You are on page 1of 34

Om det hgsta goda. Gustav Theodor Fechner. Leipzig, 1846. Tryc t och utgiven av !reit op" och #arte$.

%. !$and det strsta goda &ag "rst'r det yttersta m'$et, ti$$ a$$ tan e och hand$ing, "antasi m(nnis or )r var&e str(va, inte )ara individen, utan i "rh'$$ande ti$$ vi$ a (ven de a$$a m(nnis or att "renas. *amma med )est(mningen, (r den hgsta mora$is a principen oc s' )est(mmas. +an har "rs t att ta detta hgsta goda som de 'tg(rder som ri tas ti$$ dessa under o$i a uttryc , som, Gud ommer att agera, att )$i som Gud med uns ap Gud, ($s a Gud, rim$iga agerar natur$igtvis agera, (nna sig som en med$em av -organis . he$het, som man ti$$hr, i den mening och "r )evarandet agerar i detta, upp"y$$a den sanna m(nnis ans )est(mme$se, upp"y$$a den sanna de av de sa er som "ungerar "r sin egen n&utning, agera "r andra ns an mest m&$iga v($$ust, strsta m&$iga and$ig g$(d&e, $ugn n&utning, rra sig som s er, och vad (r mer $i nande. % de "$esta av dessa "orm$er (r inte omede$)art $art vad som s a "' veta det, "r det som a$$as Gud agerar ti$$ ommer Gud att se ut, (re Gud, vad (r en "r'ga om orsa , som (r, natur$igtvis, vad (r meningen med det he$a, det du ti$$hr/ etc. 0ans e vi$$ a$$a h(r 1rinzipe n(stan samma, var )ara p' ett annat spr' , s' visst vi$$ a$$a i stort sett samma som de a$$a e"ter den nuvarande mora$en, varit vera$$t och he$a tiden samma huvudsa , att inte gra det )e"int$iga mora$ en$igt dem och det "inns "rs att pu)$i en he$a inneh'$$et i en vass spets. +en det (r inte den r(tta spetsen som "ort"arande t'$ en ana$ys i sig, "a tis t r(ver, och detta g($$er "r de "$esta av dessa 1rinzipe. 2id n(rmare grans ning visar )ara onta ter med principerna "r n&utning e$$er $yc a, som de a$$as, omede$)art uppen)ara, "r vi$ en n&utning, $yc a, vad mer, vad mindre $ust, (r $yc a, (nner a$$a dire t, endast via inne)(r att du an argumentera, medan uttryc et av den andra ti$$ och med (rendet ti$$ media an "ort"arande argumentera. +en )ara re$ationer med principerna "r $ust du har avsatt, "retr(desvis med "ra t, har ordet $ust s&($v "ic ett d'$igt $&ud i mora$. 3nd' (r det 'terigen en princip av g$(d&e e$$er $yc a, som i det "$&ande "astst($$s en princip, som $igger i en av pun terna s i$&er sig "r'n det "reg'ende endast att den inte de$ar deras ensidighet, genom att opp$a den samma &ag. 4ns an "re"a$$er mig vara e"ter a$$a av sten som )ara avvisas av )yggare, att han en dag an )$i en hrnsten. 5et g($$er doc att p$acera honom p' den )reda sidan, och du har a$$tid )ara anterna e$$er sidorna av den sma$a p$anerade, e"tersom de s( ert star are s uren i vyn.

5en mora$is a $(ran i sig tyc er &ag ver ar vara en $'ng vinna med en a$$var$ig mr dr( t, men ett ansi te som $yser av $ust, $yser ver he$a m(ns $igheten i en hgre v(r$d $yser upp. 5et g($$er )ara att "' en &(mn p$ats h&den av hennes ansi te, snarare (n sti"t honom ti$$ de mr a vec en av hennes $(nning, att se mindre ut sina "tter, vi$ et gr dem s onings$st trampar var&e )$omma som v(6er i deras v(g, som en$igt deras h(nder, "r'n vi$ en, ommer, d' v($signe$sen ti$$ a$$a de$ight "rn att gro p' &orden, )ara "rna.
%%

T(n de er (nda mora$, som, att vara m'tt$ig, ys a, precis, sanna, v($vi$$iga, 'tta andra $iv och egendom, myndigheter och $agar s a$$ vara $ydig, tro, hopp och (r$e )(r p' n'got gudom$igt, etc, ommer vi inte "inna att inte "$&a s u$$e "' ti$$ "$&d att )evara $usten s ic , $yc an av m(ns $igheten som he$het, s' $'ngt "r att trygga den ens i$de ner, "r att "r(m&a. 5et (r )ara de reg$er som (r s( rade i de d&upaste grunden av deras gemensamma ans$utning ti$$ n&et m(nnis ans vi$$ or, (ven e"ter de a$$m(nna re$ationerna, men det (r rtter, ursen $osgehauen i *cho)er av systemet "rr'dde ingenting av g$(d&e, men den som i tr(dg'rden av $iv du an s$' upp vem de ver $igen )(r coro$$a av g$(d&e, och han vet att de (r )ara d(r "r att )(ra den h(r, och s$ut$igen a$$as $at a$$t som ryper inte sa"t och ra"t i &a ten p' ronan. 7ndast de an )er(tta om rtterna s&($va (r )ra. *om med a$$a sti"te$ser, (r det $(ttare att inse vi ten av mora$is a principer som s'dan om, ist($$et "r att titta p' det som (r, s' $(nge som de (r, uppm(r samma vad o$$apsar n(r de strtar sig. *', d' s u$$e det st' att ns an ti$$st'ndet i v(r$den, n(r dessa reg$er upphr att g($$a, (r s( ra i en v(r$d d(r ingen $ag om m'tt$ighet r'dde, ingen unde $ita p' andras ord, inga av hans egendom, hans "ru, s u$$e hans $iv vara mer att organisera n'gra $agar och domare $iv, )romsa "r att omma in i s( ra )anor vermchten, ingen tro, ingen (r$e , inget hopp under "rva$tning ti$$ n'got gudom$igt, som att st' i en v(r$d d(r endast en av dessa reg$er s u$$e )$i $ata, inte s u$$e "$&a 'tminstone i genomsnitt/ Och vem gr "rne a att om dessa reg$er "$&s av a$$a och vera$$t, ti$$ och med $yc a, g$(d&e s u$$e vor)edingt s' a$$m(nt och de"initivt i v(r$den, som det n'gonsin an )$i av m(nnis or "r m(nnis or, "r &ord)(vningar och versv(mningar an vara s( er inte avv(r&as. %nte avv(r&ts, men (ven deras s ada d(rmed "r(ndrats ti$$ det )(ttre. 1' mar en, det har de$agts av )rand, storm e$$er versv(mning, )ygger "$it, ordning och reda, harmoni, $ag, )eroende av )ist'nds ningar, med de st'$satt av den onda ra"ten i sig en g'ng vac ra st(der. 5e s&u domar som Gud s ic ar m(nnis or att )(ra p' $eichetsten den som )(r den )(st och he$ar det en $aste natur, som )$andar det )(sta m'tt och a$$tid $agt. #ur d', an man s(ga att de reg$er som a$$t detta )eror he$t en e$t inget sam)and med $ust (r/ 8atur$igtvis )ryr de sig inte om det e$$er det individue$$a ns an, inte en ns an &ust nu h(r, nu &ust nu, och s' mannen som ns ar a$$tid $ar sna))t "r)eredd s '$ och s ed har med r(tt e$$er som )$omman st(nger p' vi$$ ta tunna st&($ ar, )ryr de sig inte om $usten d(rav medan sanningen (r denna, att ta hand om dem, inte ti$$ den

ens i$da vi$&an, e"tersom de )ryr sig om en ns an att he$a som he$het, oroa sig "r vad "y$$er a$$a s '$ar och s edar och p'"y$$nad "r att ta hand om det p' grund av den )reda och $'ngt ett n&e samtidigt motiveras med a$$ ns an. +en s' (r det, (r det sv'rare ett hus vi$ar i sina grundva$ar de mer )en(gna att yt$iga upp"attning, att miss$yc as med att inse "rde$arna med sti"te$sen s&($v, e"tersom huset d' desto mer ver ar st' p' egen hand, men de d&upare )$ivande vyer, $oc ade av stor$e en och v(rdigheten av "undamenten, ' andra sidan, )r&ar huset $&us endast som ett hasardspe$ och trevande samma ingrediens att titta p'. *' "ra tade den som de stora grunderna "r m(nnis ans $(ngtan och t'rar stenar ut ti$$ t&usiga hus som ommer att )$'sa ver n(sta vinden att )ygga p' sand, den andra "ra tade Lust)au s&($v och s(ger att m(nnis or (r )egravda i ($$are i grunden. Och inte )ara he$t en e$t sam)and, (ven "ient$ig mot vi$&an att synas p' ort g$imt de mora$is a principer. * r(mma inte de "$esta, som att "rs a tr(""a dem p' v(gen9 :Och de s(tter vi$&an hinder vera$$t, men vi ser n(rmare mot s' "ann som den enda principen "r dessa hinder, utan p' ens i$da moment "r att )egr(nsa ti$$v(6ten av en ns an om det he$a samma s u$$. 5(r"r $oc ar $ag ny terhets "o$ et oppen ha$v;)erusad vid mynningen )ort, men )ara s' att han inte "r$orar ma t (n an 4$ r<g$ein med som gav honom den natur "r dig, var&e miss$yc ande endast en a&ournera vi$&an att gra sina "r att "' ma t och resurser, samt att st(r a. Lagen om "astighets representerar dig p' v(gen, om du )ryter in i din n(stas hus e$$er tr(dg'rd, som g'r in i sitt minne, $'nga hans $'dor, men utan denna $ag s u$$e det n'gonsin var en hus e$$er tr(dg'rd, e$$er )ra "ru t, inte he$$er 1etite och anv(nd)art i de "a$$ ge och s 'p, a$$a s u$$e var och en vidta, stra och "rstra. =orden i sig )(r "rodiga ogr(s, vi$da "ru ter och d&ur, men he$a hgen av tr(dg'rdar, (ngar och "($t, som v'rt ga "rt&ust som ger n(ring 't v'r ropp, de sista v'r sma , a$$t stadigt och vac ert monterade stativen i en tryggt $iv, )$ommar och (r inte onstruerad "r'n &orden utan "r'n denna $ag.#and$ingen att v($grenhet (r, du tar $(nningen ur egen )arri(r och )idra ti$$ s(mre granne, men var"r annat (n att det tar "r att t(c a en na enhet h(r, men du redan (r t(c t om och om igen, e"tersom det h(ngde tomg'ng och a$$t d(r nu ser det ut vid $iv, vad det astades, att ns a, och hur det ommer att )$i varmt genom att v(rma upp, s' du de$a den g$(d&e som du ger. Lagen av sanning styr dina s inn )ara med sm(rta, utan "rvand$ar dem d(rmed ti$$ styr or. !arnet, som s onade st'ngen genom $gner inte vinner, genom att vinna en g'ng repet "r det. Om a$$a mora$is a principer genom individue$$t, utan det "inns en annan princip av n&utning "r ortning ommer att "inna, e"tersom denna avsi t ti$$ n&et som he$het. !ara "r att (nna vi$&a vinna ronorna, de )e"a$$er oss att asta re n&e, s rda )ara en s (ppa n&e att gra utstry av massa ern av n&utning, )ara vi$&an att "rstra g$(d&en de "re ommer (ven med hot om "rstre$se motsatsen. >$$t som )idrar ti$$ att "' g$(d&e som he$het och "r att "r(m&a att mins a o)ehag som he$het, (r he$igt "r dem, och ommer att h'$$a oss he$ig som er)&uds av dem. 5en tyngsta )rdan och h'rdaste stra"" som de '$(gger oss, "re)ygga e$$er )ota utan )ara myc et tyngre )rda, (nnu h'rdare stra"".

5et som (r )ra i v(r$den (r som en rosen)us e i tr(dg'rden. !arnen ommer och s ($$a ut den taggiga )us e, genom att se endast den avunds&u a v( tare av rosor, rosorna riva av "r sna)) ver?e$ $ichen rans, och h(r&a )us en. 5u hade en g'ng rosor och inte igen. +r a m(n omma och s ($$a ut de ti$$"($$iga grann$'t av rosor, de riva av, i sy"te att omma under "tterna, v(va trne rona runt huvudet, och s(ga att detta (r den eviga ronan, och )$odet som sipprar "r'n trnen, den himme$s a rosor. 5e oc s' hade inte ens &ordis a rosor. 8atur$igtvis (r en pion&(rer de e6empe$ p' trn rona, men han tog trnen inte "r'n )$ommande )us e, men p$acerade den )$odiga ronan "r'n huvudet av m(ns $ighet ver p' hans eget huvud. 5en v(nde rans av evig rona och )$odet i himme$s a rosor. *om nu )$od och s'r av endast tv' che"er runt per hans enda huvud, vi$ et har samtidigt in i det hand$as en mening och i )etyde$sen av det strsta n&et av a$$a, men den som tror att Gud (r den rosen)us e v(6te som m(nnis a trnena sig s&($va och andra i ttet pressen, som h(dar Gud och hans ver . 2ad en person )r gra (r, med )n att $y"ta ti$$ ar)ete, tan e tr(dg'rden "r att gr(va i svett av hans, "r att v($&a $o t )us e att p$antera, att "r"ina, "r att underh'$$a med t'$amod "r att h($sa med hopp nopparna, med mod att p$oc a rosorna n(r de (r de vac raste )$ommor, med s ri ande, oppen och (ra ti$$ ransar vi$ et $edde dem ti$$ dansen med samma ransade grannparen, och s$ut$igen "r att prisa Gud, tr(dg'rden, )us e, den @ose, vinstoc ar, "$ic an och (ven s apat honom med ra"ten av $ust och ma t$ystnad. Fr mindre (n att ar)ete inte (r att vara hade i den h(r v(r$den, $usten d(rav, (r men ar)etet ring vi$&an unna "ra m(nnis orna s&($va ns ar. 5en strsta g$(d&e ommer a$$a ha om a$$t ar)ete i enighet e"ter den strsta av g$(d&e, var och en e"ter hans )e"ogenheter och ver tyg, och det (r strst inte v(6a som summan av dem som samar)etar gr det, men hur m'nga g'nger denna summa i sig % s'dana van$iga ostymer och hand$ing tar nu var&e mora$is a principerna "r en annan sida ti$$ h&($p, uppmuntrande, "r(m&a, d(r ndigt hota och )e"a$$a en. 2ar och en ver ar r(va n'got annat och vi$$ (n de andra, men (r en och endast en d(r a$$a (r verens om, denna ri tning av de strsta av n&utning. 5et "inns systrar med "ormer, utseende och (ns$a s(tt, men o$$e tivt a$$a agera i den stora matta av g$(d&e, var och en i en tr'd som $per genom den universe$$a och he$a mattan, ommer att "r$ita sig p' Gud hans "tter n(r han g'r en v(r$d av "r(ndring.
%%%.

2ad (r det i a$$a mora$is a principer, a$$t ver n<p"end, a$$a )indande, "inner &ag nu samman"atta i en a$$m(n, prim(r, ti$$)a a igen a$$a hand$ingsreg$er o"" ge)(rendes, ver n<p"endes, )indning, po$ing, m(tprincip, som nu inte )ara reproducera de s rivna reg$er, men "r att vara noggrann, )i$das i den innersta mening, idAn om det m(ns $iga h&(rtat i minsta deta$& och )otten av $iv "r'n honom. +an )r s' $'ngt som i honom det strsta n&et, "r att "' den strsta $yc an i v(r$den n'gonsin ser, som vi$$ omma in he$a tiden och rymden.

