P. 1
hälsorapport

hälsorapport

|Views: 1|Likes:
Published by Yasir Jaborie
Swedish health report
Swedish health report

More info:

Categories:Types, Research
Published by: Yasir Jaborie on Apr 17, 2013
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

05/14/2014

pdf

text

original

n livsstil

och hälsa: hjärta–kärl

klinisk översikt

läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se

Betala för sjukdom eller investera i hälsa?
Priset för hjärt–kärlsjukdomar i vår del av världen är enormt. Men sjukdomarna är påverkbara. Med stöd av läkares kun­ skap bör politiker verka för att göra häl­ sosamma val attraktiva, lättillgängliga och prisvärda.
Lars Rydén, professor, lars.ryden@ki.se Karl Andersen, professor, Cardiovascular Research Center, Landspitali, University of Iceland, Reykjavik Viveca Gyberg, ST-läkare Linda Mellbin, med dr, specia-

Procentuell reduktion 0 –10 –20 –30 –40 –50 –60 –70

Rökning Blodtryck Kolesterol Observerad dödlighet Förstärkning av terapeutiska framsteg Förutsagd reduktion, tre faktorer

1975

1980

1985

1990

År

Figur 1. Hjärt–kärldödligheten i nordöstra Finland i relation till förändringar i riskfaktormönstret. Fram till 1985 följer utvecklingen den förutsagda. Den snabbare förändring som inträffar därefter antas relatera till förbättrade farmakologiska och tekniska behandlingsmöjligheter. Efter Laatikainen et al [12].

listläkare; samtliga enheten för kardiologi, institutionen för medicin (Solna), Karolinska institutet, Stockholm

Varje år dör ca 4,3 miljoner europeiska medborgare av hjärt– kärlsjukdom, dvs ungefär hälften av alla dödsfall i Europa be­ ror på sådan sjukdom, som för närvarande är den ledande dödsorsaken för kvinnor i alla europeiska länder och för män i alla europeiska länder utom Frankrike, Holland och Spanien. En dryg tredjedel av dödligheten orsakas av kranskärlssjuk­ dom, medan en fjärdedel relaterar till slaganfall [1]. En vanlig uppfattning är att hjärt–kärldödlighet är något som hör de gamla till, men nära en tredjedel av dessa dödsfall inträffar före 65 års ålder (män 31 procent, kvinnor 29 procent). Var 8:e man (12 procent) och var 20:e kvinna (5 procent) i Europa ris­ kerar att avlida i hjärt–kärlsjukdom före 65 års ålder [1]. Skillnaden mellan olika europeiska länder är betydande, och det föreligger en gradient från öst till väst. Således är den åldersstandardiserade dödligheten i hjärt–kärlsjukdom hos bulgariska män 62 procent och hos bulgariska kvinnor 71 pro­ cent; proportioner som kan jämföras med motsvarande för Frankrike: 26 respektive 31 procent. För närvarande ser man en minskande dödlighet i länderna i de norra, södra och väst­ ra delarna av Europa, medan minskningen inte är lika tydlig eller dödligheten rentav stiger i de centrala och östra delarna. Denna betydande geografiska gradient låter sig bara delvis förklaras av socioekonomiska utvecklingsskillnader i olika europeiska länder. Sjukdomarnas kostnader Trots denna – i de flesta länder – gynnsamma utveckling av åldersstandardiserad hjärt–kärldödlighet ökar antalet män­ niskor som lever med hjärt–kärlsjukdom. Detta förhållande kan tillskrivas befolkningens ökande medellivslängd med en ökande andel insjuknanden samt att förbättrad behandling har ökat antalet personer som överlever ett första insjuknan­
läkartidningen nr 36 2012 volym 109

