27.7.

2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/1

I
(Lagstiftningsakter)

FRORDNINGAR
EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS FRORDNING (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister
(Text av betydelse fr EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RD HAR ANTAGIT DENNA FRORDNING

tillsynsmyndigheter, varav en fr banksektorn, en fr frskrings- och tjnstepensionssektorn och en fr vr depappers- och marknadssektorn, samt inrttandet av ett europeiskt systemriskrd.

med beaktande av frdraget om Europeiska unionens funktions stt, srskilt artikel 114,
(2)

med beaktande av Europeiska kommissionens frslag,

efter versndande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

I kommissionens meddelande av den 4 mars 2009 med titeln Frmja terhmtning i Europa, freslogs att unio nens regelverk fr finansiella tjnster skulle strkas. I sitt meddelande av den 3 juli 2009 med titeln Effektiva, skra och solida derivatmarknader analyserade kommis sionen derivatens roll i samband med finanskrisen och i sitt meddelande av den 20 oktober 2009 med titeln Effektiva, skra och solida derivatmarknader: frestende initiativ angav den vilka tgrder den avsg att vidta fr att begrnsa riskerna med derivat.

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit tns yttrande (2),

(3)

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsfrfarandet (3), och

av fljande skl:

(1)

I en rapport som utfrdes p begran av kommissionen och som offentliggjordes den 25 februari 2009 av en hgnivgrupp med Jacques de Larosire som ordfrande drogs slutsatsen att tillsynsramarna fr unionens finans sektor behvde strkas fr att minska risken fr och mildra effekterna av framtida finanskriser, och rapporten rekommenderade lngtgende reformer av tillsynsstruk turen fr den sektorn, inklusive inrttandet av ett euro peiskt system fr finansiell tillsyn, med tre europeiska

Den 23 september 2009 antog kommissionen frslag till tre frordningar om inrttande av ett europeiskt system fr finansiell tillsyn, inklusive inrttandet av tre europe iska tillsynsmyndigheter, fr en konsekvent tillmpning av unionslagstiftningen och infrande av gemensamma standarder och praxis av hg kvalitet fr tillsyn och ver vakning. De europeiska tillsynsmyndigheterna utgrs av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndig heten) (EBA), inrttad genom Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1093/2010 (4), Europeiska till synsmyndigheten (Europeiska frskrings- och tjns tepensionsmyndigheten) (Eiopa), inrttad genom Europa parlamentets och rdets frordning (EU) nr 1094/2010 (5) samt Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska vrdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrttad genom Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1095/2010 (6). De europeiska tillsyns myndigheterna spelar en central roll fr att skra finans sektorns stabilitet. Det r drfr mycket viktigt att hela tiden skerstlla att utvecklingen av deras arbete fr hg politisk prioritet och att de ges tillrckliga resurser.

(1) EUT C 57, 23.2.2011, s. 1. (2) EUT C 54, 19.2.2011, s. 44. (3) Europaparlamentets stndpunkt av den 29 mars 2012 (nnu ej of fentliggjord i EUT) och rdets beslut av den 4 juli 2012.

(4) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12. (5) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48. (6) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

L 201/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

(4)

OTC-derivat (over-the-counter, OTC-derivatkontrakt) r inte transparenta, eftersom de r privata kontrakt och alla uppgifter om dem vanligtvis bara r tillgngliga fr kontraktsparterna. De skapar ett komplicerat nt av m sesidigt beroende som kan gra det svrt att bedma arten och omfattningen av de risker som de r frenade med. Finanskrisen har visat att sdana egenskaper vid marknadsoro kar oskerheten och drmed innebr ris ker fr den finansiella stabiliteten. I denna frordning skapas frutsttningar fr att begrnsa dessa risker och frbttra derivatkontrakts transparens.
(8)

rttsordningar, i verensstmmelse med de allmnna ml och standarder fr regleringen som faststlldes vid G20mtet i september 2009, nmligen att frbttra derivat marknadernas transparens, begrnsa systemriskerna och skydda mot marknadsmissbruk. Ett sdant system br anses vara likvrdigt om det skerstller att det vsentliga resultatet frn det tillmpliga regleringssystemet liknar unionens krav, och det br anses vara effektivt om de reglerna tillmpas p ett konsekvent stt.

(5)

P toppmtet i Pittsburgh den 26 september 2009 kom G20-ledarna verens om att alla standardiserade OTCderivatkontrakt senast frn slutet av 2012 ska clearas via en central motpart och att OTC-derivatkontrakt ska inrapporteras till transaktionsregister. I juni 2010 i To ronto bekrftade G20-ledarna sitt tagande och tog sig ven att pskynda genomfrandet av kraftfulla tgrder fr att frbttra OTC-derivatkontraktens transparens och tillsyn p ett internationellt sett konsekvent och icke-dis kriminerande stt.

Det r lmpligt och ndvndigt i detta sammanhang, med beaktande av derivatmarknadernas srdrag och de centrala motparternas funktion, att kontrollera att de ut lndska regleringssystemen faktiskt r likvrdiga i frga om att uppfylla G20:s ml och standarder fr att fr bttra derivatmarknadernas transparens, begrnsa system riskerna och skydda mot marknadsmissbruk. De centrala motparternas mycket speciella situation krver att de be stmmelser som avser tredjelnder ordnas och fungerar i enlighet med arrangemang som r specifika fr dessa marknadsstrukturenheter. Detta tillvgagngsstt utgr drfr inte ngot prejudikat fr annan lagstiftning.

(6)

Kommissionen kommer att vervaka och strva efter att skerstlla att dessa taganden genomfrs p ett liknande stt av unionens internationella partner. Kommissionen br samarbeta med myndigheter i tredjelnder i syfte att prva msesidigt stdjande lsningar fr att skerstlla verensstmmelse mellan denna frordning och tredje lndernas krav och drigenom undvika eventuellt dubbel arbete. Kommissionen br med Esmas bistnd vervaka och utarbeta rapporter till Europaparlamentet och rdet om den internationella tillmpningen av de principer som faststlls i denna frordning. Fr att undvika even tuella verlappande eller motstridiga krav fr kommissio nen anta beslut om likvrdighet nr det gller rttsliga, tillsynsmssiga och verkstllighetsmssiga ramar i tredje lnder, om ett antal villkor r uppfyllda. Den bedmning som ligger till grund fr sdana beslut br inte inkrkta p rtten fr en central motpart som r etablerad i ett tredjeland och som godknts av Esma att tillhandahlla clearingtjnster t clearingmedlemmar eller handelsplatser som r etablerade i unionen, eftersom godknnande beslutet br vara oberoende av denna bedmning. P liknande stt br varken ett likvrdighetsbeslut eller denna bedmning pverka rtten fr ett transaktions register som r etablerat i ett tredjeland och godknt av Esma att tillhandahlla tjnster t enheter som r etable rade i unionen.

(9)

I sina slutsatser av den 2 december 2009 var Europeiska rdet ense om att det fanns ett behov av att vsentligt begrnsa motpartskreditrisker och att det var viktigt att frbttra derivattransaktioners transparens, effektivitet och tillfrlitlighet. I Europaparlamentets resolution Deri vatmarknader: frestende initiativ av den 15 juni 2010 efterlystes obligatorisk clearing och rapportering av OTCderivatkontrakt.

(10)

Esma br agera inom denna frordnings tillmpnings omrde fr att vrna finansmarknadernas stabilitet i kri tiska situationer, fr att skerstlla att nationella tillsyns myndigheter tillmpar unionens regler p ett enhetligt stt, samt fr att lsa tvister mellan dessa. Esma har ocks till uppgift att utveckla frslag till tekniska stan darder fr tillsyn och genomfrande och har en central roll vid auktorisation och vervakning av centrala mot parter och transaktionsregister.

(11)

(7)

Nr det gller godknnande av centrala motparter i tred jelnder, och i verensstmmelse med unionens interna tionella skyldigheter enligt avtalet om upprttande av Vrldshandelsorganisationen, inklusive det allmnna tjnstehandelsavtalet, br beslut som faststller att tredje lnders rttsordningar r likvrdiga med unionens rtts ordning endast antas om dessa tredjelnder har ett effek tivt likvrdigt system fr godknnande av centrala mot parter som r auktoriserade i enlighet med utlndska

En av Europeiska centralbankssystemets (ECBS) grundlg gande uppgifter r att frmja ett vlfungerande betal ningssystem. ECBS:s medlemmar utvar drfr tillsyn ge nom att skerstlla effektiva och sunda clearing- och betalningssystem, inbegripet centrala motparter. ECBS:s medlemmar medverkar drfr p nra hll vid auktorisa tion och vervakning av centrala motparter, godkn nande av centrala motparter i tredjelnder och godkn nande av samverkansverenskommelser. Dessutom med verkar de p nra hll nr det gller faststllande av tekniska standarder fr tillsyn, riktlinjer och rekommen dationer. Denna frordning pverkar inte Europeiska cen tralbankens (ECB) och de nationella centralbankernas

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/3

ansvar att skerstlla effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom unionen och i frbindelser med andra lnder. Av den anledningen, och fr att frhindra att parallella regelsystem skapas, br Esma och ECBS samarbeta nra under utarbetandet av relevanta frslag till tekniska standarder. ECB:s och de nationella central bankernas tillgng till information r ocks av strsta vikt nr de fullgr sina uppgifter nr det gller tillsyn av clearing- och betalningssystemen samt den utfrdande centralbankens funktion.

frordning. Ett successivt genomfrande av clearingkravet skulle kunna ske i form av de typer av marknadsaktrer som mste uppfylla clearingkravet. Vid bestmmandet av vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av clearingkravet br Esma ta hnsyn till de srskilda sr dragen hos OTC-derivatkontrakt som ings med emitten ter av tckta obligationer eller med pooler fr skring av tckta obligationer.

(17) (12)

Enhetliga regler krvs fr derivatkontrakt som anges i avsnitt C punkterna 410 i bilaga I till Europaparlamen tets och rdets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader fr finansiella instrument (1).

Nr Esma faststller vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av clearingkravet br den ocks ta vederbrlig hnsyn till andra relevanta aspekter, inte minst i vilken grad motparter som utnyttjar de relevanta klasserna av OTC-derivatkontrakt r sammankopplade och vilka effekterna p niverna p motpartskreditris kerna blir, samt frmja likvrdiga konkurrensvillkor p den inre marknaden i enlighet med artikel 1.5 d i fr ordning (EU) nr 1095/2010.

(13)

Incitament fr kad anvndning av centrala motparter har inte visat sig tillrckligt fr att se till att OTC-derivat kontrakt faktiskt clearas centralt. Fr de OTC-derivat kontrakt som kan clearas centralt krvs drfr obligato riska krav p clearing via centrala motparter.

(18)

Nr Esma har faststllt att en OTC-derivatprodukt r standardiserad och lmpar sig fr clearing, men det inte finns ngon central motpart som r beredd att cleara denna produkt br Esma underska orsaken till detta.

(14)

Det r sannolikt att medlemsstater kommer att vidta nationella tgrder som skiljer sig frn varandra och som kan skapa hinder fr en smidigt fungerande inre marknad och vara till nackdel fr marknadsaktrer och finansiell stabilitet. Fr att trygga ett starkt investerar skydd och stadkomma lika spelregler fr marknadsakt rerna krvs det ocks att clearingkravet tillmpas enhet ligt i unionen.

(19)

(15)

Fr att kunna se till att clearingkravet begrnsar system riskerna, krvs det ett frfarande fr kartlggning av de klasser av derivat som br omfattas av det kravet. I fr farandet br det beaktas att inte alla OTC-derivatkontrakt som clearats via centrala motparter kan anses vara lm pade fr obligatorisk central clearing.

Vid bestmmandet av vilka klasser av OTC-derivatkon trakt som ska omfattas av clearingkravet mste hnsyn tas till srdragen hos de berrda klasserna av OTC-deri vatkontrakt. Den huvudsakliga risken fr transaktioner kan fr vissa klasser av OTC-derivatkontrakt hnga sam man med avvecklingsrisker, som hanteras genom sepa rata infrastrukturarrangemang, och en separering kan g ras mellan vissa klasser av OTC-derivatkontrakt (t.ex. ut lndsk valuta) och andra klasser. Clearing via central motpart hanterar specifikt motpartskreditrisker och r kanske inte ett optimalt stt att hantera avvecklingsrisker. Ordningen fr sdana kontrakt br framfr allt grundas p en framvxande internationell konvergens och mse sidigt erknnande av relevant infrastruktur.

(16)

I denna frordning anges kriterier fr att avgra huruvida olika klasser av OTC-derivatkontrakt br omfattas av ett clearingkrav. Kommissionen br, p grundval av frslag till tekniska standarder fr tillsyn som utarbetats av Es ma, besluta om en klass av OTC-derivatkontrakt ska omfattas av ett clearingkrav och frn vilken tidpunkt clearingkravet fr verkan, inbegripet i frekommande fall ett successivt genomfrande och minimikravet p terstende lptid fr de kontrakt som ings eller frnyas innan clearingkravet trder i kraft, i enlighet med denna

(20)

(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

Fr att skerstlla en enhetlig och samstmmig tillmp ning av den hr frordningen och likvrdiga frutstt ningar fr marknadsaktrerna nr en klass av OTC-deri vatkontrakt frklarats vara freml fr clearingkravet, br detta krav ven glla samtliga kontrakt som avser denna klass av OTC-derivatkontrakt som har ingtts p dagen fr eller efter en underrttelse till Esma om att en central motpart har auktoriserats med avseende p clearingkra vet, men fre det datum frn vilket clearingkravet fr verkan, under frutsttning att dessa kontrakts terst ende lptid verstiger det minimikrav som faststlls av kommissionen.

L 201/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

(21)

Vid bedmningen av huruvida en klass av OTC-derivat kontrakt ska omfattas av clearingkrav br Esma ha ml sttningen att minska systemrisken. Bedmningsfakto rerna br bland annat beakta graden av kontraktens kontraktsmssiga och operativa standardisering, volymen och likviditeten fr den relevanta klassen av OTC-derivat kontrakt, samt tillgngligheten till sklig, plitlig och all mnt accepterad prisinformation inom den relevanta klassen av OTC-derivatkontrakt.

(25)

(22)

Fr att ett OTC-derivatkontrakt ska kunna clearas, mste bda kontraktsparterna omfattas av ett clearingkrav eller samtycka. Undantag frn clearingkravet br utformas re striktivt, eftersom de kan minska kravets effektivitet och frdelarna med clearing via centrala motparter samt leda till regelarbitrage mellan vissa grupper av marknadsakt rer.

(23)

Fr att frmja finansiell stabilitet inom unionen kan det bli ndvndigt att ocks lta transaktioner som ingtts av enheter etablerade i tredjelnder omfattas av clearingkra ven och kraven p riskreduceringstekniker, under fr utsttning att de berrda transaktionerna har en direkt, vsentlig och frutsebar verkan inom unionen eller nr sdana krav r ndvndiga eller lmpliga fr att frhindra varje kringgende av denna frordning.

Regler om clearing av OTC-derivatkontrakt, rapportering av derivattransaktioner respektive regler om riskreduce ringsteknik fr OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart br tillmpas p finansiella motparter, dvs. investeringsfretag som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2004/39/EG, kreditinstitut som har aukto riserats i enlighet med Europaparlamentets och rdets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rtten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (1), frsk ringsfretag som har auktoriserats i enlighet med rdets frsta direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om sam ordning av lagar och andra frfattningar angende rtten att etablera och driva verksamhet med annan direkt fr skring n livfrskring (2), livfrskringsfretag som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och r dets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livfrskring (3), terfrskringsfretag som har auktorise rats i enlighet med Europaparlamentets och rdets direk tiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om terfr skring (4), fretag fr kollektiva investeringar i verlt bara vrdepapper (fondfretag), och i tillmpliga fall de ras frvaltningsbolag som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rdets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra frfattningar som avser fretag fr kollektiva investe ringar i verltbara vrdepapper (fondfretag) (5), tjns tepensionsinstitut som definieras i Europaparlamentets och rdets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn ver tjnstepensionsinsti tut (6) samt alternativa investeringsfonder som frvaltas av frvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-frval tare) som r auktoriserade eller registrerade i enlighet med Europaparlamentets och rdets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om frvaltare av alternativa investe ringsfonder (7).

(24)

OTC-derivatkontrakt som inte anses lmpade fr clearing via centrala motparter r frenade med motpartskredit risker och operativa risker, varfr regler br infras fr att hantera dessa risker. Fr att minska motpartskredit riskerna br marknadsaktrer som omfattas av clearing kravet ha riskhanteringsfrfaranden som krver en utvx ling av skerheter som sker i tid, r korrekt och p lmpligt vis separerad. Vid utarbetande av frslag till tek niska standarder fr tillsyn som specificerar vad dessa riskhanteringsfrfaranden ska innehlla, br Esma beakta frslagen frn internationella standardiseringsorgan om marginalskerhetskraven fr derivat vars clearing inte sker centralt. Vid utarbetande av frslag till tekniska stan darder fr tillsyn som specificerar de arrangemang som krvs fr en korrekt och lmplig utvxling av skerheter fr att hantera risker som r frknippade med icke clea rade transaktioner, br Esma vederbrligen beakta de svrigheter som emittenter av tckta obligationer eller skerhetspooler har nr det gller att stlla skerheter i flera av unionens jurisdiktioner. Esma br ocks beakta det faktum att den frmnsrtt till tillgngarna hos emit tenten av de tckta obligationerna som ges till motpar terna till dessa emittenter erbjuder likvrdig skerhet mot motpartskreditrisk.

(26)

Enheter som frvaltar pensionssystem vars frmsta upp gift r att tillhandahlla en pensionsinkomst, i regel som livslnga utbetalningar men ocks som utbetalningar un der viss tid eller som ett engngsbelopp, minimerar i typfallet sitt kontantinnehav fr att maximera effektivite ten och avkastningen fr sina pensionstagare. Att avkrva sdana enheter central clearing av OTC-derivatkontrakt skulle drfr leda till att de skulle behva avyttra en avsevrd del av sina tillgngar i utbyte mot kontanter fr att uppfylla centrala motparters gllande marginals kerhetskrav. Fr att undvika en sannolik negativ inverkan av ett sdant krav p pensionsinkomsterna fr framtida pensionrer br clearingkravet inte glla fr pensions system frrn en lmplig teknisk lsning fr verfring av en icke-kontant skerhet som marginalskerhet har
L L L L L L L 177, 228, 345, 323, 302, 235, 174, 30.6.2006, s. 1. 16.8.1973, s. 3. 19.12.2002, s. 1. 9.12.2005, s. 1. 17.11.2009, s. 32. 23.9.2003, s. 10. 1.7.2011, s. 1.

(1 ) (2 ) (3 ) (4 ) (5 ) (6 ) (7 )

EUT EGT EGT EUT EUT EUT EUT

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/5

utvecklats av centrala motparter fr att lsa detta pro blem. En sdan teknisk lsning br ta hnsyn till pen sionssystemens srskilda funktion och inte medfra ngra vsentliga negativa effekter fr pensionrerna. Under en vergngsperiod br OTC-derivatkontrakt som ingtts med syftet att minska investeringsrisker med direkt kopp ling till pensionssystemens finansiella solvens vara fre ml inte bara fr rapporteringskravet utan ocks fr bi laterala krav p stllande av skerhet. Slutmlet r dock central clearing s snart som detta r mjligt.

OTC-derivatkontrakt som avser andra av frskringsgiva rens livfrskringsprodukter som inte har som frmsta syfte att tillhandahlla en pensionsinkomst.

(27)

Det r viktigt att se till att endast lmpliga enheter och arrangemang srbehandlas och att beakta den mngfald av pensionssystem som finns inom unionen, men ocks att skapa likvrdiga frutsttningar fr alla pensions system. Drfr br det tillflliga undantaget glla fr tjnstepensionsinstitut som registrerats i enlighet med direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade enheter som ansvarar fr driften av sdana institut och som agerar fr deras rkning enligt artikel 2.1 i det direktivet samt rttsliga enheter som har inrttats av sdana institut i investeringssyfte och som uteslutande agerar i deras intresse, och fr tjnstepensionsverksamheten vid institu tioner som avses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG.

Ytterligare exempel skulle kunna vara pensionsverksam heter i frskringsfretag som omfattas av direktiv 2002/83/EG, frutsatt att alla tillgngar som hnfr sig till verksamheterna upptas i ett srskilt register i enlighet med bilagan till Europaparlamentets och rdets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av frskringsfretag (1), liksom arrange mang fr tillhandahllande av tjnstepension i frsk ringsfretag som grundar sig p kollektivavtal. Institutio ner som har inrttats i syfte att tillhandahlla ersttning till medlemmar i pensionsprogram vid obestnd br ocks behandlas som ett pensionssystem vid tillmp ningen av denna frordning.

(29)

(28)

Det tillflliga undantaget br ocks glla fr tjnstepen sionsverksamheten i livfrskringsfretag, under fr utsttning att alla motsvarande tillgngar och skulder hlls fullstndigt tskilda och frvaltas och organiseras separat, utan mjlighet till verfring. Det br ocks glla fr alla andra auktoriserade enheter som omfattas av till syn och som enbart verkar nationellt, eller arrangemang som inrttats i huvudsak inom en medlemsstats territo rium, under frutsttning att bda r erknda enligt na tionell lagstiftning och att deras frmsta syfte r att till handahlla en pensionsinkomst. De enheter och arrange mang som avses i detta skl br vara freml fr beslut av relevant behrig myndighet och, fr att skerstlla verensstmmelse och undanrja alla risker fr avvikelser och vertrdelser, Esmas yttrande, efter samrd med Eio pa. Detta skulle kunna inbegripa enheter och arrange mang som inte ndvndigtvis r kopplade till ett pen sionsprogram som tillhandahlls av arbetsgivaren, men som fortfarande har som frmsta syfte att ge en pen sionsinkomst, antingen p obligatorisk eller p frivillig basis. Exempel p detta skulle kunna vara juridiska enhe ter som frvaltar fonderade pensionssystem i enlighet med nationell lagstiftning, under frutsttning att de gr sina investeringar i enlighet med aktsamhetsprinci pen, och pensionsarrangemang som tecknats direkt av enskilda, vilka ocks kan tillhandahllas av livfrskrings givare. Undantaget betrffande pensionsarrangemang som tecknats direkt av enskilda br i detta fall inte omfatta

Nr s r lmpligt br regler fr finansiella motparter ocks tillmpas p icke-finansiella motparter. Det r knt att icke-finansiella motparter anvnder OTC-derivat kontrakt fr att skydda sig mot affrsrisker med direkt koppling till deras affrsverksamhet eller likviditetsfrvalt ning. Vid bedmningen av om en icke-finansiell motpart br omfattas av clearingkravet, br det drfr beaktas i vilket syfte den icke-finansiella motparten anvnder OTCderivatkontrakt och hur stor dess exponering mot dessa instrument r. I syfte att skerstlla att icke-finansiella institut har mjlighet att lmna sina synpunkter p clea ringtrsklarna, br Esma vid utarbetandet av de relevanta tekniska standarderna fr tillsyn genomfra ett ppet offentligt samrd som skerstller att icke-finansiella in stitut fr delta. Esma br ocks samrda med alla berrda myndigheter, till exempel byrn fr samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, fr att se till att srdragen i dessa sektorer helt och fullt beaktas. Dessutom br kom missionen senast den 17 augusti 2015 utvrdera vilken systemvikt de icke-finansiella fretagens transaktioner med OTC-derivatkontrakt har inom olika sektorer, inklu sive energisektorn.

(30)

Vid bedmningen av om ett OTC-derivatkontrakt mins kar de risker som r direkt kopplade till en icke-finansiell motparts affrsverksamhet och likviditetsfrvaltning, br vederbrlig hnsyn tas till denna icke-finansiella motparts vergripande strategier fr riskskring och riskbegrns ning. I synnerhet br hnsyn tas till om ett OTC-derivat kontrakt r ekonomiskt lmpligt fr reducera riskerna i

(1) EGT L 110, 20.4.2001, s. 28.

L 201/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

en icke-finansiell motparts uppfrande och frvaltning, nr riskerna hr samman med svngningar i rntor, va lutakurser, inflationstakten eller rvarupriser.

(35)

(31)

Clearingtrskeln r en mycket viktig storhet fr alla ickefinansiella motparter. Nr clearingtrskeln faststlls br hnsyn tas till vilken systemvikt summan av nettoposi tionerna och nettoexponeringarna har per motpart och per klass av OTC-derivatkontrakt. I detta sammanhang br lmpliga insatser gras fr att erknna de risk begrnsningsmetoder som icke-finansiella motparter ut nyttjar inom ramen fr sin normala affrsverksamhet.

Denna frordning br inte hindra rttvist och ppet till trde mellan handelsplatser och centrala motparter p den inre marknaden, enligt villkoren i denna frordning och i de tekniska standarder fr tillsyn som utarbetats av Esma och antagits av kommissionen. Kommissionen br fortstta att nra vervaka hur OTC-derivatmarknaden utvecklas och br vid behov ingripa fr att frhindra snedvridning av konkurrensen p den inre marknaden i syfte att skerstlla likvrdiga frutsttningar p finans marknaderna.

(36)

(32)

ECBS-medlemmar och andra nationella organ med lik nande funktioner, andra offentliga unionsorgan med upp drag att frvalta eller delta i frvaltningen av offentlig skuld samt Banken fr internationell betalningsutjmning br undantas frn frordningens tillmpningsomrde, i syfte att undvika att deras befogenheter begrnsas nr det gller att fullgra uppgifter av gemensamt intresse.

P vissa omrden inom sektorn fr finansiella tjnster och handel med derivatkontrakt kan det ocks finnas kommersiella och immateriella rttigheter. I fall d s dana rttigheter avser produkter eller tjnster som har blivit eller pverkar en branschstandard br det finnas licenser tillgngliga p proportionella, rttvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

(37)

(33)

Eftersom inte alla marknadsaktrer som omfattas av clea ringkravet kan bli den centrala motpartens clearingmed lemmar, br de ha mjlighet att f tillgng till den cen trala motparten som kunder eller indirekta kunder under frutsttning att vissa villkor r uppfyllda.

Tillfrlitliga uppgifter behvs fr att kunna identifiera de klasser av OTC-derivatkontrakt som br omfattas av clea ringkravet, trskelvrden och systemviktiga icke-finansi ella motparter. I regleringssyfte r det drfr viktigt att ett enhetligt rapporteringskrav fr uppgifter om derivat in frs p unionsniv. Dessutom behvs, i s hg utstrck ning som mjligt, ett retroaktivt rapporteringskrav, fr bde finansiella motparter och icke-finansiella motparter, s att bland annat Esma och relevanta behriga myndig heter fr jmfrbara uppgifter.

(34)

En oavsiktlig snedvridning av konkurrensen p mark naden fr OTC-derivat kan bli fljden av att ett clearing krav infrs, samtidigt med ett frfarande fr att faststlla vilka centrala motparter som kan anvndas fr att full gra detta krav. Exempelvis kan en central motpart vgra att cleara transaktioner som verkstlls p vissa handels platser, eftersom den centrala motparten gs av en kon kurrerande handelsplats. Fr att undvika sdan diskrimi nerande praxis br centrala motparter acceptera att cleara transaktioner som genomfrs p olika handelsplatser, frutsatt att de senare uppfyller den centrala motpartens operativa och tekniska krav, och oberoende av den kon traktsdokumentation med std av vilken motparterna har genomfrt den berrda OTC-derivattransaktionen, under frutsttning att denna dokumentation motsvarar stan darden p marknaden. Handelsplatserna br tillhanda hlla de centrala motparterna transaktionsuppgifter (trade feeds) p transparenta och icke-diskriminerande grunder. De centrala motparternas tilltrdesrtt till han delsplatser br f omfattas av arrangemang som innebr att flera centrala motparter anvnder samma handelsplats transaktionsuppgifter. Detta fr dock inte medfra sam verkansverenskommelser vid clearing av derivat eller ge upphov till fragmentering av likviditeten.

(38)

En transaktion inom en grupp r en transaktion mellan tv fretag som helt och hllet omfattas av samma kon solidering och som r freml fr lmpliga centraliserade frfaranden fr bedmning, mtning och kontroll av ris ker. De ingr i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG eller, nr det gller kreditinstitut som r understllda samma centrala fretagsenhet som avses i artikel 3.1 i det direktivet, bda r kreditinstitut eller den ena r ett kreditinstitut och den andra en central fretagsenhet. OTC-derivatkontrakt kan erknnas svl inom finansgrupper eller andra grupper som inom grupper bestende av bde finansiella fretag och andra fretag, och om ett sdant kontrakt betraktas som en transaktion inom gruppen nr det gller den ena parten, br den ocks betraktas som en transaktion inom gruppen nr det gller den andra parten i kontraktet. Det kan konstateras att transaktioner inom gruppen kan vara ndvndiga fr att aggregera risker inom en gruppstruk tur, och att risker inom gruppen drfr r av srskilt slag. Eftersom effektiviteten i dessa frfaranden fr hantering av risker inom gruppen kan komma att begrnsas om dessa transaktioner omfattas av ett clearingkrav, kan det vara en frdel att undanta transaktioner inom gruppen frn clearingkravet, under frutsttning att detta undan tag inte kar systemrisken. Fljaktligen br den centrala

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/7

motpartens clearing av dessa transaktioner ersttas med en tillrcklig utvxling av skerheter, dr detta r lmpligt fr att begrnsa motpartsriskerna inom gruppen.

moderfretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, samma gruppbaserade tillsyn frn en behrig myndighet i ett tredjeland som faststllts vara likvrdig med den som styrs av principerna i artikel 143 i direktiv 2006/48/EG eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

(39)

Undantag frn kravet p skerhet skulle emellertid kunna gras fr vissa transaktioner inom en grupp, i vissa fall p grundval av de behriga myndigheternas beslut, under frutsttning att deras riskhanteringsfrfaranden r till rckligt sunda och kraftfulla samt str i verensstm melse med transaktionens komplexitet och att det inte finns ngra hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna. Dessa kriterier samt de frfaranden som motparterna och de berrda behriga myndigheterna ska flja nr undantag tillmpas br anges i tekniska standarder fr tillsyn som antas i enlighet med de relevanta frordningarna om inrttandet av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Innan frslagen till tekniska standarder fr tillsyn utarbetas br de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbeta en kon sekvensanalys av deras mjliga konsekvenser fr den inre marknaden och finansmarknadens aktrer, srskilt fr berrda gruppers verksamhet och strukturer. Alla de tekniska standarder som r tillmpliga p de skerheter som utvxlas vid transaktioner inom gruppen, inbegripet kriterierna fr undantag, br beakta dessa transaktioners frmsta specifika egenskaper och befintliga skillnader mellan icke-finansiella och finansiella motparter liksom deras syften med och metoder fr anvndning av derivat.

(41)

Det r viktigt att marknadsaktrerna till transaktions register rapporterar in alla uppgifter om derivatkontrakt som de ingtt. P detta stt kommer information om de inneboende riskerna p derivatmarknaderna att lagras centralt och vara ltt tillgngliga bland annat fr Esma, berrda behriga myndigheter, Europeiska systemrisk nmnden (ESRB) och berrda centralbanker inom ECBS.

(42)

(40)

Motparter br anses omfattas av samma konsolidering tminstone nr de bda ingr i en sammanstlld redovis ning enligt rdets direktiv 83/349/EEG (1) eller de inter nationella redovisningsstandarderna IFRS som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1606/2002 (2), eller, nr det gller en grupp vars moderfretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i en lighet med allmnt accepterade redovisningsstandarder i detta tredjeland som i enlighet med kommissionens fr ordning (EG) nr 1569/2007 (3) anses vara likvrdiga med IFRS-standarder (eller redovisningsstandarder i ett tredje land vars anvndning r tillten i enlighet med artikel 4 i frordning (EG) nr 1569/2007), eller nr de bda omfat tas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med direk tiv 2006/48/EG eller Europaparlamentets och rdets di rektiv 2006/49/EG (4), eller nr det gller en grupp vars

Tillhandahllandet av transaktionsregistertjnster prglas av stordriftsfrdelar, vilket skulle kunna hmma konkur rensen p just detta omrde. Samtidigt kan infrandet av ett omfattande rapporteringskrav fr marknadsaktrerna ka vrdet p informationen i transaktionsregistren ven fr tredje parter som tillhandahller anknutna tjnster, bland annat orderavstmning, ordermatchning, kredit hndelsetjnster och portfljfrliknings- eller portflj kompressionstjnster. Det r lmpligt att se till att de likvrdiga frutsttningarna inom efterhandelssektorn inte p ett allmnt plan ventyras av ett eventuellt natur ligt monopol nr det gller tillhandahllandet av trans aktionsregistertjnster. Drfr br transaktionsregistren vara skyldiga att tillhandahlla den information som finns i registret p rttvisa, verkomliga och icke-diskri minerande villkor, under frutsttning att ndvndiga tgrder fr dataskydd har vidtagits.