+en mins a motvi$&a (r $i a med den h(vdade +ehren av n&utning. 5en "rsta stora !rden av denna $ag (r att man )r och ut)i$da andra, s' att han vinner strsta m&$iga n&utning i s'dana dr( ter och s 'despe$eri, den strsta s ic $ighet i det, och strsta m&$iga uns ap om vad $yc a, ns an ti$$st'ndet i v(r$den "r(m&ar, vi$ et han ommer att vara den )(sta m&$iga personen samtidigt. %nte s' att han s u$$e ha )ehvt "r att s(tta sina tan ar och hand$ingar med de ord som i re$ationen, men med den sa en. 3ven utan att veta att de mora$is a principer som g'r i sista avgrande instans av n&utning, (r men det goda namn, som hon m'ste "$&a $ust och s ic $ighet som vunnits, och "r att identi"iera vet vad detsamma (r i ett s(rs i$t "a$$ i 'tan e, e"tersom han h(rmed "r'gan genom att t(n a i termer av de strsta g$(d&e(mnen i v(r$den och agerar. 8'gonsin )eg'tts av n'gon som agerar ti$$ "rm'n "r er (nda mora$is a principer, som )ehvs oc s' i $in&e med v'r princip, e"tersom de som agerar i $in&e med v'r princip tvingad och (r s( er p' att agera ti$$ "rm'n "r mora$is a principer, e"tersom &a v'r princip endast den a$$m(nna principen i detta reg$er s&($va. 5en som tror att )'de n'gonsin unde "r'ns i$d, har miss"rst'tt antingen principen e$$er reg$er e$$er )'da. 5en an anv(ndas msesidigt, men )'da "r att "r $ara sig s&($v. 7ndast 1rincipen g'r $(ngre ndv(ndigt e"tersom a$$a ens i$da reg$er "r'n vi$ en den h(rrr att men (ven utvec $a det "rst e"ter ens i$da ri tningar och "$&ande inte an t(c a den ri edom av $iv. 8(r ana$erna (r h(mtade ur due$$en av principen av det he$a, a$$a an "ort"arande med sin egen cup, i synnerhet "r att omma och dra av det, e"tersom det motsvarar hans s(rs i$da )ehov. 5et r(c er inte en)art med den mora$is a, s$ipsar det he$a $ivet "r dem. *anningen (r idAn om s nheten i ansi tet, den anv(nd)ar ti$$ handen av det goda. 5en rymmer r(ttvisans v'g ver he$a $andet och de$ar (pp$et "ort"arande me$$an tv' )arn. 5en v(ver &ordens mante$ av gy$$ene ma&s och )$' $in och )roderar "o$ et e$$er )$omman i sin $(nning.
%2

% sam)and med det "reg'ende (r ut"ormad, (r den versta synpun t genom vi$ en re$igion och mora$, och d(rmed opp$ade ti$$ $iv s' att Gud som en ande, vare sig det ver he$a e$$er he$a s&($v, (ven oc s' g$(d&e i att "r(m&a s'h(r genom he$a $igger i samma ra"ter, 'ter man a$$ar det det )(sta, att a$$t missn&e i v(r$den (r i sig )ara ett mede$, en g'ng "r att )evittna hgre n&utning, och att han har ra"t och visdom att sopa a$$t i denna mening . 7n s'dan Gud (r oc s' den )(sta m&$iga Gud och e6empe$ p' de )(sta av m(n, domare stra""ar de onda, och (nd' i sitt stra"" v(n$iga och gracisa, om stra""et "rr e$$er senare, h(r e$$er d(r, "o$ m'ste v(nda ti$$ det )(ttre. 7n$igt denna idA s(tt, a$$a )ud, med ia ttagande av det he$a, )evarande och "r(m&ande av $yc a i he$a $(mp$igen (r opp$ad, ommer di nu $(mna de a$$m(nna mora$is a principer he$st )etra tas som gudom$iga )ud. Omv(nt, om man ser av andra s ($ i de mora$is a principer "r'n )r&an gudom$iga )ud, hittar du genom att titta p' deras sunda "rnu"t att Guds vi$&a ver $igen ommer

att ' a dit, "r att $'ta hand$ingarna av m(nnis or ver ar m&$igt, m(ns $ighetens $yc a ti$$sammans. *'$edes ordspr' et av v'r princip (r att )etra ta endast som a$$m(n )en(mning p' den versta gudom$ig )e"a$$ning s&($v. Och s' har vi ingen Gud som har en ns an h(rdade i s&($vp$'geri, och den sorg$iga uppsyn p' hans )arn och t&(nare, som de h(nder som vi er tomg'ng, i st($$et "r att an"a$$a pigg i den stora ver staden p' sin $ust, $ust av ce$$er d(r vi$&an snarare (n att "rnya och grnt, men vi har en Gud som vi "'r se upp med g$(d&e e"tersom han "inner n&e i att "r(m&a v'r g$(d&e av ostymerna e"ter att inte missunna oss, men r(ver som sin egen service "r'n ossB )$aden )ara handen vissnar som inte har "$yttat "r att agera p' detta s(tt. 2i$$ vi ha en )e r("te$se p' denna $(ra, vi ser ut i Guds v(r$dsordning. 3r inte a$$a vare$ser vera$$t str(van imp$anteras av $ust9 #ur an Gud vara s' s&($v an mots(ga att han s apade en ostym, som han "rdmde. 2ar&e individ vi$$ ha g$(d&e, och "r'n ver"ringen av individen som vi ser vera$$t institutioner v(6a, att g' med p' att a$$a ra"ter oc s' "r(m&a g$(d&en av a$$t, i staten, yr a, "ami$&, $ag, och som h(vst'ng dessa ra"ter stra"" och )e$ning, hot och $"te , varnings;och instru tionsar)ete ih(rdigt och onse vent i samma ri tning. 5et (r en outtrtt$ig ostymer, a$$tid )ort "r'n m'$en, men a$$tid zustre)end detta m'$. Gud ti$$'ter det onda (ter genom dess onse venser, samt den goda ningen av dess "rn, och han )yggde him$en med st&(rnor ovan"r oss, en o(nd$ig vy "r o(nd$iga "rhoppningar om en )ra sa , men han har t(nt en p$'ga )rand i hans "amn syndaren en gnista dereinstiger he$vete som redan varnar oss om den ver $iga. >$$t den h(r mannen har inte g&ort, men med a$$t detta han har g&ort av Gud. 2ar"r (r det a$$tid ont, ont i v(r$den/ 2i vet inte, och ingen vet det, de (r d(r, de (r med Gud samtidigt som, och vi an inte ha Gud utan den. 7n sv'righet med att "rst' och medier (r h(r "r var&e do trin, gmd i a$$a, inte upp, med andra ord. >$$a samma, doc om sm(rta, onds a (r "r'n Gud e$$er Gud trots det, s' an, en$igt vi$$ oren i denna ti$$varo ingen undervisning att vara )(ttre (n vad det onda an "rstras av det onda i sig och den goda mu$tipart genom ti$$de$ning av gott, inte )(ttre men oc s' inte sant, "r a$$a tips som vi an dra av en hgre v(r$dsordning "r'n h(r och nu, g' dit, att detta var dess mening och passage som he$het, app$iceras h(r "r att s$ut"ra det. 7"ter att a$$a gi$$ar att tro p' Gud vars ande h(rs ar i denna v(r$dsordning, att $(gga ut p' sitt eget s(tt. Och s' &ag "underar p' min "avorit med r(tta, inte var det )'de den nuvarande och nuvarande enda ns an hans natur, som Gud ommunicerar s&($v som $i a n&utning, och d' han inte s u$$e vara mer (n summan av dess natur och s u$$e ha sitt missn&e som deras ns an att a tie, men det som gr honom (nna sig som en "orts(ttning av det he$a och var&e individ (r i denna he$het ti$$ en $ust"y$$d s$utm'$, e$$er, om det inte "inns n'got s$ut i v(r$den ti$$ a$$t strre appro6imation ti$$ en ren, hans samma $yc a och a$$tid strre utvidgning av omr'det "r denna $yc sa$ighet.

5(r"r unp$easura)$e starter och omv(gar i hans v(r$d att han an vara s' )ra snarare (n $ust"y$$t. 5u du))$a )ara hans $ust"y$$da s(tt. Fr'n a$$t ont, a$$t missn&e i v(r$den han har sin $ust"y$$da de$ d(rav i "r)(ttring, "r(ndring, hea$ing, och endast n(r en r'mar , uns i$"u$, o$( ta unde, han s u$$e ti$$ och med (nna det med sm(rta. *' som a$$a "ramv(6ande ara t(ren av det nya hotet om "ysis och mora$is onds a (r, vad det oc s' h($"ten att "rne a det, det (r s', men det som (r (nnu s apats, ommer garanterat att )$i en )ra m'$ e"tersom Guds egen ti$$"redsst($$e$se i 'tan e )eror, ont "r gott ti$$ s$ut att $eda det goda ti$$ det )(ttre. *' v(r$den (r ' ena sidan "inns i ver"$d i s&($ar som ommer ti$$ den eviga $usten a$$t n(rmare, "r det territorium samma sprids mer och mer, genom att $(ra sig mer och mer engagera n&ut)ar a tivitet (ven p' Gud, doc a$$tid att visas )a $(nges nya s&($ar "r'n den "rsta orsa en som och har den o(nd$ighet av hans v(r$d och tid och p$ats "r en o(nd$ig ti$$v(6t i anta$ och stor$e p' s&($ar och $yc a, och en ny )r&an "r Gud och hans vare$ser om n(rmare honom redan odd$ig ar)ete. #e$vetet s&($vt "re ommer endast som "rstre$sen av en ($$a ti$$ missn&e p' med en strre, vi$ et resu$terar i en hgre positiv produ t av $ust s er i den a$$m(nna $agen om samver ande negationer en dag. =ust d(r"r an det inte vara "r evigt, e"tersom det har p$'ga verm'ttan som s$ut$igen m'ste tvinga den mest onda s&($v, d' han renas stiga upp ti$$ him$en. *' vi har inte $(ngre en Gud som har ett evigt he$vete "r tids synder, men en Gud, den stora terrorn g($$er att avv(r&a strre s r(c och att tvinga stora $yc a. 7n pappa stra""ar annars hur s u$$e Gud stra""a annor$unda. % ett s'dant s(tt sann Gud som vi s&($va s u$$e vi$&a tro evigt r(ddade oss, ingen tid missn&e i hans v(r$d, e"tersom ingen tid som samma tr(""a honom, inte peda$en, (r )ara tidens g$(d&e i hans v(r$d den som g$att honomB och (nd' (r att vi vi$$ att v'r g$(d&e och v'rt $idande s' myc et "res$og a$$t innersta n(ra, "r sin egen n&utning "(st vid den, att v(nda v'r sm(rta, och vad han tyc er om att gra och han an oc s', och det garanterar oss dereinstige sv(ng . 2ar det att hon tve ar, Gud (nner och ser och (nner att de )ehver, som musi er, upp$sningen av disharmoni som $igger i hans idA, som (r i hans hand "ram't (nns, och var"r han (nner ti$$ och den disharmoni som vac ra, $i som poeten $eder sin h&($te med n&e genom a$$ehanda o$yc or, den )ra ut i "rv(g g$ad att han s&($v ommer att orsa a honom. >$$a (r en s'dan h&($te in"r Gud, men detta $iv (r )ara en hand$ing av det he$a, var&e person )ara en enda rst av musi , men var&e rst m'ste ut"ras v($ "r sig s&($v, annars harmoni i det he$a (nner "e$et. 3r det inte oc s' en hemgi"t av Guds egen (ns$a av att andra an hitta $i a myc et g$(d&e de goda m(nnis orna i de$tagande i $idande (n andra, om )ara han vet oc s' g$(d&en s&($v som en me$$anhand, denna sorg ti$$ g$(d&e "r honom att v(nda . +en Gud (nns som me$$anh(nder "r att sopa a$$t $idande i v(r$den "r v($signe$se. 5etta (r nu var&e antar i en$ighet med, e"tersom det upp"y$$de honom. 2ad m'ste vara tyd$iga, om v'r princip (r att )est' med Gud, (r att Gud )ear)etning av hans vare$ser "r sin egen n&utning som he$het vi$$ ha hans )ud har denna (ns$a av att han an agera p' denna (ns$a av )e$ning och )estra""ning h(r och d(r, och d(rmed s$ut$igen a$$a $eder ti$$ att "$&a dessa )ud, och h(rmed "r deras eget )(sta. Fr att )e r("ta denna teori, men om)inerar det "rsta och mest sna)) titt p' ostymer av a$$a vare$ser med de sista och d&upaste utsi t ver )anan och p$anen "r v(r$dsordningen

som he$het.
2.

+ed den eta)$erade principen =ag h'$$er inte med den som "astst($$ts av andra mora$ inte, anser &ag det )ara som den sista, $araste to$ ning av densamma, vare sig det oc s', att deras "r"attare s&($va inte vi$$ er (nna det. F$&er n(m$igen en person som denna princip (r det Guds vi$&a, (r Gud, er (nner Gud r(tt, vinner Guds (r$e , det "inns a$$t detta )'de dire t och indire t i den angivna om)inationen av den mora$is a och re$igisa principen, (ven han (r rim$igt e"tersom vad an vara mer rim$igt (n n'gon ens i$d 'tg(rd e"ter en a$$m(n ma6im att h(nvisa ti$$ en he$het, och vi har i princip 0ants princip, men "y$$d med ver $igt inneh'$$, (r det natur$igt, e"tersom det (r mer p' ytan av naturen, som ostymerna a$$t e"ter $ust och mer p' d&upet p' samma s(tt som "rh'$$andet av n&utning var och en med tota$ g$(d&e, och han agerar som en med$em i den mening och "r )evarandet av det he$a, som han ti$$hr e o$ogis t, e"tersom det som )(ttre )es rev ara t(ren av det organis a $(n ett sam)and med det he$a, s' att det a)so$ut s u$$e "r det goda i det he$a, tr(""ade han sin och "astst($$ande av sa er p' en g'ng, e$$er vad som s u$$e unna t(n a en vac rare och )(ttre avs(ttning (n de sa er s&($va, och ti$$ hans $yc a och a$$a anv(nda, "renade han (nt$igen ver$(ggningen och a$$ $ust och n'gon "orm av n&utning a$$s. % s&($va ver et $igger d(ri den v(sent$iga s i$$naden i v'r princip g$(d&e "r'n a$$t tidigare att det inte "inns n'gon s(rs i$d typ e$$er p' sidan av g$(d&e in"r andra ommandon "r att si ta "r'n )r&an, och d(rmed har m&$ighet att gra a$$a n&da. %nte sin egen n&utning, inte onstigt n&utning, inte den sensue$$a, inte den inte$$e tue$$a g$(d&en, inte den nuvarande, inte "ramtiden n&utning, inte n&et att det goda, inte $ust ti$$ det onda, inte tyst, inte rra sig, inte utstr(c ning )est'ende, inte den intensiva star ns an har i princip redan "r'n )r&an en pre"erens. +en dess v(sen (r att det s(tter ma6 n&utning he$t en e$t som att str(va mot, oavsett "rsta, hur, var, n(r, med vi$ a mede$.2ad ns an (r att ha "rde$en i a$$a "a$$, m'ste "rt&(na det genom sin stor$e och deras onse venser. 5et "inns utan "r a$$a precis som en p$ats och en tid som s u$$e unna upptas av n'gon annan med strre "rde$, och det minsta sensue$$ n&utning sin p$ats "'r a$$ts' $i som den strsta och mest and$iga som, n'got o)ehag (ven om de er)&uds (r, er)&uds h(rmed, "rutsatt att de ta med in"randet av dess onse venser en strre ns an resu$tat i v(r$den (n n'gon g$(d&e i deras st($$e. 5en ri tiga utvec $ingen av denna hgsta princip med h(nsyn ti$$ den typ av m(n och sa er, och de a$$m(nna och s(rs i$da omst(ndigheter p' sig att agera en$igt vi$ en, distri)ueras, reg$er, 'tg(rder, n&e och missn&e v($&er a$$t s' att a$$a rav p' den renaste mora$, den mest natur$iga r(ttvisa, den hgsta (ndam'$sen$ighet, strsta dis retion s a$$ upp"y$$as av det. Lagar som ens i$da "a$$, ti$$ och med h&($p av uns ap om gott och s&($v)est(mmande och deras r(ttigheter "'r sin au toritet "r'n den. =ag an inte utvec $a det h(r i deta$&, och m'ste ge p$ats n'gra inv(ndningar. >rti e$n

(r )ra, men "r att se ri tningen p' utvec $ingen redan. #(r (r )ara "r avsi t att presentera den hgsta och den huvudsa $iga $edande aspe ter. 5en "rra (r i den tidigare, )r dessa gras i det "$&ande, n(m$igen i "orm av att )esvara n'gra inv(ndningar som s u$$e stiga "rst. O""ent$iga "re$(sningar om (mnet (r avsedda att ing' i en annan.
2%.

