a (prep.): at, to. Eg.:A todos los muevos abonados, abituál (adj.): usual, habitual. Eg.:Esta sonriendo
vos digo un grande "bienvenidos". kon su dulsor abitual.
a la fin: finally. Eg.:Despues de munchos anyos de abituár (v): accustom. Eg.:Kale abituar a los
lavoro, el reusho a la fin a inventar esta makina. mansevos ke avlen el Djudeo-Espanyol
a la fin: at the end. Eg.:Mete tu nombre a la fin de tu abokárse (v): to lean forward. Eg.:Se abokó para
letra. arrekojer piedras d'enbasho.
a la létra: to the letter, literally. Eg.:Eyas observavan aboltár (v): turn. Eg.:Yo ya abolti de mi viaje el
a la letra uno de los komandamientos. viernes pasado. Ya aboltates la kara, ya paso el
a las eskondídas: behind somebody's back (to do diya, la semana, el mez. (Neh.)
something). Eg.:Eya se engrandesio sin konoser abondánsa (f): abundance. Eg.:Uvo todo modo
djudios i se konvertio al kristianizmo, ma kontinuo, a las de frutas i zerzevates en abondansa!
eskondidas, a azer ayuno un diya al anyo porke se abondánte (adj.): abundant, plentiful. Eg.:Les
akodrava ke ansina uzavan en su kaza en Diya de auguro ke la mueva anyada les seya abondante de
Kipur. luz.
a partír de: beginning from. Eg.:Kursos de abondár (v): abound. Eg.:Las frutas abondavan.
Djudeo-espanyol a partir del 8 de noviembre. aborresér (v): detest, hate. Eg.:Todos los ke me
a pié, a pyé (lok. adv.): on foot. Eg.:Kaminando a pie aborresen aman la muerte.
komo 10 minutos. abrasár (v): embrace. Eg.:Las dos se abrasan i
abafádo / abafáda (adj.): stewed. Eg.:Mos plaze se meten a avlar.
komer el pishkado abafado porke es muy liviano. abráso (m): embrace, hug. Eg.:Mos arresivieron
abandonár (v): abandon. Eg.:Nunka no mos van kon bezos i abrasos.
abandonar. abrevár (v): water (animal), give a drink.
abasháda (f): downhill (to go). Eg.:Moravamos serka Eg.:Yaakov abrevó a las ovejas.
de la Kula una abashadika ke se yamava El Kal De Los abrigárse (v): take shelter, protect oneself, wrap
Frankos. oneself up. Eg.:Eyos no tyenen ni pan para komer
abasháda (f): cold, flu. Eg.:Estuve hazina kon una ni lugar para abrigarsen.
abashada muy fuerte. abrígo, avrígo (m): shelter, refuge. Eg.:Kada
abashamentádo (adj.): with cold. Eg.:Esto padre de famiya deve de asigurar un avrigo para
abashamentada. los suyos.
abashamiénto (m): cold, flu. Eg.:Esto kon un absolúto (adj.): absolute. Eg.:En la vida, todo es
abashamiento muy fuerte. relativo i no ay nada de absoluto.
abashár (v): take down, get down, lower. Eg.:No abudáho (m): dried salted fish roe. Eg.:
keriyamos abashar i suvir las eskaleras. abudáraho (m): dried salted fish roe. Eg.:
abásho (adv.): down, downwards, below. Eg.:Kale achákes de (m): because of. Eg.:Vino tadre
ser modesto i mirar mas abasho de si. Yamavan "los achakes de la luvia.
de abasho," "los negros," o "los ke danyan". achunkádo (adj.): crouched. Eg.:Se kedo dos
abastár (v): be sufficient, be enough. Eg.:De esta malas oras achunkado, no lo mirimos en la kara.
ropa ya abasta 4 metros: esta ancha. Ya abasta i sovra. adá (f): island. Eg.:En Estanbol, ivamos a la Ada
abastesér (v): provide. Eg.:Lavora de diya i de noche a pasar la enveranada.
para abasteser a su famiya. adelantár (v): advance, make progress.
abatído / abatída (adj.): depressed, distressed. Eg.:Estamos perkurando para mantener i adelantar
Eg.:Desdichada de mi ! Me fui del bet din abatida i muy la konosensya de esta lingua i de muesta ermoza
triste... erensya kultural...
abediguár (v): help, assist. Eg.:Abediguar famiyas, adelántre (adv.): forward, ahead. Eg.:Siempre ke
hazinos, guérfanos i bivdas. mos vaygamos para adelantre i nunka para atras.
Pajina 1
Diksionario de Ladinokomunita
además (adv.): besides, moreover. Eg.:Ademas vos afloshár (v): slacken, loosen. Eg.:Aflosharon la
kero rengrasiar por vuestras palavras de apresiasion. kuedra de la barka.
adío, adiyo (interj.): good-bye. Eg.:No tengo razon? afrisión, afriisyón (f): deprivation; persecution.
Ansina ke sea: Adiyo! Eg.:Grande fue la afrision de los djudios en Ayifto.
adjektívo (m).: adjective. Eg.:La verdad i la aftahá, avtahá (f): hope. Eg.:Meter la avtahá en
sinseridad son los dos adjektivos ke resumen mi el Dio.
boletin. afuéra, ahuéra, fuéra (adv.): out, outside.
adjénsia (f): agency. Eg.:Me fui a la adjensia de viaje Eg.:Keriya djugar afuera kon los ijikos de la kaleja.
para merkar un bilyeto de avion. agá (m): lord, master. Eg.:El aga le demando ke
adjilé (f): haste, hurry. Eg.:Todo lo ke se aze kon echo aze.
adjile, se aze negro. agóra (adv.): now. Eg.:Mos demando sovre el
adjuntár (v): join, unite. Eg.:Espero ke otros amigos orijen de Ladino, i komo lo eskrivimos i lo
de LK, se van adjuntar a este evenimiento emportante. pronunsiamos agora.
adjustár (v): add. Eg.:Mesklar bien, adjustar la tomat agradár a..., plazér a... (v): be pleasing to.
ke fue esprimida un poko para kitarle el kaldo. Eg.:Kreyo ke yo, le agrado solo a mi mama. Les
administrár (v): administer. Eg.:Teniya la plazgo a los elevos, sovre todo kuando termino la
responsabilidad de administrar el Reynado. klasa.
admirár (v): admire. Eg.:Todos estos esfuersos son agradár, plazér (v): like. Eg.:Me agradan los
de admirar. pimientones. A las kreaturas, les plaze la chikolata.
admirasión (f): admiration. Eg.:Tengo grande agradesér (v): be thankful. Eg.:Azer i no
admirasion por sus lavoros. agradeser, es amargo komo la fiel. (Neh.)
adolensyárse (v): fall ill; whine. Eg.:Puedo dizir ke agradesimiénto (m): gratitude. Eg.:...un
me adolensyo kuando amostran la gerra en la sentimiento sinsero de agradesimiento.
televizyon. água (f): water. Eg.:Ofriyan dulses kon una tavla
adolesénsia (f): adolescence. Eg.:Me izitesh aboltar de plata kon vazos de agua freska.
a mi adolesensia. aguzádo / aguzáda (adj.): sharp. Eg.:Para kortar
adovár (v): repair, mend, fix. Eg.:Bushka de azer esta ropa dura, prime una tijera bien aguzada.
adovar esta makina. aguzadór (m): sharpener. Eg.:
adréso (m): address. Eg.:Manda tu letra a su adreso. aguzár (v): sharpen. Eg.:Dame los kuchiyos para
aedádo / aedáda (adj.): old, aged. Eg.:La esklava aguzar.
seya de espanto, seya a kavza de la prometa aharientár (v): damage. Eg.:Lavorando muncho,
deskuvryo a Abdulhamid ke su maestra lo topava a el ahariento la makina.
muy aedado i enkapache de amor. aharientárse (v): get damaged. Eg.:La karga del
afalagár (v): console, comfort. Eg.:Afalagar kon kamion se ahariento.
palavras vanas. (Katalán) aharóva (f): carob. Eg.:Me akodro de arankar
aferrádo / aferráda (adj.): smitten. Eg.:Esta aferrado aharovas i chuparlas komo chupamelas!
kon la ija del vizino. aharvár (v): strike, beat. Eg.:Ken se aharva kon
aferrár (v): seize, hold in place. Eg.:Aferraron al sus manos ke no yore.
ladron. aínda, ayínda, daínda (adv.): yet, still. Eg.:Ya
aferrár abasháda: catch cold. Eg.:Uvo muncho aire i tomo muncho i dainda demanda.
aferri una abashada muy fuerte. áire, áyre (m): air, wind, draught. Eg.:Saldremos
afilú (adv.): though. Eg.:Una madre kere a su ijo afilu a tomar un poko de aire.
si es un bandido. (Neh.) ajektívo (m): adjective. Eg.:"Dezvelopado"
afitár (v): happen, occur. Eg.:Ayer afito una koza muy siempre se uzo komo ajektivo.
agradavle ajéno / ajéna (adj.+ m/f): stranger. Eg.:Los
afíto (m): happening, event; constipation. Eg.:Afito de ajenos azen mas ke los serkanos. (Neh.)
bilibiz. (Konstipasyon fuerte. Neh.) akademíya, akademía (f): academy. Eg.:Ay una
aflijár (v): afflict, distress, grieve. Eg.:Mi hazinura lo akademia relijioza Porat Yosef en Yerushalayim.
aflijo. akajú (m): mahogany. Eg.:En la biblioteka
aflijárse, tenér péna (v): grieve. Eg.:Se aflijo porke teniyan mobles de akaju.
peryo su echo. akásia, akásya (f): acacia. Eg.:Las flores de
Pajina 2
Diksionario de Ladinokomunita
akasia tienen una golor muy delikada. puedemos dizir ke es una koza mala; al kontrario, es
akavár (v): finish. Eg.:Akavimos de komer. una koza muy agradavle.
akél, akéya (adj.+ pron.): that. Eg.:En akel momento ála (f): wing. Eg.:La gayina tiene alas, ma no
me akodri lo ke diziya mi madre. Oye lo ke dize akel. bola.
akéyo (m+pron.): that. Eg.:Ansina pasavamos los alargár (v): lengthen, prolong, extend. Eg.:No
alhades en akeyos diyas ke no aviya televizion o video. kero alargar este sujeto. El Dio te alarge las vidas.
akí (adv.): here. Eg.:Ke bushkas por aki? alarmár (v): alarm. Eg.:No ay koza de alarmar.
aklarár (v): clear. Eg.:El Dio ke aklare los korasones. aláy (m): multitude. Eg.:Mos kedaron un alay de
akodrár (v): remember. Eg.:Vere agora si te vo azer kozas a estudiar.
akodrar de kozas alegres. alburníya (f): fried eggplant in tomato sauce.
akomodár (v): accommodate. Eg.:Estamos trokando Eg.:"alburniya" es una kumida de berendjena kon
la ora para akomodar a todos. karne.
akompanyár (v): accompany. Eg.:Kantaron kantikas alderredór (prep.): around. Eg.:Alderredor de mi
ermozas, akompanyadas kon gitara. kaza ay yervado.
akontesér (v): occur. Eg.:Ke akontesio? Le akontesio aldikéra, faldukéra (f): pocket. Eg.:Parás para la
una desgrasia. aldikera.
akordár (v): grant, concede. Eg.:Siertos privilejios de alégre (adj.): happy, glad. Eg.:Tu alegre i yo
minoridad fueron akordados en Lausanne. kontente.
akordárse (v): agree. Eg.:Las mujeres se akordaron alegría, alegríya (f): joy, happiness. Eg.:Sintir i
entre eyas para akseptarla. kantar kantikas - mos dio alegriya a los korasones!
akórdo (m): agreement. Eg.:De akordo! (D'akordo!) alemán, almán (m): German. Eg.:Su livro fue
akorrúto (adv.): often. Eg.:Pasa por aki akorruto. publikado i en aleman.
(Munchas vezes.) aleshár (v): move away. Eg.:Alesharon la boda.
akostumbrár (v): accustom. Eg.:La djente se alevantár (v): lift. Eg.:El Dio solo alevanta i
akostumbra a la moda de vestirse. arrebasha.
aksán, aksénto (m): accent. Eg.:Avlavan el Turko alevantárse (v): get up. Eg.:Se alevantaron los
kon un aksan de Espanyol. pipinos a harvar al bahchevan.
aksantuar: accentuate, stress. Eg.: alfilár (m): pin. Eg.:Rekoje un alfilar i lo apunta
aksantuasion: accentuation. Eg.: sovre su vistido.
akseptár (v): accept. Eg.:No akseptamos mesajes en alfilár (v): string (beads, etc.). Eg.:
otras linguas. alfinéte: pin. Eg.:Teniya alfinetes espesiales kon
aksidénte (m): accident. Eg.:Tuve un aksidente de kavesas de diferente kolores.
oto. álgo (pron.): something. Eg.:Algo akontesio?
aksión (f): action. Eg.:Mos eskrivyo en protestando la algodón (m): cotton. Eg.:Mi madre aprontava
aksion del governo en Miami. kada tadre las mechas de algodon.
aktividád (f): activity. Eg.:El lavora anchamente en algúja, agúja (f): needle. Eg.:El farmasisto
munchas aktividades. echava algujas a los hazinos.
aktívo / aktíva (adj.): active. Eg.:Es un miembro algún (adj.: someone, something. Eg.:Si viene
aktivo de muestra komunita. algun prove, dale a komer.
ákto (m): act. Eg.:No es solamente un akto de algúno (pron.): someone, some, any. Eg.:Alguno
bienfezensya ma tambien un akto de piedad. vino?
aktór (m): actor. Eg.:Keremos topar aktores ke alhád (m): Sunday. Eg.:Shabat por la tadre es
puedan avlar esta lingua. Noche de Alhad.
aktrísa (f): actress. Eg.:Es una aktrisa formidavle. alícha (f): fish, very small. Eg.:Alichas fritas son
aktuál (adj.): actual. Eg.:Esto bushkando muy savrozas.
enformasion sovre la situasion aktual del ladino. alimentár (v): feed. Eg.:Uzavamos maiz para
akumplído / akumplída (adj.): gifted, accomplished. alimentar a las gayinas.
Eg.:Mario Levi es un otor muy akumplido. aliménto (m): food. Eg.:Ayi venden alimentos
al (a el) (prep.): at, to. Eg.:Kere amostrar su mujer al turkos o gregos.
mundo entero. alimpiár, alimpyár (v): clean. Eg.:Las mujeres
al kontrário (adv.): on the contrary. Eg.:No alimpiavan i deshavan arelumbrando.
