Professional Documents
Culture Documents
Kvartalets resultat fr kvarvarande verksamhet uppgick till 3 660 mkr (4 187) Resultat per aktie fr kvarvarande verksamhet fre utspdning uppgick till 3,34 kronor (3,82) och efter utspdning till 3,31 kronor (3,79) Rntabilitet p eget kapital fr kvarvarande verksamhet var 13,6 procent (16,2) K/I-talet uppgick till 0,46 (0,43) Rntenettot uppgick till 5 626 mkr (5 641) Resultatet fre kreditfrluster och nedskrivningar minskade med 1 procent till 5 168 mkr (5 230) Swedbank redovisade tervinningar, netto om 32 mkr (56) Krnprimrkapitalrelationen enligt Basel 2 var 18,7 procent (16,7 procent den 31 december 2012). Krnprimrkapitalrelationen enligt Basel 3 var 18,3*** procent (15,4 procent den 31 december 2012)
Kvartalets resultat, kvarvarande verksamhet** mkr 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Kv4Kv1Kv2201 2 201 3 201 3
Kv3201 3
Kv4201 3
Resultat per aktie efter utspdning*, kvarvarande verksamhet** kr 0.5 0.5 0.4 0.4 0.3 0.3 0.2 0.2 0.1 0.1 0.0 Kv4Kv1Kv2Kv3Kv4201 2 201 3 201 3 201 3 201 3
Helret 2013
Jmfrt med helret 2012
Periodens resultat fr kvarvarande verksamhet uppgick till 15 241 mkr (15 298) Resultat per aktie fr kvarvarande verksamhet fre utspdning uppgick till 13,89* kronor (13,94) och efter utspdning 13,78* kronor (13,88) Rntabilitet p eget kapital fr kvarvarande verksamhet var 14,7 procent (15,6) K/I-talet uppgick till 0,45 (0,46) Rntenettot kade med 8 procent till 22 029 mkr (20 361) Resultatet fre kreditfrluster och nedskrivningar kade med 3 procent till 20 290 mkr (19 708) Swedbank redovisade kreditfrluster, netto om 60 mkr (nettotervinningar 185 mkr) Utdelning per aktie fresls till 10,10 kr (9,90)
Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet** % 20.0 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 Kv4Kv1Kv2201 2 201 3 201 3
Kv3201 3
Kv4201 3
* Utan avdrag fr utdelning till preferensaktier var resultat per aktie fr helr 2013 12,22 (12,97) fr kvarvarande verksamhet efter utspdning. Berkningarna specificeras p sidan 50. ** Ryssland och Ukraina redovisas som avvecklade verksamheter. *** Enligt Swedbanks nuvarande berkning baserad p det nya regelverket.
Krnprimrkapitalrelation, %, Basel 3*** % 20.0 19.0 18.0 17.0 16.0 15.0 14.0 13.0 12.0 Kv4Kv1Kv2Kv3201 2 201 3 201 3 201 3
Kv4201 3
Sidan 1 av 58
VD-kommentar
Under 2013 kom en rad tecken som visar att vrldsekonomin sakta terhmtar sig, men mycket pekar p att terhmtningen r brcklig. P vra hemmamarknader r det ekonomiska lget fortsatt stabilt. Utvecklingen och kreditefterfrgan kommer att pverkas nr centralbanker framver stegvis upphr med sina stimulanstgrder. I delar av Europa innebr den hga skuldsttningen strukturella utmaningar. I Sverige fortstter det otillrckliga bostadsutbudet i storstderna att pressa upp skuldsttningen, hmma hushllen och den potentiella tillvxten. Fortsatt stabilt resultat Det gngna ret har varit finansiellt framgngsrikt fr oss. Swedbank visar en vinst fr kvarvarande verksamhet p 15,2 miljarder kronor fr helret, jmfrt med 15,3 miljarder 2012. Fjrde kvartalets resultat tyngdes ngot av nedskrivningar i Ektornet, skattekostnader och omstllningsreserv. Stora fretag & Institutioner visar starka siffror och senaste Greenwichunderskningen fr stora fretag visar att affrsomrdets erbjudande r uppskattat av de prioriterade kunderna i bde Sverige & Norge. Baltisk bankverksamhet visar ocks god utveckling med kande kundaktivitet. Det tyder p att vrt lngsiktiga engagemang fr de baltiska lnderna ger resultat och uppskattning. Lettland infrde euron vid rsskiftet. Det frbttrar frutsttningarna fr framtida affrer. ven Litauen ser ut att inom kort flja de tv andra baltiska lnderna in i EMU. Vi gldjer oss ocks t att vr marknadsposition fr svenska boln har strkts. Riksbankens och Finansinspektionens stresstester visar att Swedbank r Sveriges finansiellt starkaste bank med lgst sammantagna risker. Swedbanks lga riskniv har bidragit till att vr relativa kostnad fr kapitalmarknadsupplning frbttrats ytterligare under ret. Tillsammans med vrt fokus p kostnadseffektivitet ger det oss det investeringsutrymme som krvs fr att vi ska kunna vara en modern och attraktiv bank ven i framtiden. Banken flyttar in i fickan Under ret som gtt har vra kunder blivit mer aktiva i vra digitala kanaler. Bortt fyrahundratusen anslt sig till mobilbanken och fr med den ett smidigt och enkelt bankkontor i fickan. Vi har specialutvecklade Swedbankappar fr fretag och ungdomar. Vi har fortsatt utveckla de digitala plattformarna med nya smarta funktioner. Bland annat kan man nu spontanspara i mob ilbanken samt lgga den gamla bankdosan p hyllan tack vare mobilt bank-ID. 2013 var ocks ret d svenska folket p allvar brjade swisha varandra. Vi mrker av beteendefrndringar bland vra kunder ocks i andra delar av vr verksamhet. Ett tydligt exempel r hur antalet kortkp fortstter att ka p rsbasis samtidigt som bde antalet bankomatuttag och totalt uttaget belopp gr ner. Vra inlnings- och utlningsvolymer har gtt upp. Utlningsvolymerna visar den hgsta uppgngen i kronor p kvartalsbasis sedan jag kom till Swedbank. Vi ser hur vr marknadsposition fr svenska boln strks utan att vi kat vrt risktagande, samt hur utlningsvolymerna fr fretag gtt upp under kvartalet. kad tillgnglighet och service Vi lgger nu strre andel resurser p att ka tillgngligheten fr rdgivning och kundmten. Redan under 2013 anstllde vi fler rdgivare i Sverige. Resurser bundna till centrala stabsfunktioner minskar. Frndringarna ska leda till breddad affr med vra kunder, och som en del av det arbetar vi aktivt med all information och terkoppling vra kunder ger oss. Kapital och utdelning Vi bejakar regleringsarbetet i Sverige och inom EU som syftar till att minska risken fr en ny finanskris. Det r dock viktigt att de nya kraven hittar en balans s att de inte fr onskade effekter. Alltfr hga svenska krav riskerar bromsa ekonomins terhmtning och frsvra framvxten av nya jobb och bostder. Vi vill vara en stabil och trygg bank samtidigt som vi vill vara med och finansiera nya bostder och fretags investeringar. Vr krnprimrkapitalrelation kade under ret till 18,3 procent (15,4) enlig Basel 3, efter avdrag fr frvntad utdelning. Vi invntar nu besked om hur framtida kapitalkrav kommer att se ut s att vi drefter kan sl fast nytt kapitalml. Signalerade regelverksndringar pekar mot att vrt kapitalml kommer att bli hgre n vi tidigare antagit. I linje med utdelningspolicyn freslr Swedbanks styrelse rsstmman en utdelning p 10,10 kronor (9,90) per aktie fr 2013. Utdelningspolicyn ligger fast. Framtidsutsikter Med en oviss konjunktur och kvarstende strukturella problem i delar av vrlden r vi dmjuka infr framtiden och planerar fr en milj med fortsatt lga rntor och svag kreditefterfrgan. Vra totala kostnader ska drfr hllas p samma niv 2014 som 2013 och vi ska fortstta att fokusera p lnsamhet och effektivitetsfrbttringar.
Sidan 2 av 58
Innehllsfrteckning
Sida Finansiell versikt versikt Marknad Viktiga hndelser under kvartalet Fjrde kvartalet 2013 jmfrt med tredje kvartalet 2013 Resultat Helret 2013 jmfrt med helret 2012 Resultat Kredit- och tillgngskvalitet Upplning och likviditet Kreditbetyg Kapital och kapitaltckning Marknadsrisk Operativa risker vriga hndelser Hndelser efter 31 december 2013 Affrssegment Svensk bankverksamhet Stora fretag & Institutioner Baltisk bankverksamhet Koncernfunktioner & vrigt Elimineringar Produktomrden Finansiell information Koncern Resultatrkning i sammandrag Rapport ver totalresultat i sammandrag Nyckeltal Balansrkning i sammandrag Frndringar i eget kapital i sammandrag Kassafldesanalys i sammandrag Noter Moderbolag Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter Revisorsgranskning Kontaktuppgifter 26 27 27 28 29 30 30 53 57 57 58 12 14 16 18 20 21 4 5 5 5 5 5 6 6 7 8 9 9 10 11 11 11
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell information och publikationer.
Sidan 3 av 58
Finansiell versikt
Resultatrkning mkr Rntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde vriga intkter Summa intkter Personalkostnader vriga kostnader Summa kostnader Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgngar Nedskrivning av materiella tillgngar Kreditfrluster, netto Rrelseresultat Skatt Periodens resultat frn kvarvarande verksamheter Periodens resultat frn avvecklade verksamheter, efter skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB 2013 Kv4 5 626 2 699 461 866 9 652 2 574 1 910 4 484 5 168 12 311 -32 4 877 1 212 3 665 -48 3 617 3 612 2013 Kv3 5 641 2 520 170 894 9 225 2 328 1 667 3 995 5 230 0 95 -56 5 191 998 4 193 -15 4 178 4 172 -13 -13 % 0 7 -3 5 11 15 12 -1 2012 Kv4 5 346 2 502 830 759 9 437 2 264 1 878 4 142 5 295 17 141 -76 5 213 786 4 427 -174 4 253 4 252 % 5 8 -44 14 2 14 2 8 -2 -29 -58 -6 54 -17 -72 -15 -15 2013 Helr 22 029 10 132 1 484 3 293 36 938 9 651 6 997 16 648 20 290 182 693 60 19 355 4 099 15 256 -2 340 12 916 12 901 2012 Helr 20 361 9 614 3 073 3 220 36 268 9 238 7 322 16 560 19 708 20 407 -185 19 466 4 157 15 309 -997 14 312 14 304 -10 -10 % 8 5 -52 2 2 4 -4 1 3 70 -1 -1 0
-43 -6 21 -13
Nyckeltal och data per aktie Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet, % Rntabilitet p eget kapital, total verksamhet, % Resultat per aktie fre utspdning, kvarvarande verksamhet, kronor 1) Resultat per aktie efter utspdning, kvarvarande verksamhet, kronor 1) K/I-tal Utlning/inlning, % Krnprimrkapitalrelation, %, Basel 3 Primrkapitalrelation, %, Basel 3 2) Kapitaltckningsgrad, %, Basel 3 2) Krnprimrkapitalrelation, %, Basel 2 Primrkapitalrelation, %, Basel 2 Kapitaltckningsgrad, %, Basel 2 Kreditfrlustniv, % Andel oskra fordringar, brutto, % Total reserveringsgrad fr oskra fordringar, %
Balansrkningsdata mdkr Utlning till allmnheten Inlning frn allmnheten Aktiegarnas eget kapital Balansomslutning Riskvgda tillgngar, Basel 3 2) Riskvgda tillgngar, Basel 2
1)
2013 Kv3 16,2 16,1 3,82 3,79 0,43 202 18,0 19,3 20,4 18,8 19,7 20,2 -0,02 0,69 53
2012 31 dec 1 239 580 103 1 847 487 464
2012 Kv4 17,5 16,9 4,03 4,01 0,44 212 15,4 16,8 18,5 16,7 18,1 19,0 -0,02 1,05 62
2013 Helr 14,7 12,5 13,89 13,78 0,45 203 18,3 19,6 20,7 18,7 19,6 20,1 0,00 0,55 54
2012 Helr 15,6 14,6 13,94 13,88 0,46 212 15,4 16,8 18,5 16,7 18,1 19,0 -0,01 1,05 62
% 2 7 6 -1 -10 -3
Inklusive avdrag fr utdelning till preferensaktier var resultat per aktie fr helr 2013 12,22 kr (12,97) fr kvarvarande verksamhet efter utspdning. Berkningarna specificeras p sidan 50. 2) Enligt Swedbanks nuvarande berkning baserad p det nya regelverket. Nyckeltalen baseras p resultat och eget kapital hnfrligt till aktiegarna i Swedbank.
Sidan 4 av 58
versikt
Marknad
Den globala tillvxten strktes under 2013. Flera stora ekonomier som USA och Storbritannien verraskade positivt medan utvecklingen i tillvxtekonomierna snarare var den omvnda. I Europa lmnade EMUlnderna recessionen bakom sig och allt fler indikatorer visade under hsten p fortsatt terhmtning. Lnga obligationsrntor steg under ret i spren av starkare USA-ekonomi och frvntningar om att centralbanken Federal Reserve skulle besluta minska obligationskpen, vilket infriades i december. Den globala inflationen sjnk tillbaka under ret med std av lgt resursutnyttjande och sjunkande rvarupriser. Det gjorde att oron fr deflation vxte i EMU-lnderna. I november snkte ECB styrrntan till 0,25 procent. Lg inflation och hg arbetslshet r utmaningar fr centralbankerna och gr att rntehjningarna frdrjs. Tillvxten i svensk ekonomi under 2013 var svagare n vad Swedbank prognostiserat. BNP-tillvxten under fjolrets tre frsta kvartal var 0,8 procent i genomsnitt. Trots ljusare arbetsmarknadsutsikter och en positiv frmgenhetsutveckling med stigande brskurser och huspriser steg den privata konsumtionen verraskande svagt. Exporten minskade p bred front. Positivt var att investeringarna steg, i synnerhet i bostder. Det lga globala inflationstrycket och fallande svenska tjnstepriser bidrog till vsentligt lgre inflation n vntat. Riksbanken snkte styrrntan till 0,75 procent i december. Av de baltiska lnderna vxte den lettiska ekonomin snabbast under 2013. BNP-tillvxten under tredje kvartalet var 4,5 procent i Lettland fljt av 2,2 procent i Litauen och 0,7 procent i Estland. Det r framfr allt den starka lettiska konsumtionstillvxten som sticker ut. Den snabba nedgngen i arbetslshet, hgre lnekningar och mycket lg inflation strkte hushllens kpkraft. Den tidigare starka exporten tappade fart under 2013. Den 1 januari 2014 gick Lettland med i EMU. Effekterna blir sannolikt sm p kort sikt, men kan p lngre sikt minska srbarheten vid externa strningar. Estland gick med i EMU 1 januari 2012 och ven Litauen r p vg mot EMU-medlemskap. Tillvxten i den litauiska ekonomin drivs alltmer av en starkare inhemsk efterfrgan. Under 2013 svarade investeringarna fr den strsta kningen. Hushllen gynnades av det frbttrade arbetsmarknadslget samtidigt som reallnerna steg i allt snabbare takt, p grund av lg inflation. Tillvxten i industrin dmpades av svag extern efterfrgan, men ocks av branschmssiga orsaker. Den lgre tillvxten i den estniska ekonomin beror frmst p svagare investerings- och exporttillvxt. ven i Estland r det hushllen som svarar fr merparten av tillvxten, drivet av en starkare arbetsmarknad och stigande lner. Den snabbt fallande arbetslsheten och stigande lnekostnader i Estland, men ocks i de andra baltiska ekonomierna, r samtidigt en utmaning fr lndernas konkurrenskraft. Stockholmsbrsen (OMXSPI) steg med 23 procent under ret. Tallinnbrsen (OMXTGI) steg med 11 procent, Rigabrsen (OMXRGI) med 16 procent och Vilniusbrsen (OMXVGI) med 19 procent.
Kvartalets resultat var 3 612 mkr (4 172), en minskning med 13 procent frmst beroende p hgre nedskrivningar av materiella tillgngar och hgre skattekostnader. Resultat fr kvarvarande verksamhet uppgick till 3 660 mkr (4 187). Resultat frn avvecklade verksamheter var -48 mkr (-15) och bestr frmst av resultatet frn den ryska verksamheten. Den ukrainska verksamheten sldes under andra kvartalet. Nettotervinningarna uppgick till 32 mkr (56), vilket frmst berodde p hgre nettotervinningar inom Baltisk bankverksamhet. ven Stora fretag & Institutioner visade nettotervinningar under fjrde kvartalet, medan Svensk bankverksamhet redovisade hgre kreditfrluster n under tredje kvartalet. Nedskrivning av materiella tillgngar uppgick till 311 mkr (95) och avser framfrallt en nedskrivning av fastighetsvrdet i Ektornet. Nedskrivning av immateriella tillgngar under kvartalet var 12 mkr (0), vilket till strsta del avsg nedskrivning av IT-system inom Group Products.
Sidan 5 av 58
Rntabiliteten p eget kapital fr kvarvarande verksamhet uppgick till 13,6 procent (16,2). K/I-talet var 0,46 (0,43). Intkterna kade med 5 procent till 9 652 mkr (9 225). Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde samt hgre provisionsintkter bidrog mest. Rntenettot var stabilt medan vriga intkter minskade ngot. Rntenettot var stabilt och uppgick till 5 626 mkr (5 641). Stora fretag & Institutioner och Baltisk bankverksamhet bidrog positivt medan rntenettot inom Svensk bankverksamhet och Group Treasury inom Koncernfunktioner & vrigt minskade ngot. Positiva bidrag kom frn kade ut- och inlningsvolymer inom svl Stora fretag & Institutioner som Svensk och Baltisk bankverksamhet. ven fortsatt omprissttning inom Baltisk bankverksamhet bidrog positivt, medan bolnemarginalerna fr den svenska portfljen som helhet var stabila. Lgre marknadsrntor pverkade rntenettot negativt. Provisionsnettot kade med 7 procent till 2 699 mkr (2 520). Stora fretag & Institutioner bidrog med hgre intkter hnfrliga till kapitalfrvaltning, obligationsemissioner och corporate finance. Ett hgre genomsnittligt frvaltat kapital till fljd av positiv brsutveckling bidrog till kningen inom Svensk bankverksamhet, samtidigt som outsourcing av insttnings- och uttagsautomater minskade svl provisionsnetto som kostnader i affrssegmentet, ls mer p sid 12. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde mer n frdubblades och uppgick till 461 mkr (170). Intkterna frn svl kundhandel som trading kade inom Stora fretag & Institutioner vilket bidrog positivt. Group Treasury hade en fortsatt negativ pverkan i kvartalet om n i betydligt mindre utstrckning n under tredje kvartalet. En fljd av fallande marknadsrntor och kreditspreadar. Kostnaderna kade med 12 procent, jmfrt med fregende kvartal, till 4 484 mkr (3 995) frmst p grund av ssongsmssigt hgre kostnader fr personal, marknadsfring och konsulter. Avsttning till omstllningsreserv inom Koncernfunktioner & vrigt kade personalkostnaderna med 100 mkr. Omstllningen r ett resultat av personalomallokering till mer kundnra tjnster inom koncernen samt minskat behov av personal inom de omrden som arbetat med vertagna tillgngar och problemln. Sociala avgifter hnfrliga till den aktierelaterade delen av rrlig ersttning kade till fljd av kursuppgngen i Swedbankaktien. kningen var 67 mkr. Avskrivningarna kade med 23 procent, frmst som fljd av frestende huvudkontorsflytt.
