(rsom ingen annan medicinsk behandling hade kunnat rdda i)irrnets liv (Maclure & Taylor zon). Ett ytterligare talande exempel ges i boken Tke Spirit Catckes |ow andYowFallDawn av frfattaren Anne Fadiman. Hon bertr.rr hr om en familj av hmongfolket som utifrn sina religisa liirestllningar vgrar att ge sjukvrd till sin dotter som har t pilepsi (Fadiman ryg7).Man kan ocks nmna mental hlsa r sammanhanget nr olika religlsa grupper gnar sig t en so,'ial kontroll och manipulation som allvarligt gr ut ver den cnskilde individens grundlggande friheter och behov (Kimball
Ir
z6r
..:4
RnrrcroN
EN
l.usrrrc RttlcHET.
1'r'.r och
man inte orsakar oro eller allmn frargelse, en f<lrntttl, titrg som sedan skulle terkomma i paragraf t av rg SL rs rt' I i1', r, ', frihetslag (Alwall ryg}.Ngra av dessa restriktiottct .tt itrtr heller moraliskt relevanta nr det gller vissa religiiisrr 1',ur1, pers aktiviteter. tminstone inte betrfrande de gtupl'.'t ',,,tt, r mer intvnda och som inte strdvar efter att missiont't.r t trtrt om i vrlden. Man kan visserligen tnka sig fall nr rcli'ttrr',, rr till allmn ordning kan vara hgst relevant. Ett sdant sl'rtll, kunna vara att frhindra en vldsam fnges deltaganclc i lirr,lr tinster i fngelset med hnvisning till den oro som pcrs(lnrn kan frorsaka i gudstjnstlokalen (Evans zoor). Allmn ordning som restriktion fr rttigheter r cn pritr cip som ofta terkommit i olika lnder genom historicn. l(,' ferensen till just allmn ordning (ordre pwblic) som restrilitt,,lr fr religionsfriheten fanns redan i den franska rttighetsfiill' l,r ringen frn q89 dr det uttrycks aft ingen ska bli besvr:rtl f i grund av sin religisa tro under f,rutsttning att personctt tttt, str den allmnna ordningen. I den franska Stasiutrednirtli.tt (zoo1), som hade till uppgift att utreda om religisa kl;ltk", plagg som sljan skulle tilltas i de franska skolorna, var ot'li.' hnvisningen till allmn ordning en vgledande princip i ;rrllrr mentationen. Enligt Stasirapporten var en springande pttrtlit i argumentationen fr ett forbud mot sljan de ptryckning,,rr som religist normerade sedvnjor innebr fr eleverna - <,, lt alla de tnkbara uppslitande krav som olika religlsa grupl)cr kan resa gentemot viktiga samhllsverksamheter (Maclurc 3r
, r r
Taylor zorr).
Vissa restriktioner ssom hlsa och terverkningar p anrlr,r
mnniskors grundlggande fri- och rttigheter kan vara m('r relevanta i religionsfrihetssammanhang. Det uttrycks ocksli t artikel r8:3 i FN:s internationella konvention om medborgcr
z6o
politiska rttigheter frn ry66 arr clcr just ska handla ' 'tr .qrund.lggande rattigheter och frihctcr, till skillnad frn an' lr .r l'rihetsartiklar i konventionstexten. E,n sclan rcstriktiorr av , lrgionsfriheten aktualiseras nr religisa grupper praktise rar ,,ntlliga" metoder eller underlter att anvnda sig av vcclcr, ,tina medicinska metoder, vilket kan f till fl1d att mecllem.r,ruras liv och hlsa allvarligt hotas (Dacey & Koproske zon). t l,r r kan som talande exempel nmnas Jehovas vittnens vgran rrt t rnot blodtransfusioner och Kristen vetenskaps anvn,l.urde av andliga i stllet fr medicinska metoder fr att bota , 'lilia sjukdomar - frlitandet p Gud ses som en vsentlig fr,rrsrimning fr att bli frisk. Jehovas vitrnens forbud mot blodrr.rnsfusioner bottnar i frestllningen am blod r heligt och rrrtc fr fras ver frn en kropp till en annan. I;lera domstolar i olika lnder har menar att religionsfriheten nrriste begrnsas nr den kommer i konflikt med rtten till liv. Visserligen kan inte vuxna mnniskor tvingas att understlla ',rg en medicinsk behandling, men siruationen r helt annorrrncla nr det gller barn eller medvetslsa. I Kanada stdde till r xcmpel Hgsta domstolen ett sjukhus beslur att ge blodtranstrrsion till ett barn vars frldrar tlllhorde Jehovas vittnen efr('rsom ingen annan medicinsk behandling hade kunnat rdda lrrrnets liv (Maclure & Taylor zon). Ett ytterligare talande exempel ges i boken The Spirit Catches \ ow andYouFall Down av fr{auaren Anne Fadiman. Hon bertr:rr hr om en familj av hrnongfolket som utifrn sina religisa Irirestllningar vgrar att ge sjukvrd till sin dotter som har t pilepsi (Fadiman ryg1),Man kan ocks nmna mental hlsa i sammanhanget nr ohka religisa grupper gnar sig t en soeial konroll och manipulation som alivarligt gr ut ver den t nskilde individens grundlggande friheter och behov (Kimball
I
z6t
R Rrr-rcroN nN
uNsxrrc
aTTIGHET?
RBLIGIONSFRIHETEN S GRANSDRAGNINGAR
zoo4). Sammanfattningsvis finns det, enligt kritikerna av t'tt ,tl' solut eller utstrckt religionsfrihet, betydelsefulla vrclcn r'lrr
Sljdebanen
stter grnser fr sjlva praktiserandet av en religion, rlt't vlll sga religionens yttre aspekter (forwm externum). Drentot k,ur det hvdas att skyddandet av det inre troslivet (J'oram intarttturtl r ett absolut krav, vilket ocks har bejakats av Europadottrst,
illustrativt exempel p en debatt kring religionsfrihetens ,,r .insdragningar i ett mngkulturellt samhalle r den valkenda
t rr
,lt birtten kring "sljan". Aven om exemplet har sttrs och bltts r r rt ondligt antal artiklar och bcker r det fortfarande an-
len (Evans zoor). Som en av frfattarna till FN:s allrtr:irrrr,r frklaring Ren6 Cassin uttryckte det, kan rtten till tankclrt het betraktas som en okrnkbar rttighet vilken r basctt ,,, lt ursprunget till alla andra rttigheter (Scheinin t'999). Eftct'sottt rtten till religionsfrihet inbegriper denna rttighet kan mrttt rl
ledes sga att en del av religionsfriheten har en absolut stllrrinp
'
Det r dock inte alltid latt i praktiken att gra en skillrr.r,l mellan att skydda det inre trosliyet och dess yttre aspekter. l;ril de flesta troende r nmligen det inre troslivet indmt samllr,tn kopplat med "externa uttryck" av tron i form av praxis och t I tualer. Begrnsningar av det sistnmnda kan sledes f prir;rg liga effekter p det frstnmnda. Det inre troslivet bearbt't,tc och utvecklas rnot trakgrund av den religisa praxisen oclr tk'l r d inte rimligt att "skydda" troslivet utan att skerstlla rrtt ocks tron kan manifestera sig i olika handlingar. Fr de kar;rk teriseringar och definitioner a.l. begreppet religion som beto nar praxisen som huvudbegrepp i det religisa livet blir ocks ovanstende uppdelning mellan de inre och yttre aspektern:t ,tt' den religisa tron komplicerad (se kapitel z). Sedan r det crt ytterligare problematik att den religisa tron kan manifestcr,t sig p mer eller mindre moraliskt rimliga stt i form av y((r'(' handlingar. Hr r det sjlvklart inte mjligt att tilldela mani festationerna ngot absolut skyddsvrde. Yttre handlingar cl ler underltelser pverkar ju andra mnniskors liv p mer elle r' mindre ptagliga stt.
z6z
,,rndbart nr man vill ventilera religionsfrihetens grnsdragr)n)gar. Sljdebatten inbegriper nmligen en rad principiella lr,rgor kring tolkningen och tillmpningen av rmen till religi,,nsfrihet. Olika lander kan emellertid skilja sig t hur slolfrr,.ur har gestaltats och debatterats. Det r dock inte fr mycket ,,rgt att sga att frgan om sljan mer och mer vuxit fram som , rr laddat diskussionsmne i flera lnder - inte minst i Euro1,.r, lnder rned klart skilda religisa traditioner och nationella r,lcntiteter. Sljan symboliserar i dag en remarik som blottlgri( r religionens sprngkraft i det offentliga livet. Frarnfr allt har fokus i debatten varit p Frankrike genom ,,rr sljan p ett tidigt stadium fick en politisk sprngkraft dr l'.r grund av den franska statens religionsneutralitet (laichA) Sauer zoog). I Sverige har det funnits en debatt kring det nrheltckande kldesplagget niqab under senare r i kopp'rrast ling till sljfrbud i s Vsterorrs gymnasium (zoo9) och en Lritik av "slian" i Burgrdens Utbildningscentrum i Gteborg 1 :oo3). Det svenska skolverkets linle har varit art skolorna sjlvrr ska f avgra om det r lmpligt eller ej att bara niqab eller I'urqa i skolan och att plaggen kan fOrbludas om de riskerar att ,rsak strningar och frsvra det pedagogiska arbetet (lwall .roo6 och Hertzberg zorr). Sljafren (l'ffiire fowlard eller l'ffiire dw aoile) har ocks .rssocierats med flera kldesplagg, vilka debatterats p skilda s:itt i olika nationella kontexrer. Brandet av sljan eller reli1
263
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
gist prglade kldesplagg inom muslimska lnder hat' ctr ,h versifierad historia. Med hnvisning till sentenser i l(or,tttctt (Sura z4(3o)) som uttrycker vikten av att kvinnor skr kl,r rlg anstndigt och "inte avsljande" har skilda kldesplagg liir,rr. dats i olika muslimska lnder. Sedan r95o-talet har algcltrkl kvinnor burit sljan som ett tecken p sitt motstnd mot rlcl franska kolonialstyret och ven som en kulturell symbol litl den muslimska/nationella gemenskapen (Buruma zoro). Nill vi hr allmnt talar om "sljan" s anvnds denna beteckrrittg sledes p ett frenklat (och ofullstndigt) stt fr att rclcn't till en rad olika ptragg som ckador, kjijab, burqa, niqab, foulu rl otlt carsaf. Vissa av plaggen har ansetts mer problematiska n'ltttlt't av skolor, myndigheter och p arbetsplatser, srskilt nir1ab otlt bwrqa eftersom de tcker stora delar av ansiktet och drigclt( |ttl skapar en anonymitet och bristande mjligheter tili komnrrrlti kation. Sljafraren tog fart i Frankrike hsten ry89 nd;r ffe flicl(ot utestngdes frn sin skola i Creil p grund av att de vid llcr'r tillfllen (trots varningar) valde att bra religisa huvucll'o nader. Fallet vandrade hela vgen upp till den franska ht)gst't domstolen Conseil d'Etar. Domstolen kom sedermera till bcslrr tet att religionsfriheten mste ses som frenlig med frespr;l kandet av en religionsneutral eller sekulr stat, men att det inle fr innebra att elever br piagg i skolan som kan uppfattas sottl en provocerande religis propaganda. Att beslut om s r l'rrllet eller inte skulle vidare ske hos de lokala skolmyndighetenr (Benhabib zooz). Mellan t9g4 och zoo3 utestngdes oclts mot bakgrund av l-reslutet ver hundra flickor frn franska sko' lor. Cirka femtio procent av dessa utestngningar upphvtlcr sedan av domstolarna. Under det senaste decenniet har sljdebatten snarare krtt
264
i intensitet i Frankrike och andra europciska ln,1, r (Joppke zoog). Upprinnelsen till cn av de scnarc animerade ,lojclebatterna i Frankrike var att rv sysrrar blev utestngda lr,in sin gymnasieskola i Aubervillicrs under hstcn zoo3 just t,rr' tt de burit religisa huvudbonader. I brian av februari
till att elever skulle l.rr bra sljor och andra framtrdande religisa symboler skippor och igonfallande kristna kors. Dremot ,r( cepterades sm kristna kors, sm Davidsstjrnor och sm I:rrimahnder. Underlaget fr besluret var utredaren Bernard \r,rsis rapport som umryckte att sljan primrt leder fram till , n alienering av muslimska kvinnor i det franska samhllet. I ',.rrnhllsdebatten i Frankrike har mnga aktrer utgtt ifrnatt ,li;jan r en ptvingad sedvnja dr flickor och kvinnor tvingats .rv framfr allt manliga familjemedlemmar am bra den. Anmrkningsvrt med Stasirapporren var atr beslOlacle kvinrror inte biods ln till mtena med Stasikommissionen (frutom li;rfattaren Saida Kada som bjds in en av de sista d,agarna av utredningen). Man tog inte heller hnsyn till rapporrer som rrrrderskt frgan om sljan var ptvingad eller inte. De mesr I'crrda av utredningen hade sledes ingen mjlighet att gra sig hrda (Laborde zoo8). Vad rapporten underlr am inbegril)il var ett helt annat perspektiv som understryker att brandet .rv sljan har inneburit en partiell frigrelse frn traditionella r)ormer i muslimska kulturer (Scott zooT). Genom att bara slja har nmligen muslimska flickor och kvinnor lyckats "frhandla sig" fram till en strre rrelsefrihet i det franska samhllct i frhllande till sina familjer, en frihet som p lngre sikt .iven skulle kunna innebra en frigrelse inom andra omrden. Sljdebatten i Frankrike har ocks under senare dd inbegdPit helt andra samhllssfrer n skolan. Den r3 iuli zoro ac',r)rn iudiska 265
n nEr.IcroN.nrv
ltNsrrrc atttcHnr?
cepterade den franska nationalfrsamlingen eff lagfdrsl:rl', \' 'nr innebr att sljor i form av niqab ochbwrqa inte ska acccl)t( tiri
p offentliga platser som torg, parker, offentliga byggnaclt'r , ', lt bussar. (Forbudet gller inte andra typer av sljor som cltttrl,t I
Kvinnor r dock tilltna attbtaniqab eller burqa om dc l<i;r I'tl Det sger sig sjlvt att clenna lag r komplicerad att till;irrr1"r Det har ocks anfrts i sammanhanget aft lagen har en lrt.l,l,r,l symbolisk betydelse genom att det inte r fler n cirka tvii trr:r'tr kvinnor i Frankrike som br niqab eller barqa.I Versaillcs lr,n ocks en domstol nyligen slagit fast (oktober zorr) att cle t v,tl rtt av ett privat daghem att avskeda en anstlld som vrigr'.t,ltatt ta av sig sin slola (l det hr fallet hijab som inte innebrit' 'rtt hela ansiktet r tckt). Somliga har menat att denna dour li,rtt bli borlan p ett mer generellt forbud av religisa plagg pli 1rr t vata arbetsplatser i Frankrike (Falkehed zon). En slutsirls ,ir sledes att sl|an fortsatt kommer aff ha en central plats i frrtn'.[ samhllsdebatt och aff krav p frbud av religisa kldespl,rgg har vidgats till allt fler samhllsomrden. Det kan hvdas att kontroverserna kring ett religist kli,lcr plagg frn vissa perspektiv kan frefalla verdrivna om vi t;itt ker p helt andra religionsfrihetsproblem som olika religitir,r grupper har rkat ut fr genom historien. Frfljelse, vld ,'t lr diskriminering av skilda minoritetsgrupper tonar srskilt [r';trrt som ytterst allvarliga hot mot mnniskors inre vrdighet ()(lr rtten till religionsfrihet - liksom det trtryck som ger rtrttt inom vissa religisa grupper och kyrkor (Grim & Finke zor r ) Det kan med anclra ord tyckas att en fokusering p den religitis,r diskriminering som innebr uppenbara fysiska hot r bety..llipit mer angelgen n att man lter frgor kring ett visst kltlcs pla.ggs vara eller icke vara p offentliga platser st i centrum li rt religionsfrihetsdebatterna.
