Professional Documents
Culture Documents
HR FINNS
BAKTERIEHRDARNA!
Nils-Petter Ekwall
Illustratr, Sverige Jag r tvngsmssig anvndare av handsprit och gr alltid omkring med en aska handsprit i vskan. Jag tvttar hnderna ofta och srskilt fre mltider. Det r inte det att jag r rdd fr sjukdomar, snarare att jag grna vill m bra. Nils-Petter har illustrerat artikeln om bakterier p sidorna 2427.
Anna McQueen
Skribent, Frankrike, intervjuade Peter Holmgren p sid 16-19. Hr i Frankrike frvntas man skaka hand med alla man trffar, och vnner och bekanta kysser man p bda kinder, faire la bise som vi sger. P vintern r det extra olustigt eftersom det r det perfekta sttet att dra p sig virus. Det har hnt att jag virat in mig i en schal och tckt ver mun och nsa och ltsats att jag har unsan. Jag tycker det r mitt stt bidra till att folk inte sprider smittsamma bakterier vidare till andra.
Medarbetare
SCA I SOCIALA MEDIER
Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamlmer och klipp frn SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anstllda. Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera anvndare och ge information som kompletterar sca.com Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som hnder p sca.com och i SCAs andra sociala medier. Syftet r att ge olika anvndare, journalister och bloggare relevant information. Slideshare.net/ SCAeveryday vnder sig till investerare och analytiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information frn bolagsstmmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehller ca 50 publikationer, bland annat SCAs hllbarhetsredovisning, rapporten Hygien berr och tidningen Shape. Instagram/ SCAeveryday innehller bilder frn SCAs verksamheter ver hela vrlden.
HR FINNS
BAKTERIEHRDARNA!
INNEHLL
06. En titt i kristallkulan
Att ha handlingsberedskap fr olika typer av framtidsscenarier r en viktig framgngsfaktor fr mnga fretag.
32
I L L U S T R AT I O N : N I L S - P E T T E R E K WA L L
FDDA I DRAKENS TECKEN Under 2012 fddes ovanligt mnga barn med hga frvntningar frn sina frldrar.
DESSUTOM ...
12 TIMMAR med Omar Flores sid 28 SHAPE UP sid 3031 SCAS RSMTE sid 38 NYHETER FRN SCA sid 4043
VISSTE DU ...
att fuktiga hnder verfr upp till 1 000 gnger er bakterier n torra? Ls mer p sidan 24.
UPDATED
FOTO: ISTOCKPHOTO
SCAs BRUK i Ortmann i sterrike samarbetar man med en lokal energileverantr och vrmer upp 80 privata och offentliga byggnader med energi som uteslutande kommer frn brukets spillvrme. verskottsvrmen vrmer bland annat upp en frskola, ett kulturhus, skolor och en Rda Korset-lokal. Genom en vrmevxlare vrmer spillvrmen frn bruket upp vattnet i vrmesystemet till 105 C, vilket minskar koldioxidutslppen med 1 500 ton per r. Projektet r ett utmrkt exempel p resursbesparing och bidrar till att minska energifrbrukningen, sger Stephan Pernkopf, som r ansvarig fr energifrgor i delstaten. De fabriker som investerar i frnybar energi skapar mervrde i regionen och br stdjas. Antalet hushll som vrms upp med fjrrvrme kar hela tiden och systemet kommer under ret att byggas ut till att omfatta ytterligare en stadsdel.
MILJSATSNING I PHILADELPHIA
SCA kommer att kpa motsvarande 100 procent av den el som frbrukas p SCA Americas huvudkontor i Philadelphia frn frnybara energikllor. Bolaget deltar i Keystone Solar Project, en markmonterad solcellsanlggning med kapacitet p 5 MW som kommer att producera runt 8 000 MWh elektricitet rligen.
2 miljarder
Laakirchen-affren klar
SCA HAR NU SLUTFRT avyttringen av pappersbruket i
Laakirchen, sterrike. Bruket, som tillverkar tidningspapper, har slts till Heinzel Group. Det ursprungliga frsljningspriset r 100 miljoner euro och eventuellt tillkommer ytterligare en betalning p 100 miljoner euro baserat p en tvrig vinstdelningsmodell.
Antalet personer ver 60 r frvntas ka frn 600 miljoner r 2000 till 2 miljarder r 2050. Klla: FN
Vad hnder om euron kollapsar? Eller om de kinesiska arbetarna brjar krva hgre lner? Fr att verleva gller det fr stora fretag att ha koll p vad som vntar bakom nsta hrn. Att satsningarna p public affairs och avdelningar fr framtidsanalyser kar r ingen slump.
text NANCY PICK foto MITCHELL FUNK
Fretagen putsar
SPANING P FRAMTIDEN
kristallkulan
V
AD HNDER OM...? Den frgan mste alla
globala fretag stlla sig. Vad hnder om euron kollapsar? Vad hnder om de kinesiska arbetarna brjar krva hgre lner? Vad hnder om en konkurrent uppfinner en produkt som blir populrare n vr? Vr vrld prglas av oskerhet, snabba frndringar och stenhrd konkurrens och det innebr att stora fretag mste gna mycket tid och lgga stora resurser p att frska se in i framtiden. Fretagets lnsamhet och lngsiktiga verlevnad hnger p en korrekt framtidsanalys. Paul Saffo r amerikansk expert, med framtiden som specialitet, p byrn DISCERN Investment Analytics i San Francisco. Enligt honom handlar prognosmakeri om en enda frga: Hur undviker man verraskningar i en allt mer komplex och osker vrld? Under de senaste 20 ren har lngsiktiga framtidsanalyser blivit allt vanligare. Att spana p framtiden har gtt frn att vara en udda freteelse, som ngon flummig kalifornisk konsult sysslar med, till att bli en naturlig del av fretagande, sger Paul Saffo. Tidigare vnde sig fretagen ofta till externa konsulter fr att f hjlp med analyserna, i dag r trenden att ha prognosresurser in-house, som
SCA SHAPE 2 2013 7
kan gra allt mer avancerade uppgifter. Framtidsanalytikerna har blivit offer fr sin egen framgng. Det behvs inte lngre ngra experter fr att samla in data, det mesta finns p internet. I dag har fretag tillgng till mngder av uppgifter om sina kunders beteenden. Rtt tolkade kan dessa sga en rad saker om den framtida marknaden. Nya analysverktyg gr det enklare fr fretagen att hantera informationen utan hjlp utifrn. Mlet r att identifiera hot och mjligheter p lngre sikt, mobilisera resurser och sedan implementera framgngsrika strategier. Paul Saffo vill inte avslja vilka fretag som tjnar pengar p smart prognosmakande. Det r inget som fretagen vill dela med sig av till andra. Framtidsanalyser r mycket heta just nu, berttar Saffo. Trenden fick en skjuts av fi lmen Moneyball som bygger p en sann historia, dr ledaren fr ett amerikanskt baseballag lyckades stta
ihop ett vinnarlag genom att lta datorn analysera spelares styrkor och svagheter. Men baseballag r inte det enda exemplet dr metoden r anvndbar, skickliga analytiker anvnder dator-algoritmer fr att skapa framgng inom en mngd olika omrden.
Att spana p framtiden har gtt frn att vara en udda freteelse till att bli en naturlig del av fretagande.
Paul Saffo
underskattas. En vrldsomfattande enkt frn MIT Sloan Management Review bland 3 000 fretagsledare visade 2010 att sannolikheten fr att de mest framgngsrika fretagen anvnder sig av sofistikerade analysverktyg r tre gnger s hg som fr de mindre framgngsrika. Experter anser att analyser kan hjlpa fretag att frutse vilka deras kunder r, vad dessa efterfrgar och vad som krvs fr att behlla dem som kunder. I en del bolag har public affairs-avdelningen ftt en allt viktigare roll fr fretagens framtida prioriteringar. Fr ett fretag med verksamhet i hela vrlden kan public affairs-avdelningen bidra med
SPANING P FRAMTIDEN
GETTY IMAGES
att samla in och kommunicera information inom fretaget. Det gr det enklare att utveckla samordnade strategier. Vad hnder om-analyser r ett annat viktigt verktyg fr fretag som behver rusta sig fr hndelser som exempelvis valutakursfrndringar, oljeprisstegringar och, i vrsta fall, fr katastrofer som tsunamis eller krig. Stora fretag formulerar minst ett dussin vad hnder om-scenarier varje r, och lgger ansenlig tid och stora resurser p dessa. En frutsgelse som vi kan vara skra p kommer att sl in r att stora fretag kommer att fortstta frska frutsga framtiden.