Kostnadsanalys Koncernen mkr Svensk bankverksamhet Stora fretag & Institutioner Baltisk bankverksamhet Koncernfunktioner & vrigt samt elimineringar Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa kostnader
Antalet heltidstjnster var stabilt under kvartalet, och kade med 1 till 14 265. Inom Svensk bankverksamhet, Stora fretag & Institutioner samt Koncernfunktioner & vrigt kade antalet heltidstjnster ngot medan de minskade med 78 i Baltisk bankverksamhet. Skattekostnaden uppgick till 1 212 mkr (998), vilket motsvarade en effektiv skattesats p 24,9 procent (19,2). Den relativt hga effektiva skattesatsen i fjrde kvartalet frklaras frmst av en skattepliktig utdelning av tidigare rs vinster inom den estniska koncernen. Men ven av en ny bedmning av uppskjutna skattefordringar och en ej avdragsgill nedskrivning p fastigheter inom Ektornet, dr inga uppskjutna skattefordringar bokfrts vid nedskrivningen.
Helret 2013
Jmfrt med helret 2012 Resultat
Resultatet fre kreditfrluster och nedskrivningar kade med 3 procent till 20 290 mkr (19 708). Starkare rntenetto och hgre provisionsintkter pverkade resultatet positivt, medan nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde var lgre n motsvarande period fregende r. Kostnaderna var i stort ofrndrade. Svensk bankverksamhet bidrog mest till det kade resultatet.
Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar per affrssegment mkr Svensk bankverksamhet Stora fretag & Institutioner Baltisk bankverksamhet Koncernfunktioner & vrigt Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa
Periodens resultat minskade med 10 procent till 12 901 mkr (14 304), frmst beroende p hgre nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar samt att banken under 2013 redovisade kreditfrluster p 60 mkr att jmfra med tervinningar om 185 mkr fr 2012. Resultatet fr kvarvarande verksamhet var 15 241 mkr (15 298). Resultatet fr avvecklade verksamheter var -2 340 mkr (-997), varav 1 875 mkr avser en ackumulerad negativ omrkningsdifferens som omklassificerades till resultatrkningen frn vrigt totalresultat under andra kvartalet i samband med frsljningen av den ukrainska verksamheten. Fr mer information, se not 24. Under 2013 redovisas kreditfrluster p 60 mkr att jmfra med nettotervinningar p 185 mkr fr 2012. Stora fretag & Institutioner samt Svensk bankverksamhet redovisade kreditfrluster, medan Baltisk bankverksamhet redovisade nettotervinningar ven om dessa var lgre n under 2012. Nedskrivning av materiella tillgngar kade med 286 mkr till 693 mkr, dr 652 mkr relaterar till Ektornet. Nedskrivning av immateriella tillgngar uppgick till 182 mkr (20) och avsg frmst nedskrivning av IT-system inom Finansbolaget (redovisat inom Koncernfunktioner &
Sidan 6 av 58
vrigt) och Stora fretag & Institutioner under andra kvartalet. Valutakursfrndringar, framfrallt den svenska kronans frstrkning mot euron och de baltiska valutorna, minskade resultatet med 60 mkr. Rntabiliteten p eget kapital fr kvarvarande verksamhet uppgick till 14,7 procent (15,6). K/I-talet var 0,45 (0,46). Intkterna kade ngot till 36 938 mkr (36 268), frmst drivet av Svensk bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner. Valutakursfrndringar minskade intkterna med 102 mkr. Rntenettot kade med 8 procent till 22 029 mkr (20 361). Avgiften fr den statsgaranterade upplningen minskade med 258 mkr. Omprissttning av fretagsutlningen bidrog positivt. Lgre inlningsmarginaler till fljd av fallande Stibor- och Euriborrntor pverkade rntenettot negativt. Valutakursfrndringar minskade rntenettot med 56 mkr. Provisionsnettot kade med 5 procent och uppgick till 10 132 mkr (9 614). kad aktivitet inom finansieringslsningar samt hgre provisionsintkter frn kapitalfrvaltning till fljd av ett kat frvaltat kapital bidrog mest till kningen. Outsourcing av insttningsoch uttagsautomater inom Svensk bankverksamhet har minskat svl provisionsnetto som kostnader, ls mer p sid 12. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde minskade med 52 procent till 1 484 mkr (3 073). terkp av statsgaranterade obligationer under andra kvartalet samt terkp av skerstllda obligationer under ret pverkade nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde negativt. Resultatet inom aktie-, rnte- och valutahandeln var lgre jmfrt med samma period 2012, d resultatet fr frsta kvartalet fregende r var mycket starkt till fljd av goda marknadsfrutsttningar. Kostnaderna var i stort sett ofrndrade och uppgick till 16 648 mkr (16 560). Inom Koncernfunktioner & vrigt minskade Ektornets och Finansbolagets kostnader. Inom Finansbolaget var det en fljd av omklassificering som samtidigt minskade rntenettot. Kostnaderna fr transporter och bevakning minskade med 181 mkr, de fr telefon och porto med 83 mkr och vriga kostnader med 142 mkr. Kostnaderna fr IT-utveckling och personal kade. Hgre rrliga personalkostnader r en fljd av att ett nytt aktierelaterat program fr 2013 lagts till periodiseringarna av tidigare aktierelaterade program fr 2010, 2011 och 2012. Sedan 1 juli 2010 betalar Swedbank delar av rrlig ersttning i form av aktier. Kostnaden fr aktierelaterad ersttning periodiseras fram till dess att aktierna reglerats. Detta medfr att den under perioden avsatta rrliga ersttningen till de anstllda skiljer sig frn den resultatfrda. En mer detaljerad redogrelse av rrliga ersttningar finns i 1 Faktaboken p sid 14. Valutakursfrndringar minskade kostnaderna med 44 mkr.
Kostnadsanalys Koncernen mkr Svensk bankverksamhet Stora fretag & Institutioner Baltisk bankverksamhet Koncernfunktioner & vrigt samt elimineringar Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa kostnader
Antalet heltidstjnster minskade under ret med 596, varav 363 avser Ukraina och Ryssland, 402 Baltisk bankverksamhet och 111 Ektornet (Koncernfunktioner & vrigt). Inom Svensk bankverksamhet samt Stora fretag & Institutioner kade antalet heltidstjnster med 82 respektive 27. Resterande kning avser frmst ITrelaterad personal inom Koncernfunktioner & vrigt. Skattekostnaden uppgick till 4 099 mkr (4 157), motsvarande en effektiv skattesats p 21,2 procent (21,4). Den underliggande effektiva skattesatsen var lgre 2013 n 2012 som en fljd av den snkta svenska bolagsskattesatsen den 1 januari 2013. Under fjrde kvartalet pverkades skattekostnaden negativt av engngseffekter, exklusive dessa hade den effektiva skattesatsen 2013 varit knappt 19,5 procent.
Mer detaljerad information finns i Swedbanks Faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell information och publikationer.
Sidan 7 av 58
bankverksamhet var 84,9 procent medan den fr nyutlningen lg under 70 procent. Avseende nyutlningen i Sverige under 2013 amorterar 93 procent av de hushll som har en belningsgrad ver 75 procent. Av de som inte har ngon amorteringsplan har mnga en avtalad plan om att pbrja amortering inom tv r frn det att lnet togs. Totalt i portfljen amorterar 81 procent (73) av hushllen som har en belningsgrad verstigande 75 procent av fastighetens vrde. Oskra fordringar minskade under 2013 med 6,4 mdkr till 7,5 mdkr och uppgr till 0,6 procent av den totala utlningen. Den genomsnittliga reserveringsgraden fr oskra fordringar r 38 procent. Till det kommer portfljreserveringar fr nnu inte identifierade oskra fordringar som extra skerhetsmarginal, vilket leder till en total reserveringsgrad p 54 procent. Av minskade oskra fordringar str avvecklingen av tidigare verksamhet i Ryssland och Ukraina fr 3 mdkr. Inom Baltisk bankverksamhet minskade oskra fordringar med 3,8 mdkr, framfrallt p grund av avveckling av problemengagemang frn krisren 2008 - 2009 samt frbttrad kvalitet i lneportfljen. De 27 mdkr i oskra fordringar i Baltisk bankverksamhet som hrrr frn krisrens problemengagemang, har successivt minskat till 5,0 mdkr. Lnen har omstrukturerats, amorterats eller skrivits bort. Inom Stora fretag & Institutioner kade oskra fordringar fr fretag med 0,7 mdkr, relaterat till ett ftal strre engagemang, medan de i Svensk bankverksamhet minskade med 0,2 mdkr under ret. Oskra fordringar fr privatpersoner minskade. Andelen boln i Sverige frfallna mer n 60 dagar var stabil och uppgick till 0,09 procent av portfljen (0,13). I Baltisk bankverksamhet minskade andelen frfallna boln, frmst i Lettland. Andelen boln frfallna mer n 60 dagar uppgick till 0,7 procent i Estland (1,3), 7,4 procent i Lettland (10,7) och 4,4 procent i Litauen (5,6).
Oskra fordringar per affrssegment mkr Svensk bankverksamhet Stora fretag & Institutioner Baltisk bankverksamhet Estland Lettland Litauen Koncernfunktioner & vrigt Summa
Kreditfrluster, netto per affrssegment mkr Svensk bankverksamhet Stora fretag & Institutioner Baltisk bankverksamhet Estland Lettland Litauen Koncernfunktioner & vrigt Summa
Vrdet p vertagna tillgngar i koncernen minskade med 3,0 mdkr till 2,1 mdkr under 2013. Under ret har fastigheter inom Ektornet slts till ett bokfrt vrde om 2,8 mdkr. Mer information om Ektornet finns p sidan 19.
2012 31 dec 1 824 246 8 871 2 181 4 449 2 241 2 997 13 938
2013 Kv4 12 11 1 0 0 1 1 14
2013 Kv3 16 15 1
0
2013 Kv2 23 14 9
0
2013 Kv1 23 13 1 7 2 16 1 40
Kreditfrlusterna under 2013 uppgick till 60 mkr (tervinningar om 185 mkr under 2012). Kreditfrlusterna inom Svensk bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner var 518 mkr. Fortsatt positiv makroutveckling i de baltiska lnderna ledde till tervinningar. Under fjrde kvartalet gjordes en extra nedskrivning i Lettland om 93,5 mkr, avseende en del av de oskra fordringarna i bolneportfljen.
0 4 0 20
0 5 1 29
Swedbanks likviditetsreserv, som redovisas i enlighet med Bankfreningens definition fr likviditetsrapportering, uppgick till 184 mdkr per den 31 december 2013 (236 per sista september). I tillgg till likviditetsreserven terfinns likvida vrdepapper inom andra delar av koncernen som uppgick till 53 mdkr (39 per sista september). Likviditetsreserv och likviditetstckningsgrad (LCR) kommer att fluktuera ver tiden, bland annat
Sidan 8 av 58
beroende p hur frfallostrukturen fr bankens emitterade vrdepapper ser ut. Enligt nuvarande svenska regelverk, som trdde i kraft 1 januari 2013, uppgick koncernens LCR till 142 procent per den 31 december (147 per sista september). Frdelat p USD och EUR var LCR 618 respektive 662 procent. Baselkommittn publicerade i brjan av 2013 en ny definition p LCR-mttet. Enligt Swedbanks tolkning av denna skulle LCR per den 31 december uppg till 168 procent (180 per sista september). Koncernens NSFR (Net Stable Funding Ratio) uppgick, enligt Swedbanks tolkning av nuvarande frslag p regelverk, till 89 procent per den 31 december (91 per sista september). Enligt Swedbanks tolkning av Baselkommitteens senaste frslag till frndringar skulle NSFR uppg till 97 procent. Styrelsens och ledningens frmsta styrmtt fr likviditeten r den s kallade verlevnadshorisonten, som visar hur lnge banken klarar sig under perioder av stress i kapitalmarknaderna d tillgngen till ny finansiering r begrnsad. Fr nrvarande skulle banken klara helt stngda kapitalmarknader i mer n 12 mnader. Detta gller svl koncernens totala likviditet, som likviditeten i USD och EUR. Fr mer information om ovanstende se faktaboken sid 63-77.
85 80
75 70 65 60 55 50 45 40 Basel 3 75,2
Basel 3 80,4
Basel 3 80,8
Kreditbetyg
Under 2013 strktes Swedbanks relativa kreditbetyg. I juni uppgraderade Moodys Swedbanks lngfristiga rating ett steg till A1 med stabila utsikter, samtidigt som det kortfristiga kreditbetyget P1 bekrftades. I juli reviderade S&P Swedbanks utsikter frn negativa till stabila, samtidigt bekrftades Swedbanks och Swedbank Hypoteks lngfristiga som kortfristiga kreditbetyg p A+ respektive A-1.
kning
Minskning
Riskvgda tillgngar (Basel 2) kade med cirka 10 mdkr under fjrde kvartalet till 452 mdkr. Riskvgt belopp fr kreditrisker kade med knappt 8 mdkr. kade exponeringar, frmst mot fretagskunder i Svensk bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner, har kat riskvgt belopp med 11 mdkr. Positiva ratingmigrationer, frmst bland fretag i Baltisk och Svensk bankverksamhet, minskade riskvgt belopp med 2,9 mdkr och hgre skerhetsvrden minskade riskvgt belopp med 1,8 mdkr. Valutakursfrndringar, frmst hnfrliga till den baltiska kreditportfljen, kade riskvgt belopp fr kreditrisker med 2,2 mdkr genom den svenska kronans frsvagning mot euron under fjrde kvartalet. Riskvgt belopp fr marknadsrisker kade med 2,5 mdkr under fjrde kvartalet, frmst till fljd av kade exponeringar inom Stora fretag & Institutioner. Riskvgt belopp fr operativa risker var ofrndrat, per 31 december, jmfrt med fregende kvartalsskifte.
Sidan 9 av 58
480
2.5 0
Basel 2 451.9
krnprimrkapitalrelation enligt pelare 1. Swedbank har redan i nulget ett tillrckligt stort krnprimrkapital fr att mta freslagen hjning av riskviktsgolvet. FI ansvarar ocks fr beslut om den kontracykliska bufferten i samband med den svenska implementeringen av CRD IV senare under 2014. Vid aviseringen av hjningen av riskviktsgolvet angav FI att det kan vara motiverat att prioritera denna till frmn fr en lgre kontracyklisk buffert. Nr CRR trder ikraft infrs en mjlighet fr FI att medge banker undantag frn nuvarande Basel 1-golv. Basel 1-golvet r en skerhetssprr fr den lgsta nivn p kapitalbaskravet, som infrdes vid vergngen frn Basel 1 till Basel 2. Svenska myndigheter har tidigare annonserat att detta golv skulle tas bort i samband med infrandet av de nya hgre kapitalkraven. FI meddelade dock i december att man inte avser ta bort golvet. FI:s stllningstagande innebr att Basel 1-golvet framver kommer att glla i Sverige p samma stt som i dag, det vill sga utformat som 80 procent av kapitalkravet berknat i enlighet med Basel 1-regelverket. FI:s stllningstagande innebr inte ngon frndring nr det gller golvet jmfrt med nuvarande regelverk. Under ret har diskussionerna kring harmonisering av riskvikter tilltagit bland regelmakare och andra intressenter. Bland annat diskuteras hur bruttosoliditet (leverage ratio) kan anvndas fr att skerstlla en miniminiv av kapital i frhllande till balansrkningens storlek. Sedan EU:s nya kapitaltckningsregler trdde i kraft 1 januari 2014 r bankerna skyldiga att rapportera bruttosoliditet till tillsynsmyndigheterna. Mttet kommer att utvrderas av tillsynsmyndigheterna infr ett eventuellt infrande av ett minimikrav 2018. Swedbanks bruttosoliditet (enligt CRR) var 4,6 procent per den 31 december.
440
420
Basel 2 441,6
Basel 3 440.6
400
380
I december 2013 publicerade Finansinspektionen (FI) nya freskrifter som kompletterar den nya EUfrordningen (CRR) och trder i kraft 1 januari 2014. Genom freskrifterna ndras konsolideringsmetoden fr intressebolag s att dessa skall konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, istllet fr full konsolidering. Som en konsekvens av att Sparbanken Rekarne AB, Frs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhrad AB, Vimmerby Sparbank AB, Bankernas Dep AB och Bankernas Automatbolag AB frn 1 januari konsolideras enligt kapitalandelsmetoden minskar svl kapitalbas som riskvgt belopp fr den finansiella fretagsgruppen. Detta fr en svagt positiv effekt p krnprimrkapitalrelationen. Frndringen ingr i kapitalberkningen enligt Basel 3 per 31 december och frklarar den relativt mindre negativa effekten i frhllande till Basel 2, jmfrt med den bedmning som redovisades per 30 september. I maj 2013 meddelade FI att man beslutat att infra ett riskviktsgolv p 15 procent fr den svenska bolneportfljen, i linje med det frslag som meddelades i november 2012. Golvet infrs som en tillsynstgrd inom pelare 2. De redovisade kapitalrelationerna pverkas drmed inte, eftersom dessa berkningar sker enligt regelverket fr pelare 1. Baserat p 4,3 procent genomsnittlig riskvikt enligt pelare 1 i Swedbanks svenska bolneportflj per 31 december och det svenska krnprimrkapitalkravet p 12 procent (frn och med 2015), behver Swedbank enligt FI:s beslut hlla ett extra krnprimrkapital p 10,0 mdkr fr svenska boln, vilket motsvarar 2,2 procentenheter krnprimrkapitalrelation enligt pelare 1. Swedbank har sedan en lngre tid i den interna styrningen allokerat extra kapital till bolneaffren motsvarande det beslutade riskviktsgolvet. I november meddelade FI en avsikt att hja riskviktsgolvet ytterligare, till 25 procent. Enligt samma berkningsmetodik som ovan skulle denna hjning innebra ytterligare 9,3 mdkr krnprimrkapital fr Swedbanks del. Sammantaget skulle ett riskviktsgolv p 25 procent innebra att Swedbank skulle behva hlla ett extra krnprimrkapital p totalt 19,3 mdkr fr svenska boln, vilket motsvarar 4,3 procentenheter
Marknadsrisk
Merparten av koncernens marknadsrisker r av strukturell eller strategisk natur och hanteras av Group Treasury. Strukturella rnterisker uppstr d lptiden mellan koncernens tillgngar och skulder, ssom in- och utlning, skiljer sig t. Riskerna hanteras inom givna mandat genom att lptiderna matchas, direkt eller via olika derivat som exempelvis rnteswappar. Rntenettoknsligheten pverkas ocks av strukturella risker inom bankens inlningsverksamhet, dr olika produkter r olika knsliga fr frndringar i marknadsrntor. Strategiska valutarisker uppstr i huvudsak genom risker i innehav i de utlndska dotterbolagen och deras finansiering. Marknadsrisker uppstr ven i tradingverksamheten inom Stora fretag & Institutioner, i anslutning till kundaffrer och genom upprtthllande av en andrahandsmarknad fr olika vrdepapperstyper. Swedbank mter marknadsrisker bland annat genom en Value-at-Risk (VaR) -modell. VaR uttrycker en frlustniv som statistiskt vertrffas med en viss sannolikhetsniv under en viss tidshorisont. Swedbank anvnder 99 procents sannolikhetsniv och en tidshorisont p en dag. Det innebr att den potentiella frlusten fr portfljen, berknat p den historiska statistiken, kommer att verstiga VaR-beloppet en dag av 100.
Sidan 10 av 58
minskat med 45 procent (januari-november 2013). Det lngsiktiga frbttringsarbetet avseende bankens ITinfrastruktur fortstter enligt plan. Swedbanks arbete med att aktivt informera kunderna om vikten av god IT-skerhet har gett positiva resultat, bland annat har frre avancerade bedrgerifrsk drabbat Swedbanks kunder. Bedrgerifrsk genom falska mejl och webbannonser kar dock fortfarande, vilket riskerar att drabba ven Swedbanks kunder. Kostnader kopplade till operativa riskhndelser var begrnsade och uppgick till cirka 100 mkr (85 mkr) fr 2013.
