You are on page 1of 23

1 SVEA HOVRTT Avdelning 03 Rotel 030102

DOM
2013-09-25 Stockholm

Ml nr B 3612-13

VERKLAGAT AVGRANDE Gotlands tingsrtts dom den 12 mars 2013 i ml nr B 616-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande och motpart (klagare) Vice chefsklagare Susanne Wihlborg klagarmyndigheten Lokal klagare i Visby Klagande och motpart (Mlsgande) 1. Sekretess A, se bilaga B 2. Sekretess B, se bilaga B Ombud och mlsgandebitrde fr 1 och 2: Jur.kand. Marion Norrby Advokat Bengt Loquist AB Strelowgatan 11 621 45 Visby Klagande och motpart (Tilltalad) Lars Oscar JULIUS Mehler, 571116-1694 Lummelundsvg 103 621 41 Visby Ombud och offentlig frsvarare: Advokat Lars Dahlstrm Follingbovg 6 621 43 Visby SAKEN Sexuellt ofredande _____________________________

HOVRTTENS DOMSLUT Se nsta sida.

Dok.Id 1098590 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm

Besksadress Birger Jarls Torg 16

Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 669 88 08-561 669 80 E-post: svea.avd3@dom.se www.svea.se

Expeditionstid mndag fredag 09:00-15:00

2 SVEA HOVRTT Avdelning 03

DOM
2013-09-25

B 3612-13

1. Hovrtten ndrar tingsrttens dom endast p s stt att hovrtten a) dmer Julius Mehler fr sexuellt ofredande ven omfattande de tv specificerade grningsmoment dr tingsrtten ogillat talet, och b) bestmmer det skadestnd som Julius Mehler ska utge till Sekretess A till 20 000 kr samt rnta p beloppet enligt 6 rntelagen frn den 10 juli 2012 till dess betalning sker. 2. Marion Norrby tillerknns ersttning av allmnna medel med 25 503 kr, varav 9 315 kr fr arbete, 6 221 kr fr tidsspillan, 4 866 kr fr utlgg och 5 101 kr fr mervrdesskatt. 3. Lars Dahlstrm tillerknns ersttning av allmnna medel med 31 316 kr, varav 14 904 kr fr arbete, 6 562 kr fr tidsspillan, 3 587 kr fr utlgg och 6 263 kr fr mervrdesskatt. 4. Julius Mehler ska av kostnaderna fr mlsgandebitrdet och frsvaret i hovrtten betala tillbaka 11 364 kr till staten. 5. Vad tingsrtten har beslutat om sekretess ska best. Hovrtten beslutar med std av samma bestmmelser om sekretess fr motsvarande uppgifter, vilka ven i hovrtten har lagts fram vid den del av huvudfrhandlingen som har hllits inom stngda drrar och tagits in i bilaga B. _____________________________

3 SVEA HOVRTT Avdelning 03 YRKANDEN I HOVRTTEN klagaren har yrkat att hovrtten ska dma Julius Mehler helt i enlighet med talet och under alla frhllanden skrpa straffet till ett fngelsestraff.

DOM
2013-09-25

B 3612-13

Julius Mehler har yrkat att hovrtten ska ogilla talet och, till fljd av detta, mlsgandenas skadestndsyrkanden. I andra hand har han yrkat att hovrtten ska lindra straffet och stta ned skadestndet till Sekretess A och Sekretess B. Han har ven yrkat att hovrtten ska befria honom frn skyldigheten att terbetala del av statens kostnader fr frsvaret och mlsgandebitrdet i tingsrtten alternativt att hovrtten, i vart fall, stter ned beloppet.

Sekretess A och Sekretess B, som bda bitrtt talet i hovrtten, har yrkat att hovrtten under alla frhllanden fullt ut ska bifalla deras skadestndsyrkanden vid tingsrtten.

Parterna har motsatt sig varandras ndringsyrkanden. Julius Mehler har angett samma instllning som vid tingsrtten till skligheten av yrkat skadestnd.

HOVRTTENS DOMSKL

Skuld Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrtten som vid tingsrtten.

Nr det gller de moment i grningsbeskrivningen som inte specificerats nrmare i talet gr hovrtten inte ngon annan bedmning n den som tingsrtten har gjort. ven i frga om den i talet specifikt angivna hndelsen i samband med nattningen av Sekretess A ansluter sig hovrtten till tingsrttens bedmning. Som tingsrtten har funnit ska Julius Mehler drfr dmas fr sexuellt ofredande innefattande dessa grningsmoment.