266
I i I
I)et ligger en hel del sanning i clessa ppckanclcn) men man '.li,r heller inte glmma bort att slrijproblcnratikcn kan scs som ''roppen p ett isberg" dr branclet eller ickc brantlcr av slian l.,rn ha ytterst allvarliga konsekvenscr f-r de berrcla inom en olika omrden. Till skillnad frn kristna traditioner dr clet ',rc{ rrrte r obligatoriskt att bra kors r det nmligen obligatoriskt andra religioner att bra vissa kldesplagg. Denna skill'rrom rr,rd gr frbudet mot religisa kldesplagg speciellt diskrimtrrerande fr muslimer, ortodoxa judar och sikher (Nussbaum .roo8). I den franska filmen Gwdar ock mcinniskor regisserad av \rrvier Beauvois ges en blld ver hur laddad dcnna problematik li:rn vara i Algeriet. I filmen berttas det om muslimska flickor .,rm ddats av militanta muslimer darfor att de valt att inte bra slojor. I Frankrike har sljfrgan i stllet debatterats utifrn de I'roblem som sjlva brandet av sljan inneburit fr muslimer i olika samhllssektorer. F{r har clet bland annat handlat om vilka negativa efrekter som brander arr detra kldesplagg kan lrl fr troende, exempelvis i form av exkluderingar frn olika ,rrbetsplatser och skolor. Den argumentation som uttrycker att de franska institutionerna inte utesluter muslimer utan bara vissa av deras religisa symboler och kldesplagg, kan ocks betrakras som en lilar frvanskning av verkligheten. Just genom atr symbolerna , rch plaggen har en s stark religis betydelse fr mnga franska rnuslimer finns det klara risker att man som troende muslim i praktiken utesluts frn verksamheterna. Sljfrgan har med andra ord haft skilda politiska innebrcler beroende p vilka samhllskonrexter som str i fokus fr intresset. I ett land som lran kan brandet av slja (eller chad.or) ha en helt annan innebrd n brandet av sljan i Frankrike och i andra europeiska lnder. I det frstnmnda fallet handlar
R REr,rcroN nN
lrNsxr,rc Rrrrcrrnr?
RDLIGIONSFRIHETENS GRANSDRAG NINGAR ',is av s kan man frga sig vad som egentligcn r univcrscllt
det ofta om strikta pbud frn ett religist etablissemang (,rt', tr om brandet sjlvklart ocks kan vittna om den egna tr()s(;v('l tygelsen). I de sistnmnda fallen har det ofta handlat ()nr ntr l sjlwalda manifestationer av den religisa tron och att tn,tn som muslim vill kunna vara verksam p samma villkor sonr r)\' riga medborgare i landet ifrga (Benhabib zooz). av befolknirtlictr frskt upprtrlr,1ll.r r muslimer och dr den sekulra staten en strikt religis neutralitet i sina institutioner fr sljfriili.rrr en delvis annan innebrd n i Frankrike. Det tidigare nrrrrrl,r Leyla Sahin-fallet (Sakin a. Twrkiet zoo4) illustrerar vl dcrrtt,r problematik (ECHR 44274/98, ECt HR). Den turkiska kvirr nan Sahin skte till en universitetsutbildning i Turkiet men lit l* hon bar sl1a. llcrr,r inte brja sin utbildning p grund av ^tt motiverades med att det var viktigt att upprtthlla religiorrs neutraliteten hos de statliga institutionerna. Fallet kom cl'tt'r hand till den europeiska domstolen i Strasbourg som avgjortL' till Turkiets fordel. Frn domstolens sida menade man att Il,ul mste tillskriva de enskilda regeringarna eller nationella irr stitutionerna en mjlighet att ef,ter eget omdme ("margin ol appreciation") f bestmma i frgor som har srskilda konsc kvenser for andra mnniskors fri- och rttigheter och fr clt'tr allmnna ordningen (Joppke zoog). Domstolen erknde ocks am der var en legitim mlsttning i det turkiska fallet att vnr.l om de statliga institutionernas sekulra karaktr. Det som generellt sett kan vara problematiskt med doktri nen att stater ska f mjlighet att efter eget omdme ge tolk ningar av restriktionerna till religionsfriheten, r att sjlva icl(:rr om universella mnskliga rttigheter p s vis kan urholkrs, Universella rttigheter ska ju glla verallt. Om det stndigt och jmt infrs restriktioner av den typ som Turkiet anvntlc
268
r.itten
r
av en koclificracl n'rn-
kortt ska frvisso ta hnsyn till lokala och narione lla ft;rhll.rnden och rtten ska inte pdyvlas. Rtten till religionsfrihet
ris
,;l<a
ven relateras
till
andra rttighetskrav.
Sjlva pongen med universella mnskliga rttigherer r mellertid att de ska st som kritiska korrektiv gentemot olika l,inders stt att organisera sin politik. Det universella som ter'rr kanske da bhr sjlva trosfriheten och frbud mot flagranta lirrmer av diskriminering utifrn religis tillhorlghet - exemI'clvis rtten till lika behandling infr domstol och rtren till liv och fysisk integritet. Europadomstolens praxis ski!er sig hr lrn den rttspraxis som urvecklats utifrn FN:s konventionslcxter. Inom FN-systemet har man varit betydligt mer obenllcn att tala om staters "margin of appreciation" i samband med rcstriktioner av religionsfriheten (Taylor zo I I ). Det r vidare viktigt att skilla mellan den enskilde srudenrcns mjlighet att f uttrycka sin religion genom ett khdesl''lagg och en institutions huvudsakliga inriktning och dess uppmuntrande av religisa symboler (Maclure & Taylor zon). l)en religisa tillhrigheten hos dem som gr en utbildning kan linappast ge ngon sker fingervisning om sjlva utbildningens livsskdningsmssiga inriktning. Man kan nd frga sig p vilket stt en sekulrt orienterad utbildningsinstirution kan pverkas om det nu rkar vara s atr en vervldigande majoritet rrv studenterna tillhr en viss religion. Kommer icke-muslimska minoriteter att knna sig frmmande infr miljn om de hela tiden mter studenter med sljor? Vad ska institutionerna gra [r att upprtthlla intrycket av att vara religist neurral i en sdan situation? Mste man ndvndigtvis ha ett frbud mot :1tt eleverna har vissa klder och symboler fr att lyckas med sitt
t
269
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
li.rrrra gras mot bakgrund av den katolska kristcndomens maioritetsstllning och de alienerande upplevelser som religisa rninoriteter kan ha genom att stndigt mta kristna kors och
.rndra symboler associerade med den katolska kyrkan. Beslutet
till
Ett analogt exempel kan vara teologiska/religionsve tc r s l., 1, liga universitetsinstitutioner i ett land som har prglats :rr' , rr majoritetsreligion under flera rhundraden (ssom den lut lr,'r ska kristendomen i Sverige). Vad skulle fljden bli om cn rrr,r joritet av lrarna och studenterna stndigt och jmt br syrrlig,r kors? Intrycket frn studenter med skilda trosbakgrunder sl<rrllr nog kunna vata att trots att det ska varafrga om en statligt lr nansierad och organiserad hgskoleutbildning s har den rin,l,1 frmst blivit en hemvist fr majoritetsreligionens medlemrrr,rr, ngot som skerligen ocks pverkar undervisningens innclrlll Mnga mnniskor r dock silvklart duktiga p att lri1i1i,r band p sig och vara terhllsamma med den egna tron - l'rl:rrr,l annat d genom sttet att tala, undervisa och kl sig, vilket li;rn frverkliga en synbar religionsneuralitet i undervisning otlr I forskning. Kldesfrgan r dock nd viktig i sammanhanl',t'l genom att dominerande kldstilar kan frmedla vilka vrtlc ringar som i praktiken prglar verksamheten. Denna frga k;rn sgas bli srskilt viktig nr det gller lrarna och dem som fiilc trder verksamheten ifrga. I Tyskland har ocks sljdebatrcrr frmst kretsat kring frbud mot att lrare bar slola genom ;rl de har en srskild mjlighet att pverka elevers/studenters vrir'
deringar och trosskdningar (Sauer zoog). En del religisa grupper strvar ocks att vara mer synlig,;r n andra genom specifika religisa kldesplagg. I det fransk;t fallet skulle det analoga problemet just bli den katolska kyr
kans symboler
),aa4 att frbjuda alla uppseendevckande religisa symboler i statliga institutioner skulle follaktligen kunna tolkas som ett att uppn en mer vidstrckt neutralitet och religis frigrelse hos de offentliga institutionerna. Speciellt gller detta
steg
till
nlot muslimska symboler och mot religisa kldesplagg i de ofl-cntliga institutionerna. I ett samhlle som har en tydlig majoritetsreligiositet fr r"nedlemmarna av minoritetsgrupperna stndigt vata beredda [) att mta medlemmar av majoritetsreligionen inom de flesta samhllsverksarnheter. Om dessutom trosutvarna har en synlig religiositet, s kommer "den religisa nrvaron" attvaraptaglig inom de flesta sfrer av samhllslivet. Genom det stora rnedlemsantalet kommer allts majoritetsreligiositeten att ge sig till knna mer eller mindre verallt. Det kan sledes vara svrt aff bedma om gruppen har skt sig till en viss verksamhet drfr att den str i en srskild samklang med majoriretsreligiositeten. Samtidigt kan man sga att en institution givetvis kan gra en srskild markering att man ska vara religionsneutral genom kldesnormerna. Detta kan vara speciellt angelget att gra i samband med institutioner dr religisa grupper kan frvntas konkurrera orn makten och inflytandet ver verksamhetens inriktning. Mot bakgrund av att vissa grupper sttt i konfliktfyllda relationer med varandra genom historien kan det ocks vara viktigt att p olika stt markera atr instirurionen ska st ppen fOr skllda grupper och inte bara vara en hemvist fr en bestmd grupp. Som illustrativt exempel kan nmnas re27r
R nEr,rcrow EN
uNsrr,rc RttrcnEr?
ligionsyetenskapliga studier inom hgskolan, men vcn ,rntlr,r verksamheter dr just vrderingsfrgor med religisa f<lrtr', k, n
kan ge sig
stt.
"Sljan" har follaktligen, som flera kommentatorer h;ir,,l,rr, blivit en ytterst laddad symbolfrga. Debatterna kring sli,1,lr signalerar nmligen en rad kritiska frgor om kvinnans sl,rll ning i islam, sexualitet, sekularism och statens religisa ncur r,r litet, den nationella identitetens innehll, grnsen mellan I'r i vat och offentligt, mjligheterna till politisk frndring irr,,rrr ramen fr ens religisa tradition, frgor kring religis diskrirrl nering, samt vad som r en rttmdg uttrycksform fr ells r(' ligiosa vertygelser i det offentliga rummet. Det vill sga - r,,r.l som kan uttryckas i kraft av religionsfriheten. Sljan har ot'lis,l i Nederlnderna debatterats utifrn terrorismproblematikt'rr. Ett frslag att forbluda burqa i offentliga miljer motivemtlcs tust som en anti-terroristtgrd kopplad till militanta nrus limers aktiviteter. Med ordet offentlig avsgs hr en rad olili,r platser dr mnniskor samlas i stora skaror, ssom biogmli'r, torg, jrnvgsstationer och flygplatser. Statsvetaren Christian Joppke har uttryckt att det r oklrrrt hur man kan dra en klar skillelinle mellan privata och ofrcur liga platser med en s vidstrckt definition av offentligt (Joppke zoog). Den kritiska frgan blir om det bara r inom hemmcts vggar och i frsamlingen/den religisa gemenskapen som miln kan bra de religisa plaggen. Kort sagt, med hnvisning till ovanstende ppekanden kan sljdebatten sgas inbegripa crr rad viktiga principiella frgor kring religionsfriheten och hrrr' den ska frsts och begrnsas i offentliga sammanhang.
)rn avsikten med ett slolforbud (och liknandc f<irbutl mot rtligisa kladesplagg och symboler) r att skydcla clevcr ocl-r ';trrdenter frn religis propaganda, s kan man frga sig vacl ( rr rimligr skydd innebr. P vilket stt ger brandet av cn ,;liija uttryck fr en religis propaganda som inte eleverna har rnjligheter att sjlva ta stllning till? r det verkligen frga ( )rn propaganda i betydelsen att man p ett proyocerande stt liirsker f ver andra till "den rtta lran'o? Ska inte skolans clcver och universitetens studenter ocks uppmuntras till att rrtveckla kritiska kapaciteter och formga till inlevelse som gr ,lct mjligt att relatera till flera olika trostillhrigheter i en rad 'lika samhllssfrer - inte bara i den statliga ofrentliga sektorn ,.'ller i skolan utan ocks ute i det civila samhllet. Man kan dessutom frga sig varfr inte andra samhllsfer)omen kommer i mer fokus med tanke p frgor om en mer cller mindre problematisk kultureil pverkan. Nr det gller utvecklandet av en kritisk vrderingsfrmga hos elever och stu.lenter r det nmligen viktigt att ocks nagelfara och kritiskt granska icke-religisa id6strmningar, rrelser och tongivande liulturella fenomen i samhllslivet. Som exempel kan nmnas rnarknadsekonomiernas ideologiska inslag som sprids via stora muldnationella fretag. Hr tonar vikten av konsumtion och individuellt sjlvfrverkhgande srskilt fram, vrderingar som starkt pverkar det konkreta vardagslivet fr medborgarna i
t
En vital frga tu sledes vilka mnnisko- och samhllssyner som frmedlas av alla de annonsbitrder som vi verallt bombarderas med. Dessa annonsbudskap r mycket ptrngande och de uttrycker i mnga fall att en mnniska bara blir sjlvfr-
R REr-rcroN
nx l.Nsxrrc RttrcHEr?