*) VaR-modellen har under ret kompletterats med nya riskfaktorer varfr siffrorna fr 2013 r inte direkt jmfrbara med dem fr 2012. VaR exkluderar hr strategiska valutakursrisker, d ett VaR- mtt baserat p en tidshorisont p en dag inte r relevant.
vriga hndelser
Swedbanks rsstmma kommer att hllas onsdag 19 mars 2014 klockan 10.00 i Dansens Hus, Barnhusgatan 14 i Stockholm. Mer information om Swedbanks rsstmma kommer att finnas p bankens hemsida www.swedbank.se under rubriken Om Swedbank/ Bolagsstyrning.
Fr enskilda risktyper kompletteras VaR med olika riskmtt som baseras p knslighet fr frndringar av marknadspriser. Risktagandet fljs ven upp genom stresstester. Om samtliga marknadsrntor hade hjts med en procentenhet per 31 december 2013 skulle koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt vrde ha pverkats med -608 mkr (-52 per 31 december 2012).
Operativa risker
IT-driften och tillgngligheten i internet- och telefonbanken har stabiliserats ytterligare under 2013. I jmfrelse med fregende r har antalet strre ITrelaterade incidenter minskat med 62 procent. Samtidigt har genomsnittlig tidstgng fr att tgrda incidenter
Sidan 11 av 58
Svensk bankverksamhet
Stabilt rntenetto Strkt marknadsposition boln kad anvndning och aktivitet i digitala kanaler
Resultatrkning
mkr Rntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde Andel av intressefretags resultat vriga intkter Summa intkter Personalkostnader Rrliga personalkostnader vriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar Kreditfrluster, netto Rrelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB Minoriteten Rntabilitet p allokerat eget kapital, % Utlning/inlning, % Kreditfrlustniv, % K/I-tal Utlning, mdkr Inlning, mdkr Heltidstjnster 2013 Kv4 3 448 1 649 31 209 199 5 536 888 67 1 535 43 2 533 3 003 140 2 863 617 2 246 2 241 5 27,6 244 0,06 0,46 937 385 5 004 2013 Kv3 3 473 1 577 28 239 174 5 491 874 48 1 438 29 2 389 3 102 106 2 996 678 2 318 2 312 6 28,1 244 0,05 0,44 925 378 4 969 % -1 5 11 -13 14 1 2 40 7 48 6 -3 32 -4 -9 -3 -3 -17 2012 Kv4 3 353 1 554 37 153 158 5 255 844 20 1 579 31 2 474 2 781 91 2 690 458 2 232 2 232 0 28,0 242 0,04 0,47 912 377 4 922 % 3 6 -16 37 26 5 5 -3 39 2 8 54 6 35 1 0 2013 Helr 13 620 6 364 126 849 757 21 716 3 499 230 5 865 132 9 726 11 990 338 11 652 2 516 9 136 9 122 14 27,9 244 0,04 0,45 937 385 5 004 2012 Helr 13 491 6 155 161 788 771 21 366 3 399 139 6 129 124 9 791 11 575 286 11 289 2 694 8 595 8 585 10 27,1 242 0,03 0,46 912 377 4 922 % 1 3 -22 8 -2 2 3 65 -4 6 -1 4 18 3 -7 6 6 40
1 2 1
3 2 2
3 2 2
Utvecklingen januari - december Periodens resultat uppgick till 9 122 mkr (8 585 mkr), en fljd av svl stabila intkter som kostnader och kreditfrluster. Den lgre svenska bolagsskatten pverkade resultatet positivt. Rntenettot var stabilt under ret jmfrt med 2012. Omprissttning av fretagskrediter motverkade till stor del de lgre inlningsmarginalerna, som pverkats negativt av sjunkande marknadsrntor. Stibor sjnk ngot under fjrde kvartalet, och lg under 2013 i genomsnitt cirka 80 punkter lgre n fregende r. Fr portfljen som helhet var bolnemarginalen stabil. Hushllens inlningsvolym i banken har kat med 1 procent under 2013, vilken till strsta del r hnfrlig till fjrde kvartalet. Swedbanks andel av inlningen frn hushll uppgick vid periodens slut till drygt 21 procent (22 procent per 31 december 2012). Fretagsinlningen inom Svensk bankverksamhet kade med 5 mdkr under ret, motsvarande 5 procent. kningen avsg frmst fjrde kvartalet. Swedbanks marknadsandel uppgick till 18 procent per den sista november (16 procent per 31 december 2012), inklusive fretagsinlningen inom Stora fretag & Institutioner. Fondvrdet kade under ret, frmst drivet av positiv brsutveckling. Marknadsandelen mtt som frvaltat kapital uppgick till 24 procent (25 procent per 31 december 2012).
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 12 av 58
Bolnevolymen kade successivt under ret samtidigt som Swedbank gradvis frbttrade sin marknadsposition. Swedbanks andel av nettotillvxten uppgick till 14 procent under perioden januari-november 2013. Swedbanks andel av den totala marknaden var 25 procent (26 procent per 31 december 2012). Bolnevolymen kade med 7 mdkr under fjrde kvartalet. Utlningsvolymen till fretag inom Svensk bankverksamhet kade med 6 mdkr under ret, av vilka 4 mdkr hnfrs till fjrde kvartalet. Marknadsandelen var 17 procent (17 procent per 31 december 2012), inklusive fretagsutlningen inom Stora fretag & Institutioner. Provisionsnettot kade med 3 procent under 2013. kningen beror frmst p kade fondvolymer i spren av positiv brsutveckling men ocks p nettoinflde, i huvudsak till korta rntefonder samt avtalspensioner. kade intkter frn utlnings- och garantiprovisioner bidrog ocks positivt medan betalningsprovisioner minskade. Sedan januari 2013 har Bankomat AB successivt tagit ver ansvaret fr Swedbanks insttnings- och uttagsautomater. Swedbank betalar provisioner till Bankomat AB fr denna tjnst. Effekten blir att svl provisionsnetto som kostnader minskar. Provisioner till Bankomat AB uppgick till nrmare 95 mkr fr fjrde kvartalet, och till 250 mkr fr helret. Kostnaderna fr administration och underhll minskade samtidigt med ungefr 150 mkr. Till detta kommer en
vrig intkt p cirka 80 mkr frn Sparbankerna under 2013, samt ett uteblivet behov av investeringar i nya automater. Under fjrde kvartalet frbttrades provisionsnettot ngot, med strst bidrag frn strre fondvolymer och hgre frmedlingskommissioner. Kostnaderna fr helret minskade med 1 procent jmfrt med fregende r. Minskad kontanthantering har lett till minskade kostnader fr transport och bevakning. Kostnaderna under fjrde kvartalet var ssongsmssigt ngot hgre, frmst drivet av marknadsfring och kade personalkostnader i spren av kat antal anstllda rdgivare. Kreditkvaliteten var fortsatt god, ven om kreditfrlusterna kade ngot under perioden till fljd av kade reserveringar inom branscherna handel och tjnster. Andelen oskra fordringar var 0,16 procent (0,19 procent). Riskvgda tillgngar uppgick till 202 mdkr, vilket r ofrndrat sedan 31 december 2012. Effekterna frn den kade exponeringen har motverkats av effekterna frn positiva ratingmigrationer. Under fjrde kvartalet kptes Svensk Fastighetsfrmedling av Swedbank Franchise. Swedbank Franchise har valt att anmla frvrvet fr granskning till Konkurrensverket. Svar vntas under mars. I bankens digitala kanaler lanserades ett antal tjnster med ny eller frbttrad funktionalitet under kvartalet. Exempelvis Spontanspar, som frenklar sparande via
mobilen direkt till ett frvalt konto utan inloggning. Per sista december hade 20 000 kunder anvnt tjnsten. Antalet anvndare av Swedbanks digitala kanaler fortstter att ka. Internetbanken hade 3,6 miljoner anvndare vid rets slut, en kning med 120 000 under ret. Mobilbankens anvndare uppgick till 1,6 miljoner (+388 000) och iPad-bankens till 385 000 (+253 000). Vid 2013 rs Mobilgala i november vann Swish Guldmobilen fr rets mobila betalning. Swish r en bankgemensam betaltjnst via mobilen som mjliggr sekundsnabba betalningar mellan privatpersoner, frn ett bankkonto till ett annat. Antalet anvndare av Swish uppgick vid kvartalets utgng till 726 000, en kning med 76 000 anvndare. Swedbanks och sparbankernas andel var 39,6 procent. Kundernas kande kortanvndning r tydlig. Under 2013 har antalet kortkp i butik kat med 11 procent, och det samlade vrdet med 7 procent. P rullande tolvmnadersbasis minskade antalet transaktioner i uttagsautomater med 9 procent. Det totala vrdet p uttagen sjnk med 8 procent. Av totalt antal korttransaktioner stod uttag i uttagsautomater fr 9 procent. Av tidningen Privata Affrer fick Swedbank priset Banken fr alla, med anledning av bankens service till alla oavsett funktionshinder. En bekrftelse p att digitaliseringsarbetet ppnar mjligheter fr fler.
Sverige r Swedbanks strsta marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och ver en kvarts miljon fretagskunder. Det gr Swedbank till Sveriges strsta bank sett till antalet kunder. Genom vra digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor, samt med std av samarbetet med sparbankerna och franchisetagare r vi alltid tillgngliga. Swedbank r en del av nrsamhllet. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhllen. Bankens nrvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet Unga Jobb som skapat flera tusen praktikplatser t unga har varit en viktig del under senare r. Swedbank har 305 kontor i Sverige. Beskrivning av de olika produktomrdena finns p sidan 21.
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 13 av 58
Resultatrkning
mkr Rntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde Andel av intressefretags resultat vriga intkter Summa intkter Personalkostnader Rrliga personalkostnader vriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgngar Kreditfrluster, netto Rrelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB Rntabilitet p allokerat eget kapital, % Utlning/inlning, % Kreditfrlustniv, % K/I-tal Utlning, mdkr Inlning, mdkr Heltidstjnster 2013 Kv4 889 559 491 0 48 1 987 302 118 441 17 878 1 109 0 5 1 104 360 744 744 20,3 173 0,01 0,44 154 89 1 070 2013 Kv3 864 467 387 0 37 1 755 269 99 375 16 759 996 0 7 989 211 778 778 18,3 208 0,01 0,43 148 71 1 064 % 3 20 27 30 13 12 19 18 6 16 11 -29 12 71 -4 -4 2012 Kv4 795 536 492 0 34 1 857 278 75 377 13 743 1 114 0 162 952 84 868 868 18,3 209 0,23 0,40 149 71 1 043 % 12 4 0 41 7 9 57 17 31 18 0 -97 16 -14 -14 2013 Helr 3 387 1 968 1 960 0 167 7 482 1 150 409 1 588 58 3 205 4 277 56 180 4 041 1 044 2 997 2 997 17,3 173 0,08 0,43 154 89 1 070 2012 Helr 3 041 1 833 2 253 6 51 7 184 1 125 365 1 459 47 2 996 4 188 4 194 3 990 1 010 2 980 2 980 15,5 209 0,08 0,42 149 71 1 043 % 11 7 -13
4 2 12 9 23 7 2 -7 1 3 1 1
4 25 1
3 25 3
3 25 3
Utvecklingen januari - december Resultatet uppgick till 2 997 mkr fr helret, en kning med 1 procent jmfrt med fregende r. Resultatet pverkades positivt av kade intkter frn lneverksamheten, kapitalfrvaltning och obligationsemissioner. Rntabiliteten p allokerat eget kapital uppgick till 17,3 procent. Rntenettot kade med 11 procent under 2013 till 3 387 mkr, frmst beroende p rnteintkter frn frvrvsfinansieringar, ln och lnesyndikeringar inom Investment Banking. Utlningsvolymen kade med 3 procent, eller 5 mdkr. Rntenettot under fjrde kvartalet kade med 3 procent till 889 mkr. Affrsaktiviteten inom Stora fretag var hg under kvartalet. Utlningsvolymerna kade samtidigt som marginalpressen p nya ln fortsatte. ven inlningsvolymen kade inom Stora fretag, ett resultat av utkade affrer med befintliga kunder. Provisionsnettot kade med 7 procent under 2013, till 1 968 mkr. kningen r frmst relaterad till ln, kapitalfrvaltning och obligationsemissioner. Under fjrde kvartalet uppgick provisionsnettot till 559 mkr, en kning med 20 procent, frmst hnfrligt till kapitalfrvaltning, obligationsemissioner och corporate finance. Inom obligationsemissioner genomfrdes ett flertal stora affrer i Sverige, bland annat fr Fabege, samt i Norge, fr bland annat Ewos. Swedbanks marknadsandel fr svenska emissioner uppgick till 21
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 14 av 58
procent fr 2013. Motsvarande siffra i Norge var 18 procent. Detta gjorde Swedbank till ledande aktr i Sverige och till nst strsta aktr i Norge. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde minskade med 13 procent till 1 960 mkr under ret. Under fjrde kvartalet kade nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde med 27 procent till 491 mkr. Omvrldsriskerna var relativt stabila under kvartalet medan volatiliteten p de nordiska rnte- och valutamarknaderna var relativt hg, vilket gynnade bde kundhandel och trading. Totala kostnader kade med 7 procent jmfrt med 2012, frmst relaterat till IT- och personalkostnader som kade under fjrde kvartalet. Kreditfrlusterna uppgick till 180 mkr fr 2013, varav 5 mkr avsg fjrde kvartalet. Andelen oskra fordringar var 0,38 procent (0,10). Kreditkvaliteten i lneportfljen r fortsatt god. De riskvgda tillgngarna kade med 9 mdkr under kvartalet och uppgick till 137 mdkr. Riskvgda tillgngar fr kreditrisk kade med 6 mdkr, vilket frmst frklaras av kad fretagsutlning och hgre nyttjandegrad av befintliga kreditfaciliteter. Riskvgda tillgngar relaterade till marknadsrisk kade med 3 mdkr.
Den senaste Greenwich-underskningen fr stora fretag visar att bankens erbjudande r uppskattat
Stora fretag & Institutioner ansvarar fr Swedbanks erbjudande till kunder med en omsttning p ver tv miljarder kronor, samt kunder vars behov kan anses komplexa som fljd av verksamhet i flera lnder eller behov av avancerade finansieringslsningar. Affrssegmentet ansvarar ocks fr framtagning av fretags- och kapitalmarknadsprodukter till vriga delar av banken och de svenska sparbankerna. Stora fretag & Institutioner arbetar nra kunderna, som fr rd att fatta beslut som lngsiktigt skapar arbetstillfllen och hllbar tillvxt. Affrssegmentet har omkring 1 100 medarbetare frdelade p kontor i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Luxemburg, Kina och USA.
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 15 av 58
Baltisk bankverksamhet
Ny samordnad organisationsstruktur p plats Omprissttning bidrog positivt Framgngsrikt infrande av euro i Lettland
Resultatrkning
mkr Rntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde vriga intkter Summa intkter Personalkostnader Rrliga personalkostnader vriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgngar Nedskrivning av materiella tillgngar Kreditfrluster, netto Rrelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB Rntabilitet p allokerat eget kapital, % Utlning/inlning, % Kreditfrlustniv, % K/I-tal Utlning, mdkr Inlning, mdkr Heltidstjnster 2013 Kv4 844 454 84 129 1 511 194 19 396 52 661 850 1 16 -177 1 010 183 827 827 15,1 100 -0,59 0,44 119 120 3 753 2013 Kv3 807 446 98 102 1 453 175 18 382 29 604 849 0 1 -147 995 84 911 911 16,6 106 -0,50 0,42 117 110 3 831 % 5 2 -14 26 4 11 6 4 79 9 0 2012 Kv4 760 366 80 83 1 289 193 16 394 30 633 656 0 8 -329 977 155 822 822 13,3 108 -1,15 0,49 115 107 4 155 % 11 24 5 55 17 1 19 1 73 4 30 100 -46 3 18 1 1 2013 Helr 3 156 1 733 316 418 5 623 746 63 1 495 140 2 444 3 179 1 23 -437 3 592 396 3 196 3 196 14,0 100 -0,37 0,43 119 120 3 753 2012 Helr 3 291 1 522 295 384 5 492 743 63 1 482 124 2 412 3 080 0 15 -685 3 750 387 3 363 3 363 13,6 108 -0,59 0,44 115 107 4 155 % -4 14 7 9 2 0 0 1 13 1 3 53 -36 -4 2 -5 -5
20 2 -9 -9
2 9 -2
3 12 -10
3 12 -10
Utvecklingen januari - december Resultatet fr 2013 uppgick till 3 196 mkr jmfrt med 3 363 mkr fregende r. Minskningen frklaras frmst av lgre rntenetto och lgre nettotervinningar medan kostnaderna i stort var ofrndrade. Rntenettot minskade med 4 procent i lokal valuta under 2013. Lgre marknadsrntor pverkade rntenettot negativt, medan kade inlningsvolymer och omprissttning bidrog positivt. Kostnader fr kapital och andra regelfrndringar fortsatte att ka, varfr arbetet med att stadkomma korrekt prissatt utlning intensifierades. Under ret omprissattes en femtedel av fretagsportfljen och priset p nyutlning kommer fortsatt att reflektera utvecklingen av regelfrndringar. Valutakursfrndringar minskade rntenettot med 16 mkr. Rntenettot i lokal valuta steg med 3 procent under fjrde kvartalet frmst drivet av kade inlningsmarginaler och en stark volymkning avseende inlning. Utlningsvolymerna var ofrndrade i lokal valuta under 2013, konsumtionsutlningen kade ngot och fretagsutlningen var stabil medan hypoteksutlningen minskade ngot. I Estland och Litauen kade utlningen under ret medan den i Lettland minskade som en fljd av amorteringar, nedskrivningar och begrnsade nya lnevolymer. Hrutver frvrvade Swedbank Unicredits lneportflj under kvartalet med en volym p 363 mkr, frdelad p alla tre lnder varav hlften i Estland. Swedbanks marknadsandel avseende utlning
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 16 av 58
i Baltikum uppgick till 28 procent 30 november (28 procent 31 december 2012). Inlningsvolymen vxte med 8 procent i lokal valuta under ret. Privatinlningen kade med 6 procent och fretagsinlning med 9 procent. Den lettiska inlningsportfljen kade mest, fljd av Estlands och Litauens. Swedbanks marknadsandel fr inlning var 30 procent per 30 november (31 procent per 31 december 2012). Inlningen under fjrde kvartalet kade i Lettland, delvis som ett resultat av att privatpersoner satte in mer kontanter n vanligt, infr eurovergngen. Utlnings/inlningskvoten fr Baltisk bankverksamhet var 100 procent (108 procent per 31 december 2012). Provisionsnettot kade med 14 procent i lokal valuta under 2013. kningen berodde huvudsakligen p kad kundaktivitet, en ny prismodell som bidrog till hgre betalningsprovisioner samt en kad frsljning av basprodukter och tjnster. Antalet aktiva kunder har fortsatt att ka under 2013 och uppgr nu till 2,6 miljoner, en kning med 76 000 kunder. Nettoresultat finansiella poster kade med 7 procent i lokal valuta. kningen berodde huvudsakligen p kade valutavxlingsaffrer. Under 2014 vntas valutaaffren minska i Lettland som en fljd av vergngen till euro. Totala kostnader kade med 2 procent i lokal valuta under 2013, inklusive eurovergngskostnader p 57 mkr i Lettland. Kostnaderna fr marknadsfring, lokaler,
konsulter, telefon och frskring minskade. Fr att ka effektiviteten och frbttra samarbetet samordnas organisationen i vra baltiska verksamheter. Kontorsrrelsen har optimerats ytterligare och antalet kontor har minskats med 10 till 181. kad digitalisering och kundernas kade anvndning av digitala kanaler resulterade i en minsking av antalet heltidsanstllda med 402, eller 10 procent under ret. Nettotervinningarna var 437 mkr, jmfrt med 685 mkr fr 2012. tervinningarna kom frn fretagsportfljen medan bolneportfljen i Lettland gav vissa kreditfrluster. Under fjrde kvartalet skrevs en del av de oskra fordringarna i bolneportfljen bort i Lettland. vriga portfljer visade tervinningar. Oskra fordringar fortsatte att minska under ret. Hlften av nedgngen avsg Lettland och den andra hlften var frdelad mellan Estland och Litauen. Oskra fordringar, brutto, minskade till 5,0 mdkr (8,9 mdkr 31 december 2012). Minskningen berodde i huvudsak p amorteringar, bortskrivningar och att vissa engagemang inte lngre r oskra, medan infldet av nya oskra fordringar r begrnsat. Kreditkvaliteten har strkts av den gradvis kande nyutlningen, som har lgre risk.