(43)

Fr att mjliggra en mer omfattande verblick ver marknaden och fr att bedma systemrisken, br derivat kontrakt inrapporteras till transaktionsregister oavsett om de clearats via en central motpart eller inte.

(44)

De europeiska tillsynsmyndigheterna br ges tillrckliga resurser fr att effektivt utfra de uppgifter som de till delats genom denna frordning.

(1) Rdets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 baserat p artikel 54.3 g i frdraget om sammanstlld redovisning (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1). (2) Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillmpning av internationella redovisnings standarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1). (3) Kommissionens frordning (EG) nr 1569/2007 av den 21 december 2007 om infrande av en mekanism fr faststllande av likvrdighet fr redovisningsstandarder som tillmpas av tredjelandsemittenter av vrdepapper enligt Europaparlamentets och rdets direktiv 2003/71/EG och 2004/109/EG (EUT L 340, 22.12.2007, s. 66). (4) Europaparlamentets och rdets direktiv 2006/49/EC av den 14 juni 2006 om kapitalkrav fr vrdepappersfretag och kreditinstitut (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201).

(45)

Motparter och centrala motparter som ingr, ndrar eller avslutar ett derivatkontrakt br se till att uppgifterna i kontraktet inrapporteras till ett transaktionsregister. De br f delegera inrapporteringen av kontraktet till en annan enhet. En enhet eller dess anstllda som i enlighet med denna frordning och p en motparts vgnar rap porterar in uppgifter i ett derivatkontrakt till ett trans aktionsregister, ska inte anses bryta mot eventuella sek retesstaganden. Vid utarbetandet av frslag till tekniska

L 201/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

standarder fr tillsyn br Esma beakta de framsteg som gjorts fr att utveckla en unik kontraktsbeteckning och frteckningen ver de uppgifter som behver rapporteras i tabell 1 i bilaga I till kommissionens frordning (EG) nr om genomfrande av direktiv 1287/2006 (1) 2004/39/EG och samrda med andra behriga myndig heter ssom byrn fr samarbete mellan energitillsyns myndigheter.

skerstlla en enhetlig tillmpning av denna frordning br dessa krav avse clearing av alla finansiella instrument som centrala motparter hanterar.

(50)

(46)

Med beaktande av de principer som faststlls i kommis sionens meddelande om att frstrka sanktionssystemen i finanssektorn och de unionsrttsakter som antagits till fljd av det meddelandet, br medlemsstaterna infra bestmmelser om sanktioner fr vertrdelser av denna frordning. Medlemsstaterna br tillmpa dessa sanktio ner s att det inte minskar reglernas effektivitet. Dessa sanktioner br vara effektiva, proportionella och avskrc kande. De br grundas p riktlinjer som Esma antar fr att frmja konvergens och enhetlighet ver grnserna fr sanktionssystem i den finansiella sektorn. Medlemssta terna br se till att de sanktioner som lggs redovisas offentligt, och i frekommande fall, att bedmningsrap porterna om existerande reglers effektivitet regelbundet offentliggrs.
(51)

Av reglerings- och harmoniseringsskl br det drfr s kerstllas att motparter bara anlitar centrala motparter som uppfyller kraven i denna frordning. Dessa krav br inte hindra medlemsstater frn att anta eller fortstta att tillmpa ytterligare krav nr det gller centrala mot parter som har etablerat sig p deras territorium, inbegri pet vissa auktoriseringskrav enligt direktiv 2006/48/EG. Dessa ytterligare krav br dock inte pverka rtten fr centrala motparter som har auktoriserats i andra med lemsstater eller godknts i enlighet med denna frord ning att tillhandahlla clearingtjnster t clearingmedlem mar och deras kunder som r etablerade i den medlems stat som har infrt ytterligare krav, eftersom dessa cen trala motparter inte r freml fr de ytterligare kraven och inte behver rtta sig efter dem. Senast den 30 sep tember 2014 br Esma upprtta en rapport om effek terna av att medlemsstater tillmpar ytterligare krav.

(47)

En central motpart fr i enlighet med denna frordning etableras i vilken som helst av medlemsstaterna. Ingen medlemsstat eller grupp av medlemsstater br diskrimi neras, direkt eller indirekt, som plats fr clearingtjnster. Ingenting i denna frordning br begrnsa eller hindra en central motpart i en jurisdiktion frn att cleara en produkt som r utstlld i en annan medlemsstats valuta eller i ett tredjelands valuta.

Direkta regler fr auktorisation av och tillsyn ver cen trala motparter r en viktig konsekvens av kravet p clearing av OTC-derivatkontrakt. Det r lmpligt att be hriga myndigheter fr fortsatt ansvar fr alla aspekter p auktorisation av och tillsyn ver centrala motparter, in klusive ansvaret fr att kontrollera att en anskande cen tral motpart fljer denna frordning och Europaparla mentets och rdets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system fr verfring av betalningar och vrdepapper (2), eftersom dessa myn digheter har bst mjligheter att granska de centrala mot parternas dagliga verksamhet, genomfra regelbundna kontroller och vid behov vidta lmpliga tgrder.

(48)

Ett minsta startkapital br vara ett villkor fr auktorisa tion av en central motpart. Den centrala motpartens ka pital, inbegripet balanserade vinstmedel och reserver, br alltid st i proportion till den risk som r kopplad till den centrala motpartens verksamhet, fr att skerstlla att den har tillrckligt stort eget kapital i frhllande till kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, operativa ris ker, rttsliga risker och affrsrisker som inte redan tcks av srskilda finansiella resurser och att den vid behov kan genomfra en ordnad avveckling eller omstrukturering av rrelsen.

(52)

(49)

Eftersom det genom denna frordning infrs en rttslig skyldighet att i regleringssyfte cleara via srskilda centrala motparter, r det viktigt att se till att dessa r skra och sunda och alltid uppfyller denna frordnings strikta krav p organisation, uppfrande och frsiktighet. Fr att

Om en central motpart riskerar att hamna p obestnd, kan det finansiella ansvaret frmst ligga p medlemssta ten dr den centrala motparten r etablerad. Fljaktligen br den behriga myndigheten i den medlemsstaten an svara fr auktorisation av och tillsyn ver den centrala motparten. Emellertid kan en central motparts clearing medlemmar vara etablerade i olika medlemsstater och de kommer att vara de frsta som pverkas av den centrala motpartens obestnd, och det r drfr av strsta vikt att alla berrda behriga myndigheter och Esma involveras i auktorisations- och tillsynsprocessen. P detta stt und viks skiljaktiga nationella tgrder eller praxis och hinder fr den inre marknadens korrekta funktion. Vidare br inga frslag eller riktlinjer frn ngon medlem i ett till synskollegium, direkt eller indirekt, diskriminera ngon medlemsstat eller grupp av medlemsstater som plats fr clearingtjnster oavsett valuta. Esma br delta i varje kol legium fr att skerstlla en konsekvent och korrekt

(1) EUT L 241, 2.9.2006, s. 1.

(2) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/9

tillmpning av denna frordning. Esma br nr rekom mendationer och beslut utarbetas involvera andra beh riga myndigheter i de berrda medlemsstaterna.

(57)

(53)

Med tanke p kollegiernas roll r det viktigt att alla relevanta behriga myndigheter samt medlemmar av ECBS deltar i utfrandet av kollegiernas uppgifter. Kolle giet br best inte enbart av de behriga myndigheter som utvar tillsyn ver den centrala motparten utan ocks de som utvar tillsyn ver de enheter som kan pverkas av den centrala motpartens verksamhet, dvs. utvalda clearingmedlemmar, handelsplatser, samverkande centrala motparter och vrdepapperscentraler. De med lemmar av ECBS som ansvarar fr tillsynen ver den centrala motparten och samverkande centrala motparter samt de som ansvarar fr utgivningen av valutorna fr de finansiella instrument som clearats av den centrala mot parten br f delta i kollegiet. Eftersom de enheter som omfattas av tillsynen eller vervakningen kommer att vara etablerade i ett begrnsat antal medlemsstater dr den centrala motparten verkar, skulle en enda behrig myndighet eller medlem av ECBS kunna ansvara fr till synen eller vervakningen av ett antal av dessa enheter. Fr att skerstlla ett smidigt samarbete mellan samtliga medlemmar av kollegiet br lmpliga frfaranden och mekanismer inrttas.

En central motpart br inte auktoriseras om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag fr de behriga myndigheterna i den medlemsstat dr den centrala mot parten r etablerad, genom verenskommelse nr fram till ett gemensamt yttrande om att den centrala motpar ten inte br auktoriseras. Om en tillrcklig majoritet av kollegiet har avgett ett negativt yttrande och ngon av de berrda behriga myndigheterna med std av en majori tet p tv tredjedelar av kollegiet har hnskjutit frgan till Esma, br emellertid den behriga myndigheten i den medlemsstat dr den centrala motparten r etablerad skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invnta ett eventuellt beslut frn Esma angende frenligheten med unionsrtten. Den behriga myndigheten i den medlems stat i vilken den centrala motparten r etablerad br fatta sitt beslut i enlighet med ett sdant beslut frn Esma. Om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag fr myn digheterna i den medlemsstat dr den centrala motparten r etablerad, nr fram till ett gemensamt yttrande om att kraven inte r uppfyllda och att den centrala motparten inte br beviljas auktorisation, br den behriga myndig heten i den medlemsstat dr den centrala motparten r etablerad kunna hnskjuta frgan till Esma fr beslut om frenligheten med unionsrtten.

(58)

(54)

Eftersom kollegiets inrttande och verksamhet antas ba sera sig p en skriftlig verenskommelse mellan alla dess medlemmar r det, med tanke p frgans knslighet, lmpligt att tilldela dem behrighet att faststlla frfaran dena fr kollegiets beslutsfattande. Drfr br de nrmare bestmmelserna fr omrstning faststllas i en skriftlig verenskommelse som trffas mellan kollegiets medlem mar. Fr att alla relevanta marknadsaktrers och med lemsstaters intressen ska tillgodoses i samma utstrck ning, br emellertid kollegiet rsta i enlighet med den allmnna principen om att varje medlem har en rst oavsett hur mnga uppgifter den utfr i enlighet med denna frordning. I kollegier som bestr av upp till och med tolv medlemmar br hgst tv kollegiemedlem mar frn samma medlemsstat ha rstrtt och varje rst berttigad medlem br ha en rst. I kollegier som bestr av fler n tolv medlemmar br hgst tre kollegiemed lemmar frn samma medlemsstat ha rstrtt, och varje rstberttigad medlem br ha en rst.

Det r ndvndigt att strka reglerna om informations utbyte mellan behriga myndigheter, Esma och andra berrda myndigheter och att ka kraven p dessas sam arbete och bistnd. Med anledning av den kande grns verskridande verksamheten br dessa myndigheter frse varandra med den information de behver fr att kunna utva sina befogenheter s att denna frordning genom frs p ett effektivt stt, ven i situationer dr vertr delser eller misstnkta vertrdelser kan berra myndig heterna i tv eller fler medlemsstater. Fr informations utbytet krvs strikt tystnadsplikt. OTC-derivatkontraktens omfattande pverkan gr det viktigt att andra berrda myndigheter, som skattemyndigheter och energitillsyns myndigheter, har tillgng till information som krvs fr att fullgra sina uppdrag.

(59)

(55)

De centrala motparternas mycket speciella situation kr ver att kollegierna organiseras och fungerar i enlighet med arrangemang som r specifika fr tillsynen ver centrala motparter.

(56)

De arrangemang som inrttas genom denna frordning utgr inte ngot prejudikat fr annan lagstiftning om tillsyn och vervakning av finansmarknadens infrastruk turer, srskilt inte nr det gller rstfrfarandena fr hn skjutanden till Esma.

Finansmarknadernas globala karaktr gr att Esma direkt br ansvara fr godknnandet av centrala motparter som r etablerade i tredjeland, s att de kan tillhandahlla clearingtjnster inom unionen, under frutsttning att kommissionen har slagit fast att det tredjelandet har re gelverk och tillsynssystem som r likvrdiga unionens och att vissa andra krav r uppfyllda. Drfr br en central motpart som r etablerad i ett tredjeland och som tillhandahller clearingtjnster till clearingmedlem mar eller handelsplatser etablerade i unionen godknnas av Esma. Fr inte frsvra en ytterligare utveckling av grnsverskridande kapitalfrvaltningsverksamhet i unio nen br emellertid en central motpart som r etablerad i tredjeland och som tillhandahller tjnster till kunder etablerade i unionen genom en clearingmedlem som r etablerad i tredjeland inte behva godknnas av Esma. I detta sammanhang kommer verenskommelser med unionens viktigaste internationella parter att vara srskilt viktiga fr att stadkomma globalt likvrdiga frutstt ningar och finansiell stabilitet.

L 201/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

(60)

Den 16 september 2010 enades Europeiska rdet om att unionen behver frmja sina intressen och vrden mer energiskt och i en anda av msesidighet och gemensam nytta inom ramen fr unionens yttre frbindelser och vidta tgrder fr att, bland annat, skra mer omfattande marknadstilltrde fr europeiska fretag och frdjupa re gleringssamarbetet med strre handelspartner.

(61)

Oberoende av garstrukturen br en central motpart ha stabila styrformer, en fretagsledning med gott anseende och oberoende styrelseledamter. tminstone en tredje del av styrelseledamterna, men inte frre n tv perso ner, br utgras av oberoende ledamter. Emellertid kan centrala motparters olika styrformer och garstrukturer pverka deras villighet eller frmga att cleara vissa pro dukter. Drfr br de oberoende styrelseledamterna och den riskkommitt den centrala motparten ska inrtta hantera eventuella intressekonflikter inom en central motpart. Clearingmedlemmar och kunder behver vara fretrdda p lmpligt stt, eftersom de kan pverkas av den centrala motpartens beslut.

och andra risker, inbegripet risker som det utstts fr eller utstter andra enheter fr till fljd av beroendefr hllanden. En central motpart br ha lmpliga frfaran den och mekanismer som klarar en clearingmedlems obestnd. Fr att minimera obestndets spridningsrisker br den centrala motparten ha strikta deltagandekrav, erhlla lmpliga marginalskerheter, ha en obestndsfond och andra finansiella medel fr att tcka eventuella fr luster. Fr att skerstlla att en central motpart hela tiden har tillrckliga resurser br den centrala motparten fast stlla ett minimibelopp som obestndsfonden generellt inte fr underskrida. Detta br emellertid inte begrnsa den centrala motpartens mjlighet att utnyttja hela obe stndsfonden fr att tcka de frluster som frorsakats av en medlems obestnd.

(66)

(62)

En central motpart kan utkontraktera funktioner. Den centrala motpartens riskkommitt br ge rd om sdan utkontraktering. Central verksamhet kopplad till riskhan tering br inte utkontrakteras svida detta inte godknns av den behriga myndigheten.

(63)

En central motparts deltagandekrav br vara transparen ta, proportionella och icke-diskriminerande, och de br mjliggra fjrrtkomst, i den mn detta inte utstter motparten fr ytterligare risker.

Nr en central motpart definierar ett sunt riskhanterings system br den beakta dess potentiella risk och ekono miska konsekvenser fr clearingmedlemmarna och deras kunder. ven om en mycket solid riskhantering br fr bli en central motparts frmsta ml fr den anpassa sina egenskaper till clearingmedlemmarnas kunders specifika verksamhet och riskprofiler och, om s anses lmpligt, p grundval av kriterier som specificeras i de tekniska stan darder fr tillsyn som Esma ska utarbeta, bland de myc ket likvida tillgngar som accepteras som skerhet ta med tminstone kontanter, statsobligationer, skerstllda obli gationer i enlighet med direktiv 2006/48/EG med lmp liga vrderingsavdrag (haircuts), inlsningsbara garantier direkt p begran som en ECBS-medlem beviljat, garantier frn affrsbanker p strnga villkor srskilt nr det gller garantigivarens kreditvrdighet och dennes kapitalkopplingar till den centrala motpartens clearing medlemmar. Nr s r lmpligt fr Esma ven betrakta guld som en acceptabel skerhet. De centrala motpar terna br, i enlighet med strikta villkor fr riskhantering, kunna godta garantier frn affrsbanker frn icke-finan siella motparter nr dessa fungerar som en clearingmed lem.

(64)

Kunder till clearingmedlemmar som clearar sina OTCderivatkontrakt via centrala motparter br skerstllas en hg skyddsniv. Den faktiska skyddsnivn r avhngig av vilken niv av separering som dessa kunder vljer. Intermedirer br separera sina tillgngar frn kundernas. Av detta skl br centrala motparter fra uppdaterade och ltt identifierbara register, fr att underltta ver fringen av positioner och tillgngar som tillhr kunder till en clearingmedlem p obestnd till en solvent clea ringmedlem eller, i tillmpliga fall, en ordnad avveckling av kundernas positioner och terfrandet av verskju tande skerheter till kunderna. Kraven i denna frordning om separering och verfrbarhet av kunders positioner och tillgngar br drfr ha fretrde framfr eventuella andra konkurrerande lagar och frfattningar i medlems staterna som hindrar parterna frn att flja dem.

(67)

De centrala motparternas riskhanteringsstrategier br vara tillrckligt sunda fr att undvika risker fr skattebe talarna.

(68)

Marginalskerhetskrav och vrderingsavdrag p skerhe ter kan f procykliska effekter. Centrala motparter, beh riga myndigheter och Esma br drfr anta tgrder fr att frhindra och kontrollera de eventuella procykliska effekter som centrala motparters riskhanteringspraxis kan f, frutsatt att dessa centrala motparters sundhet och ekonomiska skerhet inte pverkas negativt.

(65)

En central motpart br ha ett sunt riskhanteringssystem fr hantering av kreditrisker, likviditetsrisker, operativa

(69)

Hantering av exponeringar r en vsentlig del av clearing frfarandet. Tillgng till eller anvndning av relevanta kllor fr prisuppgifter br tryggas vid tillhandahllande

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/11

av clearingtjnster i allmnhet. Sdana kllor br inklu dera prisuppgifter i frhllande till index som anvnds som referenser till derivat eller andra finansiella instru ment.

(74)

I transaktionsregister samlas i regleringssyfte uppgifter in som r relevanta fr myndigheterna i alla medlemsstater. Esma br f ansvaret fr registrering och upphvande av registrering av, samt tillsyn ver transaktionsregister.

(70)

Marginalskerheter r en central motparts frmsta fr svarslinje. ven om centrala motparter br investera er hllna skerheter p ett skert och frsiktigt stt, br de anstrnga sig srskilt att skerstlla ett tillrckligt skydd av marginalskerheterna s att de i tid kan terstllas till de clearingmedlemmar som inte r p obestnd eller till en samverkande central motpart, om den centrala mot part som erhllit marginalskerheterna skulle hamna p obestnd.

(75)

Eftersom regleringsmyndigheter, centrala motparter och andra marknadsaktrer r beroende av transaktionsregi strens uppgifter, br det skerstllas att transaktionsregi stren omfattas av strnga krav nr det gller operativ verksamhet, registerhllning och datahantering.

(76)

(71)

Att ha tillgng till tillrckliga likviditetsresurser r avg rande fr en central motpart. Sdan likviditet kan hrrra frn tillgng till likviditet frn en centralbank, frn en kreditvrdig och tillfrlitlig affrsbank, eller en kombina tion av de tv. Tillgngen till likviditet kan vara relaterad till en auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 2006/48/EG eller till andra lmpliga arrangemang. Vid bedmningen av om likviditetsresurserna r tillrckliga, srskilt i stress situationer, br en central motpart beakta riskerna med att erhlla likviditet genom att enbart frlita sig p affrs bankernas krediter.

De centrala motparternas, deras medlemmars och trans aktionsregistrens tjnster mste vara frenade med trans parenta priser, avgifter och riskhanteringsmodeller s att marknadsaktrerna kan fatta vlgrundade beslut.

(77)

(72)

Genom den europeiska uppfrandekoden fr clearing och avveckling av den 7 november 2006 inrttades ett frivilligt regelverk fr upprttandet av samarbete mellan centrala motparter. Emellertid frblir clearing- och av vecklingssektorn fragmenterad enligt nationella skiljelin jer, vilket frdyrar grnsverskridande handel och hindrar harmonisering. Drfr br villkor freskrivas fr slutan det av samverkansverenskommelser mellan centrala motparter, under frutsttning att dessa inte utstter re levanta centrala motparter fr risker som inte hanteras p lmpligt stt.

Fr att Esma ska kunna utfra sina uppgifter p ett ef fektivt stt br Esma ha mjlighet att, genom en enkel begran eller genom ett beslut, begra in alla ndvndiga uppgifter frn transaktionsregister, anknutna tredje parter och de tredje parter till vilka transaktionsregister utkon trakterar operativa funktioner eller verksamheter. Om Esma begr in sdana uppgifter genom en enkel begran r den person som tillfrgas inte skyldig att tillhandahlla uppgifterna, men de uppgifter som lmnas frivilligt som svar p en begran br inte vara oriktiga eller vilseledan de. Sdana uppgifter br tillhandahllas utan drjsml.

(78)

Utan att det pverkar fall som omfattas av straff- eller skatterttsliga bestmmelser br konfidentiella uppgifter som mottas av de behriga myndigheterna, Esma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer n behriga myndigheter enbart anvndas fr att dessa ska kunna utfra sina uppgifter och fullgra sitt uppdrag. Detta br dock inte frhindra att nationella organ som i enlig het med nationell rtt ansvarar fr att frebygga, utreda och vidta korrigerande tgrder mot administrativa miss frhllanden fullgr sina uppgifter.

(73)

Samverkansverenskommelser r viktiga verktyg fr att ka integreringen av clearing- och avvecklingsmarknaden inom unionen, varfr en reglering br ske. Eftersom samverkansverenskommelser kan utstta centrala mot parter fr ytterligare risker br centrala motparter dock under tre r ha varit auktoriserade fr clearing eller god knda i enlighet med denna frordning, eller auktorise rade enligt en redan existerande nationell auktoriserings ordning, innan de behriga myndigheterna godknner sdana samverkansverenskommelser. Dessutom, med beaktande av den kade komplexitet som fljer av sam verkansverenskommelser mellan centrala motparter som clearar OTC-derivatkontrakt, r det lmpligt att i detta skede begrnsa sdana verenskommelser till verltbara vrdepapper och penningmarknadsinstrument. Esma br dock senast den 30 september 2014 lmna en rapport till kommissionen om huruvida detta br utvidgas till andra finansiella instrument.

(79)

Fr att effektivt kunna utva sina tillsynsbefogenheter br Esma ha mjlighet att genomfra utredningar och kontroller p plats.

(80)

Esma br kunna delegera srskilda tillsynsuppgifter till den behriga myndigheten i en medlemsstat, exempelvis nr en tillsynsuppgift krver kunskap och knnedom om lokala frhllanden, vilket r lttare att tillg p nationell niv. Esma br kunna delegera genomfrandet av sr skilda uppgifter i en utredning och kontroller p plats. Esma br innan uppgifter delegeras rdfrga den berrda behriga myndigheten om de nrmare villkoren fr detta delegerande av uppgifter, bland annat om omfattningen

L 201/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

av den uppgift som ska delegeras, tidsschemat fr ut frande av uppgiften och versndandet av ndvndig information frn och till Esma. Esma br erstta de be hriga myndigheterna fr utfrandet av en delegerad uppgift i enlighet med den frordning om avgifter som kommissionen ska anta genom en delegerad akt. Esma br inte kunna delegera befogenhet att anta beslut om registrering.

(87)

Beslut av Esma att lgga avgifter och viten br vara verkstllbara och verkstlligheten br flja de civilpro cessrttsliga regler som gller i den stat inom vars terri torium den sker. Civilprocessrttsliga regler br inte in nefatta straffrttsliga procedurregler men skulle kunna innefatta frvaltningsrttsliga procedurregler.

(88) (81)

Det mste skerstllas att behriga myndigheter kan be gra att Esma undersker om villkoren uppfyllts fr att terkalla ett transaktionsregisters registrering. Esma br ta stllning till sdana begranden och vidta adekvata tgr der.

(82)

Esma br kunna besluta om att lgga vite fr att tvinga transaktionsregister att se till att en vertrdelse upphr, lmna fullstndig och korrekt information som Esma begrt eller underkasta sig en utredning eller en kontroll p plats.

Vid ett transaktionsregisters vertrdelser br Esma ha befogenhet att vidta en rad tillsynstgrder, bland annat att begra att transaktionsregistret upphr med vertr delsen, och som en sista utvg terkalla registreringen nr transaktionsregistret allvarligt eller upprepade gnger har vertrtt bestmmelserna i denna frordning. Tillsyns tgrderna br tillmpas av Esma med beaktande av vertrdelsens natur och allvar samt proportionalitets principen. Innan Esma fattar beslut om tillsynstgrder br Esma ge de personer som frfarandet gller tillflle att hras s att deras rtt till frsvar iakttas.

(89)

(83)

Esma br ven kunna lgga transaktionsregister avgifter nr den konstaterar att de uppstligen eller av oaktsam het har gjort sig skyldiga till en vertrdelse av denna frordning. Avgifter br lggas p en niv som st i proportion till hur allvarliga vertrdelserna r. vertr delserna br delas upp i olika grupper fr vilka specifika avgifter br bestmmas. Fr att berkna avgifterna fr en viss vertrdelse br Esma utnyttja en tvstegsmetod dr man frst faststller ett basbelopp och sedan vid behov justerar detta basbelopp med vissa koefficienter. Bas beloppet br sttas med beaktande av det berrda trans aktionsregistrets rliga omsttning och justeringarna br gras genom att ka eller minska basbeloppet med hjlp av tillmpning av relevanta koefficienter i enlighet med denna frordning.

Medlemsstaterna och Esma br skydda fysiska personers rtt till integritet nr det gller behandling av personupp gifter, i enlighet med Europaparlamentets och rdets di rektiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd fr enskilda personer med avseende p behandling av per sonuppgifter och om det fria fldet av sdana uppgif ter (1) och Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd fr enskilda d gemenskapsinstitutionerna och gemen skapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rrligheten fr sdana uppgifter (2).

(90)

(84)

Koefficienter fr frsvrande och frmildrande omstn digheter br faststllas i denna frordning fr att ge Esma de ndvndiga verktygen fr att besluta om avgifter som str i proportion till hur allvarlig den vertrdelse r som ett transaktionsregister begtt, med beaktande av omstn digheterna kring vertrdelsen.

Det r viktigt att skerstlla en internationell samsyn om kraven p centrala motparter och transaktionsregister. Denna frordning fljer de befintliga rekommendationer som utvecklats av kommittn fr clearing- och regle ringssystem (CPSS) och Internationella organisationen fr vrdepapperstillsyn (Iosco), ven om det br noteras att CPSS-Ioscos principer fr finansmarknadens infra struktur, inbegripet centrala motparter, faststlldes den 16 april 2012. Den skapar en unionsram inom vilken centrala motparter kan fungera skert. Esma br beakta dessa befintliga standarder och deras framtida utveckling nr den utarbetar eller lgger fram frslag till en versyn av de tekniska standarder fr tillsyn, svl som riktlinjer och rekommendationer som freskrivs i denna frord ning.

(85)

Esma br innan beslut fattas om avgifter eller vite ge de personer som frfarandet gller tillflle att hras s att deras rtt till frsvar iakttas.

(91)

(86)

Esma br avhlla sig frn att lgga avgifter eller viten i de fall dr en tidigare friknnande eller fllande dom som bygger p identiska eller vsentligen identiska sakfrhl landen har vunnit laga kraft efter straffrttsliga frfaran den enligt nationell lagstiftning.

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i frdraget om Europeiska unionens funktionsstt (EUFfrdraget) br delegeras till kommissionen nr det gller ndringar av frteckningen ver enheter som r undan tagna frn denna frordning, ytterligare frfaranderegler fr utdmande av avgifter eller viten, inbegripet bestm melser om rtten till frsvar, tidsfrister, indrivande av

(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. (2) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/13

avgifter eller viten och preskriptionstiden fr lggande och verkstllighet av viten eller avgifter, tgrder som ndrar bilaga II i syfte att beakta utvecklingen p finans marknaderna, nrmare uppgifter om vilken typ av avgif ter som ska betalas, fr vad avgifter ska betalas, avgifter nas storlek och hur de ska betalas. Det r av srskild betydelse att kommissionen genomfr lmpliga samrd under sitt frberedande arbete, inklusive p expertniv. Nr kommissionen frbereder och utarbetar delegerade akter br den se till att relevanta handlingar versnds samtidigt till Europaparlamentet och rdet och att detta sker snabbt och p lmpligt stt.

(92)

Fr att skerstlla en konsekvent harmonisering br be fogenhet delegeras till kommissionen att anta de europe iska tillsynsmyndigheternas frslag till tekniska standar der fr tillsyn i enlighet med artiklarna 1014 i frord ningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/10 och (EU) nr 1095/2010 fr tillmpningen, med avseende p till lmpningen av den hr frordningen, av avsnitt C punk terna 410 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG med nr mare uppgifter om vilka OTC-derivatkontrakt som ska anses ha en direkt, vsentlig och frutsebar verkan inom unionen eller de fall nr det r ndvndigt eller lmpligt att frhindra varje kringgende av bestmmel serna i denna frordning, vilka typer av indirekta kon trakt som uppfyller villkoren i denna frordning, de klas ser av OTC-derivatkontrakt som br omfattas av clea ringkravet, det eller de datum frn vilket eller vilka clea ringkravet ska glla, inbegripet varje successivt infrande och de kategorier av motparter som omfattas av clearing kravet samt det minimikrav p terstende lptid fr de kontrakt som ska ings eller frnyas fre det datum clearingkravet trder i kraft, de nrmare uppgifter som ska ing i en behrig myndighets underrttelse till Esma om dess auktorisation av en central motpart fr clearing av en klass av OTC-derivatkontrakt, srskilda klasser av OTC-derivatkontrakt, standardiseringsgraden p kon traktsvillkor och operativa processer, volymen och lik viditeten samt tillgngligheten till sklig, tillfrlitlig och allmnt accepterad prisinformation, nrmare uppgifter om vad som ska infras i Esmas register ver de klasser av OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet, nrmare uppgifter om och typer av rapporter fr de olika klasserna av derivat, kriterier fr att faststlla vilka OTCderivatkontrakt som p ett objektivt mtbart stt minskar de risker som r direkt kopplade till affrsverksamhet eller likviditetsfrvaltningsverksamhet och vrden p clea ringtrsklarna, frfaranden och arrangemang fr risk reduceringsteknik fr OTC-derivatkontrakt som inte clea ras genom en central motpart, riskhanteringsfrfaranden, inbegripet erforderliga niver p och typ av skerheter och separeringsarrangemang och erforderliga kapitalniv er, begreppet fragmentering av likviditeten, krav avseende kapital, balanserade vinstmedel och reserver fr centrala motparter, krav p vad regler och ledningssystem fr centrala motparter minst ska innehlla, nrmare uppgifter om de registeruppgifter och den information som cen trala motparter ska bevara, minimiinnehll och krav fr centrala motparters riktlinjer fr kontinuerlig verksamhet och katastrofplaner, lmpliga procenttal och tidshorison ter fr avvecklingsperioden och berkningen av historisk volatilitet fr olika typer av finansiella instrument med beaktande av mlet att begrnsa procykliska effekter och

de villkor enligt vilka praxisen fr portfljmarginalsker heter kan genomfras, ramen fr att definiera de extrema men samtidigt mjliga marknadsfrhllanden som ska ligga till grund fr att faststlla storleken p obestnds fonden och de centrala motparternas resurser, metoden fr att berkna och upprtthlla nivn p de centrala motparternas egna medel, den typ av skerhet som skulle kunna anses vara mycket likvid, ssom kontanter, guld, statsobligationer och fretagsobligationer av hg kvalitet, tckta obligationer samt vrderingsavdragen och villkoren fr att garantier frn affrsbanker ska kunna godtas som skerhet, de finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och innebr minimala kredit- och mark nadsrisker, mycket skra arrangemang och grnser vad gller koncentrationsrisker, den typ av stresstester som ska genomfras av de centrala motparterna fr olika klasser av finansiella instrument och portfljer, clearing medlemmarnas och andra parters deltagande i testerna, frekvens och tidpunkter fr testerna och nyckeluppgifter som den centrala motparter ska rapportera avseende sin riskhanteringsmodell och sina antaganden fr genom frandet av stresstesterna, nrmare uppgifter om trans aktionsregistrens anskningar om registrering hos Esma, frekvensen och specificeringen fr de uppgifter som transaktionsregister ska rapportera avseende aggregerade positioner per klass av OTC-derivatkontrakt, samt de operativa standarder som krvs fr att aggregera och jmfra uppgifter mellan transaktionsregister.

