You are on page 1of 2

En haltande debatt om bankers utlandsupplning

Den smtt nrdige kapitalfldesekonomen finner i dag att debatten inte minst den politiska om lmplig storlek p Riksbankens valutareserv samt analysen av riskerna med svenska bankers ln i utlndsk valuta ftt en olycklig slagsida. Bland annat stlls inte huvudfrgan i debatten: Vem i Sverige r slutanvndare av pengarna som bankerna lnar frn omvrlden och varfr lnar man s mycket? r upplningen i praktiken en riskspridning mellan sektorer som i frlngningen r samhllsekonomiskt positiv? En djupdykning i problematiken ger nya perspektiv och fr mnga kanske verraskande slutsatser.

TISDAG 15 JANUARI 2013

klart frsvagats fr Sverige att hlla valutareserver fr att stabilisera kronan och frsvara vissa specifika niver. Vrldsekonomin brottas med stora obalanser. Vissa lnder lper fortfarande en betydande risk att f akuta frtroendeproblem som stnger drren till den globala kapitalmarknaden. Fr Sverige med ovanligt stort omvrldsberoende r det viktigt att ha kapacitet antingen genom att enkelt och billigt kunna ta nya valutaln eller anvnda en befintlig valutareserv fr att kunna ge stdln och hjlp till andra lnder. Frtroendeeffekten och stdlnsmjligheten r kanske de bsta argumenten fr Riksbanken att ha en vl tilltagen valutareserv. Det finns ocks en koppling till svenska bankers utlandsupplning men inte p det stt som mnga vill tro. Bilden stmmer frsts att banksystemet har en omfattande upplning i utlndsk valuta. Men huvudfrgan stlls ju inte i debatten, eller glms kanske bort: Vem i Sverige r slutanvndare av pengarna som lnas frn omvrlden och varfr lnar man s mycket? Vra stora svenska investerare liv- och frskringsbolagen och AP-fonderna konsumerar kanske huvuddelen av den utlndska valuta som det svenska banksystemet lnar upp i utlandet. I mitten av 1990-talet och i brjan av 2000-talet fick dessa investerare mjligheten att kpa utlndska tillgngar och ha mer valutarisk n tidigare. Det skapade enorma utlndska portfljtillgngar. Motiven till dessa kp var och r fortfarande att genom sofistikerad och professionell kapitalfrvaltning och riskspridning frska skapa hgsta mjliga avkastning fr svenska pensionrer. Detta r frsts mycket viktigt.
Juni2012.Mdrkr(Klla:SCB) Riksbanken Staten Kommuner Socialfrskringssektorn MonetrafinansinstitutMFI vrigafinansinstitut Ickefinansiellafretag Hushllssektorn Totalt Tillgngar Skulder Netto 356 24 332 111 596 485 3 27 24 569 11 558 3273 4406 1134 1787 122 1666 2629 4237 1608 360 0 360 9088 9423 334

Vi tar det frn brjan. Valutareserven Riksbankens innehav av utlndska finansiella tillgngar uppgr till runt 300 miljarder kronor. Den r fr liten hvdar Riksbanken. Drfr har Riksglden uppmanats att ta ett ln i utlndsk valuta p 100 miljarder kronor, pengar som Riksbanken sedan ska placera i olika valutor. Det innebr att valutareserven kar i storlek till runt 400 miljarder kronor. Riksbanken har tv motiv till att blsa upp Aktiebolaget Sveriges balansrkning. Dels vill Riksbanken ha starkare muskler fr att kunna ge likviditetsstd till svenska banker i utlndsk valuta om bankerna skulle f problem att lna pengar i utlandet. Dels behver Riksbanken och Sverige strre kapacitet att kunna lna ut pengar till stater i kristillstnd, t ex via Internationella valutafonden IMF. Syftet med att ha en valutareserv kan frndras ver tiden. Storleken kan bero p ett lands vxelkurspolitik; att ha reserver fr att t ex kunna frsvara viss vxelkursniv. Den behvs ocks om det uppstr ett riktigt allvarligt nationellt/globalt krislge; att ha pengar fr att kunna betala fr ndvndig import under en viss tid. En tillrckligt stor reserv brukar ocks ge frtroendepositiva effekter t ex nr det gller omvrldens analys och syn p ett specifikt land. Frtroendeeffekten r ett viktigt motiv till att hlla stora reserver. Det gagnar alla i Sverige att Riksbanken kan uppvisa buffertkraft i bl a officiell internationell statistik. Det lockar investeringskapital till Sverige, pressar rnteniver och hjer aktiekurser. Det ger valutastabilitet till gagn fr vr handel med omvrlden. Samtidigt har sklen sjlv-

Frskringsfretagens totala finansiella tillgngar var 3 657 miljarder kronor i juni 2012 (SCB/FiR). Motsvarande belopp fr socialfrskringssektorn var 937 miljarder kronor. Det ger ett totalbelopp p 4 594 miljarder kronor. Om