de. Detta understryker de ekonomiska problem som står för dörren. Ett minskande antal unga personer måste tillgodose det snabbt växande behovet av pengar till sjukvården [2]. Den beräknade kostnaden för hjärt–kärlsjukdom inom EU är 192 miljarder euro per år. Till detta ska läggas produktionsförlus­ ter på grund av förtida död och sjukdom till ett årligt värde av ca 38 miljarder euro, två tredjedelar på grund av dödsfall och en tredjedel på grund av sjukdom hos människor i arbetsför ålder [1, 3]. Om man till hjärt–kärlsjukdomarna lägger de övriga kro­ niska, icke-smittsamma sjukdomarna diabetes, lungsjuk­ dom, njursjukdom, cancer och leversjukdom handlar det om åkommor som förorsakar omkring 85 procent av alla dödsfall i WHO:s europeiska region [4]. Samhället belastas med avse­ värda produktivitetsförluster liksom utomordentligt stora kostnader för behandling, vård och sjukskrivning. Detta kan synas paradoxalt eftersom man vet att fyra livsstilsrelaterade faktorer – tobaksbruk, dåliga matvanor, brist på fysisk aktivi­

n sammanfattat
Hjärt–kärlsjukdom är den ledande enskilda orsaken till död och ohälsa i vår del av världen. Den medicinska och ekonomiska bördan av dessa sjukdomar är enorm. Även om nyinsjuknandet och dödligheten i t ex hjärtinfarkt har minskat i vårt land, liksom i många europeiska länder, är antalet människor som insjuknar i förtid och som lever med resttillstånd efter olika hjärt–kärlsjukdomar snarast i stigande, vilket sammanhänger med att vi lever längre och att överlevnaden efter hjärtinfarkt och slaganfall har ökat. Största delen av dessa sjukdomar liksom av and­ r a kroniska, icke-smittsamma sjukdomar (cancer, lungsjukdom, diabetes osv) sammanhänger med påverkbara, livsstilsrelaterade riskfaktorer. Hälsosamma val, dvs bra mat, fysisk aktivitet, frånvaro av tobaksbruk och undvikande av överkonsumtion av alkohol, kan förhindra eller i vart fall fördröja ett insjuknande. Den medicinska professionen bör ta som sin uppgift att i samverkan med politiker, hälsovårdsadministratörer och medier upplysa allmänheten om dessa enkla fakta. Genom kloka policybeslut kan man underlätta för befolkningen att göra hälsosamma val redan från de tidiga barnaåren och genom hela livscykeln.