Riskvgda tillgngar minskade med 7 mdkr under ret till 88 mdkr. Frmst drivet av fretagsportfljen, vilket var ett resultat av aktiv hantering av portfljens kvalitet, hgre vinster bland fretagen och kreditbetyguppgraderingar. Drutver r all nyfrsljning fokuserad p lg och medium riskprofil. Under fjrde kvartalet gjordes en utdelning frn de baltiska frskringsbolagen till det estniska moderbolaget p totalt 445 mkr. Detta medfrde en skattekostnad p 105 mkr i Estland. Utdelningen strkte Swedbanks kapitalisering. Den 1 januari tog Lettland framgngsrikt klivet in i eurosamarbetet. vergng gick smidigt. Swedbank har fortsatt hg kundnjdhet i de baltiska lnderna. Under ret placerade sig Swedbank p femte plats i den rliga underskningen Most Loved Brand i de baltiska lnderna. Swedbank fick hgst pong bland fretag som r i kontakt med sina kunder p heltid, och var ensam bank bland de 30 hgst rankade fretagen.
Swedbank r strsta banken, med omkring 4 miljoner privatkunder och ver en kvarts miljon fretagskunder, sett till antalet kunder i Estland, Lettland och Litauen. Enligt mtningar r Swedbank ven det mest respekterade fretaget inom finanssektorn. Genom digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor r banken alltid tillgnglig. Swedbank r en del av nrsamhllet. Det lokala samhllsengagemanget tar mnga uttryck, med initiativ fr att frmja utbildning, entreprenrskap och social vlfrd. Swedbank har 50 kontor i Estland, 54 i Lettland och 77 i Litauen. Beskrivning av de olika produktomrdena finns p sidan 21.
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 17 av 58
-42 -72
Utvecklingen januari - december Intkterna fr Koncernfunktioner & vrigt utgrs av rntenetto och nettoresultat finansiella poster, som frmst hrrr frn Group Treasury. vriga intkter utgrs i frsta hand av intkter frn sparbankerna samt frsljningsintkter och driftsintkter frn Ektornet. Intkterna uppgick till 2 360 mkr (2 406). Kostnaderna fr Koncernfunktioner & vrigt minskade med 1 procent under 2013 till 1 516 mkr (1 541). Exklusive nettot av internt kpta och slda tjnster, minskade kostnaderna med 3 procent till 6 982 mkr (7 179). Minskningen frklaras framfrallt av lgre kostnader fr IT-drift och avskrivningar samt vriga kostnader. Avskrivningarna minskade till fljd av en omklassificering inom Finansbolaget, vilken samtidigt minskar rntenettot, samt lgre avskrivningar i Ektornet. Minskningen av vriga kostnader r framfrallt hnfrlig till Ektornet, dr kostnaderna fr driften av fastigheter minskar i takt med att fastighetsbestndet avyttras. Personalkostnaderna kade under fjrde kvartalet p grund av avsttning fr omstllningsreserv. Omstllningen r ett resultat av personalomallokering till mer kundnra tjnster inom koncernen. Omstllningen berr frmst Group Products. Inom riskorganisationen har bankens resurser inom de omrden som arbetat med vertagna tillgngar och problemln minskat. Group Products Group Products (GP) etablerades 1 januari 2013 och bestr av cirka 1 800 anstllda i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. GP ansvarar fr strre delen av Swedbanks produktomrden med strategin att stdja affrssegmenten genom att minska komplexiteten i produktutbudet och frenkla frsljningen i de olika distributionskanalerna. De produktomrden som GP ansvarar fr r kort, betalningar, utlning, inlning,
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 18 av 58
frskringar och kapitalfrvaltning. Dessa produktomrden beskrivs mer i detalj p sid 21. Till GP hr ocks dotterkoncernen Swedbank Franchise AB som omfattar Fastighetsbyrn, Juristbyrn och Fretagsfrmedling. Intkts- och kostnadsmodellen fr GP innebr att intkter frn Swedbanks kunder redovisas i respektive affrssegment och att GP fr tckning fr sina kostnader frn respektive affrssegment. De externa intkterna fr GP bestr i huvudsak av intkter frn sparbankerna fr de produkter deras kunder anvnder. Kostnaderna, exklusive nettot av internt kpta och slda tjnster, uppgick till 3 318 mkr fr 2013 (3 318). Personalkostnaderna kade p grund av avsttning fr omstllningsreserv. Detta motverkades av lgre kostnader fr IT-drift tack vare kad effektivitet samt lgre portokostnader p grund av kad digitalisering. Group Treasury Group Treasury ansvarar fr bankens upplning, likviditet och kapitalplanering. Koncernens eget kapital allokeras till respektive affrssegment med hnsyn till kapitaltckningsregler och bedmning av hur mycket kapital som fordras baserat p bankens interna kapitalutvrdering. Group Treasury prisstter alla flden i koncernen genom internrntor, dr de viktigaste parametrarna r lptid, rntebindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver. Group Treasurys resultat ska ver tiden vara nra noll, med undantag fr eventuell intjning som kan uppst i skuld- och likviditetsfrvaltningen inom givna riskmandat. Avgiften som betalas till Riksglden fr den statsgaranterade upplningen belastar Group Treasury. Den riskavtckning som grs inom Group Treasury sker
i regel genom skring i finansiella instrument. Volatilitet i resultatet ver tiden frklaras till stor del av redovisningsmssiga fluktuationer i denna riskavtckning. Rntenettot fr 2013 uppgick till 2 013 mkr, att jmfra med 678 mkr fregende r. Av frndringen r 259 mkr hnfrligt till minskade avgifter fr den statsgaranterade upplningen. ven terkp av framfrallt skerstllda obligationer har bidragit till den positiva frndringen. Group Treasurys rntenetto r ocks strkt av positioner som gynnats av fallande marknadsrntor. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde fr 2013 uppgick till -922 mkr, jmfrt med 316 mkr fregende r. Huvudorsaken till det negativta nettoresultatet fr finansiella poster till verkligt vrde r effekter frn terkp, vilka terspeglas av motsvarande positiva effekter i rntenettot ver tiden. Ryssland och Ukraina De ryska och ukrainska verksamheterna redovisas som avvecklade verksamheter. Under andra kvartalet slutfrdes frsljningen av det ukrainska dotterbolaget. Helrsresultatet fr avvecklade verksamheter var -2 348 mkr (-984 mkr) och inkluderar omklassificeringen p -1 875 mkr frn vrigt totalresultat till resultatrkningen, vilken gjordes i samband med frsljningen av det ukrainska dotterbolaget. Omklassificeringen pverkar varken Swedbanks kapital, kapitalisering eller kassaflde och har drfr exkluderats frn styrelsens frslag till 2013 rs utdelning. Resultatet fr helret frn den ryska verksamheten uppgick till -112 mkr (61). Den formella likvidationsprocessen av den legala enheten OAO Swedbank pgr. Bankens anskan om upphvd banklicens i Ryssland beviljades 1 oktober. Swedbanks nettoutlning i Ryssland (inklusive leasing) uppgick till 1 mdkr vid utgngen av december. Utlningsportfljen i Ryssland, som huvudsakligen bestr av fretagsln av god kvalitet, kommer att minska i takt med att kunderna amorterar sina ln. Swedbank ger fastigheter till ett vrde av cirka 83 mkr i Ryssland, vilka kommer att sljas.
Ektornet Ektornet grundades fr att frvalta och utveckla Swedbanks vertagna tillgngar efter finanskrisen 20082009. vertagen egendom minskade till 1 856 mkr under ret (4 606 mkr per 31 dec 2012). Frsljning av kvarvarande egendom fortstter. Delar av kvarvarande tillgngar r av sdan art att frsljningstakten vntas vara mer utdragen framver.
vertagen egendom mkr Sverige Finland Estland Lettland Litauen USA Ukraina Summa fastigheter Aktier och andelar Summa 2013 31 dec 0 0 160 839 142 451 243 1 835 22 1 856 2012 31 dec 374 281 304 1 665 351 1 217 364 4 556 50 4 606
Under 2013 sldes fastigheter fr 2 799 mkr (1 655) med en sammanlagd reavinst p 361 mkr (212). Frsljningen av delar av aktieinnehavet gav en reavinst p 82 mkr. Frsljningsintkten fr fjrde kvartalet uppgick till 874 mkr (796) med en vinst p 137 mkr (64). Frsljningarna under fjrde kvartalet avsg frmst ett hotell i USA, ett antal strre bostadskomplex och kommersiella fastigheter i Lettland samt kpcentrum i Ukraina. Dessutom sldes de sista fastigheterna i Sverige. Fastighetsvrdet i portfljen skrevs ned med 652 mkr (392), varav 277 mkr (133) under fjrde kvartalet. Merparten av nedskrivningarna r hnfrliga till Ukraina och USA. Resultatet fr helret var -463 mkr (-406). Kostnaderna minskade med 35 procent och uppgick till 396 mkr (610). Antalet anstllda vid periodens slut var 93, att jmfra med 204 vid utgngen av 2012. Antalet fastigheter, inklusive garlgenheter och liknande, uppgick till 1 366 (vid frra rsskiftet 2 528), varav 783 i Lettland (vid frra rsskiftet 1 695).
Koncernfunktioner & vrigt bestr av tre typer av affrsstdjande centrala enheter: produktorganisationen Group Products, koncerngemensamma staber, samt Ektornet som tillvaratar kvarvarande tillgngar vertagna i klvattnet av finanskrisen och rester av tidigare verksamhet i Ryssland och Ukraina. Staberna omfattar Ekonomi & Finans (inklusive Treasury och Kommunikation), Risk, IT, Compliance, Public Affairs, HR och Juridik. Staberna verkar tvrs ver affrssegmenten och fungerar som strategiskt och administrativt std.
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 19 av 58
Elimineringar
Resultatrkning
mkr Rntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde vriga intkter Summa intkter Personalkostnader Rrliga personalkostnader vriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader 2013 Kv4 -16 34 0 -92 -74 -13 0 -61 0 -74 2013 Kv3 -1 26 0 -98 -73 0 0 -73 0 -73 % 31 6 -1 2012 Kv4 -14 19 0 -74 -69 -13 0 -56 0 -69 % 14 79 -24 7 0 9 7 2013 Helr -14 97 0 -326 -243 -13 0 -230 0 -243 2012 Helr -19 73 0 -234 -180 -13 0 -167 0 -180 % -26 33 -39 -35 0 -38 -35
16 -1
Koncernelimineringar bestr i allt vsentligt av elimineringar av interna transaktioner mellan Koncernfunktioner och vriga affrssegment.
Sidan 20 av 58
Produktomrden
Swedbank har fr avsikt att successivt utka produktredovisningen. Detta sker utanfr de konsoliderade rkenskaperna, vilket innebr att siffrorna i de flesta fall inte gr att direkt hrleda till specifika rader i redovisningen. Ansvaret fr produktenheterna finns idag inom Group Products (Koncernfunktioner & vrigt) men resultatet redovisas i flera legala enheter och i de tre affrssegmenten.
Kortverksamheten
Swedbank bedriver kortverksamhet som utgivare och inlsare p samtliga hemmamarknader samt i Danmark och Norge. Kreditkortverksamheten i Sverige, Danmark och Norge bedrivs via Entercard AB, ett joint venture med Barclays Bank. vrig kortverksamhet sker inom banken. Swedbanks totala marknadsandel fr utgivning och inlsen p bankens fyra hemmamarknader r nrmare 50 procent Nr ett kortkp grs dr Swedbank r inlsare, fr Swedbank en inlsenintkt. Varje gng ett kp grs med ett kort utgivet av Swedbank fr banken en kortutgivningsintkt (mellanbanksersttning). P motsvarande stt betalar Swedbank mellanbanksersttning till andra kortutgivare nr deras kort anvnts i butiker dr Swedbank r inlsare. Swedbank r Europas femte strsta kortinlsare mtt i antal transaktioner. Som inlsare mjliggr Swedbank fr butiker att ta betalt i kortterminaler och vid e-handel. Bankens intkter kommer huvudsakligen frn transaktionspriser som erhlls som ersttning fr infrastruktur, administration och betalningsgarantier. Som utgivare fr banken intkter genom kortavgifter, valutavxlingsavgifter vid utlandskp och i form av rnteintkter p kreditkort. Inom inlsen r den snabbt vxande ehandeln ett av de viktigaste tillvxtomrdena fr Swedbank. I de flesta sektorer inom detaljhandeln har e-handel en tillvxttakt som kraftigt verstiger tillvxten inom traditionell fysisk handel. Swedbanks inlsenvolym inom e-handel kade med drygt 70 procent under ret. Swedbank har som ambition att vxa inom ehandelsomrdet och bli en betydande spelare p sina hemmamarknader. Potentialen ligger bland annat i vr marknadsposition inom den fysiska korthandeln och vr kunskap om betalomrdet. Fr handlarna erbjuder vi ehandelslsningar som ett komplement till vriga betalningslsningar. Andelen transaktioner som genomfrs med kort kar p Swedbanks samtliga hemmamarknader, bde som en fljd av ekonomisk tillvxt och i takt med minskad kontantanvndning. En stor del av transaktionsintkterna fljer antalet transaktioner och r mindre beroende av transaktionernas vrde. Detta gr svl utgivnings- som inlsenintkterna mindre volatila i perioder av lgre ekonomisk tillvxt. Swedbank r den 11:e strsta bankkortutgivaren i Europa, mtt i antal transaktioner. Sverige tillhr de lnder i vrlden, som har hgst kortanvndning. I Sverige betalas nstan 80 procent av butiksinkpen med kort. Transaktionstillvxten per r r cirka 10 procent och volymtillvxten cirka 5 procent. ven i Estland r andelen korttransaktioner i butik hg (55 procent) med en rlig tillvxttakt p cirka 8 procent. I Lettland och Litauen r kortanvndningen lgre (35 respektive 20 procent) men den framtida tillvxttakten vntas bli hgre n i Sverige och Estland.
Kortintkter mkr Kortinlsen varav Norden varav Baltikum Kortutgivning varav Sverige varav Baltikum Rntenetto, kreditkort varav Sverige varav Baltikum Entercard* Summa kortintkter
2013 Helr 770 647 123 1 652 1 097 555 302 67 235 1 338 4 062
2012 Helr 775 667 109 1 434 1 066 368 223 64 159 1 291 3 723
% -1 -3 13 15 3 51 36 5 48 4 9
* Avser Swedbanks andel av Entercards intkter. Entercard konsolideras in i Swedbankkoncernen enligt kapitalandelsmetoden.
Den positiva intktsutvecklingen under ret beror framfrallt p kat antal transaktioner inom kortutgivning samt kade kreditvolymer i Entercard. De stabila intkterna inom kortutgivning i Sverige fljer transaktionsutvecklingen. Intktskningen inom kortutgivning i de baltiska lnderna frklaras bde av kat antal transaktioner och av hgre rsavgifter. Lgre ersttningar frn kortinlsen i de baltiska lnderna, efter korrigeringen av mellanbanksersttningarna under 2012, har delvis motverkats av kad kortanvndning. kningen i antalet inlsta transaktioner var 12 procent i Sverige, 6 procent i Estland, 15 procent i Lettland och 18 procent i Litauen. Ser man till inlst volym str de nordiska lnderna fr cirka 90 procent, ven om tillvxten r hgre i de baltiska lnderna. Att intkterna inte vxer i samma takt som inlst volym eller antalet inlsta transaktioner beror p prispress till fljd av svl kad konkurrens som kad reglering. Expansionen av inlsenverksamheten till Norge och Danmark genererade 2,3 procent av antalet transaktioner och 5,5 procent av intkterna. Antalet kortkp kade med 11 procent under ret, med strst kning i Lettland och Litauen, 18 respektive 16 procent. Inom kortutgivning finns de strsta tillvxtmjligheterna inom fretagskort, dr banken historiskt varit svagare och dr andelen mindre fretag utgr en betydande potential.
2013 Helr 1 776 440 7,7 1 200 66 2012 Helr 1 595 402 7,8 1 080 63
Nyckeltal, kort Antal inlsta transaktioner, miljoner Transaktionsvolym, inlsen, mdkr Antal utgivna kort, miljoner Antal kortkp, miljoner Andel kp av total omsttning kort, %
% 11 9 -1 11
Frslag till reglering av frmedlingsavgifter fr kort I juli kom EU kommissionen med frslag om ett tak p frmedlingsavgifter, vilka betalas av kortinlsaren till kortutgivaren. Det slutgiltiga freslaget p regleringar bedms tidigast komma att trda i kraft under fjrde kvartalet 2014. Swedbank arbetar aktivt tillsammans med andra banker och samarbetsorgan med att diskutera det nu liggande frslaget med beslutsfattarna,
Sidan 21 av 58
fr att regleringarna ska faststllas p s god grund som mjligt. Effekterna av det frslag som nu freligger blir minskade intkter fr kortutgivningsaffren. Kreditkortsaffren kommer att pverkas mer n bankkortsaffren eftersom dessa mellanbanksersttningar ligger p en hgre niv. Effekten inom den svenska verksamheten blir begrnsad, men mer ptaglig i den baltiska beroende p den hgre mellanbanksersttningen. Samtidigt minskar kostnaderna i inlsenaffren. Totaleffekten fr Swedbank beror p hur priskonkurrensen mellan inlsare utvecklas.
till 1,5 miljoner privatanstllda tjnstemn. Swedbank Frskring erbjuder 22 fonder (varav cirka hlften r Roburfonder) med den hgsta samlade rankingen av alla valbara bolag. Baltiska lnderna I Estland och Litauen r Swedbank strsta livfrskringsbolag med marknadsandelar p 37 respektive 23 procent. Marknadsandelen i Lettland var 15 procent. Livfrskringsverksamheten r uppdelad i riskfrskring och sparprodukter. Swedbank fokuserar frmst p riskfrskring bland befintliga lnekunder p privatmarknaden. Mjligheterna att genom riskfrskringar frmja en sund och hllbar ekonomi r stor i de baltiska lnderna, eftersom samhllets sociala skyddsnt r begrnsat. Frsljning av riskfrskring till lnekunder i Baltisk bankverksamhet var framgngsrik under 2013. Frsljningen av lneskydd, en livfrskring kopplad till ln i banken, kade med 5 procent i lokal valuta och uppgr till 69 mkr. Omkring 32 procent av lntagarna har i dagslget lneskydd. Frsljning av fondfrskringar kade med 58 procent avseende antal nytecknade kontrakt. Premieinbetalningarna fr den totala livfrskringsverksamheten uppgick till 666 mkr, en kning med 8 procent i lokal valuta. Marknadsandelen fr sakfrskring r 14 procent i Estland, 3 procent i Lettland och 1 procent i Litauen. Inom sakfrskring erbjuder Swedbank frmst frskringslsningar till privatkunder. De strsta produktomrdena r bil- och hemfrskring, vilka erbjuds tillsammans med leasing respektive boln. Med minskad omsttning p fordons- och bostadsmarknaden under senare r har mer uppmrksamhet gnats t exempelvis betalskydd fr ln, en trygghetsprodukt som tcker lnekostnader vid sjukdom eller arbetslshet, samt frsljning av hemfrskring via bankkontor. Total premieinkomst fr sakfrskring under ret uppgick till 395 mkr, en kning med 8 procent i lokal valuta.