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
verkligad om han eller hon kper produkterna och ananrrrr,rr ,1, livsstilar som predikas. Att just religionsutyare ska ['rctr,rl.t,r,, som unika eller speciella i dessa mer negativa "propagrntlirtt'. ka" syften r med andra ord ngot som kan starkt ifrgrsritt,r:
I'udskap), men dr brandet av symbolerna kan skapa frvirring och oklarhet om dubbla lojalitetcr. Vcms intressen stts cgentligen frst? Hur stller vi oss till en tinsteman som hela riden skyltar rned sin partitillhorighet i sitt dagliga arbete p
Det finns vidare ett stort vrde utifrn demokratiska skril .rrr en officiell verksamhet vinnlgger sig om att yaraen instit ut r{,rr fr alla rnedborgare och att institutionen rar lmpliga stclt i ( l pragmatisk anda fr att gra verksamheterna mer tillgu1llip,r och ppna fr medlemmar av olika grupper i samhllet. l)ct ,ir dven viktigt att stlla sig den mer vergripande frgan vacl s, 'rrr r problematiskt med aft ha vissa religisa (eller ideologisli.rl kldesplagg och symboler i specifika verksamheter. Problcrrr stllningen gller mer allmnt hur brandet av ett kldespl;rpili pverkar en verksamhets identitet och frverkligandet ar,' ,lt't,. arbetsuppgifter. Vi kan hr tnka oss en rad olika fall sorx l(inr ses som klart problematiska: Fr det frsta ett fall d brandet av ett plagg/en symbol h,,r en deltagare (eller anstlld) str i en entydig motsatsstllninli till verksamhetens vergripande mlsttningar. Hur vorc (lcr till exempel om en person som r kristen och som rkar hl crr arbetsuppgift inom en muslimsk organisation skyltar med sirr kristna trostillhrighet? Hur vore det om en tjnsteman p rlcr moderata partihgkvarteret har den socialdemokratiska rost'rr p kavajen? Eller d en person frn en "vit makt-rrelse" skyl tar med sina rasistiska vrderingar i sitt arbete i en mnnisko rttsorganisation eller i en skola som ska prglas av anti-diskti mineringsprinciperl Att man frn verksamheternas sida skullc stlla sig awisande infr dessa symboler r enkelt aft forst. Fr det andra kan man tnka sig fall dar symbolerna intc str i ngon liknande motsatsstllning till verksamhetens ccn trala ml (det r inte ndvndigtvis frga om helt motstricligrr
274
liommunkontoret? Hur ska vi reagera infr en religionskunskapslrare som stndigt skyltar med sin kristna tro i en statlig sl<ola, en skola som just efterstrvar att ha ett konfessionslst rcligionskunskapsmne? Vilken attityd ska vi ha gentemor ngon som frsker utnyttia arbetsplatsen fr att marknadsfra sina mer privata intressen - exempelvis den egna fretagsverksamhetenl Srskilt brnnande blir det om kldesplaggen/ symbolerna str fr intressegrupper som har ett starkt intresse rrv hur den aktuella offentliga verksamheten ska organiseras (och som ven konkurrerar med andra gruppintressen om hur verksamhetens mlsttningar ska definieras). Intrycket kan d bli att ngot som ska vara gruppneutralt eller religionsneutralt i sjlva verket styrs av en viss inressegrupp. Acceptansen av rner privata eller gruppspecifika symboler skulle sledes utifrn detta resonemang stegvis kunna ka f u mindre den offentliga verksamheten r i fokus for de aktuella privata intressena (och ju mindre negativt deras symboliska nrvaro inverkar p verksamhetens gruppverskridande legitimitet och de enskllda personerns integritet). Att en person skyltar med ett Greenpeacemrke i en skola kan vara ett bra exempel p en mer rimlig symbol eftersom en sdan handling inte syftar till aff frndra just sjlva skolans verksamhet i ngon fundamental bemrkelse. Om ocks en verksamhet ssom skolan har en mlsttning att v^ta en mngkulturell mtesplats dr deltagarna ska ha mjlighet att f mta mnniskor med skilda religioner och kulturella hemvister, r det sjlvklart viktigt att det ges mjlighe275
L-i
n Rnr,IctoN nN uNsr<rrc RrtrcHprl ter att synliggra de religisa och kulturella identiteternrt. Att bra ett religist kldesplagg gr sledes inte hr ernot vt'r lr samhetens mlsttningar utan r snarare motiverade av cle ttt. Samtidigt ska man vara medveten om att de mer "ptiv:tt;r" aktiviteterna inom ramen fr skolan ibland kan tolkas son) ('tt konkurrerande med ens huvuduppgifter. Ens propageriurrl,' kan vidare anses vara olempligt givet de relationer som fitutr med de vriga anstllda inom verksamheten. Agerandet kan .11 tolkas som att man utnyttjar sin professionella position fdr ;rtt f igenom sina mer privata intressen. FIur vore det till excnr pel om cn lkare p ett sjukhus vid kaffepauserna stndigt ()( lr jmt delar ut informationsblad till sina kollegor om hans cllcr hennes kyrkas verksamheter? Detta skulle nog arr flera mecl;tt betare tolkas som en mer ptrngande och diskutabel aktivitct n brandet av ett kors runt halsen. Det offentliga torget cllcr det gemensamma samhllet r sledes en klart heterogen plrts, Olika platser p torget kan stlla skilda krav p terhllsamlre beroende p vilka individer, grupper, verksamheter och sctl vnjor som vi har att gra med. Fr det tredie kan vi tnka oss fall dr symbolerna eller kl;i desplaggen inverkar negativt p sjlva utfrandet av arbetsul',1t gifterna. Man kan helt enkelt inte utfra sina arbetsuppgiftcr p ett lika bra stt som i de fall d rnan inte har symbolcrr/ kldesplagget, eller s utstter man sig sjlv fr fara om miru vidhller att fortstta med sedvnjan inom arbetet. Ett nrmast karikerat exempel nr det gller det frsta fallet r nr en muslimsk kvinna med bwrqa eIIer niqab skajobba som skolpsykolog dar just kommunikation via ansiktsuttryck kan anses rrara spe ciellt viktig. En illustration av det andra fallet r nr en sikhisk man ska arbeta som byggnadsarbetare och vgrar ha en skyddshjalm. I samband med fallet Singh Bkinder a. Canada (Comnr
r
RELIGIONSFRIHETENS
tr<>
RANSI)I{AG NINGAR
till
sig frgan
vilka rnlsttningar som ska frverkligas genom verksamhelerna och hur betydelsefulla de r. Andra relevanra frgor som rir viktiga att stlla r fljande. Hur pass allvarliga hinder utg<ir symbolerna/klderna just for att frverkliga dessa mlstningarl i vilken utstrckning r brandet av symbolerna en psmidig propaganda som inte tar hnsyn till andra deltagares skande och formulerande av en religis och livsskdningsmssig identitetl Hur pverkas vidare verksamheters framroning och resultat av de specifika sedvnjorna? Om ett frbud ;rv ett religist kldesplagg inte r ndvndigt fr att frverkliga en verksamhets vitala mlsttningar finns det med andra ord ett underlag fr att tala om religis ormvisa. Det kan tilllika kallas fr en religis diskriminering om andra religisa och livsskdningsorienterade grupper inte har samma slags problem att f uttrycka sina religisa identiteter i de aktuella
verksamheterna.
Sljdebatten innehller inslag som framfr allt berr muslimska kvinnors delaktighet i det olTentliga samhllslivet, men clebatten har en mer generell betydelse genom att den dven inbegriper frgor kring alla religisa mnniskors och dven se-
att f ge uttryck fr sin tro eller det ofrentliga rummer. Det handlar ven om vilken respekt som troende personer ska erhlla fr sina religisa identiteter i samhllets olika sfrer. Tv begrepp som har
l<ulra personers rnjligheter
livsskdning
276
277
R REr-rcroN nN MNsxr.tc
Rttrcunrl
varit centrala i debatten kring sljan har varit diskreta och iir gonfallande religisa symboler. De frstnmnda mer diskrct,r symbolerna acceptcras som sagt i det franska politiska beslrr tet 2oo4 medan cle avsiktligt uppseendevckande forblods i .k' statliga skolorna. I)e t r uppenbart att en debatt kring religiirs,r kldesplagg och symbolcr i skolor och andra centrala verksatn heter har kretsat kring vad som r religis propaganda eller intr' och vilket skydcl som elever ska ges i frhllande till entrgn,r religisa influenser "utifrn". En vanligt frekommande oiliciell bild av den franska skol:rtr under rgoo-talet har varit att den ska vara en religist neutr;rl fristad dr eleverna inte utstts fr ngon religis propaganrl;r. Den offentliga skolan ska ocks i Frankrike sprida en republi
kansk medborgartanke befriad frn religisa inslag.
delsefullt att betona atr skolmiljn ska vara en mtesplats fr mnniskor med olika religioner och livsskdningar och inte 6aravaraprglad av en religion eller kyrka. Det vill sga, skolan ska vara religionsneutral i betydelsen att ingen speciell religion ska favoriseras. Skolan ska inte heller vara en arena fr en frenetisk kamp mellan religisa eller andra srintressen. Frgan blir emellertid vilken roll som ett totalt utestngande av igonfallande religisa symboler kan ha i sammanhanget. r inte ett sdant frbud eff misstroende mor skolans egen frmga att hantera och kritiskt diskutera en religis mngfald inom skolans vggar? Denna mngfald som iust avsljar att skolan r en del av ett religist pluralistiskt samhlle.
Stasikommissionens rappoxt, och i andra olliciella textcr, uttrycks det ocks att elever i skolan r srskilt knsliga liir pverkan utifrn och att de inte ska behva utsttas fr ng,r,r aggressiva religisa vertalningskampanjer. Religions- och livs skdningsfrgor r ven splittrande och kontroversiella, enligt
rapporten, och eleverna ska inte f intrycket av att en viss rcli gion r sannare n ngon annan trosskdning. De ska sleclcs sjlva f utforma sin livsskdning utifrn religions- och sant vetsfrihetens principer (Laborde zoo8).
och de hndelseforlopp som den kretsat kring har liksom slojdebatten haft allvarliga politiska konsekvenser p ett inrernar
Det har som sagt diskuterats livligt huruvida sljor samt arr dra igonfallande religisa plagg och symboler hos elever verli ligen utgr otillborhga propagandistiska inslag i skolmiljn pt ett stt som inkrktar p vriga elevers integtitet och religions frihet. Vad som framstr som viktigt r sjlvklart att frstrk:r och utveckla elevernas frmga att kritiskt diskutera olika tros inriktningar och ideologiska fenomen om nu skyddet mot cn ptrngande propaganda ska st i centrum. Det r ven bety
278
tionellt plan sedan slutet p r98o-talet. Debatten har ocks i huvudsak gllt frgan vad som kan krvas i religionsfrihetens namn. Innebr rtten till religionsfrihet arr man inte ska bli freml fr raljerande kritik eller karikatyrer? Ska yttrandefriheten begrnsas s att religist rroende inte knner sig krnkta och frorttade? Denna debatt har stegrats i intensitet under de senaste decennierna och har ocks rent tidsmssigt varit en fljeslagare
nnrrcroN
EN
uNsxrrc nrrrcrrnr?
,tv
RDLIGIONSFRIHETEN
GRANSDRGNING
AR
gor delvis p grund av de storpolitiska konsekvenserna i samrnanhanget och den specifika uppmrksamheten kring muslirnska terroristntverk i ljuset av 11 seprember zoor.
hot mot Rushdie i form av enfatwafrn ayatolla Khomeini r9lt9 och vldsamma demonstrationer runt om i vrlden. Rushrlics roman sgs som en krnkning av muslimers tro genom det s:itt Muhammed beskrevs p och att boken antydde att vissa versct I Koranen inte hade ett gudomligt ursprung. De vldsamma rutk tionerna med bland annat bokbrnning tog fart i den engelsk,r
staden Bradford och spred sig sedan som en lopeld
Alla dessa fenomen sammantaget har skapat en vanligt frekommande och starkt generaliserad bild av vad islam str fr. lslam utmlas i denna bild som en i huvudsak vldsbengen religion och muslimer beskrivs som hyperknsliga for kritik och snabba att ))ta till kniven" om de knner sig krnkta i sin tro (Gardell zoro och Neu zoo8). Denna bild har sledes successivt spridit sig i flera kretsar i Europa och i den vriga vstvrlden just mot bakgrund av bland annat de dramatiska hndelsefrloppen som nmndes ovan. Flera muslimska proper och rttighetskrav har follaktligen associerats med liknande militanta strmningar och d ofta p ett osakligt och frdomsfullt stt, vilket sljdebatten r ett talande exempel p. De som frordat ett slolfrbud i skolor och andra offentliga sammanhang har nmligen hvdat att elever ska skyddas frn en ptrngande religis propaganda och det som kan kallas fr religis fanatism. Vi har ovan ifrgasatt om brandet av sljan liksom brandet av andra symboler fr det mesta kan tolkas p detta stt och vi har dven stllt oss undrande infr ndvndigheten av arr infra frbud mot sljor i en bred bemrkelse i samhllsliver, ngor som nu (zorr) blivit fallet i Frankrike.
till
antlr,r
sitl.r
dribland Iran.
uppstod i samband med de s kallade Muhammedkarikatyrcr' na i den danska tidningen Jyllandsposten r zoo5.I Nederlirr derna och ven hos muslimska grupper utanfr landet miittr' filmen Underkastelse (zoo4), gjord av frfattaren Ayaan Flirsi Ali och frlmaren Theo van Gogh, stark kritik genom att "kviu
nofrtryckande" korantexter figurerade p beslolade kvinnors nakna kroppar. Filmen fick till folld att van Gogh mrdades ;tv en muslimsk fanatiker p ppen gata och att Ayaan Hirsi li fick g i landsflykt till USA p grund av ddshot frn militantrr muslimer (Buruma zoro och Bauhn & Demirbag-Sten zoro). Frn Sverige kom konstnren Lars Vilks bild av Muhammctl som en rondellhund, vilken publicerades i Nerikes Allekandt zooT,Bilden vckte stor anstt i flera muslimska kretsar i olik;r lnder (och frn vissa personer uttrycktes det dven ddshot gentemot Vilks). Mnga andra exempel p vldsamma anklagelser om hdelsc i liuset av olika konstnrer och frfattares religionskritiska alster kan nmnas som inte bara har gllt islam utan dven andrit religioner som kristendomen, judendomen och sikherna. Islattr har dock srskilt kommit i blickfnget nr det gller dessa frz8o
r det d frga om en religis ortrvisa eller diskrirninering att yttrandefrihetsprinciperna har en s bred tolkning och tilllmpning att de kan "tillta" publiceringen av religionskritiska
z8t
ha--
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
bcker, konstverk och bildcr, alster som uppfattas vara krnkande av de troencle ifrgal
till
forpliktel-
Irr det frsta kan det vara viktigt att markera ngra hllpunkter i diskussionen kring yttrandefriheten och hdelse- (eller blasfemi-) problematiken, och frganom religis rttvisa och
diskrirninering. I)ct r rimligt att hdvda att det kan anses vara orttvist och diskriminerande om en viss grupp ges ett speciellt skydd och intc anclra betrffande det som fr sgas eller inte sgas om re ligion. -t'rn brjan gllde till exempel blasfemilagen i Englancl clcn anglikanska Church of England. Lagen avskaffades seclcrnrcra eftersom den ansgs strida mot yttrandefrihetsartikcl ro i liuropakonventionen for de mnskliga rttigheternr och intc p grund av att den kunde tolkas som diskriminerandc i frhllande till andra grupper (Roth zoto). Att utstrcka lagen rill islam, juclendom, hinduism, buddhism och andra religioner skulle ocks gra lagens tillmpning komplicerad (se nedan). Numera finns emellertid en lag mot religist hatsprk som introducerades av Tony Blairs regering, vilken eventuellt kan tolkas som en "eftergift" till muslimska grupper mot bakgrund av det nationella skerhetstnkande som utvecklades efter 11 september zoor och som srskilt drabbat muslimska britter. Det ska tillggas att Europadomstolen har visat lyhordhct gentemot kristnas upplevelser av krnkande uttalanden. I rtts{allet Wingroue u. [Jnited l{ingdom (tgg6) sger domstolen att det finns ett ytterst begrnsat utrymme fr restriktioner gllande pohtiskt tal och det tal som har em allmnt intresse. Nr dct gller framstllningar som uppfattas vara krnkande gentemot djupa personliga vertygelser - srskilt de religisa - ges Europardets medlemsstater ett vidare tolkningsutrymme. (Fallcr gllde en film dr Jesus ingr i ett erotiskt sammanhang.) Man kan ven hdvda i listan p hllpunkter i debatten att det
till uttryck i UDHR:s rttighetsartiklar 3 och 5 vilka utesluter vld och omnsklig behandling. Man kan ocks sl fast att s lnge mnniskor upplever sig som klart delaktiga och behvda i samhllets centrala verksamhetsomrden har de med stor sannolikhet utvecklat en strre toleransniv nr det gller kritik i knsliga fr'gor n i de fall d de str uranfr verksamheterna. Avslutningsvis gr det dven att frga sig om det verkligen r en mnsklig rttighet att f slippa upplevelser av frdmjukelse och frbittring - dven om det rkar vara yrterst starka sdana (MacKinnon zoo6). Mnniskor uppvisar klara skillnader nr det gller reaktionsmnster och vad som fr dem kan vara srskilt knshga mnen. Olika religisa och ickereligisa rrelser helgar ven en brokig mngd av gudomliga vsen, oblekt, ritualer, platser, personer, symboler och id6er. Det skulle sledes vara svrt att skydda den offentliga framtoningen av alla dessa "heliga fenomen" p ett stt som str i verensstmmelse med varje grupps sjlvbild genom lagar och frordningar. Srskilt om fenomenen aktualiserar existentiella frgor med ett stort allmngiltigt intresse (Warburton zoog). Med allt detta sagt finns det dock ett storr utrymme fr hur kritik kan forrnuleras i en offentlig dialog. Varje mnniska har med andra ord ett personligt ansvar attvar^ lyhord och frsiktig - srskilt nr det gller frgor som har en stor betydelse fr den troendes personliga identitet (Roth zoto). Om just kunskapsansprken och de etiska inslagen i en religis tro str i frgrunden fr religionskritiken, blir frgan p vilket stt goda och vertygande argument kan formuleras. Det primra blir d inte att placera en troende person eller en konkurrerande religis
annat kommer
283
lil
lt
n'
nnrrcron
EN
uNsxrrc RttIcnEr?