(93)

Alla krav som infrs genom denna frordning och som ska vidareutvecklas genom delegerade akter eller genom frandeakter som antas enligt artiklarna 290 eller 291 i EUF-frdraget br tolkas som att de endast gller frn det datum d dessa akter fr verkan.

(94)

Esma br inom ramen fr utarbetandet av tekniska riktlinjer och tekniska standarder fr tillsyn, srskilt vid faststllandet av denna frordnings clearingtrskel fr icke-finansiella motparter, anordna offentliga utfrgningar av marknadsaktrerna.

(95)

Fr att skerstlla enhetliga villkor fr genomfrandet av denna frordning br kommissionen tilldelas genom frandebefogenheter. Dessa befogenheter br utvas i enlighet med Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststl lande av allmnna regler och principer fr medlemssta ternas kontroll av kommissionens utvande av sina ge nomfrandebefogenheter (1).

(96)

Kommissionen br kartlgga och utvrdera behovet av eventuella lmpliga tgrder fr att skerstlla ett kon sekvent och ndamlsenligt genomfrande och utarbe tande av bestmmelser, standarder och praxis som om fattas av denna frordnings tillmpningsomrde, med beaktande av resultaten av det arbete som utfrs i rele vanta internationella fora.

(1) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

L 201/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

(97)

Mot bakgrund av reglerna fr samverkande system har det ansetts lmpligt att ndra direktiv 98/26/EG, fr att skydda rttigheterna fr en systemoperatr som stller kompletterande skerhet fr en mottagande systemope ratr, i fall av insolvensfrfaranden mot den mottagande systemoperatren. I syfte att underltta effektiv clearing, registrering, avveck ling och betalning br centrala motparter och trans aktionsregister i sin kommunikation med aktrer och den marknadsinfrastruktur som de har ett grnssnitt med ta hnsyn till internationella kommunikationsfr faranden och standarder fr meddelandehantering och referensuppgifter. Eftersom mlen fr denna frordning, nmligen att fast stlla enhetliga krav p OTC-derivatkontrakt samt p cen trala motparters och transaktionsregisters verksamhet, inte i tillrcklig utstrckning kan uppns av medlemssta terna och de drfr, p grund av tgrdens omfattning, bttre kan uppns p unionsniv, kan unionen vidta t grder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i frdraget om Europeiska unionen. I enlighet med pro portionalitetsprincipen i samma artikel gr denna frord ning inte utver vad som r ndvndigt fr att uppn dessa ml.

b) Banken fr internationell betalningsutjmning.

5. Med undantag fr rapporteringskravet enligt artikel 9, ska denna frordning inte tillmpas p fljande enheter:

(98)

a) multilaterala utvecklingsbanker som frtecknas i del 1 punkt 4.2 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG,

(99)

b) offentliga organ i den mening som avses i led 18 i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG som gs av nationella regeringar och som har uttryckliga garantiordningar frn nationella rege ringar,

c) Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak ter i enlighet med artikel 82 i syfte att ndra frteckningen i punkt 4 i den hr artikeln.

HRIGENOM FRESKRIVS FLJANDE.

AVDELNING I SYFTE, TILLMPNINGSOMRDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1 Syfte och tillmpningsomrde 1. I denna frordning freskrivs krav fr clearing och bila teral riskhantering fr over-the-counter (OTC)-derivatkontrakt, rapporteringskrav fr derivatkontrakt och enhetliga krav fr centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet. 2. Frordningen ska tillmpas p centrala motparter och de ras clearingmedlemmar, finansiella motparter och transaktions register. Den ska tillmpas p icke-finansiella motparter och handelsplatser nr s anges. 3. Avdelning V i denna frordning ska endast tillmpas p verltbara vrdepapper och penningmarknadsinstrument, som definieras i artikel 4.1.18 a och b samt 4.1.19 i direktiv 2004/39/EG. 4. Frordning ska inte tillmpas p fljande:

Fr detta ndaml ska kommissionen senast den 17 november 2012 frelgga Europaparlamentet och rdet en rapport, i vil ken man bedmer den internationella behandlingen av offent liga organ med uppdrag att frvalta eller delta i frvaltningen av offentlig skuld och centralbanker.

Rapporten ska inbegripa en jmfrande analys av hur dessa organ och centralbanker behandlas i det rttsliga regelverket i ett betydande antal tredjelnder, inklusive tminstone de tre viktigaste jurisdiktionerna nr det gller den kontraktsvolym som r freml fr handel, och de riskhanteringsstandarder som tillmpas p derivattransaktioner som dessa organ och centralbanker utfr i dessa jurisdiktioner. Om rapportens slut satser visar att det r ndvndigt, srskilt p basis av den jm frande analysen, att gra undantag fr dessa centralbanker i tredjeland s att deras monetra ansvar inte omfattas av clea ring- och rapporteringskravet, ska kommissionen fra in dem i frteckningen i punkt 4.

Artikel 2 Definitioner I denna frordning avses med

a) Medlemmarna i ECBS och andra organ i medlemsstaterna som fyller likartade funktioner och andra offentliga unions organ som har i uppdrag att frvalta eller deltar i frvalt ningen av statsskulden.

1. central motpart: en juridisk person som trder emellan mot parterna i kontrakt som r freml fr handel p en eller flera finansmarknader och blir kpare till varje sljare och sljare till varje kpare,

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/15

2. transaktionsregister: en juridisk person som centralt samlar in och registerfr uppgifter om derivat, 3. clearing: faststllande av positioner, inklusive berkning av nettoskulder samt skerstllande av att finansiella instru ment och/eller kontanter finns tillgngliga fr att tcka de exponeringar som dessa positioner ger upphov till, 4. handelsplats: ett system som drivs av ett vrdepappersfre tag eller en marknadsplatsoperatr i den mening som avses i artikel 4.1.1 och 4.1.13 i direktiv 2004/39/EG, utom systematiska internhandlare i den mening som avses i ar tikel 4.1.7 i det direktivet, vilket sammanfr kp- och slj intressen i finansiella instrument inom systemet, s att detta leder till avslut i enlighet med avdelning II eller III i det direktivet, 5. derivat eller derivatkontrakt: ett finansiellt instrument enligt avsnitt C punkterna 410 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG, ssom genomfrt genom artiklarna 38 och 39 i frordning (EG) nr 1287/2006, 6. klass av derivat: en underkategori derivat som delar gemen samma och vsentliga egenskaper som tminstone omfat tar frhllandet till den underliggande tillgngen, typen av underliggande tillgng och det teoretiska beloppets valuta; derivat som hr till samma klass kan ha olika lptider, 7. OTC-derivat eller OTC-derivatkontrakt: derivatkontrakt vars handel inte genomfrs p en reglerad marknad i den me ning som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG eller p en marknad i ett tredjeland som anses vara likvrdig med en reglerad marknad i enlighet med artikel 19.6 i direktiv 2004/39/EG, 8. finansiell motpart: ett vrdepappersfretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2004/39/EG, ett kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med direktiv 2006/48/EG, ett fr skringsfretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 73/239/EEG, ett frskringsfretag som auktoriserats i en lighet med direktiv 2002/83/EG, ett terfrskringsfretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2005/68/EG, ett fondfretag och i tillmpliga fall dess frvaltningsbolag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG, ett tjnstepensionsinstitut i den mening som avses i artikel 6a i direktiv 2003/41/EG samt en alternativ investeringsfond som frvaltas av AIF-frvaltare som auktoriserats eller re gistrerats i enlighet med direktiv 2011/61/EU, 9. icke-finansiell motpart: ett i unionen etablerat annat fretag n de som anges i punkterna 1 och 8, 10. pensionssystem:

enheter som ansvarar fr driften av dessa institut och agerar fr deras rkning enligt artikel 2.1 i det direk tivet, samt rttsliga enheter som av sdana institut har inrttats fr investeringsndaml, och som enbart och uteslutande agerar i deras intresse,

b) tillhandahllande av tjnstepensioner i institut som av ses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG,

c) tillhandahllande av tjnstepensioner genom livfrsk ringsfretag som omfattas av direktiv 2002/83/EG, fr utsatt att alla tillgngar och skulder som hnfr sig till sdan verksamhet hlls fullstndigt tskilda, frvaltas och hanteras separat frn frskringsfretagens vriga verksamheter, utan ngon mjlighet till verfring,

d) vriga auktoriserade och vervakade enheter, eller ar rangemang, som bedriver verksamhet p nationell niv, frutsatt att

i) de erknns enligt nationell lag, och

ii) deras frmsta syfte r att tillhandahlla pensionsfr mner,

11. motpartskreditrisk: risken fr att en motpart i en transaktion hamnar p obestnd fre den slutliga avvecklingen av transaktionens kassaflden,

12. samverkansverenskommelse: en verenskommelse mellan tv eller flera centrala motparter som innebr att transaktioner verkstlls med hjlp av flera system,

13. behrig myndighet: den behriga myndighet som avses i den lagstiftning som avses i punkt 8 i denna artikel, den beh riga myndighet som avses i artikel 10.5 eller den myndig het som varje medlemsstat har utsett i enlighet med arti kel 22,

14. clearingmedlem: ett fretag som deltar i en central motpart och som ansvarar fr att fullgra de finansiella skyldigheter som deltagandet franleder,

15. kund: ett fretag med en avtalsrelation till en central mot parts clearingmedlem som gr det mjligt fr fretaget att cleara sina transaktioner via den centrala motparten,

a) tjnstepensionsinstitut i den mening som avses i arti kel 6 a i direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade

16. grupp: den grupp fretag som bestr av ett moderfretag och dess dotterfretag i den mening som avses i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG eller en sdan grupp av fretag som avses i artiklarna 3.1 samt 80.7 och 80.8 i direktiv 2006/48/EG,

L 201/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

17. finansinstitut: ett fretag som inte r ett kreditinstitut men vars huvudsakliga verksamhet bestr i att frvrva aktier eller andelar eller att utfra en eller flera av de verksam heter som frtecknas i punkterna 212 i bilaga I till direk tiv 2006/48/EG,

b) kontroll, eller en likartad relation mellan en fysisk eller juridisk person och ett fretag, eller ett dotterfretag till ett dotterfretag som ocks ska anses som dotterfretag till det moderfretag som r verordnat dessa fretag;

18. finansiellt holdingfretag: ett finansinstitut vars dotterfretag uteslutande eller huvudsakligen r ett kreditinstitut eller finansinstitut, varvid minst ett av dotterfretagen ska vara ett kreditinstitut, och som inte r ett blandat finansiellt holdingfretag i den mening som avses i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rdets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn ver kreditinstitut, frskringsfretag och vrdepappersfretag i ett finansiellt konglomerat (1),

Som nra frbindelser ska ven anses en situation dr tv eller flera fysiska eller juridiska personer upprtthller en varaktig frbindelse med en och samma person genom ett kontrollfrhllande,

19. fretag som tillhandahller anknutna tjnster: ett fretag vars huvudsakliga verksamhet bestr i att ga eller frvalta fast egendom, tillhandahlla datatjnster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett eller flera kreditinstituts huvudsakliga verksamhet,

25. kapital: tecknat kapital i den mening som avses i artikel 22 i rdets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om rsbokslut och sammanstlld redovisning fr banker och andra finansiella institut (3), till den del det r inbetalt, samt verkurs vid aktieemission, om det helt absorberar frluster i en fortlevnadssituation och vid konkurs eller likvidation prioriteras efter alla andra krav,

20. kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt garandel i en central motpart eller ett transaktionsregister som motsvarar minst 10 % av kapitalet eller av rstrtten enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rdets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonise ring av insynskraven angende upplysningar om emittenter vars vrdepapper r upptagna till handel p en reglerad marknad (2), med beaktande av villkoren fr sammanlgg ning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gr det mjligt att utva ett vsentligt inflytande ver ledningen av den centrala motpart eller det trans aktionsregister som innehavet avser,

26. reserver: reserver i den mening som avses i artikel 9 i rdets fjrde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat p artikel 54.3 g i frdraget om rsbokslut i vissa typer av bolag (4) och balanserad vinst och frlust frn fregende rkenskapsr,

27. styrelse: administrativ styrelse och/eller tillsynsrd, i enlighet med nationell bolagsrtt,

21. moderfretag: ett moderfretag i den betydelse som beskrivs i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG,

28. oberoende styrelseledamot: en styrelseledamot som inte har ngon affrs-, familje- eller annan relation som kan fr anleda en intressekonflikt nr det gller den berrda cen trala motparten eller dess majoritetsaktiegare, ledning eller clearingmedlemmar, och som inte haft ngon sdan rela tion under de nrmaste fem ren innan styrelseuppdraget inleddes,

22. dotterfretag: ett dotterfretag ssom detta beskrivs i artik larna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG, inbegripet varje dot terfretag till ett dotterfretag till det moderfretag som r det yttersta moderfretaget till dessa fretag,

29. fretagsledning: den eller de personer som effektivt leder den centrala motpartens eller transaktionsregistrets affrsverk samhet samt arbetande styrelseledamot eller styrelseleda mter.

23. kontroll: det frhllande mellan ett moderfretag och ett dotterfretag som beskrivs i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG,

Artikel 3 Transaktioner inom grupper 1. Fr en icke-finansiell motpart r en transaktion inom en grupp ett OTC-derivatkontrakt som ings med en annan mot part som ingr i samma grupp under frutsttning att bda motparterna helt och hllet omfattas av samma konsolidering och att de omfattas av lmpliga centraliserade frfaranden fr bedmning, mtning och kontroll av risker och att denna mot part r etablerad inom unionen eller, om den r etablerad i ett tredjeland, att kommissionen har antagit en genomfrandeakt enligt artikel 13.2 betrffande det tredjelandet.
(3) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. (4) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.

24. nra frbindelser: en situation dr tv eller flera fysiska eller juridiska personer r frenade genom

a) garintresse, genom direkt innehav eller kontroll av 20 % eller mer av rsterna eller kapitalet i ett fretag, eller
(1) EUT L 35, 11.2.2003, s. 1. (2) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/17

2. I frhllande till en finansiell motpart r en transaktion inom gruppen

a) ett OTC-derivatkontrakt som ings med en annan motpart som ingr i samma grupp, under frutsttning att

som i enlighet med frordning (EG) nr 1569/2007 har fast stllts vara likvrdiga med IFRS-standarder (eller redovis ningsstandarder i ett tredjeland vars anvndning r tillten i enlighet med artikel 4 i frordning (EG) nr 1569/2007), eller

i) den finansiella motparten r etablerad inom unionen, eller, om den r etablerad i ett tredjeland, kommissionen har antagit en genomfrandeakt enligt artikel 13.2 be trffande det tredjelandet,

b) omfattas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med direktiv 2006/48/EG eller direktiv 2006/49/EG, eller, nr det gller en grupp vars moderfretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, samma gruppbaserade tillsyn frn en behrig myndighet i ett tredjeland som faststllts vara likvrdig med den som styrs av principerna i artikel 143 i direktiv 2006/48/EG eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

ii) den andra motparten r en finansiell motpart, ett finan siellt holdingfretag, ett finansinstitut eller ett fretag fr anknutna tjnster som omfattas av tillfredsstllande till synskrav,

AVDELNING II CLEARING, RAPPORTERING OCH RISKBEGRNSNING AV OTC-DERIVAT

iii) bda motparterna till fullo omfattas av samma konsoli dering, och

Artikel 4 Clearingkravet 1. Motparter ska cleara alla OTC-derivatkontrakt som gller en klass av OTC-derivat som frklarats vara freml fr clea ringkravet i enlighet med artikel 5.2 om dessa kontrakt upp fyller fljande bda villkor:

iv) bda motparterna omfattas av lmpliga centraliserade frfaranden fr bedmning, mtning och kontroll av risker,

b) ett OTC-derivatkontrakt som ings med en annan motpart, dr de bda motparterna ingr i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG, under frutsttning att det villkor som anges i led a ii i denna punkt r uppfyllt,

a) De har ingtts p ett av fljande stt:

i) mellan tv finansiella motparter,

c) ett OTC-derivatkontrakt som ings mellan kreditinstitut som r understllda samma centrala fretagsenhet eller mellan ett sdant institut och den centrala fretagsenhet som avses i artikel 3.1 i direktiv 2006/48/EG, eller

ii) mellan en finansiell motpart och en icke-finansiell mot part som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b,

iii) mellan tv icke-finansiella motparter som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b,

d) ett OTC-derivatkontrakt som ings med en icke-finansiell motpart som ingr i samma grupp under frutsttning att bda motparterna helt och hllet omfattas av samma kon solidering och att de omfattas av lmpliga centraliserade frfaranden fr bedmning, mtning och kontroll av risker och att denna motpart r etablerad i unionen eller inom ett tredjelands jurisdiktion fr vilken kommissionen har antagit en genomfrandeakt som avses i artikel 13.2 betrffande det tredjelandet.

iv) mellan en finansiell motpart eller en icke-finansiell mot part som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b och en i ett tredjeland etablerad enhet som skulle om fattas av clearingkravet om den var etablerad i unionen, eller

3. Med avseende p tillmpningen av denna artikel ska mot parter anses omfattas av samma konsolidering om de bda

v) mellan tv enheter som r etablerade i ett eller fler tredje lnder som skulle omfattas av clearingkravet om dessa var etablerade i unionen, under frutsttning att kon traktet har en direkt, vsentlig och frutsebar verkan inom unionen eller nr ett sdant krav r ndvndigt eller lmpligt fr att frhindra varje kringgende av denna frordning, och

a) omfattas av samma koncernredovisning enligt direktiv 83/349/EEG eller de internationella redovisningsstandarderna IFRS som antagits i enlighet med frordning (EG) nr 1606/2002 eller, nr det gller en grupp vars moderfre tag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i enlighet med all mnt accepterade redovisningsstandarder i detta tredjeland

b) De har ingtts eller frnyats endera

i) p eller efter dagen d clearingkravet brjar glla, eller

L 201/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

ii) samtidigt med eller efter den anmlan som avses i arti kel 5.1, men fre dagen nr clearingkravet brjar glla om kontraktens terstende lptid verstiger det minimi krav p terstende lptid som faststlls av kommissionen i enlighet med artikel 5.2 c.

tillsyn med nrmare uppgifter om vilka kontrakt som ska anses ha en direkt, vsentlig och frutsebar verkan inom unionen eller de fall nr det r ndvndigt eller lmpligt att frhindra varje kringgende av bestmmelserna i denna frordning enligt punkt 1 a v, och om vilka typer av indirekta kontraktsarrangemang som uppfyller de villkor som avses i punkt 3 andra stycket.

2. Utan att det pverkar tillmpningen av de riskreducerings tekniker som avses i artikel 11 ska OTC-derivatkontrakt som utgr transaktioner inom gruppen enligt artikel 3 inte omfattas av clearingkravet.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Det undantag som anges i frsta stycket ska endast glla:

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket, i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

a) Nr tv motparter som r etablerade i unionen och ingr i samma grupp frst skriftligen har underrttat sina respektive behriga myndigheter att de har fr avsikt att utnyttja un dantaget fr OTC-derivatkontrakt som de ingtt med varand ra. Underrttelsen ska ske minst 30 kalenderdagar innan undantaget utnyttjas. Inom 30 kalenderdagar efter att denna underrttelse mottagits fr de behriga myndigheterna in vnda mot utnyttjandet av detta undantag om transaktio nerna mellan motparterna inte uppfyller de villkor som fast stlls i artikel 3, utan att detta pverkar de behriga myn digheternas rtt att invnda efter att denna period p 30 kalenderdagar lpt ut om dessa villkor inte lngre r upp fyllda. Om det rder oenighet mellan de behriga myndig heterna fr Esma bist dessa myndigheter med att n fram till en verenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i frordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 5 Frfarande fr clearingkrav 1. Nr en behrig myndighet auktoriserar en central motpart fr clearing av en klass av OTC-derivat enligt artikel 14 eller 15, ska den omedelbart anmla auktorisationen till Esma.

Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om den information som ska ing i de un derrttelser som avses i frsta stycket.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

b) OTC-derivatkontrakt mellan tv motparter som ingr i samma grupp och som r etablerade i en medlemsstat och i ett tredjeland, om den motpart som r etablerad i unionen av sin behriga myndighet auktoriserats att tillmpa undan taget inom 30 kalenderdagar efter det att den motpart som r etablerad i unionen lmnat underrttelse, och frutsatt att villkoren i artikel 3 r uppfyllda. Den behriga myndigheten ska underrtta Esma om det beslutet.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

3. De OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet enligt punkt 1 ska clearas i en central motpart som auktoriserats enligt artikel 14 eller som har godknts enligt artikel 25 fr att cleara denna klass av OTC-derivat och ingr i registret i enlighet med artikel 6.2 b.

2. Inom sex mnader efter mottagande av en anmlan i enlighet med punkt 1 eller efter fullbordande av ett frfarande fr godknnande enligt artikel 25 ska Esma, efter att ha genom frt ett offentligt samrd och efter att ha hrt ESRB och nr s r lmpligt de behriga myndigheterna i tredjelnder, utarbeta och lgga fram fr kommissionens godknnande frslag till tekniska standarder fr tillsyn som nrmare anger fljande:

Fr detta ndaml ska en motpart bli en clearingmedlem eller en kund eller upprtta indirekta clearingarrangemang med en clearingmedlem, frutsatt att dessa arrangemang inte kar mot partsrisken och skerstller att motpartens tillgngar och posi tioner tnjuter ett skydd som r likvrdigt med det som avses i artiklarna 39 och 48.

a) Den klass av OTC-derivat som ska omfattas av det clearing krav som avses i artikel 4,

b) det eller de datum frn vilket eller vilka clearingkravet ska glla, inbegripet varje successivt genomfrande och de kate gorier av motparter som kravet ska glla, och

4. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr

c) det minimikrav p terstende lptid fr de OTC-derivat kontrakt som avses i artikel 4.1 b ii.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/19

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

a) Den frvntade volymen nr det gller den berrda klassen av OTC-derivat.

3. Esma ska, p eget initiativ, efter att ha genomfrt ett offentligt samrd och efter att ha hrt ESRB, och nr s r lmpligt behriga myndigheter i tredjelnder, i enlighet med kriterierna i punkt 4 a, b och c faststlla och meddela kom missionen vilka klasser av derivat som omfattas av clearingkra vet enligt artikel 4, men fr vilka ngon central motpart nnu inte har auktoriserats.

b) Huruvida fler n en central motpart redan utfr clearing av samma klass av OTC-derivat.

c) Den berrda centrala motpartens kapacitet att hantera den frvntade volymen och att hantera den risk som fljer av clearingen av den berrda klassen av OTC-derivat.

Efter detta meddelande ska Esma offentliggra en frslagsinfor dran fr clearing av dessa klasser av derivat.

d) Typ av och antal aktiva motparter som frvntas vara aktiva p marknaden fr den berrda klassen av OTC-derivat.

4. I det vergripande syftet att minska systemriskerna ska frslagen till tekniska standarder fr tillsyn betrffande den del som avses i punkt 2 a beakta fljande kriterier:

e) Den tid som en motpart som omfattas av clearingkravet behver fr att infra arrangemang fr att cleara sina OTC-derivatkontrakt genom en central motpart.

a) Standardiseringsgraden p kontraktsvillkor och operativa processer fr den berrda klassen av OTC-derivat.

f) Riskhanteringskapaciteten och den rttsliga och operativa kapaciteten hos de olika motparter som r aktiva p mark naden fr den berrda klassen av OTC-derivat och som skulle omfattas av clearingkravet i artikel 4.1.

b) Volym och likviditet fr den berrda klassen av OTC-derivat. 6. Om det fr en klass av OTC-derivatkontrakt inte lngre finns en central motpart som r auktoriserad eller godknd fr clearing av dessa kontrakt enligt denna frordning ska den inte lngre omfattas av clearingkravet enligt artikel 4, och punkt 3 i denna artikel ska tillmpas.

c) Tillgngligheten till sklig, tillfrlitlig och allmnt accepterad prisinformation inom den berrda klassen av OTC-derivat.

Vid utarbetandet av dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn fr Esma beakta inbrdes samband mellan motparter som utnyttjar de berrda klasserna av OTC-derivat, frvntad pverkan p motpartskreditriskniverna mellan motparter samt inverkan p konkurrensen inom unionen.

Artikel 6 Offentligt register 1. Esma ska upprtta och fra ett offentligt register fr att korrekt och entydigt identifiera vilka klasser av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet samt hlla detta register upp daterat. Det offentliga registret ska vara tillgngligt fr allmn heten p Esmas webbplats.

Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om de kriterier som avses i leden a, b och c i det frsta stycket.

2.

Registret ska innehlla fljande:

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

a) De klasser av OTC-derivat som r freml fr clearingkravet enligt artikel 4.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i tredje stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

b) De auktoriserade eller godknda centrala motparter som kan utnyttjas fr att uppfylla clearingkravet.

5. Frslagen till tekniska standarder fr tillsyn betrffande den del som avses i punkt 2 b ska beakta fljande kriterier:

c) De dagar frn och med vilka clearingkravet brjar glla, inbegripet ett eventuellt successivt genomfrande.

L 201/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

d) De klasser av OTC-derivat som identifierats av Esma i enlig het med artikel 5.3. e) Det minimikrav p terstende lptid fr de derivatkontrakt som avses i artikel 4.1 b ii. f) De centrala motparter som den behriga myndigheten har underrttat Esma om nr det gller clearingkravet, samt da gen fr var och en av dessa underrttelser. 3. Nr en central motpart inte lngre r auktoriserad eller godknd enligt denna frordning fr clearing av en viss klass av derivat, ska Esma genast stryka den frn det offentliga registret avseende denna klass av OTC-derivat. 4. Fr att skerstlla en enhetlig tillmpning av denna artikel fr Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn fr att nrmare ange de uppgifter som ska tas med i det offentliga register som avses i punkt 1. Esma ska verlmna sdana frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de frslag till tek niska standarder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 7 Tilltrdet till en central motpart 1. En central motpart som auktoriserats fr clearing av OTCderivatkontrakt ska acceptera clearing av sdana kontrakt utan diskriminering och p ett transparent stt, oberoende av han delsplats. En central motpart fr krva att en handelsplats uppfyller de operativa och tekniska krav som faststllts av den centrala mot parten, inbegripet kraven p riskhantering. 2. En central motpart ska inom tre mnader efter det att en handelsplats lmnat in en formell begran om tilltrde till mtesg eller avsl denna begran. 3. Om en central motpart nekar tilltrde enligt punkt 2 ska den lmna handelsplatsen en fullstndig motivering av sitt be slut. 4. Svida inte handelsplatsens respektive den centrala mot partens behriga myndigheter nekar tilltrde, ska den centrala motparten med frbehll fr andra stycket bevilja tilltrde inom tre mnader efter det att ett beslut fattats om att tillmtesg handelsplatsens formella begran i enlighet med punkt 2. Handelsplatsens och den centrala motpartens behriga myndig heter fr efter en formell begran om tilltrde frn handelsplat sen endast neka denna handelsplats tilltrde till den centrala

motparten om sdant tilltrde skulle hota en smidig och vl fungerande marknad eller ha negativa effekter nr det gller systemrisken. 5. Om oenighet skulle uppst mellan behriga myndigheter ska Esma lsa alla sdana tvister i enlighet med sina befogen heter enligt artikel 19 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 8 Tilltrde till en handelsplats 1. En handelsplats ska p begran av en central motpart som har auktoriserats fr clearing av OTC-derivatkontrakt som r freml fr handel p denna handelsplats tillhandahlla denna motpart transaktionsuppgifter p ett transparent och icke-dis kriminerande stt. 2. Nr en central motpart formellt har lmnat in en begran till en handelsplats om att f tilltrde till denna, ska den centrala motparten inom tre mnader erhlla ett svar p sin begran. 3. Om tilltrde nekas av en handelsplats, ska denna under rtta den centrala motparten om detta och lmna en fullstndig motivering av sitt beslut. 4. Utan att det pverkar det beslut som fattats av handels platsens och den centrala motpartens behriga myndigheter ska tilltrde mjliggras av handelsplatsen inom tre mnader efter ett positivt svar p en begran om tilltrde. Den centrala motparten ska beviljas tilltrde till handelsplatsen endast om detta inte frutstter samverkansverenskommelse eller hotar en smidig och vl fungerande marknad, srskilt p grund av fragmentering av likviditeten, och handelsplatsen har infrt lmpliga mekanismer mot sdan fragmentering. 5. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn som specificerar begreppet fragmentering av likviditeten. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket, i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 9 Rapporteringskravet 1. Motparter och centrala motparter ska se till att uppgifter om varje derivatkontrakt som de har ingtt och varje ndring eller avslutande av kontraktet rapporteras in till ett transaktions register som registrerats i enlighet med artikel 55 eller godknts i enlighet med artikel 77. Uppgifterna ska rapporteras in senast den frsta arbetsdagen efter varje ingende, ndring eller avslu tande av kontraktet.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/21

Rapporteringskravet ska glla de derivatkontrakt som a) har ingtts fre den 16 augusti 2012 och som fortfarande r utestende den dagen. b) har ingtts p eller efter den 16 augusti 2012. En motpart eller en central motpart som omfattas av rappor teringskravet fr delegera inrapporteringen av uppgifterna i de rivatkontraktet. Motparter och centrala motparter ska se till att uppgifterna i deras derivatkontrakt inte rapporteras dubbelt. 2. Motparter ska fra ett register ver alla derivatkontrakt som de har ingtt och varje ndring under minst fem r efter avslutande av kontraktet. 3. Om ett transaktionsregister inte r tillgngligt fr att re gistrera uppgifterna i ett derivatkontrakt, ska motparter och centrala motparter se till att sdana uppgifter rapporteras in till Esma. I detta fall ska Esma skerstlla att alla berrda enheter som avses i artikel 81.3 har tilltrde till alla de uppgifter i derivat kontrakten som de behver fr att kunna fullgra sina respek tive skyldigheter och uppdrag. 4. En motpart eller central motpart som rapporterar in upp gifter om ett derivatkontrakt till ett transaktionsregister eller till Esma, eller en enhet som p en motparts eller central motparts vgnar rapporterar in sdana uppgifter, ska inte anses bryta mot eventuella sekretessfrpliktelser som fljer av kontraktet eller av lag eller andra frfattningar. Den rapporterande enheten, dess ledning eller anstllda r be friade frn ansvar fr detta utlmnande av uppgifter. 5. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn fr att faststlla uppgifter och typer av rapporter enligt punkterna 1 och 3 fr de olika klasserna av derivat. De rapporter som avses i punkterna 1 och 3 ska tminstone ange fljande: a) Parterna till ett derivatkontrakt och, i frekommande fall, frmnstagaren till kontraktets rttigheter och skyldigheter. b) Derivatkontraktens vsentliga knnetecken inklusive typ, un derliggande lptid, underliggande belopp, pris och avveck lingsdag.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de frslag till tek niska standarder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

6. Fr att skerstlla enhetliga villkor fr tillmpningen av punkterna 1 och 3 ska Esma utarbeta frslag till tekniska stan darder fr genomfrande fr att nrmare ange

a) hur rapporterna enligt punkterna 1 och 3 fr de olika klas serna av derivat ska utformas samt deras frekvens, och

b) det datum d derivatkontrakten ska rapporteras in, inbegri pet varje successivt infrande fr derivatkontrakt som ingtts fre det datum frn vilket rapporteringskravet ska glla.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr genomfrande till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr genomfrande som avses i frsta stycket i enlighet med artikel 15 i frordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 10 Icke-finansiella motparter 1. Nr en icke-finansiell motpart tar positioner i OTC-deri vatkontrakt och dessa positioner verskrider clearingtrskeln enligt punkt 3 ska denna icke-finansiella motpart

a) omedelbart underrtta Esma och den behriga myndighet som avses i punkt 5 om detta,

b) brja omfattas av clearingkravet fr framtida kontrakt i en lighet med artikel 4 om den rullande genomsnittspositionen under 30 arbetsdagar verskrider trskeln, och

c) cleara alla relevanta framtida kontrakt inom fyra mnader frn det att de brjat omfattas av clearingkravet.