1535

8]. procent Figur 2. i enlighet med den s k Roses paradox [7. Som framgår av figuren stämde dessa anta­ ganden mycket väl under de första 15 åren. förhöjda blodfetter. serats på IMPACT-modellen [10]. dessutom i ung ålder. Bland dem märks inte minst lipidsänkare (statiner). procent Akut hjärtinfarkt Sekundär prevention Hjärtsvikt Angina: ASA. Samtliga åkommor är med andra ord möjliga att förebygga.n livsstil och hälsa: hjärta–kärl tet och överkonsumtion av alkohol – ligger bakom den största delen av dessa sjukdomar. PTCA Hypertoni Primär prevention (statiner) 13 180 färre dödsfall år 2002 1986 2002 År Okänd. Bland dessa märktes rökning. Att påverka en aning förhöjda riskfaktorer hos en mycket betydande del av befolkningen är det som sätter de största spåren i statistiken. och viljan att satsa på sjukdomsrelaterade insatser är betydande. Man hänvisades till att påverka den i Nordkarelen ohälsosamma livsstilen. För närvarande går 97 procent av den europeiska hälso. varefter man note­ rade en snabbare minskning. På den tiden fanns inga av de nu tillgängliga läkemedlen för behandling av förhöjt blodtryck eller koleste­ rol. Modifierad efter Ford et al [13]. Den proportionella del av minskningen i dödsfall i kranskärlssjukdom som tillskrivs förbättrad behandling respektive reduktion av olika riskfaktorer i populationen i ett antal länder. fysisk akti­ vitet och ett modest alkoholintag [6]. procent +11 +8 +3 –66 –39 –20 –9 –3 –36 –6 –12 –7 –3 –4 –2 –9 Figur 3. i viss mån livsförlängande och mycket kostsam. vilken på god grund ansågs sam­ manhänga med introduktionen av moderna behandlingsme­ toder [9]. Beräkningar av den relativa betydelsen av preventiva och terapeutiska insatsers bidrag till minskning av hjärt–kärlre­ laterad dödlighet har gjorts i flera andra länder. dia­ betes. kolesterolnivåer och blodtryck i befolkningen kunde minskas med en viss proportion antogs att insjuknan­ dena och dödligheten i hjärtinfarkt borde reduceras på ett förutsägbart sätt.och annan kronisk sjukdom kan förebyggas. medel mot blodpropp. men mest tänkvärt (och lätt att glömma) är den betydande effekten av livsstilsrelate­ rad prevention.och grönsakskonsumtion. trots allt. Nordkarelenprojektet och andra exempel Ett första och mycket intressant exempel kommer från det finska Nordkarelenprojektet.och sjuklighetstalen måste in­ satserna riktas mot hela befolkningen och inte koncentreras till de. bypass-kirurgin var i sin linda och kateterburna krans­ kärlsvidgande ingrepp inte påtänkta. kateterburna kranskärls­ vidgande ingrepp och implanterbara defibrillatorer. CABG. ACEhämmare. procent Diabetes Fetma Riskfaktorförbättring. Man bad politikerna om hjälp. Innan man startade gjorde man en del beräkningar (Figur 1).och sjukvårdsbudge­ ten till diagnostik och behandling av etablerad sjukdom och blygsamma 