RELIGIONSFRIHETEN
GRNSDRAGNINGAR
grupp i en viss negativ dager dr pejorativa uttryck kommcr i frgrtrnden. Mlet ska i stllet vara att skapa frutsttning:rr for ett fruktbart meningsutbyte som kan fra bda partcrn,r nrmare "sanningen". En religionskritik ska vidare ge uttryck for forestllningen att parterna i dialogen til slwende og sidst :ir mnniskor med autonomi och ett kritiskt frnuft. P samtlig;r parter i en religions- och livsskdningsdialog prglad av ctt rnnskligt rttighetstnkande stlls sledes kravet att undvik:r despotiska medel samt frdomsfulla och fanatiska uttrycksstt. Relevant r det svenska statsrdet Ulla Lindstrnrs Qgog-l9g9) frslag ry48 p tillgg till religionsfrihetsartikcln i UDHR nr hon var svensk delegat i den FN-kommitt6 sonr hade ansvaret for fardigstllandet av deklarationstexten. Lintl strm uttryckte i sitt tillgg vikten av att skydda medlemmrtr' av minoritetsreligioner och kyrkor, samt dem som ver huvurl taget inte hade ngon religion, frn olika former av religis f,r natism inte minst frn medlemrnar av majoritetsreligioner och de kyrkor som r officiella (UN DOC NC.3lz5z (r9a8)). Ullrr Lindstrm ville sledes i sitt tillggsfrslag inringa ett av rlt' strsta hoten mot den individuella religionsfriheten, nmligctt "det religisa storsamhllet". Med tanke p att mnsklighetcn ftt uppleva den ideologiska fanatismens alla mrka sidor un der det andra vrldskriget var det inte heller konstigt att ordct fanatism hade en s framtrdande plats i Lindstrms motivc. ring. Tillgetvar att det religisa utvandet (i form av undervisning, andaktsutvning, gudstjnst och religisa sedvnjor) inte fick innebra ett orttmtigt intrng p den personliga friheten hos andra. Lindstrms tillgg kom dock inte med i dcrr slutgiltiga deklarationstexten och man kan eventuellt sga arr FN-deklarationens generella begrnsningsartikel z9:z delvis kompenserar detta (se appendix och Morsink zorr).
284
Ulla Lindstrm var inte ensam om aft uppmrksamma vrldssamfundet p den stora faran med religis fanarism inte minst i samband med frverkligandet av religionsfriheten. I sin bok om den tidigare nmnda
Sebastian Castellios kamp
mot Jean Calvin (Vld ock rtt) skriver ocks Stefan Zweig om
clen religisa fanatismen och dess frdande
de religisa
uttrycksformer fr minoriteter och awikare som kmpade fr sin rtt ett f leva utifrn sin egen tro. Med anknytning till Castellios
religisa toleransteori kan den religisa intoleransen och fanatismen ses som ett uttryck fr en stor personlig oskerhet. San-
ningen breder nmligen alldd successivt ut sig, enligt Zweig, och behver fr sin spridning aldrig ngot tvng eller ngon ptrngande megafon. Ingen sanning blir heller sannare genom att den skriar och ivrar (Zweig ry42). Den kritiska mltavlan fr Zweig var med andra ord fanatiska id6strmningar som i praktiken inte tillskriver den egna uppfattningen frmgan att i det fria och ppna meningsutbytet vinna sina anhngare. Zwerg, som sjlv var judisk sterrikare, skrev ocks sin bok om Castellio och Calvin under en av 19oo-talets mest vldsamma och repressiva perioder - d Nazityskland formulerade tankarna om det tredje riket. Likheterna r slende mellan siktsklimatet i Jean Calvins r5oo-talssamhlle och r93o- och 4o-talens totalitra statsbildningar, och likheterna i siktsklimat med vissa odemokratiska stater i dag behver knappast ptalas. Den som frordar en inskrnkning av yttrandefriheten nr det gller hdelse eller krnkande religionskritik kan emellertid frga sig varfr det finns inskrnkningar nr det gller andra omrden (personlig rekrnkning och "hare speech") n det religisa. r inte dessa mer begrnsade inskrnkningar diskriminerande mot troende personer? Ett svar r att s lnge religioner och livsskdningar gr ansprk p att besvara allmngil285
RnrrcroN
s
nr.r l,{Nsxr,rc
RrtrcHEr?
RELIGIONSFRIHETENS
GRANSDRGNINGA
har ocks varje mnniska en rtt aft engagcr':r slp i syaren och eventuellt framfra kritik. Vi noterade dessrrtottt tidigare att en rimlig rtt till religionsfrihet innebr att nl;in niskor ska ges rnjligheter att "odla" sin religisa tro gcn{ur! tiga frgor att kritiskt granska tron mot bakgrund av nya erfarenhetcr o, lr kunskaper om andra trosalternativ. Att ocks engagera sig i ctr annan mnniskas livsperspektiv och trosskdning kan :ivcrr vittna om att man tar den andra personens mnskliga vrdig,lrt't stllet bara "vandra frbi" och mta en anniul mnniskas religion och trosskdning med tystnad kan nrnll gen tolkas som en krnkning av den mnskliga vrdigheten ot lr ett negligerande av personens vilja och frmga att ge svr pl p allvar. Att
otl-entlighet stller krav p anpassning frn bda h11. Religisa J',rupper som sker skydd frn kritik mste dven inse att den
r)ppna, kritiska debatten r den offentliga politikens livselixir.
I)e mste foljaktligen vnja sig vid att ven djupt existentiella icl6er understlls en kritisk granskning, och kan bh foreml for cn politisk intressekamp med allt vad det innebr i form av l',olitiska slagord och kampanjer. Hur medlemmar av religisa grupper anvnder sig av religisa argumenr) innehllande bi-
allmngiltiga frgor. Nr det gller privata, enskilda freteelser som en pers()ns hlsa och fmiliefrhllanden {inns det dremot tunga skl liir terhllsamhet och dven lagmssiga restriktioner. Dessa frgor r ju inte offentliga och allmngiltiga p samma stt som rlc livsfrgor som religionerna och livsskdningarna frsker lrc svara. De berr nmligen primdrt den privata kretsen och ytte rst personliga angelgenheter hos familjemedlemmarna. Att mrrs limska grupper ocks strdvar efter am f uttrycka sina religii;s'r vertygelser genom symboler och kldesplagg i den offentlig.r sfren kan tolkas som att man frn gruppernas sida vill att re ligion ska vara en offentlig angelgenhet. Som muslim ska m;rrr sledes inte behva gra avkall p sina yttre sedvnjor fr ltt kunna delta p samma villkor som icke-muslimer (Maclurc & Tay'or zon). Om nu ocks religisa grupper vill vara med och pverka clcn offentliga politiken och hvdar att religist prglade argumcnr har en klar relevans fr den politiska debanen, s mste de ec ceptera att denna "expansion" av det religisa till en bredale
286
bclcitat och hnvisningar till religisa auktoriterer, har sjlvklart ett offentligt intresse eftersom gruppmedlemmarna ven ;ir samhllsmedborgare med ett politiskt inflytande. Det frnns ocks strre chans att dessa argument kan bli utsatta fr en bredare kritisk granskning och vidareutveckling om de fr ventileras mitt ute p det ofrentliga torget och inte bara runt om i de rner privata sfrerna (Stout zoro). Om en religis grupp uttrycker stark kritik genremot en anrlan grupp i samhllet och dessutom menar att kritiken bottnar i religisa skI, s fr den kritiserande religisa gruppen givetvis ocks vara beredd p att bli ifrgasatt av den kritiserade gruppen. Med allt detta sagt kan det offentliga debattklimatet ta intryck av de existentiella perspekdvens nrvaro. Detta kan visa sig i en strre lyhordhet och frsiktighet nr det gller livets mer delikata och djuplodande frgor, frgor vilka uppenbarar sig nr religion och trosskdningar r inblandade i den offentliga politiska dialogen (Habermas zo o 8 ). Frbudet mot hatsprk ("hate speech") r dremot motiverat av att en sdan retorik uppmanar mnniskor till vld, forfollelse, diskriminering och nedltande behandlingar av medlemmar av olika religisa och icke-religisa grupper. I en del fall sammanfaller ocks den religisa och etniska grupptillhrigheten, vilket ibland gr det komplicerat att sga vilken
287
iE--
RnLIGIoNSFRTHETENS cRNsoRacNrNGAR uppenbara frdelar nr religionsfrihetsprinciper ska tolkas och tillmpas. Medlemmar av denna kyrka kan sledes ta en hel del
gruppidentitet som r den primra mltavlan fr angrcpl.'crt Religionen kan ven "etnifieras" p ett stt som reducerar etr skilda mnniskor till representanter fr ett historiskt kollcl<trv nr detta kollektiv beskrivs p ett stereotypt och frdomslirllr stt. En grovt neclsvrtande bild kan ven vara ett uttryck l;l ett efterslpancle koloniait frtryck. om gruppen dessutour ;tt relativt marginaliserad och upplever sig som diskrimineracl ot lr frtryckt, stcgras medlemmarnas knslighet infor karikaty lc och nidbilder (Modood ry93). Medlemmar av religisa grupper som genom rhundraclctr,t utsatts for frdomsfulla kampanjer, diskriminering och vrtl,l har ocks i flera fall en strre bengenhet attvara lyhorda inti;r sdana angrepp. Detta gller exempelvis den jucliska befrrlli ningen och olika muslimska grupper. Ovanstende ppek:rrr den om vikten av att anpassa sig dll kritik av religisa ver tygelser inom den offentliga sfren frutstter att det gr ;ttt dra en (ngot s nr klar) skillelinje mellan en legitim kritik rv religisa frestllningar och "hatsprk" riktade mot medlcttt mar av den religisa gruppen. Denna skillelinle r i praktikcrr dock inte alltid s enkel att dra (Ivans zot z).
r
Det kan noteras att en del lnder, samhllsmiljer, kultur mnster och traditioner har gjort det svrare eller enklare liir vissa religisa grupper att praktisera sina religioner och tros skdningar" I en del inder har en viss religion och kyrkobiltl ning varit klart dominerande under cn lng dd, exempelvis i
England och i de nordiska lnderna. Dr har statskyrkan hrrli
288
bland annar nr det gller helgdagar, mjligheter till andaktsurvning och normbildningen i samhllsliver. Samtidigt praktiserar dessa lnder i dag ingen exkluderande politlk gentemot religisa minoriteter i bemrkelsen att man mste beknna sig till majoritetsreligionen fr att kunna f politiska och andra officiellt betydelsefulla poster (med undantag fr statschefen, det vill sga kungen/drottningen! ). Fr mnga troende har det inte heller varit srskilt vikdgt att kunna uttrycka sin rro genom kldesplagg, vilket underlttat deltagande i samhllsverksamherer som strdvat efter att ha mer eller mindre "religist neurrala" kladesplagg. Dessa frhllanden gller medlemmarna av majoritetsreligionen (= d.n protestantiska kristendomen) i Sverige och i de vriga nordiska lnderna. Rehgis neurralirer eller sekularism har ocks drivits mer eller mindre lngt i olika lnder vllket laicit-doktrinen i Frankrike och Turkiet r talande exempel p (i Turkiet r rermen laiklik) (Shakman Hurd zoo8). Hr har det nrmast handlat om att bannlysa allt som gr attassociera med religion inom den offentliga sfren - inte minst inom det statliga utbildningsvsendet, ngot som vi tidigare uppmrksarnmade i analysen av den franska sljdebatten" Laicit iFrankrike och Turkiet har dock inte inneburit att staten totalt har avsvurit sig kontakter med religisa samfund och organisationer. Den katolska kyrkan i Frankrike har sledes ftt statligt std f'r att upprtthlla kyrkobyggnader. Katolska och protestantiska kyrkor samt den judiska trosgemenskapen har ven ftt officiella erknnanden. Det har berknats att ver 85 procent av finansieringen av s kallade privata religisa skolor i Frankrike kommer frn sraten. De katolska hgtiderna gller
289
fr givet
b*
R Rnr,rclolq BN dNsrrrc
nrrrcHETl
vidare som offi.ciella helgdagar (Maclure & Tay'or zorr). ll,'tt franska lagen som r9o5 slog fast separationen mellan kyrk:t , '. lr stat uteslt inte att statligt finansierade kaplaner skulle ktrrrrr.r
finnas p sjukhus, i fngelser och inom arm6n. I Turkiet hrrl tk't
Denna deskriptiva eller beskrivande form av sekularism kan kontrasteras mot en ideologisk eiler normativ anvndning av
funnits en statlig myndighet som imamer varit "underst;ill.l,r" och som bedriver versyn betrffande rnosk6er och andra viL tiga religisa fora (Roy zooT). Det kan vara vrt attfrga sig vad sorn vanligtvis har mctl;tt\ med ordet sekularism ur ett lite lngre historiskt perspcl<tir', och hur dagens anvndningar av uttrycket kan frklaras uli frn en tyclligare historisk bakgrundsteckning. Detta framstlt som srskilt viktigt med tanke p den debatt som pgtt otrr religionsfrihetens innebrd och restriktioner i "det sekulrir':r" Frankrike. Vi kan spra en tidig anvndning av ordet sekul'ir i det medeltida Europas klerikala kretsar. Prster som valdc ;ttt lmna sina kloster och i stllet arbeta ute i byar och stclcr' (t den s kallade vrlden utanfr eller saecwlam)kallades vanligt vis fr sekulra prster - ofta p ett negativt vrdeladdat stl ;tt' dem som stannade kvar i klostren. Sekulariseringen hos pr;is terna kunde bland annat innebra att de prster som mer ()(lr mer levde utanfr klostren inte fullt ut var forpliktade att lcv,t under klostrens regelsystem (Turner zon). En sedermera frqk vent innebrd av uttrycket vxte successivt fram under r5oo och r6oo-talen runtom i Europa. Hr stod sekulariseringctr nrmast fr en process dr kyrkans tillgngar i allt hgre grrr.l togs ver av furstar och andra icke-kyrkliga aktrer. Dentt;t innebrd fick sedan eff alltmer vidstrckt tillmpningsomrrL', d ordet sekularisering ven inkluderade en frsvagning av kyr kans kontroll av kunskapsbildningen, utbildningssystemet, tlc samhlleliga etiska normerna, de statliga institutionerna oclr kulturlivet (Shakman Hurd zooS).