Sannolikheten fr att de mest framgngsrika fretagen ska anvnda sostikerade analysverktyg r tre gnger s hg som fr lgpresterande.
SPANING P FRAMTIDEN
produkters ursprung. Ett fretag som tidigt frstod vikten av CSR var Nike. De hoppade p tervinningstrenden och la upp videoklipp som Nike Shoe Recycling Sustainability p Youtube, berttar Soa Mankert. Nike har insett att det inte lngre handlar om att minimera de negativa effekterna. I stllet har de gtt ett steg lngre, frn CSR till CSV, Creating Shared Value. Det sistnmnda innebr att fretagen skapar ett delat vrde och placerar Nikes produkter i ett strre sammanhang. Genom att framhva att anvndning av lparskor fr mnniskor att rra p sig, och att trning frebygger problem som vervikt och diabetes, visar de att deras produkter r bra fr oss. Denna frskjutning frn aktiegarvrde till intressentvrde r ett steg som mnga fretag mste ta fr att lyckas. Unilevers smskaliga distributionsnt i Indien och p andra tillvxtmarknader r ett annat exempel p framgngsrik lsning, sger hon. Det r inte bara Unilever som kar sin frsljning med den hr modellen miljontals smjordbruk och enskilda sljare runt om i vrlden fr en mjlighet att frtjna sitt uppehlle. SUSANNA LINDGREN
AUL SAFFO r bosatt p en passande plats fr en professionell framtidsanalytiker. Hans hus ligger p en klippkant utanfr San Francisco, en halvmil frn platsen dr tv kontinentalplattor mts. Hr r framtidsutsikterna dystra: sannolikheten fr en allvarlig jordbvning de nrmaste 20 ren r nstan 65 procent. Jag har lagt lngt mer pengar n vad som r rimligt p att frstrka mitt hus, sger Paul Saffo. Med tanke p yrkesvalet r det helt frsteligt att han tar riskerna p strsta allvar. Paul Saffo arbetar nmligen fr DISCERN Investment Analytics i San Francisco, dr han har den ngot ovanliga titeln framtidschef. Paul Saffo undervisar ven vid fretagsekonomiska fakulteten p Stanford University. Vetenskapen kring prognoser hller p att f ett riktigt genombrott. Vi fr allt snabbare processorer, algoritmerna blir stndigt bttre och, viktigast av allt, vi har en enorm och vxande databas med information, sger Paul Saffo. andra sidan r det dliga tider fr framtidsspanare, svida man inte r mattesnille. Frr behvde du inte kunna matematiska formler fr att jobba med det hr. Nu mste du vara bra p det, och helst kunna programmera, annars blir karriren som framtidsanalytiker kort.
Ett exempel r statistikern Nate Silver som framgngsrikt frutsg vinnaren i varenda en av USA:s femtio stater i presidentvalet 2012, medan alla traditionella frstsigpare bara stod och gapade. Nate Silver bevisade att statistikbaserade analyser i dag fungerar bttre n traditionella politiska analyser. I sitt arbete anvnder sig Paul Saffo av bde kvalitativa och kvantitativa metoder. Prognostisering handlar numera om att veta nr man ska lita p datorn och nr man ska lita p sin intuition, konstaterar han.
PAUL SAFFO ANSER att metoderna hela tiden blir bttre och att de allt populrare verktygen ger insikter som annars skulle frbises. Det frsta steget, innan du ens brjar p en prognos, r att fundera p dina egna frutfattade meningar. Det rcker att fundera ver om du r en person som tycker att ett glas r halvtomt eller halvfullt pessimist eller optimist? De flesta prognoser slr fel redan frn brjan eftersom du utgr frn omedvetna antaganden som gr att du inte ser de viktigaste potentiella utfallen. Vad gller beredskapen fr jordbvningar betraktar sig Paul Saffo sig som en sansad person. Om den stora jordbvningen slr till, sger han, kanske jag inte r helt frberedd, men jag kommer tminstone inte att vara verraskad.
Jag har lagt lngt mer pengar n vad som r rimligt p att frstrka mitt hus.
SPANING P FRAMTIDEN
Polska kor tar en siesta utanfr SCAs frsta europeiska produktionsanlggning som tillverkar produkter enbart med anvndning av frnybar energi.
om allt som hnder i vr omvrld. Det vet Benjamin Gannon, chef fr public affairs p SCA sedan 2011, bttre n ngon annan. Nytt r att vi letar efter omvrldshndelser som kan pverka hela fretaget allmnna politiska frgor som kan leda till lagndringar eller frndrade kundbeteenden, sger Benjamin Gannon. Ett exempel som r srskilt intressant fr SCA r den starkt vxande ldre befolkningen ver hela vrlden. Nr lnder frsker hantera utmaningarna som befolkningskningen ger upphov till, exempelvis att vrda den vxande gruppen av ldre, r det d troligt att er kommer att vrdas hemma? Och hur kommer inkontinensvrden att nansieras? SCA fr en aktiv dialog om dessa frgor med regeringar och politiker i mnga lnder vrlden ver. Med tanke p hur snabbt lagar kan ndras rcker det inte att f information via traditionella kanaler lngre, frklarar Benjamin: Nr en frga nr riksdagen r det fr sent. Varje politisk sektor har olika informationskllor som SCA mste hlla koll p: - Kemikalie- och miljlagstiftning. Initiativ som frst diskuteras i bloggar och den akademiska vrlden dr Skandinavien ofta gr i tten. - Socialpolitik och sjuk- och hlsovrdspolitik. Trendsttarna nns i Sverige, Tyskland och Storbritannien. - Skogspolitik. Greenpeace och WWF r med och pverkar den globala agendan. Gannon tror p en systematisk modell fr samhllsfrgor: frn bevakning, studier och analyser till tgrder. Genom att anvnda denna process tar vi ett steg frn riskhantering till hantering av mjligheter, sger Benjamin Gannon.
morgondagens energi
SCA pverkas av energipriser, bde som konsument och som producent. Nr Europas framtid p energiomrdet r oviss r det viktigt att vara medveten om de mnga frndringar som kan bli aktuella.
inriktningen fr den framtida energiregleringen r allt annat n tydlig. Detta r bakgrunden till att Ferdinand Graf von Keyserlingk noga bevakar energipolitiken. Jag upptcker ndringar i energilagstiftningen p ett tidigt stadium och informerar sedan vriga delar av fretaget, s att vi kan utforma en brett anlagd energistrategi, sger Fredrik Graf von Keyserlingk som ansvarar fr lagstiftningsfrgor och energiprojekt p SCA i Mannheim, Tyskland. Det r ganska unikt att SCA har ngon som sysslar med detta hela dagarna, fortstter han. Alla Europas lngsiktiga energiml kommer att medfra lagndringar, sger han, vare sig det handlar om att utveckla frnybara energikllor,
skapa en gemensam europeisk energimarknad eller bli vrldsbst p klimat. Dessutom kan kortsiktiga frndringar leda till blixtsnabba lagndringar. Ett exempel p det r nr Tyskland 2011 ver en natt beslutade att stnga sina krnkraftverk. Mnga av SCAs kostnader r kopplade till energipriser, konstaterar Fredrik Graf von Keyserlingk. SCA r en pappersproducent, men fretaget genererar ven kraft frn naturgas, vind och biobrnslen, anvnder massor av virke och har stora skogsinnehav. Vi har en mngd olika intressen inom energiomrdet. D r det desto viktigare att samarbeta ver hela Europa och utveckla en samordnad energiplan som innefattar alla SCAs verksamheter.