3 procent till prevention [5] trots att en betydande del av hjärt–kärl. Björk och medarbetare til�­ lämpade modellen på svenska förhållanden. En mo­ dern evidensbaserad behandling är symtomlindrande. Lyckas detta fås direkta eller indirekta effekter på de riskfaktorer som driver utvecklingen av kronisk. Detta är självfallet positivt. icke-smittsam sjukdom. procent Kolesterol (kost) Rökning Blodtryckssänkning (befolkning) Fysisk aktivitet Behandling. Nyckelfaktorer på populationsnivå Nyckelfaktorer för framgång på populationsnivå är att elimi­ nera rökning. Efter Björk et al [15]. verka för hälsosam kost och ett måttligt alko­ holbruk samt stimulera till fysisk aktivitet. Dessa har ba­ Behandling USA 1968–1976 Nya Zeeland 1974–1981 Holland 1978–1985 USA 1980–1990 Skottland 1975–1994 Nya Zeeland 1982–1993 England och Wales 1981–2000 USA 1980–2000 Finland 1972–1992 Finland 1982–1997 Riskfaktorreduktion Okänt 0 25 50 75 100 Andel av minskning i dödlighet i hjärt–kärlsjukdom. Riskfaktorförsämring. som jäm­ förde 15 152 patienter med en första hjärtinfarkt med 14 820 friska kontrollpersoner fria från infarkt. rekryterade från 52 länder representerande alla kontinenter. något förhöjda blodfetter eller rökvanor …« 1536 . Invånarna i detta område av Finland hade i slutet av 1960-talet världens högsta förekomst av hjärtinfarkt. medan en motsvarande ekonomisk satsning på diagnostik och behandling skulle ha en relativt modest in­ verkan på dödligheten i hjärt–kärlsjukdom [13]. Den proportionella inverkan på dödsfall i kranskärlssjukdom som tillskrivs förbättrad behandling respektive ökning eller minskning av olika riskfaktorer i en svensk population åren 1986– 2002. förhöjt blodtryck. Att minska den stora befolkningsmängdens en aning höga blodtryck. och resultatet var inte annorlunda än i andra länder (Figur 3). Vanor som minska­ de risken var hög frukt. visade att 90 pro­ cent av alla hjärtinfarktinsjuknanden är direkt relaterade till modifierbara riskfaktorer. vilket ledde till det första kommunbaserade förebyg­ gande projektet. En insats som le­ der till en 10-procentig minskning av de viktigaste riskfakto­ rerna på populationsnivå skulle med andra ord spara tusen­ tals människoliv. nå­ got förhöjda blodfetter eller rökvanor och att öka deras fysiska läkartidningen nr 36 2012 volym 109 »Att minska den stora befolkningsmängdens en aning höga blodtryck. Från behandling till prevention Forskning har försett oss med effektiva läkemedel och hög­ teknologiska behandlingsmetoder för hjärt–kärlsjukdom. Den världsomfattande INTERHEART-studien. Som framgår av Figur 2 är det förebyggande åtgärder som relativt sett bidragit mest till den minskade dödligheten [11-14]. Vill man påverka dödlighets. Om rökning. relativt få med betydande risk. bukfetma och ogynnsamma psykosociala förhållanden.