2. En icke-finansiell motpart som har brjat omfattas av clearingkravet i enlighet med punkt 1 b, och som senare visar den behriga myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 att den rullande genomsnittspositionen under 30 arbetsdagar inte verskrider clearingtrskeln, ska inte lngre omfattas av clea ringkravet enligt artikel 4.

L 201/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

3. Vid berkningen av positionerna enligt punkt 1 ska den icke-finansiella motparten inkludera alla de OTC-derivatkontrakt som den icke-finansiella motparten eller andra icke-finansiella motparter inom den grupp som den icke-finansiella motparten tillhr har ingtt, som inte p ett objektivt mtbart stt minskar de risker som r direkt kopplade till den icke-finansiella mot partens eller denna grupps affrsverksamhet eller likviditetsfr valtning.

a) Frfaranden, om mjligt p elektronisk vg, som skerstller att det berrda OTC-derivatkontraktets villkor godknns i tid.

b) Formaliserade frfaranden som r stabila, motstndskraftiga och kontrollerbara fr att stmma av portfljer, hantera dr med frknippade risker och tidigt upptcka tvister mellan parter och lsa dem samt vervaka vrdet av utestende kontrakt.

4. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter att ha hrt ESRB och andra relevanta myndigheter, utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn som anger fljande:

a) Kriterier fr att faststlla vilka OTC-derivatkontrakt som p ett objektivt mtbart stt minskar de risker som r direkt kopplade till den affrsverksamhet eller likviditetsfrvalt ningsverksamhet som avses i punkt 3.

2. De finansiella motparter och icke-finansiella motparter som avses i artikel 10 ska dagligen uppdatera vrdet av ute stende kontrakt (mark-to-market). Om marknadsfrhllan dena hindrar en uppdatering ska en tillfrlitlig och frsiktig marking-to-model anvndas.

b) Vrden fr clearingstrsklarna, som ska faststllas med ut gngspunkt i vilken systemvikt en motparts samlade netto positioner och nettoexponeringar har per klass av OTC-de rivat.

3. Finansiella motparter ska ha riskhanteringsfrfaranden som krver en utvxling av skerheter som sker i tid, r korrekt och p lmpligt vis separerad nr det gller OTC-derivatkontrakt som har ingtts den 16 augusti 2012 eller drefter. De ickefinansiella motparter som avses i artikel 10 ska ha riskhante ringsfrfaranden som krver en utvxling av skerheter som sker i tid, r korrekt och p lmpligt vis separerad nr det gller OTC-derivatkontrakt som har ingtts p och efter dagen fr clearingtrskelns verskridande.

Efter att ha genomfrt ett ppet offentligt samrd ska Esma verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

4. Finansiella motparter ska inneha ett lmpligt och propor tionellt kapital fr att hantera den risk som inte tcks av en lmplig utvxling av skerheter.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket, i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska, efter samrd med ESRB och andra berrda myndig heter, regelbundet se ver trskelvrdena och vid behov fresl tekniska standarder fr tillsyn fr att ndra dem.

5. Kravet i punkt 3 i den hr artikeln ska inte tillmpas p transaktioner inom grupper som avses i artikel 3 vilka ings av motparter som r etablerade i samma medlemsstat under fr utsttning att det inte finns ngra rdande eller frutsebara praktiska eller rttsliga hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna.

5. Varje medlemsstat ska utse en myndighet som ansvarar fr att se till att kravet enligt punkt 1 efterlevs.

6. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 a, b eller c vilken ings av motparter som r etablerade i olika medlemsstater ska helt eller delvis undantas frn kravet i punkt 3 i den hr artikeln p grundval av ett positivt beslut frn bda relevanta behriga myndigheter under frutsttning att fljande villkor r uppfyllda:

Artikel 11 Riskbegrnsningstekniker fr OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart 1. Finansiella motparter och icke-finansiella motparter vilka ingr ett OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart, ska med tillbrlig aktsamhet se till att det har infrts lmpliga frfaranden och system fr att mta, vervaka och begrnsa operativa risker och motpartskreditrisker, och d minst fljande: a) Motparternas riskhanteringsfrfaranden r tillrckligt sunda och kraftfulla och str i verstmmelse med komplexiteten i derivattransaktionen.

b) Det finns inga rdande eller frutsebara praktiska eller rtts liga hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/23

Om de behriga myndigheterna inte kan enas om ett positivt beslut inom 30 kalenderdagar frn mottagandet av anskan om undantag, fr Esma bist dessa myndigheter med att n fram till en verenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i frordning (EU) nr 1095/2010. 7. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vil ken ings av icke-finansiella motparter som r etablerade i olika medlemsstater ska undantas frn kravet i punkt 3 i den hr artikeln under frutsttning att fljande villkor r uppfyllda: a) Motparternas riskhanteringsfrfaranden r tillrckligt sunda och solida och str i verstmmelse med komplexiteten i derivattransaktionen. b) Det finns inga rdande eller frutsebara praktiska eller rtts liga hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna. De icke-finansiella motparterna ska underrtta de behriga myn digheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillmpa undantaget. Undantaget ska glla om inte ngon av de under rttade behriga myndigheterna inom tre mnader efter under rttelsen meddelar att den inte lngre instmmer i att de villkor som avses i led a eller b i frsta stycket r uppfyllda. 8. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 ad vilken ings mellan en motpart som r etablerad inom unionen och en motpart som r etablerad inom ett tredjelands jurisdik tion ska helt eller delvis undantas frn kravet i punkt 3 i den hr artikeln p grundval av ett positivt beslut frn den berrda behriga myndighet som ansvarar fr tillsynen av den motpart som r etablerad inom unionen under frutsttning att fljande villkor r uppfyllda: a) Motparternas riskhanteringsfrfaranden r tillrckligt sunda och solida och str i verstmmelse med komplexiteten i derivattransaktionen. b) Det finns inga rdande eller frutsebara praktiska eller rtts liga hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna. 9. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vil ken ings mellan en icke-finansiell motpart som r etablerad inom unionen och en motpart som r etablerad inom ett tredje lands jurisdiktion ska undantas frn kravet i punkt 3 i den hr artikeln under frutsttning att fljande villkor r uppfyllda: a) Motparternas riskhanteringsfrfaranden r tillrckligt sunda och solida och str i verstmmelse med komplexiteten i derivattransaktionen. b) Det finns inga rdande eller frutsebara praktiska eller rtts liga hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna. De icke-finansiella motparterna ska underrtta de behriga myn digheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillmpa

undantaget. Undantaget ska glla om inte ngon av de under rttade behriga myndigheterna inom tre mnader efter under rttelsen meddelar att den inte lngre instmmer i att de villkor som avses i led a eller b i frsta stycket r uppfyllda. 10. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vilken ings mellan en icke-finansiell motpart och en finansiell motpart vilka r etablerade i olika medlemsstater ska helt eller delvis undantas frn kravet i punkt 3 i den hr artikeln p grundval av ett positivt beslut frn den berrda behriga myn dighet som ansvarar fr tillsynen ver den finansiella motparten under frutsttning att fljande villkor r uppfyllda: a) Motparternas riskhanteringsfrfaranden r tillrckligt sunda och solida och str i verstmmelse med komplexiteten i derivattransaktionen. b) Det finns inga rdande eller frutsebara praktiska eller rtts liga hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna. Den berrda behriga myndighet som ansvarar fr tillsynen ver den finansiella motparten ska underrtta den behriga myndighet som avses i artikel 10.5 om alla sdana beslut. Un dantaget gller utom i det fall d den underrttade behriga myndigheten inte instmmer i att villkoren som avses i led a eller b i frsta stycket r uppfyllda. Om oenighet rder mellan behriga myndigheter fr Esma bist dessa myndigheter med att n fram till en verenskommelse i enlighet med sina befogen heter enligt artikel 19 i frordning (EU) nr 1095/2010. 11. Den motpart i en transaktion inom grupper som har undantagits frn kravet i punkt 3 ska offentliggra information om undantaget. En behrig myndighet ska underrtta Esma om beslut som antagits enligt punkterna 6, 8 eller 10, eller underrttelser som mottagits enligt punkterna 7, 9 eller 10, och ska frse Esma med uppgifter om den aktuella transaktionen inom grup per. 12. De krav som anges i punkterna 111 ska glla OTCderivatkontrakt som ingtts mellan enheter i tredjeland som skulle omfattas av dessa krav om de var etablerade i unionen, under frutsttning att dessa kontrakt har en direkt, vsentlig och frutsebar verkan inom unionen eller nr sdana krav r ndvndiga eller lmpliga fr att frhindra varje kringgende av bestmmelserna i denna frordning. 13. Esma ska regelbundet vervaka aktiviteten betrffande derivat som inte r godtagbara fr clearing i syfte att faststlla fall d en srskild klass av derivat kan ge upphov till systemrisk och fr att undvika regelarbitrage mellan clearade och ej clea rade derivattransaktioner. Esma ska srskilt, efter samrd med ESRB, vidta tgrder i enlighet med artikel 5.3 eller se ver de tekniska standarder fr tillsyn avseende marginalskerheter som faststlls i punkt 14 i den hr artikeln och i artikel 41.

L 201/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

14. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om fljande: a) De frfaranden och arrangemang som avses i punkt 1. b) De marknadsfrhllanden som hindrar en marking-to-mar ket-uppdatering och kriterier fr att anvnda den markingto-model som avses i punkt 2. c) De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper som ska uppges i den anmlan som avses i punkterna 7, 9 och 10. d) De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper som avses i punkt 11. e) De kontrakt som ska anses ha en direkt, vsentlig och fr utsebar verkan inom unionen eller de fall nr det r nd vndigt eller lmpligt att frhindra varje kringgende av be stmmelserna i denna frordning enligt punkt 12. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med frfarandet i artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. 15. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till gemensamma tekniska stan darder fr tillsyn med nrmare uppgifter om fljande: a) Riskhanteringsfrfaranden, inbegripet de niver p och den typ av skerhets- och separeringssystem som krvs fr att uppfylla kraven i punkt 3. b) De kapitalniver som krvs fr att uppfylla kraven i punkt 4. c) De frfaranden som motparterna och de berrda behriga myndigheterna ska flja nr undantag tillmpas enligt punk terna 610. d) De tillmpliga kriterier som avses i punkterna 510, inbegri pet framfr allt vad som br betraktas som praktiska och rttsliga hinder fr en snabb verfring av eget kapital eller terbetalning av skulder mellan motparterna. De europeiska tillsynsmyndigheterna ska verlmna dessa fr slag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Beroende p motpartens rttsliga form ska kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder fr tillsyn som avses

i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 eller (EU) nr 1095/2010. Artikel 12 Sanktioner 1. Medlemsstaterna ska infra bestmmelser om sanktioner vid vertrdelser av bestmmelserna i denna avdelning och ska vidta alla ndvndiga tgrder fr att se till att de genomfrs. Sanktionerna ska tminstone inkludera administrativa avgifter. Sanktionerna i frga ska vara effektiva, proportionella och av skrckande. 2. Medlemsstaterna ska se till att de myndigheter som an svarar fr tillsynen av finansiella motparter, och i tillmpliga fall icke-finansiella motparter, offentliggr alla sanktioner som ut dmts fr vertrdelser av artiklarna 4, 5 och 7-11, frutsatt att detta inte skapar allvarlig oro p finansmarknaderna eller sam kar de berrda parterna oproportionerligt stora skador. Med lemsstaterna ska regelbundet offentliggra bedmningsrapporter om hur effektiva de tillmpade bestmmelserna om sanktioner r. Ett sdant utlmnande av uppgifter eller offentliggrande fr inte omfatta personuppgifter i den mening som avses i artikel 2 a i direktiv 95/46/EG. Medlemsstaterna ska senast den 17 februari 2013 underrtta kommissionen om bestmmelserna som avses i punkt 1. De ska utan drjsml underrtta kommissionen om senare nd ringar av dem. 3. En vertrdelse av bestmmelserna i denna avdelning ska inte pverka giltigheten av ett OTC-derivatkontrakt eller parter nas mjligheter att verkstlla bestmmelserna i ett OTC-derivat kontrakt. En vertrdelse av bestmmelserna i denna avdelning utgr ingen grund fr skadestndsansprk mot en part i ett OTC-derivatkontrakt. Artikel 13 Mekanism fr undvikande av verlappande eller motstridiga bestmmelser 1. Kommissionen ska med Esmas bistnd vervaka och ut arbeta rapporter till Europaparlamentet och rdet om den in ternationella tillmpningen av de principer som faststlls i ar tiklarna 4, 9, 10 och 11, srskilt nr det gller eventuella ver lappande eller motstridiga krav p marknadsaktrerna, och re kommendera mjliga tgrder. 2. Kommissionen fr anta genomfrandeakter i vilka det in tygas att ett tredjelands rttsliga, tillsynsmssiga och verkstllig hetsmssiga arrangemang a) motsvarar krav som faststlls i denna frordning enligt ar tiklarna 4, 9, 10 och 11, b) skerstller ett skydd av tystnadsplikten som r likvrdigt med det som faststlls i denna frordning, och

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/25

c) tillmpas effektivt och verkstlls p ett jmlikt och icke snedvridande stt s att en effektiv tillsyn och verkstllighet kan upprtthllas. Dessa genomfrandeakter ska antas i enlighet med det gransk ningsfrfarande som avses i artikel 86.2. 3. En genomfrandeakt om likvrdighet enligt punkt 2 ska innebra att motparter som ingr en transaktion som omfattas av denna frordning ska anses ha fullgjort de skyldigheter som ingr i artiklarna 4, 9, 10 och 11 om tminstone en av mot parterna r etablerad i det tredjelandet. 4. Kommissionen ska i samarbete med Esma vervaka att de krav som motsvarar kraven som faststlls i artiklarna 4, 9, 10 och 11 genomfrs p ett effektivt stt av de tredjelnder fr vilka en genomfrandeakt om likvrdighet har antagits och regelbundet, minst en gng om ret, rapportera till Europapar lamentet och rdet. Inom 30 kalenderdagar efter det att rappor ten har lagts fram ska kommissionen, om rapporten visar att myndigheterna i tredjelandet har tillmpat de motsvarande kra ven p ett ofullstndigt eller inkonsekvent stt, terkalla erkn nandet om likvrdighet nr det gller det aktuella tredjelandets regelverk. Om en genomfrandeakt om likvrdighet dras till baka ska motparterna automatiskt p nytt omfattas av alla krav som faststlls i denna frordning.
AVDELNING III AUKTORISATION OCH TILLSYN AV CENTRALA MOTPARTER KAPITEL 1

krav nr det gller centrala motparter som har etablerat sig p deras territorium, inbegripet vissa auktoriseringskrav enligt di rektiv 2006/48/EG. Artikel 15 Utvidgning av verksamheter och tjnster 1. En central motpart ska lmna in en begran om utvidg ning till den centrala motpartens behriga myndighet, om den vill utvidga sin affrsverksamhet till verksamheter och tjnster som inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen. Tillhan dahllande av clearingtjnster som den centrala motparten inte auktoriserats fr ska betraktas som en utvidgning av den auk torisationen. Utvidgningen av en auktorisation ska ske i enlighet med det frfarande som anges i artikel 17. 2. Om en central motpart nskar utvidga sin verksamhet till en annan medlemsstat n den dr den r etablerad, ska den centrala motpartens behriga myndighet utan drjsml under rtta den behriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Artikel 16 Kapitalkrav 1. Fr att auktoriseras enligt artikel 14 ska en central motpart ha stndig tillgng till ett startkapital p minst 7,5 miljoner EUR. 2. En central motparts kapital ska inklusive balanserade vinstmedel och reserver st i proportion till den risk som r kopplad till den centrala motpartens verksamhet. Kapitalet ska alltid vara tillrckligt fr att vid behov och inom rimlig tid kunna skerstlla en ordnad avveckling eller omstrukturering av verksamheten och erbjuda den centrala motparten tillrckligt skydd mot kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, opera tiva risker, rttsliga risker och affrsrisker som inte redan tcks av srskilda finansiella resurser enligt artiklarna 4144. 3. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska EBA, i nra samarbete med ECBS och efter samrd med Esma, utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om kraven nr det gller en central motparts kapital, balanserade vinstmedel och reserver som avses i punkt 2. EBA ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1093/2010. Artikel 17 Frfarande fr att bevilja och avsl auktorisation 1. Den anskande centrala motparten ska lmna en anskan om auktorisation till den behriga myndigheten i den medlems stat dr den r etablerad.

Villkor och frfaranden fr auktorisation av centrala motparter Artikel 14 Auktorisation av centrala motparter 1. Om en i unionen etablerad juridisk person avser att till handahlla clearingtjnster som central motpart, ska den anska om auktorisation hos behrig myndighet i den medlemsstat dr den r etablerad (den centrala motpartens behriga myndighet), i enlighet med frfarandet i artikel 17. 2. Nr auktorisation har beviljats i enlighet med artikel 17 ska den glla p unionens hela territorium. 3. Auktorisation som avses i punkt 1 ska beviljas endast fr verksamheter relaterade till clearing, och det ska anges vilka tjnster och verksamheter som den centrala motparten r auk toriserad fr, inklusive vilka klasser av finansiella instrument som en sdan auktorisation omfattar. 4. En central motpart ska alltid uppfylla villkoren fr aukto risation. En central motpart ska utan drjsml underrtta den behriga myndigheten om vsentliga frndringar som pverkar villkoren fr auktorisation. 5. Den auktorisation som avses i punkt 1 ska inte hindra medlemsstater frn att anta eller fortstta att tillmpa ytterligare

L 201/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

2. Den anskande centrala motparten ska lmna in alla upp gifter som krvs fr att den behriga myndigheten ska kunna fastsl att den skande uppfyller de krav som faststlls i denna frordning. Den behriga myndigheten ska omgende ver lmna alla uppgifter som mottagits frn den anskande centrala motparten till Esma och det kollegium som avses i artikel 18.1. 3. Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av anskan ska den behriga myndigheten bedma om anskan r fullstndig. Om anskan inte r fullstndig, ska den behriga myndigheten ange en tidsfrist inom vilken den anskande centrala motparten ska lmna ytterligare information. Den behriga myndigheten ska efter att ha bedmt att anskan r fullstndig, underrtta den anskande centrala motparten, medlemmarna i det kolle gium som inrttats i enlighet med artikel 18.1 och Esma om detta. 4. Den behriga myndigheten ska bevilja auktorisation en dast om den finner att den anskande centrala motparten upp fyller alla krav i denna frordning och att den centrala motpar ten r anmld som ett system enligt direktiv 98/26/EG. Den behriga myndigheten ska vederbrligen beakta det ytt rande som kollegiet ntt fram till i enlighet med artikel 19. Om den behriga myndigheten inte instmmer med kollegiets positiva yttrande, ska dess beslut innehlla en fullstndig moti vering och en frklaring av eventuella vsentliga avvikelser frn kollegiets positiva yttrande. Den centrala motparten ska inte beviljas auktorisation om samt liga medlemmar i kollegiet, med undantag fr de behriga myn digheterna i den medlemsstat dr den centrala motparten r etablerad, genom verenskommelse nr fram till ett gemensamt yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte br beviljas auktorisation. Det yttrandet ska ange skriftliga, full stndiga och detaljerade skl till att kollegiet anser att de krav som faststlls i denna frordning eller andra delar av unions rtten inte r uppfyllda. Om ett gemensamt yttrande som avses i tredje stycket inte har uppntts genom verenskommelse, och en majoritet bestende av tv tredjedelar av kollegiet har avgett ett negativt yttrande, fr varje berrd behrig myndighet med std av en majoritet be stende av tv tredjedelar av kollegiet inom 30 kalenderdagar efter antagandet av det negativa yttrandet hnskjuta frgan till Esma fr avgrande i enlighet med artikel 19 i frordning (EU) nr 1095/2010. Beslutet om hnskjutande ska ange skriftliga, fullstndiga och detaljerade skl till att de berrda medlemmarna i kollegiet anser att de krav som faststlls i denna frordning eller andra delar av unionsrtten inte r uppfyllda. I sdana fall ska den centrala motpartens behriga myndighet skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invnta ett eventuellt beslut om auktori sation frn Esma i enlighet med artikel 19.3 i frordning (EU) nr 1095/2010. Den behriga myndigheten ska fatta sitt beslut i enlighet med Esmas beslut. rendet fr inte hnskjutas till Esma efter det att den 30-dagarsperiod som avses i fjrde stycket har lpt ut.

Om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag fr myn digheterna i den medlemsstat dr den centrala motparten r etablerad, genom verenskommelse nr fram till ett gemensamt yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte br beviljas auktorisation, fr den behriga myndigheten hn skjuta frgan till Esma fr avgrande i enlighet med artikel 19 i frordning (EU) nr 1095/2010. Den behriga myndigheten i den medlemsstat dr den centrala motparten r etablerad ska vidarebefordra beslutet till de vriga berrda behriga myndigheterna. 5. Esma ska agera i enlighet med artikel 17 i frordning (EU) nr 1095/2010 om den centrala motpartens behriga myndighet inte har tillmpat bestmmelserna i denna frordning, eller har tillmpat dem p ett stt som framstr som en vertrdelse av unionsrtten. Esma fr utreda pstdda vertrdelser eller underltelser att till lmpa unionsrtten p begran av ngon medlem i kollegiet eller p eget initiativ, efter att ha underrttat den behriga myndigheten. 6. Inga tgrder som vidtas i tjnsten av ngon av kollegiets medlemmar fr direkt eller indirekt diskriminera ngon med lemsstat eller grupp av medlemsstater som plats fr clearing tjnster oavsett valutaslag. 7. Inom sex mnader frn inlmnandet av en fullstndig anskan ska den behriga myndigheten skriftligen med fullstn dig motivering underrtta den skande om huruvida auktorisa tion beviljats eller avslagits. Artikel 18 Kollegium 1. Inom 30 kalenderdagar efter inlmnandet av en fullstndig anskan i enlighet med artikel 17 ska den centrala motpartens behriga myndighet inrtta, frvalta och leda ett kollegium som frmjar fullgrandet av de uppgifter som anges i artiklarna 15, 17, 49, 51 och 54. 2. Kollegiet ska ha fljande sammansttning:

a) Esma. b) Den centrala motpartens behriga myndighet. c) De behriga myndigheter som ansvarar fr tillsynen av den centrala motpartens clearingmedlemmar som r etablerade i de tre medlemsstaterna med de sammanlagt strsta bidragen under en ettrsperiod till den centrala motpartens obestnds fond som avses i artikel 42. d) De behriga myndigheter som ansvarar fr tillsynen av de handelsplatser som den centrala motparten verkar p. e) De behriga myndigheter som vervakar centrala motparter med vilka samverkansverenskommelser ingtts. f) De behriga myndigheter som vervakar de vrdepappers centraler som den centrala motparten r knuten till.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/27

g) De berrda ECBS-medlemmar som ansvarar fr vervak ningen av den centrala motparten och de berrda ECBSmedlemmar som ansvarar fr vervakningen av de centrala motparter med vilka samverkansverenskommelser har in gtts. h) De centralbanker som utger de clearade finansiella instru mentens mest relevanta unionsvalutor. 3. En behrig myndighet i en medlemsstat som inte r med lem i kollegiet fr frn kollegiet begra all information som r relevant fr utfrandet av dess tillsynsuppgifter. 4. Kollegiet ska srja fr fljande, utan att det pverkar be hriga myndigheters befogenheter enligt denna frordning: a) Utarbetande av det yttrande som avses i artikel 19. b) Informationsutbyte, inklusive begran om information enligt artikel 84. c) verenskommelser bland medlemmarna om att frivilligt pta sig uppgifter. d) Samordning av programmen fr tillsynsgranskning, baserade p en riskbedmning av den centrala motparten. e) Faststllande av frfaranden och beredskapsplaner fr kris situationer som avses i artikel 24. 5. Kollegiets inrttande och verksamhet ska baseras p en skriftlig verenskommelse mellan dess samtliga medlemmar. I verenskommelsen ska de praktiska villkoren fr kollegiets verksamhet anges, inbegripet nrmare bestmmelser fr omrst ningsfrfaranden som avses i artikel 19.3, och uppgifter kan lggas den centrala motpartens behriga myndighet eller lg gas en annan medlem av kollegiet. 6. Fr att skerstlla att kollegierna fungerar p ett enhetligt och samstmmigt stt i hela unionen ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn som anger de villkor enligt vilka de unionsvalutor som avses i punkt 2 h ska anses som de mest relevanta och nrmare anger de praktiska villkor som avses i punkt 5. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med frfarandet i artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 19 Yttrande frn kollegiet 1. Inom fyra mnader efter den centrala motpartens inlm nande av en fullstndig anskan enligt artikel 17 ska den cen trala motpartens behriga myndighet genomfra en riskbedm ning av den centrala motparten och lmna en rapport till kol legiet. Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet och baserat p slut satserna i denna rapport ska kollegiet n fram till ett gemensamt yttrande i vilket det faststlls huruvida den anskande centrala motparten uppfyller alla de krav som faststlls i denna frord ning. Utan att det pverkar tillmpningen av artikel 17.4 fjrde styc ket ska kollegiet, om inget gemensamt yttrande kan uppns i enlighet med andra stycket, inom samma tidsperiod anta ett majoritetsyttrande. 2. Esma ska underltta antagandet av det gemensamma ytt randet i enlighet med dess allmnna samordningsfunktion enligt artikel 31 i frordning (EU) nr 1095/2010. 3. Kollegiets majoritetsyttrande ska antas med enkel majori tet bland dess medlemmar. Fr kollegier bestende av upp till och med tolv medlemmar ska hgst tv kollegiemedlemmar frn samma medlemsstat ha rstrtt och varje rstberttigad medlem ska ha en rst. Fr kollegier bestende av fler n tolv medlemmar ska hgst tre medlemmar frn samma medlemsstat ha rstrtt och varje rstberttigad medlem ska ha en rst. Esma ska inte ha rstrtt i frga om kollegiets yttranden. Artikel 20 Upphvande av auktorisation 1. Utan att det pverkar tillmpningen av artikel 22.3 ska den centrala motpartens behriga myndighet upphva auktori sationen om den centrala motparten a) inte har utnyttjat sin auktorisation inom tolv mnader, ut tryckligen har frnsagt sig auktorisationen eller inte har till handahllit ngra tjnster eller utvat ngon verksamhet un der de fregende sex mnaderna, b) har erhllit auktorisationen genom att lmna osanna upp gifter eller p ngot annat otillbrligt stt, c) inte lngre uppfyller de villkor som gllde fr auktorisatio nen och inte har vidtagit de tgrder fr att avhjlpa situa tionen som den centrala motpartens behriga myndighet begrt inom en faststlld tidsram, eller d) allvarligt och systematiskt har sidosatt ngot av de krav som faststlls i denna frordning. 2. Om den centrala motpartens behriga myndighet anser att en av de omstndigheter som avses i punkt 1 freligger ska den inom fem arbetsdagar underrtta Esma och medlemmarna i kollegiet om detta.

L 201/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

3. Den centrala motpartens behriga myndighet ska hra medlemmarna i kollegiet angende ndvndigheten av att upp hva auktorisationen av den centrala motparten, utom nr det brdskar med ett sdant beslut. 4. Varje medlem av kollegiet fr nr som helst begra att den centrala motpartens behriga myndighet ska kontrollera om denna motpart fortfarande uppfyller villkoren som gllde fr auktorisationen. 5. Den centrala motpartens behriga myndighet fr begrnsa upphvandet till viss tjnst, verksamhet eller klass av finansiellt instrument. 6. Den centrala motpartens behriga myndighet ska ver snda sitt beslut med fullstndig motivering till Esma och med lemmarna i kollegiet, vilket ska ta hnsyn till reservationer frn kollegiets medlemmar. 7. Beslutet om upphvande av auktorisationen ska f verkan inom hela unionen. Artikel 21 versyn och utvrdering 1. Utan att den roll som innehas av kollegiet pverkas, ska de behriga myndigheter som avses i artikel 22 se ver de system, strategier, processer och mekanismer som de centrala motparterna har inrttat fr att flja denna frordning samt utvrdera de risker som dessa centrala motparter r eller kan vara exponerade mot. 2. Den versyn och utvrdering som avses i punkt 1 ska omfatta alla de krav p centrala motparter som faststlls i denna frordning. 3. De behriga myndigheterna ska faststlla hur ofta och hur ingende den versyn och utvrdering som avses i punkt 1 ska genomfras med beaktande av verksamhetens storlek, system vikt, art, omfattning och komplexitet nr det gller de berrda centrala motparterna. versynen och utvrderingen ska upp dateras minst en gng rligen. De centrala motparterna ska omfattas av kontroller p plats. 4. De behriga myndigheterna ska regelbundet och minst rligen underrtta kollegiet om resultaten av versynen och utvrderingen enligt punkt 1, inbegripet eventuella korrigerande tgrder eller sanktioner. 5. De behriga myndigheterna ska krva att centrala motpar ter som inte uppfyller de krav som faststlls i denna frordning p ett tidigt stadium vidtar ndvndiga tgrder fr att komma till rtta med denna situation. 6. Esma ska ha en samordnande roll mellan behriga myn digheter och kollegier i syfte att skapa en gemensam tillsyns kultur och konsekvent tillsynspraxis, skerstlla enhetliga fr faranden och ett enhetligt tillvgagngsstt, och frstrka ver ensstmmelsen nr det gller resultatet av tillsynen.