%ngen ommer att vi$&a och unna "rne a att ver $igen ia ttagandet av mora$is a principer e$$er Guds $agar, (r $yc a "r m(ns $igheten i grunden )unden, s' att, s' $'ngt detta $yc a )eror p' de "ria hand$ingarna av m(n, det med mod och a$$m(n e"ter$evnad dessa $agar v(6er oc s' stadigt och a$$m(nhet. +en de$s (r det vad man i a$$m(nhet inte an "rne a och gi$$ar, men att "rne a det specie$$a, i)$and ommer de att s(ga n'got vardag$igt "r dessa $agar (r h(r ti$$ (rnan, g&ord av "a$$et. +en om det var i sig en underordnad "un tion i huvudsa en, s u$$e det vara en )ra, e"tersom det (r en $ar, medan a$$a andra )est(mme$ser ges vi$ a 'tg(rder att vidta, (r o $ara. +en ingenting hindrar att se det vi tigaste och med i det, och det hindrar inte )ara ingenting, men det "inns de drivande orsa erna ti$$ den, d(r"r att, "rst, den "orme$$a, att det ver $igen (r apa)e$ att singe$ (r inget ytter$igare "rtyd$igande mer s'r)ara aspe t "ort"arande, )$and $(mna dessa $agar i a$$m(nhet h'$$a, d(rav den enda som an sprida en dire t $arhet i s$utsatserna, och "r det andra, den materie$$a och pra tis a, som h(rmed ra a som (r satt som m'$ "r m(ns $igt hand$ande, "$&t a$$a "a$$ i sig a$$ m(ns $ig ver samhet (r, och vad att gra av a$$a natur$iga motiv ti$$ hand$ing, )ara st($$a in s' att det he$a (r p' en g'ng ti$$g(ng$ig "r en och. 5en "rsta an$angend, an vi s(ga att a$$a ic e;re$aterade ti$$ n&es synpun ter "r'n vi$ en annan har "rs t att "rena de mora$is a principer, n(stan (nnu mer ra"t och anstr(ngning "r att den egna $argrande )eg(ran som en v(ndning ti$$ det "rtyd$igande av andra sa er att t&(na ti$$g'ngar. %nte ver $igen att v'r princip i sig $i a a$$ting s u$$e t(ndas p' en g'ng, men du )ehver inte )ara "r att upp$ysa principen s&($v (nnu, s' det upp$ysa andra.2ad Gud, vi$ en an$edning, vi$ en natur, vi$ a organis he$het, vi$ et (r )est(mningen, om n'gon a priori en annan, (r nappast n'gon en myc et tyd$ig, s' tyd$ig zippa s$utet, 'si t, a$$t som an vara antingen s(tt, "rst', och e"tersom det (r e$$er s' an "rst's, )$ir det a$$tid s' e$$er "rst'tt. % motsats ti$$ den g$(d&e, som utgr (rnan i v'r princip. %ngen an "r $ara det, men genom att i var&e medvetande (r vera$$t omede$)art p'vis)ar, (r oc s' m&$ig utan miss"rst'nd i sista instans. *om s( ert n'gon (nner sin e6istens, $i a s( ert (r det oc s' g$(d&e och sm(rta (ns$or i denna ti$$varo (r o$i a, och s' han ommer s( ert att s i$&a dem p' r(tt s(tt, e"tersom sanningen om en (ns$a av dis riminering och m(tning samman"a$$er e6a t med sin egen e6istens. 8atur$igtvis (ven Gud, natur, orsa , )es$utsamhet (r en evig "est, men inte som v'r 'si t om det, och de tusen o$i a angreppspun ter och ing'ngar, som an "inna det m(ns $iga sinnet ti$$ dessa stora "(stningar, och med s' m'nga )r&an p' t&uvstarter ommer det a$$tid att "r)$i . 7ndast det inte $(ngre samma g'tt ner ti$$ me$$ersta och

nu har utsi t ver he$a (r "e$, men mannen (r inte a priori i detta centrum, och du an inte s(tta honom d(r genom $usta. 2etens apen (r det att ange detta igen "r att )ygga i ver $igheten grundades p' idAn "ram"r oss, an de inte g' ut som n'got avs$utat det. Om vi$$ oren "r n&utning, men tar sinnet "r'n )r&an (ven hans angreppspun t och input. #an (r inte som ett hus, men e"tersom det unzertr<mmer)are sten ti$$ huset, som an anv(ndas, a$$ts', )ara "r att )ygga upp det genom att a$$tid s(tta p' nytt i ny ordning och "orm ver den andra. 2'r princip (r detta )$oc ti$$sammans med p$anen av )yggnaden, och he$a !ui$d det ommer a$$tid och "r evigt vara samma sten, som 'ter ommer, endast en upprepning av den "rsta grundstenen, och Gud som stenen som st(nger va$vet. 5u ans e inte vi$$ )ygga hus med hus. % s&($va ver et (r det vi$&an att "rst' n'got om Cnana$ysier)ares, o"r $ar$igt, 8'gra, *enaste, men &ust d(r"r att dividera med n'got "r'n honom, samtidigt som den )(sta $uc a och )indemede$ "r honom att motivera e"tersom ingenting, den )(sta an$edningen , e"tersom att "r $ara med n'got, det )(sta $&uset. 8(r sinnet rengras )egreppet ns an av a$$a ut$(nds a ingrediens, samma $gner "re honom en en e$, na en, na et sa , e"tersom det som n'gon vi$$ "ort"arande att vittna om det, det (r )ara n'got att och $i nande, inte som det i de (ns$or av deras sig s&($v och )ara i att vi (r omede$)art $art. 2em s u$$e ha n'gonsin (nt $ust, vi$ et natur$igtvis s u$$e gra n'gon de"inition av vad n&utning (r, och som har (nt det, som det ommer att unna gra n'gon de"inition av $ar, (ven om man an s(ga myc et om vars resu$tat (r det och vad det inne)(r . +edan sinnet med sin me&se$ runt ar)etar gratis p' deras vi$$ or, med sin $y ta runt $ampor "rg(ves e"tersom han inser att detta h'rda o)err)ara neds (rningar s&($v i sin me&se$ och )r&ar s ina $&uset av hans $y ta, och ti$$ s$ut inser de s&($v$ysande diamanter, vi$ et oc s' (d$aste och Cnzerstr)arste den och astar )ort sin me&se$ och hans $y ta "r att h(dane"ter anv(nda diamant i st($$et "r )'da. 5enna diamant (r vi$&an. 5' $ust trotsar ned)rytning av sin $ptid, men det (r i en mindre *&($v $art p'vis)ara, (r dess $ag$ighet genom sp'r)ar, $evande, orsa ssam)and med a$$t detta och agerar i v(r$den. 7n diamant i 'tan e (r det en pu$serande h&(rta "r a$$t $iv i v(r$den, e"ter a$$a tr'dar $pa samman, och a$$a $(c an igen. >$$t i him$en och p' &orden, i ropp och s&($ och andra vare$ser (r att s apa inom en snar "ramtid e$$er sista instans "rh'$$ande ti$$ deras ns an ti$$st'nd, och det strsta n&et e$$er vi$$ oren "r det strsta n&et, d(r"r )etyder oc s' att organisera v(r$den p' ett visst s(tt. 5en $i$$a "rasen ta$ar h(rmed den strsta uppgi"ten, n(m$igen "ast och s( ert, e"tersom var&e ma6imum )eror p' "asta vissa vi$$ or. 0asta n'gon en hg med stenar ut och )er(tta "r honom att ordna dem p' en v(gg som innes$uter strsta m&$iga omr'de, r(vs det inget mer han an ordna )ara ti$$ )o$$en.8atur$igtvis m'ste han veta att det (r &ust den s"(ris a "ormen, som upp"y$$er den uppgi"ten annor$unda sedan, men vad s u$$e vara p' grund av att matemati en/ *'$edes )ehver oc s' mede$ "r att upp"y$$a raven i v'r princip, e$$er s(rs i$t ti$$ "$&d av ver $ig uns ap om den typ av m(n och ting, och d(rti$$ principen har "ortsatt att utvec $as. 7n s'dan "orm men drivs vidare oc s' ti$$ denna s$utsats, utvec $ing uppmanar principen (r oc s' ett )ehov av den typ av m(nnis or och sa er

att ut"ors a sina d&up upp ti$$, och s' det i sig ste$ )egreppet n&utning an men p' sin position i princip he$a v(r$den uns ap vid $iv "r att dra in p' dess territorium. #gt upp (r uns apen om de rimine$$a och v($signe$se ma t de gudom$iga )uden, d&upt ner i )etyde$sen av inse ter och mas ar, men (ven uns apen om inse ter och mas ar, dess (ns$ighet "r n&utning och sm(rta, dess re$ation ti$$ v'r g$(d&e och sm(rta, sin position i "rh'$$ande ti$$ he$a naturen (r inte $i gi$tig "r utvec $andet av principen i sin termina$ grenar. +en (nnu vi tigare (n re"erensen, har den uns ap a$$t ti$$ n&utning, h(r (r det en som har a$$a 'tg(rder "r att gra det. 7n integrerad och os i$&a tigt sam)and me$$an s otten, av vi$ a det godtyc $iga som de instin tiva hand$ingar vare$ser (r )eroende, och g$(d&e och sm(rta. 5et "inns ingen enhet, som inte sy"tar ti$$ att producera n&e e$$er "r att "' ta )ort o)ehag e$$er "r att "rhindra. 5et mesta vara ti$$r(c $ig "r att verv(ga en av dessa mede$. 3ven om de ommer att s(ga, (r inte vi$&an e$$er ratione$$a instin ter "r att unna )ara gra s' myc et, oavsett om "astst($$ande av (ns$or av g$(d&e och sm(rta, instin t mot vi$ et den inte an. ; +en vi ser )ara n(rmare, vi an se s i$$naden me$$an de tv' i n'got annat $&uger, $&uger, att vi$&a driv ra"ten "r n&et som s ter honom som instin ten att en $ar upp"attning om vad vi tyc er om m'ste gra sa e, )and, instin ten att otyd$iga )est(mme$ser i den gemensamma (ns$a s' myc et man an s i$&a me$$an de tv', (ven om naturen "inns ingen "ast gr(ns me$$an dem vet, i dess "rh'$$ande ti$$ vi$&a 'tminstone det "inns inget att urs i$&a. >$$a su)&e tiva och o)&e tiva "a torer "r m(nnis or att agera, vi$ et namn de a$$tid $eder ti$$ vi$ en de$ av hans natur att de an vara re$aterade, a$$a hans motiv och sy"ten, n(ra ppet e$$er i hem$ighet, medvetet e$$er omedvetet, men a$$tid (nna igen ti$$ den ana$yserande sinne, det en h(nvisning ti$$ g$(d&e, &a det an vara i s' o)es riv$igt o$i a motiv och sy"ten man ingenting annat gemensamt hitta (n denna h(nvisning ti$$ g$(d&e, som du )ara inte an se, om du inte vi$$ tr(""a honom, e$$er vi$$ )ara den "rst'r n&et att (ta och dric a. 5etta an visas va$et. L't oss g' a$$a de vi tigaste ri tningarna i de m(ns $iga Trachtens e"ter, vad (r det, vad det har g'tt sedan urminnes tider och "ort"arande p'g'r i dag/ 1' >nnehm$iche och vac ra, men vad som "re"$$ oss angen(ma och trev$iga "rutom i den m'n det ger oss dire t n&utning, ; ti$$ nytta, men d(r det "inns en nytta som inte unde vers(tta ti$$ n(ra e$$er av$(gsna mede$ "r n&utning e$$er gottgre$se av sm(rtaB ; ti$$ sanningen, men har inte Gud en inhems ti$$"redsst($$e$se om"attas av e"ter$evnaden och a v'r uns ap, och inte har uns apen att t&(na oss, "r att $(ra oss naturen av v'ra ($$or ti$$ g$(d&e och deras anv(ndning, som vi$$ ha sanningen utan att det ena e$$er det >ndra (r ute e"ter, och inte omtyc t av )'de s u$$, ; i )ra, men (r det inre samvete g$(d&e som (r dire t re$aterad ti$$ vad som (r )ra, ingen $ust, och inte )ara det goda d(r"r mer v(rde"u$$ (n trev$ig, vac er, nyttig, sant, att det )(r a$$ting ti$$sammans i n(t e$$er p' grund av att det inte (r s( ert, men a$$a verv(ganden av det strsta n&et i he$a sy"tet med $&uset. >tt "rne a detta m'ste man "rst unna mot)evisa vad som s(gs om "rh'$$andet

me$$an Guds )ud ti$$ m(ns $ighetens $yc a. 8atur$igtvis sv($ter girig)u d(remot vo$ont(r var&e g$(d&e av, $(gger den $ag$se med "$it s ada, s' motvi$&a mot, och sanningsen$ig varar stra""et, inte att s(ga en osanning, och martyrerna an ste t p' en g$dande ga$$er.+en s u$$e sv($ta om han har pengar s u$$e inte vara $ust"y$$t som att (ta, gr det $ag$sa s ada om det inte )ehaga honom, att s ada andra, )(ra *anningsen$ig s u$$ sannings stra"" om den interna stra"" "r $gn honom girig)u (nnu inte ver ade tyngre, an martyren ste a om han inte r(dd, "a$$ande "a$$a "r'n hy$$orna i he$vetets e$d och inte hoppas att s&($en s u$$e stiga in i sa$igheten i himme$en, "r'n den )r(nda roppen. *' )ara n&utning, sm(rta som sy"te e$$er motiv ti$$ hand$ing, )eroende p' om man vi$$ tro det, och )ara "' den mindre "r'n den strre, e$$er vad dy er upp, den av$(gsna syns(ttet i, ver)&uden. 5en ommer )ara p' vad som gr e$$er $ovar n'got mer, e$$er mer g$(d&e e$$er sm(rta. %nte i det s' det )(sta "o$ et s i$&er sig "r'n den v(rsta som de hand$ade mindre (n ca $ust s u$$, men att de hade g$(d&e i n'gonting annat, n(m$igen $(ngtan e"ter det som (r i sig $ust"y$$t v(c ande e$$er "r$ust )asera p' det he$a, det onda utan att vad som (r o)ehag$igt e$$er "ra;)asera "r he$a. *' natur$igtvis "inns det oc s' en stor s i$$nad me$$an den undre gemensamma ns an av den r'a, sensue$$a mannen och den hgre and$iga $(ngtan av den (d$a, )ara )r inte ses, s i$$naden $igger i det "a tum att det var )ara ett n&e, inte det andra, men d(ri $igger #an som (r en g$(d&e som g'r upp i att (ta, dric a, spe$a, men den andra g$(d&en som stiger i s apandet och medvetande, producent av en ns an att vara, en transcendent g$(d&e som den $(gre an inte oense, d(r"r att de s'som "ruts(tts. 5oc ta$ar v'r princip inte )ara det som redan (r mr vergripande sy"tet med m(ns $ig str(van, $ar som den "r'n, vi$ et oc s' (r sy"tet )r vara samma, men detta tyder samtidigt oc s' som det s a vara i samma sy"te. Fo$ )r&ar a$$t s' att deras strsta ns an att s a he$st i n(sta, och egen $ust, men i den utvec $ade syn p' m(n och ting an man se att den strsta ns an av individer inte )ara dire t genom att ar)eta en)art p' egen hand n(sta n&utning, men )ara det strsta n&et som he$het an n's a$$s, att )'da an det inte s i$&as. 5etta resu$tat, medan den d&upaste tagande onse vent i den typ av m(ns $iga och gudom$iga och sista sa er, (r nu i 1rinzipe vorn?eg ges ti$$ m(nnis an att gra det durchzu)i$den genom he$a $ivet, och s' vad han vi$$ "r'n )r&an, det s( rare att $(mna, som om han med sitt eget ort titt, utseendet p' )arnet e$$er vi$de, e"terstr(vas det hit. 8u (r det natur$igtvis oc s' ndv(ndigt att gra s' myc et av undervisningen av m(ns $ig, gudom$ig och sista sa er som honom g'van en g'va och dyr)ar visas. +en redan innan den principen ommer 't detta std, v(c er den genom sin )$otta yttrandet ens $ust att $yda det, och det (r ingen $iten "rde$ i ett )ud vi$ar he$a v(rdet av sin e"ter$evnad. #e$st redan (r "o$ ets str(van e"ter n(sta och egen $ust med"dda, men det (r inte ensam. *' $(nge ingen on"$i t gr sig g($$ande, $yc ades den a$$m(nna instin ten i honom, ns an att s apa inte )ara ti$$ och men oc s' "r att se, och nu (r det inte )ara ti$$'tet utan ndv(ndigt "r att s apa den )(sta m&$iga, och i sig i en annan, och mer t&(nar )ara "r att visa att det han vi$$ inte separera, egent$igen

inte separerar. 7tt s'dant )ud s rattar m(nnis orna s' g$ad att han vi$$ att $e mot g$ada igen. 8u den )(sta och hgsta )udet honom ver ar oc s' som den mest v($ omnande och vac ra. >$$a ensidiga ns an 1rinzipe inte $sa on"$i ten me$$an )&e$ser av "o$ et och d(rmed uppst'r redan "r'n )r&an, (ven i on"$i t med sin goda (ns$a. 7tt )ud, vi$ et tyder p' det "rsta e$$er, he$st, p' egen hand e$$er sensue$$ n&utning, ver ar det s&($vis a, o"rs (md, och en som )ara tvungen att gra uppo""ringar "r andras n&e e$$er ett tec en p' menta$ n&utning, ver ar det onatur$igt "r honom och tom. +en en princip, som (r ns an av en av n&et att a$$a inte de$ar n'gon g$(d&e a$$s samma r(ttigheter, det vi$$ s(ga det "a tum att det m(ta sin r(tt en$igt deras )idrag ti$$ den strsta av g$(d&e i det he$a, om)inerar drag ra"t av a$$ ens i$d 1rinzipe i sig utan en 'terg'ng. *' v'r princip vinner p' att den mannen h&(rtat i a$$a hans sy"ten, "rist'ende "r'n a$$a sn(c or, ren, $ar, he$t och "u$$t i $iggande, av s nheten d(r det (r s', natur$igtvis $utning av "o$ et, dessa (rn oc s' "r att )evara och ver a "r upp"y$$andet av sy"tet. Genom den t&oc a huvudet p' spi en (r he$t upp"y$$t, tr(nger spetsen den d&upaste. Och detta v(n$igt ansi te av principen, vi$ et gr det a$$t sporrar att "$&a honom, men )ara )ara in)&udan. 8u )est'r den oc s' $'ngt, som sagt, i "rh'$$ande ti$$ resu$taten om vi$ en typ av m(nnis a, gudom$ig och sista sa er, och &u d&upare vi tr(nger d(r, de mer ra"t"u$$a motiven utvec $as "r dess e"ter$evnad. *'$edes princip )ara i m(nnis an, tittar runt, p' modere, sparsam, )ara, "ridsamma, v($grande, ar)etsam, $ag, $evande, Gud Fr$itar sig, e"tersom hans sida h($sa, v($st'nd, "red, (r$e , respe t, heder, "rihet, $ugn samvete och resten "a$$er p' Gud, och ' andra sidan "a$$er de o)eh(rs ade, utsv(vande, or(tt"(rdiga, $ata, onda, Gud "ient$iga, e"tersom hans sida s&u dom, "attigdom, stridigheter, hat, "ra t, s am, "(nge$se, roppsstra"", s u$d.5etta a$$t s( rare, desto )(ttre )$ir he$a den m(ns $iga ordning (ven mot )a grund av principen, i en d'$ig ordning det goda ommer "rmod$igen "r orta viss $n, de d'$iga, v(rt n'got ont, men vera$$t och he$a tiden, men ordningen p' sa er och ting (r )ra varit ti$$r(c $igt "r att ra p' i genomsnitt och p' det he$a taget )(ttre )(ttre och s(mre v(rre, och om r(ttvisa initia$t ha$tande promenader )a om mannen som n(stan a$$tid hann de honom "re s$utet av $ivet. 2i$ a motiv men an orsa a m(nnis or att st($$a upp sin promenad mer i samma anda som de undantag (n rege$9 +yc et $idande h(nder oc s' att Guds godhet, men )(ttre man ti$$ )(ttre sa er, s' han v(nder sig "r att $ida och &u mer det ommer att h&($pa andra att onta ta honom. +en $(ngre och hgre stiger utsi ten. #ur m'nga och )ittra s u$$e unna tro av de e6ceptione$$a "a$$ av r(ttvisa h(r p' &orden, vad har att igen och )e r("tats i genomsnitt och utvec $ing "r'n )r&an av v(r$den, (r den $edtr'd "r p$anen, insta$$ation, $edning av v(r$dsordningen som he$het, den (r inte $st med det h(r och nu. 5en som inte tror att "retaget och s( ra utsedda an$(ggningen oc s' ommer att "inna sin s( ra genom"rande och s$ut"rande n(r systemet inte samtidigt (r s$utet. #(r (r det h(mnd o"ta upp p' grund av det stora sammanhanget i vrigt me$$an nu""ar, och (nd' "r)$ir hot"u$$ och mer hot"u$$ och (ven stra""a med detta hot e$$er givande med utsi ten a$$tid "rest'ende, s' det an "rsenas (ven )ortom detta $iv, men genom steget vi )edriver r(ttvisan a$$tid