I 17 paragrafer anges de övergripande insatser som behövs för att nå satta mål. Traktaten understry­ ker tydligt att de som signerat dokumentet har förbundit sig att genom samverkan mellan politiker.n livsstil och hälsa: hjärta–kärl aktivitet får ett stort genomslag på statistiken över dem som insjuknat eller avlidit i hjärtinfarkt eller andra livsstilsrelate­ rade sjukdomar såsom diabetes. Europeiska hjärthälsotraktaten utformades Den europeiska hjärthälsotraktaten. dvs den har nått spridning även utanför EU:s medlemsstater. reglering av marknadsföring samt förbättrad märkning av födoämnen. det politiska stöd som behövdes för att föras vidare. I riktlinjerna har dock vikten av befolkningsin­ riktade strategier betonats alltmer. billiga och attraktiva och ohälsosamma val ska göras mindre 1537 . Principen måste alltid vara att individen gör sina val men att de hälsosamma valen ska vara lättillgängliga. Dessa (Tabell I) lanserades som ett telefon­ nummer till hälsa och gäller vid såväl förebyggande arbete på befolkningsbasis som vid handläggning av individer med hög sjukdomsrisk [24]. politikerna (be­ slutsmakt). tredje och fjärde arbetsgrupp 1998. cancer och kronisk lungsjuk­ dom [16-18]. I Sverige mottog hälsominister Maria Lars­ son den svenska versionen vid en ceremoni i riksdagens loka­ ler på alla hjärtans dag den 14 februari 2008. och det är de professionella organisatio­ nernas uppgift att tillhandahålla sådana underlag för att för­ enkla den politiska beslutsprocessen. Detta initiativ fick. folkhälsotjänstemännen (verkställande) samt icke-statliga organisationer och medier (upplysning och opi­ nionsbildning). Traktaten fastslår att för att olika interventioner ska resultera i ett hälsoinriktat beteende måste de stå på en stabil vetenskaplig grund. ESC) en första gemensam arbetsgrupp med. anger ett antal hälsomål. stroke. tobaksbeskatt­ ning. Traktatens övergripande mål är att reducera bördan av hjärt–kärlsjukdom i Europa och att minska den ojämlika för­ delningen av denna börda mellan och inom olika länder. och att skapa samhällen och byggnader som inbjuder till att förflytta sig av egen kraft är ett annat. för att lyckas. Cork-konferensen under det ir­ ländska presidentskapet 2004 fastslog att en betydande andel av hjärt–kärlsjukdom kan förebyggas med hjälp av popula­ tionsbaserade livsstilsinterventioner. Bland dessa kan minimimål vad avser fysisk aktivi­ tet i skolor tjäna som ett exempel. Prevention på den europeiska scenen Under det tidiga 1990-talet fanns en uppsättning av liknande men till sitt innehåll likväl motsägelsefulla riktlinjer för hjärt–kärlprevention. en samman­ slutning av europeiska hjärtfonder. European Atherosclerosis Society och European Society of Hypertension som medlemmar. lan­ serat av finska presidentskapet 2006. Vad vi inte sysslat med i tillräcklig omfattning är hälsobevarande insat­ ser som. Vidare anger traktaten att detta är uppnåeligt endast via livsstilsorienterade åtgärder och befolkningsinriktade poli­ cybeslut. Startskottet avfyrades Ett startskott avfyrades den 14 februari 2000 av ESC i sam­ verkan med European Heart Network (EHN). ledd av J Perk från Oskarshamn. nationella professio­ nella föreningar. dvs handläggning av personer som endera tillhör en högriskgrupp eller redan råkat ut för någon form av hjärt– kärlsjukdom. I dessa fall måste nästan alltid livsstils­ åtgärder kombineras med