P vg mot otydligare ansvarsfrdelning inom den

ekonomiska politiken?
MNDAG
16 JUNI 2014

De senaste veckorna har frgor avseende rollfrdelning
nr det gller den finansiella stabiliteten varit flitigt p
tapeten. Det gller inte minst frgor rrande bostadspri-
ser och hushllens skuldsttning. Nr regeringen nu
ntligen beslutat sig fr att Finansinspektionen ska ha
huvudansvaret fr makrotillsynen och det nya Stabilitets-
rdet (med deltagande frn Finansdepartementet, Finans-
inspektionen, Riksbanken och Riksglden) brjat sitt
arbete kunde man kanske vnta sig ett lite lugnare ton-
lge och arbetsro. Men uppenbart kvarstr mnga frge-
tecken kring hur det nya systemet ska fungera och vilka
roller olika aktrer kommer att f.

EU-KOMMISSIONEN LGGER STORT ANSVAR P
REGERINGEN. ven internationella organisationer har
synpunkter. EU-kommissionen levererade t ex ganska
beska besked nr man i slutet av maj presenterade sina
rekommendationer fr den ekonomiska politiken i Sve-
rige. Inte minst stod tgrder fr att frbttra balansen p
bostadsmarknaden i fokus. Kommissionen lgger en
ganska tung brda p regeringen nr det gller att leve-
rera tgrder. Det gller framfr allt politiskt knsliga
frgor som lngtgende avregleringar av hyresmark-
naden, minskad rtt till rnteavdrag samt terinfrandet
av fastighetsskatt. ven Internationella valutafonden
IMF pekade p flera tgrder som regeringen kan vidta
i det pressmeddelande som publicerades i fredags (och
som visar huvudslutsatserna i den Sverigerapport som
kommer att ges ut efter sommaren).
Oavsett hur regeringen ser ut efter valet r dock inte
troligt att ngra strre steg kommer att tas i den riktning
EU-kommissionen freslr. Och ven om politiska tgr-
der fr att frbttra balansen p bostadsmarknaden verk-
ligen skulle genomfras r de att betrakta som engngs-
tgrder. Det r knappast rimligt att omrden som rnte-
avdrag, fastighetsskatt eller regleringar p hyresmark-
naden kontinuerligt ska anpassas efter vad som fr till-
fllet gagnar den finansiella stabiliteten. Hushllen mste
kunna rkna med frutsgbarhet och fasta spelregler. Det
r drfr troligt att arbetet inom makrotillsynen blir det
mest centrala. Inte minst blir de olika deltagarnas age-
rande i Stabilitetsrdet viktigt, kanske speciellt nr det
gller relationerna mellan Finansinspektion och Riksbank.
Redan nu kan vi se att Riksbanken i flera avseenden fr-
ordar mer kraftfulla tgrder n Finansinspektionen.
RIKSBANKEN SLPPER INTE FRGAN OM FINANSI-
ELL STABILITET. Vice riksbankschef Per Jansson tog i sitt
tal den 2 juni upp flera intressanta aspekter av Riksban-
kens roll nr det gller relationen mellan makrotillsyn och
penningpolitik. Med inspiration frn ECB-rdgivaren Frank
Smeds skisserade han ngra olika synstt p hur penning-
politiken kan agera. Jansson sjlv lutar mot en princip som
benmns luta sig mot vinden rttfrdigat. Det innebr i
praktiken att penningpolitik fortsatt har en viktig roll att
spela nr det gller den finansiella stabiliteten ven om
Finansinspektionen tilldelats huvudansvaret fr verktygen
inom makrotillsynen. Drigenom kan Riksbanken motivera
att rntepolitiken ven framver ska utformas som en
avvgning mellan att uppfylla inflationsmlet och sker-
stlla finansiell stabilitet. IMF gav ocks tydligt std t en
sdan hllning i fredagens pressmeddelande och framhll
att nuvarande penningpolitik r vlavvgd fr att balan-
sera nedtrisker fr inflationen och risker fr finansiell
stabilitet.
Det r egentligen inte s konstigt att Riksbanken vill mar-
kera att man fortsatt har en viktig roll att spela nr det
gller finansiell stabilitet, bl a med tanke p ansvaret fr
betalningssystemet. Frmodligen delar majoriteten av
Riksbanksdirektionen drfr Janssons slutsatser och ven
Karolina Ekholm och Martin Flodn kan nog stlla sig
bakom flera grundlggande principer. Men det finns
mnga frgetecken och skert ocks stora siktsskillnader
kring vad detta betyder fr den praktiska penningpolitiken
p svl kort som lng sikt.
TROVRDIGHETEN FR INFLATIONSMLET VGER
TYNGST JUST NU. Av stor betydelse r att vi i nulget
befinner oss i en situation med sjunkande inflationsfr-
vntningar och bristande tilltro till Riksbankens pro-
gnosfrmga avseende inflationen. Att bevara trovrdig-
heten fr inflationsmlet kommer rimligen att ges extra
stor vikt eftersom kostnaderna fr att terigen verskatta
inflationen och missa inflationsmlet r s hga. Drmed
blir det svrt att i nulget avst frn ytterligare rntesnk-
ningar med hnvisning till den finansiella stabiliteten.