Frvaltat kapital mdkr Sverige varav Avtalspension varav Kapitalfrskring varav Tjnstepension varav vrigt Baltikum varav Livfrskring 2013 31 dec 118,2 47,6 49,6 12,4 8,6 3,4 3,4 2012 31 dec 103,0 39,3 45,8 10,0 8,1 3,2 3,2
Frskringsverksamheten
Swedbank bedriver livfrskringsverksamhet p samtliga hemmamarknader samt sakfrskringsverksamhet i de baltiska lnderna. Sakfrskringar i Sverige erbjuds via tredjepartslsning genom frskringsbolaget Tre Kronor. Frsljningen av frskringsprodukter sker via Swedbanks och sparbankernas distributionskanaler.
Premieinbetalningar mkr Sverige varav Avtalspension varav Kapitalfrskring varav Tjnstepension varav Riskfrskringar varav vrigt Baltikum varav Livfrskring varav Sakfrskring 2013 Helr 13 441 3 212 6 917 2 004 665 643 1 061 666 395 2012 Helr 12 591 3 392 6 139 1 795 627 638 988 619 369
% 7 -5 13 12 6 1 7 8 7
Sverige Swedbanks livfrskringsbolag r det sjtte strsta p den svenska livfrskringsmarknaden. Avseende premieinbetalningar uppgr marknadsandelen till cirka 7 procent. Under 2013 har den totala premieinkomsten kat med 7 procent till 13,4 mdkr. Inom sparprodukter kar framfrallt fretagsbetald kapitalfrskring, som ett resultat av informations- och utbildningsinsatser. Frsljningen av Swedbanks trygghetserbjudande, Trygga, uppgick under ret till drygt 100 000 produkter, en kning med 19 procent jmfrt med fregende r. En ldrande befolkning i kombination med ansvarsfrskjutning frn samhlle till individ gr att efterfrgan p bde pensions- och trygghetsprodukter vntas ka. Den strsta potentialen bedms finnas inom riskfrskring, till exempel liv- och sjukfrskring, samt inom tjnstepension. Endast 20 procent av Swedbanks och sparbankernas fretagskunder, med omsttning p 1-100 mkr, har en tjnstepensionslsning frn Swedbank Frskring. Premieinbetalningar avseende avtals- och tjnstepension uppgick till 5,2 mdkr (5,2 mdkr) under ret. Premieintkterna fr tjnstepension kade, frmst till fljd av inflyttat kapital frn andra frskringsgivare. Samtidigt minskade intkterna fr avtalspension. Det beror frmst p bankens beslut att upphra med nyfrsljning av traditionell pensionsfrskring inom avtalspension KAP-KL, vilket innebr att inga nya premier placeras. Sedan 1 juli och fram till sommaren 2018 r Swedbank Frskring valbart inom fondfrskring fr ITPkollektivet, vilket ger mjlighet att erbjuda avtalspension
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 22 av 58
% 15 21 8 24 7 8 8
Det frvaltade kapitalet inom frskringsverksamheten i Sverige kade med 15 procent till 118,2 mdkr under 2013, varav 103,5 mdkr avser fond- och depfrskring. kningen frklaras av positiv brsutveckling och positivt nettoflde. I det baltiska livbolaget kade frvaltat kapital med 4 procent i lokal valuta och uppgick till 3,4 mdkr. kningen avser fondfrskring, som stod fr 2,1 mdkr. Den traditionellt frvaltade portfljen minskade till fljd av att en stor andel av frskringarna frfll till pensionsutbetalning.
Frskringsintkter mkr Sverige varav Livfrskring varav Sakfrskring Baltikum varav Livfrskring varav Sakfrskring Summa frskringsintkter
% 3 1 60 -9 -9 -9 0
Kapitalfrvaltning Nyckeltal, mdkr Totala intkter, mkr Frvaltat fondkapital varav Sverige varav Baltikum varav Norge Frvaltat kapital, diskretionrt varav Sverige varav Baltikum
% 11 16 15 17 14 10 10 0
Intkter Swedbanks samlade frskringsintkter uppgick till 1 881 mkr (1 874 mkr). Inom svensk livfrskring har fallande rntor lett till att avkastningen p eget kapital minskat. Samtidigt har ett hgre frvaltat kapital och ett frbttrat riskresultat till fljd av hgre volymer bidragit till kade intkter. Total kning fr svensk livfrskring uppgick till 1 procent. ven intkterna fr sakfrskringsrrelsen i Sverige kade, delvis som en fljd av att antalet avtal kade med 10 procent till nrmare 225 000. Fr den baltiska liv- och sakfrskringsverksamheten minskade intkterna. ven hr innebar fallande rntor lgre avkastning p tillgngarna, framfrallt i livfrskringsrrelsen dr ven lgre kapital, till fljd av utdelning till moderbolaget, lett till lgre rnteintkter. Fr den baltiska sakfrskringsverksamheten var intkterna 194 mkr vid rets slut, motsvarande en minskning med 8 procent i lokal valuta. Minskningen beror frmst p ett smre riskresultat till fljd av hgre skadeutfall p grund av den snrika vintern i brjan av ret jmfrt med 2012, som hade en frhllandevis lg skadeniv.
Intkterna frn kapitalfrvaltningsprodukter uppgick till 4 113 mkr under ret, en kning med 11 procent frn 2012. Intktskningen beror frmst p ett kat genomsnittligt kapital, till fljd av positiv brsutveckling och positivt nettoflde. Frvaltat kapital i fonderna kade 15 procent. Intkterna under fjrde kvartalet kade med 94 mkr. Genomsnittligt frvaltat kapital kade med 3 procent. Intkter frn institutionell frvaltning i Sverige, exklusive Swedbank Roburs fonder, uppgick till 126 mkr under ret, en minskning med 47 mkr jmfrt med 2012. Minskningen beror frmst p att Folksam LO-fonderna sedan fjrde kvartalet 2012 frvaltas som fonduppdrag inom Swedbank Robur, vilket reflekteras av en motsvarande kning inom fondfrvaltningen. Swedbank Roburs aktivt frvaltade fonder redovisas till spararna minst tv gnger per r i Dina Fonder. Under november och december kritiserades tv av Roburs fonder i svensk media, Allemansfond Komplett och Kapitalinvest. Kritiken gjorde gllande att fonderna inte frvaltats aktivt trots att dessa marknadsfrts p detta stt och har en avgift motsvarande andra aktivt frvaltade fonder. Dessutom framfrdes att marknadsfringen skulle ha varit bristfllig. Konsumentverket meddelade 24 januari beslut om granskning av marknadsfringen av dessa tv fonder. Finansinspektionen har sagt att man under vren kommer titta p frgan ur ett branschperspektiv.
Kapitalfrvaltningsverksamheten
Kapitalfrvaltning bedrivs genom Swedbank Roburkoncernen p Swedbanks fyra hemmamarknader samt i Norge. Totalt erbjuder Swedbank Robur cirka 120 fonder samt diskretionr kapitalfrvaltning, inklusive frvaltning av pensionskapital. Det frvaltade fondkapitalet uppgick till 889 mdkr vid periodens slut (782 mdkr), varav 585 mdkr i Sverige, dr marknadsandelen var 24 procent per sista december mtt som frvaltat fondkapital. Frvaltat kapital i den diskretionra frvaltningen uppgick till 278 mdkr. Av rets totala nettoinflde p den svenska fondmarknaden gick merparten till blandfonder (55,6 mdkr), aktiefonder (42,6 mdkr) och korta rntefonder (15,6 mdkr). Lnga rntefonder visade ett nettoutflde. Det totala nettoinfldet till Swedbank Roburs fonder i Sverige var 9,3 mdkr, med flden i frsta hand till investeringslsningar (blandfonder) och korta rntefonder. Infldet motsvarade en marknadsandel p 8,8 procent per sista december. Arbetet med att tydliggra och frenkla kunderbjudandet fortsatte under 2013, med totalt 14 sammanslagningar/ nedlggningar av fonder.
Betalningsverksamheten
Swedbank r ledande p betalnings- och cash managementprodukter p bankens fyra hemmamarknader. Tillvxten inom betalningsomrdet bygger dels p ekonomisk tillvxt men ocks p att kunderna i allt strre utstrckning anvnder andra betalningsmedel n kontanter. Betalningsomrdet pverkas starkt av frndringar i omvrlden. Den snabba tekniska utvecklingen innebr utmaningar i form av kad konkurrens frn framfr allt e-handelsfretag. Hr str Swedbank vl rustat i termer av infrastruktur och kundstock, samt mjlighet att utnyttja stordriftsfrdelar nr en gemensam europeisk lagstiftning underlttar grnsverskridande handel med produkter och tjnster. Utvecklingen mot ett gemensamt betalningsomrde fr euro gr att banken kan erbjuda tjnster till kunder med verksamhet i eurolnderna, utan att behva etablera verksamhet i dessa lnder. Utvecklingen mjliggr ocks kad samordning och effektivisering avseende produkter och system inom banken. Online-baserade betaltjnster r ett viktigt tillvxtomrde fr Swedbank. Idag har ver 2,99 miljoner kunder i Sverige och 2,16 miljoner kunder i de baltiska lnderna tillgng till betaltjnster via internet- och mobilbanken. Antalet transaktioner via dessa kanaler kade med 8.1
Sidan 23 av 58
procent under 2013. Antalet anvndare av mobilt BankID, som underlttar betalningar via internet och mobil, verstiger 700 000. Antalet anvndare av den bankgemensamma lsningen Swish, fr betalningar via mobilnumret, uppgr till ver 726 000 kunder, varav drygt 287 000 r kunder i Swedbank och sparbankerna. Affrer i utlandet stller fretag infr helt andra risker n inhemska affrer. Swedbanks erbjudande inom Trade Finance ger importerande och exporterande fretag mjlighet att minimera den finansiella risken och frbttra likviditeten p marknader dr vanliga betalningar inte fungerar. De produkter som erbjuds r frmst dokumentinkasso, remburser och bankgarantier. Kunderna efterfrgar i strre utstrckning skrddarsydda lsningar och nya stt att frbttra likviditeten. I takt med att marknader mognar minskar dock dessa affrer. I kristider tenderar efterfrgan att ka precis som i situationer d fretag ger sig in p nya marknader. En utmaning fr bankens erbjudande inom Trade Finance r nya betalnings- och finansieringslsningar mellan importerande och exporterande fretag (Open Account och Supply Chain Finance), vilka under de senaste ren sttt fr en strre andel av den vxande vrldshandeln.
Betalningar Nyckeltal Internationella betalningar (miljoner) varav Sverige varav Baltikum Nationella betalningar (miljoner) varav Sverige varav Baltikum E-betalningar (miljoner) varav Sverige varav Baltikum Trade Finance, nya avtal varav Sverige varav Baltikum Factoringportflj, mkr varav Sverige varav Baltikum 2013 Helr 10,0 4,4 5,6 841,6 621,3 220,3 187,0 162,9 24,1 21 647 9 032 12 615 4 033 2 267 1 767 2012 Helr 9,2 4,2 5,1 800,0 591,8 208,2 116,8 96,4 20,3 23 361 9 888 13 473 4 006 2 260 1 746
% -14 -31 13
Utlning/inlning
Swedbank bedriver framfrallt lneverksamhet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Drutver finns det utlning i Norge samt i liten utstrckning i vissa andra lnder, ssom Finland, Danmark och USA. Lneprodukterna str fr cirka 70 procent av Swedbanks tillgngar i balansrkningen. Swedbanks totala utlning till privatpersoner och fretag uppgr till 1 215 mdkr (1 184 per 31 december 2012). Strsta delen r utlning till hushll, dr boln till privatpersoner och bostadsrttsfreningar i Sverige str fr cirka 50 procent av den totala utlningen. Swedbanks marknadsandel avseende boln i Sverige r 25 procent. ver en miljon kunder har sina bostadsln i Swedbank Hypotek och utlningen r geografiskt spridd ver hela landet. Swedbank r ven en av de strre aktrerna vad gller utlning till fretag i Sverige, med en utlning p 441 mdkr och en marknadsandel p 17 procent per sista november (ofrndrat per sista december 2012). Strre sektorer i Sverige r exempelvis fastighetsrelaterad utlning med 166 mdkr samt skog och lantbruk med 68 mdkr, dr Swedbank har en dominerande stllning. I de baltiska lnderna r Swedbank den strsta utlningsaktren, med marknadsandelar p 20-40 procent. Estland str fr knappt hlften av Swedbanks baltiska utlningsportflj och hr har Swedbank en marknadsandel p knappt 40 procent av utlningen. Den totala utlningen i Baltikum uppgr till 119 mdkr, varav hlften r till hushll och hlften till fretag. Exempel p strre sektorer fr fretagsutlning i Baltikum r kommersiella fastigheter och tillverkningsindustri. Swedbank r ocks en stor aktr p hemmamarknaderna nr det gller inlning. Den totala inlningsvolymen uppgick till 599 mdkr per 31 december (558) varav 341 mdkr (332) till privatkunder och 258 mdkr till fretagskunder (226). Cirka 81 procent av Swedbanks totala inlningsvolym finns i den svenska verksamheten. Ls mer om utvecklingen fr Swedbanks utlning och inlning under respektive affrssegment.
% 8 6 10 5 5 6 60 69 19 -7 -9 -6 1 0 1
Nationella betalningar inkluderar lnebetalningar, massbetalningar, girobetalningar, direktbetalningar och betalningar via Internet. E-betalningar inkluderar E-faktura, betalningar via Bank Link, Kontantkortspfyllningar till mobiltelefon, Antal signerade transaktioner och ID-transaktioner via E-ID och BankID.
Efter att Bankomat AB tagit ver ansvaret fr Swedbanks insttnings- och uttagsautomater betalar Swedbank provisioner till Bankomat AB, vilket frklarar det minskade provisionsnettot, se mer information inom Svensk bankverksamhet p sidan 12.
Sidan 24 av 58
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell information och publikationer.
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 25 av 58
Resultatrkning i sammandrag
Koncernen mkr Rnteintkter Rntekostnader Rntenetto (not 5) Provisionsintkter Provisionskostnader Provisionsnetto (not 6) Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde (not 7) Frskringspremier Frskringsavsttningar Frskringsnetto Andel av intressefretags resultat vriga intkter Summa intkter Personalkostnader vriga kostnader (not 8) Avskrivningar Summa kostnader Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgngar (not 14) Nedskrivning av materiella tillgngar Kreditfrluster, netto (not 9) Rrelseresultat Skatt Periodens resultat frn kvarvarande verksamheter Periodens resultat frn avvecklade verksamheter, efter skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB varav periodens resultat frn kvarvarande verksamheter varav periodens resultat frn avvecklade verksamheter Minoriteten varav periodens resultat frn kvarvarande verksamheter varav periodens resultat frn avvecklade verksamheter 2013 Kv4 10 919 -5 293 5 626 3 957 -1 258 2 699 461 421 -240 181 209 476 9 652 2 574 1 689 221 4 484 5 168 12 311 -32 4 877 1 212 3 665 -48 3 617 3 612 3 660 -48 5 5 0 2013 Kv3 10 867 -5 226 5 641 3 683 -1 163 2 520 170 376 -247 129 240 525 9 225 2 328 1 488 179 3 995 5 230 0 95 -56 5 191 998 4 193 -15 4 178 4 172 4 187 -15 6 6 0 -13 -13 -13 -17 -17 12 -3 40 -13 -9 5 11 14 23 12 -1 % 0 1 0 7 8 7 2012 Kv4 11 738 -6 392 5 346 3 596 -1 094 2 502 830 494 -367 127 154 478 9 437 2 264 1 669 209 4 142 5 295 17 141 -76 5 213 786 4 427 -174 4 253 4 252 4 426 -174 1 1 0 % -7 -17 5 10 15 8 -44 -15 -35 43 36 0 2 14 1 6 8 -2 -29 -58 -6 54 -17 -72 -15 -15 -17 -72 2013 Helr 43 968 -21 939 22 029 14 692 -4 560 10 132 1 484 1 714 -1 067 647 852 1 794 36 938 9 651 6 258 739 16 648 20 290 182 693 60 19 355 4 099 15 256 -2 340 12 916 12 901 15 241 -2 340 15 15 0 2012 Helr 50 503 -30 142 20 361 13 656 -4 042 9 614 3 073 1 802 -1 207 595 798 1 827 36 268 9 238 6 470 852 16 560 19 708 20 407 -185 19 466 4 157 15 309 -997 14 312 14 304 15 298 -994 8 11 -3 -10 -10 0 88 36 % -13 -27 8 8 13 5 -52 -5 -12 9 7 -2 2 4 -3 -13 1 3 70 -1 -1 0
-43 -6 21 -13
Sidan 26 av 58
52 11 10
1 185
-669
837
42
1 258
-1 480
1 -668 -116 29 22 296 401 168 4 421 4 420 1 39 -3 -59 -23 -6 -29 -15 -16
-50 -77
40 40 100
Under 2013 redovisades en intkt i vrigt totalresultat om 1 776 mkr (-1 322) efter skatt och inklusive intressefretag avseende omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner. Intkten uppkom frmst till fljd av att diskonteringsrntan, som anvnds vid berkningen av pensionsskulden, hjts frn 2,84% till 3,44%. Under 2013 redovisades en positiv omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i dotterfretag om 1 258 mkr (-1 480). Dessutom ingr en omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i intressefretag om -117mkr i Andel hnfrlig till intressefretag. Intkten avseende dotterfretag uppkom till fljd av att den svenska kronan frsvagades emot euron och de vriga baltiska valutorna som rr sig korrelerat med euron. Kostnaden avseende intressefretag uppkom till fljd av att svenska kronan strkts emot den norska kronan. Nettointkten om 1 141 mkr r inte freml fr beskattning. D merparten av koncernens utlndska nettotillgngar valutaskrats uppstod ett resultat fr skringsinstrumenten med -910 mkr (1 050) fre skatt. Omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner och omrkning av nettoinvesteringar i utlndska verksamheter kan vara volatila enskilda perioder utifrn hur diskonteringsrnta respektive valutakurser rr sig.