strre (n han som (r v'r, vi ommer att vara det sista stora steget som vi gr i det andra $ivet ver, an inte undg' det, men de ommer att vara de som, i app med oss och ti$$sammans, vi i den andra v(r$den "a$$er ner e$$er upp )(r. =ag vi$$ s(ga, om den ens i$de personen som det g($$er "r he$a tingens ordning h(r hans $n e$$er hans dom inte unde "' att dden i sig ommer att vara med d(r "r att s(tta honom under nya "ruts(ttningar som gr det m&$igt. >nger n'gon en "ru t h(r p' &orden, och gra sitt eget, s' det ommer att v(6a )ortom &orden "r him$en och )$omma och )&rn. 2em ommer nu att "r'ga er, vi$ en $n han s u$$e "r det han gr )ra i den &ordis a "rv(rva, i him$en, vi ans e m'ste g' och s(ga, var "ret och v'rden av uts(det i &orden din, s' ommer tr(det med a$$a )$ommor och "ru ter ovan"r &orden en dag )$i din. *' stor )e$ning "'r en dag s$itage, e"tersom e "r'n e o$$on v(6er $ite &ordis t. Och s', som Guds natur som 1"$anzgarten oss som st'r p' go$vet i samma tr(dg'rd, (nd' ge n'gra trev$iga tec en. *'dana (r de motiv som det har att anv(nda v'r princip att dess e"ter$evnad. 5et som anges h(r inom ort, har "ortsatt att genom"ra undervisningen. >tt det (r precis vad det (r i a$$ m(ns $ig ver samhet (r i sista hand, och an agera, (r s' sant att (ven de $(rare i mora$, (r som s er en ns an att h'$$a s' $'ngt )ort som m&$igt "r'n deras system, men inte an h&($pa ti$$ att avs$&a deras motiv men (ven i $ust, )ara att de (r av a$$ ns an om )ara de hgsta topparna och toppar ommer att g($$a som om de hgsta toppar, och inte he$$re "r$ora $agren genom att rtterna ti$$ &orden "r$orar )as.Ctan h(nvisning ti$$ ns an av samvete, g$(d&en att vara med Gud i s$ump och evig sa$ighet om a$$ mora$ (r $am, h&($p$s och "'"(ng, "a tis t, att hon "ort"arande var (ven med denna remiss, visar sig he$t en e$t det "a tum att de i de "$esta av dem ver ar vara en )use. Och natur$igtvis gr den staste, sn($$aste huvud avs urna )ara ti$$ r(ds$a. +ora$isterna men separat i ver $igheten che"en "r n&et att hennes ropp, som h'$$er ut ti$$ oss och s(ga hur vac ert det (r9 =a det (r trev$igt, men vu6it samman andra med a$$t vac ert. % v'r (ns$a av n&et att samvete, e"tersom det ver ar den hgra )etyde$sen att vara den )(sta )e$ningen i ns an om att Gud har uppr(ttat h(r p' &orden ti$$ det )(sta ar)etet "r n&e, som den and$iga 'terspeg$ing av oss a$$a s(nda e$$er )ara str'$a gestre)ten n&e i ren rund spege$ av v'r vara enade som en onta tpun t $i nande de$ av den gudom$iga g$(d&e i sig, om det ver $igen Gud (r som )i"ogas samma ostymer som en ns an om en v'g som (nns som en de$ av ($$an. 5en eviga sa$ighet utan "'r sin )etyde$se "r'n det "a tum att det ver ar vara en ns an pounds, vi$ et ausgetan av oss i v(r$den en dag med a$$a oc er att den (r s$iten, ommer vi att 'ter)eta$as som egendom, och s u$$e inte ha "rodats h(r trots v'rt ar)ete, det s u$$e gra oss Gud "r a det ti$$ en hgre r(nta. 5en van$iga mora$ men "r $arar "rmod$igen orrigera en $n i $(ngtan e"ter den sista och hgsta som an vara oss, men en ns an "r oss (r denna )e$ning "r ingenting. #ar en ns an d(r det hgsta v(rdet, var"r inte h(r/ 5en van$iga mora$ s(ger, inte att ta hand om de steg som (r )yggda "r att h'$$a och hgsta, e"tersom de inte (r den sista och hgsta (r, men endast "r detta

2i vi$$ att de steg och toppen, stegen, e"tersom de $eder ti$$ toppen, och toppmtet, e"tersom &a ten $eder honom genom stegen, och han s&($v (r )ara den hgsta, d(r vi mter Gud och hans (ng$ar, ti$$ den $(gre men med dess $(gre vare$ser, utan oc s' av Gud.
2%%

5et ommer att s(gas, )udet att s a a$$tid )ara e"ter den strsta av n&utning, osett p' samma s(tt, satte ett &(m"r)art m'tt p' a$$ $ust, d(r inte hitta men s'dan var. @edan sinn$ig och and$ig n&utning (r ma a$s med varandra, och i de sensoris a och and$iga omr'den i synnerhet var det 'terigen de mest s i"tande g$(d&e som inte har n'got van$igt m'tt p' stor$e , 'tminstone inte anv(nd)art. +en (nd' "inns det en s'dan, &a det (r det mest dire ta och mest dire t nytta, vad an vara, e"tersom det $eder dire t ti$$ var&e person och "rst'r genast att g($$a. =a, inte )ara en utan tv' omp$etterande normer "r n&utning d(r, en su)&e tiv, med vi$ en vi (ger $ust, och ett m'$ med vi$ et vi m(ter den onstiga n&utning. 5et (r i den omede$)ara (ns$or me$$an mer och mindre av $ust och "(st vid den star are e$$er svagare instin t, dessa i omr'den som (r )eroende av dessa (ns$or och instin ter 'tg(rder genom vi$ a $ust de$vis uttryc t, de$vis sy"tar ti$$. !'da m(ter urs i$$nings$st ur a$$ $ust. % s&($va ver et an vi dag$igen )evis p' att a$$ g$(d&e, s' o$i a som det an vara, en gemensam 'tg(rd som har "unnit i det "a tum att vi "redrar att se en av de andra dag$igen och vet (ven att "redra. 7n po& e ommer inte hitta dig s&($v p' en "r$ust att v($&a me$$an ett (pp$e och en )o , "r det (r d(r. @unt sensue$$, h(r (r inte$$e tue$$t n&e e$$er missn&e oc s', som om han var i samma &(m"re$se s u$$e inte veta att hitta Och hur s u$$e det a$$m(nna )yteshande$ med m(nnis or som )rinner inne)(r d(r a$$a vad han (r mindre "rt&ust i den (r det som (r (rt "r honom tr(na, och hitta en gemensam s a$a p' pengar n(r de o$i a va$itet av $ust att &(m"ra deras +(ngd "rhindras. 2i an s(ga att "r en princip, som (r att vara "r de 'tg(rder som r'der, )ara inte ett m'tt )e$(gen an vara vad som $igger dire t i (ns$an, "r'n vem hand$ingen och vad som (r utsatt av de 'tg(rder s&($va o)&e tivt "r'n oss snarare . 8atur$igtvis an "rs h(nda under denna 'tg(rd, genom post;e$$er "rv(ntningar inte 'terge tidigare e$$er "ramtida g$(d&e i sin r(tta votv(rde, e$$er andras hand$ingar missto$ a. +en ris en "r "e$ s a inte "' dig att asta )ort den typ av sanning i sig, utan av a$$t strre mind"u$ness "r att gra det s( rare "r oss. 7n a$n, som m(ter orre t s&($v, ingenstans "inns d(r och det s a r(c a om den m(ter s arp, om den (r s apad s arp. Och inte )ara i &(m"re$se, men oc s' summan av de o$i a Lust (r "o$ et s' )ra som m&$igt i onsten. 7n dag ger o"tast andras g$(d&e och sm(rta med den (n den andra, men man (r v($ vet vad han ti$$)ringade den $yc $igaste av o$i a dagar i det he$a. =a, har man en myc et m(r $ig "rm'ga a$$a, (ven "rde$ade n&utning e$$er sm(rta, som h(nger p' en sa e$$er hand$ing "r oss s&($va e$$er andra, e$$er vars ti$$st'nd det $ovar att )$i, "r att samman"atta i (ns$or, och d(rmed s apar en (ns$a av v(rdet av sa er och hand$ingar. 2ad g&orde det d(r e$$er vara som, (r detta avgrande "r vad som

$ovar att ha r'd med det. 3ven i detta (ns$or av m(nnis an an "e$a, men vad som "$&er (r 'terigen inte att han avvisar denna (ns$a, men a$$tid "ina och ri tigt "ormning och om)inera med andra mede$ om ti$$g(ng$iga "r dem.
2%%%

5et ommer att s(gas, den eta)$erade principen (r en redovisningsprincip vars ti$$(mpning "a$$er om&$igt, e$$er att den m'ste gra mer s ada (n nytta n(r man "rs er ti$$(mpa. >$$a andra "a$$ d(r det (r ndv(ndigt att agera, "r med det andra vi$$ or som "rsv'rar "rh'$$andena i v(r$den ti$$ o(nd$ighet, hur an du s apa en princip som r(ver det om&$iga, )er( ning e$$er )edr(g$iga )er( ning san tionerade det som grs i var&e ens i$t "a$$ s u$$e dy a upp en e$$er annan 'tg(rd "r n&utning e$$er sm(rta, "r att avgra om man s a agera e$$er inte. =ag )er "rst och "r(mst, men om inte det som h(r "r $arats vara om&$igt, e$$er avvisas som vi$se$edande, h(nder var&e dag och (r v($ sagt. 8(r m(nnis or har hand$as varandra (n med avseende p' de "rv(ntade r(tts$iga onse venserna av sina hand$ingar och e""e ten av dessa 'tg(rder p' sin $yc a och o$yc a, och om de har "e$ den h(r dagen, det (r a$$tid svaret att upprepa att de )ara m'ste str(va att "e$a dag mindre h(r "r att gra "rutseende nog a$$tid s( rare att ta honom he$t verge g' med )$inda e$$er s$utna gon hennes v(g. 2'r principie$$a rav s', genom att instruera "o$ et p' denna "ramsynthet, inget nytt "r'n honom, det )ara r(vs att, "r att gra mer av det han redan gr som tidigare, att han inte )ara ti$$ n(sta, men s' myc et han )ara a$$tid, (ven ti$$ de mest av$(gsna onse venserna av sina hand$ingar och a$$t Cmsich?ir en ta hand, att han inte )ara $o t, men att han (r $o . 0an nu m(nnis an detta (r inte a$$er?egs hitta den )(sta, (r han (nd' att stoppa det ser a$$er?egs. +en om principen prac as att m(nnis orna h(r endast "r att )er( na vad som ommer att dy a upp "r'n var&e ens i$t "a$$ av n&utning och sm(rta, restri tiv, s' detta (r )ara )ara en su)du tion. %nte a$$a typer av "rutseende (r en )er( ning. %nte he$$er (r a$$a denna avgi"t, och inte he$$er )r det )er( nas "r var&e ens i$t "a$$, men mannen (r a$$tid re"ereras av principen att )ara )er( ning. Fr det (r s( ert att de "$esta m(nnis or inte an gra g($$ande )er( ningar av onse venserna av sina hand$ingar, att ingen an gra en$igt a$$a re$ationer som om a$$a vi$$e $eda sitt $ag"rs$ag "r sig s&($va, var och ommer ti$$ o$i a resu$tat, och d(rmed intera tionen s u$$e stoppa "o$ p' gemensamma sy"ten som h'$$er ver tiden, s u$$e )er( ningen )ru ar g' ti$$ hand$ing tid. +en &ust d(r"r att i en s'dan )er( ning i var&e "a$$ inte s u$$e omma av var&e ens i$d m(nnis a att vara )(st, och med v'r princip, denna )er( ning r(ver inte, men m'ste a)so$ut "r)&uda e$$er )egr(nsa snarare om r(tt 'tg(rd, och det an "innas )egr(nsningar av rent utvec $a sig s&($va med h(nvisning ti$$ den typ av m(nnis or och sa er. 5(re"ter (r det ndv(ndigt att verv(ga vi$ a s(tt att styra de 'tg(rder, (r s&($v mest )idrar ti$$ $yc a "r m(ns $igheten, m'ste n'got hittas, och man m'ste t(n a p'. % det avseendet (r det en av de "rsta och vi tigaste s$utsatserna i v'r princip, har den

mannen att ri tas in de vi tigaste re$ationer i $ivet, snarare (n uti"r'n sin egen individue$$a )er( ning av onse venserna av sina hand$ingar, i en$ighet med a$$m(nna $agar och reg$er som den )(sta genomsnittet, p' det he$a taget, )evi$&a resu$tat, och vad de mora$is a principer som s&($va (r den hgsta och vi tigaste. Fr i)$and "ren $at "r a$$m(nna reg$er om aspe ter mer (n "r on reta "a$$ an den a$$ts' hitta "r genomsnittet av de )(sta $(ttare (n "r den ens i$de, och de$s an anv(ndas som ett std "r att resu$taten "r ett genomsnitt av de av er"arenhet, och a$$a )e"int$iga reg$er och $agar som )ygger mer e$$er mindre p' en s'dan, de$s med s'dana s$utsatser och de "r(ndrade "rh'$$andena )$ir ndv(ndiga (ndringar i h(nderna an $(mp$igen ges av )ehriga, och vi$ en typ av m(nnis or och sa er tenderar att g' av sig s&($v, (r det oc s' ver $igen i h(nderna att s(tta s'dana, de$vis $igger "rutom de materie$$a "rde$arna med de reg$er och $agar, en stor "orme$$, men $i a vi tigt "r $yc an av m(ns $igheten (r att genom en eintr(chtiges agera p' samma, en str(van gemens apens m'$, en en $are och mer om"attande )er( ning av onse venserna av 'tg(rder "r var&e individ (r m&$igt genom a$$a vet att samver an e$$er motver a det annars an r(va p' den de$ i hans hand$ingar, vidare att var och en, genom att anta de o)&e tiva $agar och reg$er "r att vara su)&e tiv, an s a""a sig vanor och h&der, vi$ et ger styr a och s( erhet och d(rmed ge "ramg'ng i sina egna hand$ingar, och $(mna den samtidigt mer anv(nd)art att ingripa i den a$$m(nna hand$ing. *$ut$igen, om $agar och reg$er, var man "rv(nta sig i en vidare mening seder och )ru , passerade en tid )$and "o$ et vinner, samma "ort"arande ett s(rs i$t stort in"$ytande p' deras ns an stat i den meningen och institutioner har samma redan satt upp "r det, och vid m'ngsidigheten hos "o$ et an "' samma upps(ttning upp p' m'nga sa er, utan att man an s(ga i v(gen "r orsa , (r en )(ttre (n den andra, och inventeringen s&($v an )idra ti$$ att gottgra g($$ande $agar och reg$er. 5e $agar och reg$er an d' s(rs i$&as i s'dana som p'ver ar a$$a m(nnis or he$a tiden, genom att "r$ita sig p' det o"r(nder$iga och de$ade i grund$(ggande m(ns $iga naturen, och de som m'ste "r(ndras och (ndras )eroende p' parti e$"rh'$$anden. 5e tidigare, den gudom$iga, den senare m(ns $iga $agar. 7"ter$evnaden av den "rsta ommer att ha den mest $'ngtg'ende, a$$m(nt, universe$$t er (nda "rde$ar "r den m(ns $iga rasen, och e"ter$evnaden av de senare "rde$ar "r s(rs i$da vi$$ or som de har utvec $at, och som har "asta hin?iederum e"ter dem. *om ett resu$tat av detta verv(gande, (r m(nnis an nu s y$dig a$$m(nhet att h'$$a sig "rst ti$$ de gudom$iga $agarna, snart i synnerhet m(nnis an som g($$er i omr'det "r hans $iv och ar)ete, med vi$ en hans ve och v($ re$aterade "rst. 2id det "rstn(mnda paren s'vida de orsa a av msesidiga on"$i t undantag "r'n varandra (venB senare i var&e "a$$ s' $(nge som de inte (r p'vis)art d'$igt. +en det (r a$$t mer sanno$i t "r'n de visade grund av att de (r )ra "r de )e"int$iga vi$$ oren inte s' )ra, 'tminstone )(ttre (n en individ s u$$e unna ens gra dem, (ven om de )evis$igen var d'$iga, vi s u$$e "ort"arande mest i an "$&a (renden och m'ste, med tan e p' de stora "orme$$a "rde$ar som $igger i den genere$$a underordning ti$$ samma se. 1' s' s(tt, a$$ts', den ens i$da m(nnis an, en stor de$ av sin egen )edmning av gott

