P. 1
Utdrag ur boken Drottningens hemlighet

Utdrag ur boken Drottningens hemlighet

|Views: 938|Likes:
Published by Aftonbladet
Läs ett utdrag ur Johan Åsards bok Drottningens hemlighet (Ordfront).
Läs ett utdrag ur Johan Åsards bok Drottningens hemlighet (Ordfront).

More info:

Published by: Aftonbladet on Oct 10, 2013
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

10/13/2013

pdf

text

original

Sanningen om Sommerlath?

Strax före jul 2012 lanserades drottningens utredning på nytt. Från att ha varit en text publicerad på kungahusets hemsida i flera uppdaterade versioner hade den nu omarbetats till att likna en bok med riktig sättning, rubriker och fotografier och bilder på dokument. ”Boken” publicerades i PDF-format på kungahusets hemsida och hade titeln De glömda dokumenten. Texten i den här nya versionen var bearbetad och försedd med en del kompletteringar. Nytt var att drottningen hade skrivit ett förord och ett efterord. Dessutom framträdde hon i en filmad sekvens på hemsidan där hon höll ett anförande. I anförandet gjorde hon för första gången sedan våra ursprungliga program publicerades en tydlig markering av sitt förhållningssätt till nazismen. ”Nazismen var och är fruktansvärd. Med avsky och sorg tänker jag på det omänskliga, brutala sätt på vilket man behandlade det judiska folket. Det berövades allt: sina mänskliga rättigheter, sin identitet, sin värdighet och sin rätt till livet. Det får inte hända igen”, sade hon. I förordet förklarade hon hur hon tänkte när hon drog igång utredningen. Hon skrev att hon var fast besluten att få fram sanningen om sin fars förflutna, även om den var obehaglig. ”Hade min far del i de ohyggliga gärningar som i nazismens namn riktades mot judarna och andra? Vad innebar det att han var medlem i nazistpartiet? Fanns det i min familj en dold hemlighet? Vad hade egentligen hänt då, för drygt 70 år sedan? Frågorna trängde sig på. Jag måste få svar, jag måste få veta”, skrev hon och
248 | Drottningens hemlighet

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 248

2013-10-08 16:17:02

lade till: ”Jag är lättad nu när jag har fått fram de glömda dokumenten i ljuset som berättar om min far och Efims öde.” Drottningen var alltså lättad. Hon hade funnit att hennes far inte varit en del av nazismens ondska. Tvärtom. I den nya versionen av utredningen hävdade hon med ännu större emfas än tidigare att hennes far agerat rättfärdigt i en ondskefull tid. ”Genom den väl genomtänkta och genomförda bytesaffären hjälpte min far de facto, medvetet och aktivt, en statslös judisk man att lämna Tyskland och gav honom de förutsättningar som krävdes för att starta ett nytt liv i Brasilien”, skrev hon i förordet. Nu gick hon också ett steg längre genom att offentligt påstå det som hon tidigare bara skrivit i sina mail, att Walther Sommerlath gjorde detta med risk för sitt eget liv. ”Det var en skickligt genomförd och mycket vågad plan. I vågskålen låg de två männens och deras familjers liv. Efim Wechsler och Walther Sommerlath måste ha litat på varandra till hundra procent. De klarade att hålla den nödvändiga, och mycket riskabla, kontakten i en tid med helt andra, ytterst begränsade kommunikationsmöjligheter. De gjorde det i länder som styrdes med järnhand av diktatorerna och antisemiterna Getúlio Vargas, president i Brasilien, och Adolf Hitler, rikskansler i Tyskland.” Den nya versionen av utredningen innehöll inget nytt i sak när det gällde de grundläggande frågorna om Walther Sommerlaths nazism eller affären med Efim Wechsler. Titeln ”De glömda dokumenten” syftade på de brasilianska dokument om bytesaffären som redan tidigare tagits fram. Men när jag tittade lite noggrannare upptäckte jag att den faktiskt innehöll ny information. Och det av ganska häpnadsväckande slag. Det handlade om uppgifter som faktiskt skapade ökad klarhet i frågan om hur Efim Wechsler fick visum till Brasilien. Märkligt nog var det uppgifter som talade tvärtemot drottningens
Sanningen om Sommerlath? | 249