Nyckeltal
Koncernen 2013 Kv4 3,34 3,31 -0,04 -0,04 3,30 3,27 99,82 13,6 13,4 -0,01 2013 Kv3 3,82 3,79 -0,02 -0,02 3,80 3,77 96,29 16,2 16,1 -0,02 2012 Kv4 4,03 4,01 -0,16 -0,16 3,87 3,86 87,08 17,5 16,9 -0,02 2013 Helr 13,89 13,78 -2,13 -2,13 11,76 11,66 99,82 14,7 12,5 0,00 2012 Helr 13,94 13,88 -0,91 -0,91 13,03 12,98 87,08 15,6 14,6 -0,01
Resultat per aktie, kvarvarande verksamheter, kr1) efter utspdning1) Resultat per aktie, avvecklade verksamheter, kr1) efter utspdning1) Resultat per aktie, total verksamhet, kr1) efter utspdning1) Eget kapital per aktie, kr Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet, % Rntabilitet p eget kapital, total verksamhet, % Kreditfrlustniv, %
1)
Inklusive avdrag fr utdelning till preferensaktier var resultat per aktie fr helr 2013 12,22 kr (12,97) fr kvarvarande verksamhet efter utspdning. Berkningarna specificeras p sidan 50. Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 27 av 58
Balansrkning i sammandrag
Koncernen mkr Tillgngar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlning till kreditinstitut (not 10) Utlning till allmnheten (not 10) Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring Rntebrande vrdepapper Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken Aktier och andelar Aktier och andelar i intressefretag Derivat (not 18) Immateriella anlggningstillgngar (not 14) Frvaltningsfastigheter Materiella tillgngar Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar vriga tillgngar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter Tillgngar som innehas fr frsljning Summa tillgngar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut (not 15) In- och upplning frn allmnheten (not 16) Emitterade vrdepapper (not 17) Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken Derivat (not 18) Aktuella skatteskulder Uppskjutna skatteskulder Korta positioner vrdepapper vriga skulder Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Avsttningar Efterstllda skulder Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning Eget kapital varav minoritetens varav aktiegarnas Summa skulder och eget kapital 2013 31 dec 59 382 82 278 1 264 910 62 182 399 119 448 7 109 3 640 64 352 13 658 685 3 140 895 417 9 578 6 992 1 862 1 820 807 121 621 620 853 727 706 120 577 55 011 1 893 2 383 17 519 14 269 14 194 4 698 10 159 219 109 705 165 109 540 1 820 807 2012 31 dec 130 058 85 480 1 238 864 0 135 807 104 194 8 106 3 552 102 265 13 440 2 393 4 638 1 082 657 8 380 7 736 208 1 846 860 122 202 579 663 767 454 105 104 92 141 1 378 2 641 18 229 16 624 16 782 7 073 14 307 76 103 186 154 103 032 1 846 860 % -54 -4 2 34 15 -12 2 -37 2 -71 -32 -17 -37 14 -10 -1 0 7 -5 15 -40 37 -10 -4 -14 -15 -34 -29 6 7 6 -1
Sidan 28 av 58
Aktiekapital Januari-december 2012 Utgende balans 31 december 2011 Justering fr ndrad redovisningsprincip avseende frmnsbestmda pensioner enligt IAS 19 Ingende balans 1 januari 2012 Utdelningar Minskning av aktiekapital Fondemission terfring av momskostnader uppkomna vid nyemissioner 2008 och 2009 Aktierelaterade ersttningar till anstllda Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till anstllda Intressefretags kp av aktier i Swedbank AB Frndring av garandel i dotterfretag Rrelseavyttring Tillskott Periodens totalresultat Utgende balans 31 december 2012 Januari-december 2013 Ingende balans 1 januari 2013 Utdelningar Aktierelaterade ersttningar till anstllda Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till anstllda Intressefretags kp av aktier i Swedbank AB Intressefretags avyttring av aktier i Swedbank AB Periodens totalresultat Utgende balans 31 december 2013 24 904 24 904 24 904 -611 1 132 24 383
Kassafldesskring
Balanserad vinst
Totalt
17 187
-2 389
136
268
58 408 -1 582
140
98 133 -1 582
24 383
17 187
-2 389
136
268
140 -6
96 551 -5 831
88 314 19 -54 1
88 314 19 -54 1 -2 -2 16 -1 459 865 1 001 -310 -42 12 982 63 742 12 078 103 032 8 154
17 275
-3 848
17 275
-3 848
1 001
-42
154 -5
-708 293
-97 -139
14 677 68 040
16 165
I samband med nyemissionerna 2008 och 2009 gjordes en bedmning av hur mycket ej avdragsgill moms Swedbank AB skulle betala p transaktionskostnaderna. Baserat p ny domstolspraxis ndrades delar av denna bedmning andra kvartalet 2011. Den ndrade bedmningen resulterade d i en terfring av momskostnader om totalt 35 mkr efter inkomstskatt. Inkomstskattekostnaden fr momsbeloppet uppgick till 12 mkr. Under tredje kvartalet 2012 reducerades momskostnaderna ytterligare med 88 mkr efter inkomstskatt till fljd av ny bedmning frn Skatteverket. Inkomstskattekostnaden fr momsbeloppet uppgick till 31 mkr. *vrigt tillskjutet kapital bestr i allt vsentligt av betalda verkurser.
Sidan 29 av 58
Kassafldesanalys i sammandrag
Koncernen mkr Den lpande verksamheten Rrelseresultat Resultat fr avvecklad verksamhet Justeringar fr poster som inte ingr i kassafldet i den lpande verksamheten Betalda skatter kning/minskning av utlning till kreditinstitut kning/minskning av utlning till allmnheten kning/minskning av innehav av vrdepapper fr handel kning/minskning av inlning och upplning frn allmnheten inklusive privatobligationer kning/minskning av skulder till kreditinstitut kning/minskning av vriga fordringar kning/minskning av vriga skulder Kassaflde frn den lpande verksamheten Investeringsverksamheten Rrelsefrvrv Rrelseavyttringar Frvrv av och tillskott till intressefretag Frvrv av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar Frsljning/frfall av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar Kassaflde frn investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Emission av rntebrande vrdepapper terbetalning av rntebrande vrdepapper Emission av certifikat m.m. terbetalning av certifikat m.m. Utbetald utdelning Frndring av garandel i dotterfretag Tillskott Kassaflde frn finansieringsverksamheten Periodens kassaflde Likvida medel vid periodens brjan Periodens kassaflde Valutakursdifferenser i likvida medel Likvida medel i frvrvade bolag Likvida medel vid periodens slut 103 085 -126 236 493 982 -506 627 -10 885 0 0 -46 681 -71 523 130 058 -71 523 807 41 59 383 142 962 -155 970 485 486 -494 412 -5 831 -1 16 -27 750 -33 911 164 307 -33 911 -338 0 130 058 19 355 -2 340 -500 -2 961 2 597 -28 775 -46 814 38 016 -1 811 32 732 -35 849 -26 350 19 466 -997 -460 -3 202 10 760 -32 215 -6 334 21 504 -15 011 610 -2 202 -8 081 2013 Helr 2012 Helr
Not 1 Redovisningsprinciper
Bokslutskommunikn r upprttad i enlighet med IAS 34 Delrsrapportering. Koncernredovisningen upprttas ocks i enlighet med rekommendationer och uttalanden frn Rdet fr finansiell rapportering, Lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag samt Finansinspektionens freskrifter. Moderbolaget upprttar sin redovisning enligt Lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag, Finansinspektionens freskrifter samt Rdet fr finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Tillmpade redovisningsprinciper i bokslutskommunikn verensstmmer med de redovisningsprinciper som tillmpades vid upprttandet av koncern- och rsredovisningen fr 2012 med undantag fr nedanstende ndringar och nya standard. Reviderad IAS 19 Ersttningar till anstllda Frn och med 2013 tillmpas den reviderade IAS 19. Det innebr ocks att uttalandet frn Rdet fr finansiell rapportering UFR 4 Redovisning av srskild lneskatt och avkastningsskatt inte lngre tillmpas. Istllet beskriver den reviderade IAS 19 hur skatter som belper p pensionsfrmner ska redovisas. Fr redovisning av avkastningsskatt tillmpas ocks uttalandet frn Rdet fr finansiell rapportering UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt. Tillmpningen av den reviderade IAS 19 medfr att den s kallade korridormetoden tagits bort vid redovisning av frmnsbestmda pensioner. Aktuariella vinster och frluster fr pensionsskulden redovisas istllet direkt nr de uppstr i vrigt totalresultat som en omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner. Omvrderingar som redovisats i vrigt totalresultat fr inte terfras till resultatrkningen i efterfljande perioder. Vid berkningen av i resultatrkningen redovisad pensionskostnad ska inte lngre ett eget antagande om frvntad avkastning p frvaltningstillgngar anvndas. Istllet berknas en rnteintkt med samma rntesats
Sidan 30 av 58
som anvnds vid berkningen av rntekostnaden fr pensionsskulden. Skillnaden mellan den berknade rnteintkten och frvaltningstillgngarnas verkliga avkastning redovisas omgende i vrigt totalresultat som en omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner. Jmfrelsetal har rknats om fr 2012, vilket innebr att ingende eget kapital 1 januari 2012 justerats till fljd av de ndrade redovisningsprinciperna. De ndrade redovisningsprinciperna har ocks medfrt att redovisade vrden fr kapitalandelar i intressefretag justerats. Totalt innebar de frndrade redovisningsprinciperna en reduktion av ingende eget kapital per 1 januari 2012 med 1 582 mkr. Effekten redovisas separat i eget kapitalrkningen. vriga frndringar mellan tidigare rapporterade belopp och nya jmfrelsetal redovisas i not 27 Effekter av ndrade redovisningsprinciper. Reviderad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter Frn och med 2013 delas rkningen avseende vrigt totalresultat in i tv delar, komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultatrkningen samt komponenter som har eller kommer att omklassificeras till resultatrkningen. Reviderad IFRS 7 Upplysningar om finansiella instrument Frn och med 2013 lmnas upplysningar om finansiella tillgngar och finansiella skulder vars vrde r kvittade i balansrkningen eller r freml fr olika rttsligt bindande ramavtal om nettning eller andra liknande riskreducerande avtal. Se not 21. IFRS 13 Vrdering till verkligt vrde Den nya standarden IFRS 13 erstter den vgledning rrande vrdering till verkligt vrde som funnits i respektive IFRS standard. Standarden definierar verkligt vrde och anger hur verkligt vrde ska faststllas. Standarden anger ocks nya upplysningskrav. Till fljd av dessa nya upplysningskrav har ett tillgg gjorts i IAS 34 Delrsrapportering som innebr att delrsrapporter utfrdade frn och med 2013 ska innehlla specifika upplysningar avseende finansiella instrument som redovisats till verkligt vrde och vars verkliga vrde berknats i enlighet med niv 3 i verkligt vrdehierarkin. ndringen i IAS 34 medfr ocks att upplysningar om verkliga vrden fr finansiella instrument som redovisats till upplupet anskaffningsvrde ska lmnas i delrsrapporter. Se not 19. Infrandet av standarden har i vrigt inte haft ngon vsentlig effekt p hur koncernen faststller verkliga vrden och drmed inte heller p finansiell stllning eller resultat. vriga IFRS frndringar Ngra andra nya eller reviderade IFRS:er samt tolkningsuttalanden utver ovan angivna har inte tillmpats eller har inte haft ngon vsentlig effekt p koncernens eller moderbolagets finansiella stllning, resultat eller upplysningar. Avvecklade verksamheter Med avvecklade verksamheter avses del av koncernen som klassificerats som att den innehas fr frsljning och utgr en verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt omrde samt dotterfretag som frvrvats enbart i syftet att vidaresljas. Den avvecklade verksamhetens resultat efter skatt, inklusive framtida avyttringsresultat och terfringar av valutakursdifferenser fr utlndska nettoinvesteringar frn vrigt totalresultat, presenteras som ett enda belopp efter resultat efter skatt frn kvarvarande verksamheter. Sedan frsta kvartalet 2013 klassificeras
Swedbank Bokslutskommunik 2013 Sidan 31 av 58
verksamheterna i Ryssland och Ukraina som att de innehas fr frsljning d de frn klassificeringstidpunkten var tillgngliga fr omedelbar frsljning i frevarande skick samt d det r mycket sannolikt att en sdan frsljning kommer att ske inom ett r. Jmfrelsetal avseende resultatrkningen har rknats om, se not 27 Effekter av ndrade redovisningsprinciper. Tillgngar som klassificerats som att de innehas fr frsljning samt skulder hnfrliga till dessa tillgngar rapporteras i balansrkningen p srskilda rader frn och med klassificeringstidpunkten. Verksamheten i Ukraina avyttrades andra kvartalet 2013. Delvisa avyttringar har skett av verksamheten i Ryssland. Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring Frn och med frsta kvartalet 2013 sker skringar av verkligt vrde avseende rnteriskexponeringen fr en portflj med finansiella tillgngar dr den skrade delen identifieras som ett belopp i stllet fr som enskilda tillgngar. Till fljd av att skringen avser en portflj och inte enskilda balansposter redovisas vrdefrndringen fr de skrade posterna p en separat rad i balansrkningen benmnd Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring. I vrigt redovisas portfljskringen p samma stt som d enskilda balansposter skringsredovisas till verkligt vrde. Handelsrelaterade rnteintkter och rntekostnader Frn och med 2013 redovisas rnteintkter och rntekostnader frn finansiella instrument som innehas i handelssyfte inom segmentet Stora fretag och Institutioner samt drtill relaterade rntor inom Nettoresultatet fr finansiella transaktioner. Jmfrelsetal har rknats om, se not 27 Effekter av ndrade redovisningsprinciper. Provisionsintkter och provisionskostnader Frn och med 2013 redovisas en annan frdelning mellan provisionsintkter och provisionskostnader, kapitalfrvaltningsprovisioner, avseende ersttningar fr frsljning av fondsparande. Jmfrelsetal har rknats om, se not 27 Effekter av ndrade redovisningsprinciper. Rrelsesegment Indelningen av rrelsesegment har frndrats frn och med 2013. Frndringarna fljer de organisationsfrndringar som har genomfrts i Swedbanks affrssegmentsorganisation. Frn Svensk bankverksamhet har ansvaret fr retailverksamheten i de nordiska filialerna frutom filialen i Danmark verfrts till Stora fretag & Institutioner. Vidare har ett antal strre kunder flyttats frn Svensk bankverksamhet till Stora fretag & Institutioner. Kapitalfrvaltning redovisas inte lngre som ett separat segment utan ingr i Koncernfunktioner & vrigt. Intkter och affrsvolymer samt sjlvkostnadsbaserad ersttning relaterade till kapitalfrvaltningen redovisas inom Svensk bankverksamhet, Stora fretag & Institutioner och Baltisk bankverksamhet baserat p var kundtillhrigheten finns. Frn Koncernfunktioner & vrigt har Group Shared Services samt ett antal mindre supportfunktioner flyttats till Svensk bankverksamhet. Jmfrelsetal har rknats om.
Framtida ndringar av IFRS Utfrdade ndringar som hittills inte tillmpats utvrderas avseende hur de frvntas pverka koncernens och moderbolagets finansiella rapporter. S hr lngt bedms de inte ha ngon vsentlig effekt fr finansiell stllning eller resultat. Fler upplysningar kommer dock att krvas. De utfrdade ndringarna frvntas s hr lngt inte heller pverka kapitalkrav,
kapitalbas och stora exponeringar vsentligt. Drutver finns ett antal utfrdade ndringsfrslag, till exempel avseende nedskrivning av finansiella tillgngar kategoriserade till vrderingskategorin upplupet anskaffningsvrde, skringsredovisning samt leasing. Dessa kommer att pverka Swedbanks finansiella rapportering. Omfattningen kan dock frst faststllas nr reglerna slutligen har utformats.
Koncerninterna
I mars 2013 frvrvade Swedbank AS i Estland minoritetsandelen (49,67%) i fretaget Swedbank Life Insurance SE frn Swedbank AS i Lettland. Efter frvrvet r fretaget helgt av Swedbank AS i Estland. Segmentredovisningen r opverkad av frndringen.
Sidan 32 av 58
Resultatrkning
Rntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde Andel av intressefretags resultat vriga intkter Summa intkter varav interna intkter Personalkostnader Rrliga personalkostnader vriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgngar Nedskrivning av materiella tillgngar Kreditfrluster, netto Rrelseresultat Skatt Periodens resultat frn kvarvarande verksamheter Periodens resultat frn avvecklade verksamheter, efter skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB Minoriteten 13 620 6 364 126 849 757 21 716 196 3 499 230 5 865 132 9 726 11 990 0 0 338 11 652 2 516 9 136 0 9 136 9 122 14 3 387 1 968 1 960 0 167 7 482 4 1 150 409 1 588 58 3 205 4 277 56 0 180 4 041 1 044 2 997 0 2 997 2 997 0 3 156 1 733 316 0 418 5 623 4 746 63 1 495 140 2 444 3 179 1 23 -437 3 592 396 3 196 0 3 196 3 196 0 1 880 -30 -918 3 1 425 2 360 -604 3 322 245 -2 460 409 1 516 844 125 670 -21 70 143 -73 -2 340 -2 413 -2 414 1 -14 97 0 0 -326 -243 400 -13 0 -230 0 -243 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 22 029 10 132 1 484 852 2 441 36 938 0 8 704 947 6 258 739 16 648 20 290 182 693 60 19 355 4 099 15 256 -2 340 12 916 12 901 15
Balansrkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Rntebrande vrdepapper Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken Aktier och andelar i intressefretag Derivat Materiella och immateriella anlggningstillgngar vriga tillgngar Summa tillgngar Skulder till kreditinstitut In- och upplning frn allmnheten Emitterade vrdepapper Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken Derivat vriga skulder Efterstllda skulder Summa skulder Allokerat eget kapital Summa skulder och eget kapital 0 41 937 0 117 3 0 3 6 1 107 83 385 0 119 0 487 0 1 074 33 1 107 3 371 204 55 0 0 85 0 19 737 198 111 16 0 80 317 0 722 15 737 2 1 119 1 2 0 0 10 10 145 0 120 1 2 0 0 0 123 22 145 54 186 5 129 0 1 24 6 771 1 176 349 10 722 0 20 25 10 1 136 40 1 176 0 -517 0 -3 0 0 -45 0 -779 -1 344 -508 -5 -11 0 -45 -775 0 -1 344 0 -1 344 59 82 1 265 182 119 4 64 19 27 1 821 122 621 728 121 55 54 10 1 711 110 1 821
Nyckeltal
Rntabilitet p allokerat kpaital, kvarvarande verksamhet, % Rntabilitet p allokerat kapital, total verksamhet, % K/I-tal Kreditfrlustniv, % Utlning/inlning, % Utlning, mdkr Inlning, mdkr Riskvgda tillgngar, mdkr Heltidstjnster 27,9 27,9 0,45 0,04 244 937 385 202 5 004 17,3 17,3 0,43 0,08 173 154 89 137 1 070 14,0 14,0 0,43 -0,37 100 119 120 87 3 753 -0,2 -7,9 0,64 -0,07 84 5 5 26 4 438 0,0 0,0 0,00 0,00 0 0 0 0 0 14,7 12,5 0,45 0,00 203 1 215 599 452 14 265
Sidan 33 av 58
Svensk bankverksamhet
Baltisk bankverksamhet
Elimineringar
Koncernen
Resultatrkning
Rntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde Andel av intressefretags resultat vriga intkter Summa intkter varav interna intkter Personalkostnader Rrliga personalkostnader vriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgngar Nedskrivning av materiella tillgngar Kreditfrluster, netto Rrelseresultat Skatt Periodens resultat frn kvarvarande verksamheter Periodens resultat frn avvecklade verksamheter, efter skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB Minoriteten 13 491 6 155 161 788 771 21 366 212 3 399 139 6 129 124 9 791 11 575 3 041 1 833 2 253 6 51 7 184 7 1 125 365 1 459 47 2 996 4 188 4 286 11 289 2 694 8 595 0 8 595 8 585 10 194 3 990 1 010 2 980 0 2 980 2 980 0 3 291 1 522 295 0 384 5 492 2 743 63 1 482 124 2 412 3 080 0 15 -685 3 750 387 3 363 0 3 363 3 363 0 557 31 364 4 1 450 2 406 -1 098 3 246 171 -2 433 557 1 541 865 16 392 20 437 66 371 -997 -626 -624 -2 0 0 0 -19 73 0 0 -234 -180 877 -13 0 -167 0 -180 0 20 361 9 614 3 073 798 2 422 36 268 0 8 500 738 6 470 852 16 560 19 708 20 407 -185 19 466 4 157 15 309 -997 14 312 14 304 8
Balansrkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Rntebrande vrdepapper Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken Aktier och andelar i intressefretag Derivat Materiella och immateriella anlggningstillgngar vriga tillgngar Summa tillgngar Skulder till kreditinstitut In- och upplning frn allmnheten Emitterade vrdepapper Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken Derivat vriga skulder Efterstllda skulder Summa skulder Allokerat eget kapital Summa skulder och eget kapital 1 33 912 0 102 3 0 3 8 1 062 73 377 0 103 0 478 0 1 031 31 1 062 7 262 200 57 0 0 125 1 15 667 206 94 16 0 120 212 0 648 19 667 3 115 2 2 0 0 10 3 135 0 107 1 2 0 0 0 110 25 135 119 193 12 83 0 1 41 7 652 1 108 240 8 762 0 35 21 14 1 080 28 1 108 0 -403 0 -6 0 0 -64 0 -652 -1 125 -397 -6 -12 0 -63 -647 0 -1 125 0 -1 125 130 85 1 239 136 104 4 102 21 26 1 847 122 580 767 105 92 64 14 1 744 103 1 847
Nyckeltal
Rntabilitet p allokerat kpaital, kvarvarande verksamhet, % Rntabilitet p allokerat kapital, total verksamhet, % K/I-tal Kreditfrlustniv, % Utlning/inlning, % Utlning, mdkr Inlning, mdkr Riskvgda tillgngar, mdkr Heltidstjnster 27,1 27,1 0,46 0,03 242 912 377 202 4 922 15,5 15,5 0,42 0,08 209 149 71 134 1 043 13,6 13,6 0,44 -0,57 108 115 107 95 4 155 1,7 -2,8 0,64 0,09 261 8 3 33 4 741 0,0 0,0 0,00 0,00 0 0 0 0 0 15,6 14,6 0,46 -0,01 212 1 184 558 464 14 861
Sidan 34 av 58
Rrelsesegmentens redovisningsprinciper
Rrelsesegmentsrapporteringen bygger p Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersttningar tillmpas mellan rrelsesegmenten, medan alla kostnader inom koncernfunktioner frs via sjlvkostnadsbaserade internpriser till rrelsesegmenten. Nettot av internt slda och kpta tjnster redovisas som vriga kostnader i rrelsesegmentens resultatrkningar. Fr grnsverskridande tjnster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer fr internprissttning. Koncernens eget kapital tillhrande aktiegarna allokeras till respektive rrelsesegment med hnsyn till kapitaltckningsreglerna och bedmt iansprktaget kapital baserat p bankens interna kapitalutvrdering (I KU). Rntabilitet fr rrelsesegmenten berknas p rrelseresultatet med avdrag fr berknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital. Under tredje kvartalet 2013 frndrades antagandena fr den interna kapitalallokeringen till fljd av frvntade ndrade kapitaltckningskrav. Frndringen har haft en liten pverkan av hur kapitalet frdelats mellan affrssegmenten.