och ont (r redan "rut )ort, detsamma inte strider mot inne)rden av v'r princip, men en$igt rena och tyd$iga s$utsatser, som )ygger p' n'got annat (n det som att std&a a$$a )r vara den typ av den som det h(nvisas ti$$. 5et visar sig att vi tyc er om att titta p' vi$ en typ av m(ns $ig )edmning, hand$ing, $yc a och o$yc a en$igt psy o$ogi, "i$oso"i e$$er historia, som i hand$ingarna av var&e ens i$d m(nnis a s u$$e "rsummas endast e"ter sin individue$$a dom $yc a "r m(ns $igheten, att a$$a r )(ttre om a$$t styrs av a$$m(nna $agar som )inder a$$a och d(rmed oc s' r(ver v'r princip att den ens i$de domen ommer doc ver $igen 'terst($$s. Cnder tiden endast an )etra tas som en )egr(nsning, inte ett avst'ende "r'n egen )edmning. Lagar har de$vis gett, de$vis (ndrats, t(c s de$vis, men s' har dem som det (r ansvars"u$$t, egen )edmning r(vs. O"ta ommer $agar, gudom$iga med gudom$iga, m(nnis a ti$$ m(nnis a, e$$er )'da in)rdes i on"$i t, och e"tersom det i sig (r gudom$ig $ag att $yda $agarna i staten, an vara en on"$i t av det senare s$aget "'r ara t(r av en on"$i t av det "rsta s$aget i sig, d(r det "inns ett )ehov )a sidan av ens egen )edmning "r )es$ut. >$$a $agar *$ut$igen an (ven dotter)o$aget )edriver seder och traditioner, men de m(nnis or som "ort"arande rummet vara ti$$r(c $igt "r hand$ingar gratis, i viss mening (ven denna margina$ ar genom de onta ter av samma, det (r om"attningen av "ri vi$&a, )est(mme$ser i Di$d, med s' $ite $agsti"tning )inds o(nd$igt myc et mer )egr(nsad (n med oss, som ver ar )unden p' a$$a sidor av $agar. 5et )eror p' att o)egr(nsad utvec $ing av den s( ra grunden $ega$itets "r'n varandra och med )etyd$igt mer rr$iga )er( na sina egna hand$ingar, och an om)ineras med de andra. 5et inne)(r att de m(nnis or "ort"arande (gnas 't s&($vst(ndigt utvec $a sin ver samhet med h&($p av egen )edmning p' grundva$ av $agarna. +an (r oc s' att hgre ut)i$dning s u$$, genom $ydnad ti$$ $agarna, samtidigt m&$igt att vara s ($en ti$$ att de e"ter$evs s' myc et medvetet, och ti$$ och med det gudom$iga, av med$emsstaternas $agsti"tning om m(nnis an inte )ara med namn, utan av den typ av ($$a "r som de "$yter s i$sm(ssa, $(r. 8u vad "o$ et (r i denna re$ation "r mede$ ti$$ sitt "r"ogande/ %ngen av dem som p' hans ommando an utes$utas genom v'r princip, utan det )er(ttar den att "a tis t anv(nda a$$t som an t&(na honom, s' att de samar)etar "r )(sta resu$tat. 5essa mede$ (r doc numera oc s' en av de )er( nings sinnet, men inte ensam, och mannen (r $i a myc et "r att ut)i$da pun t, och att omma ih'g att han an $(ra sig att )ehva honom och )ehov, som varnar "r att han )ehvde honom ensam. =ag ser nu vad som inte utrymme h(r oc s' )r vara ti$$r(c $igt "r att antyda p' vi$ en grund utvec $ades m(nnis an )redvid den dmande "rst'e$sen en dmande sinne, som samma i sin s"(r av au toritet, men ingen (r strre (n detta, e"tersom var&e ensidigt anv(nds av sig s&($v, "rde$ar och nac de$ar "r andra sidor, som )'da a$$s )ara p' grund av att de (r ordent$igt )i$das av ut)i$dning och $ivet, har m&$ighet att dma oc s' orre t, "ungera som )'de msesidigt std i sin ut)i$dning, sin ontro$$ omp$ettera och h&($pa varandra an och m'ste, som ingen utan )'da, men de "$esta av domaren med en vervi t av en, och hur ostymerna m'ste g' i a$$a "a$$, d', att ta med "rnu"t och (ns$a ti$$ en enh($$ig dom e"tersom en on"$i t samma men a$drig en on"$i t i "r'gan, men )ara en )rist i m(nnis an.

5o trinen att domsto$ e$$er (ns$a om gott och ont (r opp$at ti$$ dessa verv(ganden samvets"'ngar, d(r ett s ott "r en och mot den andra och, i en$ighet med den a$$m(nna re$ationen me$$an instin t och $ust, de moderna n&utning och sm(rta (ns$or opp$ade ti$$ det &ag att dis utera orsa ssam)and som s er. % samvete &ag ommer ti$$)a a, h(r (r det ti$$r(c $igt att h(nvisa ti$$ samma a$$m(nna "a tis a termer och att er (nna det. 2'r princip d(r"r inte "rne ar tron "r att "rs &uta he$a versyn av v'ra hand$ingar ring dator mening, utan snarare det a$$ar samvete, e"tersom o"og s' g' utan det )ara en "ot, $ama, och d(rmed 'terigen det )(sta av m(ns $igheten (r inte )(st s u$$e serveras. +en ' andra sidan inte he$$er r(tt e$$er samvete, e$$er )'da ti$$sammans, en)art )etra tas som avgrande, e"tersom det "inns d'$iga $agar och d'$igt samvete, som ommer att dma detta, och e"tersom $agen och samvete $(mnar myc et "ritt, d' vem som s a dma/ Ctvec $ad h(r "r'n synvin e$ v'ra huvudsa $iga verv(ganden (r s&($va inte$$e tue$$t, e"tersom det inte an vara n'got annat (n den vetens ap$iga. +an ser doc som v'r princip ti$$ "rst'e$sen av han )ehver det samma och med ens de gr(nser som "res rivs, d(r han m'ste ta det vidare, att inte mer (n att det "ungerar )(st, det vi$$ s(ga att $ag och samvete e$$er deras "u$$a vara r(tt. *'$edes utvec $ade principen inte )ara materia$ utan (ven "ormen p' dess anv(ndning ini"r'n sig s&($v 5etta (r ara t(ren av en princip $eva s&($v. *' man s a inte )ara "rs a att "rv(nta sig en$igt v'r princip, men det )r (nd' r( na med att d', s' $'ngt han an r( na )ara "r d(r"r har han sinnet. 2ar"r s u$$e &ag inte unna )er( na och an )er( nas som en )e$astning p' mina star a a6$ar (r $(ttare att )(ra (n den svagare av mina svagare )ror och sedan ta hans p$ats, som den "rsta re tyngre i n&utning uppv(ger den t&ugo"emte, och s' min t&ugo"emte "redrar andra st($$en gr det "rsta, att &ag "r rossad av d'$iga vanor mer mede$ och ti$$g'ngar n&utning (n &ag n'gonsin vi$$ vinna s', att &ag s a vara tiden "r ungdomar ute$(mna var en gynna mig e$$er andra. >$$t detta (r sa er som an )er( nas i $in&e med v'r princip i sinnet, och d(r han var en (r $agsti"tning e$$er samvete ommer i mots(ttning ti$$ sig s&($v, men p' grundva$ av samma an )aseras. Lag och samvete s&($v men ommer, var och av vem de an )ehand$as, men i sista hand i sin tur )er(ttigade endast i den m'n de ges i termer av v'r princip och ut)i$dade. *' principen (r ett ovi$$ orat i a$$a avseenden. 5en rent inte$$e tue$$ h'$$ning med principen, vi$ et inte "'r s e p' det tidigare i $ivet (r, ' andra sidan vara en "r'ga om vetens ap. %nte "r att de s u$$e (nna igen mindre (n $ivet av den myndighet i $ag och samvete, men de ommer att )ehva motivera den samma (ven inte$$e tue$$t. 5en vetens ap$iga uns apen av de )(sta i v(r$den, men (r re$aterad ti$$ den )(sta vetens ap$iga uns apen om v(r$den, vi$ et s a$$ in)egripa typ av m(nnis or och sa er upp i sin "rsta och sista orsa er, onse venser och "rgreningar. Och vi har "'tt med principen ingen magis ring, som p$ts$igt gav oss a$$a dessa uns apsresurser, men )ara ompass och ontro$$ "r en mdosam resa genom naturen s&($v det enda

s(ttet det mins ar den anstr(ngning som det instruerar sin r(tt och "ramg'ngsri ri tning, det mu$tipart dem men det "a tum att det oc s' driver oss nu i den ri tningen. +en en princip, som s u$$e unna utnytt&as $(tt, inte s u$$e vara v(rt )esv(ret. Tiderna (r inte d(r s'ngen av poeten, stenarna "$yttade ti$$ !ui$d, man hon har omsorgs"u$$t "rt )idra, $uc orna (r )ara strre (n v(ggarna, den strre )yggnaden, sedan senare sitt s$ut, och det (r den uns apen av de )(sta i v(r$den har n'gonsin sv'r och $'ngsam att v(6a genom m'nga $'ngtr' igt ar)ete, och vara $ar "rr(n i s$utet av dagen, men vad det st'r en g'ng eta)$erade p' naturen, )est(ms och a$$tid ti$$g(ng$ig, men de ord som vi$$e "$ytta stenarna , "rvand$as ti$$ $u"ts$ott, och en )ogey i "$&d i h&d n'tts passerar sna))t. 5en gravitation styr he$a him$en, vi vet s( ert att det (r s', a$$a $agar himme$s a rre$ser underordna sig honom, a$$a r( ningar som vi$$ 0orre t, an endast ut"ras "r'n hans synvin e$, vi (r s y$diga att avs$&a den sanna $arhet om vi$$ oren i him$en. +en vem har inte (nnu e"tersom denna $ag inte har n'got (nnu, och dess ti$$(mpning "r undervisning utmanar a$$a ra"ter "a turan och verstiger m'nga g'nger, och ti$$ och med att $oc a ti$$ tre him$a roppar, vi an inte he$t r( na ut e"ter't, och o"ta m'ste vi )ara appro6imationer att vinna det som s u$$e )er( nas s&($v, de$s "ruts(tter som redan )er( nats, "ramtiden )yten, (r hem "r att "ra rena och omp$etta $sningar. *' v'rt $ag styr s( ert a$$a +ora$, a$$t pra tis t taget a$$a de ens i$da $agarna i pra ti en ordna sig under honom a$$a r( ningar som vi$$ 0orre t, an endast gras "r'n hans synvin e$, och den ensam har m&$ighet att sprida $arhet om v(r$den av hand$ing, men, som har inget annat (n denna $ag, har (nnu inte, och dess ti$$(mpning "r undervisning utmanar a$$a ra"ter i sinnet och verstiger o"ta, (ven de mora$is a och r(tts$iga "rh'$$anden endast me$$an tre personer som vi inte vermchten ti$$ "u$$o utvec $a e"ter det, och det (r "ort"arande den 2etens ap an inget annat va$ (n att ge s' myc et i v(r$den, vad s u$$e vara )er( ningsm(ssigt e""e tiva i sig, in"ra ti$$s vidare som ges i propositionen, med hopp om att en dag de ommer "ort"arande att vara dig s&($v. 5in motivering men att den gr det, det "inns i princip s&($v, som en$igt den (r att h'$$a n'got givet s' $(nge p' det )(sta ti$$s n'got )(ttre an ge dig s&($v. *' natur$igtvis, (r den vetens ap som )ygger p' v'r princip om var&e;g'ng position o"u$$ om$ighet, som den de$ar med a$$ m(ns $ig uns ap, he$t $art m'ste vara medveten (ven n(r som he$st. 5en in)i$s heten av de s' a$$ade a)so$uta positioner "r)$ir "r(mmande "r henne. +en det "a tum att de )rister och sv'righeter uns ap i hennes a$$tid s' tyd$ig $gn, e"tersom ramen "r det "rv(rvade "retaget och som det av$(gsna m'$et "r he$a ri tning, du a$$tid s( ra ens en av$(gsen "ramsteg.
%E.

0ant a$$ar det ett misstag "r a$$a principer av $ust, att de gr mora$ ti$$ n'got empiris t, "r vi$ en n&utning och sm(rta ge, an vara (nd )ara av er"arenhet. =ag tyc er att min hand en "rde$ a$$ ns an principer (r att de inte )ara $'ta sin natur, $ivets a$$a upp$eve$ser "r undervisning och d(r"r vi$$ anv(nda dem "r $ivet ti$$)a a,

men att det (ven (r ndv(ndigt att )emta den empiris a ara t(ren av m(nnis or och sa er. #ur )r $(ran om 'tg(rden, som har att rra sig i den empiris a, var dig s&($v, o)eroende av den empiris a/ 5et "re"a$$er mig som om en "ysi som vi$$e )ortse "r'n den empiris a ara t(ren av roppen och rre$sen e$$er onstruera dessa i huvudet, vad du har provat, "rst's, men med vi$ en "ramg'ng/ 7gent$igen har oc s' ett "rs att )evara mora$en som en vetens ap om den empiris a $iv "$ytande, s' att de inte )esud$a sina "tter p' det, a$$tid ha"t den "ramg'ng som den empiris a $ivet nu inte ens )rydde sig om vetens apen om mora$, )'da (r )redvid varandra hergegangen, e$$er att man med d'$ig opp$ing ti$$ re tor har d(re"ter den empiris a )ehovet att "(sta. 7n princip, som )r vara ti$$ nytta "r den empiris a $ivet, an $evande och $evande andet utvec $as endast p' empiris a s&($v, och mer ndv(ndigt samma man )ehver "r sin egen utvec $ing, desto mer ommer detta att vara ett )evis p' att det (r dess s&($. 5etta hindrar inte, utan $eder snarare tar "r'n den empiris t ins'g natur m(nnis or och sa er, )$and annat den innersta de$en av det vi har, "r'n de er"arenhetsm(ssiga re$ationer av n&utning och sm(rta "r a$$a som (r in och ut ur oss, ti$$ och med en ns an och motvi$&a mot varandra (ven att h(r$eda med h&($p av orsa n'got hgre (n a$$a ens i$da materia$ (r vad som anv(nts "r att h(r$eda en de$ av Fross och Genera$, som &ust d(r"r att det samman"attar a$$ting 7mpiris sinseme$$an, and$igt genomsyrat och $(n ade, hgt ver honom s&($v (r.
E.

5e tidigare inv(ndningar var av "orme$$ natur, det ommer inte sa na materia$. 1rincipen an ti$$ en )r&an )ara p' stor$e en, inte uppm(r samma den typ av n&utning. *' myc et g$(d&e som m&$igt )r )ringas i v(r$den, oavsett vad s(tt. 2ad )ra, ommer du "r'gar, (r inte and$ig n&utning i sig, )ortsett "r'n dess vantitet, v(rd mer (n v($$ust, du a)so$ut att "redra/ 8&et av s nhet, sanning, p' en vi tig ver samhet, nu ti$$ och med en ns an om samvete, inte v(rt mer (n n'gonsin s' stor g$(d&e i en v($ )emannad )ord p' en varm s(ng, och $i nande. 5(r det "inns en s'dan intensiv n&utning som n'gra sensue$$, )r de d(r"r "rt&(nar "retr(de ti$$ det and$iga/ >)so$ut inte, om man stannar p' de e6empe$ som ges. +en du an mta dem andra. 3r inte ns an om god mat och $(der, p' ett g$as vin och mysig av opp$ing e"ter &o))et, att gra v'r styr a ti$$ s&($va ar)etet och om igen utvi$ad, v(rda mer (n en sma "r d'$iga romaner, e"tersom ns an girig)u p' pengar , (r spe$aren p' spe$en, de oguda tiga vid irritation av andra, osv, och (nd' den "re detta sensue$$a, det senare and$iga n&utning.*' an menta$ $(ngtan e"ter omst(ndigheterna mer e$$er mindre v(rde"u$$a (n sensue$$, och va$iteten sensue$$, and$iga, )est(mmer inte, det )eror p' om det (r )ra e$$er d'$iga, (de$ e$$er van$ig, nyttig e$$er s ad$ig, inte om det (r menta$t e$$er sensoris Lust (r. 2an$igtvis, men n(r du menta$ n&utning av sensue$$a ansi ten, ni sti$$atigande ge )ara (d$a e$$er god psy is n&e e$a are, e$$er (nnu v(rre sensue$$ mot gat, och d' s a$$ det "rst's, natur$igtvis i sig oc s' i $in&e med v'r princip, som "r att upps atta den

tidigare hgreB e"tersom (de$ e$$er god psy is n&utning (r )ara )ara av (d$a e$$er )ra som du ns ar v(rde )eror inte )ara p' de stunder, men att det oc s' (r ($$an dominerande ns an e$$er an nytning ti$$ s'dan. 5etta g($$er "r a$$a ovanst'ende (r$e ri tig s nhet och sanning, av nyttiga a tiviteter, specie$$t "r'n n&et av ett gott samvete, som den mest e""e tiva design ti$$ "ernerem god hand$ing. Fr s'dana s$ag av g$(d&e e$$er vad de (r nutna ti$$ he$a se vens rader av snygga e""e ter an utvec $as "r m(ns $igheten, och mot detta, en sensoris n&utning ver $igen inte h'$$a dig ner n(r det avtar e$$er inget som "rstr "r en rad.+en som det (r, men det sinn$iga n&utning har v(rde och det and$iga, och det vore onstigt om du )ermde en regent, e"tersom han g&orde det m&$igt med den materie$$a v($"(rden i sina unders'tar, och (nd' detta (ven )ei$egte inget v(rde. % a$$m(nhet (r det d' av den *trsta m&$iga n&utning i det he$a, (r det ta$ egent$igen inte en on"$i t me$$an sensoris och menta$ n&utning, men genere$$t an man s(ga att den ma6ima$a uppn's n(r var en det ena e$$er det andra )ara s er, utan sy"tar ti$$ att std&a en av den andra, och "r att "r(m&a, s' att den ma6ima$a p' det he$a, genere$$t sett, (ven den hgsta av n'got s$ag "r med sig a$$t. 5en sensue$$ n&utning (r att ge roppen den and$iga, genom vi$ a de stannar med &orden och deras mat ($$or i "rh'$$ande, den and$iga g$(d&en av sensue$$ sou$, genom vi$ a den ommer i onta t med det hgre $&uset i re$ationen. 5en hgsta statyn r(ver oc s' den hgsta och den )redaste )asen. Om nu den gudom$iga )i$den av den and$iga $(ngtan n'r in i him$en, s' )asen av sinn$ig n&utning m'ste t(c a he$a &orden.
E%.