Med avseende p tillmpningen av frsta stycket ska Esma t minstone rligen a) genomfra en inbrdes utvrdering av den tillsynsverksam het som utfrs av samtliga behriga myndigheter med av seende p centrala motparters auktorisation och tillsyn i enlighet med artikel 30 i frordning (EU) nr 1095/2010 och b) ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvrderingar av de centrala motparternas frutsttningar fr att st emot en ogynnsam utveckling p marknaden i enlighet med arti kel 32.2 i frordning (EU) nr 1095/2010. Om en sdan utvrdering som avses i andra stycket led b visar p brister i en eller fler centrala motparters motstndskraft ska Esma utfrda de rekommendationer som behvs i enlighet med artikel 16 i frordning (EU) nr 1095/2010.
KAPITEL 2

Tillsyn och vervakning av centrala motparter Artikel 22 Behrig myndighet 1. Varje medlemsstat ska utse den behriga myndighet som ska svara fr att de uppgifter som fljer av denna frordning utfrs nr det gller auktorisation och tillsyn av centrala mot parter som r etablerade p deras territorium och ska underrtta kommissionen och Esma drom. Om en medlemsstat utser mer n en behrig myndighet ska den klart ange varje myndighets uppdrag och utse en myndighet med ensamt ansvar fr att samordna samarbetet och infor mationsutbytet med kommissionen, Esma, andra medlemsstaters behriga myndigheter, EBA och berrda ECBS-medlemmar i enlighet med artiklarna 23, 24, 83 och 84. 2. Varje medlemsstat ska se till att den behriga myndighe ten har tillrckliga tillsyns- och utredningsbefogenheter fr att fullgra sitt uppdrag. 3. Varje medlemsstat ska se till att lmpliga administrativa tgrder i enlighet med nationell lagstiftning kan vidtas eller infras mot ansvariga fysiska eller juridiska personer, om denna frordning inte efterlevs. Dessa tgrder ska vara effektiva, proportionella och avskrc kande och fr inbegripa krav p korrigerande tgrder inom en faststlld tidsram. 4. Esma ska p sin webbplats offentliggra en frteckning ver de behriga myndigheter som utsetts enligt punkt 1.
KAPITEL 3

Samarbete Artikel 23 Samarbete mellan myndigheter 1. Behriga myndigheter ska ha ett nra samarbete med va randra, med Esma och vid behov med ECBS.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/29

2. P grundval av tillgngliga uppgifter vid tidpunkten fr beslutet ska de behriga myndigheterna vid utvandet av sina allmnna uppgifter vederbrligen beakta sina besluts potentiella effekter p det finansiella systemets stabilitet i alla vriga be rrda medlemsstater, srskilt i krissituationer som avses i arti kel 24. Artikel 24 Krissituationer Den centrala motpartens behriga myndighet eller annan myn dighet ska utan ondigt drjsml underrtta Esma, kollegiet, berrda ECBS-medlemmar och andra berrda myndigheter om krissituationer som berr en central motpart, inklusive utveck lingar p finansmarknader, som kan inverka negativt p mark nadens likviditet och det finansiella systemets stabilitet i ngon av de medlemsstater dr den centrala motparten eller ngon av dess clearingmedlemmar r etablerad.
KAPITEL 4

b) de behriga myndigheter som ansvarar fr tillsynen av den centrala motpartens clearingmedlemmar som r etablerade i de tre medlemsstater som lmnar eller som den centrala motparten frvntar sig ska lmna de sammanlagt strsta bidragen under en ettrsperiod till den centrala motpartens obestndsfond som avses i artikel 42, c) de behriga myndigheter som ansvarar fr tillsynen av han delsplatser belgna inom unionen som den centrala motpar ten verkar eller kommer att verka p, d) de behriga myndigheter som vervakar centrala motparter etablerade inom unionen med vilka samverkansverenskom melser ingtts, e) berrda ECBS-medlemmar i de medlemsstater dr den cen trala motparten tillhandahller eller har fr avsikt att tillhan dahlla clearingtjnster och relevanta ECBS-medlemmar som ansvarar fr vervakningen av centrala motparter med vilka samverkansverenskommelser ingtts, f) de centralbanker som utger de mest relevanta unionsvalu torna fr de finansiella instrument som clearats eller som ska clearas. 4. Den centrala motpart som avses i punkt 1 ska lmna in sin anskan till Esma. Den anskande centrala motparten ska frse Esma med all information som krvs fr ett godknnande. Inom 30 arbets dagar efter mottagandet ska Esma bedma om anskan r full stndig. Om anskan inte r fullstndig ska Esma ange en tids frist inom vilken den skande centrala motparten ska lmna ytterligare information. Beslutet om godknnande ska grundas p de villkor som fast stlls i punkt 2 och vara oberoende av varje bedmning som utgr grund fr de likvrdighetsbeslut som avses i artikel 13.3. Esma ska samrda med de myndigheter och enheter som avses i punkt 3 innan myndigheten fattar sitt beslut. Inom 180 arbetsdagar frn inlmnandet av en fullstndig an skan ska Esma med fullstndig motivering skriftligen under rtta den anskande centrala motparten om huruvida godkn nande beviljats eller nekats. Esma ska p sin webbplats offentliggra en frteckning ver de centrala motparter som godknts i enlighet med denna frord ning. 5. Esma ska efter samrd med de myndigheter och enheter som avses i punkt 3 se ver godknnandet av en central mot part som r etablerad i ett tredjeland om denna centrala mot part har utvidgat omrdet fr sin verksamhet och sina tjnster i unionen. Den versynen ska genomfras i enlighet med i punk terna 2, 3 och 4. Esma fr terkalla godknnandet av denna centrala motpart om villkoren i punkt 2 inte lngre r uppfyllda och under samma omstndigheter som dem som beskrivs i artikel 20.

Relationer med tredjelnder Artikel 25 Godknnande av en central motpart frn tredjeland 1. En i ett tredjeland etablerad central motpart fr tillhanda hlla clearingtjnster till clearingmedlemmar eller handelsplatser som r etablerade i unionen endast om denna centrala motpart r godknd av Esma. 2. Efter samrd med de myndigheter som avses i punkt 3 fr Esma godknna en central motpart som r etablerad i ett tredje land och som har lmnat in en anskan om godknnande att tillhandahlla clearingtjnster eller clearingverksamhet, om: a) Kommissionen har antagit en genomfrandeakt i enlighet med punkt 6. b) Den centrala motparten r auktoriserad i det berrda tredje landet och omfattas av effektiv tillsyn och verkstllighet som skerstller att den fullt ut fljer de frsiktighetskrav som gller i det tredjelandet. c) Samarbetsavtal har ingtts i enlighet med punkt 7. d) Den centrala motparten r etablerad eller auktoriserad i ett tredjeland som anses ha system fr bekmpning av penning tvtt och av finansiering av terrorism som r likvrdiga unio nens system i enlighet med de likvrdighetskriterier fr tred jeland som medlemsstaterna kommit verens om enligt Eu ropaparlamentets och rdets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om tgrder fr att frhindra att det fi nansiella systemet anvnds fr penningtvtt och finansiering av terrorism (1). 3. Nr Esma bedmer om de villkor som avses i punkt 2 r uppfyllda ska myndigheten samrda med a) den behriga myndigheten i en medlemsstat dr den centrala motparten tillhandahller eller har fr avsikt att tillhanda hlla clearingtjnster och som har valts av den centrala mot parten,
(1) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

L 201/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

6. Kommissionen fr anta en genomfrandeakt i enlighet med artikel 5 i frordning (EU) nr 182/2011, som faststller att den rttsliga och tillsynsmssiga ramen i ett tredjeland sker stller att de centrala motparter som r auktoriserade i detta land fljer rttsligt bindande krav som r likvrdiga med de krav som faststlls i avdelning IV i den hr frordningen, och att dessa centrala motparter lpande r freml fr effektiv tillsyn och verkstllighet i detta land och att tredjelandets regel verk freskriver ett effektivt likvrdigt system fr godknnande av de centrala motparter som r auktoriserade i enlighet med tredjelnders rttsordningar. 7. Esma ska upprtta samarbetsarrangemang med de berrda behriga myndigheter i tredjelnder vars rttsliga och tillsyns mssiga regelverk har godknts som vara likvrdiga med denna frordning i enlighet med punkt 6. I sdana avtal ska minst fljande anges: a) Mekanismen fr informationsutbyte mellan Esma och det berrda tredjelandets behriga myndigheter, inbegripet till gng till alla uppgifter som Esma begr ver centrala mot parter som r auktoriserade i tredjelnder. b) Mekanismen fr omedelbar underrttelse till Esma nr en behrig myndighet i ett tredjeland bedmer att en central motpart som den utvar tillsyn av bryter mot villkoren fr sin auktorisation eller annan lagstiftning som den omfattas av. c) Mekanismen fr omedelbar underrttelse till Esma frn en behrig myndighet i ett tredjeland nr en central motpart som den utvar tillsyn av har beviljats rtt att tillhandahlla clearingtjnster till clearingmedlemmar eller kunder som r etablerade i unionen. d) Frfarandena fr samordning av tillsynsverksamhet, inbegri pet, nr s r lmpligt, kontroller p plats. 8. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn som nrmare anger de uppgifter som den anskande centrala motparten ska tillhandahlla Esma i sin anskan om godknnande. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.
AVDELNING IV KRAV P CENTRALA MOTPARTER KAPITEL 1

och konsekvent ansvarsfrdelning, effektiva metoder fr att identifiera, hantera, vervaka och rapportera de risker som denna motpart r eller kan bli utsatt fr samt ha tillfredsstl lande rutiner fr intern kontroll, dribland sunda frfaranden fr administration och redovisning. 2. En central motpart ska infra regler och rutiner som r tillrckligt effektiva fr att skerstlla att denna frordning fljs, inklusive ledningens och de anstlldas efterlevnad av alla be stmmelser i denna frordning. 3. En central motpart ska upprtthlla en organisationsstruk tur som skerstller en kontinuerlig och vl fungerande verk samhet och tillhandahllande av tjnster. Det ska anvnda lmp liga och proportionella system, resurser och frfaranden. 4. En central motpart ska klart skilja p rapporteringsruti nerna fr dess riskhantering och fr dess vriga verksamhet. 5. En central motpart ska infra, tillmpa och upprtthlla en lnepolitik som frmjar sund och effektiv riskhantering och som inte skapar incitament fr mildrade riskstandarder. 6. En central motpart ska ha tillrckliga IT-system som kan hantera dess tjnsters och verksamhets komplexitet, mngfald och inriktning, s att den tryggar hg skerhetsstandard och att dess uppgifter r skra och konfidentiella. 7. En central motpart ska kostnadsfritt offentliggra sina styrformer, regelverket fr verksamheten, samt sina intrdeskri terier fr clearingmedlemskap. 8. Den centrala motparten ska vara freml fr ofta fre kommande och oberoende revisioner. Resultaten av dessa revi sioner ska meddelas styrelsen och tillhandahllas den behriga myndigheten. 9. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med ECBS-medlemmarna, ut arbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om vad regler och styrformer enligt punkterna 18 minst ska omfatta. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 27 Fretagsledning och styrelsen 1. En central motparts fretagsledning ska ha tillrckligt gott anseende och tillrcklig erfarenhet som skerstller en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

Organisatoriska krav Artikel 26 Allmnna bestmmelser 1. En central motpart ska ha stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en vldefinierad, transparent

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/31

2. En central motpart ska ha en styrelse, dr minst en tred jedel och minst tv av ledamterna av en central motparts styrelse ska vara oberoende. Fretrdare fr clearingmedlemmar nas kunder ska bjudas in till styrelsemten nr det gller frgor som avser artiklarna 38 och 39. Ersttningen till de oberoende och andra icke arbetande styrelseledamterna fr inte vara kopplad till den centrala motpartens affrsresultat. Ledamterna av en central motparts styrelse, inklusive de obe roende ledamterna, ska ha tillrckligt gott anseende och ade kvat sakkunskap om finansiella tjnster, riskhantering och clea ringtjnster. 3. En central motpart ska klart ange styrelsens roll och an svar samt tillhandahlla styrelsemtenas protokoll till den beh riga myndigheten och revisorer. Artikel 28 Riskkommitt 1. En central motpart ska inrtta en riskkommitt som ska best av fretrdare fr dess clearingmedlemmar, oberoende styrelseledamter och fretrdare fr dess kunder. Riskkommit tn fr lta den centrala motpartens anstllda och externa obe roende experter delta i mtena men d utan rstrtt. Behriga myndigheter fr begra att f delta i riskkommittns mten utan rstrtt och att bli informerade om riskkommittns aktiviteter och beslut. Riskkommittns rd fr inte direkt pverkas av den centrala motpartens ledning. Ingen av grupperna av fretrdare ska ha majoritet i riskkommittn. 2. En central motpart ska klart ange riskkommittns mandat, styrformer fr att trygga dess oberoende, verksamhetsregler, valbarhetskriterier och valfrfarande fr ledamterna av risk kommittn. Styrformerna ska vara offentliga och ska tminstone faststlla att riskkommittns ordfrande ska vara en oberoende styrelseledamot, att riskkommittn rapporterar direkt till styrel sen och att den ska hlla regelbundna mten. 3. Riskkommittn ska ge rd till styrelsen om omstndighe ter som kan pverka den centrala motpartens riskhantering, exempelvis en betydande ndring av dess riskmodell, obestnds frfarandena, kriterierna fr godknnande av clearingmedlem mar, fr clearing av nya typer av instrument eller fr utkon traktering av funktioner. Riskkommittns rd ska inte krvas fr den centrala motpartens lpande verksamhet. Rimliga anstrng ningar ska gras fr att samrda med riskkommittn om ut vecklingar som kan pverka den centrala motpartens riskhante ring i krissituationer. 4. Utan att det pverkar behriga myndigheters rtt att bli informerade, ska riskkommittns ledamter ha tystnadsplikt. Om riskkommittns ordfrande konstaterar att det fr en med lem freligger eller kan freligga en intressekonflikt i ett srskilt rende, fr denne inte rsta om rendet. 5. En central motpart ska skyndsamt underrtta den behriga myndigheten om alla beslut dr styrelsen beslutar att inte flja riskkommittns rd.

Artikel 29 Registerhllning 1. En central motpart ska i minst tio r bevara alla register uppgifter om sina tjnster och sin verksamhet, s att den beh riga myndigheten kan kontrollera den centrala motpartens efter levnad av denna frordning.

2. En central motpart ska i minst tio r efter att avtal lpt ut bevara alla uppgifter om alla avtal som den har behandlat. Informationen ska tminstone mjliggra faststllande av de ursprungliga villkoren i en transaktion, innan den clearades av den centrala motparten.

3. P begran av den behriga myndigheten, Esma och be rrda ECBS-medlemmar ska en central motpart tillhandahlla registeruppgifter och information enligt punkterna 1 och 2 och all information om clearade avtals positioner, oberoende av den handelsplats dr transaktionerna verkstlldes.

4. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om bevarandet av registeruppgif ter och information enligt punkterna 13.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

5. Fr att skerstlla enhetliga villkor fr tillmpningen av punkterna 1 och 2, ska Esma utarbeta frslag till tekniska stan darder fr genomfrande fr att nrmare ange formatet p de uppgifter och den information som ska bevaras.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr genomfrande till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr genomfrande som avses i frsta stycket i enlighet med artikel 15 i frordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 30 Aktiegare och medlemmar med kvalificerade innehav 1. Den behriga myndigheten ska endast auktorisera en cen tral motpart om den har ftt upplysningar om vilka av dess aktiegare eller medlemmar, oavsett om de r fysiska eller juri diska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade inne hav och upplysningar om storleken p sdana innehav.

L 201/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

2. Den behriga myndigheten ska avsl auktorisation av en central motpart, om den tvivlar p att dess aktiegare eller medlemmar med kvalificerade innehav r lmpliga, med beak tande av behovet att skerstlla att en central motpart har en sund och ansvarsfull ledning. 3. Om det finns nra frbindelser mellan den centrala mot parten och andra fysiska eller juridiska personer, ska den beh riga myndigheten endast bevilja auktorisation om dessa frbin delser inte hindrar myndigheten frn att effektivt utva sin till synsfunktion. 4. Om de personer som avses i punkt 1 har ett inflytande som sannolikt inverkar menligt p en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska den behriga myndig heten vidta lmpliga tgrder fr att f detta att upphra, vilket kan inbegripa att upphva den centrala motpartens auktorisa tion. 5. Den behriga myndigheten ska avsl auktorisation, om de lagar och andra frfattningar i ett tredjeland som en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka den centrala motparten har nra frbindelser omfattas av, eller svrigheter vid verkstl ligheten av dem, frhindrar ett effektivt utvande av myndighe tens tillsynsfunktion. Artikel 31 Information till behriga myndigheter 1. En central motpart ska till sin behriga myndighet anmla alla frndringar av sin ledning och ska ocks lmna den be hriga myndigheten alla upplysningar som krvs fr att denna ska kunna bedma efterlevnaden av artikel 27.1 och 27.2 andra stycket. Om en styrelseledamots agerande sannolikt inverkar menligt p en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska den behriga myndigheten vidta lmpliga tgrder, vilket kan inbegripa att utesluta ledamoten ur styrelsen. 2. Alla fysiska eller juridiska personer eller sdana personer som agerar samfllt (tilltnkta frvrvare) som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt frvrva ett kvalificerat innehav i en central motpart eller om att ytterligare ka, direkt eller indirekt, ett sdant kvalificerat innehav i en central motpart, varigenom andelen av rstetalet eller kapitalet kommer att uppg till eller verstiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller s att den centrala motparten kommer att f stllning av dotterfretag (tilltnkt frvrv), ska frst skriftligen underrtta den behriga myndighe ten fr den centrala motpart i vilken de avser att frvrva eller ytterligare ka ett kvalificerat innehav om storleken p det till tnkta innehavet samt lmna relevanta uppgifter enligt arti kel 32.4. Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i ett vr depappersfretag (den tilltnkte sljaren) ska frst skriftligen un derrtta den centrala motpartens behriga myndigheten drom

och meddela storleken p ett sdant innehav. En sdan person ska ven underrtta den behriga myndigheten, om den har fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav s att andelen av rstetalet eller aktiekapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller s att den centrala motpartens stllning som dotterfretag kommer att upphra. Den behriga myndigheten ska skicka ett skriftligt mottagnings bevis till den tilltnkte frvrvaren eller sljaren, utan drjsml och senast tv arbetsdagar efter mottagandet av underrttelsen enligt denna punkt och efter mottagandet av uppgifterna enligt punkt 3. Den behriga myndigheten ska genomfra den bedmning som freskrivs i artikel 32.1 (bedmningen) inom 60 arbetsdagar frn och med den skriftliga bekrftelsen av mottagandet av under rttelsen och av alla de handlingar som ska bifogas den i en lighet med frteckningen i artikel 32.4 (bedmningsperioden). Vid tidpunkten fr mottagningsbeviset ska den behriga myn digheten informera den tilltnkte frvrvaren eller sljaren om nr bedmningsperioden lper ut. 3. Den behriga myndigheten fr under bedmningsperioden vid behov, dock senast den femtionde arbetsdagen i bedm ningsperioden, begra ytterligare uppgifter om det r ndvn digt fr att slutfra bedmningen. Denna begran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krvs. Bedmningsperioden ska avbrytas fr perioden mellan det da tum d den behriga myndigheten begr in uppgifter och det datum d svar tas emot frn den tilltnkte frvrvaren. Avbrot tet fr inte verstiga 20 arbetsdagar. Den behriga myndigheten fr drefter besluta om att begra in ytterligare uppgifter fr att komplettera eller frtydliga informationen, vilket dock inte fr leda till att bedmningsperioden avbryts. 4. Den behriga myndigheten fr frlnga avbrottet enligt punkt 3 andra stycket till hgst 30 arbetsdagar, om den till tnkte frvrvaren eller sljaren r a) etablerad utanfr unionen eller omfattas av tillsyn utanfr unionen, b) en fysisk eller juridisk person som inte omfattas av tillsyn enligt denna frordning eller direktiv 73/239/EEG, rdets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra frfattningar som avser annan direkt frskring n livfrskring (1) eller direktiv 2002/83/EG, 2003/41/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG, 2006/48/EG, 2009/65/EG eller 2011/61/EU. 5. Om den behriga myndigheten efter avslutad bedmning beslutar att motstta sig det tilltnkta frvrvet, ska den inom tv arbetsdagar och inom bedmningsperioden skriftligen
(1) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/33

underrtta frvrvaren och ange sklen fr det beslutet. Den behriga myndigheten ska underrtta det kollegium som avses i artikel 18 om detta. Om inget annat freskrivs i nationell lagstiftning, fr en lmplig motivering av beslutet offentliggras p den tilltnkte frvrvarens begran. Detta fr dock inte hindra medlemsstater frn att ge en behrig myndighet befo genhet att offentliggra detta, utan att den tilltnkte frvrvaren s begrt.

Vid sin bedmning av den centrala motpartens frmga att flja denna frordning ska den behriga myndigheten srskilt upp mrksamma om den koncern som den kommer att bli en del av har en struktur som mjliggr en effektiv tillsyn, ett effektivt informationsutbyte mellan de behriga myndigheterna samt faststllande av ansvarsfrdelningen mellan de behriga myndig heterna.

6. Om den behriga myndigheten inte motstter sig det till tnkta frvrvet inom bedmningsperioden, ska det anses vara godknt.

2. De behriga myndigheterna fr bara motstta sig det till tnkta frvrvet om det finns rimlig anledning att gra detta p grundval av kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lmnats av den tilltnkte frvrvaren r ofullstndiga.

7. Den behriga myndigheten fr faststlla en maximiperiod inom vilken det tilltnkta frvrvet ska vara genomfrt och vid behov frlnga denna.

3. Medlemsstaterna fr varken infra frhandsvillkor betrf fande storleken p frvrvet av aktieandel eller tillta de beh riga myndigheterna att bedma det tilltnkta frvrvet utifrn marknadens ekonomiska behov.

8. Medlemsstater fr inte infra strngare krav n de som freskrivs i denna frordning nr det gller underrttelse till den behriga myndigheten om direkta eller indirekta frvrv av rstrtter eller kapital och dennas godknnande av sdana frvrv.

Artikel 32 Bedmning 1. Vid bedmningen av den underrttelse som freskrivs i artikel 31.2 och de uppgifter som avses i artikel 31.3 ska den behriga myndigheten, fr att skerstlla en sund och ansvars full ledning av den centrala motpart som frvrvet gller, och med beaktande av den tilltnkte frvrvarens sannolika pver kan p denna motpart bedma om den tilltnkte frvrvaren r lmplig och det tilltnkta frvrvet r ekonomiskt sunt, med beaktande av fljande:

4. Medlemsstaterna ska se till att en frteckning grs allmnt tillgnglig med de uppgifter som krvs fr bedmningen och som ska lmnas till de behriga myndigheterna vid den tid fr underrttelsen som avses i artikel 31.2. Uppgiftskraven ska vara proportionella och anpassade till den tilltnkte frvrvarens och det tilltnkta frvrvets karaktr. Medlemsstaterna fr inte krva uppgifter som r irrelevanta fr en ansvarsfull bedmning.

5. Utan hinder av artikel 31.2, 31.3 och 31.4 ska en behrig myndighet behandla de tilltnkta frvrvarna p ett icke-diskri minerande stt, om den har ftt underrttelser om tv eller flera tilltnkta frvrv eller kningar av kvalificerade innehav i en och samma centrala motpart.

a) Den tilltnkta kparens anseende och finansiella sundhet.

6. Berrda behriga myndigheter ska i nra samarbete med varandra bedma om den tilltnkte frvrvaren tillhr ngon av fljande kategorier:

b) Det anseende och de erfarenheter personerna har som kom mer att leda den centrala motpartens verksamhet till fljd av det tilltnkta frvrvet.

a) En annan central motpart, kreditinstitut, frskringsfretag, terfrskringsfretag, vrdepappersfretag, marknadsplats operatrer, operatrer av vrdepappersavvecklingssystem, fondfretag eller en AIF-frvaltare med auktorisation i annan medlemsstat.

c) Om den centrala motparten kommer att kunna uppfylla och fortstta uppfylla denna frordning. b) Moderfretag till en annan central motpart, kreditinstitut, frskringsfretag, terfrskringsfretag, vrdepappersfre tag, marknadsplatsoperatrer, operatrer av vrdepappers avvecklingssystem, fondfretag eller en AIF-frvaltare med auktorisation i annan medlemsstat.

d) Om det finns rimlig anledning att misstnka att det tilltnkta frvrvet har en koppling till pgende eller genomfrd pen ningtvtt eller finansiering av terrorism eller frsk till detta, enligt artikel 1 i direktiv 2005/60/EG, eller att det tilltnkta frvrvet kan ka riskerna fr sdan verksamhet.

Vid sin bedmning av den tilltnkte frvrvarens finansiella sundhet ska den behriga myndigheten srskilt uppmrksamma vilken typ av verksamhet som bedrivs och ska bedrivas av den centrala motpart som det tilltnkta frvrvet gller.

c) Fysiska eller juridiska personer som har garkontroll ver en annan central motpart, kreditinstitut, frskringsfretag, ter frskringsfretag, vrdepappersfretag, marknadsplatsopera trer, operatrer av vrdepappersavvecklingssystem, fondf retag eller en AIF-frvaltare med auktorisation i annan med lemsstat.

L 201/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

7. De behriga myndigheterna ska utan ondigt drjsml frse varandra med alla vsentliga uppgifter eller andra uppgifter som r relevanta fr bedmningen. Hrvid ska de behriga myndigheterna p begran verlmna alla relevanta uppgifter till varandra och p eget initiativ verlmna alla vsentliga upp gifter. Eventuella synpunkter eller reservationer frn den beh riga myndighet som ansvarar fr den tilltnkte frvrvaren ska anges i beslut av den behriga myndighet som auktoriserat den centrala motpart som frvrvet gller.

i kommersiella syften, svida inte den kund som de konfiden tiella uppgifterna tillhr har gett sitt skriftliga frhandsgodkn nande. Artikel 34 Kontinuerlig verksamhet 1. En central motpart ska etablera, genomfra och upprtt hlla lmpliga riktlinjer fr kontinuerlig verksamhet och en lmplig katastrofplan fr att trygga verksamheten, snabbt ter uppta den och fullgra den centrala motpartens skyldigheter. En sdan plan ska tminstone gra det mjligt att terstlla alla transaktioner som de var vid tidpunkten fr strningen, s att den centrala motpartens verksamhet r fortsatt sker och den kan fullflja avvecklingen vid faststllt datum. 2. En central motpart ska upprtta, genomfra och upprtt hlla ett adekvat frfarande som skerstller en ordnad avveck ling eller verfring vid rtt tidpunkt och p rtt stt av kunders och clearingmedlemmars tillgngar och positioner om en auk torisation skulle upphvas till fljd av ett beslut enligt arti kel 20. 3. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med ECBS-medlemmarna, ut arbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om minimiinnehll och krav avseende riktlinjerna fr kontinuerlig verksamhet och katastrofplanen. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 35 Utkontraktering 1. Om en central motpart utkontrakterar operativa funktio ner, tjnster eller verksamheter, ska den frbli fullt ansvarig fr fullgrandet av samtliga skyldigheter enligt denna frordning och ska alltid skerstlla fljande: a) Utkontraktering fr inte innebra delegering av ansvar. b) Den centrala motpartens frbindelser med och skyldigheter gentemot sina clearingmedlemmar eller, nr s r tillmpligt, gentemot sina kunder fr inte ndras. c) Villkoren fr den centrala motpartens auktorisation fr inte frndras. d) Utkontraktering fr inte frhindra utvandet av tillsyns- och kontrollfunktioner, inbegripet tillgng p platsen till alla de relevanta uppgifter som krvs fr att fullgra dessa uppdrag.

Artikel 33 Intressekonflikter 1. En central motpart ska upprtthlla effektiva organisato riska och administrativa skriftliga frfaranden fr att pvisa och hantera eventuella intressekonflikter mellan den centrala mot parten, inklusive dess ledning, anstllda eller personer med di rekt eller indirekt kontroll eller nra frbindelser, och dess clea ringmedlemmar eller kunder som den centrala motparten kn ner till. Den ska upprtthlla och genomfra lmpliga frfaran den fr lsande av eventuella intressekonflikter.

2. Om en central motparts organisatoriska och administra tiva frfaranden fr hantering av intressekonflikter inte med tillfredsstllande skerhet kan utesluta risken att en clearingmed lems eller kunds intressen skadas, ska motparten klart och tyd ligt underrtta clearingmedlemmen om intressekonfliktens all mnna karaktr eller orsaker, innan den accepterar nya trans aktioner frn den clearingmedlemmen. Om den centrala mot parten knner till kunden ska denne och den clearingmedlem vars kund berrs informeras av den centrala motparten.

3. Om den centrala motparten r ett moder- eller dotterf retag, ska de skriftliga frfarandena ocks beakta sdana om stndigheter som kan skapa intressekonflikter som motparten r eller br vara medveten om och som r en fljd av strukturen och affrsverksamheten i andra fretag som den r moder- eller dotterfretag till.

4. De skriftliga frfarandena som upprttats i enlighet med punkt 1 ska innehlla fljande:

a) Omstndigheter som kan innebra eller skapa en intres sekonflikt som medfr en betydande risk fr att en eller flera clearingmedlemmars eller kunders intressen skadas.

b) Vilka frfaranden som ska tillmpas och tgrder som ska vidtas fr att hantera sdana konflikter.

5. En central motpart ska vidta alla rimliga tgrder fr att undvika att uppgifter i dess system missbrukas och ska fr hindra att sdana uppgifter anvnds fr annan affrsverksamhet. En fysisk person som har en nra frbindelse med en central motpart eller en juridisk person med stllning som moder- eller dotterfretag till den centrala motparten fr inte anvnda kon fidentiella uppgifter som registrerats vid den centrala motparten

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/35

e) Utkontraktering fr inte innebra att den centrala motparten bervas sina ndvndiga riskhanteringssystem och -kontrol ler. f) Tjnsteproducenten ska tillmpa krav fr kontinuerlig verk samhet som r likvrdiga de krav som den centrala motpar ten mste uppfylla enligt denna frordning. g) Den centrala motparten bibehller den sakkunskap och de resurser som krvs fr att kunna bedma tillhandahllna tjnsters kvalitet, tjnsteproducentens organisatoriska kom petens och kapitaltckning och fr att effektivt kunna ver vaka de utkontrakterade verksamheterna och hantera de ris ker som utkontrakteringen r frenad med samt lpande vervaka dessa verksamheter och hantera dessa risker. h) Den centrala motparten ska ha direkt tillgng till relevanta uppgifter om de utkontrakterade verksamheterna. i) Tjnsteproducenten ska samarbeta med den behriga myn digheten med avseende p utkontrakterad verksamhet. j) Tjnsteproducenten ska skydda eventuella konfidentiella upp gifter som avser den centrala motparten och dennes clearing medlemmar och kunder, eller om tjnsteproducenten r eta blerad i ett tredjeland ska dataskyddsstandarderna i detta tredjeland, eller de som de berrda parterna kommit verens om, vara likvrdiga med dataskyddsstandarderna i unionen. En central motpart fr inte utkontraktera central verksamhet kopplad till riskhantering, svida inte sdan utkontraktering godknns av den behriga myndigheten. 2. Den behriga myndigheten ska begra att den centrala motparten i ett skriftligt avtal klart anger sina respektive tjns teproducenters rttigheter och skyldigheter. 3. En central motpart ska p begran tillhandahlla alla upp gifter som krvs fr att den behriga myndigheten ska kunna bedma om de utkontrakterade verksamheterna uppfyller denna frordnings krav.
KAPITEL 2

Artikel 37 Deltagandekrav 1. En central motpart ska faststlla kategorier, vid behov per clearad produkttyp, av godtagbara clearingmedlemmar och till trdeskraven efter samrd med riskkommittn i enlighet med artikel 28.3. Sdana kriterier ska vara icke-diskriminerande, transparenta och objektiva, s att rttvist och ppet tilltrde till den centrala motparten skerstlls, och de ska skerstlla att clearingmedlemmarna har tillrckliga ekonomiska medel och operativ frmga fr att fullgra skyldigheterna som fljer av deltagande i en central motpart. Kriterier fr att begrnsa tilltrdet ska endast tilltas om syftet r att kontrollera riskerna fr den centrala motparten. 2. En central motpart ska lpande se till att kraven enligt punkt 1 efterlevs och ska i god tid f tillgng till de uppgifter som r relevanta fr en sdan bedmning. En central motpart ska minst rligen gra en omfattande genomgng av om dess clearingmedlemmar fljer denna artikel. 3. Clearingmedlemmar som clearar transaktioner fr sina kunders rkning ska ha de extra finansiella medel och den extra operativa frmga som krvs fr denna verksamhet. Den cen trala motpartens regler fr clearingmedlemmarna ska gra det mjligt att samla in grundlggande information fr att identi fiera, vervaka och hantera relevanta riskkoncentrationer i sam band med tillhandahllandet av tjnster till kunderna. P beg ran ska clearingmedlemmar informera den centrala motparten om de kriterier och frfaranden de tillmpar fr kundernas tillgng till den centrala motpartens tjnster. Ansvaret fr att skerstlla att kunderna iakttar sina frpliktelser ska ligga kvar hos clearingmedlemmarna. 4. En central motpart ska ha objektiva och transparenta fr faranden fr avstngning och uttrde under ordnade former fr clearingmedlemmar som inte lngre uppfyller de kriterier som avses i punkt 1. 5. En central motpart fr bara neka clearingmedlemmar som uppfyller de kriterier som avses i punkt 1 tilltrde om detta vederbrligen motiveras skriftligt och r grundat p en omfat tande riskanalys. 6. En central motpart fr stlla ytterligare, srskilda krav p clearingmedlemmar, exempelvis att delta i utauktionering av en position som tillhr en clearingmedlem p obestnd. Sdana ytterligare krav ska vara proportionerliga mot den risk clearing medlemmen utgr och fr inte begrnsa deltagandet till vissa kategorier av clearingmedlemmar. Artikel 38 Transparens 1. En central motpart och dess clearingmedlemmar ska of fentliggra priser och avgifter fr de tjnster som tillhandahlls. Priser och avgifter fr varje tjnst som tillhandahlls ska offent liggras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren fr att tnjuta dessa. En central motpart ska erbjuda sina clearing medlemmar, och i frekommande fall dess kunder, separat till gng till de specifika tjnster som tillhandahlls.