Veckans Tanke

de utlndska tillgngarna var 2 356 miljarder (SCB) skulle mer n hlften av portfljen vara utsatt fr valutarisk och variera med kronans vrde. Det r en utifrn ett portfljteoretiskt avkastningsperspektiv p tok fr hg valutariskniv. Drfr mste en del av portfljen valutaskras. Det tvingar fram en kad utlandsupplning hos svenska banker. Tekniken bakom och kapitalfldena som uppstr redovisas i boxen nedan. Avistagardering frklarar upplning
Svenska liv- och frskringsbolag och AP-fonderna kper utlndska aktier, rntepapper och fastigheter men vill reducera kronans pverkan (valutarisken) p tillgngarnas vrde och avkastning. Detta sker genom att placerarna sljer utlndsk valuta p terminsmarknaden i utbyte mot svenska kronor. Transaktionen grs med bl a svenska banker eller mot utlndska (som i sin tur troligen vnder sig till svenska banker). Detta innebr att det svenska banksystemet vertar en icke nskad valutarisk av svenska investerare. Fr att eliminera den fr bankerna pltsligt uppkomna kade valutarisken garderar sig svenska banker genom att slja valutan p avistamarknaden. Detta innebr att de svenska bankerna har en fordran p terminsmarknaden som balanseras av en motsvarande skuld i avistamarknaden. Valutarisken r eliminerad men en obalans har uppkommit p svenska bankers utlndska konton. Dessa obalanser tcks in genom kortfristig upplning i utlndsk valuta frmst i US-dollar och i viss mn i euro. Terminskontrakten mellan de svenska investerarna och bankerna frlngs sedan vid frfall s lnge de utlndska tillgngarna stannar p balansrkningen. En summering av samtliga utlndska tillgngar och skulder fr socialfrskringssektorn, bankerna och vriga finansinstitut landar i slutsatsen att tillgngarna i utlndsk valuta verstiger skulderna med runt 1 100 miljarder kronor.

helt korrekt att Riksbanken besitter frmgan att skapa obegrnsat med kronlikviditet och att man drmed kan sttta det finansiella systemet om kronbrist uppstr. Men Riksbanken kan faktiskt med ltthet, i samarbete med andra centralbanker, ven skapa likviditet i olika frmmande valutor. Tekniken innebr att Riksbanken skapar kronor och drefter ingr swapavtal med t ex Federal Reserve (som skapar dollar) om att fr en viss tid byta kronlikviditet mot dollarlikviditet. Nr avtalet lper ut gr kronorna tillbaka till Riksbanken och dollarbeloppet tervnder till Fed. Verktyget r tillrckligt fr att reducera eventuell rdsla fr att Sverige pltsligt ska st utan valutalikviditet. Riksbanken har p detta stt, med hjlp av sin balansrkning, i praktiken obegrnsad tillgng ven till utlndsk valuta. Helhetsperspektivet inkluderar ocks det faktum att Sverige i jmfrelse med mnga andra lnder har frmnen att f hrbrgera ett stort antal svenska multinationella storfretag. Dessa fretag ger dttrar och andra bolag i utlandet till ett vrde av ca 3 800 miljarder kronor. Det r fretag som har globala kreditbehov. ven hr spelar svenska banker en viktig roll. Det borde ligga i Sveriges intresse att utveckla inte avveckla relationerna mellan svenska banker och svenska fretag. Sverige har i dag finansiellt starka och vlkapitaliserade banker med sm kreditfrluster och god tillgng till marknadsfinansiering. Det r i alla fall Riksbankens slutsats bl a i Stabilitetsrapporten frn i november 2012. Grunden till detta har lagts med hjlp av en trovrdighetsmix som skapats genom duktiga tillsynsmyndigheter, krav och regleringar, banker som trots allt sktts frnuftigt samt ett trovrdigt och sedan 20 r tillbaka uthlligt ekonomisk-politiskt ramverk. Men komplexiteten i vrlden har kat ekonomiskt, finansiellt och politiskt. Frgorna kring bde Riksbankens valutareserv och bankernas utlandsfinansiering r viktiga att flja och riskanalysera noggrant. Men dagens debatt behver rtas upp, och de relevanta frgorna stllas, innan frslagen p avgifter och kassakrav hamnar p beslutsborden. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404

Det r viktigt att svl bankerna sjlva som tillsynsmyndigheterna noga fljer och bevakar Sveriges behov av utlndsk valuta, hur den anvnds och vilka eventuella risker som den kan ge upphov till. Att begrnsa bankernas upplning volym- eller pris/avgiftsmssigt kan f flera negativa effekter. Risken kar t ex fr dels smre avkastning hos svenska pensionsfrvaltare, dels att terminsmarknadens funktionsstt frsmras (en frga som ligger inom Riksbankens ansvarssfr att bevaka och frsvara) till nackdel fr bl a exportindustrin som anvnder valutaterminer fr att minska valutariskerna i handeln med omvrlden. Den huvudsakliga risken som Sverige lper vid ett eventuellt frtroendefall hos omvrlden r att bankerna inte kan frlnga sin utlandsupplning vilket gr att svenska placerare inte lngre kan valutaskra sina utlandstillgngar. Det leder i sin tur till att placerarna mste avyttra svenska aktier och rntepapper och att man drmed kan stllas infr en risk fr kursfrlust. Fr Sverige som land r huvudproblemet sledes inte likviditetsrisken utan mer pris- och kursfrlustrisken. Riksbanken har faktiskt ett bra alternativ till att utka valutareserven om slutsatsen r att den i dag r otillrcklig: valutaswapsavtal med andra centralbanker. Det r