I frga om de nrmare specificerade hndelserna i samband med badet vid Snck och i samband med att Julius Mehler lyfte upp Sekretess A ur en soffa gr dock hovrtten fljande bedmning. Genom de uppgifter som Sekretess A och Julius Mehler lmnat r det klarlagt att Julius Mehler oombedd och p nra hll har iakttagit Sekretess A nr

4 SVEA HOVRTT Avdelning 03

DOM
2013-09-25

B 3612-13

hon kldde av sig naken efter badet och att han d kommenterat Sekretess A:s kropp. Ett sdant frfarande mste, enligt hovrtten, anses vara gnat att krnka den utsatta personens sexuella integritet och r drfr straffbart som ett sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 andra stycket brottsbalken. Hovrtten finner inte heller, som tingsrtten, skl att ifrgastta mlsganden Sekretess A:s uppgift att Julius Mehler hade erektion nr han drog hennes ben mot sig och lyfte upp henne ur soffan s att hennes pkldda underliv kom att pressas mot hans. Uppgiften lmnades till synes helt spontant, om n med viss vnda och skam. Den fljdes ocks upp med relevanta kontrollfrgor frn frhrsledaren, varvid det bl.a. framkom att Julius Mehler ven under en kortare tid hllit fast Sekretess A i det lge dr deras pkldda underliv pressades mot varandra. Enligt hovrtten finns det drmed inte ngon anledning att anta att Sekretess A misstagit sig i frga om den sexuella inriktningen i denna berring. Med ndring av tingsrttens dom ska Julius Mehler drfr dmas ven fr dessa tv tillkommande grningsmoment.

Skadestnd Med hnsyn till att hovrtten nu allts dmer Julius Mehler fr tv tillkommande grningsmoment innefattande sexuellt ofredande mot Sekretess A finns det anledning att ven bestmma skadestndet fr krnkningen av hennes personliga integritet till ett hgre belopp n vad tingsrtten dmt ut. Det br d ven beaktas att hndelsen vid soffan fr bedmas som den kanske mest obehagliga och krnkande av de enskilda grningsmomenten. Det yrkade beloppet om 20 000 kr ligger i linje med praxis och ska drfr utg. I vriga frgor gllande skadestnd till mlsgandena ansluter sig hovrtten till tingsrttens bedmningar. Tingsrttens dom ska ndras i enlighet med det sagda.

Pfljd och vriga frgor Hovrtten gr i frga om pfljd och terbetalning av frsvarar- och mlsgandekostnader inga andra bedmningar n de som tingsrtten har gjort. Tingsrttens dom ska drfr inte ndras i dessa delar.

5 SVEA HOVRTT Avdelning 03

DOM
2013-09-25

B 3612-13

Med hnsyn till utgngen i mlet och med beaktande av Julius Mehlers ekonomiska frhllanden ska denne frpliktas att betala tillbaka del av kostnaden fr mlsgandebitrde och frsvar i hovrtten till staten.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga C verklagande senast 2013-10-23

I avgrandet har deltagit hovrttsrden Maria Wetterstrand Hagstrm och Jonas Hgstrm, referent, tf. hovrttsassessorn Ida Salomonsson samt nmndemnnen Kjell Backman och Irma Lindell Estun.

Bilaga A
1 GOTLANDS TINGSRTT Gotlands tingsrtt Rotel 4 DOM 2013-03-12 meddelad i Visby Ml nr B 616-12

PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Susanne Wihlborg klagarmyndigheten Lokal klagare i Visby Mlsgande M 1 Hemlig Ombud och mlsgandebitrde: Jur.kand. Marion Norrby c/o Advokathuset ster Strelowgatan 11 621 45 Visby 2. M 2 Hemlig Ombud och mlsgandebitrde: Jur.kand. Marion Norrby c/o Advokathuset ster Strelowgatan 11 621 45 Visby Tilltalad Lars Oscar JULIUS Mehler, 571116-1694 Lummelundsvg 103 621 41 Visby Offentlig frsvarare: Advokat Lars Dahlstrm Advokatfirman Lars Dahlstrm AB Follingbovg 6 621 43 Visby

1.