Pajina 3
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 4
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 5
Diksionario de Ladinokomunita
arabá (f): carriage, car. Eg.:Un tiempo tomavamos arrogar: pray. Eg.:
"karosas" (araba/payton). arrondjár (v): push, expel, shove. Eg.:
arabo: Arab. Eg.: arroz: rice. Eg.:
aránya (f): spider. Eg.:Le entró una aranya al meoyo. arrozar: water, irrigate. Eg.:
araparse: shave. Eg.: arrufiar: water, sprinkle. Eg.:
arar: plough. Eg.: arrufyar: irrigate. Eg.:
arár (v): plough. Eg.: arrugar: wrinkle. Eg.:
arar la mar: split open. Eg.: artikolo: article. Eg.:
arba: eve, day before. Eg.: arto / a: full, fed up. Eg.:
archivo: archives. Eg.: arvolé, arvól (m): tree. Eg.:Arvol sin solombra
ardor: ardour. Eg.: (persona egoista).
ariénto, adyéntro (adv.): in. Eg.:Ay ladron ariento de as, ázo (m): ace. Eg.:Era un as en su echo.
la kaza. asaltar: assault. Eg.:
arina: flour. Eg.: asegurar: secure; insure. Eg.:
arko: arc. Eg.: asemejante: similar. Eg.:
arma: arm. Eg.: asender: light, ignite. Eg.:
armada: army. Eg.: asentador: seat. Eg.:
arraskárse (v): scratch. Eg.:Kada uno se arraska asentarse: sit. Eg.:
onde le kome. asér ke (adv.): whereas. Eg.:Dizen ke es muy
arraviádo / arraviáda (adj.): on bad terms, cross. riko, aser ke yo se ke pedrio toda su fortuna al
Eg.:Esta arraviado kon mi. djugo.
arraviárse (v): be crossed. Eg.:Para ke no se aserkar: bring near. Eg.:
arravye, este ultimo mesaje suyo lo estamos pasando. aserkarse: approach, come near. Eg.:
arrazgar: tear. Eg.: ashugár (m): trousseau. Eg.:Ashugar i kontado
arrebashamiento: scorn. Eg.: te puedo dar, la buena ventura vátela a bushkar.
arregalar: make a present of. Eg.: (Neh.)
arreglamiento: arrangement, settlement. Eg.: así: so, thus. Eg.:Azme este plazer, asi tengas
arreglar: arrangement, settlement. Eg.: todo bueno, asi bivas munchos anyos. Asi biva yo
arrekojer, rekojer: collect. Eg.: ke te dishe la vedra.
arrelumbrar, asender: illuminate. Eg.: asigun: according to. Eg.:
arrelumbrar, briyar: sparkle, shine. Eg.: asistir: assist. Eg.:
arremangarse: roll up one's sleeves. Eg.: asolombrar: cast a shadow on. Eg.:
arrematar: finish off. Eg.: asparago: asparagus. Eg.:
arrepentimiento: repentance. Eg.: aspekto: aspect. Eg.:
arrepentirse, esvachearse: give up. Eg.: asperár: wait. Eg.:Asperame aki una orika.
arrepintirse: repent. Eg.: asperar, esperar: wait, hope. Eg.:
arrepushar, arrondjar: push, shove. Eg.: aspirin: aspirin. Eg.:
arresentarse: moderate oneself, temper down. Eg.: ásta (prep.): till, until, up to. Eg.:De Salonik asta
arrestar: arrest, stop. Eg.: Atena ay kinyentos kilometros.
arretarse, kedarse: stop. Eg.: astronomiko/a: astronomical. Eg.:
arreventár (v): burst, crush, smash. Eg.:Me se astronoto / a: astronaut. Eg.:
arrevento la fiel. Me espanti bueno. asukar: sugar. Eg.:
arrevés (adv.): upside down. Eg.:Me se fue el bokado atagantár, atagentár (v): annoy, bore. Eg.:
arreves. atakanár (v): arrange, put in order. Eg.:Rachel
arrimár, apoyár (v): lean, support. Eg.:Arrima este me lo atakano todo.
espejo a la pared. atakanárse (v): dress up. Eg.:-Bueno, me vistire i
arrimárse (v): lean, come close to. Eg.:Ken en buen me atakanare, i salimos a kaminar.
arvole se arrima, buena solombra lo kuvija. (Neh.) atakar: attack. Eg.:
arríva (adv.): up, on the top, upstairs. Eg.:Metyó todo atamiento: attachment. Eg.:
de arriva abasho. atansión, atansyón, atensión: attention, civility.
arrivar: arrive. Eg.: Eg.:Meldi el artikolo kon grande atansion i alegriya.
Pajina 6
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 7
Diksionario de Ladinokomunita
baraná (f): uproar, racket, tumult. Eg.:"Ijika, no agas biervo, palavra: word. Eg.:
barana ke esta durmiendo tu padre". biftek: steak. Eg.:
barato: cheap. Eg.: bilbíl, bulbúl (m): nightingale. Eg.:"Los bilbilikos
barbaro: barbarian. Eg.: kantan..."
barbúnya (f): red mullet fish. Eg.: bilibíz (m): roasted chick pea. Eg.:
barbúnya fasúlya (f): beans (fresh butterbeans). Eg.: bilieto, bilyeto: ticket. Eg.:
bárka (m): boat (small). Eg.:En enverano, en las islas bira: beer. Eg.:
de Estanbol, ivamos a nadar kon barkas. bírra, íra (f): great anger, fury. Eg.:Le suvyo la
barka motorizada: motorboat. Eg.: birra.
bárko (m): boat, small. Eg.:Mansevikos pasavan en bisikleta: bicycle. Eg.:
los barkos por el bodre de la mar. biskucháda (f): Zwieback. Eg.:
barrir: sweep. Eg.: bivir: live. Eg.:
basheza: baseness. Eg.: bízba, bézba (f): wasp, bee. Eg.:Va avlando la
basho: low, mean. Eg.: mizma koza: Bizba detras de la oreja.
basketbol: basketball. Eg.: blanko/a: white. Eg.:
bastánte: enough, quite. Eg.:Lavorava muncho, ma blankúcho (m): albino. Eg.:"BLANKUCHO" era
no ganava bastante. akeya kreatura/persona ke nasiya kon los kaveyos i
bastár, abastár (v): be enough, be sufficient. los parparos blankos.
Eg.:Basta mi nombre, ke me yamo Abravanel. blondo/a: blond. Eg.:
batalia: battle. Eg.: blu: blue. Eg.:
batalyon: battalion. Eg.: boda: wedding, marriage. Eg.:
báva (f): spittle. Eg.:Ya me kayo las bavas de ver bodre: edge. Eg.:
este diksionario maraviyozo. bodrum: basement. Eg.:
bavajada: trifle, gibberish. Eg.:Lo ke dize no es ni bógo, bogchá (m/f): bundle. Eg.:El bogo era
verdad ni realidad, esta avlando bavajadas. Al lugar de para meter la ropa limpia para ir al "hamam".
azer una koza serioza se esta okupando de bavajadas bohór / bohóra: first-born. Eg.:Al bohor de kada
bayát (adj.): stale, old, rancid. Eg.:Kon pan bayat se generasion se va la yave.
aze "Revanadas de Parida". bóka: mouth. Eg.:Se kito el pan de la boka para
bayladór / bayladéra (m/f): dancer, ballet-dancer. mantener a sus ermanos.
Eg.:Los bayladores de Irlanda mos plazieron muncho. bokál (m): bottle. Eg.:Se podia meter esta
baylar: dance. Eg.: alzeyte en un bokal (una redoma) para
bayle: dance. Eg.: transportarla a la keyla.
baza: basis. Eg.: bolar: fly. Eg.:
bazár (m): bazaar, market, souk. Eg.:El martes, era bolsa de mujer: bag, purse. Eg.:
diya de bazar en Milas. bolsa, sako: pouch. Eg.:
bendizír, bendezír (v): bless. Eg.:Por lo ke estamos, bonéte (m): bonnet. Eg.:Este mundo en un
bendigamos. bonete, ken lo kita i ken lo mete. (Neh.)
benyarse: bathe. Eg.: bonora: happiness, luck, good fortune. Eg.:
benzin: petrol, gasoline. Eg.: bora: gust. Eg.:
beraha, bendision: benediction. Eg.:Salud i Beraha borracho/a: drunk. Eg.:
se le aga todo lo ke komio. Bosfor: Bosphorus. Eg.:
bet din: rabbinical tribunal. Eg.:Este pleto lo travo al bostan: market garden. Eg.:
bet din. botíka, butíka (f): shop. Eg.:Me trusho dulsurias
bever: drink. Eg.: de la butika de Haci Bekir de Estambol.
bezar: kiss. Eg.: bovedad: silliness. Eg.:
bézo: kiss. Eg.:Munchos bezos a todos i asperemos bovo, torpe: silly, stupid. Eg.:
ke en serka mos eskrivan aki... boy (m): size, heght, dimensions. Eg.:Lo ke no
Bíblia, Bíblya: Bible. Eg.:Meldo la "Biblia de Ferrara" tiene de boy, tiene de negregura. (Neh.)
en Ladino. bóyo (m): savoury flaky pastry. Eg.:
bien: well. Eg.: bóyo de ráyo (m): cheese cookies. Eg.:
bienfezensia: charity. Eg.: boz (f): voice. Eg.:No se le siente la boz.
Pajina 8
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 9
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 10
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 11
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 12
Diksionario de Ladinokomunita
embolvió en meldando este livro. endevína (f): riddle. Eg.:Los chikos djugavan a la
embreneár (v): delight, charm. Eg.:Atyo, esto esta de endevina.
embrenear! endevinár (v): guess. Eg.:Si endevinas lo ke
embreneárse (v): be delighted. Eg.:Vijitimos una tengo en la aldikera, te do un razimo.
guerta yena de flores i mos se embreneó la alma. endevíno / endevína (m/f): fortune-teller.
embrolio: imbroglio, tangle. Eg.: Eg.:Aviya uno nombrado Jak Namer, el endevino.
emision: emission. Eg.: endjuntos: together, at the same time. Eg.:
empedir: stop, prevent. Eg.: endriva, sovre: on, on top, about. Eg.:
empesar: begin. Eg.: enéro: January. Eg.:Entre los dias 4 asta 9 de
empesijo: beginning. Eg.: enero me vo topar en "Kings Point".
empiegado / a: employee. Eg.: enfasyar: bore. Eg.:
emportánsa, importánsa (f): importance. Eg.:No enfin: finally. Eg.:
olvidaremos la emportansa de las palavras. enfinkár (v): stick something pointed.
emportánte, importánte (adj.): important, significant. Eg.:Enfinkarse por las tiralanyas.
Eg.:El internet es muy importante para mantener bivo el enfirmeria: infirmary. Eg.:
ladino. enfirmo / a: invalid. Eg.:
emportár (v): matter. Eg.:No emporta. No m'emporta. enformatika: computer science. Eg.:
Ke t'emporta? enfrente: across. Eg.:
empórto (m): amount, value, cost. Eg.:Paga el enfrente de: opposite to. Eg.:
emporto de la fatura. engodrar: fatten. Eg.:
emposivle: impossible. Eg.: engrandeser: grow. Eg.:
emprestádo / emprestáda (adj.): borrowed. enjendrar: beget, breed. Eg.:
Eg.:Kuando uno merka una gazeta, deve darla enkantado / enkantada (adj.): astonished.
emprestada. Eg.:Me kedi enkantada de ver tanta djente ke
emprestár (v): lend, loan. Eg.:Si el emprestar era respondieron por esta palavra(topach - sevivon).
bueno, empresteriya el Rey a su mujer. (Neh.) enkasháda (f): swindle. Eg.:Ya está enkashada
empréstimo (m): loan. Eg.:Le dio un emprestimo. grande.
emprimadór (m): printer. Eg.:Ivan Fidorof fue el enkashár (v): insert. Eg.:Para ke no veya su
primer emprimador. madre ke estava meldando akel livro, lo enkasho
emprimár, imprimár (v): print. Eg.:El tiene un livro de aryentro del baul.
ley ke fue imprimado en Izmir . enkashár (v): screw (colloq.). Eg.:Le vendió el
empriméro (adv.): at first. Eg.:Emprimero, ¡SHANA livro viejo a tripio de presio. Se la enkasho fino.
TOVA U METUKA!! ANYADA BUENA I DULSE ! Kualo enklinar: incline. Eg.:
ke aga emprimero? enkolgar: hang. Eg.:
en: in, into, upon, at, by. Eg.:Bivo muy leshos , en el enkomendansa: commandment. Eg.:
kampo. enkomendar: recommend, place an order. Eg.:
en medio: in the middle, obvious. Eg.: enkontrar: find, meet. Eg.:
en mizmo tiempo: at a time. Eg.: enkontrarse: find, meet. Eg.:
en prezensia: before. Eg.: enkontro: meeting. Eg.:
en primero, empesijo: beginning. Eg.: enkorajar: encourage. Eg.:
en raporto a: in respect to. Eg.: enkorajar: urge on, encourage. Eg.:
en supito: suddenly. Eg.: enlokesér (v): madden, drive mad. Eg.:El bruido
en vista, pishin: at once. Eg.: de los ijikos me enlokesen.
enchikeser: reduce. Eg.: enmofesído (adj.): mouldy. Eg.:Kazas
endagóra (adv.): just now, a bit ago. Eg.:Endagora enmofesidas kon kamaretas aleskuras.
abolti de Quiberon ande pasi unos 10 diyas . enriva, sovre: on, on top, about. Eg.:
endécha (f): lament, elegy. Eg.:Era titolado ensenyar: teach. Eg.:
"Endechas sefardies (romances y coplas)" en un enshaguár (v): rinse, wash. Eg.:Enshaguate la
manuskrito... Endechas de Tish'a BeAv. boka!
enderechár (v): put right, straighten. Eg.:Arvole tuerto enshémplo: example. Eg.:Aki te mando unos
nunka se enderecha. kuantos enshemplos del fenomeno linguistiko.
Pajina 13
Diksionario de Ladinokomunita
ensíma: above, over, on top. Eg.:Pasa el fregon por ovedeser todo lo ke la ermuera le ordenava.
ensima el moble. eroe: hero. Eg.:
ensupito: suddenly. Eg.: esforsarse: strain, exert oneself. Eg.:
ensuziar: dirty. Eg.: esforso: effort. Eg.:
entendér (v): understand. Eg.:Poko avlar i muncho esfuégro / esfuégra (m/f): father / mother-in-law.
entender! Eg.:Entre la esfuegra i la ermuera deshan la kaza
enteramente: entirely. Eg.: sin barrir. (Neh.)
enterés, enteréso (m): interest. Eg.:Es el enteres ke esfuenyo: sleep. Eg.:
lo giya. eskaldar: scald, stew. Eg.:
enteresánte, interesánte (adj): interesting. Eg.:Los eskalera: staircase. Eg.:
artikolos ke meldamos en Ladinokomunita son uno mas eskalon: step, grade. Eg.:
enteresante del otro. eskalonar: spread out at intervals. Eg.:
enteresar: interest. Eg.: eskapar: finish. Eg.:
enteresarse: take interest. Eg.: eskarinyárse (v): long for, miss. Eg.:Ya se
entero: whole. Eg.: eskarinyo de mi i kere bolar i verme.
enteromper: interrupt. Eg.: eskarinyo: longing, nostalgia. Eg.:
enterramiento: burial, funeral. Eg.: eskarvár (v): dig, ransack. Eg.:
enterrar: bury. Eg.: esklamar: exclaim. Eg.:
enterrarse: be buried. Eg.: eskojer: choose. Eg.:
entision: intention. Eg.: eskola: school. Eg.:
entónses, estónses: then, at that time. Eg.:Estonses eskonderse: hide. Eg.:
i agora no! (Todo lo bueno kedo en el pasado!) (Neh.) eskondido/a: hidden. Eg.:
entornado/a: surrounded. Eg.: eskrita: letter, written document. Eg.:
entornar: surround, encircle. Eg.: eskríto: writing, document. Eg.:Lo tengo todo por
entórno (m): environment. Eg.:Es bueno tener karas eskrito.
de riza en el entorno. eskritor / eskritora (m/f): writer. Eg.:
entrada: entrance. Eg.: eskritór / eskritóra (m/f): writer. Eg.:
entrafikado, komplikado: intricate. Eg.: eskritúra (f): writing, script, handwriting. Eg.:Mi
entrar: enter. Eg.: mama teniya una eskritura muy buena.
entre: between, among. Eg.: eskrivir: write. Eg.:
entregar: deliver. Eg.: eskuchár (v): listen. Eg.:Ken no eskucha a la
entremientes: meanwhile. Eg.: madre, escucha a la mala madrasta. (Neh.)