Not 5 Rntenetto
Koncernen mkr Rnteintkter Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Rntebrande vrdepapper Derivat vriga Summa rnteintkter varav rnteintkter redovisade inom nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde Summa rnteintkter enligt resultatrkningen Rntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplning frn allmnheten varav insttargarantiavgifter Emitterade vrdepapper varav provisioner statsgaranterad upplning Efterstllda skulder Derivat vriga varav avgift statlig stabiliseringsfond Summa rntekostnader varav rntekostnader redovisade inom nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde Summa rntekostnader enligt resultatrkningen Rntenetto Placeringsmarginal 2013 Kv4 98 10 344 605 -104 162 11 105 186 10 919 -122 -1 225 -144 -4 620 -20 -123 693 -127 -114 -5 524 -231 -5 293 5 626 1,20 2013 Kv3 175 10 369 516 -55 106 11 111 244 10 867 -181 -1 207 -129 -4 438 -21 -126 619 -147 -131 -5 480 -254 -5 226 5 641 1,21 % -44 0 17 89 53 0 -24 0 -33 1 12 4 -5 -2 12 -14 -13 1 -9 1 0 2012 Kv4 285 11 255 541 -65 114 12 130 392 11 738 -236 -1 571 -146 -5 016 -81 -192 487 -179 -147 -6 707 -315 -6 392 5 346 1,14 % -66 -8 12 60 42 -8 -53 -7 -48 -22 -1 -8 -75 -36 42 -29 -22 -18 -27 -17 5 2013 Helr 679 41 588 2 147 63 502 44 979 1 011 43 968 -656 -5 040 -560 -18 709 -129 -625 2 658 -548 -491 -22 920 -981 -21 939 22 029 1,17 2012 Helr 1 436 47 575 2 833 198 501 52 543 2 040 50 503 -1 108 -7 379 -554 -21 741 -387 -999 244 -676 -569 -31 659 -1 517 -30 142 20 361 1,12 % -53 -13 -24 -68 0 -14 -50 -13 -41 -32 1 -14 -67 -37 -19 -14 -28 -35 -27 8
Sidan 35 av 58
Not 6 Provisionsnetto
Koncernen mkr Provisionsintkter Betalningsfrmedling Kortprovisioner Kundkoncept Kapitalfrvaltning och depavgifter Livfrskringar Vrdepappershandel och vriga vrdepapper Corporate finance Utlning Garantier Inlning Fastighetsfrmedling Sakfrskringar vriga provisionsintkter Summa provisionsintkter Provisionskostnader Betalningsfrmedling Kortprovisioner Kundkoncept Kapitalfrvaltning och depavgifter Livfrskringar Vrdepappershandel och vriga vrdepapper Utlning och garantier vriga provisionskostnader Summa provisionskostnader Provisionsnetto 2013 Kv4 454 1 040 114 1 394 119 159 163 227 51 17 43 27 149 3 957 -256 -509 -4 -284 -60 -94 -16 -35 -1 258 2 699 2013 Kv3 436 1 089 112 1 284 129 109 54 211 46 14 46 17 136 3 683 -252 -510 -4 -253 -55 -42 -13 -34 -1 163 2 520 % 4 -4 2 9 -8 46 8 11 21 -7 59 10 7 2 0 0 12 9 23 3 8 7 2012 Kv4 437 984 91 1 245 125 130 124 181 44 5 44 15 171 3 596 -204 -435 -5 -277 -53 -67 -13 -40 -1 094 2 502 % 4 6 25 12 -5 22 31 25 16 -2 80 -13 10 25 17 -20 3 13 40 23 -13 15 8 2013 Helr 1 729 4 053 442 5 141 503 558 350 853 187 63 169 89 555 14 692 -914 -1 892 -16 -1 028 -226 -292 -57 -135 -4 560 10 132 2012 Helr 1 736 3 758 337 4 703 522 483 339 698 181 61 158 62 618 13 656 -727 -1 665 -16 -988 -207 -244 -49 -146 -4 042 9 614 % 0 8 31 9 -4 16 3 22 3 3 7 44 -10 8 26 14 0 4 9 20 16 -8 13 5
Sidan 36 av 58
32 3 3 681 596 -4 095 0 214 14 -22 36 -5 9 34 -2 186 -231 -45 251 461
-131 10 -3 968 -3 3 907 -1 -196 -25 -654 629 -8 -33 45 0 244 -254 -10 364 170
-70
-18 -63 -19 32 -12 -46 -74 -98 -97 -74 -74 0
70 248 6 763 -2 129 -4 330 8 382 -33 -7 696 7 663 -49 -82 137 -133
176 266 -5 783 1 570 4 905 -5 863 215 4 301 -4 086 36 251 111 51 2 040 -1 517 523 1 274 3 073
-60 -7
-56
23
-24 -9 -31
Frdelning p affrssyfte
Finansiella instrument fr handelsrelaterad verksamhet Finansiella instrument som avses innehas kontraktsenlig lptid Summa 438 23 461 404 -234 170 8 605 225 830 -28 -90 -44 1 963 -479 1 484 2 380 693 3 073 -52 -18
Sidan 37 av 58
221 -124 -281 -184 -116 1 034 -576 -120 338 -70 -32 -0,01
2 -73 -73 -144 -90 550 -248 -98 204 -26 -56 -0,02
70 28 29 88 22 66
-161 -282 -146 -589 -217 2 016 -1 148 -68 800 -70 -76 -0,02
484 -387 -445 -348 -281 2 925 -1 702 -383 840 -151 60 0,00
410 -798 -386 -774 -621 4 450 -2 878 -343 1 229 -19 -185 -0,01
-43
Sidan 38 av 58
Not 10 Utlning
Koncernen 31 dec 2013 Ln efter reserveringar Redovisat vrde 31 dec 2012 Ln efter reserveringar Redovisat vrde
mkr Utlning till kreditinstitut Banker terkpsavtal - banker vriga kreditinstitut terkpsavtal - vriga kreditinstitut Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Privatpersoner Hypoteksutlning, privat Bostadsrttsfreningar vrigt, privat Fretagsutlning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjnster och samhllsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjtransport och offshore Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Finans och frskring Fastighetsfrvaltning Bostder Handel Industri och lager vrigt Fretagstjnster vrig fretagsutlning Utlning till allmnheten exklusive Riksgldskontoret och terkpsavtal Riksgldskontoret terkpsavtal - Riksgldskontoret terkpsavtal - allmnheten Utlning till allmnheten Utlning till allmnheten och kreditinstitut
Ln fre reserveringar
Reserveringar
63 0 0 0 63
6 11 100 -80 -4
777 338 657 217 87 177 32 944 441 388 68 058 38 115 21 452 14 650 29 052 12 260 25 695 5 984 4 524 17 680 166 082 46 409 71 949 30 116 17 608 14 837 22 999 1 218 726 2 257 11 163 36 775 1 268 921 1 351 262
1 576 1 186 42 348 2 435 146 439 42 119 236 70 223 47 15 10 602 161 135 62 244 289 197 4 011 0 0 0 4 011 4 074
775 762 656 031 87 135 32 596 438 953 67 912 37 676 21 410 14 531 28 816 12 190 25 472 5 937 4 509 17 670 165 480 46 248 71 814 30 054 17 364 14 548 22 802 1 214 715 2 257 11 163 36 775 1 264 910 1 347 188
754 791 638 884 82 131 33 776 429 652 65 835 44 997 19 613 14 046 28 506 14 145 21 157 6 056 2 710 18 595 158 680 47 924 76 196 24 286 10 274 11 594 23 718 1 184 443 6 470 7 957 39 994 1 238 864 1 324 344
Sidan 39 av 58
Not 13 Kreditexponeringar
Koncernen mkr Tillgngar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Rntebrande vrdepapper Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Derivat vriga finansiella tillgngar Summa tillgngar Ansvarsfrbindelser och taganden Lnegarantier Lnelften Summa ansvarsfrbindelser och taganden Summa kreditexponeringar 2013 31 dec 2012 31 dec % -54 34 -4 2 -37 6 -2 -2 5 5 -1
59 382 130 058 182 399 135 807 82 278 85 480 1 264 910 1 238 864 64 352 102 265 15 403 14 547 1 668 724 1 707 021 21 937 198 209 220 146 22 342 188 176 210 518
Sidan 40 av 58
Goodwill Anskaffningsvrde Ingende balans Nyanskaffningar genom rrelsefrvrv Avyttringar Valutakursdifferenser Utgende balans Ackumulerade nedskrivningar Ingende balans Nedskrivningar Avyttringar Valutakursdifferenser Utgende balans Redovisat vrde
Sidan 41 av 58
-3 -10 32 -91 0
Sidan 42 av 58
Not 18 Derivat
Koncernen handlar med derivat i den normala affrsverksamheten samt i syfte att skra vissa positioner avseende vrden p aktier, rntor och valutor.
Nominellt belopp 31 dec 2013 terstende kontraktsenlig lptid Koncernen mkr Derivat i verkligt vrdeskringar Derivat i portflj verkligt vrdeskringar Derivat i kassafldesskringar Derivat i skringar av nettoinvestering i utlandsverksamhet vriga derivat Kvittade belopp Summa varav clearat < 1 r 84 330 5 000 731 1 510 7 792 813 0 7 884 384 2 180 970 1-5 r 263 537 46 100 9 885 0 6 191 638 0 6 511 160 880 373 > 5 r 44 051 1 750 13 132 0 579 491 0 638 424 29 032 Negativa marknadsvrden 2013 2012 31 dec 31 dec 1 196 414 3 115 0 55 434 -5 148 55 011 2 364 56 0 5 289 75 89 245 -2 524 92 141 3 142
Nominellt belopp Positiva marknadsvrden 2013 2012 2013 2012 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec 391 918 52 850 23 748 1 510 14 563 942 0 15 033 968 3 090 375 428 808 0 34 463 1 698 11 208 258 0 11 673 227 3 828 786 15 208 38 0 9 54 245 -5 148 64 352 1 696 23 649 0 0 0 81 140 -2 524 102 265 2 530
59 382 56 852 82 231 1 270 138 62 125 579 119 448 7 109 64 352 15 403 1 800 556
59 382 56 814 82 278 1 264 910 62 125 585 119 448 7 109 64 352 15 403 1 795 343 3 640 21 824 1 820 807
130 058 20 557 85 479 1 245 755 0 115 320 104 194 8 106 102 265 14 547 1 826 281
130 058 20 483 85 480 1 238 864 0 115 324 104 194 8 106 102 265 14 547 1 819 321 3 552 23 987 1 846 860
0 74 -1 6 891 0 -4 0 0 0 0 6 960 0 0
121 621 620 816 733 556 120 577 10 072 55 011 17 519 24 987 1 704 159
121 621 620 853 727 706 120 577 10 159 55 011 17 519 24 987 1 698 433 12 669 1 711 102
122 202 579 663 774 152 105 104 14 077 92 141 18 229 29 762 1 735 330
122 202 579 663 767 454 105 104 14 307 92 141 18 229 29 762 1 728 862 14 812 1 743 674
Sidan 43 av 58
Summa
Faststllande av verkligt vrde genom prisnoteringar eller vrderingstekniker Tillgngar Belningsbara statsskuldfrbindelser m.m. 29 265 Utlning till kreditinstitut 0 Utlning till allmnheten 0 Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 92 285 Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken 119 448 Aktier och andelar 6 912 Derivat 93 Summa 248 003 Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplning frn allmnheten Emitterade vrdepapper Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken Derivat Korta positioner vrdepapper Summa 0 0 29 003 0 762 17 519 47 284
26 994 7 718 371 354 32 347 0 140 64 126 502 679 8 123 24 407 26 294 120 577 54 230 0 233 631
0 0 0 0 0 57 133 190 0 0 0 0 19 0 19
56 259 7 718 371 354 124 632 119 448 7 109 64 352 750 872 8 123 24 407 55 297 120 577 55 011 17 519 280 934
I tabellen ovan framgr finansiella instrument redovisade till verkligt vrde frdelade per vrderingsniv. Nr koncernen faststller verkliga vrden fr finansiella instrument anvnds olika metoder beroende p graden av observerbarhet av marknadsdata i vrderingen samt aktiviteten p marknaden. Det grs lpande en bedmning kring aktiviteten genom att analysera faktorer ssom handelsvolym och skillnader i kp- och sljkurser. Metoderna r uppdelade p tre olika vrderingsniver: Niv 1: Ojusterat, noterat pris p en aktiv marknad Niv 2: Justerat, pris eller vrderingsmodell med vrderingsparametrar hrledda frn en aktiv marknad Niv 3: Vrderingsmodell dr en majoritet av vrderingsparametrarna r icke observerbara och drav baseras p interna antaganden Nr finansiella tillgngar och finansiella skulder p aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra anvnds genomsnitt av kp- och sljkurser som grund nr verkliga vrden faststlls. Fr eventuellt ppna nettopositioner tillmpas kpkurs fr lnga positioner och sljkurs fr korta positioner. Koncernen har en fortlpande process dr finansiella instrument som indikerar hg niv av egna uppskattningar eller lg niv av observerbar marknadsdata fngas upp. I processen bestms p vilket stt berkningen ska ske utifrn hur de interna antagandena frvntas pverka vrderingen. I de fall de interna antagandena har en betydande pverkan p det verkliga vrdet rapporteras det finansiella instrumentet i niv 3. Processen inkluderar ven en analys och bedmning, utifrn kvalitn p vrderingsdata, samt om en typ av finansiella instrument ska verfras mellan de olika niverna. Under ret frekom det inte ngra verfringar av finansiella instrument mellan vrderingsniv 1 och 2.
Instrument med publicerade prisnoteringar p en aktiv marknad (Niv 1) Vrderingstekniker baserade p observerbara marknadsdata (Niv 2) Vrderingstekniker baserade p icke observerbara marknadsdata (Niv 3)
Summa
Faststllande av verkligt vrde genom prisnoteringar eller vrderingstekniker Tillgngar Belningsbara statsskuldfrbindelser m.m. 17 812 Utlning till kreditinstitut 60 Utlning till allmnheten Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 83 263 Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken 104 194 Aktier och andelar 7 866 Derivat 7 Summa 213 202 Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplning frn allmnheten Emitterade vrdepapper Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken Derivat Korta positioner vrdepapper Summa
1 846 15 923 489 126 30 182 160 102 195 639 432 8 710 46 865 39 360 105 104 91 516 291 555
342 14 63 419
19 658 15 983 489 126 113 787 104 194 8 040 102 265 853 053 8 710 46 865 73 260 105 104 92 141 18 229 344 309
Sidan 44 av 58
Frndringar inom niv 3 Koncernen mkr Januari-december 2013 Ingende balans 1 januari 2013 Frsljning av tillgngar Frfall verfrt frn niv 2 till niv 3 Vinst eller frlust varav i resultatrkningen, Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde varav orealiserade vinster eller frluster fr poster som innehas per balansdagen Utgende balans 31 december 2013 Rntebrande vrdepapper 342 0 -342 0 0 0 0 0
Tillgngar Eget kapital instrument 14 -11 0 54 0 0 0 57 Derivat 63 0 0 120 -50 -50 -50 133 Summa 419 -11 -342 174 -50 -50 -50 190
Skulder Derivat 0 0 0 26 -7 -7 -7 19
Niv 3 innehller i huvudsak onoterade eget kapitalinstrument och illikvida optioner. Optionerna skrar marknadsvrdefrndringar i sammansatta skuldinstrument, s kallade strukturerade produkter. De strukturerade produkterna bestr av ett motsvarande optionselement samt ett vrdkontrakt vilket i princip r en vanlig rntebrande obligation. Nr koncernen avgr i vilken niv de finansiella instrumenten ska redovisas bedms de i sin helhet var fr sig. Eftersom obligationsdelen i de strukturerade produkterna i allt vsentligt utgr det finansiella instrumentets verkliga vrde har egna interna antaganden som anvnds fr att vrdera det illikvida optionselementet normalt inte en betydande effekt fr vrderingen. Det finansiella instrumentet rapporteras d i niv 2. Fr enskilda optioner som skrar de strukturerade produkterna fr de interna antagandena strre betydelse varfr flera av dessa rapporteras som derivat i niv 3. Generellt gller att koncernen alltid skrar de marknadsrisker som uppkommer i strukturerade produkter, varfr skillnader mellan redovisade belopp fr tillgngar och skulder i niv 3 inte speglar skillnader i anvndandet av interna antaganden i vrderingen. Fr att skatta knsligheten i volatiliteten fr de illikvida optionerna har tv typer av skiften gjorts av denna. Skiftena har satts utifrn respektive produkttyp och anses vara rimliga frndringar. Vid en minskning av volatiliteten med 20 procent s skulle det verkliga vrdet fr alla optioner i niv 3 minska med cirka 25 mkr. Vid en kning av volatiliteten med 20 procent s skulle det verkliga vrdet fr alla optioner i niv 3 ka med cirka 30 mkr. Motsvarande parerande vrdefrndringar uppstr fr finansiella instrument som rapporterats i niv 2. Finansiella instrument verfrs frn niv 3 eller till niv 3 beroende p att de interna antagandena har ftt ndrad betydelse fr vrderingen.