DOMSLUT Begngna brott Sexuellt ofredande Lagrum 6 kap 10 1 st brottsbalken

Postadress Box 1143 621 22 Visby

Besksadress Artillerigatan 2 A

Telefon Telefax 0498-28 14 00 0498-27 97 59 gotlands.tingsratt@dom.se E-post:

Expeditionstid mndag - fredag 08:30-11:30 13:00-15:00

2 GOTLANDS TINGSRTT Gotlands tingsrtt Rotel 4 DOM 2013-03-12 B 616-12

Pfljd m.m. Villkorlig dom med samhllstjnst 50 timmar. Om fngelse i stllet hade valts som pfljd skulle fngelse 1 mnad ha dmts ut. Kriminalvrden Frivrden Visby Skadestnd 1. Julius Mehler ska betala skadestnd till M 1 med 15 000 kr samt rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 10 juli 2012 till dess betalning sker. 2. Julius Mehler ska betala skadestnd till M 2 med 15 000 kr samt rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 10 juli 2012 till dess betalning sker. Sekretess Sekretessen enligt 35 kap. 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fr de uppgifter som kan rja mlsgandena M 1:s och M 2:s samt vittnena V 1:s och V 2:s identiteter ska best i mlet. Detta innefattar identitetsuppgifter och uppgifter som kan leda till att identiteten kan klarlggas i handlingar, inklusive ljud- och bildupptagningar som har lagts fram vid huvudfrhandlingen samt ven identitetsuppgifter i akten och i bilaga 4. Brottsofferfond Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersttning 1. Lars Dahlstrm tillerknns ersttning av allmnna medel med 41 726 kr. Av beloppet avser 31 671 kr arbete, 1 710 kr tidsspillan och 8 345 kr mervrdesskatt. 2. Marion Norrby tillerknns ersttning av allmnna medel med 33 768 kr. Av beloppet avser 27 014 kr arbete och 6 754 kr mervrdesskatt. 3. Av kostnaderna enligt punkt 1 och 2 ska Julius Mehler terbetala 15 000 kr till staten.

3
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

YRKANDEN M.M.

klagarens yrkanden, se stmningsanskan (bilaga 1).

Bde M1 och M2 har bitrtt talet samt yrkat skadestnd i enlighet med vad som anges i bilaga 2.

Julius Mehler har frnekat grningarna och bestritt skadestndsyrkandena. Han har fr var och en av mlsgandena godtagit 5 000 kr avseende krnkning som skligt i och fr sig. Han har vidgtt att han rrt M1 p huvudet, p axlarna och vid ngot tillflle ner till ryggslutet och att vidrrt M2 vid ngot tillflle ner till ryggslutet. Han har inte rrt ngon av dem p stjrten och det har aldrig varit frga om berring, yttrande eller annan handling av sexuellt slag.

UTREDNINGEN

Julius Mehler har hrts. Den bevisning som redovisas i bilaga 1 har lagts fram. Nr det gller mlsgandena har frhr under frunderskningen hllits vid tv tillfllen med respektive mlsgande.

De hrda personerna har sammanfattningsvis berttat fljande.

M1 (inspelade polisfrhr)

Det hnde ofta att Julius Mehler tog p henne nr hon var hos dem, antingen p Tranhusgatan eller i huset p Snck. Hon var dr ganska ofta. Nstan varje gng hon var dr s var det ngot. Han brjade klappa p axeln och gick liksom ner ver rumpan. Det kndes obehagligt. Han brukade ven st och kolla konstigt och dra sig i skgget. Frsta gngen det hnde var troligen i brjan av femman nr hon hade

4
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

varit dr ngra gnger. Hon minns inte nr den sista gngen var. Det r inte bara henne som han rrt vid, utan ven andra tjejer som varit dr. Vid ett tillflle det var ganska tidigt var hon, Julius Mehler och hans dotter och badade p Snck. Nr hon skulle byta om frn badklder kom Julius Mehler fram och sade att han kunde hlla upp hennes handduk. Hon sade att det inte behvdes, men han gjorde det. Han var ungefr en halvmeter frn henne och tittade p henne nr hon bytte om. Han sade att hon var vacker. Det var obehagligt. Han gjorde inget mer n att kolla.

Hon sov ocks ver hos familjen Mehler. Vid ett av dessa tillfllen - det var i femman lg hon p en madrass i nrheten av dotterns sng. Hon hade trosor och ett linne p sig. Dottern hade somnat. Han satte han sig p golvet bredvid henne nr hon lg och skulle somna. Han klappade henne utanp tcket frst. Sedan tog han bort tcket och klappade henne frst p ryggen och sedan ner p rumpan. Hon kastade tillbaka tcket, men han tog bort det igen. Han tog bort tcket tv gnger. Sen satt han dr ganska lnge. Kanske en halvtimma eller en kvart. Det var mrkt i rummet s hon vet inte vad han hade p sig. Detta hnde bara en gng.