entreprisa: enterprise. Eg.: eskudo: shield. Eg.:El eskudo es una arma
entuziasmo: enthusiasm. Eg.: defensiva ke se yevava al braso siedro. El padre
enventar: invent. Eg.: izo de eskudo kon su kuerpo a la kriatura, durante
enverano: summer. Eg.: el atako. (Kere dizir ke lo defendio kon su kuerpo).
envitar: invite. Eg.: El Eskudo de David (Magen David) es el simbolo
enyegar: deny. Eg.: del puevlo djudio. El "eskudo" era en pasado
epóka: epoch, period, time. Eg.:Saves de ke epoka tambien una moneda portugeza.
era esta kantika? eskupir: spit. Eg.:
éra (epóka): era, age. Eg.:Esto todo se paso en la eskuridad: darkness. Eg.:
era Romana. eskuro: dark. Eg.:
erensia: inheritance. Eg.: eskuzar: excuse. Eg.:
ergueler: hurt. Eg.: esmeralda: emerald. Eg.:
ermana: sister. Eg.: espada: sword. Eg.:
ermano: brother. Eg.: espalda: back. Eg.:
ermozo / a: beautiful. Eg.:Teniya dos ijas, espander: stick out. Eg.:
mansevikas i muy ermozikas. espandido / a, ancho: extensive. Eg.:
ermozúra: beauty, loveliness. Eg.:Es una prova de la espandir: extend. Eg.:
ermozura i de la rikeza de muestra kultura. espandirse, echarse: lie down. Eg.:
ermuéra, nuéra (f): daughter-in-law. Eg.:Bushkava a espantar: frighten. Eg.:
Pajina 14
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 15
Diksionario de Ladinokomunita
Eg.:Está yeno de fedor. Beraha era alto i muy flako, teniya un antojo sovre la
feliche: happy. Eg.: nariz.
felisida: happiness, felicity. Eg.: flama: flame. Eg.:
felisitasion: congratulation. Eg.: flecha: arrow. Eg.:
feo/a: ugly. Eg.: fljónes (m): fresh black-eyed beans. Eg.:
ferida: injury, wound. Eg.: flor: flower. Eg.:
ferido/a: hurt. Eg.: floristo/a: florist. Eg.:
ferír (v): hurt, injure. Eg.:Tantos muertos i feridos! flosho/a: limp. Eg.:
Komo es pozivle esto? flota: fleet. Eg.:
feúzya, fiúzia, feguza (f): trust, faith. Eg.:Tener folklór: folklore. Eg.:Azen esforsos para no
feuzya en el Dio, no en fijo de ombre. (Neh.) abandonar el folklor i la lingua de los avuelos.
fey: faith, belief. Eg.:No tener ni ley, ni fey, ni profeta. fondasion: foundation. Eg.:
(Neh.) fondo: bottom, background. Eg.:
fiádo (adj.): on trust. Eg.:El fiado es dos vezes fonksion: function. Eg.:
pagado. fonksionar: function. Eg.:
fiárse (v): rely, trust. Eg.:Te puedes fiar en eya. forma: form, shape. Eg.:
fidél (adj.): faithful, loyal. Eg.:Kero ser fidel a la lingua formar: form, shape. Eg.:
ke me ambezi de kriatura. forsar: impose. Eg.:
fidéos (m): vermicelli. Eg.: fortúna (f): fortune, luck. Eg.:La fortuna es por
fiérro, fyérro (m): iron. Eg.:Ijo de kriar, fierro de ken la perkura. (Neh.)
mashkar. fotó (f): photo. Eg.:
fiesta: feast. Eg.: fotografia: photo. Eg.:
fiestar: feast. Eg.: fotolyo: armchair. Eg.:
figura: face, shape. Eg.: fotolyo (en teatro): orchestra seat. Eg.:
fíjo / fija (m/f): boy, son / girl, daughter. Eg.:Si no frágua (f): building, construction. Eg.:La fragua
fago lo ke estó diziendo, no so fijo de mi padre (Neh.) mueva es komo un otel.
fiksár (v): fix, fasten, secure. Eg.:Devemos desidar i fraguár (v): to build, to construct. Eg.:Sintyendo
fiksar un program. sus konsejos, el soverano izo fraguar la KIZ
fíkso / fíksa (adj.: fixed. Eg.:La gramatika tiene reglas KULESI.
fiksas para el uzo de las palavras. fránko, fránka: frank, open, Frankish. Eg.:El
filmo: film, movie. Eg.: lavoro era simple, ma lo izo kon hadras de franko.
filozofia: philosophy. Eg.: (Neh.)
fin (la): end. Eg.: fransez: French. Eg.:
fin de semana: week-end. Eg.: fraza: sentence, phrase. Eg.:
fin, asta: till. Eg.: fregar: scrub, wash, rub. Eg.:
final: final, end. Eg.: freír, friyír (v): fry. Eg.:Puedes friyir endjuntos
finalmente: finally. Eg.: unos pimientonikos para darle mas savor.
findján, fildján, fidján (m): cup. Eg.:Ni le esta freno: brake. Eg.:
deshando bever sigundo findjan. frente: forehead. Eg.:
fíno (kolokyal) (prep.): till, until, up to. Eg.:Me asenti fresko/a: fresh. Eg.:
para meldarlo del empesijo fino la fin. frijidér (m): refrigerator. Eg.:Lo metiya en un
fíno / fína (adj.): fine, delicate. Eg.:La mancha kaye bokal i lo metiya en el frijider.
en el panyo mas fino. frío, fríyo (m): cold. Eg.:No me faze ni friyo ni
fírma (f): signature. Eg.:Un buen komersante onora kalor.
su firma. frontiera: frontier. Eg.:
firmár (v): sign. Eg.:No vos olvidesh de firmar i azer fruchiguár (v): produce, multiply.
firmar la petisyon de Salonik. Eg.:Fruchiguaremos en la tierra.
fishugar: molest. Eg.: fruta: fruit. Eg.:
físta (konj.): till, until, up till. Eg.:Ya lo saven fista las frutero: fruit seller. Eg.:
pyedras de la kaye. frutiera: fruit bowl. Eg.:
fláko / fláka (adj.): thin, weak, feeble. Eg.:El Doktor fruto del pino: pine-cone. Eg.:
Pajina 16
Diksionario de Ladinokomunita
fuégo, huégo (m): fire. Eg.:Ay muncha kalor, el sol gramátika. (Neh.)
esta fuego! (Neh.) Flama sin fuego no ay. gramer: grammar. Eg.:
fuérsa, huérsa: force, strength. Eg.:Kerer bien por grande: big. Eg.:
fuersa no ay. (Neh.) grándes: the great, the elder. Eg.:Kantikas
fuerte: strong. Eg.: espanyolas ke mos deshavan tresalidos a grandes i
fuerte (kreatura): naughty. Eg.: chikos...
funesto / a: unfortunate. Eg.: grasia: grace. Eg.:
fúrcha (f): brush. Eg.:Los tapetes de embasho, los grasias: thanks. Eg.:1) Munchas grasyas. 2) Mil
lavavan kon furchas i agua. grasyas al Dyo. 3) No tuvo pena a entrar grasyas al
furtúna (f): storm. Eg.:Ay furtuna en la mar. dezorden ke reynava entre los moradores. 4) Mos
fusta: skirt. Eg.: akodramos solo lo bueno i grasyas ke es ansina."
futbol: football. Eg.: grave: grave, serious. Eg.:
futúro: future. Eg.:Rogamos ke en el futuro mos grégo / gréga (m+f): Greek. Eg.:Se eskondieron
eskrivas en Ladino. en kazas de amigos gregos durante el tiempo de la
fuyir: run away, escape. Eg.: gerra.
fuzil, tufenk: shotgun. Eg.: gritar: roar, bellow. Eg.:
galécha (f): clog. Eg.:Yevavamos galechas en el grito: yell, scream, shout. Eg.:
banyo. grizo / a: grey. Eg.:
gamba: prawn. Eg.: groseríya (f): coarseness, rudeness. Eg.:
gána (f): desire. Eg.:Ya le vino la gana de kuzir. grúpo (m): group. Eg.: Tenemos un grupo ke
ganeden: paradise, Garden of Eden. Eg.: yamomos 'Los Pregoneros' (The Storytellers).
garganta: neck. Eg.: guadrar: hide, keep. Eg.:
garon: throat. Eg.: Guay!, Ay! (interj.): Alas!, Oh!. Eg.:Guay de mi!
garson - a: waiter - waitress. Eg.: Guay de la madre ke me parió! Ay! ke no ay! Ke si
gato: cat. Eg.: de lo ke no ay aviya, Ay! no aviya!
gayá (peshkado) (f): forkbeard fish. Eg.:Los djudios guérko (m): Satan, devil. Eg.:"Ande se arrapa el
de Estanbol gizan la gaya kon avramilas. guerko" es un lugar muy leshos.
gayardiya: gracefulness. Eg.: guerta: small garden. Eg.:
gayina: hen. Eg.: guertalano/a: gardener. Eg.:
gayinero: henhouse. Eg.: guésmo (m): smell. Eg.:Las rompiyamos para
gayo: cock. Eg.: goler el guesmo del pino.
gazeta: newspaper. Eg.: gueso: bone. Eg.:
gazoza: aerated water. Eg.: guevo: egg. Eg.:
gerra: war. Eg.: gustár: please, be pleasing. Eg.:Me va gustar
giador - a: guide. Eg.: muncho si un miembro los konose i me puede dar
ginnam: hell. Eg.: su adreso.
gitara: guitar. Eg.: gustárse: rejoice. Eg.:Mos gustimos de ver ke
givír, gevír (m): lord, master. Eg.:Vido a la ija del merkaron una kaza muy ermoza.
gevir i se namoro de eya. gusto: pleasure, taste. Eg.:
gizár (v): cook. Eg.:El se lo giza, el se lo kome. guzano: worm. Eg.:
godro/a: fat. Eg.: habér: news, information. Eg.:Ke haber? - Todo
godrura, gudrura: fatness, fat. Eg.: bueno.
goler: smell. Eg.: hadrárse (v): jostle, flounder about. Eg.:Para
golor: smell, scent. Eg.: byen no puede, para mal se hadra. (Neh.)
gómo (m): filling. Eg.:Se inche de gomo de kezo, hádras (f/pl): pretentious, affected manners,.
guevo i pan mojado. I todo esto al orno.... Eg.:Kualo son estas hadras, ke se kreye fulanika...
governo: government. Eg.: hadrózo / hadróza (adj.): affected, pretentious.
gozár (v): enjoy. Eg.:Gozaremos de todo lo bueno de Eg.:No le plazyo akeya ijika porke era muy
este mundo. hadroza.
grado: grade. Eg.: haftoná (f): thrashing. Eg.:Kuando avlo mentiras,
gramátika: grammer. Eg.:Mas vale la prátika ke la el padre lo mato de haftona.
Pajina 17
Diksionario de Ladinokomunita
hahám: rabbi, expert. Eg.:Kada uno es haham en su imprimir por los problemas del sistema Oneline.
ofisio. (Neh.) imprudensia: imprudence. Eg.:
halís (adj.): pure, genuine. Eg.:Es halis miel de bizba. inchir: fill, stuff. Eg.:
hamál, hammál (m): porter, carrier. Eg.:Yama un indechizo / a: undecided. Eg.:
hamal, ke te yeve la validja fin al vapor. indemas: besides, moreover. Eg.:
hamburger: hamburger. Eg.: indiána (f): turkey. Eg.:Mizmo en Rodes
haminádo (guevo) (adj.): hard-boiled (egg). Eg.:Un diziyamos "indiana" por el inglez (turkey).
dezayuno grande, kon boyos, burekas, guevos indiáno (m): turkey. Eg.:En New York--diziyamos
haminados, fritadas i frutas. "indiano" para "turkey" tambien, komo en la kaza
handrájo (m): rag. Eg.:La ijika jdugava kon una kukla de Matilda...
de handrajo. indisio: clue. Eg.:
haragán, haragana / paresozo, paresoza (m/f / adj): industrial: industrial. Eg.:
idle, lazy. Eg.:En mi chikes, ero un poko haragana. infasio: boredom. Eg.:
haryénto (adj.): worm-eaten, rotten. Eg.: inferno: hell. Eg.:?
hatir: favour. Eg.: influensa: influence. Eg.:
havér (haverím): partner (partners). Eg.:El ganar i el informar: inform. Eg.:
pedrer son haverim. informasion: information. Eg.:
hazán: officiating rabbi. Eg.:Mas vale el hazan ke infrastruktura: infrastructure. Eg.:
todo el kal. (Neh.) inisial - a: initial. Eg.:
hazino / a: ill, sick. Eg.:El konosiya todos los hazinos i inisiar: initiate. Eg.:
dava konsejos. inkieto / a: restless, worried. Eg.:
hazinura: illness, sickness. Eg.: inkizision: inquisition, inquiry. Eg.:Los ke fuiyan
hohómbro (m): cucumber. Eg.: de la Inkizision se aresentaron en munchas partes
i (konj.): and. Eg.:1) El Sultan i El Haham 2) Marido i del mundo.
mujer" inklinár (v): incline, stoop. Eg.:
idea: idea. Eg.: inkluir: include. Eg.:
idióma (m): idiom. Eg.: inkluzo: included. Eg.:
igo: fig. Eg.: inkonvenivle: inconvenient. Eg.:
igual: equal, same. Eg.: inosente: innocent. Eg.:
ija: girl, daughter. Eg.: inseguridad: insecurity. Eg.:
ijo / ija (m/f): boy, son / girl, daughter. Eg.:son ijos de insidente: incident. Eg.:
dos ermanos institúto: institute. Eg.:En el "Instituto Cervantes"
íjos (m/pl): children. Eg.:Todos somos ijos de las de Estanbol, ay kursos para los sefaradim.