SCA SHAPE 2 2013 13
www.lights-by-tena.fr
Det r mycket gldjande att vi nu har ftt ett genombrott nr det gller att byta till oss mark.
Maria gren, Naturvrdsverkets generaldirektr
ervat nr Naturvrdsverket tar ver SCA-skog med hga naturvrden. Marker vrda en miljard kronor kommer att skyddas i reservat. Affren mellan SCA och Naturvrdsverket r en viktig del i arbetet med att uppfylla Sveriges miljml. Den innebr att staten vertar 23 000 hektar av SCAs produktiva skogsmarker fr att gra om dessa till naturreservat, motsvarande 50 000 fotbollsplaner. I utbyte fr SCA 32 000 hektar produktiv skogsmark frn Naturvrdsverket. Markbytet r ett rationellt, tidsbesparande och kostnadseffektivt stt fr myndigheten att skydda mark fr naturreservatbildning. Markomrdena p bda sidor i affren har vrderats till runt en miljard svenska kronor vardera. Fr svl stora som sm skogsgare r
brukningsbar mark ofta betydligt mer intressant n pengar, sger Lars Rubensson vid SCAs stab Markjuridik. SCA avstter p frivillig vg mark motsvarande vart tionde trd i vra skogar. Vi tycker drfr att det r rimligt att f ersttningsmark frn staten nr vi avstr frn omrden med de allra hgsta naturvrdena och ekonomiska vrdena.
NATURVRDSVERKETS generaldirektr, Maria gren, sger att affren markerar en milstolpe i verkets arbete med att skapa naturreservat. Det r mycket gldjande att vi nu har ftt ett genombrott nr det gller att byta till oss mark fr reservatbildning frn de stora skogsbolagen, sger hon. Den mark som vi nu byter bort har Naturvrdsverket ftt frn statliga Sveaskog, fr att anvndas just vid den hr typen av affrer. All mark som ingr i markbytet ligger i de fyra nordligaste lnen i Sverige frutom ett omrde i nordligaste delen av Gvleborgs ln, cirka 30 mil norr om Stockholm.
SCA SHAPE 2 2013 15
F O T O : N AT U RV R D S V E R K E T
10 FRGOR
Trdens
beskyddare
Vrldens skogar r hotade frn olika hll och avskogning, efterfrgan p biobrnslen och klimat frndring kar trycket. Peter Holmgren har yttat till Indonesien fr att arbeta med dessa skogsfrgor som generaldirektr fr Center for International Forestry Research.
text ANNA MCQUEEN foto CHRIS STOWERS/PANOS
Hur kom det sig att du brjade intressera dig fr skogsvrd? Jag r fdd och uppvxt i Gteborg, och som tonring tillbringade jag mycket tid ute i skog och mark tillsammans med scoutvnner. Vi utforskade naturen och campade i det vilda, oavsett rstid. Det mste ha inspirerat mig fr jag brjade studera skogsbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ume och tog min magisterexamen 1987. Intresset fr att arbeta internationellt vcktes under universitetstiden och jag gick kurser i internationell utveckling och gjorde fltstudier i Afrika. Jag har sedan haft frmnen att f arbeta internationellt med skogsfrgor i Filippinerna, Kenya och Pakistan. Varfr r avskogning ett sdant hett mne just nu? Skogen betyder mycket fr oss. Den renar vr luft, filtrerar vrt vatten, ger oss
Peter Holmgren
lder: 50 Frn: Gteborg Yrke: Generaldirektr fr Center for International Forestry Research (CIFOR) Karrir: Utvecklare av skogsfrvaltningssystem fr den svenska skogsindustrin. Arbetade 14 r p FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) i Rom. Anstlld vid CIFOR sedan 2012. Bostad: Jakarta, Indonesien. Familj: Gift med Ann-Sofie, tre barn, 18, 16 och 12 r gamla. Fritidsintressen: Fotografering och matlagning. Skogsrelaterad favoritsysselsttning: Att lsa jag fredrar fortfarande pappersbcker! Hemlig talang: Jag tror att jag fortfarande kan manvrera en lastbil med slp p liten yta.
10 FRGOR
virke, energi, mat och mediciner, och bidrar till att bevara lokalsamhllen och landskap. Skogar absorberar en ansenlig del av den koldioxid som vi mnniskor pumpar ut i atmosfren, vilket minskar pverkan frn klimatfrndringar, men forskare oroar sig fr att ven trden kan drabbas av det ndrade klimatet. I skogarna finns ocks den strsta biologiska mngfalden p land. Avskogning, som betyder att skog omvandlas fr andra ndaml, r med andra ord en mycket angelgen frga fr mnga mnniskor. Var sker det avskogning i dagslget? P senare tid har det pratats mycket om avskogning i omrden som Brasilien och Sydostasien dr behovet av mark fr jordbruk och boskapssktsel har inkrktat p skogarna. Aktuella uppskattningar tyder p att den globala avskogningen r 13 miljoner hektar per r, en hektar var 2,5 sekund. Detta r en utveckling som Europa och Nordamerika redan har genomgtt, men i takt med att jordbruket har slutat expandera tack vare ekonomisk utveckling, urbanisering och effektivare jordbruksmetoder har skogarna successivt tervnt.
SCASKOGAR
SCA r Europas strsta privata skogsgare och frvaltar 2,6 miljoner hektar skog certierad enligt FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for Endorsement of Forest Certication). SCA har avsatt nrmare 7 procent av sina skogar fr ekologisk landskapsplanering. Dessutom lmnar SCA minst fem procent av trden vid avverkning fr att bevara den biologiska mngfalden. Varje r producerar SCA ver 100 miljoner trdplantor.
Gr skogsindustrin ngonting t detta? P mnga hll i vrlden investerar man i skogsplantering, delvis fr att skapa rvara till skogsindustrin, men ocks fr att stdja sm skogsbruk och skogsrelaterade verksamheter. Samtidigt som avskogningen fortstter och naturskogar fortfarande utstts fr industriell avverkning p mnga platser har produktionsskogarna kat. Globalt sett tcker planterade skogar nstan 300 miljoner hektar mark, motsvarande 78 procent av vrldens skogar, och de har potential att ge oss merparten av det virke som behvs fr industriella ndaml. Men en del hvdar att planterade skogar kan utgra ett hot mot den biologiska mngfalden och att lokalbefolkningen inte fr del av vinsterna. Frvaltad p rtt stt r planterad skog rationell ur social och ekonomisk synvinkel, och ven i ett allmnt miljperspektiv, men alla aspekter mste noga beaktas. Skulle ett stopp fr avskogning minska pverkan frn klimatfrndringarna? Under senare r har politikerna fokuserat mycket p klimatfrndring och skogens roll, eftersom s mycket som 1215 procent av vxthusgaserna som gr ut i atmosfren orsakas av skogsavverkning. Jmfrt med andra stt att minska vr inverkan p klimatet verkar det drfr bde smart och logiskt att vilja stoppa avskogning och skogsfrsmring. ven om denna ambition str hgt p den internationella dagordningen mste vi nd inse att det inte r mjligt att bara bruka skogar ur ett klimatperspektiv, och att det ocks r omjligt att stoppa avskogningen utan att ta hnsyn till jordbrukssektorn och landsbygdens utveckling. Att minska klimatpverkan r ett av mnga ml och br hanteras som sdant.