läkemedelsbehandling. av det spanska EU-presidentskapet 2002. Riktlinjerna har haft stor betydelse främst för sekundär­ prevention. beteendevetenskap m m. Den har officiellt anammats av 30 europe­ iska länder. Vad vi hittills ägnat oss åt med betydande energi. införandet av »Health in all policies«. aktnings­ värda ekonomiska insatser och stor framgång är att spåra och behandla högriskindivider och att skydda dem som redan in­ sjuknat från återfall. För att skapa enhetlighet bildades på initiativ av den europeiska kardiologföreningen (European Society of Cardiology. Bredden i arbets­ gruppen är numera betydande.och grönsaksintag varje dag mm Hg i blodtryck mmol/l i totalkolesterol mmol/l i LDL-kolesterol diabetes sen av att uppmärksamma hjärt–kärlsjukdom hos kvinnor och diabetes 2006. Till de ursprungliga organisa­ tionerna har adderats europeiska föreningar för diabetologi. Det europeiska telefonnumret till hälsa: 03514090530 Siffran 0 3 5 <140/90 <5. 2003 respektive 2007. ibland kompletterade med bruk av befintliga läkemedel. primärvård. Varje medlemsstat är fri att prioritera de specifi­ ka mål man anser viktigast med hänsyn till det lokala riskfak­ tormönstret och det politiska klimatet. Man gav ut de första gemensamma europeiska riktlinjerna för preven­ tion 1994. samt EU-parlamentets godkännande av en resolution »Action to tackle cardiovascu­ ease« på initiativ av det portugisiska presidentskapet lar dis­ 2007 [23] låg vägen öppen för European Heart Health Char­ ter. Dessa uppdaterades av en andra. Den efterföljande officiella rekommendationen var det förs­ta politiska uttalandet på EUnivå om betydelsen av en förbättrad hjärt–kärlhälsa. publicerade i maj 2012 ytterligare moderniserade riktlinjer [19]. Vad sådana beträffar togs 1992 ett första steg med Maastrichtfördraget mot en gemen­ sam europeisk agenda inbegripande hälsa [20]. den österrikiska deklarationen om betydel­ läkartidningen nr 36 2012 volym 109 tabell i. In­ dustrial Relations and Social Affairs (DG SANCO) inom ra­ men för Europeiska kommissionen (EC) [22].0 < 3. Rökförbudet Avslutningsvis framhålls att utvecklingen av nationella poli­ cybeslut kan underlättas via EU-lagstiftning mot ohälsosam­ ma produkter (transfetter och begränsning av salt i fabriks­ processad mat är exempel som diskuterats). vid sidan av ESC. kräver ett omfattande samarbete mel­ lan den medicinska professionen (kunskap). År 1997 under­ strök Amsterdamfördraget betydelsen av att värna om män­ niskors hälsa i samband med genomförandet av »community policies and activities« [21]. folkhälsomyndigheter och berörda ideella organisationer utveckla en nationell arbetsplan med syftet att uppnå mätbara mål vad beträffar förebyggande av hjärt–kärl­ sjukdom. vilket öppnade vägen för ett samarbete mellan ESC och EU. och en femte arbets­ grupp.0 0 Tolkning rökning km promenad varje dag frukt. Denna inriktning fastlades ge­ nom inrättandet av Directorate General of Employment. Via Luxemburgdeklarationen 2005 om implementering av preventivt arbete. utformad av en arbets­ grupp från ESC och EHN i samverkan med EC samt WHO-re­ gion Europa under ledning av en av författarna (LR). med Winning Heart Con­ ference och ett förslag från ECS:s och EHN:s sida att utarbeta en hjärthälsoplan för Europa med avsikten att få alla med­ lemsnationer i EU att anamma en gemensam strategi för att minska bördan av hjärt–kärlsjukdom.