5et ommer att s(gas, v'r princip (r oti$$r(c $ig om det he$t en e$t vara att i strsta m&$iga n&utning i m(ns $igheten, utan att )ehva oroa deras distri)ution. 5et unde inte vara $i gi$tig "r om a$$a $ust att )ara g' ut p' en hg upp tom och den andra, e$$er om a$$t, om (n i sin he$het har n'got mindre av det. 5et senare s u$$e vara att "redra "r "ris a (ns$or, men nachzusetzen en$igt v'r princip. 2'r princip dessutom inte s i$&er me$$an en ns an om gott och ont. +er $ust ti$$ det onda var avsedd "r honom )(ttre (n mindre $ust "r gott, sunt "rnu"t r(ver det omv(nda. *tra""et "r det onda s a ute$(mnas he$t, "r som det an vara i $in&e med v'r princip, att den sm(rta, som "rde det onda i v(r$den med "$it a (nnu mer det "a tum att du uts(tter honom, (ven nya motvi$&a av stra""et. *' a$$ (ns$a "r r(ttvisa (r s adad och gra den mer om&$igt. +en det (r 'terigen )ara v'r princip att ta h(nsyn ti$$ den typ av m(nnis or och sa er ti$$ mar en, s' "r'n hans en $a (rnor av sig s&($v utvec $ar a$$t mannen har a$$tid r(vt som en r(ttighet, inte )ara "rde$ningen av $ust )$and m(nnis or i a$$m(nhet, men oc s' den mest r(ttvis "rde$ning d(rav. 7tt mede$ "r n&utning, r'gat ver en viss grad "r en person som a$drig genererat s' myc et g$(d&e som "rde$as ver "$era, s' det m'ste genere$$t sett i $in&e med v'r princip de$as dess att det a$$t"r "ragmenteringen och spridningen av densamma genom o$(mp$iga p$atser s u$$e med"ra "$er nac de$ar (n "rde$ar. % ar)etet "r n&et att andra, )uds apet om v'ra varor ti$$ andra och sti$$ing av deras $idande, den socia$a

'tn&utande av n&utning, (r de ri aste ($$orna ti$$ and$ig $(ngtan. >$$a ra"t"u$$a ($$or ti$$ g$(d&e i v(r$den an a$$tid )ara uppst' och (r g&orda, att m'nga samtidigt ar)etar p' det och sedan rita och o$$e tivt det. Genom v'r hgsta princip r(ver strsta m&$iga g$(d&e )$and m(n, s' det r(ver oc s' av (ven deras "rde$ning )$and "o$ et. +an an s(ga att vi$&an ti$$ mu$ti vi$ et mins ar o)ehag "r'n och med upp ti$$ vissa gr(nser "r deras distri)ution. 1oeten har ort och vac ert uttryc i orden, de$ad g$(d&e (r du))e$ g$(d&e, (r de$ad sorg ha$v sorg. %nte var&e distri)utionss(tt men (r $i gi$tig, och nu v'r princip avgr oc s' r(tt typ av distri)ution. Genere$$t sett an man i r(tt typ av distri)utionen s&($v ett n&e ($$a, se "e$a tiga en ($$a ti$$ missn&e. *' $'ngt som v'r princip r(ver ma6ima$t n&e, avgr det h(rmed samtidigt som den mest orre ta "rde$ningen &ust det som (r vi$$ oret "r detta ma6imum. =ag "r $arar detta med en matematis ana$og, produ ten av de de$ar i vi$ a an de$as ett anta$ som )eror p' arten av deras division, en "un tion av hur man uttryc er sig. 5en ma6ima$a produ ten utgr a$$tid en s(rs i$d division s(tt. 5e$arna %, ti$$ e6empe$, 1G i ett och 11, d' produ ten av de tv' de$arna 11, om det inde$as i tv' och 1H, (r det strre, n(m$igen GH, om det inde$as i I och J 'ter strre, n(m$igen GK, etc. 5en mest "rde$a tig uppde$ning (r uppde$ad i $i a de$ar, n(m$igen 6 och 6, (r detta det ma6ima$a av produ ten I6 =a, om det inte (r en uppde$ning i tv' men i tre de$ar, s' s u$$e oc s' de samma tre de$arna 4, 4, 4 ger ma6ima$ produ ten, det vi$$ s(ga 64 Och s' n'gonsin med a$$a stor$e ar av anta$et och anta$et de$ar som du an v($&a samma stigning (r det )i$$igaste "r att erh'$$a den hgsta produ ten, den o&(mna men det "rde$a tigare &u mer den n(rmar sig samma. 1' ett $i nande s(tt som nu oc s' stor$e en p' vi$&an i m(ns $igheten (r p' det he$a taget en "un tion av hur de "rde$as me$$an deras ens i$da med$emmar, och p' ett s'dant s(tt att a$$t &(mst($$as med dessa med$emmar, den hgsta av g$(d&e p' samma "rde$ning s u$$e "rv(ntas )$and dem. +en a$$t (r inte $i a )$and dem, och d(rp' $(mp$ig och r(ttvisa i "rde$ningen i de s(rs i$da )and. %nsta$$ationer, tec en, ut)i$dning, meriter, (rvt 4vre "rv(rvade st($$ning m(nnis or gr att det (r )(ttre att sam$a ti$$ en strre ns an e$$er $ust inne)(r (n den andra e$$er att )$i r'gat. 0ara t(ren p' dessa omst(ndigheter (r d' att ta ti$$)a a ti$$ sina a$$m(nna och s(rs i$da re$ationer i )ea tande, och d(re"ter "astst($$a a$$m(nna och s(rs i$da reg$er. *'$edes an det visas som egendom och arv (r inte i strid med inne)rden, men n(r det g($$er principen, och de s u$$e inte vara d(r, s' de "rt&(nade inte att e6istera. +en &ag g'r p' mer om detta nu inte n'gon. 2id genom"randet av detta o)&e t (r nu $ar, den inv(ndning som $i a n&et att det goda i det d'$iga med v'r princip och h(rmed stra""et "r den senare var att avs a""as. Omv(nt, missn&e e$$er )estra""ning av de onda n&utning, (r )e$ningen "r den goda $i st($$as snarare av denna princip. 5et onda har, om han (r )ara ond, g$(d&e i vi$ en sm(rta, det goda, om det (r )ra g$(d&e i det som ger g$(d&e ti$$ he$heten, och d(rmed (ven av )'da motorerna )est(ms ti$$ hand$ing. *' (r ns an av "rsta sig som sm(rt ($$a "r att se det senaste som n&e ($$a "r he$a p'. 5etta (r inte att vara

$i v(rdiga i "r'ga om v'r princip. Om man vi$$e vara den "rsta att or(tt"(rdighet "ort"arande om $ust, $ne"ogar sig s&($v, s u$$e hans onda )&e$sen, "rst(r er )ara denna motvi$&a ($$a, d' mot en "rst(r t av )e$ningen "r en god aptit ($$a. +en an oc s' tvingas de missn&e ($$a och s$ut$igen ti$$ och med tvingas att "$yta som n&e ($$a av motst'nd strre sm(rta. *' stra""et ommer ti$$ v(r$den. Om det onda inte stra""as, "orts(tter han att ta det onda i v(r$den, andra gr det e"ter honom, och det (r ver $igen gon !$ic s s onas av dess )evarande sm(rta, men ($$an ti$$ sm(rtan v(6er mer och mer och i a$$t strre utspridning. *tra"", gudom$ig som m(ns $ig, (r med$et, e"ter som den ti$$(mpas "r att hindra "o$ et en de$ av "ernerem atastro" att re"ormera de$vis, de$s "r att $'ta andra ta ett e6empe$, )(st av stra""et, vi$ et ti$$ a$$a dessa "rde$ar i strsta m&$iga "rena vitt. 2ad hon ger ti$$ tidpun ten "r ens i$da motvi$&a i v(r$den, m'ste de d(rmed )&uda ver att det hindrar mer s ada "r den se vens som he$het. L(mnar e$$er gr(nsar denna synpun t (r det sv'rt, grym, or(ttvis, s ad$ig. *' v'r princip r(ver inte )ara )estra""ning av det onda, utan oc s' utvec $as "r'n m(nnis ans natur igen de aspe ter p' dem, i a$$t som man har ontra t a$$tid ti$$ hands h(r, utan att unna n'gonsin "rena pra tis och vertygande i en princip. 2i$ a ord och sv'r"att$iga avdrag som du har tagit sin ti$$"$y t hit, d(r stra""et "a$$er dire t och en e$t ut ur den a$$m(nna principen och de mest )ana$a "a ta om den m(ns $iga naturen. *om v'r princip ti$$ intentionen )$and "o$ et, d' de$ar den och (ven under samma tid. Fr att dra "u$$ n&utning p' en g'ng "rstr inre och yttre ri edom av g$(d&e, a$$tid "$ytta $ust och spara "r "ramtida n&utning, $'ter )'de oanv(nda )yte och tyna )ort. 7n "r(ndring me$$an att n&uta av g$(d&en och ar)eta "r n&et, en "rde$ "r den inre och yttre som mede$, med ett s'dant s ydd som en mer )i$dar "ond erh'$$s a$$tid "r "ramtiden, gripa av $(ngtan i de )(sta gon)$ic en, ett vertagande sig av sm(rta, av h(nsyn ti$$ "ramtida vinster, (r s&($v $ara rav principen. >$$ m(tning, "rsi tighet, "$it (r a$$t v($ ara t(riseras er)&uds (n n'gon g$(d&e av det gon)$ic ti$$'ts som inte ostar mer (n vad det ger i "ramtiden nuet.
E%%.

5et ommer att s(gas, v'r princip st(nga en den "rd(rv$iga e$$er $anderv(rda utta$ande om att ett )ra s$ut motiverar onda mede$. Ta )ara "ramg'ng "r en 'tg(rd verv($digande g$(d&e e$$er nytta, som $ser sig (ven i v'r upp"attning, i sista hand a$$tid som episoder, s' att du an )eg' de v(rsta hand$ingar, ti$$ e6empe$ st&($a en ri )rd att mata en hungrig d'$igt med detB de ri a inte (nna det i armarna p' myc et $idande ommer d(rmed n&da e$$er avv(r&de. 5et doc s(tta denna princip i h(nderna p' &esuiterna, och p' andra h'$$ rac artyg ti$$r(c $igt i v(r$den, an en princip inte motiveras, vi$ et gr honom san tioniere. 8u, men om det (r sant att omma genom ti$$(mpning av denna princip o"og nog i v(r$den, han ans e &ust d(r"r att p'ver as av v'r princip, utan )ara tv(rtom, och du an principen natur$igtvis inte mot)evisa samma med "e$a tiga s$utsatser. 2'r princip an ver $igen ti$$ sin natur, ingenting att $yc an i v(r$den mer missgynnade som en he$het, som std. +en s u$$e "ra denna princip (r egent$igen inte mer s ada (n nytta i v(r$den, och a$$t ont ommer (nt$igen $sa i sm(rta, s' det s u$$e ingen n'gonsin

s u$den. F$&ande m'ste )ea tas, ans nings "attiga mede$ ti$$ goda (ndam'$ )etra tas mer i deta$&, i a$$m(nhet den ti$$)a a, att vi d(rmed n'got singu$ar, och det s u$$e oc s' vara (nnu $'ngt ors, str(va e"ter att uppn' )(sta, men genom att )ryta mot gudom$iga )ud, den van$igaste och s( raste Grunderna i det goda i sig och d(rmed s a a de s( raste re visita av n&et ti$$st'ndet "r m(ns $igheten, "' onse venser "r he$a, mer s ada, (n s' specie$$t s' som an vinnas. 8atur$igtvis inte s a$$ )er( nas i deta$& v($ det som uppst'r "r nytta av e"ter$evnaden av de gudom$iga $agarna i var&e ens i$t "a$$, men &ust d(r"r m'ste vi r( na ut det he$t e$$er upps attar, och sedan individen som he$het he$t underordnad, (r det )'de $ogis t och pra tis . +an svarar v($, i vissa "a$$ spar a, men "rde$en med att anv(nda en ond inne)(r att rensa och avgrande ti$$)a a, attac (ven med "rde$ ti$$ det he$a, medan nac de$en att )rott mot en rege$ e$$er god vana s(tta i det he$a, o"ta )ara )est(mde sig "r att "rsvinna, men . 2'r princip s u$$e god (nna den onda principen "r s'dana "a$$, e"tersom (nnu. 5' svaret att vi (r )ara a$$t"r )en(gna att det vi a$$ar he$a 2anishing och suddig, "r $iten "r att s$' mot det som tyd$igt visar sig i n'gra on reta "ramg'ngar i den yt$iga utseende, medan (nnu he$a std och nytta de $agar och reg$er som suddighet )eroende. Och h(rmed vi sa nar $i a o"ta de strre mer a$$m(n str(van e"ter den mindre ens i$da s u$$, samma ($$or "rstra. *y"tet med v'r princip "r)&uder ra t utan att "rst' den ens i$de o)eroende av he$a gat. 2er $igen doc an s' d&upt och )rett "re ommer i he$a tv(r nac de$ar att den a$$m(nna nyttan av dess e"ter$evnad 'ter a$$ar doc under vissa omst(ndigheter av e"ter$evnaden var&e gudom$ig och m(ns $ig $ag. +en (ven s', det "inns ingen gudom$ig e$$er m(ns $ig $ag, men den versta s&($va principen, e$$er s'dana poster som endast an )etra tas som ett annat s(tt att s(ga det inte verensst(mmer s u$$e $ida hans e6ceptione$$a omst(ndigheter e$$er d' inte en o"ta sv'rt med a$$a ra"ter i sinnet s u$$e unna intr(""a och samvete ti$$ avgrande on"$i t. 5u ommer inte att hitta n'gon, att a$$a e$$er de "$esta v(sent$iga inv(ndningar mot v'r princip reduceras vid n(rmare inspe tion att a$$a onda onse venser "$&er av den "r m(ns $igheten. +en med var&e s'dan inv(ndning ommer det att visa sig i grunden inget annat (n z?eies, "rst har att man h(r$ett en "e$a tig s$utsats "r'n v'r princip, "r det andra, som indire t men (ven er (nner ri tigheten av principen, genom godhet principen en$igt )edmde $yc a e$$er o$yc a som uppst'r "r m(ns $igheten det. Om inte det p' n'got s(tt om ti$$ onda onse venser som inte unde reduceras ti$$ upps(gning av m(ns $ig $yc a i sig.
E%%%.