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 249

2013-10-08 16:17:02

egen slutsats. På andra vägar får jag senare också fram uppgifter som visar att Walther Sommerlath betalade betydligt mindre för fabriken än vad som tidigare varit känt och att han förvärvade marken i Brasilien på ett annat sätt än vad som påstås i utredningen. Det som inledningsvis väcker mitt intresse är en mening på sidan fjorton i utredningen, i ett avsnitt om Efim Wechslers avresa till Brasilien. ”Ett starkt stöd hade han av sin dotter Ilse, som den 19 december 1938 hade vädjat hos brasilianska utrikesministeriet om hjälp att ställa ut visum för fadern, och den 17 februari 1939 fick ambassaden i Berlin uppdrag att ordna visum”, skriver Erik Norberg. Det är allt. Bara en enda mening. Men vad betyder den? I en fotnot hänvisas till två dokument. Det står att det ena dokumentet rör korrespondens mellan Ilse Wechsler och det brasilianska utrikesministeriet den 19 december 1938. Det andra dokumentet rör korrespondens mellan utrikesministeriet och den brasilianska beskickningen i Berlin. I det första dokumentet ber Ilse att det brasilianska konsulatet i Berlin ska utfärda visum till hennes far, som hon omnämner med förnamnet Ernst. Hon anger sin sin egen adress i São Paulo till Rua de Abril 53, samma adress som Efim Wechsler senare kommer att uppge i passagerarlistan på Antonio Delfino. Det andra dokumentet visar att det brasilianska konsulatet i Berlin får order av det brasilianska utrikesministeriet att utfärda ett visum till honom. Ordern är daterad den 17 februari 1939. Det står ingenting angivet om skälen till utfärdandet. Däremot framgår det att han ges möjlighet att resa in i Brasilien flera gånger. På modernt språkbruk handlar det om ett så kallat multipelt visum. Det första dokumentet visar alltså – inte helt förvånande – att Ilse agerade för att hjälpa sin far att få visum. Det andra dokumen250 | Drottningens hemlighet

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 250

2013-10-08 16:17:02

tet är desto mer anmärkningsvärt. Det visar att han får sitt visum redan två månader innan mitten/slutet av april då han gör affär med Walther Sommerlath – och fyra månader innan hans markinnehav registreras officiellt av de brasilianska myndigheterna, den 10 juni 1939. Detta skapar ytterligare tvivel kring utredningens slutsats, att det var tack vare affären med Sommerlath som Efim Wechsler kunde få visum till Brasilien. Den tidsmässiga logiken som legat till grund för denna – sambandet mellan tidpunkterna för bytesaffären, Wechslers uthämtande av sitt pass och registreringen av markinnehavet i Brasilien – blir än mer tveksam eftersom han fick sitt visum innan allt detta skedde. Man måste också väga in det faktum att firmanamnet Wechsler & Hennig, som jag berättat om tidigare, registrerades hos det brasilianska patent- och registreringsverket den 6 januari 1939. Hans visum utfärdades en månad efter denna registrering. Men i utredningen får de här nya dokumenten ingen betydelse alls. Norberg nämner dem bara, men resonerar inte över huvud taget kring de olika tolkningsalternativen som de öppnar för. Slutsatsen att det var tack vare affären med Sommerlath som Efim Wechsler fick visum står fast, fortfarande utan att det presenteras några belägg för den. Det är ganska häpnadsväckande. Just de här två dokumenten är inte heller publicerade i den i övrigt omfattande dokumentsamlingen som bifogats utredningen. Det är märkligt. När jag ber Erik Norberg att skicka dem till mig gör han emellertid det. Vad betalade egentligen Walther Sommerlath för fabriken? Var det dess fulla värde? Det är uppenbarligen drottningens uppfattning. I brevet till Cardoso skriver hon att Walther Sommerlath måste ha betalat 25 000 riksmark två gånger om, en gång i Tyskland för
Sanningen om Sommerlath? | 251

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 251

2013-10-08 16:17:02

”Min far behöver visum”. Ilse ber brasilianska utrikesministeriet att utfärda visum till sin far den 19 december 1938. Källa: De glömda dokumenten/Arquivo Nacional, Rio de Janeiro

att registrera fabriksköpet hos tyska myndigheter och en gång i Brasilien genom värdet av kaffeplantagen och tomterna. Det skulle i så fall motsvara det ungefärliga värdet av kapitalet i Efim Wechslers firma, cirka 50 000 riksmark, även om det egentliga värdet av företaget förmodligen var högre med tanke på goodwill, upparbetade affärskontakter och framtida vinster i den expanderande tyska ekonomin. Enligt dokumentationen kring Efim Wechslers ”köp” av Sommerlaths del i kaffeplantagen i São Manuel och de tre tomterna i Santo André i drottningens utredning anges värdet för de 20,5 procenten av kaffeplantagen till 40 000 000 reis och värdet av de tre tomterna till 30 000 000 reis, tillsammans 70 000 000 reis. Som drottningen själv skrev i sitt brev till Cardoso är det inte helt lätt att räkna ut hur mycket dessa summor var värda i förhållande till den tyska riksmarken på den tiden, för att inte tala om vad de mot252 | Drottningens hemlighet