Mitzvot. instrumento de lokomosion: vehicle. Eg.:
iluzion: illusion. Eg.: intelijente: intelligent. Eg.:
imaje: image. Eg.: intensifikar: intensify. Eg.:
imajinar: imagine. Eg.: intestino: intestine, gut. Eg.:
imediatamente: immediately. Eg.: intimidad: intimacy. Eg.:
imenso / a: immense. Eg.: introduksion: introduction. Eg.:
imitar: imitate. Eg.: introduzir: introduce. Eg.:
impasiente: impatient. Eg.: intrumiento de kaza: electrical home appliances.
impedimiento: impediment. Eg.: Eg.:
impedir: stop, prevent. Eg.: investigador: investigator. Eg.:Yo so
imperador: emperor. Eg.: investigador de Ladino.
imperio: empire. Eg.: investigasion: investigation. Eg.:
importár (v): import. Eg.:Mi papa importava esensyas investir: invest. Eg.:
para azer kolonya. invitado / a: guest. Eg.:
imprimeríya, emprimeríya (f): printing-house. Eg.:Si invitar: invite. Eg.:
Selim save la imprimeriya, o komo se puede invitasion: invitation. Eg.:
enkomendar, ke mos eskriva. inyervozo / a: nervous. Eg.:
imprimír, emprimír (v): print. Eg.:No lo pudimos inyéto / inyéta (f/m): grandchild. Eg.:La dieron a
Pajina 18
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 19
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 20
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 21
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 22
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 23
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 24
Diksionario de Ladinokomunita
mása: dough. Eg.:Para azer boyikos, kale finyir meoyo, razon: reason. Eg.:
muncho la masa. merendar; piknikar: lunch, picnic. Eg.:
masá, matsa (f), matzot (m): unleavened bread. mereser: deserve. Eg.:
Eg.:Ni Pesah sin matsa, ni ija sin kazar. merikiarse: worry. Eg.:
mashkar: chew. Eg.: merkar: buy. Eg.:
matar: kill. Eg.: merseriya: haberdashery. Eg.:
material: material. Eg.: mersí: thanks. Eg.:Mersi muncho por tus
maydanoz: parsley. Eg.: esfuersos.
máyo: May. Eg.:Esto sera el Alhad 5 de Mayo a las 3. mesaje: message. Eg.:
mayor: major. Eg.: mesklár (v): mix. Eg.:Los djudyos mesklan
maz: more. Eg.: biervos ebreos kuando avlan de la ley.
mazál, (m): fate, destiny, sort, chance, lot. Eg.:Kismet mesurar: measure. Eg.:
es byervo turko ke kere dizir mazal, o suerte. meter al mundo: give birth. Eg.:
mazalózo / mazalóza (adj.): fortunate. Eg.:Sos muy meter en lugar de: replace. Eg.:
mazaloza de tener esta vida ke tyenes. meter en movimiento: move, shift. Eg.:
me: me, to me, myself. Eg.:Me miró. meter, pozar: put. Eg.:
meará (f): cave, cavern. Eg.: metro: subway. Eg.:
medalya: medal. Eg.: mez: month. Eg.:
média: half. Eg.:Es sekreto ke ya lo save la media meza: table. Eg.:
sivdad. mi: my, me. Eg.:El era mi ermano adoptado.
medianoche: midnight. Eg.: miél, myél (f): honey. Eg.:Se aze kon mues
medikería (f): medicine. Eg.:Al anyo ke viene, mulida i miel kon klavo de komer.
keremos dedikar uno de los maratones a la medikeria miembro: member. Eg.:
(milizinas, doktores, ospitales ets.) en las komunidades miéntres, myéntres (prep.): while. Eg.:Myentres
de los ladinoavlantes. ke tu durmiyas, yo lavorava.
mediko, doktor: doctor. Eg.: mijor: better. Eg.:
medio: middle. Eg.: mijorádo (adj.): improved. Eg.:Kada anyo
mediodia, midi: noon. Eg.: mijorado.
meditar: meditate. Eg.: mil: thousand. Eg.:
medra: shit. Eg.: milizina: medicine, remedy. Eg.:
mehorám (m): excommunicated person; rascal, milyon: million. Eg.:
scoundrel. Eg.:Agora lo kastigare a este mehoram. mína (f): pastry. Eg.:Mos dio una recheta de
meldadura: reading. Eg.: mina de espinaka.
meldar: read. Eg.: minimum: minimum. Eg.:
memoravle: memorable. Eg.: minístro: minister. Eg.:Me demando sovre el
memoria, tino: memory. Eg.: ministro de la edukasion.
mendrúgo, mindrúgo (m): leftover bread. Eg.:Aki minor: minor. Eg.:
m'enkasho, mindrugos mashko. minúto: minute. Eg.:Se desha 10 minutos en el
menear: move, shake. Eg.: orno.
menestér: necessary. Eg.:Pero a vezes tengo minúto: minute. Eg.:Se desha 10 minutos en el
menester de un diksionario. orno.
menk (m): touchstone. Eg.:Shelomo dyo el menk en mío, míyo, mía, míya: mine, my. Eg.:Lo miyo
pokas palavras kual es el rolo tan importante de la miyo, i lo tuyo miyo.
madre. mirada: look, glance. Eg.:
ménos (adv.): mimus. Eg.:Ya save el Inglez, mas o mirakolo, milagro: miracle. Eg.:
menos. mirar: look. Eg.:
ménos, mánko (adv.): minus, less. Eg.:Vino a las mishpahá (f): clan, family. Eg.:Shalom a toda la
tres manko diez. mishpaha sefaradi i al mundo entero.
mentira, mintira: lie. Eg.: mismo/a: same. Eg.:
mentiroso/a, mintirozo/a: liar. Eg.: mitad: half. Eg.:
meoyo: brain. Eg.: miyope: short-sighted. Eg.:
Pajina 25
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 26
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 27
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 28
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 29
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 30
Diksionario de Ladinokomunita
proksimo Alhad, estamos aparejando un paseyo a Rav (m): Rabbi (Chief). Eg.:El Sinyor Rav: El
Hunkar. Gran Rabino.
prolungar: prolong, extend. Eg.: rayador: grate. Eg.:
prolungasion: prolongation. Eg.: rayar: grate. Eg.:
prometer: promise. Eg.: rayo: lightning. Eg.:
pronto, pronta: ready. Eg.:El sharope esta pronto. razón (f): reason, right, justice. Eg.:La razon
pronunsiar: pronounce. Eg.: diferensia al ombre de las bestias. (Neh.)
propozar: propose. Eg.: reál (adj.): royal. Eg.:Korte real.
propozision: proposition. Eg.: reál (adj.): real, genuine. Eg.:Esto avlando de un
proprieta: property, estate. Eg.: dezeo real kon un programa.
prosperidad: prosperity. Eg.: realidád (f): reality, truth. Eg.:Esto no troka la
prospero: prosperous. Eg.: realidad.
prostéla (f): apron. Eg.:La vistio i le metio prostela. realizar: realize. Eg.:
protestar: protest. Eg.: realmente: really. Eg.:
prova: trial, proof. Eg.: rebelion: rebellion. Eg.:
provár (v): prove, try. Eg.:Mi mama mos dizia, "antes recheta: recipe, prescription. Eg.:
de dizir 'no m'agrada' (alguna komida), provala." red: net. Eg.:
prove: poor. Eg.: redaksion: writing, redaction. Eg.:
provenir: arise from, stem from. Eg.: redaktar: write. Eg.:
provensia: province. Eg.: redóma, ridóma (f): bottle. Eg.:Tomava la
proverbio: proverb. Eg.: ridoma de Raki .
pruntár, demandár (v): ask. Eg.:Prunta i te redresarse: sit up. Eg.:
responderé. refrán, reflán (m): proverb, saying. Eg.:Arrekojí
psikiatriya: psychiatry. Eg.: de 1979 asta oy en diya mas de 500 kuentos i mas
publikar: publish. Eg.: de 60 reflanes, sovre todo en Turkíya i en Israel.
publiko: public. Eg.: refujiarse: take refuge. Eg.:
puede ser: perhaps. Eg.: refuzar: refuse. Eg.:
puéde ser: perhaps. Eg.:Todo puede ser. regalado / a: unique. Eg.:
pueder: be able to. Eg.: regla: rule. Eg.:
puerpo, kuerpo: body. Eg.: regretar: regret. Eg.:
puerta: door. Eg.: reír, riír, riyír (v): laugh. Eg.:Me azes reir
puevlo: people. Eg.: muncho kon akeya fraza.
pulmones: lungs. Eg.: rejion: region. Eg.:
punchon: prickle. Eg.: rekódro (m): memory, recollection. Eg.:Meldi kon
punta: point. Eg.: grande plazer las konsejas i rekodros de tantos
punta: corner. Eg.:Ya avia arivado a la punta de la amigos.
kaleja de Klara. rekuérdo (m): memory, recollection.
punto: moment, minute. Eg.: Eg.:Trushimos komo rekuerdo una lampara.
punyo: fist. Eg.: rekuperar, rekovrar: recuperate. Eg.:
puso: wrist, pulse. Eg.: relijion: religion. Eg.:
rabíno (m): rabbi. Eg.:El imam, el papaz i los dos remedio: remedy, solution. Eg.:
rabinos ya se eskriviyan. remédio, remédyo (m): remedy. Eg.:Para todo
radio: radio. Eg.: ay remedyo, para la muerte no. (Neh.)
rais: root. Eg.: renar: fox. Eg.:
rakí (m): Turkish anisette. Eg.:El raki arrebive al renar: fox. Eg.:
peshe. render: yield. Eg.:
ramo: branch. Eg.: renderse: surrender. Eg.:
rapidamente: rapidly. Eg.: rendérse kuénto, dárse kuénto: notice. Eg.:Me
rasa: race. Eg.: di kuento ke devemos eskrivir en esta lingua para
rasizmo: racism. Eg.: no olvidarla.
raton: rat. Eg.: rengrasiár (v): thank, be thankful. Eg.:Vos
Pajina 31
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 32
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 33
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 34
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 35
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 36
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 37
Diksionario de Ladinokomunita
kuchiador?
yáno / yána (adj.): flat, level. Eg.:No tenemos supa.
Mete los platos yanos.
yanúra (f): plain. Eg.:Kampo o terreno yano, sin alto
ni basho i sin arvoles.
yaúrt, yogúrt (m): yogurt. Eg.:el ke se kema la lingua
kon la sopa, asopla sovre el yogurt.
yaurtchí, yaurchí (m): yogurt pedlar. Eg.:
yave: key. Eg.:
yazér (v): to lie, to be lying (dead). Eg.:Yaze en paz...
yegár (v): arrive. Eg.:Yegar a no tener para pan.
(Neh.)
yeláda (f): ice-cream. Eg.:De los Meksikanos sinti ke
"dondurma" se dize "yelada".
yeládo / yeláda (adj.): cold. Eg.:Inchiya la ridoma de
una fuente onde la agua veniya yelada de las
montanyas.
yélo, buz (m): ice, frost. Eg.:Metiyamos el karpuz en
el pozo para ke se yele, porke no teniyamos yelo (buz).
yéma, géma (f): yolk. Eg.:
yeno / a: full. Eg.:
yeno de djoya: bejewelled. Eg.:
yerno: son-in-law. Eg.:Amistad de yerno, sol
d'invierno.
yerrarse: be wrong, make a mistake. Eg.:
yerro: mistake. Eg.:
yerva: grass. Eg.:
yerva: turf. Eg.:
yerva seka: hay. Eg.:
yevar: carry, take. Eg.:
yevrék, simit (m): sesame-covered bread rings. Eg.:
yíddish, yídish (m): yiddish. Eg.:Empeso kon una
kantika en Yiddish.
yo (pron.): I. Eg.:Ke se yo? Sino yo para mi, ken para
mi?
yorar: cry. Eg.:Me meti a yorar komo una kreatura
chika.
zarzavát, zerzevát (m): vegetables. Eg.:
zerdelí (m): small apricot. Eg.:
zirguéla, pruna (f): plum. Eg.:
zodiako: zodiac. Eg.:
zor: difficult. Eg.:Mi echo, komo vos dishe, no es mas
zor ke del vuestro!
Pajina 38
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 39
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 40
Diksionario de Ladinokomunita
appear: apareser. Eg.: kedi enkantada de ver tanta djente ke respondieron por
appear, seem: pareser. Eg.: esta palavra(topach - sevivon).
applause: pálmas (f/pl). Eg.: Dar palmas. astronaut: astronoto / a. Eg.:
apple: mansana. Eg.: astronomical: astronomiko/a. Eg.:
appreciated: apresiár, apresyár (v). Eg.: Sovre todo at a time: en mizmo tiempo. Eg.:
los mansevos empesan a apresyar i ambezar la lingua. at first: empriméro (adv.). Eg.: Emprimero,
apprenticeship: aprendizaje. Eg.: ¡SHANA TOVA U METUKA!! ANYADA BUENA I
approach, come near: aserkarse. Eg.: DULSE ! Kualo ke aga emprimero?
appropriate: apropiado. Eg.: at once: en vista, pishin. Eg.:
approximately: aproksimativamente. Eg.: at once: pishin. Eg.:
April: avril. Eg.: at the end: a la fin. Eg.: Mete tu nombre a la fin
April: avríl (m). Eg.: de tu letra.
apron: prostéla (f). Eg.: La vistio i le metio prostela. at, to: a (prep.). Eg.: A todos los muevos
apron: delantál (m). Eg.: Mama i delantal ke tapan abonados, vos digo un grande "bienvenidos".
muncho mal. at, to: al (a el) (prep.). Eg.: Kere amostrar su
Arab: arabo. Eg.: mujer al mundo entero.
arc: arko. Eg.: atomic: atomiko/a. Eg.:
archives: archivo. Eg.: attachment: atamiento. Eg.:
ardour: ardor. Eg.: attack: atakar. Eg.:
arise: surjir. Eg.: attention, civility: atansión, atansyón, atensión.
arise from, stem from: provenir. Eg.: Eg.: Meldi el artikolo kon grande atansion i alegriya.
arm: braso. Eg.:
arm: arma. Eg.: attic, garret: musandará, mansárda (f). Eg.:
armchair: fotolyo. Eg.: "Mansarda", es la kamareta ke esta debasho del
army: armada. Eg.: techo.
around: alderredór (prep.). Eg.: Alderredor de mi augur: ogurar. Eg.:
kaza ay yervado. aunt: tía, tiya (f). Eg.: Renée, ke ermozos son los
arrange, put in order: atakanár (v). Eg.: Rachel me kuentos de la tia de Sulucha!
lo atakano todo. author: autór, otór (m). Eg.: El Sr. Nahum es el
arrangement, settlement: arreglamiento. Eg.: otor de un muy buen livro, sovre los djudios de
arrangement, settlement: arreglar. Eg.: Izmir
arrest, stop: arrestar. Eg.: authority: autoridád (f). Eg.: Eya es una
arrive: arrivar. Eg.: autoridad en djudeo-espanyol.
arrive: yegár (v). Eg.: Yegar a no tener para pan. autumn: otonyo. Eg.:
(Neh.) avenue: avenida. Eg.:
arrow: flecha. Eg.: awake, smart: espierto / a. Eg.:
article: artikolo. Eg.: awaken: espertarse. Eg.:
article, report: reportaje. Eg.: babbling, chattering: avladéro. Eg.: Todo lo ke
as soon as: apenas ke. Eg.: disho, no tiene dinguna valor: es todo avladero.
ash: siníza, seníza (f). Eg.: Mi amor oy, es una braza i baby clothes: fashadúra (f). Eg.: En la kortadura
no siniza. de la fashadura, se echava bombones blankos.
ask: pruntár, demandár (v). Eg.: Prunta i te bachelor: soltero, muchacho. Eg.:
responderé. bachelor (degree): diplomado/a. Eg.:
ask: preguntár (v). Eg.: Nada va bien: No preguntes back: espalda. Eg.:
ni demandes. back, backwards, behind: atrás. Eg.: Ni palavra
asparagus: asparago. Eg.: ni pyedrada no tornan atras (Neh.)
aspect: aspekto. Eg.: back, rear: trazera. Eg.:
aspirin: aspirin. Eg.: bad: négro / négra (adj.). Eg.: Ken negro aze,
assault: asaltar. Eg.: negro topa.
assist: asistir. Eg.: bad, naughty: malo / a. Eg.:
astonished: enkantado / enkantada (adj.). Eg.: Me bad, naughty: málo, mála. Eg.: Mas vale un
Pajina 41
Diksionario de Ladinokomunita
malo konosido ke un bueno para konoser. (Neh.) be sufficient, be enough: abastár (v). Eg.: De
bag, purse: bolsa de mujer. Eg.: esta ropa ya abasta 4 metros: esta ancha. Ya
baked macaroni: makarón rayádo (m). Eg.: abasta i sovra.
balance: ekilibrar. Eg.: be thankful: agradesér (v). Eg.: Azer i no
balcony: balkón (m). Eg.: La aviya visto arimada en agradeser, es amargo komo la fiel. (Neh.)
el balkon de la kula. be worth: valer. Eg.:
bald: kalavasudo, kalvo. Eg.: be worth the trouble: valer la pena. Eg.:
ball, bullet, bale: bála (f). Eg.: Los ijikos djugavan en be wrong, make a mistake: yerrarse. Eg.:
la kaye kon la bala. beach: plaj. Eg.:
ballpoint pen, fountain pen: stilo. Eg.: beans (fresh butterbeans): barbúnya fasúlya (f).