294
uftrycket vilken bejakar "frvrldsligandet" och undantrngandet av religionen frn samhllets offentliga arenor. Detta sistnmnda ideal om den sekulra eller konfessionslsa staten fick, som sagt, sin frsta riktigt inflytelserika uttrycksform i Frankrike genom t9o5 rs lag som same sropp fr det avtal som styrde forhllandet mellan staten och de privilegierade kyrkorna - framfr allt den katolska. Laicit-doktrinen blev seclermera explicit angiven i ry46 rs franska konstitution och har p skilda stt varit ert sammansversande (om n omstritt) kitt hos stora delar ay den franska befolkningen. I 1958 rs konstitution uttrycks det vidare att den franska republiken ska vara odelbar och sekulr. Separationen mellan religion och stat innebr, enligt laicit6-doktrinen, atr sraten inte ska gna sig t ngra religisa projekt eller favorisera ngon speciell religion eller kyrka. Religisa samfund ska inte heller strva efter att bedriva politisk (olIenthg) maktutvning. Staten ska med andra ord skyddas frn religionen, och kyrkorna ska skyddas frn staten genom religionsfrihetslagar (en princip som Frankrike som sagt inte varit helt konsekvent med aff flia). Visserligen behver inte laicir6-ranken vara frknippad med en sekulr eller antireligis hllning. Men det r ingen verdrift att sga att denna franska statsdoktrin ofta gtt hand i hand med en klart skeptisk hllning till religion som samhllsfenomen. Inledningsvis hade ocks mnga akdoner i den franska revolutionen en kritisk udd gentemot det religisa etablissemanget i form av den katolska kyrkan, d denna var intimt forknippad med I'ancien rgime. De revolutionra kraf,terna var sledes snabba med att angripa den olliciella kyrkan och dess stora resursinnehav (McGraw zoro).
29L
b-.
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNING
AR
I Frankrike har religioner och kyrkor mer allmnt betra k t rt t '; som hinder fr en modernisering och demokratisering av srtttr hallslivet. I centrum fr det nya franska statsbyggandet str,.l framfr allt utbildningssystemet som fr eleverna skulle sk,t1',r en ny sekulr medborgarskapsidentitet. Att debatterna kringi religisa huvuddukar eller sljor (hijab) i skolor och p univcr' siteten blivit s animerade bde i Frankrike och i Turkiet r sl ledes inte s konstigt. Det stndigt terkommande motsttttlct
till
till
stt,r
till
och universiteten har haft i ett republikanskt statsbygge. l)cr moderna Turkiets frsta ledare Kemal Atattirk (som silv v:rr ateist) inspirerades ocks starkt av den franska laicit-tankt'n
nr utbildningsvsendet
tgzo-talet
untlcr
all religis undervisning bannlystes i de statlig,r skolorna. Fr Atatiirk var ven kldeskodexen symboliskt vilr tig. Han kmpade generellt mot frekomsten av religisa kl;i desplagg som fez, turban och slja eftersom de, enligt honotrr, symboliserade det som gick p tvrs mot moderniseringen :tv Turkiet. I USA har neutralitetsdoktrinen inte ansetts motiyera sii dana kategoriska konsekvenser i den ofiiciella sfren. Statligrr aktrer har i stllet gett utrymme t en religist prglad p<r litisk retorik och anammat religisa symboler utan att dctt:r har ansetts underminera statens ideal att inte favorisera ngott speciell religion. Som exempel kan nmnas att de amerikanslirr sedlarna r tryckta med sentensen "In God we trust". I Barack Obamas installationstal i januari zoog terfi.nns fr vrigt flcr:r anspelningar p Gud - exempelvis i uttalandet att det r ctt lfte frn Gud att alla mnniskor i en grundlggande mening r lika och fria och att de har samma rtt att f leva lyckliga liv
(Obama zoog). Retoriken "One Narion under Gocl" r ocks vanligt forekommande i den amerikanska politiska retoriken och uttryck som "God save this honorable court)) terkommer i den rttsliga kontexten. Det fanns ;iven ett religist frgat motto frn grundlagsfderna som i slutndan inte kom med i den offentliga retoriken: 'tt revoltera mot tyranner r att lyda Gud." Man kan spekulera ver vad ett inkluderande av denna sentens skulle kunna haft for politlska konsekvenser i det amerikanska samhllerl (Beal zoo8.) Den kyrkliga nrvaron i det ofrentliga livet kan vidare illustreras p helt andra stt. I den amerikanska senaren finns exempelvis en speciell avdelning fr prster vars uppgift r att bist de amerikanska senatorerna med "andligt std" (poster som visserligen alternerar mellan de olika samfunden). Hr kan nmnas att det frsta frfattningstillgget just talar om atr inte favorisera ngon specifik religion, men att religioner mer allmnt inte frnekas en betydelse. I rttsfallet Wisconsin a. Yoder GgZr) uttrycks att religisa vertygelser utgr en srskild kategori som motiverar en positiv srbehandling i lagstiftningen (Maclure & Taylor zon). Ngot som vittnar om vilken kritisk minoritetsstllning som ateister eller agnostiker har i det amerikanska samhllet r att det nrmast skulle vara politiskt sjlvmord am srlla upp i ett senators-, guvenrs- eller presidentval och offentligt sga att man r ateist. Inte heller har mnga ledande polittker i USA offentligen uttryckt att de r ateister eller icke-troende, vilket visar aff det nrmast skulle vara omjligt att frestlla sig en ateistisk amerikansk president - tminstone under verskdlig framtid. Mnga ledande politiker i USA r skerligen rroende. Religion har lnge varir ett ptagligt fenomen i det amerikanska samhllet, men man kan nd misstnka att de som har
293
292
nnrrcrou
EN uNsr<r,rc
RrtrcuEr?
RELIGIoNSFRIHETENS cRNsnnacNINGAR
agnostiska eller ateistiska forestllningar lgger locket p cll tersom uttryckandet av dessa r en klar nackdel i en politisk karrir. Kanske skulle man kunna sga att en av de mer allvarliga diskrimineringarna betrffande hoga politiska poster i
dagens USA just gller de personer som p ett ppet stt an-
sluter sig till en ateisdsk livshllning. I attitydunderskningrr har det framkommit att en majoritet av medborgarna uttryckcr en strre vilja att rsta p kandidater frn olika religisa minoriteter n p kandidater som r ateister (Edgell, Gerteis &
Hartmann zoo6). En av de f politiker som officiellt gtt ut med att han r ateist r den amerikanske kongressledamoten Pete Stark, etl tillknnagivande som kom frn honom zoo7. Stark har sedan dess propagerat fr att det ska bli lttare fr personer som r ateister eller agnostiker att leva i det amerikanska samhllct,
bland annat genom att frorda en "National Day of Reason". Att religion, och d srskilt kristendom, har en officis bctydelse i USA r uppenbart fr dem som studerar de religis;r frhllandena i det amerikanska samhllet. Samtidigt finncr
vi
skarpa grnsdragningar inom vissa andra omrden - int(l minst det offentligt finansierade utbildningsvsendet. Amcrikanska medborgare har inte rtt att f statligt std fr teologiska srudier. Amerikanska universitet som erhller statliga medel har inte heller teologiska fakulteter eller institutioner, vilket str i blart konmast till Storbritannien och Sverige. Det frsta frfattningstillggets yttrandefrihetsprincip tolkas ocks mycket brett, vilket i princip innebr att all slags religionskritik r skyddad genom frfattningstillgget - en markant skillnad gentemot mnga andralnder runt om i vrlden (Neu zooS).
USA:s tidiga historia var religionsneutraliteten klart begrnsad trots tidiga formuleringar av religionsfrihet - exem294
pelvis havdade Thomas Jefferson i ' Bill for Establishing Religious Freedom" (tZZg) att inga medborgare kan wingas flja rehgiosa ritualer eller stdja religisa samfund. Den protestantiska varianten av kristendomen dominerade emellertid det amerikanska samhllslivet eftersom mnga vst- och nordeuropeiska invandrargrupper bekande sig till protestandska troslror. En central mlsttning med det frsta frfattningstillgget tolkades av Hgsta domstolen r83o som att undvika strider mellan konkurrerande kristna grupper. Sraren skulle dock uppmuntra kristendomen och dess etik, inte minst p grund av etikens betydelsefulla roll i lagtolkningsfrgor, samr att religionen uppfattades underblsa samhllsnyttiga frestllningar om framtida belningar och straff (Taylor zon). Det frsta frfattningstillgget urtryckte ocks explicir att just kongressen inte kan skapa ngon lag som inkrktar p det fria religionsutvandet eller ge ngon religion en statligt favoriserad stllning. I delstaterna kunde dock enskilda religioner fortfarande dominera den offentliga sfren. Frst 1868 fick delstatsinvnarna samma rttigheter som de tidigare hade ftt som medborgare av den amerikanska nationen. Detta skedde genom inrttandet av det forronde frfattningstillgget, ett dllgg som dllskriver medbotgatna fundamentala lika rttigheter - bland annat infr domstolar. Den mer strikra och explicita separationsdoktrinen mellan kyrka/religion och star kom frst dll uttryck genom domen Eaerson v. Board of Edwcation (tg47), vilken gllde statligt transportstd dll elever/studenter i kyrkliga privatskolor. Fr vrigt kan det nmnas att den officiella retoriken kring USA:s kristna arv och identitet varit stndigt terkommande under r8oo- och rgoo-talets frsta halft inte minst genom uttalanden och riktlinier frn den hgsta domstolen. Fram till slutet av r8oo-talet fanns till exem295
R REr,rcroN nN
llNsrlrc nrrrcunrl
RELIGIONSFRIHETENS
GRANSDRAG
NI
NGAR
pel lagar mot sndagsppet hos affrer. nda fram till brfan av t96o-talet var det ocks tilltet med kristna bner i skolan (Sapir
USA skiljer sig frn Frankrike i och med att USA har ett civilt samhlle med en stark politisk aktivism hos medlemmar av olika kyrkor. I ngon mening har USA alltid prglats av religisa skare och clcras vilja att finna nya religisa sammanhang nr de gamla inte lngre har passat. Uttrycket "en marknadsplats av rcligioner" ("a market place of religions") frekommer nr USA:s rcligisa liv ska karakteriseras. Mnga amerikansk';r medborgare har stndigt varit p jakt efter nya och mer adekvata rcligisa gemenskapsformer. Den synliga nrvaton av rcligion i samhllslivet skiljer ut USA frn flera lnder i Europa. Frklaringarna till ovanstende fenomen r flera. En vanlig frklaring r att USA:s immigrationshistoria har spelat en avgrande roll i och med att mnga invandrargrupper frn Europa hade religisa skal for sin utvandring genom att de upplevdc forfolielse och diskriminering i sina gamla hemlnder. Frutom under flera decennier under r8oo-talet d katolska invandrarc hamnade i skottgluggen fr en frmlingsfientlig politik har den amerikanska minoritetspolitiken visat upp en betydligt mer ppen instllning till vrldens religisa mngfald n mnga europeiska stater. Genom r96o-talets mer ppna invandringspolltlk som innebar att religisa grupper frn stora delar av vrlden kom till USA i en strre utstrckning n tidigare, kom ocks den religisa pluralismen in p ett mer mrkbart stt i den amerikanska pohtiken. I klvattnet av denna muitireligisa invandring utmanades ocks traditionella officiella sedvnjor av de nyanlnda immigranterna. Till exempel borlade hinduiska trosutvare ifrgastta referensen tlll en gud i den officiella politiska retoriken (Nussbaum zoo8 ).
296
De politiska ambitionerna hos olika k)'rk.rr i clet amerikanska samhdllet har ocks varit frappcrandc under scnarc clecennier. Framfr allt har konservativa kristna cvangclikala kretsar uppmrksammats i detta sammanhang * blancl annat p grund av sitt motstnd mot clen rdande abortlagstiftningen, vilken vilar p domen Roe u. Wacle frn ry73. De har ocks riktat kri-
amerikanska skolor. ven andra inslag i skolvrlden har blivit symbolfrgor fr den religisa hgern, exempelvis bnestunder i skolan. Nr det gller dessa sistnmnda inslag har man
frn olika hll frskt infra alternativa ceremonier eller tider fr eftertnksamhet - exempelvis en tyst stund som kan sgas vara en lyckad religionsneutral ceremoni eftersorn bde religisa och icke-religisa grupper i flera fall kan acceprera en sdan
sedvnja.
j
Har d frsken att gra en skarp separarion mellan religion och ofrentlig politik ibland drivits for lngt i liberaldernokratiska samhllenl Vi ska i detta avsnirt diskutera denna frga och underska vilken relevans religisa argumenr kan ha i offentliga politiska sammanhang. Attvara religis kan beryda en rad saker fr de troende, vilket fr konsekvenser fr hur forhllandet mellan religion och politik ska frsts. Fr en del troende r religionen frarnfr allt ett ytterst privat fenomen vilket primrt hantllar om den rroendes relation till Gud (eller mer allrnnt - ens relation till en
297
R RBr-rcIoN nN vrNsr<r,rc
ntrrcunr?
RELIGIoNSFRTHETENS cnNslRecNrNGAR
versinnlig verklighet). En sdan religis uppfattning passiu som hand i handske med id6n att det religisa livet i samhllct och statens politik ska hllas strikt separerade. Fr andra troctt de har ven den religisa vertygelsen en klar politisk relevans, vilket utmanar ovanstende strikta separation. Frestllningen om att en stat ska vara sekulr eller neutrrtl i den betydelsen att dess arenor ska vara helt befriade frn rcli gisa inslag r dock en tankegng som blivit alltmer ifrgasatt inom den politisk-filosofiska debatten under senare decennier' inte minst med tanke p tidigare resonemang kring svrighetcrna att dra en knivskarp lin;e mellan det privata och det ofrentligrr livet. I kritiken har ocks funnits tanken att mnniskor inte sk;t vara tvungna att sky{l1a undan sina allra djupaste vertygelscr, ssom de religisa, nr de trder in i rollen som samhllsme.l' borgare (Sandel zoo5). De ska i stdllet ges mjligheter att back:r upp sina politlska frslag med referenser till den tros- eller livsskdning som de anammar. Om det kan pvisas att medborgare med en sekulr grundhllning har strre mjligheter n clc som r religist troende att ge uttryck fr sina vertygelser i ofrentliga sammanhang, s knnetecknas samhllet av en "livsskdningsmssig orttvisa" eller diskriminering. Och vice versa om personer med en sekulr livshllning har liknande svrigheter i forhllande tlll de religisa grupperna i samhllet. I flera fall kan det ocks antas att religisa argument oclr vertygelser inte r irrelevanta fr det gemensamma offentliga livet i samhllet eftersom de kan ligga till grund fr konstruktiva projekt som kan komma hela samhllet till godo - exempelvis sociala vlfrdsprojekt. Vidare kan det ntas att argumentationen fr att stnga ute "religisa argument" frn den offentliga sfren, eller inkludera dem, mste ses i sitt historiska sammanhang. Under vissa omstndigheter nr det inte finns
298
ngot stffe konsensus kring gemensamma normer fr dialog och beslutsfattande - exempelvis demokratiska riktlinjer och
ett mnskligt rttighetstnkande - kan det finnas strrc risker med att slppa in sdana argumenr i den offentliga sfren - srskilt ocks om samhllet knnetecknas av allvarliga polariseringar mellan de olika religisa grupperna. Hr kan det dock rda oenigheter om vilka arenor som ska inkluderas - exempelvis offentlig debatt, lagstiftande-, verkstllande eller dmande instanser (Perry ry97 och Greenawalt zooo). Det r sjlvklart betydligt mer kontroversiellt att frorda en ppenhet fr religisa argumenr i samband med medborgarnas roller som ofrentliga beslutsfattare n i deras egenskaper som deltagare i den offentliga, politiska debamen eftersom den forstnmnda rollen innebr att man ska representera hela folket och inte bara sin egna religisa grupp. Den kanadensiske filosofen Charles Taylor resonerar kring frgan om vilka samhllssfrer som ska efterstrdva vata religist neutrala och ^tt inom vilka sfrer som vi kan lta vra religisa vertygelser f ett strre spelurrymme. Till skillnad frn (den tidige) John Rawls (i hans bok Z Theory ofJwsrice (rgZr)) menar Taylor att religisa argument ska f ha en roll i medborgarnas diskussioner och vervganden i offentliga politiska debatter och lagstiftande processer. Han menar dock att starens oIficiella sprk mste vara helt religist neutralt. En lag som ska lggas fram i parlamentet eller en dom frn en domstol kan inte innehlla ett rttfardigande som "Bibeln eller Gud sger oss att . .:l lika lite som lagen eller domen kan grundas p yttranden som "Marx eller Kant sger oss att . ..'). Fr offentliga beslutsfattare som str i relationer till mnniskor i srskilt ursatra lgen (exempelvis i samband med rttsvsender) blir det speciellt viktigt att institutionerna prglas av en religis och ideologisk neutralitet
299
bL
R Rnrrcrotrt Eu rurNsr<rrc
RttrcuBr?