Uppfranderegler Artikel 36 Allmnna bestmmelser 1. Nr en central motpart tillhandahller tjnster till sina clearingmedlemmar och i relevanta fall till dess kunder ska den agera rttvist och professionellt i sdana clearingmedlem mars och kunders intresse och i enlighet med sund riskhante ring. 2. En central motpart ska ha tillgngliga, transparenta och rttvisa regler fr skyndsam hantering av klagoml.

L 201/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

En central motpart ska separat redovisa kostnader och intkter fr de tjnster som tillhandahlls och lmna ut denna infor mation till den behriga myndigheten. 2. En central motpart ska underrtta clearingmedlemmar och kunder om de risker som de tjnster som tillhandahlls r fr enade med. 3. En central motpart ska till sina clearingmedlemmar och behriga myndigheter rapportera den prisinformation som den anvnt fr att berkna sina exponeringar vid dagens slut mot sina clearingmedlemmar. En central motpart ska offentliggra clearade transaktionsvoly mer per klass av instrument som clearats av den centrala mot parten i aggregerad form. 4. En central motpart ska offentliggra de operativa och tek niska kraven med avseende p kommunikationsprotokollen fr de format fr innehll och meddelanden som den anvnder fr att kommunicera med tredje parter, inklusive de operativa och tekniska krav som avses i artikel 7. 5. En central motpart ska offentliggra clearingmedlemmars eventuella vertrdelser av de kriterier som avses i artikel 37.1 samt de krav som faststlls i punkt 1 i den hr artikeln, utom i de fall d den behriga myndigheten, efter att ha hrt Esma, anser att offentliggrandet skulle utgra ett hot mot den finan siella stabiliteten eller frtroendet fr marknaden eller skapa allvarlig oro p finansmarknaderna eller orsaka de berrda par terna oproportionerlig skada. Artikel 39 Separering och verfrbarhet 1. En central motpart ska ha separata register och separat bokfring som gr att man nr som helst och utan drjsml p den centrala motpartens konton klart och tydligt kan sepa rera tillgngar och positioner som innehas fr en clearingmed lems rkning frn tillgngar och positioner som innehas fr en annan clearingmedlems rkning och frn den centrala motpar tens egna tillgngar. 2. En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register och separat bokfring som gr att varje clearingmedlem p konton hos denna motpart klart och tydligt kan separera clea ringmedlemmens tillgngar och positioner frn tillgngar och positioner som innehas fr clearingmedlemmens kunders rk ning (separering av kunders samlingskonton). 3. En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register och separat bokfring som gr att varje clearingmedlem p konton hos den centrala motparten klart och tydligt kan sepa rera en kunds tillgngar och positioner frn dem som innehas fr andra kunders rkning (enskild kundseparering). Den centrala motparten ska p begran kunna erbjuda clearingmedlemmarna mjligheten att ppna fler konton i eget namn fr sina kunders rkning.

4. En clearingmedlem ska ha separata register och separat bokfring som gr att clearingmedlemmen, bde i de konton som innehas hos den centrala motparten och i sina egna kon ton, kan separera sina tillgngar och positioner frn de till gngar och positioner som innehas fr clearingmedlemmens kunders rkning hos den centrala motparten. 5. En clearingmedlem ska tminstone erbjuda sina kunder mjligheten att vlja mellan separering av kunders samlingskon ton och enskild kundseparering och informera kunderna om kostnaderna och skyddsnivn som avses i punkt 7 fr varje alternativ. Kunden ska skriftligen bekrfta sitt val. 6. Om en kund vljer enskild kundseparering ska eventuellt verskjutande marginal utver krav som riktas mot kunden ven stllas till den centrala motparten och separeras frn andra kunders eller clearingmedlemmars marginaler, och ska inte ex poneras fr frluster kopplade till positioner som redovisats p ett annat konto. 7. Centrala motparter och clearingmedlemmar ska offentlig gra skyddsniverna och kostnaderna fr de olika separerings niver som de tillhandahller och erbjuda dessa tjnster p sk liga affrsmssiga villkor. Nrmare uppgifter om de olika sepa reringsniverna ska inbegripa en beskrivning av de viktigaste rttsliga konsekvenserna av de olika separeringsniver som er bjuds, inbegripet information om de berrda jurisdiktionernas tillmpliga insolvenslagstiftning. 8. En central motpart ska ha nyttjandertt knuten till de marginalskerheter eller bidrag till obestndsfonden som samlas in via ett avtal om finansiell skerhet, i den mening som avses i artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rdets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om stllande av finansiell skerhet (1), frutsatt att anvndningen av dessa arrangemang freskrivs i dess verksamhetsbestmmelser. Clearingmedlemmen ska skriftligen bekrfta sitt godtagande av verksamhetsbestm melserna. Den centrala motparten ska offentliggra denna nytt jandertt, som ska utvas i enlighet med artikel 47. 9. Kravet p separering av tillgngar och positioner p den centrala motpartens konton r uppfyllt om a) tillgngar och positioner redovisas p separata konton, b) nettning av positioner som redovisas p olika konton fr hindras, c) de tillgngar som tcker de positioner som redovisas p ett konto inte exponeras fr frluster kopplade till positioner som redovisats p ett annat konto. 10. Tillgngar avser skerhet som innehas fr att tcka po sitioner och inbegriper rtten till verfring av tillgngar som r likvrdiga med denna skerhet, eller intkterna frn realisering av en skerhet, men dremot inte bidrag till en obestndsfond.
(1) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/37

KAPITEL 3

Frsiktighetskrav Artikel 40 Exponeringshantering En central motpart ska mta och bedma sin likviditet och kreditexponering mot varje clearingmedlem och i tillmpliga fall mot annan central motpart som den ingtt samverkansver enskommelse med, p nra realtidsbasis. Fr att effektivt kunna mta sin exponering ska en central motpart ha snabb och ickediskriminerande tillgng till relevanta prisuppgifter. Detta ska gras till en rimlig kostnad. Artikel 41 Krav p marginalskerheter 1. En central motpart ska, fr att begrnsa sin kreditexpone ring, tillmpa, krva och driva in marginalskerheter frn sina clearingmedlemmar och i tillmpliga fall frn de centrala mot parter som den har samverkansverenskommelse med. Sdana skerheter ska vara tillrckliga fr att tcka eventuella expone ringar som den centrala motparten berknar skulle kunna fre ligga tills motsvarande positioner avvecklats. De ska ven vara tillrckliga fr att ver en lmplig tidshorisont tcka frluster frn minst 99 % av exponeringsrrelserna och ska trygga att en central motpart tminstone p dagsbasis frn alla sina clearing medlemmar har fullstndiga skerheter fr alla sina exponering ar, och i tillmpliga fall frn de centrala motparter som den har samverkansverenskommelser med. En central motpart ska re gelbundet vervaka och vid behov se ver nivn p marginal skerheterna, s att dessa terspeglar nuvarande marknadsfrhl landen, och drvid ta hnsyn till eventuella procykliska effekter av sdana versyner. 2. Fr faststllandet av sina marginalskerheter ska en central motpart tillmpa modeller och parametrar som inbegriper de clearade produkternas riskegenskaper och tar hnsyn till inter vallet mellan indrivningar av marginalskerheter, till mark nadens likviditet och till mjliga frndringar under transaktio nens lptid. Modellerna och parametrarna ska godknnas av den behriga myndigheten, efter ett yttrande i enlighet med artikel 19. 3. En central motpart ska krva och driva in marginalsker heter under loppet av dagen, tminstone nr i frvg faststllda trskelvrden verskridits. 4. En central motpart ska krva och driva in marginalsker heter som r tillrckliga fr att tcka den risk som hrrr frn de positioner som registrerats p varje konto som frs i enlighet med artikel 39 med avseende p srskilda finansiella instrument. En central motpart fr berkna marginalskerheter med avse ende p en portflj med finansiella instrument, frutsatt att den anvnda metoden r frsiktig och stabil. 5. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med EBA och ECBS, utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter fr olika typer av finansiella instrument om lmpliga procenttal och tidshorisonter enligt punkt 1 fr avvecklingsperioden och berkningen av historisk volatilitet, med beaktande av mlet att begrnsa de procykliska effekterna, och de villkor enligt vilka praxisen fr portfljmarginalskerheter som avses i punkt 4 kan genomfras.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 42 Obestndsfond 1. Fr att ytterligare begrnsa kreditexponeringen mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart ha en i frvg fi nansierad obestndsfond fr att tcka frluster som verskrider de frluster som ska tckas av sdana marginalskerheter som faststlls i artikel 41, till fljd av att en eller flera clearingmed lemmar hamnar p obestnd, inklusive inledande av ett insol vensfrfarande. Den centrala motparten ska faststlla ett minimibelopp som obestndsfondens storlek under inga omstndigheter fr under stiga. 2. En central motpart ska faststlla lgsta bidrag till obe stndsfonden och berkningskriterierna fr de enskilda clearing medlemmarnas bidrag. Bidragen ska vara proportionella mot respektive clearingmedlems exponering. 3. Obestndsfonden ska tminstone ge den centrala motpar ten mjlighet att vid extrema men samtidigt mjliga marknads frhllanden klara att den clearingmedlem som den har strst exponering mot hamnar p obestnd, eller att den nst strsta och tredje strsta clearingmedlemmen gr det, om deras sam manlagda exponering r strre. En central motpart ska utarbeta scenarier fr extrema men samtidigt mjliga marknadsfrhllan den. Scenarierna ska inkludera de mest volatila perioder som har frekommit p de marknader dr den centrala motparten tillhandahller sina tjnster och en rad potentiella framtidssce narier. De ska ta hnsyn till pltsliga utfrsljningar av finansi ella medel och snabbt minskad marknadslikviditet. 4. En central motpart fr inrtta en srskild obestndsfond fr de olika klasser av instrument som den clearar. 5. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, i nra samarbete med ECBS och efter att ha hrt EBA, utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om den ram som ska anvndas fr att definiera de extrema men samtidigt mjliga marknadsfrhllan den som avses i punkt 3, som ska ligga till grund fr att fast stlla storleken p obestndsfonden och andra finansiella medel som avses i artikel 43. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

L 201/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

Artikel 43 Andra finansiella medel 1. En central motpart ska disponera ver tillrckliga i frvg finansierade finansiella medel fr att kunna tcka eventuella frluster som verskrider de frluster som ska tckas av de marginalskerheter som faststlls i artikel 41 och den obe stndsfond som avses i artikel 42. Sdana i frvg finansierade finansiella medel ska inkludera egna medel som avsatts av den centrala motparten, vara fritt tillgngliga fr den centrala mot parten och fr inte anvndas fr att uppfylla kravet p kapital enligt artikel 16.

Artikel 45 Vattenfallsprincipen vid obestnd 1. Om en clearingmedlem hamnar p obestnd ska en cen tral motpart innan andra medel tas i ansprk fr frlusttckning anvnda de marginalskerheter som denna clearingmedlem stllt. 2. Om marginalskerheter stllda av en clearingmedlem som r p obestnd inte rcker fr att tcka den centrala motpartens frluster ska den centrala motparten anvnda clearingmedlem mens bidrag till obestndsfonden fr att tcka dessa frluster. 3. En central motpart ska anvnda bidragen till obestnds fonden frn clearingmedlemmar som inte r p obestnd och andra sdana finansiella medel som avses i artikel 43.1 frst sedan bidragen frn clearingmedlemmen p obestnd har ut tmts. 4. En central motpart ska anvnda avsatta egna medel innan den anvnder bidragen till obestndsfonden frn clearingmed lemmar som inte r p obestnd. En central motpart ska inte anvnda de marginalskerheter som stllts av clearingmedlem mar som inte r p obestnd fr att tcka frluster som orsakas av att en annan clearingmedlem hamnar p obestnd. 5. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med berrda behriga myndig heter och ECBS-medlemmarna, utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om metoden fr att berkna och upprtthlla den centrala motpartens egna me del som ska anvndas i enlighet med punkt 4. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 46 Krav p skerheter 1. Fr att tcka sin inledande och fortlpande exponering mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart godta myc ket likvida skerheter med minimala kredit- och marknadsrisker. Fr icke-finansiella motparter fr en central motpart godta bankgarantier, med beaktande av sdana garantier vid berkning av dess exponering mot en bank som r en clearingmedlem. Den ska gra lmpliga vrderingsavdrag som terspeglar den potentiella vrdeminskningen mellan den senaste vrderingen av tillgngarna och den tidpunkt d de rimligen br vara rea liserade. Den ska beakta likviditetsriskerna till fljd av att en marknadsaktr hamnar p obestnd och de koncentrationsrisker fr vissa tillgngar som kan bli resultatet av faststllandet av godtagbara skerheter och lmpliga vrderingsavdrag. 2. Fr att tillgodose sitt krav p marginalskerheter fr en central motpart, i lmpliga fall och med tillrcklig frsiktighet, som skerhet godta ett derivatkontrakts underliggande tillgng eller det finansiella instrument som den centrala motpartens exponering utgr frn.

2. Den bestndsfond som avses i artikel 42 och de andra finansiella medel som avses i punkt 1 i den hr artikeln ska skerstlla att den centrala motparten alltid kan klara av att minst de tv clearingmedlemmar som den har strst exponering mot hamnar p obestnd vid extrema men samtidigt mjliga marknadsfrhllanden.

3. En central motpart fr begra att clearingmedlemmar som inte r p obestnd tillhandahller ytterligare medel om en annan clearingmedlem skulle hamna p obestnd. En central motparts clearingmedlemmar ska ha begrnsad exponering mot den centrala motparten.

Artikel 44 Kontroll av likviditetsrisker 1. En central motpart ska alltid ha tillgng till tillrcklig lik viditet fr att kunna utfra sina tjnster och utva sin verk samhet. Den ska drfr skra ndvndiga krediter eller liknande arrangemang fr att kunna tcka sina likviditetsbehov om den inte omedelbart kan f tillgng till sina finansiella medel. En clearingmedlem och denna clearingmedlems moder- eller dot terfretag ska tillsammans inte svara fr mer n 25 % av den kredit som den centrala motparten behver.

En central motpart ska dagligen mta sitt potentiella likviditets behov. Den ska beakta den likviditetsrisk som skapas om minst de tv clearingmedlemmar som den har strst exponering mot hamnar p obestnd.

2. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med berrda myndigheter och ECBS-medlemmarna, utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om ramen fr hantering av den likviditetsrisk som centrala motparter ska kunna klara av i en lighet med punkt 1.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de frslag till tek niska standarder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/39

3. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med EBA, ESRB och ECBS, ut arbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om a) vilken typ av skerhet som kan anses vara mycket likvid, ssom kontanter, guld, statsobligationer och fretagsobliga tioner av hg kvalitet och tckta obligationer, b) de vrderingsavdrag som avses i punkt 1, och c) villkoren fr att garantier frn affrsbanker ska kunna accep teras som skerhet enligt punkt 1. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 47 Riktlinjer fr investeringar 1. En central motpart ska endast investera sina finansiella medel i kontanter eller mycket likvida finansiella instrument med minimala marknads- och kreditrisker. En central motparts investeringar ska kunna realiseras snabbt och med minimala negativa priseffekter. 2. Kapitalbeloppet, inklusive en central motparts balanserade vinstmedel och reserver, som inte har investerats i enlighet med punkt 1, ska inte beaktas med avseende p tillmpningen av artikel 16.2 eller artikel 45.4. 3. De finansiella instrument som stllts som marginalsker heter eller utgr bidrag till obestndsfonder ska, om sdana finns tillgngliga, deponeras hos operatrer av avvecklings system fr vrdepapper som erbjuder fullstndigt skydd av dessa finansiella instrument. Som alternativ fr andra mycket skra arrangemang med auktoriserade finansinstitut anvndas. 4. En central motparts kontantinsttningar ska gras genom mycket skra arrangemang med auktoriserade finansinstitut, el ler, alternativt, genom centralbankers stende insttningsfacilite ter eller med andra jmfrbara faciliteter som centralbanker stller till frfogande. 5. Nr en central motpart deponerar tillgngar och medel hos en tredje part ska den centrala motparten se till att till gngar som tillhr clearingmedlemmarna kan identifieras sepa rat frn de tillgngar som tillhr den centrala motparten och frn tillgngar som tillhr den tredje parten, genom konton med olika benmningar i den tredje partens rkenskaper, eller genom andra likvrdiga tgrder som ger samma skyddsniv. En central motpart ska vid behov snabbt kunna f tillgng till de finansiella instrumenten.

6. En central motpart fr inte investera sitt kapital, eller me del kopplade till de krav som faststlls i artikel 41, 42, 43 eller 44, i sina egna eller sitt moder- eller dotterfretags vrdepapper. 7. Vid sina investeringsbeslut ska en central motpart beakta sin totala kreditriskexponering mot enskilda gldenrer och ska se till att dess totala kreditriskexponering mot varje enskild gldenr hller sig inom rimliga grnser vad gller koncent ration. 8. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med EBA och ECBS, utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om vilka finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och som str fr minimala marknads- och kreditrisker enligt punkt 1, mycket skra arrangemang enligt punkterna 3 och 4 och grnser vad gller koncentration som avses i punkt 7. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 48 Obestndsfrfaranden 1. En central motpart ska ha detaljerade frfaranden som ska tillmpas nr en clearingmedlem inte fljer den centrala mot partens deltagandekrav enligt artikel 37 inom tidsfristen och i enlighet med de frfaranden som den centrala motparten in rttat. En central motpart ska precisera vilka frfaranden som ska tillmpas om det inte r den centrala motparten som fr klarar att clearingmedlemmen har hamnat p obestnd. Dessa frfaranden ska ses ver rligen. 2. En central motpart ska vid obestnd agera snabbt fr att begrnsa frluster och likviditetspfrestningar, och ska se till att avvecklingen av en clearingmedlems positioner inte str den centrala motpartens verksamhet eller utstter clearingmedlem mar som inte r p obestnd fr frluster som de inte kunde frutse eller kontrollera. 3. Nr en central motpart anser att clearingmedlemmen inte kommer att kunna fullgra sina framtida skyldigheter, ska den omedelbart underrtta den behriga myndigheten innan obe stndsfrfarandet har tillknnagivits eller utlsts. Den behriga myndigheten ska omedelbart underrtta Esma, de relevanta medlemmarna av ECBS och den myndighet som ansvarar fr tillsynen av den clearingmedlem som r p obestnd. 4. En central motpart ska kontrollera att dess obestndsfr faranden kan genomfras. Den ska vidta alla rimliga tgrder fr att skerstlla att den har rttslig befogenhet att avveckla de positioner som den clearingmedlem som har hamnat p obe stnd innehar och att verfra eller realisera kundernas positio ner som tillhr den clearingmedlemmens kunder.

L 201/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

5. Om tillgngar och positioner redovisas i en central mot parts register och konton, med hnvisning till att de innehas fr kunder till en clearingmedlem p obestnd i enlighet med ar tikel 39.2, ska den centrala motparten, tminstone, i avtal fr binda sig att brja tillmpa frfarandena fr att verfra till gngar och positioner som innehas av clearingmedlemmen p obestnd fr kundernas rkning till en annan clearingmedlem, som alla dessa kunder ska utse, p deras begran och utan att inhmta samtycke frn clearingmedlemmen p obestnd. Den andra clearingmedlemmen ska endast vara frpliktigad att godta dessa tillgngar och positioner om den tidigare i ett avtal med kunderna frbundit sig att gra det. Om verfringen till denna andra clearingmedlem inte har gt rum inom en i frvg fast stlld tid fr verfring som anges i den centrala motpartens verksamhetsbestmmelser, fr den centrala motparten vidta alla tgrder som r tilltna i dess verksamhetsbestmmelser fr att aktivt hantera sin risk i frhllande till dessa positioner, inbegri pet realisering av de tillgngar och positioner som innehas av clearingmedlemmen p obestnd fr dennes kunders rkning. 6. Om tillgngar och positioner redovisas i en central mot parts register och konton, med hnvisning till att de innehas fr en kund till en clearingmedlem p obestnd i enlighet med artikel 39.3, ska den centrala motparten, tminstone, i avtal frbinda sig att brja tillmpa frfarandena fr att verfra tillgngar och positioner som innehas av clearingmedlemmen p obestnd fr kundens rkning till en annan clearingmedlem, som kunden ska utse, p kundens begran och utan att inhmta samtycke frn clearingmedlemmen p obestnd. Den andra clea ringmedlemmen ska endast vara frpliktigad att godta dessa tillgngar och positioner om den tidigare i ett avtal med kunden frbundit sig att gra det. Om verfringen till denna andra clearingmedlem inte har gt rum inom en i frvg faststlld tid fr verfring som anges i den centrala motpartens verksam hetsbestmmelser, fr den centrala motparten vidta alla tgrder som r tilltna i dess verksamhetsbestmmelser fr att aktivt hantera sin risk i frhllande till dessa positioner, inbegripet likvidering av de tillgngar och positioner som innehas av clea ringmedlemmen p obestnd fr kundens rkning. 7. Kunders skerheter ska, om de r separerade i enlighet med artikel 39.2 och 39.3, endast anvndas fr att tcka posi tioner som innehas fr deras rkning. Om det terstr ford ringar p den centrala motparten efter slutfrandet av clearing medlemmens process fr obestndshantering genom den cen trala motparten, ska de snabbt terlmnas till dessa kunder, om den centrala motparten vet vilka de r, eller, om de inte r knda, till clearingmedlemmen fr deras kunders rkning. Artikel 49 versyn av modeller, stresstester och utfallstester 1. En central motpart ska regelbundet se ver sina modeller och parametrar fr att berkna sina marginalskerhetskrav, bi drag till obestndsfonden, krav p skerheter och andra meka nismer fr riskkontroll. Det ska utstta modellerna fr rigorsa och terkommande stresstester fr att bedma motstndskraften vid extrema men samtidigt mjliga marknadsfrhllanden, och ska genomfra utfallstester fr bedmning av den anvnda me todens tillfrlitlighet. Den centrala motparten ska erhlla en oberoende validering, underrtta sin behriga myndighet och Esma om de genomfrda testernas resultat och ska f dess validering, innan den genomfr ngon betydande frndring av modellerna eller parametrarna.

Det kollegium som avses i artikel 19 ska lmna ett yttrande om de antagna modellerna och parametrarna och alla betydande ndringar av dessa. Esma ska se till att informationen om resultaten av stresstes terna vidarebefordras till de europeiska tillsynsmyndigheterna, s att dessa kan bedma finansiella fretags exponering mot cen trala motparters obestnd. 2. En central motpart ska regelbundet testa de viktigaste komponenterna i sina frfaranden fr obestnd och vidta alla rimliga tgrder fr att se till att samtliga clearingmedlemmar frstr dem och har etablerat lmpliga frfaranden fr att agera vid obestnd. 3. En central motpart ska offentliggra nyckeluppgifter om sin riskhanteringsmodell och sina antaganden fr genomfran det av de stresstester som avses i punkt 1. 4. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med EBA, andra berrda behriga myndigheter och ECBS-medlemmarna, utarbeta frslag till tek niska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter om fljande: a) Vilken typ av test som ska genomfras fr olika typer av finansiella instrument och portfljer. b) Clearingmedlemmarnas och andra parters deltagande i tes terna. c) Testernas frekvens. d) Testernas tidshorisonter. e) De nyckeluppgifter som avses i punkt 3. Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artik larna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010. Artikel 50 Avveckling 1. Fr avveckling av sina transaktioner ska en central mot part anvnda centralbanksmedel, om detta r praktiskt genom frbart och sdana r tillgngliga. Om centralbanksmedel inte anvnds, ska tgrder vidtas fr att strikt begrnsa kontant avvecklingsrisker.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/41

2. En central motpart ska klart ange sina skyldigheter i frga om leveranser av finansiella instrument, inklusive om den r skyldig att leverera eller motta ett finansiellt instrument eller om den erstter parter vid frluster i samband med leverans. 3. Om en central motpart r skyldig att leverera eller motta finansiella instrument, ska den i mjligaste mn eliminera den huvudsakliga risken genom att anvnda system fr leverans mot betalning.
AVDELNING V SAMVERKANSVERENSKOMMELSER

samverkansverenskommelse och kan inverka p kreditoch likviditetsrisker genom en koncentration av clearingmed lemmar och inverka p sammanfrda finansiella medel. I tillmpliga fall ska centrala motparter vid tillmpningen av led b i frsta stycket tillmpa de regler fr tidpunkten fr infrande av ett verfringsuppdrag i deras respektive system och fr tidpunkten d den blir oterkallelig, som anges i direktiv 98/26/EG. Fr tillmpningen av led c i frsta stycket ska det i verens kommelsen anges hur konsekvenserna av obestnd ska hanteras, nr en av de centrala motparter som en samverkansverens kommelse ingtts med r p obestnd. Fr tillmpningen av led d i frsta stycket ska centrala motpar ter ha solida kontroller ver teranvndning av clearingmedlem mars skerhet enligt verenskommelsen, om deras behriga myndigheter tillter detta. I verenskommelsen ska det anges hur dessa risker har hanterats, varvid tillrcklig tckning och behovet att begrnsa smittoeffekter ska beaktas. 2. Om de centrala motparterna anvnder olika riskhante ringsmodeller fr att bevaka sin exponering mot sina clearing medlemmar eller sin inbrdes exponering ska de centrala mot parterna kartlgga dessa skillnader, bedma vilka risker de kan ge upphov till och vidta tgrder, inklusive skrande av ytterli gare finansiella medel, fr att begrnsa effekterna p samver kansverenskommelsen, liksom potentiella effekter i termer av smittorisker, och skerstlla att dessa skillnader inte pverkar respektive central motparts frmga att hantera effekterna av en clearingmedlems obestnd. 3. Eventuella bikostnader som uppstr till fljd av punkterna 1 och 2 ska belasta den centrala motpart som begr samverkan eller tilltrde, svida inte parterna kommit verens om annat. Artikel 53 Tillhandahllande av marginalskerheter bland centrala motparter 1. En central motpart ska p kontona klart och tydligt sepa rera tillgngar och positioner som innehas fr de centrala mot parters rkning med vilka den har ingtt en samverkansver enskommelse. 2. Om en central motpart som ingr en samverkansverens kommelse med en annan central motpart endast tillhandahller denna motpart inledande marginalskerheter enligt ett avtal om finansiell skerhet ska den mottagande centrala motparten inte ha rtt att anvnda de marginalskerheter som den andra cen trala motparten har tillhandahllit. 3. Skerheter i form av finansiella instrument ska deponeras hos operatrer av avvecklingssystem fr vrdepapper som har anmlts enligt direktiv 98/26/EG.

Artikel 51 Samverkansverenskommelser 1. En central motpart fr ing en samverkansverenskom melse med en annan central motpart om de krav som faststlls i artiklarna 52, 53 och 54 r uppfyllda. 2. Nr en central motpart ingr en samverkansverenskom melse med en annan central motpart fr att tillhandahlla tjns ter till en viss handelsplats ska den centrala motparten f ickediskriminerande tillgng bde till de uppgifter den behver frn handelsplatsen fr att kunna fullgra sitt uppdrag, under fr utsttning att den centrala motparten uppfyller handelsplatsens operativa och tekniska krav, och till det relevanta avvecklings systemet. 3. Ingendet av en samverkansverenskommelse eller tilltr det till en uppgiftsklla eller ett avvecklingssystem enligt punk terna 1 och 2, ska bara direkt eller indirekt avvisas eller be grnsas fr att kontrollera eventuella risker med en sdan ver enskommelse eller tilltrde. Artikel 52 Riskhantering 1. Centrala motparter som ingr en samverkansverenskom melse ska gra fljande: a) Etablera lmpliga riktlinjer, frfaranden och system fr att effektivt kartlgga, vervaka och hantera de risker som fljer av verenskommelsen, s att de utan drjsml kan fullgra sina frpliktelser. b) Avtala om sina respektive rttigheter och skyldigheter, inklu sive betrffande den lagstiftning som ska tillmpas p deras frbindelser. c) Kartlgga, vervaka och effektivt hantera kredit- och likvidi tetsrisker, s att en central motparts clearingmedlems obe stnd inte pverkar en central motpart som den har samver kansverenskommelse med. d) Kartlgga, vervaka och tgrda eventuella msesidiga bero enden och korrelationer som kan uppkomma genom en

L 201/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

4. De tillgngar som avses i punkterna 1 och 2 ska bara vara tillgngliga fr den mottagande centrala motparten i hndelse av obestnd hos den centrala motpart som tillhandahll skerheten i samband med en samverkansverenskommelse.

AVDELNING VI REGISTRERING OCH TILLSYN AV TRANSAKTIONSREGISTER KAPITEL 1

Villkor

och

frfaranden fr registrering transaktionsregister Artikel 55

av

ett

5. Om den centrala motpart som mottog skerheterna i sam band med en samverkansverenskommelse hamnar p obe stnd, ska de skerheter som avses i punkterna 1 och 2 snarast terlmnas till den tillhandahllande centrala motparten.

Registrering av ett transaktionsregister 1. Fr tillmpningen av artikel 9 ska ett transaktionsregister registreras hos Esma.

Artikel 54 Godknnande av samverkansverenskommelser 1. En samverkansverenskommelse ska godknnas p fr hand av de berrda centrala motparternas behriga myndighe ter. Frfarandet enligt artikel 17 ska tillmpas.

2. Fr att f registreras enligt denna artikel ska ett trans aktionsregister vara en i unionen etablerad juridisk person och uppfylla de krav som faststlls i avdelning VII.

3. Registrering av ett transaktionsregister ska glla inom hela unionen.

2. De behriga myndigheterna ska bara godknna en sam verkansverenskommelse om de berrda centrala motparterna varit auktoriserade fr clearing enligt artikel 17, godknda enligt artikel 25 eller auktoriserade enligt ngot redan existerande nationellt auktoriseringssystem under minst tre r, om de kra ven som faststlls i artikel 52 r uppfyllda och om de tekniska clearingvillkoren fr transaktioner enligt verenskommelsen verensstmmer med smidigt och vl fungerande finansmark nader och verenskommelsen inte undergrver effektiv tillsyn.

4. Ett registrerat transaktionsregister ska alltid uppfylla regi streringsvillkoren. Ett transaktionsregister ska utan ondigt drjsml underrtta Esma om varje vsentlig ndring i frhl lande till registreringsvillkoren.

Artikel 56 Registreringsanskan 1. Ett transaktionsregister ska lmna registreringsanskan till Esma.

3. Om en behrig myndighet anser att de krav som faststlls i punkt 2 inte r uppfyllda, ska den lmna skriftliga frklaringar om sina riskbedmningar till vriga behriga myndigheter och berrda centrala motparter. Den ska ocks underrtta Esma, som ska yttra sig om hur vgande riskbedmningarna r som grund fr avslag p en samverkansverenskommelse. Esmas ytt rande ska tillhandahllas alla berrda centrala motparter. Om Esmas yttrande skiljer sig frn den berrda behriga myndighe tens bedmning, ska den behriga myndigheten vervga sitt stllningstagande med beaktande av Esmas yttrande.

2. Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av anskan ska Esma bedma om anskan r fullstndig.

Om anskan inte r fullstndig, ska Esma ange en tidsfrist inom vilken transaktionsregistret ska lmna ytterligare information.

Nr Esma finner att anskan r fullstndig, ska den underrtta transaktionsregistret drom.

4. Senast den 31 december 2012 ska Esma utfrda riktlinjer eller rekommendationer fr konsekventa, effektiva och nda mlsenliga bedmningar av samverkansverenskommelser, i en lighet med det frfarande som anges i artikel 16 i frordning (EU) nr 1095/2010.