Ytterligare en hndelse gde rum p Snck, troligen under femte klass (omnmnd frst i det andra frhret). Hon och dottern lg i varsin soffa med benen upp ver ryggstden. Julius Mehler kom dit och drog frst upp sin dotter ur soffan. Drefter drog han upp henne. Han tog tag i hennes ben vid fotlederna och drog upp henne ver ryggstdet. Han srade d p hennes ben och drog henne till sig. Hon hamnade d p hans underliv. Hon minns inte vad hon hade p sig. Hon knde att han hade stnd. Hon sg dock inte detta. Nr hon brjade rra p sig slppte han ner henne p golvet. Han hade ett par beige byxor. Detta r den mest obehagliga hndelsen hon varit med om. Det kndes ckligt.

M2 (inspelade polisfrhr)

5
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

Nr hon har varit dr har Julius Mehler tagit p henne och tv av hennes vnner. Detta skedde under ungefr ett rs tid. Han har varit hemma hos Julius Mehlers dotter ngra gnger i veckan, dock inte lika ofta i brjan. Senast det hnde var ungefr tv veckor eller en mnad innan det frsta frhret. Numera gr hon inte dit lngre.

Han har smekt p ryggen och vidare ner p rumpan under ngra sekunders tid. Hon har sett att han gjort detta ocks mot hennes kompisar. M1 har sagt att han har klmt henne p rumpan. Han kunde st bredvid henne och brja med att ta p axlar och armar. Han kunde ocks komma och ta tag i axlarna bakifrn. Det r jtteckligt nr han tar p henne och nr han gjort det har hon ofta dragit sig undan och gtt frn honom. Hon har ocks gtt omvgar runt honom fr att undvika att han ska ta p henne. Han har ocks tagit hennes hand och strukit den med sin tumme.

Vid ett tillflle stod han bakom henne och drog sin hand under hennes bh-band. Han hll henne i axeln med den ena handen och drog den andra framt under bh-bandet.

Han brukade vara nrvarande med dem trots att hans dotter bad honom g. Nr hon har sovit ver dr har han sttt p nra hll och tittat p dem under lng tid nr de skulle somna. Det har knts obehagligt och konstigt.

Hon och M1 pratade om det som Julius Mehler gjort. M1 sade att hennes pappa kunde ringa och pratat med M2:s frldrar. M2 tyckte det var bra eftersom hon var osker p hur hennes frldrar skulle reagera och inte vgade bertta sjlv.

Julius Mehler

Den beskrivning som mlsgandena har gett stmmer inte. Det r riktigt att han har berrt dem, men det har aldrig varit frga om ngon sexuell berring eller gjorts

6
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

med ngot sexuellt syfte. Han har inte rrt vid ngra erogena delar av kroppen han har rrt dem p ryggen ner till ryggslutet, men inte p rumpan. Avsikten har varit att skapa en trygghet och samvaro i hemmet i vilken ven mlsgandena skulle vara delaktiga samt att ge dem uppmuntran och std. Detta har tolkats p ett felaktigt stt. Berring r en viktig del av samvaron fr att skapa nrhet och att rra vid mnniskor r en del av hans personlighet. Han rr alla i sin omgivning p samma stt. Dremot r det inte s att han likstller sina egna barn med andras barn som r gster; exempelvis r det bara hans egna barn som frgar om de vill ligga p hans arm, pussar p och liknande. Han kan inte sga att M1 eller M2 har uppmuntrat honom att ta p dem. Men han har inte uppfattat att de skulle ha frskt komma undan frn honom. De tillfllen han har frsttt att hans nrvaro inte varit nskad har han gtt drifrn.

M1 och hans dotter var kompisar. M1 tog ganska stor plats och var till synes bekymmersls. Hon blev snabbt som en syster till hans barn. M1 och hans dotter kunde ibland bli osams. Helgen fre midsommar 2012 bad M1 att hon skulle f komma hem till dem, men hans dotter ville inte det. Dottern upplevde att det fanns slitningar och konkurrens mellan henne och M1. M1 tyckte nog att hon blev misstrodd nr hon inte fick komma den helgen. M2 kom in ungefr ett r senare och har inte varit hemma hos familjen s ofta nr han varit hemma. Hon har sovit ver ngon enstaka gng. Han har en helt annan relation till M2 som han upplever som mer reserverad. Tjejerna brukade ibland leka en lek som innebar att man ropade misstolk! nr man hrde ngot som kunde uppfattas eller misstolkas som sexuellt eller pinsamt.