2
Veckans Tanke
Drfr str vi fast vid bedmningen att Riksbanken snker
reporntan till 0,50% i juli och sedan fortstter med ytter-
ligare en snkning till 0,25% under hsten.
P lngre sikt r det viktigt hur man bedmer verknings-
graden av rntefrndringar jmfrt med andra tgrder
inom t ex makrotillsynen nr det gller att trygga den
finansiella stabiliteten. Det dominerande synsttet har
nog varit att rntan inte r srskilt effektiv, vilket ocks
bekrftades av Riksbankens analys rnteknsligheten fr
hushllens skuldsttning som presenterades i Penningpo-
litisk rapport Februari 2014.
Ytterligare en viktig frga r vem som ska ha tolkningsf-
retrde nr det gller behovet av att penningpolitiken ska
rycka in och sttta makrotillsynen. Frre vice riksbanks-
chefen Lars EO Svensson har pekat p frhllandena i
Storbritannien dr den kommitt inom centralbanken som
r ansvarig fr makrotillsynen (Financial Policy Commit-
tee, FPC) kan begra std av den penningpolitiskt ansva-
riga (Monetary Policy Committee, MPC). Med svenska
frhllanden skulle det snarast innebra att Finansin-
spektionen skulle kunna begra std av rntepolitiken,
men att Riksbanken inte skulle agera p eget initiativ. En
sdan ansvarsfrdelning r Riksbanken knappast beredda
att acceptera. Ett troligt scenario r istllet att Riksbanken
upprepade gnger framfr synpunkter p lmpliga tgr-
der i Stabilitetsrdet och om man inte fr gehr fr dessa
ser det som sin uppgift att agera med penningpolitiken.
HRDNANDE DEBATT OM INFLATIONSMLET. Paral-
lellt med diskussionen om rollfrdelningen nr det gller
den finansiella stabiliteten har den inhemska kritiken mot
Riksbankens frmga att klara inflationsmlet hrdnat.
Nyligen visade Anders Borg ett intresse fr att tillstta en
oberoende kommitt som skulle granska Riksbankens
problem med att uppfylla inflationsmlet. Olika opposit-
ionspartierna har signalerat intresse att p lite varierande
stt ndra p villkoren fr Riksbankens uppdrag. I frra
veckan framfrde drtill Industrins Ekonomiska Rd skarp
kritik genom att hvda att bristen p mluppfyllelse utgr
ett mycket stort problem fr lnebildningen. I sndagens
DN uppmanade chefredaktr Peter Wolodarski riksda-
gens politiker att ta tillbaka makten ver Riksbanken
med hnvisning till bristande vilja och frmga att klara
inflationsmlet.
Man kan tycka att Riksbanken, speciellt de senaste ren,
tagit lite fr lttvindigt p riskerna fr att inflation varakt-
igt ska hamna lngt under mlet. Inte heller i nulget kan
man urskilja ngon tydlig strategi fr hur fallande inflat-
ionsfrvntningar ska bemtas. Man tror och hoppas p
att fretagen i ett starkare konjunkturlge ska driva upp
inflationen, men verkar inte bengen att ndra sin signa-
lering nr det gller t ex lnebildning, valutautveckling
eller framtida rntebana i en riktning skulle visa p vilja att
anvnda olika kanaler fr att f upp inflationen. Drmed
tycks man vara p vg att realisera den risk som Karolina
Ekholm aktualiserade fr ngot r sedan, nmligen att
bristande beslutsamhet att klara inflationsmlet skulle
kunna underminera legitimiteten fr Riksbankens obero-
ende. Men ven med det i tanke kan man verkligen undra
om inte kritiken mot Riksbanken hller p att frlora pro-
portionerna. Konsekvenserna av den bristande mluppfyl-
lelse vi hittills sett kan knappast vara s allvarliga att det
skulle motivera ett genomgripande systemskifte. Skade-
verkningar p t ex arbetslshet och konkurrenskraft r
nd mttliga och Riksbankens omsvngning i mjukare
riktning som pbrjades med rntesnkningen i december
har lett till en frsvagning av kronan. Att Riksbanken helt
skulle kunna avhnda sig ansvaret fr den finansiella
stabiliteten r knappast heller rimligt, vilket t ex IMF-
rekommendationerna visar.
OLIKA PROBLEMFOKUS. Man kan ocks notera en
skillnad mellan internationella organisationers problem-
beskrivning och den inhemska debatten. Bde IMF och
EU-kommissionen lgger fokus p riskerna fr att ofr-
mgan att komma tillrtta med obalanserna p bostads-
marknaden och hushllens kande skulder p sikt kan
hota den finansiella och makroekonomiska stabiliteten.
Det r d det samlade ekonomisk-politiska systemets
ofrmga eller ovilja att genomfra lmpliga tgrder som
str i fokus. Den inhemska debatten tycks, tminstone i
nulget, vara betydligt mer inriktad p Riksbankens inflat-
ionsmlsbekymmer.
I vilket fall som helst verkar Sverige vara p vg mot ett
ganska komplicerat system dr olika aktrer p det eko-
nomisk-politiska omrdet har lite oklara ansvarsfrhllan-
dena och dr man i olika former granskar och recenserar
varandra. Frndringar r skert ndvndiga efter de
erfarenheter som kan dras frn finanskrisen men frgan r
om det system som nu hller p att skapas inte r fr
komplicerat fr att p ett effektivt stt kunna bemta de
utmaningar vi nu str infr.
Hkan Frisn hakan.frisen@seb.se, 070-763 8067