•  Inför generellt förbud mot rökning i offentliga lokaler och på arbetsplatser. Kost På EU-nivå •  Fastställ normer för produktbeteckning vad avser fett. •  Förbjud försäljning via Internet. På nationell nivå •  Genomför »Framework Convention for Tobacco Control« (FCTC). forskande och rådgivande resurser är oberoende. I en enkätbaserad un­ dersökning riktad till ledande europeiska representanter för politik. I de svenska initiativen uppmärksammas ännu inte behovet av förebyggande arbete från tidiga barnaår. •  Begränsa reklamen för alkoholprodukter. t ex skolor och sjukhus. •  Förbjud marknadsföring av onyttig mat/dryck riktad till barn. den lagstiftning som förbjöd läkartidningen nr 36 2012 volym 109 Foto: Colourbox . •  Förbjud all tobaksreklam. profession. •  Integrera policybeslut vad avser kost och jordbruk. Tobak På EU-nivå •  Harmonisera beskattning av tobak inom EU. Alkohol På EU-nivå •  Förbjud alkoholreklam liksom lansering via medier eller sponsring av idrottsaktiviteter. Han introducerade 2004. socker och salt. •  Förbjud cigarettautomater. •  Utbilda personal inom primärvården att känna igen tecken på alkoholmissbruk.n livsstil och hälsa: hjärta–kärl n fakta 1. numera genomförd i de flesta om än inte alla EU:s medlemsnationer. På nationell nivå •  Minska tillgången till alkohol genom att minska antalet försäljningsställen. •  Uppmuntra sportsliga aktiviteter i och efter skolan. undan­ taget ovan beskrivna effekt av lagstiftning mot rökning i of­ fentlig miljö. •  Kräv att allt innehåll i tobaksprodukter redovisas i detalj. Från O’Kelly et al [28]. •  Förbjud användningen av transfetter. I en metaanalys av studier som bely­ ser hjärteffekterna av sådan lagstiftning redovisas en när­ mast momentan 17-procentig minskning av antalet hjärtin­ farkter.2 g/l vid framförande av motorfordon. På nationell nivå •  Reglera tillgång och försäljning av feta mellanmål. •  Standardisera förpackningar och ta bort all reklamtext. Tydligt var att de med politisk makt ofta ansåg problemen vara av ad­ ministrativ eller upplysningsmässig natur. Ett slående exempel på vad politiska beslut kan innebära för folkhälsan är lagstiftningen mot rökning i offentlig miljö. •  Öka medvetenheten om hälsosamt alkoholbruk. •  Inför obligatorisk märkning av livsmedel med t ex «trafikljuskoder«. Micheál Martin. medan de övriga organisationerna ofta ansåg att brist på politiska ini­tiativ var ett stort hinder för ett framgångsrikt preventivt arbete. Framtidsperspektiv En förutsättning för ett framgångsrikt preventivt arbete är att olika intressenter har en enhetlig uppfattning om närlig­ gande problem och problemlösningar. •  Se till att alla reglerande. litiska beslutsfattare för att nå framgång. I detta sammanhang ska den irländske ministern för hälsa och barn. Rekommendationer från alliansen mot kronisk sjukdom. Dessutom noterades en minskning i antal rökare. framhållas som en föregångsman. •  Subventionera hälsosam mat i syfte att nå förbättrade matvanor. inte utan oro för sin politiska fram­ tid (som förblev framgångsrik). •  Utveckla hjälp och vård mot alkoholberoende. Dessutom förelåg en polarisering mellan de olika ledande personerna beträf­ fande föreliggande hinder för hjärt–kärlhälsa och de åtgärder som behövdes för att komma till rätta med problemen. Ett annat problem är att populationsbaserad prevention inte kan förväntas ha omedelbart avläsbara effekter. dvs det förefaller som om lagstift­ ningen varit ett incitament till att avstå från tobaksbruk [26]. men hur de olika tillfrågade auktoriteterna rangordnade hur långt man hunnit i olika avseenden överensstämde inte alltid med de verkliga förhållandena i respektive land. Den allmänna uppfattningen var att man i de olika länderna låg rätt långt från de i traktaten satta målen. •  Monitorera barns och ungdomars tillväxt och vikt. sötsaker och läskedrycker i offentlig miljö. •  Minska den lagliga alkoholnivån i blod till max 0. På nationell nivå •  Skapa regler för att prioritera icke-motoriserad trafik och rekreationsområden för att uppmuntra fysisk aktivitet. •  Monitorera EU-medborgarnas deltagande i fysisk aktivitet genom regelbundna undersökningar. •  Inför enhetlig beskattning av all alkoholhaltig dryck. analys och spridning av information om verkningsgraden av olika fysiska aktiviteter. varav flertalet (ca 70 procent) hos icke-rökare expo­ nerade för sekundär tobaksrök. Fysisk aktivitet På EU-nivå •  Öka insamling. administration och allmänhet i de länder som anammat den europeiska hjärthälsotraktaten studera­ des detta. Detta kan göra det svårt för politiker med kort mandatperiod att fatta beslut som möjligen upplevs negativa. •  Öka tobaksskatten så att den överstiger inflationen. vilket även gäller Sverige [27]. Resultatet av denna undersökning understryker betydelsen av information om den verkliga situationen och att det är nöd­ vändigt med en dialog mellan berörda organisationer och po­ 1538 Figur 4. attraktiva [25].