Allt var frid och frjd fram till dess att han blev uppringd av V1 som sade att han skulle ha rrt M1 p ett opassande stt. Han flyttade ut ur huset fr att barnen skulle kunna vara dr utan att behva trffa honom.

7
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

Det r riktigt att han var och badade i Snck tillsammans med sin dotter och M1. Det var troligen i augusti 2010. Nr M1 skulle byta om erbjd han sig att hjlpa till genom att hlla upp ett badlakan fr att skyla henne, vilket han uppfattade att hon inte motsatte sig. Han hll badlakanet p ungefr en halvmeters avstnd. Han tittade inte p hennes kropp och sg henne inte naken; det var inte heller mjligt att gra det. Han var dock uppmrksam p om M1 ville sga ngot till honom och tittade p henne nr hon tittade upp. Nr hon hade kltt p sig sade han att hon var vacker, men det var inte fr att kommentera hennes kropp utan ett uttryck fr att hon var vacker som mnniska. Han sade s fr att hon inte skulle knna sig generad.

Angende hndelsen i samband med nattningen stmmer det inte att han skulle ha smekt M1 ver stjrten. Han brukar ha en nattningsprocedur med sina barn och han ville inte att M1 skulle knna sig frbigngen. M1 lg p sidan med ryggen mot honom och eftersom det var varmt hade hon tcket uppe p kroppen. Han klappade/strk henne p ryggen under ungefr en minut och tcket fll d ner ver ryggen. M1 reagerade inte, men han kan inte utesluta att hon gjorde en rrelse fr att tcket skulle rasa ner. Han lyfte tillbaka tcket upp p sidan av kroppen och bylsade ihop det fr att det inte skulle ramla ner igen. Han lyfte bara tillbaka tcket en gng.

Nr det gller hndelsen vid soffan r det riktigt att M1 befann sig dr tillsammans med hans dotter. Det var flamsigt och stojigt och han ville f ett slut p detta utan att frdenskull frta deras gldje. Han bestmde sig drfr fr att gra det p ett lekfullt stt. Han drog frst upp sin dotter ur soffan genom att dra upp henne i benen och stlla henne p golvet. Det gick i ett svep. Sedan gjorde han samma sak med M1. M1 kom emot honom men det var inte meningen att hon skulle berra hans underliv. Han hade absolut inte stnd. Han vet inte vad det kan vara som M1 knde, men mjligen kan det ha varit hans almanacka/plnbok eller hans telefon vilka han hade i byxfickorna.

8
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

Det stmmer inte att han skulle ha dragit handen under M2:s bh-band p det stt som hon berttat. M2 hade en bikinitopp inte en bh p sig. Bandet p bikinitoppen lg inte an mot hela ryggen utan var som en brygga i luften i inbuktningen mellan skulderbladen. Nr han rrde henne p ryggen hamnade hans fingrar under bandet. Han frde inte undan bandet och drog inte heller sin hand framt hennes axel. Mjligen kan han ha dragit resren p ngot stt. Han vidrrde henne p ett normalt stt fr att strka samvaron och inte i syfte att reta sin egen sexualitet eller att ofreda M2 sexuellt.

V1 (styvpappa till M1)

Han har knt M1 sedan hon var fyra r och hon har bott med honom halva tiden. M1 brukade vara hos familjen Mehler och det kndes tryggt att ha henne dr. I mitten av juli 2012 berttade M1 att hon inte hade lust att sova ver hos Julius Mehlers dotter, eftersom Julius Mehler var cklig och ptrngande; han brukade st i drrppningen och titta p dem och samtidigt dra sig i skgget. M1 berttade vidare att Julius Mehler hade smekt henne p ryggen under tcket och att hon blev stel som en pinne samt att Julius Mehler ven hade varit innanfr M2:s bh.

Han blev upprrd och ringde till Julius Mehler ngon timme eftert och konfronterade honom angende att han skulle ha tafsat p tjejerna. Julius Mehler undrade under samtalet om det skulle bli rttsliga fljder av detta och sade ven att han skulle tnka p det som V1 sagt s att han inte skadade ngon annan.

Han gjorde en anmlan till socialtjnsten och var drefter med nr det frsta polisfrhret med M1 hlls. Efter frhret frgade han M1 om hon hade berttat allt. Hon berttade d skamset om hndelsen vid soffan och att Julius Mehler hade dragit upp henne mot sitt underliv och d haft stnd.

9
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

Det har hnt att M1 inte har ftt sova ver hos familjen Mehler. Ngot halvr tidigare hade M1 och Julius Mehlers dotter blivit ovnner. Dottern hade sagt dumma saker till M1 och enligt M1 inte tyckt att det var s bra att hon sov ver dr.