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 252

2013-10-08 16:17:03

Klartecken för visum. Det brasilianska utrikesministeriet beordrar ambassaden i Berlin att utfärda visum åt Efim Wechsler den 17 februari 1939, två månader innan han gör upp med Walther Sommerlath om bytesaffären. Källa: De glömda dokumenten/Arquivo Nacional, Rio de Janeiro

svarar i dagens euro eller svenska kronor. Den brasilianska valutan har dessutom ändrats flera gånger och kom efter kriget att kallas cruzeiros för att så småningom åter kallas reis. Dessutom använde man beteckningen millreis (tusen reis) på den tiden, vilket ytterligare förvirrar. Men det är inte alls omöjligt att få en uppfattning om storleken på beloppen. Enligt uppgift från den brasilianska riksbanken var en tysk riksmark värd knappt 6 700 reis (6,7 millreis), enligt dåtidens kurser. Det skulle betyda att 70 000 000 reis motsvarade drygt 10 000 riksmark. Detta var alltså det sammanlagda angivna värdet av marken i Brasilien som överfördes i Efim Wechslers ägo. Det skulle betyda att Walther Sommerlath endast betalade för mindre än en femtedel av fabrikens värde, som ju var minst 50 000 riksmark. I de tidiga versionerna av drottningens utredning, som publiSanningen om Sommerlath? | 253

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 253

2013-10-08 16:17:04

cerades i augusti 2011, påstod Norberg att det angivna värdet av kaffeplantageandelen och de tre tomterna (70 000 000 reis) motsvarade 25 000 riksmark – en uppgift som drottningen har fortsatt att använda sig av, till exempel i mailen till Cardoso 2012. Denna summa skulle alltså motsvara halva värdet av fabriken. Men under hösten 2011 insåg Norberg att han använt fel beräkningsgrund för konverteringen av reis till riksmark. Han raderade summan 25 000 riksmark och gjorde en ny uträkning på samma beräkningsgrunder som jag nu har använt mig av (6 700 reis = 1 riksmark). Men den gamla summan ersattes inte av den nya, som ju var mindre än hälften så stor: 10 000 riksmark. I den nya versionen är det samma sak. Norberg räknar på samma sätt som jag men han undviker att redovisa summan av uträkningen. Han drar alltså inte explicit slutsatsen att värdet av jordlotten och tomterna i Brasilien var väsentligt lägre än värdet av fabriken i Berlin. Det är naturligtvis ett medvetet val. Återigen insmyger sig känslan av att allt som kan tolkas till Walther Sommerlaths ”fördel” i utredningen lyfts fram – även när det det saknas fakta som stöd, liksom att det som talar till hans ”nackdel” göms undan – trots att fakta finns. När Efim Wechsler säljer tillbaka sin andel av kaffeplantagen till Alice Sommerlaths svåger i november 1939 sätts värdet till 30 000 000 reis, vilket är 10 000 000 mindre än det värde som angavs i överlåtelsehandlingarna när han ”köpte” andelen av Sommerlath. Om han fick pengar i handen, vilket inte är säkert, skulle det i så fall motsvara 4 500 riksmark. Om vi förutsätter att de tre tomterna i Santo André, som han sålde först senare, inbringade ungefär samma värde som angavs på överlåtelsehandlingarna från Sommerlath, alltså 30 000 000 reis, så gav detta tillsammans med försäljningen av plantageandelen Efim Wechsler totalt 60 000 000 reis, vilket motsvarade knappt 9 000 riksmark. Hur var det då med betalningen i Tyskland som drottningen i
254 | Drottningens hemlighet

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 254

2013-10-08 16:17:04

brevet till Cardoso vill hävda att Walther Sommerlath måste ha gjort? Där skulle det också röra sig om 25 000 riksmark, skrev hon. Beloppet skulle visserligen sättas in på ett konto som var oåtkomligt för Efim Wechsler, vilket också konstateras i utredningen. Men drottningens poäng verkar vara att vilja visa att Walther Sommerlath inte betalade ett underpris utan fabrikens fulla värde, även om pengarna i Tyskland inte kom Wechsler till del. Det är rimligt att anta att Walther Sommerlath gjorde någon form av formell betalning för att hantera affären gentemot de tyska myndigheterna. Men det finns ingen grund för att påstå att det rörde sig om det belopp som drottningen nämner. 25 000 riksmark var det bud som Dresdner Bank gav Efim Wechsler under hösten 1938. Framåt våren 1939 var judiska företagare så pressade att priset bör ha varit mycket lägre än så. Hur värdet av fabriken uppskattades av myndigheterna för att ge ett godkännande av Walther Sommerlaths övertagande är inte känt. Det är inte säkert att det gjordes. Det är inte ens säkert att han betalade något alls. Det finns hur som helst inga kända dokument som styrker att Walther Sommerlath skulle ha betalat något utöver värdet av den brasilianska marken, även om avsaknaden av dokument givetvis inte är något bevis. Slutsatsen – om man ska gå på tillgängliga dokument och befintlig kunskap om affären – måste alltså bli att Walther Sommerlath fick Efim Wechslers fabrik för mindre än en femtedel av värdet. Det han satsade av eget kapital var plantageandelen och de tre tomterna i São Manuel och de var inte värda mer än 70 000 000 reis, motsvarande drygt 10 000 riksmark. Hur kommer det sig att Walther Sommerlath hade mark i Brasilien att byta till sig fabriken med? I drottningens utredning skriver Erik Norberg att det handlade om en affär inom släkten
Sanningen om Sommerlath? | 255

Inlaga Drottningens hemlighet 18 sep ORIG.indd 255

2013-10-08 16:17:04

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->