8u 'terv(nder &ag ti$$ samvetet. *amvetet (nnetec nas av en "raning som )'de e"ter (ns$a av $ust, vi$ et avspeg$ar sig i goda hand$ingar, av missn&e, som )ygger p' det onda, en $(mp$ig enhet, vi$ et (r om inte a$$tid "rh(rs ande, men a$$tid n(rvarande, en $oc a ti$$ s$ut i )edmningen om vad som (r gott och ont, som (r "r nippad med dessa (ns$or. Ti$$ den s(rs i$&nings"rm'ga att det "a tis t

s i$$naden av gott och ont )ygger sig 2an$igtvis de"inieras som samvete "r a$$a sina stunder som n'got he$t med"dd. 8u, medgav att de m(nnis or som g$(d&e i m'nga en en e$ )ra, som myc et annat "$yter, och en demgem(Ler motor (r ver $igen med"dd.5en +it$ust p' $ust av andra, intresse "r det, gr gott mot dem som har g&ort oss gott, och ns an om verensst(mme$se av idAer, som den "rsta grunden "r (r$e en ti$$ sanningen, och vi$&an hos modern i v'rden av sina )arn, och ovi$&a att Tv(rtom e$$er under$'tenhet av a$$a dessa (r s( ert inte )ara pt och p$anterat genom er"arenhet och ut)i$dning. 7ndast (r a$$t detta ompenseras av en $i a med"dd )&e$se, men "redrog v'r v($ av andra, ns an att ti$$"oga ont, har g&ort oss ont, en ns an att $'ta v'r "antasi "$da och s ydda oss genom $gn av )estra""ning, ns an mamman att "r$'ta hennes )arn och hennes styv)arn 'terst($$a hans s u$$. *' det "inns s' myc et onds a i %nnate (n nytta. 3ven +ed"dda hur a$$t $i nande instin t hos m(nnis or, ti$$"reds hgst samma att genom"ra inom de en $aste "rh'$$anden. Fr denna med"dda samvete s' du )ehver inte "r $ara vad de mest ut)i$dade m(nnis or i de omp$e6a re$ationer i $ivet (r a$$tid och a$$tid $eder endast ti$$ gott och ver $igen gr detta mer s' &u mer han har stigit i r(tt ri tning ver en)art +ed"dda. % s&($va ver et ser vi oc s' den myc et egensinniga )arnet "ort"arande utan vad man s u$$e unna a$$a en varning, s rup$er e$$er samvets va$, s$' ett annat )arn, ta honom hans $e sa , inte $yda, (ven $&uga. Om du vi$$ s(ga att samvetet (r d(r, )ara det att sova (nd', e$$er "ort"arande (r oemottag$iga, s' uttryc et (r gratis, och an oc s', r(tt "rst'dd, ta sa en, "rutom att han (r mer geeigenet "a tis t, "r att "rhindra att denna "rst'e$se att det orsa ar. 2ad s a v(g$eda oss och an v(g$eda, precis )ara va na och "rdoms"ri samvete, att det m&$igen an v(c a i var&e individ och ppna upp, inte "rne as, v($, men att det a$$tid va nar upp och $'ser sig. 8u, n(r s' inte (r "a$$et, "o$ sa nar det som (r att v(g$eda honom och an styra, och det (r menings$st att pe a ut honom som om han hade det (nnu. 2i har d' det rr sig om en outvec $ad system, med systemet ensam men +ozart inte omponera e$$er @a"ae$ m'$ade. 5et s u$$e )$int n' in nyc $arna, denna ds$iga ner med pense$n p' du en, om de hade varit var ti$$sammans med sin an$(ggning i sig, och s' att man, om inte det h(r systemet ommer att "ungera med a$$a an$(ggningar ti$$ )(sta samvete )$inda och de, ti$$ (r utvec $at "r att vad "o$ et s a vara samvetet. Fa tum (r redo "r m(nnis an givet, $i som inte samvete men an$(ggningen ti$$ samvetet, och inte mer (n hans "rnu"t och (ns$a "r s nhet (r redo givet, det "inns ett )ehov "r a$$a 5reies (ven de mest "rsi tiga ut)i$dning och hand$edning av "r($drar, $(rare och $ivet innan de an $eda "o$ et ti$$)a a, och ett "e$ ut)i$dning an en $i het cir u$era vi$ et inne)(r att de $eder honom "e$ i st($$et "r hger. 2i$den har de mest ohygg$iga grimaser av hans ido$er "avr, menar han den mest menings$sa av m(ns $iga och gudom$iga ting, och s' han ut"r m(nnis oo""er och (ter m(nnis or och torterar sina "iender grymt utan samvete oc s' tum$ar det minsta under onvu$sioner hans med)rder. *' det hand$ar inte om att acceptera samvete tomg'ng, och "rv(ntas att det sp'ren av mig s&($v och au"sch$ieLe, inte he$$er (r det en "r'ga om att gra en en e$ hantering p'

samvetet, vi$ et an &(m"ras med uppva nandet och upp$'sning, men s' orre t och "in och s( er deta$&erad samvete (ven de m(nnis or s a unna hantera, s' r(tt och "int och noggrant deta$& det m'ste ha varit )ara s&($va ut)i$das. Och nu uppst'r "r'gan p' vi$ a grunder vi$ar denna ut)i$dning. 5etta (r en psy o$ogis o)&e t (r det )(ttre att a$$m(n er"arenhet, (n att utvec $a den a$$m(nna p'st'enden. * ic ar en po& e "r "rsta g'ngen ti$$ en p$ats som han vet ingenting, han (r med $i gi$tighet, och, som det ver ar irriterande, g' med sm(rta d'. +en nu han gr )ra i detta rum, "ann han v(n$iga ansi ten, $e amrater, vi$ et gr honom v($ ut"odrade och g$ad m(r en, "rmod$igen (nnu vac rare (n han har varit (nt och t(n t det, s' ommer en e"ter (ns$a n&et han d(r ha"t, nyta an ti$$ minnet av denna p$ats, och en "raning om samma sa n(r det g($$er att g' ti$$)a a, ommer han att $(ngta e"ter det h(r st($$et, och verg'ngen i sig d' ommer att "' honom att (nna att han inte (r (nnu mer r(dd "r en $'ng och sv'r v(g att g' han ommer att o""ra a$$t mindre och n(rmare n&utning av det. *amma po& e )$ev s$agen p' ett annat st($$e, s ($$de, )ehand$as med "ra t, har du $'ter honom sv($ta, s' en (ns$a av o)ehag redan )ygger p' idAn om p$ats "r honom, och han "redrar att gra a$$t och $ida (n att g' dit igen . 5en mer e6 $usiva och att eta)$era en $i nande er"arenhet ti$$ samma st($$en, desto mer dessa (ns$or och ti$$hrande enheter (r s( ra. 5en p$atsen ommer att p'g' honom hans &ordis a himme$, hans he$vete detta os, &a han (r (nt$igen titta p' a$$t, oavsett om det n(rmare d(r e$$er ta med honom dit. 7$$er (r det dra))a honom p' andra st($$en, gott och ont, men a$$tid i en$ighet med, e"tersom de $i nar de p$atserna, s' det s( raste $oc an ommer successivt att utvec $as i honom att titta p' det var&e p$ats, oavsett om det (r )ra "r honom unde "rv(ntas e$$er onda st($$en, och om n'gonsin en gran st'r p' )ra st($$en, "ort"arande en $ind, och det d'$iga, s' det p'g' en g$ad (ns$a vid )$otta 'synen av a$ , och en s r(c d(r s u$$e ta gran, (ven utan att han s u$$e vara medveten om var"r. 3r inte a$$t detta psy o$ogis t r(tt/ 2ad har dire ta er"arenheter, $(rdomar, historier, $"ten och hot, d(r po& ar (r mer e$$er mindre redan unna 'stad omma, om de inte tar p' er"arenheterna av honom med respe t, och tro an ge honom. #an (r )$yg i )r&an, "r att g' ti$$ den p$ats "r'n vi$ en man hotar honom ont, ont, har den )etyde$se som o$i a ti$$ver are m'ste veta, &a det (r honom igen "r en tid sedan som "an )$yg n(r det ti$$ honom om och om igen "rest($$er sig som ett he$vete, (r det omv(nt $(ngtar e"ter en p$ats som e"ter en himme$ man )er(ttar "r honom om och om igen som en himme$, mer s' n(r samma vera$$t )es rivningar, )er(tte$ser mter honom. 2ad a$$a samta$ med "asa, ommer att )r&a tr(""a honom med en verv($digande s r(c , som a$$a )es river h(r$igare (n n'got, det oc s' str'$ande (n a$$a ver ar. Fr s' (r i a$$m(nhet m(nnis ans s&($ natur att n&utning e$$er sm(rta som uppst'r genom er"arenhet e$$er trodde $(ror med ett "rem'$ e$$er 'tg(rd "r honom i 'ter ommande termer, v($ "(stade som e"ter (ns$a e$$er "raning ti$$ presentationen av detta o)&e t e$$er hand$ing, och d(rmed enheten i e$$er )est(md mot den. Och e"ter som han $(r (nna det e$$er det, o"tare (n angen(mt e$$er unp$easura)$e v(c a, (ven "rv(rvar han en a$$t mer s( er och r(tt timing "r att )edma om det var n'got i sti$ med n&e e$$er missn&e !ring (ndarna.

#(r har vi den psy o$ogis a grunden, samvete a$$a hans gon)$ic i m(nnis ans utvec $ing "r'n den )orta. 5et (r i naturen av det gudom$iga och a$$a )ra an)ud som genereras "r'n att "$&a samma verv($digande n&utning genom a$$m(nna re$ationer "r m(ns $igheten. 7r"arenheten har visat att "ramg'ng i myc et, och s' an man i a$$m(nhet )ortse "r'n hur i m(ns $ig en (ns$a "r v(rdet av denna e"ter$evnad och det onda, vi$ et )eror p' deras )ristande e"ter$evnad, s a$$ utvec $as med demgem(Lem s ott, samtidigt som en $oc a i )edmningen av vad som sy"tet med dessa )ud. 5etta (r den $'ngsamma g', men i a$$m(nhet ara t(r av den m(ns $iga s&($en och den goda och d(r"r s( er;grundade ut)i$dning av samvete i den store Gud. +en nu de dominerande $ust onse venserna av )ra och missn&e onse venserna av det onda (r inte $i a omede$)art a$$er?egs p' sidan an )arnet och de grvsta vi$dar de tar samma och, med sina orsa er i re$ationen, men vad v(r$den ordning e$$er *vingar i hennes sinne av godhet, har m(ns $igheten successivt $(rt, nu p$anterade ut)i$dningen av m(nnis an "ortsatte sna))are. *'$edes, tidpun ten "r var&e individ utvec $as i s i$$nad p' gott och ont myc et mindre genom egna dire ta er"arenheter, som genom att den a$$er?eges ser a$$t, anser )$and m(nnis or "r'n den synpun t, oavsett om det (r gott e$$er ont, och "r'n a$$a h'$$, (ven p' detta visning instrueras. % >ten g'ng g&orde det minsta "r att )edma om en staty, en vers i tragedin trev$iga och vac ra (r att a$$t a$$er?eges )etra tas ur synvin e$ av den vac ra och gans a, a$$a var )ara respe teras i en$ighet med, e"tersom denna ers(ttning var det (nnu van$igt. 2ad nu i >ten, i en viss tid "r att m(ssan (gde rum som a$$tid har varit vera$$t he$a tiden s' att den gott och ont, 'tminstone dess huvudsa $iga ri tningar s ett. Fr'n )r&an har Gud "rt m(ns $igheten i denna ri tning, och rr sig (nnu $(ngre )ort med det, och nu "o$ et p$antera denna ut)i$dning "orts(tter (ven sinseme$$an, och det reprodu tiva de$ i en vidare mening ti$$ Gud med s&($vstudier. Ctvec $ingen av (ns$an av g$(d&e och sm(rta (r h(rmed para$$e$$. Genom att $(ra "o$ s i$&a me$$an gott och ont, de oc s' eta)$era a$$er?eges ti$$ det tidigare $"tet, )erm, )e$ning, heder, v(n$iga och h&($psamma artighet, ti$$ den senare hotet, s u$d, stra"", s am, stri t motsats spar ar, och inte )ara $ovar och hot "r tids utan oc s' evigt. Om och om igen denna sammans$utning av "r(mst de senaste rungande Lust"u$ ti$$)a a med den goda, den motvi$&a "ast med ont igen, "$&de de oss a$$er?eges, ingen an und omma det. *vansen och moroten i h(nderna p' "r($drarna, v(n$ighet och i$s a p' hennes ansi te hand$ing "r'n tidig '$der "r att )arnet i denna mening, och (nd' har det inte ing'tt $ivet med ena "oten, s' det (r den redan i samma mening himme$ och he$vete som det yttersta m'$et "r gott och ont, som n'got ytterst (rori a och "ru tansv(rt om det h(r $ivet )eordrade ut. L(raren, predi anten, $ivs grepp med nya, o$i a och (nd' a$$tid agerar p' samma s(tt agenter i samma ri tning. 5essa s$ag, "r'n den "rsta ungdomen, a$$tid upprepas, g&ort "r'n a$$a h'$$ ti$$ samma p$ats i sinnet, ara terisera s$ut$igen samma gon)$ic et vad de "rem'$, "r'n en styr a och )es$utsamhet som ingen annan, och nu det utta$as, du an vara s( er p' att de ens i$da s$ag som 'stad ommit detta, inte $(ngre s i$&a avs$utade ar)eten, och inte he$$er s(ga vad var&e individ )idragit. >$$a individer snarare vad s' ar)etade p' en m(ngd o$i a s(tt att g' "r att gra en omedi vervi t av det goda, en ovi$&a vervi t

av det onda, $(gger upp i v'r (ns$a att en resu$te vars 0omposanten inte $(ngre s i$&a sig i det, och d(r"r "re"a$$er oss att ursprung samvete $(tt som n'got o"r $ar$igt, och vi inte stanna "r en upp omsten, men s$utade +itgege)enes. *amtidigt, genom &(m"rande ana$ys, e"tersom samvetet (r annor$unda, a$$tid moder in"$uenser och ett mit)e ommenen )assystem en$igt utvec $ats under o$i a omst(ndigheter, er (nnas ti$$r(c $igt tyd$igt hur a$$t det van$iga ver $igen har ett in"$ytande p' denna utvec $ing, och som om under ogynnsamma "rh'$$anden denna r;"r($der p'ver ar samvete "e$ v(g)es rivning vinner. +en i genomsnitt, m'ste samvetet utvec $as i r(tt )em(r e$se, de$s och "ram"r a$$t, e"tersom det (r den typ av goda i sig, att umg's med dominerande $ust onse venser, och d(r"r g'r den a$$m(nna er"arenheten p' detta omr'de, de$s "r att s'$edes $(ror genomsnitt uttryc a i denna mening och vad som inte (r tyd$igt n(rvarande i "ramg'ngarna inte upp$ysa och omp$ement (r, de$s "r att det (r av intresse "r m(ns $igheten att $'ta det goda ver ar )ra, och att de d(r"r inte hade avsi t $ust "r det goda och sm(rta nyta an ti$$ den onda. 1' det he$a e""e ten ti$$ dess utvec $ing med )ehov ti$$sammans, arten av det m(ns $iga sinnet, som en$igt d' )egreppet de goda passar ti$$ enheten, a$$ den g$(d&e och sm(rta, som (r )eroende av den goda, de (ns$or och den str(van e"ter enhet an $(gga ti$$, och vi$ en typ av gott och ont som n&utning och sm(rta ($$or och vi$ en typ av v(r$dsordning d(r denna typ av gott och ont )$ir uppen)art "a tum. 5et har t(n t m(r $ig att hitta $edtr'dar om den grund$(ggande ara t(ren av samvete (r att samma sa hans anspr' en$igt "ormen, du s a$$9 p'st'enden gr. 5et "re"a$$er mig att hitta n'got i det, (n det sp'r av hans upp"ostran av m(nnis or. 7"tersom m(nnis or deras rav a$$tid i s'dan "orm som ri tar sig ti$$ m(nnis or, natur$igtvis, oc s' upprepade att $ugn m(nnis or, samvete hans anspr' en$igt samma "orm. +ed a$$t detta samvete (r p$acerad inte d&upare (n du trodde att det a$$tid har varit. 7n ren och tyd$ig och orre t samvete ommer "ort"arande )etra tas som en de$ av gudom$igt $&us och $ust d(rav, men man m'ste anta denna vinna den #gste endast, och an g$(d&a sig att v(r$dsordningen och hans sinne med$en ti$$ n(ra $eda honom dahinau", men han "'r inte tro att en g'va av den #gste gavs ti$$ honom "r'n )r&an, annars ommer han a$drig ommer att "' henne. 8&et att gott samvete och p$'ga ett ont samvete n'got som s i$&er dem "r'n varandra g$(d&e och varannan sm(rta, n'got mot vi$ en a$$a andra drar sig ti$$)a a "a tis t. 5etta (r inte p' grund av det "a tum att de (r resu$terande (ns$or som "ram om ota$iga vad vi inte $(ngre an urs i$&a, "r n'got som detta s er i andra inte$$e tue$$a n&utning och sm(rta (ns$or, men det "a tum att h(nvisningen ti$$ n'got a)so$ut verv(gande och med p' Tempora$ och #uman 5essutom n'r, n(rvarar dem. 1' $'ng vervi t a$$ ns an, en ns an )eroende av a$$a re$ationer, g$(d&e, s nhet, pra tis a endast ns an om det e$$er det, men (nnu mer e$$er mindre genere$$a re$ationer. 2ad "rst att umg's "r $idande "r det goda, "r g$(d&e i det onda, samvete, att vara ut)i$dade ti$$ de (ns$or som det var den typ av goda, men att ti$$ s$ut vinna med $ust, ont, )esegrade med missn&e om er)&udanden a$$a n(rvarande g$(d&e och sm(rta med sitt $"te och hot, mot detta ingenting t(nds. 7n (ns$a av