M1 har allmnt sett svrt att terge situationer i detalj i efterhand. Man fr lirka fr att f fram information. Hans uppfattning r att hon har svrt att anfrtro sig t andra vuxna, men att hon har frtroende fr honom och sin mamma. Ett genomgende drag var att det var jobbigt fr henne att bertta och att hon skmdes. Hon var frbryllad, skrmd och cklad p samma gng. Under den senaste mnaden har hon haft mardrmmar dr Julius frekommit. Uttrycket misstolk har han inte hrt frut.

V2 (pappa till M2)

M2 brjade umgs med Julius Mehlers dotter i femte klass. De umgicks dagligen och M2 har sovit ver hos familjen Mehler ungefr en gng i mnaden.

V1 ringde till honom och berttade vad M1 hade berttat. Det var mer allmnt hllet. V1 sade att Julius hade tafsat p tjejerna, och den enda detaljen var att Julius Mehler skulle ha gjort ngot med M2:s bh. M2 hade ocks varit osker p hur hennes frldrar skulle reagera p dessa uppgifter och drfr bett M1 att V1 skulle bertta fr honom.

Han och M2:s mamma pratade med M2. Det var frst svrt fr henne att prata men det gick efterhand lttare. Hon grt nr hon berttade. Hon berttade att Julius Mehler i brjan hade rrt hennes axlar, armar och hnder men med tiden smekt henne frst p ryggen och ner mot rumpan. Hon tyckte det var obehagligt och hon lrde sig att dra sig undan s snart hon fick en smekning p axeln. Hon berttade ocks om att Julius Mehler vid ett tillflle hade smekt henne p ryggen och d haft handen under bandet p hennes bh och rrt handen framt.

10
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

M2 r en sjlvgende och sktsam person som inte hittar p saker. Hon har inte varit med i ngot brk med Julius Mehlers dotter. Senare har hon haft mardrmmar dr Julius Mehler ingtt.

DOMSKL

Skuldfrgorna

Av svl M1:s och M2:s som Julius Mehlers egna uppgifter framgr till en brjan att det frn hans sida frekommit berring i stor utstrckning. Julius Mehler har sjlv bekrftat att han rrt dem, men att han d rrt deras armar, axlar och rygg i syfte att skapa samhrighet. Han har sjlv beskrivit att det r en del av hans personlighet att vidrra andra mnniskor och att detta r viktigt fr att skapa samhrighet. Det som M1 och M2 berttat innebr att det skulle varit frga om berring av annat slag och som innefattat att han berrt deras rumpor.

Bde M1 och M2 har i de frhr som hllits med dem berttat p ett lugnt och sammanhllet stt utan att det framkommit ngra motsgelsefulla uppgifter. Det har inte framkommit ngra uppgifter som visat sig vara uppenbart felaktiga. De enskilda situationer de har beskrivit i frhren har Julius Mehler drefter konfronterats med. Han har d bekrftat att situationen som sdan har gt rum, lt vara att Julius Mehler haft en annan uppfattning om det nrmare hndelsefrloppet. Inte p ngon punkt har det allts visat sig att deras berttelser skulle ha varit helt felaktig p s stt att den ver huvud taget inte kunnat ga rum.

Frgan r d om det kan vara s att M1 och M2 frvanskar eller verdriver vad som hnt av det sklet att de generellt inte tyckte om Julius Mehlers beteende och tyckte att han var cklig. Enligt tingsrttens uppfattning framstr det som lngskt att det skulle kunna frhlla sig p det sttet. Snarare r det s att deras berttelser

11
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

prglats av skamknslor och terhllsamhet. Om det skulle ha varit p det sttet att de velat lmna oriktiga eller verdrivna uppgifter, hade deras berttelser sannolikt sett annorlunda ut.

En nraliggande frga r om M1 och M2 kan ha uppfattat eller minns hndelserna fel. Mot detta talar att det varit frga om flera olika hndelser. Vidare har de under frhren vid ngra tillfllen uttryckt att det r vissa saker de inte minns eller r oskra p och som de drfr inte kunnat uttala sig nrmare om.

Vidare fr mlsgandenas uppgifter std av det som V1 och V2 berttat. Mlsgandena har infr dem fst sig vid i huvudsak samma saker och situationer som de senare berttat om vid polisfrhren och det str ocks klart att M1 och M2 hade vnda fr att bertta om hndelserna.