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
(Maclure & Taylor zorr). Den tyske filosofenJiirgen Habermas har ocks i sina senare skrifter gtt i en riktning som mer och mer liknar Taylors (Habermas zooS). Enligt Habermas kan rc-
ligioner vara viktiga fr att motivera de grundlggande vrdcn som demokratin vilar p, exempelvis frestllningen om alla mnniskors lika och okrnkbara vrdighet. Om vi anvnder oss av torgmetaforen s kan man sga att jrr nrmare torgets centrum man kommer desto stre blir kraven p religionsneutralitet. P torgets allra mest centrala punkt finns de gemensammalagarna och reglerna. Tillmpningen av dessa mste ske med den striktaste neutralitet och opartiskhet. Man kan frst Taylors skepsis infr frmenta auktoritetsargument som "Gud sger ...". Sdana argument r generellt ofullstndiga eftersom det inte sgs ngot om varfr en person ska stta sin tillit till auktoritetens stndpunkt i just den och den frgan. Detta r som sagt inte heller specifikt fr religisa argument som hnvisar till Gud eller de heliga skrifterna. Hnvisningen till religisa argument i det offentliga beslutsfattandet, ssom rttsvsendet, kan ocks tolkas som partiska argument genom att de utgr ifrn en viss grupps intressen - intressen som inte ndvndigtvis delas av andra grupper i samhllet. Hr handlar det dock inte om att tust religisa argument r speciellt problematiska. Samma problematik kan nmligen uppenbara sig i samband med icke-religisa ideologiska argument. Det kan ocks rda en oenighet om vilka samhllsfrgor som det r speciellt angelget fr religisa organisationer och statliga aktrer att tillsammans engagera sig i. Fr att "kartan" ver den pluralistiska torgmilon ska bli trovrdig krvs det sledes en tydlighet betrffande vilka grnsdragningar som ska gras mellan religion och politik och inom vilka omrden som ett nrmare samarbete ska hllas ppet mellan de olika parterna.
300
Ett kontroversiellt frslag p "samarbete" praktiserades under George W. Bushs presidenttid - det s kallade the faithbased initiative ("det trosbaserade initiativet") - ett program vilket ocks bejakades av Barack Obama under hans valrrelse r zooS (dven om han ansg att Bushs initiativ var ekonomiskt undermligt). Denna politlk innebr att religisa organisationer ska ges federala medel fr att utfra sociala vlfrdsuppdrag, uppdrag vilka tidigare varit statens ansvarsomrde. Vanliga argument fr "det rrosbaserade initiativet" r att sociala
hjlpinsatser fr srbara grupper bst utfrs av ideella "ansiktemot-ansikte"-organisationer som antas ha strre mjligheter tt n ut till flera utsatra grupper med inknnande hjlpinsatser n de mer kyliga och opersonliga statliga byrkraderna. Den
underliggande ideologin bakom Bushs politiska frslag var den s kallade medknnande konservatismen som uttrycker att alla organisationer - oavsett om de r religisa eller ej - ska ha samma chans att f gna sig t sociala hjlpinsatser inom omrden som socialhjlp, barnomsorg, bostadsprojekt, skolor och arbetstrning. Enligt fresprkarna bryter inte heller programmet mot en rimlig tolkning av id6n om en separation mellan kyrka och stat. Det frsta frfattningsdllgget formulerades i en tid d den federala statsmakten var begrnsad. Under rhundradena som follt har den federala och den delstatliga makten vuxir, och privata religisa organisationer har utsatts fr allt starkare utmaningar. Det r mot bakgrund av dessa samhllsfrndringar inte mer n rimligt att en mer strikt tolkning av "boskillnadstesen" omfrhandlas och grs mer flexibel. Detta fr att mjliggra att de religisa grupperna ska kunna utra rner ambitisa sociala insatser utan att det ska behva ses som ett illegitimt intrng p statens domner (Tomasi zoo6). Kritiken mot poJo1
R Rnrrcrom nN
mNsrrrc RttrcHET?
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR alet om eff imbrdigt medborgarskap, behver hjlp frn flera olika hll fr att kunna f ett s stort politiskt genomslag som
litiken har emellertid varit att staten gcnom "det trosbaseratlt' initiativet" kan f mjligheter att pverka kyrkornas och de rc ligiosa gruppernas organisationsformer och trosliv genom clt't materiella stdet. En ytterligare risk med frslaget r ocks att frmnstagarna p lngre sikt kan tvingas in i religisa fllor. Nr det gller mnniskors deltagande i en ofrentlig debrrt finns det flera belysande exempel p hur religisa eller teolo' giska argument kan vara drivande - och d p ett klart rimligt stt. Man kan som medborgarrttskmpen Martin Luthcr King jr (ry29-t 968) betrakta religist prglade argument sonl komplementra och frstrkande i frhllande till mer sekulra algument fr de pohtiska stllningstagandena - bde i en argumentativ och pedagogisk men ven i en motivationsmssig betydelse. Religisa och mer sekulra argument "samarbetar" sledes fr att kunna frverkliga centrala politlska mlsttningar. King varvade just p ett effektivt stt mnskliga rttighetsargument med kristna teologiska bevekelsegrunder i sitt arbete mot rasdiskrimineringen i USA (King r98r och Gutmann zoq). Detta visade sig bland annat i Kings bermda tal "Jaghar en drm" och i hans brev frn Birminghamfngelset. Fr King utgjorde de diskrlminerande lagarna i USA ett brott mot den av Gud givna naturrttsliga ordningen. Kampen mot diskrimineringen vilade med andra ord p vlknda mnskliga rttighetsprinciper, ssom rtten till pohtiskt deltagande, men ocks p livsideal hmtade frn den kristna trosvrlden. Xn bokstavlig och strikt tolkning av en separationstes mellan religion och politik skulle sledes f till konsekvens att en kristen politisk aktivist som Martin Luther King inte skulle ha mjlighet att f anvanda sig av kristna teologiska argument i sin kamp mot rassegregeringen. En rimligare tes r snarare att centrala principer i ett liberalt demokratiskt samhlle, som ide-
mjligt (Gutmann zoo3 och Brettschneider zoro). Om mnga mnniskor vljer att engagera sig i projekt som kan ha en offentlig betydelse i en konstruktiv bemrkelse, s frefaller det vara orimligt och diskriminerande atr dessa ska misskrediteras bara fr att deras vertygelser har en religis upprinnelse. Medborgarrttsrrelsens sociala ntverk hyste fr vrigt inte bara konkreta politiska aktionsgrupper utan ven ideella gemenskaper som kretsade kring musik och sng - inte minst inom ramen fr de svarta baptistkyrkorna i den amerikanska sdern. Fr medlemmarna av dessa kyrkor var deltagandet i gemensamma sngaktiviteter vsentligt fOr att befrmja en substantiell gruppidentitet och etisk reflektion. Ur eff lngre historiskt perspektiv kan det ocks hdvdas att den svarta befolkningen i USA genom sina livserfarenheter hade en srskild lyhordhet infr de inslag inom kristendomen som betonade frigrelse och social rttvisa, vilka just str i cenrrum fr ett mnskligt rttighetsarbete (Genovese r988). Det ska ocks nmnas att frgan om eff argument fr en etisk hllning r religist eller inte ofta kan vara svr att besvara p ett entydigt stt. Inom den kristna etiken finns det exempelvis flera influenser frn antikt stoiskt tnkande - inte minst frestllningar om det ofrytterliga mnniskovrdet och en moralisk ordning i tillvaron. Paulus utnyttjade ocks "hellenistiska", "judisk-teologiska" och "kristet teologiska" argumenr i sina etiska resonemang. Martin Luther King har inte heller varit ensam i historien nr det gller kombinerandet av sekulra och
religisa argument i hvdandet av centrala etiska stndpunkter. Flera kristna teologer och filosofer har genom tiderna ofta
RELIGIONSFRIHETENS GRANSDRAGNINGAR
Ett illustrativt exempel p ovanstende frhllande (som frmedlats till mig av professor Johannes Van Der Ven) r den
katolske medeltidsfilosofen Thomas av Aquinos argument mot
sjlvmord. Thomas av Aquino (tzz5-t274) menade att sjlvmord var felav fyra skl: r) Det gr emot idealet om att visa karlek gentemor sig sjlv. z) Det gr emot mnniskans sjlvfrverkligande (och skapand.). l) Det gr emot mnniskans plikt
mot samhllet. 4) Mnniskans liv r dll syvende og sidst Guds egendom och mnniskan kan inte stjla detta liv frn Gud. I en explicit bemrkelse ar bara det farde argumentet renodlat religist eller teologiskt ven om de tre fregende ocks kan ges teologiska inramningar. Det andra argumentet kan till exempel ges en tolkning dr mnniskans sjlvfrverkligande just ses
som ett liv i gemenskap med Gud och att hon
ligar Guds skapelseplan. Fr vrigt ger Aquinos argumentationsstrategi en fi.ngervisning om hur en livsskdningsmssigt kombinerad argumentation kan se ut dr religisa och sekulra argument kan kompleftera varandra p ett kraftfullt stt. Man kan vidare tnka sig en edsk modell dr mnniskor med skilda tros- och livsskdningar far gra sina stmmor horda i
den offentliga debatten och att deras politiska "inpur" bildar underlag fr ett s kallat verlappande konsensus i John Rawls bemrkelse (Rawls ry96).Iddn r att vissa grundlggande normer som religis tolerans, jmstlldhetspolitik och social omsorg kan frordas frn ytterst skilda livsskdningsmssiga horisonter. Religis tolerans kan dll exempel motiveras bde frn liberala frihetsprinciper och frn en protestantisk teologi som understryker betydelsen av den enskllda individens egna trosavgrelser. En social omsorgstanke som Rawls differensprincip (dr materiella ojmlikheter kan motiveras s lnge de bidrar till att de smst stllda i samhllet fr det battre) kan motiveras
304
om den goda samariten (Lukas ro), plikten om zakat (allmosor) inom islam och kantianska plikter om vlgrenhet i den tyske upplysningsfilosofen Immanuel Kants anda. Vissa jmstlldhetspolitiska normer kan vidare motiveras utifrn ett muslimskt perspektiv om man utgr ifrn den tidiga Meckatolkningen av sharialagen till skillnad frn den senare Medinatolkningen som inte p samma stt betonar mns och kyinnors grundldggande jmlikhet (Collste zoo5). Frn ett mer sekulrt mnskligt rttighetsperspektiv kan man ocks argumenrera fr jmstlldhetspolitiska normer p ett enkelt och naturligt stt utifrn normer om ickediskriminering, mnskliga rtdgheter och frestllningen om alla mnniskors lika grundlggande vrdighet. Modellen om ett verlappande konsensus uttrycker ambitionen att frska finna gemensamma etiska nmnare i ett livsskdningsmssigt pluralistiskt samhlle. En kritik av denna modell kan dock vata att. den presenterar en alltfor pessimistisk uddls kompromiss som strer ribban fr lgt nr det gller de etiska ambitionerna i en offentlig politisk dlalog. Varfr bara stanna vid etiska normer som fr nryarande tycks kunna finna en smidig frankring i redan rdande tros- och livsskdningar? Fr att gra modellen mer rimlig krvs det med andra ord att man ocks tar hnsyn till miliga resonemang som kan vxa fram genom frbttrad information och nya slutledningar (en kritik som Rawls ocks uppmrksammade). En annan kritik r att modellen dven kan ses som alltfr optimistisk. Modellen om ett verlappande konsensus r kanske speciellt rimlig nr det gller vissa etiska normer som religis tolerans (se ovan). r det dock mjligt att frvnta sig ett verlappande konsensus mellan exempelvis en religis fundamentalist och en marxist nr det gller innehllet och organiserandet av den offentliga
305
utifrn
skolutbildningen? Fr att modellen ska vara tillmpningsbar krdvs det med andra ord att man redan frn start bygger in antaganden om vilka parter (och vilken rationalitet) som ska vara nrvarande i den politiska dialogen (Roth zon). Det kan ocks finnas fall dar till synes rimliga mer eller mindre sekulra etiska krav str mot varandra men dr inget ytterligare sekulrt argument verkar kunna flla utslaget. Den amerikanske filosofen Christopher Eberle har ocks (i konversation med mig) menat att vi med religisa eller livsskdningsmssiga vertygelser kan gra prioriteringar som inte vore mjliga om vi enbart hade tillgng till s kallade sekulra eller livsskdningsneutrala argument. Detta uttalande r givetvis ett allmnt pstende som behver konkreta illustrationer fr att bli mer handfast och L'egripligt. En mjlig tolkning ar att flera etiska argument r ofullstndiga i den meningen att de krdver ngon form av mnniskosyn eller en mer grundlggande verklighetsuppfattning fr att bh frsteliga och hanterbara. Om vi tydligare artikulerar en bestmd mnniskosyn s kan detta f konsekvenser fr hur vi stller oss i exempelvis abortdebatten. Om valet stod mellan att rdda moderns liv eller fostrets - nr mnniskosynen uttrycker att fostret vid ett visst stadium nnu ej kan rknas som en mnniska (vilket i och fr sig kan ifrgasttas) - s presenteras en "lsning" p normproblematiken, nmligen att prioritera moderns liv. Vad som r viktigt att notera i en sdan etisk debatt ar attvarje stllningstagande avspeglar graviteringar mot mnniskosyner som har mer eller mindre tydliga rtter i olika religioner och livsskdningar. En politisk dialog kring en lagstiftning i frgan kan sledes inte vara neutral i bemrkelsen att religioner eller livsskdningar helt stts inom parentes av dem som deltar i dialogen.