Hur tycker du vi ska frvalta vra skogar? Det mste finnas en hlsosam mix av produkter och tjnster frn skogsindustrin. Inte bara timmer utan ven annat som mat, energi och mediciner, och ekosystemtjnster som vatten, biologisk mngfald och lokala klimatregleringar som skyddar landskapet och mnniskors frsrjning. Skogsindustrisektorn och dess institutioner br bredda sina perspektiv och stta upp flera olika ml. Hur r det d med biobrnslen? Produktionen av biobrnslen kar markant. Den etiska debatten kring om man ska odla grdor fr energiproduktion eller till mat r lite verdriven enligt min uppfattning, men nr regeringar i rikare lnder erbjuder subventioner fr biobrnslen frn utvecklingslnder kan konkurrensen bli snedvriden och f onskade effekter fr fattiga mnniskor. Om det gr att tjna pengar p biobrnslen kommer mer mark att anvndas fr detta ndaml. Det finns frsts en intressant potential att anvnda skogen i stllet fr jordbruksmark fr att producera biobrnslen. Hur ser det ut i nulget? Idag r bilden blandad. Avskogningen avtar ngot men oron ver den biologiska mngfalden och klimatfrndringarna r fortsatt stor. Utvecklingen inom jordbruket, jordbrukets roll fr den ekonomiska
utvecklingen och efterfrgan p jordbruksprodukter kommer att ha strre betydelse fr hur det gr med avskogningen framver n skogssektorn. Investeringarna i skogsbruk tycks vara p uppgng och det finns en betydande handel med skogsprodukter, vilka svarar fr cirka 2 procent av vrldshandeln med rvaror en viktig del i en framtida grn ekonomi. Vilka r de strsta hoten? Om vi bara talar om livsmedelstillgngen fr en vxande befolkning med ofrndrade konsumtionsmnster, d tror jag att efterfrgan p ny mark kan avta ganska snabbt eftersom investeringar i jordbruket kan hlla produktiviteten uppe. Men om den vsterlndska livsstilen, med mycket ktttande och hgt matsvinn, fortstter att sprida sig kommer behovet av jordbruksmark att ka. Pressen frn ett frndrat klimat spr ocks p oskerheten. I framtiden kan konsumtionsmnster och klimatfrndringar bli ett strre problem n en vxande befolkning. Hur ser d framtiden ut fr vra skogar? Vissa faktorer gr det svrt att frutse skogens framtid, men vi ser en inbromsning i avskogningen fr tillfllet. Och jag ser inget skl till varfr inte denna trend skulle kunna fortstta om politiken kring livsmedels- och brnsleproduktion hanteras p ett bra stt och landsbygdens befolkning fr del av en fortsatt ekonomisk utveckling. Personligen r jag bekymrad ver vilken roll skogen kommer att ha i framtiden. Fr att citera den knde skogsvrdaren Jack Westoby: Skogsbruk handlar inte om trd utan om mnniskor. Och det r bara en frga om trd i den utstrckning det gagnar mnniskors behov.
14 r
13 r
FRBJUDNA KEMIKALIER
I MARS 2013 godknde Europaparlamentet ett frslag om att lista endokrinstrande kemikalier som mnen som ger anledning till srskild oro eftersom de misstnks pverka hormonsystemet negativt. Endokrinstrande mnen har kopplats till frsmrad spermakvalitet hos pojkar och tidig brstutveckling hos ickor, samt till vissa cancertyper och andra sjukdomar.
MARKNAD
13,5 r
nr hon ck sin frsta mens
F
GETTY IMAGES
LICKOR P 1850-TALET var i snitt 17 r nr de fick sin frsta mens. Under en lng tid sjnk ldern fr frsta mens snabbt, men denna trend har nu planat ut, sger Claude Marcus, professor i pediatrik och endokrinologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Flickor i Skandinavien fr numera mens vid ungefr 13 rs lder. Nr deras mammor var tonringar, fr runt 25 r sedan, var motsvarande lder 13,5. Mnga internationella studier pekar p att ven om ldern fr frsta menstruationen inte sjunker lika snabbt lngre brjar dremot puberteten tidigare. En dansk studie konstaterade att fl ickor utvecklar brst ett r tidigare n fr 15 r sedan. En liknande studie i USA fann att fl ickor fr brst upp till tv r tidigare n fr 40 r sedan. Puberteten varar ofta under tv och ett halvt r och mensen anses vara pubertetens klimax, vilket gr att fl ickor idag gr in i vrlden av hormoner och kroppsliga frndringar innan de ntt tonren redan vid elva rs lder.
knsmogna tidigare n vra frfder r att vi har bttre levnadsstandard. Detta beror till stor del p nringsfrhllandena, sger Claude Marcus. Kvinnor behver en viss mngd fett fr gglossning. Fettet ger ocks tillrcklig energi fr att fda och vrda ett barn. Vedertagna utvecklingsteorier hvdar att mnniskor har en sen pubertet eftersom fl ickor behver lra sig av sina mdrar hur man tar hand om ett spdbarn, fortstter Claude Marcus. Fr att gra det mste fl ickor ocks uppn en viss kroppslngd, och det r ocks anledningen till att fl ickor vxer snabbare n pojkar. Pojkar andra sidan behver lra sig att hantera sina hormoner och sin knsdrift innan de blir s stora och starka att de kan skada ngon, frklarar Claude Marcus. Det r drfr som fl ickor och pojkar utvecklas i olika takt under puberteten. ven om bttre nring, det vill sga tillgngen till vitaminer, proteiner och mineraler, frklarar en del av utvecklingen under de senaste 150 ren,
SCA SHAPE 2 2013 21
MARKNAD
pverkar ven andra faktorer i vr milj bde puberteten och reproduktionen. Mnga vetenskapliga underskningar visar p ett samband mellan kemisk exponering och hormonniverna i vra kroppar, och detta kan bidra till en tidigare pubertet, sger Claude Marcus. Det r en mycket aktuell frga som tas p strsta allvar. Endokrinstrande mnen r kemikalier som kan stra hormonsystemet och som frekommer i mat vi ter, vattnet vi dricker eller saker vi anvnder. Bisfenol A, eller BFA, r en kemikalie som av frebyggande skl frbjudits i nappflaskor d tester p djur visat att den pverkar vr reproduktion, vra organ och vr kroppsvikt. vervikt r ocks en form av endokrinstrande mne, och har blivit tre gnger s vanligt de senaste 30 ren. Fett framkallar en tidig pubertet, sger Claude Marcus. Hormoner i fettvvnad, som leptin, pverkar direkt och stter igng en tidig pubertet. Spelar ngon roll att puberteten brjar tidigare? Den har ingen effekt p hur lnga vi blir, berttar Marcus. Vi blir fortfarande allt lngre. Socialt kan det spela roll eftersom unga fl ickor kanske r mindre frberedda p det sexuella uppvaknande som puberteten innebr. Det fi nns underskningar som visar p negativa sociala faktorer fr fl ickor som kommer i puberteten tidigt. Det r viktigt att bde fl ickor och pojkar fr undervisning om puberteten i tidig lder s att de inte blir verrumplade nr de pltsligt fr en knuff mot vuxenvrlden.
F O T O : B I L D BY R N S I LV E R
r det s en livmoder ser ut? SCA har utbildningsprogram fr unga i mnga lnder. Hr en lektion i ett ryskt klassrum.
STD P WEBBEN
I DE NORDISKA LNDERNA och i Australien har SCA startat webbplatser fr unga tjejer som svarar p frgor kring mens och pubertet och som samtidigt gr reklam fr produktserierna Libresse och Libra. Flickor idag r uppvuxna i den digitala tidsldern och letar p internet fr att f information om de frndringar som sker i kroppen nr de nr puberteten, sger Yulia Kretova, ansvarig fr global varumrkesinnovation, Feminine CareTeens, p SCA. Webbplatser som Libragirl och Girls1st presenterar trovrdig professionell information fr ickor och ger dem ocks mjlighet att dela med sig av egna erfarenheter i en sker milj.
X
Fr att beska webbplatsen, g till www. girls1st.se. Den australiensiska webbplatsen nns p: www.libragirl.com.
franska varumrke Nana och franska Rda Korset att starta en utbildningskampanj EVRAS om relationer, knslor och sex. I programmet ingr skollektioner som hlls av frivilliga frn Rda Korset. Skolbesken skall bidra till att strka sjlvknslan bland tonringar s att de kan gra positiva val kring bde sin egen och andras hlsa och knslor. Tonringarna fr mjlighet att diskutera, lufta sikter och prata om mnen som i vissa kulturer r tabubelagda. Produktchefen fr Nana, Perrine Flipo, tror att programmet kan hjlpa unga mnniskor att strka sitt sjlvfrtroende och att vga vara mer ppna mot varandra. EVRAS har som ml att n ut till 9 500 ungdomar.