Nr det sedan gller Julius Mehlers uppgifter har han frnekat att det skulle ha frekommit ngon berring av sexuellt slag och betonat att han berrt dem i syfte att skapa nrhet och samhrighet. Bde M1 och M2 har emellertid beskrivit de inte alls uppskattade att Julius Mehler rrde vid dem och att de gick drifrn nr detta skedde och till och med undvek honom. tminstone i ngot skede mste Julius Mehler rimligen ha insett att hans agerande inte uppskattades av vare sig M1 eller M2. Julius Mehler har emellertid inte alls gett uttryck fr att han skulle ha frsttt att det frhll sig p det sttet. Redan detta ger enligt tingsrttens uppfattning anledning att stlla sig frgande till trovrdigheten i Julius Mehlers uppgifter.

Sammantaget anser tingsrtten mot denna bakgrund att M1:s och M2:s uppgifter framstr som bde trovrdiga och tillfrlitliga och br ligga till grund fr prvningen av talet.

Utifrn dessa uppgifter anser tingsrtten att det r styrkt att Julius Mehler vid flera tillfllen berrt bde M1 och M2 p rumpan. Dremot br den reservationen gras

12
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

att det enligt tingsrttens uppfattning inte kan anses klarlagt att detta har skett vid ett stort antal tillfllen. Av det som M1 och M2 berttat framgr att Julius Mehler ocks vidrrde dem p annat stt, t.ex. p armar och axlar, och att de flera gnger drog sig undan utan att Julius Mehler d hade vidrrt dem p rumpan. I de fall han berrde dem p rumpan har det varit frga om strykande eller smekande rrelser. En sdan berring mste anses utgra en sdan sexuell berring som avses 6 kap. 10 frsta stycket brottsbalken. ven den berring som bestod i att Julius Mehler rrde sin hand under M2:s bh-band utgr en sdan sexuell berring.

Angende de specificerade hndelserna avseende M1 gr tingsrtten fljande bedmning.

Nr det gller hndelsen i samband med badet i Snck r det klarlagt att Julius Mehler, nr hll upp badlakanet fr att M1 skulle byta om, uttalade att hon var vacker. Julius Mehler har hrigenom visat prov p en nrmast hpnadsvckande omdmeslshet. ven om yttrandet varit klart olmpligt har det emellertid inte en sdan tydlig sexuell inriktning som krvs fr att det vara straffbart som ett sexuellt ofredande. I den delen ska talet drfr inte bifallas.

I frga om hndelsen i samband med nattningen anser tingsrtten att det genom M1:s uppgifter r styrkt att Julius Mehler har agerat p det stt klagaren psttt. Som tingsrtten redan angett tidigare r det frga om en sdan berring som r straffbar som sexuellt ofredande. Vid denna hndelse har M1 ocks befunnit sig i en mer utsatt position eftersom den gt rum under kvllen eller natten nr M1 skulle sova ver hos familjen Mehler.

Nr det slutligen gller hndelsen nr Julius Mehler lyfte upp M1 ur en soffa har M1 i frhret nmnt att Julius Mehler skulle ha haft stnd och pressat sig mot henne. I likhet med frsvaret anser tingsrtten emellertid att M1 nr hon nmnde detta fr frsta gngen gav uttryck fr en viss oskerhet angende detta, vilken inte

13
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

fljdes upp med relevanta kontrollfrgor. Det kan drfr inte uteslutas att hon misstagit sig i detta avseende. talet i denna del ska drfr inte bifallas.

Skadestnd

Julius Mehler ska allts dmas fr sexuellt ofredande i den utstrckning som redogjorts fr ovan. Vid denna utgng r han skyldig att betala skadestnd till bde M1 och M2 avseende den krnkning brotten inneburit. ven om det varit frga om flera tillfllen under en frhllandevis lng tid br beloppet i denna del sttas ngot lgre n vad som yrkats. Beloppet br skligen bestmmas till 15 000 kr fr var och en av dem.

Yrkandet avseende sveda och vrk grundas p det schablonbelopp som brukar tillmpas vid allvarligare sexualbrott. Den schablonen kan dock enligt tingsrttens uppfattning inte tillmpas i detta fall. P grund av detta och det inte p annat stt visats att M1 eller M2 drabbats av ett sdant psykiskt lidande som erstts som sveda och vrk, ska yrkandena om ersttning i denna del inte bifallas.