3. Fr att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn med nrmare uppgifter den om registreringsanskan som avses i punkt 1.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Esma ska utarbeta utkast till dessa riktlinjer eller rekommenda tioner efter samrd med ECBS-medlemmarna.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de frslag till tek niska standarder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/43

4. Fr att skerstlla enhetliga villkor fr tillmpningen av punkt 1 ska Esma utarbeta frslag till tekniska standarder fr genomfrande fr att nrmare ange formatet fr registrerings anskan till Esma.

2. Esma ska underrtta kommissionen om alla beslut som fattats i enlighet med punkt 1. 3. Esma ska p sin webbplats offentliggra en frteckning ver transaktionsregister som registrerats i enlighet med denna frordning. Denna frteckning ska uppdateras inom fem arbets dagar efter antagandet av ett beslut enligt punkt 1. Artikel 60 Utvande av de befogenheter som avses i artiklarna 6163 De befogenheter som enligt artiklarna 6163 tilldelats Esma eller dess tjnstemn eller ngon annan person som bemyndi gats av Esma fr inte anvndas fr att krva rjande av infor mation eller handlingar som omfattas av rttsliga privilegier. Artikel 61 Begran om upplysningar 1. Esma fr genom en enkel begran eller genom ett beslut begra att transaktionsregister och anknutna tredje parter till vilka transaktionsregister har gett i uppdrag att utfra operativa uppgifter eller verksamheter lmnar alla upplysningar som krvs fr att Esma ska kunna fullgra sina uppgifter enligt denna frordning. 2. Nr Esma skickar en enkel begran om information enligt punkt 1 ska Esma a) hnvisa till denna artikel som rttslig grund fr begran, b) ange syftet med begran,

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr genomfrande till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar der fr genomfrande som avses i frsta stycket i enlighet med artikel 15 i frordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 57 Underrttelse av och samrd med behriga myndigheter fre registreringen 1. Om ett transaktionsregister som ansker om registrering r en enhet som auktoriserats eller registrerats av en behrig myndighet i den medlemsstat dr enheten r etablerad ska Esma utan ondigt drjsml underrtta och samrda med den beh riga myndigheten fre registreringen av transaktionsregistret.

2. Esma och den berrda behriga myndigheten ska utbyta all information som r ndvndig fr registrering av trans aktionsregistret samt fr tillsynen av att enheten rttar sig efter villkoren fr registrering eller auktorisation i den medlemsstat dr den r etablerad.

Artikel 58 Granskning av anskan 1. Inom 40 arbetsdagar frn underrttelsen enligt artikel 56.2 tredje stycket ska Esma granska registreringsanskan med ut gngspunkt frn hur transaktionsregistret uppfyller kraven i ar tiklarna 7881 och ska anta ett fullstndigt motiverat beslut om registrering eller om att avsl registrering.

c) specificera de uppgifter som krvs, d) faststlla en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lmnas, e) underrtta den person av vilken uppgifterna begrs om att han inte r skyldig att lmna informationen men att den information som lmnas vid ett frivilligt svar p begran inte fr vara oriktig eller vilseledande, och f) ange de avgifter som freskrivs i artikel 65 jmfrd med bilaga I avsnitt IV led a om svaren p frgorna r oriktiga eller vilseledande. 3. Nr Esma genom ett beslut begr information enligt punkt 1 ska Esma a) hnvisa till denna artikel som rttslig grund fr begran, b) ange syftet med begran,

2. Esmas beslut enligt punkt 1 ska f verkan fem arbetsdagar efter att beslutet fattats.

Artikel 59 Meddelande av Esmas beslut betrffande registrering 1. Nr Esma antar ett beslut om registrering, avslag eller upphvande av registrering, ska den inom fem arbetsdagar med dela transaktionsregistret sitt beslut med fullstndig motivering.

Esma ska utan ondigt drjsml underrtta den berrda beh riga myndighet som avses i artikel 57.1 om sitt beslut.

c) specificera de uppgifter som krvs,

L 201/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

d) faststlla den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lmnas,

d) hra varje fysisk eller juridisk person som gr med p att hras i syfte att samla in information om fremlet fr utredningen,

e) ange de viten som freskrivs i artikel 66 nr den begrda informationen r ofullstndig,

e) begra in uppgifter om tele- och datatrafik.

f) ange de avgifter som freskrivs i artikel 65 jmfrd med bilaga I avsnitt IV led a om svaren p frgorna r oriktiga eller vilseledande, och

g) informera om rtten att verklaga beslutet infr Esmas ver klagandenmnd och att f beslutet prvat av Europeiska unionens domstol (domstolen) i enlighet med artiklarna 60 och 61 i frordning (EU) nr 1095/2010.

4. De personer som avses i punkt 1 eller deras fretrdare och, fr juridiska personer eller freningar som inte r juridiska personer, de personer som r utsedda att fretrda dem enligt lag eller stadgar, ska lmna den begrda informationen. I beh rig ordning befullmktigade advokater fr lmna den begrda informationen p sina huvudmns vgnar. Huvudmnnen fr blir ansvariga fullt ut om den lmnade informationen r ofull stndig, oriktig eller vilseledande.

2. De tjnstemn och andra personer som av Esma har be myndigats att genomfra sdana utredningar som avses i punkt 1 ska utva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstnd dr utredningens freml och syfte anges. I tillstndet ska ven anges de viten som freskrivs i artikel 66, nr hand lingar, uppgifter, frfaranden och vrigt material inte tillhanda hlls eller tillhandahlls i ofullstndig form eller svaren p de frgor som stlls till de personer som avses i artikel 61.1 inte lmnas eller r ofullstndiga, och de avgifter som freskrivs i artikel 65 jmfrd med bilaga I avsnitt IV led b, om svaren p de frgor som stlls till personer som avses i artikel 61.1 r oriktiga eller vilseledande.

3. De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange fremlet fr och syftet med utredningen, de viten som freskrivs i artikel 66, de rttsmedel som finns tillgngliga enligt frordning (EU) nr 1095/2010 samt rtten att f beslutet prvat av domstolen.

5. Esma ska utan drjsml versnda en kopia av den enkla begran eller av beslutet till den behriga myndigheten i den medlemsstat dr de personer som avses i punkt 1 och som berrs av begran om information r bosatta eller etablerade.

Artikel 62 Allmnna utredningar 1. Fr att fullgra sina uppgifter enligt denna frordning fr Esma genomfra alla ndvndiga utredningar av personer som avses i artikel 61.1. I detta syfte ska tjnstemn och andra personer som Esma har bemyndigat ha befogenhet att

4. Esma ska i god tid fre utredningen underrtta den beh riga myndigheten i den medlemsstat dr utredningen ska ge nomfras om utredningen och namnge de bemyndigade perso nerna. Tjnstemn vid den berrda myndigheten ska, p beg ran av Esma, bist de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjnstemn vid den berrda behriga myndigheten fr ocks p begran nrvara vid utredningarna.

5. Om den begran om uppgifter ver tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e krver tillstnd av en rttslig myndighet enligt nationella regler, ska det anskas om sdant tillstnd. Ett sdant tillstnd fr ocks anskas om i frebyggande syfte.

a) granska alla handlingar, uppgifter, frfaranden och allt annat material av relevans fr utfrandet av dess uppgifter obero ende av i vilken form de freligger,

b) ta eller erhlla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sdana handlingar, uppgifter, frfaranden och sdant annat material,

c) kalla till sig personer som avses i artikel 61.1 eller deras fretrdare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga frklaringar angende sakfrhllanden eller doku ment som rr fremlet fr och syftet med kontrollen samt nedteckna svaren,

6. Vid anskan om tillstnd som avses i punkt 5 ska den nationella rttsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts kt het och att de planerade tvngstgrderna varken r godtyckliga eller alltfr lngtgende i frhllande till fremlet fr utred ningarna. Vid kontrollen av huruvida tvngstgrderna r pro portionella fr den nationella rttsliga myndigheten be Esma om nrmare frklaringar framfr allt om de grunder p vilka Esma misstnker att denna frordning har vertrtts samt hur allvarlig den misstnkta vertrdelsen r och p vilket stt den person som r freml fr tvngstgrderna r inblandad. Den natio nella rttsliga myndigheten ska dock inte omprva behovet av utredningen eller begra att f tillgng till informationen i Es mas handlingar i rendet. Prvning av lagenligheten av Esmas beslut r frbehllen domstolen, i enlighet med det frfarande som freskrivs i frordning (EU) nr 1095/2010.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/45

Artikel 63 Kontroller p plats 1. Fr att fullgra sina uppgifter enligt denna frordning fr Esma genomfra alla ndvndiga kontroller p plats i fretags lokaler eller p mark som tillhr de juridiska personer som avses i artikel 61.1. Om det krvs fr kontrollernas korrekta genomfrande och effektivitet fr Esma genomfra kontrollen p plats utan frhandsanmlan.

som har beslutats enligt denna artikel, ska den behriga myn digheten i den berrda medlemsstaten lmna dem ndvndigt bistnd och, vid behov, begra bistnd av polis eller annan motsvarande verkstllande myndighet fr att de ska kunna ge nomfra sin kontroll p plats.

2. Tjnstemn och andra personer som Esma bemyndigat att genomfra en kontroll p plats ska ha tilltrde till alla fretags lokaler eller mark som tillhr de juridiska personer som r freml fr ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som freskrivs i artikel 62.1. De ska ven ha befogenhet att frsegla fretagslokaler, rkenskaper eller affrshandlingar s lnge och i den omfattning det r ndvn digt fr kontrollen.

8. Om den kontroll p plats som freskrivs i punkt 1 eller det bistnd som freskrivs i punkt 7 enligt nationell lagstiftning krver tillstnd av en rttslig myndighet ska anskan om sdant tillstnd gras. Ett sdant tillstnd fr ocks anskas om i fre byggande syfte.

3. De tjnstemn och andra personer som Esma har bemyn digat att genomfra en kontroll p plats ska utva sina befo genheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstnd, som anger kontrollens freml och syfte liksom de viten som freskrivs i artikel 66 om de berrda personerna inte underkastar sig kon trollen. Esma ska i god tid anmla kontrollen till den behriga myndigheten i den medlemsstat dr kontrollen ska genomfras.

9. Vid anskan om tillstnd enligt punkt 8 ska den natio nella rttsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts kthet och att de planerade tvngstgrderna varken r godtyckliga eller alltfr lngtgende i frhllande till fremlet fr kontrollen. Vid kontrollen av huruvida tvngstgrderna r proportionella fr den nationella rttsliga myndigheten be Esma om nrmare frklaringar. En sdan begran om nrmare frklaringar kan i synnerhet glla Esmas skl att misstnka att denna frordning har vertrtts samt hur allvarlig den misstnkta vertrdelsen r och p vilket stt den person som r freml fr tvngstgr derna r inblandad. Den nationella rttsliga myndigheten fr dock inte prva frgan om huruvida kontrollen r ndvndig eller begra att f tillgng till informationen i Esmas handlingar i rendet. Prvning av lagenligheten av Esmas beslut r frbe hllen domstolen, i enlighet med det frfarande som freskrivs i frordning (EU) nr 1095/2010.

4. De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig kontroller p plats som beordrats genom ett beslut av Esma. Beslutet ska ange fremlet fr och syftet med kontrollen, fast stlla den dag d den ska inledas och ange de viten som f reskrivs i artikel 66, de rttsmedel som finns tillgngliga enligt frordning (EU) nr 1095/2010 samt rtten att f beslutet prvat av domstolen. Esma ska fatta sdana beslut efter samrd med den behriga myndigheten i den medlemsstat dr kontrollen ska genomfras.

Artikel 64 Frfaranderegler fr tillsynstgrder och avgifter 1. Om Esma vid fullgrandet av sina uppgifter enligt denna frordning upptcker att det finns allvarliga indikationer p att det kan freligga sakfrhllanden som kan utgra en eller flera av de vertrdelser som frtecknas i bilaga I, ska Esma utse en oberoende utredare inom Esma fr att utreda saken. Utredaren fr inte vara inblandad eller ha varit direkt eller indirekt inblan dad i tillsynen av eller registreringsprocessen fr det berrda transaktionsregistret, och ska utfra sina uppgifter oberoende av Esma.

5. P begran av Esma ska tjnstemn som r anstllda vid den behriga myndigheten i den medlemsstat dr kontrollen ska genomfras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet, aktivt bist de tjnstemn och andra per soner som har bemyndigats av Esma. De ska fr detta ndaml ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjnstemn vid den behriga myndigheten i den berrda medlemsstaten fr, p be gran, ocks nrvara vid kontrollerna p plats.

2. Utredaren ska utreda de pstdda vertrdelserna, och dr vid ta hnsyn till eventuella kommentarer som lmnas av de personer som r freml fr utredningarna samt lmna in en fullstndig dossier med utredningsresultaten till Esma.

6. Esma fr ocks begra att behriga myndigheter p dess vgnar utfr srskilda utredningsuppgifter och kontroller p plats som freskrivs i denna artikel och artikel 62.1. Fr detta syfte ska behriga myndigheter ha samma befogenheter som Esma och som freskrivs i denna artikel och artikel 62.1.

Fr att utfra sina uppgifter fr utredaren utva befogenheten att begra information som avses i artikel 61 och att genomfra utredningar och kontroller p plats enligt artiklarna 62 och 63. Nr utredaren utvar dessa befogenheter ska denne rtta sig efter artikel 60.

7. Om de tjnstemn och andra medfljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motstter sig en kontroll

Nr utredaren utfr sina uppgifter ska denne ha tillgng till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

L 201/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

3. Nr utredningen r avslutad ska utredaren, innan dossiern med utredningsresultaten lmnas till Esma, ge de personer som r freml fr utredningarna mjlighet att hras i de frgor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande p fakta som de berrda personerna har ftt mjlighet att yttra sig ver.

av de vertrdelser som frtecknas i bilaga I ska den fatta ett beslut om att lgga avgifter i enlighet med punkt 2 i den hr artikeln.

Rtten till frsvar fr de berrda personerna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

Ett transaktionsregister ska anses ha begtt en uppstlig ver trdelse om Esma upptcker objektiva omstndigheter som visar att transaktionsregistret eller dess fretagsledning har handlat med avsikt att beg vertrdelsen.

4. Nr utredaren lmnar dossiern med resultaten till Esma ska denne underrtta de personer som r freml fr utredning arna om detta. De personer som r freml fr utredningarna ska ha rtt att f tillgng till dossiern, med frbehll fr andra personers berttigade intresse av att deras affrshemligheter skyddas. Rtten att f tillgng till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter som pverkar tredje parters intressen.

2. Basbeloppen fr de avgifter som avses i punkt 1 ska till lmpas inom nedanstende grnser:

5. Esma ska, p grundval av dossiern med de resultat utre daren kommit fram till och om de berrda personerna begr det, efter att ha hrt de personer som r freml fr utredning arna enligt artikel 67, avgra om en eller flera av de vertr delser som frtecknas i bilaga I har begtts av de personer som varit freml fr utredningarna och ska i sdana fall vidta en tillsynstgrd enligt artikel 73 och lgga avgifter enligt arti kel 65.

a) Fr de vertrdelser som avses i bilaga I avsnitt I led c, i bilaga I avsnitt II leden cg samt i bilaga I avsnitt III leden a och b ska avgiftsbeloppen uppg till minst 10 000 EUR och hgst 20 000 EUR.

b) Fr de vertrdelser som avses i bilaga I avsnitt I leden a, b och dh och i bilaga I avsnitt II leden a, b och h, ska avgiftsbeloppen uppg till minst 5 000 EUR och hgst 10 000 EUR.

6. Utredaren ska inte delta i Esmas verlggningar eller p ngot annat stt ingripa i Esmas beslutsprocess.

7. Kommissionen ska anta ytterligare frfaranderegler fr ut vande av befogenheten att lgga avgifter eller viten, inbegripet bestmmelser om rtten till frsvar, tidsfrister och indrivande av avgifter eller viten, och ska anta detaljerade regler om preskrip tionstiden nr det gller lggande och verkstllighet av sank tioner.

Vid bestmmande av huruvida basbeloppet fr avgifterna ska faststllas till den undre, mellersta eller vre delen av den skala som anges i frsta stycket ska Esma beakta det berrda trans aktionsregistrets rsomsttning under det fregende verksam hetsret. Basbeloppet ska ligga i skalans undre del fr trans aktionsregister vars rsomsttning understiger 1 miljon EUR, i skalans mellersta del fr transaktionsregister vars rsomstt ning uppgr till mellan 1 och 5 miljoner EUR och i skalans vre del fr transaktionsregister vars rsomsttning verstiger 5 miljoner EUR.

De bestmmelser som avses i frsta stycket ska antas genom delegerade akter i enlighet med artikel 82.

8. Esma ska verlmna renden till de relevanta nationella myndigheterna fr lagfring om den vid fullgrandet av sina uppgifter enligt denna frordning upptcker att det finns all varliga indikationer p att det skulle kunna freligga sakfrhl landen som utgr brott. Dessutom ska Esma inte lgga avgifter eller viten i de fall dr ett tidigare friknnande eller en tidigare fllande dom som bygger p identiska eller vsentligen samma sakfrhllanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrttsliga frfaranden enligt nationell lagstiftning.

3. De basbelopp som faststlls i punkt 2 ska vid behov justeras med hnsyn till frsvrande eller frmildrande omstn digheter p grundval av de relevanta koefficienter som faststlls i bilaga II.

De relevanta frsvrande koefficienterna ska tillmpas var fr sig p basbeloppet. Om mer n en frsvrande koefficient r tillmplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp som fljer av tillmpningen av varje enskild frsvrande koeffi cient adderas till basbeloppet.

Artikel 65 Avgifter 1. Om Esma i enlighet med artikel 64.5 anser att ett trans aktionsregister uppstligen eller av oaktsamhet har begtt ngon

De relevanta frmildrande koefficienterna ska tillmpas var fr sig p basbeloppet. Om mer n en frmildrande koefficient r tillmplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp som fljer av tillmpningen av varje enskild frmildrande koef ficient subtraheras frn basbeloppet.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/47

4. Utan hinder av punkterna 2 och 3 ska avgiftsbeloppet inte uppg till mer n 20 % av det berrda transaktionsregistrets rsomsttning under det fregende verksamhetsret, och i de fall transaktionsregistret direkt eller indirekt har dragit ekono miska frdelar av vertrdelsen ska btesbeloppet minst mot svara dessa frdelar.

4. Vite ska lggas fr maximalt sex mnader frn och med att Esma meddelar sitt beslut. Efter det att denna period lpt ut ska Esma se ver tgrden.

Artikel 67 Hrande av berrda personer Om en handling eller underltenhet som ett transaktionsregister har gjort sig skyldig till utgr mer n en av de vertrdelser som frtecknas i bilaga I ska endast det hgre btesbelopp som har berknats i enlighet med punkterna 2 och 3 och som r hn frligt till en av vertrdelserna tillmpas. 1. Innan beslut fattas om avgifter eller vite enligt artiklarna 65 och 66 ska Esma ge de personer som r freml fr fr farandena mjlighet att hras om de omstndigheter som Esma ptalat. Esma ska endast grunda sina beslut p omstndigheter som de personer som r freml fr frfarandena har getts mjlighet att yttra sig ver.

Artikel 66 Viten 1. Esma ska fatta beslut om att vite ska lggas fr att tvinga 2. Rtten till frsvar fr personer som r freml fr fr farandena ska iakttas fullt ut under frfarandena. De ska ha rtt att f tillgng till Esmas handlingar i rendet, med frbehll fr andra personers berttigade intresse av att deras affrshemlighe ter skyddas. Tillgngen till akten ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna frberedande handlingar.

a) ett transaktionsregister att upphra med en vertrdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 73.1 a, eller Artikel 68 b) en person som avses i artikel 61.1 Offentliggrande, art, verkstllighet och frdelning av avgifter och viten 1. Esma ska offentliggra alla avgifter och viten som har lagts enligt artiklarna 65 och 66, utom i de fall d offentlig grandet skulle skapa allvarlig oro p finansmarknaderna eller orsaka de berrda parterna oproportionerlig skada. Sdana of fentliggranden fr inte innehlla personuppgifter i den mening som avses i frordning (EG) nr 45/2001.

i) att lmna fullstndig information som har begrts genom ett beslut enligt artikel 61,

ii) att underkasta sig en utredning och srskilt tillhandahlla fullstndiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nd vndigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahllits i samband med en ut redning som inletts genom beslut enligt artikel 62, eller

2. Avgifter och viten som lggs enligt artiklarna 65 och 66 ska vara av administrativ karaktr.

iii) att underkasta sig kontroller p plats som begrts genom beslut enligt artikel 63.

3. Om Esma beslutar att inte lgga avgifter eller vite ska den informera Europaparlamentet, rdet, kommissionen och den be rrda medlemsstatens behriga myndigheter om detta och mo tivera sitt beslut.

2. Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas per frseningsdag.

4. Avgifter och viten som lggs enligt artiklarna 65 och 66 ska vara verkstllbara.

3. Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppg till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsttningen under det freg ende verksamhetsret eller, nr det gller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det fregende ka lenderret. Vitesbeloppet ska berknas frn det datum som anges i beslutet om lggande av vitet.

Verkstlligheten ska flja de civilprocessrttsliga regler som gl ler i den stat inom vars territorium den sker. Beslutet om verk stllighet ska bifogas avgrandet utan andra formaliteter n kontroll av avgrandets kthet genom den myndighet som varje medlemsstats regering ska utse fr detta ndaml, samt meddela Esma och domstolen.

L 201/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

Nr dessa formaliteter uppfyllts p begran av den berrda parten, fr denne fullflja verkstlligheten enligt den nationella lagstiftningen genom att hnskjuta rendet direkt till det beh riga organet. Verkstlligheten fr endast skjutas upp genom beslut av dom stolen. Domstolarna i den berrda medlemsstaten ska dock vara behriga betrffande klagoml om att verkstlligheten inte ge nomfrs p ett regelrtt stt. 5. De belopp som lggs i form av avgifter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmnna budget. Artikel 69 Domstolens prvning Domstolen ska ha obegrnsad behrighet att prva beslut ge nom vilka Esma har lagt avgifter eller viten. Den fr upphva, snka eller hja lagda avgifter eller viten. Artikel 70 ndringar av bilaga II I syfte att beakta utvecklingen p finansmarknaderna ska kom missionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 avseende tgrder fr att ndra bilaga II. Artikel 71 terkallande av registrering 1. Utan att det pverkar tillmpningen av artikel 73 ska Esma terkalla ett transaktionsregisters registrering om trans aktionsregistret: a) uttryckligen avstr frn registreringen eller inte har tillhan dahllit ngra tjnster under de senaste sex mnaderna, b) har beviljats registrering efter att ha lmnat osanna uppgifter eller p annat stt ha anvnt otillbrliga metoder, c) inte lngre uppfyller de villkor som gllde fr registreringen. 2. Esma ska utan ondigt drjsml underrtta den berrda behriga myndighet som avses i artikel 57.1 om ett beslut att terkalla ett transaktionsregisters registrering. 3. Den behriga myndigheten i en medlemsstat, dr trans aktionsregistret tillhandahller sina tjnster och r verksamt, som anser att ngot av villkoren i punkt 1 har uppfyllts, fr begra att Esma ska granska om villkoren fr att terkalla regi streringen av det berrda transaktionsregistret r uppfyllda. Om Esma beslutar att inte terkalla det berrda transaktionsregistrets registrering, ska den lmna en fullstndig motivering.

4. Den behriga myndighet som avses i punkt 3 ska vara den myndighet som utsetts enligt artikel 22. Artikel 72 Tillsynsavgifter 1. Esma ska ta ut avgifter av transaktionsregistren i enlighet med denna frordning och med de delegerade akter som antas enligt punkt 3. Avgifterna ska helt tcka Esmas ndvndiga kostnader som r hnfrliga till registreringen och tillsynen av transaktionsregistren och fr att erstta varje kostnad som de behriga myndigheterna kan dra sig nr de utfr uppgifter enligt denna frordning, srskilt som ett resultat av en delege ring av uppgifter i enlighet med artikel 74. 2. Det avgiftsbelopp som tas ut av ett transaktionsregister ska tcka Esmas samtliga administrationskostnader fr registre ring och tillsyn samt st i proportion till det berrda trans aktionsregistrets omsttning. 3. Kommissionen ska i enlighet med artikel 82 anta en de legerad akt som nrmare anger vilka avgifter som ska betalas, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska betalas. Artikel 73 Esmas tillsynstgrder 1. Om Esma i enlighet med artikel 64.5 finner att ett trans aktionsregister har begtt ngon av de vertrdelser som fr tecknas i bilaga I, ska den fatta ett eller flera av fljande beslut: a) Krva att transaktionsregistret upphr med vertrdelsen. b) lgga avgifter enligt artikel 65. c) Utfrda offentliga underrttelser. d) Som en sista utvg terkalla registreringen av transaktions registret. 2. Nr Esma fattar beslut enligt punkt 1, ska den beakta vertrdelsens natur och allvar med hnsyn till fljande kriterier: a) vertrdelsens varaktighet och frekvens. b) Huruvida vertrdelsen har visat p allvarliga brister eller systembrister i fretagets frfaranden, ledningssystem eller interna kontroller. c) Huruvida vertrdelsen har lett till, underlttat eller p annat stt avser ekonomisk brottslighet.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/49

d) Huruvida vertrdelsen har begtts uppstligen eller av oakt samhet.

den delegerade verksamheten. Tillsynsuppgifter enligt denna fr ordning, bland annat registreringsbeslut, slutbedmningar och uppfljningsbeslut avseende vertrdelser, fr inte delegeras.

3. Esma ska utan ondigt drjsml underrtta det berrda transaktionsregistret om varje beslut som antas enligt punkt 1 och meddela beslutet till medlemsstaternas behriga myndighe ter och kommissionen. Den ska offentliggra varje sdant beslut p sin webbplats inom tio arbetsdagar frn dagen fr antagan det.

KAPITEL 2

Relationer med tredjelnder Artikel 75 Likvrdighet och internationella verenskommelser 1. Kommissionen fr anta genomfrandeakter som faststller att den rttsliga och tillsynsmssiga ramen i ett tredjeland sker stller att

Nr Esma offentliggr sitt beslut enligt frsta stycket ska den ocks offentliggra att det berrda transaktionsregistret har rtt att verklaga beslutet och, i frekommande fall, att ett sdant verklagande har lmnats in, med angivande av att verklagan det inte har suspensiv verkan, samt att Esmas verklagande nmnd har mjlighet att tillflligt upphva tillmpningen av det verklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i frordning (EU) nr 1095/2010.

a) transaktionsregister som auktoriserats i detta land fljer rtts ligt bindande krav som r likvrdiga med de krav som fast stlls i denna frordning,

Artikel 74 Esmas delegering av uppgifter till behriga myndigheter 1. Om det r ndvndigt fr att en tillsynsuppgift ska kunna utfras korrekt fr Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma har utfrdat enligt artikel 16 i frordning (EU) nr 1095/2010. Sdana specifika tillsynsuppgifter kan sr skilt innefatta befogenhet att begra uppgifter enligt artikel 61 och att genomfra utredningar och kontroller p plats enligt artiklarna 62 och 63.6.

b) transaktionsregister i detta land lpande r freml fr ef fektiv tillsyn och efterlevnadskontroll, och

c) garantier fr tystnadsplikt finns, inklusive skydd fr affrs hemligheter som myndigheterna delar med tredje parter, som tminstone r likvrdiga med dem som freskrivs i denna frordning.

2. Esma ska samrda med den relevanta behriga myndighe ten innan en uppgift delegeras. Detta samrd ska glla

Denna genomfrandeakt ska antas i enlighet med det gransk ningsfrfarande som avses i artikel 86.2.

a) den delegerade uppgiftens omfattning,

b) tidsfristen fr utfrandet av den uppgift som ska delegeras, och

2. Vid behov, och i varje fall efter att ha antagit en sdan genomfrandeakt som avses i punkt 1, ska kommissionen lmna rekommendationer till rdet om att frhandla om inter nationella verenskommelser med berrda tredjelnder om m sesidig tillgng till och utbyte av information om derivatkon trakt i transaktionsregister som r etablerade i detta tredjeland, p ett sdant stt att unionens myndigheter, inbegripet Esma, har direkt och stndig tillgng till all information som krvs fr fullgrandet av deras uppgifter.

c) verfringen av ndvndig information frn och till Esma. 3. Nr de verenskommelser som avses i punkt 2 har slutits, och i enlighet med dem, ska Esma upprtta samarbetsarrange mang med de behriga myndigheterna i de berrda tredjeln derna. I sdana samarbetsavtal ska minst fljande anges:

3. I enlighet med den frordning om avgifter som kommis sionen antar enligt artikel 72.3 ska Esma erstta en behrig myndighet fr kostnader som uppkommit till fljd av utfran det av de delegerade uppgifterna.

4. Esma ska med lmpliga intervall omprva det beslut som avses i punkt 1. En delegering fr nr som helst terkallas.

a) En mekanism fr informationsutbytet mellan Esma och an dra unionsmyndigheter med ansvar enligt den hr frord ningen, ena sidan, och de berrda behriga myndigheterna i berrda tredjelnder, andra sidan.

5. En delegering av uppgifter ska inte pverka Esmas ansvar och inte begrnsa Esmas frmga att genomfra och vervaka

b) Frfaranden fr samordning av tillsynsverksamhet.

L 201/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

4. I frga om verfring av personuppgifter till tredjeland ska Esma tillmpa frordning (EG) nr 45/2001. Artikel 76 Samarbetsarrangemang Berrda myndigheter i tredjelnder som inte har transaktions register etablerade i sina jurisdiktioner fr kontakta Esma i syfte att etablera samarbetsarrangemang fr tillgng till information om derivatkontrakt i transaktionsregister i unionen. Esma fr etablera samarbetsarrangemang med dessa berrda myndigheter om tillgng till den information om derivatkon trakt i transaktionsregister i unionen som dessa myndigheter behver fr att fullgra sina skyldigheter och sina uppdrag, under frutsttning att det finns garantier fr tystnadsplikt, in begripet skydd fr affrshemligheter som myndigheterna delar med tredje parter. Artikel 77 Godknnande av transaktionsregister 1. Ett transaktionsregister som har etablerats i ett tredjeland fr tillhandahlla tjnster och verksamheter till i unionen eta blerade enheter fr tillmpningen av artikel 9 enbart om regist ret r godknt av Esma i enlighet med punkt 2. 2. Ett sdant transaktionsregister som avses i punkt 1 ska lmna in sin anskan om godknnande till Esma tillsammans med all ndvndig information, inklusive tminstone de upp gifter som krvs fr att kontrollera att transaktionsregistret r auktoriserat och freml fr effektiv tillsyn i ett tredjeland som a) har godknts av kommissionen genom en genomfrandeakt enligt artikel 75.1 enligt vilken det framgr att detta land har ett likvrdigt och verkstllbart ramverk fr reglering och till syn, b) har ingtt en internationell verenskommelse med unionen i enlighet med artikel 75.2, och c) har ingtt samarbetsarrangemang med unionen enligt arti kel 75.3 fr att se till att unionens myndigheter, inbegripet Esma, har direkt och kontinuerlig tillgng till alla ndvndiga uppgifter. Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av anskan ska Esma bedma om anskan r fullstndig. Om anskan inte r full stndig ska Esma faststlla en tidsfrist inom vilken det ans kande transaktionsregistret ska lmna ytterligare information. Senast 180 arbetsdagar efter inlmnandet av en fullstndig an skan ska Esma skriftligen med en fullstndig motivering under rtta det anskande transaktionsregistret om huruvida godkn nande har beviljats eller avslagits.

Esma ska p sin webbplats offentliggra en frteckning ver de transaktionsregister som godknts i enlighet med denna frord ning.

AVDELNING VII KRAV P TRANSAKTIONSREGISTER

Artikel 78 Allmnna krav 1. Ett transaktionsregister ska ha stabila styrformer, som om fattar en tydlig organisationsstruktur med en vl definierad, transparent och konsekvent ansvarsfrdelning och tillfredsstl lande rutiner fr intern kontroll, dribland sunda frfaranden fr administration och redovisning, vilket frhindrar att kon fidentiella uppgifter lmnas ut.