I Mexiko driver Saba ett skolprogram med mlsttningen att ge flickor mellan 11 och 15 r information som kring frgor som rr de fysiska och knslomssiga frndringar man upplever under puberteten. Det r mycket viktigt att stdja skolor med information som hjlper unga fl ickor att ta sig igenom den hr tiden, frklarar hur och vilka hygienprodukter som kan anvndas, och ocks ger rd om personlig hygien, hlsa och nringsintag, sger Ivette Medrano, marknadsfringschef fr Saba. Programmet nr ver 12 000 unga flickor i runt 170 skolor varje termin. Som en del i programmet fr de en informationsbroschyr och ett varuprov ur Saba Teens-serien.
libero.se
0 5 , 4 o e o h o n a t o c We y . b u y h w s t e m a s
N
Take one lovely, soft, well-tting diaper. Add some positivity and a sense of fun. And what do you get? One happy, smiley baby. Oh, and one very happy mum.
FEATURE
Badrummet. Spolknappar, vattenkranar och drrhandtag r ytor som tarmbakterier brukar fsta p eftersom inte alla beskare tvttar sina hnder innan de spolar eller vrider p kranen. Vta och smutsiga handdukar r ocks populra samlingsstllen fr mikroorganismer. Samma sak gller duschdraperier dr tvlrester kan krylla av mikrober som kan verleva i era dagar. Gr rent regelbundet!
Matlagning. Diska skrbrdan och kniven noga efter att ha skurit rtt ktt och innan du skr grnsaker. Ett vanligt misstag r att diska redskapen men inte tvtta hnderna mellan hanteringen av kycklingen och tillagningen av salladen.
Kket. Vta trasor och svampar r en utmrkt grogrund fr vxande bakterier. Sklj efter anvndning, hng upp att torka och byt ofta innan de brjar lukta. Dlig lukt r en tydlig varning! Diskborsten behver ocks rengras emellant. Golvmoppen r en annan bakteriehrd. Tvtta och lt torka.
24 SCA SHAPE 2 2013
MARKNAD FEATURE
Se upp fr bakterierna!
Pengar fr inte bara vrlden att g runt. Sedlar och mynt r ocks mycket effektiva bakteriebrare. Alla freml som vi rr vid hjlper till att sprida bakterier och virus mellan personer. Shape har tittat nrmare p de vanligaste bakteriefllorna i vr vardag och hur vi kan undvika dem.
text SUSANNA LINDGREN illustration NILS-PETTER EKWALL
F
Sedlar gr frn hand till hand via ckor, kassaapparater och plnbcker, och samlar i regel p sig en hel cocktail av mikroorganismer p sin vg frn en gare till en annan. En brittisk underskning visade att det fanns E. coli-bakterier p nstan 10 procent av sedlarna.
morgonen kommer vi i kontakt med alla mjliga sorters bakterier. Ngra r ofarliga, mnga r bra fr oss medan andra pverkar oss p onskade stt. Det r den senare kategorin vi vill undvika de som verfr magsjukor och andra otcka sjukdomar. Det kan mycket vl starta i badrummet. Det r inte bara allmnna toaletter som r bakteriehrdar, ven hemmavid kan inkrktare som E.coli-bakterier och kampylobakter leva kvar flera dagar p toalettsitsen, drrhandtaget eller duschdraperiet. De hr mikroberna stormtrivs ocks i kkssvampar och disktrasor, srskilt om man inte skljer och torkar dem efter anvndning. Folk glmmer ofta att torka av spolknappen eller strmbrytaren, som ocks r platser vi rr vid med hnderna innan vi tvttar dem efter
130
km/h
Nr du nyser sprider sig viruspartiklarna med en hastighet av 130 km/h.
MARKNAD
toalettbesket, sger Inga Zetterqvist, hygiensjukskterska p Smittskyddsinstitutet. Nr en svensk dagstidning underskte vilka bakterier vi stter p i vr vardag var det kundkorgar i butikerna, ledstnger i tunnelbanan och kaffeautomaten p jobbet som var de vrsta bovarna. Detta r tre platser som kryllar av hudbakterier som kan innehlla virus som kan verfra allt frn influensa till magsjuka. P kaffemaskinsknappen fanns ven tarmbakterier och sex olika mgelkolonier. ven en smartphone testades och visade sig vara versllad av stafylokocker och en bacillart. P alla stllen vi rr vid med hnderna fi nns det olika mikroorganismer, berttar Inga Zetterqvist. Men att de finns dr r i regel inget hot, bara du inte fr i dig dem genom att gnugga gonen, peta nsan eller stoppa fingret i munnen. Pengar r en annan vanlig spridare av onskade organismer. Nr Ronald Cutler, forskare vid School of Biological and Chemical Sciences, Queen Mary University of London, underskte smittomnen p sedlar upptckte han och hans team att det fanns E.coli-bakterier p nrmare 10 procent av de underskta sedlarna, liksom p hnderna som hanterat pengarna.
DET FINNS BARA ETT STT ATT UNDVIKA att f i
sig farliga bakterier, sger Zetterqvist. Tvtta hnderna med tvl och vatten och torka av dem med en ren handduk. Flera gnger om dagen, och srskilt efter toalettbesk och fre varje mltid.
Handtag. P alla typer av ytor som mnniskor rr vid samlas det bakterier och andra mikroorganismer, exempelvis ledstnger p tg och bussar, drrhandtag, strmbrytare, hissknappar och drrppnare.
Gymmet. Handtag p
1 000 gnger er
lpband och motionscyklar r vta, varma och populra bland mikroorganismer, och andras svettdrnkta klder uppskattas inte p yogamattan. En sprayrengring r ett bra stt att stoppa spridning av hudbakterier frn en person till en annan.
TVTTA HNDERNA!
Bakterier nns verallt omkring oss och sanningen r att vi behver dem. Men det nns tillfllen under en dag nr en ordentlig handtvtt r viktig fr att undvika onskade bakterier och hlla sig frisk. Goda handhygienvanor r srskilt viktiga nr du trffar mnga mnniskor. Ta fr vana att tvtta hnderna: innan du lagar mat fre mltider efter toalettbesk efter att du har nyst eller snutit nsan fre och efter att du har beskt ngon som r sjuk nr du kommer hem nr hnderna r synligt smutsiga efter att ha klappat djur.
Virus kan verleva p ytor som exempelvis vattenkranar i upp till 72 timmar.
72 timmar
Snabbkpet. Kundvagnar och korgar byter hnder hela tiden. Tester har, fga frvnande, visat att dessa r versllade av hudbakterier.
FEATURE
OMAR FLORES, som frn brjan var mattelrare, brjade p SCA 2010 som frsljningsansvarig i storfrbrukarsegmentet (AFH). Ett r senare fick han ven jobbet som frsljningschef, dr han i dag basar ver fem personer som sljer hygienprodukter till institutionella kunder som sjukhus och livsmedelsbutiker fr internt bruk. Direktkontakten med kunderna gr att man fr bra insyn i vilka behov de har, sger Omar Flores. Vi fr vrdefull information om hur vi kan
8:30
28 SCA SHAPE 2 2013
9:00
11:00
13:00
13:30
12 TIMMAR
OMAR FLORES
lder: 46 Yrke: Chef med ansvar fr frsljning i storfrbrukarsegmentet (AFH). Fdd: Concepcin, Chile. Bor: Santiago, Chile, sedan 2012. Familj: Gift och har en dotter, 22, som studerar sociologi, och en son, 12, som studerar musik. Intressen: Strsta passionen r musik, srskilt rock. Han samlar p cd- och dvd-skivor och spelar gitarr varje dag.
frbttra vra produkter och i slutnden bli ett mer lnsamt fretag. Kunden ser oss som en hjlpande hand och en garanti fr att deras verksamhet ska fungera problemfritt. Vi r en del av deras affrsprocess och vi levererar med andra ord inte bara en produkt utan ven kundtillfredsstllelse. Jag har tur att f bygga upp en nra relation med kunden, vilket r ngot jag verkligen tycker om. Att f jobba i ett gng med fantastiska kollegor r en annan frdel.