banana: banana. Eg.: Eg.:
bank: banka. Eg.: beautiful: ermozo / a. Eg.: Teniya dos ijas,
banner, flag: bandiera. Eg.: mansevikas i muy ermozikas.
bar: bar. Eg.: Kada tadre se va al bar para tomar un beauty, loveliness: ermozúra. Eg.: Es una prova
aperitivo de la ermozura i de la rikeza de muestra kultura.
barbarian: barbaro. Eg.: because: porke. Eg.:
basement: bodrum. Eg.: because of: achákes de (m). Eg.: Vino tadre
baseness: basheza. Eg.: achakes de la luvia.
basis: baza. Eg.: because of: por módo de (m). Eg.: Te troki
basketball: basketbol. Eg.: siertas palavras por modo de la ortografiya ke se
bathe: benyarse. Eg.: uza en LK.
battalion: batalyon. Eg.: because of: por módre (lok. prep.). Eg.: Está
battle: batalia. Eg.: hazino por modre ke abuzó en el komer. (Neh.)
bazaar, market, souk: bazár (m). Eg.: El martes, era become absorbed: embolvérse (v). Eg.: Se
diya de bazar en Milas. embolvió en meldando este livro.
be able to: pueder. Eg.: bed, bedding: káma. Eg.: La kama es una buena
be born: naser. Eg.: koza, si no se durme se arrepoza. (Neh.)
be buried: enterrarse. Eg.: bed, bedding: káma. Eg.: La kama es una buena
be certain: estar seguro. Eg.: koza, si no se durme se arrepoza. (Neh.)
be concerned, endeavour: perkurár (v). Eg.: Para la bedroom, dormitory: kam. de echar, dormitorio.
proksima letra, perkura de eskrivir kon esta ortografia. Eg.:
be crossed: arraviárse (v). Eg.: Para ke no se beer: bira. Eg.:
arravye, este ultimo mesaje suyo lo estamos pasando. beets: kuchundúrya (f). Eg.:
be delighted: tresalírse (v). Eg.: Te vas a tresalir por before: ántes (prep.). Eg.: Me demandates la
la ermozura del fostan ke te merkí. alkunya ke teniya antes de kazarme.
be delighted: embreneárse (v). Eg.: Vijitimos una before: en prezensia. Eg.:
guerta yena de flores i mos se embreneó la alma. beget, breed: enjendrar. Eg.:
be enough, be sufficient: bastár, abastár (v). Eg.: beggar: sedakero / a. Eg.:
Basta mi nombre, ke me yamo Abravanel. begin: empesar. Eg.:
be fast (clock): avansar, adelantar. Eg.: beginning: empesijo. Eg.:
be frightened: espantarse. Eg.: beginning: en primero, empesijo. Eg.:
be left over, remain: sovrár (v). Eg.: Lo ke sovra del beginning: prinsipio. Eg.:
ladrón, se lo yeva el endevino. (Neh.) beginning from: a partír de. Eg.: Kursos de
be on familiar terms: tutuayar. Eg.: Djudeo-espanyol a partir del 8 de noviembre.
be pleasing to: agradár a..., plazér a... (v). Eg.: Kreyo behind: detrás. Eg.: Kaminavan uno detras del
ke yo, le agrado solo a mi mama. Les plazgo a los otro.
elevos, sovre todo kuando termino la klasa. behind somebody's back (to do something): a
be ruined, be bankrupt: falitar. Eg.: las eskondídas. Eg.: Eya se engrandesio sin
be slow (clock): atrazar. Eg.: konoser djudios i se konvertio al kristianizmo, ma
be stunned: shashearse. Eg.: kontinuo, a las eskondidas, a azer ayuno un diya al
be successful: reushir. Eg.: anyo porke se akodrava ke ansina uzavan en su
Pajina 42
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 43
Diksionario de Ladinokomunita
los lavavan kon furchas i agua. car, automobile: otomobíl (m), araba (f). Eg.: Mi
brusque; dark: brusko / bruska (adj). Eg.: La papa mos yevava a pasear kon otomobil.
kamareta era tan bruska i yelada ke me espantava de cardiac: kardiako/a. Eg.:
entrar ayi sola. careless: deskudiado / a. Eg.:
build: konstruir. Eg.: carelessness: deskudio. Eg.:
building, construction: frágua (f). Eg.: La fragua caress, pat: karesar. Eg.:
mueva es komo un otel. carob: aharóva (f). Eg.: Me akodro de arankar
bull: toro. Eg.: aharovas i chuparlas komo chupamelas!
bull-fighter: torero. Eg.: carriage, car: arabá (f). Eg.: Un tiempo
bump into: chapteár, chafteár (v). Eg.: Dos personas tomavamos "karosas" (araba/payton).
se chafteyaron. carrot: safanórya, karóta (f). Eg.: Komimos una
bundle: bógo, bogchá (m/f). Eg.: El bogo era para salata de safanorya.
meter la ropa limpia para ir al "hamam". carry, take: yevar. Eg.:
burial, funeral: enterramiento. Eg.: case, cashier's office: kasha. Eg.:
burn: kemar. Eg.: case, event: kavzo. Eg.:
burnt: kemado / a. Eg.: cast a shadow on: asolombrar. Eg.:
burst: eksplozar. Eg.: castanets: kastanyetas. Eg.:
burst, crush, smash: arreventár (v). Eg.: Me se Castilian: kasteyáno, kastilyáno. Eg.: El
arrevento la fiel. Me espanti bueno. Kasteyano es madre de la lingua muestra.
bury: enterrar. Eg.: cat: gato. Eg.:
bus, motor-coach: otobus. Eg.: catch cold: aferrár abasháda. Eg.: Uvo muncho
business, trade: negosio, echo. Eg.: aire i aferri una abashada muy fuerte.
busy: okupádo / okupáda (adj.). Eg.: No eskrivo..una cauliflower: kuchundúrya (f). Eg.:
razon es porke esto muy okupada. cauliflower: kulupíya, koliflór (f). Eg.:
but: ma. Eg.: cause: kavzar. Eg.:
but: ma. Eg.: Yo el dezeo ya lo tengo, ma no tengo cause: kavza. Eg.: Ay muncho tiempo ke no vos
ayinda la kapachita teknika. eskrivo por kavza de mi grande okupasyon. Kita la
but: péro (konj.). Eg.: Dubrovnik no es mas en kavza, kita el pekado.
Yugoslavia - pero en KROATIA. cave, cavern: meará (f). Eg.:
but: áma, ma (konj.). Eg.: Ya tengo kaji 90 anyos, celebrate: selebrar. Eg.:
ama me siento dayinda mansevika. cell: selula. Eg.:
but: ma, áma (konj.). Eg.: Yo el dezeo ya lo tengo, cemetery: sementario, betahayim. Eg.:
ma no tengo ayinda la kapachita teknika. center: sentro. Eg.:
butcher: kasap, karnesero. Eg.: century: síglo, syéklo, syékolo (m). Eg.:
buy: merkar. Eg.: certain: siérto, syérto (adv.). Eg.: No lo tomes por
by, for: por. Eg.: sierto.
cabbage: kol. Eg.: Entre kol i kol lechuga. chair: siya. Eg.:
cabin: kamara. Eg.: chandelier: almenára (f). Eg.: Kuando me kazi,
cake: pasta, pastel. Eg.: las almenaras se trokaron i se uzava la de
calculation: kalkolo. Eg.: kandelas.
Calico, cotton cloth: amerikána, merkána (f). Eg.: change: trokar. Eg.:
Ize dodje ridas de amerikana para el bebe. change one's mind: trokar de opinion. Eg.:
calm: kalmo / a. Eg.: chant, song: kánto. Eg.: Estas palavras me
cannon: kanon. Eg.: sonan komo un kanto.
cap: takia. Eg.: character: karakter. Eg.:
capable: kapachi. Eg.: chard: pazí (m). Eg.: Kalavasa, pishkado,
capacity, ability: kapachedad. Eg.: agranada, pazi, etc.
capacity, ability: kapachitad. Eg.: charity: bienfezensia. Eg.:
capital letter: majiskula. Eg.: cheap: barato. Eg.:
car: kóche (m), arabá (f). Eg.: Mos yevo al Bosfor kon cheek: kára. Eg.: En kada kara tiene una kondja.
su araba. (Neh.)
Pajina 44
Diksionario de Ladinokomunita
cheese: kézo (m). Eg.: Izimos borekas de kezo i clothing, suit: vestído, vistído (m). Eg.: El vistido
patata. le viene estrecho.
cheese cookies: bóyo de ráyo (m). Eg.: cloudy: nuvlozo. Eg.:
chemist: kimiko/a. Eg.: clown: paylacho. Eg.:
chemistry: kimika. Eg.: clue: indisio. Eg.:
chest: pecho. Eg.: coach, carriage: karosa. Eg.:
chestnut-coloured: shaten. Eg.: coal: karvon. Eg.:
chew: mashkar. Eg.: coarseness, rudeness: groseríya (f). Eg.:
chewing-gum: chiklet. Eg.: coarseness, rudeness: rudéza (f). Eg.:
chicken, chick: poyo. Eg.: coast, shore: kósta (f). Eg.:
chief: shef. Eg.: cobbler, shoe-maker: kunduradji, kunduryéro (m).
chief, hothead: kapo. Eg.: Eg.: Monsieur Galanti era chapinero (kunduradji)
child: kreatura. Eg.: ma no ganava bastante. El kunduryero tiene la
child: kriatura. Eg.: sapateta rota.
childhood: chikéz (f). Eg.: En mi chikez en Izmir, cock: gayo. Eg.:
Turkiya, las preparasyones para Los Muadim (Roshana cod fish: bakanyádo (m). Eg.:
i Kipur) empesavan a lo menos de un mez de antes. coffee, café: kavé, kafé. Eg.: Veniya a vijitarmos
children: íjos (m/pl). Eg.: Todos somos ijos de las kada tadre a tomar el kafe kon la mama.
Mitzvot. coincide: koensidar. Eg.:
chin: keshada. Eg.: cold: yeládo / yeláda (adj.). Eg.: Inchiya la ridoma
Chinese: kinezo/a. Eg.: de una fuente onde la agua veniya yelada de las
chocolate: chicolata. Eg.: montanyas.
choir: koro. Eg.: cold: frío, fríyo (m). Eg.: No me faze ni friyo ni
choose: eskojer. Eg.: kalor.
christian: kristiáno, kristiána. Eg.: ...djudias fueron cold blood, sang-froid: sangre fria, kalmo. Eg.:
salvadas por amigos kristianos. cold, flu: abasháda (f). Eg.: Estuve hazina kon
Christmas: Noel. Eg.: una abashada muy fuerte.
cigarette: sigaro. Eg.: cold, flu: abashamiénto (m). Eg.: Esto kon un
cinema: sinema. Eg.: abashamiento muy fuerte.
circulate: sirkular. Eg.: colleague: kolego / a. Eg.:
circulation, traffic: sirkulasion. Eg.: collect: arrekojer, rekojer. Eg.:
circumstance: sirkunstansia. Eg.: collection of ballads: romanséro (m). Eg.: El
city: sivdad. Eg.: Romansero Sefaradi dize: ...
civil: sivil. Eg.: Cologne water: kolonya. Eg.:
clan, family: mishpahá (f). Eg.: Shalom a toda la colony: koloniya. Eg.:
mishpaha sefaradi i al mundo entero. colour: kolor (la). Eg.:
clash; knock: chapteár, chafteár (v). Eg.: Las column: kolona. Eg.:
ventanas estavan chafteando del aire. comb oneself: peynarse. Eg.:
class: klasa. Eg.: combination: kombinasion. Eg.:
classic: klasiko/a. Eg.: come: venir. Eg.:
clean: alimpiár, alimpyár (v). Eg.: Las mujeres come on: áyde. Eg.: Ayde no tenemos tiempo.
alimpiavan i deshavan arelumbrando. comedy: komedia. Eg.: Me pushó a eskrivir en
clean: límpio, límpyo, límpia (adj.). Eg.: La kaza djudeo-espanyol mi komedia muzikal.
estava limpia. comestible: de komer. Eg.:
cleanliness: limpiéza, limpyéza (f). Eg.: La limpyeza comfort, affluence: anchúra (f). Eg.: Biven kon
es medya rikeza. anchura.
clear: klaro / a. Eg.: commander: komandante. Eg.:
clear: aklarár (v). Eg.: El Dio ke aklare los korasones. commandment: enkomendansa. Eg.:
client: kliente. Eg.: comments, remarks, commentary: komentário.
clog: galécha (f). Eg.: Yevavamos galechas en el Eg.: Meldimos kon muncha atension e interes los
banyo. komentarios echos por muestros amigos.
Pajina 45
Diksionario de Ladinokomunita
common: komun. Eg.: Sus lingua komun era el consulate: konsolato. Eg.:
Fransez. Es una persona muy komun. consulate: konsul. Eg.:
communicate: komunikar. Eg.: contain, keep in check: kontener. Eg.:
community: komunidád, komunitá. Eg.: La contemplate: kontemplar. Eg.:
komunidad de 900 Judios de Salonika supo organizar content, pleased: kontente. Eg.:
un kongreso. context: konteksto. Eg.:
companion: kompanyero / a. Eg.: continual: kontinuál (adj.). Eg.: Ay un bruido
competitive: kompetitivo / a. Eg.: kontinual.
complain: kesharse. Eg.: continue, proceed: kontinuar. Eg.:
completed: komplido. Eg.: continuity: kontinuidad. Eg.:
completely: kompletamente. Eg.: continuous: kontinuado. Eg.:
compliment: komplimento, komplimieento. Eg.: continuous: kontinúo (adj.). Eg.:
compound: kompuesto. Eg.: contrary: kontrario. Eg.:
computer: komputadóra, kompúter. Eg.: Munchos contribution: kontribusyon. Eg.:
amigos i konosidos no tienen komputadoras. control: kontrolar. Eg.:
computer science: enformatika. Eg.: convince: konvenser. Eg.:
concede: konsedér (v). Eg.: Devesh de konseder ke cook: gizár (v). Eg.: El se lo giza, el se lo kome.
si en un pais ay munchas linguas, en akel pais... cook: kozer. Eg.:
concede: dar razon. Eg.: copy: kopia, kopya. Eg.:
concert: konserto. Eg.: cork: kórcho (m). Eg.: Kita el korcho de la ridoma
conclusion: konkluzion. Eg.: de vino.
condemnation, sentence: kondanasion. Eg.: corn (in foot): kayo. Eg.: Ya me se izo kayo.
condition: kondision. Eg.: corner: kanton. Eg.:
conduct: kondukta. Eg.: corner: punta. Eg.: Ya avia arivado a la punta de
conductor: konduktor - a. Eg.: la kaleja de Klara.
conference: Konferénsia, konferensya (f). Eg.: Mis correct: korijar. Eg.:
konferensias son siempre en ladino. correctly: korektamente. Eg.:
confidence: konfiensa. Eg.: corridor: koridor. Eg.:
confidence, secret: konfidensia. Eg.: corroborate: konfirmar. Eg.:
confuse, mix, mingle: konfonder. Eg.: cost: kostar. Eg.:
confused: konfuzo / a. Eg.: cost, price: kóste (m). Eg.: Oy estan vendiendo
congratulation: felisitasion. Eg.: al koste.
congress: kongreso. Eg.: costume, suit: komple, kostum. Eg.:
conquer: konkuistar. Eg.: cotton: algodón (m). Eg.: Mi madre aprontava
conscience: konsensia, konsensya. Eg.: kada tadre las mechas de algodon.
consent: konsentir. Eg.: count, tell: kontar. Eg.:
consequence: konsekuensa. Eg.: counter, stand: kontuar. Eg.:
consequently: por konsekuensa. Eg.: country: país, paéz (m). Eg.: En el paéz ke irás,
consider: konsiderar. Eg.: asegún verás farás.
consider oneself: konsiderarse. Eg.: country: payis. Eg.:
consolation, comfort: konsolasión (f). Eg.: Vinieron courage: koraje. Eg.:
muchos a darmos konsolasion. course: korso. Eg.:
console, comfort: konsolár (v). Eg.: La madre course: kúrso. Eg.: Gloria Ascher la va emplear
konsola su ijo, alimpiando sus ojos. en su kurso de kultura sefaradi.
console, comfort: afalagár (v). Eg.: Afalagar kon Court: Korte. Eg.:
palavras vanas. (Katalán) courtesy: politeza. Eg.:
consonant: konsonante. Eg.: cousin: primo / a. Eg.:
constant: konstante. Eg.: cover: kuvrir, kuvijar. Eg.:
consternation: konsternasion. Eg.: cover (of book, etc.): kácha (f). Eg.: La kacha
constipation: duréra (f). Eg.: Mal por durera, peor por del livro es un blu vibrante.
shushunera. (Prov.) (Neh.) cow: vaka. Eg.:
Pajina 46
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 47
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 48
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 49
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 50
Diksionario de Ladinokomunita
far: léshos (adv.). Eg.: De leshos oyi una boz. find: topar. Eg.:
farmyard, patio: kortijo. Eg.: find out: tomar haber, informarse. Eg.:
fascist: fashisto/a. Eg.: find, meet: enkontrar. Eg.:
fashion show: defile. Eg.: find, meet: enkontrarse. Eg.:
fat: godro/a. Eg.: fine, delicate: fíno / fína (adj.). Eg.: La mancha
fate, destiny, sort, chance, lot: mazál, (m). Eg.: kaye en el panyo mas fino.