Aaslwtning
Vi tervnder avslutningsvis till bokens omslag - rorget i centrala Marrakesh. Kanske r bilden, ssom vi anvnt den, i viss mn inte helt adekvat med tanke p dagens religisa klimat i Marocko men den kan nd utgra en sinnebild fr offentligheten i ett religist pluralistiskt samhlle. P ett sdant torg trder mnniskorna dllbaka nr det gruppspecifika eller det religisa inte fullt ut gr att artikulera i de gemensamma angelgenheterna. Vid vissa tidpunkter trder man i stllet fram d etr. sdant projekt ter sig mjligt. Att trda fram och trda tillbaka i frhllande till torgets cenrrum r sledes de frmsta handlingsstrategierna i ett religist pluralistiskt samhlle. Vissa steg bakt frn torgets centrum till dess sidor kan innebara au man inte som tidigare kan delta i "den stora gemenskapen". Det omvnda uppstr nr ngra steg framt innebr att vissa frgor inte lngre kan betrakts som hek enskilda eller privata. Fljden blir att man mste anpassa sig till de gemensamma aktiviteternas mlsttningar och krav. Om en person str mitt
p torget kan denne inte frvnta sig samma slags integritetsskydd som i de mer privata utrymmena vid sidan av torget. Detta gller srskilt religisa grupper som r missionerande och stndigt involyerade i en dialog med icke-troende. Det gller
vill att deras religion eller livsskdning ska ha en politisk betydelse i cenrrala offentliga sammanhang. Vi har i denna bok forskt illustrera ngra av dessa spnningsfrhllanden i religionsfrihetsdebatten med hjlp av torocks de grupper som
307
306
anlrcrox
EN
uNsrr,rc RrrrcnEr?
kritiskr
frgorna uppstr givetvis kring sjlva zonen och utrymmet fi;r de religisa grupperna. Hur mycket ska man trda tillbaka frn
det offentliga och hur mycket ska man trda fram och inom vilka omrden? Torgets identitet som gemensam yra eller arcna frstrks ocks av forhllandet am de enskilda kyrkorna och deras mer kulturspecifika aktiviteter r frlagda kring torgers "offentliga krna". Denna krna kan inte ses som en speciell kyrkas eller religions exklusiva domn. Viktigt r med andra ord att torget och dess cenrrum inte bara blir en filial eller ett annex till en av kyrkorna, eller att kyrkornas plarser bara blir dllfalliga hyres- eller tomtkonrrakr med starka restriktioner i form av utbredd insyn och kontroll. Vi kan tnka oss art torgen i stderna runr om i vrlden kan skilja sig t betrffande det som ses som gruppverskridandc akdviteter och det som mer betraktas som enskilda, pdvata verksamheter. Ngra av torgens inslag har dock varit mer eller mindre universella genom alla tider. Att torgets mitt r allas egendom och att det dven r den frmsta platsen fr offentlig politik frefaller vara en allmngiltig sanning som kan illustreras med hlalp av mnga politiska mobiliseringar genom historien - inte minst under senare tid mot bakgrund av Jasminrevolutionen i Nordafrika. Torget r nmligen en av de mesr vlknda arenorna for politisk aktivism genom historien. Det r sledes sjlva symbolen fr politisk rnobilisering och ofrentliga rtdghetskrav inom en rad omrden av samhllslivet. Ju skrare torgets centrum r som mngkulturell mtesplats och ju tydligare religionsfrihetens plats r i den mnskliga rttighetsfamiljen, desro lttare blir det ocks fr rorgers beskare att vara genersa mot varandra nr det gller mjliga religionsyttringar i det offentliga rummet.
.@
Referenser
drv).
Ahdar, Rex J. & Ian Leigh (zoo5). Religious Freed.om in (Oxford: Oxford University Press). (New York: Norton
the
Liberal State
Case
for Liberty
&
Co.)
Alwall, Jonas (1994). "P vg mot religionsfrihet", i Jan Hultman (red.) Religionsfrihet * Om jrnlikheten i en mngkuhurelb samhcille (Stockholm: Proprius). Alwall, Jonas (1998). Muslim Righx and Plights: The Religiows Liberty Situation of a Minority in Sueden (Lund: Lund Universiry Press). Alwall, Jonas (zoo6). "Vart tog religionsfriheten vgenl", i Perer B. Andersen, Curt Dahlgren, Steffen Johannessen och Jonas Otterbeck (red.)
Religion, skole
og
og
Sverige
(Kpethamn:
Museum Tusculanums Forlag). Amis, Martin (zooz). "The Voice of the Lonely Crowd", The Guardian, r
juni.
Andrew, Edward (zoot). Conscience andlts Critics: Protestant sity Press).
Conscience,
Srate
(Cam-
Anscombe, G.E.M. Q.98t). Etkics, Religion and Politics (Oxford: Basil Black-
well). Appiah, K. Anthony (zoo4). Tke Ethics ofldentity (Princeton, N.J.: Princeton University Press).
311
3glg7 .
(Oxford: Oxford
Bring, Ove ( zor I ). D e mnskliga raigheternas vrig ( Stockholm : Atlantis ). Brohed, Ingemar (zoo9). "Religion och samhlle - frndrade relationer
mellan Svenska kyrkan och sraren r zooo och religionsfrihetsfrgor-
ta",
Teologisk
tidskrift , nr 6.
Brown, Wendy (zoo6). RegwlatingAaersion *Tolerance in the Age of Identity and Empire (Princeton, N.J. : Princeton University Press). Brkenhielm, Carl Reinhold (zoog). Verklighetsbilder (Nora: Nya Doxa). Brkenhielm, Carl Reinhold (zorr). "Religionerna, de mnskliga rttigheterna och rrons djupaste hemligheter", i Sann mot sig sj\" kyrkan).
Buchanan, Allen (zoo5). "Equality and Human Rights,,, politics, philosopky
and Economics, 4.
ppen
&
lilosofi (Malm : Liber). Dilsa Demirbag-Sten (zoro). Till frihetens frwar. En kritik
).
och
de n n orm
(S
Beattie, Tina (zoo7). I'he New theists (Darton: Longman and Todd).
Bedi, Sonu
Press).
(zo
Cambridge University
Buchanan, Allen
(zoI o
). "The
E thics,
juli.
The Idea
Bull, Hedley (rpS+). "The Revolt Against the Wesr", i Hedley Bull & ndrew Watson (red.) Tke Expansion of International Society (Oxford:
Clarendon Press). Buruma, Ian (zoto). An tumja gadarna - Om religion och clemokrati (Stock-
Axial Age (Cambridge, Mass.; Belknap Press). Benhabib, Seyla (zooz). Tke Claim of Cwlture -Equaliry andDiaersiry in
Global
the
Press ).
tr'reed.om
ofThoaght
Berger, Peter L. (rggo). 'fterword", James Davison Hunter & Os Guiness (re.) Anides of Faith, Anicles of Peace (Washington, D.C.: The
-A
History (Amhearst/New
Brooking Institution).
Bhargava, Rajeev (zoo6). "Political Secularism", i ]ohn S. Dryzek, Bonnic Honig & Anne Phillips (red.) The OxfordHandbook af PoliticalTkeory. Oxford : Oxford University Press ). Blackford, Russell (zoro). "\4oicing Our Disbelief", TPM -The
(
(Oxf or d : Blackwell
Brandell, Tobias (zorr). "Med ppet sinne ", SaenskaDagbladet,3t juli. Brekke, Torkel (zoo7) . Hva erFwnd.amentalisme (Oslo: Universitetsforlaget). Brettschneider, Corey (zoro).
york:
'
Continuum).
312
\73
REFERENSER
Falkehed, Magnus (zorr). 'nnu
& Colin
58,
er
slag
mot sljarn",DagensNyheter,
z8
vol.
nr 3, Summer.
oktober.
Fazlhashemi, Mohammed (zoo8). Vems islam? - de kontrastrika muslimerna
(Stockholm: Norstedts) Fenton, Elizabeth (zon). Religious Liberties (Oxford: Oxford University
Press).
Finnis, John (zoo6). Religion and State: Some Main Issues and. Sowrces (llniversity of Oxford: O#ord Legal Studies Research Paper No 48).
Forst, Rainer
(zoo7).' Critical Theory of Multicultural Tolerarion", i Anthony Simon Laden & David Owen (red.) Muhicubaralism and Political
The
ry67).
Demker, Marie (r99s). Religion och politik (Stockholm: SNS frlag).
University
Press ).
j99z).
Uni-
Dworkin, Ronald (r SZZ). Taking Righx S eriowdy (Lotdon : Duckworth). Dworkin, Ronald (zon). Justice for Hedgekogs (Cambridge, Mass. : Belknap
Press
zorr).
Edgell, Penny, Gerteis, Joseph & Hartmann, Douglas (zoo6). 'theists as 'Other': Moral Boundaries and Cultural Membership in American
Society", Atnerican Sociological Reaiew, 7t. Xisenberg, Avigail & JeIf Spinner-Halev (zoo5 ). Minorities within Minorities -Equalirl, Rights and Diversity (Cambridge: Cambridge University
Press).
Polity Press).
Fried, Charles (zoo7). Modcrn Liberty and tke Limits of Goaernment (New
vinter.
Galston, William (tSSr). Liberal Purposes:
Good.s, Virtues and Diztersity
in tke
llarvard University
Press).
Evans, Carolyn (zoor). Freedom ofReligion wnder the Earopean Conztention on Human Rights (Oxford: Oxford University Press). Evans, Carolyn (zorr). "Religion and Freedom ofExpression",
ilohn
Witte jr. (red.) Religion and Hwman Righrr (New York: Oxford University Press). Fadiman, Lnne (1997). The Spirit
Farrar, Straus and Giroux). Fahlbeck, Reinhold (zoro). "\4igrat handslag faller inte under religionsCarcke s You and You Fall
Down: A Hmong
dom",Joarnal of Contemporary Legal Issues, 275, 2.78. D. (1988). RollJordan Roll *The Woild. The
Slapes
Made
Ckild, Her American Doctors, and the Collision of 1"wo Cubures (New York:
Cambridge Companion
to
frihet", 314
Sz,enska D agbladet, z 4/ z.
115
,.w,
The Power
(New York: Columbia University Press). ofFaith: religion, terror andthe fature ofreason
The Innooatizte
or ).
: Eleanor Ro osezteh
York: Random
Spirit in Tradi-
Hartman, Sven & Tullie 'lorstenson-Ed (zoo7). Barns tankar (Stockholm: Natur och kultur).
ber.
liaet
Hasan, Mehdi (zorr). "This Brutaliry is nor Islam", The Gaardian, r oktoHauerwas, Stanley (t99r). After Christend.om? IIow the Chwrch is to Behaue
Freedom, Justice, and a Ckristian Nation are Bad Ideas
University Press).
if
On
(Nashville: Abing-
don Press). Helmerson, Erik (zorr). 'dvent: Ny strid infr fredens hgtid,,. Dagens Nyketer, z3 november. Herrera, Christopher (tSSl). "Racial Discrimination is Distinct, if not 'Special"',
ish Schools
Tke
Grim, Brian J. & Roger Finke (zorr). Tke Price ofFreedom Denied (Cambridge : Cambridge University Press).
Gunn, T. Jeremy (zoo3). "The Complexity of Religion and the Definition of Religion in International Law", Harvard Haman Rights Jowrnal, vol.
z7 .
t6, vr.
Gunn, T. )eremy ( zo r o ). "Permissible Limitations on Religiorf', Fides et Libertas ( Symposium Issue ). Gunner, Gran (zoo5). "Religions- och samvetsfrihet", i Gran Gunner & Elena Namli (red.) I llas z,eirde och lika rn. Perspektia p mnskliga rttigheter
*Tke
lag ( Stockholm : Stockholm Universiry). Flesanmi, Simeon O. (zoo8). "Human Rights", i William Schweiker (red.)
The Blackwell Companion to Religious
(Lund: Studentlitteratur).
He1'wood, Andrew
( z o o 5 ). P oliti cal
Hill,
nationalisr). Hirschmann, Nancy ( r99 sity Press). Hitchens, Christopher (zoo8). Du store Gad: har religionen fiirgiftar alb (Stockholm: Fri tanke).
2 )
nf.
1.
Polity Press).
Habermas, )iirgen (zoro). "The Concept of Human Dignity and the Real-
Hollinger, David A. (zoo8). "Religious Ideas: Should They Be Critically Xngaged or Given A P ass?, Repr e s e ft t ati on s, v inter.
Howe, Mark De Wolfe (rS6S). The Garden and the Wilderness: Religion and
3L6
377
Nurser, John S. (zoo5 ). For Ail peopre and Ail Nations The Ecamenicar Church and Human Rights (Washington DC.: Georgetown University
Press).
(Cambridge : Cambridge University press). McKinnon, catriona (zoo6). Toleration -A critical Introduuion (London: Routledge).
Nussbaum, Martha C. (zoo8). Liberty of Conscience *In Defence ofAmerica.s Tradition of Religious Equality (New york: Basic Books). Nussbaum, Martha C. (zorr) Creating Capabilities _ The Human Deaelopment pproach
(
).
"Inaugaral Address",
The
januari.
Oz, Amos (zoo6). Har man botar
en
(zoo7). "Should rhe State Fund Religious Schoolsl',, Journal ofApplied philosopky,vol. 24, m 3. Mehta, Pratap Bhanu (zoos). "on rhe possibility of Religious pluralism,',
S.
Merry Michael
Widstrand).
Orend, Brian (zooz). Human Rights - Concepts and Coiltert (peterborough, Ontario: Broadview press). Palmer Olsen, Henrik (zoo7). "The Right to Freedom of Religion: a
i Thomas Banchoff
Politics (New
Woild
Mill, John Stuart (1967), Om friheten (Stockholm: Natur och kultur). Miller, David (zorr). "Is There a Hurnan Rights to Immigrate?" (Oxford:
Nuffield College).
Modood, Tariq (1993). "Muslims, Incitement ro Harred, and the Law", i John Horton (red.) Liberalism, Malticulturalism, and Toleration (Basing_
stoke: Macmillan).
Studies in
lan).
Perry, MichaelJ. Q997). Religion in politics * Constiturional and Moral perspectiz.tes (New York: Oxford Universiry press).
Pirjola, Jari (zorr). "Freedom of Religion in Multi-Faith Europe _ protection of Universal or western Sensibilites", /a nlic.fowrnal ofHwman
Rights,vol.29)nt L
Quinn, Philip L. (zoo8). "In Defense of Religious Tolerarion", i Laurence Thomas (red-) contemporary Debates in sociar phirosophy (oxford: Black-
well).
Rawls, John Q97r). Press). Raz, /oseph (1986). The Morality of Freedom
Theory ofJwstica
)-e
32r
R REr,rcroN EN
Raz, Joseph Besson
uNsrr,rc RtrrcHErl
REFNRENSER
Roy, Olivier (zoo7). Secularism Confronts Islam. (New York: Columbia
University Press). Ro5 Olivier (zoro). Holy Ignorance -Wlten Religion and (London: Hurst & Co).
Cubwre
Part Wqt
ical Inquiries about the Universal Declaration", i Jennifer M. Shephard, Stephen M. Kosslyn, Evelynn M. Hammonds (red.), TkeHaruardSampler: Liberal Education for the Twenty- First Century (Cambridge, Mass.:
Ruthven, Malise (zoo4). Fundamentalism -The Searchfor Meaning (Oxford: Oxford University Press ).
Ryan, Colleen (rSgo).BeyersNaad - Pilgrimage ofFaith (CapeTown:
Harvard University Press). Rorty, Richar d (zot r) . An Ethics for Tbday - Finding Common Ground.s Between Philosophy and Religioz (New York: Columbia Universiry
Press).