Vi strvar alla mot samma ml och stttar varandra spontant, sger Omar Flores, vars avdelning utsg honom till rets chef 2011. Men hans strsta passion r musik, srskilt rockmusik. Efter jobbet brukar han runda av dagen med att spela p sin gitarr. Han kallar sig sjlv musikfanatiker och samlare. Jag ger ver 600 cd-skivor och inte en enda r kopierad eller nedladdad. Jag brukar lyssna p mina cd-skivor i bilen, s lngresor p egen hand r ett sant nje.
Mte med Wal-Mart, tillsammans med kollegor frn logistikavdelningen, fr att diskutera hur man ska kunna infra direktorder. Bild 2
Efter mtet, p vg till parkeringen, diskuterar Omar Flores avtalen med Wal-Mart och hur dessa ska hanteras med sina kollegor. Bild 3
Mte med kredit- och inkassoavdelningen fr att g igenom kunder med obetalda fakturor.
Beger sig hemt fr middag med familjen. Lyssnar p sin favoritmusik och spelar gitarr.
14:30
15:30
16:30
17:30
19:00
SCA SHAPE 2 2013 29
SHAPE UP
REFLEKTION I TR
ETT NYTT KAPELL byggs
Check out whats happening outside SCA. utanfr SCAs vggar Det hr hnder
intill University of North Florida. Byggnaden kallas Interfaith Chapel och har en yta p 7 000 kvadratmeter. Trstrukturen ska utgra en intim, andlig plats som kan anvndas fr reektion, enligt det Los Angelesbaserade arkitektkontoret Brooks Scarpa som str bakom verket tillsammans med kzf Design. X www. brooksscarpa.com
Glm inte att handtvtten r bsta skyddet fr att slippa bli sjuk.
Attjo!
65,6%
Mellan ren 2000 och 2010 vxte New York med 4,8 procent och Shanghais tillvxttakt lg p 65,6 procent samma period. Och i Kina levde mindre n 20 procent av Kinas befolkning i stder fr tv decennier sedan. I dag bor hlften av kineserna i urbana miljer. Ett svenskt forskarlag har utarbetat en teknik som kan kartlgga stders tillvxt och vilken effekt den har p miljn. - Informationen r avgrande fr att kunna genomfra en hllbar stadsplanering, sger Yifang Ban, professor i geoinformatik p Kungliga tekniska hgskolan i Stockholm.
Forskare har hittat ett bakterieddande bermaterial som kan anvndas till att framstlla bland annat sportklder och trningsskor.
cellulosa och som drmed inte lcker ut i naturen. Vr upptckt bygger p att cellulosabrer bddas in i en polymer, som ddar bakterier. Cellulosa r det vanligaste organiska mnet i naturen och bygger ven upp vxternas cellvggar, berttar forskaren Josen Illergrd. Materialet kan ing i konsumentprodukter som sport-
klder, bljor och plster, och forskarnas vision r att det ven ska kunna anvndas till vattenrening i tredje vrlden. Vanligtvis anvnds kemikalierna silverjoner och triklosan till bakterieddande impregnering av bland annat skor och sportklder fr att ta bort obehagliga dofter frn bakteriebildning. Men bde silver och triklosan lcker ut i naturen.
Hllbar tid
helt i tr. Fr varje sld klocka planteras ett trd i samarbete med American Forests. X http://we-wood.us/
Visste du att...
KINESISKA ZODIAKEN
Dessa 12 djur ingr i den kinesiska zodiaken. RTTAN 1936, 1948, 1960, 1972, 1984, 1996, 2008 OXEN 1937, 1949, 1961, 1973, 1985, 1997, 2009 TIGERN 1938, 1950, 1962, 1974, 1986, 1998, 2010 HAREN 1939, 1951, 1963, 1975, 1987, 1999, 2011 DRAKEN 1940, 1952, 1964, 1976, 1988, 2000, 2012 ORMEN 1941, 1953, 1965, 1977, 1989, 2001, 2013 HSTEN 1942, 1954, 1966, 1978, 1990, 2002, 2014 FRET 1943, 1955, 1967, 1979, 1991, 2003, 2015 APAN 1944, 1956, 1968, 1980, 1992, 2004, 2016 TUPPEN 1945, 1957, 1969, 1981, 1993, 2005, 2017 HUNDEN 1934, 1946, 1958, 1970, 1982, 1994, 2006, 2018 GRISEN 1935, 1947, 1959, 1971, 1983, 1995, 2007,2019
DRAKEN
1940, 1952, 1964, 1976, 1988, 2000, 2012 Energisk, sjlvsker och ordd infr utmaningar. Detta r de personlighetsdrag som oftast associeras med personer fdda i drakens r. De lskar att st i centrum och de lter sig inte hindras om det r ngot de vill ha. Lmpliga jobb: kung, ofcer, politiker eller musiker. Draken passar bst ihop med rttan, apan eller ormen.
EGENSKAPER
Rttan Oxen Tigern Haren Draken Ormen Hsten Fret Apan Tuppen Hunden charmfull, praktisk, mlmedveten stark, tlig, uthllig modig, optimistisk, geners noggrann, omtnksam, intelligent energisk, sjlvsker, ordd frsiktig, sostikerad, ffng viljestark, begvad, lttretad frstende, knslig, romantisk livfull, energisk, lynnig stolt, ambitis, impulsiv lojal, ansvarsfull, frltande Grisen sorgls, varmhjrtad, rlig
UTBLICK
drakbebis
text JILL ZHANG foto GAO ERQIANG
Vad hnder i ett land med enbarnspolitik nr det mest gynnsamma ret fr att fda barn str fr drren? I Kina tajmade mnga sin graviditet s att barnet skulle fdas under drakens r, vilket ledde till en babyboom under 2012. Till och med frldrar som inte hade planerat att skaffa barn drogs med i drakbabyyran.
UTBLICK
Till skillnad frn mnga andra kinesiska frldrar planerade Daniel och Nicole inte sitt barnafdande efter zodiaken.
D
Enligt statistiken fddes 16,4miljoner barn i Kina under 2012.
ET VAR I JUNI frra ret som Nicole Wu, 31-rig reporter p China Daily Shanghai News Center, fdde en liten flicka eller en Dragon baby. Eftersom 2012 var drakens r enligt den kinesiska mnkalendern kallas barn fdda det ret fr drakbarn. Daniel Dong, hennes 35-rige make, arbetar som advokat och chef p en advokatbyr. De hade varit gifta i fyra r och Nicole hade tnkt att hon skulle vilja ha barn ngon gng i trettiorsldern, men hade inga planer p att skaffa barn just under drakens r.
nerat sina drakbarn. Nicole och Daniel hamnade drfr mitt i denna rslnga babyboom som bland annat innebar att de var tvungna att konkurrera
34 SCA SHAPE 2 2013
om begrnsade medicinska resurser. Dessutom fr de idag betala mer fr sin barnflicka. Draken anses som det gynnsammaste tecknet i den kinesiska zodiaken, dr varje r i en tolvrscykel tillgnas ett djur. En gng i tiden var draken reserverad enbart fr kejsaren, eftersom draken tros sknka styrka och lycka, srskilt till barn som fds ett sdant r. Drakbarnen sgs vara de starkaste, smartaste och lyckligaste. Men att f en drakbaby r inte bara en frdel. Eftersom vr dotter r fdd under ett babyboomr kommer hon att f det kmpigare i framtiden. Hon mste ju konkurrera med sina jmnriga om skolplatser och arbetstillfllen, sger Nicole Wu. Daniel och Nicole anstllde en barnflicka fr att
Xiaoxiao, som oplanerat blev ett drakbarn, kan f hrd konkurrens av sina jmnriga framver, men hennes frldrar tycker att det viktiga r att hon r frisk och lycklig.