Kismet es byervo turko ke kere dizir mazal, o suerte. finger: dedo. Eg.:
fated: fadado/a. Eg.: finish: akavár (v). Eg.: Akavimos de komer.
father: padre. Eg.: finish: eskapar. Eg.:
father / mother-in-law: esfuégro / esfuégra (m/f). Eg.: finish off: arrematar. Eg.:
Entre la esfuegra i la ermuera deshan la kaza sin barrir. fire: fuégo, huégo (m). Eg.: Ay muncha kalor, el
(Neh.) sol esta fuego! (Neh.) Flama sin fuego no ay.
fatigue: kansérya (f). Eg.: Estó muerta de kanserya. fire, (for cooking or heating): lúmbre (f). Eg.:
fatness, fat: godrura, gudrura. Eg.: Abasha la komida de la lumbre.
fatten: engodrar. Eg.: first: primero / a. Eg.:
fault: kulpa. Eg.: first, foremost, primary: primér, priméra (adj.).
fault, error: falta. Eg.: Eg.: El primer mez del anyo.
favour: favor. Eg.: first-born: bohór / bohóra. Eg.: Al bohor de kada
favour: hatir. Eg.: generasion se va la yave.
fear: tener temor. Eg.: fish: peshkar. Eg.:
fear, fright, terror: espanto. Eg.: fish: peshkádo, pishkádo (m). Eg.: Avlaremos de
fearsome: espantavle. Eg.: otra koza: De peshkado i agua de mar.
feast: fiesta. Eg.: fish, very small: alícha (f). Eg.: Alichas fritas son
feast: fiestar. Eg.: muy savrozas.
federation: federasion. Eg.: fist: punyo. Eg.:
feed: alimentár (v). Eg.: Uzavamos maiz para fit: kaver. Eg.:
alimentar a las gayinas. five: sinko. Eg.:
feel comfortable: estar repozado. Eg.: fix, fasten, secure: fiksár (v). Eg.: Devemos
feel good: sentirse bien. Eg.: desidar i fiksar un program.
feel uncomfortable: estar desrepozado. Eg.: fixed: fíkso / fíksa (adj.. Eg.: La gramatika tiene
feel, hear: sintír, sentír (v). Eg.: Sentites el gayo reglas fiksas para el uzo de las palavras.
kantar, ma no entendites de onde (Neh.) flag: véla (f). Eg.: Las kolores de la vela turka son
feeling: sentimiento. Eg.: kolorado i blanko.
fever: kayentura. Eg.: flame: flama. Eg.:
fiancé, fiancée; newly-wed: nóvio, nóvyo / nóvia, flat, level: yáno / yána (adj.). Eg.: No tenemos
nóvya. Eg.: Lo ke el padre del novyo pago al padre de supa. Mete los platos yanos.
la novya... fleet: flota. Eg.:
field: kampo, terreno. Eg.: flirtatious remark: shakaruka. Eg.:
fifth: sinken. Eg.: flock, herd: reványo (m). Eg.: Dava a komer a un
fifty: sinkuenta. Eg.: revanyo de palomas.
fig: igo. Eg.: flood; great quantity: mabúl (m). Eg.: Kosta un
fill, stuff: inchir. Eg.: mabul de paras.
filling: gómo (m). Eg.: Se inche de gomo de kezo, floor: patin. Eg.:
guevo i pan mojado. I todo esto al orno.... florist: floristo/a. Eg.:
film, movie: filmo. Eg.: flour: arina. Eg.:
final, end: final. Eg.: flow, fig. abound: manár (v). Eg.: De esta tyerra
finally: a la fin. Eg.: Despues de munchos anyos de manan leche i myel.
lavoro, el reusho a la fin a inventar esta makina. flower: flor. Eg.:
finally: enfin. Eg.: fly: bolar. Eg.:
finally: finalmente. Eg.: fly: moshka. Eg.:
financial: de banka. Eg.: folklore: folklór. Eg.: Azen esforsos para no
Pajina 51
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 52
Diksionario de Ladinokomunita
German: almán, alemán (m). Eg.: Turistos kon grace: grasia. Eg.:
pasaporto alman no nesesitan viza. gracefulness: gayardiya. Eg.:
gesture: djesto. Eg.: grade: grado. Eg.:
get accustomed, learn: ambezárse (v). Eg.: El grammar: gramer. Eg.:
ombre deve ambezarse a lo bueno i a lo negro. (Neh.) grammer: gramátika. Eg.: Mas vale la prátika ke
Ambezate a favlar (kon korteziya). (Neh.) la gramátika. (Neh.)
get attached: atarse. Eg.: grandchild: inyéto / inyéta (f/m). Eg.: La dieron a
get damaged: aharientárse (v). Eg.: La karga del los inyetos ke la guadren en kashon.
kamion se ahariento. grandfather: nono. Eg.: La nona, el nono, mizmo
get damaged: estropiarse. Eg.: la vizina de ariva ke ya saviya ke va vinir doktor,
get dressed: vistirse. Eg.: vinian a kaza.
get suntanned: kemarse del sol. Eg.: grandfather: papu, nono, granpapa. Eg.:
get together: reunirse. Eg.: grandfather, grandmother: avuelo, avuela. Eg.:
get up: alevantárse (v). Eg.: Se alevantaron los grandmother: vava, nona, granmama. Eg.:
pipinos a harvar al bahchevan. grant, concede: akordár (v). Eg.: Siertos
gibberish: patrania. Eg.: privilejios de minoridad fueron akordados en
gifted, accomplished: akumplído / akumplída (adj.). Lausanne.
Eg.: Mario Levi es un otor muy akumplido. grass: yerva. Eg.:
girl, daughter: ija. Eg.: grate: rayador. Eg.:
give: dar. Eg.: grate: rayar. Eg.:
give birth: meter al mundo. Eg.: gratitude: agradesimiénto (m). Eg.: ...un
give birth: parir. Eg.: sentimiento sinsero de agradesimiento.
give up: arrepentirse, esvachearse. Eg.: grave, serious: grave. Eg.:
glass: vidro. Eg.: gravy: kaldo. Eg.:
glass, tumbler: kupa. Eg.: graze: komer yerva. Eg.:
go: irse. Eg.: great anger, fury: íra, bírra (f). Eg.: No eskrivas
go across: traversar. Eg.: una karta en un momento de ira.
go out: salir. Eg.: great anger, fury: bírra, íra (f). Eg.: Le suvyo la
go over (to enemy): pasar al enemigo. Eg.: birra.
go shopping: ir a komprar/emplear. Eg.: Greek: grégo / gréga (m+f). Eg.: Se eskondieron
go, march; suit: ir. Eg.: en kazas de amigos gregos durante el tiempo de la
go, split: partir. Eg.: gerra.
goal: búto. Eg.: Muestro buto prinsipal es de green: vedre. Eg.:
promover el uzo del Ladino. green pepper, fresh: pimientón (m). Eg.:
God: Dio. Eg.: green plum: avramilá (f). Eg.: El biervo avramila
gold: oro. Eg.: viene de "Avram-mila", del komentario de la biblia
good , nice: dobro. Eg.: Eya es una mujer dobra. (Un ke konta ke despues de su brit-mila, Avram Avinu
adjektivo d'orijina slava) se asento debasho de un arvolé, el kual era arvolé
good luck: dícha. Eg.: Ke negra tuvimos la dicha! de zirguela!
(Neh.) greeting: salúdo (m). Eg.: Korto el saludo.
good, nice: dóbro / dóbra (adj.). Eg.: Eya es una grey: grizo / a. Eg.:
mujer dobra. grieve: aflijárse, tenér péna (v). Eg.: Se aflijo
good, OK: bueno. Eg.: porke peryo su echo.
good-bye: adío, adiyo (interj.). Eg.: No tengo razon? grocer: bakal. Eg.:
Ansina ke sea: Adiyo! group: grúpo (m). Eg.: Tenemos un grupo ke
goose: páto (m). Eg.: ...gaynas, 1300 patos, 50 yamomos 'Los Pregoneros' (The Storytellers).
pyernas de puerko, 17 kintales de karne, 700... "GATO" grow: engrandeser. Eg.:
por "PATO". grow, increase: kreser. Eg.:
gossip: estórias, istórias, estóryas. Eg.: No me guess: endevinár (v). Eg.: Si endevinas lo ke
kontes estoryas de mil i una noche. tengo en la aldikera, te do un razimo.
government: governo. Eg.: guest: invitado / a. Eg.:
Pajina 53
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 54
Diksionario de Ladinokomunita
holocaust: olokósto (m). Eg.: Sovrebivieron el ice, frost: yélo, buz (m). Eg.: Metiyamos el
Olokosto ma kedaron sin nada. karpuz en el pozo para ke se yele, porke no
holocaust: shoá (f). Eg.: El sujeto de los sefaradim teniyamos yelo (buz).
en la Shoa es muy poko konosido. ice-box, very cold place: buzaná (f). Eg.: En
homage: omenaje. Eg.: izmir, kuando keremos dizir ke una koza o el
honey: miél, myél (f). Eg.: Se aze kon mues mulida i tiempo esta muy yelado, dizimos "esta buzaná"!
miel kon klavo de komer. ice-cream: yeláda (f). Eg.: De los Meksikanos
honour: onor. Eg.: sinti ke "dondurma" se dize "yelada".
hope: esperansa. Eg.: idea: idea. Eg.:
hope: esperar. Eg.: idiom: idióma (m). Eg.:
hope: aftahá, avtahá (f). Eg.: Meter la avtahá en el idle, lazy: haragán, haragana / paresozo,
Dio. paresoza (m/f / adj). Eg.: En mi chikes, ero un
horrible: orivle. Eg.: poko haragana.
horse: kavayo. Eg.: ill, sick: hazino / a. Eg.: El konosiya todos los
hospital: ospital, espital, eshpital, ispital. Eg.: hazinos i dava konsejos.
hospitality: ospitalidad. Eg.: illness, sickness: hazinura. Eg.:
hot: kayente. Eg.: illuminate: arrelumbrar, asender. Eg.:
hot, peppery: pikante. Eg.: illusion: iluzion. Eg.:
hotel: otél (m). Eg.: El abasho a un chiko otel. image: imaje. Eg.:
house: kaza. Eg.: imagine: imajinar. Eg.:
how: komo. Eg.: imbroglio, tangle: embrolio. Eg.:
how many, all those: kuántos, kuántas. Eg.: Muera imitate: imitar. Eg.:
Shimshon kon kuantos son. immediately: imediatamente. Eg.:
how much: kuánto. Eg.: Kuanto me das por ir i venir? immediately, at once: devista, pishin. Eg.:
howl: echar chiyo. Eg.: immense: imenso / a. Eg.:
humanity: umanidad. Eg.: impatient: impasiente. Eg.:
humiliate: umiliar, arrebashar. Eg.: impediment: impedimiento. Eg.:
humiliation: umiliasion. Eg.: import: importár (v). Eg.: Mi papa importava
Hungary: Ungaria. Eg.: esensyas para azer kolonya.
hunger: ámbre, fámbre (f). Eg.: Ken tiene ambre no importance: emportánsa, importánsa (f). Eg.: No
mira por guzano. olvidaremos la emportansa de las palavras.
hungry: ambiérto, fambrénto (adj.). Eg.: El arto no important, significant: emportánte, importánte
kreye al ambierto. (adj.). Eg.: El internet es muy importante para
hunt: kasar. Eg.: mantener bivo el ladino.
hurl: echar kon fuersa. Eg.: impose: forsar. Eg.:
hurl: echar. Eg.: impossible: emposivle. Eg.:
hurry: apresurarse. Eg.: improve: amijorár (v). Eg.:
hurry, haste: prisa. Eg.: improve, recover: amijorarse. Eg.:
hurt: ergueler. Eg.: improved: mijorádo (adj.). Eg.: Kada anyo
hurt: ferido/a. Eg.: mijorado.
hurt, injure: ferír (v). Eg.: Tantos muertos i feridos! imprudence: imprudensia. Eg.:
Komo es pozivle esto? in: ariénto, adyéntro (adv.). Eg.: Ay ladron ariento
husband: marído. Eg.: Marido selozo no tiene de la kaza.
repozo. (Neh.) in front: delantre. Eg.:
I: yo (pron.). Eg.: Ke se yo? Sino yo para mi, ken para in order to: Por módo de, por mor de (m). Eg.:
mi? Teniyan kaminos para ir por mor de salvarsen de la
ice: buz (m). Eg.: No entiendo komo kitash la komida persekusion.
yelada buz i la metesh en el orno. in respect to: en raporto a. Eg.:
ice cream: dondurmá (f). Eg.: Mos keriya in the middle, obvious: en medio. Eg.:
enkomendar una dondurma (yelada) famoza de Cesme in, into, upon, at, by: en. Eg.: Bivo muy leshos ,
. en el kampo.
Pajina 55
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 56
Diksionario de Ladinokomunita
judge: djuzgo / djuzga (m/f). Eg.: Se trata de un last night: anóche (adv.). Eg.: No me akodro lo
djuzgo ke estava avlando todo el tiempo kontra los ke komi anoche.
djidios. last, endure: turar. Eg.:
judgement; trial: djuzgo (m). Eg.: Samuel Hassid last, the last one: dalkávo (adj.). Eg.: Parese ke
dezvelopara el tema "El djuzgo de Max Merten enfrente el mundo troko en los dalkavo 50 anyos. Estuvo
de los Espejos". bien enteresante el dalkavo paragrafo ke eskrivites.
jug: djárro (m), djárra (f). Eg.: Trusho un djarro de late: tadre. Eg.:
agua. latin: latin. Eg.: Ay djente ke konfonden Ladino
juice: sumo. Eg.: kon Latin.