Pfljd

Pfljden fr sexuellt ofredande bestms mnga gnger till ett btesstraff. I detta fall har det emellertid varit frga om ett flertal grningar riktade mot tv unga flickor. De har ocks befunnit sig hemma hos Julius Mehler under dennes tillsyn. Som nmnts tidigare har M1 ocks varit i en mer utsatt position vid grningen i samband med nattningen d M1 sov ver. ven om de flesta av grningarna sedda var fr sig inte varit av allvarligt slag har drfr den samlade brottsligheten enligt tingsrttens uppfattning ett straffvrde uppemot tv mnaders fngelse.

Julius Mehler r tidigare ostraffad och lever under ordnade frhllanden. Det har framkommit att han redan har skiljts frn sin anstllning till fljd av det intrffade.

14
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

Hndelserna har sledes ftt betydande negativa konsekvenser fr honom. Han har vidare uppgett att han eventuellt kan komma att frklaras obehrig att framver vara verksam som prst inom Svenska kyrkan. Oavsett hur det blir med det sistnmnda mste man kunna utg frn att han kommer att f betydande svrigheter i sin framtida yrkesutvning. Dessa frhllanden ska beaktas bde vid pfljdvalet och, i sklig omfattning, i mildrande riktning vid straffmtningen (30 kap. 4 frsta stycket respektive 29 kap. 5 5 brottsbalken).

Tingsrtten gr mot denna bakgrund bedmningen att pfljden br bestmmas till villkorlig dom i frening med en freskrift om samhllstjnst, vilket Julius Mehler samtyckt till och ansetts lmplig fr. Antalet timmar fr samhlltjnst br bestmmas till 50 och alternativstraffet till en mnads fngelse.

vrigt

Den som dms fr ett brott fr vilket fngelse ingr i straffskalan ska betala en avgift p 500 kr till brottsofferfonden. Julius Mehler ska drfr frpliktas att betala sdan avgift.

Den ersttning som den offentlige frsvararen och mlsgandebitrde begrt fr sina respektive uppdrag r sklig. Som nmnts tidigare har Julius Mehler skiljts frn sin anstllning p grund av det som intrffat. Med hnsyn till den oskerhet som finns i frga om hans inkomstfrhllanden framver, br han endast frpliktas att terbetala en del av dessa kostnader till staten.

15
GOTLANDS TINGSRTT Rotel 4

DOM 2013-03-12

B 616-12

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga (DV 400) Ett verklagande ska stllas till Svea hovrtt, men ges in till tingsrtten. verklagandet ska ges in senast den 2 april 2013.

Gran Sderstrm

I avgrandet har deltagit rdmannen Gran Sderstrm samt nmndemnnen Hanna Lenholm, Mona Magnusson och Per sterlund. Enhlligt.

Bilaga 4

Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML


Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsrtten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen. verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen. Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas. Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande. Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 3. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller 4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas. I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen

Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade 1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller 2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket

Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag: verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller 2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor

5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klaganden bifogat tillrckligt antal kopior, framstlls de kopior som behvs p klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad delgivning kan komma att anvndas med er i mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast fr verklagas i samband med verklagande av domen. Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om 1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen, 2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart, 3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd, 4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens domskl enligt klagandens mening r oriktiga,

www.domstol.se

Bilaga C

HUR MAN VERKLAGAR Om Ni vill verklaga hovrttens avgrande ska Ni gra det genom att skriva till Hgsta domstolen. verklagandet ska dock skickas eller lmnas till hovrtten. Det ska ha kommit in till hovrtten senast den dag som anges i slutet av det verklagade avgrandet. Beslut om hktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a rttegngsbalken eller resefrbud fr verklagas utan tidsbegrnsning. Det krvs prvningstillstnd fr att Hgsta domstolen ska prva ett verklagande. Hgsta domstolen fr meddela prvningstillstnd endast om 1. det r av vikt fr ledningen av rttstillmpningen (prejudikatskl) att verklagandet prvas av Hgsta domstolen, eller 2. det finns synnerliga skl till sdan prvning, ssom att det finns grund fr resning eller att domvilla frekommit eller att mlets utgng i hovrtten uppenbarligen beror p grovt frbiseende eller grovt misstag. verklagandet ska innehlla uppgifter om 1. klagandens namn, adress och telefonnummer, 2. det avgrande som verklagas (hovrttens namn och avdelning samt dag fr avgrandet och mlnummer), 3. den ndring i avgrandet som yrkas, 4. varfr avgrandet ska ndras, 5. de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas, 6. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis. Frenklad delgivning Om Ni tidigare informerats om att Ni kan komma att delges handlingar i mlet/rendet genom frenklad delgivning, kan frenklad delgivning med Er komma att anvndas ocks hos Hgsta domstolen om ngon verklagar avgrandet dit.