*ch$echthinig eit, tota$itet, a)so$uthet, evigheten och d' "r att $'na n'gra ord "r'n "i$oso"in, )or i honom, som ingen annan g$(d&e och sm(rta sensation. Och e"tersom det v(c er genom gudom$ig h(nde$se i "o$ , s' det )ara )evisar av denna ara t(r re$ationen med gudom$iga (ns$or. 5et (r a$$ts' inte v(rre, visar att, genom vi$ en natur$iga "rmed$ingar och vi n'r ti$$ Gud. +en v($ ver dessa natur$iga ut)yten s&($va en hgre ara t(r genom att de $eder ti$$ den hgsta som m(nnis an an "rv(rva. 8u an man "r'ga sig hur men motorn, samvetet imp$antat, trots "rv(ntan trium"erande g$(d&e, som den (r opp$ad, an s' o"ta )esegras av andra enheter. >n$edningen (r att styr an i v'ra instin ter avgrs inte )ara av (ns$an av stor$e , men oc s' n(ra ti$$ n&et. 0ommer du inte n'gon intemperate rusa i dag$iga n&en, som han vet s( ert att onse venserna ommer att ge honom mer ve (n att n&uta av g$(d&e, men g$(d&en (r n(rmare.7"tersom $i$$"ingret an t(c a oss ett torn, vet vi att det (r mindre, men det t(c er oss tornet. 5(rmed (nner vi genom att agera samvete tv(rtom gans a )ra att vi (r med d'$ig hand$ing s$ut$igen g'r ver $igen d'$igt, en r(ds$a "r att deras ursprung ger oss samvete (ven hans onto, det s(ger oss, men an ver $agandet av den nuvarande $oc ande Lust )&uder ver dem enhet. *amvetet m'ste )ara vara star och ra"t"u$$ och himme$ och he$vete inne spar a oss i v(ntan myc et n(ra n(r motorn samvetets )r a$$tid vara avgrande vid hans sida. 3ven h(r (r rent psy o$ogis a "a ta som $igger ti$$ grund som an dis uteras vidare, h(r (r det ti$$r(c $igt att ha h(nvisat ort. 5en eta)$erade h(r synvin e$ samvete motsvarar upp$eve$sen modere, visar de oc s' att utvec $a samvete av den typ av goda och av den m(ns $iga s&($en, (r det tred&e, i pra ti en, genom att pe a oss ti$$ de stunder, som an anv(ndas "r $(mp$ig ut)i$dning av samvete.
E%2

Frh'$$andet me$$an v'r princip att de hgsta ristna mora$is a reg$er an$angend, s' att du an, och en$igt v'r mening )r man to$ a dem s' att de tr(der i dess samma sa . 5et )es river )ara de ristna mora$is a reg$er snarare sinnet, d(r v'rt agerande (r att v(6a "ram, v'r princip sy"tet med vad det (r som s a ri tas, vi$ et natur$igtvis inte mots(ga sig s&($v och utes$uter, men s$( t och )etingad. 5(r"r att "r att uppn' sy"tet, (r den generation av sinnet som r(vs, vi$ et hr ti$$ att uppn' detta sy"te, och (r attityden d(r, ommer de oc s' att g' p' det sy"te som den motsvarar. !ara ti$$'tas en viss hand$ings pr(g$as av sy"tet som det g'r, (n av sinnet, som det )eror p', och an d(r"r vara s( er, de ristna mora$is a "res ri"ter omv(6$ande to$ as. 3r nu "r vetens apen, den tyd$igaste "ormen den )(sta, s' andra sidan an anv(ndas "r den pra tis a "orm av principen att )$i )(ttre, som ri tar sig ti$$ sinnet, om )ara de som hanterar principen i ut)i$dningen av m(ns $igheten, "r att "rst' densamma i egent$ig mening . >$$ts', 0ristus, i vi$ en &ag dyr ar en gudom$ig ande med en uppri tig (ns$a va$t den mer pra tis "orm av principen om orsa , d(r"r att hans $(ra (r t(n t att hand$a av "o$ et, av "o$ et, men detta inte h&er en viss to$ ning, p' vi$ et s(tt de (ns$or som han )e"a$$er, att mynta i hand$ing. 0(r$e an $eda dem ti$$

'tg(rder som den du ($s ar, gr mer s ada (n nytta, (r mer irriterande (n g$(d&ande, mdrar )evisar o"ta i (r$e ti$$ sina )arn. To$ ningen av de ristna mora$is a reg$er i v'r mening och re"erens inst($$ning samma ti$$ v'r princip (r "$&ande, !udet an$angend, ($s a Gud av he$a ditt h&(rta, av he$a din s&($ och med he$a ditt "rst'nd, s' v'r princip an vara s' myc et )etra tas p' samma s(tt som ett resu$tat, (n tv(rtom. 5et )eror p' om du vi$$ ha "r'n Gud ti$$ v(r$den och vice versa, ta ri tning, det (r )'de m&$igt och ti$$'tet. Om du har tagit en )i$d av de )(sta och mest )ara Gud och (r$e ti$$ honom som s'dan, utan oc s' p' s&($v"rv'$$ad tendens att hand$a sin vi$&a i hans mening, hans godhet och r(ttvisa g'r ti$$ det he$a. 5oc (r v'r princip den van$iga principen "r )'de godhet och r(ttvisa. +en omv(nt, $eder v'r princip ndv(ndigtvis att tro p' Gud, (ven ti$$ den )(sta och mest )ara Gud, som "$&er den (r$e ti$$ honom s&($v. 5et an visas "r'n historien, som hrt "r'n m(nnis ans h&(rta, att tro p' en person$ig re$ation med m(nnis an ti$$ Gud "r m(ns $ighetens $yc a i deta$& och stor s a$a (r ndv(ndigt, &a samma ti$$ grunden, och att ingen tro p' en a)stra t v(r$dsordning en ers(ttare har r'd. +en d' (r det )ara en tro p' det )(sta och mest r(tt"(rdig Gud, som )(st t&(nar oc s' m(ns $ighetens $yc a. *'$edes produceras i oss av Gud, principen s apas Gud i oss. +an an inte gra utan Gud, s u$$e det m(ns $iga samh($$et "a$$a hopp$st utan honom och "rstrde varandra, &a den ens i$de mannen sa nade honom utan hans )(sta trst och hans hgsta $in&a$. % sanning, har ingen av de s' a$$ade )evis "r Guds e6istens emot e$$er genereras tron "a tis t, )ara det medvetna och omedvetna upp$evd om&$ighet utan honom "red, "rid, g$(d&e och hopp, genom a$$t $idande och %rrung, underh'$$, ordning, $ag som he$het evig vi$a, och p'nytt"de$sen av denna tro har varit. 5et "a tum att m(ns $igheten inte an e6istera utan Gud (r ett star are )evis (n n'gon annan, "r att m(ns $igheten (r inte utan Gud. +en m(ns $igheten inte har unnat medvetandet om sin Gud rent, $art och tyd$igt, att tr(na "r a$$a ti$$"redsst($$ande av, hr det ti$$ den #gste, som hon inte startar, men vad hon har att ar)eta. Fr att $eda dig dit, m' Gud vara sin egen n&utning. 7me$$ertid an ett )est(mma m'$et "r detta ar)ete i "rv(g. +(ns $igheten ommer att stanna vid n'gon annan tro, "r'n Gud, som (r hennes $yc a mest gynnsamt. *' v'r princip (r i s&($va ver et den heuristis a principen "r Gud. 3ven detta s(tt att "inna Gud, $'t dig inte $uras. 7ventue$$a "e$ i uns apen om ens den minsta sa g'r runt ommer runt "rr e$$er senare. 0onse venser "r oss av missn&e genom att ge oss de$vis invo$verad i mots(ge$ser t(n ande, en de$ av hand$ingen, det vi$$ s(ga ti$$ "e$ )eteende i re$ation ti$$ den sa som orsa ar 5etta i sig men $( ningen av misstag v(c s. 5en sannaste uns apen "r)$ir s' "r a$$a "rs ti$$ sist som den mest ti$$"redsst($$ande "r de m(nnis or var, )ara med henne att han (nt$igen an $ugna ner sig. %nne)(r detta nu redan, "r'n den minsta i v(r$den, e"tersom det inte )r )etra tas som den strsta i v(r$den, som oc s' har strst in"$ytande p' hans g$(d&e och missn&e. 7ndast v(6er med )'de a$$var och sv'righetsgrad av den uns ap, de steg i denna he$het (r )ra, men $'ngsamt. 5etta visar den )i$d av re$igionerna.

*om n'gonsin ser ver $igen p' Gud och hans "rh'$$ande ti$$ v(r$den och endast vare$serna den strsta sagan i v(r$den, som i strsta ti$$"redsst($$e$se som vi an dra av den tro p' honom, ti$$ och med )evis "r den strsta s nhet, inte den strsta "inna sanningen i denna )er(tte$se. *'dant t(n ande, om n'gonsin en saga producerade s'dana ra"t"u$$a e""e ter i v(r$den, men tron p' Gud. 5en andra ristna mora$is a )udet, ($s a din n(sta som dig s&($v, an$angend, det an vers(ttas i termer av v'ra hand$ingar d', ya m'ste vara samma, om vi$&an s$'r dig e$$er din granne, som sedan producerar "r sig med sig s&($v, att det ommer att s&un a ti$$ d(r det (r strst, e$$er s' att $y"tan me$$an sig s&($v och andra, att det (r p' det he$a taget den strsta, s' du vinner genom att som v(ntat ' andra sidan, i var&e "a$$ de "$esta. +en nu s u$$e man miss"rst'r de ristna som v'r princip, om du trodde att det s u$$e "r'n det "a tum att var&e ri e hade nu sett att de$a sin "rmgenhet )$and de "attiga, s u$$e a$$a precis $i a myc et som de andra m'ste h'$$a. 5et )eror p' vad man inte )ara du och &ag, utan (ven he$heten av de "$esta som ommer in i $&uset av a$$a onse venser och mot )a grund av samt$iga omst(ndigheter i $ust. 5et vi tigaste i detta avseende (r redan sorterade e"ter g($$ande $agar, reg$er, seder och )ru . 5et visar att man m'ste h'$$a sig ti$$ den, om inte samma (r inte rentav "r ast$igt dete ter)ara, man an vara s( er p' att det (r "ort"arande i genomsnitt, i )etyde$sen av det goda. +en (n s' $(nge a$$t detta "ort"arande utrymme e$$er ens s a )edmas, men i m'nga "a$$ an du )er( na e$$er upps atta om det ger mer g$(d&e ti$$ v(r$den genom att det gr n'got ti$$ en annan e$$er ti$$ och med e"ter eget sinne och (ns$or. 2id det h(r $aget utvec $at principen med h(nvisning ti$$ den typ av m(nnis or och sa er som gr och v(ger tu$$arna mot oss och ta hand om sig s&($v som ni h$$ det a$$tid p' det )(sta. @edan "r'n )r&an, ti$$ synes inget att notera det ger en n(rmare ing' "ast a$$ting. >$$a m'ste gra en he$het "r de andra vad han )(ttre (n det s u$$e ha r'd sig ti$$ honom och han har att gra honom ti$$ den p' samma s(tt i geng($d. >$$a har d(remot s&($v att gra det han gr )(ttre (n n'gon annan inte har r'd honom. 5et (r inte ti$$'tet att de$a upp ra"ter och oroa sig "r myc et och utan urs i$&ning. 5etta v(c er en hand "rde$en, he$st "r att ge m(nnis or, men oc s' he$st att "' ett "retag, "re detta m'$ )etyder oss s&($va, som o)&e t "r v'r ver samhet mest $(mp$ig p$ats att t(n a "rst, e6panderar den senare v'r e""e tivitet av sig s&($v med ver andra ut. 7n d&upare verv(gande $eder ti$$)a a ti$$ den pun t att i en god ordning p' sa er och ting, inte ers(ttning "r en ns an om individen inte s i$d "r'n veder$aget "r n&et av det he$a, var och en )(st hand om sig s&($v samtidigt som det )(sta "r den he$het gr och vice versa, men det o$$e tiva )(st av individer och he$a samta$ precis som a$$a e"ter m'nga re$ationer "rst s&($v h(dan )ortse (n andra, "rst )r st($$a i ordning, mat och dryc , "r annars ommer han att ha r'd med n'got "r andra, snart p' 5e "$esta av )aren, n(rmast honom, d(r"r att de n(sta anger sig s&($v som den mest "un tionso)&e t inom ramen "r sin ver samhet. 5essa anm(r ningar an r(c a. 5et (r nu van$igt i m'nga "a$$, att principen om onds a i s&($vis het s(tta principen om god i (r$e en ti$$ n'got som vi med h(nsyn ti$$ sti$$ast'ende. 5e r(ttigheter

"re"a$$er mig vara en som du inser hur v'r och a$$t, och Guds vi$&a s' re$aterade att ti$$v(6ten av den samtidigt den andra (r opp$ad, och att om det "ramg'r p' annat s(tt, det (r )ara )ara ti$$"($$igt certi"i at. #ur s a &ag "' min h($sa, min styr a, mina prestationer, respe t, (r$e , som &ag vann "r mig s&($v, &a sinnes n&utningar som Gud druvan har att v(6a "r mig, s ic ar )iet "r mig e"ter )$omman, inte g$ad , g$ad som min, om inte &ag gr ins'g &ag att denna v'rd, tvingar det dessa "rde$ar, det avseendet, denna (r$e , denna *inneserMuic ungen av mig som "romma, inner$ig samtidigt att t&(na a$$a, och h(rmed Gud s&($v. 0an de "attiga, de svaga, de s&u a, 1ressad v(r$den t&(nar $i a myc et som i sin Gud och sitt samvete och sin ropp samtidigt #i$arious, och han )r a$$tid verv(ga detta n&e )ara som ett mede$ "r n&et av andra/ 5et (r onatur$igt, det (r om&$igt, och s' $'ngt det (r m&$igt s ad$igt e"tersom det gr motiven "r den )(sta 'tg(rden i sig ma t$s.
E2.

8(r &ag anv(nder den ristna mora$is a reg$er i spar ar titt p' v'r princip e"ter ovanst'ende att vara avgrande, &ag "ort"arande inte "rne a att deras to$ ning i utvec $ingen av ristendomen tagit n(stan ett he$t annat h'$$, och att det p' grund av vi$ a du an s a i s ri"terna s&($va . 5e gudom$iga )ud (r a$$tid h(r "r att de stora grunderna i $ust, pe ade, och den individue$$a vi$&an att ttet, ' andra sidan, "r $arade "rmod$igen som inte signi"i ant "r ast$igt. Och det (r oc s' i $in&e med v'r princip, om det "inns en on"$i t me$$an de tv' uppst'r, men du har to$ at det som om g$(d&en s u$$e vara n'got )etydande, "ra t"u$$t, och "r'n detta mun arna, austeritiesna, predi ningar (r emot vi$&an denna v(r$d uppstod, medan utan endast den $i$$a e"em(ra ns an mot vad hon )(r, och det ommer att ta evigheter, par eras. T&a ans e en tid d' $per ut he$t i hedendom dessa eviga principer "r m(ns $ig ns an stat, rta, "rstrdes, "r(mst )eroende endast e6a ta s ($en igen, och ti$$ och med ner namnet p' n&utning an vara, e"tersom du en sa )r $'ta tiden g' $'ngt, e"tersom du an )ygga grunden ti$$ $ust inte ny, utan den t&usiga s&($v av$(gsna innan, men vi hoppas ti$$ Gud att n'gra 'rtusenden tid har varit ti$$r(c $igt "r att 'tg(rda dessa grunderna s' $'ngt att ver "est$igheterna igen det vac ra an omma att stiga. !ehovet av detta (r antag$igen d(r"r att, e"tersom, )ara "r att "'nga h(r och d(r "r att v(rdet p' de grunderna att tviv$a p' dig s&($v, s' $(nge den s a$$ ha det. 7n mora$ och re$igion m'ste omma en g'ng, inte som en "rstrare av den tidigare, men som med den "reg'ende )$omman, som ordet $ust ger ti$$)a a ti$$ r(tt (ra. 7n s'dan ommer att st(nga $ostren och ppen $iv och sa ra$ onst, och (nd' a$$t som (r vac ert h'$$er he$igt (n det goda, som inte )ara (r n&ut vertygande i en n(ra "re, men "r a$$ tid, och runt i cir $ar, och som den he$igaste av a$$a h'$$a god Gud, som i sin hand och a$$t det goda )(r a$$ $yc a med sin hatt och sparar a$$t ont sist i denna hatt. 0yr an (r "a tis t redan )yggt, "rsam$ingen nu (r, n(r $(ran predi as av en str(van e"ter den strsta g$(d&e, e"tersom Gud s&($v har eta)$erat den "rsta dagen av s ape$sen, och $&udet av hans predi an (r a$$tid mer $(t (n n'gon m(ns $ig predi an,

a$$t m(ns $iga ostymer har a$$tid tagit den ri tning det strsta n&et. +en en stor ne)u$osa (r runt den stora yr an och samh($$et (r inte ti$$sammans, orden )$e na h($"ten "rst's och miss"rst's.8u reser sig p' den hgsta Thurmeshhe den $i$$a runda $agen i den strsta g$(d&e som en $ysande napp, och e"ter en $'ng tystnad $yste genom dimmor, ommer en g'ng en so$ som de utspridda, och g$ansigare och g$ansigare han gradvis )r&ar $ysa. Och n(r den $i$$a $oc a, som har str'$en, som den (rvt "r'n ens v($$, tac sam medde$ade, ommer att vara $(nge sedan dtt )ort, "rmod$igen ommer att drun na en g'ng en ra"t"u$$ $oc a som ommer med m( tigare tungan var&e samta$ "r att "rs(mra intr(de i denna yr a, vars Toppmtet utstr'$ar igen mot )a grund av den #gste.