Frndringar inom niv 3 Koncernen mkr Januari-december 2012 Ingende balans 1 januari 2012 Frsljning av tillgngar terbetalningar verfrt frn niv 2 till niv 3 Vinst eller frlust varav i resultatrkningen, Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde varav orealiserade vinster eller fluster fr poster som innehas per balansdagen Utgende balans 31 december 2012 Rntebrande vrdepapper 390 0 0 0 -48 -48 -48 342 Tillgngar Eget kapital instrument 71 -7 -51 0 1 1 1 14 Derivat 0 0 0 63 0 0 0 63 Summa 461 -7 -51 63 -47 -47 -47 419 Skulder Derivat 0 0 0 0 0 0 0 0
Sidan 45 av 58
128 021 -10 454 117 567 42 305 57 765 10 757 110 827 6 740
171 675 -8 462 163 213 70 640 64 296 16 775 151 711 11 502
128 914 -8 462 120 452 70 640 31 549 14 678 116 867 3 585
Sidan 46 av 58
Not 22 Kapitaltckning
Kapitaltckning, Basel 2 Swedbank finansiell fretagsgrupp mkr Eget kapital enligt koncernbalansrkning Minoritetskapital Berknad utdelning Dekonsolidering av frskringsfretag Intressefretag konsoliderade enligt frvrvsmetoden Orealiserade vrdefrndringar i finansiella skulder p grund av frndringar i egen kreditvrdighet Kassafldesskringar Goodwill Uppskjuten skattefordran Immateriella tillgngar Reserveringsnetto fr IRK rapporterade kreditexponeringar Avdrag fr aktier, primrkapital* Totalt krnprimrkapital Primrkapitaltillskott varav eviga primrkapitaltillskott som mste konverteras vid en kritisk situation varav eviga primrkapitaltillskott utan incitament till terlsen varav tidsbundna primrkapitaltillskott eller eviga primrkapitaltillskott med incitament till terlsen Avdrag fr aktier, primrkapital* Totalt primrt kapital Eviga frlagsln Tidsbundna frlagsln Reserveringsnetto fr IRK rapporterade kreditexponeringar Avdrag fr aktier, supplementrkapital* Totalt supplementrt kapital Avdrag fr investeringar i frskringsfretag* Total kapitalbas Kapitalkrav fr kreditrisker enligt schablonmetoden Kapitalkrav fr kreditrisker enligt IRK Kapitalkrav fr avvecklingsrisk Kapitalkrav fr marknadsrisker Handelslagret varav VaR varav risker utanfr VaR vrig verksamhet Kapitalkrav fr operativ risk Kapitalkrav Riskvgt belopp kreditrisker Riskvgt belopp avvecklingsrisker Riskvgt belopp marknadsrisker Riskvgt belopp operativ risk Riskvgda tillgngar Krnprimrkapitalrelation, %, Basel 2 Primrkapitalrelation, %, Basel 2 Kapitaltckningsgrad, %, Basel 2 Kapitaltckningskvot, Basel 2 Kapitaltckning Basel 2 enligt vergngsregler mkr Kapitalkrav Tillgg under vergngsperiod Kapitalkrav inklusive tillgg Krnprimrkapitalrelation, %, enligt vergngsregler Primrkapitalrelation, %, enligt vergngsregler Kapitaltckningsgrad, %, enligt vergngsregler Kapitaltckningskvot enligt vergngsregler Kapitaltckning Basel 3** mkr Krnprimrkapital, Basel 3 Primrkapital, Basel 3 Total kapitalbas, Basel 3 Riskvgda tillgngar, Basel 3 Krnprimrkapitalrelation, %, Basel 3 Primrkapitalrelation, %, Basel 3 Kapitaltckningsgrad, %, Basel 3 2013 31 dec 109 540 165 -11 100 -1 982 2 251 92 139 -11 198 -399 -1 943 -959 0 84 606 5 536 0 0 5 536 -1 527 88 615 25 4 618 -959 -1 527 2 157 0 90 772 1 936 28 041 3 1 688 1 095 530 565 593 4 486 36 154 374 711 40 21 103 56 077 451 931 18,7 19,6 20,1 2,51 2013 31 dec 36 154 26 697 62 851 10,8 11,3 11,6 1,44 2013 31 dec 80 826 86 371 91 026 440 620 18,3 19,6 20,7 2012 31 dec 103 032 154 -10 880 -2 444 1 864 92 42 -10 894 -567 -1 880 -938 -36 77 545 6 270 0 528 5 742 0 83 815 28 8 028 -938 -36 7 082 -2 894 88 003 2 276 28 819 3 1 723 1 028 502 526 695 4 326 37 147 388 688 26 21 544 54 081 464 339 16,7 18,1 19,0 2,37 2012 31 dec 37 147 24 382 61 529 10,1 10,9 11,4 1,43 2012 31 dec 75 242 81 661 89 917 487 105 15,4 16,8 18,5 -4 6 -11 -42 -2 -70 3 -15 -3 0 -2 7 6 7 -15 4 -3 -4 54 -2 4 -3 2,0 1,6 1,1 0,14 % eller %-enheter -3 9 2 0,7 0,4 0,1 0,01 % eller %-enheter 7 6 1 -10 2,9 2,8 2,2 % eller %-enheter 6 7 2 19 21 0 -3 30 -3 -2 9 -12
* Tidigare regel att avdrag fr frskringsinnehav har gjorts frn total kapitalbas upphrde att glla frn och med 1 januari 2013. Avdraget grs frn frsta kvartalet 2013 till hlften frn primrt kapital och hlften frn supplementrt kapital. ** Enligt Swedbanks nuvarande berkning baserad p det nya regelverket.
Sidan 47 av 58
Intern Riskklassificeringsmetod (IRK metod) tillmpas inom den svenska delen av Swedbank finansiell fretagsgrupp, inklusive filialerna i New York och Oslo, men exklusive EnterCard och vissa exponeringsklasser, ssom svenska staten och svenska kommuner, dr metoden bedms som mindre lmplig. IRK metoden tillmpas ven fr flertalet exponeringsklasser inom Swedbank i Baltikum.
I den finansiella fretagsgruppen Swedbank ingick den 31 december 2013 Swedbank koncernen, EnterCard koncernen, Sparbanken Rekarne AB, Frs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhrad AB, Vimmerby Sparbank AB, Bankernas Dep AB och Bankernas Automatbolag AB. Enligt regelverket fr kapitaltckning ingr frskringsfretag i koncernen men ej i finansiell fretagsgrupp. Tabellen ovan innehller periodisk information som ska lmnas enligt Finansinspektionens freskrifter och allmnna rd (FFFS 2011:3)
Genomsnittlig riskvikt, % 2013 2012 31 dec 31 dec 13 6 13 57 11 57 9 62 6 40 11 80 24 15 8 15 58 0 58 9 0 7 40 11 82 25
Swedbank finansiell fretagsgrupp Kreditrisker, Basel 2 enligt IRK mkr Institutexponeringar varav terkpsavtal varav vrig utlning Fretagsexponeringar varav terkpsavtal varav vrig utlning Hushllsexponeringar varav terkpsavtal varav fastighetskrediter varav vrig utlning Vrdepapperisering Motpartslsa exponeringar Totalt kreditrisker enligt IRK
Exponerat belopp efter kreditriskskydd 2013 2012 31 dec 31 dec 121 698 1 263 120 435 436 375 51 436 324 896 994 17 825 644 71 333 941 11 890 1 467 898 147 467 631 146 836 421 781 63 421 718 868 307 13 794 944 73 350 1 122 13 993 1 452 670
Kapitalkrav 2013 2012 31 dec 31 dec 1 294 6 1 288 19 752 0 19 752 6 226 1 3 916 2 309 8 761 28 041 1 757 4 1 753 19 540 0 19 540 6 592 0 4 220 2 372 10 920 28 819
Kapitalbasen
Frn kapitalbasen avgr ett avdrag som avser skillnaden mellan kalkylerade frluster och reserveringar enligt redovisningen fr den del av portfljen som berknas enligt IRK-metoden. Dessa kalkylerade frluster berknas enligt lag och freskrift samt med information frn Swedbanks interna riskklassificeringssystem. Berkningarna karaktriseras av frsiktighetsprincipen, s att risker hellre verskattas n underskattas. Till detta kommer de extra skerhetsmarginaler som genom Finansinspektionens tolkning av lag och freskrift byggts in i riskklassificeringssystemet. Detta medfr att kalkylerade frluster enligt kapitaltckningsreglerna verstiger Swedbanks bsta bedmning av frlustniver och behov av reserveringar.
Marknadsrisker
Enligt gllande regelverk kan kapitaltckning fr marknadsrisk baseras antingen p en schablonmetod eller p en intern VaR-modell, vilken krver Finansinspektionens godknnande. Moderbolaget har ett sdant godknnande och berknar intern VaRmodell fr generell rnterisk, generell och specifik aktiekursrisk samt valutakursrisk i handelslagret. Godknnandet omfattar ven den baltiska verksamheten, Swedbank Estland AS, Swedbank Lettland AS och Swedbank Litauen AB avseende generell rnterisk och valutakursrisk i handelslagret. Valutakursrisker utanfr handelslagret, det vill sga i vrig verksamhet, r huvudsakligen av strukturell eller strategisk natur och mindre lmpade fr en VaR-modell. Dessa risker berknas istllet enligt schablonmetoden vilket bttre verensstmmer med koncernens interna synstt och hanteringen av dessa risker. Strategiska valutarisker uppstr i huvudsak genom risker kopplade till innehaven i de utlndska verksamheterna.
Operativ risk
Swedbank berknar den operativa risken enligt schablonmetoden. Finansinspektionen har meddelat att Swedbank uppfyller de kvalitativa kraven fr att tillmpa denna metod.
vergngsregler
vergngsreglerna innebr att minimikravet inte fr understiga 80 procent av kapitalkravet berknat enligt de ldre s kallade Basel 1-reglerna. Svenska myndigheter har tidigare annonserat att detta golv skulle tas bort i samband med infrandet av de nya hgre kapitalkraven under CRR. FI meddelade dock i december att man fr nrvarande inte avser ta bort golvet.
Sidan 48 av 58
Sidan 49 av 58
% 43 20 71
0 0 198 920
-1 599 000
Under frsta kvartalet 2013 har 180 855 906 preferensaktier omvandlats till stamaktier. Efter omvandlingen har Swedbank endast stamaktier utfrdade. Resultat per aktie Genomsnittligt antal aktier Genomsnittligt antal aktier fre utspdning Vgt genomsnittligt antal aktier fr potentiella stamaktier som ger upphov till utspdningseffekt till fljd av aktierelaterade ersttningsprogram Genomsnittligt antal aktier efter utspdning Resultat, mkr Periodens resultat hnfrligt till Swedbanks aktiegare Periodens faststllda utdelning till icke-kumulativa preferensaktier Resultat anvnt vid berkning av resultat per aktie Resultat per aktie, kr Resultat per aktie fre utspdning utan avdrag fr faststlld utdelning till ickekumulativa preferensaktier Resultat per aktie efter utspdning utan avdrag fr faststlld utdelning till ickekumulativa preferensaktier Resultat per aktie fre utspdning * Resultat per aktie efter utspdning * 3 612 4 172 4 252 3 612 4 172 4 252 12 901 1 722 11 179 14 304 1 004 13 300 2013 Kv4 2013 Kv3 2012 Kv4 2013 Helr 2012 Helr
1 097 406 722 1 097 406 722 1 097 479 079 9 393 291 8 190 074 4 973 985
1 097 381 722 1 097 720 626 8 800 392 4 223 670
* Vid berkning av resultat per aktie enligt IAS 33, reduceras resultatet med utdelning till icke-kumulativa preferensaktier det kvartal sdan utdelning beslutats.
Sidan 50 av 58
-12 10
51 -50
10 99 -89
-50 84 -134
178 -178
984 -984
0,7
1,0
Sidan 51 av 58
Rapport ver totalresultat i sammandrag Koncernen mkr Periodens resultat redovisat ver resultatrkningen Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultatrkningen Omvrderingar av frmnsbestmda pensionsplaner Andel hnfrlig till intressefretag Skatt Summa Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultatrkningen Valutakursdifferenser vid omrkning av utlandsverksamhet Vinster/frluster uppkomna under perioden Omfrt till resultatrkningen, nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde eller i periodens resultat fr avvecklade verksamheter Skring av nettoinvestering i utlandsverksamheter: Vinster/frluster uppkomna under perioden Kassafldesskringar: Vinster/frluster uppkomna under perioden Omfrt till resultatrkningen, rntenetto Andel hnfrlig till intressefretag Skatt Summa Periodens vrigt totalresultat, efter skatt Periodens totalresultat Periodens totalresultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB Minoriteten
0 0 0 0
0 0 0 0
837
837
-1 480
-1 480
0 -668 -116 29 22 296 401 168 4 421 4 420 1 0 0 0 0 0 0 -233 -321 -321 0 -668 -116 29 22 296 401 401 4 742 4 741 1 1 050 -614 193 21 -74 -904 -2 226 12 086 12 078 8 0 0 0 0 0 0 -1 322 -1 456 -1 456 0
Balansrkning i sammandrag Koncernen mkr Tillgngar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlning till kreditinstitut (not 10) Utlning till allmnheten (not 10) Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring Rntebrande vrdepapper Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken Aktier och andelar Aktier och andelar i intressefretag Derivat (not 18) Immateriella anlggningstillgngar (not 14) Frvaltningsfastigheter Materiella tillgngar Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar vriga tillgngar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter Tillgngar som innehas fr frsljning Summa tillgngar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut (not 15) In- och upplning frn allmnheten (not 16) Emitterade vrdepapper (not 17) Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken Derivat (not 18) Aktuella skatteskulder Uppskjutna skatteskulder Korta positioner vrdepapper vriga skulder Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Avsttningar Efterstllda skulder Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning Eget kapital varav minoritetens varav aktiegarnas Summa skulder och eget kapital
Ny redovisning 2012 31 dec 130 058 85 480 1 238 864 135 807 104 194 8 106 3 552 102 265 13 440 2 393 4 638 1 082 657 8 380 7 736 208 1 846 860 122 202 579 663 767 454 105 104 92 141 1 378 2 641 18 229 16 624 16 782 7 073 14 307 76 103 186 154 103 032 1 846 860
Reviderad IAS 19
Tidigare redovisning 2012 31 dec 130 058 85 480 1 238 864 135 807 104 194 8 106 3 633 102 265 13 440 2 393 4 638 1 082 657 8 380 7 736 208 1 846 941 122 202 579 663 767 454 105 104 92 141 1 378 3 476 18 229 16 624 16 782 3 281 14 307 76 106 224 154 106 070 1 846 941
-81
-81
-835
3 792
Sidan 52 av 58
36 67
0 0 0
5 -1 4
0 0 0
5 -1 4
0 0 0
-7 12 -1 4 4 3 832
-21 24 1 4 8 1 836
-13 29 -3 13 13 2 455
-51 83 -7 25 29 10 267
Sidan 53 av 58
Balansrkning i sammandrag
Moderbolaget mkr Tillgngar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Rntebrande vrdepapper Aktier och andelar Derivat vriga tillgngar Summa tillgngar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplning frn allmnheten Emitterade vrdepapper Derivat vriga skulder och reserveringar Efterstllda skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Fr egna skulder stllda panter vriga stllda panter Ansvarsfrbindelser taganden 2013 31 dec 2012 31 dec % -70 11 0 27 -5 -34 7 -4 0 6 -11 -37 -5 -31 0 0 -4 -38 -1 9
32 439 109 898 388 521 350 439 346 320 347 233 166 735 131 593 63 197 66 245 83 323 125 926 19 645 18 393 1 100 180 1 149 727 195 096 195 584 501 294 473 104 214 605 242 295 74 408 117 471 34 006 35 947 10 083 14 522 6 305 6 299 64 383 64 505 1 100 180 1 149 727 38 819 3 206 538 949 180 548 62 375 1 090 546 571 166 087
Sidan 54 av 58
I samband med nyemissionerna 2008 och 2009 gjordes en bedmning av hur mycket ej avdragsgill moms Swedbank AB skulle betala p transaktionskostnaderna. Baserat p ny domstolspraxis ndrades delar av denna bedmning andra kvartalet 2011. Den ndrade bedmningen resulterade d i en terfring av momskostnader om totalt 35 mkr efter inkomstskatt. Inkomstskattekostnaden fr momsbeloppet uppgick till 12 mkr. Under tredje kvartalet 2012 reducerades momskostnaderna ytterligare med 88 mkr efter inkomstskatt till fljd av ny bedmning frn Skatteverket. Inkomstskattekostnaden fr momsbeloppet uppgick till 31 mkr.
Kassafldesanalys i sammandrag
Moderbolaget mkr Kassaflde frn lpande verksamhet Kassaflde frn investeringsverksamhet Kassaflde frn finansieringsverksamhet Periodens kassaflde Likvida medel vid periodens brjan Periodens kassaflde Likvida medel vid periodens slut 2013 Helr -39 750 5 045 -42 754 -77 459 109 898 -77 459 32 439 2012 Helr -25 955 3 891 -22 430 -44 494 154 392 -44 494 109 898
Sidan 55 av 58
Kapitaltckning
Moderbolaget mkr Krnprimrkapital Primrt kapital Total kapitalbas Kapitalkrav Kapitalkrav inklusive tillgg Riskvgda tillgngar Krnprimrkapitalrelation, %* Primrkapitalrelation, %* Kapitaltckningsgrad, %* Kapitaltckningskvot* * Nyckeltalen avser bde vergngsregler och Basel 2. 2013 31 dec 56 147 60 188 62 748 25 831 25 831 322 882 17,4 18,6 19,4 2,43 2012 31 dec 55 945 62 215 67 020 26 387 26 387 329 837 17,0 18,9 20,3 2,54 % eller %-enheter 0 -3 -6 -2 -2 -2 0,4 -0,2 -0,9 -0,11
Sidan 56 av 58
Revisorsgranskning
Inledning Vi har utfrt en versiktlig granskning av bokslutskommunikn fr Swedbank AB (publ) fr perioden 1 januari till 31 december 2013. Det r styrelsen och den verkstllande direktren som har ansvaret fr att upprtta och presentera denna bokslutskommunik i enlighet med IAS 34 och lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag. Vrt ansvar r att uttala en slutsats om denna bokslutskommunik grundad p vr versiktliga granskning. Den versiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfrt vr versiktliga granskning i enlighet med International standard on Review Engagements (ISRE) 2410 versiktlig granskning av finansiell delrsinformation utfrd av fretagets valda revisor. En versiktlig granskning bestr av att gra frfrgningar, i frsta hand till personer som r ansvariga fr finansiella frgor och redovisningsfrgor, att utfra analytisk granskning och att vidta andra versiktliga granskningstgrder. En versiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jmfrt med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god revisionssed i vrigt har. De granskningstgrder som vidtas vid en versiktlig granskning gr det inte mjligt fr oss att skaffa oss en sdan skerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omstndigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utfrts. Den uttalade slutsatsen grundad p en versiktlig granskning har drfr inte den skerhet som en uttalad slutsats grundad p en revision har. Slutsats Grundat p vr versiktliga granskning har det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att bokslutskommunikn inte, i allt vsentligt, r upprttad fr koncernen i enlighet med IAS 34 och lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag samt fr moderbolagets del i enlighet med lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag. Stockholm den 27 januari 2014 Deloitte AB
Se ven www.swedbank.se fr information om bland annat strategi, vrderingar och Swedbanks aktier.
Swedbank AB (publ)
Organisationsnummer no. 502017-7753 Brunkebergstorg 8 105 34 Stockholm Telefon 08 - 585 900 00 www.swedbank.se info@swedbank.se
Sidan 58 av 58