July: djulio. Eg.: latin: latin, latino. Eg.: Ay djente ke konfonden
jump, launch out: lansarse, echarse. Eg.: Ladino kon Latin.
June: júnio. Eg.: Van a tener (EL DIA DE DJOHA) el laugh: reír, riír, riyír (v). Eg.: Me azes reir muncho
20 de Junio. kon akeya fraza.
jungle: shara tropikal. Eg.: law, rule: ley (f). Eg.: La ley es para todos.
just now, a bit ago: endagóra (adv.). Eg.: Endagora lawyer: avokato. Eg.:
abolti de Quiberon ande pasi unos 10 diyas . lay down: apozar. Eg.:
just, right, fair: djústo. Eg.: Pagan djustos por lay out, format: kompajinasyón (f). Eg.:
pekadores. (Neh.) Eskapimos la kompajinasyon del suplemento de la
keep quiet: kayarse. Eg.: gazeta.
key: yave. Eg.: laziness: pareza, haraganud. Eg.:
kill: matar. Eg.: lazy: paresozo/a, haragan. Eg.:
kilo: kilo. Eg.: lead: plómo (m). Eg.: Se derrite el plomo una otra
kilometre: kilometro. Eg.: vez i se mete enbasho entre los pies.
King: Rey. Eg.: leaf, page (of book): ója, foja (f). Eg.: Tiene
kiss: bezar. Eg.: muncha difikultad de inchir la sola oja en
kiss: bézo. Eg.: Munchos bezos a todos i asperemos Djudeo-Espanyol. Ya abolti la oja , unika solusion , i
ke en serka mos eskrivan aki... no guadri aborrision. Los sestos de ruda, kon las
kitchen: kozína, kuzína, mutpák. Eg.: Avriya el ojas i flores...
armario de la kuzina de mi nona. lean, come close to: arrimárse (v). Eg.: Ken en
knee: diz. Eg.: buen arvole se arrima, buena solombra lo kuvija.
knife: kuchiyo. Eg.: (Neh.)
knock down: derrokar. Eg.: lean, support: arrimár, apoyár (v). Eg.: Arrima
knot: anyúdo (m). Eg.: Mos burlamos ma siempre este espejo a la pared.
echamos un anyudo kuando pyedremos una koza! leap, jump: saltar. Eg.:
knot oneself: echarse anyudo. Eg.: learn: ambezár (v). Eg.: Ambeza el arte i metelo
know: saver. Eg.: aparte. (Neh.)
know, recognize: konoser. Eg.: learn: aprender. Eg.:
knowingly: todo en saviendo. Eg.: leave, abandon: deshar. Eg.:
lack: mankar, faltar. Eg.: leek: prasa. Eg.:
lady, mistress, owner: senyóra, sinyóra (f). Eg.: La leek pastry: prasifúchi (m). Eg.:
sinyora maestra. left: siedra. Eg.:
lamb: kodrero. Eg.: left-handed: siedrero/a. Eg.:
lame, limping: kosho/a. Eg.: leftover bread: mendrúgo, mindrúgo (m). Eg.:
lament, elegy: endécha (f). Eg.: Era titolado Aki m'enkasho, mindrugos mashko.
"Endechas sefardies (romances y coplas)" en un lemon: limon. Eg.: "Pishkado i limon i agua de
manuskrito... Endechas de Tish'a BeAv. mar, i tu ke no tengas dingun mal"!
landlady, housewife: bulisa, mujer de kaza. Eg.: lend, loan: emprestár (v). Eg.: Si el emprestar
language, tongue: lashón. Eg.: Dizir las kozas en era bueno, empresteriya el Rey a su mujer. (Neh.)
lashon i ladino. (Neh.) lengthen, prolong, extend: alargár (v). Eg.: No
large pan, basin: páyla (f). Eg.: Si, Rosina, payla es kero alargar este sujeto. El Dio te alarge las vidas.
un legen grande. less: mánko, mánka. Eg.: A lo manko va ver a tu
Pajina 57
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 58
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 59
Diksionario de Ladinokomunita
misfortune, mishap, waste: manzíya. Eg.: La para mount, get up on: suvir. Eg.:
ke no vayga en manziya. Mozotros dizimos: Pekado i mountain: montanya. Eg.:
manziya. mourning: dolio. Eg.:
mist: nevlina. Eg.: moustache: mustacho. Eg.:
mist, fog: bruma, duman. Eg.: mouth: bóka. Eg.: Se kito el pan de la boka para
mistake: yerro. Eg.: mantener a sus ermanos.
mister: musyu. Eg.: move away: aleshár (v). Eg.: Alesharon la boda.
mistrust: deskonfiensa. Eg.: move, shake: menear. Eg.:
misty, foggy: brumozo. Eg.: move, shift: meter en movimiento. Eg.:
mix: mesklár (v). Eg.: Los djudyos mesklan biervos Mrs., madam: madám (f). Eg.: Hanumika, vate
ebreos kuando avlan de la ley. ande Madam Viktorya, dile ke te de un poko de
mock: burlarse de.... Eg.: "oturburda"
mode, manner: modo. Eg.: much: muncho. Eg.:
moderate oneself, temper down: arresentarse. Eg.: mud: lódo. Eg.: No es un ombre - es lodo kon
modern: modérno, modérna. Eg.: No toman parte en kanyo.
la vida moderna. multitude: aláy (m). Eg.: Mos kedaron un alay de
molar tooth: muela. Eg.: kozas a estudiar.
molest: fishugar. Eg.: Municipality: Munisipalidad. Eg.:
mom: mama. Eg.: museum: muzéo, muséo. Eg.: Komo dize H.-V.
moment: momento. Eg.: Sephiha, somos un muzeo bivo.
moment, minute: punto. Eg.: mushroom: shampinyon. Eg.:
Monday: lúnes. Eg.: Kada lunes moz ivamoz al music: muzika. Eg.:
BAZAR. muslin scarf: tóka (f). Eg.: Muestras nonas
money: dinero. Eg.: siempre metiyan una toka blanka sovre los
money: moneda, para. Eg.: kaveyos.
money: paras. Eg.: must: kále. Eg.: Esto kale meterlo en un teatro
money: pará (f). Eg.: La pará va i viene. Sefaradi.
monosyllable: monosilabo. Eg.: mutually: uno a otro. Eg.:
month: mez. Eg.: muzzle: nariz (de animal). Eg.:
moon: lúna. Eg.: Esta briyando komo la luna en my, me: mi. Eg.: El era mi ermano adoptado.
kinze. nail: unya. Eg.:
Moorish: moro / mora. Eg.: Djudios i Moros en la name: nombre. Eg.:
literatura espanyola... nape: piskueso. Eg.:
moral: moral. Eg.: nappy, diaper: fásha (f). Eg.: De la fasha asta la
more: maz. Eg.: mortaja, no te vas a azer benadam!
more: mas. Eg.: Mas tiene, mas kere. narrow: estrécho / estrécha (adj.). Eg.: Tuvimos
morning: demanyana. Eg.: oras estrechas.
morning, tomorrow: manyana. Eg.: De la manyana nation: nasyon. Eg.:
se ve el buen diya. national: nasional. Eg.:
morphine: morfina. Eg.: nature: natura. Eg.:
mother: mádre. Eg.: Mi madre i mi padre nasieron en naughty: fuerte (kreatura). Eg.:
Izmir. nazi: nazi. Eg.: Muestra famiya salvo de los
mother tongue: lingua maternal. Eg.: nazis.
motor: motor. Eg.: near, close: serka. Eg.:
motorboat: barka motorizada. Eg.: near, close: serkano / a. Eg.:
motorcycle: motosikleta. Eg.: near, next: proksimo, proksima. Eg.: Para el
mould: mófo (m), mófa (f). Eg.: Ya le kresyó mofa. proksimo Alhad, estamos aparejando un paseyo a
mouldy: amofádo, amufádo (adj.). Eg.: Pan amofado Hunkar.
mouldy: enmofesído (adj.). Eg.: Kazas enmofesidas neat, stylish: elegante. Eg.:
kon kamaretas aleskuras. necessary: menestér. Eg.: Pero a vezes tengo
mouldy: mofózo (adj.). Eg.: El bodrum está mofozo. menester de un diksionario.
Pajina 60
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 61
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 62
Diksionario de Ladinokomunita
ganar i el pedrer son haverim. piety; pity: piadád, piedád (f). Eg.: El Dio ke mos
pass: pasar. Eg.: mire kon ojo de piadad.
pass the exam.: reushir el egzamen. Eg.: piggy bank: kamizíya (f). Eg.:
passenger: pasajero /a. Eg.: pillow: almáda (f). Eg.: Enriva l'almada aviya un
passport: pasaporto. Eg.: livro de tefila.
past: pasádo (m). Eg.: Para lo pasado no ay remedio. pin: alfilár (m). Eg.: Rekoje un alfilar i lo apunta
past: pasádo / pasáda (adj.). Eg.: Aguas pasadas no sovre su vistido.
mueven molino. (Neh.) pin: alfinéte. Eg.: Teniya alfinetes espesiales kon
pastry: mína (f). Eg.: Mos dio una recheta de mina de kavesas de diferente kolores.
espinaka. pine-cone: fruto del pino. Eg.:
patience: pasensia. Eg.: pine-kernel: pinyon. Eg.:
pavilion: paviyon. Eg.: pineapple: ananás (m). Eg.: (Ananas, no maiz)
pay: pagar. Eg.: fermentada en agua de pilonsio.
pay attention: echar tino, azer atansion. Eg.: pink: roz (adj.). Eg.: Vestiya una bluza roz.
peace: pas. Eg.: pitcher: kantaro. Eg.:
peace: paz (f). Eg.: Ke el Dio de paz en los reynados. pity, pardon, help: amán (interj.). Eg.: Aman, por
peach: shefteli. Eg.: ande fuyir de sus manos! Aman, ke se eskape este
pearl: pérla (f). Eg.: Kita perlas de la boka. mal diya!
peel: mundar. Eg.: place: lugar. Eg.:
pencil: kalem. Eg.: plague: lándra, lándre (f). Eg.: LA ESTREYA KE
people: djente. Eg.: Apretad mano solo delas djentes LE KAYGA, LANDRE KE LE DE!
buenas i vertuozas. plain: yanúra (f). Eg.: Kampo o terreno yano, sin
people: puevlo. Eg.: alto ni basho i sin arvoles.
percent: por sien. Eg.: plane, airplane: avion. Eg.:
perfect: perfekto / a. Eg.: plate: chiní (m). Eg.: En la meza aviya chinis de
perfection: perfeksion. Eg.: fruta seka.
perfume, aroma: parfum. Eg.: plate, dish: plato. Eg.:
perhaps: puede ser. Eg.: play: djugar. Eg.:
perhaps: puéde ser. Eg.: Todo puede ser. play: piesa de teatro. Eg.:
peril: perikolo. Eg.: please: kontentar. Eg.:
perilous, risky: perikolozo/a. Eg.: please, be pleasing: gustár. Eg.: Me va gustar
perilously: perikolozamente. Eg.: muncho si un miembro los konose i me puede dar
periodic, periodical: periodiko. Eg.: Los ke biven en su adreso.
Israel resivieron ayer un periodiko ke se yama "Ladino". please, be pleasing: plazér (v). Eg.: Me plaze
permit: permeter. Eg.: estar en buena kompanyia.
perpetual: perpetual. Eg.: pleasure: plazér (m). Eg.: Me izo plazer de
person: persona. Eg.: konoserlo.
personal: personal. Eg.: pleasure, taste: gusto. Eg.:
petrol, gasoline: benzin. Eg.: plough: arar. Eg.:
petticoat: kombinezon, jupon. Eg.: plough: arár (v). Eg.:
pharmacy: farmasiya. Eg.: plum: zirguéla, pruna (f). Eg.:
philosophy: filozofia. Eg.: pocket: aldikéra, faldukéra (f). Eg.: Parás para la
photo: fotografia. Eg.: aldikera.
photo: fotó (f). Eg.: poem: poéma (m). Eg.: Son liberos de meter en
picture, painting: tablo. Eg.: muzika los poemas de este livro.
piece: pedaso. Eg.: poem, poetry: poezia. Eg.:
piece (kuantos deyos? = how many?): déyo / déya poet: poéta (m+f). Eg.: Enkuentro de poetas ke
(m/f). Eg.: Dizen ke se deve tener siempre dos deyos eskriven en Ladino.
en la meza. point: punta. Eg.:
piece of cloth: pányo (m). Eg.: Arremenda tu panyo, police: polisiya. Eg.:
lo yevaras otro un anyo. (Neh.) politics: polítika (f). Eg.: Esto nesesita una
Pajina 63
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 64
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 65
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 66
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 67
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 68
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 69
Diksionario de Ladinokomunita
special: espesial. Eg.: stewed: abafádo / abafáda (adj.). Eg.: Mos plaze
spectacle: espektakolo. Eg.: komer el pishkado abafado porke es muy liviano.
spectacles: antójos (m/p). Eg.: Es flako i alto, tiene stick out: espander. Eg.:
antojos. stick something pointed: enfinkár (v). Eg.:
spectator: espektador. Eg.: Enfinkarse por las tiralanyas.
speculate: espekular. Eg.: still: daínda, déynda (adv). Eg.:
speed, velocity: prestor. Eg.: stink, reek; irritate: fedér (v). Eg.: De la kavesa
speeh, language, dialect: ávla. Eg.: En la avla de fyede el peshkado.