David Philip).
Rikk, Juha (zoo7). "Political Liberalism and Religious ldeals,,, tnnsrrt 4rvol. z.
Res
Cogi-
Sachedina, Abddaziz (zoo9). Ish.m ancl the Chalhnge ofHuman Rights (Ox-
Rorry Richard (zoo5). "Anticlericalism and Atheism", i Santiago Zabala (red.) Tke Fature of lleligion (New York: Oxford University Press).
Roth, Hans Ingtar (1999). The MwbicubwralPark (Stockholm: Skolverket/
Press.)
Saelid-Gilhus, Ingvild & Lisbeth Mikaelsson (zoog). Nya perspektio p religion (Stockholm: Natur och kultur).
Sagberg, Sturla (zoo8) . Barnet i trosopphringen - Pedagogiske
refleksjoner over barneteologi, spiritualitet och livssyn (Osloz
og teologiske
Liber).
Roth, Hans Ingvar (zoro). Mngfaldens grriniar (Stockholm: Dialogos bokforlag) Roth, Hans Ingvar (zoo4) . Stirbehandlingens dimensioner (Stockholm:
Carlssons bokforlag).
IKO-forlaget).
Essays on
Morality in politics.
5 )
tlitteratur).
Roth, Hans Ingvar (zoo7). "Sekulrhumanistiska argument mot religisa friskolor", i Jenny Berglund & Gran Larsson (red.) Religisafr'iskolor i
Suerige.
(tpSo). "Freedom of Conscience and Freedom of Choice?", i James Davison Hunrer & Os Guiness (red.) Articles ofFaith,
(Lund: Studentlitteratur).
Roth, Hans Ingvar (zoo8). Diskriminering(Stockholm: SNS frlag). Roth, Hans lngvar (zooga). "Religion och politik", i Ludvig Beckman
&
Not Include Freedom from Religion", Law and philosopky, 2 4. Sauer, Birgit (zoo9). "Headscarf regimes in Europe: Diversity policies at
the intersection of gender, culture and religion", Comparatiae EaropeaTt
Politics,vol. T. r
Roth, Hans Ingvar (zorr). "Models of Religious Co-existence", i Gran Collste (red.) Implications ofPluralism -Essays on Cuhure,Identity and Values (Banghi: Institute of Ethnic Studies).
Scott, Joan Wallach (zoo7). The Politics of the VeiI (Princeton, NJ.: Prince-
)--
REFERENSER Taylor, Charles (zot t). Dilemmas and Connections: Selected Essays (Qambridge, Mass.: Belknap Press).
ofDffirential Treaunent in
(London: Routledge).
The Idea ofJastice
(zoo9).
Taylor, Paul M. (zoo5). Freedom of Religion -uN andEuropean Human RightsLaw and Practice (Cambridge: Cambridge University Press). Taylor, Paul M. (zorr). "Religion and Freedom of Choice", i John Witte ft. (red.) Religion and HumanRzgrs (New York: Oxford University
Press).
University Press).
Sheinin, Martin (tSSS). 'rticle r8", i Gudmundur Alfredsson & Asbjrn Eide (red.) Tke [Jniversal Declaration ofHuman Righrr (Hague: Kluwer
Tiernen Brian (1996). "Religious Rights: An Historical Perspective',, i John Witte Jr. & J.D. van der Dyer (red.) Religiows Human Rights in
Global Perspeaiae
International).
Sim, Stuart (zoo4). Fwnd.amentalist World -Tke New Dark Age ofDogma
Eide (red.) The (Jniuersal Declaration ofHuman Righr (The Hague: Kluwer International). Spinner-Halev, Jeff (zoos). "Liberalism & Religion: Against Congruence" T he oreti c al I n quirie s in L aw, v ol. 9,
Ting, Helen (zoo9). "The Politics of National Identity in West Malaysia: Continued Mutation or Critical Translation?" , Southeast Asian Stadies, vol. 47, nr r, juni.
Thorson Plesner, Ingvill (zorr). "Religion & Economic, Social & Cultural Rights", i John Witte Jr. (red.) Religion andHwmanRrgrs (New york: Oxford University Press).
Tonrasi, John (zoo4). "Should Political Liberals be Compassionare Conservatives?", Social Philosophy and Policy, voI. zy lssue r. Toscano, lberto (zoro). Fanaticism: On the Verso). Tosteson, Daniel C. (zoo3). "Unhealthy Beliefs: Religion and the Plague
Uses
nr
z,
juli.
Spinner-Halev, Jeff (zoo5). "Hinduism, Christianiry and Liberal Religious Tolerati on", Political Theory, 33:28. Stout, Jeffrey (zoo5 ). "Religious Reasons in Political Arguments", i Terence Cuneo (red.) Religion in tke Liberal Pol24, (Notre Dame: University
of an Idea (Lond,on:
of War," Daed.alws
4z
(3).
Free Speeck
Open Court). Sullivan, Donna (1988). 'dvancing the Freedom of Religion or Belief Through the UN Declaration on The Elimination of Religious Intolerance and Discriminatiott"
(
Waldron, Jeremy (1987). Nonsense upon Stibs: Bentham, Barke and Marx on the Righx ofMan (London: Methuen). Waldron, Jeremy (rgSr)."Locke: Toleration and the Rationaliry of persecution", i John Horton & Susan Mendus (red.) John Locke: A Letter
C
Talbott, William J. zoo5 ). Which Righx Shoald Be Unioersal? (New York: Oxford University Press).
Tasioulas, John (zoo9). 're Human Rights Essentially Triggers for Intervention?)' , Philosophy Compass, vol. 4, Issue 6, december.
(London: Routledge).
Walzer, Michael (tSS +). Thick and Thin (Notre Dame : University of Notre
Darne Press). WaIzer, Michael (tSSZ).OnToleration (New Haven: Yale Universiry Press).
324
325
Wellman, Carl (zorr). Tke MoralDimensions of Human Rights (New york: Oxford University Press). Westerlund, David (zoo9) . Islam eller kristendom? Nwtida polemik
konllikter bland bistna ock maslimrr (Stockholm: Dialogos).
och
White, Stuart (zoo5). "What is (Just) Freedom of Religion?,'(Jesus College, Oxford, opublicerat manuskript).
Appendix
On
Wolfe, Alan (zoo5). The Transformation of American Religion: How ally Live our Faitk (Chicago: University of Chicago press). Zweig, Stefan (rg+t).Vld
Skoglunds frlag). kerbck, Peter (zoo9).
och
RTTTcHETERNA, 1949
'tt
livsfrgor,
nr z.
ARrrrnr, t8 var och en har rrr rill rankefrihet, samvetsfriher och religionsfrihet. Denna rtt innefatrar frihet attbyta religion och trosuppfattning och aff, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, urva sin religion eller ffosuppfatming genom undervisning, andaktsutvning, gudstjnsr och religisa
sedvnjor.
Anrrru
z9
r. Yar och en har plikter mor samhllet, i vilket den fria och fullstndiga utvecklingen av hans eller hennes personligher ensamr r mjlig. av sina rttigheter och friheter fr en person endast underkastas sdana inskrnkningar som har faststllts i
z.Yid utvandet
till och respekt fr andras rttigheter och friheter samr f,r att tingodose ett
demokratiskt samhdlles berttigade krav p moral, allmn ordning och allmn valfard. 3. Dessa rttigheter och friheter fr inte urvas p ett stt som r ofrenligt med Frenta narionernas ndaml och grundsatser.
t4 /
n nr,r,rcroN EN lrNsrr-rc
Rttrcnrrl
3. Friheten
APPENDIX
dast underkastas de inskrnkningar som r angivna i lag och som r ndvndiga fr att skydda den allmnna skerheten,
AnrrxEr, 9
FRIIIET
r. Var och en har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rtt innefattar frihet attbyta religion eller ffo och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utva sin religion eller tro genom gudstjnst, undervisning, sedvnjor och ritualer. z. Friheten att utva sin religion eller tro fr endast underkastas sdana inskrnkningar som r freskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till den allmnna skerheten eller till skydd fr allmn ordning, hlsa eller moral eller till skydd fr andra personers fri- och rttigheter.
INTERNATIONELL KONVENTION OM MEDBORGERLIGA
ordningen, folkhlsan eller sedligheten eller andras grundlggande rttigheter och friheter. 4. Konventionsstaterna forpliktar sig att respektera frldrars och, i frekommande fall, frmyndares frihet att tillfrskra sina barn sdan religis och moralisk bildning som srmner verens med deras egen vertygelse.
DECLARATION ON THE ELIMINATION OF ALL FORMS OF INTOLERANCE AND OF DISCRIMINATION. BASED ON RE-
Anrrrnr
r8
r. Var och en har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rtt innefattar frihet aft beknna sig till eller anta en religion eller en trosuppfattning efter eget val och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utva sin religion eller trosuppfattning genom gudstjnst, iakttagande av religisa sedvnjor, andaktsutvning eller undervisning.
hennes frihet att beknna sig
ARrrcrp r r. Everyone shall have the right to freedom of thought, conscience and religion. This right shall include freedom ro have a religion or whatever belief of his choice, and freedom, either individually or in community with orhers and in public or private, to manifest his religion or belief in worship, observance,
practice and teaching. z. No one shall be subject to coercion which would impair his freedom to have a religion or belief of his choice. 3. Freedom to manifest one's religion or belief may be subject
z. Ingen fr utsttas fr tvng som kan inskrnka hans eller till eller anta en religion eller en trosuppfattning efter eget val.
328
only to such limitations as are prescribed by law and are necessary to protect public safety, order, health or morals or the fundamental rights and freedoms of others.
ARrrcr,n
z
APPENDIX
fect nullification or impairment of the recognition, enjoyment or exercise of human rights and fundamental freedoms on an
equal basis.
Anrrcrn
Discrimination between human beings on the grounds of religion or belief constitutes an affront to human dignity and a disavowal of the principles of the Charter of the United Nations, and shall be condemned as a violation of the human rights and fundamental freedoms proclaimed in the Universal Declaration of Human Rights and enunciated in detail in the International Covenants on Human Rights, and as an obstacle to friendly and peaceful relations between nations. ARrrcr,n 4 r. All States shall take effective measures to preyent and eliminate discrimination on the grounds of religion or belief in the recognition, exercise and enjoyment of human rights and fundamental freedoms in all fields of civil, economic, political, social and cultural life. z. All States shall make all efforts to enact or rescind legislation where necessary to prohibit any such discrimination, and to take all appropriate measures to combat intolerance on the grounds of religion or other beliefs in this maffer. Anrrcr,n 5 r. The parents or, as the case may be, the legal guardians of the child have the right to organize the life within the family
330
in accordance with their religion or belief and bearing in mind the moral educarion in which they believe the child should be brought up. z. Every child shall enjoy the right to have access ro educarion in the matter of religion or belief in accordance with the wishes of his parents or, as the case may be, legal guardians, and shall not be compelled ro receive teaching on religion or belief against the wishes of his parents or legal guardians, the best interests of the child being the guiding principle. 3. The child shall be protected from any form of discrimination on the ground of religion or belief. He shall be brought up in a spirit of understanding, tolerance, friendship among peoples, peace and universal brotherhood, respect for freedom ofreligion or belief of others, and in full consciousness that his energy and talents should be devoted ro rhe seryice of his fellow men. 4. In the case of a child who is not under rhe care either of his parents or oflegal guardians, due accounr shall be taken oftheir expressed wishes or of any other proof of their wishes in the mamer of religion or belief, the best inreresrs of the child being the guiding principle. 5. Practices of a religion or belief in which a child is brought up must not be iniurious to his physical or mental health or to his full development, taking into account article r, paragraph 3, of
the present Declaration.
Anrrcr,n
In
accordance
and
subject to the provisions of article r, paragraph 3, the righr to freedom of thought, conscience, religion or belief shall include,
inter alia , the following freedoms: ( a ) To worship or assemble in connecrion with a religion or behef, and to establish and maintain places for these purposes;
731.
R REr,rcroN Er,r
uNsxr,rc
nttrcsnrl
( b ) To establish and maintain appropriate charitable or humanitarian institutions I ( c ) To make, acquire and use to an adequate extent the necessary articles and materials related to the rites or customs of a religion or belief; ( d ) To write, issue and disseminate relevant publications in these areas;
Personregister
Lkbar 67
places suitable
Canetti, Elias
ryl-tgz
85
for
these
Cusanus, Nicolaus 66
( g ) T" train, appoint, elect or designate by succession appropriate leaders called for by the requirements and standards of any religion or belief; ( h ) To observe days of rest and to celebrate holidays and ceremonies in accordance with the precepts of one's religion or belief; ( i ) To establish and maintain communications with individuals and communities in matters of religion and belief at the national and international levels.
44,46
Dennet, Daniel Lz9, t4o
Anrrcrn 7 The rights and freedoms set forth in the present Declaration shall be accorded in national legislation in such a manner that everyone shall be able to avail himself of such rights and freedoms in practice.
55
h,
86-87, 89
Beauvois, Xavier 267 Bentham, Jeremy ro8 Berger, Peter L. t87, t89-r9o, 192
Anrrcr,n 8 Nothing in the present Declaration shall be construed as restricting or derogating from any right defined in the Universal Declaration of Human Rights and the International Covenants on Human Rights.
Bull, Hedley 3r
Bush, George
3or
)))
nErrcroN
EN
lrNsrrrc RrtrcHnr?
Konstantin
PERSONREGISTER
67
Talbott, William J. g Tasioulas, John ro, zor Taylor, Charles aa,93, 2gg-3ao
Henry
IY
78
7o
Hillel
l.ama,Dalai 44 Lautsi, Soile 257 Laws, Lee Curtis t45 LazarrDavid 69-17o Lewis, C.S. ryo-r7t Lindstrm, IJlla z8 4-28 5 Locke,John 8r-89, 9L-g2
Paulus 78-8or7o3
Rawls, John
Alexis 186
n9
17
Martin
37
Hostmelingen, Njl
tz8,299
Jefferson, Thomas 9at 295
Jesus 77-79
A.. 9o, t6o Servetus, Michael 7 4-7 5 Sherbert, Adell 255 Smith, Alfred 255 Spinoza, Baruch 86 Stalin, Jose{ tz7
Seeger, Daniel
Wolfe, Alan
qz
Zweig, Stefan
tg4
285
ft8-r69, ryt
rtr
Kokkinakis, Minos 47
334
&r
Wmr.t
.*g=ewaar*ZcVE*rznrfu
*E*rz.ammmru?ffi *1cfuz*r**rrz*rmT
for rattenfn religion i offentligheten. Frankrikes sljforbud, de danska Muhamme dkarikatyrerna,Jehovas vittnens vgran till blodtransfusioner och den svenska debamen om religisa friskolor vcker frgor om religionsfrihetens forhllande till andra vlkanda mnskliga rttigheter - exempelvis anti-diskrimineringsprinciper och rtten till yttrandefrihet, utbildning och sjularrd. flots att rtten till religionsfriher genom historien har uppfattats rrara en central rttighet har den ocks betraktars som en av de mesr komplicerade rttigheterna att ftirst och tillmpa i mnskliga rrtighetssamman hang. I r r e ligi o n e n rn n s k I ig rt tigh e t ? diskuterar F{ans Ingvar Roth argumenrarioner, tolkningar och tillmpningar av religionsfriheten med ucgngspunkt i artikel r8, "religionsfrihetsartikeln'] i FN:s allmnna forklaring om de mnskliga rttigheterna.
h<;js