26. 1981. BMJ. 2007. Cardiovascular risk factor trends and potential for reducing coronary heart disease in the Unit­ed States of America. Strategy of prevention: les­ sons from cardiovascular dis­ease. Något som bör bli ett starkt incitament till ökade ansträng­ ningar är kunskapen om att många kroniska sjukdomar har gemensamma bakomliggande faktorer och att befolknings­ orienterade insatser av liknande slag påverkar inte bara en utan flera sjukdomar. 2003. Eur J Cardio­ vasc Prev Rehabil. Svenska initiativ I Sverige har vi nyligen sett ett liknande initiativ från Social­ styrelsens sida i form av deras nationella riktlinjer för sjuk­ REFERENSER domsförebyggande metoder [29]. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myo­ cardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): casecontrol study. Ford ES.(2):12030. Tänkbara problem kan vara att råden är alltför många och komplexa (totalt sett 132 rekommendationer) och att man medikaliserar hälsa genom att lägga den största delen av ansvaret för genomförandet på sjukvårdens företrädare. Giampaoli S. de korrekt valda angreppspunkterna som har ett gott vetenskapligt stöd samt den ekonomiska verklighet som mås­ te få oss att investera i hälsa snarare än att betala alltmer för sjukdom. Epub 3 maj 2012. Cardiovascular effect of bans on smoking in public places. Critchley J. Brist på för ändamålet speciellt utbildad personal kan möj­ ligen utgöra ett problem. Det är bara att hoppas på framgång och tillräckligt politiskt stöd. 1994. et al. Ounpuu S. Stockholm: Socialstyrelsen. et al. liksom otydligt formulerade fram­ gångsmål. Palmieri L. kost och fysisk aktivitet i avsikt att motverka förtida insjuk­ nande och död i ett antal sjukdomar.   6. Björck L. Gohlke H. 2010.org. Modeling the decreasing cor­ onary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. 18. et al. et al. Rosengren A. 356:2388-98. Eur Heart J.309:23-7.16:S5860. www. Meyers DG. National Institute for the Health anc Clinical Excellence. Perk J. et al. För sina insatser för folkhäl­ san belönades han med ECS:s guldmedalj. Hawken S. Gaining health – The European Strategy for Prevention and Con­ trol of non-communicable dis­ eases. Gyberg V. Scarborough P. Bennet K. Det viktiga är dock att man tagit ett stort steg i en helt korrekt riktning. The political power of heart doctors: with the European Heart Health Charter towards a European policy on car­ diovascular disease. n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Eur Heart J.   4.och konsumentfrågor John Dalli) diskuteras just gemensamma hälsodeterminanter och belägg för policybetonade rekommendationer samt deras häl­ soekonomiska betydelse. Rydén L. Vartiainen E. Preven­ tion of cardiovascular disease at the population level. 2006. 2010. Eur J Cardio­ vasc Prev Rehabil.18:745-53. 2010. 13. 2011. Bull World Health Organ. Am J Public Health.   9. Changes in risk factors ex­ plain changes in mortality from ischaemic heart disease in Fin­ land. läkartidningen nr 36 2012 volym 109 1539 . N Engl J Med. www. et al.   1. Whincup P. Puska P.54:124955. Croft JB. European cardiovascular disease statistics. European Heart Health Charter.heartcharter. Bennet K. Eur Heart J. European Guidelines on cardi­ ovascular disease prevention in clinical practice (version 2012). I manifestet »Chronic disease alliance – a unified approach« (som överlämnades den 10 juni 2010 till EU-kommissionären för hälso.n livsstil och hälsa: hjärta–kärl tobaksbruk i offentlig miljö. Morris R. Bringing prevention to the population: an important role for cardiologists in policy making.nice. 25. Yusuf S. Eur Heart J. 27. A syste­ matic review and meta-analysis. 2005. Capewell S. Explaining the decrease in 12. 29. Lancet 2004. 15. Rydén L. Laatikainen T. Därmed gjorde han Irland till det första landet med sådana regler. 16. Neuberger JS. Explaining the de­ cline in coronary heart disease mortality in Finland between 1982 and 1997. Socialstyrelsens nationella rikt­ linjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. et al. Varti­ ainen E. Allander S. alkohol. Bryssel: Euro­ pean Heart Network. 2009.25:484-91. Policymakers’ perceptions of cardiovascular health in Europe. 2009. Rose G.100: 684-92. He J. 2007. Ford ES. 28.364: 937-52.32:1964-7. et al. praktiskt och ekono­ miskt. J Am Coll Cardiol. otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matva­ nor. Köpenhamn: WHO. et al. Emberson J.162:764-73. Am J Epidemiol. 2011.uk/guidance/PH25. Pekkanen J. Br Med J.   7. coronary heart disease mortality in Italy between 1980 and 2000. Klara framgångsfaktorer är att prevention ligger i tiden. Capewell S. 2011. O’Kelly S. förutan vilket denna vällovliga satsning riskerar att nå begränsad framgång. Croft JB. De Backer G. Peto V. et al. 14.30:1027-9. Andersen K.282:1847-51. Evaluating the impact of popu­lation and high-risk strate­ gies for the primary prevention of cardiovascular disease. 2008. NICE public health guidance 25: prevention of cardiovascular dis­ease. Man fokuserar på ett för­ tjänstfullt sätt på de fyra mest betydelsefulla hälsodetermi­ nanterna. Inte heller uppmärksammas behovet av förebyg­ gande arbete långt ned i barnaåldrarna för att främja befolk­ ningens framtida hälsa. Ajani UA. O’Kelly S. risk­ bruk av alkohol. Explaining the decrease in US deaths from coronary disease 1980–2000. 19. Tobaksbruk. 2009. et al. 24. Som framgår av Fakta 1 diskuteras även åtgärder lämpade för EU-övergripande och nationella insatser [28].eu. Förhoppningsvis ska detta doku­ ment stimulera till krafttag inom områdena tobak. 11.

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->