2. Ett transaktionsregister ska upprtthlla effektiva organisa toriska och administrativa skriftliga frfaranden fr att identi fiera och hantera eventuella intressekonflikter nr det gller dess ledning, anstllda eller personer med direkt eller indirekt kopp ling till dem genom nra frbindelser.

3. Ett transaktionsregister ska ha tillrckliga riktlinjer och frfaranden som tryggar att alla bestmmelser i denna frord ning fljs, inklusive att ledning och anstllda fljer dem.

4. Ett transaktionsregister ska ha en organisationsstruktur som skerstller kontinuitet och vl fungerande verksamhet och tillhandahllande av tjnster. Det ska anvnda lmpliga och passande system, resurser och frfaranden.

5. Om ett transaktionsregister erbjuder anknutna tjnster, bland annat orderavstmning, ordermatchning, kredithndelse tjnster, portfljfrliknings- och portfljkompressionstjnster, ska transaktionsregistret hlla dessa anknutna tjnster skilda i operativt hnseende frn transaktionsregistrets uppgift att cen tralt samla in och registerfra uppgifter om derivat.

6. Transaktionsregistrets fretagsledning och medlemmarna i dess styrelse ska ha tillrckligt gott anseende och tillrcklig erfarenhet som skerstller en sund och ansvarsfull ledning av transaktionsregistret.

7. Ett transaktionsregister ska ha objektiva, icke-diskrimine rande och offentliggjorda villkor fr tilltrde fr fretag som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9. Ett trans aktionsregister ska p icke-diskriminerande grunder ge tjnstele verantrer tilltrde till transaktionsregistrets uppgifter, under frutsttning att de berrda motparterna har samtyckt till detta. Begrnsningar av tilltrdet ska bara tilltas om syftet r att kontrollera riskerna fr transaktionsregistrets uppgifter.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/51

8. Ett transaktionsregister ska offentliggra priser och avgif ter fr tjnster som tillhandahlls enligt denna frordning. Priser och avgifter fr varje tjnst som tillhandahlls ska offentliggras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren fr att t njuta dessa. Det ska tillta rapporterande enheter separat till trde till srskilda tjnster. Ett transaktionsregisters priser och avgifter ska vara kostnadsrelaterade.

6. Ett transaktionsregister ska vidta alla rimliga tgrder fr att undvika att uppgifter i dess system missbrukas. En fysisk person som har en nra frbindelse med en central motpart eller en juridisk person med stllning som moder- eller dotterfretag till transaktionsregistret fr inte anvnda konfiden tiella uppgifter som registrerats i ett transaktionsregister i kom mersiella syften. Artikel 81 Transparens och tillgng till uppgifter 1. Ett transaktionsregister ska regelbundet och p ett lttill gngligt stt offentliggra aggregerade positioner per klass av derivat i de avtal som inrapporterats till det. 2. Ett transaktionsregister ska samla in och registerfra upp gifter samt skerstlla att sdana enheter som avses i punkt 3 ges direkt och omedelbar tillgng till alla de detaljerade upp gifter om derivatkontrakt som de behver fr att kunna fullgra sina respektive skyldigheter och uppdrag. 3. Ett transaktionsregister ska tillhandahlla ndvndiga upp gifter till fljande enheter s att de ska kunna fullgra sina respektive skyldigheter och uppdrag: a) Esma. b) ESRB.

Artikel 79 Driftsskerhet 1. Ett transaktionsregister ska kartlgga operativa riskkllor och minimera dem genom att utveckla lmpliga system, kon troller och frfaranden. Sdana system ska vara tillfrlitliga och skra och ha tillrcklig kapacitet fr hantering av mottagen information.

2. Ett transaktionsregister ska utforma, tillmpa och upprtt hlla tillrckliga riktlinjer fr kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan fr att kunna upprtthlla verksamheten, snabbt kunna teruppta den och fullgra transaktionsregistrets skyldig heter. En sdan plan ska tminstone omfatta inrttande av fa ciliteter fr skerhetskopiering.

3. Ett transaktionsregister fr vilket registreringen terkallats ska se till att det sker en ordnad ersttning, inbegripet ver fring av uppgifter till andra transaktionsregister och omdirige ring av rapporteringsflden till andra transaktionsregister.

Artikel 80 Skyddstgrder och registrering 1. Ett transaktionsregister ska skerstlla konfidentialitet, till frlitlighet och skydd, nr det gller de uppgifter som mottas enligt artikel 9.

c) Den behriga myndighet som utvar tillsyn ver centrala motparter som utnyttjar transaktionsregistret. d) Den behriga myndighet som utvar tillsyn ver handels platsen fr de rapporterade kontrakten. e) Berrda ECBS-medlemmar. f) Berrda myndigheter i ett tredjeland som har ingtt en sdan internationell verenskommelse med unionen som avses i artikel 75. g) Tillsynsmyndigheter som utsetts enligt artikel 4 i Europapar lamentets och rdets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppkpserbjudanden (1). h) Unionens berrda vrdepappers- och marknadsmyndigheter.

2. Ett transaktionsregister fr endast anvnda de uppgifter det tar emot enligt denna frordning fr kommersiella ndaml om de berrda motparterna har gett sitt samtycke till det.

3. Ett transaktionsregister ska omgende registrera de upp gifter som mottas enligt artikel 9 och bevara dem i minst tio r efter det att motsvarande avtal lpt ut. Det ska ha snabba och effektiva registerfrfaranden fr att dokumentera frndringar av registrerade uppgifter.

4. Ett transaktionsregister ska berkna positioner per klass av derivat och rapporterande enhet, utifrn de nrmare uppgifter om derivatkontrakt som inrapporterats enligt artikel 9.

i) Berrda myndigheter i ett tredjeland som har ingtt ett sam arbetsarrangemang med Esma i enlighet med artikel 76. j) Byrn fr samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.
(1) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12.

5. Ett transaktionsregister ska tillta att parterna i ett kon trakt fr tkomst till uppgifterna och mjlighet att rtta dem i god tid.

L 201/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

4. Esma ska till andra berrda unionsmyndigheter frmedla uppgifter som dessa behver fr att fullgra sitt uppdrag.

5. I syfte att skerstlla en konsekvent tillmpning av denna artikel ska Esma, efter samrd med ECBS-medlemmarna, ut arbeta frslag till tekniska standarder fr tillsyn som nrmare anger frekvensen fr och innehllet i de uppgifter som avses i punkterna 1 och 3 samt de operativa standarder som krvs fr att aggregera och jmfra uppgifter mellan transaktionsregister och fr att de enheter som avses i punkt 3 ska f tillgng till den information som behvs. Dessa frslag till tekniska stan darder fr tillsyn ska syfta till att skerstlla att ingen part till ngot kontrakt ska kunna identifieras genom den information som offentliggrs i enlighet med punkt 1.

delgavs Europaparlamentet och rdet, eller om bde Europapar lamentet och rdet, fre utgngen av den perioden, har under rttat kommissionen om att de inte kommer att invnda. Denna period ska frlngas med tre mnader p Europaparlamentets eller rdets initiativ.

AVDELNING VIII ALLMNNA BESTMMELSER

Artikel 83 Tystnadsplikt 1. Tystnadsplikt ska glla fr alla personer som arbetar eller har arbetat fr de behriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22 och de myndigheter som avses i artikel 81.3, fr Esma eller fr revisorer och experter som agerar eller har agerat p uppdrag av de behriga myndigheterna eller Esma. Utan att det pverkar fall som omfattas av straff- eller skatterttsliga bestmmelser eller denna frordning, fr de inte till ngon per son eller myndighet rja konfidentiella uppgifter som de ftt i tjnsten, utom i sammandrag eller i sammanstllning som omjliggr identifiering av enskilda centrala motparter, trans aktionsregister eller annan person.

Esma ska verlmna dessa frslag till tekniska standarder fr tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan darder fr tillsyn som avses i frsta stycket i enlighet med artiklarna 1014 i frordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 82 Utvande av delegering 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio nen med frbehll fr de villkor som anges i denna artikel.

2. Om en central motpart har frsatts i konkurs eller tvngs likvideras, fr konfidentiella uppgifter som inte rr tredje part rjas i civilrttsliga eller kommersiella frfaranden, om det r ndvndigt fr att kunna driva mlet.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 1.6, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 ska ges till kommissio nen p obestmd tid.

3. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den strva efter att samrda med Esma.

4. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.6, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 fr nr som helst terkallas av Euro paparlamentet eller rdet. Ett beslut om terkallelse innebr att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphr att glla. Det fr verkan dagen efter det att det offentliggrs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det pverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trtt i kraft.

3. Utan att det pverkar fall som omfattas av straff- eller skatterttsliga bestmmelser fr konfidentiella uppgifter enligt denna frordning anvndas av de behriga myndigheterna, Es ma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer n behriga myndigheter som mottar den, men i de behriga myndigheter nas fall enbart fr att utfra sina uppgifter och fullgra sitt uppdrag inom frordningens ram, eller i andra myndigheters, organs eller fysiska eller juridiska personers fall i det syfte fr vilket informationen lmnades till dem och/eller inom ramen fr administrativa eller rttsliga frfaranden som har ett sam band med fullgrandet av respektive uppdrag. Om Esma, den behriga myndigheten eller annan myndighet, ett organ eller en person som lmnar information ger sitt samtycke, fr den mot tagande myndigheten emellertid anvnda den i andra icke-kom mersiella syften.

5. S snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rdet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.6, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 ska trda i kraft endast om varken Europaparla mentet eller rdet har gjort invndningar mot den delegerade akten inom en period av tre mnader frn den dag d akten

4. Bestmmelserna om tystnadsplikt i punkterna 1, 2 och 3 ska glla fr allt mottagande, utbyte eller frmedling av kon fidentiella uppgifter enligt denna frordning. Dessa villkor ska emellertid inte frhindra att Esma, de behriga myndigheterna eller de berrda centralbankerna i enlighet med denna frord ning, och annan lagstiftning som r tillmplig p vrdepappers fretag, kreditinstitut, pensionsfonder, fondfretag, AIF-frvalta re, frskrings- och terfrskringsfrmedlare, frskringsfre tag, reglerade marknader eller marknadsplatsoperatrer, utbyter eller frmedlar konfidentiella uppgifter med medgivande av den behriga myndighet eller annan myndighet eller ett organ eller en fysisk eller juridisk person som meddelade informationen.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/53

5. Punkterna 1, 2 och 3 ska inte frhindra att de behriga myndigheterna i enlighet med nationell lagstiftning utbyter eller frmedlar konfidentiella uppgifter som inte har mottagits frn en annan medlemsstats behriga myndighet.

d) I samarbete med Esma och ESRB bedma hur effektiva kra ven p marginalskerhet har varit nr det gller att begrnsa de procykliska effekterna och huruvida det finns ett behov av att definiera ytterligare befogenheter att intervenera p detta omrde.

Artikel 84 Utbyte av information 1. Behriga myndigheter, Esma och andra relevanta myndig heter ska utan ondigt drjsml frse varandra med den infor mation som krvs fr att de ska kunna fullgra sina uppgifter.

e) I samarbete med Esma utvrdera utvecklingen av centrala motparters riktlinjer fr marginalskerheter och skerhets krav och deras anpassning till anvndarnas specifika verk samhet och riskprofiler.

2. Behriga myndigheter, Esma, andra relevanta myndigheter och andra organ eller fysiska eller juridiska personer som mottar konfidentiell information vid utfrandet av sina uppgifter enligt denna frordning fr inte anvnda den fr annat syfte.

3. Behriga myndigheter ska lmna information till berrda ECBS-medlemmar om sdan information r relevant fr full grandet av dessas uppdrag.

Den bedmning som avses i led a i frsta stycket ska beakta resultat frn det pgende arbetet mellan centralbanker p unionsniv och p internationell niv. Bedmningen ska ocks beakta principen om centralbankers oberoende och deras rtt att efter eget gottfinnande erbjuda tillgng till likviditetsfacilite ter samt till den potentiella oavsiktliga effekten p centrala motparters beteende eller den inre marknaden. Eventuella tfl jande frslag fr inte, vare sig direkt eller indirekt, innebra att en medlemsstat eller en grupp medlemsstater diskrimineras som plats fr clearingtjnster.

AVDELNING IX VERGNGS- OCH SLUTBESTMMELSER

Artikel 85 Rapporter och versyn 1. Senast den 17 augusti 2015 ska kommissionen se ver och utarbeta en allmn rapport om denna frordning. Kom missionen ska lgga fram denna rapport fr Europaparlamentet och rdet, eventuellt tfljd av lmpliga frslag.

2. Senast den 17 augusti 2014 ska kommissionen efter sam rd med Esma och Eiopa utarbeta en rapport som bedmer de framsteg och de anstrngningar de centrala motparterna gjort fr att utveckla tekniska lsningar fr pensionssystems ver fring av icke-kontanta skerheter som tillggsskerhet (varia tionsmarginal) liksom behovet av tgrder fr att underltta en sdan lsning. Om kommissionen anser att de ndvndiga an strngningarna fr att utveckla lmpliga tekniska lsningar inte gjorts och att de negativa effekterna som central clearing av derivatkontrakt fr pensionssystem har p framtida pensionrers pensionsfrmner frblir ofrndrade, ska den ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 fr att fr lnga den trersperiod som avses i artikel 89.1 en gng med tv r och en gng med ett r.

Kommissionen ska srskilt gra fljande: 3. a) I samarbete med ECBS-medlemmarna bedma om det be hvs tgrder fr att underltta centrala motparters tillgng till likviditetsfaciliteter hos centralbankerna. Esma ska till kommissionen lmna rapporter om

a) tillmpningen av clearingkravet enligt avdelning II och sr skilt om avsaknaden av clearingkrav fr OTC-derivatkontrakt som har ingtts fre dagen fr denna frordnings ikrafttr dande,

b) I samordning med Esma och relevanta sektorsmyndigheter bedma vilken systemvikt icke-finansiella fretags transaktio ner med OTC-derivat har och i synnerhet vilken effekt denna frordning fr p icke-finansiella fretags anvndning av OTC-derivat.

b) tillmpningen av identifieringsfrfarandet enligt artikel 5.3,

c) tillmpningen av de separeringskrav som faststlls i artikel 39, c) P grundval av de erfarenheter som gjorts bedma hur till synsramarna fr centrala motparter fungerar, inbegripet ef fektiviteten nr det gller tillsynskollegierna, de respektive rstningsfrfaranden som faststlls i artikel 19.3 och Esmas roll, srskilt under auktoriseringsfrfarandena fr centrala motparter.

d) utvidgningen av tillmpningsomrdet fr samverkansver enskommelser enligt avdelning V till att omfatta transaktio ner med klasser av andra finansiella instrument n verlt bara vrdepapper och penningmarknadsinstrument,

L 201/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

e) centrala motparters tillgng till handelsplatser, om vissa me toders fljder fr konkurrensfrhllanden och effekterna p likviditetsfragmenteringen,

Om en systemoperatr har stllt skerhet till en annan system operatr i samband med ett samverkande system, ska den sy stemoperatrens rttigheter till skerheten inte pverkas av in solvensfrfaranden mot den mottagande systemoperatren.

f) Esmas personal- och resursbehov till fljd av de befogenheter och uppgifter som den fr enligt denna frordning,

g) verkningarna av att medlemsstaterna tillmpar ytterligare krav enligt artikel 14.5.

2. Medlemsstaterna ska anta och offentliggra de lagar och andra frfattningar som r ndvndiga fr att flja punkt 1 senast den 17 augusti 2014. De ska genast underrtta kommis sionen om detta.

Dessa rapporter ska verlmnas till kommissionen senast den 30 september 2014 med avseende p tillmpningen av punkt 1. De ska ven verlmnas till Europaparlamentet och rdet.

Nr en medlemsstat antar dessa bestmmelser ska de innehlla en hnvisning till direktiv 98/26/EG eller tfljas av en sdan hnvisning nr de offentliggrs. Nrmare freskrifter om hur hnvisningen ska gras ska varje medlemsstat sjlv utfrda.

4. Efter att ha begrt en bedmning av ESRB ska kommis sionen, i samarbete med medlemsstaterna och Esma, ta fram en rsrapport som bedmer mjliga systemrisker och kostnads effekter av samverkansverenskommelser.

Artikel 88 Webbplatser 1. Esma ska upprtthlla en webbplats dr fljande uppgifter tillhandahlls:

Rapporten ska tminstone behandla sdana verenskommelsers antal och komplexitet samt hur adekvata riskhanteringssystem och riskmodeller r. Kommissionen ska lgga fram denna rap port fr Europaparlamentet och rdet, tfljd av eventuella lmpliga frslag.

a) Kontrakt som r godtagbara fr clearingkravet enligt arti kel 5.

ESRB ska till kommissionen lmna sin bedmning av mjliga systemrisker och effekter av arrangemang fr samverkan mellan centrala motparter.

b) Sanktioner som lagts fr vertrdelser av artiklarna 4, 5 och 711.

5. Esma ska rligen verlmna en rapport till Europaparla mentet, rdet och kommissionen om de sanktioner som de behriga myndigheterna lagt, inklusive tillsynstgrder, avgifter och viten.

c) Centrala motparter som r auktoriserade fr tillhandahl lande av tjnster eller verksamheter i unionen och som r etablerade i unionen, samt de tjnster eller verksamheter som de auktoriserats att tillhandahlla eller utfra, inklusive de typer av finansiella instrument som auktorisationen omfattar.

Artikel 86 Kommittfrfarande 1. Kommissionen ska bitrdas av Europeiska vrdepappers kommittn som inrttades genom kommissionens beslut 2001/528/EG (1). Denna kommitt ska vara en kommitt i den mening som avses i frordning (EU) nr 182/2011.

d) Sanktioner som lagts fr vertrdelser av avdelningarna IV och V.

e) Centrala motparter som r auktoriserade fr tillhandahl lande av tjnster eller verksamheter i unionen och som r etablerade i tredjeland, samt de tjnster eller verksamheter som de auktoriserats att tillhandahlla eller utfra, inklusive de typer av finansiella instrument som auktorisationen om fattar.

2. Nr det hnvisas till denna punkt ska artikel 5 i frord ning (EU) nr 182/2011 tillmpas.

f) Transaktionsregister som r auktoriserade att tillhandahlla tjnster eller verksamheter i unionen.

Artikel 87 ndring av direktiv 98/26/EG 1. till: I artikel 9.1 i direktiv 98/26/EG ska fljande stycke lggas g) Avgifter och viten som lagts i enlighet med artiklarna 65 och 66.

(1) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.

h) Det offentliga register som avses i artikel 6.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/55

2. Med avseende p tillmpningen av punkt 1 b, c och d ska de behriga myndigheterna upprtthlla webbplatser, vilka ska tillhandahlla lnkar till Esmas webbplats.

3. Alla webbplatser som avses i denna artikel ska vara till gngliga fr allmnheten, uppdateras regelbundet och ska till handahlla information i ett tydligt format.

medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska stan darder fr tillsyn enligt artiklarna 4, 5, 811, 16, 18, 25, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 46, 47, 49, 56 och 81 antagits av kommissionen, ska anska om auktorisation enligt artikel 14 med avseende p tillmpningen av denna frordning inom sex mnader frn och med dagen fr ikrafttrdandet av alla tekniska standarder fr tillsyn enligt artiklarna 16, 25, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och 49.

Artikel 89 vergngsbestmmelser 1. Under tre r efter denna frordnings ikrafttrdande ska clearingkravet i artikel 4 inte glla OTC-derivatkontrakt som p ett objektivt mtbart stt minskar investeringsrisker med direkt koppling till den finansiella solvensen fr sdana pen sionssystem som definieras i artikel 2.10. vergngsperioden ska ocks glla enheter som har inrttats i syfte att tillhanda hlla ersttning till medlemmar i pensionssystem om de skulle hamna p obestnd.

En central motpart som r etablerad i ett tredjeland och som har godknts fr att tillhandahlla clearingtjnster i en medlems stat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder fr tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen, ska anska om godknnande enligt artikel 25 med avseende p tillmpningen av denna frordning inom sex mnader frn och med dagen fr ikrafttrdandet av alla tekniska standarder fr tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och 49.

De OTC-derivatkontrakt som dessa enheter ingr under denna tid och som annars skulle omfattas av clearingkravet enligt artikel 4 ska omfattas av de krav som faststlls i artikel 11.

4. Innan ett beslut enligt denna frordning om auktorisation eller godknnande av en central motpart har fattats ska respek tive nationella regler om auktorisation och godknnande av centrala motparter fortstta att glla och den behriga myndig heten i den medlemsstat dr den centrala motparten r etable rad eller godknd ska fortstta att utva tillsynen ver denna.

2. Nr det gller de pensionssystem som avses i artikel 2.10 c och d ska det undantag som avses i punkt 1 i den hr artikeln beviljas av den berrda behriga myndigheten fr typer av enheter och typer av arrangemang. Efter att ha mottagit ans kan ska den behriga myndigheten meddela Esma och Eiopa. Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av meddelandet ska Esma, efter samrd med Eiopa, utfrda ett yttrande med en bedmning av huruvida enheten eller arrangemanget verens stmmer med artikel 2.10 c eller d och av sklen till varfr ett undantag r motiverat p grund av svrigheter att uppfylla marginalskerhetskraven. Den behriga myndigheten ska endast bevilja undantag om den r helt vertygad om att enheten eller systemet verensstmmer med artikel 2.10 c eller d och att dessa har svrt att uppfylla marginalskerhetskraven. Den beh riga myndigheten ska anta ett beslut inom tio arbetsdagar frn det att Esmas yttrande mottagits, med vederbrlig hnsyn till detta yttrande. Om den behriga myndigheten inte instmmer i Esmas yttrande ska den i sitt beslut ange alla skl till och frklara alla viktiga avvikelser frn yttrandet.

5. Om en behrig myndighet har auktoriserat en central motpart fr clearing av en viss klass av derivat i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska stan darder fr tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen ska den behriga myndighe ten i den medlemsstaten underrtta Esma om auktorisationen inom en mnad frn och med dagen fr ikrafttrdandet av de tekniska standarder fr tillsyn som avses i artikel 5.1.

Esma ska p sin webbplats offentliggra en frteckning ver enheter och system som avses i artikel 2.10 c och d och som i enlighet med frsta stycket har beviljats undantag. Fr att ytterligare frstrka verensstmmelsen nr det gller resultatet av tillsynen ska Esma i enlighet med artikel 30 i frordning (EU) nr 1095/2010 genomfra en rlig inbrdes utvrdering av de enheter som r upptagna i frteckningen.

Om en behrig myndighet har godknt en i ett tredjeland eta blerad central motpart fr clearing av en viss OTC-klass av derivat i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder fr tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen, ska den behriga myndigheten i denna medlemsstat underrtta Esma om godknnandet inom en mnad frn och med dagen fr ikrafttrdandet av de tekniska standarder fr tillsyn som avses i artikel 5.1.

3. En central motpart som i sin etableringsmedlemsstat har auktoriserats att tillhandahlla clearingtjnster i enlighet med

6. Ett transaktionsregister som har auktoriserats eller registre rats i sin etableringsmedlemsstat fr insamling och registerf ring av uppgifter om derivat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder fr tillsyn och genomfrande enligt artiklarna 9, 56 och 81 antagits av kommissionen, ska anska om registrering enligt artikel 55 inom sex mnader frn och med dagen fr ikrafttrdandet av dessa tekniska standarder fr tillsyn och genomfrande.

L 201/56

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

Ett i ett tredjeland etablerat transaktionsregister som har ftt tillstnd fr insamling och registerfring av uppgifter om derivat i en medlemsstat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder fr tillsyn och ge nomfrande enligt artiklarna 9, 56 och 81 antagits av kom missionen, ska anska om registrering enligt artikel 77 inom sex mnader frn och med dagen fr ikrafttrdandet av dessa tekniska standarder fr tillsyn och genomfrande. 7. Innan ett beslut enligt denna frordning om registrering eller godknnande av ett transaktionsregister har fattats ska respektive nationella regler om auktorisation, registrering och godknnande av transaktionsregister fortstta att glla och den behriga myndigheten i den medlemsstat dr transaktionsregi stret r etablerat eller godknt ska fortstta att utva tillsynen ver detta. 8. Ett transaktionsregister som har auktoriserats eller registre rats i sin etableringsmedlemsstat fr insamling och registerf ring av uppgifter om derivat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder fr tillsyn och genomfrande enligt artiklarna 56 och 81 antagits av kom missionen, fr anvndas fr att uppfylla rapporteringskraven enligt artikel 9 tills ett beslut om transaktionsregistrets registre ring eller godknnande enligt denna frordning har fattats. Ett i ett tredjeland etablerat transaktionsregister som har ftt tillstnd fr insamling och registerfring av uppgifter om derivat

i enlighet med en medlemsstats nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder fr tillsyn och genomfrande enligt artik larna 56 och 81 antagits av kommissionen, fr anvndas fr att uppfylla rapporteringskraven enligt artikel 9 tills ett beslut om transaktionsregistrets godknnande enligt denna frordning har fattats. 9. Utan hinder av artikel 81.3 f fr ett transaktionsregister, om det inte finns ngon sdan internationell verenskommelse mellan ett tredjeland och unionen som avses i artikel 75, frse de relevanta myndigheterna i tredjelandet med ndvndig infor mation fram till den 17 augusti 2013, under frutsttning att det underrttar Esma. Artikel 90 Esmas personal och resurser Senast den 31 december 2012 ska Esma bedma personal- och resursbehoven till fljd av de befogenheter och uppgifter Esma fr enligt denna frordning, och frelgga Europaparlamentet, rdet och kommissionen en rapport. Artikel 91 Ikrafttrdande Denna frordning trder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna frordning r till alla delar bindande och direkt tillmplig i alla medlemsstater. Utfrdad i Strasbourg den 4 juli 2012.

P Europaparlamentets vgnar
M. SCHULZ

P rdets vgnar
A. D. MAVROYIANNIS

Ordfrande

Ordfrande

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/57

BILAGA I Frteckning ver vertrdelser som avses i artikel 65.1 I. vertrdelser som gller organisatoriska krav eller intressekonflikter: a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.1 om det inte har stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en vldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfrdelning och tillfredsstllande rutiner fr intern kontroll, dribland sunda frfaranden fr administration och redovisning, vilket frhindrar att konfidentiella uppgifter lmnas ut. b) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.2 om det inte har eller tillmpar effektiva skriftliga organisatoriska och administrativa frfaranden fr att identifiera och hantera eventuella intressekonflikter nr det gller dess ledning, dess anstllda eller andra personer med direkt eller indirekt koppling till dem genom nra frbindelser. c) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.3, om det inte infrt riktlinjer och frfaranden som skerstller att alla bestmmelser i denna frordning fljs, inklusive att ledning och anstllda fljer dem. d) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.4 om det inte har eller tillmpar en tillfredsstllande organisations struktur som skerstller kontinuitet och vl fungerande verksamhet och tillhandahllande av tjnster. e) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.5 om det inte i operativt hnseende hller anknutna tjnster skilda frn uppgiften att centralt samla in och registerfra uppgifter om derivat. f) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.6 om det inte skerstller att fretagsledningen och styrelsen har tillrckligt gott anseende och tillrcklig erfarenhet som skerstller en sund och ansvarsfull ledning av transaktions registret. g) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.7 om det inte har objektiva, icke-diskriminerande och offentliggjorda villkor fr tilltrde fr tjnsteleverantrer och fretag som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9. h) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.8 om det inte offentliggr priser och avgifter fr tjnster som tillhandahlls enligt denna frordning, om det inte ger rapporterande enheter separat tillgng till srskilda tjnster eller om det tar ut priser och avgifter som inte r kostnadsrelaterade. II. vertrdelser som gller operativa krav: a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.1 om det inte identifierar operativa riskkllor eller inte minimerar dessa risker genom att utveckla lmpliga system, kontroller och frfaranden. b) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.2 om det inte utformar, tillmpar eller upprtthller en lmplig strategiplan fr kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan fr att kunna upprtthlla verksamheten, snabbt kunna teruppta den och fullgra transaktionsregistrets skyldigheter. c) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.1 om det inte skerstller konfidentialitet, tillfrlitlighet eller skydd nr det gller de uppgifter som mottas enligt artikel 9. d) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.2 om det anvnder de uppgifter det tar emot enligt denna frordning fr kommersiella ndaml utan att de berrda motparterna har givit sitt samtycke till det. e) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.3 om det inte omgende registrerar de uppgifter som mottas enligt artikel 9 eller inte bevarar dem i minst tio r efter det att motsvarande kontrakt lpt ut eller om det inte har snabba och effektiva registerfrfaranden fr att dokumentera frndringar av registrerade uppgifter. f) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.4 om det inte berknar positioner per klass av derivat och rap porterande enhet, utifrn de nrmare uppgifter om derivatkontrakt som inrapporterats i enlighet med artikel 9. g) Ett transaktionsregister bryter mot bestmmelserna i artikel 80.5 om det inte skerstller att parterna i ett kontrakt tillts tkomst till uppgifterna och mjlighet att rtta dem i god tid. h) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.6 om det inte vidtar alla rimliga tgrder fr att undvika att uppgifter i dess system missbrukas.

L 201/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

III. vertrdelser som gller transparens och tillgng till information: a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.1 om det inte regelbundet och p ett lttillgngligt stt offentliggr aggregerade positioner per klass av derivat i de kontrakt som inrapporterats till det. b) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.2 om det inte ger de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgng till alla de detaljerade uppgifter om derivatkontrakt som de behver fr att kunna fullgra sina respektive skyldigheter och uppdrag. IV. vertrdelser som gller hinder fr tillsynsverksamheten: a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 61.1, om det lmnar oriktig eller vilseledande information som svar p en enkel begran om information frn Esma i enlighet med artikel 61.2 eller som svar p ett beslut frn Esma om begran om information i enlighet med artikel 61.3, b) transaktionsregistret lmnar oriktiga eller vilseledande svar p frgor som stlls enligt artikel 62.1.c, c) transaktionsregistret inte i rimlig tid rttar sig efter de tillsynstgrder som Esma antar i enlighet med artikel 73.

27.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/59

BILAGA II Frteckning ver koefficienter kopplade till frsvrande och frmildrande faktorer vid tillmpning av artikel 65.3 Fljande koefficienter ska vara kumulativt tillmpliga p de basbelopp som avses i artikel 65.2: I. Justeringskoefficienter kopplade till frsvrande omstndigheter: a) Om vertrdelsen har begtts upprepade gnger ska koefficienten 1,1 tillmpas fr varje gng den upprepats. b) Om vertrdelsen har begtts i mer n sex mnader ska koefficienten 1,5 tillmpas. c) Om vertrdelsen har visat p systembrister i transaktionsregistrets organisation, srskilt i dess frfaranden, led ningssystem eller interna kontroller, ska koefficienten 2,2 tillmpas. d) Om vertrdelsen pverkar kvaliteten p de registerfrda uppgifterna negativt ska koefficienten 1,5 tillmpas. e) Om vertrdelsen har begtts uppstligen ska koefficienten 2 tillmpas. f) Om inga korrigerande tgrder har vidtagits sedan vertrdelsen konstaterades ska koefficienten 1,7 tillmpas. g) Om transaktionsregistrets fretagsledning inte har samarbetat med Esma i samband med myndighetens utredningar ska koefficienten 1,5 tillmpas. II. Justeringskoefficienter kopplade till frmildrande omstndigheter: a) Om vertrdelsen har begtts under en kortare period n tio arbetsdagar ska koefficienten 0,9 tillmpas. b) Om transaktionsregistrets fretagsledning kan visa att den har vidtagit alla ndvndiga tgrder fr att frebygga vertrdelsen ska koefficienten 0,7 tillmpas. c) Om transaktionsregistret har uppmrksammat Esma p vertrdelsen p ett snabbt, ndamlsenligt och fullstndigt stt ska koefficienten 0,4 tillmpas. d) Om transaktionsregistret frivilligt har vidtagit tgrder fr att se till att dylika vertrdelser inte kan begs p nytt ska koefficienten 0,6 tillmpas.