Eftersom vr dotter r fdd under ett babyboomr kommer hon att f det kmpigare i framtiden.
ta hand om mamman och barnet under den frsta mnaden efter frlossningen, men efterfrgan p barnflickor skt pltsligt i hjden p grund av alla drakbarn och familjen fick betala en hg ln fr hjlpen. Idag r det Nicole Wus frldrar som ser efter barnet nr paret arbetar.
VR DOTTER HETER XIAOXIAO eftersom det betyder leende p kinesiska, sger Daniel. Vi hoppas att hon ska bli frisk och lycklig. Nr det gller den starka konkurrensen frn andra barn i framtiden tnker vi inte tvinga henne att bli en toppstudent eller g p de bsta skolorna. Hon fr gra sdant som hon r bra p. Det enda vi vill r att hon ska vara fysiskt och psykiskt frisk och leva ett lyckligt liv.
TT TJUGOTAL kandida-
ter, som alla ville ing i den kvinnliga Team SCA-besttningen i Volvo Ocean Race, har genomgtt utbildning och trning p lagets bas i Puerto Calero p kanarien Lanzarote. P schemat har sttt svl konditions- och uthllighetstester som medicinska underskningar och segling med lagets trningsbt, en VO70 som r dpt till SCA Care. Vi r verkligen imponerade av nivn p kandidaterna, berttar Richard Brisius, chef fr Team SCA. Det r hela tio r sedan ett kvinnligt lag deltog i denna kappsegling och erfarenheten och professionalismen bland kandidaterna r betydligt hgre n tidigare ingen underskattar utmaningen. Samtliga fem kvinnor har tung seglingserfarenhet i
ryggen, med allt frn frn ensamkappsegling jorden runt till OS och Match Racing. Var och en har funnit sin nisch i den mansdominerande sport som havskappsegling fortfarande r. De r alla talangfulla seglare, sger Richard Brisius. Nu ska Team SCA ge dem verktygen och de frutsttningar som krvs fr att kunna konkurrera p lika villkor i en klassisk jorden runt-kappsegling. Det skulle vara fantastiskt om vi genom vr satsning lyckas inspirera en ny generation kvinnor att vga sig p havskappsegling. Kvinnliga lag i den hr tvlingen borde vara regel, inte undantag. Gruppen kommer att vara stationerad p Lanzarote fram till tvlingsstarten hsten 2014. Team SCAs tvlingsbt, en VO65, levereras i brjan av hsten 2013.
nus Mange Olsson, en av de strsta inom den internationella seglingsvrlden och en av coacherna i Team SCA, avled i april. Mange var den mest fantastiska person jag ngonsin har trffat. Han spred alltid energi, humor och krlek till alla runt omkring sig, sger Richard Brisius, chef fr Team SCA. Han har inspirerat vr kvinnliga besttning, mnga andra seglare, unga och gamla, och alla oss som hade frmnen att f trffa och lra knna honom, sger Jan Johansson, vd och koncernchef fr SCA. P www.mangeolsson.se kan du dela dina minnen av Mange.
ML, Gteborg, SWE 9. Lorient, FRA 7. Newport, USA 8. Lissabon, POR 3. Abu Dhabi, UAE START, Alicante, EPS 4. Sanya, CHN
2. Recife, BRA
6. Itajai, BRA
5. Auckland, NZL
Nr Team SCA korsar mllinjen i Volvo Ocean Race i juni 2015 kommer de att gra det i Sverige. Gteborg blir slutmlet efter den nio mnader lnga kappseglingen.
Jag vet hur det r att vara ute p en bt veckor i strck med tio andra personer, och visst, det kommer att bli jobbigt, men samtidigt r detta en fantastisk mjlighet fr kvinnor att tvlingssegla.
Sophie Ciszek, Australien:
i den svenska kappseglingen F Offshore Race (tidigare Gotland Runt) som startar den 30 juni. Bda btarna kommer att ha en besttning bestende av tre proffs och sex SCA-anstllda. Tjejerna i Team SCA kommer inte att delta i denna tvling eftersom de har fullt upp med att trna infr andra evenemang. De deltagande btarna startar i Stockholm och seglar runt Gotland. Slutdestination r Sandhamn i Stockholms skrgrd, totalt en strcka p 310 sjmil.
Tjuvtitta p tvlingsbten. Hr nedanfr fr du en glimt av hur Team SCAs tvlingsbt sg ut i slutet av april d skrovet precis hade anlnt till Storbritannien. Bten ska vara seglingsklar i brjan av hsten. Varje deltagande team mste sjlva frdigstlla bten med egen grask design och andra mindre detaljer. De nya VO65-btarna byggs av ett internationellt konsortium av btvarv.
Detta r en chans man bara fr en gng i livet och jag ser jttemycket fram emot de kommande tv ren.
Sam Davies, Storbritannien:
Med en ledarstruktur och ett teknikteam p toppniv kommer vi att ha en snabb inlrningskurva och jag tror verkligen att vi har chans att n frbluffande bra resultat.
Annie Lush, Storbritannien:
Det r antagligen frsta gngen i tvlingens historia som ett helkvinnligt team rekryteras p samma stt som ett helmanligt team.
Liz Wardley, Australien:
Jag tycker det r vldigt spnnande att f vara med i den frmodligen frsta 100 procent kvinnliga besttningen i Volvo Ocean Race.
SCA SHAPE 2 2013 37
EKONOMI
Anders Kllman
Nynshamn
Jag har varit en lojal aktiegare sedan slutet av 1950-talet. Jag var tidigare med i en aktieklubb p jobbet som delade ut aktier i SCA nr bolaget dr jag jobbade lade ner.
Birgit Nilsson
Stockholm
rsstmma som hlls i Waterfront Congress Centre, Stockholm, den 10 april. I sitt tal beskrev vd och koncernchef Jan Johansson de viktigaste frndringarna under frra ret, bland annat ngra av de strsta frvrvstransaktionerna i bolagets historia. SCA frvrvade Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersrrelse och slde frpackningsverksamheten med undantag fr tv kraftlinerbruk i Sverige. SCA frvrvade ven det asiatiska hygienbolaget Everbeauty, kade sitt aktieinnehav i den kinesiska mjukpapperskoncernen Vinda, frvrvade resterande aktier i det chilenska hygienfretaget PISA och avyttrade de tv tryckpappersbruken Aylesford Newsprint (Storbritannien) och Laakirchen (sterrike). Vi kommer att fortstta ska efter frvrvsobjekt men det r minst lika viktigt att upprtthlla en hg organisk tillvxt, sger Jan Johansson. Frutom frvrv och avyttringar har SCA implementerat omfattande effektiviseringsprogram. Inom hygienverksamheten ska vi spara 300 miljoner euro med fullt genomslag 2015, fortsatte Johansson. Frvrvet av Georgia Pacific skapar synergieffekter p 125 miljoner euro, med full effekt under 2016. Frra hsten startade vi ett omfattande program inom skogsindustriverksamheten p 1,3 miljarder kronor. SCA introducerade ven en helt ny hygienorganisation under 2012. Denna har frt fretaget
SCA har rtter i Sundsvall. Jag har en koppling till staden s jag ville ha aktier i bolaget. Sen tyckte jag att en av de tidigare vd:arna, Bo Rydin, var stilig.
Aktiegare
SCA 2012
NETTOOMSTTNING
nrmare kunderna och konsumenterna, och skapat betydligt effektivare marknadsfringsprocesser samtidigt som kostnaderna har snkts.
MOT BAKGRUND AV den pgende lgkonjunktu-
85 408 MSEK
RRELSERESULTAT (EBIT) EXKL.
JMFRELSESTRANDE POSTER
8 646 MSEK
OPERATIVT KASSAFLDE
9 644 MSEK
AKTIEUTDELNING
7,06 SEK
ren i mnga delar av vrlden ansg Jan Johansson att SCA lyckats bra. Vi har frbttrat kassafldet, lnsamheten och tillvxten, och har dessutom kat vra marknadsandelar p en mycket tuff marknad. Om vi ser p SCA idag r vi omsttningsmssigt ett ngot mindre fretag, andra sidan r vi ett starkare och mindre konjunkturknsligt fretag n tidigare. Fr SCAs aktiegare var 2012 ett bra r. Aktiekursen steg 38 procent under ret och utdelningen kade med 7,1 procent frn 2011 till 4,50 kronor per aktie.