Rodes, no entran munchos biervos en fransez. stomach: estomago. Eg.:
spell: echizo. Eg.: stone: pina. Eg.:
spelling: ortografía, ortografíya (f). Eg.: ... kon la stop: arretarse, kedarse. Eg.:
ortografia rekomendada por AKI YERUSHALAYIM. stop, hold back: detener. Eg.:
spider: aránya (f). Eg.: Le entró una aranya al meoyo. stop, prevent: empedir. Eg.:
spider, spider's web: tiralánya (f). Eg.: Kaza serrada stop, prevent: impedir. Eg.:
se inche de tiralanyas. stork: sigonya. Eg.:
spinach baked with egg and cheese: anchúsa, storm: furtúna (f). Eg.: Ay furtuna en la mar.
enchúsa (f). Eg.: Teniyamos ornos para azer las tapas story: konséja, kuénto. Eg.: Ke ermozos son los
o enchusas. kuentos de la tiya de Sulucha!
spit: eskupir. Eg.: story, history: estória, istória, estórya. Eg.: El
spittle: báva (f). Eg.: Ya me kayo las bavas de ver profesor mos avlava de la istoria de los sefaradim.
este diksionario maraviyozo. strain, exert oneself: esforsarse. Eg.:
split open: arar la mar. Eg.: strange: estranyo. Eg.:
sponge cake: pan espondjádo (m). Eg.: stranger: ajéno / ajéna (adj.+ m/f). Eg.: Los
sponge cake: pandispánya (m). Eg.: ajenos azen mas ke los serkanos. (Neh.)
spoon: kuchara. Eg.: strap: banda de kuero. Eg.:
sport: espor. Eg.: street: kaleja. Eg.:
spread out at intervals: eskalonar. Eg.: street, road: kaye. Eg.:
sprinkle: sarpikar. Eg.: streetcar: tramvay. Eg.:
square: plasa. Eg.: stretcher: ánda (f). Eg.: Despues del aksidente,
stagger: pedrer el ekilibro. Eg.: lo yevaron kon una anda.
stain: mancha. Eg.: strike, beat: aharvár (v). Eg.: Ken se aharva kon
staircase: eskalera. Eg.: sus manos ke no yore.
stale, old, rancid: bayát (adj.). Eg.: Kon pan bayat se string (beads, etc.): alfilár (v). Eg.:
aze "Revanadas de Parida". strive, struggle hard: ograsheár, ugrasheár (v).
stamp: estampa. Eg.: Eg.: Ugrashear kon la djente no es "kolay"( fasil).
stamp: estampar. Eg.: strong: fuerte. Eg.:
stamp, seal: timbro, muur. Eg.: strong, robust: rezio / a. Eg.:
star: estreya. Eg.: struggle: luchár (v). Eg.: Estamos luchando por
state: estado. Eg.: el futuro.
stay, remain: kedar. Eg.: student: estudiante, elevo. Eg.:
stay, remain: kedarse. Eg.: student, pupil: elevo/a. Eg.:
steak: biftek. Eg.: study: estudiar. Eg.:
steal: rovar. Eg.: study: estúdio. Eg.: El mas importante es el
steering-wheel: direksion, volante. Eg.: estudio del Gershom Scholem.
stench, stink; arrogance: fedór (m), fedorína (f). Eg.: study, private room: kamareta de estudio. Eg.:
Está yeno de fedor. stupendous: estupendo / a. Eg.:
step on: pizar. Eg.: stutter: tartalear. Eg.:
step, grade: eskalon. Eg.: stuttering: peltek. Eg.:
step, pace: páso (m). Eg.: Yo ize el primer paso. stylist: stilista. Eg.:
stern: popa. Eg.: subject: sujeto. Eg.:
stew (of fruit): komposto. Eg.: subject: sudito / a. Eg.:
Pajina 70
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 71
Diksionario de Ladinokomunita
telecommunication: telekomunikasion. Eg.: thin, weak, feeble: fláko / fláka (adj.). Eg.: El
telephone: telefonar (v). Eg.: Doktor Beraha era alto i muy flako, teniya un antojo
telephone: telefon (m). Eg.: Fue un plazer para mi sovre la nariz.
avlar kon eya por telefon. thing: koza. Eg.:
tempest: tempesta, furtuna. Eg.: think: pensar. Eg.:
temple: syén, sién (f). Eg.: third: treser. Eg.:
temporarily: temporalmente. Eg.: thirst: ser. Eg.:
ten: diéz, dyéz (adj. num.). Eg.: Un bivo ke te mate i thirsty: ser (tener). Eg.:
diez bovos ke no te abediguen. this: este / esta. Eg.:
tenth: diezén, dyezén (adj.). Eg.: El Dyezen Kongreso this (fem.): ésta. Eg.: Entre estas i estas, ya se
de Estudios Djudeo-espanyoles... izo de noche.
terminate, finish: terminar. Eg.: this (masc.): ésto. Eg.: En esto vamos a kedar?
terrible: terrivle. Eg.: Avlaremos de otra koza.
territory: tierra de pais. Eg.: this morning: oy demanyana. Eg.:
text: teksto. Eg.: though: afilú (adv.). Eg.: Una madre kere a su ijo
thank, be thankful: rengrasiár (v). Eg.: Vos afilu si es un bandido. (Neh.)
rengrasiamos de vuestra atension. thought: pensada. Eg.:
thanks: grasias. Eg.: 1) Munchas grasyas. 2) Mil thoughtless: atudrido / a. Eg.:
grasyas al Dyo. 3) No tuvo pena a entrar grasyas al thousand: mil. Eg.:
dezorden ke reynava entre los moradores. 4) Mos thrashing: haftoná (f). Eg.: Kuando avlo
akodramos solo lo bueno i grasyas ke es ansina." mentiras, el padre lo mato de haftona.
thanks: shukur. Eg.: Shukur al Dyo. three: tres. Eg.:
thanks: mersí. Eg.: Mersi muncho por tus esfuersos. throat: garon. Eg.:
that: akéyo (m+pron.). Eg.: Ansina pasavamos los throw: echar. Eg.:
alhades en akeyos diyas ke no aviya televizion o video. throw, hurl, launch: lansar. Eg.:
that: akél, akéya (adj.+ pron.). Eg.: En akel momento Thursday: djuéves, djugéves (m). Eg.: Me
me akodri lo ke diziya mi madre. Oye lo ke dize akel. akodro ke kada lunes i djugeves moz ivamoz al
that, which, it, him: lo. Eg.: Lo ke va ser para uno, ke BAZAR .
sea para todos. ticket: bilieto, bilyeto. Eg.:
the: el. Eg.: tickling: koshkiyas. Eg.:
the great, the elder: grándes. Eg.: Kantikas tie: atar. Eg.:
espanyolas ke mos deshavan tresalidos a grandes i tie: kravata. Eg.:
chikos... tighten, squeeze: apretar. Eg.:
the press: prénsa (f). Eg.: Fue transmetido en la tile: teja. Eg.:
prensa i las publikasyones en Ladino. till: fin, asta. Eg.:
the, she, her: la. Eg.: Mirala. till, until, up till: físta (konj.). Eg.: Ya lo saven
theatre: teatro. Eg.: fista las pyedras de la kaye.
theme, subject: tema (m). Eg.: Este tema es sujeto till, until, up to: ásta (prep.). Eg.: De Salonik
de mis lavoros i estudios. asta Atena ay kinyentos kilometros.
then, at that time: entónses, estónses. Eg.: Estonses till, until, up to: fíno (kolokyal) (prep.). Eg.: Me
i agora no! (Todo lo bueno kedo en el pasado!) (Neh.) asenti para meldarlo del empesijo fino la fin.
there: aya. Eg.: time, instance: vez. Eg.:
there, just there: ayi. Eg.: time, watch, clock, hour: óra (f). Eg.: Muestros
therefore: dunke, alora. Eg.: padres kontavan de oras negras (difisiles) ke
therefore: por esto. Eg.: pasaron.
thesis: tezis. Eg.: timid: timido / a. Eg.:
they, them: éyos / éyas (pron.). Eg.: No ay nada de tip, gratuity: bahshísh, bakshísh (m). Eg.: Un
esperar de eyos. "bahshish" bueno al garson ya abastava para esto.
thief: ladrón / ladróna (m/f). Eg.: No kero ke se los tire: fatigar. Eg.:
roven los ladrones. tired: fatigado/a. Eg.:
thigh: pierna. Eg.: tired: kansado/a. Eg.:
Pajina 72
Diksionario de Ladinokomunita
tiredness, fatigue: kanserya. Eg.: tradition: tradision. Eg.: Entre los djudios de
title: títolo, título (m). Eg.: Eskojimos el titulo Vidas Izmir ay una tradision ke es unika en el mundo
Largas porke es ladino. entero.
to be present: toparse. Eg.: tradition: tradision. Eg.: Entre los djudios de
to build, to construct: fraguár (v). Eg.: Sintyendo sus Izmir, ay una tradision ke es unika en el mundo
konsejos, el soverano izo fraguar la KIZ KULESI. entero.
to call: yamar. Eg.: Esto es lo ke yamas kuchiador? tradition: tradisión, tradisyón (f). Eg.: Entre los
to lean forward: abokárse (v). Eg.: Se abokó para djudios de Izmir ay una tradision ke es unika en el
arrekojer piedras d'enbasho. mundo entero.
to lie, to be lying (dead): yazér (v). Eg.: Yaze en traffic: trafiko. Eg.:
paz... traffic light: lampas de trafik. Eg.:
to piss: pishar. Eg.: Es probablemente del verbo tragedy: trajedia. Eg.:
"pisheti" de Serbo-Kroatyo. En mi famiya es train: tréno (m). Eg.: Tomimos el treno para vinir
generalmente usado. a Estanbol.
to the letter, literally: a la létra. Eg.: Eyas traitor: traidor-a. Eg.:
observavan a la letra uno de los komandamientos. transit: tranzito. Eg.:
to use: uzár (v). Eg.: En esta fiesta, se aziya de translate: traduizir. Eg.:
almendra blankeyada, porke era mas klara de muez ke translate: tresladar. Eg.:
se uzava en el resto del anyo. translation: traduksión, traduksyón (f). Eg.: Te
to visit: vijitar. Eg.: Kuando vamos a vijitar a algun avizo ke sin la muzika, la traduksion vale poko.
lugar eya bushka a rovarse loke topa en medyo. translator: traduktor - a. Eg.:
today: oy. Eg.: travel: viajar (kon). Eg.:
together, at the same time: endjuntos. Eg.: travel: viaje. Eg.:
tomato: tomat. Eg.: treasure: trezoro. Eg.:
tomorrow: amanyána (adv.). Eg.: De aki mos vamos treat, deal: tratar. Eg.:
a Amsterdam amanyana. tree: arvolé, arvól (m). Eg.: Arvol sin solombra
tongue: luénga, aluénga (f). Eg.: Le plaze una (persona egoista).
komidika de luenga buyida kon un poko de vinagre. tremble: tremblar. Eg.:
tongue: aluénga (f). Eg.: Kon las aluengas kolgando trembling: tremblante. Eg.:
por afuera, lo miran al grego sin kreer... trial, proof: prova. Eg.:
tongue, language: língua, léngua (f). Eg.: Ken lingua trifle, gibberish: bavajada. Eg.: Lo ke dize no es
tiene, a Roma va. ni verdad ni realidad, esta avlando bavajadas. Al
too much: demaziado. Eg.: lugar de azer una koza serioza se esta okupando
too salty: pínya (adj.). Eg.: El kezo está pinya. de bavajadas
too, also: tambien. Eg.: triumph: triunfar. Eg.:
tooth: diente. Eg.: trousseau: ashugár (m). Eg.: Ashugar i kontado
top (toy): tóka (f). Eg.: En Izmir, toka es un djugete te puedo dar, la buena ventura vátela a bushkar.
ke, en kastilyano, se yama "peón" si tiene una punta de (Neh.)
madero i "peonza" si la punta es de fierro. trunk: tronko. Eg.:
Torah: Torá (f). Eg.: Agora yo meldo la Tora en trust, faith: feúzya, fiúzia, feguza (f). Eg.: Tener
ladino, tambien. feuzya en el Dio, no en fijo de ombre. (Neh.)
total: total. Eg.: truth: vedra. Eg.:
touch: kontakto. Eg.: truth: verdad. Eg.:
touchstone: menk (m). Eg.: Shelomo dyo el menk en try: aprovár (v). Eg.: Aprova de ambezarte el
pokas palavras kual es el rolo tan importante de la Ladino.
madre. tube: tubo. Eg.:
toward: verso. Eg.: Tuesday: mártes (m). Eg.: Va estar avierto
tower: kulá, kulé. Eg.: Teniya 4-5 anyos i biviya serka Martes, Viernes i Alhad.
de la Kula de Galata. turf: yerva. Eg.:
toy: djugete. Eg.: turkey: indiána (f). Eg.: Mizmo en Rodes
tractor: tractor. Eg.: diziyamos "indiana" por el inglez (turkey).
Pajina 73
Diksionario de Ladinokomunita
turkey: indiáno (m). Eg.: En New York--diziyamos upon, on: sovre. Eg.:
"indiano" para "turkey" tambien, komo en la kaza de uproar, racket, tumult: baraná (f). Eg.: "Ijika, no
Matilda... agas barana ke esta durmiendo tu padre".
Turkish: turko. Eg.: upside down: arrevés (adv.). Eg.: Me se fue el
Turkish anisette: rakí (m). Eg.: El raki arrebive al bokado arreves.
peshe. urban, refined: urbano / a. Eg.:
Turkish currency: lira. Eg.: La moneda de la Turkiya urge on, encourage: enkorajar. Eg.:
es la LIRA. us, to us, ourselves: mos (pron.). Eg.: Mos
turn: aboltár (v). Eg.: Yo ya abolti de mi viaje el disho...
viernes pasado. Ya aboltates la kara, ya paso el diya, la use, usage, custom: úzo (m). Eg.: Empesó a
semana, el mez. (Neh.) azerlo por reir, avagar avagar se le izo uzo.
turn: tornar. Eg.: used; worn: uzado, uzada. Eg.: Les viene mas
turn off: amatár (v). Eg.: Amata la lampa. fasil eskrivir asigun estan uzados. Le dio dos
turn off: torno. Eg.: manteles dayinda no uzados.
twelve: dodje. Eg.: usual, habitual: abituál (adj.). Eg.: Esta
twenty: vente. Eg.: sonriendo kon su dulsor abitual.
twin: buchúk (m). Eg.: Mos nasieron buchukes. vain: vano/a, vaziyo/a. Eg.:
two: dos. Eg.: valley: váye (m), valéy (f). Eg.: VAYE o VALEY
two hundred: dozientos. Eg.: es 1. Espasyo yano ENTRE DOS MONTES o
type: tipo. Eg.: ALTURAS, 2. El "basino" ande korre un rio.
type, class: djenero, klase. Eg.: valley: valéy (f), váye (m). Eg.: ...Esta en la
ugly: feo/a. Eg.: VALEY de los ijos de Hinom,... (Reyes B' 23,10).
ultimate, last: ultimo/a. Eg.: valuable: valutozo / a. Eg.:
umbrella: chadir. Eg.: value, worth: valór (f). Eg.: Es koza de valor.
uncle: tío, tíyo (m). Eg.: Uno ke vino a darmos various: vario, varia. Eg.: El djudeo-espanyol
konsolasion era 'Tio Solomon'. (ladino) tiene varios dialektos.
uncover: deskuvijár, deskuvrír (v). Eg.: El bebe se vase: vazo. Eg.:
deskuvijava en durmiendo. vegetables: zarzavát, zerzevát (m). Eg.:
undecided: indechizo / a. Eg.: vehicle: instrumento de lokomosion. Eg.:
under, underneath: debasho. Eg.: vengeance: vengansa. Eg.:
understand: entendér (v). Eg.: Poko avlar i muncho verb: vérbo (m). Eg.: En el diksionario de
entender! Nehama el verbo es "Aneksar".
unfortunate: funesto / a. Eg.: vermicelli: fidéos (m). Eg.:
unfortunately: malorozamente. Eg.: version: versión (f). Eg.: Judy Frankel kanto una
unhappy, unlucky: desdichádo, desdicháda (adj.). version muncho mas larga.
Eg.: Al desdichado no le kamina el kavayo, dize ke es vertigo, giddiness: mareo, shasheo. Eg.:
ojo malo. (Neh.) very: muy. Eg.:
unique: regalado / a. Eg.: victim: viktima. Eg.:
unique: uniko/a. Eg.: victory: viktoria. Eg.:
unite: aunar. Eg.: view, sight: vísta (f). Eg.: Lo konosko solo de
unite: unir. Eg.: vista.
united: unido/a. Eg.: village: kazal. Eg.:
unity: unidad. Eg.: villager: kazalino/a. Eg.:
universal: universal. Eg.: visit: vijita. Eg.:
university: universitá, universidad (f). Eg.: vital: vitál (adj.). Eg.:
unleavened bread: masá, matsa (f), matzot (m). Eg.: vitamin: vitamina. Eg.:
Ni Pesah sin matsa, ni ija sin kazar. voice: boz (f). Eg.: No se le siente la boz.
unlovable, sulky: mursá (f). Eg.: Uno ke tyene kara vote, voting: votasion. Eg.:
de "mursa" i la djente no se azen amigos kon el . vowel: vokal. Eg.:
up, on the top, upstairs: arríva (adv.). Eg.: Metyó wait: asperár. Eg.: Asperame aki una orika.
todo de arriva abasho. wait, hope: asperar, esperar. Eg.:
Pajina 74
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 75
Diksionario de Ladinokomunita
Pajina 76