Visit torkusa.com/tryxpressnap for a free trial of the new Xpressnap Signature family of dispensers.
2013 SCA Tissue North America LLC. All rights reserved. Tork is a registered trademark of SCA Tissue North America LLC, or its affiliates. To learn more, visit torkusa.com
SCA INSIDE
Hygien fr Madagaskar
Kp ett paket och bidra till bttre hygien. Under de tre senaste ren har detta varit appellen frn SCAs franska mjukpappersmrke Lotus fr att engagera mnniskor att stdja SOS Barnbyar p Madagaskar. Genom ett samarbete mellan Lotus och SOS Barnbyar bidrar alla kp av Lotus toalettpapper, hushllspapper och nsdukar i Frankrike till att finansiera uppfrandet av hygienanlggningar och utveckla informationsprogram fr att hja hygienkunskaperna p sdra Madagaskar. P Madagaskar saknar 63 procent av befolkningen tillgng till dricksvatten och 73 procent saknar ordentliga toaletter. Det Lotusstdda projektet har hjlpt 13 500 personer att f tillgng till sanitra anlggningar, bland annat 16 dricksfontner, 16 hygienanlggningar med toaletter och duschar samt tio tvttstugor. Mlet fr 2013 r att bygga ytterligare 15 hygienanlggningar, 13 tvttinrttningar och 13 dricksfontner fr 13 850 invnare i ett annat distrikt. X w ww.soschildrensvillages.com
Kina hjlper SCA till med plantering av trd i ett omrde som kan karakteriseras som halvken. SCAs medarbetare har ocks donerat pengar till landsbygdsskolor fr att hjlpa till att frbttra levnads- och utbildningsstandarden. SCAs medarbetare samlade in klder, bcker, skolvskor och pappersvaror frn familj och vnner som levererades med lastbil till Ningxia. Den lokala ledningen hjlpte till att packa och distribuera materialet till eleverna ute i byarna.
Charity har SCA sknkt 17000 valntstrdplantor som ska bli till en ekonomisk skog i Liangshan, i Kinas sydvstra provins Sichuan.
Tack vare planteringen av valntstrd kommer ett hundratal fattiga familjer att kunna utka sina inkomster i framtiden. Skogen spelar ocks en viktig roll i miljskyddet.
S mnga hygienartikelspaket delar SCA ut till hemlsa i samarbete med Rda Korset i Frankrike.
PRISAD ETIK
FR SJTTE RET I RAD har SCA kvalicerat
Touch of Care 2013 samlar in pengar till lekplatser vid 44 barnhem runt om i Ryssland. Fr varje kampanjfrpackning som sljs gr en rubel till lekplatsprojektet. SCA har som ml att slja ver 20 miljoner Zewafrpackningar och samla in cirka 22 miljoner rubel (540000euro) till lekplatserna.
X
www.zewa.ru.
sig som ett av vrldens mest etiska fretag. Det r det amerikanska Ethisphere-institutet som varje r grundligt utvrderar era tusen fretag frn olika branscher. Ethisphere vljer ut fretag som systematiskt arbetar med etiska frgestllningar och visar att dessa r viktiga fr ett fretags varumrke och lnsamhet. Ytterligare ett erknnande kommer frn Fortune Magazine som inkluderat SCA i sin senaste lista ver vrldens mest beundrade bolag. Listan fr 2013 omfattar 57 branschsegment och ver 350 fretag. SCA ingick i kategorin Skogs- och pappersprodukter.
SCA SHAPE 2 2013 41
Pris fr jmstlldhetsarbete
FR ETT FRAMGNGSRIKT och fredmligt arbete med att ge kvinnor mjlighet att utvecklas och gra karrir. S ld motiveringen nr SCA p Internationella Kvinnodagen den 8 mars ck utmrkelsen Trdet av Qvinnouniversitetet i Sundsvall/Timr. Utmrkelsen delas ut varje r av till en person eller organisation som genom sina insatser srskilt bidragit till jmstllhet mellan knen. SCA har under ett antal r arbetat fr att frndra sina traditionellt mansdominerade arbetsplatser och man frsker medvetet rekrytera kvinnor till produktionsenheterna och att uppmuntra kvinnor att ska kvalicerade tjnster. Idag leds bland annat tre av fretagets industrier i regionen av kvinnor: Ortvikens pappersbruk, strands massafabrik och Bollsta sgverk.
deltog, frutom SCAs vd Jan Johansson, Per Lindberg, vd fr den svenska frpackningstillverkaren BillerudKorsns AB, Fabio Schvartsman, vd fr det brasilianska massafretaget Klabin och Avrim Lazar, tidigare chef fr Forest Products Association of Canada och numera kommunikationskonsult p ExCo2. Panelen var ense om att skogsfiber har en enorm potential och att biobrnslen r ett exempel p vad som kan stadkommas med nytnkande.
SHUTTERSTOCK
Men. I en internetunderskning som nyligen genomfrdes i landet visade det sig att 94 procent skulle rekommendera TENA Men-produkter. Av mnnen som bestllde TENA-varuprov var det 84 procent som aldrig tidigare kommit i kontakt med specialprodukter fr urininkontinens. De esta hade frskt klara sig med toapapper, konventionella trosskydd eller mensskydd fr kvinnor, eller hade helt enkelt inte anvnt ngot skydd alls. Efter att ha provat produkterna sade 92 procent att de skulle kpa TENA Men hdanefter. Som en av mnnen uttryckte det: efter viss inledande tvekan uppskattar jag verkligen produkterna och undrar varfr jag inte upptckt dem tidigare!
42 SCA SHAPE 2 2013
SCA INSIDE
FRANKRIKE
Tork-magi
VILL DU VETA HUR Tork-dispensrar ser ut i verkligheten? Nu har det blivit mjligt tack vare en app fr iPad och iPhone. Tork Viewer-appen nns att ladda ner frn App Store och visar dispensern i 3D med hjlp av en teknik som kallas frstrkt verklighet. 3D-modellerna r animerade och det nns anvisningar fr hur man byter papper m.m. Du kan ocks ndra frg p dispensern fr att f hjlp att vlja frg till din inredning. Med hjlp av den hr tekniken fr produkterna liv och vra sljare behver inte slpa med sig de fysiska produkterna till kundmtena, sger Petra King, digital
manager fr storfrbrukarsegmentet p SCA. Appen krver iPad 2 eller senare, iPhone 4 eller senare, eller iPad Mini.
S HR GR DU:
hjlpa anhrigvrdare att hitta lmpliga produkter som kan underltta vrden av inkontinenta familjemedlemmar. Detta evenemang syftade ocks till att hja medvetenheten om anhrigas roll i det tunisiska hlso- och sjukvrdssystemet. En ldrande befolkning kommer att leda till att er kommer att drabbas av inkontinensproblem, sger en av de deltagande geriatriklkarna. Anhriga spelar en viktig roll som vrdare av de ldre i familjen. Det r viktigt att vi har strukturer p plats fr att ge dem bsta mjliga std. Evenemanget anordnades i samarbete med tunisiska Alzheimer- och Parkinsonsfreningar.
1. Ladda ned appen Tork Viewer frn App Store. (Appen krver iPad 2 eller senare, iPhone 4 eller senare, eller iPad Mini.) 2. G till bilden p denna tidnings baksida. 3. Starta appen. Hll din telefon eller platta 2030 centimeter frn bilden och se till att du bara ser en bild. 4. Nu visas en dispenser i 3D. Vnd p sidan och prva!
Med hjlp av den hr tekniken fr produkterna liv och vra sljare behver inte slpa med sig de fysiska produkterna till kundmtena.
Petra King, digital manager
SCA SHAPE 2 2013 43
November 2012 SCA Hygiene Products AB. TORK is a registered trademark owned by the company SCA Hygiene Products AB.